307

T i d s k r i f T f ö r s k o g s a k a d e m i k e r n a Årgång 21

> Saco Skogsvård: Lönerna måste upp!

> God arbetsmarknad för skogsakademiker

> På femtioårsjubileum med jägmästarkurs -57

Nominera pristagare till skogsbranschens utmärkelserGenom Föreningen Skogen delar skogsbranschen varje år ut Greve Carl Bernadottes

Skogspris till person som gjort det svenska skogsbruket utomordentliga tjänster.

Styrelsen bjuder in medlemmar i Föreningen Skogen att nominera pristagare.

Inbjudan gäller även utmärkelsen Guldkvisten, till personer som på det nationella

planet gjort värdefulla insatser för skog och skogsbruk i enlighet med Föreningen

Skogens ändamål och inriktning. Liksom Silverkvisten, till personer som på ett lokalt

plan gjort värdefulla insatser för skog och skogsbruk.

Förslag med en halv till en hel A4-sidas motivering skickas med post eller epost till

föreningens kansli, Föreningen Skogen, Box 1159, 111 81 Stockholm, info@skogen.se.

För mer information och mottagare under 1900-talet se www.skogen.se under

”utmärkelser”.

Box 1159, 111 81 STOCKHOLM www.skogen.se E-post: info@skogen.se Tel: 08-412 15 00

Skogsvetaren:Skogsvetaren 07-09-06 12.12 Sida 1

nya medlemmar – välkomna!Nya medlemmar i Naturvetareförbundet/delförbundet Skogsakademikerna från den 24 maj till 18 september 2007.Tommy andersson skogsteknikerstuderandePatricia Bergh skogsmästareChrister engvall skogsteknikererik franzon jägmästarstuderandemagnus Hakeman skogsmästareHerman Hedlund jägmästarePeter Herrlöv karlsson skogsteknikerstuderandesophia innala jägmästarstuderandemartin Jonsson jägmästarstuderandenils kemi jägmästarstuderandeLars J klint jägmästaremoa Lidefelt skogsteknikerstuderandekenneth Lindström skogsmästareClas murmester jägmästareola Persson skogsteknikerstuderandePer spånberg skogsteknikerstuderandeJohan stjernberg skogsvetareJonas strömstedt skogsmästarerune Tysk skogsteknikerstuderandekarin Valinger jägmästarstuderande

inför matrikel- och löneenkäten – se till att vi har din rätta e-postadress.

gå in på www.naturveta-reforbundet.se/medlemsuppgif-ter Är du inte medlem, mejla adressuppgifterna till matrikel@natuvetareforbundet.se

Skogsakademikern 3/073

Redaktörens ruta

sidan åttasidan fem sidan tolv

innehåll 307

redakTör kerstin diamant tel. 08-466 24 57, kerstin.diamant@naturvetareforbundet.se, ansVarig UTgiVare Åke Barklund

förBUndskansLi Box 760, 131 24 nacka tel. 08-466 24 80 (vx), fax 08-466 24 79, www.naturvetareforbundet.seordförande deLförBUndeT skogsakademikerna Åke Barklund tel. 08-590 846 06 aake.barklund@telia.comredakTionsrÅd malin von essen skogforsk, Björn Lyngfelt sCa forest Products, Lotta möller sLU, Hasse Bengtsson skogsstyrelsenannonser Jeanette duvert, tel. 08-466 24 86 jeanette.duvert@naturvetareforbundet.seannonspriser 2007: Baksidan (helsida) 10.300:- omslag ii och iii 8.700:-, 1/1-sida 7.500:-, 1/2-sida 4.500:-, 1/4-sida 2.700:-, 1/8-sida 1.800:-PrenUmeraTion skogsakademikern utkommer med fyra nummer per år. Prenumerera: sätt in 140 kr på Plusgiro 35 19 95-6, naturvetare-förbundet, och ange ditt namn, din adress samt ”prenumeration på skogsakademikern”.

för osignerat material svarar redaktören. eftertryck medges om källan anges. för insänt ej beställt material ansvaras ej.issn 1402-747X Tryckeri norra skåne offset, Hässleholm

omsLagsBiLden: Utsikt över glen glass, sedd från Wyvis estate, en fastighet på 11 000 hektar. fastigheten, som ägs av en stiftelse, var ett av många vackra stopp för skogsmästarkursen 05/08 på studieresa till skottland våren 2007. se också s. 9. foto Jimmy sundberg

Välkomna nya medlemmar! 2

Ledaren 4fackligt samarbete ger tyngre röst ...Åke Barklund,& roland Byfalk

Het arbetsmarknad, löneenkät och matrikelintervju med erik Palmqvist 5

saco skogsvård laddar för lönerörelse 6

sök pengar för skoglig forskning! 7

rapport från skogliga utbildningarnai skinnskatteberg och Umeå 8–9

om stiftelserna kamratfondenoch von Porats fond 10

notiser 11

rapport från Virkesforum 2007Peter staland 11

Jägmästarkurs -57 femtioårsjubilerar 12

Tradition och fram-tidstroNya inslag i de skoliga ut-bildningarna, samtidigt som exemenstitlarna är de traditionella: jägmästare och skogsmästare. En mycket god arbetsmark-nad med nya spännande uppgifter, samtidigt som skogen möter både traditionella och nya behov. Den glädjande skogliga arbetsmarkna-den syns i tidningens rapporter. Den märks också i många utskick av platsannonser och annonser i Naturvetaren och på Naturvetare-förbundets webbplats.

