UPPSALA UNIVERSITET

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

C-uppsats i Idrott och hälsa, 15 poäng

VT 2011

Föreningsidrott och skola - till vems fördel?

En studie om samverkan mellan föreningsidrott och ämnet Idrott och hälsa

Författare: Handledare:

Anders Svonni Staffan Hultgren

Emelie Sölgén

Betygsättande lärare:

Lotta Brantefors

Sammanfattning

Ett samarbete mellan idrottsföreningar och ämnet Idrott och hälsa kan bidra till att motivera fler

elever till fysisk aktivitet, i och med ett sådant kommer de i kontakt med aktiviteter de kanske

aldrig annars skulle göra. Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer med

lärare och enkätundersökningar med elever ta reda på elevers och lärares inställning och

erfarenhet av samarbete med idrottsföreningar, samverkan mellan skolan och idrottsföreningar

samt hur fysiskt aktiva eleverna är. Resultatet visar att inget kontinuerligt samarbete sker mellan

skolan och idrottsföreningarna, dock sker det småskaliga samarbeten till och från. Lärarna som

medverkat i studien anser att det för det mesta finns endast positiva effekter av ett samarbete,

men kvalitén på ”undervisningen” från föreningarnas ledare måste vara uppbyggd på ett

pedagogiskt sätt för att det ska vara gynnsamt. Resultatet indikerar även att majoriteten av

eleverna är intresserade av att ha eller kanske ha ett samarbete med någon idrottsförening under

deras lektioner i Idrott och hälsa. Dock framkommer det en oklarhet bland eleverna om det

någon gång skett ett samarbete. Gemensamt för problembeskrivning av hindren från

intervjurespondenterna för ett samarbete innefattar bristen på ekonomiska resurser för att kunna

genomföra ett samarbete, samt att tiden som krävs för samarbetet är svår att disponera, rent

schematekniskt.

Nyckelord: Idrottsföreningar, samarbete, samverkan, Idrott och hälsa.

Innehållsförteckning

1. Inledning .....................................................................................................................1

1.1 Bakgrund .........................................................................................................1

2. Forskningsbakgrund..................................................................................................6

2.1 Forskning om Handslagets genomförande och resultat. .........................6

2.2 Barndomens reglering via skol- och föreningsidrotten. ...........................7

2.3 Liv-90...............................................................................................................8

2.4 Barn och ungdomsidrotten – lärandemiljö med hälsoeffekter................8

2.5 Perspektiv på idrott........................................................................................9

2.6 Syfte och Frågeställningar ...........................................................................11

3. Metod ........................................................................................................................12

3.1 Urvalskriterier ...............................................................................................12

3.2 Datainsamlingsmetod..................................................................................13

3.3 Bearbetning av data .....................................................................................15

3.4 Forskningsetiska ställningstaganden..........................................................16

4. Resultat ......................................................................................................................18

4.1 Intervjuerna...................................................................................................18

4.2 Intervju 1, Elias ............................................................................................18

4.3 Intervju 2, Klas .............................................................................................21

4.4 Intervju 3, Oscar ..........................................................................................22

4.5 Enkätundersökning......................................................................................23

5. Diskussion.................................................................................................................31

5.1 Resultatdiskussion........................................................................................31

5.1.1 Effekter av ett samarbete.........................................................................31

5.1.2 Inställning och erfarenhet av samarbeten..............................................32

5.1.3 Medlemskap...............................................................................................34

5.2 Metoddiskussion ..........................................................................................35

5.3 Vidare forskning...........................................................................................36

6. Litteraturlista.............................................................................................................37

Bilaga 1 ..............................................................................................................................39

Intervjufrågor ......................................................................................................39

Bilaga 2 ..............................................................................................................................40

Enkätformulär.....................................................................................................40

1

1. Inledning

I Sverige är vuxna och barn i genomsnitt mindre fysiskt aktiva än i de flesta EU-länderna. Den

fysiska aktiviteten har förskjutits från vardagen till fritiden. De fysiska aktiviteterna utförs mer på

bestämda tider och platser, en orsak till detta är att utbudet av passiv underhållning i form av tv

och dator ökat.1

Genom åren har formen av fysisk aktivitet förändrats. Under 1960-talet var det de som utövade

spontanidrott som främst var representerade bland dem som var fysiskt aktiva. Under 70- och

fram till mitten av 80-talet förändrades detta. De fysiskt aktiva var främst aktiva genom

föreningsidrotten, spontanidrottandet hade minskat. Senare, från och med 90-talet kom

spontanidrotten tillbaka i antal utövare i och med ”nya idrotter” såsom skateboard, inlines etc.2

I läroplanen för ämnet Idrott och hälsa kan man läsa att ”Ämnet syftar även till att eleverna

tillägnar sig sådana kunskaper och erfarenheter att de kan välja och delta i lämpliga fysiska

aktiviteter för fritiden”.3 I och med detta mål kan man tolka, att en samverkan mellan skolan och

idrottsföreningar, kan vara en väg att gå för att medvetande- och offentliggöra för eleverna vad

för slags olika former av fysisk aktivitet man kan ägna sig åt.

Detta ämne är intressant då staten har satsat på ett ökat samarbete mellan skola och föreningar,

genom Handslagsprojektet och senare Idrottslyftet. Följderna och resultaten från dessa satsningar

är oftast presenterade ur ett ekonomiskt, socialt eller ett samhällsperspektiv. De som berörs av

denna satsning, barn och ungdomar samt personal i skolan, ej får komma till tals. De berördas

åsikter om och kring samarbete är intressanta att ta reda på.

1.1 Bakgrund

I bakgrunden definierar författarna olika begrepp som är väsentliga, samt olika verksamheter som

arbetar med eller runt det ämne studien syftar till att undersöka.

1 Schäfer Elinder, Liselotte & Faskunger, Johan (red.), Fysisk aktivitet och folkhälsa, (Statens folkhälsoinstitut 2006:13), s.46. 2 Engström. Lars-Magnus, Barn och ungdomsidrotten – lärandemiljö med hälsoeffekter. 2005, s.52. 3 Utbildningsdepartementet, Lpf94 kursplan för ämnet idrott och hälsa, 2011.

2

Statens folkhälsoinstitut och folkhälsopolitisk rapport

Statens folkhälsoinstitut inrättades 1992 och arbetar för att utveckla och förmedla kunskap om en

bättre hälsa i uppdrag från regeringen. Ett av målen som Statens folkhälsoinstitution har satt upp

är:

Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Det betyder att alla i samhället ska ges samhälleliga förutsättningar för en god hälsa, oberoende

av socioekonomisk och etnisk bakgrund, oberoende av sexuell identitet och

funktionsnedsättning och oberoende av om man är man eller kvinna, pojke eller flicka.4

I den folkhälsopolitiska rapporten som Statens folkhälsoinstitut publicerade 2010, beskrivs vikten

av arbetet med hälsa och betydelsen av samarbetet mellan olika instanser. Här framkommer även

andra former av samarbete än de mellan skola och idrottsföreningar

Kommunerna ansvarar för bland annat skola, Barnomsorg[…]Dessa verksamheter har stor

betydelse för befolkningens hälsa. I många kommuner finns någon form av samordnande

folkhälsofunktion; det kan vara en anställd folkhälsoplanerare eller folkhälsostrateg.5

Genom de folkhälsomål som Statens folkhälsoinstitut har satt upp kan man läsa att fysisk

aktivitet är viktigt och en förutsättning för en god hälsoutveckling. Vidare skriver Statens

folkhälsoinstitut att fysisk aktivitet ska utgöra ett särskilt målområde inom folkhälsomålen. Målet

är att samhället ska utforma förutsättningar så att befolkningen kan öka sin fysiska aktivitet. Det

kan man göra genom insatser som stimulerar till fysisk aktivitet i t.ex. skolan.6

Fysisk aktivitet och fysiskt aktiva

Statens folkhälsoinstitut definierar fysisk aktivitet som alla kroppsrörelser som är ett resultat av

kontraktionen av skelettmuskulatur som resulterar i en ökad förbrukning av energi. Fysisk

aktivitet kan ske med olika intensiteter. En högre intensitet resulterar i större påverkan på olika

kroppsfunktioner. Syrgaskonsumtionen stiger tre gånger så mycket på en minut från vila till en

lugn promenad. Vid maximalt arbete stiger den 10–25 gånger jämfört med vila. Vid fysisk

aktivitet ökar även pulsen och blodmängden som pumpas genom hjärtat. Vidare ökar

kroppstemperaturen och frisläppningen av hormonerna adrenalin, tillväxthormon och kortisol.

Enligt rekommendationerna från Statens folkhälsoinstitut bör alla individer vara fysisk aktiva

4 Statens folkhälsoinstitution, Folkhälsopolitisk rapport 2010, s.40.(Hämtad 2011-04-04) 5 Ibid. S.30. 6Statens Folkhälsoinstitution, Sveriges elva folkhälsomål.(Hämtad 2011-04-04)

3

minst 30 minuter varje dag med en intensitet som beskrivs som måttlig. Måttlig intensitet beskrivs

kunna vara till exempel vara rask promenad. I rekommendationerna står det även, att för

ytterligare hälsofrämjande effekter kan antingen intensiteten, eller mängden öka.7

I boken Vårt behov av rörelse – en idéskrift om fysisk aktivitet och folkhälsa beskrivs fysisk aktivitet som

olika former av kroppsövningar till exempel gymnastik, lek och idrott. Fysisk aktivitet är det

överordnade begreppet och innefattar alla ovanstående aktiviteter.8

Då Statens folkhälsoinstitut definierar fysisk aktivitet som en kontraktion av skelettmuskulaturen

som resulterar i en rörelse som ökar förbrukningen av energi, kan man även räkna in rörelser i

allmänhet i detta begrepp, till exempel motoriska rörelser. Denna definition av fysisk aktivitet, är i

studien, inte aktuell. Med fysisk aktivitet menas den aktivitet som motsvarar raskpromenad, under

en tid på minst 30 minuter.

En fysisk aktiv person avser i denna studie alla personer som bedriver fysisk aktivitet enligt

rekommendationerna från Statens folkhälsoinstitut, dvs. måttlig fysisk aktivitet, till exempel rask

promenad minst 30 minuter per dag. Fysisk aktivitet mindre än rekommendationerna från Statens

folkhälsoinstitut anses som fysisk inaktivitet.

Handslaget

I början av 2003 beslutade riksdagen att starta en satsning på barn och ungdomsidrotten över fyra

år. Denna satsning hette ” Handslag med idrotten” som senare kom att kallas ”Handslaget”.

