SENASTE NYTT PÅ CHAMBER.SE

EN TIDNING OM HUVUDSTADSREGIONEN STOckHOlM-UppSAlA

handelskammartidningen022013

varning för växtvärkkommunerna klarar inte kraven

succé för nya pendelnfler väljer att ta tåget till uppsala

finansministern i stor intervju om stockholmbORGmästaren

2 • STHLM • # 2 2013 # 2 2013 • STHLM • 3

5 2 000 fler åker med nya pendeln

7 Uppsala är bäst i Sverige

9 Hotellen rustar för sommaren

20 De rekryterar på hög nivå

25 Fråga experterna

26 Debatt

27 Mitt Stockholm

Handelskammartidningen distribueras till Stockholms Handelskammares medlems-

företag, prenumeranter och ledande personer inom politik, förvaltning, organisationer, massmedier och opinionsbildare.

Besöksadress: Malmskillnadsgatan 46. Postadress: Box 160 50, 103 21 Stockholm. Telefon: 08-555 100 00 (vxl) Fax: 08-566 316 10. Hemsida: chamber.se

Ansvarig utgivare: Maria Rankka Kontakt: Andreas Åström • andreas.astrom@chamber.se

Handelskammartidningen får citeras om källan anges. För att återge artiklar, foto och illustrationer krävs redaktionens medgivande. Redaktionen ansvarar inte för in-sänt material som ej är beställt. Trycks på miljövänligt papper.

Medlem i Sveriges Tidsskrifter. ISSN 0345-4495

Prenumerationsärenden: Katarina Lorenz08-555 100 35 • katarina.lorenz@chamber.seProduktion: OTW Communication • otw.se Redaktör: Jonas Fond • jonas.fond@otw.se Art director: Kristian Strand • kristian.strand@otw.seOmslag: Magnus FondAnnonser: Adviser, Åsgatan 2, 153 30 Järna. 08-551 514 80, adviser.se.

Tryck: Edita Västra ArosRepro: Done

Vårt moderna Stockholm utvecklades från 1870 -talet fram till andra världskriget. Stockholmaren såg sig ofta som invånare i Sveriges metropol. Ambitioner och själv-förtroende växte i takt med teknisk och kulturell utveckling. Det nya stadshuset bestyckades med monumental estetik. Karl Gerhard refererade till antikens greker när han karikerade Stockholms societet. Vi var Nordens Venedig.

Men när Stockholm behövde renoveras efter andra världskriget, togs föga hänsyn till hennes ”fornstora dagar”. På Blanche-teaterns plats i Kungsträdgården står nu Sverigehuset, en grå betongkloss, karaktä-ristisk för det nya Stockholm. Vi behövde en ny historia, och vi sökte den i progressi-viteten, modernismen och socialismen.

I dag är läget annorlunda. Stockholm är på uppgång. Flygplan, snabbtåg och inter-net har i stället för att göra världen större, börjat göra den mindre. Innovationer, affärs-koncept, talang och kultur flödar in och ut i en aldrig tidigare skådad omfattning.

Stieg Larsson slår försälj-ningsrekord på andra sidan Atlanten. I Phuket hittar man menyer skrivna på svenska. Doktor Glas hyllas av kritikerna i London. I Stockholm är det senaste att köpa franska frysvaror. Asiatiska dumplings har blivit en del av husmanskosten.

Konceptet Bar Craft (en omskrivning av spelet Star Craft) har importerats till

Stockholm från Korea, och innebär visning av e -sport på barer. Den som vill kan dansa till den nya genren electroswing på Nalen och gå på utom husfestival som importerats från Berlin. I Hökarängen finns en peruansk cevicheria.

Stockholm befInner SIg i ett nytt for-mativt skede. I en tid av kraftig expansion bör vi lära av historien, men vi måste också förstå vad det är som gör vår region konkurrenskraftig i dag – och i framtiden. Fram till 2030 kommer vi att få mer än en halv miljon nya invånare. Det gör oss till Västeuropas snabbast växande huvudstad.

Ibland ifrågasätts tillväxten. Är det verk-ligen bra att Stockholm växer? Var det inte

bättre förr när det var ödsligt på tunnelbanan och inte lika svårt att få lägenhet?

Svaret är nej. Den växande staden skapar många fler möjligheter. Möjligheter för de som kommer hit från andra delar av Sve-rige och från andra län-der. Möjligheter för de barn som växer upp här

att forma sina liv i en region där det finns jobb.

En region där rätten att välja skola och sjukvård är

självklar. En region som står som förebild när det gäller att hantera miljöfrågor.

Allt fler vill bo och arbeta i Stockholm. Det ställer krav på att fatta rätt beslut för en fortsatt tillväxt i balans. Det handlar inte minst om en ny bostadspolitik och inves-

teringar i tunnelbana och annan infrastruktur.

h a n D e l s k a m m a r t i D n i n g e n s t h l m • # 2 2 0 1 3

växer så det knakar

Maria rankka Möter finansMinister anders BOrg

sMygtitt på aBBa-Museet – var du där eller på någOt annat event?

innehåll

10

16 22

Stockholm växer snabbast i Europa. 2030 förvän-tas Stockholm ha en halv miljon fler invånare än i dag. I en unik enkät svarar kommunerna på om de klarar att möta bostadskravet.

Maria rankkaVd, STOCKHOlMS HANdElSKAMMARE

peje eMilssOnORdFöRANdE, STOCKHOlMS HANdElSKAMMARE

handelskammartidningen

Vi måste lära av historien

# 2 2013 • STHLM • 5

Under åretS första kvartal hade den nya pendeln i snitt 13 000 påstigande per dygn på den nya sträckan Uppsala–Upplands Väsby. Samtidigt har tågens punktlighet stadigt ökat sedan starten i december.

– Vi ser en tillväxt och är nöj-da med resultatet, säger Chris-tian Hoffman på Stock holms läns landsting som är regional kollektiv trafikmyndighet.

Den nya pendeln är ett samarbete mellan SL och UL och ska bidra till ökad integra-tion mellan länen. Dagligen nyttjar cirka 20 000 personer kollektivtrafiken sträckan Stockholm-Uppsala.

Pendeltågen har fyra gånger fler sittplatser än Upptåget.

– Det ökade antalet resenärer är förhoppningsvis människor som tidigare valt att åka bil, eftersom de tyckte att bytet i Upplands Väsby var knöligt, säger Sture Jonsson informa-tionschef på UL.

Hur SJ påverkats av den nya pendeln är oklart.

– Vi har inga siffror just nu och en analys är ännu inte klar av resandet Uppsala-Stockholm, meddelar Thelma Henrysson på SJ.

NIlS SUNdSTRöM

Den nya pendeln till Uppsala har blivit en succé. Efter ett halvår har pendeln närmare 2 000 fler påstigande per dygn än föregångaren Upp tåget, på sträckan Uppsala–Upplands Väsby.

Det innebär ytterligare tryck på de två spåren söderut från Uppsala.

foto

: m

ari

a o

lsso

n

enkät: maria olsson och alva hällberg

> n Y h e t er

2 000 flER TAR NyA pENDElN TIll UppSAlA

vad tycker du OM nya pendeln till uppsala?

Dan Johnson, 45 år, ekonom, Farsta.

– Jag tycker pendeltåget är bättre och billigare. Annars hade man fått ta bil och sitta i bilköer till och från jobbet.

Suus Hopman, 31 år, doktorand, Södermalm.

– Pendeltåget är enklare och punktligare än SJ-tåget. Det är skönt att kunna åka direkt från Södra station där jag bor.

Tove Eliasson, 27 år, doktorand, Årsta.

– För mig som student är det här bra och billigt, jag flyttade nyligen till Årsta delvis för att pendeltåget går hela vägen därifrån.

Stockholm är sämst så in i Nor-den. På att få biltrafiken att flyta, alltså. Tomtom, som tillverkar positionerings- och navige-ringslösningar, har räknat ut att Stockholms bilpendlare sitter i

bilen fler timmar varje år jämfört med andra nor-diska städer. Oslo, Århus, Stavanger och Göteborg kommer närmast

stOckhOlM är nOrdens säMsta Bilstadefter Stockholm

på listan, skriver DN. Värst i Europa med stilla-stående biltrafik är Moskva

följt av Istanbul, Warszawa, Marseille och Palermo.

16 000SL-pendeln Uppsala–Älvsjö

lockar fler resenärer. I mars månad hade pendeln 16 000 påstigande resenärer per dygn på sträckan

Uppsala–Upplands Väsby.

av myndigheterna som ligger i Stock-holms innerstad svarar i en enkät, som Ekonomistyrningsverket gjort,

att de inte kan tänka sig att flytta till ett område utanför stan.

70 %

Humanitär hjälp är inget vapenAtt vara humanitär handlar alltid om att rädda dem som behöver det mest. Oavsett vem det gäller. Utan att de behöver ge något tillbaka. Men när humanitär hjälp används som ett redskap för militära syften blir människor i kon iktområden lidande. Hjälparbetare riskerar att bli måltavlor och de som är i nöd nås inte av livsviktig hjälp. Låt inte humanitär hjälp bli ett vapen. Säg JA till neutral humanitär hjälp på lakareutangranser.se/humanitar

200x135(magasin)_ny.indd 1 2010-09-30 14.20

6 • STHLM • # 2 2013 # 2 2013 • STHLM • 7

Dyrt och trångt. Så tycker stockhol-marna om parkeringssituationen i stan. Enligt en Demoskopundersök-ning som Stockholms Handelskam-mare och Bil Sweden gjort uppger två av tio att de är beroende av

bilen men bara en av tio behöver bilen till jobbet. Många klagar också på att det är dyrt att parkera samtidigt som det är svårt att hitta en p-plats.

– Vi vill se till att bussarna

tar sig fram i trafiken och det innebär att vi måste ta bort parkeringsplatser längs gatorna, säger trafik-

borgarrådet Ulla Hamilton (M).

Lösningen är att bygga parke-ringsgarage.

– Stockholm parkering håller på att titta på 24 olika platser där vi kan bygga parkeringsgarage, säger Ulla Hamilton till Mitt i Stockholm.

appar aTT HåLLa koLL på

Uber har varit en liten snackis i appvärlden. ”Nu har alla en privat-

chaufför” lyder sloganen. Med en app (iOS och Android) anger du var du vill bli hämtad. En snygg svart bil utlovas inom några minuter. Kredit-kortet registreras i appen, så man behöver inte betala chauffören. Framkörning 50 kr och minimiavgift på 100 kr. Från Centralstationen till Medborgarplatsen ska det kosta 120 kr.

