5 Std fr studerande

Rapport ver lrcenter- och kvalitetshanteringsverksamheten r 2013

bo 25.2.2014

Tove ForslundOle Karlsson

Johanna HedenborgLrcentret

Omslagsbild: Bokmrke om info fr studerande via Lrcentrets facebooksida fr studenter (Grafisk design: Maria Sundstrm)

Rapporten och bilagor r tillgngliga p www.abo.fi/stodenhet/lcarkiv

___________________________________________________________________________

1 ALLMNT7

1.1 Sammanstllning av rapporten7

2 AKTRER INOM LRCENTERVERKSAMHETEN7

2.1 Personal7

2.2 Arbets- och ledningsgrupper utsedda av rektor/prorektorer8

2.2.1 Ledningsgruppen fr kvalitetshantering och Lrcentret8

2.2.2 Ledningsgrupp fr ntstdd undervisning vid A8

2.2.3 Nmnden fr forskarskolan vid A9

2.2.4 Examensnmnd9

2.3 Grupper utsedda av direktren fr FoU9

2.3.1 Utvrderingsgruppen fr den virtuella inlrningsmiljn (VUG)9

2.3.2 Arbetsgrupp fr uppfljning av MinPlan9

2.3.3 Utvrdering av Urkund10

2.4 vriga grupper10

2.4.1 Arbetsgrupp fr att utreda hur studerandenas anvndaravtal och informationen om A:s behov av elektroniska uppgifter kunde utvecklas10

2.4.2 Arbetsgrupp fr utvrdering av Kyvyt.fi10

2.4.3 Dimissionsarbetsgrupp10

2.4.4 Referensgrupper fr virtualisering10

2.4.5 Koordinatorer fr doktorandprogram11

2.4.6 Siffergruppen11

2.5 Samarbete med vriga utbildningsorganisationer11

2.5.1 Samarbete i bo11

2.5.2 Samarbete med Tritonias EduLab12

2.5.3 Nationella arbetsgrupper fr plagiathantering12

2.5.4 Doktorandbarometern12

2.5.5 Ntverk fr nationella koordinatorer fr doktorandprogram12

2.6 Internationellt samarbete12

3 VERKSAMHETSPLANER FR R 201312

4 STD FR UNDERVISNINGEN12

4.1 Personalutbildning13

4.1.1 Allmnt om personalutbildningen13

4.1.2 Universitetspedagogik13

4.2 Tekniskt och pedagogiskt std fr anvndning av IT14

4.2.1 Individuell handledning14

4.2.2 Moodle16

4.2.3 Adobe Connect (AC)17

4.2.4 Sociala medier och A:s bloggverktyg18

4.2.5 Programvaror och utrustning fr video-, ljud- och bildproduktion18

4.2.6 Urkund18

4.2.7 E-lomake19

4.2.8 Kyvyt.fi19

4.2.9 Utrustning20

4.3 Multimediaproduktion20

4.4 E-tent21

4.5 Utrymmen22

4.6 Std fr ny undervisande personal23

4.7 vrigt pedagogiskt std23

5 STUDIERDGIVNING, STUDIEPSYKOLOGVERKSAMHET, KURSER I ALLMNFRDIGHETER OCH STD FR RDGIVNING24

5.1. Allmnt24

5.1.1 Lrcentrets roll i studierdgivningen24

5.1.2 Lrcentrets std fr studenter enligt mlgrupp25

5.2 Tutorverksamhet25

5.3 Studieorientering27

5.4 Kurser i allmnfrdigheter27

5.4.1 Akademiska studiefrdigheter 1-8 sp29

5.4.2 Tutorskap 2 sp29

5.4.3 Frtroendeuppdrag 1-7 sp30

5.4.4 IT-kurser30

5.5 Lrcentrets klinikverksamhet30

5.5.1 Lrandekliniken32

5.5.1.1 Rdgivning fr studerande med funktionsnedsttning32

5.5.1.2 Spnnargruppen32

5.5.2 Kand- och gradukliniken33

5.5.2.1 Individuell handledning33

5.5.2.2 Kand- och graduklubben33

5.5.3 Individuell IT-handledning34

5.6 Studiepsykologverksamheten34

5.6.1 Studiepsykologens mottagning i bo34

5.6.2 Kartlggning av ls- och skrivsvrigheter eller dyslexi34

5.6.3 vrig studiepsykologverksamhet i bo35

5.7 Tillgnglighet fr studerande35

5.8 Stdmaterial fr studerande36

5.9 Std fr rdgivning och egenlrarverksamheten37

6 MINPLAN37

6.1 Anvndarstd fr MinPlan37

6.2 Utveckling av MinPlan37

7 KVALITETSHANTERING38

7.1 Kvalitetshanteringssystemet38

7.2 Projekt38

7.2.1 Anskningsomgng fr finansierade doktorandplatser38

7.2.2 Doktorandbarometern 201339

7.2.3 Studieklimatunderskningen40

7.2.4 Kandidatrespons40

7.3 Utredningar, srskilt disciplinra studentrenden41

7.3.1 Rektors utredning41

7.3.2 Examensnmnden41

7.3.3 Narkotikatestning42

7.3.4 Rektors disciplinra utredningar42

7.4 Regelverk, guider och andra alster43

7.4.1 Uppdatering av disciplinra processer43

7.5 Nationell och internationell verksamhet44

7.5.1 Nationell utvrdering av hgskolornas samhlleliga och regionala samarbete44

7.5.2 Nationell utvrdering av de internationella magisterprogrammen45

7.5.3 Nationell utvrdering av utbildningen i smbarnsfostran 201345

7.5.4 Nationella arbetsgrupper utreder plagiathanteringsprocesserna46

7.5.5 Ntverk och samarbete46

8 SRSKILDA PROJEKT47

8.1 Projektet Strategisk utveckling inom utbildning: delprojektet Studentgenomstrmning versyn ver studieprocesserna r 201347

8.2 Projektet Strategisk utveckling inom utbildning: delprojektet Utveckling av forskarutbildningens grundfrutsttningar r 201347

8.3 Toppenheter inom utbildningen47

8.4 Ntkursproduktion47

9 DIMISSIONSARRANGEMANG48

10 UTREDNINGS- OCH UTVECKLINGSARBETE SAMT SAKKUNNIGUPPDRAG49

10.1 Lrcenterntverkets representation i ntverk och lednings- och arbetsgrupper49

10.2 Lrcenterntverkets egen fortbildning 201350

11 INFORMATION53

11.1 Allmn versikt ver informationsverksamheten53

11.2 Presentationer och studiebesk53

11.3 Media54

11.4 Posters56

11.5 Lrarbloggen56

12 MATERIALPRODUKTION56

12.1 Rapporter56

12.2 Guider57

12.3 Instruktioner, anvisningar, direktiv och blanketter57

12.4 Ntfrelsningar och e-guider58

13 UTVRDERING OCH KVALITETSSKRING60

13.1 Lrcentrets och kvalitetshanteringens verksamhetshandbcker60

13.2 Utvrdering av verksamhetsplanens frverkligande60

13.3 Lrcenterntverkets arbetsstt fr kvalitetsskring61

13.4 Utvrdering av stdenheterna61

14 VERKSAMHETSPLAN FR 201462

BILAGOR62

Bilaga 1: Rapport ver personalutbildningen vid A r 201362

Bilaga 2: Material frn tutorutbildningen och studieorienteringen 201362

Bilaga 3: rsrapport ver projektet Strategisk utveckling inom utbildning: delprojektet Studentgenomstrmning versyn ver studieprocesserna r 201362

Bilaga 4: rsrapport ver projektet Strategisk utveckling inom utbildning: delprojektet Utveckling av forskarutbildningens grundfrutsttningar r 201362

Bilaga 5: rsrapportering av toppenheternas verksamhet 2013/Handelshgskolan vid bo Akademi62

Bilaga 6: rsrapportering av toppenheternas verksamhet 2013/ Institutionen fr psykologi och logopedi62

Bilaga 7: Inlgg i Lrcentrets blogg och Lrarbloggen 201362

Bilaga 8: Utkast till verksamhetsplan fr lrcenterverksamheten r 201462

1 ALLMNT

1.1 Sammanstllning av rapporten

I den hr rapporten har sammanstllts den verksamhet som berr std fr utveckling av undervisningen i bo och Lrcentrets verksamhet samt kvalitetshanteringen. Lrcentrets roll i personalutbildningen presenteras kort i denna rapport, men i vrigt hnvisas till Rapport ver personalutbildningen vid A r 2013. Fr de bda delprojekten inom det stiftelsefinansierade projektet Strategisk utveckling inom utbildning 2012-2014 grs srskilda rsrapporter.

Rapporten r uppbyggd utgende frn de krnverksamheter som beskrivs i Lrcentrets verksamhetshandbok. Rapporten har sammanstllts av lrcenterchef Tove Forslund, Johanna Hedenborg (kap. 5) och kvalitetskoordinator Ole Karlsson (kap. 7), med hjlp av lrcenterntverket. Monica Nerdrum har skrivit rapporterna ver projektet Strategisk utveckling inom utbildning 2012-2014.

Inom lrcenter- och kvalitetshanteringsverksamheten kan fljande speciellt lyftas fram fr r 2013:

Lrcentret fick rtt att fungera som tentator fr tv moduler 5 sp i universitetspedagogik, vilket betydde flera deltagare p kurser i undervisningsplanering och verktyg fr ntstdd undervisning samt att flera lrare vid A fr sdana frdigheter och kunskaper som underlttar effektiv planering av undervisningen

Lrcentret gavs i uppdrag att planera och genomfra A:s frsta gemensamma dimission

Det gjordes en stor insats fr att strukturera, likrikta och effektivera anvisningar fr tentamensarrangemang, hantering av fusk och studenternas missnje (ny instruktion, nya direktiv och anvisningar samt blanketter)

Tv nya guider (Serviceguide och Studienyckeln) fr nya studerande sammanstlldes och delades ut t alla gulnbbar

Deltagarantalet p kurserna i Akademiska studiefrdigheter kade med 45 % jmfrt med 2012

Studiepsykologen brjade genomfra dyslexitestningar

Handledningar i IT i undervisningen kade (45 %), liksom ven antal kurser som LC-personalen undervisade inom ramen fr personalutbildningen (60 %)

A vergick frn Moodle version 1.9 till 2.4, vilket krvde rtt mycket std t personalen (av DC i administrativa renden och LC i anvndningnen)

E-tent testades framgngsrikt som enda alternativ fr sommartent vid tv mnen

Den nya nationella studentutvrderingen Kandidatrespons hade hg svarsprocent vid A (tredje hgst i landet)

Utvrderingsprocess fr finansierade doktorandplatser utarbetades

En frsta doktorandbarometer genomfrdes i samarbete med Helsingfors universitet och Svenska handelshgskolan

2 AKTRER INOM LRCENTERVERKSAMHETEN

2.1 Personal

Lrcentret grundades r 2003 och hr till Forskning och utbildning.

Personal som arbetat antingen hel- eller deltid med lrcenterverksamhet r 2013 r

lrcenterchef Tove Forslund

studierdgivare Johanna Hedenborg

amanuens Maria Sundstrm (70 % vid FoU, 30 % vid CSK)

utbildningsplanerare Monica Nerdrum (tjnstledig november-december)

planerare Johanna Quiroz-Schauman (80 %, delfinansierad av Datacentralen och personalrenden)

kvalitetskoordinator Ole Karlsson

studiepsykolog Klara Schauman-Ahlberg (under hsten 80 %)

praktikant Mia Eklund (3 mn)

Dessutom samarbetar Lrcentret nra med personal vid AB och DC:

systemplanerare Dan Holm samt IT-instruktr Andreas Lawast, Datacentralen

bibliotekarierna Eva Costiander-Huldn och Christel Lindfors, bo Akademis bibliotek.

2.2 Arbets- och ledningsgrupper utsedda av rektor/prorektorer

Fljande arbets- och ledningsgrupper stdde verksamheten.

2.2.1 Ledningsgruppen fr kvalitetshantering och Lrcentret

Ledningsgruppen fr kvalitetshantering och Lrcentret utsgs av Rektor fr ren 2012-2013. Ledningsgruppens uppgifter (ur Rektors beslut 30.12.2011): dra upp riktlinjer fr verksamheten inom kvalitetshantering, ta stllning till evalueringar, bereda verksamhetsplan och budget fr resultatfrhandlingarna fr kvalitetshantering och lrcenterverksamheten, rapportera om medelanvndningen och verksamheten t direktren fr Forskning och utbildning.

