KROGLIVET SJÖFARTEN Så vill Restaurangakademiens Hanna Halpern lösa kockbristen.

Samlad strategi för regionen krävs för att bevara sjöfarten i ”Nordens Venedig”.

EN TIDNING OM HUVUDSTADSREGIONEN STOCKHOLM-UPPSALA

HANDELSKAMMARTIDNINGEN

12017

7 000 JOBB HOTASFLYGSKATTEN SLÅR HÅRT MOT HELA SVERIGE

Senaste nytt på webben: chamber.se

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES SKILJEDOMSINSTITUT 100 ÅR.

SE JUBILEUMSFILMEN HÄR:

CHAMBER.SE/THE-QUIET-TRIUMPH

sthlm no 1 2017 • 3

En öppenhet som har gjort att de har lockat till sig talang som i sin tur givit ett tekniskt,

intellektuellt och kulturellt för- språng gentemot omvärlden. Välstånd och rikedom har i sin tur byggts upp genom handel – en väsentlig del av att vara öppen.

Varken London eller New York skulle vara världsstäder utan in-vandringen. Nu hotas öppenhet- en i bägge dessa städer av natio-nalistiska strömningar. Omkring 100 000 svenskar i bor London, vilket gör staden till en av Sveri-ges största städer. Att det nu är oklart vad som kommer att gälla för dessa svenskar vid brexit är ett av många orosmoln kopplat till att Storbritannien går ur EU.

HANDELSKAMMAREN varnade tidigt för hur en eventuell brexit kan försvåra för dessa svenskar som utgör en viktig bro mellan våra länder. Därför var det bra att den svenska handelsmini- stern hade frågan om deras situ- ation på sin agenda när hon be- sökte London nyligen. När den brittiske biträdande handelsmi-nistern senare var i Stockholm underströk han på en lunch på Handelskammaren att det inte finns någon anledning till oro, men i själva verket är det ingen som i dag känner till hur detaljerna för visum och uppe-hållstillstånd kommer att se ut. Invandringen var en av de stora frågorna under folkomröstnings-kampanjen. Vad som kommer att hända är ännu höljt i dunkel.

Också Stockholm och Sve-rige har anledning att fundera på hur öppna vi är för talang. Under hösten drev vi kampanjen #BackaTayyab, efter att Mig-rationsverket hade beslutat att avslå stjärnprogrammeraren Tayyab Shababs ansökan om

förnyat arbetstillstånd i Sverige. Anledningen var att en tidigare arbetsgivare av misstag gjort ett mindre fel gällande inbetalning av tjänstepension. Ett fel som man retroaktivt var beredd att rätta till. Det ändrade inte Mig-rationsverkets rigida hållning. Fallet, tillsammans med många liknande, kommer att avgöras i domstol så vi får se hur det går. Regeringen har aviserat att den är beredd att ändra lagen så att arbetsgivare som har gjort fel av misstag – vilket tyvärr är lätt så som reglerna är utformade – ska kunna begära självrättelse om de upptäcker felen. Det är ett steg i rätt riktning. Men givetvis borde det inte spela någon roll om det är företaget själv som upptäcker felen eller Migrationsverket. Sverige behöver de här personer-na mer än de behöver Sverige.

I dessa tider kommer nya stä-der som är attraktiva, öppna och dessutom erbjuder konkurrens-kraftiga villkor att kunna flytta fram positionerna på den globala talangmarknaden. Något som Stockholms Handelskammare outtröttligt kommer att fortsätta jobba för.

Framgångsrika städer har genom århundradena kännetecknats av öppenhet mot omvärlden. Tänk på Aten under antiken eller Florens under renässansen.

RÄDDA REFORMEN OMARBETSKRAFTSINVANDRING

INNEHÅLL

12 FLYGSKATT HOTAR 7 000 JOBB Upp emot 7 000 jobb kan försvinna redan

första året om flygskatten blir verklighet.

06 Regeringen skrotar förslaget om en finansskatt. Upp emot 16 000 jobb i finanssektorn är därmed räddade.

08 Krångel och skattehöjningar för företag. Det blir resultatet om de nya 3:12-reglerna blir verklighet.

18 Företagen: Därför är vi medlemmar. 21 Här är alla nya medlemmar sedan sist. 22 Förmånerna till dig som är medlem. 23 Debatt: För eller emot nya 3:12-regler? 24 Här möttes vi på Handelskammaren. 27 Trender, nyheter och konstigheter.

M A R I A R A N K K AV D , S T O C K H O L M S H A N D E L S K A M M A R E

M I K A E L W O L FO R D F Ö R A N D E , S T O C K H O L M S H A N D E L S K A M M A R E

SPANA IN CHAMBER.SE FÖR DE SENASTE NYHETERNA

Handelskammartidningen distribueras till Stockholms Handelskammares medlemsföretag, prenumeranter och ledande personer inom politik, förvaltning, organisationer, massmedier och opinionsbildare. Adressuppgifter på sidan 22.

Ansvarig utgivare: Maria Rankka Kontakt: Andreas Åströmandreas.astrom@chamber.sePrenumerationsärenden: Petra Tieupetra.tieu@chamber.se08-555 100 35Produktion: OTW • otw.se Redaktörer: Carl Hjelm • carl.hjelm@otw.se Layout: Kristian Strandkristian.strand@otw.seOmslag: Erik NylundTryck: Åtta.45 TryckeriRepro: DoneAnnonser: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se 08-555 100 01

Handelskammartidningen får citeras om källan anges. För att återge artiklar, foto och illustrationer krävs redaktionens medgivande. Redaktionen ansvarar inte för insänt material som ej är beställt. Trycks på miljövänligt papper.

Klimatnyttan med en flygskatt är obefintlig, menar Anna Wilson på Svenskt Flyg.

V Ä L K O M M E N

Foto

: Pet

er P

hilli

ps

Snabbt och enkelt när du ska på mässa,

transportera varuprover eller yrkesutrustning

Läs mer om ATA-carnet på www.chamber.se

Vinn tid och pengar –passet för dina varorEn internationell tullhandling som gäller för att tillfälligt föra in och ut varor i länder utanför EU.

sthlm no 1 2017 • 5

N Y H E T E R

PÅ GÅNG

BÄST JUST NU

ENLIGT

THOMAS JÄRVHEDENSTÅUPPKOMIKER

Vad är det bästa med Stockholm?

– Med risk för att vara partisk … så känns Stock-holm lagom. Staden har allt en storstad ska ha,

men är samtidigt tillräck-ligt liten för att kännas trivsam. Och stan har

många ståupp-klubbar.

Varför är Stockholm bästa staden att bo i?

– Tja, det är ju en av världens vackraste

städer med både vacker arkitektur och allt vatten. Närheten till skärgården gillar jag – men bäst av

allt är nästan tunnel- banan. Sjukt smidig

och snabb.

Vad kan bli bättre i Stockholm?

– Trafiken. Den där om- talade ringleden hade

behövts för länge sedan. Att behöva köra via Norr-

tull för att ta sig mellan norrort och söderort är ju helt stört. Och bostads-situationen är ett stort

problem så klart.

Thomas Järvhedenär ståuppkomiker

– och stockholmare sedan födseln.

Foto

: Rob

ert E

ldri

m

6 • sthlm no 1 2017

Per-Olof Söderberg

Finansskatten innebär att

man förstör och straffar ut arbete.

N Y H E T E R

16 000 JOBB RÄDDADE – FINANSSKATTEN SKROTAS

U nder flera år har

politiker till höger och vänster attackerat finanssektorns – främst bankernas – vinster och hävdat att sektorn är underbe-

skattad. Som finansminister lanserade Anders Borg (M) idén om en särskild bankskatt genom en höjning av arbetsgi-varavgiften för de bankanställda.

Hans efterträdare Magdalena Anders-son (S) gick ett steg längre och tillsatte en utredning med uppgift att ta fram förslag på hur en sådan skatt borde utformas.

I höstas kom utredningen med sitt förslag: En extra arbetsgivaravgift på 15 procent av lönen för alla anställda som arbetar med finansiella tjänster.

ENLIGT BERÄKNINGAR av konsultföre-taget Copenhagen Economics skulle skatten, om den införs, leda till att upp-skattningsvis 16 000 jobb i finanssektorn försvann.

Och finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius varnade för att många jobb skulle försvinna på mindre orter.

– Många bankkontor kom-mer att tvingas läggas ner eller minska på servicenivån, det gäller särskilt mindre kontor på landsbygden. Finansskatten kommer att slå väldigt hårt mot många småorter och många småföretag.

Per-Olof Söderberg betecknade försla-get som vettlöst:

– Finansskatten innebär att man förstör och straffar ut arbete. Jag tycker upprik-tigt sagt att detta är ett vettlöst förslag, sa han.

SKATTEVERKET uppskattade att cirka 300 000 företag skulle beröras av en finansskatt. En rad fackföreningsledare varnade i intervjuer och debattartiklar för att förslaget skulle leda till försämrade pensioner, förutom förlorade arbetstill-fällen.

Betalningsföretaget iZettles vd och grundare Jacob de Geer förklarade att en

finansskatt skulle hota Stockholms ställning som fintechhub:

– Blir skatten en realitet ändrar det förutsättningarna för oss till

den grad att vi tvingas överväga var vi ska investera och växa framöver.

