”Alla anhöriga borde få veta att alkoholism

är en sjukdom.”

Sanna Lundell:

SID 26

1,8miljarder unga är en

maktfaktor för framtidens hälso- och sjukvård

#LEVNADSVANOR

JUNI 2016 • VETENSKAP • UTBILDNING • ETIK • KVALITET

www.vårdochhälsa.se#levnadsvanor

magasinet

Vård&Hälsa

SAMTAL OM LEVNADSVANOR

GÖR SKILLNADSID 28

I SVT:s realityserie Gympa läraren fi ck Kalle Zackari Wahlström upp ögonen för folkhälsans akutläge bland skoleleverna.

Kalles receptSID 10

Foto: Janne Danielsson/SVT/TT

@VardoHalsa#levnadsvanor

SID 21

22

Hälso-och sjukvården inriktas

allt mer på att främja hälsa istället

för att endast behandla sjukdomar.

Ambitionen på samhällsnivå är

”bästa möjliga hälsa för alla”. Då be-

hövs samverkan mellan olika aktörer.

Det fi nns bara en hälsa och den är

beroende av många faktorer; klimat,

miljö, rent vatten, föda, samhälls-

byggnaden, ekonomi, yrkesliv, sociala

nätverk, psykiska, medicinska med

fl era. Inte bara i ett nationellt utan

allt mer i ett globalt perspektiv.

För att nå framgång behöver hälso-

och sjukvården bland annat bidra

med sin kunskap till utvecklingen av

ett hälsofrämjande samhälle. Men

också med ett perspektiv inriktat på

möjligheter till hälsa och god livskva-

litet även hos dem som har en eller

fl era kroniska sjukdomar.

Våra levnadsvanor har stor bety-

delse för hälsan, både för att förhindra

uppkomst av sjukdom och för att för-

bättra förutsättningarna för hälsa hos

dem som är långvarigt sjuka. Därför

är det angeläget att öka kunskapen

hos alla om hur man kan påverka sina

levnadsvanor i en hälsofrämjande

riktning. Det är en central uppgift för

Svenska Läkaresällskapet att bidra

till ett hälsofrämjande samhälle.

Magasinet Vård och Hälsa är ett

viktigt verktyg i det arbetet!

Stefan Lindgren, ordförande

Svenska Läkaresällskapet

”Levnadsvanor viktiga för hälsan”

Förebyggande kajaktur. Världsunik studie i Finland och Sverige visar att levnadsvanor kan förebygga demens.

#LEVNADSVANOR

SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET • NUMMER 1 2016

Alkohol ökar risken för utvecklandet av ett 60-tal sjuk-

domstillstånd. Utöver det drabbas barn och anhöriga hårt

av alkoholens andrahandseffekter. Sanna Lundell berättar.

4. DebattHälsogapet i

Sverige ökar. Dags

att reagera.

18. Frågor&svar Vanliga frågor om

levnadsvanor be-

svaras av experter.

21. Vad dör vi av?Vilka är de största

riskfaktorerna för

hälsa bland unga?

30. Hjärt-kärl-patienter

behöver

tydligare

rehabilite-

rings-modell.

Skulle Sverige kunna

gå före i lagstiftning för

den globala hälsans skull?

ÄldreVärldsunik studie visar att levnadsvanor

kan förebygga demens.

Antalet sjukskrivningar för utmatt-

ningssyndrom ökar igen. Läkare och

forskare verkar eniga om att mer resur-

ser behövs till förebyggande insatser.

Arbetsliv

Forskning

En timme per dag behöver

barn och unga vara fysiskt aktiva

enligt nya rekommendationer.

Världens största hälso-

undersökning

visar att samtal

om levnads-

vanor gör

skillnad.

Barn&unga

Global hälsa

▼

6. Mötet. Läkare och patient möts på Svärdsjö vårdcentral. ▼

Mats Hogmark, läkare.

Sanna Lundell

Foto

: Jess

ica G

ow

/T

TF

oto

: Sam

uel U

néus

Foto: Samuel Unéus

Foto

: Sam

uel U

néus

3

Redaktion SLS: Stefan Lindgren, Agneta Davidsson Ohlson, Jaana Logren Bergqvist.

Vid frågor mejla: info@sls.se. Redaktion InPress: Ulrica Segersten, tel. 018-68 30 50

Art Director: Sofi a Karlsson • Grafi sk form: Tove Engström • Korrektur: Solveig Enblom

Tryck: Quad Graphics Europe. För mer info kontakta SLS på 08-440 88 60 eller sls@sls.se.

Tack till: Anna Kiessling, projektledare Levnads vane projektet och Peter Friberg, överläkare/

professor, Sahlgrenska Akademien som gett råd och tips.

www.msd.se

www.novartis.se

RBURiksförbundet för rörelse-hindrade barn och ungdomarwww.rbu.se

Lungcancerföreningen Stödet www.stodet.se

HISOHandikappidrottens samarbetsorganisationwww.hiso.nu

Fibromyalgiförbundet www.fi bromyalgi.se

RIKSFÖRBUNDET FÖR SOCIAL OCH MENTAL HÄLSA

RSMH Riksförbundet för social och mental hälsawww.rsmh.se

Instutionen för medicinska vetenskaperÖrebro universitet www.oru.se/institutioner/medicinska-vetenskaper

[

Autism & Aspergerförbundetwww.autism.se

FUBFöreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörningwww.fub.se

Odontologiska fakultetenMalmö Högskolawww.mah.se/od

Mind www.mind.se

Sköldkörtelföreningenwww.skoldkortelforeningen.se

Barnplantorna Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat. www.barnplantorna.se

Odontologiska institutionenRegion Jönköpings län plus.rjl.se/oi

Barncancerfonden www.barncancerfonden.se

Svenska OCD-förbundetwww.ocdforbundet.se

[

[

Alla artiklar i Vård&Hälsa fi nns på www.vårdochhälsa.se. Nästa nummer #psykiskhälsa kommer i mitten av oktober. Håll utkik på sajten och twitter @VardoHalsa.

[Svenska Läkaresällskapet

(SLS) är läkar kårens vetenskapliga

orga nisation. Målsättningen är att

vara den aktivt ledande oberoen-

de och ideella organisationen som

driver utvecklingsfrågor inom

hälsa, vetenskap, utbildning, kva-

litet och etik. SLS hela fokus är

inriktad på att verka för en bättre

folkhälsa och att ge patienter

en ännu bättre upplevelse av

vården över tid.

www.sls.se

Följ oss på Facebook:

facebook.com/svenska-

lakaresallskapet/

44

ökning, riskbruk av alkohol,

ohälsosamma matvanor och

bristande fysisk aktivitet är de lev-

nadsvanor som bidrar mest till den

samlade sjukdomsbördan i Sverige.

Vi vet att det fi nns en tydlig socioeko-

nomisk gradient där ohälsosamma

levnadsvanor är väsentligt vanligare

bland socioekonomiskt utsatta.

Enligt WHO kan sunda levnads-

vanor förebygga 80 procent av all

kranskärlssjukdom och stroke, och

30 procent av all cancer. Hälsosamma

levnadsvanor kan också förebygga eller

fördröja utvecklingen av typ 2-diabe-

tes. Den som inte röker, äter hälso-

samt, är måttligt fysiskt aktiv och

har en måttlig konsumtion av alkohol

lever i genomsnitt 14 år längre än den

som har ohälsosamma levnadsvanor.

Som individ är man expert på sina

egna vanor. De som har utbildning,

arbete, mat för dagen och lever i ett

välfungerande socialt sammanhang

har både möjligheter och förmåga att

göra kloka val, kan ofta utveckla och

bibehålla hälsosamma levnadsvanor

med ett marginellt stöd av hälso- och

sjukvården – om bara viljan fi nns …

å är det dock inte för alla.

Socioekonomiskt utsatta, sär-

skilt personer med funktionsnedsätt-

ning och psykisk sjukdom kan behöva

omfattande stöd från vården för att

lyckas. Alltså kan och bör vägen till

hälsosamma vanor se olika ut för olika

individer.

Däremot påverkas framgången av

samma drivkrafter. För att lyckas för-

ändra sitt beteende och utveckla hälso-

samma levnadsvanor måste individen:

• Uppleva att det fi nns en mening och

ett syfte med att leva hälsosamt

• Uppleva att man gör framsteg och

att man mår bra av att göra det, och

av att leva hälsosammare

• Få välja hur, med vem och på vilket

sätt man vill förändra sina vanor till

det bättre.

ur kan hälso- och sjukvården

stödja och hjälpa människor

till hälsosamma levnadsvanor?

I samarbete med Socialstyrelsen

startade Svenska Läkaresällskapet år

2012 Levnadsvaneprojektet. Syftet

är att bidra till att omsätta Socialsty-

relsens nationella riktlinjer för sjuk-

domsförebyggande metoder i praktis-

ka åtgärder för att hjälpa människor

att förbättra sina levnadsvanor. Fokus

är inställt på insatser för att stimulera

läkares samtal om levnadsvanor, och

ett fruktbart samarbete har utvecklats

mellan olika professioner.

Projektet har över tid fått en allt tyd-

ligare inriktning mot jämlik hälsa. Vi

har i dag riktade projekt för att utveckla

stöd för hälsosamma levnadsvanor in-

för kirurgiska ingrepp, för personer med

psykisk ohälsa, för barn och ungdomars

fysiska aktivitet samt omfattande ut-

bildnings- och informationsinsatser till

vårdpersonal, chefer och ledare.

ngagerade och kunniga med-

arbetare i hälso- och sjukvården

är en förutsättning för stöd och hjälp

för ökad hälsa. Jag har under mitt yr-

kesliv mött många eldsjälar som uträt-

tat storverk. Det som förenar dessa är

R

&

Anna Kiessling,docent i kardio-

logi och projekt-

ledare för

Levnadsvane-

projektet,

Svenska

Läkaresällskapet

Hälso- och sjuk-

vårdens medar-

betare bör stödja

patienter baserat

på rådgivning

och samtal:

• Ha ett hälso-

främjande förhåll-

ningssätt som

ger patienterna

kunskap, verktyg

och stöd i sin

hälsoutveckling

• Föra en stöd-

jande dialog som

utgår från patien-

tens egen upple-

velse av levnads-

vanan, och som

tar hänsyn till pa-

tientens motiva-

tion till förändring.

drivkraften att utan egen vinning bidra

till utveckling för andra. Goda exempel

på hur vården kan arbeta med levnads-

vanor har ofta sitt ursprung i eldsjälars

engagemang. Erfarenheten visar dock att

många goda initiativ läggs ner på grund

av bristande stöd från ledningen. Vår-

dens organisation och styrning är tyvärr

inte utformad för förebyggande insatser

utan mer för att åtgärda akuta tillstånd.

Målet för framtiden är att minska

hälsogapet och utveckla en jämlik häl-

sofrämjande vård som arbetar förebyg-

gande med tidiga insatser. Lösningen

är inte fl er eldsjälar. I stället måste häl-

so- och sjukvårdssystemet där vårdens

medarbetare verkar styras, ledas och

organiseras för att skapa jämlik hälsa.

Det är viktigt att eldsjälarna fortsätter

att göra stora insatser, men än viktigare

är att det preventiva och jämlika per-

spektivet får en central plats i hur hela

hälso- och sjukvårdssystemet styrs. Vi

i Svenska Läkaresällskapet kan, vill och

orkar tillsammans med övriga vårdpro-

fessioner verka för denna utveckling.

De fl esta kan se fram emot ett längre och friskare liv. Folkhälsan som helhet i Sverige är förbättrad. Utvecklingen skiljer sig dock påtagligt mellan individer som lever under olika socioekonomiska förhållanden. Hälsogapet ökar mellan de som har bäst och sämst hälsa.

Dags för nästa steg

H

E

TEXT: ANNA KIESSLING FOTO: SAMUEL UNÉUS[

Hälsosamma levnadsvanor för alla

S Ohälsosamma levnadsvanor:Socialstyrelsens Nationella riktlin-

jer för sjukdomsförebyggande

metoder ger rekommendationer till

vården om följande ohälsosamma

levnadsvanor:

➤ tobaksbruk

➤ riskbruk av alkohol

➤ otillräcklig fysisk aktivitet

➤ ohälsosamma matvanor

Anna Kiessling

FOR THE PEOPLE

”We try never to forget that medicine is for the people. It is not for profits.The profits follow, and if we have remembered that, they have neverfailed to appear.” – George W. Merck, VD för MSD, 1951

Besök vår videoblogg innovationsverige.se och vår helt nystartade podcast om Life science, diagnossverige.se

Det sitter i väggarna

Dessa ord är lika aktuella och levande för oss idag som de var när vår tidigare vd uttalade dem i ett tal inför läkarstudenter vid College of Virginia för snart 70 år sedan.

Att satsa på att utveckla nya läkemedel som verkligen gör skillnad för patienten har varit en framgångsrik strategi och MSD är idag ett lönsamt globalt hälso- och sjukvårdsföretag.

MSD i Sverige är sedan ett drygt år en del av det framväxande Life Science klustret i Hagastaden. Det är en innovativ miljö som vi tror kan hjälpa oss att ta nästa steg; att skapa förutsättningar för att kunna optimera behandlingen för varje enskild patient. Det bygger i sin tur på att vi i Sverige blir avsevärt bättre på att följa upp både vårdinsatser och behandlingsresultat.

Genom screening och biomarkörer kan vården idag identifiera vilka patienter som bäst svarar på olika typer av behandlingar och vilka patienter som har störst risk för biverkningar.

Det innebär nya möjligheter för oss att tillsammans med vård och akademi ta fram innovativa behandlingar och metoder för att identifiera de patienter som har störst nytta av dem. Det optimerar nyttan för patienterna och det har potential att spara resurser i dagens ansträngda vårdbudgetar.