I arbetet med Skogsakademikern vet jag att vem som än skriver eller intervjuas i tidningen finns det ett – ofta stort – antal läsare som känner den personen mer eller mindre väl. Skogssverige, som termen lyder, är relativt litet. Att vara del av ett sådant nätverk, som bygger både på yrke och vänskap, är förstås en stor rikedom.

På sista sidan berättar Gustaf Ekman om jägmästarkursen som tog examen för femtio år sedan och som firade sitt jubileum i somras. Jag tror att i vår stressade vardag, där många arbetar så mycket att de inte hinner med att vårda sina vänskapsrelationer, är det viktigt att se dessa nätverk som hållit genom ett helt yr-kesliv och som berikar tillvaron. Det är något att uppskatta och vara rädd om.

kersTin diamanT

foto: Jannis Politidis

Skogsakademikern 3/07 4

skötta skogar ger samhällsnytta –

fackligt samarbete ger tyngre röst åt skogens frågor

Ledaren

”... stärks ytterligare skogens position i den näringspolitiska diskussionen ...”

Ett träd både andas (avger koldioxid och använder syre) och assimilerar (avger syre och binder koldioxid). På dagen under växtsäsongen assimilerar trädet mer än det andas, på natten och på vintern är det tvärtom. Så länge ett träd växer, så länge en skog håller fler kubikmeter virke än året före, binds koldioxid upp och syre avges . Men till sist blir det fullt i skogen – lika mycket ved dör som det nybildas. Det är växande skogar som nettobinder kol och om den ved som avverkas i växande skogar ersätter produkter och tjänster som kommer ur kol, gas och olja, ja då bidrar vi på ett fantastiskt vis till minskningen av koldioxidutsläpp i atmosfären.

Teknikens århundrade följs av biologins1900-talet var teknikens århundrade, det var fantastiskt. Apparater och verktyg blev robotar. Administration, planering och styrning blev med hjälp av elektronik: GIS, e-post, mobiler, etcetera – fort går det också.

1953 beskrev Crick och Watson DNA-molekylens uppbyggnad, 1962 fick de nobelpriset i medicin och fysiologi. Deras upptäckt ledde bland annat till helt nya insikter om proteinernas viktiga roll i det levande. 1965 beskrev Robert Holley RNA-moleky-lens struktur. I hög grad beroende på dessa upptäck-ter kommer 2000-talet att bli biologins århundrade – och det blir ännu mer fantastiskt än 1900-talet.

Datorer kommer att kopplas samman med mänskliga hjärnor. Allt det som tillverkas ur kol, gas och olja kan göras ur ved och även en del av det som vi idag använder metaller till kommer att er-sättas av biologiskt material. När sådana produkter

tjänat ut återgår beståndsdelarna på ett enkelt och stilla vis till kretsloppet.

Råvarorna kommer från jord och skogEn spindeltråd är per viktenhet fem gånger star-kare än det bästa stålet och vi vet hur spindeln gör. Nu håller metoder på att utvecklas tekniskt/ekono-miskt för att ur växtmaterial tillverkad superstark spindeltråd skall bli kommersiellt gångbar. Råva-rorna i biologins århundrade kommer från skogsbruk och jordbruk. Vi blir inte längre problemet – utan en viktig del av lösningen på de flesta av morgon-dagens ödesfrågor inom mat, energi och prylar. Insikten om att biologi är framtiden växer på ett glädjande vis.

Större gehör för skogens betydelse När Skogsakademikerna för två år sedan blev del-förbund i Naturvetareförbundet ökade märkbart möjligheterna att inom och utanför Saco få gehör för skogens stora betydelse i det goda samhället. När delförbundet Skogsakademikerna och Agri-facks skogssektion nu lägger samman resurserna i det tänkta nya Naturvetare-/Agrifackförbundet stärks ytterligare skogens position i den näringspo-litiska diskussionen.

Att den traditionella fackliga kompetensen blir mer än summan av delarna i form av bättre service till medlemmarna, ökad styrka i förhandlingarna och större kostnadseffektivitet på kansliet är självklart.

Åke BarkLUnd,

deLförBUndeT skogsakademikerna

roLand ByfaLk,

agrifaCk-skog

roland Byfalk är

skogsmästare och

biolog, ordförande för

agrifack-skog och ingår

i agrifacks styrelse.

roland är sedan tolv år

skogskonsult samt driver

en skogskonferensgård i

kolmården.