NYLIGEN BESLUTADE dock finans-minister Magdalena Andersson att kasta utredningens förslag i papperskorgen. Samtidigt aviserade hon att regeringen så småningom i stället kommer att lägga

fram ett förslag på en renod-lad bankskatt.

– Jag tycker att det är fel att man ger sig på en enskild sektor. Tycker man att kon-kurrensen inte fungerar, att banker och andra tjänar för

mycket pengar, bör man i stället fundera över hur man kan öka konkurrensen och underlätta för nya verksamheter, tjänster och aktörer att komma in på finansmark-naden, säger Per-Olof Söderberg.

Upp emot 16 000 jobb – främst i huvudstads-regionen – skulle hotasav en speciell finansskatt.

Regeringen skrotar planerna på en speciell finansskatt.– Det är bra att man tagit sitt förnuft till fånga, säger Per-Olof

Söderberg som är styrelseordförande i försäkrings- och investerings-rådgivaren Söderberg & Partners och vice ordförande i Stockholms Handelskammare.

T E X T : M I K A E L B E R G L I N G F O T O : G E T T Y I M A G E S

FINANSBRANSCHEN I SVERIGE

Finansbranschen sysselsätter uppemot 100 000 personer. Om-kring hälften finns i hu-vudstadsregionen. Sedan 2015 driver Stockholms Handelskammare tillsam-mans med en rad aktörer projektet Stockholm International Financial In-itiative (SIFI) som har som mål att göra Stockholm till ett av de fem högst rankade finansiella cen-trum i Europa till år 2020. En finansskatt skulle göra det ytterst svårt att stär-ka Stockholms roll som finansiellt centrum, trots att brexit erbjuder en unik möjlighet att flytta fram positionerna och locka till oss investeringar inom finansbranschen.

sthlm no 1 2017 • 7

N Y H E T E R

18 000Så många nya jobb

skapas i Stockholms-regionen under 2017. Det är en tredjedel av alla nya jobb i Sverige. Starkast jobbtillväxt

väntas inom yrkesom-rådena it, pedagogiskt arbete, administration,

ekonomi och juridik, hotell, restaurang och storhushåll, och bygg och anläggning, enligt Arbetsförmedlingens

prognos.

Hela besöks- näringen

i Stockholm gör ett bra jobb.T H O M A S A N D E R S S O N , V D P Å S T O C K H O L M V I S I T O R S B O A R D , O M A T T S T O C K H O L M H A M N A R P Å 1 6 : E P L A T S I N E W Y O R K T I M E S Å R S L I S T A Ö V E R 5 2 P L A T S E R A T T B E S Ö K A U N D E R 2 0 1 7 . S T O C K H O L M P L A C E R A R S I G F Ö R E B L A N D A N D R A M A D A G A S K A R , S T O R A B A R R I Ä R R E V E T , K I N G S T O N , A T E N O C H M A D R I D .

En tredjedel av alla nya jobbi Sverige i år hamnar i Stockholmsregionen.

8 • sthlm no 1 2017

N Y H E T E R

Reglerna för 3:12 är ett komplext regelverk som beskriver hur

skatt ska beräknas vid utdel- ning och kapitalvinster i få- mansbolag (där upp till fyra delägare äger mer än hälften av bolaget).

FEM PROCENT HÖGRE SKATT PÅ UTDELNING OCH KAPITALVINST Utredningen föreslår en skattehöjning från 20 till 25 procent på utdelningar och kapitalvin-ster inom ramen för det så kallade gränsbeloppet. Utdelning som får delas ut till denna skattesats begränsas kraftigt med gränsbeloppet (högre utdelning beskattas som lön). Gränsbeloppet beräknas antingen enligt förenklingsregeln eller huvudregeln. Investeringar och tillväxtkraft påverkas också negativt när stora uttag av delägare väntas innan de nya reglerna träder i kraft 1 januari 2018.

Krångel och skattehöjningar för många företagare och delägare. Det blir resultatet om utredningen om 3:12 blir verklighet.

– Det vore olyckligt att göra det ännu dyrare att driva bolag, särskilt i Stockholm där många konkurrerar på en global marknad, säger Andreas Hatzigeorgiou, chef ekonom på Stockholms Handelskammare.

Vi har alldeles för höga skatter

på arbete.STÖRSTA ARBETS- KRAFTSBRISTEN

PÅ ÅTTA ÅRBristen på arbetskraft

i Stockholm är den högsta på åtta år. Hårdast drabbad

är it-branschen. Det visar en rapport

från Stockholms Handels-kammare.

HANDELSKAMMARENS Stockholmsbarometer visar

att konjunkturen i Stockholms län är starkare än normalt.

– Företagen i Stockholm fortsätter att anställa och

hushållen är optimis-tiska. Byggbran-schen och delar av tjänstenäring-en utvecklas väl. Stockholmseko-

nomins akilleshäl är arbetskrafts-bristen som är den högsta på hela åtta år,

säger Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms

Handelskammare.Många företag – främst

inom it-branschen – har pro-blem att hitta rätt arbetskraft, vilket hämmar deras tillväxt.

– Kompetensförsörjningen måste säkras genom bättre möjligheter att locka talang-

er till regionen, vilket kan uppnås genom att förenkla för arbetskraftsinvandring, säger

Andreas Hatzigeorgiou.

Andreas Hatzigeorgiou

HÖGRE SKATT FÖR FÖRETAGARE MED NYA 3:12

T E X T : M A T S L U N D S T R Ö M

Utredningens förslag splitt-rar regeringen. Av den anled-ningen justerades förslaget nyligen.

– Genomförs förslaget fullt ut skulle det drabba många viktiga mindre företag, säger Rasmus Ling (MP) till Dagens Industri.

Regeländringarna kan innebära skattehöjningar på omkring tre miljarder kronor.

– Grundproblematiken löses inte genom att höja skatten i fåmansbolag. Problemet är snarare att vi har alldeles för höga skatter på arbete, menar Andreas Hatzigeorgiou.

REGLERNA HAR förändrats flera gånger genom åren och finansdepartementet vill nu skruva åt ytterligare. I princip kommer alla ägare till fåmans-bolag att förlora pengar om 3:12-förslaget blir verklighet.

– Stabilitet i systemet är vik-tigt. Vi kan inte ha en pendel som svänger fram och tillbaka beroende på vem som sitter i regeringskansliet. Ska några förändringar göras bör det ske genom en bredare översyn av skattesystemet, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Näringslivets skattebörda kan öka med upp emot 20 miljarder kronor om alla förslag blir verklighet. Det kommer det att kosta i försämrad tillväxt.

– Det är fel väg att gå genom att höja skatterna samtidigt som företag ska generera fler jobbtillfällen i en allt hårda- re konkurrens. Det gäller i synnerhet många företag i Stockholmsregionen som verkar internationellt.

sthlm no 1 2017 • 9

N Y H E T E R

Förskolebussar, digitala vårdcentraler och interaktiva

plattformar för lärande på högstadiet. I rapporten ”Välfärdsföre-tagens innovationer förbättrar våra liv” vittnar en rad entreprenörer

inom skola, vård och omsorg om hur de drivs av att

förbättra servicen till medborgarna, trots att det ofta finns ett

motstånd från den offentliga sektorn. Vinst som drivkraft kommer

långt ner på listan.

I en ny rapport från Stockholms Handelskammare lyfts privata välfärdsföretags betydelse för nytänkande och effektivisering.

– Det är innovativa företag. Vi talar för sällan om innovationens betydelse för välfärden, säger Maria Rankka, Handelskammarens vd.

T E X T : M A T S L U N D S T R Ö M

VÄLFÄRDSFÖRETAG DRIVER INNOVATION

RAPPORTEN I KORTHET

Välfärdsföreta-gens innovationer förbättrar våra liv. Det konstaterar en mängd välfärds-företagare som berättar om sin verksamhet. Rap-porten refererar även till flera studier som visar på om-fattande möjlighe-ter när det gäller innovation inom välfärdsföretag.

med privata välfärdsföretag. Innovationskraft är dessutom extra angeläget just nu med de utmaningar Sverige står inför med en åldrande befolkning och många nyanlända.

– Mycket kan göras för att öka nytänkandet i välfärden. Då måste vi våga släppa fram entreprenörer, säger Maria Rankka och framhåller sek-torns potential för exporten:

– Skola och vård kommer att bli globala branscher i hyfsad närtid. Behovet och efterfrå-gan på vård och utbildning kommer att bli enormt, men för att vi ska kunna bygga en tjänsteexport krävs privata välfärdsföretag och en stabil hemmamarknad.

– Det är löjeväckande att tro att allt handlar om vinst, men det är det enda som kommer fram i debatten. Innovation för högre kvalitet är däremot inte tillräckligt diskuterat, säger Maria Rankka.

Hon efterlyser ett ökat fokus på innovation i välfärden:

– Entreprenörerna i rappor-ten har haft en tydlig idé om vad de vill göra, exempelvis har de velat förverkliga idéer eller hjälpa andra människor. Drivkraften kommer ofta utifrån att de tidigare har varit anställda i det offentliga och sett en förbättringspotential.