Google har meddelat att deras RSS-läsartjänst Google Reader ska läggas

ned den 1 juli. Det finns många andra RSS-läsare, men Feedly (iOS, Android och Firefox) tycks vara populärast med tre miljoner nya användare på två veckor efter meddelandet om Google Reader. Feedly lockar med att om man log-gar in före den 1 juli kan man enkelt föra över sina feeds från Google Reader. Feedly hanterar också podcasts.

på spaning efter senaste trenderna

it-kOllenTycker du att det är svårt att hänga med i den interaktiva världen? Handelskammarens IT-politiska expert Fredrik Sand hjälper dig att hålla koll på det nyttigaste.

i TwiTTerfLödeT Nyhetssajten ”The Local” håller alla som är intresserade med

nyheter på engelska. Ibland med en annan infallsvinkel på det svenska nyhetsflödet. Följ dem via twitter (@TheLocalSweden). På webb-platsen (thelocal.se) finns även specialsektioner om Stockholm, jobb för ”foreign professionals” och flera bloggar. För den intresserade finns även The Local för Frankrike, Tysk-land, Schweiz, Norge och Spanien.

Funderar du på vad som är trenden inför sommaren och Stockholms näringsliv.

Magnus Lindkvist är trend-spanaren som har svaret.

magnUS lIndkVISt är en av Sveriges mest anlitade före-dragshållare, och hans speciali-tet är att leta upp trender. Nyss hemkommen från USA och Kalifornien smygkikar han på vad som trendar för Stockholms näringsliv.

”Stockholmskapitalism”:- Stockholm börjar nå

storstadsstatus och har ett eget slags kapitalism som blandar entreprenörskap med idéer om världsförbättring, mer hållbart samhälle, tolerans och globa-lism. På gång just nu ser vi ve-gan kost som det nya ekologiska och hyperlokalism, man är inte stockholmare eller Söder-malmsbo, man är Nytorgare.

”Impuls-entreprenörskap”:– Vi svenskar anser oss ligga

i framkant vad gäller digi-tal livsstil men jämfört med Kalifornien finns det massor att göra. Bland annat entreprenör-skap på impuls. Till exempel om det är något stort i Globen en kväll. Då fixar jag snabbt en digital taxiservice som folk kan använda. Mer sådana saker som man kan fixa på uppstuds.

Fredrik Sand

foto

: m

od

erat

ern

a

foto

: Ju

lia

na

Yo

nd

t/sc

an

pix

> n Y h e t er> n Y h e t er

det är VärldSnatUrfonden, WWF, som har utsett Sveriges Earth Hour-stad och där im-ponerats av Uppsalas klimat-satsningar.

Något som lyfts fram särskilt av WWF är Klimatprotokollet, ett samarbete mellan företag, myndigheter och organisatio-ner där man jobbar mot kon-kreta mål. 2010-2012 var målet att medlemmarnas utsläpp av växthusgaser skulle minska med 3,7 procent. Resultatet blev fyra procent.

Fredrik Ahlstedt (M) är kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd i Uppsala. Han säger att utmärkelsen är mycket betydelsefull eftersom den sätter Uppsala på kartan, både nationellt och internationellt.

– Uppsala kommun arbetar långsiktigt, am-bitiöst och meto-diskt i dessa frågor. Samtidigt har vi klimatarbetet med oss i ett brett spektra. Vi försöker ha ett helhetstänk. Ekonomi, utveckling och klimatarbete måste hänga ihop för att vi ska kunna nå långsiktiga resultat, säger han. IdA THUNBERG

Samarbetet mellan näringsliv och kommun har gett resultat.

Uppsala har utsetts till bästa svenska klimatstad 2013.

– Det här visar att vi är en modern stad som arbetar inno-vativt. Vi har inte bara gamla slott och domkyrkan, säger Magnus Åkerman, biträdande regionchef på Handelskamma-ren i Uppsala län.

Bäst i Sverige!

Här är några av Uppsala kommuns satsningar som WWF föll för:

Klimatstaden Uppsala

Magnus lindkvist spanar efter trender.

svårare Och dyrare att hitta p-platser – ”vi vill att Bussarna tar sig fraM i trafiken”

foto

: a

nn

a b

erg

kvis

t

foto

: pa

trik

en

gst

röm

fIlantroPIn I SVerIge kan utvecklas till ett ”samhälleligt riskkapital”, menar Handels-kammarens vd Maria Rankka, som också är ordförande för Filantropiskt forum.

– Indirekt tror vi att det kan leda till tillväxt och ett lite bättre samhälle, sa hon på en filantropisk samtalskväll där bland andra Dilsa Demirbag-Sten, verksamhetsledare på Berättarministeriet, medver-kade.

Berättarministeriet startade 2011 i Södertälje, med visionen

Hur förvandlar man människo-kärlek till tillväxt? Svaret stavas filantropi och det finns goda exempel på nära håll.

Hur filantropi omvandlas till till växt diskuterades på Handelskammaren.

dilsa demirbag-Sten förklarade vad Berättarministeriet är.

att barn och unga i områden med hög arbetslöshet ska erövra det skrivna ordet och aktivt kunna delta i samhälls-livet.

Grundplåten stod bland andra Robert Weil och Sven Hagströmer för. Dilsa Demir-bag-Sten kallar sina uppdrags-

givare för ”samhällsbyggare” och just investeringar är den ena sidan av det filantro-piska myntet. Den andra är pro bono-samarbeten och vanliga medborgare som bidrar med sitt engagemang för att vägleda de skrivande barnen. 600 vuxna har hittills deltagit och under våren har verksamheten även startat i Husby.

– Allt handlar om relations-bygge. Utan volontärerna – som faktiskt inte bara ger utan också får mycket tillbaka av barnen – skulle projektet vara omöjligt. Jag skulle inte byta dem mot hur många miljarder som helst, säger Dilsa Demir-bag-Sten.

FREdRIK ROBERTSSON

därför är filantrOpi viktigt för tillväxten uppSaLa är LandeTS kLiMaTSMarTaSTe STad

Fredrik Ahlstedt

Uppsala imponerade på juryn med sitt

inspirerande klimatprogram. Utifrån sin storlek har Uppsala ett omfattande, strategiskt och brett samarbete för att minska utsläppen år från år med tydliga och konkreta mål.

Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.

Klimatprotokollet, ett samarbete som startade 2010. Kommunen samarbetar med företag, myndig-heter och organisationer för att gemensamt bidra till att uppnå kommunens klimatmål.

Målsättning att skapa en fossilfri kollektivtrafik till år 2020.

Stadens satsning på samåkning.

Cykelreparationsservice. Medlemmarna i Klimatprotokollet satsar både på egen klimatdriven affärs- och verksamhetsutveckling och är med och formar en hållbar utveckling i Uppsala.

Konkreta projekt drivs för att mins-ka utsläppen från transporter.

En ökad satsning på biogas.

foto

: Je

an

ette

hag

glu

nd

Ulla Hamilton

Tre exempel, från Volontärbyråns grundare Amelie Silfverstolpe, på hur man som privatperson kan börja engagera sig filantropiskt:

Bli månadsgivare eller gör enstaka donationer.

Starta en ideell organisation. Investera i sociala företag eller så kallad venture philanthropy.

Filantropi

passagerare reste via hamnarna i Stockholm, Nynäshamn och Kapellskär under 2012. Antalet internationella kryssningsresenärer

var rekordhögt, 470 000 passage-rare, vilket är 20 000 fler än under 2011. Flest passagerare har rutten

Stockholm–Åbo med 3 016 000 resenärer.

12 241 000Kaire Papp från Svenska handelskammaren i Estland är årets Peter Egardt-stipendiat.

Kaire Papp får stipendiet på 40 000 kronor med

anledning av hennes goda insatser i projektet Swedish Business Award som har som syfte att knyta svenskt

och estländskt företagande närmare.

hOn får årets peter egardt-stipendiuM

Kaire Papp

# 2 2013 • STHLM • 9

> n Y h e t er

Nu har stockholmarna chansen att tycka till om den nya Klarabergs-leden i en webbenkät på Stock-holms stads hemsida.

– Jag ser fram emot en bred diskussion med stockholmarna om

den framtida utformningen av Klarabergsgatan, säger Ulla Hamilton, trafikborgarråd.

Förslaget, som samtidigt skickas på remiss, innebär förbättringar för gång-, cykel-,

och kollektivtrafik och en omledning av bil-trafik till Mäster Samuels gatan.

Webb enkäten hit-tar du på stockholm.se.

var Med Och fOrMa nya klaraBergsleden – tyck till på stOckhOlM.se

miljarder kronor – så mycket om-bildades det bostäder till bostads -rätter i Stockholms kommun för i fjol. Det är en minskning med

14,4 miljarder jämfört med 2010.

2,9

I Stockholms län såldes 10,8 miljoner hotellnätter förra året – en ökning med 3 procent.

3,5 miljoner av dem stod utländska besökare för (+1,6 %).

Tyskland, Storbritannien, USA och Norge är de fyra största marknaderna.

Totalt sett sjönk belägg-ningen en aning eftersom utbudet ökade. På tio år har antalet gästnätter på Stock-holms hotell fördubblats.

Gästnätter i StockholmI fjol växte de internationella hotell-nätterna i Stockholm till 3,5 miljoner – en ökning som trotsar både stark krona och europeisk kris. Nu laddar hotellen för en hektisk sommar.

Stockholm kaPade 2012 åt sig en tredje-del av Sveriges internationella övernatt-ningar. Samtidigt sjönk antalet i landet som helhet. Kronan har varit fortsatt väldigt stark under våren men Yvonne Sörensen, vd på Berns, tror inte att de mest långväga gästerna låter det hindra ett besök i Stockholm i sommar.

– Det är nog bara besökare från de geografiskt närmsta länderna som har koll på kursen. Åker man till Sverige så är det i sig ett så stort beslut att kursen inte är av-görande. Många amerikaner som kommer hit har inte ens koll på att vi inte har euro.

