7585 111 2

KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

ETT KOMPLEMENT TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER FRÅN ETT URVAL KVALITETSREGISTER

2013

KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENETT KOMPLEMENT TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER FRÅN ETT URVAL KVALITETSREGISTER 2013

2

Sveriges Kommuner och Landsting 2014

Upplaga: 1 500 ex

Tryck: LTAB

Kvalitetsindikatorer i hälso- och sjukvården – Ett komplement till Öppna jämförelser från ett urval kvalitetsregister kan beställas eller laddas ner från

Sveriges Kommuner och Landsting webbutik.skl.se

ISBN 978-91-7585-111-2

3

FÖRORD

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ger tillsammans med Socialstyrelsen ut rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, där ett stort antal kvalitetsindikatorer redovisas.

Projekt som rör utveckling av kvalitetsindikatorer och de datakällor som ligger till grund för indikatorer pågår såväl inom ramen för SKL:s organisation för arbetet med öppna jämförelser, som inom kansliet för Nationella Kvalitetsregister. Nationella Kvalitetsregist-ren är en viktig källa för utvecklingen av öppna jämförelser. I denna rapport presenterar SKL därför ytterligare kvalitetsindikatorer baserade på dem. Syftet är både att presentera underlag för att förbättra vården och att understödja utveckling av kvalitetsindikatorer och att etablera en öppen publicering av dem.

Projektledare vid SKL har Katarina Wiberg Hedman varit. Merparten av det praktiska arbetet med att sammanställa rapporten har utförts av Camilla Eriksson, SKL, och Emma Vintemon, som finns både på SKL och på kansliet för Nationella Kvalitetsregister, samt av Fredrik Westander, konsult.

Ett varmt tack riktas till företrädare från kvalitetsregister och andra som medverkat till rapporten genom att lämna data och underlag för texter.

Hans KarlssonAvdelningschefAvdelningen för vård och omsorgSveriges Kommuner och Landsting

4

INNEHÅLL

INLEDNING 7

REDOVISNING AV KVALITETSINDIKATORER 8

SEKUNDÄRPREVENTION EFTER HJÄRTINFARKT – SEPHIA, SWEDEHEART1 Deltagande i uppföljning 82 Deltagande i program för fysisk träning 103 Rökstopp efter hjärtinfarkt 124 Måluppfyllelse för LDL-kolesterol 145 Måluppfyllelse för blodtryck 16

DIAGNOSTIK AV HJÄRTSVIKT – RIKSSVIKT6 Ekokardiografi vid hjärtsvikt 187 Läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt 20

BEHANDLING AV FETMA HOS BARN – KVALITETSREGISTRET BORIS8 Behandlingsresultat efter ett år 229 Mätning av fasteblodsocker 22

DEMENSSJUKDOM – SVEDEM10 Basal demensutredning som underlag för demensdiagnos 2411 Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom 25

VÅRD VID ÄTSTÖRNING – RIKSÄT12 Fri från ätstörningsdiagnos efter behandling 2713 Förbättrad funktionsförmåga vid ätstörning 28

BIPOLÄR SJUKDOM – KVALITETSREGISTRET BIPOLÄR14 Deltagande i patientutbildning 2915 Behandling med litium 3016 Förbättrad funktionsförmåga efter behandling 31

5

RÄTTSPSYKIATRISK VÅRD – KVALITETSREGISTRET RÄTTSPSYK17 Patientens självrapporterade hälsa 3218 Förbättrad symtombild 3319 Förbättrad skuldsituation 34

KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM – LUFTVÄGSREGISTRET20 Spirometri vid KOL 3521 Tillfrågats om rökning vid KOL 3722 Dietistkontakt vid lågt BMI 3723 Influensavaccination vid KOL 38

OPERATION FÖR GIFTSTRUMA OCH PHPT – KVALITETSREGISTRET SQRTPAS24 Stämbandsförlamning sex veckor efter operation för giftstruma 3925 D-vitaminbehandling (bisköldkörtelskada) efter operation för giftstruma 4126 Kvarstående höga kalkvärden (hyperkalcemi) efter operation av PHPT 41

BÄTTRE OMHÄNDERTAGANDE VID ARTROS – BOA-REGISTRET OCH SVENSKA HÖFTPROTESREGISTRET

27 Artrosskola före höftprotesoperation 4328 Andel patienter som fullföljer artrosskola 4529 Hälsorelaterad livskvalitet efter genomgången artrosskola 4630 Användning av kunskap från artrosskola 47

INDIKATORBESKRIVNING 48

6

7

RAPPORTENS BAKGRUND OCH SYFTEI december 2013 publicerade Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen den åttonde rapporten av Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effek-tivitet. Ett stort antal kvalitetsindikatorer redovisades. Ändå speglar rapporten bara delar av hälso- och sjukvården. Även på de vårdområden där det finns ytterligare kvalitetsindika-torer tillgängliga är det inte möjligt att i en återkommande tryckt publikation kunna visa alla indikatorer för mer än ett urval aspekter av vårdens kvalitet, eller ens att täcka in alla områden.

Det finns, helt oavsett vilka indikatorer som kan visas i rapporten Öppna jämförelser, en förväntan på nationella kvalitetsregister att de skall ha en öppen redovisning av kvalitetsmått. Dessa redovisas som regel i registrets årsrap-port eller via hemsidor, men det finns även ett behov av att skapa en lätt tillgänglig publiceringslösning för dessa kvalitetsindikatorer. SKL arbetar med denna och liknande frågeställningar.

Denna rapport är en del i denna ambition. Här har sam-lats en rad ytterligare kvalitetsindikatorer med nationella kvalitetsregister som källa, utöver de som visades i rappor-ten Öppna jämförelser. Det är inte självklart att SKL under kommande år kommer att publicera en skriftlig extrarap-port för dessa och andra indikatorer. I takt med att fler och fler kvalitetsregister öppet vill redovisa kvalitetsmått växer istället behovet av en webbpublicering.

Syftet med denna rapport är snarlikt huvudrapportens: Att främja vårdens förbättringsarbete genom att vara ett underlag för landstingens ledning och styrning av hälso- och sjukvården samt att göra den gemensamt finansierade hälso- och sjukvården öppen för insyn för såväl medborgare som patienter. Flera av indikatorerna är från register där det finns ett behov av bättre täckningsgrad, så ett viktigt syfte med denna rapport är att bidra till ökad täckningsgrad och bättre kvalitet i data för dessa register.

URVAL OCH REDOVISNING AV INDIKATORERTotalt visas data för 30 kvalitetsindikatorer, hämtade från elva kvalitetsregister. Urvalet av indikatorer är baserat på förslag från kvalitetsregister. Under arbetet med rapporten Öppna jämförelser har genom åren kvalitetsregister antingen ombetts lämna förslag på indikatorer att visa eller själva föreslagit lämpliga mått.

Resultatredovisning sker uppdelat per kvalitetsregister. För varje indikator finns värden som presenteras i diagram- eller tabellform. Som stöd för tolkningen av indikatorn finns även en kort beskrivande text. Ytterligare diagram- och datamaterial finns tillgängliga på SKLs hemsida; http://www.skl.se/vi_arbetar_med/oppnajamforelser/halso-_och_sjukvard

Indikatorerna presenteras på ett vis snarlikt det i Öppna jämförelser, dock utan summerande resultattablå. Det finns även andra skillnader, som regel beroende på tillgång till data eller att patientantalet är litet. Sjukhusredovisning förekommer i lägre utsträckning. Detsamma gäller data för jämförelseår i det publicerade diagrammet. Eftersom patientunderlaget som regel är litet görs ingen könsuppdel-ning av data i den tryckta rapporten, och bara undantagsvis i det datamaterial som är tillgängligt på SKLs hemsida.

TOLKNING AV RESULTATJämförelser och diagram presenteras på samma sätt som i huvudrapporten, så att ett bättre resultat medför placering högt i diagrammen. Texterna till varje diagram finns som tolkningsstöd, men generellt skall resultaten tolkas med försiktighet på grund av små tal, lägre och ojämn täcknings-grad samt det faktum att flera indikatorer är förhållandevis nya. Ingen färgkodning görs heller i denna rapport. När målnivåer finns anges dessa i texten.

För ytterligare orientering om tolkningsproblem kan läsaren med fördel läsa det avsnitt i huvudrapporten Öppna jämförelser som behandlar frågor om tolkning av kvalitets-jämförelser.

INLEDNING

8

SEKUNDÄRPREVENTION EFTER HJÄRTINFARKT – SEPHIA, SWEDEHEARTRIKS-HIA, den del av SWEDEHEART som registrerar uppgifter om bland annat vård vid akut hjärtinfarkt har fram till nu haft ett kvalitetsindex som betonat insatser i det akuta skedet. För flera av de nio kvalitetsmåtten i indexet har måluppfyllelsen nu blivit så hög att det inte längre är meningsfullt att främst uppmärksamma dessa mått.

2012 lanserades istället ett nytt kvalitetsindex, där fem av elva indikatorer speglar sekundärprevention. De är alla hämtade från SEPHIA, det register inom SWEDEHEART som speglar sekundärprevention efter hjärtinfarkt. Alla fem visas här: • Andel som registrerades i SEPHIA• Andel som slutat röka• Andel som deltagit i fysiskt träningsprogram• Andel som når behandlingsmål för blodtryck • Andel som når behandlingsmål för LDL-kolesterol

Till SEPHIA rapporteras data för patienter som förekom i RIKS-HIA. Täckningsgraden för SEPHIA, i meningen andelen av alla patienter under 75 år som haft hjärtin-farkt, kan därför bedömas först efter att hänsyn tagits till RIKS-HIAS täckningsgrad. Drygt 70 procent av alla hjärt-infarktfall fanns i RIKS-HIA för 2011.

Till SEPHIA rapporterade 62 av RIKS-HIAs 70 akut-sjukhus data för 2012, därtill kommer två ytterligare enhe-ter som bedriver uppföljning efter hjärtinfarkt utan att vara akutklinik. För SEPHIA-aktiva sjukhus var den genom-snittliga täcknings- eller deltagandegraden 78 procent för den första uppföljningen (som sker inom 10 veckor efter utskrivning från sjukhus). Uppföljningsdata registrerade år 2012 för totalt 6 430 patienter, en ökning med 35 procent de senaste fem åren.

1 Deltagande i uppföljningMått på deltagande i registeruppföljning (täckningsgrad) är ingen kvalitetsindikator i sig, men ett högt deltagande är

REDOVISNING AV KVALITETSINDIKATORER

0 20 40 60 80 100

VästerbottenHalland

VästernorrlandVästra Götaland

ÖstergötlandSkåne

BlekingeÖrebro

VästmanlandRiket

NorrbottenStockholm

DalarnaUppsalaKalmar

SörmlandVärmlandGävleborgJämtland

KronobergJönköping

Gotland 86,585,283,682,582,479,877,477,066,764,663,662,861,060,759,958,254,651,551,2

42,436,222,3

Procent

Källa: SWEDEHEART – SEPHIA.

Andel patienter som deltar i sekundärpreventiv uppföljning efter hjärtinfarkt, 2012. Avser patienter yngre än 75 år.

Diagram 1Totalt

9

däremot en förutsättning för att kunna följa upp kvalitet och för att kunna tolka resultaten av kvalitetsjämförelser. Detta är motivet till att måttet ingår i SWEDEHEARTs kvalitetsindex för hjärtinfarktvård. I SEPHIA mäts delta-gandegraden för två olika uppföljningar, dels 6–10 veckor efter utskrivning från sjukhus, dels efter 12–14 månader. Här visas deltagandet i den andra uppföljningen.

Diagram 1 visar andelen patienter med hjärtinfarkt i RIKS-HIA som deltog i SEPHIAs uppföljning 12–14

månader efter utskrivning från sjukhuset. Enbart patienter som är yngre än 75 år ingår. Avlidna patienter är exklude-rade.

I riket var andelen som deltog 61 procent, knappt 6 100 patienter av totalt nästan 10 000 i målgruppen. Det är stora variationer mellan landstingen, med värden från 22 till över 86 procent. I SWEDEHEARTS kvalitetsindex för sjukhu-sen är gränserna för poäng (således en slags målnivå) satta till 75 respektive 90 procent.

ProcentKälla: SWEDEHEART – SEPHIA.

LandstingStockholm

Uppsala

Sörmland

Östergötland

Jönköping

Kronoberg

Kalmar

GotlandBlekinge

Skåne

Halland

Västra Götaland

Värmland

Örebro

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland

JämtlandVästerbotten

Norrbotten

72,875,1

74,481,373,746,2

1,265,1

70,394,682,857,386,333,767,781,5

84,390,794,081,667,892,485,383,855,057,358,261,078,145,165,750,5

0,778,3

2,780,671,04,2

1,176,1

78,268,171,3

59,90,0

43,884,987,942,449,267,084,551,00,0

63,690,975,087,3

80,081,8

6,778,681,00,0

47,80,0

86,870,90,071,8

60,6

0 20 40 60 80 100

Sunderbyns sjukhusPiteå Älvdals sjukhus

Kiruna lasarettKalix lasarett

Gällivare lasarettSkellefteå lasarett

Norrlands Universitetssjukhus, UmeåLycksele lasarett

Östersunds sjukhusÖrnsköldsviks sjukhus

Sundsvalls sjukhusSollefteå sjukhus

Hudiksvalls sjukhusGävle sjukhus

Bollnäs sjukhusMora lasarettFalu lasarett

Avesta lasarettVästmanlands sjukhus, Västerås

Västmanlands sjukhus, KöpingUniversitetssjukhuset Örebro

Lindesbergs lasarettKarlskoga lasarett

Torsby sjukhusCentralsjukhuset i Karlstad

Arvika sjukhusSÄ-sjukvården, Borås

SU Östra, GöteborgSU Sahlgrenska, Göteborg

SU MölndalSkaraborgs sjukhus, Skövde

Skaraborgs sjukhus, LidköpingNU-sjukvården, Trollhättan/NÄL

Kungälvs sjukhusAlingsås lasarett

Hallands sjukhus, VarbergHallands sjukhus, Halmstad

Ängelholms sjukhusYstads lasarett

Trelleborgs lasarettSkånes universitetssjukhus, Malmö

Skånes universitetssjukhus, LundKristianstads sjukhus Hässleholms sjukhusHelsingborgs lasarett

Blekingesjukhuset, KarlskronaBlekingesjukhuset, Karlshamn

Visby lasarettVästerviks sjukhus

Oskarshamns sjukhusLänssjukhuset Kalmar

Växjö lasarettLjungby lasarett

Värnamo sjukhusLänssjukhuset Ryhov, Jönköping

Höglandssjukhuset, EksjöVrinnevisjukhuset i Norrköping

Universitetssjukhuset i LinköpingLasarettet i Motala Nyköpings sjukhus

Mälarsjukhuset, EskilstunaKullbergska sjukhuset, Katrineholm

Lasarettet i EnköpingAkademiska sjukhuset, Uppsala

Södertälje sjukhusSödersjukhuset, Stockholm

S:t Görans sjukhus, StockholmNorrtälje sjukhusKarolinska, Solna

Karolinska, HuddingeDanderyds sjukhus

Andel patienter som deltar i sekundärpreventiv uppföljning efter hjärtinfarkt, 2012. Avser patienter yngre än 75 år.

Diagram 1Sjukhus

10

2 Deltagande i program för fysisk träningI Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård har fysisk träning hög prioritet och det finns starkt stöd för att träning har en positiv påverkan på samtliga riskfaktorer för hjärtsjukdom.

Personer som haft hjärtinfarkt löper högre risk att få en ny infarkt eller annan hjärt-kärlsjukdom. Ett av flera inslag för att förebygga ny sjukdom är därför fysisk aktivitet och fysisk träning. För sekundärprevention vid ischemisk hjärt-sjukdom är det fysisk träning med tillräckligt hög intensi-tet som har visat sig vara effektivt. För hjärtrehabilitering innebär detta framförallt träning av kondition för att öka syreupptagningsförmågan och muskelträning för en bättre muskelfunktion.

Diagram 2 visar andelen patienter som inom 12–14 må-nader efter hjärtinfarkt deltagit i fysiskt träningsprogram, i den omfattning som rekommenderas i behandlingsrikt-linjer. Jämförelsen baseras på närmare 5 900 patienter yngre än 75 år, varav två tredjedelar var män. I riket hade drygt 46 procent av patienterna deltagit i träningsprogram, med en spridning mellan landsting från 11 till 74 procent.

I SWEDEHEARTs kvalitetsindex för sjukhus är poäng-gränserna (målnivåerna) 50 respektive 60 procent, men i princip skulle alla patienter dra nytta av deltagande. Fysisk träning är i många landsting och sjukhus därför ett unde-rutnyttjat inslag i sekundärprevention efter hjärtinfarkt.

2012 2011

0 20 40 60 80 100

JämtlandDalarnaUppsala

VästernorrlandVärmland

ÖrebroSkåne

ÖstergötlandVästerbotten

NorrbottenKalmar

RiketVästra Götaland

HallandSörmlandGävleborg

StockholmKronobergJönköping

BlekingeVästmanland

Gotland 74,072,971,771,5

70,852,151,5

49,449,246,846,346,046,045,943,742,340,228,223,423,322,011,3

Procent


Andel patienter som deltagit i fysiskt träningsprogram 12–14 månader efter hjärtinfarkt, 2012. Avser patienter yngre än 75 år.

Diagram 2Totalt


År

Procent

0

20

40

60

80

2012201120102009200820072006

Diagram 2 – RiketAndel patienter som deltagit i fysiskt träningsprogram 12–14 månader efter hjärtinfarkt. Avser patienter yngre än 75 år.