I DEBATTEN saknas även genomslag för argument som ökad kvalitet, effektivitet och kompetens. Rapporten visar dock att både medarbetare och kunder ofta är nöjdare

”Behovet och efterfrågan på vård och utbildning kommer att bli enormt”, säger Maria Rankka, vd för Handelskammaren.

Maria Rankka

10 • sthlm no 1 2017

N Y H E T E R

F å samtalsämnen för samman

stockholmare så som bostäder. Politik och byråkrati skapar problem för individer och företag.

Trots att bostadsbyggandet ligger på rekordnivåer räcker det inte. Nya boenden är dessutom dyra, något nyinflyttade till regionen sällan har råd med. Rörligheten i bostadsbeståndet är rekordlåg på grund av hyresregleringen och hög reavinstskatt.

DaniellaWaldfogel

SÅ KAN BOSTADSBRISTEN MINSKA – SNABBT

– Det behövs reformer, men de bostads-politiska låsningarna gör att problemen kommer att ta lång tid att åtgärda. I stället vill vi lyfta fram bostadsdelning som en snabb lösning för att lätta på trycket, säger Daniella Waldfogel.

HANDELSKAMMARENS RAPPORT visar att bland Stockholms 570 000 bostadsägare är fem procent intresserade av att dela sitt boende i någon form, exempelvis genom

RAPPORTEN I KORTHETHandelskammaren föreslår en rad ändringar för att uppmuntra uthyrning av ägda bostäder.

Skattebefriad andrahandsut-hyrning av upp till hälften av den egna bostaden. Stimulera bostadsägare att göra om en bostad till två. Låt även Attefallshus omfattas av denna satsning.

Skapa förmånliga villkor för dem som vill låna till en nyproducerad bostad med uthyrningsdel.

SALEM CENTRUM RIVS – OCH BYGGS UPP Dagens Salem centrum ska rivas och ett nytt byggas. Det

har kommunstyrelsen beslutat.Ett nytt centrum, mellan centrumparkeringen och

Skyttorpskolan, innebär att upp emot 600 nya bostäder kan byggas i närheten. Byggstart är planerad till vintern 2018.

– Det här ger störst utvecklingsmöjlighet, inte bara till 2025 utan även 2050, säger Lennart Kalderén (M), kommunstyrel-sens ordförande, till Stockholmdirekt.

STOCKHOLM BYGGER FÖR IDROTTEN Tre idrottshallar, en konstgräsplan och en bandyhall ska

byggas i Stockholm. Det har kommunfullmäktige beslutat. Det råder brist på idrottshallar och sportytor i

Stockholms stad. Enligt idrottsförvaltningen behövs 16 nya fullstora hallar fram till 2022. Beslutet innebär att det ska byggas två fullstora idrottshallar och en konstgräs-plan i Älvsjö, en fullstor idrottshall vid Västberga IP och en träningshall för bandy och skridsko på Gubbängens IP.

T E X T : M A T S L U N D S T R Ö M

28 000 bostadstillfällen kan skapas i Stockholm genom att skattebefria uthyrning av upp till halva bostadsytan. Det visar en rapport från Stockholms Handelskammare.

– Bostadsbristen hämmar Stockholms tillväxt, men bostadsdelning kan skapa ett välbehövligt tillskott, säger Daniella Waldfogel, näringspolitisk expert.

att bygga Attefallshus eller skapa en uthyr-ningsdel i villan eller lägenheten. Det kan ge 28 000 nya bostadstillfällen.

– För att det ska kunna bli verklig-het krävs förbättrade förutsättningar, exempelvis skattebefrielse vid uthyrning av halva bostadsytan, men också att man stimulerar ombyggnad, bland annat med hjälp av rot-avdrag. I slutändan är de

ekonomiska incitamenten de mest verkningsfulla. Det måste också skapas bättre spelregler på andra-handsmarknaden så att det blir

tryggare att vara både hyresvärd och hyresgäst, menar Daniella Waldfogel.

I rapporten framhålls Norges andrahandsmarknad som en förebild.

– Där finns en tradition av att äga, och en stor del av hyresmarknaden utgörs av privat uthyrning. Vi behöver också en kultur av att hyra ut i andra hand.

sthlm no 1 2017 • 11

N Y H E T E R

I rapporten

”Kampen om kajer- na” från Stock-holms Handels-

kammare konstateras att det saknas en konkret plan för framtidens sjötrafik i lands-tingets plan RUFS 2050. Sam- ma brist finns i flera framtids-strategier. Detta trots att tra-

fiken på sjön spelar en viktig roll för såväl varu- och persontransporter som turism.

– Vattnet kan utnytt-jas mycket mer än vad det gör i dag. Men då krävs att alla aktörer sätter sig ner och får till en samlad framtidsplan som lyfts till stra-tegisk politisk nivå, säger Lotta Andersson, projektledare på Stockholms Handelskammare.

KAMPEN OM KAJERNADet saknas en konkret och samlad plan för framtidens sjöfart i Stockholmsregionen. Om fler kajer bebyggs med bostäder och affärslokaler blir det svårt att bedriva sjöfart i ”Nordens Venedig”. Handelskammaren och näringen efterlyser en samordnad planering.

T E X T : T H O M A S Ö S T B E R G

TIO STEG FÖR ATT UTVECKLA SJÖFARTEN

Utveckla en samlad sjöfartsstrategi för hu-vudstadsregionen. Förbättra hamnarnas landinfrastruktur för gods.

Säkra Masthamnen och Stadsgården för hamn-verksamhet. Gör Horsstensleden till en framtida farled genom skärgården.

Utnyttja vattenvägarna och öka antalet båtpend-larlinjer. Citylogistiken för transporter måste även omfatta sjöfarten.

Bevara och utveckla reparationsvarvet på Beckholmen.

Välkomna kryssnings- och färjepassagerare på ett trevligare sätt.

Slopa farledsavgifterna och förbättra konkur-rensen. Öka segelhöjden under nya Lidingöbron.

Hon tycker att den hållbara sjöfarten har hamnat i skym-undan.

– Beslutsfattarna verkar ha glömt att Stockholm är en sjöfartsstad. En orsak är nog dålig kunskap om sjöfartens betydelse, säger Lotta Anders-son.

Sjöfarten kommer också i kläm när det planeras för nya byggnader och cykelbanor.

ETT EXEMPEL ÄR Viking Line som har funnits i Masthamnen sedan 1970-talet. Där finns idé-

er om att bygga bostäder.– Att öka kajernas till-

gänglighet är i sig bra. Men det måste också finnas

möjligheter att utföra hamnar-bete, säger Peter Hellgren, vice vd på Viking Line.

Han anser att Stockholm

även framöver behöver två citynära hamnar: Frihamnen och Masthamnen. Den senare behöver utvecklas.

– Vi har investerat 240 mil-joner euro i Viking Grace och planerar att köpa ett nytt fartyg till Åbolinjen för 200 miljoner euro. Vi kommer att behöva en modernare hamn med bättre planytor för fordonstrafik och frakt. Där måste staden ge oss draghjälp.

Stockholms stad saknar enkonkret plan för framtidens sjötrafik. Det konstaterasi en rapport från Handels-kammaren.

PeterHellgren

D O K U M E N T

12 • sthlm no 1 2017

FLYGSKATTEN– ETT SLAG

I LUFTEN7 000 färre jobb i Sverige och ett hot mot exportmotorn Stockholm

samt små klimateffekter. Åtta av tio remissinstanser ratar förslaget om flygskatt – ändå riskerar skatten att trumfas igenom.

T E X T E R : M A T S L U N D S T R Ö M

sthlm no 1 2017 • 13

D O K U M E N T

V id en presskon-

ferens i mitten av mars annon-serade finans-marknadsminis-ter Per Bolund (MP) att rege- ringen ska införa flygskatt på

mellan 80 och 430 kronor (plus moms) beroende på resans längd – trots ett om- fattande motstånd.

Eftersom förslaget inte har majoritet i riksdagen avser regeringen att baka in flygskatten i höstbudgeten med start den 1 januari 2018. Skatteverket skriver dock i sitt remissvar att skatten knappast kom-mer att kunna genomföras så som det är tänkt. Det troliga är en försening, kanske till efter valet hösten 2018.

I BÖRJAN av året presenterade infra-strukturminister Anna Johansson (S) en flygstrategi som går tvärs emot flygskatte-utredningens uttalade målsättning att minska resandet. I strategin framhåller

hon flygets avgörande roll för syssel-sättning, tillväxt och utveckling.

Oron bland näringslivsföre-trädare och lokalpolitiker från hela landet är stor. Oron har

inte minskat av att finansminis-ter Magdalena Andersson (S) har förringat lokala kritiker i sitt eget parti som hävdar att

flygskatten snarare är en skatt på avstånd.Regeringens motstridiga budskap är i

bästa fall enbart förvirrande.– Regeringens politik håller

inte ihop. Några ministrar driver på för internationa-lisering och handel, men finansministern sätter upp nya hinder med flygskatten. Att skapa nationella flygskatteregler i en globaliserad värld är feltänkt, säger Fred-rik Sand, ansvarig för infrastrukturfrågor på Stockholms Handelskammare.

FLYGSKATTEN GER inte heller några ome-delbara klimatmässiga fördelar. Minsk-ningen av koldioxidutsläppen på grund

av punktskatten kan mätas i promille. Den näst intill obe-fintliga klimatnyttan erkänns till och med i utredningen.