På hotel bIrger Jarl färdig-ställer man just nu ett fler-årigt renoveringsprojekt och riktar ännu tydligare udden mot affärsresenärerna. Men de traditionella turisterna – svenska som utländska – förblir viktiga under sommarsäsongen och står för totalt hälften av hotellets övernattningar.

– Jag tror att det är en ganska generell storstadstrend vi ser, och där är Stock-holm väldigt attraktivt. Staden är ansedd som väldigt ren och säker och har också mycket att erbjuda när det gäller kultur, säger vd Marianne Hultberg.

FREdRIK ROBERTSSON

Hotellen rustar för rusning

källa: stockholm business region

personer reste med Sjövägens pendelbåtar mellan Nacka–Lidingö och Nybroviken förra

året. En ökning med 484 procent sedan SL-kortet infördes 2010.

233 000

foto

: m

agn

us

Jön

sso

n

foto

: m

ari

a o

lsso

n

Yvonne Sörensen, vd på Berns, ser fram

emot turistsommaren.

Ca

nto

n F

air

Gre

enla

nd

Nic

ara

gua

Cuba

Antille

s

Jam

aic

a

Anguilla

St. L

ucia

Nauru

New

Cale

donia

Mic

ronesia

Kirib

atiFiji

Solo

mon

Vanuatu

Papua N

ew

Guin

ea

New

Zeala

nd

Austra

lia

Holla

nd

Belg

ium

Italy

Germ

any

Fra

nce

Luxem

bourg

Denm

ark

Portu

gal

South

Kore

a

North

Kore

a

Lebanon

India

Iraq

Mala

ysia

Bhuta

n

Thaila

nd

Pakis

tan

the P

hilip

pin

es

Cam

bodia

Venezu

ela

Colu

mbia

Bra

zil

Peru

Arg

entin

a

Boliv

ia

Guyana

Ecuador

Chile

Uru

guay

Para

guay

Surin

am

Alg

eria

Moro

cco

Nig

eria

Cote

d'Ivo

ireS

ene

gal

Maurita

nia

Eth

iopia

Egypt

Lib

ya

Mexic

o

Belize

Panam

aC

anada

Sudan

Tunis

Gre

ece

Irish

Spain

Brita

in

Caym

an Is

lands

Porto

Ric

o

Since 1957

A Bond of FriendshipA

Bridge for Trade

China’s N

o.1 FairYour First S

top For business1

5 p

rod

uc

t cate

go

ries, 5

0 sp

ec

ialize

d se

ctio

ns,

25000 exhibitors---a high platform for high returns

ww

w.cantonfair.org.cn

Th

e 1

14

th Ca

nto

n F

air

China boasts boundless opportunities as usual. The 114

th session of C

hina Import and E

xport Fair from O

ctober 15 to N

ovember 4, 2013, w

ith an exhibition area of 1.16 m

illion square meters, 59,500 stands, and business

turnover of as much as tens of billions of U

S dollars, w

ill be the best platform

for you to grow your business.

Venue: China Import and Export Fair Com

plex Hosts: Ministry of Comm

erce, PRC; People’s Government of Guangdong Province Organizer: China Foreign Trade Centre Fax: +86-20-28395166 Em

ail: info@cantonfair.org.cn

Ph

ase

1 O

cto

be

r 15

-19

Electronics

&

Household

Electrical A

ppliances; H

ardware

&

Tools; Machinery; Vehicles and S

pare Parts; B

uilding Materials;

Lighting Equipm

ents; Chem

ical Products; International P

avilion

Ph

ase

2 O

cto

be

r 23

-27

Consum

er Goods; G

ifts; Hom

e Decorations

Ph

ase

3 O

cto

be

r 31

-Nove

mb

er 4

Textiles & G

arments; S

hoes; Office S

upplies, Cases &

Bags,

Recreation

Products;

Medicines,

Medical

Devices,

Health

Products; Food; International P

avilion

New

buyers may print Invitation Letter via

ww

w.cantonfair.org.cn

for free badge, AN

D get souvenir from

the Fair! (first com

e, first served)

+8

6-2

0-2

8-8

88

-99

9

Outside the C

hinese Mainland

40

00

-88

8-9

99

The Chinese M

ainland

Canton Fair C

all Center

kOnjunkturläget Bättre i regiOnen – Men ByggBranschen försäMrasIT-branschen och livsmedelshan-deln har, under det första kvartalet, växt tydligast i Stockholms län och konjunkturindikatorn går från 0 till 4. Det visar Stockholms Handels-kammares konjunkturbaro meter.

Samtidigt försämras byggindustrin kraftigt och är den bransch som tynger konjunkturen mest.

– Trots global oro är läget i huvudstadsregionen bättre än

rikssnittet tack vare vårt diversifierade näringsliv. Det är oroande att bygg-

branschen sackar efter i Stockholm, säger Johan Treschow, ekonomisk analytiker på Handelskammaren.

10 • STHLM • # 2 2013 # 2 2013 • STHLM • 11

dO

KU

MEN

T

I en ny befolkningsprognos från Stockholms Handelskam-mare jämförs utvecklingen för några av de mest dynamiska storstadsområdena i Väst-europa.

Slår prognoserna in kom-mer Stockholm att vara den snabbast växande storstadsregionen fram till 2030. Den väntas växa dubbelt så snabbt som Köpen-

Stockholm är redan i dag en av Europas mest snabbväxande städer. Fram till 2030 väntas Stockholmsregionen ha vuxit med en halv miljon invånare – och utvecklats till den snabbaste växande regionen i Västeuropa.

Städer som london, Paris och München hänger inte med i samma takt.

hamnsområdet och nästan sex gånger snabbare än Paris.

– Stockholm uppvisar en mycket stark utveckling, vil-ket så klart är positivt. Fram

till 2030 beräknas regionen växa med en halv miljon invånare. Allt mer ekonomisk

aktivitet fokuseras till storstäderna. Samtidigt kommer konkurrensen mellan storstadsregionerna att öka,

säger Maria Rankka, vd på Stock-holms Handelskammare.

– Stockholms utveckling, befolk-ningstillväxten, ställer stora krav på investeringar i infrastruktur och kollektivtrafik. Det måste också hända något på bostadsmarknaden.

trängSeln I transportinfrastruk-turen och bristen på bostäder är en mycket konkret effekt av Stock-holmsregionens snabba tillväxt och kan sägas vara ett kvitto på dess attraktivitet. Regionen är i dag, till-sammans med bland andra London och München, ett av fem storstads-områden i Västeuropa med störst proportionell befolkningstillväxt.

Förra året stod Stockholmsstads-regionen för 53 procent av den totala

befolkningstillväxten i Sverige. Mer än var fjärde svensk bor i dag i området och ungefär en tredje-del av Sveriges totala ekono-miska tillväxt skapas här.

– Att Stockholm växer beror på att området är attrak-tivt. Det viktiga nu är att se till att den positiva utvecklingen fortsätter och att vi behåller vår attraktivitet. Befolkningsökningen ställer stora krav. Viktigast är att få igång bostadsmarknaden. Den är det stora tillväxthotet för regionen, säger Fredrik Johansson som är chef för Stockholms Handelskammares avdelning för analys och policy.

Vilka är de viktigaste åtgärderna för att få igång bostadsmarknaden?

– Byggandet måste så klart öka

ordentligt. För det krävs det bland annat förenklade regler och

planprocesser. Vi måste också öka rörligheten, vilket bland annat kan ske genom sänkt flyttskatt. Den är i dag så hög

att många människor väljer att bo kvar i sina stora villor i stället för att flytta till mindre lägenheter.

– En tredje, och långsiktigt absolut avgörande, åtgärd handlar om hyresmarknaden. Det behövs en omreglering mot marknadshyror.

Leder inte marknadshyror till en ännu mer segregerad stad?

– Det är inte så att de som i dag bor i hyresrätter i Stockholms in-nerstad precis speglar regionens so-ciala- och etniska sammansättning.

53 %Förra året stod

Stockholms-regionen för

53 procent av Sveriges totala

befolknings-tillväxt.

Stockholm väntas växa dubbelt

så snabbt som Köpenhamn och

nästan sex gånger snabbare än Paris.

VI blIR flER OcH flER

STockHoLM växer Sex gånger Snabbare än pariS – ökar Med en HaLv MiLjon invånare TiLL 2030

foto

: Jo

hn

ér b

ild

bYrå

och

sh

utt

erst

ock

.co

m

Maria Rankka

Men självklart krävs det övergångs-regler som gör att människor kan anpassa sig på ett rimligt sätt.

marIa rankka säger att det, för-utom reformer på bostadspolitikens område, krävs en kraftig utbyggnad av infrastrukturen för att Stockholm ska klara de kommande årens för-väntade befolkningstillväxt.

– Viktigast är att satsa på en kapacitets stark kollektivtrafik. I stor utsträckning handlar det om att bygga ut tunnelbanan. Man bör samordna planprocesserna för infrastruktur och bostäder. Det är effektivare, men innebär också att vi kan dra fördel av de ökade värden som infrastrukturinvesteringar leder till.

