5/2011En tidning för Dyslexiförbundet FMLS

samt Skrivknuten | ÅRGÅNG 16

POSTTIDN

ING B

FMLS, Solnavägen 100, 169 51 Solna.

Porträttet: Ebrahim Mohajeran Tabrizi har avslutat sina studiet vid KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) i Stockholm. Egentligen är ingenting svårt, tycker han. Bara han får tillräckligt med tid. SID ???

SID ???

BIL

D: E

VA H

ED

BE

RG

Dysleximässan 2011Årets mässa i Skellefteå var särskilt efterlängtad. Många besökare reste långt för att få ta del av föreläsningar och utställning.

SID 12-15

Språk och dyslexiSpråk får allt större betydelse i ansökan till gymnasium och högskola. Om elever med fonologiska svårigheter inte ska missgynnas måste skolorna anpassar undervisningen.

SID 6-8

Framtidens böcker Utvecklingen av talböcker och taltidningar går snabbt framåt. På den kommersiella marknaden är det trögare, men en ny standard väcker hopp.

SID 9-11

TEMA: TEMA:

2 // Läs & Skriv 5/2011

LEDARE:

Denna stolta men något unkna devis med doft av ett gammal dags patriarkal präktighet kunde läsas i ett pressmeddelande från utbildningsdepartementet härförleden. Som elev med dyslexi hade man kanske anledning att bli positivt upplyft, för om det är något många elever med dyslexi och dyskalkyli gör – så är det att anstränga sig. ”– Äntligen få man en erkänsla…?”

Nu visade det sig att det inte handlade om ansträngning. Det handlade om val av studieinriktning och fallenhet för olika ämnen i skolan. Elever som har fallenhet för språk och matematik och väljer sådana kurser ges extra fördelar vid ansökan till högskolan. Ordet ”ansträngning” visar sig till

del vara en täckmantel för ytterligare utsortering av elever.

Det är lätt att acceptera att det måste finnas ett bra fungerande urvalsinstrument för antagning till universitet och högskola. Förtroende måste dock finnas för att instrumentet är rättvisande i så måtto att det inte sorterar bort elever, som faktiskt har goda förutsättningar att klara avancerade högskolestudier.

Dyslexiförbundet FMLS har prisat den utveckling vi sett under 2000-talet, som lett till att nära 3.000 studerande med dyslexi just nu studerar på högskolan. Detta går dock snabbt att rasera.

Vi har till exempel bland dessa studerande sett många, som på högstadium och gymnasium haft uttalade problem med de moderna språken men som när de läser teknik på högskola klarar detta alldeles

utmärkt. De blir utomordentliga tekniker som far världen runt som experter på sitt arbetsspråk engelska. Troligtvis är de dock fortfarande ganska mediokra på ett gammaldags hederligt glosprov i åk 9. Dessa utomordentliga tekniker riskerar nu att sorteras ut från avancerad teknikutbildning.

Denna problematik sätter även fingret på ett av de stora problem som finns i grundskola och gymnasium. Lärarnas oförmåga att anpassa undervisningen i moderna språk för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.I takt med den ökade global-iseringen och internationalise-ringen är det ett oeftergivligt krav att undervisningen utveck-las och att kunskaperna kan mätas på alternativa sätt.Vi ser medlemmar som har en funktionell engelska på en hög nivå. Men med skolans ibland dominerande sätt att mäta med grammatiska övningar

och glosprov/rättstavning står sig dessa elever slätt i betygsammanhang.Här krävs nytänkande och lärarfortbildning.

Ett annat exempel på hur det kan vara är, att den programmerare som för närvarande hjälper Dyslexiförbundet FMLS i ett avancerat utvecklingsprojekt, har dyskalkyli.

Avslutningsvis vill vi efter detta något ”magsura utbrott” även ge en eloge till departementet som nu höjer upp de elever, som kompletterat sina betyg i Komvux, till samma urvalsgrupp som andra elever vid ansökan till högskolan.– Ett rättrådigt steg i rätt riktning!

/SHE

Snaevar Ivarsson är storvuxen, pratsam och har nära till skratt. Och han bär glasögon med korallröda bågar. Snaevar är vice ordförande för den isländska ”Föreningen för läsblinda”. Under en middag i samband med Dysleximässan i Skellefteå hamnar vi vid samma bord.

Snaever hinner berätta om islandshästen. Att den speciella gångarten tölt utvecklats för att hästen ska kunna springa fort i det steniga landskapet utan att skada sig. Att en islandshäst som lämnat landet

aldrig får komma tillbaka. Att hästen är viktig för exporten, och för att den lockar turister. Och nu är vi inne på Islands knackiga ekonomi. Snaevar berättar hur ”Föreningen för läsblinda” får kämpa för att få ihop pengar till verksamheten. Med den finansiella krisen försvann statsbidragen till organisationen. Inte heller får föreningen in särskilt mycket genom medlemsavgifter. Den är frivillig, eftersom brist på pengar inte ska hindra någon från att bli medlem.

För att få in pengar till föreningen säljer Snaevar

”torrfisk” ett par timmar om dagen. Och inför jul ordnar han försäljning av julkort. På så sätt får föreningen in pengar till att åtminstone hjälpligt dra verksamheten runt.

Att knacka dörr för att sälja ”torrfisk” eller stå i shoppingcentrum för att sälja julkort är sannolikt inte det som Snaevar från början drömde om att få göra för sin förening. Men det finns en fördel. När Snaevar säljer så skapar han kontakter. Han får ett tillfälle att berätta om dyslexi och om föreningen. Och sedan han började sälja ”torrfisk” för några år sedan har

medlemsantalet stigit från ett par hundra till över 1000. Kanske kan vi lära oss något av vännerna i ”Föreningen för läsblinda” Jag menar inte att medlemmarna i Dyslexiförbundets styrelse ska börja sälja torkad lutfisk. Men de senaste årens minskade statsbidrag till Skrivknuten oroar och har påverkat verksamheten. Kanske måste också vi se oss om efter alternativa vägar för att finansiera vår verksamhet.

Eva HedbergRedaktör för Tidningen Läs&Skriv

Tidningen ges ut av Dyslexiförbundet FMLS. Org nr. 857204-1930

AdressDyslexiförbundetFMLS, Solnavägen 100, 169 51 Solna. Tel: 08-665 17 00.

RedaktionenEva Hedberg. Tel: 08-665 17 05. E-post: redaktion@-dyslexiforbundet.se

Ansvarig utgivareSven Eklöf.

Antal utgåvor5/år

RedaktionsrådTorbjörn Lundgren, Inger Rålenius, Ove Ernström, Sven Eklöf, Bengt-Erik Johansson.

AnnonserAnnika Bergkvist. 08-556 933 71.

Upplaga 17.000 ex.

ProduktionBra Media Förlag ABTel: 08-556 933 70. Fax: 08-91 09 07.

TryckV-TAB 2011

Prenumeration250 kr per år.Stora mängdrabatter vid flera tidningar.Kontakta förbundskansliet 08-665 17 00 eller besök www.dyslexiforbundet.se.

Miljöcertifierade enligt ISO14001, cert nr. 1410718. ISSN: 1104-8808

Nästa nummer kommer vecka 49, 2011.

Hör gärna av dig till redak-tionen med synpunkter och debattinlägg. Redaktionen ansvarar inte för insänt och ej beställt material.

Denna tidning finns inläst som e-tidning – text och ljud – på CD. Ring och beställ 08-665 17 00

REDAKTIONEN:

”Det ska löna sig att anstränga sig!”

På Island säljer de torkad fiskKRÖNIKA:

? vecka

Läs & Skriv 5/2011 \\ 3

Bakifrån från vänster: Ann Byrhult-Pålsson S, Airi Valkama SF, Tom West DK. Mitten: Snaevar Ivarsson ISL, Laila Egholm FärÖ, Anne Karin Kjeld FärÖ, Bengt-Erik Johansson S. Nederst: Armi Lumiharju SF, Inger Andersen Kise NO, Erik Rasmussen DK.

Varje år samlas de nordiska dyslexiförbunden för att utbyta erfarenheter. I år träffades representanterna i samarbete med Dysleximässan i Skellefteå i slutet av oktober.Förbunden enades om ett gemensamt uttalande som handlar om behovet av att tidigt upptäcka elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter, och tidiga och bra åtgärder.

–Vi brottas alla med liknande problem, säger Bengt-Erik Johansson, ordförande för Dyslexiförbundet FMLS. Även om förhållandena i de olika länderna är vitt skilda, så är barnens behov desamma. Tillsammans hoppas vi att vår röst får större genomslag i media och ute på skolorna.

Förbunden träffas en gång per år, i fjol i Norge och nästa år i Finland. Också ungdomsförbunden har börjat med liknande möten. Deras nästa möte sker i samband med Dysleximässan i Jönköping nästa år. Men i framtiden är planen att förbunden och ungdomsförbunden ska samordna sina möten, förklarar Bengt-Erik Johansson.

Gemensam nordisk uppmaning:

Ge eleverna hjälp i tid!

Uttalande från nordiskt dysleximöte:Elever med dyslexi måste få hjälp i skolan i tid!Sex Dyslexiförbund är idag samlade i Skellefteå till nordiskt möte.Vi har funnit att alla nordiska länder har samma problem med att elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upptäcks för sent i skolan och att stödinsatser därmed också sätts in alldeles för sent. Dessutom saknar många lärare kunskap på

området. För eleven kan denna brist få allvarliga konsekvenser för skolresultat och psykisk hälsa.

Vi uppmanar därför nordens regeringar att:• Införa obligatorisk testning för

alla elever i årskurs 1-2.• Testet ska vara nationellt och

anpassat efter respektive elevs modersmål.

• Testet ska utföras av professionellt utbildad personal.

• Testresultatet ska ligga till grund för de individuella insatser och stöd som eleven visat sig ha behov av.

• En nationell handlingsplan ska utarbetas i varje land för elever med ordblindhet/dyslexi.

• Dyslexi ska vara ett tema i lärarutbildningen.