För MSD betyder ”for the people” att varje patient ska ha bästa möjliga behandling, oavsett vilket företag som står bakom behandlingen. Men självklart gör vi allt för att vara det företag som utvecklar några av de bästa behandlingarna.

www.msd.se

6666666666666666666

Maja-Lisa Tysk, 79 år, skojar med sin läkare på Svärdsjö vårdcentral i Dalarna. ”Det fi nns ingen distans mellan oss.” ”Jag kan medicin och Maja-Lisa

är expert på sitt liv”, säger allmänläkare Mats Hogmark.

[

Expert möter expert

TEXT: ULRICA SEGERSTEN FOTO: SAMUEL UNÉUS

”Vi i vården är ofta drabbade av hjälpnödighet. Det kan göra det

svårare att få ett bra samtal.”

Med samtal som det viktigaste verktyget

et är på gränsen att jag blir

tårögd. Kontrasten på vård-

centralen i Svärdsjö utanför

Falun är så milsvid mot den

söndetrasade bilden av dagens vård. Mats

Hogmark, allmänläkare, hälsar hjärtligt

på nyblivna tvillingföräldrar och frågar

vad lille Axel i samma familj tycker om

att bli storebror. ”Jag har ju träffat Axel

på BVC, så honom känner jag väl.”

– Det blir så hos oss. Personalen gör

lite av allt och de fl esta av oss känner pa-

tienterna väl, säger Mats Hogmark.

Och det upplägget stämmer bra för

honom. Han valde att bli allmänläkare

för att han intresserade sig för folkhälso-

perspektivet och för att jobba preventivt

och tillsammans med sina patienter.

– Jag har alltid sett samtalet som

mitt viktigaste verktyg som läkare.

Visst, jag måste kunna den medi-

cinska aspekten väl, men om jag inte

lyckas förmedla kunskapen till min

patient är ju mycket bortkastat.

När Folkhälsomyndigheten erbjöd

utbildning i motiverande samtal (MI)

för allmänläkare, var Mats snabb att

hänga på och i dag undervisar han själv

i MI inom landstinget i Dalarna.

Ändrade levnadsvanor för patienter

med övervikt, hjärt-kärlsjukdomar,

diabetes och högt blodtryck kan göra

stor skillnad både preventivt och som

behandling. Ändå är inte samtalet om

levnadsvanor självklart i alla läkar-

patientmöten.

För Mats Hogmark handlar motive-

rande samtal mer om ett sätt att vara,

ett självklart förhållningssätt. Han ger

inte mycket för argumentet tidsbrist.

– Även fem minuter räcker om man

ställer frågan på rätt sätt. Man kan så ett

litet frö i stället för att tänka ut hela ked-

jan av åtgärder på en gång. Vi i hälso- och

sjukvården är ofta så hjälpnödiga, har så

bråttom och en övertro på vår makt att

förändra. Vi kan bara hjälpa patienterna

på vägen mot deras egen förändring.

– I det motiverande samtalet fi nns

alltid två experter: läkaren som är expert

på medicin och patienten som är expert

på sitt eget liv. Som doktor kan jag ändå

Maja-Lisa Tysk jobbade

36 år som lärare

i Svärdsjö. När

hon slutade bröt

astman ut. Nu

besöker hon

vårdcentralen

för förhöjda

blodvärden och

eftersviterna av

två hjärtinfarkter.

»I motiveran-de samtal finns

alltid två exper-

ter: Medicin-

experten och

patienten som

kan sitt eget liv.«

aldrig få en människa att ändra på sina

levnadsvanor om hon inte själv vill det.

Ett hinder för att prata om levnadsvanor

kan vara att dessa inte är på patientens

egen agenda vid läkarbesöket. Att snacka

matvanor eller få in frågan om motion el-

ler alkohol naturligt i patientsamtalet kan

kännas svårt när tiden är kort.

– Jag brukar lösa det genom att säga:

”med alla som har problem med högt

blodtryck brukar jag prata om alkohol,

tobak, fysisk aktivitet och kost”. Pa-

tienten svarar: ”Jag dricker väl som folk

mest”. ”Aha, berätta mer”, säger jag då.

– Och så är vi igång. Som doktor vill

jag skapa refl ektivt rum där patienten

får utrymme att resonera med en an-

nan person hur hon skulle vilja att livet

skulle vara. När jag vet att motion både

kan dämpa depression och minska

medicinering, varför skulle inte jag som

läkare prata om det med patienten?

Ofta dyker en skuldkänsla upp när

man kommer in på levnadsvanor.

– Det är så viktigt att visa acceptans.

Ingen mår bra av att känna sig dålig.

D

Mats Hogmark, läkare

6

Vi kan alltid uppmuntra de små stegen.

Bekräfta alla små förändringar.

Maja-Lisa Tysk, 79 år, är en av pa-

tienterna som regelbundet kommer till

vårdcentralen i Svärdsjö. Hon har ett

långt yrkesliv bakom sig. 36 år som lä-

rare på låg- och mellanstadiet. När hon

blev pensionär kastade hon sig över

vävstolen och vävde mattor.

– Jag tror att det var allt damm från

mattrasorna som utlöste min astma,

berättar Maja-Lisa.

I kontakt med vården visade det sig att

hon hade förhöjda kolesterolvärden.

– Men jag gillade inte medicinerna

jag fi ck. Det gjorde ont i hela kroppen.

Jag kunde knappt hålla i telefonen.

Mats Hogmark har sett till att antalet

mediciner blivit färre.

– Vi har alltid en bra dialog. Jag kan

säga vad som helst till Mats och behöver

inte vara nervös. Mats är en närvarande

människa, säger Maja-Lisa, även om

samtalen kan bli allvarliga också. Under

ett års tid har hon fått två hjärtinfarkter.

Den första kom på födelsedagen.

– Ingen trevlig present. Men jag spelar

bridge tre gånger i veckan och det får

mig att glömma. Och jag kommer sakta

men säkert tillbaka och kan röra mig

mer och mer.

Fortfarande tar Maja-Lisa gärna ett

dopp i sjön från mitten av maj tills älgjak-

ten börjar. Hon tycker om att cykla, köper

gärna sina grönsaker från lokala odlare

i Sundborn. Helst äter hon regnbåge

som hon och sambon drar upp i fjällen.

– Jag hoppas kunna ta upp styrke-

träningen igen. Jag kände hur hela

kroppen blev starkare när jag trä-

nade. Vävstolen får däremot vila.

Och när fönster ska tvättas får det

bli någon annan som gör det.

– Lite konstigt känns det för en

bärplockare att köpa blåbär, men det

gör jag numera.

– Det är hemskt att bli gammal. Jag

känner mig ju så ung inuti. Insidan

och utsidan stämmer inte. När jag ser

passfotot ser det ju ut som min mormor.

Svårt att förstå, säger Maja-Lisa och

skrattar till. Igen.

Det motive-rande sam-talet, MI, är ett förhållnings-sätt. Det hand-lar inte om att övertala (en patient), man försöker inte lösa någonting i stunden. Ger inga råd.– Jag brukar bokstavligen sätta mig på händerna för att lyssna res-pektfullt först i stället för att komma med frågor eller erbjuda infor-mation innan patienten är klar, säger Mats Hogmark, allmänläkare.

kommer sakta

kan röra mig

Lisa gärna ett

maj tills älgjak-

tt cykla, köper

lokala odlare

hon regnbnbågåge

upp i fjälllelen.n.

a a upuppp ststyryrkeke-

ee huhurr hehelala

jag trä-

ot vilala.

får det

et.

det för en

bär, men det

gammal. Jag

nuti. Insidan

e. När jag ser

min mormor.

Maja-Lisa oochh hh

Dratafösälaövpafölöi sin– bbbobbbssäsäsäsässässhäatpei skofrermpaklMal

Maja-Lisa Tysk tycker att träffarna med läkaren Mats Hogmark är som att träffa en kompis, även om det ibland kan bli

allvarliga samtal också. Sakta men säkert är hon igång efter två hjärtinfarkter med både promenader och simturer i sjön.

7

88

Hela denn

[

ör inte så länge sedan hade

man en fatalistisk syn på

minnessjukdomar; det var

gener och åldern som tog

ut sin rätt. Och visst, när man väl fått

demens går den inte att bota, men ge-

nom förändringar i livsstilen kan man

minska risken att få minnes störningar

upp till 30 procent, säger Miia Kivi-

pelto, professor i klinisk geriatrisk epi-

demiologi vid Karolinska institutet,

universitetssjukhuset, och verk sam vid

ARC (Aging Research Center).

FINGER-studien*, som hon och hen-nes forskargrupp genomförde, var ett samarbete mellan Sverige och Finland, och en av världens största och första

FUnik studie*FINGER –

Finnish Geria-

tric Intervention

Study to Pre-

vent Cognitive

Impairment and

Disability.

studier där man aktivt försökte påver-ka fl era riskfaktorer samtidigt. Totalt deltog 1 260 personer i åldern 60–77 år med risk för demens, vilka delades i två grupper. Kontrollgruppen fi ck allmänna råd om hälsa, medan den andra gruppen – interventionsgruppen – fi ck utförliga kostråd av en dietist, lagade mat och tränade fysiskt till-sammans, samt minnestränade med hjälp av dataprogram. Man överva-kade regelbundet blodtryck, blod-socker och övervikt.

– Efter två år hade interventions-gruppen förbättrat sin minnesförmåga betydligt mer än kontrollgruppen. Vi var förvånade över att resultaten var så tydliga och att effekten kom så snabbt.

Det standardiserade testet för olika mentala funktioner visade att inter-ventionsgruppen hade minst 25 pro-cent bättre resultat än kontrollgruppen. När det gällde hjärnans förmåga att organisera och planera var interven-tionsgruppens resultat 83 procent bättre, och hastigheten vid samord-ning av tanke och handling var 150 procent högre än kontrollgruppens.

– Alla de här förmågorna är viktiga för att klara vardagen. Centralt för det positiva resultatet är kombinationen av åtgärder. Att deltagarna i interven-tionsgruppen utförde aktiviteter till-sammans har även det stor betydelse, för då kunde man stötta och motivera varandra. Vi blev också allt mer över-tygade om att det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan.

– Vi tror att aktiv handledning om skyddande livsstilsfaktorer gör det möjligt att försena debuten fem till tio år. Jag brukar säga att det aldrig är för tidigt eller för sent att ändra sin livsstil för att minska risken för demens.

Levnadsvanor kan förebygga demens

”Att få ha huvudet i behåll”, önskar vi när vi åldras. Demens har tidigare setts som något vi inte kan påverka. Men FINGER-studien visar att vi själva kan göra mycket för att förebygga minnessjukdomar.

”Det är aldrig för tidigt eller för sent att ändra sin livsstil för att minska risken för demens.”

TEXT: MAIJA AXELSSON FOTO: SAMUEL UNÉUS

Miia Kivipelto

&

”Vi är allt mer övertygade om att det som är bra för

hjärtat är bra för hjärnan.”

Foto: Erik Cronberg

9

a bilaga är en annons

Det fi nns drygt 160 000 personer med demenssjuk-dom i Sverige. Antalet de-menssjuka personer under 65 år beräknas vara ungefär 5,7 procent av samtliga de-menssjuka. En övervägande andel av dessa är mellan 60 och 65 år.

Källa: Socialstyrelsen

➤ Hjärnan behöver omättade fetter

som olivolja samt raps- och solrosolja.

Ät gärna fet fi sk, avokado och nötter.

➤ Ät varierad och balanserad kost

med mycket grönsaker, frukt och

fullkornsbröd; medelhavskost är bra.

Vitaminer ska helst fås från kosten,

speciellt B12-, D- och E-vitamin, liksom

antioxidanter.

➤ Motion. Träna styrka, kondition

och balans. Mångsidig träning är bäst.

Involvera gärna och ta stöd av andra.

Dans är roligt och fyller fl era funktioner.

Stillasittandet är en riskfaktor.

➤ Utmana hjärnan! Inte bara med

korsord, utan med helt nya saker, till

exempel med att lära ett nytt språk,

läsa olika typer av böcker.

➤ Ta hand om hjärtat och kärlen.

Känn dina värden och håll koll på blod-

tryck, kolesterol, blodsocker och fetma.

Måttlighet med alkohol. Rökning är en

stor riskfaktor.

➤ Psykosociala faktorer är

viktiga: Undvik stress och se till att få

tillräckligt med sömn. Delta i sociala

aktiviteter. Ensamhet, nedstämdhet

och depression är riskfaktorer.

Miia Kivipeltos checklista för

en demensförebyggande livsstil:

Sigurd Petersson, 74 år, har varit

fysiskt aktiv i hela sitt liv. Han är mer eller

mindre beroende av rejäla skogspromena-

der flera gånger i veckan. Men också att

hugga ved och en tur med kajak när vädret

tillåter håller igång kroppen och knoppen.

– Om jag inte får röra på mig blir jag så

stel i kroppen och mår nästan psykiskt dåligt.

Fo

to: C

olo

urb

ox

– Vi har en egen Akademi som säkerställer den kompetens vi erbjuder våra medlemmar, berättar Christer Zaar (t h).

”Företag måste ha en hälsostrategi”När det gäller att jobba strategiskt med hälsa har svenska arbetsgivare generellt långt kvar, menar Christer Zaar, vd för träningskedjan Actic.

i måste börja se mer strategiskt på hälsoarbetet –

därför vill vi på Actic få svenska företag att lyckas

med det hälsostrategiska arbetet för öka hälsa och

välbefi nnande hos sina medarbetare, säger han.

I dag handlar det om mycket mer än att bara lösa ett

träningskort och få personalen att träna några gånger i må-

naden, förklarar Christer Zaar. Det krävs ett mycket större

engagemang hos ett friskvårdsföretag för att ge långsiktiga

positiva resultat.