Ledningsgruppens vriga uppgifter: flja upp olika projekt som genomfrs inom ramen fr Lrcentrets verksamhet, bl.a. det stiftelsefinansierade delprojektet Studentgenomstrmning versyn ver studieprocesserna ren 2012-2014 och flja upp vrig lrcenterverksamhet.

Ledningsgruppen bestr av fljande medlemmar: Lena Marander-Eklund, HF, Barbro Schauman, HHA, Peter Mattjus, BioVet, Carina Grsbeck, CLL, Stefan Levander, DC, Eva Costiander-Huldn, AB, Beata Bjrkvall, AS (avgick efter vt 2013) och Martina Gardberg, AS (suppleant fr Bjrkvall samt fr.o.m. ht 2013 ordinarie). Som ordfrande Prorektor Christina Nygren-Landgrds, som fredragande och sekreterare Tove Forslund och Ole Karlsson.

Ledningsgruppen sammantrdde fem gnger r 2013. Ledningsgruppen har ven haft ett forum i Moodle, dr alla mteshandlingar har distribuerats och arkiverats. Protokollen finns p webben: www.abo.fi/stodenhet/ledningsgrupper.

Ledningsgruppens behandlade under r 2013 bl.a. fljande: verksamhetsplan, budgeter, rsrapportering av verksamheten, auditeringen 2015, rapporter ver utvrderingar, A:s disciplinra processer, universitetspedagogiken och information till enheterna om std fr utveckling av undervisningen och kvalitetsfrgor. Dessutom hlls ledningsgruppen informerad om verksamheten vid Lrcentret och inom kvalitetshanteringen och bidrog med utvecklingsfrslag gllande mnga olika verksamheter vid Lrcentret.

2.2.2 Ledningsgrupp fr ntstdd undervisning vid A

Ledningsgruppen fr ntstdd undervisning utsgs av Rektor fr ren 2012-2013. Ledningsgruppen bestr av fljande medlemmar: Sol-Britt Arnolds-Granlund, PF, Birgitta Sarelin, TF, Petra Grnholm-Nyman, IPL, Monica Nyholm, HHA, Anne Eriksson, BioVet, Nancy Pettersson, CLL i bo, Tiina Selnniemi, CLL i Vasa, Andreas Johansson, bo Akademis studentkr, och Christoffer Wiik, bo Akademis studentkr (avgick efter vt 2013). Som ordfrande fungerade Helena Hurme/SVI och som sekreterare Tove Forslund/Lrcentret och Maria Byholm/Tritonias EduLab.

Ledningsgruppen uppgifter: uppdaterar verksamhetsplan fr utveckling av ntstdd undervisning, utreder enheternas behov av std fr utveckling av ntstdd undervisning, fljer med och sprider information om ntstdd undervisning, uppdaterar vid behov handlingsplanen fr ntstdd undervisning, fljer upp och utvrderar den ntstdda undervisningsverksamheten, ansker om medel fr produktion av ntkurser och frdelar dessa medel samt informerar kontinuerligt ledningsgruppen fr kvalitetshantering och Lrcentret om behov, tgrder och planer fr att utveckla den ntstdda undervisningen vid bo Akademi.

Ledningsgruppen sammantrdde tre gnger r 2013. Ledningsgruppen har ett forum i Moodle, dr mteshandlingarna distribueras och dr diskussioner frts fre mtena i syfte att frbereda renden. Ledningsgruppen behandlade under r 2013 fljande: frdelning av medel fr ntkursproduktion och uppfljning av projekten, pilotering av Kyvyt.fi, uppdatering av Moodle till ver.2.4, e-tent, inlgg om ntstdd undervisning i Lrarbloggen, videoguider och kortkurser i IT, samt MOOCs. Dessutom informerades ledningsgruppen om frgor som gllde anvndningen av IT i undervisningen.S gott som alla ledningsgruppens medlemmar gjorde inlgg i Lrarbloggen under 2013, dr ett av rets centrala temata vara ntundervisning.

2.2.3 Nmnden fr forskarskolan vid A

Rektor tillsatte nmnden fr forskarskolan vid A 3.11.2011. Prorektor fr forskningen r ordfrande, direktren fr forskning och utbildning r fredragande och koordinatorn/projektledare Monica Nerdrum r sekreterare. Medlemmar r Petri Salo (PF), Peter Nyns (HF), Gunilla Widn (HHA), Harriet Silius (SVI), Jouko Peltonen (NatVet), Martti Toivakka (KT) och suppleanter (Matti Laine (IPL), Tage Kurtn (TF), Viljam Engstrm (RVI) Gran Djupsund (StatsVet), John Eriksson (BioVet) Ivan Porres (IT).

Nmnden sammantrdde fem gnger.

2.2.4 Examensnmnd

Rektor tillsatte 29.1.2013 en examensnmnd fr A fr ren 2013-2015. Medlemmar r professor Niklas Sandler (ordfrande, suppleant professor Olav Eklund), professor Kristina Strm (professor Saara Haapamki), akademilektor Pivi Mki-Arvela (akademilektor Thomas Denk), studerande Linda Bckman (studerande Matias Kallio) och studerande Jeanette Bk (studerande Robin Nyman). Kvalitetskoordinator Ole Karlsson fungerar som sammankallande och bereder nmndens renden.

Nmnden sammantrdde en gng.

2.3 Grupper utsedda av direktren fr FoU

2.3.1 Utvrderingsgruppen fr den virtuella inlrningsmiljn (VUG)

Utvrderingsgruppen fr den virtuella inlrningsmiljn vid Akademin r utsedd av direktren fr Forskning och utbildning, Johan Nikula. VUG har inte sammantrtt r 2013.

2.3.2 Arbetsgrupp fr uppfljning av MinPlan

Arbetsgruppen fr uppfljning av MinPlan utsgs av direktren fr Forskning och utbildning, Mats Lindfelt (15.9.2011- ). Gruppen leddes av utbildningsplanerare Monica Nerdrum och sekreterare var lrcenterchef Tove Forslund. Medlemmar var IT-planerare Joakim Bjrklund, ledande studiekoordinator Harriet Kurtn, studierdgivare Minna Lostedt, studiesekreterare Anna-Maria Nordman (ersattes av studiesekreterare Katarina Lvholm-Rodhas hsten 2012), IT-planerare Kim Kronberg samt hgskolepolitiska sekreteraren vid Studentkren Petra Lindblad, som ersattes av Heidi Hietala. Som sakkunnig deltog sektionschef Susanne Olin.Planerare Johanna Quiroz-Schauman deltog ocks i mtena.

Under 2012 gjordes rtt stora frndringar i MinPlan, men fr 2013 fanns inte lngre resurser reserverade fr ytterligare utveckling. Arbetsgruppen sammantrdde till tv mten under 2013 och beslt p det sista mtet att trffas endast enligt behov. I stllet fr att utveckla MinPlan vidare gjordes i stllet en strre frndring till webbinformationen om kurser och utbildningsstrukturer. Detta gjordes i samarbete med DC, studentexpeditionen och institutionernas studierdgivare.

2.3.3 Utvrdering av Urkund

Direktren fr Forskning och utbildning tillsatte 29.1.2013 en arbetsgrupp som hade som uppgift att utvrdera Urkund och jmfra det med TurnItIn (hur vl programvaran hittar plagiat, anvndarvnlighet, rlig kostnad fr programvarulicens), gra en bedmning av om ett byte av programvara lnar sig med beaktande av rlig kostnad fr programvarulicens och resurser fr att ta i bruk ny programvara (guider, "omskolning" av anvndarna) etc. Arbetsgruppen bestod av kvalitetskoordinator Ole Karlsson, LC (ordf.), universitetslrare Monica Nyholm, HHA, systemplanerare Dan Holm, DC, och lrcenterchef Tove Forslund, LC (sekr.).Arbetsgruppen sammantrdde till fyra mten (15.2, 21.3, 8.4 och 8.5.2013) och hade ett mtesrum i Moodle fr diskussion och distribution av material. Arbetsgruppen rapporterade till direktren fr Datacentralen, Bjrn Pundars.

Arbetsgruppens rapport: www.abo.fi/stodenhet/rapporter

2.4 vriga grupper

2.4.1 Arbetsgrupp fr att utreda hur studerandenas anvndaravtal och informationen om A:s behov av elektroniska uppgifter kunde utvecklas

Katja Weckstrm (numera Lindroos) gjorde en utredning r 2012 dr hon rekommenderar att det fr anvndningen av plagiatdetektionsprogramvara grs ett avtal med studenterna. Ledningsgruppen fr kvalitetshantering och Lrcentret gav i uppdrag att utreda ifall det kan gras ett gemensamt avtal med studenterna, dr alla saker som berr studenternas rttigheter och skyldigheter samlas. En arbetsgrupp bestende av kvalitetskoordinator, Ole Karlsson, LC (ordf.), jurist Heidi Hakala, FoU, systemchef Barbro Sjblom, DC, informationsskerhetschef Jan Wennstrm, DC, hgskolepolitisk expert Petra Lindblad, AS, och lrcenterchef Tove Forslund, LC (sekr.), sammantrdde en gng.

2.4.2 Arbetsgrupp fr utvrdering av Kyvyt.fi

En arbetsgrupp har under tiden 15.22.10.2013 utvrderat programvaran och dess mjligheter. I arbetsgruppen satt fljande personer: Anne Eriksson, BioVet (ordf.), Ann-Sofi Loo, PF, Dan Holm, DC, Matias Erlund, Arbetsforum, Heidi Karlsson, studiekansliet, Carina Grsbeck, CLL, Christoffer Wiik, PF, studentrepresentant, Tove Forslund, LC, sekreterare, samt som sakkunniga Johanna Quiroz-Schauman, LC, och Maria Sundstrm, LC.

Rapporten ver arbetsgruppen utvrdering finns p www.abo.fi/stodenhet/rapporter.

2.4.3 Dimissionsarbetsgrupp

P hsten planerades A:s frsta gemensamma dimission av en arbetsgrupp bestende av studierdgivare Johanna Hedenborg, LC (ordf.), studierdgivare Jessica Lindroos, FoU, amanuens Icca Krook, SVI, alumnikoordinator Ingela Ollas, kommunilkationsenheten, och lrcenterchef Tove Forslund, LC.

2.4.4 Referensgrupper fr virtualisering

Referenspersonernas och referensgruppernas uppgifter och sammansttning framgr hr: www.abo.fi/stodenhet/referensgrupper. Referensgrupperna sammankallades inte till gemensamt mte eller seminarium under r 2013 och gavs inte heller srskilda uppdrag av ledningsgruppen fr ntstdd undervisning.

2.4.5 Koordinatorer fr doktorandprogram

Vid A koordineras fyra nationella doktorandprogram som alla har anstllda koordinatorer. Dessa har sammankallats till arbetsmten av utbildningsplanerare Monica Nerdrum som ocks fungerar som koordinator fr forskarskolan vid A. Avsikten med mtena r att utbyta god praxis och utveckla samarbetsformer. Direktr Mats Lindfelt har ocks varit inbjuden till mtena och drtill har inbjudna experter deltagit: Ole Karlsson och Tove Forslund. Fljande renden har behandlats: kurser i allmnfrdigheter, rlig doktoranduppfljning, forskarutbildningen nationellt, indikatorer fr forskarutbildningen, samarbete TY-A, processer fr doktorandntverk samt anstllning av doktorander inklusive tekniska lsningar fr materialinsamlingen och publicering. Gruppen mttes nio gnger.

2.4.6 Siffergruppen

Siffergruppen r en informell grupp som leds av Haije Kurtn. Medlemmar r Susanne Olin (DC), Reidun Palmu (FoU), Solveig Nurmela (Ekonomi) och Ole Karlsson (LC), Monica Nerdrum r gruppens sekreterare och sammankallande. Gruppen utreder bl.a. vilken typ av statistik ver studieprestationer som kan vara av nytta fr olika ndaml.

2.5 Samarbete med vriga utbildningsorganisationer

2.5.1 Samarbete i bo

Lrcentret samarbetar i bo i frgor som berr framfr allt e-tent och personalutbildning med Ohjauksen ja koulutuksen tukipalvelut vid TY. Vi ordnar bl.a. den rliga Pedamssan tillsammans i maj. Dessutom utbyter vi god praxis i frgor som berr utveckling av undervisning och rdgivning.

Lrcentret r ocks med i eRappu, samarbetsntverket mellan universiteten och yrkeshgskolorna i bo, vilket bl.a. arrangerar konferensen Verkkoja kokemassa. eRappus verksamhet och samarbete kan fljas via den under 2012 invigda (och gemensamt finansierade) webbsidan www.erappu.fi

Studiepsykologerna i bo trffas regelbundet fr att utveckla verksamheten.