Skellefteå den 23 oktober 2011

Dyslexiförbundet FMLS, SverigeDysleksi NorgeOrdblinde/Dysleksiforeningen, DanmarkFöreningen för all inlärning – Finder, FinlandFélag lesblindra à IslandiFelagid fyri lesi- og skriviveik Färöarna

4 // Läs & Skriv 5/2011

ZZZ�ERNYHUNVWDQ�VH

SPECIALPEDAGOGISKA LÄROMEDEL

µ0DOLQ� +ROPEHUJ� KDU� O\FNDWV�PHG�NRQVWVW\FNHW�DWW�I|UHQD�Q|G�YlQGLJ� |YHULQOlUQLQJ� RFK� OXVW�I\OOW�OlUDQGH��(OHYHQ�YlJOHGV�JH�QRP�HQJHOVNDQV�VQnULJD�VWDYQLQJ�RFK�PHQLQJVE\JJQDG�Sn�HWW�XQLNW�VlWW� VRP� JDUDQWHUDU� IUDPJnQJ��'HW�lU�VlOODQ�VRP�MDJ�PHG�VnGDQ�HQWXVLDVP� RFK� |YHUW\JHOVH� NXQ�QDW�UHNRPPHQGHUD�HWW�OlURPHGHO�VRP�+(/3�6WDUW��-DJ�JUDWXOHUDU�DOOD�VSHFLDOOlUDUH�RFK�HOHYHU�VRP�InU�DUEHWD�PHG�GHWWD�I|UQlPOLJD�PDWHULDO�µ

3URIHVVRU�,QJYDU�/XQGEHUJ

%HVWlOOQLQJVDGUHVV�/lUR0HGLD�%RNKDQGHO�gUHEUR�$%%R[������������gUHEUR

.XQGWMlQVW�7HO�������������)D[�������������RUGHU#ODURPHGLD�VHZZZ�ODURPHGLD�VH

7H[WERN�&

E D W P D Q

W

F

$UEHWVERN�$

SOXUDO

ROG

HG�W�

RRRD

RH

HH

XHHD

FKLO

&��

GUHQ

&��

/lURPHGHOVSDNHWHW�+(/3�6WDUW�LQQHKnOOHU���WH[WE|FNHU���DUEHWVE|FNHU��NRUW�I|U�DQYlQGQLQJ�Sn�PDJQHWWDYOD���GDWRUSURJUDP��KDQGOHGQLQJ�RFK�LQVWUXNWLRQVÀOP�

)|UIDWWDUHQ�0DOLQ�+ROPEHUJ�KDUWLOOGHODWV�VWLSHQGLXP�XU3ULQVHVVDQ�0DULDQQH�%HUQDGRWWHVVWLSHQGLHIRQG�I|U�G\VOH[LIRUVNQLQJRFK�G\VOH[LSHGDJRJLN������

+(/3�6WDUW�J|U�GHW�P|MOLJW�I|U�HOHYHU�PHG�G\VOH[LDWW�OlUD�VHM�OlVD�RFK�VWDYD�Sn�HQJHOVND�

+(/3�6WDUW�OlPSDU�VLJ�P\FNHW�EUD�I|U�LQWHQVLYVSHFLDOXQGHUYLVQLQJ�RFK�NDQ�DQYlQGDVIUnQ�VNROnU���XSS�WLOO�9X[HQXWELOGQLQJ�

WF

7H[WERN�$

$UEHWVWERN�'

H

R

Q

S

7H[WERN�&

E D W P D Q

7H[WERN�'

H

R

Q

S

7H[WERN�)

ED�LU

Q

W

F

$UEHWVERN�$

$UEHWVE

RN�%MX P

S

$UEHWVERN�(

VQ D N

H

$UEHWVERN�)

ED�LU

Q

7H[WERN�(

VQ D N

H$UEHWVERN�&

E D W P D Q

7H[WERN�%

MX

PS

�ƾ�

VK WKH\

SOXUDO

EUXVK)��

LQJ

0DOLQ�+ROPEHUJ

D

V

Z

/lUDUKDQGOHGQLQJ

$UEHWVWERN�'

H

R

Q

S

,

JX

1<+(7�

Nu drar flera projekt igång för att göra biovisningar tillgängliga för synskadade och dyslektiker, något som med biografernas nya digitala teknik skapat helt nya möjligheter. Ett av projekten stöds av regeringen med 2,4 miljoner kronor och genomförs i samverkan mellan Svenska Filminstitutet och Post- och telestyrelsen.

Projektets målsättning är att hitta tekniska lösningar och genomföra försök som ökar tillgången och möjligheten för synskadade att uppleva film på biograf. Även andra grupper med särskilda behov, till exempel

dyslektiker, ska omfattas av projektet. I de fallen handlar det om att använda samma teknik men med ett annat innehåll.Sedan ett antal år bedrivs syntolkning av film på bio för synskadade på olika håll i landet. Ca 70 stycken visningar arrangeras per år, de flesta med stöd av från Svenska Filminstitutet.

Digital visningsteknik ger större möjligheterDen verksamhet som ordnas i dag sker på analoga biografer och innebär att en syntolk i en mikrofon beskriver vad som händer visuellt i filmen. Att en person måste vara på plats och tolka live innebär att visningarna blir kostsamma och möjligheterna att arrangera dem begränsade.

I takt med att biograferna nu byter från analog till digital visningsteknik förbättras möjligheterna för synskadade

att ta del av film på bio eftersom den planerade sändnings- och mottagningsutrustning som är nödvändig för syntolkning, därmed lättare kan kopplas till de projektorer som biograferna har i sina maskinrum. Hur det ska fungera tekniskt och praktisk ska projektet ge svar på innan sista december 2012.

Elisabeth Wengström, chef för enheten Film i hela landet på Svenska Filminstitutet: - Vi ger sedan länge stöd till syntolkning av film, men detta arbete får helt nya förutsättningar i och med digitaliseringen. Det ska bli mycket spännande att utforska detta och se hur man kan göra bioupplevelsen tillgänglig för många fler. Viviann Emanuelsson på SRF Riks: - Jag ser verkligen fram emot en lösning som innebär att jag kan gå på bio när det passar mig – precis som alla andra.

Sven Eklöf på Dyslexiförbundet FMLS:- Det är oerhört många människor som av olika skäl har svårt att läsa textremsan på bio. Kan vi nu tillsammans med de synskadade finna en lösning med uppläst textremsa innebär det att en mycket stor grupp människor äntligen kan gå på textad film med behållning. Det är roligt att detta nya projekt kan samordnas med förbundets eget projekt som har samma syfte.

En halv miljon har svårt att läsa textremsanI dag finns ca 100 000 personer i landet som har synskada av varierande grad. Cirka 400.000 personer har dyslexi och Dyslexiförbundet FMLS uppskattning är att minst en halv miljon människor har svårigheter att läsa textremsan.

Källa: PTS och Dyslexiförbundet FMLS

Ny satsning på bio för synskadade och dyslektiker

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 eller info@iqmedical.se www.iqmedical.se

Vår kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via kosten. eye q innehåller en speciell kombination av viktiga fettsyror och är ett enkelt och bekvämt sätt att säkerställa det dagliga intaget. Idag används eye q av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen.

Rekommenderas av expertereye q är den i särklass mest välstuderade produkten inom sitt område och är där-för säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till vuxna och barn som behöver ett smart tillskott av omega fettsyror.

eye q – familjens ! skolja

11B/6BQU�B�����LQGG���� ������������������

6 // Läs & Skriv 5/2011

Susanne af Sandeberg skrev en magisteruppsats om hur antagningsreglerna i kombination med brister i

undervisningen i engelska drabbar elever med läs- och skrivsvårigheter. Intresset för frågan väcktes på grund av att hennes son, som har dyslexi, fick svårt att hålla takten i engelska. I årskurs 6 låg han på årskurs 4 nivå i engelska. Övriga ämnen klarade han mycket bra hela skoltiden.

På gymnasiet fick engelskan honom nästan att hoppa av, men tack vare dåvarande regler kunde han befrias från 200-po-ängskursen i engelska och ändå få behörighet till högskolan. Det räckte med 100 poäng. Nu är han i slutet av sin högskoleutbildning inom rymdteknik. Mycket av utbildningen i Sverige har varit på engelska, och för tillfället stu-derar han på ett engelskspråkigt universitet i Canada.

Men sedan 2010 går det inte att få grundläggande behörighet om man blir befriad från en kurs som ingår i gymnasieprogrammet. Däremot kan man få behörighet om man läser kursen och får IG. Men

för de elever som har specifika svårigheter och som kämpat med ämnet hela sin skoltid kan detta kännas oöverstigligt. Får de traditionell undervisning i språk så knäcks de, menar Susanne af Sandeberg.

Dessutom höjs språkkraven ytterligare, då det från 2013 kommer att krävas minst godkänt betyg i engelska 200 poäng för grundläggande behörighet.

– Det känns hemskt att elever som har specifika svårigheter i ett enstaka ämne men bra betyg för övrigt, inte ska kunna utveckla dessa talanger, säger hon. Vem vet hur många studiebegåvningar vi kommer att förlora med de nya reglerna?

För att komma in på ett nationellt gymnasieprogram krävs godkänt betyg i engelska. Enligt nya skollagen (16 kp. 32§) beviljas undantag från engelskan enbart för elever som inte kunnat delta i engelskundervisning under

betydande del av skoltiden. Det kan till exempel gälla en elev som kommer från ett land där det inte undervisas i engelska.

Susanne af Sandberg anser att det måste gå att göra motsvarande undantag för elever som på grund av särskilda skäl inte klarar ett enstaka ämne. Man måste kunna få fortsätta läsa alla andra ämnen på sin nivå, och samtidigt få bra stöd i det enstaka ämne man har svårigheter i. Och det gäller oavsett man söker till gymnasiet eller högskolan.

Också nya regler om meritpoäng i grundskolan och på gymnasiet kan sätta käppar i hjulet för elever som har svårt att tillgodogöra sig den traditionella språkundervisningen. Den som får full poäng får större möjlighet att komma in på eftertraktade skolor och utbildningar. TEXT: EVA HEDBERG

Susanne af Sandeberg reagerar negativt på de nya villkoren för gymnasium och högskola. Men grundproblemet är egentligen att undervisning i engelska och andra språk inte anpassas för elever med dyslexi. Enligt Susanne af Sandeberg bygger exempelvis glosläxor på just det som elever med fonologiska svårigheter har svårt för – att minnas orden ljudmässigt, utan andra stöd för minnet. Det är lättare att lära sig ord i sammanhang.

– Den traditionella undervisningen bygger på text och glosor. Dessa elever behöver andra ingångar, de måste få lära språket genom att lyssna och prata. Men de ska också få lära sig läsa och skriva, och då behöver de hjälp att uppmärksamma språkljuden och

få lära sig det nya språket i skrift systematiskt.

Men tyvärr saknar många lärare kunskap och resurser för

att anpassa undervisningen, menar Susanne af Sandeberg. Inför sin uppsats skickade hon ut en enkät till engelsklärare. 81% av 33 svarande uppgav

att lärarhögskolan inte gett dem kunskap om läs- och skrivsvårigheter som hjälper dem i undervisningen. De sa också att de saknade tid och tillgång

Nya krav stänger ute förmågor från studier

Bättre språkundervisning är grunden

Kraven för behörighet till gymnasiet och högskolan har skärpts. De som inte lyckas i språk får svårt att konkurrera med meritpoäng, och når man inte målen i engelska får man helt enkelt inte behörighet till vidare studier. Det spelar ingen roll om man har bra betyg i alla andra ämnen. – Men reglerna skulle inte vara lika katastrofala om alla lärare fick utbildning om läs- och skrivsvårigheter, säger Susanne af Sandeberg.

Uppsats om undervisningen i engelskaSusanne af Sandeberg läste kursen Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (60p) på Stockholms universitet och som avslutning skrev hon en magisteruppsats om hur brister i undervisningen i engelska i kombination med antagningsregler missgynnar elever med dyslexi.