Totalt Kvinnor Män

11


LandstingStockholm

Uppsala

Sörmland

Östergötland

Jönköping

Kronoberg

Kalmar

GotlandBlekinge

Skåne

HallandVästra Götaland

Värmland

Örebro

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland


Norrbotten

61,356,454,464,8

9,921,1

28,973,629,972,417,2

52,457,676,464,579,1

75,069,543,454,145,274,088,456,022,543,645,70,0

70,241,2

40,441,9

48,339,246,227,776,345,658,634,327,1

29,823,12,8

52,587,556,182,216,731,8

34,464,837,338,810,211,4

45,222,045,755,954,1

0 20 40 60 80 100


Kalix lasarettGällivare lasarett

Norrlands Universitetssjukhus, UmeåÖstersunds sjukhus

Örnsköldsviks sjukhusSollefteå sjukhus



Västmanlands sjukhus, Västerås Västmanlands sjukhus, Köping

Bergslagssjukhuset, FagerstaUniversitetssjukhuset Örebro



Arvika sjukhusSU Östra, Göteborg

SU Sahlgrenska, GöteborgSU Mölndal

Skaraborgs sjukhus, SkövdeSkaraborgs sjukhus, Lidköping

Alingsås lasarettHjärthuset, VarbergÄngelholms sjukhusTrelleborgs lasarett

Skånes universitetssjukhus, MalmöSkånes universitetssjukhus, Lund

Landskrona lasarettKristianstads sjukhusHässleholms sjukhusHelsingborgs lasarett







Universitetssjukhuset i LinköpingLasarettet i MotalaNyköpings sjukhus



Södersjukhuset, StockholmS:t Görans sjukhus, Stockholm

Norrtälje sjukhusKarolinska, Solna

Danderyds sjukhus

Andel patienter som deltagit i fysiskt träningsprogram 12–14 månader efter hjärtinfarkt, 2012. Avser patienter yngre än 75 år.

Diagram 2Sjukhus

12

3 Rökstopp efter hjärtinfarktRökning är en av de viktigaste riskfaktorerna för hjärt- kärlsjukdom. Drygt 30 procent av alla hjärtinfarktpatienter i RIKS-HIA är rökare och lika många har tidigare varit rökare. För den rökande hjärtinfarktpatienten är rökstopp därför en viktig åtgärd för att minska risken för återinsjuk-nande i hjärt-kärlsjukdom. Uppgift om rökning fångas vid båda uppföljningstillfällena, utöver vid insjuknandet.

I diagram 3 visas andelen rökande patienter som vid uppföljning 12–14 månader efter hjärtinfarkten hade slutat röka. Jämförelsen baseras på drygt 1 700 patienter yngre än 75 år. I riket hade drygt 54 procent slutat röka. Skillnader-na mellan de flesta landsting är jämförelsevis måttliga och varierar från 38 till knappt 59 procent.

I SWEDEHEARTs kvalitetsindex för sjukhus är poäng-gränserna (målnivåerna) satta till 60 respektive 70 procent, vilket innebär att bara få landsting och sjukhus når upp till dem.

2012 2011 1 Färre än 10 fall 2011

0 20 40 60 80 100

BlekingeDalarna

VärmlandVästerbotten 1

VästernorrlandÖstergötland

JämtlandÖrebro

StockholmSörmlandGävleborg

RiketUppsala

JönköpingKalmar

VästmanlandSkåne

Västra GötalandKronoberg

HallandGotland

Norrbotten 66,765,463,362,060,258,757,957,655,354,654,552,652,351,3

50,050,048,646,946,745,1

40,038,1

Procent


Andel patienter som slutat röka 12–14 månader efter hjärtinfarkt, 2012. Avser patienter yngre än 75 år.Diagram 3Totalt


År

Procent

0

20

40

60

80

2012201120102009200820072006

Diagram 3 – RiketAndel patienter som slutat röka 12–14 månader efter hjärtinfarkt. Avser patienter yngre än 75 år.

Totalt Kvinnor Män

13


LandstingStockholm

Uppsala

Sörmland

Östergötland

Jönköping

Kronoberg

Kalmar

GotlandBlekinge

Skåne


Värmland

Örebro

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland


Norrbotten

51,656,1

80,048,334,856,046,252,257,535,761,539,552,444,869,070,058,165,543,857,1

65,442,963,558,860,550,074,444,773,353,961,373,368,445,3

61,175,057,1

52,238,540,0

56,160,060,052,048,330,850,054,457,923,1

65,050,043,840,069,275,073,7

0 20 40 60 80 100









Lindesbergs lasarettTorsby sjukhus

Centralsjukhuset i KarlstadSU Östra, Göteborg


Skaraborgs sjukhus, SkövdeSkaraborgs sjukhus, Lidköping

Alingsås lasarettHjärthuset, VarbergÄngelholms sjukhusTrelleborgs lasarett


Landskrona lasarett Kristianstads sjukhusHässleholms sjukhusHelsingborgs lasarett

Blekingesjukhuset, KarlskronaVisby lasarett

Västerviks sjukhusOskarshamns sjukhusLänssjukhuset Kalmar




Lasarettet i MotalaNyköpings sjukhus





Danderyds sjukhus

Andel patienter som slutat röka 12–14 månader efter hjärtinfarkt, 2012. Avser patienter yngre än 75 år.Diagram 3Sjukhus

14

4 Måluppfyllelse för LDL-kolesterolEfter hjärtinfarkt skall i princip samtliga patienter komma ifråga för blodfettssänkande läkemedelsbehandling. En be-tydande andel av patienterna förskrivs också dessa läkeme-del, vilket visats både i RIKS-HIAs uppföljning och i data från Patientregistret och Läkemedelsregistret. Men blodfet-terna påverkas även av andra faktorer, som till exempel kost och fysisk aktivitet.

Det är under alla omständigheter viktigt att följa upp resultatet av olika förebyggande åtgärder, inte bara sjuk-vårdens aktiviteter. SEPHIA mäter därför patienternas LDL-kolesterol vid uppföljningen av hjärtinfarktpatienter. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2008 anges för pa-tienter med hög risk för ny hjärt-kärlsjukdom ett målvärde för LDL-kolesterol på < 2,5 mmol/l.

Diagram 4 visar andelen patienter som hade nått målvär-det för LDL-kolesterol 12–14 månader efter hjärtinfarkten. Jämförelsen baseras på drygt 4 600 patienter. Enbart pa-tienter yngre än 75 år ingår. I riket nådde drygt 65 procent av patienterna det satta målvärdet, med en variation mellan landsting från 41 till närmare 76 procent.

I SWEDEHEARTs kvalitetsindex för sjukhus är poäng-gränserna (målnivåerna) satta till 60 respektive 70 procent. Europeiska riktlinjer har angett en än lägre målnivå för LDL-kolesterol (< 1,8 mmol/l, alternativt 50 procents re-duktion från utgångsvärdet), vilket ytterligare illustrerar att

2012 2011 1 Färre än 10 fall 2011

0 20 40 60 80 100

GotlandUppsalaÖrebro

VästerbottenVärmland 1

DalarnaVästmanland

StockholmVästernorrland

GävleborgNorrbotten

RiketVästra Götaland

JönköpingJämtlandBlekinge

SörmlandHallandKalmar

KronobergÖstergötland

Skåne 75,874,173,371,2

70,970,567,466,765,765,765,363,863,763,562,662,560,058,157,456,054,941,4

Procent


Andel patienter som nått mål för LDL-kolesterol (< 2,5 mmol/L) 12–14 månader efter hjärtinfarkt, 2012. Avser patienter yngre än 75 år.

Diagram 4Totalt

Andel som når LDL < 1,8

43,736,838,436,432,632,126,1

20,533,227,930,925,030,726,026,7

30,029,828,931,2

22,024,618,6

det finns ett förbättringsbehov. Andelen patienter med LDL < 1,8 mmol/l visas i en kolumn till höger i diagrammet. Andelen i riket som når detta behandlingsmål är betydligt lägre, cirka 31 procent.


År

Procent

0

20

40

60

80

2012201120102009200820072006

Diagram 4 – RiketAndel patienter som nått mål för LDL-kolesterol (< 2,5 mmol/L) 12–14 månader efter hjärtinfarkt. Avser patienter yngre än 75 år.

Totalt Kvinnor Män

15


LandstingStockholm

Uppsala

Sörmland

Östergötland

Jönköping

Kronoberg

Kalmar

GotlandBlekinge

Skåne


Värmland

Örebro

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland


Norrbotten

60,966,261,860,760,755,450,075,565,476,270,073,773,968,552,470,675,542,969,579,341,470,563,391,7

75,463,273,783,380,470,476,171,467,260,567,860,050,059,360,541,765,656,7

44,468,562,866,450,065,562,461,651,372,467,258,1

60,061,471,0

60,3

0 20 40 60 80 100













Skaraborgs sjukhus, LidköpingHjärthuset, VarbergÄngelholms sjukhusTrelleborgs lasarett









Universitetssjukhuset i LinköpingLasarettet i Motala





Danderyds sjukhus

Andel patienter som nått mål för LDL-kolesterol (< 2,5 mmol/L) 12–14 månader efter hjärtinfarkt, 2012. Avser patienter yngre än 75 år.

Diagram 4Sjukhus

16

5 Måluppfyllelse för blodtryckHögt blodtryck är liksom högt LDL-kolesterol en riskfaktor för ny hjärt-kärlsjukdom och blodtrycket kan påverkas dels genom läkemedelsbehandling, dels genom beteendeföränd-ringar avseende bland annat tobaksfrihet, motion, kost och stress. Socialstyrelsens nationella riktlinjer anger målvärdet för systoliskt blodtryck till under 140 mmHg.

Diagram 5 visar andelen patienter som hade nått målvär-det för systoliskt blodtryck 12–14 månader efter hjärtin-farkten. Jämförelsen baseras på knappt 5 000 patienter. En-bart patienter yngre än 75 år ingår. I riket nådde 65 procent av patienterna det satta målvärdet, med en variation mellan landsting från närmare 55 till 79 procent.

I SWEDEHEARTs kvalitetsindex för sjukhus är poäng-gränserna (målnivåerna) satta till 70 respektive 75 procent. Ungefär en tredjedel av landstingen nådde den lägre poäng-gränsen. Ingen förändring av graden av måluppfyllelse har kunnat ses de senaste tre åren, vare sig för blodtryck eller LDL-kolesterol.

2012 2011 1 Färre än 10 fall 2011

0 20 40 60 80 100

UppsalaGotland

Västra GötalandNorrbottenKronoberg

SkåneVästernorrland

Värmland 1

ÖrebroBlekinge

StockholmDalarna

RiketVästmanlandÖstergötland

JönköpingGävleborgJämtland

HallandKalmar

VästerbottenSörmland 78,6

75,074,774,474,470,168,967,466,765,064,764,564,564,363,663,262,561,659,357,056,654,7

Procent


Andel patienter som nått mål för systoliskt blodtryck (< 140 mmHg) 12–14 månader efter hjärtinfarkt 2012. Avser patienter yngre än 75 år.

Diagram 5Totalt


År

Procent

0

20

40

60

80

2012201120102009200820072006

Diagram 5 – RiketAndel patienter som nått mål för systoliskt blodtryck (< 140 mmHg) 12–14 månader efter hjärtinfarkt. Avser patienter yngre än 75 år.

Totalt Kvinnor Män

17


LandstingStockholm

Uppsala

Sörmland

Östergötland

Jönköping

Kronoberg

Kalmar

GotlandBlekinge

Skåne


Värmland

Örebro

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland


Norrbotten

67,673,185,157,038,851,576,592,575,552,969,265,065,7

80,064,169,773,556,268,072,978,756,650,076,055,953,254,760,059,876,363,250,875,064,163,345,6

71,169,061,270,766,7

60,065,247,666,771,665,164,1

65,068,877,8

50,074,674,275,440,558,158,271,6

0 20 40 60 80 100













Skaraborgs sjukhus, LidköpingHjärthuset, VarbergÄngelholms sjukhusTrelleborgs lasarett









Universitetssjukhuset i LinköpingLasarettet i MotalaNyköpings sjukhus





Danderyds sjukhus

Andel patienter som nått mål för systoliskt blodtryck (< 140 mmHg) 12–14 månader efter hjärtinfarkt 2012. Avser patienter yngre än 75 år.

Diagram 5Sjukhus

18

Det finns i Sverige ungefär 200 000 personer med symtom-givande hjärtsvikt och lika många med latent hjärtsvikt. Hjärtsvikt medför påtagligt ökad risk för förtida död och är en av de vanligaste diagnoserna hos äldre som vårdas på sjukhus. Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom med symtom som trötthet, andfåddhet vid ansträngning, andnöd och hosta på natten och svullna ben.

6 Ekokardiografi vid hjärtsviktEkokardiografi, ultraljudsundersökning av hjärtat, skall användas för att diagnostisera och klassificera hjärtsvikt och dess svårighetsgrad. Diagnos byggd enbart på symtom och kliniska fynd ger fel diagnos i cirka hälften av fallen. Det finns nu enighet om att modern diagnostik av hjärtsvikt ska inkludera verifiering av nedsatt hjärtfunktion och ekokar-diografi är den vanligast förekommande metoden för detta. I Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård har ekokardio-grafi vid misstänkt hjärtsvikt hög prioritet.

Källan till indikatorn är kvalitetsregistret RiksSvikt. Både sjukhus och primärvård rapporterar data, men få hjärtsvikt-spatienter från primärvård rapporteras till RiksSvikt; cirka 120 av 1 200 primärvårdsmottagningar rapporterade data 2011.

63 sjukhus eller specialistmottagningar, vilket är över 80 procent, rapporterar till RiksSvikt, men täckningsgraden

DIAGNOSTIK AV HJÄRTSVIKT – RIKSSVIKT

vad avser patienter är lägre. RiksSvikt anger täckningsgra-den för 2011 till 66 procent, avseende de sjukhusvårdade patienterna. Det är stora variationer mellan sjukhusen och därmed även mellan landsting. Den ojämna täckningsgra-den gör att jämförelser är osäkra.

2013 2012 1 Uppgift saknas 2 Färre än 10 fall 2012

0 20 40 60 80 100

Norrbotten 1

Västerbotten 1

Västernorrland 1

UppsalaDalarna

SörmlandJönköping

HallandRegion Skåne

GotlandVästra Götaland

RIKETVärmland

KalmarGävleborgKronobergStockholm

Västmanland 2

ÖstergötlandÖrebro

BlekingeJämtland 98,6

95,795,294,093,993,292,692,591,691,1

90,089,488,987,887,686,383,982,270,0

Procent

Källa: RiksSvikt.

Andel hjärtsviktspatienter som fick sin diagnos med stöd av EKO-kardiografi, 2013.Diagram 6Totalt

Källa: RiksSvikt.

År

Procent

0

20

40

60

80

100

201320122011201020092008

Diagram 6 – RiketAndel hjärtsviktspatienter som fick sin diagnos med stöd av EKO-kardiografi.

Totalt Kvinnor Män

19

ProcentKälla: RiksSvikt.

LandstingStockholm

UppsalaSörmland

Östergötland

Jönköping

KronobergKalmar

GotlandBlekinge

Skåne


VärmlandÖrebro

Västmanland

Dalarna

GävleborgJämtland

84,1100,0

95,097,898,395,1

70,098,197,894,990,993,099,391,7

84,986,492,396,256,592,587,1

95,596,088,673,076,588,0

100,098,988,488,197,682,4

100,0100,0

89,695,981,691,2

100,092,594,792,794,481,547,1

100,092,598,6

0 20 40 60 80 100

Östersunds sjukhusBollnäs sjukhus

Mora lasarettLudvika lasarett

Falu lasarettVästmanlands sjukhus, Västerås

Västmanlands sjukhus, KöpingUniversitetssjukhuset Örebro



SU MölndalSkaraborgs sjukhus, Lidköping

NU-sjukvården, UddevallaNU-sjukvården, Trollhättan/NÄL

Lundby sjukhus Kungälvs sjukhus

Hallands sjukhus, VarbergÄngelholms sjukhus

Ystads lasarettSkånes Universitetssjukhus, Malmö

Trelleborgs lasarettLandskrona lasarett

Hässleholms sjukhusKristianstads sjukhus




Växjö lasarettVärnamo sjukhus

Länssjukhuset Ryhov, JönköpingHöglandssjukhuset, Eksjö

Vrinnevisjukhuset i NorrköpingUniversitetssjukhuset i Linköping

Närsjukvården i FinspångLasarettet i Motala


Akademiska sjukhuset, UppsalaS:t Görans sjukhus, Stockholm


Karolinska, HuddingeErsta sjukhus, Stockholm

Danderyds sjukhus

Andel hjärtsviktspatienter som fick sin diagnos med stöd av EKO-kardiografi, 2013.Diagram 6Sjukhus

Sjukhus med färre än 10 fall redovisas ej.

Diagram 6 visar andelen hjärtsviktspatienter som 2013 diagnostiserades med hjälp av ekokardiografi. Jämförelsen baseras på 5 463 nyregistrerade patienter. I riket ekokardio-graferades 90 procent av patienterna, en större andel bland män än bland kvinnor. Andelen varierar från 70 till knappt 99 procent mellan de olika landstingen.

RiksSvikt anger som ett av flera kvalitetsmål för vården av hjärtsviktspatienter att minst 90 procent av patienterna skall ha undersökts med ekokardiografi när diagnosen sätts.

20

7 Läkemedelsbehandling vid hjärtsviktBehandling med RAAS-hämmare (ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare, ARB) minskar risken för sjukhusinläggningar, hjärtinfarkt och död hos patienter med hjärtsvikt av olika svårighetsgrad. Behandling med dessa båda typer av läkemedel har hög prioritet i de natio-nella riktlinjerna för hjärtsjukvård.