– Vår ambition är att träningen ska få fäste hos våra med-

lemmar. Därför börjar vi med hälsovägledning och ser vilken

typ av träning som passar individen bäst. Sen gör vi uppfölj-

ningar för att se hur den fysiska aktiviteten fungerar. Den ty-

pen av guidning är avgörande för att man ska fortsätta träna.

Just guidning och stöttning går som en röd tråd genom all

friskvård inom Actic. Det ska kännas som att komma till

en klubb, säger Christer Zaar.

– Träning handlar också i hög grad om att skapa sam-

manhållning på jobbet. Därför har vi olika träningsgrup-

per för företag att stärka relationerna på arbetsplatsen. Då

fångar man även upp de som vanligtvis inte tränar. Alla

mår bättre och orkar med jobbet och får en aktivare fritid

som är så viktig del för återhämtningen.

V

Actic tar ett bredare grepp kring friskvård:

1010

[

Träning (fast kul) är Kalle Zackari

Wahlströms devis i boken ”Stark

som en björn. Snabb som en

örn!” (*Printz Publishing)

TEXT: KARIN REHN FOTO: EMILIA BERGMARK JIMÉNEZ

3 tips för att få barn och unga att röra sig mer:• Ställ färre krav och ge mer upp-muntran.

• Tänk mer på rörelsegläd-jen och en-dorfi nkicken än på presta-tionen.

• Gör ofta fysiska aktivi-teter tillsam-mans, gärna utomhus, och inte bara med dina egna barn.

11

Kalle Zackari Wahlström:

Kalle Zackari Wahlström passerade rakt igenom tv-rutan och landade i tusentals svenska hjärtan under våren. Hans budskap var lite obekvämt, men samtidigt full-ständigt omöjligt att värja sig emot: ”Våra barn rör sig för lite. De mår dåligt av det,

både psykiskt och fysiskt. Det är hög tid för oss vuxna att ändra på det”.

SVT:s realityserie Gympa-

läraren åkte Kalle Zackari Wahl-

ström tillbaka till sin egen hög-

stadieskola. Han skulle försöka

få eleverna att röra sig mer för att bli

starkare, må bättre i själen, koncen-

trera sig lättare och bli friskare.

– Barnen får gamlingsjukdomar i

förtid. Dagens unga generation riske-

rar – för första gången någonsin – en

kortare medellivslängd än tidigare ge-

nerationer, mässade Kalle, och visade

samtidigt oss hemma i tv-sofforna att

stillasittandet går att påverka.

Kalle förbjöd surfplattor på raster-

na, och eleverna började spela pingis.

Han lärde William att resultaten i

Counter-Strike förbättras genom pro-

menader. Och han hjälpte Mimmi

att hitta aktiviteter där rörelseglädjen

vann över prestationsångesten.

Visst. Kalle hade ett tv-team, en given

dramaturgi och en skicklig klippning

till sin hjälp. Men han fi ck ungarna i

högstadiet att röra på sig mer. Det är

ett oemotsägligt faktum.

”Varje skola skulle ha sin egen

Kalle”, utbrister rektorn lyriskt i ett av

programmen.

– Det där ... njae ... nej. Jag gjorde

egentligen inte något märkvärdigt, säger

Kalle. Jag var bara en vuxen som hade

mer tid än de andra vuxna.

Men du fi ck ju ungarna att vilja

träna och tro på sin egen förmåga,

invänder jag. Genom att verkligen

se varje enskilt barn.

– Ja, men hur svårt är det? Det är ju

bara att sätta sig ner och hålla käften.

Lyssna på deras verklighet. Sluta för-

mana. Sluta att berätta hur fel de gör.

Det får barn höra hela tiden. Visa dem

i stället hur grymma de är när de gör

någonting bra.

Det har gått en tid sedan inspelning-

en av Gympaläraren. Kalle har hunnit

landa. Han har fortsatt att refl ektera.

Och han har dessutom fått årets svenska

barn idrottspris för sitt sätt att i tv-pro-

grammet motivera ungdomarna att röra

sig mer. I dag är han än mer övertygad

om vad som är nyckeln. Vi vuxna.

– Man ser det ju hela tiden; hur

barnen sitter still och umgås via sina te-

lefoner. Under tv-serien blev det till kött

och blod för mig. Jag förstod vad vi be-

höver göra, och det är faktiskt inte rocket

science. Det kräver däremot ett mycket

större engagemang från vuxenvärlden.

De unga rör sig inte på egen hand.

Därför måste vi hjälpa dem att göra det.

Kalle pratar om ett paradigmskifte. I

alla tider har vuxna tjatat på att barn

ska sitta still. Nu måste vi göra tvärt-

om. Vi måste få barnen att röra sig.

Hitta fysiska aktiviteter som de är trygga

med. Och vi måste själva aktivera oss

tillsammans med barnen, trots att vi får

ett nej de första tio gångerna vi försöker.

Kalle lever som han lär när det gäller

den egne sonen.

– Jag ska gå och träna, ska du följa

med? Nähä. Då frågar jag nästa dag

igen. Och nästa. Det är ju tjat, men det

är bra tjat. Slow and steady wins the

race. Sedan är det också väldigt viktigt

att vara utomhus. Utomhusaktiviteter

är en av de saker som bevisligen funkar

för att få igång barnen. Och då pratar

vi inte om fjällvandringar; följ bara

med barnen ut. Punkt.

Kalle håller med mig när jag tror att

IBarn och unga med funk-

tionsnedsättning

eller sjukdoms-

tillstånd blir

ofta inaktiva

i onödan.

– Genom indivi-

duellt anpassade

råd vill vi att de

så långt det är

möjligt ska kunna

följa nya rekom-

mendationer för

fysisk aktivitet,

säger barnläkare

Ulrika Berg.

”I alla tider har vuxna tjatat på

att barn ska sitta still. Nu måste vi göra tvärtom.”

Kalle Zackari Wahlström:

”Vi vuxna måste få fart på barnen”

1212

han riskerar att predika för de redan

frälsta. Men detta faktum vänder

han snabbt till en möjlighet:

– Bra. Då får väl de redan frälsta

bli ambassadörer för hela budskapet.

Det tror jag förresten att de redan

är. Jag hör talas om dem hela tiden.

Eldsjälar som inspirerats av tv-serien

och som startar gratisträningar utan-

för skoltid. För alla som vill röra på

kroppen snarare än att idrotta för att

bli bäst på en sport.

Läget är akut, menar Kalle. Att

dagens barn sitter för mycket stilla

hotar både folkhälsan och skolpres-

tationerna. Men akut är inte samma

sak som hopplöst. Vi kan fortfarande

vända utvecklingen. Det kräver dock

insikter och insatser från alla håll.

Förskola och skola når alla barn,

oavsett deras förutsättningar i hem-

met, och spelar därmed en väldigt

viktig roll. Politikernas styrmedel

måste också dra sitt strå till stacken,

liksom föräldrarna.

– Men detta handlar inte bara om

de egna barnen. Alla barn är allas

barn. Och vem vill svika sina barn?

Det är dags att sluta skylla ifrån sig.

Alla – precis alla – som läser den här

texten har också ett stort ansvar.

Ulrika Berg är barnläkare vid

Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna.

Tillsammans med Örjan Ekblom, do-

cent vid Gymnastik- och idrottshög-

skolan, har hon haft ansvar för att ta

fram nya svenska rekommendationer

om fysisk aktivitet för barn och ung-

domar. Därmed hör de till dem som

vet allra mest om de bevisade effek-

terna ur ett medicinskt perspektiv.

De har plöjt genom vetenskaplig lit-

teratur som fi nns i ämnet. Alla forsk-

ningsresultat har sedan koncentrerats

– och konkretiserats – till handfasta

råd. Fysisk aktivitet medför många

positiva hälsoeffekter för både kropp

och själ (se faktaruta).

– Alla barn och ungdomar bör där-

för vara fysiskt aktiva minst en timme

per dag, totalt sett. Det behöver inte

vara märkvärdigare än att de tar sig

till skolan till fots eller med cykel, och

att de sedan rör på sig under rasterna,

säger Ulrika.

Dessutom ska barn och ungdomar

göra något som gör dem andfådda och

svettiga minst tre gånger i veckan, och

någon typ av viktbelastande aktivitet.

Simning, löpning, cykling. Allt som

engagerar de stora muskelgrupperna

är bra. Att barn inte ska träna på gym

är en myt. Däremot behöver de inte

lyfta så tungt, det är viktigare att rö-

relserna utförs korrekt. Och gillar de

inte att träna på gym går det utmärkt

att hoppa hopprep hemma i stället. Det

viktiga är att hitta en aktivitet som är

tillräckligt lustfylld för att den ska fort-

sätta utövas och bli en hälsoinvestering,

både på kort och lång sikt.

– Vi människor gör till exempel

stora insättningar i vår egen benbank

redan före puberteten. För att få ett

starkt skelett som äldre gäller det

alltså att röra på sig som barn, och att

fortsätta vara aktiv som vuxen. En an-

nan sak som är viktig att veta när det

gäller barn med övervikt, är att fysisk

aktivitet gör kroppen friskare inuti,

även om det inte direkt syns på vågen.

Det fi nns också bevis för att fysisk ak-

tivitet har effekt på depression.

Rekommendationerna gäller barn

och unga mellan 6 och 17 år. De anger

miniminivåer. Rör man sig mer blir

hälsoeffekterna ännu större, förutsatt

att kroppen hinner vila emellan och

att man får tillräckligt med näring.

Och självklart ska även barn som är

yngre än 6 år uppmuntras till att röra

på sig regelbundet, menar Ulrika. Inte

minst eftersom levnadsvanor etableras

mycket tidigt i livet.

– Jag vet inte vilken den bästa akti-

viteten är, men den sämsta är den som

bara utövas en kort tid och sedan ger

en besk bismak resten av livet, säger

Örjan Ekblom.

Det låter så självklart. Att barn rör på sig är bra. Att de sitter stilla

för mycket är dåligt. Men hur mycket vetenskapliga belägg fi nns

det egentligen bakom dessa påståenden?

Forskarnas rekommendationer

[ ]Fysisk aktivitet hos barn och unga har effekt på:➤ Benmineraltäthet

➤ Blodtryck

➤ Blodfetter

➤ Insulinkänslighet

➤ Blodkärlens funktion

➤ Mental hälsa

➤ Kognition

Rekommendationer

för fysisk aktivitetBarn och unga 6–17 år

Daglig fysisk aktivitet, minst

60 minuter/dag (det behöver inte

vara i följd), måttlig–hög intensitet

Hög intensitet (andfådd och

svettig), minst 3 ggr/vecka

Muskelstärkande/skelettstär-

kande aktivitet minst 3 ggr/vecka

Ulrika Berg,barnläkare, har

tagit fram de

nya svenska

rekommendatio-

nerna om fysisk

aktivitet för barn

och ungdomar.

Örjan Ekblom,docent vid GIH,

Gymnastik- och

idrottshög-

skolan.

Foto

: L

inus

Hallg

ren

Foto

: P

riva

t

[TEXT: SOFIA HILLBORG

Att produkters

exponering i

matbutiker spe-

lar stor roll för

vad vi köper är

väl känt. Men

vad händer om

man låter en

grupp beteende-

vetare driva mat-

butik? På fem

veckor lyckades

den danska

forskargruppen

Inudgeyou öka

försäljningen av

frukt och grön-

saker med 24

procent.

”Som stadsplanerare utformar jag män-

niskors livsmiljöer och kan göra olika val i

vardagen lättare eller svårare. Vi gör hela

tiden val och prioriteringar mellan olika in-

tressen. Vill vi till exempel att bilen ska styra

utformningen av de offentliga rummen,

eller vill vi bygga staden med utgångs punkt

i gåendets och cyklandets logik?

Det går att bygga städer där vi lockas

att gå, som stimulerar vardagsrörlighet.

Viktiga saker att fokusera på är att

gatunätet hänger samman och att det

fi nns en täthet som gör avstånden korta.

Samtidigt får inte tätheten bli så stor att

det inte fi nns plats för barn och unga.

Att utemiljöerna vid skolor och förskolor,

där barn är tillräckligt stora och stimule-

rar till lek och aktivitet lägger grunden för

liter. Så mycket socker-

sötad läsk drack svenskarna

2014. Det är mycket, men

ändå en rejäl minskning från

2003 när vi drack 72 liter

per person.

SPANINGDe små plockgodispåsarna från 70-talet är tillbaka!

Å andra sidan verkar godisbitarna bli allt större –

Godis bilarna har blivit limousiner och både sega

råttor och nappar finns numera i megastorlek.

”Sorry guys ... ingen regering, inget företag, organisation eller individ kan ensam förändra hur världen äter.”Gunhild Stordalen, läkare och grundare

av EAT Foundation

Att cykla till jobbet är lika nyttigt som att träna varje

dag. Därför satsar nu allt fl er kommuner på exempelvis

pumpstationer och bättre cykelvägar. I Örebro kan pend-

lare till och med ställa sin cykel i ett särskilt cykelgarage

vid Centralstationen.

Jessica Bjurström på Komm, vad är

reklambranschens hälsoansvar? – Reklamen tar för sig i samhälls debatten

och har därför ett stort ansvar. Ett ansvar

som man också tar, till skillnad från vissa

tv-program. Reklambranschen har alltid

talat om värderingar eftersom kunderna

vill att deras varumärken ska kommunicera

något positivt.

”Reklamen har ett stort ansvar.”

Foto

: EA

T 2

01

6 J

ohan L

ygre

ll

Foto

: Sve

rig

es

Kom

munik

ationsb

yråer

Att cycykklakla till jobbet är lika nyttigt som att trtränaäna vvarje

Cykelvänligt

JeJessica Bjurström på Komm v

Hallå där ...

Vilket ansvar har olika samhällsaktörer för hur våra levnadsvanor ser ut? Till exempel arkitekter, reklamare och matbutiker.