I uppsatsen redovisar hon resultat från en enkätundersökning bland lärare i engelska. Bland annat uppger

flera lärare att de saknar tillräckligt med kunskap och resurser för att anpassa undervisningen. Genom djupintervjuer med högskolestudenter med dyslexi som hade bra respektive dåligt betyg i engelska har hon ringat in faktorer som fungerar och som inte fungerar i undervisningen. Avslutningsvis jämför hon betyg i engelska mellan gruppen studenter med dyslexi och en kontrollgrupp. 13 procent av

studenterna med dyslexi skulle inte ha kommit in på sin utbildningen om de nya antagningsreglerna med krav på godkänt betyg i 200 poäng engelska gällt när de sökte.

Uppsatsen heter ”Engelskundervisningens betydelse för elever med dyslexi”. Den finns att läsa på FDBs (Föräldraföreningen för dyslektiska barn) hemsida. Länk finns från artikeln på dyslexi.org.

Läs & Skriv 5/2011 \\ 7

till alternativa verktyg, samt att grupperna var för stora.

Skolinspektionen har gjort två granskningar av språkundervisningen. Dessa visar att skolorna inte tillräckligt anpassar språkundervisningen efter elevernas behov. Och dessutom, när eleverna får specialpedagogisk undervisning i språk så används oftast samma traditionella pedagogik som i klassrummet. Den enda skillnaden är att i specialpedagogiken får eleven lära sig mindre.

– Varken regering eller Skolverket verkar inse vilka brister nuvarande språkundervisning har för elever med fonologiska svårigheter, säger Susanne af Sandeberg. Som exempel pekar hon på Skolverkets ”Redovisning av regeringsuppdraget om utveckling av språkvalen moderna språk och svenska/engelska”. Där nämns elever med läs- och skrivsvårigheter inte alls. I en diskussion om huruvida att göra studier i moderna språk (främst tyska, franska och spanska) obligatoriskt skriver Skolverket att det ”skulle innebära att språklärarna måste anpassa sin undervisning för att passa alla elever. Det här kan innebära en didaktisk utmaning, vilken ändå inte torde vara större än den utmaning lärarna har i de andra obligatoriska ämnena.”

– Just det citatet visar att Skolverket saknar förståelse för hur fonologiska svårigheter påverkar inlärningen av språk, det blir svårt eftersom nya språkljud ska kopplas till bokstäverna. De inser inte att språk är en större utmaning än andra ämnen, säger Susanne af Sandeberg.

Undervisningsråd Roger Persson på Skolverket håller inte med om tolkningen. Han säger att Skolverkets budskap i det här stycket är att lärarna måste anpassa undervisningen i moderna språk efter elevernas behov, på samma sätt som man anpassar undervisningen i andra ämnen. Det finns inget i kursplanerna som säger att undervisningen ska bedrivas efter traditionella metoder

med utantillinlärning av gloslistor. Tvärtom ska undervisningen vara kommunikativ, menar han.–Idag väljer många elever med dyslexi nästan per automatik bort moderna språk, och läser

istället språkvalet svenska/engelska. Det finns ju inget som säger att de inte skulle kunna lära sig moderna språk, om undervisningen var anpassad. Och det vill vi att den ska vara, säger han.

Enligt Roger Persson diskuteras obligatoriska studier i moderna språk, bland annat eftersom valfriheten gör att lärarna möjligen inte upplever kraven på anpassning och stöd lika starkt som i andra ämnen. Här finns ju andra alternativ att hoppa av till.

– Men även undervisningen i moderna språk ska anpassas till barn med funktionsnedsättningar, precis som undervisningen i till exempel engelska eller i idrott.

Susanne af Sandeberg svarar att det är viktigt att anpassningen av undervisningen inte enbart går ut på att elever bara får lära sig språket muntligt, de behöver även undervisning i det nya skriftspråket av språklärare med kunskap om läs- och skrivsvårigheter.

– I sin rapport föreslog Skolverket en nationell kompetensutvecklingsinsats riktad till språklärare. Förslaget borde även innefatta läs- och skrivsvårigheter och på sikt bör kunskap om läs- och skrivsvårigheter ingå i lärarlegitimationen, säger hon.

TEXTER OCH BILDER: EVA HEDBERG

Nya villkor för antagningTill högskolan 2013• Kraven på godkänt betyg i

engelska ökar från 100 poäng till 200 poäng.

• Betyg i språk och matematik ger meritpoäng. (Men språk-betyg är nödvändigt för att få maxpoäng. Det går att få maxpoäng dels genom att en-

bart läsa språk, dels genom att kombinera matematik och språk, men aldrig med enbart matematik.)

Till gymnasieskolan 2014• Språk (utöver engelska)

ger extrapoäng till gymnasieskolan.

– Vem vet, kanske är det en ny Einstein som stängs ute från studier på grund av de nya reglerna, säger Susanne af Sandeberg.

–Inget i kursplanerna säger att undervisningen ska bedrivas traditionellt. Tvärtom ska undervisningen vara kommunikativ, säger Roger Persson, undervisningsråd på Skolverket.

8 // Läs & Skriv 5/2011

– Många lärare har ingen aning om hur svårt det engelska skrift-språket kan vara för en dyslek-tiker. De verkar tro att texterna slinker in medan man har det trevligt, precis som många tror att svenska texter gör. Men det är långtifrån för alla som det går så enkelt, säger hon.

Elever med fonologiska svårigheter behöver börja från början när de ska lära ett nytt alfabetiskt språk. De måste få lära de nya språkljuden och förstå hur de hänger ihop med bokstäver och stavelser. Läraren måste förklara, belysa och ge exempel, och barnen måste få öva. Bästa är att börja med ord som stavas ljudenligt. Som när barnet lär sig läsa på svenska och först får lära sig ljudenliga ord, ”mor ror och far är rar”.

–I engelskan får eleverna ofta börja med texter som är de ganska avancerade. De kan ha ett adekvat innehåll, men är alldeles för svåra för barn med dyslexi. Följden blir att eleven vänder sig bort från boken, säger Malin Holmberg.

Att försöka lösa elevens svårigheter med fonetisk skrift fungerar inte heller. Det blir bara ytterligare ett alfabet som eleven kommer att undvika, eftersom

det är svårt och obegripligt. Det krävs något annat för att elever med fonologiska svårigheter ska erövra det engelska skriftspråket.

Malin Holmberg är lärare i engelska på Komvux i Kungälv. Hon håller bland annat läs- och skrivkurser i engelska för svensktalande elever med läs- och skrivsvårigheter. För några år sedan utvecklade hon ett unikt undervisningsmaterial för vuxna med läs- och skrivsvårigheter, Help. I materialet bryter hon ner de engelska språkljuden, kopplar ihop bokstäver och stavelser med uttal, lär ut regler, förklarar

undantag och jämför med svenskan. Hon låter helt enkelt eleven lära sig engelska från början - fast med ingång från svenskan.

– Materialet blev uppskattat, säger hon. Men sen fick jag påstötningar från ledsna och desperat föräldrar och lärare som undrade varför det inte fanns ett liknande material för barn. Så därför gjorde jag en omarbetning av materialet, Help Start.

I Sverige börjar vi tidigt med den muntliga engelskan, ofta redan i förskolan med sånger och lekar. Det är bra, menar

Malin Holmberg. Likaså är det bra att allt mer läromedel i engelska finns i ljudform. Men det är fortfarande viktigt att lära sig att självständigt läsa och skriva på engelska. Och det är ingen kunskap som ska skjutas på framtiden. Malin Holmbergs material är för barn från mellanstadiet och uppåt. Anledningen till den nedre gränsen är att barnet först bör ha knäckt läskoden på svenska, innan läs- och skrivinlärning på engelska påbörjas.

TEXT OCH BILD: EVA HEDBERG

Nu finns hjälp att erövra det engelska skriftspråketI engelskan är kopplingen mellan ljud och bokstäver annorlunda och betydligt mer komplicerad än i svenskan. Det ställer till problem för många svenska elever med dyslexi. Sannolikt har de hängt med bra i alla muntliga övningar, men när det är dags att börja läsa och skriva så tar det stopp.

Malin Holmberg menar att skolan ofta tar det för självklart att en elev som kan läsa och skriva på svenska, också kan göra det på andra språk. Men det är ett misstag.

– Help Start är inte för alla, säger Malin Holmberg. Den långsamma metodiken skulle tråka ut vem som helst som inte har fonologiska svårigheter. Bilden är från Nordiska Dyslexikongressen i augusti i år, då Malin Holmberg fick Marianne Bernadottes pris för ”betydelsefulla insatser för att ha utvecklat metoder för undervisning i engelska för personer med dyslexi.”

Läs & Skriv 5/2011 \\ 9

Talboks- och punktskrifts-biblioteket (TPB) är den myndighet som i många år läst in talböcker. Historiskt sett kom initiativet till talböcker från Synskadades Riksförbund och inläsningarna gjordes på band. Så kom cd-skivorna i Daisy-format. Många personer med dyslexi vittnade om hur bra det var, men trots att dyslexigruppen är betydligt större än andra grupper, förblev den överväldigande majoriteten talboksläsare äldre synskadade. En annan myndighet ansvarade för att tidningar lästes in på band eller via radio. Medelåldern för taltidningsläsarna är 72 år och 99 procent av dem har synskador. Tekniskt sett har man också varit tvungen att använda olika apparater för att lyssna till sina böcker och sina tidningar.

För några år sedan fick TPB uppdraget att titta på utvecklingen av taltidningar. De tekniska begränsningarna var fortfarande stora och den historiska kopplingen till blinda och synskadades behov, gjorde att man inte självklart såg behovet att kunna kombinera text, ljud och grafisk form, som Dyslexiförbundet FMLS i sina kontakter med myndigheten påtalade. Seende med läshinder har behov av att kunna se en rubrik, en vägledande bild, eller ingress och sedan kunna lyssna till de längre texterna. För att tydliggöra detta behov tog Dyslexiförbundet, för tio år sedan, fram de första daisyskivorna där text ljud, bild och även film kombinerades. Allt för att visa på teknikens möjligheter och målgruppens behov.Idag läser TPB in allt fler, framför allt fackböcker, där

text och ljud är synkroniserat. Myndigheten har också, tillsammans med Post och Telestyrelsen, fått i uppdrag att ta fram nya generationens form för taltidningar och man arbetar intensivt tillsammans med biblioteken ute i landet, för att göra det möjligt för den enskilde låntagaren att själv ladda ner de talböcker de vill lyssna till. Roland Esaiasson är chef för Talboks- och punktskriftsbiblioteket.

– Nu händer det mycket, säger han. Intresset för att själva ladda ner böckerna har varit stort. 10 000 enskilda användare är nu registrerade och det senaste året har 180 000 nedladdningar gjorts. 65 000 av dem gjordes av enskilda och resten av bibliotek. I Västra Götaland, där man fick möjlighet att börja, i projektform, några år tidigare,

är det fler egna nedladdningar än de biblioteken gör.

