7585 252 2

Årsredovisning 2014


© Sveriges Kommuner och Landsting, 2015ISBN: 978-91-7585-252-2

Omslagsfoto: Rickard L ErikssonFoto: Robert Blombäck, Thomas Carlgren, Casper Hedberg, Matton, Pia NordlanderProduktion: Kombinera AB

Årsredovisning 2014 5

Ordförandens förord

Det är alltid lika intressant att ta del av utfallet av de prioriterade frågor som medlemmarna arbetat med under det gångna året. Lärdom finns både i framgång och motgång för vård, skola och omsorg är komplexa verksamheter.

Brukare och patienter är medvetna om rättigheter och behandlingsmöjlighe-ter. Det är viktigt att de är en aktiv part, som medskapare. Det har tyvärr visat sig svårare än väntat att utveckla sätt att mäta effekt av brukar- och patientmedver-kan. Det finns goda exempel inom sjukvården, men inom socialtjänsten är det av olika anledningar svårare att mäta.

Det är viktigt att det arbetet fortsätter och även tar hänsyn till hur olika grup-per erbjuds och tar emot frågan om att vara medskapande. Det gäller kön, etni-citet, sexuell läggning, men även ålder, hur kan även de mest sjuka äldre få en tydligare röst

Även om det är styrelsen som formellt antar de prioriterade frågorna så är det hos medlemmarna som arbetet utförs. Det är glädjande att 82 procent av mål-sättningarna under året har uppfyllts.

Stockholm i mars 2015

Anders KnapeOrdförande, Sveriges Kommuner och Landsting


VD:s förord

Det är alltid intressant – och kanske lite nervöst – att blicka tillbaka på utfall och resultat. Blev det som vi tänkt, är vi nöjda med våra insatser?

Ytterst är det förstås våra uppdragsgivare – kommunerna, landstingen och regionerna – som skall fälla sådana omdömen om oss. Det känns då bra att kon-statera att i våra återkommande medlemsundersökningar får vi normalt höga betyg. Uppfattningar skiftar naturligtvis över åren och lite beroende på vilka grupper hos medlemmarna som vi tillfrågar – det övergripande intrycket blir ändå positivt.

Ett annat sätt att reflektera över våra insatser under senare år är att bläddra i förbundets årsredovisningar. Föreliggande årsredovisning är den sista av fyra för den gångna mandatperioden. När jag åter läser mina förord i de tre tidigare års-redovisningarna kan jag inte låta bli att göra några kompletterande reflektioner.

Jag har i mina förord – föga förvånande – pläderat för ett fortsatt starkt kom-munalt självstyre. Men i det ligger, lite paradoxalt, att även arbeta för stärkt sam-verkan mellan t.ex. landstingen. Sådan samverkan är ju nödvändig för att på sikt upprätthålla förtroendet för den kommunala självstyrelsen. Jag tycker att det synsättet under senare år fått ett allt starkare fäste såväl inom som utanför SKL.

Ett annat tema har varit – också föga förvånande – statliga tillkortakomman-den. Staten och dess myndigheter sätter ibland våra medlemmar i en omöjlig sits, där myndigheten A kräver en sak medan myndigheten B tycker annat. Det känns tyvärr inte som att detta blivit bättre. SKL har uppenbarligen fortfarande en hel del att göra här.

Ett tredje tema har varit – även detta föga förvånande för den som känner mig – vårt arbete med öppna jämförelser. Att systematiskt visa upp resultat och kva-litet skapar förändringstryck. Alla har att tjäna på ett sådant fokus. Känns dess-utom bra att med stöd av öppna jämförelser kunna visa att brukare/patienter ofta är nöjda med sina kommunala välfärdstjänster. Är en något annorlunda bild än vad som framskymtar i media. Men, utrymme för förbättringar finns förstås alltid.

I mars 2015 valdes en ny styrelse för SKL och därmed inleddes också en ny mandatperiod för förbundet. Det känns bra att kunna konstatera att oavsett po-litisk majoritet så finns det en bred konsensus i förbundet om de grundläggande uppdrag vi har från våra medlemmar – att värna självstyrelsen för att utveckla välfärden.

Stockholm i mars 2015

Håkan SörmanVD, Sveriges Kommuner och Landsting


Innehåll

5 Ordförandens förord

6 VD:s förord

8 Inledning

9 Perspektiv som genomsyrar verksamheten

10 Sammanfattning

11 Prioriterade frågor 12 Framgångsrik skola 12 Unga till arbete 13 Bättre liv för sjuka äldre 14 Jämlik vård och hälsa 15 Kultur och fritid tillgänglig för alla 15 Digitala välfärdstjänster tillgängliga för alla 16 Brukare och patienter som aktiva medskapare 16 Sveriges Viktigaste Jobb 17 Kvalitetssäkrad välfärd 18 Stärkt lokal tillväxt och utveckling 19 Nyanländas etablering – en investering för framtiden 20 Välfärdens långsiktiga finansiering

21 Årsredovisning och koncernredovisning för år 2014 21 Förvaltningsberättelse för år 2014 25 Koncernens resultaträkning 26 Koncernens balansräkning 29 Koncernens kassaflödesanalys 30 Moderföretagets resultaträkning 31 Moderföretagets balansräkning 34 Moderföretagets kassaflödesanalys 35 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 49 Revisionsberättelse

51 Politisk organisation

52 Förtroendevalda

65 Kansliorganisation


InledningSveriges Kommuner och Landstings (SKL) årsredovisning för 2014 innehåller en beskriv-ning och uppföljning av förbundets verksamhet under året.

Redovisningen har sin utgångspunkt i styrmodellen i verksamhetsplan och budget för 2014. Verksam-hetsplanen grundas på kongressens inriktningsdo-kument för mandatperioden 2012–2016.

SKL är en medlemsorganisation för kommuner, landsting och regioner som ska verka på medlem-marnas uppdrag och med utgångspunkt i den lokala och regionala demokratin. Medlemmarna utövar sin beslutanderätt vid förbundskongressen. Kon-gressen utser styrelse, revisorer och valnämnd. Sty-relsen kan utse delegationer och beredningar som stöd för sitt uppdrag.

VERKSAMHETSIDÉ

En fråga om demokrati.

SKL är en medlemsorganisation för kom-muner, landsting och regioner. Som arbets-givar- och intresseorganisation driver vi deras frågor och erbjuder stöd och service.

Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion. Vårt uppdrag är att ge kommuner, landsting och regioner bättre förutsättning-ar för lokalt och regionalt självstyre. Målet är att utveckla välfärden.

Det är en fråga om demokrati.

9Årsredovisning 2014

EU-perspektivetEU-perspektivet handlar om att ta tillvara de möj-ligheter som det internationella samarbetet erbju-der men också att noga följa och påverka skeenden inom till exempel EU:s institutioner.

JämställdhetsperspektivetJämställdhetsperspektivet innebär att främja jäm-ställdheten mellan kvinnor och män med målsätt-ningen att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att forma såväl sina egna liv som samhäl-let. SKL arbetar aktivt för att jämställdhetsintegre-ra sin egen verksamhet.

MångfaldsperspektivetMångfaldsperspektivet innebär att se, förstå, värde-sätta och tillvarata individers olikheter när det gäl-ler kön, ålder, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning samt sexuell läggning. Per-spektiven har ett särskilt intresse för SKL utifrån rollen som nationell arbetsgivarorganisation.

Perspektiv som genomsyrar verksamhetenPerspektiven EU, jämställdhet och mångfald ska genomsyra SKL:s verksamhet såväl ex-ternt som internt. Perspektiven ska beaktas vid planering, beslut, genomförande, uppfölj-ning och utvärdering inom förbundets alla verksamhetsområden. Nedan beskrivs kortfat-tat de tre perspektiven.


För år 2014 har styrelsen valt 12 prioriterade frågor. Bedömningen är i nuläget att 82 procent av målsätt-ningarna gått helt enligt plan. Inga allvarligare av-vikelser har rapporterats.

Förbundets nettoresultat uppgår per december till 27,2 mkr (2013: 24,2 mkr). Både intäkter och kostnader är lägre än budgeterat.

SKL Företag AB-koncernen uppvisar för perioden ett resultat efter finansiella poster på 79,1 mkr, vil-ket är 17,3 mkr bättre än budget och 11,6 mkr högre än motsvarande period föregående år. Avvikelsen mot budget är främst hänförlig till Kommentus-koncernen (13,3 mkr) och SOS Alarm (9,8 mkr).

Stiftelsens totalavkastning under 2014 uppgick till 9,4 procent före skatt (index 12,7 %). Kapitalbo-

lagets totalavkastning uppgick till 7,4 procent före skatt (index 8,8 %). Resultaten har gynnats främst av högre aktievärderingar men även av en bra av-kastning på ränteportföljen. Vid årsskiftet uppgick SKL:s pensionsskuld till 962 Mkr, vilket innebär en skuldtäckning på 133 procent (efter gottgörelse till SKL).

Antalet anställda har minskat, vilket till stor del beror på att tidsbegränsat anställda har avslutats. I prognosen för T3 2015 indikeras en uppgång av antalet tillsvidareanställda. Det beror främst på av-delningen för arbetsgivarpolitik och avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad som har rekryte-rat under hösten, men rekryteringen syns i utfallet först T1 2015.

Sammanfattning


För år 2014 har styrelsen valt 12 prioriterade frå-gor. Bedömningen är i nuläget att 82 procent av målsättningarna gått helt enligt plan. Sju avvikel-ser har rapporterats. För Framgångsrik skola har en mindre försening inneburit att indikatorn om stödmaterial för utbildningspolitiker inte nåtts under 2015. För Unga till arbete har indikatorn om metodbank för utvecklad samverkan mellan skola och arbetsliv inte nåtts då andra insatser krävt mer resurser än beräknat. För Bättre liv för sjuka äldre har indikatorn om återskrivningar på sjukhus inom 30 dagar nått målen i två landsting mot målet om 15 landsting, trots ett intensivt arbete. För Kultur och fritid för alla har indikatorn om att statistik visar på fler idrottspolitiska program inte uppnåtts. Även om många medlemmar engagerats i ett arbete sak-nas tillförlitlig statistik som kunnat visa på en ök-ning. För Digitala välfärdstjänster tillgängliga för

alla har indikatorn om en överenskommelse med regeringen om en flerårig satsning inte nåtts, även om mindre överenskommelser träffats. För Brukare och patienter som aktiva medskapare har indikatorn om metoder för att mäta effekten av medverkan inte nåtts under året då det visat sig svårare än beräknat att finna tillförlitliga metoder för kommunal verk-samhet. För Kvalitetssäkrad välfärd har indikatorn om kvalitetsindikatorer för välfärdstjänsterna inte nåtts under året, även om tre gemensamma variab-ler identifierats för vidare utvecklingsarbete.

JämställdhetI enlighet med internkontrollplanen ska de priori-terade frågorna jämställdhetsintegreras från och med år 2014. Detta redovisas nedan i samband med de enskilda priofrågorna. I det följande görs korta avrapporteringar om läget för respektive fråga.

Prioriterade frågorSom en fördjupning och konkretisering av kongressens inriktningsdokument har styrel-sen valt 12 frågor som särskilt viktiga att följa under år 2014. Dessa beskrivs med hjälp av målsättningar i form av indikatorer. I årsredovisningen redovisas om indikatorerna har uppnåtts eller inte för varje prioriterad fråga.

32 indikatorer (82 %) enligt plan

Måluppfyllelse

7 indikatorer (18 %) avvikelse

82 % > 32 st. > Enligt plan 18 % > 7 st.

> Avvikelse

Prioriterade frågor


Framgångsrik skola

Förslag finns på kvalitetskriterier för för-skola och fritidshem och indikatorer för de kvantitativt jämförbara aspekterna av dessa kriterier.

Medlemmarna har tagit del av en utveck-lingsmodell byggd på erfarenheter om styrning och ledning från SKL:s olika projekt.

Det ramverk för utvärdering och utveck-ling av skolors digitalisering som är en del av SKL:s och regeringens överenskom-melse för att främja digitalisering av of-fentlig sektor har använts i en tredjedel av kommunerna under 2014.

Kommunpolitiker som efter valet 2014 berörs av skolfrågorna har tillgång till ett material som samlar SKL:s stöd för såväl arbetsgivar- som verksamhetsfrågorna inom skolområdet.

Arbetet med att ta fram kvalitetskriterier och in-dikatorer för förskola och kvalitetskriterier för fritidshem har genomförts. SKL har övertagit ett kvalitetsverktyg för förskolan som har utvecklats av Kommunförbundet i Stockholms län. Verktyget kommer att digitaliseras och spridas till medlem-marna. SKL har publicerat ett stödmaterial för kva-litetsutveckling i fritidshemmen för politiker och förvaltning på kommunal nivå. I Öppna jämförelser grundskola som publicerades i april beskrevs en mo-dell för att utveckla svensk skola som bygger på er-farenheter från bland annat mattesatsningen, med deltagande av de olika beslutsnivåerna i nätverk mellan kommuner. Ett verktyg för digitalisering av skolan har tagits fram, LIKA, och lanserats under hösten. Vid årsskiftet hade drygt hälften av kom-munerna börjat använda verktyget. Målet om infor-mation med stöd till kommunpolitiker nåddes inte under 2014, men kommer att nås i början av 2015. På SKL:s webbplats har en särskild sida skapats för skolpolitiker, där material och länkar har samlats.Webbplatsen färdigställs under februari 2015 och information om detta delges då lokala politiker.

JämställdhetAv indikatorerna berörs jämställdheten framför allt i kvalitetsstödet för förskolor och fritidshem, då detta är en av de faktorer som undersöks. SKL:s

modell för skolutveckling kan även användas för att arbeta med mångfaldsfrågor, vilket framförs i kon-takter med kommuner. I informationen till lokalpo-litiker är även det stöd som SKL har för jämställd-hetsarbetet med (till exempel utbildningarna som togs fram inom Program för hållbar jämställdhet).

Unga till arbete

En webbutbildning i arbetsmodellen Skol-fam, en satsning inom familjehemsvården, finns tillgänglig med syftet att förbättra skolresultaten för familjehemsplacerade elever.

En plan är beslutad för hur SKL fortsatt ska vara en central nationell aktör i frågan om att motverka studieavbrott, efter att projekttiden för EU-projektet Plug In har löpt ut.

Medlemmarna har tillgång till ett it-stöd för att identifiera och följa de elever som avbryter sina gymnasiestudier.

En metodbank med utgångspunkt i de pi-lotprojekt för utvecklad samverkan mellan skola och arbetsliv som inleds 2013, finns tillgänglig på SKL:s webbplats.

Genom Psynkprojektet och Allmänna barnhuset i samverkan har en webbutbildning tagits fram en-ligt Skolfams arbetssätt. Webbutbildningen vän-der sig till beslutsfattare, Skolfam-team, föräldrar, familjehem, skola och barn. Webbutbildningen är publicerad via Skolfams egen webbplats www.skol-fam.se. Planen för SKL:s strategiska roll efter Plug In bygger bland annat på det fortsatta arbetet med pluginnovation.se. En fortsättning av projektet un-

http://www.skolfam.se

http://www.skolfam.se


der 2015 är även planerad. Inom SKL:s EU-projekt PlugInnovation har en prototyp av ett statistikverk-tyg utvecklats som visar hur man genom systema-tisk datainsamling och moderna it-verktyg kan ta fram realtidsstatistik för arbetet med att förhindra studieavbrott och följa upp genomförda insatser. En metodbank utifrån pilotprojekten hann inte byggas upp då andra insatser krävde mer resurser än be-räknat. Samtidigt utvecklade SKL arbetet med an-dra insatser som tangerar samverkan mellan skola och arbetsliv. Arbete under skoltiden har stor bety-delse för ungas övergång från skola till arbetsliv och därför kommer SKL att fokusera på arbetet med de kommunala feriejobben.

JämställdhetKvalitetsindikatorerna jämställdhetsintegreras och perspektivet ingår i utvecklingsmodellen för styr-ning och ledning. Jämställdhetsaspekten berörs i det material som tas fram.

Bättre liv för sjuka äldre

Återinskrivningar från sjukhus inom 30 dagar har minskat med minst fem procent i 15 län.

250 kommuner och alla landsting arbe-tar systematiskt med munhälsobedöm-ningar.

2014 kommer minst 1 000 personer som möter äldre i sitt arbete att ha utbildats i Första hjälpen till psykisk hälsa.

Kostnadsjämförelser finns på individnivå över tid där nya och gamla arbetssätt kan jämföras.