I princip bör alla hjärtsviktspatienter komma ifråga för behandling, om inga medicinska hinder finnas, men kunskapsstödet för behandlingen är starkast vid så kallad systolisk hjärtsvikt. Av detta skäl visas indikatorn enbart för denna patientgrupp. Indikatorn visar andelen patienter med systolisk hjärtsvikt som under 2013 hade basbehand-ling, d v s behandling med RAAS-hämmare och betablock-ad. Jämförelsen baseras på uppgift om 4 129 patienter med registrering under 2013. I riket var andelen med denna läke medelsbehandling närmare 85 procent, med en variation mellan landsting från knappt 76 till närmare 97 procent.

Kvalitetsregistret RiksSvikt har uppgift om vilken typ av hjärtsvikt patienterna har och används därför. Läkemedels-användningen registreras i registret. Till skillnad mot när Läkemedelsregistret används för denna typ av analys är det således inte uttagna läkemedel som registreras, utan de som vårdgivaren förskriver.

2013 2012 1 Uppgift saknas 2 Färre än 10 fall 2012 3 Färre än 10 fall

0 20 40 60 80 100

Norrbotten 1

Västerbotten 3

Västernorrland 1


GotlandKalmar

JönköpingDalarna

Västra GötalandRIKET

ÖstergötlandKronobergStockholm

ÖrebroUppsala

BlekingeSörmlandVärmland

Västmanland 2

JämtlandGävleborg 96,7

96,493,793,391,891,4

90,589,688,788,185,684,683,382,1

80,079,576,776,275,6

Procent

Källa: RiksSvikt.

Andel patienter med systolisk hjärtsvikt (HF-REF) som ges basbehandling, 2013. Med basbehandling avses RAAS-hämmare och betablockad.

Diagram 7Totalt

Källa: RiksSvikt.

År

Procent

0

20

40

60

80

100

201320122011201020092008

Diagram 7 – RiketAndel patienter med systolisk hjärtsvikt (HF-REF) som ges basbehandling. Med basbehandling avses RAAS-hämmare och betablockad.

Totalt Kvinnor Män

21

ProcentKälla: RiksSvikt.

LandstingStockholm

UppsalaSörmland

Östergötland

Jönköping

KronobergKalmar

GotlandBlekinge

Skåne


VärmlandÖrebro

Västmanland

Dalarna

GävleborgJämtland

89,380,087,784,986,493,690,591,791,279,5

80,085,090,082,880,378,587,577,982,474,482,4

100,070,1

63,078,484,994,682,855,175,3

100,091,3

80,789,375,079,280,293,394,289,787,790,994,780,793,296,796,4

0 20 40 60 80 100

Östersunds sjukhusBollnäs sjukhus

Mora lasarettFalu lasarett

Västmanlands sjukhus, Västerås Västmanlands sjukhus, KöpingUniversitetssjukhuset Örebro



SU MölndalSkaraborgs sjukhus, Lidköping

NU-sjukvården Lundby sjukhus

Kungälvs sjukhusFrölunda specialistsjukhus, Göteborg

Hallands sjukhus, VarbergÄngelholms sjukhus

Ystads lasarettSkånes Universitetssjukhus, Malmö

Trelleborgs lasarettLandskrona lasarett

Hässleholms sjukhusKristianstads sjukhus



Länssjukhuset KalmarVäxjö lasarett



Universitetssjukhuset i Linköping Närsjukvården i Finspång

Lasarettet i MotalaMälarsjukhuset, Eskilstuna

Kullbergska sjukhuset, KatrineholmAkademiska sjukhuset, Uppsala

S:t Görans sjukhus, StockholmNorrtälje sjukhusKarolinska, Solna

Karolinska, HuddingeErsta sjukhus, Stockholm

Danderyds sjukhus

Andel patienter med systolisk hjärtsvikt (HF-REF) som ges basbehandling, 2013. Med basbehandling avses RAAS-hämmare och betablockad.

Diagram 7Sjukhus

Sjukhus med färre än 10 fall redovisas ej.

22

Omkring 4–5 procent av alla barn i Sverige lider av fetma. Barnfetma är en sjukdom som obehandlad leder till ökad sjuklighet. Följdsjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdom och diabetes, som oftast kommer först i vuxen ålder, medför att barnfetma leder till en förväntad sänkt livslängd. Fetma i barndomen leder också till ökad risk för sämre social an - passning. Förekomst av fetma bland barn är ojämnt förde-lad över landet, orsakerna till detta är inte kända. Sociala faktorer såsom föräldrarnas utbildning och inkomst påver-kar risken för fetma bland barn. Det föreligger en betydligt högre förekomst av fetma i områden med lägre inkomst och utbildning.

Beteendebehandling inriktad på att förbättra kosten och öka den fysiska aktiviteten har ofta en gynnsam effekt om den sätts in i tidig ålder. 80–90 procent av 6 åringar har en god effekt under tre år, medan resultaten är nedslående för tonåringar i 15 årsåldern, där bara 10 procent har en bestå-ende viktnedgång efter tre års behandling. Målsättningen med behandling är att långsiktigt normalisera vikten och att bibehålla en vikt som inte överskrider gränsen för fetma. Behandlingen är personalkrävande, men relativt billig för yngre barn som inte har några andra komplicerande sjuk-domar. Behandling senare i livet är betydligt mer kostsam. Fetmasjukdomen belastar samhällsekonomin påtagligt och kostnaderna ökar i takt med att fetma blir vanligare.

Här visas uppgifter om mätning av fasteblodsocker och viktnedgång efter behandling, hämtade från BORIS, det na-tionella kvalitetsregistret för barnobesitas (barnfetma). Det grundläggande syftet med registret är att långsiktigt följa behandling av barnfetma i landet. Ett annat syfte är att öka kunskapen om vilka behandlingsformer som är bra och vilka som är mindre lämpliga för barn i olika åldrar. Registrering i BORIS avser behandling på barnläkarmottagningar eller barnklinik, inte insatser som ges till exempel i skolhälsovård.

Under de senaste åren har täckningsgraden ökat, både sett till deltagande kliniker och antal patienter. Till Boris rapporterar nu över 80 procent av de barnkliniker som behandlar fetma och mer än 50 procent av landets barnkli-niker. Över 40 andra barnmottagningar i landet rapporterar också i BORIS samt enstaka husläkarmottagningar. I regist-ret finns idag över 10 000 barn och unga i åldrarna 4–18 år. Täckningsgrad, i meningen hur stor andel av barn med aktiv behandling som finns i BORIS är svår att beräkna, men skattas i årsrapporten till cirka 60–75 procent. Den relativt höga andelen som registreras är dock inte ett tecken på att många barn får behandling för sin fetma. Andelen barn med fetma som behandlas varierar kraftigt över landet. I vissa områden erbjuds ingen behandling i stort sett alls och i de områden där fetmabehandling prioriterats behand-las omkring 20 procent av barnen med fetma.

8 Behandlingsresultat efter ett årDiagrammet visar hur mycket de barn som får behandling i genomsnitt minskar sin grad av fetma under ett år. Måttet som används är BMIsds som tar hänsyn till barnets vikt och längd och normala utveckling. BMIsds ”0” är det BMIsds som ett barn med medelvikt har, medan BMIsds 2,3 är den

BEHANDLING AV FETMA HOS BARN – KVALITETSREGISTRET BORIS

ungefärliga gränsen för fetma. Endast barn som var under 12 år vid behandlingens start ingår. Jämförelsen baseras på 1 024 barn som följdes upp under mätperioden. Bara lands-ting med lägst 10 fall redovisas. Relativt få barn finns med i uppföljningen vilket har flera orsaker, den kvantitativt mest betydelsefulla är att registret har en relativt snäv tidsperiod för årskontroller, vilket få kliniker klarar av att leva upp till. En analys hur detta ska förbättras pågår.

Den genomsnittliga sänkningen i riket är 0,27 BMIsds enheter på ett år. Tyvärr har endast få landsting rapporterat ett så stort antal årsresultat att man kan göra en rimlig jäm-förelse. Spridningen mellan landstingen är relativt stor, från 0,15 till 0,36. Resultat baserade på mindre än 50 patienter bör tolkas med försiktighet. Behandlingsresultaten är något bättre för pojkar (-0,29 BMIsds enheter) än för flickor (-0,24) och denna skillnad har varit densamma under de se-naste åren. Lika många pojkar som flickor behandlas. Bland vuxna är det, oavsett behandlingsmetod, mer kvinnor än män som söker behandling.

Alla landsting visar sjunkande BMIsds, vilket tyder på att behandlingen har effekt. Om viktnedgången håller i sig under ytterligare ett år så har man en BMIsds sänkning som medför en betydande minskning i fetmarelaterade riskmar-körer och därmed en minskad risk för framtida sjuklighet. Resultaten ligger något lägre än vad som rapporterats från Tyskland, även om jämförelser är svåra att göra på grund av skillnader mellan länderna i vikt-längdstandarder och BMIsds mått. Skillnaden mellan länderna liksom den stora spridningen i resultat över landet visar att det finns en stor förbättringspotential.

9 Mätning av fasteblodsockerBarn med fetma löper ökad risk för att få diabetes. Efter-som förhöjt fasteblodsocker är en indikation på ökad risk för utveckling av diabetes är mätning av detta ett viktigt processkvalitetsmått. I Sverige är förekomst av förhöjda fas-teblodsocker bland barn med fetma tre gånger vanligare än i Tyskland. Omkring 15 procent av svenska barn med fetma har förhöjda fasteblodsocker. Det är vanligare i tonåren och även bland barn med uttalad fetma, men det förekommer i alla åldrar och alla grader av fetma. Diagrammet visar ande-len barn där fasteblodsocker registrerades vid nybesök eller vid årlig kontroll. Jämförelsen baseras på 6 346 patienter.

I riket registrerades uppgift om fasteblodsocker för 25 procent av alla patienter under mätperioden. Det är påtag-liga skillnader mellan landstingen och för riket en minsk-ning jämfört med åren dessförinnan. Minskningen kan bero på att fler yngre barn remitteras till fetmabehandling och att man för dessa anser att behovet av provtagning är mindre, eftersom risken för prediabetes ökar något med stigande ålder. Minskningen kan också vara ett resultat av att man inte tar förnyade prover på ett barn som haft en gynnsam viktsutveckling och normala prover tagna tidigare. En mer detaljerad analys krävs således för att man säkert ska kunna bedöma om den sänkta provtagningsfrekvensen avspeglar en försämrad vård.

23

2011–2012 2009–2010 1 Uppgift saknas 2 Färre än 10 fall 3 Färre än 10 fall 2008–2009

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4

Västmanland 2

Blekinge 2

Jönköping 2

Sörmland 2

Västerbotten 1

Jämtland 1

Västernorrland 1

Gävleborg 1

Dalarna 1

Halland 1

Gotland 1, 3

Kronoberg 1

Östergötland 1

NorrbottenUppsala

Västra GötalandRegion Skåne

RIKETVärmland 3

ÖrebroStockholm

Kalmar 0,3580,2990,2980,2900,2700,2440,2350,1670,147

Viktnedgång, BMIsds-enheter

Källa: BORIS – Barnobesitasregister i Sverige.

Viktnedgång efter ett års behandling vid svår fetma, 2011–2012. Avser barn som var < 12 år vid behandlingsstart. Mätperioden avser period för uppföljning.

Diagram 8Totalt

Antal patienter

23461

2110

1 024264212

1111

2011–2012 2009–2010 1 Uppgift saknas 2 Färre än 10 fall 3 Färre än 10 fall 2009–2010 4 Uppgift saknas 2009–2010

0 10 20 30 40 50 60

Västerbotten 1, 3

Jämtland 1

Gävleborg 1

Dalarna 1

Blekinge 2, 4

Kronoberg 1

Östergötland 1

NorrbottenVästernorrland

VästmanlandÖrebro

VärmlandHallandGotlandKalmar

JönköpingSörmland

UppsalaVästra Götaland

RIKETRegion Skåne

Stockholm 39,339,024,8

3,50,70,00,00,00,00,00,00,00,00,00,0

Procent

Källa: BORIS – Barnobesitasregister i Sverige.

Andel barn med redovisat fasteblodsocker vid årskontroll, 2011–2012. Diagram 9Totalt

Antal patienter

2 3841519

6 3461 332

1341457

20514

189107255

341578

24

Per år insjuknar ungefär 20 000 personer och totalt är cirka 150 000 personer i Sverige drabbade av en demenssjukdom, där Alzheimers sjukdom är den vanligaste. Sjukdomsfrek-vensen ökar med åldern. Nästan hälften av alla som är 90 år och äldre har en demenssjukdom medan cirka 9 000 patienter med demenssjukdom är under 65 år. Minnes-störning är ett vanligt och tidigt tecken vid demens och patienterna försämras med tiden.

Källan till de två mått som här redovisas är kvalitetsregist-ret SveDem, Svenska Demensregistret. SveDem registrerar patienter i specialiserade enheter, primärvård och i särskilda boenden. I årsskiftet 2012/13 var andelen anslutna specia-listenheter 94 procent. 659 vårdcentraler, vilket är cirka 60 procent av alla, registrerade då i SveDem. Det har skett en snabb ökning av anslutna primärvårdsmottagningar. 2012 fanns det totalt 28 722 registrerade patienter i SveDem och under 2012 nyregistrerades nästan 7 300 patienter. Täck-ningsgrad avseende ny insjuknade är svår att ange. Registret bedömer att den för landsting med bäst täckningsgrad uppgår till 40–50 procent på individnivå.

I de Nationella riktlinjerna för vård och behandling vid demenssjukdom som publicerades av Socialstyrelsen 2010 anges flera kvalitetsindikatorer som kan följas i SveDem. Nedan presenteras två av dessa, som motsvaras av Kvali-tetsindikator 2 respektive 3 i SveDems årsrapport. Resul-tatet visas i två diagram per indikator, dels för primärvård, dels för specialiserad vård.

10 Basal demensutredning som underlag för demensdiagnos

Korrekt diagnos är viktig och medför att patienten lätt-are får tillgång till olika stödinsatser från samhället. För att ställa en korrekt diagnos måste en demensutredning göras för att undersöka om patientens symtom beror på en demenssjukdom eller inte, för att upptäcka behandlingsbara tillstånd samt ta reda på vilka svårigheter patienten har för att kunna ge adekvat behandling och stöd. Det finns idag inget specifikt test eller undersökningsresultat som ensamt leder till en diagnos. Det råder idag osäkerhet om vilken kvalitet dessa demensutredningar har.

I de nationella riktlinjerna för demenssjukdom har Socialstyrelsen definierat vad som skall ingå i en så kallad basal demensutredning som man rekommenderar att alla patienter med misstänkt demenssjukdom skall genomgå. En demensutredning består av strukturerad anamnes med avse-ende på kognitiva symtom och funktioner med både patient och anhöriga, kognitiv testning, blodprover och röntgen av hjärnan med datortomografi eller magnetröntgen.

Indikatorn visar andelen demenspatienter som genomgick basal demensutredning. Jämförelsen baseras på 3 506 pa-tienter i primärvård och 3 772 patienter i specialiserad vård som nyregistrerades i SveDem 2012. I riket var andelen i pri-märvård 46 procent och i specialiserad vård 88 procent. Det finns utrymme för förbättring, då SveDems mål är att minst 90 procent skall ha genomgått en basal demensutredning.

DEMENSSJUKDOM – SVEDEM

2012 2011 1 Uppgift saknas 2 Färre än 10 fall 3 Uppgift saknas 2011

0 20 40 60 80 100

Norrbotten 1

Dalarna 2

Blekinge 2, 3

Uppsala 2, 3

Västra GötalandVärmlandGotland 3

KronobergRIKET

ÖstergötlandGävleborg

KalmarÖrebro

VästernorrlandRegion Skåne

HallandJönköpingJämtland

VästmanlandSörmland

StockholmVästerbotten 75,0

67,960,154,453,853,652,951,551,351,2

49,347,446,646,446,145,537,537,4

Procent

Källa: SveDem – Svenska Demensregistret.

Andel patienter med demens som genomgått basal demensutredning – primärvård, 2012Diagram 10ATotalt

Antal patienter

7228

268226

1311070

3577886

3777888

3 50611522

4031 104

25

En felkälla är att delar av utredningen, eller hela den basala demensutredningen, kan vara gjord innan patienten kommer till specialistkliniken, vilket skall registreras, men kan missas. I princip alla genomgår utredning med blod-prover och röntgen av hjärnan. Däremot används klocktes-tet, som också ingår i rekommendationerna, inte fullt lika flitigt.

11 Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Det finns ingen botande behandling vid Alzheimers sjuk-dom, som är den vanligaste demenssjukdomen. Behandling med demensläkemedel vid Alzheimers sjukdom har dock visat sig kunna lindra och stabilisera symptomen en tid. Tillgängliga demensläkemedel idag utgörs av kolinesteras-hämmare som har indikationen Alzheimers sjukdom av mild till måttlig sjukdomsgrad samt NMDA-receptoranta-gonisten memantin, som ges vid måttlig till svår sjukdoms-grad. Behandling med demensläkemedel vid Alzheimers sjukdom rekommenderas i de nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen.

Diagram 11A och B visar andelen patienter med nydi-agnosticerad Alzheimers sjukdom i SveDem under 2012 som ges behandling med demensläkemedel, i primärvård respektive i specialiserad vård. Jämförelsen är baserad på

664 primärvårdspatienter och 1 214 patienter i specialise-rad vård. I riket behandlades drygt 84 procent (specialiserad vård) respektive knappt 73 procent (primärvård) av alla patienter.

SveDem strävar mot att 80 procent av patienter med Alzheimers sjukdom skall erhålla läkemedelsbehandling. Det finns alltid patienter som av olika skäl inte är lämpliga att behandlas med dessa läkemedel. Man har bedömt att biverkningar och kontraindikationer mot behandlingen utgör cirka 20 procent.

