Texthäfte 9E ”Demografi” Sid 1-2 SvD 2011”Nu blir vi 7 miljarder”

Sid 3-4 NATURVETARNA 2012 ”Hans Rosling skakar om vår världsbild”

Sid 5-6 DN 2015 ”Hans Rosling om att antalet barn i världen har slutat att öka”

Sid 7-10 SCB 2016 ”Befolkningspyramiden har blivit ett torn”

Sid 11-12 Ordlista

SvD 30/10 2011 GUNILLA VON HALL

Nu blir vi 7 miljarder

På tolv år har världens befolkning ökat med en miljard människor. Men det är bara i

Asien och Afrika som befolkningen växer.

GENÈVE/FRYSHUSET Enligt FN:s färska befolkningsrapport blir vi, 31:a oktober, sju miljarder

människor, och 2050 finns omkring nio miljarder på jorden. Det vet man ganska säkert för de som ska

få barn om 20–40 år är ju redan eller nästan födda. Och FN:s befolkningsprognoser har sedan 1950

aldrig haft fel med mer än sex procent.

SvD har studerat FN-rapporten som innehåller flera intressanta slutsatser.

• Många – men på väg att stagnera.

År 1950 uppgick världens folkmängd till 2,5 miljarder och folkmängden ökade med 50 miljoner

personer per år. I slutet av 60-talet var ökningen drygt 70 miljoner, eller två procent per år. En

befolkningstillväxt man tidigare aldrig skådat. Hade det fortsatt i samma takt skulle det ha inneburit en

fördubbling av världens folkmängd vart 35:e år.

– Betänk att 1950 fick kvinnorna på jorden i genomsnitt fem barn. Idag är det 2,5. Vi har halverat

antalet barn per kvinna. Vi har gått fem sjättedelar av vägen från fembarnsfamiljen till

tvåbarnsfamiljen. Vi är nästan framme, förklarar Hans Rosling under sitt seminarium i Fryshuset och

syftar på att befolkningsökningen så småningom stagnerar och att vi rent av blir färre människor på

jorden.

Med tanke på jordens sinande resurser vore det eftersträvansvärt enligt FN:s alla prognoser.

• Många unga – men inte fler barn.

Nästan hälften av befolkningen i världen är under 25 år. Men i Europa har antalet ungdomar minskat

sedan mitten av 1970-talet, en utveckling som fortsätter. En liknande utveckling väntas i Asien och på

längre sikt även i Latinamerika. Däremot beräknas antalet ungdomar öka rejält i Afrika, och även i

Nordamerika väntas en viss ökning fram till 2050.

– Men antalet födda barn på jorden har slutat att öka. Det är ett av de mest okända fakta som finns. Det

föds mellan 130 och 140 miljoner barn per år och det ökar inte längre. Så det finns ungefär två

miljarder barn, säger Hans Rosling.

Men vissa länder har det tuffare än andra. I exempelvis Indien finns 600 miljoner människor under 24

år. Regeringen menar att det är en massiv kraft att räkna med i framtiden, men demografer och

sociologer höjer ett varnande finger eftersom 48 procent av Indiens barn är undernärda och bara

hälften tar sig igenom grundskolan.

2

• Allt fler äldre.

Antalet personer i åldern 65 år eller äldre mer än tredubblades 1950–2000, och enligt FN:s projektion

beräknas de tredubblas ytterligare en gång fram till 2050. Då kommer det att finnas totalt 1,5 miljarder

människor som är 65 år eller äldre 2050. Det motsvarar dubbla folkmängden i Europa idag.

– Se på mig. Jag är framtiden redan idag. 63 år gammal, konstaterar Hans Rosling och haltar lite lätt

fram över scenen i Fryshuset.

Även antalet personer i åldern 80 år och äldre har ökat snabbt. År 2000 fanns det 70 miljoner som var

80 år eller äldre. År 2050 väntar FN:s en sexdubbling av antalet personer i dessa vårdkrävande åldrar.

Det är inte bara Europas och Sveriges befolkning som blir äldre och äldre. Runt om i världen ökar

medellivslängden i så gott som alla länder.

• Urbaniseringsexplosion.

I Asien bor drygt 60 procent av världens befolkning. Där finns också sex av de tio folkrikaste staterna:

Kina, Indien, Indonesien, Pakistan, Japan och Bangladesh, plus några av världens största

sammanhängande stadsområden: Tokyo/Yokohama, Seoul, Manila, Shanghai, Bombay och Jakarta. I

slutet av 90-talet fanns omkring 125 miljonstäder i Asien.