Åke Barklund är jägmäs-

tare och delförbundet

skogsakademikernas

ordförande samt vice

ordförande i naturve-

tareförbundet. Åke är

akademisekreterare och

vd för kungl. skogs- och

Lantbruksakademien,

ksLa.

”Allt det som tillverkas ur kol, gas och olja kan göras ur ved ...”

foto: Pia Barklundfoto: Lars-erik Liljebäck

Skogsakademikern 3/075

Aktuellt

erik Palmqvist är

förbundssekreterare på

naturvetareförbundet

och verksamhetsan-

svarig för delförbundet

skogsakademikerna.

erik är skogsingenjör

med examen från

skogsmästarskolan år

2000.

Het arbetsmarknad, löneenkät och matrikel

det är mycket på gången gynnsam skoglig arbetsmarknad

bildar bakgrund till höstens fackliga

arbetsuppgifter.

rik Palmqvist har mycket att säga om det aktuella läget för våra med-lemmar.

Gynnsam arbetsmarknad– Det absolut viktigaste är att arbetsmarknaden är så god nu. Skogsägarföreningar och bolag rekryterar för fullt, både till fältorganisationen och till staberna.

Erik pekar flera gynnsamma faktorer. Den goda konjunkturen ökar efterfrågan överlag och därmed också på skogens produkter. Och med medvetenheten om klimatproblemen ökar fokus på skogen.

Medlemmar ringer för att få råd när de ska söka jobb, lönestatistik och för att få anställ-ningsavtal granskade. I förbundets ombudsman-najour märks det verkligen att det är full fart, säger Erik.

Intresset för Naturvetareförbundets karriär-service, med Naturvetareförmedlingen som en viktig del, är också stort.

Löneenkät i slutet av oktober Erik Palmqvist är också ansvarig för Naturve-tareförbundets löneenkät, som i år skickas ut 29 oktober. Samtidigt ska uppgifterna för skogsaka-demikermatrikel samlas in.

– Det är verkligen viktigt att vi har rätt e-postadress, det är via mejlen vi tar in uppgif-terna, framhåller Erik,

Och den speciella lönestatistiken som Skogs-akademikerna haft genom åren, med möjlighet att få veta en enskild kollegas lön – om kollegan gått med på det och du själv vill uppge din lön – den finns kvar. Samtidigt finner du statistik ”på längden och tvären” på webben genom att gå in i lönedatabasen SACO Lönesök.

Samarbetet med AgrifackSom förbundssekreterare i Naturvetareförbun-det och verksamhetsansvarig för delförbundet

foto: katarina Bengtsson

Skogsakademikerna är Erik också engagerad i samarbetet med Agrifack, som flyttade in i augusti för kanslisamarbete och planerat samgående.

– Det innebär minst 500–600 fler skogsakade-miker i gemenskapen. Det ökar vår styrka inom skogssektorn. Och så klart blir det en mer omfat-tande matrikel om bara något drygt år.

Sök bidrag från Kamratfonden och von PoratErik vill också trycka på möjligheten att söka bidrag från Skogsakademikernas fonder.

– Det finns mycket pengar. Under 2007 fanns det 56 000 kronor att dela ut från von Porats fond och 500 000 från Kamratfonden. Dessa pengar har inte delats ut men de ger en fingervisning om sum-morna inför 2008. Nästa ansökan ska vara inne 15 januari 2008, så dit finns gott om tid ännu.

Mycket går framåtMycket har hänt sedan Erik Palmqvist började på Skogsakademikerna som rekryterare och projekt-ledare i början av 2001. 2004 flyttade kansliet till Naturvetareförbundets lokaler och 2005 gick vi ihop. Erik summerar:

– Det är nu drygt två år sedan vi blev en viktig del i det långt större Naturvetareförbundet. Vi kan nu ge en bredare service och har dessutom draghjälp av den goda arbetsmarknaden. Jag trivs när det är mycket som går framåt, och det gör det nu.

kersTin diamanT

naturvetareförbundets ombudsmannajour nås på telefon 08-466 24 80, jour@ naturvetareforbun-det.se.Läs mer om fonderna på s. 10 och på www.natur-vetareforbundet.se på skogsakademikernas sidor.

e

Skogsakademikern 3/07 6

s

saco skogsvård laddar:

Lönerna måste uppi augusti träffades styrelse och lokalom-

bud för saco skogsvård för att diskutera

den pågående lönerörelsen inom staten.

de låga lönerna är ett bekymmer.

kogsstyrelsen är numera en enda myndighet. Fackligt finns en nationell styrelse för Saco Skogsvård och lokal-ombud för de 45 distrikten.

– Omorganisationen är långt ifrån färdig. Den yttre formen, som enhetliga skyltar och kläder, börjar landa men innehållet är ibland svävande, säger Kenneth Andersson, ordförande för Saco Skogsvård.

I den nya organisationen läggs ett större ansvar på distrikten. Men det är ibland oklart hur man ska arbeta enhetligt utåt, tycker Kenneth.