Den höga andelen behandlade patienter avspeglar att följsamheten till riktlinjerna är god för patienter i specialise-rad vård. Alla landsting (med flera fall än 10) utom ett har över 70 procent behandlade. För primärvård är variationen mellan landsting större, men täckningsgraden är för liten för att man skall kunna dra starka slutsatser om andelen läkemedelsbehandlade i primärvården generellt.

Rapporter har visat att knappt 30 procent av patienter med Alzheimers sjukdom i Sverige behandlas med kolines-terashämmare. Andelen i SveDem ligger således betydligt högre. Detta beror sannolikt dels på att majoriteten av patienterna har en mild till måttlig sjukdom, vilket är en klar indikation för kolinesterashämmare, dels på att SveDem-patienterna till stor del utreds vid specialistenheter där användningen av demensläkemedel sannolikt är högre.

2012 2011 1 Färre än 10 fall

0 20 40 60 80 100

Jämtland 1

KalmarVästra Götaland

Region SkåneHalland

KronobergÖrebro

ÖstergötlandGotland

VärmlandJönköping

RIKETVästerbotten

SörmlandVästmanland

BlekingeVästernorrland

StockholmUppsalaDalarna

NorrbottenGävleborg 100,0

96,795,094,793,693,592,692,388,988,988,487,786,486,284,478,377,875,575,270,670,3

Procent


Andel patienter med demens som genomgått basal demensutredning – specialiserad vård, 2012Diagram 10BTotalt

Antal patienter

1103040131

1 82293273954

2523 772

574429

147462798

56911937

26

2012 2011 1 Uppgift saknas 2 Färre än 10 fall 3 Uppgift saknas 2011 4 Färre än 10 fall 2011

0 20 40 60 80 100

Norrbotten 1

Jämtland 2

Gävleborg 2

Dalarna 2, 3

Halland 2

Blekinge 2, 3

Gotland 2, 3

Uppsala 1

Stockholm 1, 4

Västerbotten 4

VärmlandSörmland


Region SkåneVästernorrland 4

VästmanlandÖrebro 4

JönköpingKalmar

ÖstergötlandKronoberg 94,4

90,385,982,1

80,078,673,372,672,668,759,558,156,7

Procent


Andel patienter med Alzheimers sjukdom som behandlas med demensläkemedel – primärvård, 2012. Avser kolonesterashämmare eller NMDA-antagonist

Diagram 11ATotalt

Antal patienter

1831782815561573

664166794330

2012 2011 1 Uppgift saknas 2 Färre än 10 fall 3 Färre än 10 fall 2011

0 20 40 60 80 100

Jämtland 1, 3

Blekinge 2

Kronoberg 2

DalarnaNorrbotten 3

SörmlandStockholm

VästerbottenVästra Götaland

UppsalaRIKET

JönköpingVästernorrland

VästmanlandRegion Skåne

ÖrebroÖstergötland

KalmarGävleborgVärmland

HallandGotland 3 100,0

100,0100,0

98,494,794,593,390,890,084,884,684,183,882,281,878,673,773,345,5

Procent


Andel patienter med Alzheimers sjukdom som behandlas med demensläkemedel – specialiserad vård, 2012. Avser kolonesterashämmare eller NMDA-antagonist

Diagram 11BTotalt

Antal patienter

14242361195515

153204626

1 2146845

132444

191522

27

Ätstörningar är vanliga och allvarliga hälsoproblem bland tonåringar och unga vuxna. Centrala symtom är störningar i ätbeteendet i form av t.ex. mycket återhållet ätande och/eller hetsätningar med efterföljande kräkningar, upptagen-het av ätande, kroppsform och vikt och att självkänslan på ett överdrivet sätt beror på vikt och kroppsform. Det finns tre huvudkategorier av ätstörning: anorexia nervosa (AN), bulimia nervosa (BN) och ätstörning utan närmare specifikation (UNS). Ätstörningar drabbar oftare flickor och kvinnor än pojkar och män, men flera studier pekar på en ökning bland pojkar och män. Man kan räkna med att 1,5–2 procent av tonårsflickor och unga kvinnor vid en given tidpunkt är drabbade av AN eller BN. Den största gruppen är dock flickor/kvinnor med ätstörning UNS, cirka 3–5 gånger större än AN och BN tillsammans.

Utbudet av behandlingsmetoder varierar mellan enheter. Kliniska riktlinjer understryker vikten av tidig intervention, öppenvårdsbehandling, erbjudande om konkret matstöd, familjebaserade behandlingar för barn/ungdomar och själv - hjälpsbehandling samt kognitiv beteendeterapi för vuxna pa-tienter med bulimi. Samsjuklighet med ångest-, depres sions- och andra psykiatriska tillstånd är vanligt. Ofta används läkemedelsbehandling som komplement. Genomsnittlig behandlingslängd för patienterna i registret är 11,5 månader.

Här visas två mått som syftar till att spegla kvalitet inom ätstörningsvård, hämtade från kvalitetsregistren RIKSÄT – Nationellt kvalitetsregister för ätstörning. I RIKSÄT

registreras uppgifter om diagnostik och behandlingsresultat vid vård för ätstörning, huvudsakligen vid ätstörningsspeci-aliserade psykiatriska enheter eller specialiserade team inom allmänpsykiatrin.

Under 2012 har ansträngningar gjorts att dels öka rap-porteringen till registret, dels öka dess praktiska nytta för de rapporterande enheterna, genom att formulera kvalitetsin-dikatorer till vilka behandlingsmål kan knytas. IT-relaterade förseningar har hämmat vissa enheters rapportering. Alla specialiserade ätstörningsenheter rapporterar till RIKSÄT, med en bedömd täckningsgrad på individnivå på över 90 procent för nyregistreringar, men betydligt ojämnare för uppföljningsregistreringar.

För allmänpsykiatriska enheter är det i nuläget svårare att värdera hur stor andel av patienter som registreras. Arbete med detta syfte pågår. Tillsammans med osäkerhet om sjuk-domsförekomst i olika landsting gör detta att landstingens resultat inte kan jämföras med varandra på ett rättvisande sätt. Med denna reservation gjord är det likväl viktigt att visa data.

12 Fri från ätstörningsdiagnos efter behandlingDiagram 12 visar andelen patienter med ätstörning som ett år efter behandlingsstart inte längre uppfyller kriterierna för diagnos, det vill säga att symtomen har minskat så att ätstörningsdiagnos inte längre är tillämplig. Måttet syftar

VÅRD VID ÄTSTÖRNING – RIKSÄT

2012 2011 1 Uppgift saknas 2 Färre än 10 fall

0 20 40 60 80 100

Västernorrland 2

Gävleborg 2

Värmland 1

Gotland 2

Kronoberg 1


KalmarSörmland

JönköpingUppsala

ÖstergötlandVästmanlandVästerbotten

ÖrebroRIKET

Region SkåneBlekinge

NorrbottenStockholm

DalarnaJämtland 68,4

61,060,052,450,048,344,242,039,539,1

39,038,1

35,028,327,326,618,4

Procent

Källa: RIKSÄT – Nationellt kvalitetsregister för ätstörning.

Andel patienter med ätstörning som är fria från diagnos ett år efter behandlingsstart, 2012.Diagram 12Totalt

Antal patienter

1941

37021

2458

1 0805043235921

204644

15876

28

till att visa hur många patienter som har svarat snabbt på vården och blivit friska. De faktiskt behandlingstiderna kan variera betydligt, och vara både kortare och längre än ett år.

Jämförelsen avser 1 080 patienter som under 2012 varit i behandling under ett år. I riket hade drygt 44 procent av de patienter som registrerats och följts upp blivit diagnosfria efter ett års behandling.

RIKSÄT har som målnivåer att andelen diagnosfria efter ett år bör vara 38 procent för barn och ungdomar, samt 34 procent för vuxna.

13 Förbättrad funktionsförmåga vid ätstörningEtt sätt att mäta patientens förbättring är att använda GAF, som är ett skattningsinstrument för patientens funktions-förmåga. GAF utläses Global Assessment of Functioning och har en numerisk skala som används för att vid psykisk ohälsa subjektivt skatta vuxna patienters förmåga i olika avseenden – social, yrkesrelaterad och psykologisk funk-tionsförmåga. Den syftar till att beskriva eller bedöma hur väl patienten kan hantera olika situationer och problem i det dagliga livet. Det är behandlarens bedömning, inte en patientskattning av förmågan.

2012 2011 1 Uppgift saknas 2 Färre än 10 fall

0 10 20 30 40

Västernorrland 2

Gävleborg 2

Värmland 1

Gotland 2

Kronoberg 1

JönköpingKalmar

Västra GötalandÖrebro

VästmanlandVästerbotten

UppsalaHalland

BlekingeSörmland

ÖstergötlandRIKET

NorrbottenRegion Skåne

DalarnaStockholm

Jämtland 24,118,515,514,514,412,910,810,610,310,19,99,79,48,17,46,1

-4,5

Förbättring, GAF

Källa: RIKSÄT – Nationellt kvalitetsregister för ätstörning.

Förbättring av GAF-skattad funktionsförmåga vid ätstörning ett år efter behandlingsstart, 2012.Diagram 13Totalt

Initialvärde

40,545,851,7

49,346,248,749,649,652,1

44,555,453,851,452,249,551,6

66,4

Antal patienter

19370

415821

1 0805946247621

432350

1584420

Det förs diskussioner om GAF är ett lämpligt instrument att använda vid ätstörning eftersom ätstörningspatienter ofta har en ”ojämn” funktionsförmåga. De kan fungera olika väl i olika sammanhang. GAF-värdet kan variera mellan 1–100 och måttet här redovisar den genomsnittliga förändringen mellan två mätningar. Ett högt värde anger en stor förbättring.

Diagram 13 visar patienternas genomsnittliga förbättring i GAF-poäng ett år efter behandlingsstart. Jämförelsen ba-seras på 1 080 patienter som under mätperioden 2012 hade varit i behandling i ett år.

I riket har en förbättring med knappt 13 GAF-skalsteg skett, ett år efter behandlingsstart. RIKSÄT har angett mål-nivåer avseende funktionsförbättring, 18 GAF-poäng för barn och unga respektive 15 poäng för vuxna. Det initiala GAF-värdet anges till höger i diagrammet, där ett lågt värde betyder att funktionsförmågan var låg. Jönköping redovisas i stapeldiagrammet med ett 0-värde, men den registrerade förändringen är negativ. Detta beror sannolikt på en för-bättrad registrering.

För både 12 och 13 gäller att redovisning för landsting baseras på klinikens lokalisering, inte patientens hemort.

29

Här visas tre kvalitetsindikatorer för god vård vid bipolär sjukdom, hämtade från BipoläR – Nationellt kvalitetsregis-ter för bipolär affektiv sjukdom.

Bipolär sjukdom innebär att stämningsläget periodvis förskjuts i sjuklig riktning. Perioder av mani följs ibland av depression, men sjukdomen har skiftande uttryckssätt med ett spektrum av bipolära syndrom.

Manier kan vara så svåra att patienterna drabbas av en psykos och tappar verklighetsförankringen. En akut mani kan yttra sig som kraftig upprymdhet, men det förekommer även uppvarvning i samband med irritation (mix-skov). Tillståndet är allvarligt och kräver ofta slutenvård. Mildare manier, så kallad hypomani, har samma symtom men är mindre allvarliga och kräver inte slutenvård.

Vid en depression är stämningsläget istället sänkt. Sömnbehovet kan vara ökat, men sömnsvårigheter kan förekomma. Bipolär sjukdom medför en kraftig överrisk för självmord och är även förknippat med överdödlighet i somatiska sjukdomar.

Beroende på sjukdomsdefinition beräknas att mellan 2–4 procent av befolkningen drabbas under sin livstid. Sjukdomen debuterar ofta runt 20-årsåldern. Den bipolära sjukdomen är livslång och målet med behandlingen är att patienten ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Riktlinjer för behandling finns i Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid depressions- och ångestsyndrom från 2010.

Trots markant ökning av täckningsgraden under 2013 varierar registreringen fortfarande mellan landstingen. Detta gör att landstingens resultat inte kan jämföras med varandra på ett rättvisande sätt. Antalet ny- och uppfölj-ningsregistreringar ökar dock, både på länsnivå och på enhetsnivå.

14 Deltagande i patientutbildning Patientutbildning rekommenderas i Socialstyrelsens natio-nella riktlinjer som ett komplement till återfallsförebyggan-de läkemedelsbehandling.

Syftet med patientutbildning är att öka patientens kun - skap om sin bipolära sjukdom. Den ska även stärka pa-tientens kompetens i att bemästra sin sjukdom, känna igen tidiga tecken på återfall och på så vis förkorta eller förhin-dra tid i slutenvård genom tidiga ingripanden.

Utbildningen sker i grupp och vid fall där patientunder-laget är litet (t ex på BUP-enheter eller allmänpsykiatriska mottagningar med få patienter i upptagningsområdet) ges utbildningarna mer sällan. Dock bör patientutbildning ske så snart som möjligt efter att diagnos är satt för att under-lätta anpassning till sjukdomen samt för nå bättre följsam-het till medicinering.

BipoläRs användare beslutade vid ett nationellt möte 2011 att målsättningen var att fördubbla andelen patienter i

BIPOLÄR SJUKDOM – KVALITETSREGISTRET BIPOLÄR

2012 2011 1 Uppgift saknas 2 Uppgift saknas 2011 3 Färre än 10 fall 4 Färre än 10 fall 2011

0 20 40 60 80

Dalarna 3

Halland 3

Blekinge 1, 4

Jönköping 1

Sörmland 1

JämtlandVärmland

KalmarVästerbottenRegion Skåne

NorrbottenGävleborg 2

ÖstergötlandVästmanland 2

RIKETGotland

Västra GötalandUppsala

StockholmVästernorrland

ÖrebroKronoberg 46,9

45,744,943,642,937,335,533,929,527,326,324,924,621,918,413,012,9

Procent

Källa: BipoläR – Nationellt kvalitetsregister för bipolär a�ektiv sjukdom.

Andel patienter med bipolär sjukdom som deltagit i patientutbildning, 2012.Diagram 14Totalt

30

registret som genomgått patientutbildning till 2015. Regist-rets aktuella målsättning är att 45 procent av alla patienter i registret år 2015 ska ha genomgått patientutbildning.

I diagram 14 visas andelen patienter med bipolär sjuk-dom som deltagit i patientutbildning de senaste tio åren. Jämförelsen baseras på 4 379 patienter med en registrering i registret under 2012. I riket var andelen som deltog i patientutbildning knappt 34 procent, med en variation mellan landsting från 13 till 47 procent.

15 Behandling med litium Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar som förstahandsval behandling med läkemedlet litium i syfte att förebygga återfall hos patienter med bipolärt syndrom. De senaste åren har förskrivningen av litium minskat bland patienter registrerade i BipoläR, dock ej mellan 2010 och 2011. BipoläRs kvalitetsindikator för litium uppmäter andel patienter med bipolärt syndrom typ I som vid första uppföljningsregistreringen förskrivits litium. BipoläRs målnivå är 70 procent.

Diagram 15 visar andelen patienter med bipolärt syndrom typ 1 som förskrevs litium under mätperioden. Jämförelsen baseras på 1 837 patienter.

I riket var andelen med bipolärt syndrom typ 1 som för-skrevs litium knappt 68 procent, med en variation mellan landsting från 47 till 100 procent.


0 20 40 60 80 100

Dalarna 1, 4

Halland 1, 4

Blekinge 1, 4

Jönköping 1

Sörmland 1

UppsalaKalmar 4

JämtlandÖrebro

VästerbottenRegion Skåne

KronobergVärmland

NorrbottenRIKET

Västra GötalandVästernorrlandVästmanland 2

StockholmÖstergötland

Gävleborg 2

Gotland 4 100,090,078,071,671,4

70,069,067,867,863,061,060,257,456,054,252,947,2

Procent


Andel patienter med bipolär sjukdom typ 1 som ordinerats Litium vid första uppföljningsbesöket, 2012.Diagram 15Totalt

31

16 Förbättrad funktionsförmåga efter behandling

Liksom RIKSÄT använder BipoläR GAF som skatt-ningsinstrument för att bedöma utvecklingen av patientens funktionsförmåga i olika avseenden. GAF-skattningen innehåller flera dimensioner och resulterar i ett numeriskt värde mellan 0–100, där ett högt värde anger bättre funk-tionsförmåga.

Diagram 16 visar andelen patienter som vid uppfölj-ningsregistrering år 2012 förbättrats med 5 poäng eller mer

på GAF funktionsskattning, jämfört med närmast gjorda tidigare registrering (uppföljning eller nyregistrering). Jäm-förelsen baseras på 2 887 patienter. I riket hade 30 procent av patienterna förbättrats med 5 eller fler GAF-poäng, med en variation mellan landsting från nio till 40 procent.

Till höger i diagrammet redovisas andelen uppföljnings-registrerade patienter som har GAF funktionsskattningar på > 68 poäng. Detta är ett kompletterande resultatmått. År 2012 var riksgenomsnittet i BipoläR 49 procent. På läns-nivå varierade värdena från 27 till 94 procent.


0 10 20 30 40 50 60

Gävleborg 1

Dalarna 3

Västmanland 2,3

Halland 3

Blekinge 1, 4

Kalmar 3

Jönköping 1

Sörmland 1

NorrbottenGotland

KronobergÖrebro

ÖstergötlandVästerbotten

VästernorrlandStockholm

RIKETJämtland

Västra GötalandUppsala

VärmlandRegion Skåne 34,7

32,632,031,2

30,030,029,829,728,423,322,620,515,410,3

Procent


Andel patienter med förbättrad ( minst + 5 GAF-poäng) funktionsförmåga, 2012.Diagram 16Totalt

GAF > 68

49,727,036,1

33,852,249,253,193,951,453,5

40,060,580,633,3

32

Cirka 1 900 individer vårdades under 2011 i rättspsy-kiatrisk vård, varav en mycket hög andel utgörs av män. Den rättspsykiatriska vården innebär frihetsberövande och vården utövas enligt tvångslag. Målet med den rättspsykia-triska vården är att patienten ska klara av ett liv ute i sam-hället utan att återinsjukna eller återfalla i psykisk ohälsa, missbruk och/eller brottslighet.