P initiativ av Turun ammattikorkeakoulu trffas representanter fr TuAMK, TY och A regelbundet fr att diskutera samarbete i e-tentfrgor.

Samarbete mellan forskarskolorna vid TY (UTUGS) och A sker genom koordinatorernas och prorektorernas arbetsmten. Samarbetet var srskilt intensivt i brjan av ret, d ocks ledarna fr de nationella forskarskolorna vid A och TY inbjds till tv strre arbetsmten fr att planera den kommande omstruktureringen av nationella forskarskolor till doktorandprogram..

Fr tillgnglighetsfrgor finns tillgnglighetsntverket fr hgskolorna i boregionen, ett ntverk med representanter frn A, Novia, TY, TuAMK och Diak samt dessa hgskolors student- och studerandekrer.

2.5.2 Samarbete med Tritonias EduLab

Lrcentret samarbetar med EduLab, frutom vad gller administrativa renden som berr ledningsgruppen fr ntstdd undervisning, ocks i utveckling av stdmaterial fr IT i undervisningen och i personalutbildning.

2.5.3 Nationella arbetsgrupper fr plagiathantering

Inom ramen fr Undervisnings- och kulturministeriets s.k. Raketti-projekt fick tv nationella arbetsgrupper i uppdrag att kartlgga nulget fr fuskhanteringen. Frn A deltog Ole Karlsson och Dan Holm. Se kvalitetshantering, kap. 7.

2.5.4 Doktorandbarometern

Under 2013 utreddes de svensksprkiga doktorandernas situation vid bo Akademi, Helsingfors universitet och Hanken. Fr A:s del koordinerades projektet av Monica Nerdrum och Ole Karlsson. Se kvalitetshantering kap. 7.

2.5.5 Ntverk fr nationella koordinatorer fr doktorandprogram

Forskarutbildningen i Finland har omstrukturerats och vid alla universitet finns doktorandprogram som kan vara organiserade inom respektive universitet eller som kan samarbeta med andra. De nationella koordinatorerna mts flera gnger per r fr att dryfta gemensamma angelgenheter. Sammankallare har varit Unifi. A:s koordinatorer har turat om att delta i mtena.

2.6 Internationellt samarbete

I februari inbjds Maria Sundstrm att delta som medlem och sakkunnig i CLL:s Grundtvig-projekt "ELEVAtE" (E-learning & science education for adults: a virtual approach to experimenting). Projektet handlar om att ge verktyg fr lrare inom naturvetenskaperna att terge experimenti frsta handmed hjlp av video.Bl a en "Toolbox" med tips och guider r under utveckling, sehttps://sites.google.com/site/elevategrundtvig/7-product-toolbox

Partnerskapsmten har under ret hllits i Coimbra, Portugal (februari), bo (oktober) och Bielefeld, Tyskland (november).

Projektets webbsida r https://sites.google.com/site/elevategrundtvig

3 VERKSAMHETSPLANER FR R 2013

Verksamhetsplan fr lrcenter- och kvalitetshanteringsverksamheten r 2013 finns hr: www.abo.fi/stodenhet/lcarkiv.Fr kvalitetshanteringen fljdes Utvecklingsplan fr kvalitetshanteringen 2011-2014: www.abo.fi/personal/utvecklingsplaner

4 STD FR UNDERVISNINGEN

Lrcentret stder personalen i utveckling av undervisningen, men ocks i genomfrandet av undervisningen. Stdet ges i form av stdmaterial och guider, korta ppna kurser eller specialbestllda kurser fr olika grupper, individuell handledning samt produktionsarbete.

4.1 Personalutbildning

4.1.1 Allmnt om personalutbildningen

Personalutbildningen koordineras i samarbete mellan personalrenden och Lrcentret. LC deltar i administration, planering, genomfrande (inkl. undervisning p) och uppfljning av personalutbildningen.

LC ansvarar fr annonsering i MfA/Personalnytt-Staff News, utskick av broschyrer i pappersformat, allmnna e-postutskick med kursinformation, upprtthllande av anmlningsdatabasen, struktureringen av informationen p webben, organisering av PU-teamets mten, sndning av kurserna och seminarierna p distans mm.

LC-anstllda undervisar inom ramen fr sina tjnster inom sina resp. expertisomrden (bl.a. undervisningsplanering och -utvrdering, studentrespons, handledning av examensarbeten, MinPlan, Moodle, Adobe Connect, A:s bloggverktyg, Prezi, PowerPoint, audio- och videoproduktion, ntkursplanering och -handledning, egenlrarverksamhet och studierdgivning).

Lrcentrets personal undervisade inom tjnst 59 (2012: 36) kurser och webbinarier inom personalutbildningen och bidrog med 7 (2012: 14) presentationer p seminarier inom personalutbildningen under r 2013.

Lrcentrets personal sktte om streaming via Adobe Connect p ca 30 kurser inom personalutbildningen.

Undervisning av hel kurs (1-6 h)

Bidrag p seminarium

2013

59

7

2112

36

14

Tabell 1: Lrcenterpersonalens undervisning inom personalutbildning 2012-13.

Fr att underltta tillgngen till Adobe Connect fr seminariedeltagare skapades en webbsida fr inloggningen, dvs. i stllet fr att ange en http://connect.vasa.abo.fiadress t deltagarna, gavs i stllet www.abo.fi/stodenhet/connecting. Det betydde att adressen kunde anges redan i marknadsfringen, medan AC-rummet vid behov kunde bytas nnu just fre seminariestart. Hr finns ven korta instruktioner fr hur man tar del av Adobe Connect-seminarier.

Se Rapport ver personalutbildningen vid A r 2013, www.abo.fi/stodenhet/lcarkiv

4.1.2 Universitetspedagogik

Fr.o.m. hsten 2013 har Lrcentret ftt erbjuda modulerna 3 och 5 inom universitetspedagogiken, dvs. Modul 3: Lokalt pedagogiskt utvecklingsarbete: Undervisningsplanering och handledning 5 sp och Modul 5: Verktyg fr ntbaserad undervisning 5 sp (bo). De hr modulerna bestr av kortkurser som samlas i en portflj, avslutande seminarier och fr modul 5 ven bevis p egna ntbaserade tillmpningar. Fr kurserna finns ingen srskild finansiering, men vissa av de kortkurser som kan ing finansieras ur personalutbildningsmedel el.motsv.

Nrmare information: www.abo.fi/personal/universitetspedagogik

Antalet anmlda till de av Lrcentret arrangerade modulerna r 40 (UniPeda modul 3) och 18 (UniPeda modul 5). Att modulerna bestr av kortkurser innebr att antalet deltagare p kortkurserna inom personalutbildningen i undervisningsplanering och ntverktyg har kat markant, dvs. detta lockar lrarna att delta i de praktiskt inriktade kurserna som stder lrarna i planeringen och genomfrandet av undervisningen.

Lrcentret har ocks bidragit till att utveckla administrationen av universitetspedagogiken som helhet (bl.a. webbinformationen, registrering av sp). Nerdrum har drtill verkat som lrare under en undervisningsdag inom modul 2.

4.2 Tekniskt och pedagogiskt std fr anvndning av IT

Lrcentret stder personalen i att anvnda den tekniska utrustningen och de programvaror fr undervisningen som r tillgngliga vid A (Moodle, e-tent, Kyvyt.fi, programvaror fr bild, ljud och video i Mimers Brunn), samt vissa allmnna programvaror (Adobe Connect, e-lomake, MS Office).

Handledningen ges i frsta hand t personalen i bo, medan guider grs fr all personal.

4.2.1 Individuell handledning

Individuell handledning utnyttjas allt mer. Individuell handledning ges framfr allt fr olika typer av IT men ocks fr utveckling av undervisningen och utbildningen. Den individuella handledningen kan upplevas som mer effektiv n deltagande i kurs, eftersom man fr introduktion i ett tema eller handledning i mer avancerad anvndning av en programvara just d man behver den. Det betyder ocks att effekten av handledningen r god, dvs. det inlrda anvnds genast i det egna arbetet.

D ngon tar kontakt fr handledning s hnvisas de dock i frsta hand till det stdmaterial (e- och textguider) som finns, ifall de inte redan bekantat sig med det. Som resultat av handledningen eller som ersttning fr handledning uppdateras existerande guider och nya produceras. Under 2013 har speciellt videoguider fr MS Word, MS Excel och Windows 7 producerats (se kap. 12.4).

Totalt antal h handledning

Totalt antal kontakter

Antal mnen (el. motsv. enheter)

2013

Ca 335

Ca 50

2012

Ca 155

Ca 135

Ca 50

2011

Ca 130

Ca 120

Ca 40

2010

Ca 100

Ca 75

Ca 20

Tabell 2: Lrcentrets individuella handledning t personalen ren 2010-2013.

Tabell 3: Lrcentrets individuella handledning fr personalen r 2013 (per programvara/tematik och institution).

Tabell 4: Lrcentrets individuella handledning fr personalen r 2013 (totalt antal fysiska personer/enhet och totalt antal mne/institution ytterligare enheter utgrs av frvaltningens fem omrden + fristende institutionerna)

Mest har handledning utnyttjats fr:

Moodle 2.4

audio- och videoproduktion och -editering (med Camtasia, skrivskrmen, Adobe Presenter)

Adobe Connect

Moodle 1.9

Ntkursplanering

Handledning utnyttjades fr vldigt mnga olika programvaror och frgor 2013. D Moodle 2.4 togs i bruk p hsten efterfrgades mycket handledning det mesta av denna handledning gavs via forumet Frga om Moodle i Moodle, fr att s mnga som mjligt skulle kunna ta del av den handledning som gavs.

Utver det som listas ovan gavs korta hjlpinsatser fr programvarorna i Mimers Brunn, i anvndningen av den utrustning som lnas ut samt fr videokonferensanvndningen i LC-korridoren.

Teknisk och pedagogisk handledning och std fr materialproduktion har getts fr fljande programvaror och utrustning 2013 (i statistiken ovan ingr endast den handledning som getts av LC-personal):

Moodle (Quiroz-Schauman, Forslund, Holm/DC, Lawast/DC),

Adobe Connect (Quiroz-Schauman , Sundstrm, Holm/DC),

Adobe Presenter (Sundstrm),

Adobe Captivate (Sundstrm),

Camtasia (Sundstrm),

Skrivskrmen (Sundstrm),

A:s bloggverktyg och annan Wordpress (Sundstrm),

Adobe InDesign (Sundstrm)

Videoeditering(Sundstrm)

MS Office (Sundstrm, Quiroz-Schauman)

Prezi (Sundstrm, Quiroz-Schauman)

E-lomake (Forslund, Quiroz-Schauman, Sari Lindstrm/DC),

E-tent (Forslund),

Kyvyt.fi (Quiroz-Schauman)

MinPlan och STURE (Nerdrum, Forslund)

Urkund (Holm),

Skanning och bildbehandling (Sundstrm),

Videokonferens Polycom (Holm/DC, Sundstrm, Forslund),

utlningsbara utrustningen: diktafoner, videokamera, ljudutrustning mm. (Sundstrm)

ntkursplanering (Forslund)

kursutvrdering (Forslund)

Individuell IT-handledning erbjuds ocks t studerande. Ca 15 studenter (totalt ca 35 h) utnyttjade individuell IT-handledning. Handledning gavs framfr allt i anvndningen av MS Word och e-lomake t kand- och graduskribenter, samt i videoeditering. IT-handledningen gavs av Maria Sundstrm, Johanna Quiroz-Schauman och Tove Forslund.

Maria Sundstrm handledde i anvndningen av den utrustning som studenterna lnade (diktafoner, ljudutrustning, videokamera mm.).

4.2.2 Moodle

P vren anvndes nnu version 1.9 av Moodle. En ny version av Moodle, dvs. version 2.4, togs i bruk under hsten. Lrarna verfrde sjlva sina kurser frn Moodle 1.9 till 2.4, dvs. vergngen kunde inte genomfras som en uppdatering av programvaran som syns i existerande kursers utseende. Detta betydde mycket arbete fr DC:s moodle-administratrer som skapar nya kursbottnar fr alla kurser och i vissa fall gjorde verfringen t lrarna; samtidigt skedde dock ocks en behvlig uppstdning bland gamla kurser.

Antal kurser i Moodle 2.4: 1111 (3.1.2014); jfr Moodle 1.9, dr det fanns 1785 kurser (dr grundade DC endast tv nya kurser under hsten 2013).Antal anvndare i Moodle 2.4: 4600 (v. 47)

Aktiviteten (stickprov) p Moodle 1.9 resp. Moodle 2.4 var i september 50/50 %, i oktober 25/75 %, i november 20/80 %.