Sammanlagt tilldelades idrottsrörelsen en miljard kronor. Dessa medel skulle främst användas till

fem huvudpunkter:

• Öppna dörrarna till idrotten för fler,

• Samverkan med skolan

• Hålla tillbaka avgifterna

• Satsa mer på flickors idrott

• Delta i kampen mot droger.9

7 FYSS 2008: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, 2. uppl., Statens folkhälsoinstitut, Stockholm, 2008. 8 Vårt behov av rörelse: en idéskrift om fysisk aktivitet och folkhälsa, Gothia, Stockholm, 1996

4

Uppstartandet av projektet visar att det fanns en tydlig uppfattning hos regeringen att alltför

många barn och ungdomar inte var tillräckligt fysiskt aktiva. Satsningen visar även ett försök från

regeringens sida att skapa ett samarbete mellan skolor och föreningsidrotten. Ur

Socialdemokraternas valmanifest 2002 angående projektet Handslaget:

Åtgärder skall bland annat vidtas för att erbjuda barn och ungdomar, som idag inte deltar i

idrottsverksamhet, lustfyllda och hälsofrämjande aktiviteter. Vidare skall förutsättningar skapas

så att flickor skall kunna utöva idrott på det sätt de själva önskar. Idrottsföreningar skall

uppmuntras att i nära samarbete med skolorna utveckla metoder som lockar alla elever till

fysisk aktivitet i olika former.10

Föreningsidrott

Inom begreppet föreningsidrott kan man inkludera många organisationer så som Friskis &

Svettis, Korpen, privat startade företag inom idrotten etc. För att göra avgränsningar och

konkretisera vad studien avser med begreppet blev urvalet att termen föreningsidrott i denna

studie berör de organisationer/idrottsföreningar som är en del av Riksidrottsförbundet. De tre

vanligaste föreningsidrotterna i Sverige, till antalet utövare bland ungdomar i åldrarna 13-20 är

fotboll, innebandy och ridsport. För pojkar är det fotboll, innebandy och ishockey som har mest

antal deltagare, för flickor är det fotboll, ridsport samt handboll.11

Riksidrottsförbundet

Riksidrottsförbundet är en paraplyorganisation för nästan hela den svenska idrottsrörelsen. Det

innebär att Riksidrottsförbundet uppgift är att stötta medlemsförbunden samt representera

samtliga idrottsrörelser när det gäller kontakter med myndigheter, politiker etc.12

Samverkan och samarbete

Samverkansbegreppet är i denna studie viktigt att definiera. Finn Calander skriver att begreppen

samverkan och samarbete oftast används som synonymer, men han väljer att skilja på dem och ge

dem olika innebörder. Samarbete bygger på att deltagarna gemensamt försöker lösa en uppgift

utan några personliga relationer, medan samverkan kräver nära personliga relationer och att

9 Engström, Lars-Magnus, Forskning om handslagets genomförande och resultat – en utvärderande sammanställning, 2008, s.3. 10 Ibid. s.7. 11 Riksidrottsförbundet. Idrotten i siffror. (Hämtad 2011-05-11) 12 Riksidrottsförbundet. Om Riksidrottsförbundet. (Hämtad 2011-04-11)

5

arbetet baseras på en gemensam värdegrund.13 Begreppet samarbete definieras enligt Svenska

akademiens ordbok som ”arbeta samman till en enhet” och samverkan kan beskrivas som

”sammanslutning av personer, för att uppnå ett gemensamt eftersträvat mål”.14 Begreppen

samverkan och samarbete avses i denna studie användas synonymt.

Från idrott till Idrott och hälsa

Från och med övergången till Lgr 80 bytte ämnet som idag kallas Idrott och hälsa namn, från

Gymnastik till Idrott. Bollspelen blev den vanligaste aktiviteten i undervisningen men även

momenten hälsa, hygien och ergonomi tillkom inom idrottsämnet. I och med momenten hälsa,

ergonomi och hygien samt lek som huvudmoment, tog idrottsundervisningen ett steg ifrån

idrottsrörelserna och föreningsidrottens aktiviteter, som ej hade motsvarigheter till dessa i deras

organisation. I och med införandet av Lpo94 ingick benämningen hälsa i kursens namn. Bytet

från Idrott till Idrott och hälsa visar hur viktiga hälsoaspekterna är för ämnet samt att

idrottsämnet har betydelse för folkhälsan.15 Idrott bör betraktas som ett neutralt begrepp som

inte har anknytning till någon organisation eller annan verksamhet. Denna studie avser

definitionen av idrott som olika sporter, till exempel, bandy, fotboll, golf, medan begreppet Idrott

och hälsa är namnet på ämnet som undervisas.

Skolidrott

Termen skolidrott bör ej betraktas som varken Idrott eller ämnet idrott och hälsa. Studien avser

med skolidrott de idrottsaktiviteter som ingår i skolidrottsföreningen (skol-IF).

Skolidrottsföreningarna är barn och ungdomars egen förening, den drivs av barn och ungdomar

med hjälp av vuxenstöd. Idrotten sker på egna villkor i anslutning till skoldagen.16 Även om

skolidrotten liknar föreningsidrotten och att den sker i anslutning till skolan så bör den ej

betraktas som varken eller, utan som en fristående aktivitet som ej är föreningsidrott eller

idrottsundervisning.

13 Calander, Finn, Från fritidens pedagog till hjälplärare: fritidspedagogers och lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag, Acta Universitatis Upsaliensis, Diss. Uppsala : Univ.,Uppsala, 1999. 14 Svenska Akademiens Ordbok. (Hämtad 2011-04-19) 15 Karlefors, Inger. Att samverka eller…?. Universitetstryckeriet, Luleå, 2002. 16 Skolidrottsförbundet, Om förbundet. (Hämtad 2011-04-19)

6

2. Forskningsbakgrund

Denna studie ämnar ej undersöka ”Handslaget”, eftersom det är ett avslutat projekt. Dock är det

däremot viktigt att framhålla vad som gjorts och följderna av detta. Idrottslyftet, som är den just

nu aktiva regeringssatsningen på föreningsidrott och skola är en följd av Handslagsprojektet och

denna satsning har ej ännu utvärderats vilket Handslaget gjorts.

2.1 Forskning om Handslagets genomförande och resultat.

År 2007 utvärderades alla enskilda rapporter från alla projekt inom Handslaget för att analysera

effekterna av denna satsning. Av utvärderingen kan man se att många av projekten lever kvar

även efter att Handslaget har avslutats. Utvärderingen tyder även på att Handslaget har haft en

positiv inverkan på rekryteringen av medlemmar till föreningsidrotten. Dock med reservation för

bortfall då man ej vet hur många som hade börjat om inte en satsning på Handslaget hade

genomförts.17 Samarbetet mellan skola och föreningar har skett i olika former, allt ifrån prova-på

verksamheter till schemalagda träningar. Informationen om hur och på vilket sätt samarbete

genomförts har tillika även här varit otydligt presenterat i rapporterna.18 Den 1 juli 2007 startades

Idrottslyftet som en följd av Handslagsprojektet. Satsningen på Idrottslyftet innebär främst att

försöka behålla idrottare samt öppna dörrarna för fler till idrotten. I fokus ligger även att skapa

metoder för skolor och föreningar att tillsammans arbeta för att aktivera eleverna mer.19

Samverkan mellan skolan och idrottsföreningarna har varit ett prioriterat område. Idrottslyftet

avser ej att ersätta undervisningen i ämnet Idrott och hälsa utan utgångspunkten är att ge eleverna

möjlighet att aktivera sig under, eller i anslutning till skoldagen.20 Projektet Idrottslyftet avslutas

den 30:e juni 2011, därför har i skrivandets stund inte någon utvärdering eller analys av effekterna

av denna satsning gjorts.

En av regeringens riktlinjer för Handslaget var att ”idrottsföreningar skall uppmuntras att i nära

samarbete med skolorna utveckla metoder som lockar alla elever till fysisk aktivitet i olika

17 Engström, Lars-Magnus, Forskning om handslagets genomförande och resultat – en utvärderande sammanställning, 2008, s.42. (Hämtad 2011-04-04) 18 Ibid. S.43. 19Riksidrottsförbundet, Idrottslyftet – mer och fler. (Hämtad 2011-04-04) 20 Riksidrottsförbundet, Utveckling och kreativitet - En rapport om Idrottslyftets tredje år. 2011.(Hämtad 2011-04-04)

7

former”.21 Ämnet Idrott och hälsas mål är att ”utveckla ett bestående intresse för regelbunden

fysisk aktivitet…”.22 Genom Handslaget och Idrottslyftet kan föreningar hjälpa till att aktivera de

elever som ämnet Idrott och hälsa inte lyckas med. Dock är föreningsidrott, endast

föreningsidrott och ej något annat dvs. föreningsidrotten saknar den pedagogiska aspekten på

idrott så som skolan har. Satsningen för att uppmuntra fler ungdomar till fysisk aktivitet riktar sig,

i och med projektet Handslaget, till föreningsidrotten i första hand och ej till skolorna. Detta kan

vara grunden till det problem som Tomas Peterson tar upp i Barndomens reglering via skol- och

föreningsidrotten, att en satsning på föreningsidrotten genom Handslaget gör att den förflyttas till

skolans arena för att uppfylla skolans mål.

2.2 Barndomens reglering via skol- och föreningsidrotten.

I den vetenskapliga artikeln Barndomens reglering via skol- och föreningsidrotten nämner Tomas Peterson

”Idrottsämnets innehållsmässiga bräcklighet”. Peterson menar att idrottsföreningarna är bra på

det de gör, medan skolan som bör vara bra på det den gör, ej är det. Vidare skriver Peterson att

idrottsföreningarna endast förflyttar sin reguljära verksamhet till skolans arena i och med

projektet Handslaget och detta riskerar bidra till en förändring av skolidrotten till att likna

föreningsidrotten.23

De slutsatser Peterson drar om att Idrott och hälsa som ämne, kan riskera att förändras till att

likna föreningsidrotten, genom projektet Handslaget, är svåra att bevisa. Det man däremot kan

dra som slutsats är att föreningsidrotterna genom regeringens satsning på Handslagsprojektet, har

tilldelats en möjlighet att förflytta sin verksamhet till skolans arena. Beslutet om/hur skolan

utformar sin undervisning i samverkan med de föreningarna, ligger hos skolan och ej hos

föreningarna. Om skolan ser en förändring av ämnet Idrott och hälsa mot att likna

föreningsidrott kan problemet snarare ligga i ämnets oförmåga att väva in pedagogiskt innehåll,

än samarbetet med utomstående verksamheter som genom statligt stöd uppmuntras till att sträva

mot samma mål som skolan.

21 Engström, Lars-Magnus, Forskning om handslagets genomförande och resultat – en utvärderande sammanställning, 2008, s.7. (Hämtad 2011-04-04) 22 Utbildningsdepartementet, Lpo94 kursplan för idrott och hälsa, 2011. 23 Peterson, Tomas. Barndomens reglering via skol- och föreningsidrotten, 2011, s.90. (Hämtad 2011-04-01)

8

2.3 Liv-90

Enligt Liv-90 studien kan man läsa att det svenska föreningslivet har begränsad betydelse för

motionerandet bland vuxna människor, 1/5 del tränade under en förenings regi. Studien visade

även att de som ägnade sig åt motion jämfört med icke motionerande, var i större utsträckning

nöjda med sin kropp, prestationsförmåga, upplevde sitt hälsotillstånd som bra etc.24

Undersökningen visar att genom fysisk aktivitet, uppnås i större utsträckning än vid fysisk

inaktivitet, de effekter som skolan strävar mot i och med kursplanen för Idrott och hälsa:

-utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt en positiv självbild,

-utvecklar ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet, förstår värdet av detta samt

ser dess samband med hälsa och livsstil,

-fördjupar sina kunskaper om vad som främjar hälsa och utvecklar en god

kroppsuppfattning,25

Det går ej att generalisera att Liv-90 rapporten stämmer överrens med barn och ungdomar då

rapporten endast visar vuxnas upplevelse av fysisk aktivitet. Man kan inte heller dra slutsatsen att

den ringa betydelse, som föreningsidrotten har för vuxna, skulle vara densamma för barn och

ungdomar.

