29
Linda Wänström och Elisabet Nikolic (Karl Wahlin) 732G71 Statistik B 8 hp

732G71 Statistik B 8 hp

  • Upload
    ananda

  • View
    72

  • Download
    4

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Linda Wänström och Elisabet Nikolic (Karl Wahlin). 732G71 Statistik B 8 hp. Mål och innehåll http ://www.ida.liu.se /~ 732G71/ind. Mål : Tillägna sig metodik för att analysera samt tolka statistiska modeller för samband mellan variabler och statistiska modeller för tidsseriedata . - PowerPoint PPT Presentation

Citation preview

Page 1: 732G71  Statistik B  8  hp

Linda Wänström och Elisabet Nikolic(Karl Wahlin)

732G71 Statistik B

8 hp

Page 2: 732G71  Statistik B  8  hp

2

Mål och innehållhttp://www.ida.liu.se/~732G71/ind

Mål:

Tillägna sig metodik för att analysera samt tolka statistiska modeller för samband mellan variabler och statistiska modeller för tidsseriedata .

Innehåll:

Enkel och multipel linjär regressionsanalys

Index

Efterfrågeanalysmodeller

Modeller för tidsseriedata

Analys av data med hjälp av statistisk programvara

Page 3: 732G71  Statistik B  8  hp

3

Kurslitteratur, examination och kontaktuppgifterLitteratur

Bowerman, O’Connell, Koehler & Brooks (2005) 4th ed. Forecasting, time series, and regression

Examination

Salstentamen värd 5.5 hp den 2013-12-10

Projekt del 1: Index och efterfrågeanalys

Projekt del 2: Tidsserieanalys

Projektdelarna är tillsammans värda 2.5 hp och inlämning ska ske senast 2013-12-05

Närmare instruktion för projektarbetena läggs upp på kurshemsidan under veckan.

Page 4: 732G71  Statistik B  8  hp

732G71

Statistik B

Enkel linjär regressionKapitel 3

Page 5: 732G71  Statistik B  8  hp

5

Exempel

En marknadsstrateg studerar årlig marknadsföringskostnad (i hundratusentals kronor) och försäljning (i miljoner kronor) av en viss vara i åtta slumpmässigt utvalda länder, bland det stora antal länder varan säljs i.

Land Marknadsföring Försäljning

1 8 161

2 12 246

3 25 357

4 3 212

5 16 381

6 8 380

7 21 703

8 26 591

Page 6: 732G71  Statistik B  8  hp

6

Spridningsdiagram

0 5 10 15 20 25 300

100

200

300

400

500

600

700

800

Marknadsföring (100 kkr)

rsäl

jnin

g (

Mkr

)

Page 7: 732G71  Statistik B  8  hp

7

Att studera i ett spridningsdiagram

Är sambandet linjärt?Undersök om punktsvärmen faller längs en tänkt rät linje.

Lutar punktsvärmen?Om punktsvärmen lutar uppåt råder det ett positivt samband mellan variablerna: när den förklarande variabeln ökar så ökar också responsvariabeln. Om punktsvärmen lutar nedåt råder det omvända sambandet: när den förklarande variabeln ökar så minskar responsvariabeln.

Hur starkt är sambandet?Titta på hur tätt observationerna ligger längs en tänkt rät linje. Om observationerna är mycket utspridda är sambandet svagt, medan sambandet kan betraktas som starkt om observationerna ligger nära tillsammans.

Finns det några observationer som avviker kraftigt från övriga? Sådana observationer kallas outliers och kan (men behöver inte) bero på felmätning eller felinmatning.

Page 8: 732G71  Statistik B  8  hp

8

Korrelationskoefficienten

Matematiskt mått för graden av linjärt samband mellan två kvantitativa variabler.

Korrelationskoefficienten antar värden mellan –1 och +1.