Vårdtiden är ofta lång, i snitt runt fem år. Det medför att förtroendefulla behandlingsrelationer kan byggas upp mellan patienter och personal. Att vården bedrivs under tvång ställer samtidigt särskilda krav när det gäller att få patienten delaktig. Det är en grannlaga uppgift att bedriva vården med största hänsyn till patientens integritet och självbestämmande. Höga krav måste ställas på att vården är likvärdig i landet och bedrivs med hög kvalitet. De olika verksamheterna har ett stort behov av att kunna jämföra sina resultat med andra, för att både kunna förbättra och utveckla sin egen verksamhet.

I rapporten Öppna jämförelser visas två indikatorer om rättspsykiatrisk vård. De speglar dels återfall i brottslig gär-ning under pågående vård, dels förekomsten av fetma bland rättspsykiatrins patienter. Här visas tre ytterliga kvalitetsin-dikatorer för denna del av hälso- och sjukvården.

Källan är kvalitetsregistret RättspsyK. Från 2013 rappor-terar alla enheter till registret. Täckningsgraden är cirka 90 procent. Redovisning per landsting baseras på klinikernas lokalisering, inte patienternas hemort.

17 Patientens självrapporterade hälsaPatientgruppen har ofta komplexa vårdbehov med flera psy-kiatriska och somatiska sjukdomstillstånd. Det är känt att i gruppen psykiskt sjuka finns en somatisk översjuklighet med överdödlighet som följd.

Syftet med denna indikator är att få en bild av patientens upplevda hälsa. Ett av de centrala och uppenbara uppdra-gen i vården är att vidmakthålla eller förbättra patientens hälsa såväl psykiskt som somatiskt. Centralt i det arbetet är patientens egen uppfattning om sin hälsa. Mätningen sker genom att patienten sätter ett kryss på en visuell analog ska-la (VAS-skala), som sträcker sig från 0 till 100, från ”dålig” till ”mycket bra”.

Genom indikatorn får verksamheten ännu en dimension till patientgruppens självrapporterade hälsotillstånd. Möj-ligheten att jämföra olika enheters utfall ger också under-lag för en reflexion kring hälsobegreppet. Även skillnader mellan könen är viktiga att studera.

En svaghet i indikatorn är att den förutsätter att patien-ten i sin sjukdom kan tolka en VAS-skala. Här finns en risk att patienten sätter sitt kryss utifrån vad denna uppfattar att personalen vill. Dock är erfarenheten den att det ofta upp-står ett bra samtal kring patientens hälsa och att patienten uttrycker att det känns bra att frågan uppmärksammas och att kunna föra ett samtal om sin hälsa. I själva mättillfället sker alltså ofta ett informationsutbyte som kan användas i den fortsatta vården.

RÄTTSPSYKIATRISK VÅRD – KVALITETSREGISTRET RÄTTSPSYK

1 Uppgift saknas 2 Färre än 10 fall

0 20 40 60 80 100

Norrbotten 1

Västerbotten 1

Jämtland 1

Blekinge 1

Gotland 1

Kalmar 2

DalarnaKronoberg

Region SkåneÖrebro

GävleborgHalland

JönköpingSörmland

VästernorrlandRIKET

Västra GötalandVärmland

StockholmUppsala

ÖstergötlandVästmanland 63,6

63,360,055,350,044,843,643,240,040,037,537,533,330,227,325,0

Procent

Källa: RättspsyK.

Andel patienter vars självrapporterade hälsa förbättrats det senaste året, 2012.Diagram 17Totalt

33

Diagram 17 visar andelen patienter vars självrapporterade hälsa förbättrats det senaste året. Jämförelsen baseras på 509 patienter. I riket är andelen närmare 44 procent, med en spridning mellan landstingen från drygt 25 till knappt 64 procent. Det finns ett betydande bortfall i registreringen av denna uppgift.

18 Förbättrad symtombildSyftet med indikatorn är att kunna följa hur väl verksam-heten lyckas förbättra patientens symtombild. Ett uppen-bart syfte med vården är att behandla patientens sjukdom och därmed mildra patientens symtom.

Det finns därför ett stort intresse för att kunna se ut-vecklingen i detta avseende i den egna verksamheten och även att kunna jämföras med övriga landet. Även skillnader mellan könen är intressanta att få ökad kunskap om.

Indikatorn mäts genom att kliniskt verksam personal uti-från en sjugradig skala bedömer hur svåra symtom patien-ten har. En svaghet i indikatorn är att bedömningen inte är objektiv. För att öka samsynen kring hur olika svårig-hetsgrader av symtom kan bedömas har en film tagits fram där olika svårighetsgrader åskådliggörs. Filmen är tänkt att användas som underlag för diskussion i teamet i samband med att indikatorn ska bedömas vid inrapportering till kvalitetsregistret.

I diagram 18 visas andelen patienter som vid mättillfället 2012 bedömdes ha en förbättrad symtombild. Jämförelsen baseras på 987 patienter, för vilka en bedömning gjorts. I riket var andelen med förbättrad symtombild knappt 23 procent, med en spridning mellan landstingen från sju till närmare 56 procent.


0 20 40 60 80

Norrbotten 2

Västerbotten 2

Jämtland 1

Blekinge 1

Gotland 1

SörmlandÖstergötland

KalmarÖrebro

VärmlandStockholm

RIKETRegion Skåne

Västra GötalandVästernorrland

KronobergHalland

JönköpingGävleborg

DalarnaUppsala

Västmanland 55,633,333,333,331,329,225,025,024,624,022,822,020,017,016,77,57,0

Procent

Källa: RättspsyK.

Andel patienter vars symtombild förbättrats det senaste året, 2012.Diagram 18Totalt

34

19 Förbättrad skuldsituationSyftet med indikatorn är att rikta uppmärksamhet mot patientens ekonomi under vårdtiden. Genom att patienten får betala vårdavgift finns det en risk att skuldbördan växer om inte åtgärder sätts in i tid. Vårdtiderna är ofta långa och en ansenlig skuld kan hinna byggas upp. Det är uppenbart att en ekonomi i balans är en central förutsättning för att patienten ska ha förutsättningar att leva ett så normalt liv som möjligt i samhället efter utskrivning. Detta kan vara avgörande för att patienten efter utskrivning exempelvis ska kunna hyra en lägenhet.

Med hjälp av indikatorn kan den enskilda enheten se hur väl man lyckas med att hantera skuldsituationen. Samtidigt ges möjlighet att jämföra olika kliniker, vilket ger möjlig-heter att utveckla framgångsrika arbetssätt genom att goda exempel kan identifieras.

En svaghet i indikatorn är tolkningsproblem kring hur skuldsituationen förändrats sedan förra skattningstillfäl-let. Förutsatt att patienten har en skuldsituation används i registret en gradering i tre steg: Skuldsituationen kan ha förbättrats, vara oförändrad eller ha försämrats. Goda förutsättningar för en ökad samsyn har dock skapats genom diskussioner vid de båda årliga nationella mötena som hålls i registret.

Diagram 19 visar andelen patienter med förbättrad skuldsituation sedan tidigare mättillfälle. Jämförelsen base-ras på 584 patienter. Enbart patienter som har ekonomisk skuld ingår. Antalet fall per landsting visas i kolumn till höger i diagrammet. I riket hade 26 procent en förbättrad skuld situation.

2012 2011 1 Uppgift saknas 2 Färre än 10 fall 3 Färre än 10 fall 2011

0 20 40 60 80 100

Norrbotten 2

Västerbotten 2

Jämtland 1

Gävleborg 2

Örebro 2

Blekinge 1

Gotland 1

UppsalaStockholm

SörmlandVästernorrland

JönköpingVärmland

HallandRIKET

KronobergÖstergötland


DalarnaVästmanland

Kalmar 3 61,540,739,537,233,630,830,426,025,025,014,312,810,86,80,0

Procent

Källa: RättspsyK.

Andel patienter vars skuldsituation förbättrats det senaste året, 2012.Diagram 19Totalt

Antal patienter

13273843

1491323

58412121439937313

35

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är som namnet antyder en kronisk progredierande sjukdom som drabb-ar såväl luftrör som lungor med en luftrörsförträngning och skadad lungvävnad (emfysem) som följd. Sjukdomen indelas i fyra olika stadier beroende på grad av lungfunk-tionsinskränkning. Man räknar med att mellan 500 000 och 700 000 individer, cirka 5–8 procent av befolkningen, är drabbad av sjukdomen men andelen som fått en korrekt ställd diagnos är mindre än 20 procent. Mörkertalet är sålunda mycket stort.

Sjukdomen innebär inte sällan en förtida död. KOL är den enda dödliga folksjukdom där dödligheten fortfarande ökar i Sverige, framförallt bland kvinnor. En betydande andel har andra samtidiga sjukdomar som ytterligare för-sämrar prognosen, till exempel hjärt-kärlsjukdom, diabetes, osteoporos, depression/ångest, sömnapnesyndrom och lungcancer.

De flesta patienter med KOL har sin regelbundna kon-takt med primärvården, men vid en alltmer avancerad sjukdom så kräver sjukdomen ofta inneliggande vård på grund av försämringsskov, så kallade exacerbationer. Därför kommer dessa patienter inte sällan i kontakt med såväl medicin-, lungmedicin- som intensivvårdskliniker och vid komplikationer även andra enheter som exempelvis kardiologi- och ortopedikliniker. 2011 slutenvårdades enligt Patientregistret cirka 10 700 personer med diagnosen KOL, totalt knappt 18 000 vårdtillfällen.

Rökning är den enskilt största riskfaktorn för att både drabbas av sjukdomen och för att försämras i sin sjukdom. Lågt BMI är också en viktig prognosfaktor, där ett sjun-kande BMI (< 22 kg/m2) innebär ökad risk för död. Det finns vetenskapligt stöd för att patienter med två eller flera försämringsskov per år har en snabbare försämring av sin lungfunktion och en försämrad livskvalitet. Därför är det viktigt att minska risken för att dessa ska inträffa. Ett enkelt sätt är att årligen vaccinera patienter mot influensa och att se till att de har ett fullgott vaccinationsskydd mot pneu-mokockinfektioner. Ett annat sätt är att se till att patienter-na har en adekvat medicinering i syfte att minska risken för försämringsskov.

För KOL-vården har tidigare framarbetade kvalitetsindi-katorer legat till grund för de variabler som finns i kva-litetsregistret Luftvägsregistret/RiksKOL. Socialstyrelsen publicerade 2004 Nationella riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Dessa är nu under revidering där en preliminär version beräknas bli public-erad under 2014. Läkemedelsverkets rekommendationer,

publicerade 2009, är i nuläget det vägledande dokumentet för god KOL-vård.

Fyra indikatorer för KOL-sjukvård redovisas. Indikatorer-na är alla processmått, och visar andelen patienter som fått sin diagnos genom lungfunktionsmätning (spiro-metri), tillfrågats om rökvanor, vid undervikt (BMI < 22) erhållit dietistkontakt och som vaccinerats mot influensa.

Samtliga är baserade på data från kvalitetsregistret Luft-vägsregistret. Registret har funnits sedan 2009 och samlar data från såväl primärvård som sjukhuskliniker. Deltagan-degraden i termer av andel rapporterande mottagningar bedöms av registret år 2011 vara cirka 27 procent för primärvården och cirka 50 procent för lungmedicinska en-heter. Vid årsskiftet 2011/2012 hade cirka 5 000 patienter totalt rapporterats till registret medan det för 2011 fanns registreringar för cirka 3 000 patienter. Någon jämförelse av täckningsgrad med Patientregistret har inte gjorts, då kvali-tetsregistret behöver öka såväl antalet rapporterande enheter som antalet patienter för att detta skall vara meningsfullt. Den i nuläget låga och varierande täckningsgraden gör att registret inte kan anses ge en säkerställt representativ bild av KOL-vården. Dock ger det en viss information om hur delar av KOL-sjukvården i Sverige ser ut idag.

20 Spirometri vid KOLSpirometriundersökning innebär att man mäter lungornas funktion och med vars hjälp man kan fastställa hur svår KOL-sjukdom patienten har, i en klassificering i fyra sjuk-domsstadier, som svarar mot olika nivåer på lungfunktion. Spirometri är nödvändig för att fastställa diagnosen KOL och används löpande för att följa sjukdomsutvecklingen, och är därmed ett viktigt underlag för beslut om behand-ling. Luftvägsregistret mäter om spirometri utfördes vid de registrerade besöken.

Diagram 20 visar andelen KOL-patienter som utfört spirometriundersökning under 2012. Jämförelsen baseras på 3 505 registrerade patienter. I riket hade 95 procent av KOL-patienterna utfört spirometri, med en spridning mellan landsting från 46 till 100 procent. Bara landsting med minst tio inrapporterade KOL-patienter under 2012 redovisas.

De enheter som deltar i registret hörsammar troligen re-kommendationer för KOL-vård i högre grad än övriga, ge-nerellt sett. Man kan därför förmoda att andelen som utfört spirometri är högre bland de patienter som rapporteras till Luftvägsregistret, än vad den är bland andra KOL-patienter.

KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM – LUFTVÄGSREGISTRET

36


0 20 40 60 80 100

Norrbotten 1

Västernorrland 2

Dalarna 2

Västmanland 2

Värmland 2

Gotland 1

Kalmar 2

Kronoberg 1

StockholmVästra Götaland

RIKETJämtlandSörmland

VästerbottenÖstergötland


GävleborgÖrebro

BlekingeJönköping

Uppsala 100,0100,0100,0100,0

99,599,598,798,698,397,195,1

94,890,646,2

Procent

Källa: Luftvägsregistret.

Andel patienter som utfört spirometri vid registrerat besök, 2012.Diagram 20Totalt


0 20 40 60 80 100

Norrbotten 1

Västernorrland 2

Dalarna 2

Västmanland 2

Värmland 2

Gotland 1

Kalmar 2

Kronoberg 1

StockholmJämtland

HallandBlekinge


JönköpingRegion SkåneÖstergötlandVästerbotten

GävleborgÖrebro

SörmlandUppsala 100,0

100,0100,0100,0100,0

99,899,599,299,098,598,397,796,394,3

Procent


Andel KOL-patienter som tillfrågats om rökvanor, 2012.Diagram 21Totalt

37

21 Tillfrågats om rökning vid KOLHos majoriteten av patienter med KOL är rökning orsaken till sjukdom. Andelen rökare i befolkningen var 2011 elva procent och sjunker kontinuerligt, medan andelen rökare bland KOL-patienter är drygt 34 procent. Det är viktigt att klarlägga patientens rökvanor och att understödja patienten att sluta röka. Ett rökstopp gör att sjukdomsutvecklingen avstannar. Om rökstoppet sker tidigt i sjukdomsförloppet kan stoppet innebära att patienten aldrig behöver få några symtom av sin sjukdom.

Diagram 21 visar andelen KOL-patienter som tillfrågats om sina rökvanor under 2012. Jämförelsen baseras på 3 742 patienter med ett registrerat besök under 2012. I riket upp-går andelen som tillfrågats om rökvanor till 99 procent.

Andelen patienter som tillfrågats om rökvanor bör vara 100 procent, med anledning av den nära kopplingen mel-lan KOL-sjukdomen och prognos vid fortsatt rökning samt med anledning av den risk för återfall i rökning som alltid finns oavsett tidigare rökstopp.

Luftvägsregistret mäter även andelen rökare som erbjudits rökavvänjning och andelen patienter som slutat röka, men för dessa båda mått är antalet patienter som underlag för jämförelser färre (eftersom inte alla KOL-patienter är röka-re). Dessa mått visas dock i kvalitetsregistrets årsrapport för 2012.

22 Dietistkontakt vid lågt BMI Låg kroppsmassa är särskilt ogynnsamt hos patienter med KOL. Redan vid ett BMI < 22 kan man se en försämrad prognos och med ytterligare lägre BMI en ökad risk för död. Drygt var femte patient i Luftvägsregistret har BMI under 22, vilket innebär undernäring, malnutrion. Det är viktigt att tidigt identifiera undernäring och försöka förebygga en försämring hos dessa patienter. Att förebygga är enklare än att häva en redan uppkommen svår malnut-rion. Enligt behandlingsriktlinjer för KOL-sjukvård skall patienter med BMI < 22 erbjudas dietistkontakt, i syfte att klarlägga behov av och förändra kost- och näringsintag. Uppgift om detta registreras i Luftvägsregistret.

Diagram 22 visar andelen patienter med KOL och BMI < 22 som erbjudits dietistkontakt under 2012. Jämförelsen baseras på uppgifter om 707 patienter. Enbart landsting med fler än 10 fall redovisas. Från sex landsting saknas upp-gift helt. I riket uppgår andelen som erbjudit dietistkontakt till 25,5 procent, med en variation mellan de redovisade landstingen från 15 till 100 procent. Andelen som erbjuds dietistkontakt är i riket betydligt högre vid specialiserade mottagningar än i primärvård.

BMI är en mycket viktig prognostisk faktor vid KOL. Därför är det inte tillfredsställande att enbart 25 procent av patienter med undervikt och KOL erbjuds dietistkontakt. Andelen borde vara betydligt högre. En orsak kan vara att tillgången till dietist inom primärvården brister. Detta är något som bör uppmärksammas.