• Minskad barnadödlighet minskar befolkningstillväxten.

Minskad fattigdom och bättre förhållanden leder till att barnadödligheten minskar vilket i sin tur leder

till att människor skaffar färre barn – eftersom man inte måste ha många barn för att försäkra sig om

att några överlever.

– Det går att stoppa den fortsatta befolkningsökningen om vi gör de rätta sakerna – NU. Först blir man

frisk – sedan får man mindre familjer – spelar ingen roll om man är katolik, muslim eller buddist. Så

funkar det, fastslår Rosling som för att ytterligare exemplifiera vad han menar för den unga publiken

tar ett vågat exempel.

– En av de vidrigaste fördomarna om regioner där det föds många barn har ni säkert också hört. Om

Somalia och andra ställen sägs att de där knullar som kaniner. Min farmor hade åtta barn i Sverige för

hundra år sedan men då var det var aldrig någon som sade att hon knullade som en kanin. Hör ni såna

liknelser, med människor och djur, så måste ni reagera och protestera.

• Framtidsscenarier.

På 1960-talet var befolkningstillväxten i världen två procent per år, nu är den 1,07 procent. Hälften av

världens befolkning föder färre än 2,1 barn i dag, vilket ligger under reproduktionsnivån. Men även

om kvinnor föder färre barn idag så kommer världens befolkning fortsätta att öka under ett par

årtionden innan tillväxten planar ut. Varför? Jo, kvinnor som föddes på 1960- och 1970- talen

fortsätter att föda barn, och eftersom de är så många blir det fortsatt många barn även om kvinnorna

bara har två barn var. Dessutom ökar livslängden och människor blir kvar längre tid på jorden.

FN:s befolkningsorgan har flera olika framtidsprognoser. I den mest dramatiska dundrar vi på och blir

10 miljarder 2115, och först därefter mattas kurvan av.

I prognosen med lägst befolkningsökning hejdas tillväxten redan 2045, då den planar ut på 8,1

miljarder.

Den prognos som i dag anses mest trolig – och som flertalet demografer tycks vara överens om –

pekar på att vi omkring år 2050 kommer vara nio miljarder människor på jorden och 10,8 miljoner

invånare i Sverige. Så dags i livet har Afrika och Asien fått ytterligare var sin miljard invånare medan

övriga delar av världen har i stort sett samma befolkningsmängd som för närvarande. Där någonstans

förväntas också befolkningstillväxten stagnera.

Men den som lever får se – och kalkylera.

3

NATURVETARNA 2012-01-24

Hans Rosling skakar om vår världsbild

Antalet födda barn på jorden har slutat öka sedan 1990, men världens befolkning fortsätter att

växa i sextio år till. – Det är trendbrott som de flesta är okunniga om, säger Hans Rosling,

professor i folkhälsovetenskap, som har gjort succé i hela världen med sina animerade bilder

på statistiska förändringar.

Hans Rosling har ett tydligt budskap till alla naturvetare.

– Sätt er in i och försök förstå mekanismerna bakom befolkningstillväxten. Ett grundfel är uppdelningen

mellan vi och de. Utvecklingsländer är ett förlegat begrepp som inte har någon definition.

Från ett hotellrum i Paris, i väntan på att flyget ska ta honom till en annan konferens i Lissabon, ställer han

en motfråga.

– I vilket av länderna USA och Bangladesh föds det flest döttrar per kvinna?

Bangladesh svarar jag spontant och blir slagen på fingrarna av Hans Roslings ordsvada. Sanningen är att

kvinnorna i USA i genomsnitt föder en dotter, medan kvinnorna i Bangladesh föder 0,99. Så fortsätter Hans

Rosling att skaka om hela min världsbild.

– Många lever kvar i gamla föreställningar från Tintins värld, säger han målande. Mödrarna i Brasilien föder

i genomsnitt färre barn än svenska mammor. Det gäller även Iran och Thailand.

Vacciner och antibiotika

Flertalet länder är på väg mot att föda två barn per generation.

– Vi klarar att nå balans även om vi hamnar på födelsetal runt 2,1 - 2,2, vilket sker när länder reser sig ur

fattigdom. I Afghanistan och Kongo föder fortfarande varje kvinna sex barn.

Smittkoppsvaccinet står lite som symbolen för ett trendbrott i befolkningskurvan.