Fredrik Johansson

fRANkfURT4 792 577

HAMbURG3 668 699

pARIS12 490 000

MüNcHEN3 462 158

züRIcH1 542 776

köpENHAMN1 931 789

MANcHESTER3 052 000

lONDON9 934 000

OSlO1 600 309

STOckHOlM2 644 942

30

25

20

15

10

5

EUROpAS SNAbbAST VäxANDE STORSTADSREGIONERPrognoS befolknIngStIllVäxt 2012–2030, %

BEFOLKNINgSpROgNOS 2030, ANTAL MäNNISKOR

REpORTAgE: MIKAEl BERGlING & FREdRIK NEJMAN

27,4 % 28,7 %

21,1 %

13,7 %12,7 %10,8 %

8,4 %

4,8 %2,3 %0,4 %

stOc

khOl

M

flerfler

fler

flerfler

fler

fler

fler

fler

12 • STHLM • # 2 2013 # 2 2013 • STHLM • 13

kommUn InVånarePlanerade boStäder behoV * SkIllnad PartI *

Botkyrka kommun 86 274 11 000 16 224 – 5 224Danderyds kommun 31 960 1 800 6 010 – 4 210Ekerö kommun 26 160 2 720 4 920 – 2 200Haninge kommun 79 430 9 000 14 937 – 5 937Huddinge kommun 101 010 11 500 18 996 – 7 496Järfälla kommun 68 210 9 000 12 827 – 3 827Lidingö kommun 44 434 5 400 8 356 – 2 956Nacka kommun 92 873 16 000 17 465 – 1 465Norrtälje kommun 56 634 7 000 10 650 – 3 650Nykvarns kommun 9 442 2 000 1 776 224

Nynäshamns kommun 26 572 4 250 4 997 – 747Salems kommun 15 881 1 000 2 986 – 1 986Sigtuna kommun 42 272 6 800 7 950 – 1 150Sollentuna kommun 66 859 7 550 12 573 – 5 023Solna kommun 71 293 13 500 13 407 93Stockholms kommun 881 235 100 000 165 723 – 65 723Sundbybergs kommun 40 793 10 900 1) 7 671 3 229Södertälje kommun 89 473 7 300 16 826 – 9 526Tyresö kommun 43 764 4 600 8 230 – 3 630Täby kommun 65 364 9 000 12 292 – 3 292Upplands Väsby kommun 40 723 5 000 7 658 – 2 658Upplands-Bro kommun 24 353 5 000 4 580 420Vallentuna kommun 31 215 6 500 5 870 630Vaxholms kommun 11 126 1 800 2 092 – 292Värmdö kommun 39 387 5 500 7 407 – 1 907Österåkers kommun 40 269 5 100 7 573 – 2 473

Totalt 2 127 006 269 220 399 996 – 130 776

Stockholm

Botkyrka

Danderyd

Ekerö

Haninge

Huddinge

Järfälla

Lidingö

Nacka

Norrtälje

Nykvarn

Nynäshamn

Salem

Sigtuna

Sollen-tuna

SolnaSundby-Berg

Södertälje

Tyresö

Täby

Upplands−VäsbyUpplands−

Bro

Vallentuna

Vaxholm

Värmdö

Österåker

Stockholm

Botkyrka

Danderyd

Ekerö

Haninge

Huddinge

Järfälla

Lidingö

Nacka

Norrtälje

Nykvarn

Nynäshamn

Salem

Sigtuna

Sollen-tuna

SolnaSundby-Berg

Södertälje

Tyresö

Täby

Upplands−VäsbyUpplands−

Bro

Vallentuna

Vaxholm

Värmdö

Österåker

dO

KU

MEN

T

400 000 krävS för aTT MöTa infLyTTningSbooMenFram till 2030 väntas Stockholmsregionen vara det område i Västeuropa som växer mest. Om inte tillväxten stoppas av den ökande bostadsbristen.

Enligt Handelskammartidningens unika enkät klarar bara 5 av 26 kommuner att skapa bostäder i takt med det växande Stockholm.

HOTET: bRIST på bOSTäDER

illu

stra

tio

n:

mat

s Je

rnd

ah

l

befolknIngStIllVäxten i Stock-holmsregionen är exceptionell. Varje dag flyttar det in motsvarande två fulla SL-bussar med människor.

2030 väntas det i Stockholms-området bo cirka en halv miljon fler personer än i dag.

Ett vedertaget sätt att beräkna behovet av nya bostäder är att utgå från en schablon om 600 nya bostä-der per 1 000 nya invånare.

För Stockholmsområdets del innebär det att det, bara för att klara befolk-ningstillväxten, behöver byggas cirka 300 000 nya bostäder fram till 2030, inklusive fritidshus som görs om till året-runtboende, kon-tor som byggs om till bostäder och vindar som inreds eller liknande.

Till det ska läggas den nuvarande bristen på bostäder som beräknas till åtminstone 110 000.

befolknIngSöknIngen i kombina-tion med den nuvarande bostads-bristen gör att det 2030 behövs drygt 400 000 fler bostäder än i dag.

Det är fler bostäder än vad det till exempel finns i Göteborg.

Ska det bli verklighet måste bostadsbyggandet öka rejält. 2011

påbörjades i Stockholms län byg-gandet av 8 000 nya bostäder, vilket var 500 färre än året innan.

Enligt en mycket försiktig be-dömning av länsstyrelsen i Stock-holm hade det behövts börja byggas väsentligt fler, åtminstone 20 000.

handelSkammartIdnIngen har via enkäter frågat kommunerna i Stockholms området hur många nya bostäder de planerar för fram till

2030. I de fall

kommunerna saknar planer som sträcker sig så långt fram som till 2030 har vi i de flesta fall med hjälp av kommunala tjänstemän och

egna beräkningar bedömt en trolig utbyggnadstakt. Vi har också räknat fram hur många bostäder det be-höver byggas i respektive kommun om målet 400 000 nya bostäder till 2030 ska uppfyllas och om det i varje kommun byggs bostäder mot-svarande kommunens befolknings-andel av Stockholm län 2012.

Som grafiken här bredvid visar är det ytterst få kommuner som når målet. Drygt 130 000 bostäder saknas – om kommunernas planer blir verklighet.

80 %Åtta av Sveriges tio snabbast

växande kommuner (2012) ligger i Stockholmsregionen.

* Vid 400 0000 nya bostäder i länet * Sittande kommunstyrelseordförandes partitillhörighet. 1) Till och med 2026.

det måste hända något på

bostadsmarknaden.Maria Rankka, vd på Stockholms Handelskammare.

koMMunerna Svarar i STor enkäT:21 av 26 kLarar inTe boSTadSkraveT

400 000 fler bostäder behövs för att möta den växande Stockholmsregionen.

14 • STHLM • # 2 2013 # 2 2013 • STHLM • 15

dO

KU

MEN

T

...OcH HäR byGGS DET MEST

foto

: bJ

örn

lei

Jon

foto

: o

slo

ko

mm

un

det är naturligtvis enklare att sitta still och inte göra något

som en del andra kommuner.Jonas Nygren(S), kommunalråd i Sundbyberg.

närmare 11 000 nya bostäder ska byggas i Sundbyberg de närmaste 13-14 åren. Och det lär behövas.

För ingen kommun i Sverige växer lika snabbt som Sundbyberg. I fjol ökade befolkningen med 3,2 pro-cent. Prognoserna säger att dagens dryga 41 000 sundbybergare ska vara 67 500 år 2027.

- Och vi kan bli ännu fler. På 40-talet var det 10 000 och man planerade för 20 000 och trodde att det var en gräns. Allt hänger på hur man bygger, säger kommunstyrel-sens ordförande Jonas Nygren.

för SUndbybergS del betyder det en kombination av förtätning och att bygga på nya platser, som Ursvik på Järvafältet.

Plus en tredje strategi – göra om stora lägenheter till flera mindre.

- I Hallonbergen bygger det kom-munala bostadsbolaget Förvaltaren om ett antal treor till tvåor och ettor.

Det handlar inte bara om att få fler lägenheter utan om att få en bättre mix i området, menar Jonas Nygren.

Efter en satsning på radhus på Järvafältet är det nu fokus på lägenheter. Både bostadsrätter och hyresrätter.

- 25 procent av nyproduktionen ska vara hyresrätter. Hälften av dom byggs av kommunala Förvaltaren, resten av privata bolag, säger Jonas Nygren.

SUndbybergS byggande har gjort att kommunen förbättrat sin posi-tion i Svenskt Näringslivs kommun-ranking av näringslivsvänligaste kommunen. I år blev det en tionde plats.

Jonas Nygren menar också att Sundbyberg är en av de barnvänli-gaste kommunerna.

- Vi har ingen kö till barnomsor-gen. Kommunen har satsat hårt och dubblerat antalet platser i förskolan på några år.

StrategIn har gett resultat. Många barnfamiljer söker sig till Sundby-berg och barnafödandet är bland det högsta i landet – 2,06 barn per kvinna i fjol.

Finns det ingen risk att ni bygger sönder Sundbyberg?

- Nej, det är viktigt att vi behåller karak-tären av småstad med nära till parker

och grönområden. Pa-rallellt med bostadsbyg-

gandet satsar vi hårt på en upprust-ning av gatu-och parkmiljön, säger Jonas Nygren.

JonaS nygren är nöjd över att Sundbyberg växer så det knakar. Det är ett bevis för att kommunen tar sitt ansvar för att Stockholms län ska kunna bli ännu mer dynamiskt.

- Det är kommuner som Sund-byberg, Solna och Sigtuna som vågar ta sitt ansvar. Då får man vara beredd att bråka en del. Det är na-turligtvis enklare att sitta still och inte göra något som en del andra kommuner.

Ett problem för det växande Sundbyberg är att satsningarna på infrastruktur inte hängt med.

- Jag är väldigt besviken på att tvärbanan Alvik-Kista skjuts upp i flera år. Hela området Stora Ursvik har planerats för tvärbanan. Förseningen kommer att ställa till problem.

Sundbyberg växer mest. Och bygger mest.– Vi tar vårt ansvar. Men även om vi bygger mycket är det viktigt att behålla

Sundbybergs själ, säger Jonas Nygren (S), kommunalråd i Sundbyberg.

Sundbyberg växer SnabbaST i Sverige: ”vi Tar vårT anSvar”

Folkmängd: 41 075, mars 2013. Befolknings-täthet: 4 705 pers/km2. Sveriges mest tätbefolkade kommun tillsam-mans med Stockholm. Beräknad folkmängd 2027: 67 500. Planerade bostäder: 10 900, till 2026, i bland annat Stora Ursvik och vid Strandparken. Kommunalskatt: 31,08 kr. Politiskt styre: S+MP+KD+C. Minoritetsstyre, 25 av 51 platser i fullmäktige.

Sundbyberg

Detta skiljer Oslo från Stockholm

så har OslO gjOrt för att klara tillväxten Lätt att hyra ut med förmånliga skatteregler. Förenklade bygg-processer och hårdare krav på kommunerna att bygga.

Det är några förklaringar till varför Oslo klarat befolknings boomen bättre än Stockholm.

Enligt Oslo kommuns mest tillväxtvän-liga prognos kan dagens dryga 600 000 Oslobor vara 900 000 om 20 år. Därför byggs det som aldrig förr i Oslo. Men trots det är det inte tillräckligt.

– Nej, det är för lite bostäder i Oslo. Men man gör en hel del för att komma igång, säger Eva S. Hestnes, senior advi-sor på Oslo handelskammer.

