View
230
Download
3
Embed Size (px)
DESCRIPTION
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-337-6.pdf
Citation preview
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 1
Statistik om hälso- och sjukvård
samt regional utveckling 2015
VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 2
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 3
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samlar varje år in och presenterar statistik om
verksamhet och presenterar uppgifter om ekonomin i landstingen och regionerna. I rappor-
ten redovisas uppgifter för år 2015. Från och med år 2007 ansvarar Statistiska Centralbyrån
(SCB) som är statistikansvarig myndighet för insamlingen av den ekonomiska bokslutssta-
tistiken (räkenskapssammandraget). Uppgifter presenteras även i Statistikdatabasen på
SCB http://www.scb.se/OE0107/
Rapporten innehåller statistik över ekonomi och verksamhet i hälso- och sjukvård och
annan landstings- och regionverksamhet. Redovisningen av statistiken följer Verksamhets-
indelning för landsting och regioner, VI 2000 som utgår ifrån verksamhetsområden. All
landstingsfinansierad verksamhet redovisas oavsett vem som har producerat den.
För primärvården redovisas bland annat allmänläkarvård, sjuksköterskeverksamhet samt
fysioterapi och arbetsterapi. Den specialiserade vården delas in i färre delområden jämfört
med primärvården, trots att största delen av sjukvårdskostnaderna ligger där. Skälet är att
Socialstyrelsen ansvarar för patientregistret som är ett hälsodataregister. Registret innehål-
ler information om alla avslutade vårdtillfällen i den slutna vården och uppgifter om patien-
ter som behandlats av läkare i den öppna vården som inte är primärvård. Statistik utifrån
VI 2000 och patientregistret presenteras även i kommun- och landstingsdatabasen
KOLADA, www.kolada.se.
Statistiken presenteras också i tabellformat, för ekonomi och verksamhet, och de finns på
SKLs webbplats:
http://skl.se/ekonomijuridikstatistik/statistiknyckeltaljamforelser/ekonomiochverksamhetsst
atistik/landstingekonomiochverksamhet.1342.html. Tabellerna publicerades den 1 juni.
Stockholm i juni 2016
Peter Fitger
Statistiksektionen
Avdelningen för ekonomi och styrning
Förord
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 4
Inledning ............................................................................................................................... 6
Ekonomi och verksamhet i landsting och regioner ................................................................ 6
Landstingens och regionernas ekonomi ........................................................................... 7
Resultaträkning ...................................................................................................................... 7
Balansräkning ......................................................................................................................... 7
Kostnader efter kostnadsslag ................................................................................................. 8
Intäkter efter intäktsslag ......................................................................................................... 9
Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling .............................. 10
Kostnader och intäkter ......................................................................................................... 10
Hälso- och sjukvård ........................................................................................................... 13
Kostnader och intäkter ......................................................................................................... 13
All landstingsfinansierad verksamhet omfattas .................................................................... 15
Prestationsmått .................................................................................................................... 15
Besök och telefon-/brevkontakter ......................................................................................... 15
Vårdplatser ........................................................................................................................... 19
Primärvård .......................................................................................................................... 20
Kostnader efter delområde ................................................................................................... 20
Kostnader och intäkter ......................................................................................................... 21
Antalet vårdcentraler ............................................................................................................ 22
Läkarbesök efter delområde ................................................................................................ 22
Besök hos andra personalkategorier än läkare efter delområde ......................................... 22
Hembesök efter delområde .................................................................................................. 23
Telefon- och brevkontakter .................................................................................................. 23
Kostnader och prestationer efter delområde ........................................................................ 24
Specialiserad somatisk vård ............................................................................................. 31
Kostnader efter delområde ................................................................................................... 31
Kostnader och intäkter ......................................................................................................... 31
Kostnader och prestationer efter delområde ........................................................................ 32
Specialiserad psykiatrisk vård .......................................................................................... 35
Kostnader efter delområde ................................................................................................... 35
Kostnader och intäkter ......................................................................................................... 36
Kostnader och prestationer efter delområde ........................................................................ 37
Tandvård ............................................................................................................................. 39
Kostnader efter delområde ................................................................................................... 39