Om verfringen informerades frsta gngen 29.4.2013 via Introkurs i Moodle och Aktuellt p Anstllda-portalen. 7.6.2013 skickades det ut ett mejl via Introkurs i Moodle (1.9) om att verfringen av nya kurser kunde inledas och det informerades via Aktuellt p Anstllda-portalen. 19.8.2013 skickades via Introkurs en specificering av tidtabell. En pminnelse skickades ut via Introkurs 18.12.2013.

verfringen innebar ett kat behov av anvndarhandledning, vilket i huvudsak gavs av Lrcentret, p fljande stt:

verfringsguide (gjort av Lawast/DC)

Infoseminarier (via AC och som videofrelsning) om skillnaderna mellan Moodle 1.9 och 2.4

Kurser (grund- och fortsttningskurser) i Moodle 2.4 i bo (och av EduLab i Vasa)

Resursrummet fr Moodle 2.4 (i Moodle) med guider och stdmaterial

Demokurs tillgnglig i Moodle

Forum fr frgor& svar och individuell handledning.

Lrcentret har ordnat informationsseminarier och gjort en kort ntfrelsning om nyheterna i Moodle 2.4 samt uppdaterat alla guider i Resursrummet fr Moodle 2.4. Totalt uppdaterades ca 20 guider (Introguiden + guider om enskilda funktioner). Ett infoblad med frgor och svar om Moodle 2.4 skickades ut 6.11. Skillnaden mellan de tv versionerna av Moodle r rtt stor, vilket mrks i antalet frgor som berr anvndningen. Handledningen i Moodle kade enormt frn 2012 (ca 14 lektioner 2012, ca 155 lektioner 2013).

Alla lrare som bestller kursbottnar i Moodle 2.4 registreras ocks i Resursrummet, vilket gr att nyhetsforumet kan anvndas som informationskanal. Vi strvade efter att alla frgor om Moodle-anvndningen skulle stllas (eller att tminstone alla frgor skulle besvaras) i Frga om Moodle-forumet i Resursrummet p detta stt kunde lrarna lra sig av andras frgor och ocks besvara varandras frgor. (Hr gjorde LC-personalen ca 55 inlgg med handledande information under hsten 2013).

LC ordnade grund- och fortsttningskurser i Moodle:Introduktionskurs, Fortsttningskurs 1: Aktivering av studerande + vningsuppgifter, Fortsttningskurs 2 Examination, feedback och utvrdering, och fr.o.m. hsten ven en kurs fr dem som ville frscha upp sin kurs i Moodle, dvs. brja anvnda lite fler funktioner och lite mer genomtnkt utseende. I Frscha upp-kursen ingick ven individuell handledning, dr lrarna tillsammans med Quiroz-Schauman gick igenom den egna kursen och fick svar p frgor samt goda rd. En repetitionskurs erbjds, eftersom det stlldes mycket frgor om den nya Moodle.

Fr.o.m. vren 2013 har Dan Holm, Andreas Lawast, Johanna Quiroz-Schauman och Tove Forslund haft sex Moodle-mten, frst fr att planera vergngen till Moodle 2.4, men fr.o.m. november beslt vi att i fortsttningen hlla regelbundna arbetsmten ca en gng per mnad, fr vilka det skrivs PM.

Som Moodle-administratrer fungerade Dan Holm och Andreas Lawast p Datacentralen, som ocks gav mer tekniskt inriktat std, medan handledning i anvndningen av Moodle i undervisningen i frsta hand gavs av Johanna Quiroz-Schauman och Tove Forslund. Lrcentrets praktikant, Mia Eklund, uppdaterade en stor del av guiderna till Moodle 2.4.

Stdmaterial och guider fr Moodle 1.9 hittas i Introkurs i Moodle och fr Moodle 2.4 i det som nu heter Resursrummet fr Moodle 2.4.Blankett fr bestllning av kursbotten hittas hr: www.abo.fi/stodenhet/dcmoodle (DC:s webb).

4.2.3 Adobe Connect (AC)

Anvndningen av Adobe Connect kade, vilket betydde att det ocks behvdes rtt mycket individuell handledning AC r ett verktyg dr det bsta sttet att komma igng med anvndningen r att testa och f handledningen fr den specifika situation dr verktyget ska anvndas.

Tekniskt std fr AC: Dan Holm, DC.

Anvndarhandledning i AC ges i frsta hand av Maria Sundstrm, Johanna Quiroz-Schauman och Dan Holm.

Std fr Adobe Connect: www.abo.fi/stodenhet/adobeconnect.

4.2.4 Sociala medier och A:s bloggverktyg

P hsten tog A i bruk ett nytt bloggverktyg. Det betyder att A nu har tv bloggverktyg, ett fr enhetsbloggar och officiella bloggar (blogs.abo.fi), samt ett nytt (blogs2.abo.fi) fr kurs- och projektbloggar, privata/personliga bloggar, mnesfreningsbloggar o.dyl.

Lrcentret ansvarar fr bloggverktyget fr kursbloggar och privata bloggar.

Fr blogs2.abo.fi skapades en bestllningsblankett och en guide.

.

Inloggning via Anstllda-portalen, direktlnk: http://blogs2.abo.fi

Maria Sundstrm ger handledning t lrare som vill utnyttja tillmpningar fr sociala medier i sin undervisning.

Blankett fr bestllning av och guider fr den som skapar kursbloggar/privata bloggar hittas p http://www.abo.fi/stodenhet/bloggar

4.2.5 Programvaror och utrustning fr video-, ljud- och bildproduktion

Fr produktion av videofrelsningar har anvnts Adobe Presenter, Adobe Captivate och Camtasia (i kombination med skrivskrm). r 2013 gjordes inga produktioner i Adobe Captivate. Efter att Adobe Presenter upprepade gnger kraschade brjade vi i stllet rekommendera Camtasia fr videofrelsningar.

En skrivskrm Wacom Cintiq finns i Mimers Brunn. Med skrivskrmen kan man skriva och rita fr hand i stllet fr p tangentbord eller med mus. Detta r praktiskt bl.a. fr att producera material som innehller formler eller kurvor som tar lngre tid att skriva/rita med dator. Produktionerna kan bandas med hjlp av Camtasia.

Lrcentrets YouTube-kanal kan anvndas fr uppladdning av videon: www.youtube.com/user/larcentret/videos. 49 videor producerades och laddades upp fr olika ndaml r 2013. Vissa videon r dolda (dvs. inte tillgngliga utan direktlnk) p begran av respektive frelsare.

P en av datorerna i Mimers Brunn finns Adobe InDesign fr grafisk layout.

Information om Adobe Captivate och Camtasia: www.abo.fi/stodenhet/captivatecamtasiaStdmaterial fr skrivskrmen: www.abo.fi/stodenhet/skrivskarm

Anvndarhandledning ges av Maria Sundstrm.

4.2.6 Urkund

Stdet fr Urkund och plagiathantering ges av Dan Holm, Datacentralen (lsning av tekniska problem i Urkund, kontaktperson till leverantren, anvndarhandledning), Tove Forslund (webbinformation) och Ole Karlsson (frgor om reglerna fr plagiatgranskningen vid A).

Webbinformationen fr plagiathanteringen uppdaterades.

Nya lrare fr tillgng till programvaran genom att mejla urkund@abo.fi (adressen nr Dan Holm, Ole Karlsson, Tove Forslund och Andreas Lawast).

Stdmaterial: www.abo.fi/stodenhet/plagiathantering och www.abo.fi/student/etik_plagiat (ven p engelska).

Tabell 5: Antal inskickade dokument i Urkund ren 2009-2013 (statistik frn Datacentralen/Holm)

Bild: Inskickade dokument i Urkund ren 2009-2013, frdelat per mnad (graf av Holm)

4.2.7 E-lomake

Anvndningen stddes frmst med hjlp av individuell handledning. Anvndarguiden fr e-lomake uppdateras kontinuerligt utgende de frgor som uppdagas under handledningstillfllen.

Ansvarsperson vid DC inkl. kontakter till leverantren: Sari LindstrmAnvndarhandledning: Tove Forslund, Johanna Quiroz-Schauman.

Stdmaterial: www.abo.fi/stodenhet/elomake.

4.2.8 Kyvyt.fi

I slutet av december 2011 skaffades Kyvyt.fi-programvaran fr pilotering under r 2012. Piloteringen fortsatte 2013.

En arbetsgrupp har under 2013 bekantat sig med och testat Kyvyt.fi. Arbetsgruppen freslog att A inte anskaffar Kyvyt.fi fr 2014, men har beredskap fr anskaffning ifall det uppstr konkreta behov av portfljprogramvara.

Under 2013 skapades tre videointroduktioner i Kyvyt.fi.

Stdmaterial: www.abo.fi/stodenhet/kyvytfi Anvndarhandledning ges av Johanna Quiroz-Schauman.

4.2.9 Utrustning

Lrcentret lnar ut AV-utrustning t personal och studerande i bo. Frn Lrcentret kan personal och studerande lna bl.a. diktafoner (4 st.), bordsmikrofon och kamera, digital kamera, videokamera, ljudutrustning och ritplatta. Diktafonerna lnas kontinuerligt av studerande som gr intervjuer fr sina vnings- och examensarbeten. Ljudutrustningen lnas framfr allt fr konferenser, seminarier och akademiska festligheter. Bordsmikrofon och kamera lnas bl.a. fr Adobe Connect-sndningar frn frelsningssal eller fr distansmten.

Under ret anskaffades en ny kamera (Canon EOS 7D).

Det finns ocks en bttre videokamera som amanuensen anvnder fr filmning och som i princip inte lnas ut. Det finns ven utrustning fr digitalisering av C-kassetter, magnetofonband och VHS-kassetter.

I Mellanvgen p Lrcentret finns en Smartboard som r allmnt tillgnglig.

Anvndarhandledning ges av Maria Sundstrm.

All utlningsbar utrustning r tillgnglig via resursbokningen.

Information om utrustningen: www.abo.fi/stodenhet/lcutrustning.

4.3 Multimediaproduktion

Lrcentret str i viss mn till tjnst med multimediaproduktion inkl. streaming, vilken handhas av i frsta hand amanuens Maria Sundstrm, dels fr A som helhet, dels inom ramen fr tjnsten vid CSK.

De tjnster som framfr allt utnyttjades var

streaming av A-allmnna seminarier

audio- och videoeditering samt hjlp med publicering av material som personalen sjlva producerar

produktion av videoguider och frelsningar (riktade till hela personalen och/eller alla studerande, hr infrda under F)

Totalt uppgick produktionsarbetet till ca 340 h (2012: 270 h), se tabell 5.

Tabell 5: Multimediaproduktion 2013, antal h/enhet.

49 videor producerades och laddades upp i Lrcentrets YouTube-kanal r 2013: www.youtube.com/user/larcentret/videos (vissa videor r dolda p begran av respektive frelsare).

Information om multimediastdet: www.abo.fi/stodenhet/multimediaproduktion.

4.4 E-tent

E-tent r ett samarbete med TY. Ansvarsperson vid A r Tove Forslund.

Vid rets slut fanns nnu e-tentutrymmena i PharmaCity och en plats i Academill i Vasa. I bo planeras en flyttning av datorerna frn PharmaCity till bo handelshgskola och ibruktagning av ett nytt utrymme i Teutori.

Arbetet med att kunna brja anvnda Lyyra-kortet som nyckel till e-tenturymmet i bo har tagit orimligt lng tid, dock av A-oberoende orsaker. Fr.o.m. hsten 2013 kunde studentkort ntligen anvndas fr detta syfte.

P initiativ av Turun ammattikorkeakoulu trffades representanter fr TuAMK, TY och A fr att diskutera samarbete i e-tentfrgor. Det pgr ven nationella samarbetsprojekt kring e-tent.

Infr sommaren 2013 uppmuntrades mnena och lrarna att erbjuda e-tent som sommartent, bl.a. genom ett utskick som frsta prorektor, Christina Nygren-Landgrds, gjorde till mnesansvariga. Psykologi och folkrtt erbjd alla sina sommartenter som e-tent. Inom farmaci har e-tent redan anvnts lnge som en alternativ tentamensform. CSK:s diagnostiska prov i tyska r den mest avancerade tenten som erbjuds (ett lngt test med essfrgor, sjlvrttande frgor och lucktest) det gjordes frst i slutet av december s ingen har nnu tenterat det fre nyret.

Information om e-tent:

www.abo.fi/stodenhet/etent (flyttades frn mappen Aktuella projekt till mappen Utrymmen och utrustning) och www.abo.fi/stodenhet/en/etentwww.abo.fi/student/etent och www.abo.fi/student/en/etent

Tabell 6: E-tenter som erbjudits och avlagts frn det A brjade erbjuda e-tent 2011 fram t.o.m. 31.12.2013

4.5 Utrymmen

Multimediarummet Mimers Brunn har r 2013 anvnts framfr allt fr produktioner med skrivskrmen och Camtasia, videoeditering, InDesign och Adobe Connect-mten.