2.4 Barn och ungdomsidrotten – lärandemiljö med hälsoeffekter

I Vetenskapsrådets rapportserie 13:2005 Barn och ungdomsidrotten - lärandemiljö med hälsoeffekter tar

Engström upp att formen av fysisk aktivitet har förändrats genom åren. Mot slutet av 1960-talet

utövade de flesta bland de fysiskt aktiva någon form av spontanidrott, dvs. idrottsutövning utan

att vara med i någon förening. Fram till mitten av 1980-talet hade de föreningsaktiva ökat och

utövare i så kallad spontanidrott minskat, för att senare få ett uppsving under 1990- och 2000-

talet i form av ”nya idrotter” såsom träning på gym, skateboard- och inlines-åkning etc.26

Spontanidrottens ökning under början av detta decennium är en positiv utveckling av

ungdomarnas fysiska aktivitet. Dock är det ett problem att dessa aktiviteter hamnar utanför

satsningarna inom Handslaget och Idrottslyftet eftersom spontanidrott just är spontanidrott och

24 Engström, Lars-Magnus. Liv 90, rapport1, livsstil, prestation, hälsa: motionsvanor, fysisk prestationsionsförmåga och hälsotillstånd bland svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65år. Stockholm, Folksam, 1993, s.55. 25 Utbildningsdepartementet, Lpf 94 Kursplan för ämnet idrott och hälsa. 2011. 26 Engström. Lars-Magnus, Barn och ungdomsidrotten – lärandemiljö med hälsoeffekter. Vetenskapsrådets rapportserie 13:2005.

9

ej har anknytning till föreningsidrotten. Att Handslaget endast berör föreningsidrotter och ej

inriktar sig till skolidrotten eller ämnet Idrott och hälsa är ett problem för dessa ”nya sporter”

som utövas. Skolan har i viss mån, på ett positivt sätt, försökt anpassa undervisning som kan

inkludera dessa ”nya sporter” genom idrottsprofileringar till exempel snowboard- och

skidgymnasium.

2.5 Perspektiv på idrott

I avhandlingen Ungdomarna och idrotten – tonåringars idrottande i fyra miljöer, beskriver Bengt Larsson

idrotten som väldigt framträdande i samhället, studien beskriver även tre perspektiv som idrotten

kan betraktas utifrån.

Aktivitets- och deltagarperspektiv

Med aktivitets- och deltagarperspektivet avser studien det idrottsaktiviteter som vi utför,

motionsidrott, barn- och ungdomsidrott etc. Angående barn- och ungdomsidrotten skriver

Larsson att den är väletablerad och välorganiserad inom många idrottsföreningar och att

tävlingsmomentet som förknippas med idrott är något som genomsyrar alla nivåer av idrott.

Ämnet Idrott och hälsa menar han även hamnar under detta perspektiv.

Åskådarperspektiv

I samhället har idrotten ett underhållningsvärde, många människors vardag består av

”konsumtion” av idrott genom olika medier, Tv, tidningar och som publik etc. Genom

massmediernas bevakning och expertkommentatorer vinklas idrotten till att vara resultat- och

prestationsinriktad.

Sysselsättningsperspektiv

Sysselsättningsperspektivet inkluderar alla de aktörer som finns inom idrotten och ej endast

utövarna av idrotten. Några av dessa är sjukgymnaster, journalister, marknadsförare, ekonomer,

och ledare. Dessa aktörer representerar främst den mångmiljon industri som är elitidrotten, det

finns även andra aktörer inom detta perspektiv. Dessa kan vara de ideellt arbetande ledarna,

tränare och föräldrar. 27

27 Larsson, Bengt, Ungdomarna och idrotten: tonåringars idrottande i fyra skilda miljöer, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2008.

10

Om man ser på idrott utifrån dessa tre perspektiv, så ser man hur alla perspektiven går ihop med

varandra och man kan anta att en samverkan mellan de som kan kategoriseras inom dessa tre

perspektiv bör sträva mot gemensamma mål för att inte motarbeta varandra. Likt regeringens

syfte att öka inspirationen till fysisk aktivitet, kommer möjligheterna att inspirera till fysisk

aktivitet att öka om ett samarbete mellan alla berörda parter genomförs. För att avdramatisera

prestationskraven inom idrotten till exempel, har de som konsumerar idrott, massmedierna, de

som arbetar i och kring idrotten, ledare och föräldrar samt skolan ett ansvar att inte låta idrotten i

samhället förknippas med undervisningen i Idrott och hälsa. Alla ovanstående parter bör snarare

skapa en samverkansgrund att stå på för att öka kvalitén och det pedagogiska innehåll som ämnet

är uppbyggt av. I artikeln Idrott och hälsa – vad är det? skriver Håkan Larsson att elevernas bild av

vad som ska undervisas i inom Idrott och hälsa blir förknippat med idrottsverksamheter som

utövas utanför skolans ramar t ex. lära sig olika sporter och deras regler. Vidare skriver Larsson

”Sannolikt är det i få andra ämnen som verksamheter utanför skolans ramar har inflytande över

verksamheter i skolan just på detta vis”.28

28 Larsson, Håkan. Svensk idrottsforskning nr 4 2004, s.2-3. 2004.

11

2.6 Syfte

Syftet med uppsatsen är att studera samverkansformer mellan ämnet Idrott och hälsa och

idrottsföreningar i lokala Uppsala samt att undersöka hur fysiskt aktiva ungdomarna är.

Frågeställningar

De frågeställningar uppsatsen utgår ifrån är:

• Vilka samverkansformer finns mellan skola och idrottsföreningar?

• I vilken omfattning samverkar skolor och idrottsföreningar i lokala Uppsala? (vad gör

man) (hur gör man)

• Hur ser lärarna på ett samarbete mellan skolan och idrottsföreningar?

• Hur påverkas ämnet Idrott och hälsa av ett samarbete med idrottsföreningar? • Vilka erfarenheter har eleverna av idrottsföreningar?

12

3. Metod

Följande del behandlar metoden i denna studie. En redogörelse för val av metod, urval,

datainsamlingsmetod, bearbetning av data, samt de forskningsetiska principerna presenteras

nedan.

Val av metod

Studien genomförs med kvantitativa enkätformulär och kvalitativa intervjuer utifrån studiens

syfte och frågeställningar. I resultatredovisningen har de kvalitativa intervjuerna presenterats samt

en tolkning utav de semistrukturerade intervjuerna gjorts. Vidare följer en sammanfattning där

författarna väljer att diskutera de olika tendenserna i intervjuerna. De kvantitativa enkäterna

presenteras i diagram och tabeller, detta för att för lättare skapa en överskådlighet. Efter varje

enkätfråga så presenteras en redovisning av det man kan utläsa från enkätsvaren.

3.1 Urvalskriterier

Studien ämnar undersöka hur samverkan sker mellan skolor och idrottsföreningar samt elevers

och lärares erfarenheter kring idrottsföreningar. För att samla in det empiriska materialet har olika

urval gjorts. Ett urval som studien är baserad på är bekvämlighetsurval. I samband med

intervjuerna som gjordes, genomfördes även enkätundersökningen med intervjuobjektens klass.

Jan Trost beskriver bekvämlighetsurval ungefär som att man får nöja sig med det man får tag

på.29 Ett missivbrev skickades ut till ledningen på åtta kommunala gymnasieskolor och 13

kommunala grundskolor i centrala Uppsala. I missivbrevet redogjordes för vem, vad och varför

undersökningen skulle göras samt en efterfrågan på idrottslärarnas e-postadress och

telefonnummer. Skolorna fick själva anmäla sig och urvalet var att det skulle finnas ett frivilligt

intresse bland lärarna att delta. Knut Halvorsen skriver att det kan med andra ord kallas för

självselektion som innebär att ”de själva avgör om de vill vara med i urvalet eller inte.”30

Urvalet för intervjurespondenterna är att de skulle vara idrottslärare och enkätundersökningen

skulle rikta mot elever i åldrarna 15 till 17 år. Kontakt etablerades med två manliga

grundskolelärare samt en manlig gymnasielärare. Eftersom studiens tid är begränsad och de flesta

skolorna tackade nej, har det ej kunnat genomföras önskvärt många intervjuer samt enkäter. Det

29 Trost, Jan, Enkätboken, Studentlitteratur, Lund, 2007. 30 Halvorsen, Knut, Samhällsvetenskaplig metod, Studentlitteratur, Lund, 1992. S.100.

13

önskade antalet respondenter på elevenkäterna var 100 stycken, samt sex intervjuer som skulle

representeras av tre kvinnliga samt tre manliga lärare. I studien besvarades 39 elevenkäter av 100

utskickade och endast tre manliga lärare ställde upp på intervjuer.

3.2 Datainsamlingsmetod

Kvalitativ studie

Utifrån studiens syfte och frågeställningar har data insamlats genom enkätformulär och kvalitativa

intervjuer. Med kvalitativa studier menar Hassmén och Hassmén att man kan ”förstå hur

människor föreställer sig världen och på vilket sätt de tillskriver sin tillvaro mening. Om det, för

studien, finns intresse av att få så rika och fylliga svar som möjligt, kan man välja att använda

intervjuer.”31 Jan Trost beskriver hur man genom kvalitativa intervjuer kan få komplexa och

innehållsrika svar genom att använda sig utav enkla och raka frågor.32 Man kan genom att

använda sig utav kvalitativa intervjuer få mängder utav data som speglar åsikter, olika mönster

samt intressanta processer.

De kvalitativa intervjuerna som studien använder sig av är uppbyggda utav semistrukturerad typ.

Att använda sig utav semistrukturerade intervjuer innebär att ”Intervjuaren är emellertid inställd

på att vara flexibel när det gäller ämnenas ordningsföljd, och – vilket kanske är ännu mer

betecknande – att låta den intervjuade utveckla sina idéer och tala mer utförligt om de ämnena

som intervjuaren tar upp.”33 I och med att intervjuerna var semistrukturerade innebär det att

respondenten har en frihet att utforma de svar som den ger på ett sätt som den själv önskat.34

Vilket i sin tur kan bidra till att svaren blir mer ärliga och öka validiteten. Intervjun hölls som ett

vanligt samtal för att inte göra det för formellt och på så sätt verkligen få fram kärnan i vad de

intervjuade personerna tycker.35 Intervjuerna har en låg standardisering där möjligheten att ställa

frågor när de passar ges samt förklara frågor som är oklara för respondenten och ställa följdfrågor

om så behövs. Under intervjun användes diktafon, efter godkännande av den intervjuade, för att

spela in intervjun.

31 Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter, Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder, SISU idrottsböcker, Stockholm, 2008, s.104. 32 Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, Studentlitteratur: Lund, 2010. 33 Denscombe, Martyn, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009, s.234 – 235. 34 Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. Liber, Malmö, 2002. 35 Lantz, Annika, Intervjumetodik: den professionellt genomförda intervjun, Studentlitteratur, Lund, 1993.