Återinskrivningar på sjukhus inom 30 dagar redo-visas i Kvalitetsportalen med uppdatering varje må-nad. I två län har återinskrivningar inom 30 dagar minskat med mer än fem procent 2014 jämfört med 2013. Kronoberg har lyckats bäst med hela 10 pro-cent. De har under lång tid arbetat med att förbättra samarbetet mellan kommun och landsting. ”Vad är bäst för Linnea?” är ingången i dialogen mellan par-terna. Uppsala har minskat sina återinskrivningar med 5,9 procent. Båda länen ligger nu runt 12-13 procent akuta återinskrivningar inom 30 dagar. Övriga län ligger oförändrat trots stora ansträng-ningar under året. 253 kommuner och alla lands-ting rapporterar nu munhälsobedömningar med hjälp av ROAG i Senior alert. Totalt gjordes 138 180 bedömningar under 2014. Arbete med ROAG leder till att äldre minskar mindre i vikt. 105 instruktö-rer i 18 län har utbildats med behörighet att utbilda ”Första hjälpare”. Dessa instruktörer har i sin tur utbildat 1 172 första hjälpare. SKL har tagit initiativ till att genomföra ekonomiska beräkningar på lokal systemnivå avseende några nya arbetssätt. Multi7 i Umeå, en integrerad modell för omhändertagande av sjuka äldre i primärvård leder till minskning av återinskrivningar utan att vårdkostnaderna ökar. Trygg hemgång i Ronneby, ett koncept i kommunen för aktivt mottagande efter utskrivning från sjuk-hus, minskar också återinskrivningar på sjukhus men även behovet av hemtjänst långsiktigt. Hem-sjukvårdsteam i Västra Skaraborg skapar trygghet för äldre och minimerar behovet av sjukhusvård till lägre totalkostnad än standardbehandling. Dessa tre beräkningar har redovisats på Äldreriksdagen och på Kommek.

JämställdhetBättre liv för sjuka äldre har tillgång till stora mäng-der data via kvalitetsregister, läkemedelsregistret, webbkollen och rapportering av slutenvårdstillfäl-len.

Exempel på ny kunskap: Risk för fall, trycksår, un-dernäring och blåsdysfunktion är signifikant högre bland kvinnor än män; Inom landstingen får män i högre grad planerade åtgärder än kvinnor oavsett riskområde; Tittar man på andelen utförda förebyg-gande åtgärder så är denna andel signifikant högre för män; Kvinnor som söker hjälp för misstänkt de-menssjukdom är äldre och har en sämre kognitiv förmåga än män (SveDem); Kvinnor med demens-sjukdom behandlas i högre utsträckning med anti-depressiva läkemedel än män; Inga könsskillnader finns vad gäller behandling av demenspatienter med antipsykosmedel; Män har mer beteendemäs-



siga symptom vid demens i form av agitation, häm-ningslöshet och sömnstörningar medan kvinnorna har högre poäng på ångest och depression.

Jämlik vård och hälsa

Medlemmarna har tillgång till exempel på åtgärder och testade metoder för en mer jämlik vård.

En redovisning av olika verktyg och meto-der för ekonomiska analyser inom folk-hälsoområdet finns tillgänglig på SKL:s webbplats.

En mötesplats för medlemmarna om so-cial hållbarhet och god och jämlik hälsa är etablerad.

En nationell konferens genomfördes den 21 mars tillsammans med de organisationer som står bakom den nationella plattformen för jämlik vård och hälsa. Vid konferensen tillgängliggjordes Lärandeprojek-tets ”Vård på lika villkor” resultat. En utvärderings-rapport från Mälardalens högskola har tagits fram, publicerats och spridits till medlemmarna. Den visar att arbetssätt och metoder har utvecklats och fortsatt i ordinarie verksamhet efter att projektet avslutats. Verksamheterna som medverkat har under 2014

fortsatt att sprida sina erfarenheter, åtgärder och metoder för en mer jämlik vård. Det har gjorts en be-räkning av de förväntade ekonomiska effekterna som ökad jämlikhet i hälsa (indikatorer rökning, fetma, tillit/nedsatt psykiskt välbefinnande) medför i tre landsting/regioner. Resultatet visar att omfattande ekonomiska besparingar kan göras om jämlikheten i hälsa ökade. Resultatet är tillgängligt på SKL:s webb-plats och har presenterades vid ett seminarium. Mö-tesplats social hållbarhet som är ett samarbete med Folkhälsomyndigheten invigdes i mars och den för-sta nationella konferensen ägde rum i maj 2014. Två tematiska seminarier kring uppföljning/utvärdering respektive näringslivets roll för social hållbarhet ge-nomfördes hösten 2014. Mötesplatsens aktiviteter har hittills nått samtliga landsting/regioner samt minst 25 procent av kommunerna.

JämställdhetEtt jämställdhetsperspektiv är i allra högsta grad relevant och prioriterat i ”jämlik vård och hälsa”. Jämställdhet utgör en central del av ett jämlikhets-perspektiv som handlar om jämställdheten mellan kvinnor, män, flickor och pojkar. De metoder som testats och tillgängliggjorts för medlemmarna inom jämlik vård har inbegripit ett jämställdhetsperspek-tiv. Den redovisning av ekonomiska analyser som skett inom folkhälsoområdet är könsuppdelad och jämställdhetsfrågorna ingår som en del i det arbete som mötesplats social hållbarhet tar upp.


Kultur och fritid tillgänglig för alla

Statistik visar att antalet kommuner med idrottspolitiska program har ökat och att flera medlemmar inlett arbete med att ta fram eller revidera program.

SKL koordinerar ett arbete syftande till att erbjuda medlemmarna nya och bättre avtal när det gäller utlåning av e-böcker.

Eftersom det inte funnits rättvisande statistik ti-digare rörande idrottspolitiska program har det inte gått att visa att kommuner med sådana ökat. Arbetet med indikatorn har haft två huvudsakliga inriktningar. För det första att ta fram tillförlitlig statistik som gör att framtida uppföljningar är möj-liga. För det andra att stödja medlemmarna i det idrottspolitiska arbetet. Inventering och analys av statistiktillgången har resulterat i att behovet av att ta fram ny statistik aktualiserats. Den statistik som har tagits fram i samverkan med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har använts av SKL i arbetet med att stimulera utvecklandet av idrottspolitik hos medlemmarna. Arbetet med att stödja medlemmarna i deras idrottspolitiska arbete har även skett via nätverksmöten, medlemskontak-ter och via arrangemang vid konferenser. Arbetet med avtal för utlåning av e-böcker har genomförts enligt plan. Överenskommelse med ett tongivande förslag har träffats. SKL:s arbete med att koordinera frågor relaterade till e-böcker har varit omfattande. Frågorna rör överenskommelser med förlagen rö-rande kostnad och tillgänglighet av boktitlar. Det rör också bland annat en rad andra frågor rörande teknisk infrastruktur samt att förbundet fungerar kunskaps- och informationsförmedlande till med-lemmarna. Arbetet har varit orienterat mot att nå överenskommelser med tongivande förlag och en sådan överenskommelse har också träffats.

JämställdhetI arbetet med idrottspolitiska program har jäm-ställdhetsperspektivet beaktats, bland annat båda könens tillgång till idrott. Det grundläggande ar-betet i SKL:s koordinerande arbete relaterat till e-böcker har inte bedömts vara behäftat med ett utta-lat jämställdhetsperspektiv. Däremot är tillgången till och användandet av litteratur detta. Därför be-aktas jämställdhetsperspektivet vid seminarier och andra större samlingar där SKL:s koordinerande arbete är aktuellt.

Digitala välfärdstjänster tillgängliga för alla

SKL och regeringen har nått en överens-kommelse om ett gemensamt och flerårigt program för satsning på digitala välfärds-tjänster.

Genom deltagande i fyra regionala semina-rier på temat Digitala vägar till morgonda-gens välfärd har kunskapen om de digitala välfärdstjänsterna ökat i kommuner och landsting.

Ett webbaserat ramverk för självvärdering av skolors digitalisering är spritt till samt-liga kommuner och deras rektorer.

SKL har för 2014 haft en överenskommelse med Socialdepartementet kring Evidensbaserad prak-tik med särskild satsning på kommunal e-hälsa. Dessutom har SKL ingått överenskommelse med Utbildningsdepartementet kring Nationellt forum för skolans digitalisering samt Framtidskompeten-ser. Dessa överenskommelser är inte fleråriga och inte heller av den karaktär som SKL hade ambitio-ner att uppnå. I budgetpropositionen framgår att regeringen vill samverka ytterligare med SKL kring e-förvaltning. Folkhälso- och sjukvårdsministern har signalerat att det kan behövas en särskild IT-miljard till sektorn. Under året har SKL deltagit i regionala konferenser kring digitalisering i sexton



län/regioner med ledande tjänstemän och politiker. Konferenserna har tagit upp generella frågor kring digitalisering och mer verksamhetsspecifika frågor. En särskild satsning har gjorts på regionala konfe-renser med fokus på e-hälsa, välfärdsteknologi och digitala trygghetslarm. Deltagarantalet på de olika konferenserna har varierat från cirka tio till upp till flera hundra. Det är i större grad ledande tjänste-män än politiker som har deltagit. I augusti lanse-rades verktyget, LIKA, it-tempen för skolan. Sedan lanseringen har antalet användare som registrerat sig och värderingar som publicerats ökat stadigt. Över 155 kommuner har registrerat ett kommun-konto och idag finns över 2000 användare.

JämställdhetI framtagandet av presentationer och val av bilder har jämställdhetsperspektivet beaktas. Vid översyn av indikatorer hittades ingenting särskilt att notera ur ett jämställdhetsperspektiv. Både när det gäller piloter, styr- och förvaltargrupp och olika sätt att marknadsföra och kommunicera har en bra bland-ning och balans avseende kön uppnåtts.

Brukare och patienter som aktiva medskapare

Några metoder för att mäta effekten av systematisk brukar/patientmedverkan har prövats och spritts.

Ett idématerial kring hur krav på brukar-och patientmedverkan kan inkluderas i lednings och styrsystem har utvecklats och testats av förtroendevalda och andra grupper.

Det har visat sig vara betydligt svårare att utveckla sätt att mäta effekt av brukar/patientmedverkan än förväntat. Målet att pröva och sprida metoder har därför inte uppnåtts. Inom sjukvården finns ex-empel på framgångsrikt genomförda studier, men inom kommunernas olika delar av socialtjänsten finns inte motsvarande möjlighet att ha konroll-grupper och därför svårare att mäta. Arbetet för att kartlägga om brukare/patienter upplever att de fått möjlighet att inta en medskapande roll har varit enklare. Arbete för att stödja kommuner i att utveckla sina verktyg för brukarundersökningar kommer att fortsätta. Idématerial kring brukar och patientmedskapande som en ingrediens i kommu-ners och landstings system för styrning och ledning har utvecklats. Det ena är en skrift Samverkan med brukare och patienter i upphandlingsprocessen och den har testats av bland annat referensgrupper. Det andra är en form av ”checklista” med en bakgrunds-beskrivning; ett antal frågor att ställa för att analy-sera om perspektivet finns med i den egna organisa-tionens styrning.

JämställdhetFrågan är om kvinnor och män får olika möjlighe-ter att bli medskapande, det vill säga tillåts och eller bjuds in. Frågan är också om kvinnor och män är oli-ka benägna att ta den medskapande rollen när den erbjuds. Under 2013 gjordes en mindre analys med utgångspunkt i dessa två frågeställningar. Under 2014 har de ekonomiska resurserna för att gå vidare och ta ett större grepp inte funnits.

Sveriges viktigaste jobb

Minst 75 procent av medlemmarna har an-vänt sig av vårt material och varit bärare av Sveriges Viktigaste Jobb:s budskap.

Facebook är en väl fungerande kanal för diskussion bland medlemmarna och en använd plattform för att föra ut vårt bud-skap.

Politiska företrädare för medlemmarna har underlag för att föra budskapet och diskussionen vidare.

Medlemmarna har verktyg för att under-lätta mottagandet av feriejobbare i syfte att öka intresset för sektorn.


I en enkät till personalchefer i kommuner och landsting med svarsfrekvens på 66 procent uppgav 75 procent att de har använt sig av kommunika-tionssatsningens material och varit bärare av SVJ:s budskap. Arbetet med att stärka SKL:s närvaro i so-ciala medier har varit lyckosamt. Både vår aktivitet och antalet följare i alla våra kanaler ökar. Även in-teraktiviteten har ökat: våra inlägg har skapat större aktivitet som ”likes”, ”delningar”, ”retweetar” och kommentarer. Idag har vi sammanlagt närmare 6000 följare i de sociala kanalerna, varav 4200 på Facebook. Under året har nio strategier för hur arbetsgivarna själva kan möta rekryteringsutma-ningarna formulerats. I en rapportserie om tre rap-porter har dessa spridits, tillsammans med rekry-teringsbehoven för sektorn samt goda exempel på vad som pågår hos SKL:s medlemmar för att klara kompetensförsörjningen. Ett webbsänt medlems-seminarium om feriejobben anordnades i april. Där presenterades SKL:s prognos och en checklista för hur man kan använda feriejobben för att locka unga till våra arbetsplatser. I samband med att prognosen för feriejobben publicerades genomfördes en rad pressaktiviteter där vi lyfte lokala exempel. I verk-tygslådan för medlemmar, har såväl goda medlems-exempel som checklistor och tips spridits. En webb-baserad utbildning för kommunernas introduktion av feriejobbarna har erbjudits medlemmarna.

JämställdhetProjektet har tagit hänsyn till kön, etnicitet och ål-der för att skapa en jämn balans i såväl filmer som rapporter och andra skrifter, och i de exempel vi lyfter i de digitala kanalerna, liksom i offentliga framträdanden. Utöver en jämn balans, har också oväntad könsrepresentation i skildringen av sek-torns yrken eftersträvats. Strategin ”Bredda re-kryteringen” är ett sätt för arbetsgivarna att möta rekryteringsutmaningarna genom att bland annat locka fler män. Ett särskilt fokus har legat på arbetet med att öka andelen män i förskolan. I Almedalen arrangerades ett särskilt seminarium på det temat.

Kvalitetssäkrad välfärd

Förslag på generella kvalitetsindikatorer för välfärdstjänsterna är framtagna.

Ett analysstöd för att ta tillvara och vär-dera de uppgifter och resultat som hämtas in i uppföljningsarbetet har tagits fram.

Ett stöd för att kommuner, landsting och regioners arbete med att ta fram strate-giska uppföljningsplaner har utvecklats tillsammans med medlemmarna.



Projektet har identifierat tre gemensamma variab-ler som fångar kvalitet inom respektive verksam-hetsområde förskola/skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Dessa är den enskildes uppfattning; individuella planer och enhetens förbättringsarbete. Projektet har därefter försökt identifiera de offent-liga uppgifter och data som kan svara mot dessa va-riabler. Utgångspunkten har varit att försöka fånga kvalitetsbegreppet utifrån struktur, process och re-sultat. Det saknas överlag relevant data på enhets-nivå inom de föreslagna variablerna och det krävs därför ett vidare arbete med att ta fram indikatorer, redovisning och sammanställning. En skrift med analysstöd har tagits fram som stöd för att värdera de uppgifter som hämtats in i uppföljningen. Syf-tet med skriften är att ge stöd när information och resultat som samlats in i uppföljningen ska analy-sera. Prioriteringsstödet Fyrfältaren hjälper till att prioritera och har många användningsområden, till exempel kan riskanalys utifrån sannolikhet och väsentlighet göras. I slutet av augusti startade ett nätverksarbete tillsammans med tre landsting och tio kommuner som har utmynnat i ett stödmaterial inför kravet att varje fullmäktige för varje mandat-period ska fatta beslut om att anta ett program för uppföljning av upphandlad verksamhet. Resultaten presenterades på en konferens i december 2014. En skrift och presentationsmaterial är tillgängliga.

JämställdhetJämställdhetsperspektivet har speciellt beaktats i arbetet med de generella kvalitetsindikatorerna. Uppföljningsguiden har granskats och anpassats ur ett jämställdhetsperspektiv.

Stärkt lokal tillväxt och utveckling

Medlemmarna har tillgång till en mötes-plats för dialog och ett kunskapsunderlag om hur medlemmarna arbetar med entre-prenörskap i skolan och nyföretagsfräm-jande insatser.

Medlemmarna har tillgång till stöd i form av goda exempel för arbetet med att effek-tivisera kommunal planering.