Skannern flyttades till Hrden i B-aulan.

Anvndarhandledning gavs av Maria Sundstrm t personal och studerande i anvndningen av programvarorna och utrustningen.

P Lrcentret finns ven tv videomtesutrustningar, Kortvgen och Mellanvgen. Personalen i korridoren assisterade anvndarna i att starta videokonferenserna. Vid tekniska problem och fr mer avancerad anvndning gav Dan Holm std.

P Lrcentret finns ocks tv grupprum fr studerande. Rummen brjade under ret utnyttjas allt mer fr studerandenas grupparbeten. Rummen anvndes ocks fr flextent, dvs. som tentutrymme fr studerande som hade rtt att tentera p dator och/eller med frlngd tentamenstid.

Grupprum B135 var bokat 1610 h r 2013 (jfr 1170 h r 2012), medan grupprum B136 var bokat 705 h (tillgngligt fr bokning endast 8 mn). B136 var bokat 311 h r 2012 (tillgngligt fr bokning endast 6 mn).

De flesta IT-kurser fr studerande och personal inom ramen fr IT-verktygsldan och personalutbildningen arrangerades i PC-klassen Stansen. Fr.o.m. 2013 kunde ven PC-klassen Galvani bokas fr undervisning, vilket r bra d kurser med frre deltagare kan hllas dr i stllet fr i Stansen. Kursarrangemangen underlttas av att kurserna hlls nra lrarens/kursledarens arbetsrum och nra Oraklet.

4.6 Std fr ny undervisande personal

Lrcentret har tidigare erbjudit introduktionskurs fr ny undervisande personal (Verktygsldan fr ny undervisande personal vid A"), men t.ex. hsten 2012 kom det s f anmlningar att vi i stllet producerade tv korta videointroduktionsfrelsningar. (Undervisningsplanering och Att arbeta som lrare vid A introduktion), som vi hnvisade nya lrare till.

Fr.o.m. hsten 2013 kunde Lrcentret erbjuda tv moduler inom Universitetspedagogik. Flera av de kortkurser som erbjuds inom Universitetspedagogiken modul 3 och 5 rekommenderas fr ny undervisande personal, t.ex. Frn undervisningsplanering till utvrdering, Examination och bedmning, introduktionskurser i Moodle och Adobe Connect och Ntkursplanering och handledning. Tack vare att kurserna kunder rknas tillgodo inom universitetspedagogik samlade de bra med deltagare under hsten.

Guide fr undervisande personal gjordes om till information i Moodle, Att arbeta som lrare vid A, p vilken alla kan registrera sig utan kursnyckeln. Information om kursen skickades ut till all fr.o.m. hsten 2012 nyanstlld personal. Dessutom informerades om kursen via Lrcentrets nyhetsbrev och t deltagarna p de av Lrcentret arrangerade kurserna i universitetspedagogik. (P kursen finns nu 63 registrerade deltagare).

Bild: Information i Moodle, Att arbeta som lrare vid A

P vren skickades Guide fr undervisande personal, Guide fr kurs- och undervisningsplanering och Handledningens A- skickades till all ny undervisande resp. handledande personal (frutsatt att personalsekreteraren meddelade om att ny personal anstllts eller att vi p annat stt fick reda p det, t.ex. i samband med att personen bestllde Urkund-anvndarkonto).

4.7 vrigt pedagogiskt std

Lrcentret stder utvecklingen av utbildningen och undervisningen i frgor som gller bl.a. genomstrmning, lrandeml, studentrespons, handledning av examensarbeten, allmnfrdigheter och ntundervisning.

ren 2012-2014 utvecklas temata genomstrmning, studentrespons och allmnfrdigheter framfr allt genom det stiftelsefinansierade projektet Strategisk utveckling inom utbildning: delprojektet Studentgenomstrmning versyn ver studieprocesserna (se kap. 8.1).

Stdet fr kursutvrdering utvecklades tillsammans med IPL, HF och HHA. HF:s guide fr kursutvrdering utvecklades av HHA. IPL gjorde excelblankett fr hantering av inlmnade kursutvrderingar i e-lomake och presenterade god praxis fr kursutvrdering p ett seminarium som spelades in.

Lrcentret erbjuder stdet genom utarbetande av guider, personalutbildning och individuell handledning.

Ntstdd undervisning frmjas bl.a. genom arbete i ledningsgruppen fr ntstdd undervisning och tillsammans med referensgrupperna fr virtualisering. Ntkursproduktion stds genom webbinformation, konsultation, personalutbildning och individuell handledning. Lrcentret koordinerar administrationen kring de ntkursprojekt som beviljats srskild finansiering.

r 2013 har fljande pedagogiska stdmaterial utarbetats:

Guide fr undervisande personal gjordes om till en Moodle-kurs: Att arbeta som lrare vid A

Guide fr tillgnglig undervisning vid A

Utveckling av stdsidorna fr kursutvrdering: Guide fr kursutvrdering i e-lomake, lnkar till videopresentationer om kursutvrdering, blankett fr hantering av svaren i e-lomake, lnkar till olika kursutvrderingsblanketter mm.

Materialet hittas p: www.abo.fi/stodenhet/stodmaterial

5 STUDIERDGIVNING, STUDIEPSYKOLOGVERKSAMHET, KURSER I ALLMNFRDIGHETER OCH STD FR RDGIVNING

5.1. Allmnt

5.1.1 Lrcentrets roll i studierdgivningen

Lrcentrets roll i den hr verksamheten r att handha allmn koordinering och allmn studierdgivning, samt att producera stdmaterial.

Lrcentret koordinerar kurserna inom ASF Akademiska studiefrdigheter (tta kurser 1 sp), samt handhar undervisningen p sex av dessa tta kurser. Lrcentret administrerar de fyra kurserna Frtroendeuppdrag ( 1-2 sp), arrangerar IT-kurser, Kand- och graduklubben och klinikverksamhet (lrandeklinik, graduklinik och individuell IT-handledning).

Undervisning i allmnfrdigheter genomfrs enligt fljande prioritering: 1) i frsta hand integrerat institutionernas ordinarie undervisning, 2) i andra hand som helheter som ger sp inom ASF, 3) i tredje hand som korta kurser.

Lrcentrets studierdgivare koordinerar studieorienteringen och tutorverksamheten (tutorrekrytering, tutorutbildning, inkl. kursen Tutorskap 2 sp samt administration av tutorrapporter och -arvoden).

Lrcentret stder studierdgivningen genom att tillsammans med studierdgivarna utvrdera och vidareutveckla de ntstdda studieorienteringskurserna.

Studiepsykologen skter studiepsykologverksamheten i bo (individuell handledning och gruppverksamhet) samt personalutbildning fr hela A.

Lrcentret koordinerar stdet fr studerande med funktionsnedsttning (bl.a. handleder studerande i anvndning av hjlpmedel, ger rd t lrare fr tillgnglig undervisning, samarbetar med institutionernas studierdgivare i tillgnglighetsfrgor, arrangerar flextenter m.m.).

Lrcentret ansvarar fr e-tent (praktiska arrangemang gllande utrymmena tillsammans med TY, videovervakning, gr tentbottnar eller tenter t lrarna, skapar stdmaterial t studenter och personal).

Lrcentret producerar och uppdaterar stdmaterial (bl.a. videofrelsningar om studieteknik och IT, webbsidor om studieteknik, guider fr nya studerande, material fr kand- och graduskribenter).

Lrcentret koordinerar egenlrartrffarna fr flera av institutionerna och frsker garantera att god praxis sprids mellan egenlrarna vid A. LC ordnar introduktion fr nya egenlrare tv gnger/r.

Ansvarspersoner:

Studierdgivare vid Lrcentret r Johanna Hedenborg; ASF-kurserna, studieorientering, tutorutbildningen, allmn koordinering, tillgnglighetsfrgor.

Johanna Quiroz-Schauman koordinerar Kand- och gradustdet och IT-verktygsldan.

Patrik Lindstrm (vren 2013) och LC-amanuens Maria Sundstrm har fungerat som IT-lrare.

Studiepsykolog Klara Schauman-Ahlberg ansvarar fr studiepsykologverksamheten samt Lrandekliniken och Kand- och gradukliniken.

Monica Nerdrum deltar i utvecklingen av effektiv studierdgivning, bl.a. genom att producera stdmaterial.

Tove Forslund ansvarar fr egenlrarverksamheten och e-tent.

5.1.2 Lrcentrets std fr studenter enligt mlgrupp

De frmsta mlgrupperna fr Lrcentrets std r nya studenter och kand- och graduskribenter. Studiepsykologen tar dock naturligtvis emot studenter p alla rskurser, liksom t.ex. ocks studierdgivaren ger handledning t studerande med funktionsnedsttning oberoende av rskurs.

Stdet fr nya studenter bestr bl.a. av studieorienteringen inkl. tutorverksamheten, ASF-kurserna 1-3 och 5-7, IT-kurser, material om studieteknik (ntfrelsningar, guiden Studieteknik och studiefrdigheter), guiderna Studienyckeln och Serviceguiden samt MinPlan-guider.

Stdet fr kand- och graduskribenter bestr bl.a. ASF-kurserna 4 och 8, Kand- och gradukliniken, Kand- och graduklubben, Guide fr kandidatskribenter, webbinfo fr kand- och graduskribenter, IT-kurser och individuell IT-handledning.

5.2 Tutorverksamhet

Lrcentrets studierdgivare koordinerar tutorverksamheten fr bo Akademi: tutorutbildningens planering och koordinering, information, webbstd, arvodesrapportering m.m. Koordineringen gller grundexamenstutorer och Masters Degree-tutorer. Utbildning fr den sistnmnda gruppen ordnas i samarbete mellan Lrcentret och Internationella enheten. Internationella enheten koordinerar tutorverksamheten fr Akademins utbytesstuderande.

Fr.o.m. hsten 2012 kan tutorerna ven avlgga 2 sp i tutorskap, genom att utver tutorarbetet gra vningsuppgifter i Moodle (se kap. 5.4.2).

Tutorverksamhetens webbsidor: www.abo.fi/student/fortutorer samt www.abo.fi/student/en/masterprogrammetutor

Se bilaga 2 fr material.

Tutorutbildning fr grundexamenstutorer 2013

Vrterminen 2013

bo-tutorer

Tutorutbildning del 1, 24.4

Studentkren: Information om AS verksamhet, speciellt med tanke p tutorer och

hstens nya studerande

Studierdgivare Johanna Hedenborg: Goda rd infr tutorret, praktiska detaljer om tutorrapport, tutorarvode, studieorienteringen. Kursen Tutorskap 2 sp.

Studierdgivare Johanna Hedenborg och lrcenterchef Tove Forslund: Om tutorskapet och tutorns uppgifter. Att vara ny studerande tutorn som std och hjlp. Ledarskap och tutorgruppens processer.

Tutormiddag

Vasa- och Jakobstad-tutorer

Tutorutbildning del 1, 3.5

Studentkren: Information om AS verksamhet i Vasa

Studierdgivare Johanna Hedenborg: Goda rd infr tutorret, praktiska detaljer om tutorrapport, tutorarvode, studieorienteringen. Kursen Tutorskap 2 sp.

Studiepsykolog Harriet Huhtamki (Vasa) presenterade sig.

Studiepsykolog Klara Schauman-Ahlberg och studierdgivare Johanna Hedenborg: Om tutorskapet och tutorns uppgifter. Att vara ny studerande tutorn som std och hjlp. Ledarskap och tutorgruppens processer.

Huvudtutorerna Anna Nylund och Antonia Prinsn (PF) samt Hanna Karlson (SamVet): Tutor i praktiken, vad innebr det?

Tutormiddag

Masters-tutorer 2013 i bo + videokonferens Vasa

MP tutor meeting 4.6.2013

Studierdgivare Johanna Hedeborg, LC, och koordinator Gurli-Maria Gardberg, IE:

Practical information

Coordination of Masters programmes, contact persons at the department

Tutor check list

Hstterminen 2013

Samtliga grundexamenstutorer

Tutorutbildning del 2, 26.8

Institutionsspecifik information (studiechefer, studierdgivare)

Planering infr tutorret

Vasa: Studenthlsans och studentprsten informerade om sin verksamhet

bo: Gemensam information fr tutorer och egenlrare (ekonomutbildningen, pol.kand.-utbildningen, RN-utbildningen, KT & NatVet och BioVet & IT).