– Vi får ofta förlita oss på tidigare regionpolicies.Kenneth är tveksam till om man blivit effektiva-

re – ett av målen med omorganisationen – och han pekar på att en enkät bland personalen från början av 2007 ”inte gav så högt betyg till ledningen”.

– Där finns säkert en hel del att göra.

Löner kan ge rekryteringsproblemEtt stort problem – och ingalunda något nytt – är de låga lönerna.

– Lönerna måste upp. Vi ligger bland de lägst betalda inom gruppen statliga tjänstemän.

Kenneth Andersson tror att de låga lönerna bi-

drar till att det blir rekryteringsproblem. I en god skoglig arbetsmarknad söker sig yngre skogsakade-miker till andra sektorer.

– Skogsstyrelsen säger i pressmeddelanden och policydokument att vi ska bli en attraktiv arbetsgi-vare. I så fall missar man att en bra lön är viktigare än fina kontor, säger Kenneth samtidigt som han är lite stolt över Dala Järna-kontoret, ”Sveriges fräsigaste”.

Intressant och självständigt Kenneth Andersson är skogsingenjör och har arbe-tat på Skogsstyrelsens Mellersta Dalarna-distrikt sedan 2001. Han delar sin tid mellan det fackliga uppdraget och att vara sakkunnig och skriva ansökningar för en rad EU-projekt kring rådgiv-ning, återbeskogning och skogens sociala värden. Kenneth berättar:

– Det första projektet jag skrev handlade om att nå ut till nya grupper av markägare och sedan har det alltså blivit en mängd olika projekt. Det händer jättemycket kring skogen, båda hos oss i Dalarna och landet runt.

TeXT & foTo: kersTin diamanT

saco skogsvårds

styrelse- och ombuds-

möte den 24 augusti.

fr.v. esbjörn Henriksson,

Älvsbyn, Hans Lind,

karlstad, Lisa Classon,

Högsby, kenneth

andersson, dala Järna,

ordförande för saco

skogsvård, mikael

stenström, Ullared,

Ulrika Berggren,

Jönköping och stefan

karlsson, Jönköping.

OM > Skogsstyrelsen från 1 januari 2006 är de tidigare elva fristående skogsvårdssty-relserna och den centrala skogsstyrelsen en myndighet, skogsstyrelsen. den är uppdelad på fem regioner: nord, mitt, svea, öst och Väst, som i sin tur har sammanlagt 45 distrikt. Läs mer: www.skogsstyrelsen.se.

7

sök pengar för skoglig forskning!i november förra året lanserades forskningsagendan national research agenda, nra,

en storslagen och långsiktig forskningsstrategi för svensk skogsnäring.

et branschforskningsprogram som förra regeringen uppdrog åt Vinnova att genomföra bidrar till att förverkliga NRA inom massa-papper och trä- och

träförädling men från och med augusti finns även möjlighet att söka medel inom skogligt relaterade områden. Branschforskningsprogrammet ska också ses som ett initiativ i att knyta EU-forskning till området.

Ständig utlysning i fem årI våras startade Vinnovas kontinuerligt öppna utlysning inom Branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin. Från och med 15 augusti i år finns, förutom ansökningar inom trä och träförädling som massa-papper, även möjlig-het att söka forskningsmedel för projekt inom två andra delar av NRA. Dessa är: satsningsområde 13 inom NRA, Kundanpassad försörjning av vedbase-rade råvaror, och område 14, Skogsnäringen ur ett samhällsperspektiv.

Jonas Brändström och Eva Esping är pro-gramledare på Vinnova och arbetar med att bereda ansökningar för beslut i Programstyrelsen.

De efterlyser fler ansökningar från aktörer inom skogsnäringen.

Bra för mindre företag – Det gäller för såväl forskare som företag att verkligen utnyttja den här möjligheten. Det här forskningsprogrammet är särskilt bra för mindre företag med en ”nisch”. Här finns en del inom pro-grammet som stimulerar till ordentligt nytänkande – 70 procent av kostnaderna kan man få bidrag till, säger Jonas Brändström.

Han säger att informationen kanske inte trängt igenom. Men det här är verkligen ett gyllene till-fälle för olika aktörer inom hela skogsnäringen att att utveckla skogens produkter.

– Skogssektorn är ju så viktig med tanke på behovet att ersätta fossilt material, inte bara som bränsle utan i en rad möjliga produkter.

Att Sverige tar initiativ är viktigt – och gärna i EU-sammanhang också.

Jonas framhåller att här gäller det för forskare, näring och samhälle att samverka.

– Forskare måste både leda och ledas av skogsnä-ring och samhälle.

Skogsakademiker på många ställenEva Esping säger att det inte kommit så många ansökningar från skogsnäringens håll, också därför att tidigare utlysning gällt enbart papper och massa samt trä och träförädling. Samtidigt påpekar hon att skogsakademiker ”dyker upp” i många av de arbetsgrupper hon deltar i, såväl inom sågverks-industrin, som vid departement och organisationer.