– Under lång tid födde världens mödrar sex barn och fyra dog, så är det än i dag bland naturfolken i

regnskogarna. Men med vacciner, antibiotika och sjukvård överlever betydligt fler. Räknat på hela världen

har vi gått från födelsetal på 6 till 2,4. Och snart är vi nere på 2. Men det dröjer ungefär till år 2060 då

befolkningskurvan planar ut.

– Många lever i föreställningen att befolkningen ökar för att fattiga barn räddas till livet. Det är en absurd

tanke. Det finns ett tydligt samband mellan minskad barnadödlighet och färre födda barn, säger han och

hänvisar till webben där det åskådliggörs på ett pedagogiskt sätt.

Ingen pyramid längre

Grunden är att fattiga länder får tillgång till utbildning och hälsa på ett sätt som har skett i bland annat

Bangladesh. Med siffror visar han utvecklingen under de senaste 40 åren.

– Då födde varje kvinna sju barn och 25 procent dog. I dag föder de två barn och sex procent dör. Det är

antal barn i hela världen som styr befolkningstillväxten. Sedan 2005 har antalet barn slutat öka. Den

klassiska befolkningspyramiden är ingen pyramid längre. Det slutade den vara för 20 år sedan och är på

väg mot en cylinder.

– Tyvärr råder en kompakt okunnighet om detta, vilket inte heller dagens lärare känner till. Det innebär att

myten om pyramiden sprids vidare. Ingen har tagit till sig att större delen av världens befolkning lever i

länder där det i genomsnitt föds 2 barn per kvinna

Kina och Indien på språng

Men innan man når balans så ökar befolkningen till mellan nio och tio miljarder människor. Det kommer att

ske om runt 60 år och därefter kan den minska i långsam takt.

Hans Rosling sprutar ur sig siffror över världens utveckling utan att göra det abstrakt. Han levererar

sanningar grundade på fakta för att kunna förändra.

4

– Den utveckling som har skett i länder som Kina och Indien är enorm. De länderna är på väg att komma

ifatt och mycket talar för att den anglosaxiska världsdominansen är förbi.

Stora delar av världens befolkning är på väg mot ett ekonomiskt lyft, vilket han illustrerar med en

tvättmaskin och plastlådor från Ikea som var och en symboliserar en miljard människor.

Gapet minskar

Gå ut på www.gapminder.org och titta på filmerna. Inför en hänförd publik visar han på det enorma gap som

fanns mellan fattiga och rika när han själv växte upp på 60-talet. Då fanns det tre miljarder människor på

jorden, varav en tredjedel levde i industriländerna.

– I dag är läget annorlunda med två miljarder fattiga och tre miljarder som har rest sig ur fattigdom och

håller på att utbilda sig. Två miljarder kör bil, varav hälften också flyger.

Hur kommer det att se ut år 2050?

– Med utbildning och hälsa till alla så höjer de fattiga sin levnadsstandard. Barnadödligheten minskar,

liksom befolkningstillväxten. Ännu fler kör bil och flyger, vilket förutsätter ett tekniksprång när det gäller

miljöteknik.

Så du är optimistisk inför framtiden?

– Optimism har sin grund i känslor. Jag utgår från statistik som beskriver det verkliga läget och

underbyggda antaganden om framtiden.

Populär världskändis

Hans Rosling är en världens mest efterfrågade talare och finns med på listan över världens hundra främsta

tänkare. Han har varit distriktsläkare i Mocambique och skrivit böcker om global hälsa. Mest känd är han för

sitt innovativa sätt att beskriva statistik från bland annat FN. Med animerad teknik har han gjort succé på

internet och sålt datorprogram till Google.

5

DN Nyheter 2015-12-18 Axel Björklund

Hans Rosling om att antalet barn i världen

har slutat att öka

Ingen symboliserar Sverige 2015 som Hans Rosling, professor i internationell hälsa. DN bad

honom förklara hur världens befolkning kan öka trots att antalet barn inte blir fler. Världens

befolkning kommer att fortsätta att öka snabbt i ytterligare ett halvt sekel. Detta trots att

antalet barn inte längre ökar. Hur går det ihop? Hans Rosling, professor i internationell hälsa,

svarar på DN:s frågor.

Sveriges befolkning har ökat med 25 procent de senaste 50 åren. Samtidigt har världens

befolkning fördubblats. Hur ska man förstå Sveriges roll i världen ur den aspekten?