14

Intervjuernas frågor är baserade på frågor från c-uppsatsen Det nödvändiga samarbetet – en studie om

hur idrottslärare kan utveckla undervisningen.36 Frågorna från den uppsatsen passade med viss

omredigering denna studies syfte och frågeställningar. Innan intervjufrågorna genomfördes,

testades frågorna på två slumpvalda personer för att se om intervjufrågorna gav tillfredsställande

svar. Att testa intervjufrågorna innan man genomför den riktiga intervjun är bra enligt Hassmén

och Hassmén. De menar att istället att upptäcka brister i efterhand så bör man göra en

undersökning där man kan granska sina valda metoder för att eventuellt upptäcka brister i

metoderna. 37

Kvantitativ studie

Hassmén och Hassmén beskriver kvantitativa studier är att undersöka någonting på bredden.

Genom att finna den gemensamma nämnaren och ytliga informationen i en större grupp får man

en generell uppfattning om intresseområdet bland de som är inblandade i studien.38 I kvantitativa

studier kan man använda sig utav enkätundersökningar. Denna studie avser att använda

enkätformulär, Jan Trost beskriver enkätformulär i fackliga kretsar som ett mätinstrument där

man mäter människors beteende, åsikter och känslor. Elevenkäterna är uppbyggda av sakfrågor

som enligt Jan Trost kan säga att behandlar faktiska förhållanden.39

I studien användes frågor utav standardiserad art, med vilket menas att alla som svarar på enkäten

svarar på samma frågor. Enkätens inledande frågor avsåg ge svar på kön, ålder och grad av fysisk

aktivitet. Detta för att kunna skapa ett urval av dem som till exempel är föreningsaktiva/inaktiva.

Enkätstudien avser att delvis använda samma frågor som användes i Liv90-rapporten angående

fysisk aktivitet under fritid. Genom att använda sig av väsentliga delar ur befintligt frågeformulär

ökar det tillförlitligheten. Syftet med enkätstudien är att undersöka elevernas erfarenheter när det

gäller föreningsidrott. Resterande frågor i elevenkäten består av öppna frågor där studien ämnar

se elevernas erfarenheter av samarbetet mellan skolan och föreningsidrotten. De öppna frågorna

är utförda av studiens författare och bottnar i eget intresse. Innan elevenkäterna genomfördes i

samråd med den intervjuade idrottsläraren testades enkätfrågorna på fyra slumpmässigt utvalda

personer för att se om enkäterna gav tillfredställande svar. Allt för att i grund och botten

36 Abrahamsson, Daniel & Berglund, Lena, Göteborgsuniversitet, 2008.(Hämtad 2011-04-04) 37 Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter, Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder, SISU idrottsböcker, Stockholm, 2008. 38 Ibid. 39 Trost, Jan, Enkätboken, Studentlitteratur, Lund, 2007.

15

upptäcka brister i eventuella enkätfrågor. Efter undersökning och omredigering användes

enkätfrågorna. I resultatet av enkätfrågorna presenteras ej frågorna 5,10,13, och 14 då svaren ej

visade sig vara relevanta för studien, fråga 15 är struken efter första undersökningstillfället då

deltagarna såg den som en liknande fråga som nummer 12 och utelämnade svar. Resultatet från

frågorna är ej redovisade i kronologisk ordning för att lättare kunna se svar som berör samma

punkter. Enkätundersökningarna skedde i samband med intervjuerna och intervjuobjektens

lektioner för att spara tid. Under första intervjutillfället blev ett lektionstillfälle, där författarna

skulle haft enkätundersökning, inställt vilket bidrog till att antalet deltagare i enkätundersökningen

blev mindre än förväntat.

3.3 Bearbetning av data

Det insamlade materialet bearbetades genom att transkribera intervjuunderlaget. Det vill säga att

författarna skrev ner intervjuerna från tal till ord. De insamlade enkäterna bearbetades utifrån

studiens syfte och frågeställningar. Författarna sammanställde alla enkäter och samlade in det

nödvändiga rådata som fanns. Intervju- samt enkätundersökningen presenteras i

resultatredovisningen.

Validitet och reliabilitet

Validitet kan förklaras med giltighet eller relevans. Halvorsen skriver att ”utmaningen är att samla

in data som är relevanta för den problemställning som vi arbetar med”.40 Innan studien

genomfördes, testades intervjufrågornas och enkäternas validitet genom att göra en

testundersökning, för att se om frågorna gav relevanta svar och för att upptäcka brister.

Slumpmässiga personer valdes ut för undersökningen. Intervjufrågorna genomfördes på två

testpersoner och enkätundersökningen genomfördes på fyra testpersoner. I och med

undersökningen ser man om frågorna är rätt utformade för att resultera i tillfredställande svar.

Efter omredigering användes både intervjufrågorna och enkäterna till uppsatsen studie.

Med reliabilitet syftar Trost på att det är en mätning som är stabil och inte utsatts för eller

påverkas av slumpen. Han menar att situationen ska vara likadan för alla för att man i senare

skede ska kunna se samma resultat vid en förnyad mätning.41 Halvorsen säger att ”Reliabilitet

menas hur pålitliga mätningarna är. Hög reliabilitet betyder att oberoende mätningar ska ge

40 Halvorsen, Knut, Samhällsvetenskaplig metod, Studentlitteratur, Lund, 1992, s.41. 41 Trost, Jan, Enkätboken. Studentlitteratur, Lund, 2007,

16

ungefär identiska resultat. För att uppnå detta måste de olika leden i mätprocessen vara

precisa.”42 Eftersom studien kommer att undersöka elevers erfarenheter kring idrottsföreningar

kan inte studien ge hög reliabilitet, eftersom att studien genomförs i olika klassrum och med olika

elevgrupper vilket inte ger de bästa förutsättningarna för att ge identiska svar.

I studien har kvalitativa intervjuer genomförts och frågorna kommer från C-uppsatsen Det

nödvändiga samarbetet – en studie om och hur idrottslärare kan utveckla undervisningen och i kvantitativa

elevenkäter med frågeformulär delvis hämtat från Liv-90 rapporten. Varför författarna valde att

använda sig utav tidigare frågor är för att öka reliabiliteten. För att få så stor tillförlitlighet i

intervjun valde författarna att spela in intervjun. Genom att spela in intervjun kunde den senare

transkriberas och materialet bearbetas för att på så vis minimera egna tolkningar samt

förvrängningar.

Felkällor

I och med undersökningen kring studiens syfte och frågeställningar kan felkällor upptäckas. I

samband med intervjuerna skedde ett selektivt urval då läraren valde vilka klasser som skulle delta

i enkätundersökningen. Det bidrar till att det inte blir ett slumpmässigt urval utan läraren valde

sin klass vilket inte kan kringgå det faktum att läraren kanske valde ut den klass som lämpade sig

bäst för enkätundersökning. Att studien bara lyckades få tre skolor att delta påverkar resultatets

reliabilitet då tre skolor är för lite för att kunna generalisera studiens resultat. I samband med

intervjuerna skedde enkätundersökningen och läraren befann sig i klassrummet, vilket också kan

vara en felkälla på grund utav dennes påverkan på klassen då läraren kan bidra med hjälp till

eleverna och kanske påverka deras svar.

3.4 Forskningsetiska ställningstaganden

Deltagarna som medverkar i undersökningen måste ha klarhet i vad syftet med undersökningen

är samt förstå metoderna som används vid undersökningen. Undersökningen ska vara frivillig

och deltagarna ska vara klargjorda i möjligheten att avbryta eller avböja sin medverkan.

Deltagarnas anonymitet ska skyddas och en identifikation av både skola eller elev ska inte vara

möjlig. Genom att följa dessa principer ökar möjligheten att förtroendet och motivationen hos

deltagarna ökar och undersökningen kan genomföras konstruktivt.43

42 Halvorsen, Knut, Samhällsvetenskaplig metod, Studentlitteratur, Lund, 1992, s.42. 43 Johansson, Bo & Svedner, Per Olov. Examensarbetet i lärarutbildningen. 5. uppl. Studentlitteratur, Lund, 2010.

17

De som deltog informerades i både intervjun samt i enkätundersökningarna att det var frivilligt

att delta samt att man är anonym. Att vara anonym enligt Patel och Davidson innebär att det

varken ska finnas namn eller någon annan möjlighet att kunna identifiera personen som har

svarat. Medan om man använder sig av konfidentiell forskning vet forskaren vem som har svarat

och endast denne har tillgång till materialet.44 I studiens enkäter var alla deltagande anonyma.

Under enkätundersökningen deltog vi själva i klassrummet. Detta för att dels spara tid men också

för att reda ut eventuella oklarheter bland deltagarna. I samband med intervjun fick de

intervjuade idrottslärarna veta att det kommer att vara anonyma och endast författarna har

tillgång till materialet. De intervjuade idrottslärarna skulle efter intervjun godkänna materialet så

att författarna fick använda det i studien. I resultatredovisningen har respondenternas namn

fingerats för att vara konfidentiella.

44 Patel, Runa & Davidson, Bo, Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Studentlitteratur, Lund, 2003

18

4. Resultat

I denna del presenteras resultatet utav intervjufrågorna och enkätformulären utifrån studiens

frågeställning och syfte. Syftet med uppsatsen är att studera samverkansformer mellan ämnet

Idrott och hälsa och idrottsföreningar i lokala Uppsala. De frågeställningar som uppsatsen utgått

ifrån är:

• Vilka samverkansformer finns mellan skola och idrottsföreningar?

• I vilken omfattning samverkar skolor och idrottsföreningar i lokala Uppsala? (vad gör

man) (hur gör man)

• Hur ser lärarna på ett samarbete mellan skolan och idrottsföreningar?

• Hur påverkas ämnet Idrott och hälsa av ett samarbete med idrottsföreningar? • Vilka erfarenheter har eleverna av idrottsföreningar?

4.1 Intervjuerna

Nedan presenteras intervjuerna ur ett berättarperspektiv med citat för att lättare åskådliggöra för

läsaren, samt skapa tydlighet och struktur i resultatet Efter varje intervjuredovisning

sammanfattas det som framgick ur intervjun. Vid intervjutillfällena sker en viss analys och

tolkning av det insamlade datamaterialet.45 Detta bidrar till att materialet delvis redan är bearbetat

och tolkat av intervjuledaren vid sammanställningen av resultatet. En generalisering av

intervjuobjektens åsikter går ej att göra då de ej representerar alla lärare utan endast de vi valt ut

för en intervju.

4.2 Intervju 1, Elias

Elias har jobbat ungefär tre läsår som lärare i Idrott och hälsa och engelska med varierad

omfattning. När han började undervisade han 50 procent Engelska och 50 procent Idrott och

hälsa, till 40 procent Idrott och hälsa och 60 procent Engelska vid tiden för intervjun. Han är

själv aktiv inom en idrottsförening och har varit det i ungefär fem år. Elias förklarar att skolan har

något som kallas profiler, där eleverna kan söka till olika profileringar i allt från innebandy och

ridning till kultur och media. Just i de aktiviteter som är intressanta för den här studien,

45 Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, Studentlitteratur, Lund, 2010.

19

innebandy och ridning, berättar han att eleverna väljer profileringen sen sköter Upplands

idrottsförbund resten. Vidare säger Elias:

Jag tycker det är jättebra att eleverna får möjlighet att träna sina idrotter/intressen på skoltid,

däremot tycker jag inte det är bra upplägg att man tar 60 min av idrottslektionerna varje vecka.