Ju närmare –1 desto starkare negativt linjärt samband

Ju närmare +1 desto starkare positivt linjärt samband

Om korrelationskoefficienten är nära 0 finns inget linjärt samband

n

ii

n

ii

n

iii

yyxx

yyxxr

1

2

1

2

1

Marknadsföring 8 12 25 3 16 8 21 26

Försäljning 161 246 357 212 381 380 703 591

Page 9: 732G71  Statistik B  8  hp

9

Tabell för tolkning av korrelationskoefficienten

Vi tolkar absolutvärdet av korrelationskoefficienten (betecknas |r|) (med absolutvärdet menas att vi betraktar den observerade korrelationskoefficienten utan att ta hänsyn till dess tecken):

|r| Samband

> 0.85 Mycket starkt

0.65 – 0.85 Starkt

0.35 – 0.65 Måttligt

0.20 – 0.35 Svagt

< 0.20 Mycket svagt

Page 10: 732G71  Statistik B  8  hp

10

Enkel linjär regression

Genom att rita in en rät linje i svärmen av observationer i spridningsdiagrammet, kan vi kvantifiera sambandet mellan de två variablerna och därmed få reda på hur mycket y-variabeln förändras när x-variabeln ökar en enhet.

Det är viktigt att här tänka i termer av population och stickprov: vi har definierat en population, exempelvis alla anställda med en viss funktion vid ett stort företag och ur denna population har vi dragit ett OSU.

Om vi drar ett nytt stickprov skulle vi få andra personer och därmed andra mätvärden.

Denna slumpfaktor betyder att det finns två typer av modeller för att beskriva en regressionslinje: en teoretisk populationsmodell och en praktiskt använd stickprovsmodell.

Page 11: 732G71  Statistik B  8  hp

11

Enkel linjär regressionPopulationsmodellenDen teoretiska regressionslinje vi skulle erhålla om vi hade tillgång till exakta mätningar för båda variablerna för samtliga enheter i populationen. Modellen uttrycks enligt

där

yi är observerade värden på responsvariabeln

xi är observerade värden på förklaringsvariabeln

β0 är regressionslinjens intercept (dess skärning med y-axeln när x = 0)

β1 är regressionslinjens lutning

εi är modellens feltermer. Vi återkommer till förklaring och analys av begreppet feltermer.

iii xy 10

Page 12: 732G71  Statistik B  8  hp

12

Enkel linjär regressionStickprovsmodellenDen modell vi använder när vi baserar modellen på ett stickprov:

där

yi är observerade värden på responsvariabeln

xi är observerade värden på förklaringsvariabeln

b0 är regressionslinjens intercept (dess skärning med y-axeln när x = 0)

b1 är regressionslinjens lutning

b0 och b1 kallas för stickprovsmodellens regressionsparametrar och är punktskattningar av populationsmodellens regressionsparametrar β0 och β1

ii xbby 10

Page 13: 732G71  Statistik B  8  hp

13

Skattning av stickprovsmodellens regressionsparametrarVärdena på b0 och b1 beräknas enligt

Den metodik som används för att anpassa regressionslinjen till datamaterialet kallas minsta kvadratmetoden. Namnet kommer sig av att metodiken bygger på att minimera summan av det kvadrerade vertikala avståndet från varje punkt upp (eller ned) till regressionslinjen. Det finns andra skattningsmetoder, men minsta kvadratmetoden är den enklaste, mest intuitiva och också den vanligaste.

n

ii

n

iii

xx

yyxxb

1

2

11

xbyb 10

Page 14: 732G71  Statistik B  8  hp

14

Spridningsdiagram med inritad regressionslinje

0 5 10 15 20 25 300

200

400

600

800

Marknadsföring (100 kkr)

rsäl

jnin

g (

Mkr

)

b1 tolkas som hur mycket y-variabeln förändras när x-variabeln ökar

med en enhet. b0 tolkas som vilken nivå y-variabeln ligger på när x = 0.

b0 är bara tolkningsbar om x = 0 ingår i intervallet av insamlade

x-värden (det så kallade observationsområdet).

Page 15: 732G71  Statistik B  8  hp

15

PrognosticeringEn punktskattning av det förväntade värdet på y när x har värdet x*, vilket uttrycks fås enligt

Generellt ska man akta sig för att göra prognoser för x-värden som ligger utanför observationsområdet (detta brukar kallas extrapolering), eftersom vi inte kan veta om trenden fortsätter att råda utanför det observerade intervallet eller om ett annat samband råder där. Istället lämpar sig regressionsmodellen bäst för att göra prognoser inom intervallet av observerade x‑värden (interpolering). Prognosticering kräver försiktighet och eftertanke!