Mot flygskatten ska de samhällsekonomiska konse-

kvenserna ställas. Intresseorganisationen Svenskt Flyg har via WSP räknat ut att skatten kommer att kosta i tappad konkur-renskraft och sämre tillgänglighet. Färre

passagerare innebär att upp till 7 000 jobb hotas redan första året och ett BNP-tapp på upp till 3,9 miljarder kronor. Det handlar om arbeten direkt kopplade till flygbranschen som cockpit- och kabinper-sonal, anställda på flygplatser, anställda inom turism, hotell, marktransporter med mera.

Lägre aktivitet kan även innebära nedlagda flyglinjer och hot mot mindre flygplatser.

– Det är väldigt konstigt att vi ska straffbeskatta avstånd. Jag för-

Regeringens politik håller

inte ihop.

UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER FRÅN TRANSPORTER I SVERIGE

25 000

1990

1995

20002005

20102015

20 000

15 000

10 000

5 000

Tusen ton koldioxidekvivalenter

ÅrÖvriga transporterFlygtrafik

Inrikesflyget står för utsläpp av 511 000 ton koldioxid 2015 medan vägtrafiken står för 16 955 000 ton. Inrikesflygets andel är därmed 3 procent av vägtrafikens utsläpp, enligt de siffror som rapporteras in till FN-organet IPCC. Sveriges totala

koldioxidutsläpp är på 53 690 000 ton. Det betyder att inrikesflygets andel är 1 procent av landets totala utsläpp.

Källa: NaturvårdsverketMagdalena Andersson

14 • sthlm no 1 2017

D O K U M E N T

står inte den logiken, vi kan inte påverka att vi ligger 100 mil norr om Stockholm. Det är ju så Sverige

ser ut. Vi måste ha bra flygförbindelser för privatpersoner, men också för affärsrese-närer och turister säger Niklas Nordström (S), vice ordförande i kommunstyrelsen i Luleå och ordförande i Svenskt Flyg.

En rad S-märkta kommunalråd har spätt på motståndet, men också regioner och län som Värmland, Västerbotten, Gotland och Kalmar. I Östersund, där beroendet av turistnäringen är stor, säger alla politiska partier nej utom Miljöpartiet. Även många av inlandskommunerna i norr är uttalat negativa.

Det är väldigt konstigt att vi ska straffbeskatta

avstånd.

ETT EXEMPEL på hur näringslivet kan drabbas av en flygskatt är konsultföretaget Agio med verksamhet i Luleå, Kiruna och Stockholm. Företaget får ökade flygkost-nader med 100 000 kronor per år. Vd:n Richard Jonsson förstår incitamentet till flygskatt, men liggande förslag skapar problem:

– Det är inte bra för Sverige som helhet om man inte kan ta sig runt smidigt. Re-dan i dag är det en utmaning att leverera på distans. Det är oerhört svårt att sälja konsulttjänster på en marknad där du inte kan befinna dig, säger Richard Jonsson.

Det är inte bara näringslivet utanför storstäderna som drabbas. Tidskriften Forbes har i en analys (från 2014) visat att Stockholm spelar i världstoppen när det gäller huvudkontor. Här finns nio huvudkon-tor med globalt ansvar för företag i globala branscher. Det ger en åttonde plats bland världens städer – i absoluta tal.

– Stockholm är en tjänste- och huvud-kontorsekonomi. Flyget och direktlinjer är helt avgörande. Arlanda är i stort behov av utveckling och investeringar. Nyss fick vi positiva besked om att amerikansk in-resekontroll skulle stärka flygplatsen. Allt detta motverkas av en flygskatt. De som inför flygskatt brukar ångra sig. Utredaren har visat att nio av tolv europeiska länder har avskaffat, sänkt eller avstått ifrån att införa en flygskatt, säger Fredrik Sand.

Fredrik Sand

K nappt 700

miljoner i förlust blev SAS resul- tat för fjär- de kvarta- let 2016.

Det var en stor besvikelse och kostnadsjakten för det hårt prövade bolaget fortsätter. Även de små bolagen, som NextJet och BRA, har det tufft.

Utgångspunkten för utred-ningen av flygskatten har varit att minska flygets klimatpåver-kan genom att få konsumenter att välja mer miljövänliga alter-

FLYGSKATTEN EN REGIONAL KATASTROFFlygbolagen som opererar i Sverige konkurrerar knivskarpt med lövtunna marginaler. En flygskatt kommer att stå dem dyrt, i synnerhet de små bolagen. Nedlagda linjer och färre flygplatser hotar.

– Flygskatten är en regional katastrof, säger Ronny Lindberg, flygplatschef i Kalmar.

nativ och motivera flyget till att effektivisera sina transporter.

– Inget av syftena uppnås med en flygskatt. Det är en gammalmodig politik. Vi vill att man ser till miljöutmaning-en och i stället uppmuntrar forskning och utveckling, säger Hans Ollongren, ansvarig för SAS myndighetskontakter.

HÅRDAST DRABBAS långdis-tansflyget. SAS har i dag dag-liga avgångar till Los Angeles från Stockholm, och med i snitt 200 passagerare per gång blir det 37,1 miljoner kronor i

sthlm no 1 2017 • 15

D O K U M E N T

Det är en gammal-

modig politik.

Ronny Lindbergskatt per år. Skatten debiteras per passagerare och i klump, men att lägga den direkt på biljettpriset går inte på grund av den tuffa konkurrensen. I stort räknar flygbolagen med

FLYGSKATTEN EN REGIONAL KATASTROF

att de får ta minst hälften i sina resultaträkningar.

SAS kommer att stå för en stor andel av de knappa två miljarder kronor som skat-ten tillför statskassan, men

proportionellt är det betydligt mer för de små flygbolagen. För inrikesflygbolaget BRA blir den årliga skattekostnaden 200 miljoner kronor. Ett annat bolag är NextJet som i huvudsak driver inrikeslinjer och även en del upphandlade linjer på orter där det inte går att upprätthålla kommersi-ell trafik, exempelvis Vilhelmi-na och Kramfors. Bolaget omsätter en halv miljard kronor och skatten får en resultatpåverkan på cirka 25 miljoner kronor.

– Det skulle vara ett allvarligt avbräck för oss och framför allt för våra passagerare som på många ställen är helt beroende av våra tjänster. Det kommer att

3 ‰ Enligt flygskatte­

utredningen som presen­terades förra året blir net­toeffekten av flygskatten en årlig utsläppsminsk­

ning med mellan 70 000 och 180 000 ton räknat i koldioxidekvivalenter. Då har hänsyn tagits både till flygets höghöjdseffekter

(klimatpåverkan i form av utsläpp av kväveoxider och vattenånga), samt att det kommer att ske

en överflyttning till andra trafikslag som bil, tåg och buss, samt till flygplatser

i närheten av Sverige, främst i Öresundsregi­onen. Sveriges totala

utsläpp av växthusgaser var 53,7 miljoner ton år

2015. Utsläppsminskning av flygskatten blir därmed

som bäst 3,3 promille.

leda till att människor väljer andra färdsätt, framför allt bil, och för orter som ligger mer avlägset kommer det att bidra till en avfolkning och urbanise-ring, säger Henning Lindberg, marknadschef på NextJet.

MÅNGA KOMMUNER och regi-oner har flygplatser som är av stor betydelse för den långväga

kollektivtrafiken. Ett exempel är Kalmar Öland Airport som trafikeras av SAS och BRA. Passagerarna består till 30 procent

av arbetspendling. Flygplats-chef Ronny Lindberg:

– Det kommer att kosta oss 23 miljoner kronor årligen. Omräknat till biobränsle skulle det motsvara hälften av det bränsle som tankas vid flygplatsen under ett år. Blir det färre avgångar

från Kalmar finns inga alter-nativ. Det kommer att bli en överflyttning till bil.

REGERINGENS FÖRSLAG OM FLYGSKATT

80 kronor för inrikesresor. 80 kronor för flygresor till länder som ligger helt inom

Europa. 280 kronor för flyg till länder som ligger helt eller delvis i en

annan världsdel än Europa med ett avstånd om högst 6 000 kilometer från flygplatsen Arlanda.

430 kronor för flyg till länder som ligger i en annan världsdel än Europa med ett avstånd längre än 6 000 kilometer från flygplatsen Arlanda.

Utöver skattesatsen ska 6 procent moms adderas.

Flygskattenriskerar att ledatill färre flyglinjeroch nedlagda flygplatser.

Foto

: Kal

mar

Öla

nd a

irpo

rt

16 • sthlm no 1 2017

D O K U M E N T

S tår flyget för

48 timmar av vägtrafikens utsläpp under ett år? Eller är flyget an sva-

rigt för lika stora utsläpp som vägtrafiken under ett år?

Bakom förslaget om flygskatt finns ett intressant och intrikat laborerande med siffror som skapar gigantiska glapp mellan motståndarna och föresprå-karna.

SIFFEREXERCISEN grundar sig i om svenskars flygresande ska räknas oavsett var resan i värl-den görs eller om det enbart ska handla om flyg i eller ifrån Sverige. Räknas enbart utsläpp på svensk mark står flyget för 48 timmar av vägtrafikens ut- släpp. Räknas svenskars fly- gande i alla delar av världen

”SOM ATT JÄMFÖRA ÄPPLEN OCH PÄRON”

Flygskatten behövs för att rädda klimatet. Så har huvud­argumentet formulerats.