Ett nätverk med minst 15 små kommuner är etablerat med syfte att diskutera deras särskilda utmaningar.

En analys av de senaste årens förändring av infrastrukturfinansieringen finns till-gänglig som underlag för diskussioner med regeringen.

Ett seminarium har genomförts under våren om entreprenörskap i skolan i samband med Ung Fö-retagsamhets SM-konferens. Inbjudna var samtliga kommunala näringslivschefer och skol- och gym-nasiechefer. Under ett nätverksmöte för närings-livschefer hölls ett seminarium kring entrepre-nörskap i skolan. Seminariet webbsändes för bästa spridning. SKL har tagit fram en skrift om ”vägar till samarbete – mellankommunal samverkan inom miljö- och byggområdet” som är underlag för ett seminarium. En detaljplanekonferens angående effektivisering av kommunal planering har anord-nats och konferenser är genomförda om bland an-nat byggtaxor och översiktsplanering. En checklista görs även utifrån programberedningen för ökat bo-stadsbyggandes arbete och en skrift publiceras om det kommunala översiktsplanearbetet. Nätverket för små kommuner har startats och nästa möte pla-neras till januari 2015. Konsultbolaget PWC har på uppdrag av SKL tagit fram en underlagsrapport som visar hur medfinansieringen förändrats under de senaste åren. Med rapporten som grund har en skri-velse sänts till regeringen och ett pressmeddelande spridits med ordföranden som undertecknare.

JämställdhetSeminarier och presentationsmaterial jämställd-hetsintegreras. Intresse för entreprenörskap har en genusaspekt som beaktas i arbetet. Någon tydlig jämställdhetsaspekt har inte lagts på medfinansie-ring av infrastruktur.


Nyanländas etablering – en investering för framtiden

Den prioriterade frågan löper under två år, 2014-2015.

Insatser som syftar till att få gehör för SKL:s åtgärdsförslag i 35-punktsprogram-met har genomförts.

Ett statistiskt analysstöd för integrations-arbetet på lokal, regional och nationell nivå har kommit medlemmarna till del och används.

En metodbank för utveckling av lokala verksamhetsövergripande strategier och insatser för att främja nyanländas etable-ring är kommunicerad till politiker och ledande tjänstemän och uppfattas av med-lemmarna som användbar i utvecklingen av det lokala integrationsarbetet.

En aktiv dialog pågår med medlemmar och andra berörda aktörer om hur iden-tifierade åtgärder ska implementeras så att kommuner och landsting i sin arbets-givarroll bättre kan ta tillvara nyanländas kompetens.

Ett flertal insatser för att få gehör för SKL:s 35-punktsprogram för bättre integration har ge-nomförts. En förstudie av kostnader för asylmot-tagandet visar att vissa kommunala åtaganden inte täcks av den statliga ersättningen och andra är helt ofinansierade. Delresultat är klart avseende utbe-talt ekonomiskt bistånd till nyanlända som omfat-tas av etablering. Slutligt resultat kan redovisas först 2015 för att undersökningen ska omfatta de 3,5 år som den statliga ersättningen täcker. En rap-port om sociala konsekvenser av ebo är framtagen. En övergripande analys av förutsättningar för lo-kal och regional samverkan har genomförts och har redovisats för regeringens samordnare för ökat flyktingmottagande. Regeringens budgetproposi-tion för 2015 gav uttryck för att möjliggöra utökad samverkan mellan kommun och Arbetsförmedling-en. Urval och beställning av data till statistikstödet har skett. En modell har tagits fram för förväntat resultat utifrån olika kommuners förutsättningar. Idébanken har publicerats på webben. Lärande ex-empel finns inom områdena arbetsmarknads- och utbildningsinsatser, strategier och bosättning. Re-sponsen från medlemmar och samverkande aktörer har varit mycket god. I arbetet med åtgärder kopp-lade till arbetsgivarrollen har personalnyckeltal kopplat till utrikesfödda tagits fram och kommer att ingå i analys- och statistiksstödet. Kartläggning av aktuellt läge och framgångsfaktorer pågår och



resultat kommer att presenteras i rapport inom ra-men för Sveriges viktigaste jobb våren 2015.

JämställdhetJämställdhetsperspektivet är i hög grad relevant och aktuellt i priofrågan.

Statistikstödet ska belysa skillnader mellan män och kvinnor. Idébanken ska samla lärande exempel med en spridning ur ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsperspektivet kommer att ingå i alla relevanta delar av arbetet som handlar om hur kom-muner och landsting som arbetsgivare tar tillvara nyanländas resurser.

Välfärdens långsiktiga finansiering

Den prioriterade frågan löper under två år, 2014–2015.

Konsekvenserna av en ny långsiktsberäk-ning för framtidens välfärd är kommuni-cerad och känd.

En tydlig bild av sektorns förutsättningar är förmedlad till beslutsfattare och all-mänhet.

Arbetet med en ny långsiktsberäkning påbörjas först 2015. Omläggningen av Nationalräkenskaps-systemet under 2014 har bidragit till fördröjningen.

Ett antal rapporter har under året publicerats som beskriver och analyserar utvecklingen av kom-

munsektorns kostnader och intäkter mot bakgrund av demografi och samhällsekonomi. En rapport som beskriver långsiktskalkylerna är planerad till hösten 2015. Fyra rapporter angående sektorns för-utsättningar har publicerats under året. Den första av dessa innebär en uppdatering av beräkningarna från Välfärdsmysteriet och har namnet Välfärds-tjänsternas utveckling 1980–2012. Under mars må-nad publicerades ytterligare två rapporter. Dessa tar sin utgångspunkt i SKL:s makroekonomiska be-dömningar. Den ena rapporten innehåller en utvär-dering av SKL:s prognoser för år 2013. Den andra innebär ett försök att beskriva hur SKL:s prognoser och kalkyler över den samhällsekonomiska utveck-lingen framställs, samt vad som skiljer en prognos från en mer långsiktig framskrivning. I december 2015 publicerades en fjärde rapport med titeln Den svårförutsägbara framtiden. I denna rapport jäm-förs den långsiktskalkyl som gjordes till rapporten Framtidens utmaning (2010) med en senare kalkyl. Under 2014 har en modell skapats för framskriv-ning av äldreomsorgens kostnader på längre sikt. Modellen presenteras i rapporten Äldreomsorgens kostnader – historik och framtid. I rapporten be-skrivs och analyseras också äldreomsorgens ut-veckling åren 1980-2012. Rapporten är klar, men inte publicerad.

JämställdhetI rapporten Äldreomsorgens kostnader – historik och framtid beskrivs och analyseras utvecklingen uppdelat på kvinnor och män. Även i framskriv-ningsmodellen finns en sådan uppdelning.


Årsredovisning och koncernredovisning för 2014

Styrelsen och verkställande direktören för Sveri-ges Kommuner och Landsting, SKL, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räken-skapsåret 2014-01-01–2014-12-31

Förvaltningsberättelse

Verksamhetens art och inriktning

ModerbolagetSveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en sammanslutning för kommuner, landsting och regi-oner i Sverige vars verksamhet bygger på den lokala och regionala demokratin. Förbundet är en arbets-givar- och intresseorganisation.

Samtliga kommuner, landsting och regioner är medlemmar. SKL är en ideell förening och verk-samheten leds av en styrelse utsedd av kongressen. Till stöd finns en kansliorganisation.

SKL företräder medlemmarnas intressen och ska med utgångspunkt i den lokala och regionala demo-kratin stödja dem i utvecklingen av välfärdstjänster. Förbundet har till huvuduppgift att utveckla den kommunala självstyrelsen med stort handlingsut-rymme och stark medborgerlig förankring. Insatser för att stödja medlemmarna sker framförallt genom intressebevakning, verksamhetsutveckling samt rådgivning och service.

Dotter- och intressebolagSKL Företag AB är moderbolag för SKL Företag-koncernen. Bolaget har som målsättning att förse kommuner och landsting med prisvärda varor och tjänster. Koncernens olika dotter- och intressebolag verkar inom ett antal för kommunerna, landstingen

och regionerna nyttiga branscher och verksamhets-områden. SKL Företag AB ansvarar för koncernens övergripande strategiska och affärsmässiga utveck-ling och har som moderbolag en ägarroll gentemot dotter- och intressebolagen. Koncernens affärsdri-vande verksamhet sker i övrigt helt i dotter- och in-tressebolagen.

Dagens Samhälle AB är ett medieföretag vars af-färsidé är att med hög kvalitet producera nyheter och information om politik, ekonomi och offentliga affärer. Materialet distribueras via tidningen Da-gens Samhälle, nätsajten www.dagenssamhalle.se, mobila enheter och andra digitala kanaler. Fokus ligger på nyheter, intervjuer och aktuella reportage. Primära bevakningsområden är politik, skola, vård, omsorg, infrastruktur samt de privata aktörerna på den offentliga marknaden. Dagens Samhälles kundgrupper är högre offentliga beslutsfattare – politiker och tjänstemän – liksom högre tjänstemän bland externa utförare och leverantörer, både som läsare och annonsörer.

Equalis AB undersöker hur riktiga och jämför-bara resultat från sjukvårdens laboratorieunder-sökningar är, för att tillförsäkra vårdgivare och pa-tienter att laboratorieundersökningar har samma kvalitet och ger likvärdiga resultat oavsett var de utförs i landet. Equalis arbetar även med vidareut-bildning av laboratoriepersonal.

SKL Fastigheter och Service AB med dotterföretag äger och förvaltar fem fastigheter i Stockholm med en uthyrningsbar area om totalt 56 051 kvm. Före-tagsgruppen ansvarar också för fastighetsanknutna tjänster (FM-service), främst till Sveriges Kommu-ner och Landsting men även till övriga hyresgäster i det egna fastighetsbeståndet. Företaget erbjuder



också tjänster inom planering och administration av kurs- och konferensarrangemang.

SKL International AB bedriver internationellt utvecklingssamarbete. Med SKL/Sida som huvud-saklig uppdragsgivare rör projekten demokrati, förvaltning och samhällsservice för utveckling av den lokala och regionala demokratin i andra länder. Uppdragen genomförs i stor utsträckning med hjälp av förtroendevalda och tjänstemän från Sveriges kommuner som experter.

SKL Kommentus AB är moderbolag för verksam-het inom områdena Upphandling och Verksam-hetsstöd. Kunderna finns inom den kommunala och landstingskommunala sektorn. Samordnad upphandling görs bland annat inom områdena en-ergi, fordon, finansiering, varor och tjänster, samt IT. Vidare bedrivs upphandlingsrådgivning och ut-bildning. Den samordnade upphandlingsverksam-heten bedrivs i SKL Kommentus Inköpscentral AB. Upphandlingsrådgivningen och utbildning bedrivs i dotterbolaget AffärsConcept AB. Företaget tillhan-dahåller även tryckta blanketter och tryckta speci-alprodukter.

KPA-koncernen arbetar med försäkringar och pensionsadministration åt kommuner, landsting, regioner och företag inom kommunsektorn och de-ras anställda. Affärsidén är att erbjuda arbetsgivare och anställda pensionslösningar, försäkringar och andra produkter för långsiktigt sparande som ger trygghet och ett bättre liv. KPA AB är moderföretag i KPA-koncernen. SKL Företag deläger KPA tillsam-mans med Folksam.

SOS Alarm-koncernen svarar bland annat för SOS-tjänsten i Sverige genom att ta emot och för-medla larm på nödnumret 112. SOS Alarm bedri-ver verksamhet från ett flertal SOS-centraler över

hela landet. För kommuner och landsting utför SOS Alarm prioritering och dirigering av landstingens ambulanser, larmar ut den kommunala räddnings-tjänsten, tar emot brand- och inbrottslarm m.m.

SKL Kapitalförvaltning AB förvaltar den huvud-sakliga delen av koncernens monetära tillgångar. Portföljen består till 35 procent av aktiefonder och till 65 procent av räntefonder. Per den 31 december 2014 uppgick marknadsvärdet av tillgångarna till 1 258 mkr.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret Pensionsgivarna SPP Liv Fondförsäkring AB och SPP Livförsäkring AB har via juridiskt ombud ut-tryckt meningen att pensionsplanen har tillämpats på ett felaktigt sätt, till förfång för försäkringsgivar-na. Försäkringsgivarna har ännu ej framställt något konkret ersättningskrav. SKL har vi sitt juridiska ombud tillbakavisat att en felaktig tillämpning ägt rum. Eftersom några närmare utredningar om den föreliggande skadan inte föreligger, är det inte möj-ligt att uttala sig om storleksordningen av ett möj-ligt krav.

SKL Fastigheter och Service AB förvärvade per 2014-06-30 dotterföretaget Slussgården Lammet AB som bedriver uthyrning av kommersiella lokaler på tomträtten till fastigheten Lammet 17 i centrala Stockholm. Förvärvet finansieras med krediter upp-tagna i SEB.

Nya redovisningsprinciperDetta är SKL:s första årsredovisning och koncern-redovisning upprättad enligt BFNAR 2012:1 Årsre-dovisning och Koncernredovisning (”K3”). Se not 31 för ytterligare information.


Utveckling av verksamhet, ställning och resultat

Koncernen (tkr)2014(4) 2013(4) 2012(4) 2011(4) 2010(4)

Totala intäkter 1 687 653 2 257 296 2 009 373 2 169 775 2 018 336

Rörelseresultat 94 260 51 534 -34 863 -18 440 -14 577

Resultat e. finansiella poster 141 925 78 697 25 832 11 483 41 135

Balansomslutning 4 234 291 3 875 619 3 316 142 2 263 747 2 431 353

Soliditet (1) 34% 34% 38% 55% 52%

Avkastning på eget kapital (2) 9,2% 5,5% 0,8% -0,4% 1,4%

Avkastning på totalt kapital (3) 3,7% 2,4% 1,2% 0,6% 1,5%

Medelantal anställda 576 587 632 613 593

2014(4) 2013(4) 2012(4) 2011(4) 2010(4)

Totala intäkter 1 132 258 1 614 816 1 350 971 1 491 089 1 166 227

Nettoomsättning 142 172 142 594 110 961 154 853 125 420

Rörelseresultat 7 489 -15 353 -60 527 -47 269 -47 777

Resultat e. finansiella poster 26 999 24 214 -28 604 -4 508 53 313

Balansomslutning 3 366 051 3 250 506 2 635 325 1 620 915 1 687 504

Soliditet (1) 29% 29% 35% 58% 56%

Avkastning på eget kapital (2) 2,9% 2,6% -3,1% -0,5% 5,8%

Avkastning på totalt kapital (3) 0,8% 0,9% -1,3% -0,3% 2,6%

Medelantal anställda 407 425 449 432 417

Moderföretaget (tkr)

(1) Justerat eget kapital/Balansomslutning. Med justerat eget kapital avses eget kapital + obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatteskuld.(2) Årets resultat/Genomsnittligt justerat Eget kapital(3) (Resultat efter finansiella intäkter och kostnader + räntekostnader)/Genomsnittlig balansomslutning(4) Från och med 1 januari 2014 tillämpar företaget BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (”K3”). Jämförelseåret 2013 har omräknats i enlighet med K3. Omräkning av tidigare år har ej skett. Tidigare tillämpade föreningen Årsredovisningslagen samt Bokföringsnämndens allmänna råd för större företag.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgångInga väsentliga händelser som påverkar bedöm-ningen av moderföretagets eller koncernens finan-siella ställning har inträffat efter räkenskapsårets utgång.

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorerDe för koncernen mest väsentliga riskerna och osä-kerhetsfaktorerna kan kopplas till verksamheterna i SKL Fastigheter och Service-koncernen och SKL Kapitalförvaltning.

Koncernens ställning kan komma att påverkas negativt om marknadsvärdet på fastigheterna faller eller om räntorna på utestående krediter stiger. Ris-kerna begränsas genom fastigheternas övervärden, enligt extern värderare uppgår fastigheternas sam-manlagda verkliga värde till 1 924 mkr. Ränterisken hanteras genom att SKL Fastigheter och Service AB har tecknat räntederivat med flera olika löptider.

SKL Kapitalförvaltning placerar maximalt 35 procent av kapitalet i aktier och resten i räntefon-der. Genom en begränsad exponering mot aktie-marknaden kan därmed förlusten begränsas vid ett kraftigt börsfall. Kreditrisken, dvs. risken för att låntagaren inte fullgör sina förpliktelser till följd av insolvens eller konkurs, begränsas genom att i hu-vudsak placera i räntebärande instrument med hög kreditrating (”investment grade”).