Profileringarna är ett samarbete som skolan har med idrottsföreningar, dock anser inte Elias att

man kan kalla det samarbete. Skolan erbjuder schemalagd tid där eleverna kan utföra sina

intressen, i det här fallet innebandy och ridsport på Idrott och hälsa undervisningens tid:

Ja det kan man alltid kalla det, att det är. Jo, jag vet inte om vi samarbetar så mycket., de har ju

sina grejer och man söker till innebandyklass och sen gör inte vi så mycket mer utan vi ger

tema-tid som de får.

Eleverna förlorar 60 procent av sin totala undervisningstid i Idrott och hälsa och går miste om

viktiga delar i undervisningen som föreningsidrotten inte sysslar med. Detta är ett problem enligt

Elias. Bedömningen och betygsättningen blir svår då eleverna har 60 procent av undervisningen

med Upplands idrottsförbund och att nå ämnesmålen eller visa att man uppnår dem är ett

dilemma för honom.

Ett samarbete som Elias uppmuntrar och har positiva erfarenheter av, är de tillfällen då

idrottsföreningar kommer ut till skolorna för att visa sin idrott. De idrotter som eleverna fått

testat på under regi av idrottsföreningen är baseball och rugby. Att eleverna får testa på idrotter

genom en förening skapar, enligt Elias, en motivation hos eleverna att lyssna och en vilja att

prova nya saker:

Det höjer statusen lite grann. På nått sätt lyssnar eleverna lite mer när det kommer någon

utifrån och pratar om sin idrott eller de som den personen gör än om jag gör det.

Det största problemet för att denna typ av samarbete ska kunna genomföras anser Elias vara

tiden och pengarna. Han menar att om det finns en förening som ska kunna komma och hålla i

en lektion så måste det passa in i undervisningen. Ledarna måste kunna lägga upp lektionerna så

att de passar målgruppen, att de riktar sig mot ungdomar och inte atleter. På så vis kan man skapa

ett bestående intresse för idrotten och man ger eleverna möjlighet att själva finna någonting som

de tycker är intressant. Elias säger även att om han får förfrågningar av föreningar som vill

komma ut och hålla i en lektion svarar han oftast ja på den förfrågan, dock är det schematekniskt

tiden och kostnaden som är problemet för att genomföra ett sådant samarbete. De föreningar

20

som har kontaktat honom med förfrågan om samarbete har ibland haft ekonomiskt stöd från

Idrottslyftet, vilket underlättar ett samarbete. Han nämner även att de flesta av grundskolorna i

Uppsala har någon form av idrottsprofilering i samarbete med Upplands idrottsförbund.

Avslutningsvis tillägger Elias:

Det är positivt om man får testa på många olika idrotter när man är i den här åldern, nyttigt att

kanske hitta sin idrott. Även om man inte är aktiv på idrottslektionerna, de som tycker det är

det sämsta som finns, även dem kan någon gång hitta någonting som dem faktiskt tycker är

skoj, som de kan fortsätta med på egen hand.

Sammanfattning

Intervjupersonen menar att det är positivt med ett samarbete mellan ämnet Idrott och hälsa och

idrottsföreningar för att skapa en större bredd på ämnet. Genom ett samarbete kan fler elever

finna en idrott eller aktivitet som passar just dem. Om någon utifrån håller i en lektion i deras

specifika idrott, ser intervjuobjektet en ökning av intresset mot vad som skulle ha varit om denne

hade hållit samma lektion själv. Ett problemområde av samarbetet kan enligt intervjuobjektet vara

bristen på pedagogisk kunskap hos idrottsföreningarnas ledare, dvs. svårigheter att lägga

undervisningen på rätt nivå, vilket är en viktig faktor om man vill skapa ett bestående intresse hos

eleverna. Även att föreningsidrotten ej arbetar mot skolans mål och efter skolans värderingar,

bidrar till att undervisningen, genom en föreningsidrott, mister innehåll som skolan anser viktigt.

Föreningarna som intervjuobjektet kommit i kontakt med har dock varit duktiga att arbeta ur ett

pedagogiskt perspektiv.

Idrottsprofileringarna ser intervjuobjektet ej som ett direkt samarbete då eleverna inte har

samundervisning med respektive förening och ämnet Idrott och hälsa, utan snarare endast utövar

sin valda profil med föreningen på bekostnad av ämnets tid.

De tillfällen ett samarbete skett, enligt intervjuobjektet, när en förening har undervisat under

lektionstid, bortsett profileringarna, anser han vara en bra samarbetsmetod. De största

nackdelarna är att få det att fungera schematekniskt och ekonomiskt. Intervjuobjektet nämner att

Idrottslyftets stöd, i viss mån, underlättar ett samarbete. De gånger föreningarna har erbjudit sig

att komma till skolan utan ekonomisk kompensation försöker intervjuobjektet alltid få det att gå

ihop med schemat.

21

4.3 Intervju 2, Klas

Klas har jobbat som idrottslärare i över trettio år. Parallellt som Idrott och hälsa lärare arbetar

han på Upplands idrottsförbund där han har ansvar för idrottsprofilerna i grundskolan. Hans

tjänst har varierat från termin till termin och han har även jobbat som Idrott och hälsa lärare på

andra skolor parallellt. Skolan han jobbar på ligger i närheten av ett gym, men inget samarbete

sker där emellan. Likt Elias anser Klas att det är positivt när föreningar kommer ut till skolan

men han som idrottslärare söker inte upp föreningar för ett samarbete ”Det händer att det

kommer en förfrågan då och då. Men det är inte som att jag jagar ett samarbete med föreningar.”

Även Klas anser att tiden och kostnaden är ett hinder för att samarbetet ska kunna ske på bästa

sätt. Skolan har inte möjlighet att alltid avsätta tid för transporter till och från föreningarnas

lokaler och ekonomi som klarar av kostnaden för att hyra in dem. När föreningarna väl vill

komma ut till skolorna och det passar in schematekniskt är det mycket positivt. Klas har en

positiv inställning till att ledare utifrån kommer in och bidrar med specialkompetens inom ett

visst område. Detta skapar mer intresse hos eleverna. Vidare säger han att som lärare kan man

använda sig av dessa specialkompetenser inom de områden man själv inte är insatt i. Klas har gett

eleverna på skolan möjlighet att utnyttja idrottshallen och redskapen så länge det inte bedrivs

undervisning i salen, detta anser han vara bra för spontanidrotten och en väg att gå för att få

ungdomar att röra på sig mer.

Ett annat samarbete som intervjuobjektet nämner är det mellan skolan och föreningar, som inte

riktar sig till eleverna utan till idrottslärarna. Idrottslärarna har fått erbjudande att lära sig lite om

olika danser som en fortbildning för att utveckla kunskapsnivån inom dans. Detta är ett bra sätt

att höja kunskapen hos läraren anser Klas.

Sammanfattning

Intervjuobjektet ser, likt de andra respondenterna, positivt på ett samarbete mellan

idrottsföreningar och ämnet Idrott och hälsa. Specialkompetensen som en idrottsförening kan ge

främjar elevernas inlärning, stimulerar deras motivation samt kan väcka intresse enligt

intervjuobjektet. Vidare berättar objektet att ett samarbete sker ibland, då genom att

idrottsföreningarna kommer till skolan och undervisar i sin idrott. Det har även skett ibland, när

det fungerat schematekniskt att eleverna fått åka till föreningens lokaler för att utöva idrotten.

Intervjuobjektet anser att det största problemet ligger schematekniskt och ekonomiskt. Då

eleverna ska betygsättas och vissa delar i undervisningen är obligatoriska, blir det svårt att

22

involvera ett samarbete med en utomstående part. Intervjuobjektet ger möjlighet till eleverna att

utnyttja skolans idrottshall för att utöva spontanidrott, detta för att främja fysisk aktivitet.

4.4 Intervju 3, Oscar

Oscar har arbetat som idrottslärare sedan 1993, på tre olika skolor. Han har ansvar för en årskurs

ett och årskurs sex, tre stycken årskurs sju, två årskurs åtta och fyra årskurs nio klasser. Han har

varit aktiv inom brottningen, där han haft styrelseuppdrag och arbetat som ledare. Idag har han

slutat med detta. Det sker inget samarbete mellan ämnet Idrott och hälsa och någon

idrottsförening på hans skola, men ett samarbete är inte ovälkommet men det är de

organisatoriska svårigheterna som sätter käppar i hjulet. ”Nej det skulle man ju vilja. Det är ju

jättesvårt att få in alla klasser, jättesvårt att organisera och så.”

Oscar berättar att det har varit idrottsföreningar där och undervisat i de lägre åldrarna, på

mellanstadiet, men där framhäver han att det är enklare då läraren ansvarar för sin klass och kan

planera mycket friare. Vidare berättar han att, förut när brottningslokalerna låg en bit ifrån skolan

kunde han gå dit med eleverna och hålla i lektioner själv, men det var han som ordnade allt, i och

med sin involvering i föreningen, och inget direkt samarbete skedde. Oscar anser att ett

samarbete, utifrån elevernas perspektiv bara kan gynna dem ”En stor fördel att träffa andra vuxna

och andra ledare, dessutom får prova på nya saker”

Ett problem som Oscar nämner för att kunna få ett samarbete att fungera är de schematekniska

problem som uppstår när man tar in någon utifrån:

Problemet är att få in tider. Vi har 12 högstadieklasser. Det gäller att få in alla, på något vis, Sen

är det väl tiden, de har lektion sen kanske en kvart rast, sen gympa, sen matte efter tio minuter

så man måste tillbaka till skolan sen. För det beror ju på när dem har gympan, Ligger man sist

kan alltid göra vissa saker t ex man ha dubbeltimme så får de ledigt nästa gång eller hur man

dribblar med det. Har du mitt i en dag t ex. blir det jätte svårt om man ska ta sig bort[…]

Drömmen hade varit om de hade kunna kommit hit, det vore väldigt enkelt. Man hade kunnat

köra hur mycket som helst.

En nackdel med ett samarbete som Oscar lägger fram är att skolan måste åka iväg till föreningens

lokaler för att kunna utöva aktiviteten. Detta på grund av att skolans idrottssal är liten och

genomförandet av vissa aktiviteter kan bli problematiskt. Dock nämner han att den optimala

23

lösningen hade varit om idrottsföreningarna kommer till skolan men detta möts då av problemet

med skolans idrottssal. En annan nackdel som Oscar, likt de andra intervjuobjekten nämner, är

det ekonomiska problem som kan uppstå med att t ex. att hyra in föreningar, transporter etc.

Oscar skulle gärna se ett samarbete med det lite mindre idrottsföreningarna, de idrotter eleverna

troligen inte kommer i kontakt med så ofta. De idrotter som han tar upp är klättring, bågskytte

samt fäktning. Vidare berättar Oscar att dessa föreningar troligen har svårare att komma ut till

skolorna med tanke på att deras ekonomi inte är lika stabil som i de större föreningarna, vilket

leder till att en ekonomisk kompensation är viktigt för dem vid ett samarbete.