Enligt WHO är mindre salt en av de mest kostnadseffek-tiva åtgärderna för en bättre folkhälsa. Fin-land lyckades minska saltin-taget med 25 procent mel-lan 1979 och 2002. Under samma pe-riod minskade insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdomar kraftigt. s

ä

jkraftigt.

en god hälsa. På svenska förskolor har

utomhuslek på rymliga och gröna gårdar

visat sig ha samband med bättre natt-

sömn, välbefi nnande, viktkontroll och

koncentrationsförmåga hos barnen.

Det går inte att tvinga fram fysisk

aktivitet, men det går att skapa bra

förutsättningar som gör det enkelt och

intressant att röra sig.”

ELIN HENRIKSSON, LANDSKAPSARKITEKT:

Foto

: Thom

as

Zaar/

White

Foto

: Colo

urb

ox

13

1414

Kom igång och rör på dig – GIH:s lotsar hjälper dig

Hit e-postar du om du har fått FaR och vill få stöttning att komma igång: lotsmottagningen@gih.seFör mer information se gih.se/lotsmottagningen

Kontakta oss:

tt få fysisk aktivitet på recept (FaR)

är en bra start. Men många behö-

ver mer stöd över längre tid av

någon som ser dina individuella förut-

sättningar och din vardag ur ett större

perspektiv och kan motivera dig till fy-

sisk aktivitet, förklarar Lena Kallings,

forskare på GIH.

– Om man vill nå hälsa långsiktigt är

det viktigt att möta individen i vardagen

och vägleda till en mer aktiv och hälso-

sam livsstil, inte bara ge råd och informa-

tion om träningsövningar, säger hon.

– Tack vare att lotsarna har kontakt

med FaR-personen vid fyra olika tillfäl-

len under ett halvår, skapas kontinuitet

och bättre förutsättningar för att kunna

stötta personen för att förändra ett bete-

ende. Annars kan det vara svårt att själv

veta vilken fysisk aktivitet som passar

och vilken effekt den ger för kroppen.

Elin Ekblom-Bak, forskare på GIH,

menar att hälsopedagogerna fungerar

som en länk mellan sjukvård och pre-

ventiv hälsovård.

– Hälsopedagogerna förklarar för-

delarna med fysisk aktivitet utifrån ett

hälsofrämjande synsätt, baserat på veten-

skaplig grund. När en person kommer

med FaR i handen kan hälsopedagogen

förklara vad det betyder, och utifrån diag-

nosen och det nuvarande hälsoläget lotsa

personen till ett mer aktivt och hälsosamt

liv, så att riskerna för sjukdom minskar.

– Lotsmottagningen på GIH fyller i

dag en viktig funktion. Hit kommer

människor som har en sak gemensamt:

alla är i behov av att bli mer fysiska ak-

tiva. Det behovet växer i takt med att

vi blir mer stillasittande och står inför

demografi ska utmaningar, säger Karin

Larsén, rektor på GIH.

– Flera studier talar för att vi blir

mer stillasittande, vilket ökar risken

för farlig övervikt med följdsjukdomar.

Dess utom får vi en allt större andel äld-

re som behöver röra på sig för att inte

insjukna. I längden är det inte sam-

hällsekonomiskt hållbart. Det vill vi

på GIH motverka med bland annat vår

lotsmottagning.

Visste du att du kan få gratis coachning och stöttning av hälsopedagoger efter att ha fått fysisk aktivitet på recept (FaR)? Den lotsen är ett extra stöd för att ändra sin livsstil långsiktigt, menar Lena Kallings och Elin Ekblom-Bak, som är ansvariga för friskvårdslotsmottagning på GIH.

A

Lena Kallings är ansvarig för friskvårdslots-mottagningen som hjälper FaR-personer att få en hälsosam livsstil.

Lotsmottagningen på GIH kan hjälpa dig som fått FaR att långsiktigt ändra din livsstil

15

Den vanligaste diagnosen av alla sjukdoms-fall i Sverige är akut stress-reaktion, som ökat med 73 procent de senaste två åren.

Statistik från Försäkrings-kassan visar också att kvin-nor i 30-års åldern är de som drabbas mest.

[

Sjukskrivningar för utmattningssyndrom ökar lavinartat – igen. Ingen kan riktigt förklara varför. Men fortfarande gäller devisen:

det är svårt att bota, lättare att förebygga.

Duktigsyndromet

et var Marie Åsberg,

professor emerita i psy-

kiatri vid KI, som myntade

begreppet utmattningssyn-

drom i slutet av 1990-talet. Precis som nu

sköt sjukskrivningarna för psykisk ohälsa

i taket även då. Att depressionerna var

relaterade till arbete var uppenbart.

– Stressrelaterad ohälsa är den van-

ligaste psykiska sjukskrivningsorsaken i

dag, sade Marie Åsberg när ett semina-

rium om utmattningssyndrom samlade

läkare från hela landet under Medicin-

ska riksstämman i slutet av 2015. Inte

minst verkar de som arbetar inom hälso-

och sjukvården vara drabbade.

Ändå fi nns det inte så mycket veten-

skapliga bevis för lyckade behandlings-

former om det så handlar om KBT,

gruppterapi, meditation, trädgårds- och

skogsterapi eller läkemedel.

Marie Åsberg menar att de största

behandlingseffekterna verkar ske i

arbetslivet.

– Men det viktigaste vi kan göra är

att minska andelen som blir sjuka.

Och hon låter förstå att det kan gå.

Ingibjörg Jonsdottir från Institutet

för stressmedicin vid Västra Göta-

landsregionen håller med.

– Vi kan inte bara fokusera på

de redan sjuka, utan måste se till att

stoppa infl ödet. Den som är på väg in i

utmattningssyndrom kostar samhället

mer än själva sjukskrivningen.

Att det är en större andel kvinnor

som drabbas är ingen hemlighet.

– Men det är absolut inte en könsfrå-

ga. Östrogen och testosteron har inget

med saken att göra. Skulle män utsättas

för samma belastning, inte minst inom

vård och omsorg, skulle de drabbas i lika

stor utsträckning som kvinnorna. Jäm-

för till exempel vilket stöd en person i

hemtjänsten får om bilen krånglar jäm-

fört med om det är en arbetare inom tek-

nisk förvaltning som får motorproblem.

Det spelar ingen roll om det är kvinna

eller man. Man måste också se på den

totala belastningen i livet. Är den för stor

drabbas man, oavsett kön.

”Det är absolut ingen könsfråga.

Östrogen och testosteron har ingenting med

saken att göra.”

D

TEXT: ULRICA SEGERSTEN/TOVE SMEDS ILLUSTRATION: NINA HEMMINGSSON

Ingibjörg Jonsdottir

1616

Utmattningssyndrom:• Medelåldern på de som in-

sjuknar i utmattningssyndrom

är 43 år. De är ofta hög ut-

bildade eller ambitiösa.

• Den genomsnittliga sjuk-

skrivningstiden är två år.

• 20–25 procent av de som

fi nns på arbetsplatserna i dag

riskerar att sjukskrivas för

utmattningssyndrom.

Siffror från Försäkringskassan visar

att mellan 2010 och 2015 ökade an-

talet startade sjukfall med psykiatriska

diagnoser med 57 000 eller 59 procent

och är sedan 2014 den vanligaste

diagnosen. Källa: Försäkringskassan

Med andra ord spelar arbetsgivare

och ledarskap en oerhört viktig roll.

– Förebyggande insatser är egent-

ligen en förlustaffär för psykiatrisk

verksamhet, säger Alexander Wilczek,

verksamhetschef, överläkare, psykia-

triska kliniken vid Ersta sjukhus.

– Som läkare får jag bara betalt för

att ta hand om de redan sjuka.

Han konstaterar att antalet läkare

som sjukskrivs på grund av utmatt-

ningssyndrom har ökat kraftigt under

ganska kort tid.

– På Ersta märker vi att allt fl er lä-

kare hamnar i en etisk konfl ikt med

sina värderingar. Det skapar samvets-

stress och kan bidra till utmattnings-

syndrom.

– Men sjukskrivning på heltid är

en behandling med tydliga och all-

varliga biverkningar, det måste man

alltid komma ihåg. När sjukdomen

väl gått så långt att sjukskrivning är

ett måste, behöver den ”medicinen”

doseras noggrant.

– Rehabiliteringen måste involvera

arbetsplatsen och patientens hjärna sti-

muleras i tillräckligt stora doser, inte

helt olik rehabiliteringen efter en stroke.

– Man kan likna den vid rehabilite-

ringen efter en benfraktur. Benet läker,

men det tar tid. Vi vägrar inte att be-

handla, utan anstränger oss för att skapa

bästa möjliga betingelser för läkning,

säger Marie Åsberg.

Utmattningssyndrom kan drabba

vem som helst, ung som gammal.

Och det går att bli frisk. Det är en

av våra ministrar ett levande bevis på.

Sjukvårdsminister Gabriel Wikström

är en av dem som öppet berättat om

hur han drabbats – och blivit frisk.

Det var när Gabriel Wikström läste

dubbla kurser vid Uppsala universitet,

var politiskt aktiv och nyss hade blivit

pappa som han drabbades av utmatt-

ningssyndrom.

Under din studietid råkade du ut

för utmattningssyndrom, har du

märkt av fördomar eller rena fel-

aktigheter kring detta?

– Det f inns både missuppfatt-

ningar och fördomar kring psykisk

ohälsa. Många tror till exempel att en

utmattningsdepression är något man

aldrig återhämtar sig från. Därför är

det viktigt för mig att vara öppen med

mina erfarenheter. Jag tror att mina

erfarenheter gjort mig bättre på att

till exempel hantera stress och känna

mina egna gränser.

Tidigare har du berättat i en debatt-

artikel i Aftonbladet om hur tystna-

den kring den psykiska ohälsan

måste brytas. Tvekade du själv inför

att berätta om dina erfarenheter?

– Egentligen inte, jag tycker det

är viktigt att visa att psykisk ohälsa

är något som vi måste våga prata om.

Tre av fyra personer i Sverige har er-

farenhet av psykisk ohälsa, antingen i

sina egna liv eller i sin närhet. Ändå är

tystnaden stor, och många döljer sin

ohälsa även för sina närmaste. Det blir

ingen hjälpt av. Därför är det viktigt

att alla vi som kan och orkar vågar

prata om våra erfarenheter.

Hur kan svensk hälso- och sjukvård

bli bättre på att möta människor

med psykisk ohälsa?

– Vi behöver framför allt bli bättre

på att möta människor med psykisk

ohälsa i ett tidigare skede och se på psy-

kisk hälsa med ett helhetsperspektiv. I

höstbudgeten satsade vi cirka 1 miljard

kronor per år fram till 2019 för insatser

inom psykisk hälsa. Det är en förstärk-

ning jämfört med tidigare år på 280

miljoner kronor som går till att förstär-

ka ungdomsmottagningarnas arbete

och stimulera nya initiativ på området.

– Jag hoppas att vi ska kunna skapa

en mer lättillgänglig verksamhet som

”Sjukskrivning på heltid är en behandling med tydliga och allvarliga

biverkningar.”

Källa: Institutet för stress-

medicin i Göteborg, har be-

handlat patienter med uttalat

utmattningssyndrom i fl era år

och har samlat data från över

500 patienter för att identifi era

de personer som riskerar att

bli långvarigt sjuka och ge dem

rätt behandling för en tidig och

varaktig återgång i arbete. Alexander Wilczek

Sjukskrivning för psykisk ohälsa ökar

35% 37%Stressad

Mycket stressad

Nedsatt psykiskt välbefi nnande

11% 11%

45% 43%

Av personer med sjukersättning

eller sjukpenning uppger 45 procent

av kvinnorna och 43 procent av

männen att de har nedsatt psykiskt

välbefi nnande.

2015

Foto: Colourbox

Foto

: S

am

uel U

néus

17

Gabriel Wikström, sjukvårdsminis-

ter, har egen

erfarenhet av

utmattnings-

syndrom.

Marie Åsberg,professor eme-

rita i psykiatri,

menar att den

viktigaste in-

satsen mot

utmattnings-

syndrom är den

förebyggande.

kan möta barn och unga i ett tidigare

skede. Vi har också ett pågående ar-

bete med att se över hur långsiktigt

hållbara insatser ska utformas så att vi

kan ta ett bättre helhetsgrepp än vad

som fi nns i dag.

Du har tidigare talat om den mora-

liska skyldigheten vi har att sluta

hälsoklyftorna. Vad vill du som

folkhälso- och sjukvårdsminister

göra för att minska dessa?

– Regeringens övergripande mål är

att sluta de påverkbara hälsoklyftorna

inom en generation. För att göra det

krävs insatser på många olika politik-

områden – vi behöver ett arbete som

både är brett och sammanhållet. Att

sluta de påverkbara hälsoklyftorna

är inte bara en folkhälsofråga. Visst

handlar det i allra högsta grad om

klassiska folkhälsofrågor såsom to-

bak, alkohol och kost, om sjukvård

och även om idrott för den delen.

– Men när vi söker lösningar måste

vi göra det med en bred ansats där vi

tittar inom alla politikområden såväl

som att vi tittar på hur de samverkar

med varandra. Det är också därför vi

har tillsatt en kommission för jämlik

hälsa. De har i uppgift att ta fram förslag

på kort, medel lång och lång sikt för

att nå målet om att sluta hälsoklyftorna

– att se helheten och lägga pusslet.

I farten. Gabriel Wikström besöker Sandarnas lag C för ensam kommande flyktingbarn i Göteborg.

Foto

: K

rist

ian P

ohl/

Regeringen

Foto

: S

Am

uel U

neús

➤ Anpassa resurserna till kraven

i arbetet – eller vice versa

➤ Klargör arbetets innehåll

➤ Identifi era psykiska påfrestningar

➤ Bedöm risker kopplade till

arbetstid, till exempel vad fi nns för

återhämtningsmöjligheter.