Egen nedladdning kan ske både till den egna datorn, till ett minneskort eller usb-minne. Men man kan också lyssna till TPB:s hela utbud av 90 000 titlar, strömmande, via mobiltelefonen?

– Ja, det gör idag 2000 låntagare. Intressant är att vi därmed också tycks få nya låntagare. Hälften av alla som nu laddar ner är nya, med en stor andel i åldern 21-25 år.

När man som egen nedladdare vill hitta bland alla böcker möts man av en webbkatalog som är minst sagt svårmanövrerad?

– Ja, vi är medvetna om det. Den är gjord för bibliotekarier och det tidigare sättet vi arbetade på. Men i april 2012 lanserar vi en ny portal, kallad Legimus, som ska

göra det lättare för låntagarna att hitta vad de söker. Vi har också fått önskemål om att vi borde driva en landsomfattande kampanj om egen nedladdning och det kommer vi att göra, men först nästa höst.

Det verkar alltså som om allt fler personer med läs- och skrivsvårigheter nu äntligen börjar hitta fram till talböckerna. Men hur är det med taltidningarna där dominansen av äldre synsvaga har varit nästan total.

– Jo, när vi hört med de nuvarande läsarna så vill de få tillgång till hela tidningen. Med den gamla tekniken gick det bara att tillhandahålla en tredjedel av den. Men läsarna vill själva kunna välja vad de ska läsa. De vill kunna ha samma spelare för böcker och tidningar och de vill kunna lyssna där de befinner sig. Det är rimliga önskemål, som gäller läsare i allmänhet och som är möjligt att genomföra med modern teknik.

Det går idag att använda Internet och kombinera grafisk form och ljud för att framställa tidningar som passar olika målgruppers behov. Men det är en stor apparat och många inblandade. Talböckerna läses in av TPB som är en central myndighet, men tidningarna produceras ute på respektive tidning, som får bidrag för kostnaden från centralt håll. Att ställa om produktionssätten för alla dessa aktörer innebär mycket arbete som beräknas vara slutfört i juni 2014. Teknikskiftet kommer också att göra det möjligt för användaren att själv välja vilket sätt de vill ta del av tidningen på. Målet är att man därmed ska öka antalet taltidningsläsare med 25 procent och att det dessutom per år ska bli 50 miljoner billigare än vad det nu är.

TEXT & BILD: TORBJÖRN LUNDGREN

Ny teknik stöder talböcker och taltidningarDet händer mycket när det gäller möjligheten att lyssna till böcker och tidningar. Tekniken står inför ett generations skifte. Samtidigt ökar intresset för alternativa sätt att läsa och toleransen från omgivningen blir allt större.

– Intresset för att själv kunna ladda ner sina böcker är mycket stort, säger Roland Esaiasson och tillägger att många som använder tjänsten är nya låntagare. Troligen många unga personer med dyslexi.

10 // Läs & Skriv 5/2011

Att ge ut en bok i ljudboksformat innebär en extra investering för förlaget, förklarar Kristina Ahlinder, VD för Svenska Förläggarföreningen. Boken ska läsas in i en studio, och helst av en skådespelare med trevlig röst eller av författaren själv. Inläsningen kan ta upp till tre veckor. Dessförinnan har författaren läst boken flera gånger. Därefter ska den produceras och säljas, antingen som en fysisk ljudbok på cd eller minneskort, eller som bok för nedladdning eller strömmande läsning via nätet.

Den höga produktionskostnaden i kombination med sämre tider gör förlagen mer försiktiga med att ge ut ljudböcker, menar Kristina Ahlinder. Dessutom är den illegala kopieringen och spridningen på nätet ett stort problem.

– Alla svenska kommersiella ljudböcker finns idag på illegala sajter som till exempel The Pirate Bay, säger hon. Det är klart att det påverkar försäljningen, och därmed möjligheten att ge ut fler ljudböcker.

Idag står ljudboksutgivningen för ungefär tio procent av den totala bokutgivningen, och på den nivån kommer den nog att stanna tills vidare, tror Kristina Ahlinders. I varje fall tills man

löst frågan om den illegala publiceringen.

Förläggarna avvaktar också nästa teknikskifte, den från cd till direktnedladdning. Men det verkar ta tid. Till exempel utrustar de flesta biltillverkare fortfarande sina bilar med cd-spelare, och inte mp3-spelare. Ytterligare ett hinder för försäljningen av nedladdade böcker är momsen. Fysiska böcker har 6 % moms, medan nedladdningsbara och strömmande böcker har 25 % moms.

Norstedts är ett av förlagen som dragit ner på utgivningen av ljudböcker. Gittan Ahonen, projektledare inom ljudboksutgivningen, berättar att hon ser den ökade konkurrensen som ett av de största hindren. Fler förlag ger ut ljudböcker, vilket leder till minskad försäljning av varje titel.

– Det blir helt enkelt inte lönsamt, säger hon. Men de böcker vi vet säljer bra blir ljudböcker. Till exempel blir nästan alla deckare ljudböcker.

Både Gittan Ahonen och Kristina Ahlinder nämner den digitala utlåningen från biblioteken som ytterligare en faktor som kan påverka försäljningen negativt.

– Det laddas ner enormt mycket från biblioteken, säger Gittan Ahonen. Det är förödande för oss, samtidigt som det är klart att böckerna ska finnas där. Men nu måste vi hitta en form för hur den digitala utlåningen ska regleras. Norstedts har till exempel en karens på sex månader, innan vi släpper nya böcker till biblioteken.

Svenska Förläggarföreningen har tagit fram ett förslag om att biblioteken ska betala en licens, som antingen bygger på att boken får lånas ut ett visst antal gånger eller under en viss tid.

– Vi har presenterat förslaget för biblioteken, men ännu inte fått någon respons, säger Kristina Ahlinder.

TEXT: EVA HEDBERG

Förlagen ger ut färre kommersiella ljudböckerUtgivning av kommersiella ljudböcker har minskat de senaste åren. Orsaken är sämre lönsamhet, som enligt Sveriges Förläggarförening bland annat beror på den illegala spridningen av digitala böcker. Norstedt förlag menar att den ökade konkurrensen på ljudboksmarknaden bidrar till minskad lönsamhet. Bibliotekens utökade utlåning av e-böcker och e-ljudböcker ses också som ett bekymmer.

BIL

D: P

RE

SS

BIL

D:O

LA

KJE

LB

YE

– Vi vet att många har tagit ljudboken till sitt hjärta, som yrkeschaufförer, till exempel. För dem är den minskade utgivningen av ljudböcker mycket tråkig, säger Kristina Ahlinder, VD för Svenska Förläggarföreningen.

Läs & Skriv 5/2011 \\ 11

De flesta bibliotek lånar numer ut e-böcker och e-ljudböcker. Som låntagare laddar du ner e-boken till din dator. E-ljudboken lyssnar du på med strömmande ljud, direkt över internet. Lånetiden är densamma som för fysiska böcker, och efter fyra veckor slutar boken helt enkelt att fungera.

Svenska förläggarna ser den digitala utlåningen från biblioteken som ett problem, och menar att den påverkar försäljningen av ljudböcker negativt. Men biblioteken har ett annat perspektiv. Mikael Petrén är chef för den virtuella enheten på Stockholms regionbibliotek.

– Vi arbetar hårt för att Stockholmarna ska ta del av litteratur och kulturupplevelser, säger han. Och om vi genom vårt arbete lyckas skapa digital delaktighet, så skapar vi också en större kundbas till förläggarna. Många vill äga böckerna själva. Det finns goda förutsättningar för förlag och bibliotek att sam-existera, även i de digitala tjänsterna.

Enligt Mikael Petrén är utlåningen av e-böcker och e-ljudböcker mycket reglerad från förlagsbranschen och e-lib (distributör av digitala böcker):

• Biblioteken har bara tillgång till 69% av utbudet från e-lib.

• Förlagen väljer vilka böcker de vill släppa till biblioteken.

• Karenstid, biblioteken får böckerna först efter att de funnits till försäljning i ett antal månader. Hur lång tid beror på förlaget.

• E-böckerna som lånas ut från biblioteken har ett krångligt kopieringsskydd

• E-böckerna från biblioteket går bara att läsa eller lyssna på i datorn, inte i smartphone, plattdator eller mp3-spelare.

• För varje utlånad e-bok betalar biblioteket 20 kronor till e-lib. 10 kronor går till förlaget. Av resten går en stor del till programföretaget Adobe, som tillhandahåller kopieringsskyddet.

• För varje utlånad e-bok betalar biblioteket cirka 20 kronor till E-lib. 10 kronor går till förlaget. Resten går till E-lib som i sin tur betalar programföretaget Adobe, som tillhandahåller kopieringsskyddet.

Stockholms regionbibliotek betalade ifjol 720.000 kronor för den digitala utlåningen av e-böcker och e-ljudböcker. I år blir summan mer än den dubbla. Det betyder att ungefär 6 % av de 25 miljoner som budgeterats för medieinköp går till utlåning genom internet. Själva utlåningen står än så länge bara för 1 % av den totala utlåningen.

– Förläggarna ondgör sig över att utlåningen kan hämma försäljningen, men de har gjort den dyr för biblioteken och onödigt krångligt för låntagarna, säger Mikael Petrén.

Han skulle hellre se att förlagsbranschen lade fokus på att förbereda den svenska marknaden för det digitala läsandet, bland annat genom att bredda utbudet av e-bokstitlar och skapa enkla och attraktiva lösningar för köp av böckerna.– Det finns en risk att de förlorar på att vara så försiktiga, säger Mikael Petrén.

TEXT: EVA HEDBERG

Lyssna strömmande på låneboken

Daisy är en internationell standard för produktion av talböcker. För kommersiella e-böcker är den vanligaste standarden E-pub. Nu har organisationen IDPF (som står bakom E-pub) och Daisy-konsortiet enats om att integrera Daisy 4.0 med E-pub 3.0.

Hans Hammarlund är Dyslexiförbundets FMLS representant i Daisykonsortiet. Han menar att det här kan innebära att fler kommersiella e-böcker blir tillgängliga för personer med läshandikapp - enligt principen ”Design för alla”.

För tio år sedan gjorde Dyslexiförbundet en cd om IT. Den producerades med teknik som i princip inte existerade. CDn innehöll text som lästes upp av talsyntes, och bilder och video. Allt det som Dyslexiförbundets medlemmar tidigare bara vågat drömma om.

– Idag finns alla dessa funktioner i Daisy 4.0, och därmed också i E-pub. Frågan är bara hur snabbt branschen kommer att ta till sig standarden och börja producera tillgängliga e-böcker, säger Hans Hammarlund.

I princip har hela e-boksbranschen anslutit sig till E-pub. Endast den stora amerikanska aktören Amazon

har valt att stå utanför. Orsaken kan vara att de anser att de är så stora att de kan bestämma själva. Konsekvensen blir ändå att daisy-funktionerna inte kan integreras i amazons e-böcker, eller utnyttjas på deras e-boksläsare Kindle.