Sammanfattning

Inget samarbete sker med någon idrottsförening i intervjuobjektets klasser, utom vid enstaka

tillfällen, dock har han en positiv inställning till ett samarbete men det är i dagens läge allt för

många hinder i vägen. De främsta positiva effekterna av ett samarbete enligt intervjuobjektet är

att eleverna får testa på idrotter som de kanske aldrig annars kommer i kontakt med. Även att

komma i kontakt med andra ledare och vuxna är en fördel enligt honom. De hinder

intervjuobjektet nämner, för ett samarbete är att, schematekniskt få ihop timmar som passar för

både skolan och föreningarna, även transporten till och från anläggningar är ett problem som går

in under både ekonomi och tid. Storleken på idrottssalen är ett hinder som gör att vissa

föreningar inte har möjlighet att utföra sin aktivitet i skolans miljöer och detta innebär i sin tur att

skolan måste ta sig ut till föreningarnas lokaler vilket pådriver de schematekniska och ekonomiska

hindren. Hos intervjuobjektet finns det ett intresse av att eleverna ska komma i kontakt med

mindre idrotter som de troligen inte har prövat, detta för att möjligen skapa ett intresse hos de

som ej är intresserade av idrott till att börja med.

.

4.5 Enkätundersökning

Nedan presenteras resultatet från enkätundersökningarna samt en kort sammanfattning utav det

resultat man kan utläsa från dem.

24

Kön och antal deltagare N=39

0

5

10

15

20

Visar antalet flickor och pojkar som deltagit i undersökningen samt födelseår.

Totalt antal deltagare :39 st

Pojkar född 1996

Pojkar född 1994

Pojkar född 1993

Pojkar född 1992

----------------

Flickor född 1996

Flickor född 1995

Flickor född 1994

Flickor född 1993

Figur 1 Visar antalet flickor och pojkar som deltagit i undersökningen samt födelseår. Totalt antal

deltagare: 39st.

Den ojämna fördelningen mellan könen samt antalet deltagare var inget författarna kunde

påverka då de klasser som deltog i enkätundersökningen valdes utav intervjurespondenterna.

Medlem i idrottsförening N=39

0

5

10

15

20

25

Ja Nej Vet ej Inget svar

Antal Elever

Figur 2 Fråga 6, är du medlem i någon idrottsförening?

44 % av de deltagande i enkätundersökningen uppgav att de är föreningsaktiva, motsvarande 17

stycken, medan 54 % ej är medlem i någon idrottsförening, dvs. 21 stycken. Resterande procent

uppgav att de var oklara med om de hade medlemskap i någon idrottsförening.

25

Grad av fysisk ansträngning N=39

0

2

4

6

8

10

12

14

16

varje dag 3ggr/vecka 2ggr/vecka 1ggr/vecka Oregelbundet Aldrig

Antal Elever

Föreningsmedlem

Ej föreningsmedlem

Oklart medlemskap

Figur 3 Fråga 1. I vilken omfattning ägnar du dig avsiktligt åt motions-. idrotts-, eller friluftsaktivitet

med en Hård ansträngningsnivå (du har hög puls och blir andfådd och svettig)

Grad av fysisk ansträngning N=39

0

2

4

6

8

10

12

Varje dag 3ggr/vecka 2ggr/vecka 1ggr/vecka oregelbundet aldrig

antal elever

Föreningsmedlem

Ej föreningsmedlem

Oklart medlemskap

Figur 4 Fråga 2. Medelhög ansträngningsnivå (ansträngningsnivån ska vara sådan att det någorlunda

skulle gå att föra ett samtal med någon)

26

Grad av fysisk ansträngning N=39

0

2

4

6

8

10

12

14

Varje dag 3gg/vecka 2ggr/vecka 1ggr/vecka oregelbundet aldrig

Antal elever

Föreningsmedlem

Ej Föreningsmedlem

Oklart medlemskap

Figur 5 Fråga 3. Låg ansträngningsnivå (t ex. lugna promenader och cykelturer)

Figurerna 3, 4 och 5 visar graden av fysisk aktivitet bland deltagarna i enkätundersökningen. Av

figur 3 kan man avläsa att bland de deltagare som är fysiskt aktiva varje dag, på en hög

ansträngningsnivå, representeras främst av dem som föreningsaktiva46. Det som angav att de

utförde fysisk aktivitet på en medelhård ansträngningsnivå varje dag representerades av 100 %

föreningsmedlemmar.47 Låg ansträngningsnivå varje dag var det ca 53 % som är medlem i någon

idrottsförening.48

Orsak till föreningsdeltagande

0

2

4

6

8

10

12

14

16

skolan Kompisar föräldrar intresse Media Annat inget svar

Antal

Figur 6 Fråga 7. Om du deltar i någon föreningsidrott, vad fick dig att börja delta?

46 De som uppgav att de utförde fysisk aktivitet varje dag på en högansträngningsnivå var 4/5, 80 %. 47 Se figur 4 48 Se figur 5

27

De som representeras i figur 6 är enbart de föreningsaktiva. På frågan kunde man ange flera svar

därför överstiger svaren antalet deltagare. De flesta svarade att anledningen till att de började med

föreningsidrott var ett intresse för idrotten. Ur svaret kan man avläsa att skolan ej har en

betydande roll i hur deltagarna i denna studie kom att börja i någon idrottsförening. Huruvida

skolan har bidragit till att skapa ett intresse för någon idrott är det svårt att dra någon slutsats om.

En följdfråga där man frågar hur intresset hade uppkommit hade gett studien svar på om skolan

har en indirekt koppling till deltagandet i idrottsförening.

Elevers medvetande om samarbete mellan förening och skola N=39

0

5

10

15

20

25

30

Ja Nej Vet ej inget svar

Antal elever

Figur 7 Fråga 8. Har er klass under lektionerna i Idrott och hälsa, samarbetat med någon

idrottsförening?

Elevers medvetande om föreningsledda lektioner under skoltid N=39

0

5

10

15

20

25

Ja Nej Vet ej Inget svar

Antal

Figur 8 Fråga 9. Har ni haft någon verksam ledare från en idrottsförening under era lektioner i Idrott

och hälsa?

28

Ca 10 % svarade ja på att de har haft någon verksam ledare från en idrottsförening som

undervisat i och med någon lektion i Idrott och hälsa, ca 30 % svarade nej och ca 59 % svarade

vet ej.

Idrottsaktiviteter som presenterats i och med ett samarbete N=39

Antal (st) Procent (%)

Fotboll 1 2,5 Bollsporter och olika motionsövningar

1 2,5

Vet ej 2 5 Inget svar 35 90

Tabell 1. Fråga 10. Vilka idrottsaktiviteter har presenterats när Idrott och hälsa undervisningen har haft samarbete med idrottsföreningar? Två av deltagare som svarat ja i fig.7 och 8, har motiverat svaren med vilken sorts aktivitet dem utfört under samarbetet, de andra två som svarade ja angav vet ej som svar på vilken aktivitet dem samarbetat med.

Enligt figur 7 så uppgav ca 72 % av deltagarna i enkätundersökningen att de ej vet om de haft

något samarbete med någon idrottsförening i och med Idrott och hälsa undervisningen. Enligt

figur 8 kan man läsa att ca 59 % inte vet om någon ledare från en idrottsförening har haft

undervisning med dem i samband med ämnet Idrott och hälsa. Genom intervjuerna har det

framkommit att samtliga klasser som deltagit i enkätundersökningen har haft undervisning lett

utav någon idrottsförening vid ett par tillfällen och även varit ute hos föreningarna ett fåtal

tillfällen.

29

Inställning till ett samarbete

0

2

4

6

8

10

12

14

Ja Nej Vet ej Kanske Inget svar

Antal Elever

Ej föreningsmedlem

Föreningsmedlem

oklart medlemskap

Figur 9 Fråga 11. Skulle du vilja att ni under Idrott och hälsa lektionerna samarbetade med någon

idrottsförening?

Antalet som svarat ja, eller kanske till ett samarbete mellan ämnet Idrott och hälsa samt

idrottsföreningar är ca 54 % av deltagarna. De som svarade ja motiverade med anledningarna:

man kan lära sig nya saker, skulle vara kul och man lär sig mer om sporten som samarbetet sker

med. De som svarat nej eller vet ej på frågan är 41 % av deltagarna. Svaret nej motiverades i vissa

fall med ett allmänt ointresse eller att de inte bryr sig om ett samarbete.

Idrotter elever har intresse att samarbeta med

N=39

Antal Procent (%) Basket 8 20,5 Fotboll 9 23 Innebandy 10 25,6 Orientering 2 5,1 Simning 6 15,4 Tennis 6 15,4 Ishockey 2 5,1 Brottning 1 2,5 Handboll 3 7,7 Amerikans fotboll 1 2,5 Baseball 1 2,5 Golf 1 2,5 Skytte 1 2,5 Ridsport 2 5,1 Danssporter 1 2,5 kampsporter 1 2,5 Vet ej 7 17,9

30

Inget svar 1 2,5 Tabell 2. Fråga 12. Vilka föreningsidrotter skulle du vilja att skolan samarbetade med? Flera svarsalternativ kunde ges på frågan därför överstiger den totala procenten och antalet det totala deltagandet. Amerikansk fotboll, Baseball och kampsporter låg under svarsalternativet Annat.

Enligt tabell 2 framgår det att de idrotter där det största intresset finns att ha ett samarbete med

är innebandy(25,6%), fotboll(23%) och basket(20,5%). Därefter kommer svarsfrekvensen för

alternativet vet ej på 17,9 %.

31

5. Diskussion

I följande kapitel diskuteras resultatet i förhållande till forskningsbakgrunden samt ur studiens

teoretiska utgångspunkter. Detta följt av en diskussion utav den valda metoden och

avslutningsvis förslag om vidare forskning.

5.1 Resultatdiskussion

5.1.1 Effekter av ett samarbete

Av samtliga intervjuer kan man avläsa att alla respondenter har en positiv inställning till ett

samarbete mellan ämnet Idrott och hälsa och idrottsföreningar. Samtliga uppger även att ett

småskaligt samarbete har skett i form av att idrottsföreningarna har kommit ut till skolorna och

instruerat i respektive idrott.

Positiva aspekter av ett samarbete som man kan läsa ur intervjuerna är att elevernas motivation

kan höjas då en utomstående ledare håller i undervisningen. Andra positiva aspekter kan vara att

eleverna får testa aktiviteter som de i vanliga fall ej kommer i kontakt med och därigenom kanske

finna en aktivitet som de kan utföra på sin fritid. En slutsats av detta kan vara att

intervjurespondenternas uppfattning således är att ett samarbete mellan ämnet Idrott och hälsa

och idrottsföreningar kan bidra till att ”utveckla ett bestående intresse för regelbunden fysisk

aktivitet…” och ”utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt en positiv självbild”49

Två av intervjuerna visar ej tendenser till att dela Petersons50 uppfattning om att

idrottsföreningarna enbart förflyttar sin reguljära verksamhet till skolans arena genom ett

samarbete. Intervjuobjekt 1 beskriver att vikten i ett fungerande samarbete är att föreningens

ledare har pedagogiska egenskaper och vet hur dem ska bemöta eleverna, intervjuobjekt 1 menar

att det finns risk att förlora det pedagogiska innehållet vid ett samarbete, dock har samarbetet

hittills fungerat bra på detta plan. Intervjurespondenternas vilja att samarbeta med

idrottsföreningar för att öka bredden på undervisningen, främja fysisk aktivitet bland de inaktiva

etc. kan kopplas ihop med kursplanens mål:

49 Utbildningsdepartementet, Lpf94 kursplan för idrott och hälsa. 2011. 50 Peterson, Tomas. Barndomens reglering via skol- och föreningsidrotten, 2011. (Hämtad 2011-04-01)

32

-utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt en positiv självbild,

-utvecklar ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet,

-förstår värdet av detta samt ser dess samband med hälsa och livsstil,

-utvecklar kunskaper som gör det möjligt att se, välja, värdera och delta i olika former av fysisk

aktivitet. 51

Ett samarbete där eleverna åker ut till föreningarnas lokaler har även förekommit uppger samtliga

intervjurespondenter, här förekommer även en enighet om problemen som uppstår vid sådana

tillfällen. Kostnaderna för att ta in ledare från idrottsföreningar och/eller hyra in sig hos dem,

samt tiden som krävs rent schematekniskt för att kunna utföra en sådan aktivitet är

genomgående, det största hindret för att ett samarbete mellan idrottsföreningar och skolan ska

fungera på bästa sätt. Ingen av intervjurespondenterna nämner att föreningar med stöd eller

bidrag från regeringen har kontaktat dem, inte heller om detta skulle medföra ett lättare

samarbete. Intervjurespondenternas åsikter att ekonomin inte räcker för att utföra ett samarbete

på ett bra sätt, återspeglar det som nämns i inledningen om ”Handslaget”. Utvärderingar av

projektet har gjorts, men de som bör representeras, dvs. skolan, får ej utrymme att komma till

tals. Regeringens bidrag och satsningar riktar sig till idrottsföreningarna och ej de som är i störst

behov av ekonomisktstöd för ett samarbete. En anledning till detta kan vara att pengar återgälldas

till staten då idrottsföreningar, tvärtemot de kommunala skolor som denna studie berör, kan vara

vinstdrivande företag.