*ˆ xy

*x

*ˆ 10* xbbyx

Exempel:Vilken försäljning av den studerade varan kan ett land där man årligen spenderar 1 miljon på marknadsföring i genomsnitt förvänta sig?

Page 16: 732G71  Statistik B  8  hp

16

Förklaringsgrad Mått på hur stor andel av variationen i y‑variabeln som förklaras

av den x‑variabel vi har med i modellen.

Beräknas som korrelationskoefficienten i kvadrat: r2

Antar värden mellan 0 och 1, men uttrycks oftast i procent (0-100%).

r2 Förklaringsgrad

> 70% Mycket hög

50% - 70% Hög

30% - 50% Måttlig

< 30% Låg

Page 17: 732G71  Statistik B  8  hp

17

FeltermerOm vi känner hela populationen för våra två variabler och anpassar populationsmodellen

så är feltermerna εi de vertikala avvikelserna från varje observation till regressionslinjen.

Men vi känner inte hela populationen och därför är också β0 och β1 okända.

De skattas med punktskattningarna b0 och b1 och eftersom dessa är slumpvariabler kommer de att anta olika värden varje gång vi drar ett nytt stickprov ur populationen.

Detta innebär att feltermerna inte går att observera! Trots det innehåller feltermerna viktig information – hur ska vi få fram den?

iii xy 10

Page 18: 732G71  Statistik B  8  hp

18

ResidualerResidualerna, ei, kan betraktas som skattningar av feltermerna εi, och beräknas

Genom att studera residualerna kan vi undersöka hur välanpassad modellen är till data och detta kallas att göra en residualanalys. Eftersom residualerna är avvikelserna från respektive observation till regressionslinjen, vill vi att de ska vara så små som möjligt.

Den enkla linjära regressionsmodellen baseras på antagandet att populationsmodellens feltermer (εi) har väntevärde 0, konstant varians, är oberoende samt är normalfördelade. Eftersom εi ej är observerbara studerar vi iställer dessa egenskaper hos residualerna.

iii yye ˆ

Marknadsföring 8 12 25 3 16 8 21 26

Försäljning 161 246 357 212 381 380 703 591

Page 19: 732G71  Statistik B  8  hp

19

Residualanalys Den enkla linjära regressionsmodellen garanterar genom sin

konstruktion att residualerna får medelvärde 0, därför uppfylls alltid detta krav.

Att variansen är konstant undersöks normalt genom att göra ett spridningsdiagram med residualerna på y-axeln och modellens förklarande variabel på x-axeln. Diagrammet undersöks sedan med avseende på att residualerna är jämnt och slumpmässigt spridda kring noll

Att residualerna är normalfördelade undersöks normalt genom att göra ett histogram över residualerna. Histogrammet undersöks sedan med avseende på om residualerna är normalfördelade.

Att residualerna är oberoende går däremot i normalfallet inte att undersöka, men man kan och bör fundera över hur stickprovet har dragits: har en urvalsdesign använts som kan antas ge oberoende mellan observationerna och därmed mellan residualerna?

Var också observant på förekomsten av outliers bland residualerna.

Page 20: 732G71  Statistik B  8  hp

20

Spridningsdiagram av residualerna för exempeldata

0 5 10 15 20 25 30

-300

-200

-100

0

100

200

300

Marknadsföring (100 kkr)

Res

idu

aler

Page 21: 732G71  Statistik B  8  hp

21

Histogram av residualerna för exempeldata

Page 22: 732G71  Statistik B  8  hp

22

Hypotesprövning av lutningsparameternRegressionsparametrarna b0 och b1 är slumpvariabler. Av detta följer att när vi tolkar sambandet mellan responsvariabeln och förklaringsvariabeln med hjälp av lutningsparametern b1 baseras denna tolkning på en slumpvariabel. För att hantera osäkerheten som detta medför genomför man ofta en hypotesprövning av om populationsmodellens lutningsparameter β1 är noll.