Men i Europa är Amazon inte så stora. Än så länge finns det stora möjligheter att påverka producenterna av e-böcker, så att de anammar den nya standarden. Lika viktigt är det att påverka hårdvaruproducenterna, så att de utvecklar läsare som utnyttjar Daisys funktioner.

– Det innebär att Dyslexi-förbundet måste börja

driva frågan internationellt och i samarbete med andra organisationer med samma intresse, säger Hans Hammarlund. Men till syvvende og sidst är det ändå försäljningen som avgör. Om vi konsumenter väljer att läsa kommersiella e-böcker eller ej.

Nästa år ska Daisykonsortiet påbörja ett arbete med att göra E-pub 3 till en officiell internationell ISO-standard. Arbetet kan ta några år, men kan på sikt innebära att bland annat samhällsinformation och konsumentupplysning publiceras i E-pub.

TEXT: EVA HEDBERG

Daisy + E-pub = Sant

– Det är viktigt med självständiga bibliotek, vi ska själva kunna välja våra böcker. Men med e-böcker är den möjligheten helt ställd åt sidan, säger Mikael Petrén.

Vad är vad?Ljudbok = inläst bok för kommersiell försäljningTalbok = inläst bok för personer med läshandikapp. Den ges ut med vissa undantag från lagen om upphovsrätt.

Ljudbok = inläst bok för kommersiell försäljningTalbok = inläst bok för personer med läshandikapp. Den ges ut med vissa undantag från lagen om upphovsrätt.

E-bok = elektronisk bok, med digitalt lagrad text.E-ljudbok = elektronisk bok, med digitalt lagrat ljud.CD-bok = inläst bok lagrad på cd-skivaMp3-bok = inläst bok sparad i det komprimerande formatet mp3. Kan laddas ner direkt från nätet, men också sparas på cd-skiva, usb-minne eller minneskort.Daisy = En teknik för att strukturera ljud, text och bild så att det blir enklare att läsa och hitta i texten. Strömmande läsning=Innebär att man läser texten direkt över internet, utan att ladda ner den i datorn.

BIL

D:M

ATTI

AS

FÖR

NE

LL

12 // Läs & Skriv 5/2011

1000 besökte mässan i SkellefteåLånga resor var inget hinder för de 1000 personer som besökte årets mässa om läs- skriv- och räknesvårigheter. Pedagoger, föräldrar och personer med egna svårigheter kom resande från både Kiruna, Haparanda och Västerås, för att ta sig en titt på senaste tekniken, få praktiska tips och pedagogiska råd. På plats i Expolaris i Skellefteå fanns ett 40 tal föreläsare och nästan lika många utställare.

Intresset för föreläsningarna är stort. Här lyssnar åhörare på Anita Boman från Hjälpmedelsinstitutet. Hon presenterar satsningen Skola till Arbete, som bland annat handlar om att stärka möjligheterna till arbete för unga med funktionsnedsättning. Detta kan ske genom att använda hjälpmedel och olika metoder i skolan.

Karin Taube, professor vid Umeå universitet, föreläste om hur självkänslan påverkas av läs- och skrivsvårigheter. Och omvänt - hur resultaten påverkas av självkänslan.

Mässan avslutades med en paneldebatt om hur vi kan göra skolan bättre för elever med olika svårigheter. Från vänster: Christer Jacobsson (docent vid Linnéuniversitetet), Maria Marklund (Skellefteå kommun), Gudrun Andersson (specialpedagog), samt Louise Lindqvist och Gro Granqvist (Mount Dyslexi). Med i paneldebatten var också Åsa Wikström (Specialpedagogiska Skolmyndigheten).

Läs & Skriv 5/2011 \\ 13

Docent Christer Jacobsson presenterar forskningsprojektet ”Läs- och skrivsvårigheter i ett utvecklingsperspektiv”. I projektet har forskarna följt ett antal elever från skolans första år till vuxenålder, och studerat hur läs- och skrivsvårigheter påverkar till exempel val av yrke och högre studier.

TEXT OCH BILDER: EVA HEDBERG

Ett populärt inslag på fredagen är att testa hur det är att ha dyslexi, adhd eller Aspergers syndrom. Dyslexiförbundets ungdomar visar hur Hjälpmedelsinstitutets simulator fungerar. Och Petra Nylén passar på att berätta om förbundets ungdomsverksamhet.

Genom att öva på hur munnen formas vid olika språkljud blir barnet säkrare på kopplingen mellan bokstav och ljud, och därmed bättre på att avkoda. Gullan Löwenbrand Jansson förklarar hur materialet Phonomix kan användas.

Utan frivilliga insatser från medlemmar i Dyslexiförbundet skulle mässan vara svår att genomföra. Förbundsstyrelsens Eva Swärling (th) säljer Handlingsplanen Satsa på framtiden till en besökare.

14 // Läs & Skriv 5/2011

Ett 30-tal lärare och specialpedagoger från Umeå bildar nätverket Kommunikation, läs- och skrivutveckling. De som ingår i nätverket har bland annat till uppgift att lära sig mer om läsning och skrivning, och att sprida kunskapen bland kollegor. I hösten planering ingick Dysleximässan i Skellefteå.

–Eftersom vi är så många så hyrde vi en buss, säger Annika A Davidsson, ansvarig för nätverket.

Medlemmarna i nätverket hade till uppgift att ta del av utställ-ningar och föreläsningar på mässan, att dokumentera och sedan presentera en samman-ställning för sina kollegor. Enligt Annika A Davidsson var Christer Jacobssons föreläsning mycket uppskattad. Den handlade om hur läs- och skrivsvårigheter påverkar utvecklingen från barn till vuxen.

– Men också Karin Taubes föreläsning om självkänsla var populär, säger hon. Och de unga flickorna i Mount Dyslexi var underbara. Deras berättelser gjorde oss tårögda, och fick oss att förstå bättre.

Nätverket har funnits i några år och har sina rötter i utvecklingsarbetet Språkprio, som dragits igång av Lena Ehnmark, utvecklingsledare på

kommunen. I Språkprio ingår fördjupade satsningar inom ett område under ett par år. Just nu ligger fokus på läsförståelse.

Annika A Davidsson menar att det finns ett sort behov av att knyta ihop skolverksamheten

med forskningen inom universiteten. Deltagarna i nätverket tar aktivt del av forskningsresultat, bland annat genom före läsningar och litteratur. Deras uppgift blir sedan sedan att föra in ny kunskap i den egna

undervisningen och sprida den vidare till andra lärare.

Du kan följa nätverkets arbete på bloggen: www.lasochskrivutveckling. blogspot.comTEXT OCH BILD: EVA HEDBERG

Vad är det bästa med mässan?

Nätverket tog bussen till Dysleximässan Skellefteå

30 lärare och specialpedagoger från den umeåbaserade nätverket Kommunikation, läs- och skrivutveckling besökte Dysleximässan. Längst fram står Annika A Davidsson, specialpedagog på Elevhälsan samt ansvarig för nätverket.

Anneli Lundgren (speciallärare i Jörn) och Jessica Hansson (klasslärare i Malmberget) utbildade sig till speciallärare samtidigt: – Det är nästan för mycket bra att se och lyssna på. Karin Taubes föreläsning bekräftade att vi tänkt rätt när vi gjorde vårt examensarbete om självbilden hos elever med läs- och skrivsvårigheter,

Håkan Kinnestrand, funktionär och billärare i Skellefteå: – Allt är bra. Min uppfattning är att man inte kan sprida nog med information om läs-, skriv- och räknesvårigheter. Jag märker stor skillnad på mina elever i bilskolan, på de som fått bra hjälp i skolan och de som inte fått det.

Mikael, Chatarina och Ida Kentää, Haparanda. – Vi hittar idéer till bra tekniska lösningar till skolan, och gillar sådan som går att använda i mobilen. Det är egentligen Idas bror Filip som har läs-och skrivsvårigheter, men han kollar på något där borta.

Läs & Skriv 5/2011 \\ 15

– Bara att få höra tjejerna från Mount Dyslexi gjorde resan värd. Så otroligt bra var de.

Det säger Anders Wallin, som tog bilen från Västerås till mässan i Skellefteå. För ett år sedan fick hans tioåriga tvillingar diagnosen dyslexi. Men i skolan hände nästan ingenting. Anders och hans fru tröttnade och började själva söka efter kunskap för att kunna hjälpa barnen.

– Först och främst tittar jag efter hjälpmedel, det är liksom det som är lättast att påverka. Men jag lyssnar förstås också på olika föreläsningar. På skolan är de tacksamma för all kunskap och alla tips jag tar med tillbaka.

Anders tycker att han får ut mycket av mässan, men det han ser och lär också väcker nya frågor. Han undrar bland annat vad som händer sedan, när de har fått hjälp? Kan man slappna av då? Och hur blir det när tvillingarna byter till ny skola i sexan?– Hjälpmedel är viktigt, men om det ska fungera på sikt måste vi

hitta hållbara pedagogiska lös-ningar, som följer barnen genom skolan. Jag vill till exempel att de ska få lästräna en stund varje dag, men utöver det ska de få till sig den kunskap de har rätt till och behöver. Och det ska de få på det sätt som fungerar bäst för dem.

Föreläsningen av Gro och Louise från Mount Dyslexi gav Anders hopp och inspiration.

–Det var det bästa under hela mässan, säger han. Jag förstår så mycket bättre vad det handlar om och vilka problem mina

barn kommer att ställas inför. Men framförallt att var tjejerna levande exempel på att ingenting är omöjligt.

TEXT OCH BILD: EVA HEDBERG

Dvd:n Hitta läsningen! underlättar ditt samarbete med föräldrar runt barnets första läsutveckling. Här får de en spännande resa till-sammans. De leker och lär sig sambanden mellan ljud och bokstäver. Logopeden Bodil Andersson Rack guidar dem genom övningarna.

Beställ dvd:n på www.kodknackarna.se Pris 120 kr

Hjälp barnen att lyckas med läsningen!

Hitta läsningen!Så hjälper du ditt barn

att lyckas med ljud och bokstäver

Hitta läsningen!

Så hjälper du ditt barn

Kod-Knäckarna är en ideell förening som vänder sig till föräldrar och lärare. Kod-Knäckarna erbjuder basfakta runt barnets första läsutveckling, samt information om lässvårigheter och dyslexi. Läs mer om föreningens material på www.kodknackarna.se

Anders Wallin tröttnade på att vänta på skolans lösningar för hans barn. Han tog saken i egna händer och körde hela vägen från Västerås till Skellefteå, för att kunna vara med på Dysleximässan.

Reste sju timmar med bil

It-support direkt 0771-14 15 00

Nu kan du som är 65+ eller har någon form av funktions- nedsättning få hjälp med it-support direkt över telefonen!

It-support direkt gäller för dig som bor i: Bromma, Härryda, Hässelby-Vällingby, Malmö, Mölndal, Norrtälje, Rättvik, Söderköping. Målsättningen är att skapa en nationell tjänst.

Tycker du att det är krångligt att använda din dator?

Har du problem med att göra inställ-ningar i mobilen?