– Så det finns många vägar in till de här pro-grammen.

Och från och med 15 augusti i år har utlys-ningen utökats med ett par forskningsområden som direkt berör skogen och dess koppling till förädlingsleden.

Nästa genomgång av ansökningar sker 1 no-vember men ansökningar kan göras kontinuerligt ända till 2012. För programperioden finns cirka 250 miljoner kronor att söka från Vinnova, men programmets totala budget är runt 500 miljoner kronor, eftersom skogs- och träindustrin tillför minst lika mycket.

kersTin diamanT

Läs mer:Skogsakademikern 4-06Naturvetaren 11-06www.nra-sweden.sewww.vinnova.se www.fbsresearchsupport.se

Jonas Brändström är

sedan 2006 anställd på

Vinnova som program-

ledare för branschforsk-

ningsprogrammet inom

skogs- och träindustrin.

eva esping är pro-

gramledare, senior

programme manager,

på Vinnova, där hon

arbetat sedan myndig-

hetens bildande 2001.

dessförinnan arbetade

hon på nutek.

d ”... ett gyllene tillfälle ... att utveckla skogens produkter.”

Skogsakademikern 3/07

Skogsakademikern 3/07 8

avslutning i skinnskatteberg

de flesta har redan jobb många studenter hade jobb redan vid avslutningen i juni. och nya studenter på de skog-

liga utbildningarna möter betyg och nytt poängsystem – led i Bolognaprocessen.

n del av skogsmästarstudenterna hade redan börjat jobba, de flesta övriga var på väg att tillträda en anställning. Det var facit i den genomgång av fram-

tidsplanerna som gjordes vid utvärderingsdagen i Skinnskatteberg åttonde juni – också officiell avslutningsdag för skogsmästarkurs 04/07.

Och nu har höstterminen börjat med 42 studen-ter antagna till skogsmästarprogrammet, varav fem kvinnor. Inför hösten 2007 har skogsmästarpro-grammet anpassats till Bolognaprocessen.

– En förändring av de obligatoriska två för-sta åren är att GIS-ämnet får ett mycket större utrymme. Att hantera GIS kommer att ingå i den normala skogliga kompetensen, att jämföra med exempelvis ”verktygen” Word och Excel, säger studierektor Eric Sundstedt.

Fristående kurser planerasEn annan större förändring är att Skogsmästarsko-lan kommer att erbjuda fler fristående kurser. Nya kurser som planeras är Operativt skogsbruk på 15 hp (högskolepoäng enligt Bologna, motsvarande tidi-gare 10 p) och Infrastrukturer för hållbara landskap 15 hp. Eric Sundstedt säger:

e –Båda kurserna ligger helt i tiden och efterfrågas av såväl näringen som samhället i övrigt.

kersTin diamanT

avgående skogmästarkurs 04/07 samlade på herrgårds-

trappan till avslutningsfotografering 8 juni.

foto: anders Johansson, som är ordförande för så väl

kåren i skinnskatteberg som för sLUs alla kårer, sLUss.

På kurs i Kenya

Vid utvärderingsdagen i Skinnskatteberg fick vi ta del av Magnus Hakemans och Viktoria Woxlins projektarbete i Kenya. De båda hade under våren tillsammans med prefekt Torgny Söderman och Björn Horváth, programme ma-nager för Vi-skogens och SCCs projekt i Kitale, gjort en individuell kurs med tanken att jämföra olika tillämpningar av agroforestry. Undersök-ningen, som omfattar fem agroforestryfarmer och en majsfarm, kom fram till att det med största sannolikhet är bättre ekonomi i agrofo-restry.

Vid undersökningen gjorde Magnus och Viktoria en rad rätt komplicerade beräkningar, som ytterligare försvårades av de olika mått-system som finns kvar från kolonialismen. Men med kursen avklarad, kommenterar Magnus och Viktoria att det känns bra att haft räkneöv-ningar i skolan.

– Nu börjar vi kunna skörda det som vi lärt oss under våra år i Skinnskatteberg. ¶Beställ rapporten från magnus.hakeman@vida.se.

Viktoria Woxlin och Magnus Hakeman,

skogsmästarprogrammet 04/07, samt i

mitten projektledare Björn Horváth i

Kitale. Foto: Ann Cherouto

Jägmästare eric

sundstedt är program-

studierektor för

skogsmästarprogram-

met. foto: anna-stina

karlsson

Skogsakademikern 3/079

skottlands skogar studeradePå bilden ses en Giant Redwood på det arbo-retum vid Blair Castle i orten Blair atholl som skogsmästarkurs 05/08 besökte vid sin studieresa till skottland våren 2007. resan var en del av

vårterminens kurs. framför trädet står från vänster dan eriksson, kristoffer olerås och daniel ström. en rapport från resan kan beställas från Jimmy sund-berg, f05jisu1@stud.slu.se. se också omslags-bilden.

ny termin – nu anpassastill Bolognamodellen

Umeå har den första kullen studen-ter börjat på den numera Bologna-anpassade jägmästarutbildningen. Förändringarna i det femåriga

jägmästarprogram som drog igång hösten 2002 är måttliga när man ser till strukturen, men det har blivit en tydligare gräns mellan utbildningen de tre första åren (grundnivå) och de avslutande två åren (avancerad nivå). Programstudierektor Anders Karlsson beskriver utbildningen.