5.1.2 Inställning och erfarenhet av samarbeten

Ur resultatet kan man utläsa att respondenterna ur intervjuerna gärna ser ett samarbete med de

”mindre” idrotterna, som eleverna oftast inte kommer i kontakt med, dessa idrotter är delvis

några av de idrotter som Engström kallar ”nya idrotter”. I intervjuerna jämfört med

enkätundersökningen kan man se att det är främst lärarna, de som deltog i intervjuerna, som vill

att eleverna ska testa på de ”nya idrotterna” medan eleverna som deltog i enkätundersökningen

främst vill testa på de ”stora” idrotterna såsom fotboll, innebandy och basket.52 En anledning till

detta kan vara att de som svarat att de vill ha ett samarbete med de ”stora” idrotterna, själva

utövar dessa sporter. Fördelningen mellan pojkar och flickor i undersökningen kan även vara en

bidragande faktor, då de sporter som främst representeras är sporter där antalet utövande främst

är pojkar. Ridsport som är en av Sveriges största sporter om man ser till antal utövare, har flest

51 Utbildningsdepartementet, Lpf94 kursplan för idrott och hälsa. 2011.

33

representanter bland flickor och har möjligen fått en låg svarsfrekvens beroende på de få antalet

deltagande flickor i enkätundersökningen. Svarsfrekvensen på tabell 2 kan ej generaliseras då den

endast är representativ för den grupp som blivit förfrågad.

Enkätundersökningen av elevernas erfarenheter av ett samarbete mellan ämnet Idrott och hälsa

och idrottsföreningar visar att majoriteten av eleverna inte vet om de haft ett samarbete med

någon idrottsförening.53 Lärarna för respektive klasser som deltagit i enkätundersökningen, dvs.

intervjuobjekten, har konfirmerat att det har varit ledare där och undervisat under något tillfälle.

En anledning till att så många inte vet om de inte haft en ledare där och undervisat kan vara att

eleverna ser all idrott som idrott och ej gör skillnad på föreningsidrott och ämnet Idrott och

hälsa. Möjligen ser eleverna på Idrott och hälsa samt föreningsidrott ur ett aktivitets- och

deltagarperspektiv, då de ej gör skillnad mellan dessa två. Båda två är fysisk aktivitet och då det

genomförs på skoltid finns möjligheten att eleverna ser samarbetet, som undervisning i ämnet

Idrott och hälsa. Om detta är fallet så sker möjligen samarbetet på en grund där båda parter tjänar

på samarbetet. Eftersom föreningarnas undervisning sammankopplas med ämnets undervisning

ur elevernas perspektiv samt att lärarna för respektive klasser ser positivt på de samarbeten de

haft, sker kanske samarbetet mellan skolan och föreningen på ett gynnsamt sätt. Skolan får in

specialkompetensen på området i fråga, med ett bra pedagogiskt innehåll, idrottsföreningarna får

möjlighet att göra reklam och möjligen rekrytera nya medlemmar.

Ännu en anledning kan vara i motsats till den första, att eleverna gör skillnad på föreningsidrott

och ämnet Idrott och hälsa, dvs. när ett samarbete sker mellan dessa två parter ser eleverna det ej

som ett samarbete, utan som ett besök hos/av respektive förening och ingenting som har med

ämnet Idrott och hälsa att göra. De aktiviteter man genomför under lektionerna i Idrott och

hälsa, är pedagogiskt uppbyggda, utan större tävlingsmoment och grundar sig på skolans

värdegrund. Medan föreningsidrottens innehåll ej har samma pedagogiska struktur och är mer

tävlingsinriktad, detta kan leda till att eleverna ej sammankopplar den gemensamma kunskapen

och innehållet som de aktiviteter man utför, bygger på. Eleverna gör skillnad på ämnet och

föreningarnas aktiviteter och utnyttjar inte kunskapen man erhåller i respektive aktivitet

gränsöverskridande mellan varandra.

52 Se tabell 2. 53 Se figur 7 & 8.

34

En annan orsak till att eleverna skulle göra skillnad på föreningsidrott och ämnet Idrott och hälsa

kan vara det som Larsson54 beskriver som åskådarperspektivet. Genom massmedias bevakning

och våra upplevelser av föreningsledd idrott vinklas det till att vara resultat och

prestationsorienterade, något som undervisningen i ämnet Idrott och hälsa strävar efter att ej

vara. En annan anledning till varför så många uppgav svaret vet ej på frågan om de haft

samarbete med någon förening, kan vara att de ej deltagit under de tillfällen som samarbetet skett,

eller helt enkelt glömt bort att de haft samarbetet.

Lite mer än hälften av enkätundersökningens deltagare uppgav att de vill ha, eller kanske vill ha

ett samarbete med någon idrottsförening och ämnet Idrott och hälsa.55 Alla intervjurespondenter

ansåg att ett samarbete med en idrottsförening skulle gynna, framförallt eleverna. Motiveringarna

från enkätundersökningen var, att man genom ett samarbete kan testa och lära sig nya saker.

Intervjuobjektens motiveringar innefattade att höja motivationen genom att specialkompetens på

området undervisade, eleverna får testa på aktiviteter och kanske finna någonting de kan

sysselsätta sig med på sin fritid samt skapa en större bredd på undervisningen. Detta kan tolkas

som att både intervju- och enkätrespondenterna ser på ett samarbete som en metod för att gynna

inlärningen, höja motivationen och kvalitén på ämnet.

5.1.3 Medlemskap

I figur 2 framkommer det att 44 % av de som deltagit i enkätundersökningen är medlem i någon

idrottsförening. Detta stämmer ej överens med de siffror som redovisas i Liv-90 rapporten där

1/5 av deltagarna utförde fysisk aktivitet i en förening. En anledning till detta kan vara att Liv-90

rapporten ej representerar barn och ungdomar, samt att denna enkätundersökning ej går att

generalisera på grund av de få deltagarna. Ur figurerna 3,4 och 5 kan man tolka svaren att de som

är föreningsaktiva är mer fysiskt aktiva dagligen, vilket kan ses om ett naturligt fenomen då de

utövar fysisk aktivitet inom idrottsföreningen. Andelen som representerar de som aldrig utför

någon fysisk aktivitet med hård och medelhård ansträngningsnivå, efter Liv-90 rapportens

frågeformulär, består endast av föreningsmedlemmar i denna undersökning. Dock är det

procentuellt sätt väldigt lite.

54 Larsson, Bengt, Ungdomarna och idrotten: tonåringars idrottande i fyra skilda miljöer, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2008.(Hämtad 2011-04-08)

35

I figur 6 kan man se att intresset för en idrott var den vanligaste orsaken till, att man bland

deltagarna i enkätundersökning, börjat i en idrottsförening. Om skolan hade skapat detta intresse

framkommer ej, vilket hade varit intressant för denna studie. Eftersom utformningen av frågan ej

bad deltagarna att uppge var ifrån intresset uppkommit, kan vi varken anta eller utesluta att

skolan har en bidragande roll vid skapandet av intresset. Det man däremot kan avläsa är att 4 %

av svarsfrekvensen tillföll alternativet skolan som anledning att man började i en idrottsförening.

Hade deltagarantalet varit högre i enkätundersökningen hade möjligen studiens resultat sett

annorlunda ut. Även antalet pojkar och flickor kan antas ha en betydelse för

enkätundersökningens utfall.

De slutsatser som författarna drar utifrån studiens undersökning är att lärarna ställer sig positiva

till ett samarbete men det är de ekonomiska samt de praktiska faktorerna som styr. De

intervjuade lärarna säger att ett samarbete skulle vara önskvärt men att varken pengar eller tid

finns. När det gäller elevernas erfarenheter kring idrottsföreningar är det generellt en ovisshet. De

flesta svarade att de inte visste om de hade haft ett samarbete med någon idrottsförening.

Däremot svarade de flesta elever att det kanske skulle vilja ha ett samarbete med någon

idrottsförening. Författarna tror att ett samarbete skulle gynna dagens ungdomar för att få dem

mer fysiskt aktiva.

5.2 Metoddiskussion

Att använda sig av intervju som metod där intervjuobjekten får svara utifrån deras egna åsikter

och erfarenheter, vilket kan förändras över tid, gör att reliabiliteten i valet av intervju som metod

kan kritiseras. En intervju i senare skede, med samma frågor som utgångspunkt, kan resultera i

helt andra svar. 56 En orsak till detta kan till exempel vara förändrade arbetsförhållanden eller

liknande.

Det låga deltagarantalet i enkätundersökningen kan vara en följd utav det selektiva urval som

intervjurespondenterna gjorde. Vissa av klasserna som blivit utvalda att delta i undersökningen

fanns ej på skolan vid tiden för undersökningen. Det selektiva urvalet i sig kan skapa felkällor då

intervjurespondenten kunde välja klasser som passar bäst för undersökningen i fråga. Att använda

sig av enkätundersökning som metod för att mäta elevers erfarenheter av samarbete mellan

idrottsföreningar och ämnet Idrott och hälsa i denna studie var möjligen ej det optimala

55 Se figur 9. 56 Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, Studentlitteratur, Lund, 2010.

36

tillvägagångssättet. Om intervjuer istället hade genomförts, skulle resultatet vara specifikt kring

erfarenheter hos individerna. Detta å andra sidan skulle inte ge en lika stor överblick jämfört med

enkätundersökningen kring erfarenheterna då en enkätundersökning kan behandla många fler

deltagare.

5.3 Vidare forskning

Ett intressant område för vidare forskning kan vara att ta reda på hur stor plats de ”nya

idrotterna” eller de ”mindre” idrotterna får i undervisningen, sporter som till exempel, klättring,

fäktning, snowboard, skateboard, le parkour, bågskytte etc. Kan man se skillnader i dessa sporters

plats i kursplanen i och med den nya läroplanen GY11 som träder i kraft höstterminen 2011?