0 20 40 60 80 100

Norrbotten 1

Västerbotten 2

Västernorrland 1

Dalarna 2

Västmanland 2

Örebro 2

Värmland 1

Gotland 1

Kalmar 1

Kronoberg 1

Uppsala 2

GävleborgRegion Skåne

Västra GötalandHallandRIKET

ÖstergötlandStockholm

JämtlandSörmlandBlekinge

Jönköping 100,0100,0

54,152,243,836,225,522,020,115,315,2

Procent


Andel patienter med KOL och med BMI < 22 som erbjudits dietistkontakt, 2012.Diagram 22Totalt

38

23 Influensavaccination vid KOLEn person med nedsatt lungfunktion som drabbas av en svårartad infektion löper större risk att få svårare komplika-tioner än vad en frisk person gör. Därför rekommenderas personer med KOL att oavsett ålder vaccinera sig dels mot influensa varje år, dels mot pneumokockinfektioner (som orsakar lunginflammation) två gånger med fem års mel-lanrum. Här visas uppgifter enbart om vaccination mot influensa.

Diagram 23 visar andelen patienter med KOL som vacci-nerades mot influensa 2012. Jämförelsen baseras på 3 238


0 20 40 60 80 100

Norrbotten 1

Västernorrland 2

Dalarna 2

Västmanland 2

Värmland 1

Gotland 1

Kalmar 2

Kronoberg 1

UppsalaVästerbotten


RIKETGävleborgSörmland

ÖstergötlandJönköpingJämtlandBlekingeHalland

StockholmÖrebro 90,9

84,780,870,670,470,064,663,762,962,859,057,356,954,6

Procent


Andel patienter med KOL som vaccinerats för influensa, 2012.Diagram 23Totalt

personer. I riket var andelen knappt 63 procent, med en variation mellan de redovisade landstingen mellan drygt 54 och knappt 91 procent.

Luftvägsregistret har satt som mål att 80 procent av patienterna skall vaccineras. Tre av de redovisade landsting-en når detta mål, medan övriga inte gör det, men har olika långt kvar till målnivån.

Årlig influensavaccination är en enkel och billig förebyg-gande behandling vid KOL. Det bör därför vara möjligt för landstingen att kraftsamla och med olika åtgärder se till så att andelen som vaccineras höjs.

39

I storleksordningen 200 000 personer i Sverige har någon form av sköldkörtelrubbning. Kvinnor drabbas betydligt oftare än män. Det finns sannolikt betydande mörkertal, bland annat som följd av att symtomen är diffusa.

Sköldkörteln sitter på framsidan av halsen och har funktionen att styra ämnesomsättningen i kroppen genom att utsöndra sköldkörtelhormon. Struma är en gemensam benämning på alla former av förstorad sköldkörtel, men är inte en sjukdom i sig. Hypertyreos eller giftstruma är ett tillstånd där sköldkörteln producerar för mycket sköldkör-telhormon, vilket resulterar i för hög ämnesomsättning.

Symtomen kommer ofta smygande och kan lätt blandas ihop med tecken på stress. Tecken på hypertyreos kan vara att man svettas och känner sig varm, är trött eller har hjärt-klappning och högre puls. Att man går ner i vikt, lätt blir irriterad, arg och gråter, känner muskelsvaghet eller är lös i magen är några ytterligare av flera förekommande symtom.

Hypertyreos eller giftstruma kan behandlas med läkeme-del, med radioaktivt jod eller genom operation, då oftast hela eller större delen av sköldkörteln tas bort. Vilken av behandlingarna man väljer beror bland annat på typ av hypertyreos, patientens ålder och om patienten har någon annan sjukdom eller är gravid.

Primär hyperparathyroidism (PHPT) innebär att en eller flera av de fyra bisköldkörtlarna producerar för mycket bisköldkörtelhormon, vilket leder till kalköverskott i blodet, så kallad hyperkalcemi. PHPT leder på sikt till urkalkning av skelettet. Man kan också få mer diffusa symptom som trötthet, anorexi, illamående och muskelsmärtor. PHPT leder också till ökad sjuklighet i hjärt-kärlsjukdomar. PHPT är en vanlig sjukdom, som i Sverige drabbar cirka en procent av befolkningen. Bland kvinnor i åldern 50–75 år är förekomsten två-tre procent. Den rekommenderade behandlingen vid symtomgivande PHPT är operation, där en eller flera av bisköldkörtlarna opereras bort.

Här visas tre kvalitetsindikatorer som avser operationer dels vid PHPT, dels av patienter med Graves sjukdom, som är den vanligaste formen av giftstruma. Enbart primärope-rationer och vid icke-ärftlig sjukdom (avser PHPT) ingår, eftersom detta gör att den studerade patientgruppen blir mer enhetlig och därmed gör jämförelser mellan landsting och mellan sjukhus meningsfull. Alla tre måtten är resultat-mått.

Källan till indikatorerna är Scandinavian Quality Register for Thyriod, Parathyriod and Adrenal Surgery, SQRTPA,

som varit i drift sedan 2004. Registret är ett åtgärdsregis-ter som utgår från kirurgisk behandling av sköldkörtel-, bisköldkörtel- och binjuresjukdom.

2011 registrerades data för knappt 2 900 operationer. 31 av 38 kliniker som utför sköldkörtelkirurgi rapporterade 2011 till registret, medan motsvarande uppgift för bisköld-körtelkirurgi var 28 av 30. Täckningsgrad avseende antalet operationer 2011 var 93 procent (sköldkörtel) respektive 94 procent (bisköldkörtel). Datakvalitet i registret studeras sedan 2006 och tyder på god datakvalitet – ej registrerade eller felregistrerade patienter är färre än fem procent av alla.

Utöver uppgifter i samband med operationen och tiden fram till utskrivning från sjukhus, registreras data från två uppföljningstillfällen, dels vid upp till sex veckor, dels vid 6–12 månader efter operationen. Utöver komplikations- och resultatmått som de som här redovisas, skall registret även påbörja mätning av patientrapporterade utfall, så kallade PROM.

24 Stämbandsförlamning sex veckor efter operation för giftstruma

En sällsynt men allvarlig komplikation efter operation vid Graves sjukdom är stämbandsförlamning. Stämbandsner-verna löper mycket nära sköldkörteln och kan påverkas när denna opereras bort. Stämbandsförlamning är oftast övergå-ende och patienten kan få tillbaka en god röstfunktion med stöd av logopedisk eller foniatrisk kompetens.

Diagram 24 visar andelen patienter som sex veckor efter operation för giftstruma hade stämbandsförlamning. Jämförelsen baseras på 2 566 patienter som opererats under perioden 2004–2012. Enbart förstagångsoperationer ingår. I riket är andelen patienter med stämbandsförlamning 2,9 procent, vilket motsvarar 75 fall. Trots att antalet fall av stämbandsförlamning är litet är det ett viktigt kvalitetsmått för klinikerna att följa.

Även den så kallade oddskvoten visas, men då per klinik – se tabell 24. Oddskvoten är ett mått på risken att drabbas av stämbandsförlamning, där OR större än 1 tyder på högre risk och vice versa. Rankingposition för klinikerna anges, liksom konfidensintervall för denna position. Oddskvoten skiljer sig åt även mellan de sjukhus som har noll fall av stämbandsförlamning, eftersom de opererat olika många patienter.

OPERATION FÖR GIFTSTRUMA OCH PHPT – KVALITETSREGISTRET SQRTPAS

40


0 5 10 15 20 25 30

Blekinge 2

Gotland 1

ÖstergötlandDalarna

Region SkåneJönköping

VästmanlandKronoberg

KalmarGävleborg

RIKETVästra Götaland

ÖrebroNorrbotten

VärmlandStockholm

UppsalaVästerbotten

JämtlandVästernorrland

HallandSörmland 0,0

0,00,00,00,01,41,8

2,02,32,92,92,93,63,74,65,05,15,65,6

10,0

Procent

Källa: Skandinaviska kvalitetsregistret för sköldkörtel-, bisköldkörtel- och binjurekirurgi.

Andel patienter med stämbandsförlamning 6 veckor efter operation för giftstruma, 2004–2012.Diagram 24Totalt

Antal patienter

2757572425

20975910143

105382

2 566282722

10099

4503610

Risk för stämbandsförlamning 6 veckor efter operation för giftstruma – oddskvot per klinik, 2004–2012.Tabell 24Sjukhus

Sjukhus Antalet fall Oddskvot (OR) 95% KI för OR Rank 95% KI för rankKarolinska, Solna 679 0,67 0,34–1,32 1 1 till 23Akademiska sjukhuset, Uppsala 212 0,67 0,30–1,49 2 1 till 24Universitetssjukhuset Örebro 106 0,74 0,30–1,80 3 1 till 25Hallands sjukhus, Halmstad 47 0,75 0,28–2,03 4 1 till 25Sundsvalls sjukhus 57 0,76 0,28–2,07 5 1 till 25Skånes Universitetssjukhus, Lund 280 0,82 0,41–1,65 6 1 till 25Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 30 0,82 0,29–2,32 7 1 till 26SÄ-sjukvården, Borås 25 0,84 0,30–2,39 8 1 till 26Centralsjukhuset i Karlstad 121 0,85 0,37–1,99 9 1 till 26Östersunds sjukhus 24 0,85 0,30–2,44 10 1 till 26Gävle sjukhus 70 0,86 0,34–2,18 11 1 till 26Växjö lasarett 13 0,91 0,31–2,67 12 1 till 26Hallands sjukhus, Varberg 13 0,91 0,31–2,67 13 1 till 26Kungälvs sjukhus 7 0,95 0,31–2,85 14 1 till 26Blekingesjukhuset, Karlskrona 5 0,96 0,32–2,91 15 1 till 26Ljungby lasarett 10 0,97 0,32–2,96 16 1 till 26Sunderbyns sjukhus 43 0,98 0,37–2,59 17 1 till 26Danderyds sjukhus 28 0,98 0,09–11,30 18 1 till 27Sahlgrenska, Göteborg 309 1,04 0,55–1,97 19 2 till 26Länssjukhuset Ryhov, Jönköping 86 1,09 0,44–2,69 20 2 till 26Falu lasarett 45 1,22 0,48–3,13 21 2 till 27Västerviks sjukhus 26 1,24 0,15–10,47 22 1 till 27Universitetssjukhuset i Linköping 17 1,45 0,14–14,73 23 1 till 27NU-sjukvården, Trollhättan/NÄL 50 1,48 0,60–3,63 24 4 till 27Västmanlands sjukhus, Västerås 104 1,48 0,68–3,20 25 4 till 27Kristianstads sjukhus 99 2,23 1,10–4,50 26 9 till 27Helsingborgs lasarett 145 2,34 1,25–4,39 27 11 till 27

41


0 10 20 30 40

Blekinge 2

Gotland 1

Östergötland 2

VärmlandJönköping

KalmarHalland

NorrbottenVästra Götaland

DalarnaUppsalaRIKET

VästernorrlandKronobergStockholm

JämtlandSörmland

VästmanlandRegion SkåneVästerbotten

ÖrebroGävleborg 0,0

2,84,25,07,07,48,38,48,78,88,89,111,111,511,6

14,014,314,916,4

Procent


Andel patienter med D-vitaminbehandling (sköldkörtelskada) 6 veckor efter operation för giftstruma, 2004–2012.

Diagram 25Totalt

Antal patienter

26108

24459100

2724

7632357

2 59121936

384435721

101110

25 D-vitaminbehandling (bisköldkörtelskada) efter operation för giftstruma

När sköldkörteln opererats bort är det vanligt att övergå-ende hypokalcemi (kalköverskott i blodet) uppkommer på grund av påverkan på bisköldkörtelfunktionen. Bisköld-körtlarna bör under en sköldkörteloperation identifieras och sparas på halsen. Om bisköldkörtelfunktionen fungerar sämre ges kalk och eller D-vitamin till patienten, för att höja kalknivån i blodet till normala nivåer. Om behandling med D-vitamin kvarstår sex månader efter operationen tyder detta på att tillståndet inte är övergående. Patienten har då ganska stor risk att behöva ha D-vitamintillskott permanent. Förekomsten av D-vitaminbehandling efter sex månader skall således ses som ett resultat av en komplika-tion i samband med operationen.

I diagram 25 visas andelen patienter med D-vitamin-behandling sex veckor efter operation för giftstruma. Jämförelsen baseras på 2 591 patienter som opererades under 2004–2012. I riket är andelen patienter knappt nio procent, med en varation mellan landsting från noll till drygt 16 procent. För sjukhus visas oddskvoten (OR) och konfidensintervallsgränser för OR – se tabell 25. Vid beräkning av oddskvoten har hänsyn tagits till patienternas kalknivåer före operationen.

26 Kvarstående höga kalkvärden (hyperkalcemi) efter operation av PHPT

Patienter med primär hyperparatyhroidism (PHPT) har hyperkalcemi, kalköverskott i blodet som följd av för hög produktion av bisköldkörtelhormon. Om hyperkalcemin finns kvar 6 månader efter operationen är detta ett tecken på att operationen misslyckats. För att hitta de små bisköld-körtlarna krävs stor kirurgisk träning.

Diagram 26 visar andelen patienter som 6 veckor efter operationen har kvarstående hyperkalcemi. Jämförelsen baseras på 4 255 patienter som opererades 2004–2012. Enbart patienter som genomgått förstagångsoperation för icke-ärftlig sjukdom ingår i underlaget för diagrammet för landsting. I riket var andelen med hyperkalcemi 5,9 procent.

42

1 Uppgift saknas

0 10 20 30 40 50

Blekinge 1

Gotland 1

Östergötland 1

GävleborgJämtland

VästernorrlandKronobergSörmland

NorrbottenVästerbotten

JönköpingStockholm

RIKETVästra Götaland

Region SkåneVästmanland

HallandDalarnaUppsala

VärmlandÖrebroKalmar 0,0

1,12,43,14,14,24,64,95,15,95,99,39,59,5

10,210,310,913,017,9

Procent


Andel patienter med kvarvarande höga kalkvärden 6 veckor efter PHPT-operation, 2004–2012.Diagram 26Totalt

Antal patienter

1095

167229

49165130714791

4 2551 145

15121

14759

1841016928

Risk för D-vitaminbehandling (sköldkörtelskada) 6 veckor efter operation för giftstruma – oddskvot per klinik, 2004–2012.

Tabell 25Sjukhus

Sjukhus Antal fall Oddskvot (OR) KI 95% för OR Rank KI 95% för rankHelsingborgs lasarett 145 0,53 0,28–1,00 1 1 till 21Gävle sjukhus 70 0,53 0,25–1,13 2 1 till 22Skånes Universitetssjukhus, Lund 280 0,63 0,38–1,03 3 1 till 21Universitetssjukhuset Örebro 106 0,64 0,33–1,24 4 1 till 23Västerviks sjukhus 26 0,72 0,13–4,02 5 1 till 27Sundsvalls sjukhus 57 0,82 0,39–1,73 6 1 till 25Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 30 0,82 0,37–1,84 7 1 till 26Hallands sjukhus, Varberg 13 0,83 0,34–2,03 8 1 till 26Växjö lasarett 13 0,84 0,34–2,03 9 1 till 26Blekingesjukhuset, Karlskrona 5 0,93 0,37–2,35 10 1 till 26Ljungby lasarett 10 0,93 0,37–2,36 11 1 till 26Danderyds sjukhus 28 0,96 0,12–7,66 12 1 till 27Västmanlands sjukhus, Västerås 104 1,00 0,54–1,83 13 2 till 26SÄ-sjukvården, Borås 25 1,03 0,46–2,30 14 2 till 27Östersunds sjukhus 24 1,04 0,46–2,33 15 2 till 26Kristianstads sjukhus 99 1,09 0,60–1,97 16 3 till 26Falu lasarett 45 1,10 0,54–2,25 17 2 till 26Kungälvs sjukhus 7 1,11 0,45–2,75 18 2 till 27Karolinska, Solna 679 1,17 0,80–1,72 19 4 till 26NU-sjukvården, Trollhättan/NÄL 50 1,2 0,60–2,39 20 3 till 27Akademiska sjukhuset, Uppsala 212 1,27 0,79–2,06 21 4 till 26Länssjukhuset Ryhov, Jönköping 86 1,29 0,68–2,43 22 4 till 27Sunderbyns sjukhus 43 1,3 0,64–2,63 23 3 till 27SU Sahlgrenska, Göteborg 309 1,51 1,03–2,22 24 7 till 27Hallands sjukhus, Halmstad 47 1,69 0,88–3,23 25 6 till 27Centralsjukhuset i Karlstad 121 1,74 1,06–2,85 26 8 till 27Universitetssjukhuset i Linköping 17 2,13 0,34–13,30 27 2 till 27

43

Kvalitetsregistret Bättre Omhändertagande av patienter med Artros (BOA-registret) initierades med anledning av de höga sjukskrivningskostnaderna för artros och kunskapen om att endast en mindre del av alla patienter som opereras på grund av artros har träffat en sjukgymnast vid något tillfälle före operation. Detta trots att information, träning och viktkontroll utgör grunden i artrosbehandling enligt såväl nationella som internationella behandlingsriktlinjer. BOA följer Socialstyrelsens riktlinjer för artros.

Syftet med BOA är att alla patienter med artros ska er - bjudas adekvat information och träning i artrosskola, i enlighet med gällande behandlingsriktlinjer, och att kirur-giska ingrepp endast ska övervägas i de fall då icke-kirurgisk behandling inte ger tillfredsställande resultat. Målet är att minska sjukvårdskonsumtion och sjukskrivning till följd av artros, samt att öka livskvalitet och aktivitetsnivå hos patienter med artros i främst höft och knä. Patienter med artros ska få ett likvärdigt omhändertagande vid den första kontakten med sjukvården, oavsett var den sker. Patienter med besvär från höft eller knä kan söka sjukgymnast direkt, utan föregående läkarbesök.