Utbildning i två etapperUtbildningen inleds med sex terminers grundläg-gande studier (180 högskolepoäng, hp, där de tre första terminerna liksom tidigare är gemensam-ma innan valet till olika inriktningar görs).

– En nyhet under de följande tre terminer-nas inriktningskurser är ett självständigt arbete om 15 hp som en avslutning av utbildningen på grundnivå, berättar Anders Karlsson.

Jägmästarutbildningen avslutas sedan med fyra terminers studier på avancerad nivå (120 hp), där studenterna ges en större möjlighet att fritt välja kurser. Dessa terminer kan studenterna också välja att förlägga i Alnarp, Umeå eller Uppsala bero-ende på vald inriktning; studier utomlands är här

också möjliga. Även på den avancerade nivån ingår ett självständigt arbete (examensarbete, 30 hp) och jägmästarprogrammet kommer liksom tidigare att innehålla kurser i ledarskap och organisation.

Efter de tre grundläggande åren kan studenterna nu ta ut en kandidatexamen i skogsvetenskap om de vill (och uppfyller kursfordringarna) – vilket kan vara intressant om man därefter till exempel vill läsa en tvåårig mastersutbildning (avancerad nivå) utomlands. På motsvarande sätt finns det nu möjligheter för utländska studenter med en motsvarande skoglig grundexamen att läsa tvååriga skogliga mastersprogram vid SLU.

Fyrgradig betygskala nästa höst86 studenter började denna hösttermin. – Vi hade 1, 6 förstahandssökande per plats. Det är något färre än närmast föregående år men visar ändå att vår utbildning fortsatt är attraktiv, säger programstudierektor Anders Karlsson.

Ungefär hälften av studenterna kommer från Göta- och Svealand, medelåldern är 22 år och knappt 30 procent av årets studenter är kvinnor.

Nu när man har hittat formerna är det dags för nya förändringar.

– Ja, i Bolognaprocessens spår kommer nu en fyragradig betygsskala att införas vid SLU från och med hösten 2008. Under det kommande året kommer vi att jobba en hel del med betygskriterier, säger Anders Karlsson.

kersTin diamanT

iJägmästare anders

karlsson forskar inom

skogsskötsel på sLU i

Umeå och är program-

studierektor på halvtid.

foto: göran Hallsby

foto

: Jim

my

sund

berg

om > skogliga högskoleutbildningar

det skogliga magisterprogrammet som infördes 1996, kompletterades 2002 med ett nytt jägmästarprogram. det är detta som nu Bologna-anpassas med två tydliga nivåer och graderade betyg. från och med hösten 2004 bytte skogsingenjörsprogrammet, som startade 1996 namn till skogsmästarprogrammet och examenstiteln blev åter skogsmästare. se vidare www.slu.se. i skogsakademikernas matrikel beskrivs också aktuella utbildningar fram till nu. se också agrifack-tidningen nr 9/2007 som bland annat djupdyker i gis-utbildning på gammelkroppa. Beställ från www.agrifack.se.

Skogsakademikern 3/07 10

gåva till kamratfondenTraditionen att hedra en jubilar eller minnet av en avliden kollega eller kurskamrat finns kvar. sätt in ett valfritt belopp på stiftelsen kamrat-fondens bankgiro 5797-5609 och ange perso-nens namn. glöm inte att skriva avsändare.

kamratfonden och von Porats fond

Här finns pengar att sökadet finns pengar att söka i de två fonder som skogsakademikerna sedan länge förvaltat

och som i samband med fusionen ombildats till stiftelser.

stiftelsen kamratfondenDelförbundet Skogsakademikerna bildade 2005 Stiftelsen Kamratfonden. Under 2006 hade stiftelsen en förmögenhet på 4,5 miljoner kronor. Utdelningen från Kamratfonden baseras på föregående års resultat. Fördelningen av resultatet ska vara sådan att efter att förvaltningskost-naderna är avdragna återinvesteras 20 procent och resterande 80 procent kan delas ut. Under 2007 fanns det 500 000 kronor att dela ut.