Förväntad framtida utvecklingResultatutvecklingen förväntas under 2015 utveck-las fortsatt positivt i framförallt SKL Fastigheter och Service- och SKL Kommentus-koncernerna. På grund av rådande ränteläge förväntas värdesteg-ringen i SKL Kapitalförvaltnings portfölj bli lägre än föregående år.



Finansiella instrumentSKL Fastigheter och Service har räntetak (cap) för räntesäkring av lånen i moderbolaget och fastig-hetsbolagen samt en långfristig finansiell fordran. Räntederivaten redovisas till det lägsta värdet av bokfört värde och verkligt värde och prövning sker åtminstone en gång per år.

Överskottslikviditet i SKL som härrör från ex-ternfinansierade projekt är placerade på bankkon-to. Av SKL:s egna medel är 214 mkr (marknadsvärde 223) placerade i räntefonder med låg risk.

I SKL Kapitalförvaltning AB utgörs tillåtna till-gångsslag av räntebärande värdepapper, räntefon-der, aktiefonder, aktieindexobligationer samt ak-tiecertifikat. Bolagets räntebärande värdepapper skall vara denominerade i svenska kronor. Innehav i utländsk valuta inom ramen för en räntefond, ska kurssäkras till svenska kronor. Innehav i utländ-ska aktiefonder och certifikat valutasäkras normalt inte. För att begränsa portföljens geografiska expo-nering får högst 20 procent av innehaven, räknat i marknadsvärde, vara placerade på en och samma geografiska marknad. Restriktionen gäller inte svenska staten eller Sverige som marknad.

PersonalSKL hade 2014 en personalomsättning på 9 pro-cent varav 2 procent var pensionsavgångar. Anställ-ningsvillkor regleras i kollektivavtal. Det systema-tiska arbetsmiljöarbetet bedrivs inom ramen för ett samverkansavtal. Arbetsmiljörond, medarbetarun-dersökning och 360-gradersmätning av chefer är underlag för utveckling av fysisk och psykosocial ar-betsmiljö. Jämställdhetsplanen följs upp varje ter-

tial. Årets lönekartläggning påvisade inga osakliga löneskillnader. SKL har antagit en strategisk hand-lingsplan för jämställdhetsintegrering 2014–2015. Internt erbjuds flera olika program för kompetens-utveckling till exempel EU-kunskap, jämställdhets-integrering och intressebevakning.

MiljöArbetet med energieffektivisering pågår löpande i dotterkoncernen SKL Fastigheter och Service, från vilka SKL hyr sina lokaler. Arbetet med att miljöcer-tifiera fastigheterna pågår. Hyresgästerna kan nu-mera erbjudas gröna hyresavtal. Moderbolaget är sedan 2003 certifierat enligt ISO 14001.

Förslag till vinstdisposition (kronor) Till Sveriges Kommuner och Landstings förfogande står (belopp i tkr)

Balanserade vinstmedel 882 492 551

Årets resultat 26 998 257

Summa 909 490 808

Styrelsen föreslår atti ny räkning balanseras 909 490 808

Summa 909 490 808

Vad beträffar moderföretagets och koncernens re-sultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföl-jande resultat- och balansräkningar, rapporter över eget kapital, kassaflödesanalyser samt noter. Alla belopp uttrycks i tusentals svenska kronor där ej annat anges.


Koncernens resultaträkning

Belopp i tkrNot 2014 2013

Rörelsens intäkterFörbundsavgift 448 289 425 014

Bidrag 5 528 675 1 030 669

Nettoomsättning 6 697 567 784 727

Övriga rörelseintäkter 13 122 16 886

1 687 653 2 257 296

Rörelsens kostnaderRåvaror och förnödenheter -9 728 -9 729

Handelsvaror -246 512 -360 496

Övriga externa kostnader 8,9 -798 911 -1 291 148

Personalkostnader 10 -508 233 -511 308

Avskrivningar 16-20 -45 373 -33 314

Resultat från andelar i intresseföretag 12 15 699 233

Övriga rörelsekostnader -335 -

Rörelseresultat 94 260 51 534

Resultat från finansiella posterÖvriga ränteintäkter och liknande resultatposter 13 56 902 34 018

Räntekostnader och liknande resultatposter 14 -9 237 -6 855

Resultat efter finansiella poster 141 925 78 697

Skatt på årets resultat 15 -14 008 -7 247

ÅRETS RESULTAT 127 917 71 450

– varav moderföretagets andel 127 597 71 130

– varav minoritetens aktieägare 320 320



Koncernens balansräkning

Belopp i tkr Not 2014-12-31 2013-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

Programvaror 16 5 920 4 358

Goodwill 17 4 447 5 251

10 367 9 609

Materiella anläggningstillgångarByggnader och mark 18 662 806 357 601

Inventarier och installationer 19 16 433 19 985

Pågående nyanläggningar m.m. 271 154

Hyresgästanpassningar 20 106 320 117 633

785 830 495 373

Finansiella anläggningstillgångarAndelar i intresseföretag 22 156 846 141 147

Andra långfristiga värdepappersinnehav 23 988 570 970 023

Andra långfristiga fordringar 6 812 2 150

1 152 228 1 113 320

Summa anläggningstillgångar 1 948 425 1 618 302

Omsättningstillgångar

Varulager m.m.Färdiga varor och handelsvaror 2 730 3 179

2 730 3 179

Kortfristiga fordringarKundfordringar 96 376 136 156

Skattefordringar 10 564 18 907

Övriga fordringar 205 118 83 112

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 39 503 75 787

351 561 313 962

Kortfristiga placeringarKortfristiga placeringar 25 268 889 300 465

268 889 300 465

Kassa och bank 1 662 686 1 639 711

Summa omsättningstillgångar 2 285 866 2 257 317

SUMMA TILLGÅNGAR 4 234 291 3 875 619


Koncernens balansräkning

Belopp i tkrNot 2014-12-31 2013-12-31

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapitalAnnat eget kapital inklusive årets resultat 1 445 889 1 318 388

Eget kapital hänförligt till moderföretaget 1 445 889 1 318 388

Minoritetsintresse 6 852 6 528

Summa eget kapital 1 452 741 1 324 916

AvsättningarAvsättningar för pensioner m.m. 26 8 894 10 626

Uppskjutna skatteskulder 15 34 435 41 578

43 329 52 204

Långfristiga skulderÖvriga skulder 27 511 768 216 268

511 768 216 268

Kortfristiga skulderKortfristig skuld kreditinstitut 19 320 20 927

Leverantörsskulder 1 370 189 1 307 666

Övriga kortfristiga skulder 45 932 114 394

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 28 791 012 839 244

2 226 453 2 282 231

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 4 234 291 3 875 619

POSTER INOM LINJENStällda säkerheter

Fastighetsinteckningar 407 000 252 000

407 000 252 000

Ansvarsförbindelser

Övriga borgensförbindelser 5 000 1 411

5 000 1 411



Koncernens rapport över förändring eget kapital

Annat eget kapital inklusive årets

resultat

Summa eget kapital hänförligt till moder-företagets aktieägare

Minoritetsintresse Summa eget kapital

Ingående balans per 1 januari 2013 1 246 549 1 246 549 18 717 1 265 266

Årets resultat 71 130 71 130 320 71 450

Transaktioner med ägare:

Förändring ägarandel i dotterföretag 709 709 -12 509 -11 800

Summa transaktioner med aktieägare 709 709 -12 509 -11 800

Utgående balans per 31 december 2013 1 318 388 1 318 388 6 528 1 324 916

Annat eget kapital inklusive årets

resultat

Summa eget kapital hänförligt till moder-företagets aktieägare

Minoritetsintresse Summa eget kapital

Ingående balans per 1 januari 2014 1 318 388 1 318 388 6 528 1 324 916

Årets resultat 127 597 127 597 320 127 917

Transaktioner med ägare:

Utdelning till ägare -96 -96 4 -92

Summa transaktioner med aktieägare -96 -96 4 -92

Utgående balans per 31 december 2014 1 445 889 1 445 889 6 852 1 452 741


Koncernens kassaflödesanalys

(Belopp i tkr)

Not 2014 2013

Den löpande verksamhetenResultat efter finansiella poster 141 925 78 697

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 29 27 513 30 316

169 438 109 013

Betald skatt 30 -12 811 -13 932

Kassaflöde från den löpande verksamhetenföre förändringar av rörelsekapital 156 627 95 081

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalÖkning(-)/Minskning(+) av varulager 449 143

Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar -45 941 64 673

Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder -55 778 479 732

Kassaflöde från den löpande verksamheten 55 357 639 629

InvesteringsverksamhetenFörvärv av immateriella anläggningstillgångar 16 -3 364 -1 065

Förvärv av materiella anläggningstillgångar 18-20 -333 342 -23 789

Avyttring av materiella anläggningstillgångar 457 2 500

Förändring av långfristiga fordringar -4 662 303

Kassaflöde från investeringsverksamheten -340 911 -22 051

FinansieringsverksamhetenFörvärv av långfristiga värdepapper -18 547 0

Erhållen utdelning från intresseföretag 0 4 000

Upptagna långfristiga lån 295 500 46 883

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 276 953 50 883

Årets kassaflöde -8 601 668 461

Likvida medel vid årets början 1 940 176 1 271 715

Likvida medel vid årets slut* 1 931 575 1 940 176

* (varav kortfristiga placeringar) 268 889 300 465



Moderföretagets resultaträkning

Belopp i tkr

Not 2014 2013

Rörelsens intäkterFörbundsavgift 448 289 425 014

Bidrag 5 528 675 1 030 669

Nettoomsättning 6,7 142 172 142 594

Övriga rörelseintäkter 13 122 16 539

1 132 258 1 614 816

Rörelsens kostnaderÖvriga externa kostnader 7,8 -746 201 -1 241 319

Personalkostnader 10 -377 264 -387 704

Avskrivningar 19 -1 304 -1 146

Rörelseresultat 7 489 -15 353

Resultat från finansiella poster:Resultat från andelar i koncernföretag 11 15 015 28 015

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 13 5 232 14 112

Räntekostnader och liknande resultatposter 14 -737 -2 560

Resultat efter finansiella poster 26 999 24 214

Resultat före skatt 26 999 24 214

Skatt på årets resultat - -

ÅRETS RESULTAT 26 999 24 214


Moderföretagets balansräkning

Belopp i tkr

Not 2014-12-31 2013-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångarInventarier och installationer 19 4 123 4 635

4 123 4 635

Finansiella anläggningstillgångarAndelar i koncernföretag 21 1 200 693 1 200 693

Andra långfristiga värdepappersinnehav 23 213 751 211 154

Andra långfristiga fordringar 1 371 1 411

1 415 815 1 413 258

Summa anläggningstillgångar 1 419 938 1 417 893

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringarKundfordringar 21 404 46 646

Fordringar hos koncernföretag 44 434 21 099

Skattefordringar 6 030 14 784

Övriga fordringar 193 124 68 027

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 20 817 53 321

285 809 203 877

Kassa och bank 1 660 304 1 628 736

Summa omsättningstillgångar 1 946 113 1 832 613

SUMMA TILLGÅNGAR 3 366 051 3 250 506



Moderföretagets balansräkning

Belopp i tkr

Not 2014-12-31 2013-12-31

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Fritt eget kapitalEget kapital 50 958 50 958

Fria reserver 882 493 858 279

Årets resultat 26 999 24 214

Summa eget kapital 960 450 933 451

Långfristiga skulderAvsättningar för pensioner m.m. 2 094 5 225

Summa långfristiga skulder 2 094 5 225

Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 1 319 826 1 234 405

Kortfristiga skulder till koncernföretag 317 770 184 915

Övriga kortfristiga skulder 34 828 104 910

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 28 731 083 787 600

Summa kortfristiga skulder 2 403 507 2 311 830

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 366 051 3 250 506

POSTER INOM LINJEN

Ställda säkerheter Inga Inga

AnsvarsförbindelserBorgensförbindelser för koncernföretag 314 820 5 401

Övriga borgensförbindelser 5 000 1 411

Summa ansvarsförbindelser 319 820 6 812


Moderföretagets rapport över förändring i eget kapital

Eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital

Ingående balans per 1 januari 2013 50 958 886 883 -28 604 909 237Disposition av föregående års resultat -28 604 28 604 0Årets resultat 24 214 24 214Utgående balans per 31 december 2013 50 958 858 279 24 214 933 451

Eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital

Ingående balans per 1 januari 2014 50 958 858 279 24 214 933 451Disposition av föregående års resultat 24 214 -24 214 0Årets resultat 26 999 26 999Utgående balans per 31 december 2014 50 958 882 493 26 999 960 450



Moderföretagets kassaflödesanalys

Belopp i tkr

Not 2014 2013

Den löpande verksamhetenResultat efter finansiella poster 26 999 24 214

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 29 -1 827 -1 373

Betald skatt - -

Kassaflöde från den löpande verksamhetenföre förändringar av rörelsekapital 25 172 22 841

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalÖkning(-)/Minskning(+) av kortfristiga fordringar -81 932 66 987

Ökning(+)/Minskning(-) av kortfristiga skulder 91 677 593 536

Kassaflöde från den löpande verksamheten 34 917 683 364

InvesteringsverksamhetenFörvärv av materiella anläggningstillgångar 19 -792 -2 659

Ökning(-)/minskning(+) av långfristiga fordringar 40 -260

Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga placeringar -2 597 304 119

Kassaflöde från investeringsverksamheten -3 349 301 200

FinansieringsverksamhetenLämnat aktieägartillskott 0 -300 000

0 -300 000

Årets kassaflöde 31 568 684 564

Likvida medel vid årets början 1 628 736 944 172

Likvida medel vid årets slut 1 660 304 1 628 736


NoterNot 1. Allmän information

Sveriges Kommuner och Landsting, med organisationsnummer 2220000315, är en ideell förening registrerad i Sverige med säte i Stockholm.Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en sammanslutning för kommuner, landsting och regioner i Sverige vars verksamhet bygger på den lokala och regionala demokratin. Förbundet är en arbetsgivar och intresseorganisation.Samtliga kommuner, landsting och regioner är medlemmar. Förbundet är en ideell förening och verksamheten leds av en styrelse utsedd av kongressen. Till stöd finns en kansliorganisation.SKL företräder medlemmarnas intressen och ska med utgångspunkt i den lokala och regionala demokratin stödja dem i utvecklingen av välfärdstjänster. Förbundet har till huvuduppgift att utveckla den kommunala självstyrelsen med stort handlingsutrymme och stark medborgerlig förankring. Insatser för att stödja medlemmarna sker framförallt genom intressebevakning, verksamhetsutveckling samt rådgivning och service.

Not 2. Redovisningsprinciper och värderingsprinciper

Föreningen tillämpar Årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (”K3”).

K3 tillämpas för första gångenDetta är första året föreningen tillämpar K3 och övergångsdatum till K3 har fastställts till den 1 januari 2013. Föreningen tillämpade tidigare Bokföringsnämndens allmänna råd för större företag.Vid övergången till K3 har bestämmelserna i kapitel 35 ”Första gången detta allmänna råd tillämpas”, tillämpats, vilka kräver att föreningen tillämpar K3 retroaktivt. Detta innebär att jämförelsesiffrorna för 2013 är omräknade enligt K3. Det finns emellertid ett antal frivilliga och obligatoriska undantag från denna generella regel, vilka syftar till att underlätta övergången till K3. En beskrivning av hur föreningen tillämpat dessa undantag, inklusive en beskrivning av hur resultat och finansiella ställning påverkades av övergången till K3 samt en sammanfattning av de förändringar som gjorts av redovisningsprinciperna presenteras i not 31.

KoncernredovisningKoncernredovisningen omfattar moderföretaget SKL och de företag över vilka moderföretaget direkt eller indirekt har bestämmande inflytande (dotterföretag). Bestämmande inflytande innebär en rätt att utforma ett annat företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen av om ett bestämmande inflytande föreligger, ska hänsyn tas till innehav av finansiella instrument som är potentiellt röstberättigade och som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras till röstberättigade eget kapitalinstrument. Hänsyn ska också tas till om företaget genom agent har möjlighet att styra verksamheten. Bestämmande inflytande föreligger i normalfallet då moderföretaget direkt eller indirekt innehar aktier som representerar mer än 50 procent av rösterna.Ett dotterföretags intäkter och kostnader tas in i koncernredovisningen från och med tidpunkten för förvärvet till och med den tidpunkt då moderföretaget inte längre har ett bestämmande inflytande över dotterföretaget. Se avsnitt Rörelseförvärv nedan för redovisning av förvärv och avyttring av dotterföretag. Redovisningsprinciperna för dotterföretag överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper. Alla koncerninterna transaktioner, mellanhavanden samt orealiserade vinster och förluster hänförliga till koncerninterna transaktioner har eliminerats vid upprättandet av koncernredovisningen.