Men när det har tydliggjorts att skatten inte påverkar utsläppen har retoriken ändrats till att försöka minska svenskarnas tillgång till flyg­resor i största allmänhet.

blir flygets miljöpåverkan lika stor som vägtrafiken i Sverige under ett år. Det är att jämföra äpplen och päron anser Anna Wilson på Svenskt Flyg:

– Inom forskningen torde det vara självklart att följa den definition kring flygets utsläpp som definieras av FN och som rapporteras

årligen via Sveriges officiella klimatrapportering. Forskarna har hittat på egna definitioner som baseras på bristfälliga underlag, generaliserade antaganden och därefter genomsnittsvärden

på samtliga parametrar för att framställa flyget som en klimatbov och öka acceptan-

SÅ MÅNGA ÄR BEROENDE AV FLYGET Mellan 32 000 och 44 000 arbetar i direkt anslutning till

flyg. Branschens betydelse för BNP är upp emot 34 miljarder kronor. Utöver det är många beroende av flygsektorn indi-rekt, hos underleverantörer samt i stora delar av turistin-dustrin. Totalt genereras upp till 210 000 arbeten och 100 miljarder kronor i BNP.Källa: WSP Flygskatt – en samhällsekonomisk analys

Anna Wilson

Foto

: Vic

tori

a S

tröm

D O K U M E N T

sthlm no 1 2017 • 17

Forskarna har hittat på egna

definitioner.

SÅ VILL BRANSCHEN LÖSA FLYGETS KLIMATPÅVERKANStorsatsning på biobränsle, smartare flyg och system för utsläppsrätter. Det är flyg­

branschens svar på flygskatt.

Flyget orsakar utsläpp som skadar miljön, men utsläppen är små när de globala koldioxidutsläppen

räknas samman – max 5 procent, vilket inbegriper de vetenskapligt omtvistade höghöjdsutsläppen. Trots att flyget har ökat enormt de senaste decennierna har utsläppen inte ökat i samma takt, detta tack vare en snabb teknikutveckling.

Det här är något som branschen vill fortsätta med. Nya flygplan är effektivare och bränslesnålare. Biobränsle för flyg är i dag dyrt, men skulle med rätt incitament snabbt kunna bli ett alternativ.

Flygbranschen efterlyser därför satsning-ar på biobränsle i stället för en flygskatt. Ska utsläppen minska på allvar behövs investeringar för att snabba på den redan påbörjade övergången.

– Precis som hela transportsystemet ska även flyget ställa om, inte minst för att kunderna kräver det, men också för att vi själva vill. Många av besluten som skulle kunna minska utsläppen är obekväma, men det handlar inte om flygskatt utan om effektivisering för att skapa ett grönt flyg, säger Anna Wilson på Svenskt Flyg.

Smartare flyg handlar om rakare och kor-tare flygvägar. Gröna starter och landning-ar sparar bränsle och utsläpp av koldioxid. Svenska flygplatser har också tilldelats klimatutmärkelser och är föregångare i branschen.

Flyg inom EES omfattas av EU:s utsläppshandelssystem, ETS. Eftersom utsläppsrätterna stryps allt eftersom för att klara de uppsatta klimatmålen kommer utsläppsrätterna att bli allt dyrare. Flygsek-torn har också inom ramen för FN-organet ICAO enats om ett globalt styrmedel för klimatutsläpp.

sen för nationella regleringar, säger hon.

UTREDNINGEN OM flygskatten bygger på rapporter från Na-turvårdsverket. Flygskattens belackare menar att forskarna som har skrivit den driver en ideologiskt flygkritisk agenda.

En av rapportförfattarna är Jörgen Larsson, forskare på Chalmers.

Varför är flygskatt rätt styr-medel?

– I frånvaro av tillräckligt starka internationella styrme-del kan enskilda länder införa styrmedel, och där är flygskatt en av få varianter, säger han.

Men handlar det inte mer om symbolvärde då utsläpps-minskningen blir väldigt liten?

– En viss minskning blir det. En annan fördel är att när man har ett system så kan skattenivåerna höjas, eller så kan avtal skrivas med andra länder om att göra om det till en koldioxidskatt på flygbränslet.

Så de skattenivåer som regering vill införa är bara början?

– Om flyget ska bidra till att FN:s tvågradersmål uppnås så krävs kraftfulla styrmedel, till exempel höga koldiox-idskatter.

Jörgen Larsson sä-ger att utsläppen från internationell flygtrafik inte kan tillskrivas något enskilt land och att den obligatoriska rapporte-ringen bara gäller inrikestrafik i respektive land.

– Enskilda länder har sällan mål eller åtgärder för att mins-ka utsläppen från den inter-nationella flygtrafiken, och de internationella styrmedel som finns är mycket svaga, säger han.

Vad säger du till kritiker som tycker att ni bakar samman utsläpp som sker inrikes med utsläpp som sker utanför Sveri-ges gränser?

– Vi har gjort beräkningar av utsläppen från svenskarnas totala flygande. Flygskatt är ett styrmedel som politikerna kan

välja för att dämpa öknings-takten när det gäller dessa utsläpp, säger Jörgen Larsson.

ANNA WILSON håller inte alls med.

– Det stämmer helt enkelt inte. Sverige har inte rådighet över utsläpp som uppstår i ett

annat land. Flygets nationel-la utsläpp rapporteras till

respektive land och när det gäller internationel-la utsläpp rapporteras de redan inom ramen för EU:s utsläppshandel, och om några år i det

globala styrmedel som förbe-reds i ICAO:s regi.

275% Sedan 1990 har ut-

rikestrafiken ökat med 275 procent räknat i

antal passagerare. Men samtidigt har klimatpå-

verkan begränsats till 168 procent, vilket beror på

en effektivisering som har sänkt andelen utsläpp

per passagerare.Källa: WSP Flygskatt

– en samhällsekonomisk analys

Jörgen Larsson

Foto

: Dan

iel A

splu

nd

18 • sthlm no 1 2017

J U S T N U

18 • sthlm no 1 2017

JUST NU

T E X T : T H O M A S Ö S T B E R G F O T O H E L É N K A R L S S O N

Krogar och kaféer betyder oerhört mycket för Stockholm.

– Det börjar även fastighets- ägare och ägare av gallerior inse.

Inte så konstigt när en stor del av shop-pingen har flyttats till nätet samtidigt som människor går ut och äter allt mer. I en stad med hög andel ensamhushåll och ökande trångboddhet har det även blivit ett sätt att träffas, säger Hanna Halpern, vd på Restaurangakademien.

Restaurangakademien startades 1985 som en gastronomisk mötesplats för

SÅ VILL HANNA LÖSA BRISTEN PÅ KOCKARRestauranger och kaféer blir en allt viktigare del av Stockholms attraktionskraft. Men vårt ökade intresse för att äta ute har inneburit brist på kunnig personal – inte minst kockar. Ett problem Restaurang­akademien vill hjälpa till att lösa.

Svenska kockar är väldigt duktiga

och arbetar hela tiden hårt för att bli bättre.

Hanna Halpern,Restaurangakademiens vd.

TEMA: KROGLIV

sthlm no 1 2017 • 19

J U S T N U

sthlm no 1 2017 • 19

T E X T : T H O M A S Ö S T B E R G

PGNilsson har varit i branschen sedan mitten av 1980-talet. Det var då etableringshinder

i form av tillstånd att servera alkohol i princip avreglerades. Begränsning-en i antalet tillstånd i staden försvann och alla företag som uppfyllde vissa villkor kunde starta krog.

– Det blev start-skottet för en enorm utveckling av både restauranger och hotell. Massor av kockar och krögare har gjort bra saker som inte var möjliga tidigare. Det har i sin tur lockat allt fler besökare och duktiga yrkesmänniskor till staden. Det har blivit en positiv spiral för Stockholm, säger PG Nilsson.

HAN LEDER EN KONCERN där åtta Stockholmsrestauranger ingår. Det senaste tillskottet är Ulriksdals Wärdshus där stjärnkocken Tommy Myllymäki 2016 fick sätta sin prägel på paradnumret – julbordet.

– Ulriksdal ger oss nya möjligheter.

En sådan är att vi kan ta emot större slutna sällskap. En annan är en och en halv hektar mark där vi kan ha egna odlingar. På så vis hoppas vi att både personal och gäster ska bli mer delaktiga i matens väg till tallriken, säger PG Nilsson.

EN TREND SOM VUXIT sig stark de senaste fem

åren är upplevelser-nas ökade betydelse när turister väljer resmål.

– Mat och smaker spelar ju en fun-

damental roll i den upplevelsen. Därför är

bra restauranger och kaféer väldigt viktiga för besöksnä-ringen. I relation till sin stor-

lek har Stockholm ett enormt utbud.Medlemskapet i Stockholms

Handelskammare ger honom till-fälle att träffa en massa intressanta människor i och utanför branschen.

– Jag gillar att Handelskamma-ren dels har uppfattningar i viktiga frågor, dels tar fram bra underlag för dem som vill bilda en egen uppfatt-ning.

restaurangbranschen. I dag ligger fokus på utbildningar för bland annat sommelierer, restaurangchefer och kökschefer.