Vem får söka och till vad?Bidrag ur Stiftelsen Kamratfonden kan sökas av skogsakademiker eller av den som studerar till en skogsakademisk examen. Syftet är att stödja och upp-muntra samt stärka sammanhållningen skogsakademiker emellan. Medlemmar i Skogsakademikerna har företräde.Bidrag kan sökas till– studieresor, – kompetenshöjning, – uppmuntran eller belöning av skogs-akademiker som väsentligt bidragit till att öka skogsakademikernas kompetens eller anseende,– trivselfrämjande aktiviteter.

stiftelsen von Porats fondErnst von Porats Donationsfond kom till efter ett testamente på 10 000 kronor från länsjägmästare Ernst von Porat år 1909 och heter nu Stiftelsen von Porats fond. Under 2006 hade stiftelsen en förmögen-het på 650 000 kronor. Utdelningen från von Porats fond baseras på föregående års resultat. Fördelningen av resultatet ska, liksom för Kamratfonden, vara sådan att efter att förvaltningskostnaderna är avdragna återinvesteras 20 procent och resterande 80 procent kan delas ut. Under 2007 fanns det 56 000 kronor att dela ut.

Vem får söka och till vad?Syftet för Stiftelsen von Porat är att ge medlemmar i en medicinskt eller socialt svår situation ekono-miskt bidrag. Pengar delas ut som engångsbelopp till stöd och uppmuntran.

För båda fonderna gäller Tidpunkt för ansökan:För båda fonder gäller att ansökningar behandlas två gånger årligen och ska vara insända senast 15 januari och 15 augusti.Ansökningar bereds av fondernas styrelser. Sö-kande får besked om utfall av ansökan omkring en månad efter att ansökningsdatumet har gått ut. Ansökningar som kommer in efter sista ansök-ningsdag kommer inte att behandlas.

Adress för ansökanAnsökan om bidrag sänds per post eller e-post till:Skogsakademikernac/o NaturvetareförbundetBox 760131 24 Nackaerik.palmqvist@naturvetareforbundet.se

BeslutBeslut om inlämnad ansökan meddelas sökande skriftligen inom omkring en månad efter an-sökningstidens utgång. Ansökningshandlingar returneras inte.

UpplysningarUpplysningar kan lämnas av Erik Palmqvist, erik.palmqvist@naturvetareforbundet.seInformation om hur ansökan ska utformas finns också på www.naturvetareforbundet.se på Skogs-akademikernas sidor.

Skogsakademikern 3/0711

nästa tidningnästa nummer av skogs-akademikern beräknas ut-komma i slutet av december. material vill vi ha senast 30 november.

Platsannonserska du anställa en skogs-akademiker? med vår plats-annonsservice når du hela eller delar av skogsakademi-kerkåren per brev. annon-sen läggs också på www.naturvetareforbundet.se.se webben,”annonsörer”, eller kontakta Gunilla Gid-lund, 08-466 24 55, gunilla.gidlund@naturvetareforbun-det.se.

saco på sLU den fackliga webbplatsen www.saco.slu.se har stän-digt uppdaterad information om det mesta som rör sig på sLU.

dags för anmälan till skogs-em 2008skogs-em på skidor (efns) i vinter arrangeras i oberwie-senthal, sachsen (erzge-birge), Tyskland. skidstadion ligger på 1 130 m. ö.h.Tidpunkten för tävlingarna är den 2–8 mars 2008. – Preliminärt anmälnings- och betalningsdatum blir redan 29 oktober 2007, berät-tar Leif Strömquist, som håller i arrangemangen från svensk sida. – eftersom spelen kolliderar med Vasaloppet råder vi vasaloppsåkare att åka ner på måndagen 3 mars. då kan de ändå delta i skidtäv-lingen, de missar enbart en exkursion.för mer information och anmälan kontakta Leif strömquist,leif.stromquist@telia.com, tel. 08-449 35 40, 070-557 22 90, fax 08-449 33 40

matrikeln 2007–2008 under plane-ringnästa matrikel beräkas utkomma under början av 2008, och blir alltså ett ”dubbelnummer”. förbere-delser för matrikelenkäten pågår för fullt. för den som är medlem i naturvetare-förbundet/delförbundet skogsakademikerna samlas uppgifterna in samtidigt med naturvetareförbundets löneenkät i slutet av oktober. för skogsakademiker som inte är medlemmar men finns i matrikeln går separat matrikelenkät ut. den är planerad till slutet av 2007.

det är mycket viktigt att din e-postadress stämmer eftersom enkäten företrä-desvis skickas ut med mejl.

rabatt på senaste matrikeln matrikeln 2006 som utkom i slutet av december kan nu köpas till rabatterat pris, 250 kronor. (normalpriset är 450 kronor.) Porto tillkommer. Beställ gärna extra matrikel till jobbet! Beställ från gunilla gidlund, tel. 08-466 24 55, e-post gunilla.gidlund@naturvetare-forbundet.se, eller via www.naturvetareforbundet.se.

Notiser

matrikeln som kom ut i

december 2006 – köp den

till nedsatt pris.

svensk virkes-användning i en föränderlig värld

Virkesforum 2007 ägde rum i Stockholm den 12 septem-ber och hade svensk vir-kesanvändning i ett globalt perspektiv som tema.