➤ Förebygg kränkande

särbehandling

➤ Komplettera arbetsmiljöpolicyn

med mål för organisatorisk och social

arbetsmiljö.

➤ Se till att chefer och arbets-

ledare har kunskaper om hur man

förebygger och hanterar ohälsosam

arbetsbelastning eller kränkande

särbehandling. Detta är arbets-

givarens ansvar.

Källa: www.chef.se

Sedan i våras (31 mars 2016)

börjar Arbetsmiljöverkets nya

föreskrifter att gälla. Det innebär

ett ökat arbetsmiljöansvar för

chefer, bland med syfte att

garantera en rimlig arbetsbe-

lastning, hälsosamma arbetsti-

der och rutiner kring kränkning.

Tidningen Chef har gjort en

sammanfattande checklista:

De faktorer som främst kopplats till psykiskt välbefi nnande bland medarbe-tare är ett gott ledarskap (rätt-vist, stödjande, inkluderande och bemyndi-gande), kontroll i arbetet, balans mellan arbete och fritid, balans mellan arbetsinsats och belöning, tydliga mål och anställ-ningstrygghet.

Källa: Försäkringskassan

”Att hjärnan är anpassningsbar, flexibel och inte gör ont vid över-

belastning gör att vi kan pressa den till max innan vi

plötsligt – och till synes utan förvar-

ning – går över gränsen.”

Emma Holmgren,

författare till boken Våga vara rädd:

En bok om utmattningssyndrom

1818

[Tränar du väldigt mycket kan

effekten av ökad träning utebli.

Skaderisken ökar också. Men

det är inte huvudproblemet.

Två tredjedelar av svenskar i

övre medelåldern rör sig för lite.

Mats Börjesson, professor i idrotts-

fysiologi, Sahlgrenska Akademien

svarar.

Hos elitidrottsmän och elit-

idrottskvinnor samt en grupp som

ligger snäppet under kan risken för

hjärtfl immer öka om man stegrar

träningen ytterligare. Men för

den övervägande majoriteten av

oss är den risken så gott som obe-

fi ntlig – och de goda effekterna av

träningen överväger vida riskerna.

Det säger Mats Börjesson, profes-

sor i idrottsfysiologi vid Sahlgrenska

Akademien och överläkare i kardio-

logi vid Östra sjukhuset i Göteborg.

Enligt Mats Börjesson handlar

problemet inte om för mycket trä-

ning, utan snarare om att de fl esta

svenskar rör sig för litet. För lite

rörelse ökar risken för hjärt-kärlsjuk-

domar och andra välfärdssjukdomar

som exempelvis diabetes. Risken för

en för tidig död ökar också påtagligt.

– Det positiva bud-

skapet är att effekten

av träningen är störst

om man går från att

inte ha tränat

alls till att träna

lite grann,

säger Mats.

Nästan dagligen läser vi om nya

undergörande dieter som ska

förbättra vår hälsa och få oss att

gå ner i vikt. Men vem ska man lita

på? Och vilka frågor är viktiga att

få svar på?

Mai-Lis Hellénius, livsstilsprofessor

och överläkare på Hjärtkliniken vid

Karolinska universitetssjukhuset, svarar.

Forskarvärlden är i dag enig om

vad som är bra att äta för hälsan. För

varje år blir kunskapen allt mer solid.

– Det har gjorts cirka två miljoner

studier och så gott som alla pekar

i samma riktning, säger Mai-Lis

Hellénius. Grönsaker och frukt kan

vi nästan inte få i oss för mycket av.

När det gäller fett och kolhydrater

är det inte sant, som vissa dieter gör

gällande, att vi ska undvika dem.

Däremot gäller det att välja rätt kol-

hydrater och fetter. Samma sak gäller

för proteiner. En allmän regel är att

vi bör äta mer från växtriket samt fi sk

och skaldjur – och mindre av kött.

Mest sparsamma bör vi vara med rött

kött som i stora mängder kan orsaka

mag- och tjocktarmscancer.

Mai-Lis ger ett enkelt kostråd:

– Vi ska gå från kossan till det

som växer. Detta kan också illustre-

ras av en modern kostpyramid där

basen, alltså det vi ska äta mest av,

består av grönsaker, rotfrukter, frukt,

bönor, linser, ärtor, grovt bröd, vege-

tabiliska oljor och nötter. Går vi upp

en nivå hittar vi fi sk, skaldjur, muss-

lor och andra havsdjur. Först därefter

kommer kött från fågel, ägg, ost och

smör, som vi alltså bör vara lite mer

restriktiva med. Högst upp i pyrami-

den hittar vi rött kött som vi bör vara

mycket återhållsamma med.

Men det är inte så svenskar äter. En

undersökning från Stockholms läns

landsting visar att endast 11 procent av

kvinnorna äter tillräckligt mycket grönt

och bara fyra procent av männen.

– Ett positivt budskap är dock

att bra mat förebygger och förbätt-

rar hälsan, oavsett om det handlar

om hjärt- och kärlsjukdomar,

demens, Alzheimer, infl amma-

toriska sjukdomar, viktökning,

diabetes eller depression. Det

visar många vetenskapliga stu-

dier, säger Mai-Lis Hellénius.

”Vi ska gå från kossan till det som växer.”

Mai-Lis Hellénius, livstils-professor och överläkare

TEXT: LARS BERGSTRÖM ILLUSTRATION: SOFIA KARLSSON

Går det att lita på deundergörande dieter?

Kan man träna för mycket?

Mai-Lis Hellénius

Foto

: Jo

han W

ing

bo

rg, G

U

Kort om: Skapisstudien är

ett samarbete mellan Hjärt-

lungfonden och sex universi-

tetskliniker. Den visar att 60

procent av svenskarna i övre

medelåldern (50–65 år) är

stillasittande. 35 procent följer

minimirekommendationen för

träning, det vill säga motsva-

rande 30 minuters promenad

fem dagar i veckan. Endast fyra

procent tränar på medel till

hög nivå fl era dagar i veckan.

Foto

: Ulf S

irb

orn

19

Svenska Läkaresällskapet (SLS) är

läkarkårens vetenskapliga organisation,

en ideell, politiskt och

fackligt obunden

förening. Vi arbetar med

frågor baserade på

vetenskap, utbildning,

etik och kvalitet.

Vårt huvudsakliga syfte är att verka för en

förbättrad hälso- och sjuk-

vård för dagens och

morgondagens patienter.

Det gör vi bland annat

genom att initiera och driva

viktiga samhällsfrågor genom våra

medlemmar och vetenskapliga sektioner.

Vi står för en stor del av utvecklingen inom

svensk hälso- och sjukvård.

Integritet och oberoende

är fundamentet för vår

verksamhet och en

förutsättning för SLS

samhällsroll.

Vetenskap Utbildning Etik Kvalitet

www.sls.se

För en förbättrad vård och hälsa i samhället!Överläkare Karin Hyland, Mottagningen

för alkohol och hälsa Riddargatan 1, svarar.

Gränsen för det man kallar riskbruk

går vid 14 små glas vin i veckan för män

och 9 glas för kvinnor. Det har man

bestämt på internationell nivå.

– Dricker man över riskbruksnivå

ökar risken för skador och olyckor. Även

de kroppsliga och psykiska följderna av

alkoholen ökar, säger överläkare Karin

Hyland.

Men känsligheten för alkohol är individuell.

En del tål mycket, andra lite. Exempelvis

kan äldre personer med många läkemedel ha

svårare att tolerera alkohol eftersom många

läkemedel liksom alkohol bryts ner i levern.

Vad är då tecken på beroende?

– När alkoholen kontrollerar dig

i stället för att du kontrollerar alkoho-

len. När du dricker mer eller oftare

än du tänkt dig. När du planerar ditt

liv för att dricka. Och när du inte

mår bra av ditt drickande, men ändå

inte kan minska eller sluta, säger Karin.

Hur många glas är riskkonsumtion? En miljon svenskar har ett riskbruk, skadligt bruk eller

är beroende av alkohol. Det är drygt var sjätte svensk.

Av dem har ungefär 50 000 kontakt med vården.

Visste du att ... Alkohol

ökar risken för

utvecklandet av

ett 60-tal sjuk-

domstillstånd.

En dirty drug Alkohol är en

så kallad ”dirty

drug” som på-

verkar många

receptorer och

kemiska

processer

i kroppen.

Hans Gilljam, prof em. vid KS, svarar.

– Produktutvecklingen av e-cigaretter går med en

rasande fart. Från början hade cigaretterna färdigladdade

patroner. I dag har de en tank där man själv kan blanda niko-

tin, smakämnen, propylenglykol, glycerin och vatten. Många

experi menterar och stoppar i vad som helst, till och med dro-

ger, säger Hans Gilljam är professor emeritus vid Karolinska

universitetssjukhuset och har jobbat med tobaksprevention

och tobaksavvänjning en stor del av sin yrkeskarriär. I dag

är han ord förande i Läkare mot tobak.

Rökningens skadeverkningar är kända och grundade

på 50 års observationer. Ett 60-tal olika sjukdomar beror

på tobaksbruk, bland annat lungcancer, KOL och hjärt-

kärlsjukdom. Varje år bokförs cirka 12 000 tobaksrelaterade

dödsfall i Sverige.

– E-cigaretter underhåller och förstärker bruket av tobaks-

cigaretter. Det visar studier bland ungdomar i USA, säger

Hans Gilljam.

Förmodligen är e-cigaretter inte lika farliga som

vanliga cigaretter. Men det fi nns ännu för få veten-

skapliga studier. Därför är de långsiktiga riskerna

inte kartlagda. Och som rökavvänjning fungerar inte

e-cigaretter bättre än de traditionella metoderna.

Är e-cigaretter ett alternativ?

&

å

n.

verk

rec

ke

pr

i k

Foto: Colourbox

2020

Mer hälsosamma fetterAAK går före i utvecklingen

Hur mycket fett bör vi äta? Vilken typ eller vilka kombinationer av fett är bäst för vår hälsa och vårt välmående? Och hur skapas bästa möjliga produkter utifrån de senaste forskningsrönen och rekommendationerna?

ivsmedelsindustrin har i många av-

seenden förändrats förvånansvärt lite

de senaste decennierna, men när

det gäller rekommendationerna för vilka

typer av fett vi ska äta och i vilka mäng-

der så har det skett en enorm utveckling,

säger Karsten Nielsen, teknisk direktör

på AAK, som producerar vegetabiliska

fetter för livsmedelsindustrin.

– Det kommer hela tiden nya rekom-

mendationer och nya forskningsrön och

vårt fokus är att ligga i framkant av ut-

vecklingen. Genom att utgå från den se-

naste kunskapen kan vi erbjuda produk-

ter som lever upp till högt ställda krav

på hälsoeffekter, hållbarhet och kvalitet.

AAK, som bildades efter en fusion av

danska Aarhus United och svenska

Karlshamns 2005, är i dag världens

ledande producent av vegetabiliska

specialfetter med hög förädlingsgrad.

Produkterna används bland annat för

tillverkning av livsmedel, choklad, kon-

fektyr och kosmetika men även som ve-

getabiliska smörjmedel. All produktion

bygger på förnybar råvara från växtriket.

– För 20 år sedan var den rekommen-

dationen att kosten skulle innehålla så lite

fett som möjligt, men sedan dess har kar-

tan ritats om många gånger. I dag är re-

kommendationerna att ha en sund balans

där fett är ett viktigt inslag i kosten för

att vi ska må bra. Frågan är alltså inte om

vi ska äta fett eller inte, utan hur mycket

och i vilka proportioner och att mättad

fett i större utsträckning ska ersättas med

enkel- eller fl eromättat fett från växtriket.

AAK satsar i dag stora resurser på att

skapa produkter och lösningar som gör

det möjligt att optimera kombinationen

av olika typer av fett från växtriket och

utvecklingen går snabbt.

– Vi måste vara lyhörda för såväl den

senaste kunskapen som för vad kunder-

na efterfrågar, säger Karsten Nielsen.

Våra kunder ska alltid kunna känna sig

trygga med att vi levererar produkter

och lösningar som lever upp till högt

ställda krav på allt från ansvarsfull od-

ling och produktion till bästa kvalitet

när det gäller innehåll och förpackning-

ar med en märkning som gör det lätt för

kunden att göra kloka val.

L

Nya forskningsrön visar på att vegetabiliskt fett är viktigt för hälsan.

… du genom att ersätta andelen mättat fett i maten med enkel- eller fleromättat fett från växtriket påtagligt kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, enligt nya forskningsrön som stödjer Livsmedelsverkets och WHO:s rekommendationer.

Visste du att …

www.aak.com

• AAK är världens ledande tillverkare av vegetabiliska specialfetter med hög förädlingsgrad.

• Produkterna används som råvara inom livsmedels-, choklad- och konfektyr-industrin samt även vid kosmetika-tillverkning samt för användning som vegetabiliska smörjmedel.

• Alla råvaror kommer från växtriket och är därmed förnybara.

• AAK har huvudkontor och utvecklings-avdelning i Malmö

Fakta

AAK är världsledande på att utveckla specialprodukter och lösningar för en nyttigare och mer hållbar fettkonsumtion.

21

et fi nns bevis för att lev-

nadsvanor som grundläggs

när vi är unga vuxna har

stor betydelse för vår hälsa

resten av livet, skriver The Lancet. Da-

gens 1,8 miljarder unga (10–24-åring-

ar) har också helt nya utmaningar med

fl er som lider av övervikt, psykisk ohälsa,

hög ungdomsarbetslöshet och därmed

högre risk för radikalisering.

Resultatet borde bli en väckarklocka.

Här har vi världshistoriens största ge-

neration unga vuxna. Om vi kan in-

vestera i deras levnadsvanor nu, kan

D vi räkna hem tredubbla hälsovinster,

menar författarna bakom rapporten, 30

experter från 14 länder.