Kostnader och intäkter ......................................................................................................... 40
Kostnader och prestationer efter delområde ........................................................................ 41
Övrig hälso- och sjukvård ................................................................................................. 42
Kostnader efter delområde ................................................................................................... 42
Kostnader och intäkter ......................................................................................................... 43
Läkemedel ........................................................................................................................... 45
Kostnader inom läkemedelsförmånen.................................................................................. 45
Innehåll
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 5
Kostnader för läkemedel på rekvisition ................................................................................ 46
Regional utveckling ........................................................................................................... 47
Kostnader och intäkter ......................................................................................................... 47
Utbildning och kultur ............................................................................................................. 49
Kostnader per delområde ..................................................................................................... 49
Kostnader och intäkter ......................................................................................................... 49
Trafik och infrastruktur, samt allmän regional utveckling ..................................................... 50
Kostnader per delområde ..................................................................................................... 50
Kostnader och intäkter ......................................................................................................... 51
Bilaga 1 ................................................................................................................................ 52
Indelningsgrunder ................................................................................................................. 52
Hälso- och sjukvård .............................................................................................................. 53
Primärvård ............................................................................................................................ 54
Specialiserad somatisk och psykiatrisk vård ........................................................................ 55
Specialiserad somatisk vård ................................................................................................ 55
Specialiserad psykiatrisk vård .............................................................................................. 55
Tandvård .............................................................................................................................. 57
Övrig hälso- och sjukvård ..................................................................................................... 58
Regional utveckling .............................................................................................................. 59
Utbildning ............................................................................................................................. 59
Kultur .................................................................................................................................... 60
Trafik och infrastruktur.......................................................................................................... 60
Bilaga 2 ................................................................................................................................ 63
Landsting och regioner ......................................................................................................... 63
Bilaga 3 ................................................................................................................................ 64
Begrepp och definitioner ...................................................................................................... 64
Använda begrepp och definitioner ....................................................................................... 65
Bilaga 4 ................................................................................................................................ 67
Översiktsschema L-Bas 2013 .............................................................................................. 67
Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner ................................................................ 0
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 6
Inledning
Ekonomi och verksamhet i landsting och regioner
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterar varje år statistik om verksamhet och
presenterar uppgifter om ekonomin i landstingen och regionerna. I den här rapporten redo-
visas uppgifter om verksamheten för år 2015 och jämförelse med år 2014, ibland även tids-
serier. Region Gotland som ansvarar för såväl landstingskommunal som primärkommunal
verksamhet lämnar enbart uppgifter om nettokostnader (bruttokostnad minus bruttointäkt)
på totalnivå för hälso- och sjukvården. Landstingens och regionernas ekonomi och verk-
samhet redovisas på en övergripande nivå, per verksamhetsområde och delområde enligt
Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI 2000 som beskrivs i bilaga 1.
Statistiken som ligger till grund för rapporten finns på följande länk,
https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/statistik/ekonomiochverksamhetsstatistik/landstingeko
nomiochverksamhet.1342.html där de publicerades den 1 juni. Nyckeltal presenteras även i
Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA på www.kolada.se.
Uppgifter om ekonomin presenteras även av SCB i deras statistikdatabas
http://www.scb.se/OE0107/
Från och med år 2007 överlämnades insamlingen av den ekonomiska bokslutsstatistiken
(räkenskapssammandrag) till Statistiska centralbyrån (SCB) som är statistikansvarig myn-
dighet. Den ekonomiska statistiken ligger bland annat till grund för nationalräkenskaperna
och utgör även underlag i skatteutjämningssystemet.
Verksamhetsstatistiken som presenteras i rapporten samlas in av SKL och ger en bild av
den landstingsfinansierade verksamhetens olika verksamhetsområden oberoende av orga-
nisation och driftform.