Y

X

Figuren åskådliggör sambandet mellan

variablerna X och Y för en population.

Antag att vi ur populationen slumpmässigt

dragit de enheter som markeras med röda

punkter. Baserat på det stickprovet skulle

vi dra slutsatsen att det föreligger ett

positivt samband mellan X och Y. Men

betraktar vi hela populationen är det

uppenbart att det inte föreligger något

samband – lutningen på en regressionslinje

anpassad till hela populationen skulle bli

mycket nära noll!

Page 23: 732G71  Statistik B  8  hp

23

Hypotesprövning av lutningsparameternSteg 1: Välj signifikansnivå och formulera hypoteser

Steg 2: Bestäm testvariabeln

där

0: 10 H

0: 1 aH

0: 1 aH

0: 1 aH

n

ii xx

s

bt

1

2

1

n

iii yy

ns

1

2ˆ2

1 Regressionsmodellens standardavvikelse,

ofta kallad residualspridningen

Page 24: 732G71  Statistik B  8  hp

24

Hypotesprövning av lutningsparametern

Steg 3: Ska vi tro på H0 eller Ha?

Om Ha: β1 < 0 ligger det kritiska området till vänster om det kritiska värdet tn-2; α

Om Ha: β1 > 0 ligger det kritiska området till höger om det kritiska värdet tn-2; 1-α

Om Ha: β1 ≠ 0 har vi kritiska områden både till vänster och höger om de kritiska värdena som är tn-2; α/2 respektive tn-2; 1-α/2

Steg 4: Dra slutsats

Page 25: 732G71  Statistik B  8  hp

25

Konfidensintervall för lutningsparametern

n

ii

n

xx

stb

1

22/1;21

Page 26: 732G71  Statistik B  8  hp

26

Intervall för prognosticering

En punktskattning av y när x = x* beräknas enligt

Det finns två typer av intervall för prognosticering:

Konfidensintervall, om vi vill dra slutsatser om den sanna genomsnittsnivån µx* för enheter med x = x*

Prognosintervall, om vi vill dra slutsatser om en enskild enhets nivå yx* när x = x*

*ˆ 10* xbbyx

n

ii

nx

xx

xx

nsty

1

2

2

2/1;2*

*1ˆ

n

ii

nx

xx

xx

nsty

1

2

2

2/1;2*

*11ˆ

Page 27: 732G71  Statistik B  8  hp

27

Enkel linjär regression i datorn

Regression Analysis: Försäljning versus Marknadsföring  The regression equation isFörsäljning = 146 + 15.7 Marknadsföring  Predictor Coef SE Coef T PConstant 145.6 105.1 1.39 0.215Marknadsföring 15.681 6.227 2.52 0.045  S = 140.461 R-Sq = 51.4% R-Sq(adj) = 43.3%

Utskrift från Minitab 16

Page 28: 732G71  Statistik B  8  hp

28

Multipel linjär regressionPopulationsmodellen

där

yi är observerade värden på responsvariabeln

x1,i är observerade värden på den första förklaringsvariabeln

xp,i är observerade värden på den p:te förklaringsvariabeln

β0 är regressionsmodellens intercept

β1 är regressionsparameter för den första förklaringsvariabeln

βp är regressionsparameter för den p:te förklaringsvariabeln

εi är modellens feltermer, som liksom för den enkla linjära regressionsmodellen ska ha väntevärde 0, konstant varians, vara oberoende och normalfördelade.

iippiii xxxy ,,22,110 ...

Page 29: 732G71  Statistik B  8  hp

29

Multipel linjär regressionStickprovsmodellenDen modell vi använder när vi baserar modellen på ett stickprov:

där

b0 är regressionsparameter för den första förklaringsvariabeln

bp är regressionsparameter för den p:te förklaringsvariabeln

Det lämpar sig inte att anpassa en multipel linjär regressionsmodell med handräkning. För det är formlerna alldeles för långa och omständliga, och vi är hänvisade till att använda datorn för att bestämma regressionsparametrarnas värden.

ippiii xbxbxbby ,,22,110 ...