– Att Sverige haft tur, som legat i framkant i världens utveckling mot ett friskt liv i välfärd

med mer och mer jämställdhet där de flesta kvinnor kan välja hur många barn de föder. Men

under detta sekel kommer de andra ifatt. Det som redan har hänt i Sverige händer nu sakta

men säkert i land efter land i världen som helhet. När svenskarna utvandrade som mest till

Amerika, i mitten av 1800-talet, föddes i genomsnitt fem barn per kvinna i Sverige. Så var

genomsnittet för världen när jag gick på gymnasiet 1965 – världen låg ett sekel efter Sverige.

I dag föds det knappt 2,5 barn per kvinna i världen. Det motsvarar Sverige 1925.

– Sedan 1930 talet har Sveriges befolkning ökat genom att vi fått lite längre liv, men framför

allt genom att det tar 70 år från det att antalet barn per kvinna sjunkit till cirka två till dess att

ett lands befolkning slutar växa. Denna långa bromssträcka är svår att förstå, det var därför jag

tog dig med till Gapminders studio så att jag kunde visa detta på ett begripligt sätt.

Nästa år blir vi 10 miljoner människor i Sverige. Ska vi fira, är det ett problem, är det

för mycket eller för lite?

– Allting talar för att det är bra att ha en balanserad befolkning, ungefär lika många i olika

åldersgrupper. Då kan vi nyttja resurserna bäst: Lekplatser, dagis…

… fler kan betala din pension…

– Ja. Så fort det blir ojämlikheter blir det krångel. Det är en ganska jämn befolkning, så

Sverige går ganska bra. Sveriges befolkning är ungefär en dröm för en demograf.

Europas befolkning minskar. Varför är Sverige ett undantag?

– ”ROPEN SKALLA, DAGIS ÅT ALLA!” Vår jämställdhet! Och över huvud taget våra

värderingar. Titta på World values survey, vi är de mest extrema: mest individuella, mest

sekulära.

Skulle det bli färre människor och bättre miljö om man slopade barnbidragen?

– Nej, nej, det tror jag inte. Jag förvånas över att människor fortfarande tror att man ska lösa

miljöproblemen med hjälp av åtgärder i sovrummet.

– Alla kvinnor och män på jorden ska naturligtvis ha tillgång till preventivmedel. Det är en

rättighet, man kan börja där. Eller så börjar man från grunden och konstaterar att alla ska ha

6

ett anständigt liv i alla länder och först och främst komma ut ur den extrema fattigdomen. Då

ber de om preventivmedel, och då ska man se till att de finns tillgängliga.

– Men jag ser inget behov av att blanda ihop hur man får slut på den extrema fattigdomen och

ger alla tillgång till preventivmedel med det monumentala miljöproblemet. Det finns fullt

tillräckliga skäl till att få slut på extremfattigdom ändå. Och det beror inte på att jag inte

tycker att klimathotet är stort. Tvärtom. Därför måste vi ändra på det som verkligen utgör de

stora framtida miljö- och klimathoten: hur vi producerar och konsumerar.

Du menar: Vi måste bygga ett hållbart samhälle som utgår ifrån att vi blir 11 miljarder

i världen, för det kommer vi inte att komma runt.

– Ja, det kommer vi att bli. Sen kan vi kanske bli 10 miljarder, men vi måste ju ha en

säkerhetsmarginal i vårt tänk.

– I dag använder den rikaste miljarden på jorden hälften av allt fossilbränsle. Den näst rikaste

använder 25 procent och den tredje rikaste 12 procent. Se där: 3 miljarder använder ungefär

87 procent av allt fossilbränsle. Då spelar 7 eller 11 miljarder totalt inte så stor roll.

– Och då säger studenter till mig, det har de sagt sedan 90-talet: ”Dom kan inte leva som oss,

det skulle aldrig gå. Alla kineser kan inte ha bil”. Det var precis som att det var en ”Fader vår”

man lärde sig. Och jag tror att de hörde det där i Kina, det var därför de köpte Volvo. Det är

väldigt arrogant, va. Om man tycker att alla inte kan ha bil, då måste man ju börja med sig

själv.

– När det kommer till ett bärkraftigt användande av jordens resurser – att skapa välstånd på ett

förnuftigt sätt, där man använder grön energi, energieffektiva processer och återvinner – är det

något som de rikaste måste åstadkomma så fort som möjligt. Det finns de som tror att de rika

sakta kan anpassa sig under de kommande årtiondena medan man håller tillbaka de andra. Det

är inte bara dumt, det är arrogant också.