Ett sätt har varit att förenkla bygg-planeprocessen och våga bygga nära vattnet. Aker Brygge var först ut i slutet av 1980 och fick en stockholmsk efterföljare i Hammarby Sjöstad. Nu byggs den nya Fjordbyen med närmare 10 000 bostäder och 45 000 arbetsplatser med det nya Operahuset som dragplåster.

illu

stra

tio

n:

sun

dbY

berg

sta

d

+3,2 %Så mycket ökade

befolkningen i Sundbybergs kommun 2012.

Skattefri uthyrning. Du kan hyra ut upp till halva din villa eller lägenhet skattefritt. Få hyresrätter. 90 procent av Osloborna äger sin bostad. De norska efterkrigs-tidspolitikerna satsade på billigt ägande i stället för hyresrätter som i Sverige. För att ge billig finansiering startades stat-liga Husbanken, som fungerar ungefär på samma sätt än i dag. Lägenheterna kan enkelt hyras ut i andra hand. Större krav från staten. Stortinget stäl-ler krav på kommunerna om en minimi-nivå för byggande av nya bostäder.

Nya bostäder i Fjordbyen i Oslo växer fram.

16 • STHLM • # 2 2013 # 2 2013 • STHLM • 17

Mannen Med guldbyxorna

nders Borg tar emot på sitt arbetsrum på finans-departementet i Rosenbad. Det är en leende och

engagerad finansminister som väljer att svara på Maria Rankkas frågor om Stockholms bostads-

kris och infrastruktur.Maria Rankka: I dag fattas det cirka 120 000

bostäder i Stockholms och Uppsala län. Varför byggs det så lite bostäder?

– Det är en pågående diskussion hur regler, krångel och kostnader för att bygga ska kun-na tas ner. Kommuner och stat har ett gemensamt ansvar på det här området. Regeringen bedriver nu ett omfattande arbete med att öka bostadsbyggan-det genom att tydligt koppla det till finansieringen av utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm.

Kan Stockholm långsiktigt utvecklas med en reglerad hyresmarknad? Är inte utmaningen att hitta re-formstrategier för omreglering av hyresmarknaden?

– Det ska vara ordning och reda på bostadsmark-naden. Bostäder är människors hem och därmed inte vilken vara som helst, stabila spelregler för hyresrätten och prissättningen är viktigt. Att bostadsmarkna-den fungerar väl är viktigt för hela Sverige. Många vill söka sig tillfäl-ligt till storstan för att jobba eller studera, andra behöver en över-nattningslägenhet för att kunna pendla. På så sätt är detta en fråga för jobb och livskraft i hela Sverige.

– Hyresrätter fyller en extra viktig funktion ef-tersom den bidrar till rörlighet på arbetsmarknaden och är en upplåtelseform som gör det möjligt att bo utan att skuldsätta sig. Vi vill inte ta bort de regle-ringar på bostadsmarknaden som ger trygghet för de boende eller stabila villkor för dem som bygger och hyr ut. Däremot har vi genomfört flera reformer för att öka byggandet, till exempel har fastighets-avgiften för flerfamiljshus sänkts, perioden för undantag från fastighetsavgift har förlängts till 15 år och perioden för tillämpning av så kallade presum-tionshyror utökats.

– Vi har också vidtagit åtgärder för att bättre utnyttja det befintliga bostadsbeståndet. Schablon-beloppet i skattereglerna har höjts för att göra det enklare och mer lönsamt att hyra ut. Regeringen har också underlättat för andrahandsuthyrning genom att tillåta kompensation för fler kostnader för den som hyr ut. Vi vill gå vidare med att minska bostadsrättsföreningarnas möjlighet att förhindra andrahandsuthyrning.

– Vår bedömning är att Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet tillsammans med Sveri-gedemokraterna både blockerar boendemöjligheter och driver upp hyrorna. Mycket arbete kvarstår dock för att öka byggnationen, det ska dock ske ge-nom att ta ner hinder och kostnader för att bygga, inte genom att minska hyresgästernas trygghet.

a

TExT: JONAS FONd FOTO: MAGNUS FONd

Stockholm kommer att växa med en halv miljon invånare fram till 2030 och det ställer höga krav på investeringar som gynnar bostadsmarknad och infrastruktur.

Sveriges finansminister Anders Borg sitter på kassakistan.– Bostadsmarknaden i Stockholm är en fråga för jobb och livskraft i hela Sverige,

säger Anders Borg i ett möte med Stockholms Handelskammares vd Maria Rankka.

> m a r i a r a n k k a m ö t er a n D er s b o rg

16 • STHLM • # 2 2013 # 2 2013 • STHLM • 17

Stockholm utgör en viktig del av

svensk ekonomiAnders Borg om Stockholms betydelse för resten av landet

18 • STHLM • # 2 2013 # 2 2013 • STHLM • 19

> m a r i a r a n k k a m ö t er a n D er s b o rg

Född: 11 januari 1968 i Skarpnäcks församling i Stockholm.

Bor: I Katrineholm. Familj: Hustrun Sanna Borg, sonen Ludvig, 15, och tvillingarna Hanna och Sarah, 11.

Karriär i urval: 1989: Ordförande

i studentkåren vid Upp-sala universitet.

1990-1991: Ledar-skribent vid Svenska Dagbladet .

1993-1994: Politiskt sak-kunnig för Carl Bildt vid Statsrådsberedningen.

2001-2002: Rådgivare i penningpolitiska frågor till direktionen vid Sveri-ges Riksbank.

2002-2006: Chefs-ekonom och kanslichef för Moderaterna.

2006-: Finansminister.

Anders Borg

ur ser du på de höga transaktionskostna-derna vid flytt, de så

kallade flyttskatterna?– Det är viktigt att

underlätta rörlighet på bostadsmarkna-den, det ska dock vägas mot behovet av skatteintäkter för att finansiera andra reformer. Den centrala frågan är att bedriva en politik för ordning och reda i ekono-min, som motverkar bubblor och turbulens på bostadsmarknaden. Dålig kontroll i det

finansiella syste-met eller osäkerhet i finanspolitiken

som tvingar Riksbanken att höja räntorna skulle vara ett hårt slag mot Stockholm och rörligheten på bostadsmarknaden.

Vilka är de allvarligaste tillväxthindren i Stockholm och övriga svenska storstäder?

– Vi behöver fortsätta att förbättra företagskli-matet. Det handlar om att stärka drivkrafterna för arbete och entreprenörskap, men också om exem-pelvis infrastruktur och tillgången till bostäder.

Hur viktigt är Stockholm för svensk ekonomi?– Min utgångspunkt är att hela Sverige ska leva.

Det ska vara goda villkor för jobb och företagande i hela landet. En stor del av Sveriges befolkning bor i Stockholm och som huvudstad drar Stockholm internationella blickar till sig. Det är viktigt att Stockholm har hög kvalitet i till exempel välfärd och kollektivtrafik. Stockholm och den omkring-liggande regionen utgör en viktig del av svensk ekonomi och utvecklas väl.

Hur kan övriga delar av landet dra fördel av den tillväxt som genereras i städerna?

– Ekonomisk tillväxt i en del av landet är inte på bekostnad av någon annan del av landet. Hög kvalitet i landets alla skolor är till exempel viktigt för Stockholm, då många flyttar till Stockholm för att jobba eller studera. Stad och landsbygd ska komplettera varandra och dra nytta av varandras fördelar.

Varför tar infrastrukturprojekt så lång tid och är så dyra i Sverige?

– Mycket stora infrastrukturprojekt, särskilt i storstadsmiljö, är ofta komplicerade och tar tid att genomföra, som Citytunneln. Ett ofta återkomman-de problem är lång tidsåtgång för beredning och hantering av överklaganden. Här lade regeringen förra året en proposition för effektivisering som ska innebära kortare ledtider utan negativ påverkan.

Hur kan vi få bättre samordning mellan infrastruktur-investeringar och bostadsbyggande?

– Investeringar i infrastruktur har redovisats som

Kommunerna måste visa att de menar allvar med

sina planer på utbyggnadAnders Borg på frågan om infrastruktursatsningar

den viktigaste förutsättningen för att åstadkomma en kraftig höjning av bostadsbyggandet i åtmins-tone stockholmsregionen. Därför satsar regeringen på att bygga ut infrastrukturen i viktiga pendlings-stråk. Men kommu-nerna måste också visa att de menar allvar med sina planer på utbygg-nad, vilket bland annat diskuteras i den pågå-ende förhandlingen om en utbyggnad av tun-nelbanan till Nacka

– Ett av hindren för bostadsbyggande är den osäkerhet som finns om hur trafikbuller ska hanteras vid planering och byggande av nya bostäder. Regeringen har tillsatt en utredning som i augusti ska lämna förslag till hur detta ska bli tydligare och till hur myndig-heterna kan förbättra sin samordning i bullerfrågan.

Beskriv regeringens inställning i tunnelbanefrågan?– I en snabbt växande storstadsregion är tun-

nelbana ett transportmedel med hög transportka-pacitet som medger ett effektivt markutnyttjande, vilket kan bidra till ett ökat bostadsbyggande. Ett kännetecknande drag för trafiksystemet i Stock-holm är att kollektivtrafikens infrastruktur i stor utsträckning finansieras och förvaltas av lands-tinget, inte staten. Regeringen har därför tillsatt en förhandlingsperson för att förhandla med berörda parter i länet om hur en tunnelbaneutbyggnad ska finansieras, exempelvis genom höjda och bredare intäkter från trängselskatten liksom olika former av medfinansiering.

Bör en östlig vägförbindelse (Österleden) byggas i Stockholm?

– De senaste åren har befolkningen i Stockholms

län ökat med ungefär 40 000 personer per år. Det är en positiv utveckling men innebär betydande ut-maningar för transportinfrastrukturen. Med en öst-lig vägförbindelse skulle ringleden runt Stockholm

slutas, samtidigt som innerstaden avlastas.

Skulle inte Sverige ha råd att investera ännu mer i infrastruktur just nu med tanke på vår goda offentliga ekonomi?

– I infrastrukturpro-positionen från i höstas presenterade regeringen en ekonomisk ram för infrastrukturåtgärder på 522 miljarder kronor för tolvårsperioden

2014-2025. Denna satsning, som riksdagen ställt sig bakom, är av historiskt stora proportioner, runt 100 miljarder eller cirka 20 procent större än den förra tolvåriga ramen. I den kommer stora och betydelse-fulla investeringar att rymmas, liksom ambitions-höjningar på underhållssidan, för både järnväg och väg.