Bilder: Akademins duktiga tutorer p tutorutbildning (bo24.4.2012, Vasa 3.5.2013)

Tabell 7: Deltagare i tutorutbildningen r 2013

5.3 Studieorientering

Lrcentrets studierdgivare koordinerar studieorienteringsveckans program i bo i samarbete med institutionernas studierdgivare. I Vasa koordineras programmet i frsta hand av institutionernas studierdgivare. r 2013 infll studieorienteringveckan v. 35.

Programmet riktas i frsta hand till kandidatnivns nya studerande. Magisterstuderanden uppmuntras delta i valda delar av studieorienteringsprogrammet som arrangeras fr kandidatnivn. r 2013 ordnades srskilda informationstrffar fr magisterstuderanden vid fljande institutioner under v. 34-36: PF, HHA, pol.mag. (SVI, StatsVet, RVI), IT, KT. HF hll individuella handledningar.

En separat studieorientering ordnades 2.9.2013 fr diplomingenjrsutbildningen i energiteknik i Vasa. Fr arrangemangen stod utbildningens egna ansvarspersoner, bl.a. studiechef Ulla Bckstrm.

Studieorienteringens program och material: www.abo.fi/student/studieorientering

Se bilaga 2 fr material.

Internationella enheten ansvarar fr studieorienteringen fr internationella studerande, bde utbytes- och examensstuderande.

5.4 Kurser i allmnfrdigheter

Tillsammans med bl.a. biblioteket och Arbetsforum stder Lrcentret studerandena i utvecklingen av deras allmnfrdigheter. Under r 2013 erbjds informationsskning och studieteknik som separata kurser och frelsningar fr Akademins nya studerande inom ramen fr Lrcentrets och AB:s verksamhet. Arbetsforum arrangerade kurser bl.a. i arbetsskande och uppgrande av CV.

Kurser och frelsningar som inte var srskilt riktade till en viss institutions studerande, erbjds i regel ocks inom ramen fr personalutbildningen. IT- och informationskompetenskurserna erbjds t svl studerande, personal som forskarstuderande.

Kurserna i allmnkompetenser marknadsfrdes bl.a. via flygblad, anslagstavlor och e-post-listor (frmst grundexamensstuderande). ven bo Akademis Studentkrs fredagsmejl anvndes fr marknadsfring.

I tabell 8 nedan framgr deltagande i kurserna Akademiska studiefrdigheter ren 2007-2013. Tabellen inkluderar fr.o.m. hsten 2011 ven vriga kurser och prestationer som kan rknas till allmnkompetenser: Tutorskap 2 sp, Arbetslivskompetens 2 sp, frtroendeuppdrag 1-7 sp och Interkulturell kommunikation I-II 4-8 sp.

Gllande totalantalet deltagare kan noteras att HF och IPL fram till r 2011 hade en egen obligatorisk IT-kurs (100003.2), men p.g.a. minskade anslag mste denna strykas. Hsten 2013 deltog frsta rets studerande vid HF och IPL istllet/enligt behov i kurserna ASF1-4, varav ASF1-2 nu erbjds fr frsta gngen under bde vr- och hstterminen.

Det r Arbetsforum som erbjuder kursen Arbetslivskompetens 2 sp (nrstudier, videomaterial och materialbank i Moodle). Som regel ordnas kursen en gng/termin/ort. Under r 2013 ordnades kursen dock en gng i bo (vren) och en gng i Vasa (hsten), frmst pga. tjnstledigheter bland Arbetsforums personal.

* fr.o.m. 2013: kurs bde vt och ht, ** fr.o.m. 2011: kurs bde vt och ht, *** inkluderar bde grundexamens- och utbytestutorer,

**** erbjds fr.o.m. hsten 2011, ***** tabellen beaktar prestationer fr.o.m. hsten 2011

Tabell 8: Antal studerande som avlagt ASF-kurserna 2007-2013

I tabell 9 nedan framkommer antal studerande som deltagit i ASF-kurser samt vriga allmnfrdighetskurser. Som regel kan konstateras att studeranden vanligtvis slutfr kurserna d de vl har inlett dem, ven om kurserna avlggs som ersttande kurser fr studieorienteringskurser eller som fritt valbara kurser.

Tabell 9: Deltagare per institution i sp-givande kurserna i allmnfrdigheter r 2013

5.4.1 Akademiska studiefrdigheter 1-8 sp

Helheten Akademiska studiefrdigheter bestr av tta kurser 1 sp, varav ASF 4-8 erbjds fr frsta gngen under 2011. Alla kurser anvnder sig av Moodle. Helheten bestr av fljande kurser:

ASF1: Akademiska studier

ASF2: Studieteknik

ASF3: Informationskompetens, grundkurs

ASF4: Informationskompetens, fortsttningskurs

ASF5: Kvalitet

ASF6: IT-basfrdigheter, grundkurs

ASF7: IT-basfrdigheter, fortsttningskurs

ASF8: Allmnna kandidatfrdigheter

Utver det tematiska innehllet (se: www.abo.fi/stodenhet/asf) r mlsttningen att p kurserna gra deltagarna bekanta med s mnga olika verktyg som mjligt p dessa till sin omfattning relativt korta kurser. Av Moodles funktioner anvndes forum, uppgift, test, enkt, betygsbok och opinionsunderskning. Dessutom anvndes Adobe Connect fr online-ntfrelsning, Adobe Presenter fr ntfrelsning, Flash, sociala medier, Adobe Captivate fr e-guider, Nelli, AB:s elektroniska databaser, RefWorks m.m.

Vren 2013 ordnades kurserna ASF 1-5 samt 7-8, hsten 2013 erbjds kurserna ASF 1-4 och 8, varav ASF1-2 fr frsta gngen ven p hstterminen. Som lrare p kurserna fungerade studierdgivare Johanna Hedenborg (ASF 1-2 och 5), bibliotekarie Eva Costiander-Huldn och bibliotekarie Jessica Signell (ASF3 och ASF4). Fr ASF8 ansvarar planerare Johanna Quiroz-Schauman.

Antalet allmnfrdighetskurser som erbjds r 2012 r s gott som detsamma som 2013, d.v.s. 20 kurser mot 19 i fjol. Gldjande kan noteras att det totala antalet deltagare som avlagt studiepong inom allmnfrdigheter kade markant (frn 267 till 387), vilket innebr en kning p nstan 45 %. kningen kommer speciellt frn kurserna ASF1-4, som alla erbjds svl vr- som hsttermin 2013.

ASF-kurserna utgr ersttande kurser fr institutionernas studieorienteringskurser enligt fljande:

HF & IPL: 100003.0 Studieorientering 2 sp. Ersttande kurser Akademiska studiefrdigheter (ASF) 1-8

PF: 685002.0 PF:s studieorientering 2 sp. Ersttande kurser: ASF-kurserna 1-2.

Pol.kand.-utbildningen: 357030.1 Introduktion till studierna 2 sp, 357030.2 Informationskompetens, grundkurs 1 sp, 357030.3 Kvalitet 1 sp, 357030.4 Informationskompetens, fortsttningskurs 1 sp.

Ersttande kurser: Introduktion till studierna erstts av ASF 1-2. Informationskompetenskurserna och Kvalitet erstts av motsvarande ASF-kurser.

Ekon.kand.-utbildningen: 357005.0 Studieorientering fr ekonomie kandidatutbildningen 1 sp. Ersttande kurs: en kurs bland ASF 1-8 sp.

Se tabellerna 8 och 9.

5.4.2 Tutorskap 2 sp

Fr.o.m. hsten 2012 erbjuds tutorerna vid bo Akademi mjlighet att f studiepong fr sitt tutorskap. Detta sker i form av kursen Tutorskap 2 sp. P kursen kan tutorer frdjupa sig i smgruppsledarskap och reflektera ver den utvecklingsprocess som tutorskapet innebr, bde p grupp- och individuell niv. Kursen r frivillig och kan bara avlggas under en aktiv tutorperiod, inte retroaktivt. Av totalt ca 155 grundexamens- och utbytestutorer har 77 avlagt kursen under r 2013 (jmfrt med 42 personer r 2012), vilket r ett gldjande stort antal. Se tabellerna 8 och 9.

5.4.3 Frtroendeuppdrag 1-7 sp

Fr.o.m. hsten 2012 kan studerande f studiepong fr frtroendeuppdrag. Prestationen fr studiepongen utgrs av frtroendeuppgifter som studentrepresentanten innehaft i Akademins eller Studentkrens organ. Efter verksamhetsperioden grs en anskan, som lmnas in till enheten Forskning och utbildning p srskild blankett tillsammans med inlrningsdagbok/rapport samt intyg ver frtroendeuppdraget/-uppdragen.

Studiepong ges fr frtroendeuppdrag inom bo Akademis styrelse (2 sp), bo Akademis studentkrs styrelse (2 sp), bo Akademis institutionsrd (2 sp) och vriga frtroendeuppdrag vid A (1 sp). Under r 2013 emottogs och godkndes 13 anskningar om frtroendeuppdragsstudiepong.

Se tabellerna 8 och 9.

5.4.4 IT-kurser

IT-frdighetskurser har ordnats fr nya A-studerande sedan 2005. P.g.a. minskade anslag mste den obligatoriska IT-kursen fr HF:s studerande strykas r 2012 och inga IT-kurser som gav sp riktade till specifika institutioner kunde finansieras av Lrcentret fr.o.m. lsret 2012-2013. En IT-kurs, ASF7 1 sp, som var ppen fr alla studenter, erbjds 2013 (se ASF-kurser ovan).

Ngra kortkurser i IT bestllda av enheterna kunde erbjudas 2013, dels med utomstende IT-lrare i Excel (Patrik Lindstrm) och med Lrcentrets egen personal (Maria Sundstrm) i Word. Pga. anstllningsstoppet kunde Lrcentret inte lngre erbjuda institutionerna mjligheten att bestlla Excel-kurser fr.o.m. hsten 2013. Lrcentret arrangerade fljande IT-kurser fr studerande 2013

Excelkurser inom ramen fr grundkursen i redovisning/HHA, vt 2013: 2 h, 4 grupper (totalt 8 h), totalt 92 studerande

Word fr akademiskt skrivande fr folkloristik/HF, engelska/HF och inom ramen fr Kand- och graduklubben: 3 kurser 2-4 h (totalt 10 h), totalt 26 deltagare (studerande)

Dessutom var kurser som arrangerades fr personalen ven ppna fr studerande (t.ex. Prezi och PowerPoint fr posters).

Fr att komplettera kortkurserna, erbjuda material t de lrare som sjlva hller IT inom sina mneskurser och fr att delvis erstta bortfallet p kurser gjordes korta videoguider fr MS Excel, MS Word och Windows under 2013 (se kap. 12.4).

D IT-kurserna erbjds som obligatoriska fr studenterna alt. ingick som del av mnenas egna kurser kunde man garantera att alla studerande fick ta del av IT-undervisning och att slunda alla uppndde en viss niv. Detta kan A inte lngre garantera.

Som koordinator fr IT-kurserna fr studerande fungerar planerare Johanna Quiroz-Schauman.

5.5 Lrcentrets klinikverksamhet

Lrcentret erbjuder olika former av kliniker fr studerandena (se www.abo.fi/stodenhet/klinikverksamhet ):

Std i lrandet - lrandekliniken om inlrning, studieteknik, tidsplanering, stresshantering, ls- och skrivsvrigheter eller annan funktionsnedsttning. Stdet ges framfr allt av studiepsykologerna och Lrcentrets studierdgivare, individuellt eller i smgrupper.

Std i kand- och graduskedet - Kand- och gradukliniken r ett komplement till den handledning som ges inom mnena. Studerandena fr individuellt std eller std i smgrupper och kan diskutera mera informellt utanfr den officiella handledningen och seminariesammanhanget

Fr att bli herre ver tekniken - IT-kliniken i synnerhet fr dem som ska inleda eller som bst skriver avhandling. Hr ges hjlp med specifika funktioner i bl.a. MS Word, MS Excel, e-blankett och bildbehandling.

I tabell 10 nedan framgr hur denna typ av verksamhet utnyttjades. r 2013 kade handledningen totalt, frmst pga. att studiepsykologens handledning kade. ven flextenter kade.

* I studiepsykologens mottagning 2013 ingr ocks de studenter som behvt hjlp med kand- och graduskrivandet

Tabell 10: Lrcentrets individuella handledning och klinikverksamhet r 2010-2013.

5.5.1 Lrandekliniken

Lrandekliniken hade tre slags verksamhet r 2013: rdgivning i anvndningen av kompensatoriska hjlpmedel fr studerande med funktionsnedsttning, spnnargruppen och studiepsykologernas mottagning (se kap. 5.6).