MinoritetsintresseKoncernens resultat och komponenter i eget kapital är hänförligt till moderföretagets ägare och minoritetsintresse. Minoritetsintressen redovisas separat inom eget kapital i koncernbalansräkningen och i direkt anslutning till posten Årets resultat i koncernresultaträkningen. Om koncernmässigt eget kapital avseende dotterföretaget är negativt, redovisas minoritetsintresset i dotterföretaget som en fordran på minoriteten, en negativ post inom eget kapital, endast om minoriteten har en bindande förpliktelse att täcka kapitalunderskottet och har förmåga att fullgöra förpliktelsen.

RörelseförvärvRörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden.Köpeskillingen för rörelseförvärvet värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten, vilket beräknas som summan av de verkliga värdena per förvärvstidpunkten för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt emitterade eget kapitalinstrument och utgifter som är direkt hänförliga till rörelseförvärvet. Exempel på utgifter är transaktionskostnader. I köpeskillingen ingår villkorad köpeskilling, förutsatt att det vid förvärvstidpunkten är sannolikt att köpeskillingen kommer att justeras vid en senare tidpunkt och att beloppet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Anskaffningsvärdet för den förvärvade enheten justeras på balansdagen och när den slutliga köpeskillingen fastställs, dock ej senare än ett år efter förvärvstidpunkten. De identifierbara förvärvade tillgångarna och övertagna skulderna redovisas till verkligt värde per förvärvstidpunkten med följande undantag:• pensionsförpliktelser fastställs enligt K3 kapitel 28 Ersättningar till anställda,• uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder fastställs enligt K3 kapitel 29 Inkomstskatter, • skulder för aktierelaterade ersättningar fastställs enligt K3 kapital 26 Aktierelaterade ersättningar,• immateriella tillgångar utan aktiv marknad, samt• ansvarsförbindelser vilka värderas enligt K3 kapitel 21 Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar. En avsättning som avser utgifter för omstrukturering av den förvärvade enhetens verksamhet ingår i förvärvsanalysen endast i den utsträckning som den förvärvade enheten redan före förvärvstidpunkten uppfyller villkoren för att få redovisa en avsättning.

Värdering av minoritetens andel av tillgångar och skulder vid förvärvstidpunktenVid förvärv av färre än samtliga andelar av den förvärvade enheten läggs värdet av minoritetens andel till anskaffningsvärdet. Minoritetens andel av den förvärvade enhetens tillgångar och skulder, inklusive goodwill eller negativ goodwill värderas till verkligt värde.

Goodwill och negativ goodwillVid rörelseförvärv där summan av köpeskillingen, verkligt värde på minoritetens andelar och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas skillnaden som goodwill i koncernbalansräkningen. Om skillnaden är negativ, ska värdet på identifierbara tillgångar och skulder omprövas. Negativ goodwill som motsvarar förväntade framtida förluster intäktsförs i takt med att förlusterna uppkommer. Negativ goodwill som motsvarar verkligt värde på icke monetära tillgångar upplöses i resultaträkningen under tillgångarnas kvarvarande vägda genomsnittliga nyttjandeperiod. Den del av negativ goodwill som överstiger de identifierbara ickemonetära tillgångarnas verkliga värde redovisas direkt i resultaträkningen. Se även avsnitt Goodwill nedan.



Förändringar i innehavetFörvärv eller avyttring av andelar i företag som är dotterföretag såväl före som efter förändringen anses vara en transaktion mellan ägare och effekten av transaktionen redovisas direkt i eget kapital.Förvärvas ytterligare andelar i ett företag som inte är dotterföretag så att bestämmande inflytande uppkommer, anses de ursprungliga andelarna i koncernredovisningen avyttrade. Den vinst eller förlust, beräknad som skillnaden mellan verkligt värde och koncernmässigt redovisat värde, redovisas i koncernresultaträkningen.När moderföretaget förlorar bestämmande inflytande över ett dotterföretag, anses samtliga andelar avyttrade och den vinst eller förlust som uppstår vid avyttringen redovisas i koncernresultaträkningen. Finns andelar kvar efter avyttringen, redovisas de enligt kapitel 11 Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet.

GoodwillGoodwill utgör skillnaden mellan anskaffningsvärdet och koncernens andel av det verkliga värdet på ett förvärvat dotterföretags identifierbara tillgångar och skulder på förvärvsdagen. Vid förvärvstidpunkten redovisas goodwill till anskaffningsvärde och efter det första redovisningstillfället värderas den till anskaffningsvärde efter avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Goodwill skrivs av över den förväntade nyttjandeperioden vilken uppgår till mellan 510 år.”Per varje balansdag gör företaget en bedömning om det finns någon indikation på att värdet av goodwill är lägre än det redovisade värdet. Finns det en sådan indikation beräknar företaget återvinningsvärdet för goodwill och upprättar en nedskrivningsprövning.Vid prövning av nedskrivningsbehov fördelas goodwill på de kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av förvärvet. Om återvinningsvärdet för en kassagenererande enhet fastställs till ett lägre värde än det redovisade värdet, fördelas nedskrivningsbeloppet, först minskas det redovisade värdet för goodwill som hänförts till den kassagenererande enheten och sedan minskas det redovisade värdet på övriga tillgångar i proportion till det redovisade värdet för varje tillgång i enheten. En redovisad nedskrivning av goodwill återförs i en senare period endast om nedskrivningen föranleddes av en särskild extern omständighet av ovanlig karaktär som inte förväntas upprepas och senare händelser har inträffat som upphäver verkningarna av denna omständighet.”

Andelar i intresseföretag Ett intresseföretag är ett företag där koncernen utövar ett betydande men inte bestämmande inflytande, normalt omfattar det företag där koncernen innehar 20 procent–50 procent av rösterna. Andelar i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden redovisas en investering i ett intresseföretaget inledningsvis till tillgångens anskaffningsvärde. Det redovisade värdet ökas eller minskas därefter för att beakta koncernens andel av intresseföretagets resultat efter förvärvstidpunkten. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde. Det redovisade värdet justeras även för att återspegla andra förändringar intresseföretagets eget kapital.Om koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger det redovisade värdet på andelarna i intresseföretaget, minskas det redovisade värdet tills det redovisade värdet är noll. Ytterligare förluster redovisas som avsättning endast till den del ägarföretaget har en legal förpliktelse eller informell förpliktelse att täcka förlusterna eller om ägarföretaget gjort utbetalningar för intresseföretagets räkning. Redovisar intresseföretaget kommande räkenskapsår vinst ska ägarföretaget redovisa sin andel av vinster först när dessa överstiger andelen av de förluster som inte har redovisats av ägarföretaget.Andel i intresseföretagets resultat efter skatt redovisas som ””Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures”” i koncernens resultaträkning.

Förändringar i innehavetFörvärvas ytterligare andelar i ett företag som såväl före som efter förvärvet är intresseföretag, värderas de andelar som ägdes före förvärvet inte om. Avyttras andelar i ett intresseföretag så att betydande inflytande inte längre föreligger, anses samtliga andelar som avyttrade och vinst eller förlust vid avyttringen redovisas i koncernresultaträkningen. Finns andelar kvar efter avyttringen, redovisas de enligt kapitel 11 Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet.

Intäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av den ersättning som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för mervärdeskatt, rabatter, returer och liknande avdrag.För information om koncernens intäktsfördelning per verksamhetsområde hänvisas till not 6 nedan.

VaruförsäljningIntäkter från försäljning av varor redovisas när varorna levererats och äganderätten har överförts till kunden, varmed samtliga villkor nedan är uppfyllda: • Företaget har överfört de väsentliga risker och fördelar som är förknippade med varornas ägande,• företaget inte längre har något sådant engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägande och utövar inte heller utövar någon reell kontroll över de sålda varorna, • inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt,• det ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen sannolikt kommer att tillfalla företaget, och• de utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Försäljning av tjänsterIntäkter från försäljning av tjänster på löpande räkning redovisas som intäkt i den period arbetet utförs och material levereras eller förbrukas.

Utdelning och ränteintäkterUtdelningsintäkter redovisas när ägarens rätt att erhålla betalning har fastställts.Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla framtida in och utbetalningar under räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran.

Offentliga bidragOffentliga bidrag redovisas i enlighet med BFNAR 2012:1, vilket innebär att endast det inflöde av ekonomiska fördelar som en förening erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning får redovisas som intäkt. Bidrag som endast vidareförmedlas redovisas över balansräkningen.Inkomster från offentliga bidrag som är förenade med krav på framtida prestation redovisas som intäkt när prestationen utförs och de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen sannolikt kommer att tillfalla företaget och inkomsten kan beräknas tillförlitligt. Offentliga bidrag har värderats till det verkliga värdet av den tillgång som företaget fått eller beräknas få.


LeasingavtalEtt finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal. Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing.

Leasetagare Leasingavgifter vid operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden, såvida inte ett annat systematiskt sätt bättre återspeglar användarens ekonomiska nytta över tiden.

LeasegivareLeasingintäkter vid operationella leasingavtal intäktsförs linjärt över leasingperioden, såvida inte ett annat systematiskt sätt bättre återspeglar hur de ekonomiska fördelar som hänförs till objektet minskar över tiden.

Utländsk valutaKoncernens redovisningsvaluta är svenska kronor (SEK).

Omräkning av poster i utländsk valutaVid varje balansdag räknas monetära poster i utländsk valuta om till balansdagens kurs. Ickemonetära poster, som värderas till historiskt anskaffningsvärde i en utländsk valuta, räknas inte om. Valutakursdifferenser redovisas i rörelseresultatet eller som finansiell post utifrån den underliggande affärshändelsen, i den period de uppstår.

LåneutgifterLåneutgifter redovisas i resultaträkningen i den period de uppkommer.

Ersättningar till anställdaErsättningar till anställda i form av löner, betald semester, betald sjukfrånvaro m.m. samt pensioner redovisas i takt med intjänandet. Beträffande pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras dessa som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda pensionsplaner.

Avgiftsbestämda planerFör avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat oberoende juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Företagets resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas vilket normalt sammanfaller med tidpunkten för när premier erläggs.

Förmånsbestämda planerFör förmånsbestämda pensionsförpliktelser har företaget en förpliktelse att lämna överenskomna ersättningar till nuvarande och tidigare anställda. Företaget bär i allt väsentligt risken att ersättningarna kommer att kosta mer än förväntat (aktuariell risk), dels risken att avkastningen på tillgångarna avviker från förväntningarna (investeringsrisk)SKL:s förmånsbestämda pensionsförpliktelser är tryggade genom SKL Pensionsstiftelse. En avsättning redovisas endast om stiftelsens förmögenhet värderad till marknadsvärde understiger förpliktelsen.

InkomstskatterSkattekostnaden utgörs av summan av aktuell skatt och uppskjuten skatt.

Aktuell skattAktuell skatt beräknas på det skattepliktiga resultatet för perioden. Skattepliktigt resultat skiljer sig från det redovisade resultatet i resultaträkningen då det har justerats för ej skattepliktiga intäkter och ej avdragsgilla kostnader samt för intäkter och kostnader som är skattepliktiga eller avdragsgilla i andra perioder. Aktuell skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som gäller per balansdagen.

Uppskjuten skattUppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan det redovisade värdet på tillgångar och skulder i de finansiella rapporterna och det skattemässiga värdet som används vid beräkning av skattepliktigt resultat. Uppskjuten skatt redovisas enligt den s k balansräkningsmetoden. Uppskjutna skatteskulder redovisas för i princip alla skattepliktiga temporära skillnader, och uppskjutna skattefordringar redovisas i princip för alla avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Obeskattade reserver redovisas inklusive uppskjuten skatteskuld.Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar omprövas varje balansdag och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga resultat kommer att finnas tillgängliga för att utnyttjas, helt eller delvis, mot den uppskjutna skattefordran. Värderingen av uppskjuten skatt baseras på hur företaget, per balansdagen, förväntar sig att återvinna det redovisade värdet för motsvarande tillgång eller reglera det redovisade värdet för motsvarande skuld. Uppskjuten skatt beräknas baserat på de skattesatser och skatteregler som har beslutats före balansdagen.

Aktuell och uppskjuten skatt för periodenAktuell och uppskjuten skatt redovisas som en kostnad eller intäkt i resultaträkningen, utom när skatten är hänförlig till transaktioner som redovisats direkt mot eget kapital. I sådana fall ska även skatten redovisas direkt mot eget kapital.

Immateriella tillgångar

Anskaffning genom separata förvärvImmateriella tillgångar som förvärvats separat redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över tillgångens uppskattade nyttjandeperiod, vilken uppskattas till 35 år. Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder omprövas om det finns en indikation på att dessa har förändrats jämfört med uppskattningen vid föregående balansdag. Effekten av eventuella ändringar i uppskattningar och bedömningar redovisas framåtriktat. Avskrivning påbörjas när tillgången kan användas.

GoodwillGoodwill redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar kostnadsförs så att tillgångens anskaffningsvärde skrivs av linjärt över dess bedömda nyttjandeperiod.



Borttagande från balansräkningenEn immateriell anläggningstillgång tas bort från balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inte några framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Den vinst eller förlust som uppkommer när en immateriell anläggningstillgång tas bort från balansräkningen är skillnaden mellan vad som eventuellt erhålls, efter avdrag för direkta försäljningskostnader, och tillgångens redovisade värde. Detta redovisas i resultaträkningen som en övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad.

Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Anskaffningsvärdet består av inköpspriset och utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet för att bringa den på plats och i skick att användas. Tillkommande utgifter inkluderas endast i tillgången eller redovisas som en separat tillgång, när det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med posten kommer att tillfalla företaget och att anskaffningsvärdet för densamma kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga kostnader för reparationer och underhåll samt tillkommande utgifter redovisas i resultaträkningen i den period då de uppkommer. Då skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter bedöms vara väsentlig, delas tillgången upp på dessa komponenter.Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar kostnadsförs så att tillgångens anskaffningsvärde, eventuellt minskat med beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut, skrivs av linjärt över dess bedömda nyttjandeperiod. Om en tillgång har delats upp på olika komponenter skrivs respektive komponent av separat över dess nyttjandeperiod. Avskrivning påbörjas är den materiella anläggningstillgången kan tas i bruk. Följande avskrivningstider tillämpas:

Immateriella anläggningstillgångarAktiverade utvecklingskostnader 2033%Programvaror 20%Goodwill 1020%

Materiella anläggningstillgångarByggnader 1,53%Inventarier och installationer 2033%Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder omprövas om det finns indikationer på att förväntad förbrukning har förändrats väsentligt jämfört med uppskattningen vid föregående balansdag. Då företaget ändrar bedömning av nyttjandeperioder, omprövas även tillgångens eventuella restvärde. Effekten av dessa ändringar redovisas framåtriktat.

Borttagande från balansräkningenDet redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort från balansräkningen vid utrangering eller avyttring, eller när inte några framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången eller komponenten. Den vinst eller förlust som uppkommer när en materiell anläggningstillgång eller en komponent tas bort från balansräkningen är skillnaden mellan vad som eventuellt erhålls, efter avdrag för direkta försäljningskostnader, och tillgångens redovisade värde. Den realisationsvinst eller realisationsförlust som uppkommer när en materiell anläggningstillgång eller en komponent tas bort från balansräkningen redovisas i resultaträkningen som en övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad.

Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar Vid varje balansdag analyserar bolagen i koncernen de redovisade värdena för materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar för att fastställa om det finns någon indikation på att dessa tillgångar har minskat i värde. Om så är fallet, beräknas tillgångens återvinningsvärde för att kunna fastställa värdet av en eventuell nedskrivning. Där det inte är möjligt att beräkna återvinningsvärdet för en enskild tillgång, beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader är det pris som företaget beräknar kunna erhålla vid en försäljning mellan kunniga, av varandra oberoende parter, och som har ett intresse av att transaktionen genomförs, med avdrag för sådana kostnader som är direkt hänförliga till försäljningen. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras uppskattat framtida kassaflöde till nuvärde med en diskonteringsränta före skatt som återspeglar aktuell marknadsbedömning av pengars tidsvärde och de risker som förknippas med tillgången. För att beräkna de framtida kassaflödena har företaget använt budget och prognoser för de kommande tio åren.Om återvinningsvärdet för en tillgång (eller kassagenererande enhet) fastställs till ett lägre värde än det redovisade värdet, skrivs det redovisade värdet på tillgången (eller den kassagenererande enheten) ned till återvinningsvärdet. En nedskrivning har omedelbart kostnadsföras i resultaträkningen. Vid varje balansdag gör företaget en bedömning om den tidigare nedskrivningen inte längre är motiverad. Om så är fallet återförs nedskrivningen delvis eller helt. Då en nedskrivning återförs, ökar tillgångens (den kassagenererande enhetens) redovisade värde. Det redovisade värdet efter återföring av nedskrivning får inte överskrida det redovisade värde som skulle fastställts om ingen nedskrivning gjorts av tillgången (den kassagenererande enheten) under tidigare år. En återföring av en nedskrivning redovisas direkt i resultaträkningen.

Finansiella instrumentEn finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräkningen när företaget blir part till instrumentets avtalsenliga villkor. En finansiell tillgång bokas bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från tillgången upphör, regleras eller när företaget förlorar kontrollen över den. En finansiell skuld, eller del av finansiell skuld, bokas bort från balansräkningen när den avtalade förpliktelsen fullgörs eller på annat sätt upphör.Vid det första redovisningstillfället värderas omsättningstillgångar och kortfristiga skulder till anskaffningsvärde. Långfristiga fordringar samt långfristiga skulder värderas vid det första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde. Låneutgifter periodiseras som en del i lånets räntekostnad enligt effektivräntemetoden (se nedan).Vid värdering efter det första redovisningstillfället värderas omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip, dvs. det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Kortfristiga skulder värderas till nominellt belopp.Långfristiga fordringar och långfristiga skulder värderas efter det första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde.

Upplupet anskaffningsvärdeMed upplupet anskaffningsvärde avses det belopp till vilket tillgången eller skulden initialt redovisades med avdrag för amorteringar, tillägg eller avdrag för ackumulerad periodisering enligt effektivräntemetoden av den initiala skillnaden mellan erhållet/betalat belopp och belopp att betala/erhålla på förfallodagen samt med avdrag för nedskrivningar.Effektivräntan är den ränta som vid en diskontering av samtliga framtida förväntade kassaflöden över den förväntade löptiden resulterar i det initialt redovisade värdet för den finansiella tillgången eller den finansiella skulden.


DerivatinstrumentKoncernen ingår derivattransaktioner med syfte att hantera ränterisker. Derivatinstrument redovisas enligt lägsta värdets princip. Derivatinstrument med negativt värde värderas till det belopp som för företaget är mest förmånligt om förpliktelsen regleras eller överlåtits på balansdagen. Skulden redovisas på raden ”Övriga kortfristiga skulder”.

Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångarVid varje balansdag utvärderar företaget om det finns indikationer på att en eller flera finansiella anläggningstillgångar minskat i värde.

VarulagerVarulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först införstutmetoden (FIFU). Nettoförsäljningsvärde är försäljningsvärdet efter avdrag för beräknade kostnader som direkt kan hänföras till försäljningstransaktionen.I anskaffningsvärdet ingår utgifter för inköp, tillverkning samt andra utgifter för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. I anskaffningsvärdet för en egentillverkad tillgång ingår, utöver sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader.

Likvida medelLikvida medel inkluderar kassamedel och disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut samt andra kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till kontanter och är föremål för en obetydlig risk för värdefluktuationer. För att klassificeras som likvida medel får löptiden inte överskrida tre månader från tidpunkten för förvärvet.

AvsättningarAvsättningar redovisas när företaget har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. En avsättning omprövas varje balansdag och justeras så att den återspeglar den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen, med hänsyn tagen till risker och osäkerheter förknippade med förpliktelsen. När en avsättning beräknas genom att uppskatta de utbetalningar som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen, motsvarar det redovisade värdet nuvärdet av dessa utbetalningar.

AnsvarsförbindelserEn ansvarsförbindelse är en möjlig förpliktelse till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir, eller en befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Ansvarsförbindelser redovisas inom linjen i balansräkningen.

KassaflödesanalysKassaflödesanalysen visar företagets förändringar av företagets likvida medel under räkenskapsåret. Kassaflödesanalysen har upprättats enligt den indirekta metoden. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in och utbetalningar.

Not 3. Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningarNedan redogörs för de viktigaste antagandena om framtiden, och andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar per balansdagen, som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästa räkenskapsår.

Värdering av förvaltningsfastigheterKoncernen redovisar sina förvaltningsfastigheter till upplupet anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade av och nedskrivningar. Vid sjunkande marknadsvärden på förvaltningsfastigheterna tillhörande Slussgården Högberga AB och Slussgården Lammet AB kommer koncernens resultat och balansräkning att påverkas negativt. De förvaltningsfastigheter som innehas av Slussgården Jupiter AB, Slussgården Saturnus AB samt Slussgården Överkikaren AB har så stora bedömda övervärden att värdeförändringar på dessa ej bedöms få genomslag på koncernens finansiella rapportering. Vid övergången till K3 har nyttjandetider för fastigheternas olika komponenter bedömts utifrån anskaffningsår och förväntad livslängd kombinerat med okulära besiktningar. Moderbolagets personal utöver därtill löpande tillsyn av fastigheterna varvid förändringar i livslängder skall kunna identifieras och åtgärdas på ett tidigt stadium.

SkattKoncernens skattemässiga underskottsavdrag i Slussgården Högberga AB har ej bedömts kunna nyttjas mot framtida vinster inom rimlig tid p.g.a. koncernbidragsspärrar varför dessa underskottsavdrag ej har aktiverats. Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder rörande temporära skillnader på fastigheter har dock balansförts i samtliga fall. Underskottsavdragen i SKL och det vilande dotterföretaget Att Veta AB har av försiktighetsskäl inte aktiverats.

Finansiella instrumentKoncernen värderar sina finansiella placeringar till lägsta värdets princip. Marknadsvärdet av tillgångarna var per bokslutdatum 150 mkr högre än anskaffningsvärdet. Medan koncernens aktieinnehav är delvis exponerat mot valutakursförändringar i dollar och euro är samtliga ränteinnehav denominerade i svenska kronor.

Kund- och hyresfordringarKoncernens kund och hyresfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta. Kreditrisk och motpartsrisken i fordringarna är låg då fordringarna dels är fördelade på många parter och dels då fordringarna avser kunder verksamma inom offentlig sektor.

Räntebärande skulderKoncernen har en låg belåningsgrad sett till både bokförda värden och verkliga värden. Samtliga räntebärande krediter är placerade till rörlig ränta. Risken för ökade marknadsräntor begränsas av tecknade räntetak med olika löptider under åren 20162019.



Not 4. Derivat och finansiella instrument

Koncernen innehar derivatkontrakt i form av räntecap (räntetak) och valutaswap i en ränteplacering.Det verkliga värdet för dessa derivat uppgår till ett totalt belopp om 167 tkr.

ValutariskMed valutarisk avses risken att verkligt värde eller framtida kassaflöden fluktuerar till följd av ändrade valutakurser. Koncernen bedriver endast verksamhet i Sverige och är därigenom inte exponerad för valutarisk förutom i ringa omfattning. Exponeringen för valutarisk härrör huvudsakligen från utländska aktiefondsinnehav i SKL Kapitalförvaltning AB.

RänteriskMed ränterisk avses risken att verkligt värde eller framtida kassaflöden fluktuerar till följd av ändrade marknadsräntor. Koncernens är främst exponerad för ränterisk genom sin lånefinansiering och sina räntebärande instrument.

Not 5. Bidrag

Moderföretaget 2014 2013Statliga bidrag 502 038 560 686Intäkter från Landstinget 3 514 440 338Övriga bidrag 23 123 29 645Summa 528 675 1 030 669

Statliga bidrag hänförligt till avtal med statliga myndigheter gällande projekt och utvecklingsarbetet där förbundet medverkar aktivt redovisas över resultaträkningen.Statliga bidrag där förbundet endast agerar som en förmedlare redovisas över balansräkningen. Detta innebär att av de totala statliga bidragen på 2 518 957 tkr (2 509 055 tkr) redovisas endast 501 995 tkr (560 686 tkr) över resultaträkningen. Resterande del bokförs direkt över balansräkningen.

Not 6. Nettoomsättning per rörelsegren

Koncernen 2014 2013Kvalitetssäkringsverksamhet 25 082 24 354Utbildningsverksamhet 4 340 3 714 Biståndsverksamhet 31 713 37 693 Fastighetsverksamhet 95 981 81 354 Tidningar/skrifter 59 753 55 712 Handels och förlagsverksamhet 29 342 30 397 Upphandlingsverksamhet 283 438 380 689 Konferensverksamhet 63 643 77 045 Konsultverksamhet 104 275 93 769 Summa 697 567 784 727

ModerföretagetKonferensverksamhet 63 643 77 045 Konsultverksamhet 75 959 61 744 Skrifter, kommissionsförsäljning 2 570 3 805 142 172 142 594

Not 7. Inköp och försäljning mellan koncernföretag

Av moderföretagets totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 13% (12%) av inköpen och 6% (5%) av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp som moderföretaget tillhör.


Not 8. Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Koncernen 2014 2013 Deloitte ABRevisionsuppdrag1 1 384 1 325 Skatterådgivning1 43 250 Övriga tjänster1 169 1 350 Summa 1 596 2 925

E&Y ABRevisionsuppdrag2 - 136 Skatterådgivning2 - 195 Övriga tjänster2 - 551 Summa 0 882

Moderföretaget 2014 2013 Deloitte ABRevisionsuppdrag3 319 375 Övriga tjänster3 103 1 325 Summa 422 1 700

E&Y ABÖvriga tjänster4 - 551 Summa 0 551

Not 9. Leasing

Koncernen

2014 2013 Förfallotidpunkt inom ett år 13 228 9 905 Senare än ett år men inom fem år 31 921 19 217 Senare än fem år 34 980 26 322

Under räkenskapsåret har leasingavgifterna i koncernen uppgått till 12 136 tkr.

Not 10. Anställda och personalkostnader

Medelantalet anställda

Koncernen Moderföretaget 2014 2013 2014 2013

Kvinnor 373 374 265 276Män 203 213 142 149Totalt 576 587 407 425

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2014 2013 Löner och Sociala Löner och Sociala ersättningar kostnader* ersättningar kostnader*

Moderföretaget 242 750 104 457 251 197 102 793(varav pensionskostnader)1 (23 948) (18 995)Dotterföretag 85 092 38 385 81 615 40 568(varav pensionskostnader)2 (11 618) (10 453)Koncernen totalt 327 842 142 842 338 745 190 442(varav pensionskostnader)3 (35 566) (29 448)

* Pensionskostnaderna i moderföretaget redovisas netto efter erhållen gottgörelse från SKL Pensionsstiftelse med 36 (41) mkr.

Av moderföretagets pensionskostnader avser 902 (852) tkr gruppen styrelse och VD. Moderföretagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 0 (0) tkr. Av koncernens pensionskostnader avser 4 231 (3 693) tkr gruppen styrelse och VD. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 6 800 (5 400) tkr.



Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m.fl. och övriga anställda

2014 2013 Styrelse Övriga Styrelse Övriga och VD anställda och VD anställda

Moderföretaget 6 579 236 171 6 236 244 961Dotterföretag 9 322 77 170 8 994 73 631Koncernen totalt 15 901 313 341 15 371 323 374(varav tantiem o.d.) (-) (-)

AvgångsvederlagInom koncernen har avtal träffats med VD i respektive dotterbolag, varigenom VD har rätt till avgångsvederlag på 1224 månader. För VD i moderföretaget har avtal träffats, varigenom VD har rätt till 24 månaders uppsägningstid. För VD själv gäller dock en uppsägningstid på 3 månader.

Könsfördelning i styrelse och företagsledning

ModerföretagetStyrelsen består till 57% (48%) av kvinnor och 43% (52%) av män. Företagsledningen består till 50 procent (50%) av kvinnor och 50% (50%) av män.

Not 11. Resultat från andelar i koncernföretag

Moderföretaget 2014 2013Utdelning från SKL Kapitalförvaltning - 13 000Utdelning från SKL Företag 15 015 15 015Summa 15 015 28 015

Not 12. Resultat från andelar i intresseföretag

Koncernen 2014 2013Resultatandel i SOS Alarm Sverige AB (50%) 14 361 -278Resultatandel i KPA AB (40%) 1 338 511Summa 15 699 233

Not 13. Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

Koncernen 2014 2013Realisationsresultat vid försäljning av värdepapper 43 207 13 649Utdelningar 1 530 -Ränteintäkter 9 371 11 786Övriga finansiella intäkter 2 794 8 583Summa 56 902 34 018

Moderföretaget 2014 2013Realisationsresultat vid försäljning av värdepapper 2 598 4 315Ränteintäkter koncernföretag 111 118Ränteintäkter övriga 2 523 3 102Övriga finansiella intäkter - 6 577Summa 5 232 14 112

Not 14. Räntekostnader och liknande resultatposter

Koncernen 2014 2013Räntekostnader -6 653 -6 855Övriga finansiella kostnader -2 584 -Summa -9 237 -6 855

Moderföretaget 2014 2013Räntekostnader koncernföretag -603 -1 892Räntekostnader övriga2 -134 -668Summa -737 -2 560


Not 15. Skatt på årets resultat

Koncernen 2014 2013Aktuell skatt -18 469 -2 926Skatt hänförligt till tidigare år -2 685 420Uppskjuten skatt 7 146 -4 741Skatt på årets resultat -14 008 -7 247

Avstämning årets skattekostnad 2014 2013Redovisat resultat före skatt 141 925 78 697Skatt beräknad enligt svensk skattesats (22%) -31 224 -17 313Skatteeffekt avseende: Resultatandelar enligt kapitalandelsmetoden 3 454 51Avskrivning av koncernmässiga övervärden -253 -431 Ej skattepliktiga intäkter 129 113Övriga ej avdragsgilla kostnader -2 403 -2 146Skatt på schablonintäkter -975 -610Ianspråktagande av underskottsavdrag 19 949 12 669Summa -11 323 -7 667

Justeringar som redovisats innevarande åravseende tidigare års aktuella skatt -2 685 420Årets redovisade skattekostnad -14 008 -7 247

Uppskjutna skatteskulder 2014-12-31 2013-12-31 Temporär skillnad fastigheter 20 106 24 670Obeskattade reserver 14 329 16 908Summa 34 435 41 578

ModerföretagetPå resultatet i moderföretaget utgår ingen skatt till följd av tidigare skattemässiga underskott. Dessa underskott har inte tagits upp som tillgång i balansräkningen.