Skatteutjämningssystemet är utomordentligt kom-plext och har kritiserats för att vara tillväxthämmande och svårbegripligt för medborgarna. Hur ser du att det borde fungera?

– En utjämning av skillnader i skattekraft och opåverkbara kostnadsskillnader är nödvändig för att kommuner och landsting i hela Sverige ska kunna ge sina invånare en god service. För att ett utjämningssystem ska uppfylla sitt syfte krävs att relevanta faktorer beaktas och att man gör en av-vägning mellan å ena sidan enkelhet och å andra sidan systemets träffsäkerhet. Vi tillförde nu en miljard till systemet för att förstärka drivkrafterna för kommuner att satsa på jobb och tillväxt.

Finansminister Anders Borg mötte Handelskammarens vd Maria Rankka och svarade på frågor om Stockholm,

bostadsbrist och satsningar på infrastruktur.

20 • STHLM • # 2 2013 # 2 2013 • STHLM • 21

Adress: Box 160 50, 103 21 StockholmBesöksadress: Malmskillnadsgatan 46Telefon: 08-555 100 00Fax: 08-566 316 00E-post: info@chamber.sePostgiro: 898–7Bankgiro: 160–3711Kontorstid: 8.30–17.00Hemsida: chamber.seHandelsintyg:Malmskillnadsgatan 46, 7 trapporBox 16050103 21 StockholmTelefon: 08-555 100 20E-post: handelsdokument@chamber.seSkiljedomsinstitutet:Malmskillnadsgatan 46HandelskammarensUppsalakontor:Klostergatan 13753 21 UppsalaTel: 018-50 29 50Fax: 018-55 44 58Verkställande direktör:Maria RankkaAffärs- och verksamhets-utvecklingsdirektör:Johanna UnghanseStyrelse:Peje Emilsson, styrelseordförande,Kreab Gavin Anderson ABYvonne Berglund, vice ordförande och kassaförvaltareYvonne Berglund Konsult ABMichael Wolf, vice ordförande,SwedbankErica Wiking-Häger, Mannheimer Swartling Advokatbyrå ABEva Gidlöf, Tieto Sweden ABJohan Karlström, Skanska ABMarie-Louise Kjellström,AB Nya Grand HôtelPeter Kopelman, Kopelman consulting ABAnn-Christin Norrström, Länsförsäkringar UppsalaBirgitta Stymne Göransson, Memira Holding ABEva Swartz GrimaldiBianchi Café & CyclesPer-Olof Söderberg, Söderberg & Partners

NäR dU BEHöVER HJälP:Medlemsinformation:Anna Malmgren08-555 100 07Press och evenemang:Andreas Åström08-555 100 01Internationell handel:Marianne Dott08-555 100 37Tull, handelsintyg och carneter:Expeditionen08-555 100 20Källkodsdeponering:Nina Berggren08-555 100 57Nätverksgrupper:Ellinor Edenvik08-555 100 12Analys och policy:Fredrik Johansson08-555 100 02Skiljedomsinstitutet:Adress: Box 160 50, 103 21 StockholmAnnette Magnusson08-555 100 52

E-post till StockholmsHandelskammarens personal:fornamn.efternamn@chamber.seMer kontaktinformation finns påchamber.se

ANVäNdBARA HEMSIdOR:chamber.seStockholms Handelskammaresccinstitute.seStockholms HandelskammaresSkiljedomsinstitutinstitutetmotmutor.seInstitutet mot mutor

Detta är ViStockholms Handelskammare är den ledande organisa-tionen för företag och företagare i huvudstadsregionen,

som omfattar Stockholms och Uppsala län. Vår verksamhet spänner från det lokala till det internationella planet och vi

är engagerade i allt som kan förbättra företagens villkor, från bostadsmarknaden i regionen till internationell frihandel.

Vi är en populär mötesplats för våra drygt 2 000 medlems-företag som har en halv miljon anställda. Handelskammaren är också en betrodd tredjepart med ett av världens ledande

skiljedomsinstitut.

> m eD l e m m a r

foto

: bJ

örn

lei

Jon

Trifam Fastighets AB trifam.seBondi Executive Search AB bondi.seAMO Uppsala AB amo-inc.comKerstin BerghLenawahlman.comRosendal Fastigheter i Uppsala ABSvefa Transactions AB naisvefa.seMalte Månson AB maltemanson.comKiplingebergs Gods kiplingeberg.seDon Jang HBLone Wolf Productions lonewolfproductions.comWesters Catering & Arr. AB westers.seStorvreta IBK storvretaibk.seExportea exportea.comLimousineaktiebolaget Hyrverk1 h1limousine.seMetod arkitekter i Uppsala AB metodarkitekter.seKey Strategic AB nowhereagency.com/key-strategic-portfolioSamtrans Skol- och Handikapp-transporter Stockholm AB samtrans.seEbony Afro Kosmetika och Salong HBNM Text and WebHellolittlefuture AB hellolittlefuture.comHedvig Eleonora Församling hedvigeleonora.seCB Viseringscentralen AB viseringscentralen.seA-sidan Arkitektkontor AB a-sidan.seArne Skoglund Fastigheter AB fastighetsagarna.seUppsala Kommuns Fastighetsab uppsalafastighets.seMagelungen Utveckling AB magelungen.comHouse of Radon AB houseofradon.comFalkenborn Advokatbyrå AB falkenborn.seNackademin AB nackademin.seHansoft AB hansoft.seNCC AB : NCC Boende AB ncc.se/boendeCeders Advokatbyrå AB ceders.nuProximo Rekrytering AB proximo.seDrömlivet SverigeQ4 Event & Transport ABAvZ Jewellry avzjewellery.seQlarity HandelsbolagRotpartner Stockholm AB rotpartner.seTyréns AB tyrens.seDan Kompetensutveckling ABRolf Kullgren ABBrilliant Affection ABME Solutions AB mesab.euMediaanalys AB mediaanalys.seUpplands Energi AB upplandsenergi.seUppsala Vatten och Avfall AB uppsalavatten.se

Uppdraget:

Hitta rätt chefHär är Våra nya meDlemmar

Bondi Executive Search rekryterar chefer och specialister åt företag, organisationer och den offentliga sektorn.

– En tydlig trend just nu är att allt fler söker efter en person som ska ansvara för samhällskontakter och opinionsbildning, säger delägaren Susanne Ahlström.

det är en spännande tid just nu i rekryteringsbranschen, menar Su-sanne Ahlström. Lobbyism blir allt viktigare vilket Bondi märker tydligt i sin roll som rekryte-rare av högt uppsatta tjänster på företag och organisationer.

– Man förstår att man måste ligga steget före och vara en del av debatten.

Att vända sig till Bondi för att hitta rätt person till ett jobb, i stället för att gå den traditionella vägen med en platsannons, är en möjlig-het som funnits sedan 1997 då Jan Friberg startade bolaget.

Verksamheten har utvecklats kontinuerligt och finns i dag i Stockholm, Uppsala och Malmö. Man hjälper företag inom alla olika branscher via tolv medarbe-

tare – partners – som fokuserar på rekryteringar inom sina respektive specialistområden som kommuni-

kation, marknadsföring, IT och managementkonsulting.

- Varje partner har ett mycket stort nätverk och en

stor insikt i sitt område.

bondI är nya medlemmar i Handelskammaren, och Susanne Ahlström förklarar att de ser flera skäl till att vara med.

– Vi vill vara en aktiv del av Stockholms näringsliv. Det handlar dels om att skapa affärskontakter och visa att vi finns, men också att stötta Handelskammaren i deras viktiga arbete för Stockholm som handelsplats.

IDA THUNBERG

Bondi är medlemmar i IRC Global Executive Search Partners, ett internationellt rekryteringsnätverk med partners i många länder. Det betyder att man arbetar över gränserna och samarbetar då med partners i respektive land.

IRC Global Executive Search Partners har kontor i över 60 städer över hela världen.

Bondi ingår i ett stort internationellt rekryteringsnätverk

man förstår att man måste ligga steget före och vara en del av debatten.

Susanne Ahlström, delägare Bondi Executive Search

Susanne Ahlström är delägare i Bondi som bland annat rekryterar chefer åt företag och organisationer.

22 • STHLM • # 2 2013 # 2 2013 • STHLM • 23

här hittar du Oss i uppsala

> v i m m el> v i m m el

handelskaMMaren BakOM kulisserna på aBBa-Muséet

ABBA-museet bjöd på en exklusiv visning bakom kulisserna för Chamber Ceo Club, två veckor före invigningen den 7 maj. Mattias Hansson, vd för ABBA the Museum, och Stockholms kulturborgarråd, Madeleine Sjöstedt, pratade om vad en attraktion av den här typen betyder för Stockholm i takt med att turistnäringen växer. Interna-tionellt är det redan en succé.

– 80-90 procent av förköpen är utländska, berättade Mattias Hansson som hoppas kunna locka till sig en del av de 15 miljoner besök som görs på Djurgården varje år.

ABBA-museet blir en interaktiv upp-levelse för besökarna. Med teknikens hjälp kan man bland annat uppleva sig själva sjunga och dansa tillsam-mans med Björn, Benny, Agnetha och Frida. Allt är kopplat till hemsidan, facebook, twitter och instagram. Museet innehåller så klart även Abbornas kläder, och deras gamla bostäder, kontor och studios är också uppbyggda i original.

”sydkOrea är en attraktiv natiOn”

I Sydkorea finns högutbildade människor, växande industri-näringar och en vilja att sprida varumärket Sydkorea världen över.

– Sydkorea är en attraktiv och väx-ande nation med goda investerings-möjligheter, berättade Lars Daniels-son, Sveriges ambassadör i Sydkorea, under Handelskammarens event ”Do business with South Korea”.

kaMMarlunch Med tidningsdrOttning

Tidningsdrottningen och DN:s vd Gunilla Herlitz talade nyligen på Handels-kammarlunchen.

– Dagstidningen kommer att överleva eftersom det finns en efterfrågan på kvalitets-journalistik. Men tidningen i framtiden kommer troligtvis att flyttas till de digitala platt-formarna, sa hon.