Eftersom studien uteslutande, har studerat samverkan mellan skolan och idrottsföreningar utifrån

lärarnas och elevernas perspektiv, skulle en studie ur idrottsförbundens perspektiv vara intressant.

Hur ser föreningar på ett samarbete med skolan och vilken inställning har idrottsledarna? Dvs.

Föreningarnas syn på detta område utifrån deras perspektiv. En annan intressant forskningsfråga

är att se hur samverkan mellan skolor och idrottsföreningar sker på landsbygden jämfört med

staden. Vidare kan man även forska om grundskolans tidigare år och hur deras samarbete ser ut

med idrottsföreningar.

37

6. Litteraturlista

Tryckta källor:

Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. Liber, Malmö, 2002.

Calander, Finn, Från fritidens pedagog till hjälplärare: fritidspedagogers och lärares yrkesrelation i integrerade

arbetslag, Acta Universitatis Upsaliensis, Diss. Uppsala : Univ.,Uppsala, 1999

Denscombe, Martyn, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna,

2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009.

Engström, Lars-Magnus. Liv 90. Rapport 1, Livsstil, prestation, hälsa: motionsvanor, fysisk

prestationsförmåga och hälsotillstånd bland svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år. Stockholm,

Folksam, 1993

Engström, Lars-Magnus. (2005). Barn och ungdomsidrotten – lärandemiljö med hälsoeffekter.

Vetenskapsrådets rapportserie 13:2005, Tvärsnitt, 2. Vetenskapsrådet: Pedagogik, idrott och

fritidskultur.

FYSS 2008: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, 2. uppl., Statens

folkhälsoinstitut, Stockholm, 2008

Halvorsen, Knut, Samhällsvetenskaplig metod, Studentlitteratur, Lund, 1992,

Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter, Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder, SISU idrottsböcker,

Stockholm, 2008

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. 5. uppl. Uppsala:

Kunskapsföretaget

Karlefors, Inger. Att samverka eller…?, Universitetstryckeriet: Luleå, 2002.

Lantz, Annika, Intervjumetodik: den professionellt genomförda intervjun, Studentlitteratur, Lund, 1993.

Larsson, Håkan. Idrott och hälsa – vad är det? Svensk idrottsforskning, 4, 2-3. 2004

Patel, Runa & Davidson, Bo, Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en

undersökning, Studentlitteratur, Lund, 2003

Schäfer Elinder, Liselotte & Faskunger, Johan (red.), Fysisk aktivitet och folkhälsa, Statens

folkhälsoinstitut, Stockholm, 2006

Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, Studentlitteratur, Lund 2010.

Trost, Jan, Enkätboken. Studentlitteratur, Lund, 2007.

Vårt behov av rörelse: en idéskrift om fysisk aktivitet och folkhälsa, Gothia, Stockholm, 1996

Elektroniska källor:

Abrahamsson, Daniel & Berglund, Lena, C-uppsats, Det nödvändiga samarbetet – en studie om hur

idrottslärare kan utveckla undervisningen . Göteborgsuniversitet, 2008,

38

http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18448/1/gupea_2077_18448_1.pdf. (Hämtad 2011-

04-04)

Engström, Lars-Magnus (RED.)(2008). Mattson, Karin. Forskning om handslagets genomförande och

resultat en utvärderande sammanställning.

http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_559/scope_128/ImageVaultHandler.aspx.(Hämtad

2011-04-04)

Larsson, Bengt, Ungdomarna och idrotten: tonåringars idrottande i fyra skilda miljöer, Pedagogiska

institutionen, Stockholms universitet, Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2008,

http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:198237. (Hämtad 2011-04-08)

Utbildningsdepartementet, Lpf94 Kursplan för ämnet Idrott och hälsa, 2011.

Peterson, Tomas (2009). "Barndomens reglering via skol- och föreningsidrotten". Educare 2009:3.

http://dspace.mah.se:8080/xmlui/bitstream/handle/2043/9179/Educare_2009_2_3_Peterso

n.pdf?sequence=2. (Hämtad 2011-04-01)

Riksidrottsförbundet, Om Förbundet, http://www.rf.se/Vi-arbetar-med/Om-

Riksidrottsforbundet. (Hämtad 2011-04-11)

Riksidrottsförbundet, Idrottslyftet – mer och fler,

http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_2870/ImageVaultHandler.aspx. (Hämtad 2011-04-

04)

Riksidrottsförbundet, Idrotten i siffror.

http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_16508/scope_0/ImageVaultHandler.aspx.

(Hämtad 2011-05-11)

Riksidrottsförbundet, Utveckling och kreativitet - En rapport om Idrottslyftets tredje år .

http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_13867/scope_0/ImageVaultHandler.aspx. (hämtad

2011-04-04)

Skolidrottsförbundet. http://iof3.idrottonline.se/SvenskaSkolidrottsforbundet/Omforbundet/ .

(Hämtad 2011-04-19)

Statens Folkhälsoinstutition, Folkhälsopolitisk rapport, 2010.

http://www.fhi.se/PageFiles/10555/R2010-16-folkhalsopolitisk-rapport-2010.pdf. (Hämtad

2011-04-04)

Statens Folkhälsoinstitut. Sveriges 11 folkhälsomål.

http://www.lillaedet.se/archive/kansli/11%20nationella%20folkh%C3%A4lsom%C3%A5l.p

df. (hämtad 2011-04-04)

Svenska akademiens ordbok, Sökord: Samarbete, Samverka. G3.spraakdata.gu.se/saob/

(Hämtad 2011-04-19)

39

Bilaga 1

Intervjufrågor

Hur länge har du arbetat som idrottslärare?

- På denna skola?

Beskriv hur din tjänst ser ut?

Är du/har du varit aktiv i någon idrottsförening?

- Vilken?

Har ni något samarbete med idrottsföreningar?

Om ja:

- Vem tog initiativet till samarbetet?

- Hur har samarbetet bedrivit rent praktiskt?

Om nej

- Hur kommer det sig att ni inte har något samarbete med någon idrottsförening?

Hur har du upplevt samarbetet?

- Vad har varit bra

- Vad har varit mindre bra

Ser du några fördelar samt nackdelar i ett samarbete med idrottsföreningar?

Hur skulle du vilja samarbeta med idrottsföreningar?

Något intervjupersonen vill tillägga?

40

Bilaga 2

Enkätformulär

Hej!

Vi är två lärarkandidater från Uppsala Universitet som under vår termin i ämnet Hälsopedagogik

C skriver en c-uppsats som handlar om samverkan mellan gymnasieskolor och idrottsföreningar.

För att vår undersökning ska bli så omfattande och utvecklande som möjligt, hade vi varit

tacksamma om ni ville medverka och dela med er utav era erfarenheter genom att besvara våra

enkätfrågor.

Givetvis är era svar helt anonyma och kommer inte att kunna spåras på något vis.

Att fylla i enkäten är frivilligt, ni får när som helst avbryta enkätundersökningen.

Undrar ni något, tveka inte att fråga!

Med vänlig hälsning

Anders Svonni

Emelie Sölgén

41

Enkätundersökning angående ungdomars erfarenheter kring idrottsföreningar.

Kryssa i det svarsalternativ som stämmer in bäst.

□ Pojke

□ Flicka

Född år: 19______

Motion

I vilken omfattning ägnar du dig avsiktligt åt motion;- idrott-, eller friluftsaktivitet?

OBS! Gäller fritiden och du får endast räkna med det som överstiger 20 min aktivitet per gång.

1. Hård ansträngningsnivå (du har hög puls och blir andfådd och svettig)

□ Aldrig

□ Oregelbundet

□ 1 gång/vecka

□ 2ggr/vecka

□ 3ggr/vecka eller fler/vecka

□ Varje dag

2. Medelhög ansträngningsnivå (ansträngningsnivån ska vara sådan att det någorlunda skulle gå

att föra ett samtal med någon).

□ Aldrig

□ Oregelbundet

□ 1 gång/vecka

□ 2ggr/vecka

□ 3ggr/vecka eller fler/vecka

□ Varje dag

3. Låg ansträngningsnivå, (t.ex. lugna promenader och cykelturer)

□ Aldrig

□ Oregelbundet

□ 1 gång/vecka

□ 2ggr/vecka

42

□ 3ggr/vecka eller fler/vecka

□ Varje dag

4. Håller du på med någon form av fysisk aktivitet på din fritid? (mer än måttlig fysisk aktivitet 30

min/dag)

□ Nej

□ Ja, nämligen…………………………………………………………………………………

□ Vet ej

5. Hur ofta utövar du någon form av fysisk aktivitet på din fritid?

□ Aldrig eller mycket sällan

□ Cirka 1 gång per vecka

□ Cirka 2-3 gånger

□ 4 eller fler gånger per vecka

□ Annat…………………………………………………………………………………………

6. Är du medlem i någon idrottsförening?

□ Ja

□ Nej

□ Vet ej

Om ja vilken/vilka:………………………………………………………………………………

7. Om du deltar i någon föreningsidrott, vad fick dig att börja delta?

□ Skolan

□ Kompisar

□ Föräldrar

□ Intresse

□ Media

□ Annat…………………………………………………………………………………………

43

8. Har er klass under lektionerna i Idrott och Hälsa, samarbetat med någon idrottsförening?

□ Ja

□ Nej

□ Vet ej

Om Ja, vad fick ni göra?

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

9. Har ni haft någon verksam ledare från någon idrottsförening under era lektioner i idrott och

hälsa?

□ Ja

□ Nej

□ Vet ej

Om ja, svara på frågan hur ofta?

□ En gång i veckan □ En gång i månaden □ En gång per termin

□ En gång i året □ Annat…………………………………………………………….

10. Vilka idrottsaktiviteter har presenterats när idrott;- och hälsaundervisningen har haft

samarbete med idrottsföreningar?

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

44

11. Skulle du vilja att ni under lektionerna i idrott och hälsa samarbetade med någon

idrottsförening?

□ Ja

□ Nej

□ Kanske

□ Vet ej

Motivera ditt svar: …………………………………………………………………………….

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

12. Vilka föreningsidrotter skulle du vilja helst att skolan samarbetade med?

□ Bandy □ Innebandy

□ Basket □ Orientering

□ Dansport □ Ridsport

□ Fotboll □ Simning

□ Golf □ Tennis

□ Handboll □ Vet ej

□Annat…………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

13. Har du slutat utöva någon idrottsaktivitet?

□ Ja

□ Nej

□ Vet ej

□ Annat…………………………………………………………………………………………

14. Vilken/vilka var de främsta anledningarna till att du slutade? Du får alltså ange mer än en ett

svarsalternativ.

45

□ Jag fick andra intressen, nämligen………………………………………

□ Jag tappade intresset för idrott

□ Brist på tid

□ Det är roligare att spontanidrotta

□ Träningstiderna passade inte

□ Jag prioriterade skolan istället

□ Jag var egentligen aldrig riktigt intresserad av idrott.

□ Jag upplevde en negativ påverkan från mina föräldrar

□ Jag gillade inte ledaren/ledarna

□ Jag platsade inte i laget

□ En eller flera kompisar slutade

□ Jag slutade på grund av skada/sjukdom

□ Jag hade inte råd

□ Jag slutade av en helt annan anledning, nämligen…………………………………………

15. På vilket sätt skulle du vilja att ämnet idrott och hälsa samarbetade med idrottsföreningar på

din skola?

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

Tack för din medverkan!

Anders och Emelie