Att inte göra någonting för den här

ofta bortglömda gruppen kan stå oss

väldigt dyrt. ”Det är avgörande att in-

volvera unga människor, att stärka deras

välbefi nnande, personliga utveckling och

hälsa. Till exempel erbjuder digital media

och ny teknologi utmärkta möjligheter

att engagera och ge unga egenmakt att

driva förändring”, skriver de vidare.

Den allra största riskfaktorn för för-

sämrad hälsa i gruppen 20–24 -åringar

är alkohol som står för 7 procent av sjuk-

domsbördan.

– Samtidigt är det viktigt att inte

ställa olika levnadsvanor mot varandra,

säger Åsa Wetterqvist, allmänläkare, del-

projektledare för Svenska Läkaresällska-

pets Levnadsvaneprojekt och sakkunnig

inom hälsofrämjande hälso- och sjuk-

vård vid Folkhälsomyndigheten.

– Läkare har en viktig roll som po-

licyskapare att lyfta levnadsvanor till

en samhällsfråga. Lagar, hur vi bygger

städer och samhället påverkar den totala

sjukdomsbördan. Vi har ett ansvar att

påpeka detta. När vi ser vilken betydelse

levnadsvanor har, kan det inte vara rätt

att tiga. Det förändrar inte vårt arbete

med den enskilde patienten. Där gäller

det alltid att med hjälp av motiverande

samtal gemensamt med patienten hitta

verktygen till förändring.

– Det är egentligen konstigt att vi

inte har folkhälsoöverläkare med sam-

ordnat ansvar för levnadsvanearbete

och policyfrågor. Någon måste äga

frågan. Någon som vågar protestera

när vi bygger strukturer och samhäl-

len som skadar folkhälsan.

Att investera i levnadsvanor är hälso-

ekonomi så det skriker om det. Inte

minst i unga vuxna. Sveriges tradition

av väl fun gerande BVC och MVC är

en bra start. Men vi har en utmaning

med samorning i skolhälso vården i

kombination med mer fysisk aktivitet

i skolan, menar Åsa Wetterqvist.

Åsa Wetterqvist– Om vi inte tar

tag i levnads-

vanorna kommer

vi inte ha råd

med morgon-

dagens hälso-

och sjukvård.

I maj publicerade medicintidskriften The Lancet en rapport om de främsta anled-ningarna till försämrad hälsa hos 10–24-åringar. ”Unga människor är världens största outnyttjade resurs”, kommenterade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon.

Bortglömd maktfaktor

”Länge har unga vuxna varit en bortglömd grupp i hälso- och utveck lings agendan. Vi har inte råd att fortsätta försumma dem.”Melinda Gates, The Bill & Melinda Gates Foundation

Foto

: Priva

t

[

Källa: www.thelancet.com. Publicerad online 9 maj 2016.helancet com Publicerad online 9 maj 2016

2013, tjejer1. Alkohol ( 1, 1990: –4%)

2. Oskyddat sex ( 14, 1990: +1580%)

3. Osäkert vatten ( 2, 1990: –34%)

4. Sanitära olägenheter ( 3, 1990: –43%)

5. Yrkesrelaterade skador ( 4, 1990: –34%)

6. Handtvätt ( 5, 1990: –36%)

7. Droger ( 7, 1990: +64%)

8. Nedsatt njurfunktion ( 6, 1990: +27%) (Low glomerular fi ltration)

9. Sexuella övergrepp mot barn ( 8, 1990: –16%)

10. Luftföroreningar i hemmiljö ( 9, 1990: –21%)

1. Oskyddat sex ( 11, 1990: +774%)

2. Osäkert vatten ( 1, 1990: –38%)

3. Partnervåld ( 5, 1990: +11%)

4. Alkohol ( 3, 1990: –15%)

5. Sanitära olägenheter ( 2, 1990: –47%)

6. Handtvätt ( 4, 1990: –39%)

7. Järnbrist ( 6, 1990: –46%)

8. Droger ( 13, 1990: +48%)

9. Sexuella övergrepp mot barn ( 9, 1990: –13%)

10. Nedsatt njurfunktion ( 10, 1990: –5%) (Low glomerular fi ltration)

2013, killar, topp 10

TEXT: ULRICA SEGERSTEN FOTO: COLOURBOX

De främsta riskfaktorerna globalt för tidig död i åldersgruppen 15–19 år för män & kvinnor.

Källa: www.tKälla: www th

20

%)

3%)

–34%)

7%) 7%

0: –16%)

0: –21%)

1. O

2.2. OO

3. P

4. A

5. S

6. H

7. J

8. D

9. S

10.

dig död dtidigkvinnor.k

[

”Smärtan försvann med

Fysisk aktivitet på recept, FaR, har blivit en viktig del av den svenska sjukvården. Varje år skrivs cirka 100 000 FaR-recept ut. Och forskningen är entydig: fysisk

aktivitet minskar risken för fl era av våra vanligaste folksjukdomar. Regelbunden träning har gjort Christer Edberg, 57 år, symtomfri.

nom den medicinska forsk-

ningen råder nästan total sam-

stämmighet; tillsammans med

matvanor är fysisk aktivitet den

faktor som har störst betydelse för vår

hälsa och livslängd.

– Det fi nns en rad olika diagno-

ser där fysisk aktivitet hjälper – både

som förebyggande åtgärd och som be-

handlingsform, säger Ing-Mari Dohrn,

medicine doktor. Hon forskar om

sambandet mellan fysisk aktivitet och

hälsa vid Karolinska Institutet, sek-

tionen för fysioterapi i Huddinge.

Fysisk aktivitet på recept har an-

vänts inom den svenska sjukvården i

cirka tio år och används i dag i alla

landsting.

Ing-Mari radar

upp ett tiotal

sjukdomar där

FaR kan göra

stor skillnad.

Här fi nns allt

från hjärt- och

kärlsjukdomar,

diabetes och

fetma, till benskörhet, psykisk ohälsa,

cancer, stress och demens.

Forskaren Lena Kallings har följt

en grupp personer med metabolt syn-

drom under sex månaders träning.

Metabolt syndrom är ett samlings-

namn för faktorer som ökar risken för

typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar,

som exempelvis hjärtinfarkt och stroke.

De vanligaste faktorerna är övervikt,

bukfetma, nedsatt känslighet för insulin,

högt blodtryck och blodfettsrubbningar.

I Kallings försöksgrupp minskade

midjemåttet med 2,5 centimeter, ande-

len kroppsfett med 5 procent och vikten

med 2 kilo i genomsnitt. Även riskfak-

torer som blodsocker, blodfetter och

kolesterol förbättrades påtagligt. Annan

forskning visar att FaR leder till en

ökning av hälsorelaterad livskvalitet och

bättre kostnadseffektivitet inom vården.

All legitimerad sjukvårdspersonal

kan skriva ut FaR. Men nästan alla

landsting erbjuder sin legitimerade

sjukvårdspersonal en halvdagskurs

I upp till tvådagarskurser för att höja

kompetensen.

– Förskrivaren utgår alltid från vad

vetenskapen säger om hälsa och träning

i sitt samtal med patienten.

Man lyfter fram de positiva effekterna

av träning – som exempelvis större

muskelmassa, bättre blodfetter, lägre

blodsocker och bättre kondition.

Till skillnad från traditionell be-

handling med mediciner handlar fysisk

aktivitet på recept om att skapa be-

stående livsstilsförändringar. Den som

skriver ut FaR måste därför behärska

olika samtalstekniker, som exempelvis

motiverande samtal.

En snöig vinter för ett och ett halvt

år sedan fi ck Christer Edberg, 57 år,

en inklämning i axelleden. Det hela

utlöstes av för mycket tungt snöskot-

tande. Sjukgymnasten på vårdcentralen

skrev ut styrketräning på recept och i

dag – ett och ett halvt år senare – är

Christer symtomfri.

– Det var den där snöiga vintern

med fl ytt av fi rman och snöskottning

TEXT: LARS BERGSTRÖM FOTO: SAMUEL UNÉUS, COLOURBOX & BO BERGMAN/KI PORTRÄTT

Ing-Mari Dohrn, medi-cine doktor.– Fysisk aktivi-

tet på recept har

minst lika god

följsamhet som

utskrivning av

mediciner. Över

hälften, eller

50–65 procent,

av dem som

får recept på

fysisk aktivitet

följer det.

Ett av de nya vetenskapliga rönen är att det är bra att stå upp och arbeta under delar

av dagen istället för att sitta. Överhuvudtaget ska man undvika att sitta för länge. Ungefär

en gång i halvtimmen bör man ställa sig upp, röra på sig och sträcka ut kroppen.

23

[ ]SamarbetenLandstingen har för det

mesta ett samarbete med

olika regionala träningsak-

törer, som Friskis & Svettis,

Korpen och idrottsföreningar

inom kommun och landsting.

Många träningsanordnare har

utbildade FaR-ledare.

träningen”vid både villan och företagslokalen som

det hände, berättar han.

Det gjorde djävulskt ont och axeln

var infl ammerad. När det var som

värst kunde Christer inte klä på sig

själv. För att hantera smärtan fi ck han

ta smärtstillande medicin.

Läkaren på Bollmora vårdcentral

remitterade honom till en sjukgymnast

och efter fyra veckors träning i vård-

centralens gym skrev hon ut Fysisk

träning på recept.

Christer och sjukgymnasten träffade

tillsammans Richard Svennberg, med-

lems- och teknikansvarig samt FaR-

ledare vid Friskis & Svettis Tyresö.

– En gång i veckan tar jag emot

motionärer med FaR. Jag visar runt

i lokalerna och informerar om vårt

träningsutbud – både de ledarledda

passen och den individuella träningen

i gymmet, säger Richard Svennberg.

Efter introduktionen på Friskis &

Svettis började Christer träna regel-

bundet tre dagar i veckan. Han börjar

passen med 15 minuters uppvärmning på

träningscykel eller löpband. Sedan följer

styrkeövningar med gymmaskiner, hant-

lar och gummiband. Sammanlagt tränar

han 45 minuter upp till en timme och

får både konditions- och styrketräning.

Han funderar på att lägga till ett

ledar lett pass. Förmodligen blir det skiv-

stång eller core soft, som stärker rygg-

musklerna och förbättrar hållningen.

Softpassen passar nybörjaren perfekt.

Här är tempot lägre så att motionären

får tid att lära in rörelserna.

– Jag skulle ha börjat med träning ti-

digare. Men för 30 år sedan när barnen

var små och jag startade fi rman hade

jag ingen ro, sedan har det inte blivit av.

Men nu kommer jag träna resten av livet.

Christer Edberg (t v) tränar tre gånger i veckan efter att ha fått fysisk aktivitet på recept utskrivet.

Richard Svenberg är FaR-ledare på Friskis & Svettis Tyresö. Han hjälper FaR-motionären att hitta en

träningsform som passar.

”Jag skulle ha börjat med träning tidigare (...), men nu kommer jag hålla på resten av livet.”

... påminner om ett vanligt recept.

Förskrivaren kommer tillsammans

med patienten fram till en eller fl era

aktiviteter, intensitet och dosering

– alltså hur lång tid och hur många

gånger i veckan träningen ska ske.

För personer med diabetes är det

extra viktigt med regelbunden träning

och patienter med hjärt- och kärlsjuk-

domar kan behöva hjälp med att hitta

rätt nivå.

Christer Edberg

– Forskningen om sambandet mellan hälsa och rörelse är inne i sin

tredje fas, säger Carl Johan Sundberg,

professor i molekylär arbetsfysiologi

vid Karolinska Institutet.

Under 1960- och 1970-talet stu-

derade forskarna sambandet mellan

träning och hälsa. Från 1990-talet

låg fokus på sambandet mellan hälsa

och vardagsmotion.

– Dagens forskning fokuserar

mycket på sambandet mellan stillasit-

tande och hälsa. I Australien har den

här typen av forskning kommit långt.

Bland annat gör man studier på kontor

där personalens rörelser registreras

under hela arbetsdagen, säger Carl

Johan Sundberg.

Annan forskning

visar att de som sit-

ter mer än elva tim-

mar per dygn löper

40 procent större

risk att dö i förtid.

Recept på fysisk aktivitet ...

Forskning

Hälsa och rörelse 3.0

är minimidosen måttlig träning

för att hålla sig frisk

Foto: Caroline Andersson

2424

amhällets främsta vapen mot

fetmaepidemin har hittills va-

rit att tillhandahålla informa-

tion om hur vi bör äta och motionera

för att nå och hålla en hälsosam vikt.

Men de allra fl esta vet

redan vad som gäller: ät

mindre och rör dig mer.

Ändå blir vi allt fetare.

Information i sig är inte

tillräckligt.

Det behövs redskap,

struktur och motivation

för att ändra livsstil och

det är vad som krävs för att uppnå vikt-

minskning som är hållbar över tid, säger

Stefan Ryme, vd ViktVäktarna.

Under sina 45 år i branschen har

ViktVäktarna mejslat fram ett program

som gör just detta. Fokus ligger på hälsa

och livsstil, inte enbart viktminskning.

– Eftersom vi funnits sedan 1972

har vi lång erfarenhet att luta oss mot,

inklusive ett stort antal internationella

vetenskapliga studier, säger Karin Nile-

skog, kostexpert på ViktVäktarna.

– Vårt program är anpassat för att

uppmuntra och hjälpa

människor att göra bättre

val med ett system som

klassar nyttig mat bättre

och sockerrik mat sämre; vi

har redskapen för att hjälpa

människor att minska sitt

sockerintag. Till skillnad

från nikotin och alkohol så

kan vi inte avstå från att äta

utan måste lära oss att förhålla oss till

mat samt skapa vanor och rutiner som

hjälper oss att göra bra val.

ViktVäktarna välkomnar den debatt

som nu förs om socker och en eventuell

sockerskatt och anser att det vore bra

med en skatteväxling som leder till att

nyttig och bra mat (till exempel frukt

och grönt) blir billigare medan onyttig

(godis och läsk) blir dyrare.