Not 16. Programvaror

Koncernen 2014-12-31 2013-12-31Ackumulerade anskaffningsvärdenVid årets början1 12 142 13 775 Nyanskaffningar1 3 364 1 065 Avyttringar och utrangeringar1 - -2 698 Summa 15 506 12 142

Ackumulerade avskrivningar enligt planVid årets början2 -7 784 -8 891 Avyttringar och utrangeringar2 - 2 698 Årets avskrivning enligt plan1 -1 802 -1 591 Summa -9 586 -7 784

Planenligt restvärde vid årets slut 5 920 4 358

Not 17. Goodwill

Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början3 10 892 10 188 Förvärv av dotterföretag - 1 883 Omklassificeringar2 - -1 179 Summa 10 892 10 892

Ackumulerade avskrivningar enligt planVid årets början4 -5 641 -4 751 Årets avskrivning enligt plan2 -804 -890 Summa -6 445 -5 641




Not 18. Byggnader och mark

Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början5 464 638 466 433 Nyanskaffningar2 327 975 82 715 Omklassificeringar 154 - Avyttringar och utrangeringar3 -517 -84 510 Summa 792 250 464 638

Ackumulerade avskrivningar enligt planVid årets början6 -148 426 -138 454 Nyanskaffningar3 - -43 813 Avyttringar och utrangeringar4 508 42 734 Årets avskrivning enligt plan3 -21 763 -8 893 Omklassificeringar3 - 0 Summa -169 681 -148 426

Ackumulerade uppskrivningar Vid årets början7 41 389 42 541 Årets avskrivning enligt plan4 -1 152 -1 152 Summa 40 237 41 389


Not 19. Inventarier och installationer

Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början8 56 415 65 011 Nyanskaffningar4 4 133 20 894 Avyttringar och utrangeringar5 -2 874 -29 490 Summa 57 674 56 415

Ackumulerade avskrivningar enligt planVid årets början9 -36 430 -36 934 Avyttringar och utrangeringar6 1 501 9 871 Årets avskrivning enligt plan5 -6 966 -9 367 Återförda avskrivningar vid avyttringar 654 - Summa -41 241 -36 430


Moderföretaget 2014-12-31 2013-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärdenVid årets början10 7 111 4 502 Nyanskaffningar5 792 2 659 Avyttringar och utrangeringar7 -654 -50 Summa 7 249 7 111

Ackumulerade avskrivningar enligt planVid årets början11 -2 476 -1 330 Årets avskrivningar enligt plan6 -1 304 -1 146 Återförda avskrivningar vid avyttringar2 654 0 Summa -3 126 -2 476


Not 20. Hyresgästanpassningar

Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärdenVid årets början12 137 013 112 479 Omklassificeringar från påg. arbeten 1 234 14 124 Nyanskaffningar6 - 10 410 Summa 138 247 137 013

Ackumulerade avskrivningar enligt planVid årets början13 -19 380 -7 960 Årets avskrivningar enligt plan7 -12 547 -11 420 Summa -31 927 -19 380



Not 21. Andelar i koncernföretag

Moderföretaget Kapital- Rösträtts- Antal BokförtDotterföretag andel andel andelar värdeSKL Företag AB, 556117-7535 100% 100% 650 000 243 249SKL Kapitalförvaltning AB, 556615-2657 100% 100% 1 000 957 444Summa 1 200 693

Not 22. Andelar i intresseföretag

Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärdenVid årets början 141 147 144 914 Årets resultatandel 15 699 233 Erhållen utdelning - -4 000 Bokfört värde vid årets slut 156 846 141 147

Koncernens innehav av andelar i intresseföretagIntresseföretag, org. nr, säte Andel Värde i koncernenKPA AB, 556526-8694, Stockholm 40% 78 989 SOS Alarm AB, 556159-5819, Stockholm 50% 77 857 Summa 156 846

Not 23. Andra långfristiga värdepappersinnehav

Koncernen 2014-12-31 2014-12-31 2013-12-31 2013-12-31 Ansk.värde Markn.värde Ansk.värde Markn.värdeRäntebärande instrument 613 486 640 583 616 063 639 854Strukturerade produkter 82 682 97 998 59 896 69 278Svenska aktiefonder och certifikat 131 834 208 829 150 517 208 117Utländska aktiefonder och certifikat 160 546 181 936 143 476 153 733Aktier och andelar samt övrigt 71 71 71 71Summa 988 619 1 129 417 970 023 1 071 053

Moderföretaget 2014-12-31 2014-12-31 2013-12-31 2013-12-31 Ansk.värde Markn.värde Ansk.värde Markn.värdeRäntebärande instrument 213 729 222 569 211 132 213 954Övrigt 22 22 22 22Summa 213 751 222 591 211 154 213 976

Not 24. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Koncernen 2014-12-31 2013-12-31Upplupna arvodesintäkter - 4 874 Upplupna provisions- och abonnemangsintäkter 3 612 2 436 Övriga upplupna intäkter1 18 138 52 420 Förutbetalda kostnader1 17 753 16 057 Summa 39 503 75 787

ModerföretagetÖvriga upplupna intäkter2 8 299 49 537 Förutbetalda kostnader2 12 518 3 784 Summa 20 817 53 321

Not 25. Kortfristiga placeringar

Koncernen 2014-12-31 2014-12-31 2013-12-31 2013-12-31 Ansk.värde Markn.värde Ansk.värde Markn.värdeRäntebärande instrument 268 889 281 545 300 465 311 027Summa 268 889 281 545 300 465 311 027

Not 26. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 Pensionsskuld 8 894 10 626 Summa 8 894 10 626

ModerföretagetFörbundets pensionsåtaganden uppgick vid årsskiftet till 962 (959) mkr. Dessa åtaganden tryggas genom medel avsatta till pensionsstiftelse, vars tillgångar uppgick till 1 283 (1 202) mkr enligt marknadsvärdering.



Not 27. Långfristiga skulder

KoncernenAv balansposten förfaller 511 500 tkr till betalning tidigare än fem år efter balansdagen och 268 tkr senare än fem år efter balansdagen.

Not 28. upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 Upplupna personalkostnader1 37 259 38 466 Förutbetalda hyror 25 372 19 848 Förutbetalda projektmedel 697 684 737 128 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter1 30 697 43 802 Summa 791 012 839 244

ModerföretagetUpplupna personalkostnader2 25 485 26 676 Förutbetalda projektmedel 697 684 737 128 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter2 7 914 23 796 Summa 731 083 787 600

Not 29. Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Koncernen 2014 2013 Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar 45 034 33 313 Förändring av avsättningar -1 732 -2 764 Resultatandel i intresseföretag -15 699 -233 Minoritetsintressen -90 - Summa 27 513 30 316

Moderföretaget 2014 2013 Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar 1 304 1 146 Förändring av avsättningar -3 131 -2 569 Övrigt - 50 Summa -1 827 -1 373

Not 30. Betald inkomstskatt

Koncernen 2014 2013 Skattekostnad enligt resultaträkning -21 154 -4 692 Förändring av skattefordran 8 343 -9 240 Summa -12 811 -13 932

Not 31. Övergång till K3

SKL har tidigare tillämpat Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Från och med 1 januari 2014 upprättar SKL sin års och koncernredovisning enligt BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (”K3”).Övergångsdatum till K3 har fastställts till den 1 januari 2013. Övergången till K3 redovisas i enlighet med kapitel 35 Första gången detta allmänna råd tillämpas. Huvudregeln i K3 kapitel 35 kräver att ett företag tillämpar samtliga råd retroaktivt vid fastställande av ingångsbalansen. Dock finns vissa tvingande och frivilliga undantag från den retroaktiva tillämpningen. SKL har valt att tillämpa det frivilliga undantaget vad avser rörelseförvärv. K3 Kapitel 19 tillämpas således inte på rörelseförvärv som skedde före tidpunkten för övergång till K3.Övergången till K3 har inte haft någon påverkan på moderföretagets redovisning.

Effekt på eget kapital i koncernen vid övergång till K3 Not Fritt eget kapital Summa eget kapital

Utgående balans 2012-12-31 enligt fastställd balansräkning 1 262 104 1 262 104Effekt vid övergång till K3: Intressebolagsredovisning A -15 555 -15 555

Ingångsbalansräkning 2013-01-01 enligt K3 1 246 549 1 246 549

Utgående balans 2013-12-31 enligt tidigare redovisningsprinciper 1 331 094 1 331 094Effekt vid övergång till K3:Materiella anläggningstillgångar B -4 191 -4 191Skatteeffekt materiella anläggningstillgångar C 2 186 2 186Intressebolagsredovisning A -10 701 -10 701

Utgående balans 2013-12-31 enligt K3 1 318 388 1 318 388


Not A – Redovisning av andelar i intresseföretagKoncernen redovisar intresseföretag med tillämpning av kapitalandelsmetoden. Redovisningsprinciperna för intresseföretaget ska överensstämma med ägarföretagets redovisningsprinciper. Intresseföretaget SOS Alarm AB har till följd av byte av redovisningsprinciper redovisat justeringar i eget kapital vid öppningsbalansen till K3. SKL Företag AB har till följd av detta justerat sitt redovisade värde på andelarna. Detta medförde att koncernens egna kapital påverkades negativt med 15 555 tkr i samband med övergången till K3. Motsvarande effekt per 31 december 2013 uppgick till – 10 701 tkr.

Not B – Redovisning av materiella anläggningstillgångarSKL redovisar enligt K3 materiella anläggningstillgångar med tillämpning av komponentmetoden. Detta innebär att för de materiella anläggningstillgångar där förbrukningen av de betydande komponenterna i tillgången förväntas vara väsentlig, har tillgångens anskaffningsvärde fördelats på dessa komponenter. Avskrivningen sker baserat på respektive komponents nyttjandeperiod. Övergången till K3 har inneburit att koncernens fastigheter delats upp i komponenter. Fördelning av komponenter har skett per 1 januari 2013, dvs. ingen effekt på eget kapital i öppningsbalansen. Resultatet 2013 påverkades med 4 191 tkr till följd av denna uppdelning jämfört med tidigare redovisningsprinciper.

Not C – InkomstskatterJusteringarna av uppskjuten skatt utgörs av de effekter på uppskjuten skatt som uppkommit genom de justeringar som varit nödvändiga vid övergången till K3. Under 2013 har tillämpningen av K3 medfört minskad skatt med 2 186 tkr vilket motsvarar uppskjuten skatt på förändrade avskrivningar i de bolag där uppskjutna skattefordringar bedömts kunna nyttjas.

Not D – MinoritetsintresseTidigare redovisades skuld till minoritet som en skuld. Enligt K3 redovisas minoriteten som en del i eget kapital. I samband med övergången till K3 ökar det egna kapitalet med 18 717 tkr till följd av att minoritetsintresse ska redovisas som en del inom eget kapital. Motsvarande effekt per 31 december 2013 uppgick till 6 528 tkr.

Not E – KoncernbidragTidigare har koncernbidrag redovisats mot eget kapital. Enligt K3 redovisar SKL Företag AB både lämnade och erhållna koncernbidrag som bokslutsdisposition. Jämförelsetalen 2013 har omräknats.



Stockholm den 6 mars 2015

Anders Knape Lennart Gabrielsson Ilmar ReepaluOrdförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande

Carola Gunnarsson Emil Broberg Pia Kinhult 3:e vice ordförande

Lena Micko Elisabeth Unell Erik Langby

Sten Nordin Suzanne Frank Anders Ågren

Birgitta Rydberg Monica Selin Anders Henriksson

Peter Roslund Karin Wanngård Annelie Hulthén

Heléne Fritzon Erika Ullberg Ann-Catrin Lofvars

Håkan Sörman Verkställande direktör


Rapport om årsredovisningen och koncernredo-visningenVi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Sveriges Kommuner och Landsting för räkenskapsåret 2014-01-01–2014-12-31.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningenDet är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild en-ligt årsredovisningslagen och för den interna kon-troll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredo-visning och koncernredovisning som inte innehål-ler väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvarVårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisning på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovis-ning inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgär-der inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernre-dovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisning, vare sig dessa beror på oe-gentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrol-len som är relevanta för hur förbundet upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma gransk-ningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärde-ring av ändamålsenligheten i de redovisningsprin-ciper som har använts och av rimligheten i styrel-sens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den över-

gripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenEnligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisning upprättats i enlighet med års-redovisningslagen och ger en i alla väsentliga avse-enden rättvisande bild av förbundets och koncer-nens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsbe-rättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att kongressen fastställer re-sultaträkningen och balansräkningen för förbundet och för koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningarUtöver vår revision av årsredovisningen och kon-cernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande förbundets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sveriges Kommuner och Landsting för räkenskapsåret 2014-01-01–2014-12-31.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande förbundets vinst eller för-lust, och det är styrelsen och verkställande direktö-ren som har ansvaret för förvaltningen enligt aktie-bolagslagen.

Revisorns ansvarVårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande förbundets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande förbundets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är för-enligt med aktiebolagslagen.

Revisionsberättelse

Till kongressen i Sveriges Kommuner och LandstingOrganisationsnummer 222000-0315



Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisning granskat väsentliga beslut, åt-gärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkstäl-lande direktören är ersättningsskyldig mot förbun-det. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med årsredovisningslagen eller för-bundets stadgar.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenVi tillstyrker att kongressen disponerar vinsten en-ligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 6 mars 2015

Eva Åsare Niklas Wikström KennethStrömbergFörtroendevald revisor Förtroendevald revisor Förtroendevald revisor

Deloitte AB

Elisabeth WernemanAuktoriserad revisor


Politisk organisation

Organisationsschema

KongressRevisorer Valnämnd

StyrelseArbetsutskott

DelegationerFörhandlingsdelegationRevisionsdelegationSjukvårdsdelegation

Beredningar för:DemokratifrågoreSamhälletInternationella frågorKultur och fritidPrimärvård och äldreomsorgSamhällsbyggnadSocialpolitik och individomsorgTillväxt och regional utvecklingUtbildningsfrågor

Programberedningar för:Hur olika får det bliÖkat bostadsbyggande


Sveriges Kommuner och Landstings styrelse. Ordinarie ledamöter.

Ordförande: Anders Knape (M) ledamot kommunfullmäktige Karlstads kommun [email protected] 08452 78 01

1:e vice ordförande: Lennart Gabrielsson (FP) ledamot kommunfullmäktige Sollentuna kommun

2:e vice ordförande: Ilmar Reepalu (S), ledamot kommunfullmäktige Malmö stad

3:e vice ordförande: Carola Gunnarsson (C) oppositionsledare kommunstyrelsen Sala kommun

Elisabeth Unell (M) oppositionsråd Västerås stad

Pia Kinhult (M) regionstyrelsens ordförande Region Skåne

Erik Langby (M) nämndordförande Norrtälje kommun

Sten Nordin (M) ledamot i fullmäktige Stockholms stad

Suzanne Frank (M) landstingsstyrelsens ordförande Landstinget Kronoberg

Anders Ågren (M) kommunalråd Umeå kommun

Birgitta Rydberg (FP) landstingsråd Stockholms läns landsting

Monica Selin (KD) regionråd Västra Götalandsregionen

Anders Henriksson (S) landstingsstyrelsens ordförande Landstinget i Kalmar län

Lena Micko (S) kommunalråd Linköpings kommun

Peter Roslund (S) kommunstyrelsens ordförande Piteå kommun

Karin Wanngård (S) oppositionsborgarråd Stockholm stad

Anneli Hulthén (S) kommunstyrelsens ordförande Göteborgs stad

Erika Ullberg (S) landstingsråd Stockholms läns landsting

Heléne Fritzon (S) kommunalråd Kristianstads kommun

AnnCatrin Lofvars (MP) landstingsråd Landstinget Dalarna

Emil Broberg (V) landstingsråd Landstinget i Östergötland

Förtroendevalda

http://www.skl.se/press/cv-_ordforande_och_vd/cv_-_ordforande_och_vd

http://www.karlstad.se/

mailto:[email protected]

http://www.sollentuna.se/

http://www.malmo.se/

http://www.sala.se/

http://www.vasteras.se/

http://www.skane.se/

http://www.norrtalje.se/

http://stockholm.se/

http://[email protected]

http://www.umea.se

http://www.sll.se/

http://www.sll.se/

http://www.vgregion.se/


http://www.ltkalmar.se

http://www.linkoping.se/

http://www.pitea.se/kommun/sokframeset.asp?innehall=kommun

http://www.stockholm.se/

http://www.goteborg.se/

http://www.sll.se/

http://www.sll.se/

http://www.kristianstad.se/

http://www.ltdalarna.se/

http://www.lio.se/

http://www.lio.se/


Sveriges Kommuner och Landstings styrelse. Ersättare.

Torbjörn Rosdahl (M) landstingsstyrelsens ordförande Stockholms läns landsting

Jonas Ransgård (M) kommunalråd Göteborgs stad

Peter Danielsson (M) kommunstyrelsens ordförande Helsingborgs stad

Inger KällgrenSawela (M) oppositionsråd Gävle kommun

Stefan Svensson (M) kommunstyrelsens ordförande Partille kommun

Helene Odenjung (FP)kommunalråd Göteborgs stad

Jonas Andersson (FP) regionråd Västra Götalandsregionen

Eva Nypelius (C) regionstyrelseledamot Region Gotland

Kristina Jonäng (C) regionråd Västra Götalandsregionen

Bengt Germundsson (KD) kommunstyrelsens ordförande Markaryds kommun

GertInge Andersson (S) regionstyrelsens ordförande Västra Götalandsregionen

Anna Fransson (S) landstingsråd Landstinget Kronoberg

Ulf Olsson (S) kommunstyrelsens ordförande Borås stad

Elvy Söderström (S) kommunstyrelsens ordförande Örnsköldsviks kommun

Peter Lindroth (S) oppositionsråd Karlsborgs kommun

Peter Olofsson (S) landstingsstyrelsens ordförande Västerbottens läns landsting

Katarina Berggren (S) kommunstyrelsens ordförande Botkyrka kommun

Karolina Skog (MP) kommunalråd Malmö stad

Anna Hövenmark (V) kommunstyrelseledamot Jokkmokks kommun

Kenneth Backgård (NS) oppositionsråd Norrbottens läns landsting

Billy Bertilsson (SVG) gruppledareVästra Götalandsregionen

http://www.sll.se/

http://www.sll.se/

http://www.goteborg.se

http://helsingborg.se

http://www.gavle.se

http://www.partielle.se

http://www.goteborg.se/



http://www.gotland.se/



http://www.markaryds.se



http://www.ltkronoberg.se/

http://www.boras.se

http://www.ornskoldsvik.se

http://www.karlsborg.se

http://www.vll.se

http://www.vll.se

http://www.botkyrka.se/

http://www.malmo.se/

http://www.jokkmokk.se

http://www.nll.se

http://www.nll.se



Förtroendevalda


Adjungerande till styrelsenI sin egenskap av ordförande och vice ordförande i förhandlingsdelegationen och sjukvårdsdelegationen.