Efter 23 år på Uppsala Science Park slog Handelskammaren den 17 april upp portarna till nya kontoret på Klostergatan 13 i centrala Uppsala. Många ville vara med och fira den nya mötesplatsen för Uppsalas företag. Det sorlades friskt och byttes visitkort.

foto

: a

nn

a b

erg

kvis

t

foto

: a

nn

a b

erg

kvis

t

foto

: a

nn

a b

erg

kvis

t

foto

: a

nn

a b

erg

kvis

t

Mats Hellström, Skandinavisk Marknadsmedia AB.

Sofie Kim, Ann-Christine Landgrenoch Karin Wikström, Mydata Automation.

Tapani Kauhanen, Viking Line Skandinavienoch ambassadör Lars Danielsson.

Hyresvärd är BjörnJohansson, Aspholmen.

Länsrådet Anki Bystedtoch Henrik Lindley, Klövern.

Sara Arons, länsstyrelsen, Cecilia Linder,näringslivskontoret, och Ywonne Bölja, SULS.

Claes-Inge Andersson,Forsmarks kraftgrupp.

Christina Frimodig, STUNS,och Camilla Berglund, Swedbank.

Inhong Yoo, Korea Trade Centeri Stockholm och Youngmi Chung,Groth & Co.

Peter Carlberg, vd Alfa Laval Ltdoch ordförande i Svenska Handels-kammaren i Sydkorea.

Göran Hedman, Sparbanken i Enköpingoch regionkommitténs ordförande Ann-ChristinNorrström, Länsförsäkringar.

Göran Brocknäs, Ola Carlsson, AndersLundwall och Mats Lindquist har alla varitchefer för Uppsalakontoret.

Regionchef Göran Brocknäs medUppsalas krogkung Lasse Svensson.

Klas Lange, Weda Poolcleaneroch Youngmi Chung, Groth & Co.

Katarina Stene, Blixten & CO ochBjörn Ljung, Ljung Consulting AB.

Anna Gulliksen,Gulliksen Consulting AB.

Bo Albertsson, vd på ABT Bolagen, ochPer Thorstenson, vd på A-Tran/Arlanda Express.

Kent Jonsson, vd påUpplands Motor.

Fredrik Holm, fastighets-chef på Uppsalahem.

ABBA-muséet var i fullfärd att byggas klart.

Mats Eriksson, Swedbank, Monica Westerberg, Handelskammaren,

och Björn Simonsson, vd på Metrolit Byggnads. Peter Kopelman, Kopelman Consulting och

Erik Sellberg, koncernchef Ragn-Sellsföretagen.

Mattias Hansson, vd för ABBA the Museum, bjöd på en rundtur bakom kulisserna.

Ulf Nyqvist, vd på Botkyrkabyggenoch Peter Viinapuu, vd för MTR Stockholm.

Erik Bergenstråhle på AdvokatfirmanLindahl gillade museet.

Andreas Åström, Handelskammaren, och Pierre Decroix, vd på Coca-Cola Enterprises.

Förutom rundvandingen på museetpassade deltagarna på att mingla.

Patric Sjöberg, vd för Stockholmsmässan med Handelskammarens vd Maria Rankka.

Stockholms kulturborgarråd Madeleine Sjöstedt ochAnna-Lena Beckman, vd på Kemi-Intressen.

Johanna Unghanse och Christine Rydbergfrån Handelskammaren med Benny Örnerfors, vd på Svensk Bilprovning.

Erica Wiking Hägerfrån Mannheimer SwartlingAdvokatbyrå.

Gunilla Herlitz med Handels-kammarens vd Maria Rankka.

24 • STHLM • # 2 2013 # 2 2013 • STHLM • 25

Hur många skiljemän deltar i ett skiljeförfarande?

Svar: i ett skiljeförfarande har parterna valfrihet avseende många frågor. exempelvis får man enas om antal skiljemän. i okomplicerade tvister passar en nämnd som består av endast en skiljeman. Detta minskar skiljeförfarandets kostnader och effektiviserar proceduren. en okomplicerad tvist kan handla om en obetald faktura, bristande leverans eller fel i varan. Det är svårt att på förhand bedöma huruvida en tvist blir enkel eller komplicerad. en bra tumregel för att bestämma antal skiljemän som ska lösa en eventuell tvist är avtalets värde. ju större värdet är desto bättre är det om nämnden består av tre skiljemän.

för att avklara mindre tvister snabbt och effektivt kan parterna använda sig av stockholms handels-kammares skiljedomsinstituts regler för förenklat skiljeförfarande,

www.sccinstitute.se/forenklade-regler.aspx.

reglerna innebär att tvisten skall lösas av en ensam skiljeman inom tre månader från hänskjutande av målets akter till skiljemannen. arvode och avgifter är lägre än i vanliga skiljeförfaranden.

> e X p er t pa n el en

Här får du svar på tal

Olika antal skiljeMän?

hur går det Med tunnelBanan?

vad händer Med den nya lagen?

hur kan jag hitta Min it-kOMpetens?

Kommer tunnelbanan till Nacka bli verklighet? Har den förenklade andrahandsuthyrningen gett effekt? Stockholms Handelskammare sitter på en enorm kunskapsbank. Här får du svar på dina frågor.

Behöver du hjälp med en knivig fråga eller ett problem som du inte riktigt vet hur du ska hantera? Mejla din fråga till våra experter: info@chamber.se

Hur går det med regeringens och Stockholms läns landstings förslag om att bygga ut tunnel-banan till Nacka?

Svar: för ett antal månader sedan tillsatte regeringen två förhandlings-personer som ska undersöka hur landstinget och länets kommuner ser på tunnelbaneutbyggnaden. utredarna har aviserat att staten kan tänka sig att medfinansiera tunnelba-neutbyggnad till nacka, men med hur mycket är inte bestämt. för att stat-liga pengar ska kunna del finansiera tunnelbaneutbyggnaden till nacka krävs att kommunen tar initiativ till att bygga minst 40 000 bostäder.

om dessutom fler kommuner tar ansvar för att bygga fler bostäder kan regeringen tänka sig att medfinansie-ra fler tunnelbanelinjer än enbart till nacka. Det kan handla om utbyggd tunnelbana till täby och nya karo-linska. handelskammaren har länge arbetat för utbyggd tunnelbana i hela stockholm och ser mycket positivt på regeringens ansträngningar att kopp-la bostadsbyggande till projektet. vi hoppas att kommunerna tar chansen och vaskar fram så mycket mark som möjligt. när stockholm växer med två fullsatta sl-bussar varje dag måste tunnelbanan byggas ut.

Kan jag hitta min IT-kompetens utanför EU?

Svar: it-branschen har nästan kronisk brist på rätt kompetens. Det återspeglar sig också i statistiken för arbetskraftsinvandringen till sverige. sedan 2008 har det blivit lättare för företag att anställa medarbetare från länder utanför eu.

för att den du vill anställa ska få ett arbetstillstånd ska du:

annonsera tjänsten i sverige och eu under minst 10 dagar.

erbjuda anställningsvillkor som är på minst samma nivå som svenska kollektivavtal eller vad som är bruk-ligt inom yrket eller branschen.

erbjuda arbete i sådan omfatt-ning att lönen är minst 13 000 kronor i månaden före skatt.

fylla i ett anställningserbjudande (se migrationsverkets webbplats) och ge berörd facklig organisation tillfälle att yttra sig över anställ-ningsvillkoren.

Särskilda krav gäller för nystar-tade företag. migrationsverket handlägger i första hand ansök-ningar där alla uppgifter är ifyllda och alla nödvändiga dokument finns med.

läs mer på migrationsverket.se.

Vad händer med den nya lagen om förenklad andrahands - ut hyrning som Handelskamma-ren har drivit opinion kring?

Svar: Den 1 februari infördes den nya lagen om förenklad andra-handsuthyrning. Den direkta följden har blivit, precis som handelskam-maren visat i sina undersökningar, att fler bostäder har kommit ut på bostadsmarknaden.

Enbart i Stock-holms stad visar en undersökning från blocket att andelen annonser om andrahands-boenden har ökat med drygt 24 procent.

att utbudet av nya bostadstillfäl-len ökar i stockholm är givetvis ljuv musik för alla våra medlemsföretag som har svårt att rekrytera nationel-la och internationella topptalanger.

handelskammarens bedöm-ning är att regeringens reform på lång sikt kan frigöra över 20 000 bostads tillfällen endast i huvud-stadsregionen. Detta kommer att lindra den stora bostadsbristen i regionen.

Missa inteSkriv upp de här dagarna i kalendern!

28 aUgUSti DO BUSINESS ABROAD – MÖT VÄRLDEN I STOCKHOLMVärlden kommer till Stock-holm i form av de svenska handelskamrarna i utlandet. Knyt kontakter och nätverka med såväl handelskamrarna som deras medlemsföretag under en lunch. 11.30-13.30, Odd Fellow, Västra Trädgårdsgatan 11 A.

29 aUgUStiVÄRLDSHANDELSDAGEN Temat är hur svenska företag delar upp produktion och tjänster i olika moment i olika länder. Läs mer här bredvid. 14.00-17.00, Nä-ringslivets Hus, Storgatan 19.

10 SeptemBerDO BUSINESS WITH FRANCESyftet är att främja fransk-svenska affärsrelationer. Fokus ligger på case studies och svensk-franska affärs-förbindelser, dess framgång och svårigheter i Frankrike och Sverige. 8 oKtoBerDO BUSINESS WITH THE NETHERLANDSHolland är den sjunde största svenska exportmark-naden och det finns över 1 000 holländska företag i Sverige. Olika möjligheter till att öka handeln kommer att presenteras. 8.00-11.30, Odd Fellow, Västra Träd-gårdsgatan 11 A.

Hitta samtliga event på chamber.se

VälKommen Som meDlemVI GÖR SKILLNAD

Stockholms Handelskammare driver frågor som är avgörande för att skapa bättre förut-sättningar för tillväxt och konkurrenskraft i huvudstadsregionen. Som medlem bidrar du till att skapa opinion och påverka beslutsfattare så att regionen kan utvecklas som en attraktiv plats för både företag och människor.

ETT NÄTVERK FÖR NÄRINGSLIVET Stockholms Handelskammare är en

affärs mässig mötesplats med fokus på kontakter, affärsnytta och internationell handel. Genom relevanta arrangemang och ett tjugotal olika affärsnätverk skapar vi ständigt möjligheter för nya kontakter som utvecklar affärerna.