Man anser också att det är hög tid för

ett konkret och närmare samarbete mel-

lan vården och seriösa privata aktörer

som ännu ett led i kampen mot fetma.

– Samhället behöver mer än enstaka

insatser från offentliga och privata ak-

törer. Vi behöver en strukturerad mo-

dell över hur vi bäst kan möta olika

individer och säkerställa att de får den

hjälp och de redskap de behöver för att

gå ned och lära sig hålla en hälsosam

vikt och därigenom förbättra sin hälsa,

säger Stefan Ryme.

”Det är dags för viktminskning på recept”Nära hälften av alla svenskar lider av övervikt eller fetma.

– Att sprida tydlig information om hälsosamma kostvanor är bra men det är långt ifrån tillräckligt för att vända övervikts-trenden, säger Stefan Ryme, ViktVäktarnas vd.

S

Fakta• Man får äta allt – men inte alltid.• ViktVäktarna följer de svenska

näringsrekommendationerna. • Programmet Mat & Motion med

SmartPoints bygger på en veten-skapligt beprövad metod med grundpelarna mat, motion, motivation, och möten.

Läs mer på: viktvaktarna.se

Välbeprövat. Över två miljoner svenskar har minskat sin vikt med hjälp av ViktVäktarna, som erbjuder både motivation, redskap och struktur.

”Man behöver redskap,

motivation och struktur för att ändra livsstil.”

Stefan Ryme, vd, och Karin Nileskog, kostexpert ViktVäktarna.

Så kan regelbunden uppföljning, struktur, motivation och redskap leda till hållbar viktminskning i stor skala.

25

är det gäller hälsa hål-

ler det inte att ha ett strikt

nationellt perspektiv.

Levnadsvanor och ohälsa

tar ingen hänsyn alls till nationsgränser.

Det menar Tobias Alfvén, ordförande

för global hälsakommittén på Svenska

Läkaresällskapet.

Ett område där Sverige kan visa på

ett paradigmskifte är arbetet kring ”To-

bacco Endgame – Tobaksfritt Sverige

2025”, ett politiskt beslut som defi nierar

ett datum då rökningen ska ha reduce-

rats till några få procent i befolkningen.

– Med detta arbete är vi i Sverige

radikala. Vågar vi, i likhet med Austra-

lien, lagstiftningsvägen också förbjuda

varumärkesexponering med logotyp på

cigarettpaketen, gör vi en viktig insats

för den globala hälsan. Samhällsplane-

ring som underlättar cykling och gång

samt gårdar som uppmuntrar till lek på

förskolor och skolor är andra åtgärder.

– Vi har också mycket att lära av

andra länder. Italien var till exempel

tidiga med att införa förbud mot rök-

ning på restauranger, till mångas för-

skräckelse. Men det blev inte upplopp

och många andra länder följde efter.

När det gäller levnadsvanor, att äta

mindre kött och mer grönsaker, kan

reduceras till den rika världens lyxpro-

blem. Tobias håller inte med.

– Hållbart är hälsosamt och hälso-

samt är hållbart, oavsett vilket land eller

vilken världsdel vi pratar om.

– Men vi kan aldrig lägga över hela

ansvaret på individen. Samhället måste

skapa förutsättningar att välja det som

är hållbart och hälsosamt.

Ett praktiskt exempel är Södersjuk-

huset som ordnat subventionerade

cykel reparationer för att locka fl er att

ta cykeln till sjukhuset.

– Vi behöver skapa små och stora

knuffar i rätt riktning. Världen har

kommit överens om Agenda 2030 och

WHO har en viktig roll. Det verkar

vara svårare att ta de första stegen på

nationell nivå. Vi lär ju få starka kraf-

ter emot oss då vi tar steget att förbjuda

reklam på cigarettpaket. Men jag väljer

då att tänka på den skillnad vi kan göra

för länder som får allt sämre folkhälsa

på grund av rökning. Några måste våga

gå före för den globala hälsans skull.

NTobiasAlfvéntror att Sverige

skulle kunna

spela en viktig

roll genom att

skapa tydliga

pilotprojekt som

främjar levnads-

vanor och

folkhälsa.

”Sverige skulle kunna skapa radikala pilotprojekt för andra länder att ta efter”, säger Tobias Alfvén, barnläkare, forskare och ord-förande i Svenska Läkaresällskapets kommitté för global hälsa.

Rökningen ser rätt olika ut i världen.

Inte minst procenttal för hur stor andel

kvinnor respektive män som röker.

[ ]Global hälsa: Den rika värl-

dens levnadsvanesjukdomar

har tyvärr fått fäste i världens

låginkomstländer. Samtidigt

möter en läkare på en svensk

vårdcentral människor från hela

världen. Därför är det viktigt att

den moderna läkarutbildningen

innehåller globala hälsostudier.

Formgivning av

cigarettförpackningar

är en viktig reklam- och

rekryteringskanal för to-

baksindustrin. Australien

införde som första land i

världen standardiserade

cigarettpaket i december 2012.

Vågar vi vara radikala?

Hälsa och levnadsvanor är gränsöverskridande

TEXT: ULRICA SERGERSTEN FOTO: COLOURBOX, TORKEL EKQVIST PORTRÄTT

”Hållbart är hälsosamt – och hälsosamt är hållbart.”Tobias Alfvén

20,8%

20,4%

Sverig

e

59%

22,8%

Ryssland

Kin

a 47,6%

1,8%

13,1%

16,7%

Au

stra

lien

15%

19,5%

USA27,5%

3,8%

Tanzania

■ % kvinnor som röker

■ % män som röker

Källa

: W

HO

, To

bacco U

se, data

by

country

Foto

:To

baksfa

kta

[

:To

baksfa

kta

26

TEXT: ULRICA SERGERSTEN FOTO: JESSICA GOW/TT, FREDRIK HJERLING PORTRÄTT

[

”Om jag vore statsminister skulle jag se till att alla barn i Sverige hade fått reda på att alkoholism är en sjukdom i hjärnan. Det skulle underlätta livet för hundra-

tusentals barn”, säger Sanna Lundell, journalist och programledare.

Anhörigskapets vånda

anna Lundells egen

uppväxt hade förmodligen

blivit mer skonsam om

någon sagt till henne att

pappas drickande berodde på en sjuk-

dom i hjärnan. Inte minst omgivning-

en hade betett sig annorlunda.

– Inställningen till alkoholister är

så genomsyrad av moralism och tyst-

nad. Och det smittar lätt av sig på barn,

säger hon när Systembolaget bjuder in

till seminarium om »Hur vi påverkas

av andras drickande«. Förutom Sanna

Lundell är bland annat två av världens

främsta alkoholforskare, Harold Holder

och Tim Stockwell, på plats för att

presentera vad forskningen säger om

alkoholens andrahandseffekter.

Sanna Lundell och Ann Söderlund

har gjort dokumentärserien Djävulsdan-

sen i SVT som fokuserar på de anhöriga.

– Jag lärde känna Ann när vi befann

oss djupast i anhörigkrisen. Jag lyckades

hitta en person mitt i stormens öga,

någon att vara skamfri med.

Alla kommer vi att vara anhöriga till

någon som är sjuk. Människor vi älskar

kommer att drabbas.

– Men det här anhörigskapet drab-

bar på ett annat sätt och så mycket

hårdare, eftersom det handlar om

attitydfrågor i vår omgivning.

– Pappas alkoholism nådde kulmen

när jag var åtta år. Han hade turen att

ha människor omkring sig som påpe-

kade att han var sjuk. Vänner som sa:

”Du håller på att dricka ihjäl dig”.

De allra fl esta svenskar, 75 procent,

tror inte att alkoholism är en sjukdom,

utan att det handlar om karaktärslösa

personer som väljer fl askan.

S Inget kan vara mer fel. Alkoholism

är en folksjukdom. Över en miljon

svenskar har någon i sin närhet som

dricker.

– Ändå har anhöriga en gemensam

nämnare: ensamhet, blandat med en

känsla av skam för att föräldrarna

klassas som karaktärslösa idioter.

– Om jag vore statsminister skulle

jag se till att alla barn i skolan skulle få

kunskap om sjukdomen. Jag skulle upp-

mana lärare och förskollärare att våga

möta barnen.

Alkoholforskaren Tim Stockwell

lyfter fram alkoholens andrahands-

effekter på internationell nivå, både för

de som överkonsumerar och anhöriga.

– Man kan konstatera att alkohol

är den ledande orsaken bakom för tidig

död, försämrad hälsa och sjukdomar

i åldersgruppen 15–49 år. Alltså mer

riskabel för hälsan än kolesterol och

övervikt. Men framför allt drabbar

den anhöriga mer.

Både han och alkoholforskaren

Harold Holder menar att det fi nns tyd-

liga resultat i forskningen för hur man

kan minska missbruket.

– De bevisbara andrahandsskador-

na av alkohol borde vara tillräckligt

starka argument för att behålla och

i vissa länder införa en strikt politik

för prissättning på alkohol, begränsa

tillgång, ha tydlig åldersgräns, kortare

öppettider för försäljning och begränsa

marknadsföringen av alkohol, säger

Tim Stockwell.

Harold Holder är en

av världens

främsta alkohol-

forskare.

– Det mest

framgångsrika

sättet för att

komma åt

alkoholmissbruk

är att ta till sig

forskningen och

göra praktisk

tillämpning på

lokal nivå,

säger han.

380 000 barn i Sverige har förälder med riskbruk

26

27

➤ Rök inte. Använd inte tobak i någon form.➤ Ha ett rökfritt hem. Följ och uppmuntra rökförbud

på din arbetsplats.➤ Vidta åtgärder för hälsosam kroppsvikt.➤ Var fysiskt aktiv i vardagen. Begränsa tiden du sitter still.➤ Skapa en hälsosam diet:

• Ät mycket fullkorn, baljväxter, grönsaker och frukt• Begränsa högkalorimat (maträtter med hög fett- och sockerhalt)• Undvik processad mat; begränsa intag av rött kött och mat med hög salthalt.

➤ Om du dricker alkohol, begränsa din konsumtion. Att undvika alkohol helt fungerar som ännu säkrarecancerprevention.

➤ Undvik för mycket sol, speciellt barn. Använd solskydd. Undvik att ligga i solen.

➤ Skydda dig själv på arbetsplatsen mot cancer-framkallande ämnen genom att följa hälso- och säkerhetsföreskrifter.

➤ Ta reda på om du utsätts för strålning från höga radonnivåer hemma. Åtgärda vid höga nivåer.

➤ För kvinnor:• Amning minskar cancerrisk för modern. Om du kan, amma ditt barn.• Hormonersättningsterapi (HRT) ökar risken för viss typ av cancer. Begränsa användningen av HRT.

➤ Delta i organiserade cancerscreening-program som fi nns för:• tarmcancer• bröstcancer• livmoderhalscancer

➤ Se till att barnen deltar i vaccinationsprogram för:• Hepatit B (för nyfödda)• HPV, Human papilliomavirus (för fl ickor)

The European Code Against Cancer fokuserar på det som en individ kan göra för att förebygga cancer. WHO poängterar att framgångsrik cancerprevention bygger på att de åtgärder en individ kan vidta understöds av respektive regerings politik och riktlinjer.

att förebygga cancer

[ ]1–3 procent av vård-kostnaderna i Sverige är

alkoholrelaterade och alkohol-

effekterna kostar 1–5 procent

av BNP globalt. I Sverige räknar

man med att alkoholmissbruk

innebär en samhällskostnad på

cirka 50 miljarder kronor.

Partnervåld procentuellt i olika

länder. Procent som uppger att part-

nern/förövaren druckit alkohol innan

misshandel. Källa: WHO

Visste du att det var läkare (Svenska Läkaresällskapet) som såg hur alarmerande alkoholen var för folkhälsan under början av 1900-talet? Läkarna mer eller mindre krävde att staten skulle begränsa utbudet – det som sedan lade grunden till alkoholmonopol i Sverige.

Ur Svenska Läkaresällskapets betänkande Alkoholen och Samhället, 1912: ”Alkoholens förråande infl y-tande på andan inom hemmet och äktenskapet torde vara en av de viktigaste posterna på dess debet-sida ... den skada alkoholen härvid utöfvar icke kan i siffror uttryckas.”

Folkhälsan hotades

Källa: Alkoholen och Samhället, IOGT-NTO och SLS, 2015

55%

65%

36%

32%

10,5%

43%

USA

England/Wales

Australien

Sydafrika

Ryssland

Kanada

”A drink a day – keeps the doctor away” I en ny

metaanalys på nästan 4 mil-

joner personer, konstaterar

forskare från Kanada, USA

och Australien att det inte

fi nns några hälsofördelar med lite

eller moderat alkoholkonsumtion.Källa: J Stud Alcohol Drugs 2016

RAPPORT: Alkoholen och samhället

Alkoholen är det enda toxinet som påverkar krop-pens alla organ, men inte bara hos den som dricker. I forsk-ningsrapporten Alkoholen och samhället från IOGT-NTO och Svenska Läkare-sällskapet, lyfter en internationell forskargrupp hur alkoholen kan drabba både samhälle och individer kring de/den som dricker alkohol.

The European Code of Cancer, WHO

2828

[

et fi nns en mängd studier

som påvisar evidens för att

man kan sluta röka, bli fy-

siskt mer aktiv och ändra

matvanor, säger Margareta Norberg.

Västerbottens hälsoundersökningar,

mer känt som Västerbottensprojektet,

är världens största hälsoundersökning

i sitt slag. Programmet har pågått se-

dan 1990 och berört 110 000 personer.

Kohortanalysen 1990–2006, som pu-

blicerades 2015 i BMJ Open, baseras

på en miljon personår av uppföljningar

och visar att nästan 600 dödsfall har

kunnat förebyggas (*se länk i blå pil).