16 // Läs & Skriv 5/2011

Det var en av lärarna på komvux som såg Ebrahims omkastade bokstäver och förslog att han skulle göra en dyslexiutredning. Han var då 27 år gammal och hade aldrig hört talas om dyslexi. Men när beskedet kom ramlade pusselbitar på plats. Han förstod varför bokstäverna trilskats och varför det alltid tagit så lång tid för honom att läsa och skriva.

Men att saker och ting tar lång tid bekymrar inte Ebrahim. Tvärtom. Under tiden hinner han reflektera och förstå. Han tycker att kunskapen sätter sig bättre hos honom än hos många andra i omgivningen, och han kommer bättre ihåg vad han lärt sig.

– För mig har dyslexi mest handlat om att hitta alternativa vägar, säger han. Jag tror att jag alltid har letat efter bättre sätt att lösa olika saker på, redan som liten. Även om jag då inte kunde formulera det för mig själv.

Ebrahim föddes i Iran och var redan från början nyfiken och påhittig. Hans föräldrar lät honom prova på, och göra det mesta som inte var farligt. De såg att deras son hade lätt för sig, och lät honom börja skolan ett år tidigare. Men när framstegen i läsning uteblev blev alla förvånade.

Föräldrarna trodde att orsaken var att Ebrahim fått börja för tidigt och att han dessutom var sjuk en period och inte kunde gå till skolan. En privatlärare hjälpte Ebrahim att klara

persiskan i skolan, men hans dåliga stavning och långsamma läsning förblev en gåta.

Från föräldrahemmet hade Ebrahim fått med sig ett gott självförtroende och en känsla av att kunna klara allt.

– Och den känslan sitter fortfarande kvar, säger han. Ställs jag inför ett problem så är min naturliga reaktion att det här kan jag klara. Bara jag får lite tid på mig.

Men det är viktigt att inför sig själv vara sann med hur man fungerar. Ebrahim har aldrig haft svårt för att erkänna att han stavar illa och läser långsamt. Omvänt är han också tydlig med vad han är bra på, som att se möjligheter, lösa problem och tänka logiskt. Och framförallt att han har lätt för matematik och för att kommunicera muntligt.

Självkännedom gör att man

lättare vågar be om hjälp, och vågar erbjuda andra hjälp med sådant man själv är bra på.

– Mina kurskamrater och jag blev bra på att samarbeta, säger han. Engelskan tar extra lång tid för mig och det har varit mycket av det under utbildningen. I grupparbeten lämnade jag över läsandet till de andra, medan jag studerade bilder, illustrationer och tabeller. Sen förklarade vi för varandra.

När Ebrahim har misslyckas, till exempel på någon tenta, tillåter han sig vara ledsen. Men han sätter upp en gräns för hur länge. Sen riktar han om sitt fokus och börjar se framåt, på hur han nästa gång ska lyckas med det som den här gången inte gått vägen.

– Jag sätter en gräns för mig själv, säger han. Sen väcks lusten att ta revansch inom mig. Och det är inför mig själv som jag

vill visa att jag kan. Och varje motstånd är en utmaning, och när jag tar tag i utmaningen leder det till utveckling. När jag klarat utmaningen växer min kompetens, och min självkänsla.

Eftersom Ebrahim behövde längre tid än sina kurskamrater för att klara utbildningen på KTH, blev han tvungen att ordna finansieringen genom att jobba som lärarvikarie. Det visade sig vara hur bra som helst. På köpet fick han arbetslivserfarenhet, vilket gjorde det enklare för honom att få jobb på en gång när studierna vara klara.

Idag jobbar Ebrahim på ett företag som kontrollerar säkerheten i elektroniska apparater. I jobbet ingår att dokumentera.

– Det måste man väl göra i alla jobb. För mig tar det lite längre tid, men samtidigt som jag skriver så lär jag mig. Och det är bra eftersom jag är relativt ny på jobbet och inom företaget. För varje gång blir hindret mindre och mindre.TEXT OCH BILD: EVA HEDBERG

Ingenting är för svårt för Ebrahim– Folk brukar fråga mig om det är svårt. Men det är inte svårt. Ingenting är svårt. Det enda som krävs är vilja, engagemang och tid.

Ebrahim Mohajeran Tabrizi kom till Sverige som 22-åring. När han några år senare läste på komvux fick han veta att han har dyslexi. Nu har han nyligen avslutat en högskoleutbildning till civilingenjör inom mikroelektronik. – När man tar tag i ett problem

leder det till utveckling, till ny kompetens och bättre självkänsla. Svårare än så är det inte, säger Ebrahim Mohajeran Tabrizi.

– En sak med oss dyslektiker är att vi alltid hamnar efter. För att jämna ut känslan av att vara på efterkälken har jag sett till att alltid ligga främst inom några områden, säger Ebrahim Mohajeran Tabrizi.

Läs & Skriv 5/2011 \\ 17

– Det är underbart att förstå varför punkten står där den står och varför kommatecknet ska vara där. Det är så man blir varm i kroppen, att efter trettio år få den här hjälpen.

Det säger Håkan Ågren, elev på Blos, Borlänge läs och skrivcentrum. Blos ligger på högskolan men är en del av den kommunala vuxenutbildningen. Den 9 november i år firades jubileum, med fortbildning om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för lärare och öppet hus för allmänheten.

– Komvux har självklart längre historia, säger Björn Rombo, som är en av fyra lärare på Blos. Men i och med att centret kom till så har vi samlat resurser och arbetar på ett medvetet sätt.

På Blos utgår man från individen och ser det i förhållande till samhällets ökade krav på läs- och skrivfärdighet. De studerande kommer från andra delar av vuxenutbildningen, eller via fackföreningar och företag. Under åren som gått har man genomfört kurser på bland annat företagen SSAB och Stora Enso. Man har uppsökande verksamhet och försöker fånga

de personer som finns ute på företagen. Man har också utbildat lärare på grundskolan och gymnasiet i olika specialprogram.

– Vad är då den stora skillnaden idag, jämfört med för femton år sedan?

– Vi har fler deltagare med utländsk bakgrund idag, än när vi startade, vilket kan bero på att Borlänge har fler invandrare. Det kan också bero på ändrade studieregler, som gör det svårare att hitta dem som skulle behöva gå här, säger, Majt Lissol-Sundelin som också hon är lärare här.

När en person kommer till Blos samtalar lärarna och eleven om dennes starka sidor, sen funderar man över vilka behov han eller hon har. Samtalet rör långsiktiga önskningar, men landar i att man tillsammans lägger upp ett individuellt studieprogram, som beskriver de kortsiktiga målen – veckan framåt, månaden osv.

– Det här är något annat än den skolgång jag hade som ung, säger Håkan. Här försöker personalen hitta det som passar mig. Kan de inte ordna det, så skaffar dom det som behövs från annat håll.

På förmiddagen rådde osäkerhet om det skulle komma några

till det öppna huset. Men redan då dörrarna slogs upp fylldes lokalerna av intresserade. Kanske resulterar det i mer arbete för personalen på Blos.

I vimlet av människor pratar jag med Jessica Jansols, som också är elev här på Blos. Hon visar mig en av flera appar hon använder på sin mobiltelefon. Med den kan hon fotografera en text och få den uppläst. Att hitta lösningar på det man har svårt för är en viktig del i undervisningen och i de studerandes vardag. TEXT & BILD: TORBJÖRN LUNDGREN

Borlänge Läs- och Skrivcentrum fyller 15 år

Läraren Majt Lissol-Sundelin samtalar med besökare under öppna huset.Eleven Håkan Ågren har nyligen läst och recenserat Fridegårds Stockholmsböcker.

Jessica Jansols, elev på Blos, visar en besökare tillrätta vid datorerna.

www.dyslexi.org

18 // Läs & Skriv 5/2011

För många blir läs- och skrivsvårigheter/dys-lexi till ett stort hinder i livet. Det behöver inte vara så! När barn med dyslexi möts av okunskap och brist på förståelse kan konsekvenserna bli livslångt negativa. Detta måste vi undvika!

SJÄVLKÄSNLAUngefär var tjugonde person i Sverige har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Det innebär att det i genomsnitt finns drygt en elev i varje klassrum. Om inte svårigheterna tidigt upptäcks och åtgärdas får detta allvarliga konsekvenser. Förutom att man inte lär sig läsa och skriva, så kan man komma efter i samtliga skolämnen och dessutom kan självbild, självförtroende och självkänsla få så allvarliga törnar att man aldrig riktigt hämtar sig.

Trots att vi idag - jämfört med tidigare generationer - har stora kunskaper om hur man skall upptäcka, åtgärda och kompensera dyslexi så visar nyligen gjorda undersökningar att stödet i skolan har stora brister. Det behöver inte vara så - om viljan finns. Kompenserande IT-teknik är idag mycket billig till exempel.

Dyslexiförbundet har tagit fram några enkla förslag till åtgärder som vi presenterar inom ramen ”Vrid skolan rätt!”, som du finner på www.dyslexi.org

FRAMMTIDENAlla drömmer vi om framtiden. För ungdomar är framtidsdrömmen lyckade studier, ett perfekt arbete eller sysselsättning, den stora kärleken, pengar, bostad och familj. Ungdomar med funktionsnedsättningar vågar också drömma, men för många är drömmen hotad.

Ett exempel för att belysa: För tjugo år sedan var det ovanligt att en ordblind person genomförde universitetsstudier. Men idag studerar över 2.000 studerande vid högskola med stöd av inlästa läromedel, anteckningsstöd, talsynteser och rättstavningsprogram. Detta har varit en kulturrevolution! De flesta klarar studier och högkvalificerade arbeten mycket bra.Nu hotas tyvärr denna positiva

utveckling av skärpta antagningskrav för högskolan beträffande basämnen och språkkunskaper. Vi har exempel på ypperliga högskoletekniker med dyslexi. De har klarat engelsk kurslitteratur och far nu världen runt som tekniska experter med engelska som arbetsspråk. De är dock fortfarande lika dåliga på glostraggling och stavning utan rättstavningsstöd. Med de nyligen aviserade antagningsreglerna för teknisk högskola hade de idag haft svårt att komma in på utbildningen. Detta är ett exempel på stelbent skolpolitik, som inte tar hänsyn till elevernas individuella förutsättningar. Sånt ser vi alldeles för mycket av idag!

ARBTESLIVETTVi i Sverige har beslutat att möta konkurrens i en globaliserad värld med kunskap och utbildning. Planen är att varannan svensk skall genomföra högskolestudier. Här är ungdomar med funktionsnedsättningar en dold resurs. Alltför många står utanför studier och arbetsliv på grund av okunskap, rädsla

för det avvikande och bristande vilja hos de som har ”makten”.

De flesta med dyslexi gör redan idag stora insatser i samhälls- och arbetsliv. Låt oss påminna om företagsledare som Bertil Hult, Percy Nilsson eller Ingvar Kamprad, författare som Moa Martinsson, Torgny Lindgren och Lennart Hellsing, samhällsföreträdare som kronprinsessan Victoria, professor Jerzy Sarnecki eller riksdagens talman Per Westerberg eller artister som Lisa Ekdahl eller Petter.