– Svenska kockar är väldigt duktiga och arbetar hela tiden hårt för att bli bättre. Vi hjälper dem att bli bättre chefer, företaga-re och entreprenörer. Men vi arrangerar också företagsevent och konsumentkurser där deltagarna får matlagningskunskap och inspiration. Intresset för mat ökar hela tiden.

PRECIS SOM I BYGGBRANSCHEN råder det brist på utbildad personal. Hanna Halpern hoppas att Stockholms stad ska åtgärda problemet genom att utbilda fler kockar på Komvux.

– I väntan på det jobbar vi på att ta fram en snabbutbildning som kan bli verklighet redan i år. Med hjälp av Visitas kriterier för validering kan vi skräddarsy olika långa utbildningar för självlärda och personer som utbildat sig utomlands, säger Hanna Halpern.

HON UPPSKATTAR ATT Handelskamma-ren prioriterar besöksnäringen på ett helt annat sätt än tidigare och gillar särskilt lunchmötena.

– Ett trevligt sätt att få information om viktiga frågor, inspiration, ny kun-skap och möjlighet att ställa frågor. Det är en riktigt bra mötesplats.

DETTA ÄR RESTAURANGAKADEMIEN

Bildades 1985 av kockarna Björn Halling, Örjan Klein, Frank Holling- worth och Olle Håkansson.

Vidareutbildar och utbildar människor i restaurangbranschen.

Arrangerar tävlingen Årets kock.

Ägs av Arla Foods och Menigo Foodservice.

PG NILSSON, SVENSKA BRASSERIER:

”UPPLEVELSER FÅR ALLT STÖRRE BETYDELSE”

Duktiga kockar och bra krogkoncept i all ära. Men den viktigaste faktorn som har gjort Stockholm till en internationell matstad är fler utskänk-ningstillstånd. PG Nilsson på Svenska Brasserier vet vad han talar om.

PG Nilsson

DETTA ÄR SVENSKA BRASSERIER Består av: Sturehof, Riche, Teatergrillen, Taverna Brillo, Luzette, Stockholms Matmarknad, Brillobox och Ulriksdals Wärdshus.

Äldst: Riche startades 1893 och Sturehof 1897.

Antal anställda: Cirka 400.

Omsättning: Drygt 500 miljoner kronor. Fem av koncernens sex krogar satte omsättningsrekord under 2016.

20 • sthlm no 1 2017

J U S T N U

”FLER BORDE VÅGA GÅ SIN EGEN VÄG”Stefano Catenacci är över­tygad om att krogar och svensk mat lockar en hel del turister till Stockholm. Men han vill att fler kockar struntar i trender, stjärnor och guider och vågar gå sin egen väg.

Stefano Cate- nacci har varit gastro- nomiskt ansvarig för anrika

Operakällaren i mer än 20 år. Att förvalta arvet efter Tore Wretman och Werner Vögeli och samtidigt vara modern har inte alltid varit lätt.

– Vår röda tråd är klassisk matlagning. Men vi kan ju inte laga samma mat som på 1970-talet. Den är för tung. En del tror att vi bara har paradrätter som sjötunga Wa-lewska. Så är det definitivt inte, säger han.

T E X T : T H O M A S Ö S T B E R G

DETTA ÄR NOBIS Operakällaren ingår i hotell- och restaurangkoncer-nen Nobis som ägs av vd:n Alessandro Catenacci.

I koncernen ingår även bland annat Café Opera, Nobis Hotel, Stallmäs-taregården, Hotel Skeppsholmen, Miss Clara by Nobis, Giro Pizzeria och Restaurang J.

Nobis har cirka 400 anställda och om-sätter 700 miljoner kronor.

2018 öppnar Nobis ett hotell på Gävle-gatan i Stockholm, ett hotell i Köpen-hamn och två hotell i Palma.

och boka bord flera månader i förväg. På vardagar är det lättare att hitta ett bord, säger Stefano Catenacci.

När det gäller framtiden för den svenska restaurangvärlden hoppas han att fler krögare hittar egna idéer och vågar tro på dem. I dag är många väldigt trendkänsliga, kastar oroliga blickar över axeln och vill öpp-na stjärnkrog.

– Mattias Dahlgren är ett bra exempel på någon som vågar gå sin egen väg. Han stängde sin stjärnkrog och gick vidare. Stjärnor och betyg i guider är trevligt, men vår viktigaste uppgift är att göra gästerna nöjda och glada genom att ge dem en upplevelse.

Om medlemskapet i Stock-holms Handelskammare säger Catenacci:

– Vi är med eftersom Han- delskammarens arbete defini-tivt är viktigt för restaurang-näringen. Och vi är en del av Stockholms besöksnäring.

Han tycker att det svenska kroglivet har utvecklats myck-et under hans tid i branschen. Sverige har blivit ett matland även internationellt.

– Ja, jag vet att en hel del människor åker till Stockholm och Sverige för att testa krogar. Vår bransch bidrar definitivt till turismen.

OPERAKÄLLARENS största utmaning är ett angenämt problem. Det handlar om att begränsa antalet gäster för att köket ska hinna leverera högsta kvalitet.

– Ja, den som vill äta hos oss på helger bör vara ute i god tid

Stefano Catenacci är gastonomiskt ansvarig på Operakällaren i Stockholm.

sthlm no 1 2017 • 21

J U S T N U

ANDULF ADVOKAT AB / VÄSTERBOHUS AB / STOCKHOLMS CYKELÅKERI AB (MOVEBYBIKE)OSCAR PROPERTIES FÖRVALTNING AB / 591 KOMMUNIKATION & MEDIA AB

MIMEYO AB / CORPLUS AB / REAGRO AB / NORWEGIAN AIR SHUTTLE SWEDEN ABUNIBET GROUP / NEWCOMER’S IMMIGRATION & RELOCATION SWEDEN AB

SWEDEN HR GROUP AB / RENROTS PLÅTENTREPRENADER ABFRANTZÉN PRODUCTIONS ABSMALL WORLD / CACAOBLUE

A BEAUTIFUL SOUP / UPPSTUK ABJOSEFINA LÖFSTRAND AB

WINGÅRDH ARKITEKTKONTOR ABQUICKCHANNEL AB

FIRST HOTEL ARLANDA AIRPORTMS. BERGSTRÖM ADVISERS AB

FONDIA LEGAL SERVICES FULLPAGE COMMUNICATIONS AB

BASE10 AB / OMECON AB / JUST ARRIVED ABELITE HOTEL ACADEMIA / 2050 CONSULTING AB

2E VENUES AB / AVM AFFÄRSVERKSTAN / SPOTONIZE ABPRIORITY STRATEGY AB / CHRISTER SVENSSON I UPPSALA AB

KAPITALINVEST ABROPLAN HOLDING AB

BALTAZAR AB / SPOTONIZE ABKAPITALINVEST AB

CHRISTER SVENSSON I UPPSALA ABPRIORITY STRATEGY AB

SAFEC SWEDEN AB / BELLATI AB / LOTT9 AB / APERIAN GLOBAL / EVOLUTION GAMING GROUP AB

/ TÖLVE AB / DESTINATION SIGTUNA AB / GELATO SWEDEN ABGIDSTOCKHOLM / BURSON-MARSTELLER AB

FRANSÉN REKRYTERING AB / ALÉNIUS & PARTNERS ABHERMES MEDICAL SOLUTIONS AB / STOCKHOLM BIKE AB

REGENT AB / GNISTRA SERVICE STÄD AB / K-MIT ABEXPERIS AB / LENNART JACOBSSON AB / CMK CREATIVE AB / RUNA VODKA AB

63Så många nya medlemmar har tillkommit i Stockholms

Handelskammare sedan förra numret av Handels­

kammartidningen.

HALLÅ DÄR

LENA REKDALMANAGING DIRECTOR,

NEWCOMER’S IMMIGRATION & RELOCATION SWEDEN AB

Varför gick ni med i Stockholms Handelskammare?

– Vi gick med i Handelskammaren för att vi tycker att verksamheten är bra och att viktiga frågor behandlas.

Vi har varit medlemmar tidigare i ganska många år men upplevde att vi hade lite för lite tid att utnyttja alla de möjligheter som ges av Handels­

kammaren, nu hoppas vi kunna delta mer i det fina program

som tillhandahålls.

VÄLKOMNA!HÄR ÄR VÅRA NYA MEDLEMMAR

Vi tycker att verksamheten

är bra och att viktiga frågor behandlas

22 • sthlm no 1 2017

J U S T N U

Handelskammaren är en borgmästare för huvud stadsregionen. Tillsammans med våra medlemmar arbetar vi för att öka Stockholms och Uppsalas attraktivitet både för människor och företag.

Här är några av de förmåner ditt företag får som medlem.

KOSTNADSFRIA SEMINARIER

Företagets anställda går kostnadsfritt

på våra frukost möten och seminarier.

SPAR TID OCH PENGAR MED ATA-CARNETSom medlem i Handelskammaren får ditt företag rabatterat pris på internationella handels - dokument.