Viss osäkerhet i jämförelserna
Vissa uppgifter kan vara behäftade med viss osäkerhet då det kan krävas en omfördelning
från ansvarsområden till delområden enligt VI 2000.
Definitioner och begrepp
För redovisningen utifrån områden och delområden enligt VI 2000 finns anvisningar med
exempelsamling och verksamhetsbegrepp
https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/statistik/uppgiftsinlamning.276.html.
Definitioner finns i Socialstyrelsens termbank: http://termbank.socialstyrelsen.se/
För uppgifterna om olika kostnads-/intäktsslag finns en landstingsgemensam baskontoplan,
L-Bas 2013 för år 2015. I bilagorna 1, 3 och 4 redovisas utdrag ur VI 2000 och L-Bas 2013
samt definitioner för använda begrepp. L-Bas 2013 finns tillgänglig på SKL:s webbplats:
http://skl.se/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/redovisning.1866.html.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 7
Landstingens och
regionernas ekonomi Nedan redovisas sammandrag för landstingens och regionernas resultaträkning och balans-
räkning1.
Resultaträkning Tabell 1. Resultaträkning i miljoner kronor landsting och regioner1, 2012-2015 Exkl. Region Gotland
2012 2013 2014 2015
Verksamhetens intäkter 46 999 49 705 50 929 53 884
Verksamhetens kostnader 274 186 284 933 298 960 315 553
Avskrivningar 7 946 8 345 8 808 9 114
Nettokostnader 235 132 243 573 256 839 270 783
Skatteintäkter 195 661 204 649 211 918 223 996
Generella statsbidrag 45 686 46 189 46 936 47 589
Finansiella intäkter minus kostnader -1 267 -9 069 1 283 -123
Årets resultat2 4 947 -1 804 3 296 679 1 I landstinget ingår samtliga förvaltningsenheter. 2 För åren 2012, 2014 och 2015 ingår återbetalning från AFA Försäkring
Boksluten för landstingen och regionerna redovisade ett överskott på knappt 700 miljoner,
i jämförelse med ett överskott på drygt 3 miljarder år 2014. Exklusive återbetalda premier
från AFA Försäkring skulle resultatet i stället bli ett underskott på 650 miljoner kronor.
Då Region Gotland endast lämnar nettokostnader för hälso- och sjukvården så ingår reg-
ionen där dessa redovisas. I tabellen ovan är Region Gotland inte med och utifrån detta
redovisade 11 av 20 landsting och regioner överskott, Region Gotland redovisade ett
underskott.
Nettokostnaderna uppgick till drygt 270 miljarder kronor (närmare 260 miljarder år 2014)
och verksamhetens kostnader till 316 miljarder (299 miljarder år 2014). Verksamhetens in-
täkter uppgick till 54 miljarder (nästan 51 miljarder år 2014). Skatteintäkterna uppgick till
224 miljarder, en ökning med drygt 12 miljarder från år 2014. Det generella statsbidraget
uppgick till närmare 48 miljarder (47 miljarder år 2014).
Balansräkning Tabell 2. Balansräkning i miljoner kronor landsting och regioner 2012 - 2015 Exkl. Region Gotland
2012 2013 2014 2015
Anläggningstillgångar 119 939 131 830 147 098 165 364
Bidrag till infrastruktur 1 159 1 122 1 752 1 665
Omsättningstillgångar 78 384 81 391 85 965 82 944
Tillgångar 199 482 214 343 234 816 249 973
Eget kapital 44 578 42 772 47 104 47 864
Avsättningar 65 922 79 644 85 055 91 090
Långfristiga skulder 31 471 34 299 34 776 50 306
Kortfristiga skulder 57 512 57 628 67 882 60 711
Skulder 88 982 91 927 102 657 111 018
Soliditet (procent) 22 20 20 19
Pensionsförmåner intjänade före 19981 148 378 158 650 153 104 148 425 1 Inklusive löneskatt, dessa redovisas inom linjen.
1 Övergripande uppgifter om landstingens och regionernas ekonomi finns tillgängliga redan tidigt under året och redovisas i serien EkonomiNytt från SKL.