OCH... Som medlem får du ett vip-kort med fritt

inträde till Stockholmsmässan, rabatter på viktiga handelsdokument och Handels-

kammartidningen STHLM.

> ko m m a n D e e v en t

foto

: sto

ckh

olm

smäs

san

ansök härchamber.se/blimedlem

den nya lagen lindrar bostads-

bristen.

foto

: m

atti

as e

dw

all

och

ku

ng

ah

use

t.se

natalia petrikJURIST VId STOCKHOlMS HANdElS-KAMMARES SKIlJEdOMSINSTITUT

andreas åströMKOMMUNIKATIONSCHEF

anna wersällExPERT PÅ INFRASTRUKTURFRÅGOR

fredrik sandExPERT PÅ IT-POlITISKA FRÅGOR

vem får priset ”exporthermes” av victoria på världshandelsdagen?

andreas åström

hallå där

– Det återstår att se. Fonden för exportutveckling (www.exportutveckling.se) delar varje år ut ett pris till ett företag som genomfört en excellent exportsatsning. Nomineringsprocessen på-går för fullt och den avslutas den 3 juni.

Världshandelsdagen är den 29 augusti. Vad fokuserar den på i år?

– I år kom-mer huvud-fokus att ligga på hur företag delar upp produk-tion och tjänster i olika moment i olika länder. En tredjedel av svensk export består av importerade komponenter och företagstjänster som levereras från hela världen. Dessa handelsmönster är mer komplexa och kraven på företagen har därför ökat.

Vilka har nytta av att vara med den här dagen?

– Alla företag som vill veta mer om hur den globala nätverksekonomin fungerar och hur företagen hanterar nyordningen borde delta. Exempelvis blir det högintressant att höra mer om H&M:s arbete med corporate responsi-bility.

kommunikationschef på stockholms handelskammare.

Andreas Åström

Kronprinsessan Victoria delar ut ”Export Hermes” på Världshandelsdagen.

missa inte

nästa event

26 • STHLM • # 2 2013 # 2 2013 • STHLM • 27

Det är lätt att säga att Stockholm ska växa. Det

svåra är att säga hur Stockholm ska växa. Staden ska växa genom att vi bygger vidare på det som medborgarna uppskattar och som fungerar – en tät, levande, grön och attraktiv stad.

Exempel på det motsatta saknas tyvärr inte. Den blivande stations-byggnaden för Citybanan mitt emot Centralstationen till exempel. Det är stadsmiljöplanering lika illa som Klara-rivningarna. Den nya stationsbyggnaden är för hög och tillför inget till stads-bilden. Det arkitektoniska värdet är ringa. Det blir som att bygga en ny Hötorgsskrapa – Klara kyrka kom-mer att muras in ytterligare.

När vi bygger nytt måste vi läka en del av de sår i stadsmiljön som rivningarna i Klara skapade – inte göra om misstagen. Vi kan göra det genom att varsamt rusta upp stadsmiljön i City.

Men Stockholm är så mycket mer än sin innerstad. Förbättring av stadsmiljön i ytterstadsområdena måste ges större vikt. Här kan höga hus ge områdena en ny prägel som landmärken i centrumbebyggelsen.

Rent konkret önskar jag att det byggs ett riktigt högt hus någonstans

Vad är det bästa med Stockholm?– Det är så mycket så det är svårt att

välja. Det generella välståndet, hur organi-serat det är, variationer på museum… Men om jag måste välja något så är det ”Lunch beat” där man dansar tillsammans med 700 personer under lunchen. Det har jag aldrig upplevt tidigare och jag älskar det. Men också, så klart, älskar jag 3G-täckning-en och det snabba bredbandet i Stockholm.

Vad är det värsta med Stockholm?– Vädret…

Vad har överraskat dig mest under din tid i Stockholm?

– Jag undrade hela tiden varför min gata tömdes på bilar på söndagskvällarna. Jag hade massor av teorier, och tänkte fråga en kompis men glömde alltid bort det. Till slut, efter sex månader, kom jag på svaret: Städdagarna.

Vad har fått dig att skratta i Stockholm?– Köerna, de tidiga luncherna och att

man kan lämna in sin surdeg på ”dagis” eller ”hotell” när man åker på semester.

Vilken är din favoritplats i Stockholm?– Återigen är det svårt att välja. Jag

har flera favoritplatser, som Fotografiska, Mosebacke, Drottningholm, Djurgården. Men min absoluta favorit är skärgården. Generellt tycker jag om att ta mig tid att promenera och upptäcka nya områden, byggnader och platser.

Az én Stockholmom

mitt stockholm

”jag älskar att

Håller du med? Tycker du att Tomas Rudin eller Björn Ljung har fel? Diskutera på vår facebooksida: facebook.com/stockholmshandelskammare

Ska Stockholm byggas på höjden?Stockholm växer så det knakar. Senaste rapporten från Stockholms Handelskammare visar att staden kommer att vara den snabbast växande i Västeuropa fram till 2030. Och det ställer ännu högre krav på att bostadsbyggandet håller jämn takt med tillväxten. En omdebatterad lösning kan vara att bygga mer på höjden och på så sätt skapa fler bostäder.

> D eb at t

i Söderort, till exempel i Rågsved el-ler Solberga. En kombinerad student-skrapa med ägarlägenheter högst upp, sedan hyresrätter och längst ner service och kommersiella lokaler, allt i samma hus! En riktig symbolbygg-nad, som Victoria Tower i Kista.

Victoria Tower är ett lysande exempel på hur höga hus, genom-tänkt utförda och på rätt plats, kan bidra positivt till stadsmiljön. Fa-sadmaterialet som ändrar färg och

ofta går i skiftande rosa nyanser är fantastiskt.

Också ut-vecklingen av Marieberg skapar möjligheter. Med 3-4 riktigt höga

hus – i nivå med DN-skrapan – kan minst 1 000 bostäder skapas. Höjden begränsas endast av de nya reglerna för inflygningen till Bromma. I Värtahamnen kan en riktig märkesbyggnad uppföras som landmärke och symbol för besökare från sjösidan.

Paris är en förebild för mig – en klassisk stenstad med många vackra fastigheter – omgiven av höga hus. Hur Stockholm växer är minst lika viktigt som att Stockholm växer.

Björn ljungGRUPPlEdARE I STOCKHOlMS STAdS-BYGGNAdSNäMNd (FP)

tOMas rudinOPPOSITIONS-BORGARRÅd, (S)

Att det byggs för lite i Stockholm är de flesta överens om. Var och hur det ska

byggas är ofta en något mer kom-plicerad fråga.

Att bygga högt i Stockholm är kontroversiellt. Och det är klart att det är en grov förenkling att säga att bara vi bygger högt så bygger vi bort bostads-bristen. Som i all annan politik handlar det om att ta ett ansvar för helheten. Jag har själv kritiserat flera förslag som presenterats. Enkla pinnar som sträcker sig upp invid några av världens vackraste byggnader är jag emot. Men att konsekvent avvisa möjligheten att bygga högt där det passar tycker jag är fel inställning.

Likaväl som att låga hus kan vara fula, så kan höga byggnader vara vackra, spännande och moderna. Men framför allt är de yteffektiva. Vilket behövs i en stad där det tar sju år att få en lägenhet via kön, och där priserna nu är så höga att de stänger ute en stor del av befolk-ningen från att köpa sin bostad.

Jag har lanserat förslag som jag tycker skulle passa väl in i Stockholms stadsbild. Ett sådant är skyskrapor i Marieberg. Här är skylinen hög och känd genom DN-huset. Skulle vi

JAkomplettera detta område med mo-derna höga hus så skulle vi försköna stadsbilden. Förslaget innebär 1 000 nya lägenheter som kan anvisas till allmännyttan för att motverka bristen på hyresrätter som blivit följden av Moderaternas privatiseringar.

Det är inte bara hyresrätter det är brist på. Stockholm saknar också studentbostäder. Så varför inte

bygga ett nytt student-torn på Södermalm? Vid Jägargatan bakom Södersjukhuset för att vara mer exakt. På ett berg bakom de redan höga husen skulle studenttornet kunna sträcka sig upp mot

himlen med en fantastisk utsikt över Årstaviken och Söderort.

Det här är två förslag som både förskönar stadsbilden och skapar fler lägenheter. Men just för att de är höga hus så blir de som ett rött skynke för vissa debattörer. Jag tycker att det är tråkigt och visions-löst. Jag tar gärna en debatt med majoriteten om hur de planerar att bygga mer. Men den ska handla om det faktiska byggandet. Och då behöver vi konkreta, visionära och nytänkande förslag.

NEJ Namn: Anita Veszeli. Ålder: 35. Kommer från: Budapest, Ungern. Yrke: Kommunikatör på affärsområdet

Global Services på Ericsson. Tid i Sverige: Sedan februari 2012.

FOTO: MAGNUS FOND

FOTO

: V

ISIO

ND

IVIS

ION dansa på lunchen”

stockholm är mer än

sin innerstad

varför inte bygga ett

nytt studenttorn på södermalm?

Arkitektkontoret Visiondivision tog fram ett antal skisser till förslaget ”Stockholm stacked” som visar hur Stockholm skulle se ut med fler skyskrapor.

PoSttIdnIng baVSändareHandelskammartidningen STHLMBox 1605010321 Stockholm

begränSad efterSändnIngVid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (aj adressidan)

MEDLEM AV STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE SEDAN 2001 SAMT UTSEDD TILL 2012 ÅRS BÄSTA ONLINE VIDEO PLATFORM (QBRICK OVP)

B E C A U S E W E C A R E A B O U T Y O U R C O N T E N T

Arbeta effektivare, ha mer tid för familjen.

Använd intelligenta lösningar för att effektivisera ditt arbete. Webb-TV och mobil-TV lösningar från Qbrick sparar tid, pengar och minskar stressen. De vanliga resorna till kontoren, kunder, konferenser och kan oftast ersättas med sändningar över internet. All information finns tillgänglig dygnet runt. Våra tjänster är lätta att använda, webb-baserade och tillgängliga på nätet när du har tid.

Kontakta oss så visar vi exempel där våra kunder har minskat sitt resande och därmed fått

mer tid för familjen.

S V E R I G E N O R G E D A N M A R K F I N L A N D S P A N I E N T Y S K L A N D P O L E NW W W. Q B R I C K . C O M I N FO @ Q B R I C K . C O M

Det finns alltid en anledning att inte resa