Årets Virkesforum präg-lades av stark framtidstro. Det är mycket som skogen ska klara och självfallet restes frågan – räcker skogen? Och det gör den naturligtvis eftersom pris och tillgänglig-het kommer att sätta gränser.

2000-talet blir biologins århundrade, hävdade Åke Barklund. Hur mycket fiber vi kan producera beror i slutänden inte på politikers ambitioner vid förhandlings-

bordet utan på tillgången av solljus och vatten!

Håkan Ekström, vd för Wood Resources Internatio-nal i USA, visade att skogs-råvaran från de snabbväx-ande planteringarna blir allt viktigare. Norra halvklotets dominans minskar sakta men säkert.

Långt borta men ändå allt närmare är Kina, där konsumtionen av pap-per och kartong ökar med 12 procent per år. Men eftersom produktionen ökar med 14 procent är Kina idag självförsörjande eller till och med nettoexportörer för vissa produkter. Stora plan-teringsprojekt pågår, Stora Enso driver ett av dem. Men naturligtvis är man här beroende av virkesimport

exempelvis från Ryssland.Rysslands återstående

skogstillgångar finns till stor del i den asiatiska delen, medan det i den europeiska endast finns begränsade volymer avverkningsbar och åtkomlig skog kvar.

Mats Nordberg, forskare i östeuropeisk skogspoli-tik, diskuterade Rysslands exportavgifter för rundvirke, som trädde i kraft 1 juli i år. Avgifterna – nu tio euro per m3 – kan komma att höjas till 50 euro per m3 från 2009, vilket slår speciellt hårt mot Finland och Kina men leder på sikt till att in-dustrin byggs ut i Ryssland.

PeTer sTaLand

Läs mer: www.skogs-industrierna.org

Jägmästare Peter staland

arbetar på halvtid på natur-

vetareförbundet med ansvar för

skogliga professionsfrågor, che-

fer och egna företagare. övrig

tid är han konsult med fokus på

förändringsarbete i företag och

organisationer.

foto

: ker

stin

dia

man

t

Posttidning BnaturvetareförbundetBox 760, 131 24 nacka

inloggning: www.naturvetareforbundet.seanvändarnamn: ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid)Lösenord: Personnummer (10 siffror)

a

Jägmästarkurs 1953–57 jubilerade

fest i sunne i dagarna trei augusti firades femtioårsjubileum för

jägmästarkursen som tog examen 1957.

kursdirektören, förre stiftsjägmästaren i

karlstads stift gustaf ekman, rapporterar.

v de 31 civiljägmästare, som exami-nerades från Kungl. Skogshögskolan i Stockholm 1957 finns idag 24 i livet, – spridda över landet. 14 av dessa

samlades i Sunne den 8–10 augusti till femtioårsju-bileum. Övriga tio hade av olika anledningar inte möjlighet att deltaga. Med på jubileet var också fruar till deltagare och till avlidna kurskamrater.

Den 8 augusti hade civiljägmästare Eric Falk med maka Maj-Britt från Sunne inbjudits. Han be-rättade initierat och livfullt om Sunnes utveckling och dess näringsliv samt kryddade sin framställ-ning med historier från bygden. Nästa dag gjorde

sällskapet en bussutflykt i strålande väder till Rottnerosparken samt MC-museet där, vidare till Tossebergsklätten, där utsikten över Fryksdalen beskådades och lunch intogs. Därefter gick färden till Selma Lagerlöfs minnesgård Mårbacka och avslutades med besök på textilmuseet och skogs-museet på Sundsbergs gård.

Jubileumsmiddagen ägde rum på Hotel Selma Lagerlöf och avlöpte på traditionellt sätt med en mängd skogissånger ur den gemensamma sång-skatten. Glädjen stod högt i tak bland de festklädda deltagarna – jägmästarna naturligtvis bärande sina broderade skogisvästar i rött och grönt. Flera jubilarer talade vid middagen; bland annat be-lystes den fantastiska utveckling som skett inom svenskt skogsbruk under åren, kursens studieår och sammanhållning och många glada minnen från studietidens olika skeden återberättades.

Den 10 augusti skingrades åter jubilarerna, några passade dock på tillfället att se mera av vårt vackra Värmland under någon ytterligare dag.

gUsTaf ekman

På bilden står fr v jägmästarna alfred Berkowicz, norrköping, stig Lundqvist, göteborg, Jan k-son Lundeberg, Löttorp,

ingvar Westerberg, Växjö, Bengt Cederberg, Hudiksvall, Janne Wittsell, Helsingborg, Åke Bark, smedjebacken, ingmar

Linné, nyköping, gustaf ekman, karlstad, kjell-eric ericsson, Linköping, Wilhelm franzon, orsa, sten ahnlund, Ånge,

Bo axelsson, Umeå och nils svanqvist, Bålsta.

OM > Civiljägmästare och jägmästare examenstiteln civiljägmästare ersattes från och med 1980 med enbart jägmästare. i matrikeln står förkortningen ”jm” både för civiljägmästare och jägmästare, examensåret avgör titeln.