Personer med dyslexi har ofta utvecklat andra förmågor och en god kreativitet för att kompensera svårigheterna i läsning och skrivning och som ofta kommer till verkligt god nytta i arbetslivet.Många andra finns också i arbetslivet och sällar sig där till en avsevärt större grupp; Den fjärdedel som har problem med den funktionella läsförmågan utan att för den skull ha dyslexi. Denna stora grupp får inte alltid det stöd och den uppmärksamhet som den förtjänar. Detta går ut över säkerhet, psyko-social arbetsmiljö, effektivitet och lönsamhet. Dyslexiförbundet FMLS försöker fästa uppmärksamhet på detta på olika sätt.

SLULTIGENVälkommen att ta del av vår innehållsrika webbportal www.dyslexi.org

Låt inte dyslexi stå i vägen!Dyslexiförbundet FMLS lanserar ny kampanj

Dyslexi, värk och knäproblem? Jag tittar bara på kompetensen.!"#$%$& '$()*+$,-&.!"/.0&1 !"#"$%&'($")*+$ %$,"*-.+$/"'&(#!"#

/$"1 &/2%+ (*(&& 0+!"$) har dyslexi. Genom hjälpmedel som rättstavningsprogram, skärm- läsare som läser upp text och mobiltelefon med samtalsinspelning kan han utföra jobbet som arbetsförmedlare i Vällingby utan problem.

(3'$(1 &104$&$.05 har ständig värk och även minnes- och koncentrationssvårigheter efter en whiplashskada. Dessutom har han bekymmer med nedsatt rörelseförmåga i nacken, ryggen och knäna. Ändå fungerar jobbet som arbetsförmedlare i Norrköping bra. En speciell arbetsstol, databaserade hjälpmedel och ett höj- och sänkbart skrivbord gör det möjligt.

”Som jag ser det är ett samhällsansvar kopplat till lönsamhet en förutsättning att ta Sverige in i framtiden. Det kommer att vara ett överlevnadsvillkor för varje organisation, offentlig som privat, att bli duktig på att locka till sig den bästa kompetensen, oavsett bakgrund. Vi måste möta människor på deras villkor. När det gäller personer med funk- tionsnedsättning innebär det att inte se hindret utan möjligheten. Att inte se en protes, undra över psykisk ohälsa eller en diagnos. Utan fråga: Vad kan du? Vad vill du? Hur ser du på framtiden? Är det så att du vill vara med och forma den? Det är avgörande att se människor som individer, inte som en del av en grupp. Då blir det kompetensen, erfarenheten och personligheten som avgör. För oss på Arbetsförmedlingen är det självklart att anställa personer med funktionsnedsättning. En viktig del av vårt uppdrag är att hjälpa de arbetssökande som står längst

bort från arbetsmarknaden. Med kunskap om vad olika förutsättningar innebär får vi större förståelse för våra kunder. Det är avgörande för dynamiken på en arbetsplats att blanda människor med olika bakgrund och perspektiv. Om vi bara har ett synsätt får vi ingen utveckling. Mångfald ger bäst resultat.”

SE KRAFTEN!

6011! (711 4$(&3". .0 #$( +0# )28%0#6$1$". Ser du kraften hos personer med funktionsnedsättning? Vill du öppna dörren för fler? Visst är det så att alla inte kan göra allt hela tiden. Om någon har nedsatt arbetsförmåga för ett visst jobb kan Arbetsförmedlingen hjälpa till. Utifrån en dialog med dig som arbetsgivare och den person det gäller kan vi bevilja arbetshjälpmedel, stöd av en person och ekonomiska lättnader.

0771–416 416 arbetsformedlingen.se/sekraften

!"##$%& !%"

''

VI SER TILL KOMPETENSEN

HOS PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

– ETT INITIATIV FRÅN ARBETSFÖRMEDLINGEN

20 // Läs & Skriv 5/2011

Ladda – Lyssna – Läs!90 000 talböcker direkt till din dator eller mobiltelefon

Registrera dig på närmaste bibliotek och få tillgång till alla TPB:s talböcker

Läs mer om Egen nedladdning på TPB:s webbplats www.tpb.se

Tåget rusar fram och sociala medier likaså

Lundgrens hörna

Tåget rusar fram i landskapet. Datorn är påslagen. Jag är uppkopplad. Men jag twittrar på mobilen och så ringer telefonen. Tåget rusar vidare och uppkopplingen bryts. Jag hör ett stön från min medpassagerare på andra sidan gången. Hans faacebookande har avbrutits. Vad håller vi egentligen på med och vilka krav ställer allt detta på oss som människor?

Jag menar så här: allt tekniskt ”framåtskridande” har konsekvenser. När den fonetiska skriften infördes för 2500 år sedan innebar det stora möjligheter. Det möjliggjorde ett allt mer abstrakt tänkande och större specialisering. Det är svårt att tänka sig dagens samhälle utan fonetisk text. Skriften förändrade oss som människor. Det möjliggjorde ett intellektuellt tänkande, som i väsentliga avseenden ställde nya krav på våra kognitiva förmågor. Det krävde bland annat god förmåga att snabbt kunna koppla bokstav till ljud – till fonologisk avkodning. Martin Ingvar och hans team har visa att vår hjärna förändras när vi läser.

Alltså vi skapar teknik som skapar oss. Mediagurun Marchal McLuhans tankar, blev mycket debatterade när han på 1960-talet påstod att mediet var målet. Och man kan ju undra om innehållet i twitter-tweaterna är något att stå efter. Där basunerar människor man inte känner ut: ”trött på allt”, ”Nej nu går jag och lägger

mig”, ”dricker kaffe”. Vem bryr sig? Och ändå är vi där!

Treåringar använder idag dator och mobiltelefon. Allt enligt den senaste inventeringen ”Svenskarna och Internet”, som kom här om dagen. Skillnaden mot när den fonetiska texten infördes är stor. Det tog 2400 år innan texten blev ”var mans egendom”. Twitter, chatt, bloggande, facebookande har inte funnits mer än några få år – med en välvillig beräkning i tio år. Och vi förväntas hänga med, för om vi inte gör det kan vi hamna utanför. Det är i alla fall budskapet jag får när jag läser litteratur om de sociala medierna.

Martin Ingvars far David lanserade kunskap om det prospektiva minnet – minnet av framtiden. Att vi måste ha en vision om hur framtiden kan te sig och att vi strävar mot vår målbild. När vi når dit får vi bekräftelse på oss själva och vi mår bra av det.

Men man går inte ut på de sociala medierna för att slutföra något. Man är där för att se om det händer något och för att eventuellt intressera någon för det man själv har att säga. Hur påverkar detta våra nervbanor, våra synapser och vårt välbefinnande?

De sociala medierna, tv, förvirrande reklam och ett oändligt utbud av varor och tjänster för den som har råd, finns här och vi måste

hantera det. Men kanske det inte skadar att också fundera över vart det leder. Skapar det nya problem på samma sätt som den fonetiska texten skapade dyslexin? Att kravet på god läsfärdighet för alla anställda, i slutet av 1980-talet, skapade dyslexidebatten. Att de ökade utbudet och den pedagogiska omläggningen till eget arbete, aktualiserade problematiken kring uppmärksamhet och koncentration.

Är det ökade intresset för ADHD ett resultat av samhällets avsaknad av struktur? Kommer nästa steg bli ökad uppmärksamhet på psykisk ohälsa på grund av att det prospektiva minnet inte får den näring det behöver? Och var ska vi göra av all frustration som uppstår när mobilen, under någon sekunder, inte har täckning, allt medan tåget rusar vidare.

Ibland längar jag nostalgiskt tillbaks till huset i skogen, där strömmen plötsligt kunde brytas och vara borta ett dygn eller två. Då hann man inse att strömmen var borta. Vi tände ett stearinljusen och började samtala ”in the real life”.

Men nu rullar tåget vidare. Det ringer. Dags för telefonkonferens. – Ursäkta mig!

TORBJÖRN LUNDGREN

Läs & Skriv 5/2011 \\ 21

För elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Rydaholmsmetoden

www.rydaholmsmetoden.se

Rydaholmsmetoden vilar på följande grundtankar:

� enkelt material� korta intensiva arbetspass� fokus på avkodning� automatisering� framsteg görs synliga� långsiktighet

Vårterminen 2012Fortbildningskurser inom Dyslexi

Tel 042-19 38 32gudrun.rooth@sundsgarden.se

www.sundsgarden.se

5-6/3 Ped. utredning, steg 1, grundkurs, Förskola-åk 68/3 Dyslexi, kärnämnen och lärverktyg

12-13/3 Ped. utredning, steg 1, grundkurs, H-Gy-Vux14-16/3 Ped. utredning, steg 2, fördjupning, H-Gy-Vux

15/3 Lexia 4, Grundkurs25-27/4 Ped. utredning, steg 3, fördjupning, H-Gy-Vux

26/4 Lexia 4, Fördjupningskurs27/4 Dyslexi, kärnämnen och lärverktyg

3-4/5 Ped. utredning, steg 2, fördjupning, Förskola-åk 611-15/6 Dyslexivecka

Vi kan dyslexi!Små grupper med individanpassad undervisning, hög vuxentäthet och stark gemenskap ger eleverna på Ängkärrskolan den hjälp de behöver.

Välkommen till Ängkärrskolan!Ängkärrskolans

arbetssätt

Bildstöd

Multisensoriskinlärning

MediepedagogikIT

Kompensa-toriska hjälpmedel

Speciallärar-insatser

Självkänsla

Struktur och trygghet

Studie-teknik

www.angkarrskolan.se

Liseberg Universeum Paddanbåtarna Nya Älvsborgs Fästning Fler aktiviteter

Världens kanske bästa skolresa!

Bokning & information:www.goteborg.com/skolresan

skolresan@goteborg.com Tel: 031 368 41 10

2-dagarspaket på hotell 990 kr/pers.Välj bland Göteborgs bästa boenden och roligaste aktiviteter.

BRAVKODEtt lästräningsmaterial för elever som behöver träna sig på att automatisera sin avkodning. ”Undret i Markaryd” så har vår kursledare Ronny Karlssons arbete med strukturerad avkodningsträning beskrivits.

Utifrån egna erfarenheter, samt Ronnys arbete och metodik, har författaren Bodil Jönsson tagit fram ett träningsmaterial (BRAVKOD). Materialet, tillsammans med en engagerad pedagog, gör att alla kan lyckas med sin läsning.

Alla kan lyckas med sin lästräning!

För materialbeställning och utbildningwww.jlutbildning.se

018-10 55 50

Även om vintern har tagit tid på sig att komma i år finns ingen anledning att inte tjuvstarta med lite vintermys!

Tänd läslampan och njut av magin i Lysande utsikter, rycks med av mystiken i Den sista häxan och få ett spännande vardagsdrama tillsammans med Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann.