KAPITEL
1
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 8
År 2015 uppgick tillgångarna till 250 miljarder kronor (235 miljarder år 2014).
Landstingens och regionernas sammanlagda skulder uppgick till närmare 111 miljarder,
närmare (103 miljarder år 2014).
Kostnader efter kostnadsslag Tabell 3. Kostnader efter kostnadsslag i miljoner kronor landsting och regioner, 2015 Exkl. Region Gotland
Kostnadsslag
Miljoner kronor
I procent av kostnaderna1
I procent av kostnaderna2
Löner exkl. skattefria ersättningar 95 046 29,0 29,9
Övriga kostnader för personal (inkl. utbetalda pensioner) 50 792 15,5 16,0
Köp av verksamhet 59 320 18,1 15,7
därav från landsting/regioner 9 500 2,9
Lämnade bidrag 23 149 7,1 7,3
därav bidrag till trafik och infrastruktur 14 650 4,5 4,6
Material 48 937 14,9 15,4
varav läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material
39 047 11,9 12,3
därav läkemedel inom läkemedelsförmånen 21 085 6,4 6,6
Tjänster 38 142 11,6 11,7
varav köp av verksamhetsanslutna tjänster 11 666 3,6 3,4
därav från landsting/regioner 854 0,3
Nedskrivningar och förlust vid avyttring 174 0,1 0,1
Verksamhetens kostnader 315 560 96,3 99,4
Avskrivningar 9 114 2,8 2,9
Verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar 324 674 99,0 102,3
Kostnader utanför verksamhetsresultatet 3 159 1,0 1,0
Kostnader totalt 327 833 100 100
exkl. köp från landsting/regioner 317 479 100 1 Inklusive köp från landsting/regioner 2 Exklusive köp från landsting/regioner
Verksamhetens kostnader uppgick till närmare 316 miljarder kronor (299 miljarder år
2014). Inklusive avskrivningar och kostnader utanför verksamhetsresultatet uppgick de
totala kostnaderna till 328 miljarder kronor (310 miljarder år 2014). Exkluderas kostna-
derna för köp från landsting och regioner uppgick dessa till drygt 317 miljarder (300 mil-
jarder år 2014). Landstingens och regionernas investeringar uppgick till närmare 21 miljar-
der kronor.
Lönekostnaderna utgjorde 30 procent av nettokostnaderna, exklusive kostnader för köp
från landsting och regioner och övriga kostnader för personal 16 procent. Köp av verksam-
het och material utgjorde 16 respektive 15 procent.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 9
Intäkter efter intäktsslag Tabell 4. Intäkter efter intäktsslag i miljoner kronor för landsting och regioner, 2015 Exkl. Region Gotland
Intäktsslag
Miljoner kronor
I procent av kostnaderna1
I procent av kostnaderna2
Intäkter i form av avgifter 11 459 3,5 3,6
därav öppenvård 2 821 0,9 0,9
därav sluten vård 579 0,2 0,2
därav hemsjukvård 208 0,1 0,1
därav tandvård 2 703 0,8 0,9
därav biljettintäkter i trafiken 4 815 1,5 1,5
därav övriga avgifter 344 0,1 0,1
Försäljning av verksamhet 13 359 4,1 1,2
därav till landsting/region 9 603 2,9
Försäljning av tjänster 9 364 2,9 3,0
därav till landsting/region 1 269 0,4
Försäljning av material och varor 1 578 0,5 0,5
Erhållna bidrag 14 447 4,4 4,6
därav specialdestinerade statsbidrag 9 612 2,9 3,0
Övriga intäkter 3 679 1,1 1,2
Verksamhetens intäkter exkl. interna intäkter 52 629 16,1 13,2
Intäkter utanför verksamhetsresultatet 274 621 83,9 86,8
därav generellt statsbidrag 47 589 14,5 15,0
därav ränteintäkter 1 088 0,3 0,3
därav skatteintäkter 223 996 68,4 70,8
Totala intäkter 327 250 100 100
exkl. försäljning till landsting/region 316 378 100 1 Inklusive försäljning till landsting/regioner 2 Exklusive försäljning till landsting/regioner
Landstingens och regionernas totala intäkter uppgick till 327 miljarder (313 miljarder år
2014), exklusive försäljning till landsting/region uppgick de till drygt 316 miljarder (när-
mare 303 miljarder år 2014). Verksamhetens intäkter, exklusive interna intäkter, uppgick
till närmare 53 miljarder (51 miljarder år 2014). Skatteintäkterna uppgick till 224 miljarder,
en ökning med 12 miljarder. Det generella statsbidraget uppgick till närmare 48 miljarder
kronor (47 miljarder år 2014). Specialdestinerade statsbidrag uppgick till närmare 10 mil-
jarder kronor (drygt 8 miljarder år 2014). Intäkter i form av patientavgifter i hälso- och
sjukvården uppgick till 3,6 miljarder (så också år 2014) och patientavgifter i tandvården
uppgick till 2,7 miljarder (2,6 miljarder år 2014). Biljettintäkter i trafiken uppgick till lite
närmare 5 miljarder kronor (lite drygt 4 miljarder 2014).