Västerbottens hälsoundersökningar,

VHU, visar att riktade hälsosamtal

som pågår långsiktigt kan ha positiv

effekt inte bara på enskilda individers

hälsa, utan på folkhälsan som helhet.

Bakgrunden är att Västerbotten på

1980-talet hade landets högsta dödstal i

hjärt-kärlsjukdomar. Ett pilotprojekt in-

leddes därför i lilla Norsjö kommun. Ef-

ter tio år kunde man se att blodtryck och

kolesterolvärden hade utvecklats bättre

där än i andra delar av länet och i Norr-

botten, och därför infördes programmet

i hela Västerbotten. I dag har arbetssättet

spridit sig till Gävleborgs, Norrbottens,

Västernorrlands och Sörmlands län.

Liknande undersökningar görs också

i Sollentuna och Habo.

Att vården bjuder in västerbott-

ningar till hälsoundersökning när de

D

fyller 40, 50 och 60 år är ett känt och

självklart faktum. På vårdcentralen får

man ta olika prover och göra socker-

belastning. Man får också fylla i en

stor enkät om levnadsvanor, arbete

och sociala förhållanden.

– Många berörs rätt mycket av att

refl ektera över sin hälsa på det här sättet.

Lite senare får man komma tillbaka

och gå igenom provsvaren med en di-

striktssköterska.

– Det går ut på att förstå samban-

den mellan levnadsvanor, riskfakorer

och hälsan, och komma fram till vad

man kan göra. Det viktiga är dialogen.

– Om man ska få effekt på en befolk-

ning, är det viktiga att nå många som

kan förbättra sin hälsa lite grann. Om

många går ner 5 procent i vikt, börjar

ta cykeln eller promenera oftare, då får

det stor effekt på folkhälsan. Samtidigt

fångar vi också in högriskindividerna.

Deltagarna kan delas in i tre grupper.

De med klar risk att utveckla livsstils-

relaterad sjukdom skickas kanske di-

rekt in till doktorn i rummet bredvid.

Den stora gruppen med goda vanor

stöttas att hålla fast vid dem. Och de

som har förhöjda värden kan med lev-

nadsvaneförändringar minska risken.

– Det viktiga är inte att folk går ner

i vikt, utan att människor blir mer fy-

siskt aktiva och äter bättre.

En vanlig kritik mot breda hälso-

satsningar är att de främst når de med

bäst förutsättningar.

Kan man bevisa att riktade hälsosamtal kan påverka folkhälsan? ”Ja, absolut ”, säger Margareta Norberg, adjungerad lektor, distriktsläkare och medicinsk koordinator för Västerbottens hälsoundersökningar.

Samtal gör skillnad

TEXT: SOFIA HILLBORG ILLUSTRATION: DAVID MARKLUND

”Det viktiga är inte att människor går ner i vikt, utan att de blir fysiskt aktiva och äter bättre.”Margareta Norberg

å effekt på en befollk-k--

å mångngggggggggaa som

nn. Om

j

Margareta Norberg distriktsläkare

Programmet

hålls hela tiden

uppdaterat

enligt aktuella

riktlinjer och har

gått från att

koncentrera sig

på enskilda risk-

faktorer, till en

helhetssyn på

hälsan med indi-

videns levnads-

vanor och socio-

ekonomiska

livssituation.

&▼

29

– Men vi har kunnat visa att största

antalet sparade dödsfall återfi nns bland

grupperna med kort och medellång ut-

bildning, inte bland akademiker.

Hälsoeffekten har inte bara inskränkt

sig till de västerbottningar som faktiskt

deltog i programmet, på senare år cirka

70 procent av alla inbjudna.

– Det fi nns en befolkningseffekt,

oavsett om man var med eller inte.

Margareta förklarar det med att folk

pratar med varandra och en ny inställ-

ning till levnadsvanor sprids. Men för

forskarna innebär det ett problem. När

ett hälsoprogram har lyckats så väl att

man liksom har marinerat en hel be-

folkning, är det ytterst svårt, för att inte

säga omöjligt, att genomföra en rando-

miserad kontrollerad studie. I Väster-

botten fi nns helt enkelt inte tillräckligt

många i befolkningen som inte känner

till programmet eller har påverkats av

det för att få fram en statistiskt godtagbar

jämförelsegrupp.

Hallå där...

– Ja, det är något som folk

känner till och förväntar sig.

I ett lokalt samhälle sprider

sig informationen snabbt.

Hälsoundersökningen

är uppskattad.

– I en utvidgning av pro-

grammet, VHU 31½ där

vi träffar 30-, 31-åringar och

föräldrar till barn på 1½ år,

uppger många att de har

närstående som har ändrat

levnadsvanor tack vare VHU,

vilket har påverkat även dem.

Bemötandet är grundlägg ande,

poängterar Carina Gustafsson.

Som sjuksköterska måste man

utgå från patientens situation.

Det kan vara tufft att ta tag i

hälsoproblem om man har en

svår livssituation. Men ofta

bidrar hälsoundersökningen

till små, viktiga livsstilsför-

ändringar.

– Om man exempelvis får

vetskap om att man har förhöjda

blodfetter kanske man går hem

och gör små förändringar, som att

ändra pålägg på smörgåsen och

gå en extra promenad. Små för-

ändringar som inte är belastande

för individen och som man kan

leva med. En extrem diet är svår

att hålla, det viktiga är att göra

något som är långsiktigt hållbart.

Sjuksköterska och hälsoutvecklare för Västerbottens

Hälsoundersökningar, VHU 31½. Är hälsoundersök-

ningarna något som folk känner till?

... Carina Gustafsson Mellan 1992 och 2006 har VHU sparat 587 för -tida dödsfall bland västerbottningar i åldrarna 40–74 år. Bland kvin-norna minskade de förtida döds-fallen med 12 procent och bland männen med 8. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdo-mar har minskat i hela landet under perioden, men i Västerbotten har den minskat mer. * http://bmjo-pen.bmj.com/content/5/12/e009651.full.pdf+html

Västerbottens Hälsounder-sökningar

VHU

Mat, vikt och fysisk aktivitet | 1

Mat, vikt och fysisk aktivitetInformationshäfte från Nordic Sugar

Ett undervisningsmaterial, som handlar om hälsofrågor kring mat, vikt och fysisk aktivitet

Informationshäftet ger en god inblick i de många aspekter och fackuttryck, som knyter an till övervikt/ fetma, optimal fysisk aktivitet och livsstil, energi och kroppens funktioner, kostråd och matens sociala och psykologiska betydelse m.m.

Häftet lämpar sig bra att använda i undervisningen på kortare och medellånga utbildningar och är på det hela taget relevant för alla, som intresserar sig för hälsa.

”Mat vikt och fysisk aktivitet”

INFORMATIONSHÄFTE OM KOST OCH HÄLSA

”Mat, vikt och fysisk aktivitet” är på 40 sidor. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas – även som klassupp-sättning – på www.perspektiv.nu.

Nordic Sugar AB, 205 04 Malmö

▼

3030

[

et är verkligen en paradox.

På 80-talet gick åtta av tio

hjärt-kärlpatienter igenom rehabilite-

ring efter en hjärtinfarkt och gjorde

ett hyggligt försök att ändra sin livs-

stil. I dag är siffran bara fyra av tio,

säger Joep Perk, läkare och professor i

hälsovetenskap vid Linnéuniversitetet.

Hypereffektiv kirurgi med patienter

som kan gå hem redan samma dag

kan tyckas samhällsekonomiskt lönsamt,

men om resultatet är fl er återfall kan

man ifrågasätta det på fl era plan. Kan-

ske kan man säga att hjärt-kärlvården

är ett offer för sin egen framgång. Att

den avancerade vården klarar av allt

svårare fall har i alla fall fått en oväntad

bieffekt.

ina kamrater på den akuta

sidan har blivit så fantas-

tiskt duktiga på att rädda liv, att in-

tresset för att göra livsstilsförändringar

har sjunkit bland patienterna. Man

tänker att vården fi xar det här. Men

i och med det förlorar vi ett antal liv

per år på grund av att människor inte

lägger om sina vanor.

– När SPICI-studien på hjärt-

kärlpatienter kom 2012 chockades

Vårdsverige av att patienter som varit

så illa ute att de behövt operation i

hälften av fallen uppgav att de inte

hade fått någon information om änd-

rade levnadsvanor, inte ansåg att deras

hälsotillstånd hade något med deras

livsstil att göra och inte heller hade

för avsikt att göra några förändringar.

– De här patienterna har kan man

säga tilldelats ett gult kort av natu-

ren. Om de inte är försiktiga kan de

komma att få ett gult kort till och bli

utvisade för resten av livet.

Nu lanseras nya riktlinjer för före-

byggande vård för hjärt-kärlpatienter i

hela landet. Varje patient som har fått

En hjärtinfarkt

kan vara som att

tilldelas ett gult

kort av naturen

om att det är

dags att ändra

levnadsvanor.

en hjärtinfarkt får under sex månader

en personlig coach, en hjärtsköterska

som ska stödja patienten att göra livs-

stilsförändringar.

en första informationen ges

redan under behandlingen och

1–2 veckor efter utskrivning får patien-

terna komma tillbaka och träffa en hjärt-

sköterska tillsammans med en anhörig.

– De sätter sig ner och går igenom

vad de kan göra själva för att undvika

att detta händer igen. Sedan gör de upp

med varandra om ett skriftligt kontrakt.

Patienten ska uppnå fem delmål:

total tobaksfrihet, en halvtimmes

motion om dagen och vettigare mat-

vanor. Dessutom försöker man få ner

blodtryck och kolesterolvärde. Med

vissa mellanrum får patienten träffa

läkare och sköterska.

Hur viktigt är det att ha en konti-

nuitet i uppföljningen?

– Oerhört viktigt. Om vi ska ha

någon slags trovärdighet, måste det

vara samma person som man har kon-

takt med. Det är jobbigt att genomföra

livsstilsförändringar, men om man

hjärtinfarkter inträffar varje

dag. År 2014 fi ck 27 500

personer i Sverige akut hjärt-

infarkt. En fjärdedel ledde till

döden inom cirka en månad.

Källa: Hjärt- & Lungfonden

Nya nationella riktlinjer lan-seras under hösten 2017 för förebyg-gande vård för hjärt- och kärlpatienter.

Joep Perk läkare och

professor vid

Linnéuniver-

sitetet i Växjö.

Vi har aldrig vetat så mycket om betydelsen av levnads-vanor för vår hälsa. Ändå tycks vi förstå allt mindre.

Hjärtat – och paradoxen

TEXT: SOFIA HILLBORG FOTO: ISTOCKPHOTO, COLOURBOX

D

MD

lyckas lägga om sina vanor under sex

månader är chanserna att man håller

fast vid dem goda. Därför är det ex-

tremt viktigt att man inte släpper folk

under den här tiden.

nder hösten kommer den

nya rehabiliteringsmodellen

att börja rullas ut över hela landet.

– 2017 hoppas vi kunna göra en

ny studie för att se om det fungerar.

Vårt mål är att komma tillbaka till de

nivåer av livsstilsförändringar som vi

hade på 1980-talet. Och insikten att

man själv kan och måste ta ansvar för

sin hälsa, säger Joep Perk.

U

En hjärtinf

kan vara so

tilldelas ett

kort av natu

om att det ä

dags att än

levnadsvan

31

Aptitlig portionsstorlek laddad med protein och energi – för dem med liten aptit

anken är att de små portionerna

ska vara aptitliga även för personer

som har svårt att få i sig den näring de

behöver. Arla Protino® är färska meje-

riprodukter som tagits

fram för att smaka rik-

tigt gott.

– God smak ökar

lusten att äta och där-

för är matens smak-

lighet extra viktig för

personer med dålig

aptit. De allra fl esta

mjölkprodukter är naturligt rika på

protein. Det vi gjort med Protinosorti-

mentet är att förstärka och anpassa

innehållet till vår målgrupp som behöver

mer protein och kalorier, säger Karin

Arkbåge, nutritionist vid Arla.

För personer med dålig aptit kan det

vara svårt att få i sig tillräckligt med pro-

tein, energi och andra näringsämnen. Att

sprida ut näringsintaget över dagen kan

vara ett sätt att öka det totala intaget.

– Protino kan fungera både som

förfrukost, mellanmål och dessert. Pro-

dukterna är baserade på vassleprotein

som snabbt tas upp av kroppen. Protein

bidrar till att bibehålla muskelmassa och

ett normalt skelett.

När vi blir äldre får vi naturligt en

nedsättning av muskel-

funktionen och mins-

kad muskelmassa, så

kallad sarkopeni. Att

belasta musklerna och

att äta en väl samman-

satt kost är viktiga fak-

torer för att bibehålla

en kropp som fungerar

bra även i senare delen av livet.

Det positiva är att även små föränd-

ringar i rätt riktning, att träna sina muskler

och att få i sig den näring man behöver,

kan göra stor skillnad i livskvalitet.

Gott och proteinrikt för dem med liten aptit

T

Arla har har utvecklat en serie protein-rika produkter för personer med dålig aptit. Arla Protino finns både som dryck och dessert. De färska mejeriprodukter-na är baserade på vassleprotein och smakar gott och friskt. Drycken finns i varianterna citron/vanilj och hallon. Desserten som påminner om filbunke äts med sked och smakar äpple/kanel. Arla Protino är inga kompletta närings-produkter och ersätter inte en hel måltid utan fungerar som komplement till annan varierad kost.

Fakta

På senare tid har problemet med undernäring hos framför allt äldre uppmärksammats allt mer. Arla lanserade nyligen en serie med proteinrika produkter anpassade för målgruppen.

”Även små föränd-ringar i rätt riktning kan göra stor skill-nad i livskvalitet.”

Karin Arkbåge, nutritionist på Arla.

arla.se/protino

För en förbättrad För en förbättrad hälso- och sjukvård hälso- och sjukvård för patientens bästaför patientens bästa