2012 års registrering omfattar 197 enheter och totalt 14 705 patienter. Samtliga landsting har sedan 2012 enheter

som rapporterar till registret. Då årsrapporten sammanställ-des (april 2013) var 296 enheter anslutna till registret.

Här visas fyra indikatorer om artrosskola, varav den första är hämtad från Svenska höftprotesregistret, medan de tre övriga är från BOA-registret.

27 Artrosskola före höftprotesoperationDet är önskvärt att patienterna genomgår artrosskola för att genom träning och råd se om operation kan undvikas eller skjutas fram i tiden, och även för att förbereda sig för en eventuell operation och för att underlätta den rehabilitering som följer på en operation.

I enkät från Svenska Höftprotesregistret tillfrågas de ope-rerade patienterna om de varit i kontakt med sjukgymnast innan operationen och/eller om de genomgått artrosskola innan. Det kan råda osäkerhet om vad en artrosskola inne-bär, liksom att sjukgymnastisk behandling kan ske utan att det kallas för artrosskola.

Indikatorn visar hur stor andel av de opererade som upp-gav att de gått artrosskola. Jämförelsen baseras på 23 264 patienter som opererades under 2011–2012. I riket var andelen närmare 20 procent.

BÄTTRE OMHÄNDERTAGANDE VID ARTROS – BOA-REGISTRET OCH SVENSKA HÖFTPROTESREGISTRET

0 20 40 60 80

KronobergDalarna

StockholmJönköping

NorrbottenGotlandUppsala

SörmlandÖrebro

BlekingeHallandRIKET

Region SkåneVästra Götaland

GävleborgVästernorrland

VästmanlandJämtland

KalmarÖstergötlandVästerbotten

Värmland 59,335,1

30,028,626,022,622,521,4

20,519,919,619,519,418,416,416,015,315,113,1

10,710,68,6

Procent

Källa: Svenska höftprotesregistret.

Andel höftledsopererade patienter som genomgått artrosskola, 2011–2012.Diagram 27Totalt

44

ProcentKälla: Svenska höftprotesregistret.

LandstingStockholm

Uppsala

Sörmland

Östergötland

Jönköping

Kronoberg

Kalmar

GotlandBlekinge

Skåne

Halland

Västra Götaland

Värmland

Örebro

VästmanlandDalarna

Gävleborg

Västernorrland


Norrbotten

8,41,0

8,012,0

7,612,411,39,411,89,2

17,515,716,117,315,614,24,2

28,729,1

53,829,2

9,18,2

24,57,47,99,8

33,728,1

24,515,319,217,1

15,99,16,3

24,79,1

12,723,615,823,125,116,29,9

31,935,025,511,2

12,416,77,8

18,856,960,461,522,417,513,922,611,09,9

23,020,318,416,739,713,1

26,039,027,1

29,615,715,2

0 20 40 60 80

Piteå Älvdals sjukhusGällivare lasarett

Skellefteå lasarettNorrlands Universitetssjukhus, Umeå

Lycksele lasarettÖstersunds sjukhus

Örnsköldsviks sjukhusSundsvalls sjukhus

Sollefteå sjukhusHudiksvalls sjukhus

Gävle sjukhusBollnäs sjukhus

Mora lasarettFalu lasarett

Västmanlands sjukhus, VästeråsUniversitetssjukhuset Örebro



Arvika sjukhusSÄ-sjukvården, SkeneSÄ-sjukvården, Borås

SU MölndalSkaraborgs sjukhus, Skövde

Skaraborgs sjukhus, LidköpingOrtho Center IFK-kliniken, Göteborg

NU-sjukvården, UddevallaKungälvs sjukhus

Frölunda Specialistsjukhus, GöteborgCarlanderska, Göteborg

Alingsås lasarettSpenshults reumatikersjukhus

Movement, Halmstad Hallands sjukhus, Varberg

Hallands sjukhus, Halmstad Ängelholms sjukhusTrelleborgs lasarett


Hässleholm-KristianstadHelsingborgs lasarett

Blekingesjukhuset, KarlshamnVisby lasarett

Västerviks sjukhusOskarshamns sjukhusLänssjukhuset Kalmar



Höglandssjukhuset, EksjöArt Clinic, Jönköping

Vrinnevisjukhuset i NorrköpingUniversitetssjukhuset i Linköping

Lasarettet i Motala Nyköpings sjukhus


Lasarettet i EnköpingElisabethsjukhuset, Uppsala

Akademiska sjukhuset, UppsalaSödertälje sjukhus

Södersjukhuset, StockholmSophiahemmet, Stockholm

Sabbatsbergs Närsjukhus S:t Görans sjukhus, StockholmOtopediska huset, Stockholm

Ortho Center StockholmNorrtälje sjukhus

Nacka Närsjukhus Karolinska, Solna

Karolinska, HuddingeDanderyds sjukhus

Andel höftledsopererade patienter som genomgått artrosskola, 2011–2012.Diagram 27Sjukhus

45

28 Andel patienter som fullföljer artrosskolaAlla patienter som bedöms ha nytta av artrosskola träffar sjukgymnast för ett individuellt besök före artrosskolan. Detta är en del i ställandet av diagnos och uteslutandet av andra orsaker än artros till knä- eller höftbesvär. Själva artrosskolan består av tre tillfällen och innefattar informa-tion om vad artros är, riskfaktorer, tillgängliga behandlingar samt egenvårdstips. Skolan leds av en sjukgymnast och i vissa fall medverkar även arbetsterapeut. Ett av tillfällena innehåller en träff med en ”expertpatient” som genomgått en speciell utbildning för att kunna tala om hur det är att leva med artros.

0 20 40 60 80 100

GävleborgKalmar

SörmlandÖstergötland

VärmlandJönköpingStockholm


BlekingeVästerbotten

ÖrebroUppsala

Region SkåneJämtland

DalarnaNorrbotten

VästmanlandVästernorrland

HallandKronoberg

Gotland 90,585,585,584,983,783,581,7

80,675,174,174,173,373,271,471,067,967,567,1

66,565,953,742,1

Procent

Källa: BOA-registret – Bättre Omhändertagande av patienter med Artros.

Andel patienter som fullföljer artrosskola, 2012.Diagram 28Totalt

Efter teoridelen erbjuds patienten ett individuellt utpro-vat träningsprogram, samt möjlighet att tillsammans med andra genomföra detta regelbundet under handledning av sjukgymnast. Träningsdelen är ”frivillig”. Tre månader efter första besök eller genomfört träningsprogram sker en uppföljning.

Denna indikator mäter andelen patienter som fullföljer artrosskola. Jämförelsen baseras på 7 329 patienter som påbörjade artrosskola. I riket fullföljde drygt 71 procent av dessa artrosskolans ”obligatoriska” inslag.

46

29 Hälsorelaterad livskvalitet efter genomgången artrosskola

EQ5D är ett mått på hälsorelaterad livskvalitet. Patienten svarar på fem frågor om rörlighet, hygien, aktivitet, smärta och oro/nedstämdhet. På varje fråga finns tre svarsalternativ (inga besvär, måttliga besvär, stora besvär) och baserat på svaren kan ett index beräknas som går från 0 till 1, där 0 är lika med ”död” och 1 är lika med ”full hälsa”. Målet för BOA-registret är att nå patienterna innan deras hälsorelate-

rade livskvalitet har påverkats i alltför stor utsträckning och att genom artrosskolan åstadkomma en förändring i EQ5D på 0,1 efter ett år.

Indikatorn visar förbättring i hälsorelaterad livskvalitet, mätt med EQ-5D, ett år efter genomgången artrosskola. Jämförelsen baseras på 5 149 patienter som följdes upp under 2012. I riket var förbättringen i EQ-5D värde 0,06. Detta kan jämföras med BOA-registrets mål på förbättring med 0,1 efter ett år.

1 Den hälsorelaterade livskvaliteten har försämrats.

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20

Sörmland 1

HallandUppsala

JönköpingVästerbotten

VästernorrlandJämtland

DalarnaVärmland

KalmarKronoberg

RIKETNorrbotten

GävleborgÖrebro


BlekingeÖstergötland

StockholmVästmanland

Gotland 0,120,090,080,080,070,060,060,060,060,060,060,050,050,050,050,050,040,040,030,020,02-0,01

Index


Förbättring i hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D) 12 månader efter genomgången artrosskola, 2012.Diagram 29Totalt

47

30 Användning av kunskap från artrosskolaArtrosskolan syftar till att ge patienter kunskap om hur de ska hantera sina besvär för att kunna leva ett gott liv trots artros, oavsett om patienten opereras eller ej. Därför är aktiv och långsiktig användning av kunskapen från artro-skolan viktig.

1 Färre än 10 fall

0 20 40 60 80 100

Sörmland 1

GävleborgVärmland

StockholmGotland

Region SkåneÖstergötland

VästernorrlandKalmarRIKET

Västra GötalandJönköping

VästerbottenBlekingeDalarnaÖrebro

UppsalaJämtland

HallandNorrbottenKronoberg

Västmanland 90,990,086,783,682,482,181,3

80,077,477,1

76,075,375,1

75,075,074,873,772,768,566,360,0

Procent


Andel patienter som efter 1 år anger att de minst en gång i veckan tillämpar artrosskolans kunskaper, 2012.Diagram 30Totalt

Denna indikator mäter hur stor andel av patienterna som efter ett år anger att de varje vecka, varje dag eller flera gånger dagligen använder vad de lärt sig i artrosskolan. Jämförelsen baseras på 1552 patienter. I riket uppgav 75 procent av alla som svarade att de använde kunskaperna minst varje vecka.

48

SEKUNDÄRPREVENTION EFTER HJÄRTINFARKT

1 Deltagande i uppföljningMåttAndel patienter med hjärtinfarkt i RIKS-HIA som deltagit i 12–14-månadersuppföljning, procent.Beskrivning och syfteAndel av de som skrivs ut i Riks-HIA som följts upp i SEPHIA. Uppföljning 2, räknat per utskrivande sjukhus. Deltagande i uppföljning är en förutsättning för kvalitets-uppföljning av vården.Typ av indikatorStrukturindikator ✔ Processindikator ResultatindikatorTeknisk beskrivningTäljare: Antal uppföljda efter 12–14 månader. Nämnare: Antal patienter med hjärtinfarkt i RIKS-HIA.Enbart patienter yngre än 75 år inkluderade. Avlidna patienter exkluderade.DatakällaSwedeheart – SEPHIA FelkällorVarierande täckningsgrad.

2 Deltagande i program för fysisk träning MåttAndel uppföljda som deltagit i fysiskt träningsprogram, procent.Beskrivning och syfteAndel uppföljda patienter i SEPHIA som deltagit i fysiskt träningsprogram. Fysisk aktivitet är viktigt för att minska risken för ny hjärtinfarkt.Typ av indikatorStrukturindikator ✔ Processindikator ResultatindikatorTeknisk beskrivningTäljare: Antal patienter som deltagit i fysisk träning. Nämnare: Antal uppföljda patienter.Enbart patienter yngre än 75 år inkluderade.DatakällaSwedeheart – SEPHIAFelkällorVarierande täckningsgrad.

3 Rökstopp efter hjärtinfarktMåttAndel rökande patienter som vid 12–14-månaders-uppföljningen hade slutat röka, procent.Beskrivning och syfte Andel rökande patienter som vid 12–14-månaders-uppföljningen hade slutat röka. Rökning är en av de viktigaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom.

Typ av indikatorStrukturindikator Processindikator ✔ ResultatindikatorTeknisk beskrivningTäljare: Antal patienter som slutat röka vid uppföljningen. Nämnare: Antal rökande patienter vid insjuknandet i hjärt-infarkt.Enbart patienter yngre än 75 år inkluderade.DatakällaSwedeheart – SEPHIAFelkällorVarierande täckningsgrad.

4 Måluppfyllelse för LDL-kolesterolMåttAndel patienter som nått målvärdet för LDL-kolesterol vid uppföljningen av hjärtinfarktpatienter, procent.Beskrivning och syfte Andel patienter som nått målvärdet för LDL-kolesterol vid 12–14 månadersuppföljningen av hjärtinfarktpatienter. Målnivån är av Socialstyrelsen satt till < 2,5 mmol/l.Typ av indikator Strukturindikator Processindikator ✔ ResultatindikatorTeknisk beskrivning Täljare: Antal patienter med LDL-kolesterol <2,5 mmol/l. Nämnare: Antal uppföljda patienter.Enbart patienter yngre än 75 år inkluderade.DatakällaSwedeheart – SEPHIAFelkällorVarierande täckningsgrad.

5 Måluppfyllelse för blodtryckMåttAndel patienter som nått målnivån för blodtryck vid uppföljningen av hjärtinfarktpatienter, procent.Beskrivning och syfteAndel patienter som nått målvärdet för blodtryck vid 12–14 månadersuppföljningen av hjärtinfarktpatienter. Målnivån är av Socialstyrelsen satt till systoliskt blodtryck < 140 mmHg.Typ av indikator Strukturindikator Processindikator ✔ ResultatindikatorTeknisk beskrivning Täljare: Antal patienter med systoliskt blodtryck <140 mmHg. Nämnare: Antal uppföljda patienter.Enbart patienter yngre än 75 år inkluderade.Datakälla Swedeheart – SEPHIAFelkällorVarierande täckningsgrad.

INDIKATORBESKRIVNING

49

DIAGNOSTIK AV HJÄRTSVIKT

6 Ekokardiografi vid hjärtsvikt MåttAndelen patienter med hjärtsvikt som diagnostiserades med ekokardiografi (ultraljudsundersökning av hjärtat), procent.Beskrivning och syfte Indikatorn avser att mäta andelen patienter med hjärtsvikt som diagnostiserades med ekokardiografi (ultraljudsunder-sökning av hjärtat) och är viktig att följa eftersom diagnos-tisering byggd på enbart symtom och kliniska fynd ger fel diagnos i cirka hälften av fallen. I Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård har ekokardiografi vid misstänkt hjärtsvikt hög prioritet.Typ av indikatorStrukturindikator ✔ Processindikator ResultatindikatorTeknisk beskrivningTäljare: Antal med angiven grad av dysfunktion. Nämnare: Antal som besvarat frågan om grad av dysfunktion.DatakällaRiksSvikt – Nationellt kvalitetsregister för hjärtsviktFelkällorOjämn täckningsgrad.

7 Läkemedelsbehandling vid hjärtsviktMåttAndel patienter med systolisk hjärtsvikt (HF-REF) som behandlades med RAAS-hämmare (ACE-hämmare och angiotensinreceptoblockerare, ARB)Beskrivning och syfteBlodtryckssänkande behandling med RAAS-hämmare minskar risken för sjukhusinläggningar, hjärtinfarkt och död hos patienter med hjärtsvikt av olika svårighetsgrad. Behandling med dessa båda typer av läkemedel har hög prioritet i de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård.Typ av indikatorStrukturindikator ✔ Processindikator ResultatindikatorTeknisk beskrivningTäljare: Antal patienter med systolisk hjärtsvikt (HF-REF) som behandlas ned RAAS-hämmareNämnare: Totalt antal patienter med systolisk hjärtsviktDatakällaRiksSvikt – Nationellt kvalitetsregister för hjärtsviktFelkällorOjämn rapportering och därmed täckningsgrad. Få patien-ter som vårdas i primärvård rapporteras till RiksSvikt.

BEHANDLING AV FETMA HOS BARN

8 Behandlingsresultat efter ett årMåttGenomsnittlig viktnedgång efter behandling av barn med fetma, BMIsds.Beskrivning och syfte Indikatorn visar hur mycket de barn som behandlas för fetma i genomsnitt minskar sin övervikt under ett år, där behandlingen startat där barnet varit under 12 år.

Typ av indikatorStrukturindikator Processindikator ✔ ResultatindikatorTeknisk beskrivningViktförändring mäts i BMIsds, ett mått på relativ viktför-ändring som är köns- och åldersoberoende. BMIsds ”0” är det BMIsds som ett barn med medelvikt har. BMIsds 2,3 är ungefärligen gränsen för fetma. Patienter registrerade i BORIS under mätperioden som påbörjat behandling före 12 års ålder. Täljare: Summan av BMIsds förändringen i gruppen som behandlats. Nämnare: Antalet behandlade patienter.DatakällaBORIS – BarnobesitasregistretFelkällorSvårvärderad och varierande täckningsgrad.

9 Mätning av fasteblodsockerMåttAndel patienter där fasteblodsocker kontrollerats vid behandling av barn med fetma, procent.Beskrivning och syfte Barn med fetma löper ökad risk att utveckla diabetes och indikatorn är därför ett viktigt processmått.Typ av indikatorStrukturindikator ✔ Processindikator ResultatindikatorTeknisk beskrivning Täljare: Antal patienter där fastblodsocker kontrollerats antingen vid inskrivning eller uppföljning. Nämnare: Antal patienter.DatakällaBORIS – BarnobesitasregistretFelkällorSvårvärderad och varierande täckningsgrad.