5.5.1.1 Rdgivning fr studerande med funktionsnedsttning

Kompensatoriska hjlpmedel fr studerande med funktionsnedsttning infrskaffades till bo under hsten 2011: talsyntes ClaroRead, stavningskontroll StavaRex och SpellRight, skannerpenna och EyePal-lskamera. Personal och studerande informeras om dessa bl.a. via information under studieorienteringen, e-post, olika seminarier om tillgnglighet m.m. P webben finns detaljerad info om programvaran och hjlpmedlen som finns till frfogande: www.abo.fi/student/tillganglighetstod.

Under r 2013 har studierdgivaren vid Lrcentret handlett studerande genom att diskutera studerandes studiesituation med hnsyn till funktionsnedsttningen samt demonstrera och hjlpa att ta i bruk kompensatoriska hjlpmedel. Inalles 8 studenter har ftt individuell handledning, via antingen mejlkorrespondens, en trff eller flera trffar 45-60 min.

Lrcentret fungerar som resurs fr s.k. flextenter, d.v.s. tentamenstillfllen som krver specialarrangemang. Arrangemangen mter behovet som uppstr d en student p.g.a. en funktionsnedsttning br f skriva tentamen p dator och frlngd tentamenstid (mer n 4 h). Flextenterna kade mrkbart under r 2013; 13 tillfllen med 125 erbjudna tentamenstimmar (se tabell 10).

Rdgivningen och flextent handhas av Johanna Hedenborg.Information p webben: www.abo.fi/stodenhet/tillganglighetsstod

5.5.1.2 Spnnargruppen

Spnnargruppen startade i november 2012 och pgick till mars 2013. Gruppen r mnad fr studerande som spnner sig fr sociala situationer eller som r rdda fr att presentera arbeten muntligt och offentligt i sina studier. Till gruppen antogs sju personer. Under vren trffades gruppen tta gnger (vilket innebar totalt tolv trffar lsret 2012-2013). Gruppen trffades med 1-2 veckors mellanrum, 1 h 45 min/gng.

Spnnargruppen leddes av studiepsykolog Klara Schauman-Ahlberg.

Bild: Marknadsfringsposter fr Spnnargruppen (Grafisk design: Maria Sundstrm)

5.5.2 Kand- och gradukliniken

Kand- och graduklinikverksamheten bestod av dels individuell handledning, dels av Kand- och graduklubben lsret 2012-2013 och en ny Kand- och graduklubb lsret 2013-2014.

5.5.2.1 Individuell handledning

Till studiepsykolog Klara Schauman-Ahlbergs mottagning kom studenter med behov av std i kand- och graduskedet.

Monica Nerdrum handledde ngra studenter inom ramen fr ett srskilt projekt vid HF, dr studenter som inte avslutat sina studier fick hjlp att komma igng p nytt.

5.5.2.2 Kand- och graduklubben

Kand- och graduklubben stder kand-, gradu- och diplomarbetsskribenter och utgr ett komplement till den avhandlingshandledning som erbjuds vid enheterna. Teman som behandlas p klubben r sjlvknnedom, styrkor och utmaningar, tidshantering samt hur bttre hantera sjlvkritikern inom sig. Deltagarna gr uppgifter mellan trffarna och frvntas jobba aktivt med sin avhandling under processens gng. Dessutom har de mjlighet att delta i kurser i Nelli, RefWorks och Word. CSK deltar med handledning i och information om skrivstdet.

Hsten 2012 startade en Kand- och graduklubb med sju deltagare. Denna frsta Kand- och graduklubb trffades en gng i mnaden fr.o.m. oktober 2012 till maj 2013. Deltagarna kom frn olika mnen frn alla tre fakultetsomrden och hade pbrjat eller pbrjade sin kand- eller pro gradu-avhandling. De studenter som deltagit aktivt i Kand- och graduklubben samt gjort tillhrande vningsuppgifter fick 1 sp i Allmnna kandidatfrdigheter, ASF 8.

Bild: Kand- och graduklubbens poster 2013-2014

Hsten 2013 startade en ny Kand- och graduklubb med tta deltagare. Under hsten 2013 har klubben trffats tre gnger.

Som koordinator fr Kand- och graduklubben fungerar sedan hsten 2008 Johanna Quiroz-Schauman. Kand- och graduklubben leddes 2013 av studiepsykolog Klara Schauman-Ahlberg.Se www.abo.fi/stodenhet/gradu.

5.5.3 Individuell IT-handledning

Individuell IT-handledning gavs ocks t studerande. Handledning gavs framfr allt i anvndningen av Word och e-lomake t kand- och graduskribenter, samt i videoeditering.

Ca 15 studenter (totalt ca 35 h) utnyttjade individuell IT-handledning.

IT-handledningen gavs av Maria Sundstrm, Johanna Quiroz-Schauman och Tove Forslund.

5.6 Studiepsykologverksamheten

5.6.1 Studiepsykologens mottagning i bo

Studiepsykolog Klara Schauman-Ahlberg handleder frmst studenter som studerar i bo, eftersom det finns en studiepsykolog p deltid i Vasa. Studenterna kan dock g till studiepsykologen p den ort dr de befinner sig.

Under r 2013 skte sig 111 studerande till studiepsykologmottagningen i bo (63 % kvinnor och 37 % mn). De flesta (98 personer) fick den hjlp de behvde genom 1-5 samtal, medan 13 studerande behvde fler n 5 samtal.

Studerandena kom frn alla studieniver och alla tre fakultetsomrden. Teman som behandlades p studiepsykologmottagningen var bl.a. studieteknik, studiemotivation, tidshantering, prokrastinering (uppskjutande beteende), allvarligare studieofrmga, avhandlingsarbetet, livshantering, rdsla fr att delta p frelsningar, skriva tentamen eller upptrda.

Totalt kom de 111 studenterna p 314 handledningar ( ca 60 min), av dessa gllde 60 handledningar kand- och magisteravhandling (dvs. 60 besk kunde klassas som kand- och graduklinik). (Se tabell 11 nedan).

Tabell 11: Antal studenter som beskt studiepsykologen i bo, indelat enligt fak.omrde och studieniv.

5.6.2 Kartlggning av ls- och skrivsvrigheter eller dyslexi

P studiepsykologmottagningen startade en ny verksamhetsform vren 2013. Fr.o.m. januari 2013 har studenter vid A erbjudits mjligheten att f ls- och skrivsvrigheter utredda. Till ls- och skrivsvrighetskartlggning kan komma studenter som har en dyslexi- eller ls- och skrivsvrighetsdiagnos frn tidigare, men vars utltanden antingen r bristflliga eller frldrade. Drtill kan studenters svrigheter uppdagas p t.ex. sprkkurser varefter de kommer p kartlggning.

Fr tillfllet inbegriper testbatteriet vldigt mnga test. Studiepsykologen, som ftt tillgng till test som utarbetats inom akademin av forskaren Signe-Anita Lindgrn och professor Matti Laine, samlar samtidigt in data fr ifrgavarande forskning i dyslexi p universitetsniv. Det betyder att en del av testen grs i syftet att f mera data p hur dyslexi eller ls- och skrivsvrigheter kan komma till uttryck hos personer som studerar p universitets- eller hgskoleniv. Vissa deltest grs ocks p bde svenska och engelska med motiveringen att samtidigt kartlgga frdigheterna i engelska, eftersom mycket av litteraturen vid universitet r p bl.a. engelska. Vid behov kan andra sprk ocks testas vid kartlggningen. Varje gng grs en bedmning ver vilka sprk som ska ing i kartlggningen.

Att kartlgga en students l- och skrivsvrigheter tar fr tillfllet sammanlagt ca 10 h. I kartlggningen ingr flera blanketter som den studerande fyller i, ett screeningstest p 45 min samt 28 deltest. Frutom kartlggningssamtal och 2 testtillfllen 2,5 h tillkommer ett samtal dr studenten fr sitt utltande och feedback. Vid behov kan studiepsykologen jobba vidare med studenten fr att hjlpa henne/honom att anpassa och utveckla sin studieteknik.

Under 2013 utfrdes 4 kartlggningar. Tv studenter hade utfrliga utltanden frn sina tidigare kartlggningar, s studiepsykologen bedmde att ingen ny kartlggning behvdes, utan de tidigare utltandena dg som verifikation fr att funktionsnedsttningen kan beaktas i studierna.

Serviceformen har varit arbetskrvande och omfattande att starta i.o.m. att studiepsykologen skaffade och lrde sig anvnda testmaterialet. Drtill fick studiepsykologen rkna ut normeringar fr vissa deltest eftersom dessa inte nnu fanns. Normeringen rknades utifrn Signe-Anitas Lindgrns forskningsresultat. Eftersom kartlggningen r en arbetsam verksamhetsform kommer vi i framtiden att se ver mjligheterna att delta i forskningen. Vi kommer ven att ta stllning till vilken omfattning kartlggningen i fortsttningen ska ha beroende p vilka andra stdformer man vill att studiepsykologverksamheten ska fokusera p.

5.6.3 vrig studiepsykologverksamhet i bo

Utver den ovannmnda individuella handledningen pgick under r 2013 tre grupper, en spnnargrupp och tv kand- och graduklubbar (se nrmare i kap. 5.5.2.2 och 5.5.1.2).

Studiepsykologen deltog i tutorutbildningen i Vasa samt presenterade studiepsykologens tjnster fr de nya studenterna i samband med studieorienteringen v 35. I september hll studiepsykologen tv studieteknikfrelsningar fr nya studerande vid HF & IPL samt inom ekonomutbildningen. Hon frelste p kandidatserminarierna inom konstvetenskap och deltog i en trff med Masters-studerande i Human Rights. Hon hll drtill en frelsning om handledarrollen inom den av Lrcentret anordnade modulen i universitetspedagogik.

Studiepsykologen producerade ocks en ntfrelsning i tv delar om tidsplanering fr kand- och graduskribenter.

Schauman-Ahlberg sitter ven med i studenthlsans hlsoarbetsgrupp i bo, studiesociala arbetsgruppen vid A, studiepsykologernas nationella ntverk och bo-studiepsykologernas ntverk.

5.7 Tillgnglighet fr studerande

Tillgngligheten r ett tema som under de senaste ren aktualiserats p olika stt vid bo Akademi. Tillgnglighet innebr att en person skall kunna fungera jmlikt i sin omgivning, oberoende av en eventuell fysisk, psykisk eller social funktionsnedsttning. I december 2010 godknde rektor Jorma Mattinen Handlingsplan fr bemtande av studerande med funktionsnedsttning (www.abo.fi/personal/tillganglighet). Handlingsplanen har bde direkt och indirekt bidragit till olika tgrder, bl.a. broschyren Tillgnglighet vid bo Akademi, infrskaffningen av kompensatoriska hjlpmedel, olika seminarier m.m.

Bde studerande och personal hade mjlighet att 21.5.2013 delta i en gstfrelsning med psykolog Idor Svensson frn Linnuniversitetet i Sverige. Frelsningens rubrik: Dyslexi, ls- och skrivsvrigheter - hur mobiltelefon och surfplatta kan stda ls- och skrivfrmga. Ca 30 personer deltog; material frn frelsningen finns p webben (www.abo.fi/stodenhet/tillganglighetsmaterial).

5.8 Stdmaterial fr studerande

Nytt fr r 2013:

alla guider fr studenterna samlades p www.abo.fi/student/guider

alla regler och instruktioner samlades p www.abo.fi/student/regler och www.abo.fi/student/en/regler

Studienyckeln

Serviceguiden

Webbinformation fr studerande som mnar teruppta sina studier www.abo.fi/student/aterupptastudier

Informationen om Akademins kursutbud hittades utver i MinPlan nu ven p webben: www.abo.fi/student/kurser

Tv videofrelsningar om tidsplanering

Videoguider fr Word och Excel www.abo.fi/stodenhet/msoffice

Ppt ver std fr graduskribenter p engelska

En av den terkommande negativa responsen p introduktionen fr nya studerande r att de ges vldigt mycket information frn mnga olika hll och att det r svrt att hitta informationen p webben. Fr att frska tackla detta problem samlades informationen infr lsret 2013-2014 i tv nya guider fr de nya studenterna: Serviceguide och Studienyckeln. Serviceguiden presenterar A:s stdtjnster fr studerande och Studienyckeln berttar om regler och rutiner fr studierna (t.ex. gllande planering av studier, examination och kursutvrdering).

Bilder: Studienyckeln och Serviceguiden

MinGuide uppdaterades inte infr lsret 2013-2014, eftersom rtt mycket av informationen verfrdes till Studienyckeln och Serviceguiden. MinGuide-versionen frn 2012-2013 r tillgnglig p webben.