Landstingens och regionernas intäkter från investeringar uppgick till 34 miljoner kronor
år 2015 (59 miljoner år 2014).
Av nettointäkterna, exklusive försäljning till landsting och regioner utgjorde skatteintäk-
terna 71 procent och de generella statsbidragen 15 procent. Intäkter i form av patientavgif-
ter, biljettintäkter i trafiken och andra avgifter utgjorde närmare 4 procent.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 10
Kostnader för hälso-
och sjukvård respektive
regional utveckling Landstingens och regionernas verksamhet redovisas i två huvudområden, hälso- och sjuk-
vård och regional utveckling.
Kostnader och intäkter Tabell 5. Kostnader och intäkter i landsting och regioner efter område i miljoner kronor, 2015 För Region Gotland redovisas endast nettokostnader för hälso- och sjukvård.
Netto-kostnad1,2
Verksam-hetens
externa kostnader
Verksam-hetens interna
kostnader
Verksam-hetens
externa intäkter
Verksam-hetens interna intäkter
Primärvård 41,6 37,8 21,3 4,8 12,9
Specialiserad somatisk vård 130,5 103,6 69,9 14,8 29,2
Specialiserad psykiatrisk vård 21,2 19,3 10,0 2,4 5,8
Tandvård 5,7 8,5 2,9 4,1 1,7
Övrig hälso- och sjukvård 20,4 22,1 10,6 6,4 6,0
Läkemedelsförmån 21,3 21,2
Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård
1,3 1,2 0,1 0,0 0,0
Hälso- och sjukvård 242,0 213,7 114,8 32,5 55,6
Utbildning 1,0 2,1 0,8 1,5 0,4
Kultur 3,5 4,4 0,5 1,1 0,3
Trafik och infrastruktur 21,0 27,3 0,8 6,7 0,4
Allmän regional utveckling 1,7 1,9 0,2 0,3 0,1
Politisk verksamhet avseende regional utveckling
0,3 0,3 0,1 0,0 0,0
Regional utveckling 27,5 35,9 2,4 9,7 1,2
Serviceverksamheter 67,8 -7,9 10,3 49,6
Jämförelsestörande poster 3 -1,1
Övrigt 4 4,0 7,0 3,0
Summa verksamhet 272,4 324,5 109,3 52,5 109,3
Finansiering utanför verksamheten 3,2 274,6
därav skatteintäkter 224,0
därav generella statsbidrag 47,6
därav finansiella intäkter/kostnader 3,2 3,0
därav extraordinära intäkter/kostnader 0,0 0,0 1 Bruttokostnad minus bruttointäkt. 2 Den totala nettokostnaden för samtliga verksamheter inkluderar Region Gotlands nettokostnader för hälso- och sjukvård. För verksamheternas kostnader och intäkter ingår inte Region Gotland. 3 Avser förutom återbetalning från AFA Försäkring försäljning av fastighet/lokal i Uppsala, Sörmland (vc), Kronoberg, Kalmar och Jämtland och ny pensionsfördelning i Västernorrland samt omställningskostnader till Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm 4 Avser interna ränteintäkter och pensionsutbetalningar (konto 446).