EFFEKTIV KOMPETENSUTVECKLINGDriva Företag, en kompetensutvecklande seminarieserie med kunskapsintensivt innehåll och toppföreläsare, ger dig verktygen du behöver som företagare, kombinerat med nät verkande över frukost.

ENTRÉKORT TILL STOCKHOLMS MÄSSAN

Som medlem får du ett exklusivt entrékort för två med fritt inträde till samtliga mässor arrangerade

av Stockholmsmässan.

RABATTERADE UTBILDNINGAR

Effektivisera och förbättra före-tagets styrelsearbete med hjälp

av Styrelseakademiens rabattera-de utbildningar för medlemmar.

Läs mer på styrelseakademien.se.

EXKLUSIVT MEDLEMSPAKET

Visa att ni är medlem i Handelskammaren med

vårt exklusiva medlemspaket. I paketet ingår medlemsblock,

skylt och nyckel ring.

MEDLEMSFÖRMÅNER

SOM MEDLEM HAR DU MÅNGA MÖJLIGHETER ATT BIDRA TILL STOCKHOLMS OCH UPPSALAS UTVECKLING. VAR MED OCH PÅVERKA GENOM OSS!Kontakta Anna Malmgren för mer information, anna.malmgren@chamber.se.

AFFÄRSNYTTA OCH KONTAKTERHandelskammaren är en av de ledande mötes platserna för företagare, politiker

och opinionsbildare. Många händer skakas, visitkort utväxlas och nya affärskontakter

tas på Handels kammaren. Vi har ett stort utbud av frukostar, luncher

och internationella seminarier under året.

Julmöte och årsmöte

Årets viktigaste evenemang där

näringslivets toppar möter ledande

politiker i ett informellt sammanhang med

mat, dryck och mingel.

”Do business with ...”

Seminarier med fokus på

internationella affärs-möjligheter på nya

marknader.

ETT AXPLOCK AV VÅRA EVENEMANG:

SIST MEN INTE MINST ...Som medlem kan du följa aktuella frågor som vi driver genom Handelskammartidningen STHLM och medlemsbrevet #Capital.

Adress: Box 160 50, 103 21 Stockholm / Besöksadress: Brunnsgatan 2 / Telefon: 08-555 100 00 / E-post: info@chamber.seE-post till Stockholms Handelskammarens personal: fornamn.efternamn@chamber.se / Postgiro: 898-7 / Bankgiro: 160-3711 / Kontorstid: 8.30–17.00 / Hemsida: chamber.se

Handelskammarens Uppsalakontor: Klostergatan 13, 753 21 Uppsala • 018-50 29 50 • 018-55 44 58 / Verkställande direktör: Maria Rankka / Vice verkställande direktör: Johanna Unghanse

Styrelse: Michael Wolf, styrelseordförande • Per-Olof Söderberg, vice ordförande och kassaförvaltare, Söderberg & Partners • Erica Wiking-Häger, vice ordförande, Mannheimer Swartling Advokatbyrå Urban Edenström, vice ordförande, Stronghold Invest • Imran Ahmad, Fihem bygg- och fastighetsservice • Eva Gidlöf, Mondrago Consulting • Eva Swartz Grimaldi, Bianchi Café & Cycles

Johan Karlström, Skanska • Jonas Persson, Microsoft • Birgitta Stymne Göransson, Cyngor • Lars Svensson, SH Bygg, sten och anläggning • Maria Veerasamy, Svenskt Tenn

Medlemsinformation: Anna Malmgren, 08-555 100 07 / Press: Andreas Åström, 08-555 100 01 / Internationell handel: Marianne Dott, 08-555 100 37 / Källkodsdeponering: Evelina Wahlström, 08-555 100 47 Handelsintyg, tull och carneter: Brunnsgatan 2, Box 160 50, 103 21 Stockholm • 08-555 100 20 • handelsdokument@chamber.se / Affärsnätverk: Caroline Wilhelmsson, 08-555 100 05

Analys och policy: Andreas Hatzigeorgiou, 08-555 100 02 / Skiljedomsinstitutet: Brunnsgatan 2, Box 160 50, 103 21 Stockholm • Annette Magnusson • 08-555 100 52

sthlm no 1 2017 • 23

D E B A T T

Före förra valet tillsatte Alliansregeringen en utredning av 3:12-regelverket, bland annat för att se över frågan om genera-tionsväxling för företag. Justeringar av regelverket är nödvän-

digt för att det ska bli tydligt och modernt.Tyvärr ändrade den nuvarande regeringen

utredningsdirektiven till att dels omfatta fler delar av regelverket, dels till att se över

skattesatser. Regeringen backar nu från ursprungsförslaget, men det står klart

att även det nya förslaget medför stora skattehöjningar för landets småföretagare.

Inte heller har regeringen tillräck- ligt analyserat de samlade effek-terna av förslagen på entreprenör-skap och jobb. För 3:12 kan inte ses

isolerat. Sverige har sedan 2014 återigen intagit den inte särskilt

ärofyllda positionen som landet med världens högsta marginalskatt.

Regeringen höjer skatten på jobb och företagande med mer än 30 miljarder. Från

årsskiftet betalar ännu fler statlig inkomst-skatt och värnskatt. Fler skattehöjningar är avise-

rade, exempelvis en kilometerskatt som framför allt drabbar företag och jobb på landsbygden. Det är i det ljuset förslaget om nya 3:12-regler måste ses. Tillsammans med redan genomförda och avi-serade skattehöjningar leder det till ett mindre företagsamt Sverige med färre jobb och sämre tillväxt.

Centerpartiet tycker det är nödvändigt att genomföra för- ändringar av 3:12 som underlättar generationsskiften. Men att lägga ytterligare börda i form av regler och skatter på jobb och företag är skadligt för Sverige. Det kan Centerpartiet inte acceptera.

HÅLLER DU MED? TYCKER DU ATT JÖRGEN HELLMAN ELLER PER ÅSLING HAR RÄTT? Diskutera på facebook.com/stockholmshandelskammare

DEBATTENRegeringens utredning föreslår för-

ändringar i de så kallade 3:12-reglerna. Är utredningens förslag bra?

JÖRGEN HELLMANV I C E O R D F Ö R A N D E

I R I K S D A G E N S S K A T T E U T S K O T T ( S )

PER ÅSLINGO R D F Ö R A N D E

I R I K S D A G E N S S K A T T E U T S K O T T ( C )

Genom skattereformen 1990/91 fick vi ett dualt skattesys-tem som innebär att kapitalinkomster beskattas olika jämfört med arbetsinkomster. Tidigare socialdemokratiska regeringar skapade regelverket kring fåmansföretag för att under-lätta för dessa samtidigt som legitimiteten för skattesystemet skulle vårdas. Ersättning för arbete ska alltid beskattas som förvärvsin-komst. En delägare i ett fåmansföretag som arbetar i företaget ska i princip ha samma skatt på sina faktiska arbetsinkomster som en löntagare utan ägarintresse..

Finansdepartementets förslag om förändringar av 3:12-reglerna syftar till att un-derlätta generationsskiften och minska möjligheterna till inkom-stomvandling. Det ska finnas goda förutsättningar att starta och driva företag i Sverige. Det utredningsför-slag som presenterades i november skulle ha slagit för hårt mot de minsta företagen och ett antal ändringar har där-för gjorts. Schablonbeloppet i förenklingsre-geln som de flesta delägare använder sänks inte och löneuttagskravet höjs inte. Beräkningen av löneun-derlaget har förändrats så att det blir mer fördelaktigt för de mindre företagen. Kapitalandelskravet ersätts av en bättre regel. Höjning-en av skattesatsen inom gräns-beloppet kvarstår för att minska spänningen mellan inkomstslagen tjänst och kapital. Höjningen till 25 procent innebär att skattesatsen blir densamma som för onoterade andelar. Det bör även beaktas att bolagskattesatsen sedan reglerna infördes har sänkts succesivt från 28 till 22 procent.

Därför att ...NEJDärför att ...JA

Sverige har den inte särskilt ärofyllda

positionen som landet med världens högsta marginalskatt.

En delägare i ett fåmans-

företag som arbetar i företaget ska ha samma skatt på sina faktiska arbetsinkomster som en löntagare utan ägarintresse.

Foto: Shutterstock

24 • sthlm no 1 2017

V I M M E L

FULLSATT PÅ ÅRETS JULMÖTE

På årets julmöte riktades strålkastarljuset på regionens möjligheter och utmaningar.

Handels kammaren bjöd på mat och dryck från hela världen och underhållning från huvudstaden

när Anna Kinberg Batra gästade julmötet.

6

1. Matilda Lind-berg, Stockholms Handelskammares Skiljedoms- institut, och Ulrika Svarts, Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut.

2. Helena Proos, Enköpings kommun, och Khashayar Farmanbar, Nacka kommun.

3. Martin Brozek, riksdagen, och Göran Brocknäs, Stockholms Handelskammare.

4. Jerker Söderlind, Stadsliv AB; Daniel Helldén, trafikborgar-råd (MP), Stockholms stad; Magnus Widell, Gröna Lund AB.

5. Marie Wickman- Chantereau, Equator Stockholm AB; Lena Johansson, ICC; Caroline af Ugglas, Svenskt Näringsliv Service AB; Eva Häussling, Sveriges Allmänna Utrikes-handelsförening.