Ingela Gardner Sundström (M) ordförande i förhandlingsdelegationen Österåkers kommun

Mats Eriksson (M) ordförande i sjukvårds delegationen Region Halland

Ingrid Lennerwald (S)1:e vice ordf i sjukvårds delegationen Region Skåne

Arbetsutskottet

Ordinarie ledamöterAnders Knape (M), Karlstads kommun Lennart Gabrielsson (FP), Sollentuna kommun Carola Gunnarsson (C), Sala kommun Monica Selin (KD), Västra Götalandsregionen Ilmar Reepalu (S), Malmö stad Anders Henriksson (S), Landstinget i Kalmar län Lena Micko (S), Linköpings kommun

ErsättareElisabeth Unell (M), Västerås stad Helene Odenjung (FP), Göteborgs stad Eva Nypelius (C), Region Gotland Bengt Germundsson (KD), Markaryds kommun Peter Roslund (S), Piteå kommun Karin Wanngård (S), Stockholms stad Anneli Hulthén (S), Göteborgs stad

http://www.osteraker.se/externwebb/

http://www.regionhalland.se/



Beredningen för demokratifrågor

Ordinarie ledamöter

Ordförande SvenÅke Thoresen (S) Region Gävleborg

Vice ordförande Peter Helander (C) Mora kommun

Anna Wiklund (M) Enköpings kommun

Gösta Bergenheim (M) Region Halland

Paul Lindvall (M) Linköpings kommun

Carina Sándor (FP) Skinnskattebergs kommun

Magnus Oscarsson (KD) Ödeshögs kommun

Margaretha Olsson (S) Olofströms kommun

Urban Granström (S) Nyköpings kommun

Lilly Bäcklund (S) Lycksele kommun

Marina Johansson (S) Göteborgs stad

Ersättare

Fredrik Saweståhl (M) Tyresö kommun

Maria Dellham (M) Landstinget Västmanland

Ulf Bingsgård (M) Trelleborgs kommun

Mattias Karlsson (M) Luleå kommun

Jeanette Qvist (S) Varbergs kommun

Marie Ekman (S) Skövde kommun

ElsMarie Ragnar (SVG) Västra Götalandsregionen

http://www.regiongavleborg.se

http://www.mora.se/

http://www.enkoping.se

http://www.regionhalland.se


http://www.skinnskatteberg.se

http://www.skinnskatteberg.se

http://www.odeshog.se

http://www.olofstrom.se/

http://www.nykoping.se

http://www.lycksele.se


http://www.tyreso.se

http://www.ltv.se

http://www.trelleborg.se

http://www.lulea.se

http://www.halmstad.se

http://www.skovde.se

http://www.vgregion.se


Förtroendevalda


Beredningen för eSamhället


Ordförande Jerker Swanstein (M) Region Skåne

Vice ordförande Kalle Sandström (S), Landstinget Blekinge

Mats Gerdau (M) Nacka kommun

Patrik Stenvard (M) Landstinget Gävleborg

Annika Tännström (M) Västra Götalandsregionen

Jonas Andersson (FP) Västra Götalandsregionen

Gustav Hemming (C) Stockholms läns landsting

AnnSofie Andersson (S) Östersunds kommun

JanÅke Simonsson (S) Västra Götalandsregionen

Börje Wennberg (S) Landstinget Uppsala län

Agneta Granström (MP) Norrbottens läns landsting

Ersättare

IngaLill Jonsson (M) Nordmalings kommun

Thomas af Bjur (FP) Landstinget Sörmland

Rasmus Persson (C) Örebro kommun

Birgitta Nordwall (KD) Västerbottens läns landsting

Anna Ljungdéll (S) Nynäshamns kommun

Birgitta Sevefjord (V) Stockholms läns landsting

Yasin Abbes () Västra Götalandsregionen

http://www.skane.se

http://www.ltblekinge.se

http://www.nacka.se/Sidor/default.aspx

http://www.lg.se





http://www.stockholm.se


http://www.ostersund.se



http://www.lul.se

http://www.nll.se

http://www.nll.se

http://www.nordmaling.se

http://www.landstingetsormland.se

http://www.orebro.se

http://www.vll.se

http://www.vll.se

http://www.nynashamn.se/

http://www.sll.se

http://www.sll.se




Beredningen för internationella frågor


Ordförande Lotta Håkansson Harju (S)Järfälla kommun

Vice ordförande Lars Persson (FP) Sundsvalls kommun

Alexander Wendt (M) Landstinget Blekinge

Margareta Björck (M) Stockholms stad

EwaMay Karlsson (C) Vindelns kommun

Åke Svensson (S) Region Gotland

Yoomi Renström (S) Ovanåkers kommun

Ersättare

Michael Sandin (M) Region Skåne

Hampus Magnusson (M) Göteborgs stad

Magnus Leivik (M) Landstinget Sörmland

Birgitta Sacrédeus (KD) Landstinget Dalarna

Åsa Eriksson (S) Norbergs kommun

Mikael Skoog (S) Helsingborgs stad

Vivianne Macdisi (S) Landstinget i Uppsala län

http://www.jarfalla.se/

http://www.sundsvall.se/

http://www.ltblekinge.se/


http://www.vindeln.se/

http://www.gotland.se/imcms/servlet/GetDoc?meta_id=1003

http://www.ovanaker.se/



http://www.landstingetsörmland.se/

http://www.ltdalarna.se/

http://www.norberg.se/

http://helsingborg.se

http://www.lul.se/

Förtroendevalda


Beredningen för kultur och fritid


Ordförande Madeleine Sjöstedt (FP) Stockholms stad

Vice ordförande Monica Haider (S) Landstinget Kronoberg

Catrin Hulmarker (M)Hjo kommun

Hans Swedell (M)Kiruna kommun

Lena Celion (M)Gotlands kommun

Eva Hellstrand (C) Åre kommun

Conny Brännberg (KD)Västra Götalandsregionen

Kristina Zakrisson (S) Kiruna kommun

Mattias Josefsson (S) Ulricehamns kommun

Jim Aleberg (S) Västra Götalandsregionen

Angelica Rage (S) Forshaga kommun

Ersättare

Kristina Tharing (M) Göteborgs stad

Henrik Yngvesson (M) Landstinget i Kalmar län

Ingeborg Wiksten (FP) Landstinget Västernorrland

Maria Lindelöf (KD) Västerås stad

Jan Bohman (S) Borlänge kommun

Helena Proos (S) Enköpings kommun

Karin thomasson (MP) Östersunds kommun


http://www.ltkronoberg.se

http://www.hjo.se/

http://www.kiruna.se/

http://www.gotland.se/

http://www.are.se/



http://www.kiruna.se

http://www.ulricehamn.se



http://www.forshaga.se/


http://www.ltkalmar.se/

http://www.lvn.se

http://www.lvn.se

http://www.vasteras.se

http://www.borlange.se

http://www.enkoping.se

http://www.ostersund.se


Beredningen för primärvård och äldreomsorg


Ordförande Staffan Werme (FP) Örebro kommun

Vice ordförande MarieLouise ForsbergFransson (S) Örebro läns landsting

Marie Ljungberg Schött (M) Stockholms läns landsting

Jonas Holm (M) Hudiksvalls kommun

Ola Karlsson (M) Örebro läns landsting

Maria Rydén (M) Göteborgs stad

Cecilia Andersson (C) Västra Götalandsregionen

Gudrun Brunegård (KD) Landstinget i Kalmar län

Sören Bertilsson (S) Landstinget Dalarna

Denise Norström (S) Landstinget Västmanland

Marie Sällström (S) Landstinget Blekinge

AnnaCarin Magnusson (S) Landstinget i Jönköpings län

Kent Larsson (SVG) Västra Götalandsregionen

Ersättare

Nicklas Sandström (M) Västerbottens läns landsting

Marit Hesse (M) Västra Götalandsregionen

Gilbert Tribo (FP) Region Skåne

LiseLott BensköldOlsson (S) Region Halland

Anders Åkesson (MP) Region Skåne

Joel Hamberg (V) Eskilstuna kommun

Bernt Nordgren (NS) Norrbottens läns landsting

http://www.orebro.se/

http://www.orebroll.se/

http://www.sll.se/

http://www.sll.se/

http://hudiksvall.se

http://www.orebroll.se





http://www.ltdalarna.se

http://www.ltv.se

http://www.ltblekinge.se

http://www.lj.se

http://www.lj.se



http://www.vll.se

http://www.vll.se




http://www.regionhalland.se

http://www.skane.se

http://www.eskilstuna.se/sv/

http://www.nll.se

http://www.nll.se

Förtroendevalda


Beredningen för samhällsbyggnad


Ordförande Gunnar Hedberg (M) Uppsala kommun

Vice ordförande Åsa Ögren (S) Umeå kommun

Pär Jönsson (M) Östersunds kommun

Carina Zachau (M)Örkelljunga kommun

Lennart Kalderén (M) Salems kommun

Claes Jägevall (FP) Tibro kommun

Aphram Melki (C) Järfälla kommun

Lars Thunberg (KD) Helsingborgs stad

Jonas Karlsson (S) Örebro läns landsting

Elin Rydberg (S) Jönköpings kommun

Eva Andersson (S) Norrköpings kommun

Nanna Wikholm (S) Stockholms läns landsting

Dan Gahnström (MP) Botkyrka kommun

Ersättare

Bo Frank (M) Växjö kommun

Leif Gripestam (M) Täby kommun

Rebecka Gabrielsson (FP) Linköpings kommun

Carina Blank (S) Gävle kommun

Owe Nilsson (S) Göteborgs stad

Vilmer Andersen (V) Region Skåne

Lennart Ojanlatva (NS) Norrbottens läns landsting

http://www.uppsala.se/

http://www.umea.se/

http://www.ostersund.se/

http://www.orkelljunga.se/

http://www.salem.se

http://www.tibro.se/

http://www.jarfalla.se

http://www.helsingborg.se

http://www.orebroll.se

http://www.jonkoping.se/

http://www.norrkoping.se

http://www.sll.se

http://www.sll.se

http://www.botkyrka.se/

http://www.vaxjo.se

http://www.taby.se

http://www.norrkoping.se

http://www.gavle.se



http://www.nll.se

http://www.nll.se


Beredningen för socialpolitik och individomsorg


Ordförande Marlene Burwick (S) Uppsala kommun

Vice ordförande Ewa Samuelsson (KD) Stockholms stad

JanErik Wallin (M) Vara kommun

Jonas Carlgren (M) Hedemora kommun

Eva Öhbom Ekdahl (M) Nacka kommun

Anja Soneson (M) Malmö stad

Maria Winberg Nordström (FP) Helsingborgs stad

MariLouise Wernersson (C) Falkenbergs kommun

Ingela Andersson (S) Helsingborgs stad

Monica Hansson (S) Trollhättans stad

Dario Espiga (S) Göteborgs stad

Peder Björk (S) Sundsvalls kommun

Eva Olofsson (V) Västra Götaland

Ersättare

Mikaela Waltersson (M) Halmstads kommun

Jörgen Berglund (M) Sundsvalls kommun

Anders Åhrlin (M) Örebro kommun

Ulrika Landergren (FP) Kungsbacka kommun

Patrik Karlsson (S) Mölndals stad Vakant (S)

Jessica Rydell (MP) Landstinget i Kalmar län

http://www.uppsala.se


http://www.vara.se

http://www.hedemora.se/

http://www.nacka.se/

http://www.malmo.se

http://www.helsingborg.se/

http://www.falkenberg.se

http://www.helsingborg.se

http://www.trollhattan.se


http://www.sundsvall.se

http://halmstad.se

http://www.sundsvall.se

http://orebro.se

http://www.kungsbacka.se

http://www.molndal.se



Förtroendevalda

Beredningen för tillväxt och regional utveckling


Ordförande Roland Åkesson (C) Mönsterås kommun

Vice ordförande Johan Persson (S) Kalmar kommun

Harald Hjalmarsson (M) Västerviks kommun

Ulla Hamilton (M) Stockholms stad

Gunilla Levén (M) Västra Götalandsregionen

Christian Gustavsson (M) Linköping kommun

Ewa Bertz (FP) Region Skåne

Jimmy Jansson (S) Eskilstuna kommun

Christine Axelsson (S) Region Skåne

Leif Blomqvist (S) Västra Götalandsregionen

Lena Melesjö Windahl (S) Karlstads kommun

Birgitta Losman (MP) Västra Götalandsregionen

Kenneth Backgård (NS) Norrbottens läns landsting

Ersättare

Anders Gäfvert (M) Härnösands kommun

Stefan Tornberg (C) Norrbottens läns landsting

Sverker Ågren (KD) Landstinget Västernorrland

Gabriel Melki (S) Botkyrka kommun

Robert Uitto (S) Jämtlands läns landsting

Elisabeth Strömqvist (S) Landstinget Västernorrland

Anders Sundström (NS) Norrbottens läns landsting

http://www.monsteras.se/

http://www.kalmar.se

http://www.vasterviks.se/






http://www.eskilstuna.se/




http://www.karlstad.se/



http://www.nll.se

http://www.nll.se

http://www.harnosand.se

http://www.nll.se

http://www.nll.se

http://www.lvn.se

http://www.lvn.se

http://www.jll.se

http://www.lvn.se

http://www.lvn.se

http://www.nll.se

http://www.nll.se


Beredningen för utbildningsfrågor


Ordförande Maria Stockhaus (M) Sollentuna kommun

Vice ordförande MarieLouise Rönnmark (S) Umeå kommun

Mats Green (M) Jönköpings kommun

LarsInge Stomberg (M) Partille kommun

Mikael Rosén (M) Falu kommun

Torkild Strandberg (FP) Landskrona kommun

Maria Söderberg (C) Krokoms kommun

Lennart Bondeson (KD) Örebro kommun

Ulla Gradeen (S) Värnamo kommun

Robert Hammarstrand (S) Göteborgs stad

AnnMarie Johansson (S) Jämtlands läns landsting

Lena Baastad (S) Örebro kommun

Åsa GybergKarlsson (V) Karlskrona kommun

Ersättare

LarsEric Bergman (M) Strömsunds kommun

Carina Wutzler (M) Vellinge kommun

Martina Mossberg (M) Haninge kommun

Anna Svalander (FP) Borås stad

Katrin Stjernfelt Jammeh (S) Malmö stad

Jonas Nygren (S) Sundbybergs stad

Anders Teljebäck (S) Västerås stad

http://www.sollentuna.se/

http://www.umea.se/

http://www.jonkoping.se/

http://www.partille.se

http://www.falun.se

http://www.landskrona.se/

http://www.krokom.se/


http://www.varnamo.se/



http://www.karlskrona.se/

http://www.stromsund.se

http://www.vellinge.se

http://www.haninge.se

http://www.boras.se

http://www.malmo.se

http://www.vasteras.se


Revisorer

Ordinarie revisorer

Eva Åsare (M)Helsingborg

Niklas Wikström (FP)Karlstad

Kenneth Strömberg (S) Stockholm

Ersättare

Lennart Pettersson (C) Svalöv

Stefan Gustavsson (KD) Sävsjö

Kjell Henriksson (S) Laholm

Förtroendevalda


Organisationsschema

Kansliorganisation

VD

Avdelningen för administration

VD-staben

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad

Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Avdelningen för vård och omsorg

Avdelningen för ekonomi och styrning

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Avdelningen för digitalisering

Avdelningen för juridik

Avdelningen för kommunikation

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20

Telefon: 08-452 70 00www.skl.se

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se ISBN 978-91-7585-252-2


SKL är en medlemsorganisation för kommuner, landsting och regioner som ska verka på medlemmarnas uppdrag och med utgångspunkt i den lokala och regio-nala demokratin.

Årsredovisningen för 2014 innehåller en beskrivning och uppföljning av förbun-dets verksamhet under året.

Documents

7585 252 2