Klara Schauman-Ahlberg frelste r 2012 om tidshantering p vldigt mnga kandidat- och graduseminarier, ibland ocks fr rtt f deltagare. Fr att effektivera arbetet gjorde hon hsten 2013 i stllet tv videofrelsningar om tidsplanering, som lrarna kan hnvisa studenterna till: Tidsplanering och tidshantering fr studerande i avhandlingsskedet, del 1 (ca 35 min) och del 2 (ca 20 min).

Pga. anstllningsstoppet kunde det inte lngre fr.o.m. ht 2013 erbjudas IT-kurser fr studenter p samma stt som tidigare. I stllet producerade Patrik Lindstrm och Maria Sundstrm videoguider fr MS Excel och MS Word, vilka publicerades i Lrcentrets YouTube-kanal.

Material om studieteknik, ven ntfrelsningar som sjlvstudiematerial, finns p webben: www.abo.fi/student/studieteknik

5.9 Std fr rdgivning och egenlrarverksamheten

Fortbildningen och handledningen fr egenlrarna har fortsatt som tidigare med tv introduktioner fr nya egenlrare samt institutionstrffar. Guide fr egenlrararbetet och Egenlrarens MinPlan-guide hittas, liksom annat stdmaterial fr egenlrararbetet, p www.abo.fi/stodenhet/egenlarare.

6 MINPLAN

6.1 Anvndarstd fr MinPlan

MinPlan-handledning fr studerandena skts av institutionernas studierdgivare. Studierdgivarna handleder ocks egen personal. Lrcentret deltar vid behov. Lrcentret ansvarar dremot fr att anvndarguider i text- och e-format uppdateras och produceras. LC handhar ocks de flesta MinPlan-kurser. Fr.o.m. november 2012 svarar ocks LC, tillsammans med DC, p frgor som kommer till e-postadressen minplan@abo.fi.

Fljande nya guider har producerats r 2013:

Tentamensanmlningar: Tentamens- och deltagarlistor ur MinPlan

Kursanmlningar: Listor, deltagare och e-postadresser ur MinPlan

Fljande guider uppdaterades r 2013:

Startguide fr MinPlan

Kursbeskrivningar och kursdatabasen: Att skapa och revidera kurser i MinPlan

Stdmaterialet fr MinPlan har tidigare funnits p Student-portalen, men personalguiderna flyttades nu till Lrcentrets webb: www.abo.fi/stodenhet/minplan

6.2 Utveckling av MinPlan

I oktober 2011 tillsattes en arbetsgrupp fr att fundera p hur MinPlan kan frbttras (frenklas). Under 2012 gjordes rtt stora frndringar i MinPlan, men fr 2013 fanns inte lngre resurser reserverade fr flera frndringar. Arbetsgruppen sammantrdde till tv mten och beslt p februarimtet att den trffas enligt behov.

I stllet fr att vidareutveckla MinPlan gjordes en strre frndring till webbinformationen om kurser och utbildningsstrukturer. Detta gjordes i samarbete med DC, studentexpeditionen och institutionernas studierdgivare.

Alla kursbeskrivningar hittas fr.o.m. ht 2013 p webben: www.abo.fi/student/kurser (samma information finns ocks i MinPlan).

Gllande informationen om undervisningsprogrammet och studiehandbckerna fr resp. utbildning har det efterstrvats en enhetlig webbstruktur vid varje institution fr att gra det lttare fr studenter och personal som sker information frn flera institutioner. Fr att underltta administrationen av informationen som lnkas frn institutionernas webbsidor skapades en webbstruktur p gamla webben under web.abo.fi/up och web.abo.fi/studiehandbok/. Lrcentret assisterade med planeringen.

Studiehandboksinformationen finns inte lngre i MinPlan.

7 KVALITETSHANTERING

Kapitlet redovisar fr de centrala delarna av verksamheten under 2013 samt sammanfattar de viktigaste resultaten.

7.1 Kvalitetshanteringssystemet

Kvalitetshanteringssystemet uppdaterades inte planenligt p grund av bl.a. ett ovntat, omfattande utvrderingsprojekt under ret. Systemet diskuterades nrmast via de frsta frberedelserna infr auditeringen 2015 i ledningsgruppen fr kvalitetshantering och lrcentret. En diskussion frdes om det nuvarande systemets brister, srskilt om ngot kvalitetshjande eller -garanterande element saknas i den nuvarande modellen.

Rdet fr utvrdering av hgskolorna ordnade ett seminarium 15.2.2013 dr hgskolor som auditerats fr tre r sedan skulle presentera hur kvalitetshanteringssystemet utvecklats. Idn var bra eftersom den frutsatte en systematisk genomgng av auditeringsrapportens rekommendationer. Det visade att de flesta av frslagen beaktas i utvecklingen. Det var inte verraskande eftersom kvalitetshanteringens utvecklingsplan utgick frn auditeringsrapporten. Fortfarande finns det behov av att frbttra uppfljningen p olika plan fr att skapa en kvalitetsutvecklande verksamhetsstruktur.

Seminariet visade ocks att det fortsttningsvis finns klara skillnader i hgskolornas uppfattning om definitionen av ett kvalitetssystem. Dr A identifierar principer som ska garantera kvaliteten i alla typer av processer ser andra hgskolor systemet som frmst ett system som ska ge ledningen information om verksamhetens kvalitet utgende frn olika mtare. Det hr skapade en diskussion om A och ngra andra universitet har ett sdant kvalitetssystem som auditeringshandboken ska bedma. Samtidigt sger auditeringshandboken att universitetet sjlv definierar sitt system.

7.2 Projekt

I kapitlet redogrs fr de centrala utvecklingsprojekten inom kvalitetshanteringen 2013.

7.2.1 Anskningsomgng fr finansierade doktorandplatser

bo Akademi har som mlsttning att ordna systematisk, hgklassig och vlstrukturerad doktorandutbildning p viss tid. Utbildningen ska ge de frdigheter som krvs fr forskaryrket och fr andra krvande sakkunniguppgifter. Fr att strategiskt stda den hr mlsttningen utlyste Rektor en anskningsomgng 19.4.2013 som skulle frdela 40 fyrariga, basfinansierade doktorandplatser i antingen nya doktorandntverk (t.ex. nya vetenskapliga initiativ) eller i tidigare doktorandprogram som fortstter, frnyar eller vidareutvecklar sin verksamhet i form av doktorandntverk av ny typ. Ett doktorandntverk bildas av mnen, institutioner eller enheter frn olika universitet, men kan ocks bildas genom motsvarande samarbete inom akademin. Syftet med ett ntverk r att ge forskarutbildningen ett kvalitativt tillggsvrde genom samarbete.

Utvrderingsprocess

Platserna skulle beviljas till de doktorandntverk som kunde presentera de bsta frutsttningarna fr forskarutbildningen utgende frn fljande kriterier:

a) Forskningen och forskarmiljn

b) Doktorandntverkets betydelse fr akademin och samhllet

c) Utbildning och handledning

d) Organisation och samarbete

De anskande enheterna lmnade in formbunden anskan dr de viktigaste punkterna var en plan fr forskarutbildningen indelad enligt utvrderingskriterierna, max. elva handledares korta meritfrteckningar och de medverkande enheternas intyg om medverkan.

Rektor tillsatte en extern, internationell expertpanel fr att avgra frdelningen av de finansierade doktorandplatserna i de anskande ntverken. Valet av panelmedlemmar skedde utgende frn institutionernas frslag via A:s forskarutbildningsnmnd. Eventuella jv utreddes. Panelen betygsatte alla 19 anskningar med pong och skriftliga synpunkter. Det slutgiltiga frslaget togs fram p ett panelmte i bo. Rektor beaktade panelens frdelningsfrslag d han fattade beslut i rendet.

Utvrderare

Gerd Bjrhovde, Professor em., English Comparative Literature

Department of Culture and Literature, Faculty of Humanities, Social Sciences and Education

University of Troms, Norway

Erszbet Csuhaj-Varj, Professor, Computer Science, Department of Algorithms And Their Applications, Faculty of Informatics, Etvs Lornd University, Budapest, Hungary

Kim Dam-Johansen, Professor, Chemical Engineering, Department of Chemical and Biochemical Engineering, Technical University of Denmark

Richard Harrison, Professor, Management, Queen's University Management School, Belfast, UK

Andr Jansson, Professor, Media and Communication Studies, Department of Geography, Media and Communication, Faculty of Arts and Social Sciences, University of Karlstad, Sweden

Tidtabell

31.1.2013 Nmnden fr forskarskolan faststller processens tidtabell, riktlinjer och villkor

19.2.2013 Prorektor fr forskning informerar om den kommande anskningsomgngen

21.3.2013 Nmnden fr forskarskolan behandlar utlysningen och anskningshandlingar

19.4.2013 Rektor utlyser anskningsomgngen

15.5.2013 Anskningsblanketterna publiceras

5.8.2013 Rektor faststller processen fr frdelningen av doktorandplatser

16.8.2013 Tidsgrns fr anskningar

16.8.2013 Rektor utser expertpanelen

1415.10.2013 Expertpanelen sammantrder i bo

16.10.2013 Rektor beslutar om frdelningen av doktorandplatserna

Utvrderingens resultat var att tio ntverk fick tv eller flera doktorandplatser. Doktorandplatserna tillstts i en skild anskningsomgng som avgrs i januari 2013. Samtliga ntverk som inte fick platser fick en skriftlig bedmning med utvecklingsrekommendationer. Nsta omgng genomfrs 2015.

7.2.2 Doktorandbarometern 2013

Under 2013 utreddes de svensksprkiga doktorandernas situation vid bo Akademi, Helsingfors universitet och Hanken. Projektet byggde p analys av resultaten frn en enktunderskning till alla nrvaroanmlda studerande som registrerat svenska som sitt modersml. Enkten, som baserade sig p en modell som anvnts tidigare vid HU, genomfrdes i maj-juni. Svarsandelen var 35 %/145 personer. Projektet resulterade i en rapport som presenterades fr universitetens rektorat och representanter fr media 3.12.2013. Fr A:s del koordinerades projektet av Monica Nerdrum och Ole Karlsson. Se kvalitetshantering kap. 7.

Analysen visade att handledningen har en betydande roll fr doktorandernas trivsel. En bra niv p handledningen svl kvalitativt som kvantitativt avspeglade sig positivt i doktorandernas uppfattningar i andra frgor relaterade till studierna. Bland dem som vervgt avbryta sina studier var en strre andel missnjda med handledningen.

Tillgngen till svensksprkig handledning och kurser var p en bra niv vid A ven om det finns skillnader mellan mnena. Doktorander vid utbildningar med stark engelsksprkig prgel p forskningen efterlyste inte mer kurser p svenska.

Det finns en oro bland doktoranderna. Stressnivn r hg, finansieringen r osker fr mnga och arbetssituationen efter utexaminering utmanande. Ca 75 % kunde tnka sig en karrir inom universiteten.

Rapporten hittas p adressen www.abo.fi/forskning/dokumentation

7.2.3 Studieklimatunderskningen

Inom ramen fr kvalitetshanteringen genomfrs varje r en enkt som skickas till frsta, tredje och femte rets studerande. Avsikten med underskningen r att

skaffa information om studierna och studiemiljn

f in konkreta frslag och ider som stder akademins utveckling av verksamheten

gra studerandena medvetna om att studierna har flera syften

sprida information om akademins stdfunktioner

Varje r ingr en s.k. specialunderskning. Inom det kapitlet stlls mer detaljinriktade frgor om ett avgrnsat omrde. r 2013 riktades specialunderskningen p omrdet Jmstlldhet, likabehandling och tillgnglighet.

rets underskning fick en svarsandel p 425 personer eller ca 25 % av utskicket. Resultatet r aningen smre n 2012 (448/27 %) men aningen bttre n 2011 (414/24 %).

Studieklimatunderskningen resulterade i en rapport som betonade att utbildningsenheterna stter srskild uppmrksamhet p arbetsbrdan i kurserna och mjligheten att avlgga 60 sp/lsr. Frgorna om jmstlldhet, likabehandling och tillgnglighet anvndes i jmstlldhetsrapporten som str som grund fr utvecklingen av en ny jmstlldhets- och likabehandlingsplan fr A.

Ett sammandrag och hela studieklimatrapporten fr 2013 hittas p adressen:

www.abo.fi/student/sku_rapporter

7.2.4 Kandidatrespons

Undervisnings- och kulturministeriet infr fr.o.m. 2015 en nationell enktunderskning i resultatfinansieringssystemet. Enkten Kandidatrespons (arbetsnamn YOpala) ska som namnet