Fler böcker hittar du på: www.ll-forlaget.se

Vintern ser ut att tveka, men det gör inte vi.

www.svenskatrugs.se

PÅ JULLOVET:,ũćůƉ�ŶĊŐŽŶ�ĂƩ�ƚƌćŶĂ�

läsning - spela trugs på svenska och engelska!

trugs - roliga spel för läsning som verkligen fungerar!

Svenska trugs av Ingrid Hägg-ström och Astrid Frylmark

22 // Läs & Skriv 5/2011

Vi vill bli flera!Dyslexiförbundet FMLS styrka och betydelse hänger samman med flera olika saker; - Hur väl vi lyckas få fram våra frågor i samhällsdebatten och hur bra vi lyckas stöda personer med läs-, skriv- och räknesvårigheter.

För att klara detta på bästa sätt måste förbundet ha många medlemmar. Fler medlemmar ger mer kraft och bidrar till att vi syns mer och kan ge mer information, stöd och stimulans. Med tanke på att det säkerligen finns en halv miljon personer i landet som har funktionsnedsättningen, för att inte tala om alla anhöriga och professionella så är vi alldeles för få medlemmar i förbundet – endast drygt 6.000.

Därför startar vi nu en medlemsrekryteringskampanj i förbundet. Vi har tagit fram en fin medlemsfolder med tillhörande ställ. Detta sänder vi nu ut i landet till alla skoldatatek och logopedmottagningar som utreder dyslexi mm. Vår förhoppning är att våra föreningar nu hjälper till och sprider foldern i andra sammanhang där nya medlemmar kan dyka upp.

Även du som är medlem kan göra en viktig insats. Lek med tanken att varje medlem rekryterar en ny. Inget som är omöjligt! Då skulle vi i ett enda slag ha fördubblat vårt medlemsantal.

Detta skulle betyda enormt mycket för förbundet och våra möjligheter att aktivt arbeta för allas bästa. Fundera gärna på hur du själv kan dra ditt strå till stacken, hälsar er BENGT-ERIK JOHANSSON,

FÖRBUNDSORDFÖRANDE

ORDFÖRANDESPALTEN:

Är det något din förening vill berätta i tidningen? Kontakta i så fall redaktionen. Vi tycker att det är

extra roligt om det finns enbild till. Mejla på redaktion@dyslexiforbundet.se

Kalendarium 2012ARRANGEMANG TID PLATS ANMÄLAN

Dyskalkyliföreläsning 31 jan Stockholm

Ungdomsledarutbildning 17-20 maj Sth:s Skärgård Dyslexiförbundet FMLS

Utbildningskonferens 20-21 april Stockholm Svenska Dyslexiföreningen

ABF 100 år 11-17 juni Stockholm Öppet för allmänheten

Bok & Biblioteksmässan 27-30 sept Göteborg Svenska Mässan

Dyslexiveckan 1-7 okt Hela landet

Dysleximässan 26-27 okt Jönköping Dyslexiförbundet FMLS

Förbundsråd i FMLS 28 okt Jönköping Dyslexiförbundet FMLS

Skol-Forum 29-31 okt Stockholm Stockholmsmässan

Dyslexiveckan i GöteborgFöreläsningar, utställningar och paneldebatter. Programmet under Dyslexiveckan i Göteborg var späckat. Bland annat föreläste skådespelaren och författaren Mia Skäringer om hur det är att vara förälder till ett barn med särskilda behov. Benny Björkman, Studieförbundet Sensus, berättade om sitt eget liv med dyslexi. Och specialpedagog Anita Hilldén gav tips till föräldrar till barn med läs- och skrivsvårigheter.

– Föräldrar till barn med läs- och skrivsvårigheter vet inte vart de ska vända sig med sina frågor. Många av dem har hittat hit till biblioteket, och därför är de också en viktig målgrupp under Dyslexiveckan, säger Tina Hedegård, Göteborgs stadsbibliotek

I samband med Dyslexiveckan sparkar folkbiblioteket igång en föräldrautbildning om dyslexi.

– Det är sjätte gången vi ordnar kursen. Föräldrarna träffas vid 5 tillfällen och programmet är ambitiöst, säger Tina Hedegård.

Göteborgs folkbibliotek samarbetar bland annat med Dyslexiförbundet FMLS, Svenska Dyslexiföreningen och Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn.

Mia Skäringen lyfte fram styrkan hos barn barn med särskilda behov.

Läs & Skriv 5/2011 \\ 23

Blekinge länChrister Holmberg Tel: 0455-287 94blekinge.lan@dyslexiforbundet.seDalarnas länAnette Gren Tel: 073-824 92 43 dalarnas.lan@dyslexiforbundet.seGotlands länOlle HammarbergTel: 0498-21 74 36gotlands.lan@dyslexiforbundet.se Gävleborgs länMats Olsson Tel: 070-653 32 49 gavleborgs.lan@dyslexiforbundet.seHallands länErling NylénTel: 0345-103 42hallands.lan@dyslexiforbundet.seJämtlands län Lars-Göran Perjus Tel: 0680-109 56jamtlands.lan@dyslexiforbundet.seJönköpings länKarl-Gustav JosefssonTel: 036-16 12 04jonkopings.lan@dyslexiforbundet.seKalmar länChristina HolminTel: 070-640 20 70kalmar.lan@dyslexiforbundet.seKronobergs länVakantNorrbottens länHjördis AnderssonTel: 0980-156 91Skåne länIngrid Andersson Tel: 070-733 18 39 skane.reg@dyslexiforbundet.se

Stockholms länEva WesterlundTel: 070-850 03 32 stockholms.lan@dyslexiforbundet.seSörmlands länLisbeth Flodman Tel: 073-721 52 30sormlands.lan@dyslexiforbundet.seUppsala länMagnus NilssonTel: 018-25 42 45uppsala.lan@dyslexiforbundet.seVärmlands länMargareta LundbergTel: 073-032 82 62varmlands.lan@dyslexiforbundet.seVästerbottens länEwa SvärlingTel: 090-14 14 71vasterbottens.lan@dyslexiforbundet.seVästernorrlands länChristina ErikssonTel: 070-3981987vasternorrlands.lan@dyslexiforbundet.seVästmanlands länRolf NöstdalTel: 0589-157 36vastmanlands.lan@dyslexiforbundet.seVästra Götalands länKjell-Åke ErikssonTel: 031-15 64 00vastra.gotaland.reg@dyslexiforbundet.seÖrebro län Ulrika Björklund Tel: 073-983 06 38orebro.lan@dyslexiforbundet.seÖstergötlands länTanja Wourela Ström Tel: 011-10 07 70 ostergotlands.lan@dyslexiforbundet.se

Eva och Inger ger råd, stöd och information till dig som själv har läs- och skriv- och räknesvårig heter och till barn, ungdomar, föräldrar, lärare och andra.

Eva och Inger har telefonråd givning, tar emot besök och håller föreläsningar över hela landet.

De har telefontid 10-12, 13--15.

Solnavägen 100, 169 51 SolnaTel 08-665 17 00, kl 9 -15Fax 08-660 79 77info@dyslexiforbundet.se

Kanslichef: Sven Eklöf 08-665 17 01, 070-238 63 30sven.eklof@dyslexiforbundet.se

Förbundsordförande: Bengt-Erik Johansson, 070-238 63 20bengt-erik.johansson@ dyslexiforbundet.se

Länsavdelningar

Dyslexiförbundet FMLS

Skriv-Knuten skriv-knuten@dyslexiforbundet.seTelefon: 08-665 17 00 Fax: 08-660 79 77

Kontakter

VEM VANN?På Dysleximässan utlottades datorprogrammet LexiLäser Plus bland de som blev medlemmar under mässan. Vann gjorde Britt-Inger Rubinsson från Burträsk. Grattis!

Hjärtligt välkommen som medlem i Dyslexiförbundet FMLS.

Alla som stöder förbundets målsättning är välkomna. Medlemsavgift för grundmedlem är 200 kr per år. Familjemedlemmar har stor rabatt.För medlemsanmälan – ring eller maila förbunds-kansliet eller besök www.dyslexiforbundet.se.

Rådgivare på Skriv-Knuten

På bilden, fr v Sekreterare Clarita Schedin, Jonas Jonsson,

ordförande Veronica Jonsson och Sussi Jonsson.

Nytt liv i norrtäljeföreningenFörra året drogs den gamla förening i Norrtälje igång igen. En av initiativtagarna var nuvarande ordförande Veronica Jonson. Bakgrunden till hennes engagemang är dotterns dyslexi. Det var skolans speciallärare som såg att något inte stämde och tog initiativ till en dyslexiutredning. Och logopeden som gjorde utredning tipsade om Dyslexiförbundet.

– Eva Westerberg från förbundet ordnade en föreläsning i Norrtälje, och passade på att ta namnen på oss som var intresserade av att starta en förening här. Sen kallade hon oss till ett uppstartsmöte.

Lite trögt gick det från början. Men efter att ha hört sig för bland medlemmar och andra intresserade var i alla fall fyra personer beredda att sitta med i en interimstyrelse, vilket var tillräckligt. Nu består styrelsen av fem personer

– Det har varit ganska svårt att få hjälp för sin dyslexi i Norrtälje. Kommunen har konstiga riktlinjer för utredningar. Det var en huvudanledning till varför vi ville starta föreningen, säger Veronica. Nu finns vi i föreningen som ett stöd för de som kanske inte får den hjälp de behöver.

Planerade aktiviteter är en mingelkväll för medlemmar, då de kan byta erfarenheter och lära mer för att på så vis får större möjlighet att påverka stödet barnen får från skolan. Och worksshops för att lära sig använda de programvaror som skrivit ut av logopeden.

– Det är ju så viktigt att man vet hur de fungerar. Det svåra är att hitta en bra lokal med datorer som vi kan få använda. Men vi ska försöka att ordna det på något sätt.

Vi på Iris vet att alla vill göra mer. Vi hjälper dig med att utnyttja din förmåga i skola, arbete såväl som fritid. Iris skapar möjligheter för ett tillgängligt samhälle.

En nyhet att lägga på minnet.Milestone 112 – fickminne Enkel, smidig, oöm och liten

Klart och tydligt ljud

Läs mer om oss på www.iris.se

�

Luleå 0920-203430Stockholm 08-4424270Göteborg 031-3399990Malmö 040-971700Umeå 090-139572Växjö 0470-39030www.polarprint.se

VictorReader Stream

Lättanvänd och beprövad spelare för Daisy-böcker, vanligaljudböcker och MP3-filer. Har inbyggd talsyntes på svenska ochengelska som används för att lyssna på textfiler. Kan även användassom fickminne. Vikt 180 gr. Pris: 2 695 kr plus moms, 3.369 kr inklmoms.

www.skolhjalpmedel.se

Ny butik i StockholmPå Liljeholmsvägen 30 finns nu en butik fylld med läshjälpmedel!Öppettider, måndag till fredag 12.00 - 17.00.

ClearReader + är en mycket snabb ochlättanvänd bärbar läsmaskin. Lägg pappreteller boken framför apparaten och tryck påen knapp. Efter några få sekunder startaruppläsningen!

Läs med talsyntes,

lätt och snabbt