Se kort film om kuberna på DN:

http://www.dn.se/nyheter/sverige/hans-

rosling-om-att-antalet-barn-i-varlden-har-

slutat-att-oka/

7

Information från SCB.se (Statistiska centralbyrån)

Befolkningspyramiden har blivit ett torn

Under de senaste 100 åren har Sveriges åldersstruktur förändrats väsentligt. År 1900 var

närmare en fjärdedel av befolkningen 10 år eller yngre och mindre än var tionde var 65 år

eller äldre. I takt med att vi lever längre och föder färre barn ser åldersstrukturen idag helt

annorlunda ut. Andelen 65 år och äldre har mer än fördubblats, medan andelen barn som är 10

år eller yngre nästan halverats. Denna förändring gör att Sveriges befolkningspyramid snarare

är formad som ett torn.

En befolkningspyramid är ett populärt och lättöverskådligt sätt att illustrera en befolknings

åldersfördelning, det vill säga hur många människor det finns i olika åldrar. Utseendet är

resultatet av utvecklingen när det gäller fruktsamhet, dödlighet och migration. Av formen på

pyramiden kan vi utläsa historiska fakta, till exempel årgångar med stora födelsekullar.

Pyramiden ger också en fingervisning om den framtida befolkningsutvecklingen. In- och

utbuktningar i pyramiden kommer successivt att förflyttas uppåt allteftersom tiden går. Man

kan till exempel se hur antalet barn i skolåldern och antalet pensionärer kommer att förändras

framöver.

Andelen äldre allt större

För 100 år sedan karakteriserades befolkningen av många unga och få äldre. År 1900 var 24

procent av befolkningen 10 år eller yngre, medan 8 procent var 65 år eller äldre. Vi hade en

trappstegspyramid med en bred bas (hög andel barn och unga) och en spetsig topp (liten andel

äldre). Medellivslängden för nyfödda var lägre än 60 år under 1900-talets första två årtionden.

Under de senaste 100 åren har Sverige fått en förändrad åldersstruktur. Med ökad medellivs-

längd och lägre barnafödande har vi i dagsläget en åldersfördelning där en allt större andel

tillhör den äldre delen av befolkningen. År 2013 var 12 procent var yngre än 10 år, medan 19

procent av befolkningen var 65 år eller äldre. Idag beräknas medellivslängden för nyfödda,

som ett snitt för de senaste fem åren, för flickor till 83,6 år och för pojkar till 79,7 år.

8

Befolkningspyramid för Sverige den 31 december 1900 och 2013

Åldrar i femårsgrupper, andelar av hela folkmängden för respektive år

Allt fler att försörja

Dagens befolkning består bland annat av en stor andel personer i åldersgrupperna 20-24, 45-

49 samt 65-69 år. Att dessa åldersgrupper är stora beror på ett högt barnafödande under 1940-

och 1960-talen, samt under början av 1990 talet. De senaste årens ökning i barnafödande syns

också genom en ökad andel i de yngre åldersgrupperna. Befolkningspyramidens struktur är

alltså till stora delar ett resultat av de stora variationerna i födelsekullarna.

Inom de närmaste åren kommer en större andel av befolkningen att vara i pensionsåldern,

något som kraftigt påverkar den så kallade försörjningskvoten. Den demografiska försörj-

ningskvoten är ett mått som beskriver antalet barn och äldre i förhållande till antal personer i

yrkesaktiv ålder, 20-64 år. Sedan 1960-talet har försörjningskvoten varit relativt konstant och

idag behöver en person i yrkesaktiv ålder i genomsnitt ”försörja” 0,73 personer i åldrarna 0-19

år och 65 år eller äldre. År 2020 beräknas den demografiska försörjningskvoten uppgå till

0,78.

I befolkningspyramiden finns också ett tydligt mönster i åldersfördelningen om man jämför

kvinnor och män. Det är fler män i alla åldersklasser upp till 60 år. I högre åldrar är kvinnorna

fler. Detta beror på att det föds fler pojkar än flickor, samtidigt som kvinnorna lever längre än

männen.

9

Befolkningspyramid för Sverige den 31 december 2013

Åldrar i femårsgrupper, antal

Flyttningar påverkar kommuner

Det finns skillnader i åldersstrukturen i olika delar av landet, mellan olika kommuner och

typer av kommuner. Skillnaderna beror till största delen på att personer flyttar mellan

kommunerna. De som är i åldern 20-35 år är mest benägna att flytta, för att arbeta, studera,

bilda familj eller helt enkelt bara för att flytta hemifrån. In- eller utflyttning av kvinnor i

barnafödande åldrar påverkar också antalet födda barn i kommunen. För enskilda kommuner

kan även invandringen och dess struktur spela en viss roll för åldersfördelningen. Bland

personer födda utomlands finns lägre andelar barn, ungdomar och äldre än bland svenskfödda.