6. Ka Wideback, Spider Stockholm AB; Karin Green, Spider Stockholm AB; och Lena Barkman, Svenska Bank- föreningen.

7. Daniel Forslund, innovationslandstings-råd (L), Stockholms läns landsting; Ninos Maraha (L), Stock-holms läns landsting, och Andreas Hatzi-georgiou, Stockholms Handelskammare.

8. Jonas Nilsson, Trädgårdshallen i Stockholm ek för; Gustav Hemming, miljölandstingsråd (C); Kristoffer Tamsons, trafiklandstingsråd (M); Andreas Åström, Stockholms Handels-kammare.

9. Anna Gissler, Invest Stockholm Business Region AB, och Anders Hellmark, Hegeli Public Affairs AB.

10. Erik Darth, Svenskt Tenn AB, och Maria Veerasamy, Svenskt Tenn AB.

Anna Kinberg Batra,partiledare (M) och Maria Rankka, Stockholms Handelskammare.

Charley Nyström Tesch, Charlotte Olsson och

Karin Bergström.

1

2

3

5

4

7

8

9

10

sthlm no 1 2017 • 25

V I M M E L

INSPIRERANDE TRENDSPANINGJohn Mellkvist inspirerade med föreläsningen ”Mot Utopia”.

Han bjöd på en tur genom nya attityder och förändringar inom bland annat ledarskap, innovation, digitalt, filantropi och en massa annat.

1. Bella Linde, Bella-dante AB, och Malin Sparf Rydberg.

2. Christina Karlsson, Widstrand Advokat- byrå, och Jessica Dölling Gripberg, ToStockholm AB.

3. Eva Lindvik, Doings by House of Impact AB, och Johan Kling, MK Juvel.

4. Louise Lewenhaupt, Katalysator Organi-sationsutveckling, och Sara Holmgren, People Insight Stock-holm AB.

5. Tomas Grom-kowski, Berntzon Bylund AB, och Sean Canning, Mindmakers PR.

6. Mikael Strömstedt, Studiefrämjandet Riksförbundet, med vänner.

7. Helena Lindemark Hållbar Utveckling Sverige AB, och Bobo Tideström, Lant- mäteriet.

John Mellkvist och Lennart Paulsson,

P&P Meetings.

Torbjörn Hanström,Tresurs Personmekano AB,och Ann-Sofie von Scheele.

1

7

6

2

3

4

5

26 • sthlm no 1 2017

V I M M E L

HUNDRA ÅR MED SCC

Stockholms Handelskam-mares Skiljedomsinstituts

(SCC) 100-årsjubileum firades den 19–20 januari.

Under dagarna lyftes insti-tutets långa historia fram,

och det visades hur SCC har utvecklats till ett av världens ledande tvistlösningsorgan.

1. Mi Ankarcrona och Nina Lagergren.

2. Dr. Mojtaba Kazazi, tidigare verkställande chef för FN:s skade-ståndskommission; Ove Bring, Professor Emeritus of Internatio-nal Law, Stockholms universitet; Lisa J. Grosh, biträdande juridisk rådgivare vid det amerikanska utrikesdepartementet; H.E. Abdulqawi Ahmed Yusuf, vice ordförande för Internationella domstolen i Haag; Dr. Nabil Elaraby, före det-ta generalsekreterare Arabförbundet.

3. Dr. Mojtaba Kazazi, tidigare verkställande chef för FN:s skade-ståndskommission.

4. Bengt Kärde, DLA Piper; Gunnar Johans-son, DLA Piper;Tore Wiwen-Nilsson, Independent Arbi-trator; Finn Madsen, Vinge.

5. Shirin Saif, Roschier; Eva Storskrubb, Ro-schier; Julia Zagonek, White & Case; Andrea Menaker, White & Case.

6. Carl Norén, Bodil Ehlers, och Henrik Bielenstein, Kastell advokatbyrå.

7. Karolin Johansson, Kungliga Hovstaterna, och Martin Borgs, Miltton Labs.

8. Peter Dahlén, Ame-rican Chamber of Commerce in Sweden, och

Morgan Johansson, justitie- och mig-

rationsminister.

Ulf Franke, Nina Cronstedt, Kaj Hober, Astri Lidman,Bengt Lagergren, Mi Ankarcrona, Nina Lagergren.Cecilia Åhlberg och Annette Magnusson.

Brandon Malone och Andrew Mackenzie,

Scottish Arbitration Centre.

1

3

4

6 7 8

5

2

sthlm no 1 2017 • 27

B A R O M E T E R NB

RA!

PEJL PÅ LÄGETLakritskonst, pizzapriser, japanska toaletter och

hippa stadsdelar. Här är ett axplock av allt det pratas om i huvudstadsregionen just nu.

T E X T : C A R L H J E L M

Här är pizzornadyrast i Sverige

Malmö har Sveriges billigaste pizzor. Där är snittpriset för en standardpizza 60,25 kronor. Det visar en undersök-

ning som Onlinepizza har gjort i 20 städer. Motsvarande pizza i Stockholm

– som är dyraste staden i undersök-ningen – kostar 81,25 kronor. Snittpriset för en standardpizza – en Vesuvio – är

68,09 kronor, vilket är 1,77 kronor dyrare jämfört med föregående år.

BYT TOALETTERNA – TILL JAPANSKA

Installera japanska toaletter på vård- och omsorgsboenden i Stockholm. Det kräver

Liberalerna i en motion till kommunfullmäktige. Högteknologiska toaletter från Japan assisterar

med öppning och stängning av lock, tvättning och torkning. Enligt motionen skulle dessa stärka

människors möjlighet att klara sig själva och värna deras integritet.

BLI MÅNGKULTURELL OCH ÖKA LÖNSAMHETEN

Företag som är internationa-liserade är mer framgångsrika. På en afterwork på Stockholms Handelskammare den 30 mars kommer Tord Dyrssen, senior

advisor, Ralph Lauren, och Gigi de Groot, senior consultant,

Move Management, dela med sig av sina erfarenheter om

hur man skapar kulturell mångfald i en affärsmiljö.

STOCKHOLMS BÄSTA KROGAR UTSEDDA

”Den moderna tidens snabbmat tas till nya nivåer.” Så lyder motiveringen till varför restaurang 800 grader på Sigtunagatan fick DN:s utmärkelse

”Gulddraken” i klassen ”Krog Budget”. Klassen ”Krog Mellan” togs hem

av Portal på Sankt Eriksplan. Adam/Albin på Rådmansgatan fick utmär-

kelsen i klassen ”Krog Lyx”.

ETT PARADIS FÖR LAKRITSÄLSKARE

Den godissugne gör rätt i att bege sig till Annexet vid Ericsson Globe den 1–2 april. Där dukas det nämligen upp för

lakritsfestival. Besökarna kommer bland annat att kunna skapa konst med lakrits,

lära sig om lakrits som medicin och krydda, och avnjuta en lakritsinspirerad

trerättersmeny.

STOCKHOLM

VÄRLDEN

KNEPEN SOM STÄRKER DITT VARUMÄRKE

Hur får man journalister och influencers att engagera sig

i ett varumärke? Johanna Look, byråchef på Westander, berättar

på ett seminarium på Stockholms Handelskammare den 5 april om hur du kan stärka ditt varumärke

genom att ta ställning i samhällsfrågor. Hon ger dig även handfasta tips för ditt PR-arbete.

SÖDERMALM – FEMTE COOLAST I EUROPA

Södermalm är, tillsammans med Melelkova i Sloveniens huvudstad Ljubljana, Europas femte coolaste stadsdel. I alla fall enligt resesajten Travelsupermarket som har listat

de 20 hippaste stadsdelarna i Europa. Listan toppas av

Kreutzberg i Berlin.

Överlevnadsbokför stockholmare

Hur överlever man utan mobiltele-fon egentligen? Den frågan har Sara

Starkström tagit fasta på i sin bok ”Din skogshandbok”. ”Vi satt ett gäng och snackade om hur vi skulle klara oss

ute i naturen. Vi skulle alla gå vilse om mobilens batterier tog slut”, säger hon till Stockholmdirekt. Boken ger bland

annat tips på hur man gör upp eld utan tändare eller tändstickor och hur man

tar ut väderstreck med klockan.

SÖDER HAR SVERIGES VASSASTE SAX

Sveriges bästa frisör finns på Södermalm. Åsa Pettersson från

salongen Hårgänget på Götgatan har av Frisörföretagarna utsetts till ”Årets

frisör 2017”. ”Med ett imponerande tekniskt kunnande och med en bredd som täcker kunskap i alla frisöryrkets

element, har Åsa visat att hon tillhör vår absoluta elit”, skriver juryn

i motiveringen.

Johanna Look

VAD

HÄN

DE

HÄR

?

POSTTIDNING BAVSÄNDAREHandelskammartidningen STHLMBox 16050103 21 Stockholm

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNINGVid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan)

Bara bisarrt? Nej, bra bizniz!

Exporten för små och medelstora företag till Asien har ökat med 65 procent sedan 2005. Vill du också växa utomlands? Exportkreditnämnden försäkrar dig mot uteblivna betalningar och ger dig bättre möjligheter till finansiering. Och ingen affär är för liten; vi hjälper stora och små företag på de flesta av världens marknader.

Läs mer om vad vi kan göra för dig på ekn.se