DEMENSSJUKDOM

10 Basal demensutredning som underlag för demensdiagnos

MåttAndelen patienter med demenssjukdom som genomgick basal demensutredning, procent.Beskrivning och syfteIndikatorn avser att mäta andelen patienter med demens-sjukdom som genomgått basal demensutredning definierad enligt Socialstyrelsens riktlinjer, med vilket avses strukture-rad anamnes, kognitiv bedömning (MMT, klocktest) blod-kemi, och CT eller MR. Det finns idag inget specifikt test eller undersökning som ensamt leder till diagnos. Indika-torn är viktig att mäta eftersom diagnosen ligger till grund för patientens möjligheter att får rätt stöd- och vårdinsatser.Typ av indikatorStrukturindikator ✔ Processindikator ResultatindikatorTeknisk beskrivningTäljare: Antal patienter som genomgått basal utredning, dvs kognitiv bedömning, strukturerad anamnes, blod-

50

kemi och CT eller MR, till grund för en demensdiagnos. Utredningen är antingen gjord på egna kliniken eller delvis på annan klinik. Nämnare: Antal patienter med diagnosticerad demens-sjukdom.Alla patienter som registreras vid sin första demensdiagnos ingår i urvalet. Demensdiagnoser som registreras i Sve-Dem är demens vid Alzheimers sjukdom (tidig respektive sen debut), blanddemens (mix Alzheimers sjukdom och vaskulär demens), vaskulär demens, Lewy body demens, frontotemporal demens, Parkinsons sjukdom med demens, demens UNS och övrig demenssjukdom. Ingen åldersstan-dardisering är gjord.Data för landsting avser patientens hemortslandsting.DatakällaNationellt kvalitetsregister: SveDem – Svenska Demensregistret.FelkällorOjämn täckningsgrad.

11 Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdomMåttAndel patienter med nydiagnosticerad Alzheimers sjukdom med läkemedelsbehandling, procent.Beskrivning och syfteAndelen patienter med nydiagnosticerad Alzheimers sjuk-dom i SveDem som under mätperioden erhållit behandling med demensläkemedel. Tillgängliga demensläkemedel idag utgörs av kolinesterashämmare som har indikationen Alzheimers sjukdom av mild till måttlig sjukdomsgrad samt NMDA-receptorantagonisten memantin som ges vid måttlig till svår sjukdomsgrad.Typ av indikatorStrukturindikator ✔ Processindikator ResultatindikatorTeknisk beskrivningTäljare: Antal patienter som behandlats med demensläkemedel. Nämnare: Antal nydiagnosticerade patienter under mätperioden i SveDem. DatakällaSveDem, Svenska DemensregistretFelkällorOjämn täckningsgrad.

VÅRD VID ÄTSTÖRNING

12 Fri från ätstörningsdiagnos efter behandlingMåttAndel patienter som inte uppfyller kriterier för ätstörnings-diagnos 12 mån efter behandlingsstart, procent.Beskrivning och syfteAndel patienter som inte uppfyller kriterier för ätstörnings-diagnos 12 mån efter behandlingsstart. Måttet syftar till att visa hur många patienter som har svarat snabbt på vården och blivit friska.

Typ av indikatorStrukturindikator Processindikator ✔ ResultatindikatorTeknisk beskrivningTäljare: Antal patienter fria från ätstörningsdiagnos 12 månader efter behandlingsstart. Nämnare: Antal uppföljda patienter 12 månader efter behandlingsstart.DatakällaRIKSÄT – Nationellt kvalitetsregister för ätstörningarFelkällorStor variation i bortfall vid 1-årsuppföljningar mellan regionerna gör siffrorna osäkra.

13 Förbättrad funktionsförmåga vid ätstörningMåttGenomsnittlig förbättring i GAF-poäng 1 år efter behandlingsstart.Beskrivning och syfteSyftet med indikatorn är att mäta förbättringen hos patien-ter med ätstörningsdiagnos 1 år efter behandlingsstart.Typ av indikatorStrukturindikator Processindikator ✔ ResultatindikatorTeknisk beskrivningTäljare: Förändring i GAF-poäng. Nämnare: Antal behandlade patienter.DatakällaRIKSÄT – Nationellt kvalitetsregister för ätstörningarFelkällorStor variation i bortfall vid 1-årsuppföljningar mellan regionerna gör siffrorna osäkra.

BIPOLÄR SJUKDOM

14 Deltagande i patientutbildningMåttAndel patienter med bipolär sjukdom som deltagit i patientutbildning, procent.Beskrivning och syfte Syftet med patientutbildning är att öka patientens kunskap om sin bipolära sjukdom. Den ska även stärka patientens kompetens i att bemästra sin sjukdom, känna igen tidiga tecken på återfall och på så vis förkorta eller förhindra tid i slutenvård genom tidiga ingripanden. Typ av indikatorStrukturindikator ✔ Processindikator ResultatindikatorTeknisk beskrivning Täljare: Antal patienter som deltagit i patientutbildning. Nämnare: Antal patienter registrerade under mätperioden.Datakälla BipoläR FelkällorOjämn täckningsgrad.

51

15 Behandling med litiumMåttAndelen patienter med bipolärt syndrom typ 1 som förskrevs litium under mätperioden, procent.Beskrivning och syfte Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar som förstahandsval behandling med läkemedlet litium i syfte att förebygga återfall hos patienter med bipolärt syndrom. Typ av indikatorStrukturindikator ✔ Processindikator ResultatindikatorTeknisk beskrivning Täljare: Antal patienter som vid första uppföljnings-registreringen förskrivits litium. Nämnare: Antal patienter som genomfört första uppföljning.DatakällaBipoläRFelkällorOjämn täckningsgrad.

16 Förbättrad funktionsförmåga efter behandling MåttAndel patienter som vid uppföljningsregistrering förbätt-rats med 5 poäng eller mer på GAF funktionsskattning, procent.Beskrivning och syfte Indikatorn avser att beskriva hur väl patienten kan hantera olika situationer i det dagliga livet. Bedömes av behandla-ren, ej patienten själv.Typ av indikatorStrukturindikator Processindikator ✔ ResultatindikatorTeknisk beskrivningTäljare: Antal patienter som förbättrats med 5 poäng eller mer vid uppföljning. Nämnare: Antal uppföljda patienter.DatakällaBipoläRFelkällorOjämn täckningsgrad.

RÄTTSPSYKIATRISK VÅRD

17 Patientens självrapporterade hälsa MåttGenomsnittliga värdet för självrapporterad hälsa enligt VAS-skalan.Beskrivning och syfte Ett av de centrala uppdragen i rättspsykiatrisk vård är att vidmakthålla eller förbättra patientens hälsa såväl psykiskt som somatiskt. Syftet med denna indikator är att få en bild av patientens upplevda hälsa.Typ av indikatorStrukturindikator Processindikator ✔ Resultatindikator

Teknisk beskrivningPatienterna skattar sin hälsa på en skala från 0–100. Genomsnittliga värdet presenteras.DatakällaRättspsyK – Nationellt kvalitetsregister för rättspsykiatrisk vårdFelkällorPatienterna kan i sin sjukdom eventuellt ha svårigheter att tolka en VAS-skala.

18 Förbättrad symtombildMåttAndelen patienter som vid mättillfället bedömdes ha en förbättrad symtombild, procent.Beskrivning och syfte Syftet med indikatorn är att kunna följa hur väl den rätts-psykiatriska verksamheten lyckas förbättra patientens sym-tombild. Ett uppenbart syfte med vården är att behandla patientens sjukdom och därmed mildra patientens symtom.Typ av indikatorStrukturindikator Processindikator ✔ ResultatindikatorTeknisk beskrivningTäljare: Antal patienter med förbättrad symtombild jämfört med tidigare. Nämnare: Totalt antal patienter.DatakällaRättspsyK – Nationellt kvalitetsregister för rättspsykiatrisk vårdFelkällorSubjektiv tolkning av patientens symtom.

19 Förbättrad skuldsituationMåttAndel patienter med förbättrad skuldsituation, procent.Beskrivning och syfte Syftet med indikatorn är att rikta uppmärksamhet mot patientens ekonomi under vårdtiden. En ekonomi i balans är en central förutsättning för att patienten ska ha förut-sättningar att leva ett så normalt liv som möjligt i samhället efter utskrivning. Typ av indikatorStrukturindikator ✔ Processindikator ResultatindikatorTeknisk beskrivningTäljare: Antal patienter med förbättrad skuldsituation sedan tidigare mättillfälle. Nämnare: Antal patienter med minst 2 mättillfällen.DatakällaRättspsyK – Nationellt kvalitetsregister för rättspsykiatrisk vårdFelkällorTolkningsproblem kring hur skuldsituationen förändrats.

52

KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM

20 Spirometri vid KOLMåttAndel patienter med KOL med utförd spirometri, procent.Beskrivning och syfteIndikatorn visar andelen patienter med KOL som under mätperioden utfört spirometriundersökning. Spirometri-undersökningen är ett viktigt instrument såväl för diagnos-ticering som uppföljning av KOL-sjukdomen för att kunna anpassa behandlingen.Typ av indikatorStrukturindikator ✔ Processindikator ResultatindikatorTeknisk beskrivningTäljare: Antal patienter som utfört spirometri. Nämnare: Alla patienter.DatakällaLuftvägsregistretFelkällorOjämn täckningsgrad.

21 Tillfrågats om rökning vid KOLMåttAndel patienter med KOL som tillfrågats om rökning, procent.Beskrivning och syfteIndikatorn visar andelen patienter med KOL som tillfrå-gats om rökvanor under mätperioden. Ett rökstopp gör att utvecklingen av sjukdomen avstannar och det är därför nödvändigt att patienten tillfrågas om sina rökvanor.Typ av indikatorStrukturindikator ✔ Processindikator ResultatindikatorTeknisk beskrivningTäljare: Antal patienter som tillfrågats om rökning. Nämnare: Alla patienter.DatakällaLuftvägsregistretFelkällorLåg täckningsgrad.

22 Dietistkontakt vid lågt BMIMåttAndel patienter med KOL och BMI < 22 som erbjudits dietistkontakt, procent.Beskrivning och syfteIndikatorn visar andelen patienter med KOL och BMI < 22 som erbjudits dietistkontakt. BMI< 22 indikerar att patien-ten är undernärd vilket bör behandlas för bättre prognos.Typ av indikatorStrukturindikator ✔ Processindikator ResultatindikatorTeknisk beskrivningTäljare: Antal patienter med BMI < 22 som erbjudits dietistkontakt. Nämnare: Alla patienter med BMI < 22.

DatakällaLuftvägsregistretFelkällorLåg täckningsgrad.

23 Influensavaccination vid KOLMåttAndel patienter med KOL som vaccinerades mot influensa, procent.Beskrivning och syfteEftersom en person med KOL löper ökad risk att få svårare komplikationer efter infektioner så rekommenderas vacci-nation mot influensa. Indikatorn visar andelen patienter med KOL som vaccinerats mot influensa. Typ av indikatorStrukturindikator ✔ Processindikator ResultatindikatorTeknisk beskrivningTäljare: Antal patienter vaccinerade mot influensa. Nämnare: Alla patienter. DatakällaLuftvägsregistretFelkällorLåg täckningsgrad.

OPERATION FÖR GIFTSTRUMA OCH PHPT

24 Stämbandsförlamning efter operation för giftstrumaMåttAndel patienter behandlade för giftstruma (Graves sjuk-dom) med stämbandsförlamning sex veckor efter behand-ling, procent.Beskrivning och syfteIndikatorn mäter en av de två viktigaste komplikationerna till kirurgisk behandling av Graves.Typ av indikatorStrukturindikator Processindikator ✔ ResultatindikatorTeknisk beskrivningAlla förstagångsopererade patienter med Graves sjukdom under mätperioden. Procentuell andel med stämbands-förlamning efter 6 veckor. Separat analys är gjord för att korrigera för bortfall och detta har inte påverkat resultatet.Täljare: Antal förstagångsopererade patienter med stämbandspares efter 6 veckor. Nämnare: Totala antalet förstagångsopererade patienter.DatakällaSkandinaviska kvalitetsregistret för sköldkörtel-, bisköld-skörtel- och binjurekirurgi

25 D-vitaminbehandling (bisköldkörtelskada) efter operation för giftstruma

MåttAndel patienter med D-vitaminbehandling (sköldkörtel-skada) sex veckor efter operation för giftstruma, procent.Beskrivning och syfteIndikatorn mäter en av de två viktigaste komplikationerna till kirurgisk behandling av giftstruma är således ett mått på resultat.

53

Typ av indikatorStrukturindikator Processindikator ✔ ResultatindikatorTeknisk beskrivningAlla förstagångsopererade patienter vid Graves sjukdom under mätperioden ingår.Täljare: Antalet förstagångsopererade patienter med D-vitaminbehandling efter 6 veckor. Nämnare: Totala antalet förstagångsopererade. DatakällaSkandinaviska kvalitetsregistret för sköldkörtel-, bisköld-skörtel- och binjurekirurgi

26 Kvarstående höga kalkvärden (hyperkalcemi) efter operation av PHPT

MåttAndel patienter behandlade för primär hyperparathyroi-dism (PHPT) som 6 veckor efter behandling har höga kalkvärden, procent.Beskrivning och syfteKvarstående hyperkalcemi efter 6 veckor indikerar misslyckad operationTyp av indikatorStrukturindikator Processindikator ✔ ResultatindikatorTeknisk beskrivningPatienter opererade och registrerade i kvalitetsregistret under mätperioden. Enbart förstagångsopererade och patienter med icke-ärftlig PHPT ingår. Täljare: Antal patienter med kvarstående hyperkalcemi 6 veckor efter PHPT-operation. Nämnare: Totalt antal operationer för PHPT.DatakällaSkandinaviska kvalitetsregistret för sköldkörtel-, bisköld-skörtel- och binjurekirurgiFelkällor94 % av alla PHPT-operationer utförs av kliniker anslutna till registret.

BOA-REGISTRET SAMT SVENSKA HÖFTPROTESREGISTRET

27 Artrosskola före höftprotesoperationMåttAndel patienter som uppger att de gått artrosskola av de som höftprotesopererats.Beskrivning och syfteInnan ställningstagande till höftprotesoperation görs skall patienten erbjudas adekvat information och träning i artrosskola. Kirurgisk behandling skall bara genomföras när icke-kirurgisk behandling inte gett tillfredsställande resultat. Patienter som höftprotesoperats erbjuds besvara enkätfråga om bland annat genomgången artrosskola.Typ av indikatorStrukturindikator ✔ Processindikator Resultatindikator

Teknisk beskrivningTäljare: Antal höftprotesopererade som anger att de någon gång genomgått artrosskola.Nämnare: Höftprotesopererade patienter som besvarade enkätfråga om artrosskola.

DatakällaSvenska höftprotesregistretFelkällorDet kan råda osäkerhet om vad artrosskola innebär, liksom att sjukgymnastisk behandling kan ske utan att det kallas artrosskola.

28 Andel patienter som fullföljer artrosskolaMåttAndelen patienter som fullföljt artrosskola av alla som registrerats för ett första besök. Beskrivning och syfteIndikatorn avser att mäta andelen patienter som fullföljt artrosskola av alla som registrerats för ett första besök. Att fullfölja artrosskola innebär att patienten fullföljt artrossko-la och är uppföljda av sjukgymnast efter tre månader.Typ av indikatorStrukturindikator Processindikator ✔ ResultatindikatorTeknisk beskrivningTäljare: Antal patienter som fullföljt artrosskola inkl tre-månadersuppföljning hos sjukgymnast.Nämnare: Totalt antal patienter som påbörjat artrosskola.DatakällaBOA-registret FelkällorVarierande täckningsgrad.

29 Hälsorelaterad livskvalitet efter genomgången artrosskola

MåttFörändring i hälsorelaterad livskvalitet (EQ5D) efter genomgången artrosskola.Beskrivning och syfteFörändring i hälsorelaterad livskvalitet (EQ5D) efter ge-nomgången artrosskola. EQ5D index går från 0 (sämst) till 1 (full hälsa). Målet är att EQ5D ska förändras med 0,10 efter ett år. På grund av begränsat antal observationer efter ett år redovisas resultat efter tre månader och för det totala antalet personer som gått artrosskola (ej uppdelat på höft och knä). Typ av indikatorStrukturindikator Processindikator ✔ ResultatindikatorTeknisk beskrivningEndast patienter med parade data från första besök och tre månaders uppföljning ingår. Resultatet avser patienter med höft och/eller knäartros som genomgått artrosskola och registerats i BOA-registret under mätperioden.

54

Täljare: Summan av alla differenser av EQ5D-värden före och efter artrosskolaNämnare: Antal patienter för vilka det finns EQ5D-värden före och efter artrosskolaDatakällaBOA-registret FelkällorOjämn registrering i landstingen; vissa landsting har få patienter.

30 Användning av kunskap från artrosskolaMåttAndel patienter som anger att de använder vad de har lärt sig i artrosskolan efter ett år. Beskrivning och syfteIndikatorn avser att mäta andel patienter som anger att de använder vad de har lärt sig i artrosskolan efter ett år.

Artrosskolan syftar till att ge patienter kunskap om hur de ska hantera sina besvär för att kunna leva ett gott liv trots artros.Typ av indikatorStrukturindikator Processindikator ✔ ResultatindikatorTeknisk beskrivningTäljare: Antal patienter som svarar att de använder det de har lärt sig i artrosskola varje vecka, varje dag eller flera gånger dagligen vid ettårsuppföljning.Nämnare: Totalt antal patienter som fullföljt ettårsuppfölj-ning i artrosskolan.DatakällaBOA-registret FelkällorLitet antal patienter och varierande täckningsgrad mellan landsting.

KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

I november 2013 kom den sjunde publikationen i rapport serien Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Rapporten innehåller 169 indikatorer som speglar olika aspekter av hälso- och sjukvården. Ändå saknas kvalitetsindikatorer på viktiga områden inom hälso- och sjukvården.

Denna rapport innehåller ytterligare ett 30-tal kvalitetsindikatorer från ett urval kvalitetsregister, som komplement till Öppna jämfö-relser. Det övergripande syftet är detsamma som i huvudrapporten Öppna jämförelser, men rapporten ska även ses i ljuset av SKL:s uppgift att uppmärksamma och stötta indikatorutvecklingen inom de nationella kvalitets registren.

Flera av indikatorerna är från register där det är önskvärt med en ökad rapportering och en bättre täckningsgrad.

Documents

7585 111 2