Förortskommunerna till storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö har en förhållandevis

ung åldersstruktur. 2013 var 26 procent av befolkningen yngre än 20 år och 17 procent var 65

år eller äldre. Äldst åldersstruktur har glesbygdskommunerna, där 20 procent var yngre än 20

år och 27 procent var 65 år eller äldre förra året. Andelen barn och ungdomar i glesbygds-

kommuner har minskat kraftigt under de senaste årtiondena.

I Stockholm, Göteborg och Malmö var 22 procent yngre än 20 år och 15 procent var 65 år

eller äldre. Större städer enligt SKL:s kommungruppering kan beskrivas som ganska typiska

för den genomsnittliga åldersstrukturen i hela landet, eftersom 23 procent av befolkningen i

de större städerna var yngre än 20 år och 19 procent var 65 år eller äldre.

10

Befolkningspyramider för kommuner från fyra olika kommungrupper

Antal den den 31 december 2013

11

Ordförklaringar från nationalencyklopedin, ne.se (i huvudsak)

Hållbar utveckling (miljö) Hållbar utveckling handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens

och ekosystemens produktionsförmåga och att minska negativ påverkan på naturen och människors

hälsa.

Agenda 2030. De globala målen och Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger,

förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla

kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.

De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar

utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

DEMOGRAFI, befolkningslära, den vetenskap som ägnas studier av befolkningens storlek,

sammansättning och geografiska fördelning, samt av förändringar i befolkningsstrukturen

förorsakade av demografiska händelser.

-Migration (latin migra´tio 'vandring', 'flyttning', av mi´gro 'vandra', 'flytta'),

samlingsbegrepp för människors flyttning över olika avstånd.

-Emigration Utvandring

-Immigration Invandring

-Urbanisering Flytta från ”landet” in till städer.

-Mortalitet Dödlighet

-Total fertilitet Födelsetal/kvinna

-Livslängd Genomsnittsålder, förväntad livslängd

-barnadödlighet, term som kan vara allmänt beskrivande och då avse dödlighet i sjukdomar

och olycksfall under uppväxtåren men som också kan ha en preciserad innebörd. UNICEF

och andra FN-organ avser med barnadödlighet dödsfallen under de fem första levnadsåren.

Tillsammans med spädbarnsdödlighet används barnadödlighet som en indikator på

hälsotillståndet inom länder och regioner. Enligt UNICEF avled 9,7 miljoner barn före 5 års

ålder 2006. Trenden är stadigt nedåtgående, vilket t.ex. framgår av att motsvarande siffra för

1990 var 13 miljoner barn. I industriländerna domineras barnadödligheten av dödsfall under

det första levnadsåret (spädbarnsdödligheten), medan i de fattigaste länderna dödligheten är

12

mycket stor även under de följande fyra levnadsåren, med diarré och lunginflammation som

dominerande dödsorsaker.

-mödradödlighet, sådan dödlighet hos kvinnor som har samband med graviditet eller

förlossning och som inträffar under graviditeten, under förlossningen eller inom sex veckor

efter förlossningen. Mödradödligheten uttrycks i internationell statistik som antalet dödsfall

per 100 000 levande födda barn. De globalt dominerande orsakerna är dödande blödning vid

förlossningen samt infektion som från livmodern sprids i kroppen (barnsängsfeber). I många

fall är orsaken att graviditeten har blivit en alltför stor påfrestning för en kvinna med svår

kronisk sjukdom, såsom aids och malaria. En annan stor orsaksfaktor är illegala abortingrepp.

-befolkningspyramid, en diagramtyp som används för att åskådliggöra en befolknings ålders-

och könssammansättning.

-demografiska transitionen, övergången från en situation med höga födelse- och dödstal till

en med låga sådana tal. Ett exempel är de följdverkningar av den industriella revolutionen och

de framsteg inom jordbruk och medicin som medförde att dödstalen sjönk i Europa under

senare delen av 1800-talet. Följden blev snabb befolkningstillväxt fram till dess födelsetalen

sjönk under 1900-talet. Där detta skett hade den demografiska transitionen fullbordats.