Nettokostnader är de kostnader som finansieras med skatter, generella statsbidrag och
finansnetto. För hälso- och sjukvården uppgick nettokostnaden till närmare 242 miljarder
(231 miljarder år 2014) och för regional utveckling till närmare 28 miljarder kronor år 2015
(25 miljarder år 2014). Totalt uppgick nettokostnaden för landstingen och regionerna till
272 miljarder (258 miljarder år 2014).
KAPITEL
2
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 11
Landstingens och regionernas nettokostnader ökade med 5,8 procent i löpande priser.
Löne- och prisförändringen i form av prisindex med kvalitetsjusterade löner (LPIK)2
beräknades till 2,3 procent för 2014-2015.
Diagram 1. Nettokostnader efter område, landsting och regioner i procent 2015 Exkl. Region Gotland
Av landstingens och regionernas kostnader gick 90 procent till hälso- och sjukvård och
tandvård år 2015. Den specialiserade somatiska vårdens andel motsvarade 48 procent av
nettokostnaderna, primärvårdens andel 16 procent och läkemedelsförmånen 8 procent. Den
specialiserade psykiatriska vårdens andel och övrig hälso- och sjukvård utgjorde 8 procent
vardera. Andelen för trafik och infrastruktur uppgick till 8 procent av nettokostnaderna.
I ekonomitabellerna E 2 och E 3, redovisas verksamheternas nettokostnader för landstingen
och regionerna i miljoner kronor respektive kronor per invånare. Förändring av nettokost-
naden mellan åren 2014 och 2015 återfinns i tabell E 4.
2 Från och med december 2010 fastpris beräknar SKL landstingens kostnadsutveckling på ett delvis nytt sätt. Förändringen gäller lönekostnaderna. Se mer information i EkonomiNytt 05/2016.
Primärvård16%
Specialiserad somatisk vård
48%
Specialiserad psykiatrisk vård
8%
Tandvård2%
Övrig hälso- och sjukvård inkl politisk
verksamhet8%
Trafik och infrastruktur
8%
Övrigt2%
Läkemedelsförmånen8%
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 12
Diagram 2. Nettokostnad per invånare för hälso- och sjukvård samt regional utveckling, landsting och regioner 2015 Exkl. Region Gotland
Rikets genomsnittliga nettokostnad för hälso- och sjukvård samt regional utveckling var 27
351 kronor (år 2014 var den 26 249 kronor). Kostnadsskillnader mellan landstingen/
regionerna kan bero på skillnader i ansvar. Som exempel kan nämnas att Stockholms läns
landsting, Region Jönköpings, Region Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Region Skåne,
Region Halland och Landstinget Västmanland har ansvar för färdtjänsten.
15 000
17 500
20 000
22 500
25 000
27 500
30 000
32 500
Stockh
olm
Up
psala
Sörm
land
Östergö
tland
Jön
köp
ing
Kro
no
berg
Kalm
ar
Blekin
ge
Skåne
Hallan
d
Västra G
ötalan
d
Värm
land
Öreb
ro
Västm
anlan
d
Dalarn
a
Gävle
bo
rg
Västern
orrlan
d
Jämtlan
d-H
ärjedale
n
Västerb
otten
No
rrbo
ttenK
ron
or
per
invå
nar
e
Hälso- och sjukvård Regional utveckling
Riket = 27 351 kronor/invånare
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 13
Hälso- och sjukvård
Kostnader och intäkter Tabell 6. Kostnader och intäkter för hälso- och sjukvård och tandvård i landsting och regioner i miljoner kronor, 2014 – 2015 Exkl. Region Gotland
Kostnads-/intäktsslag Miljoner kronor 2014 2015
Löner exkl. skattefria ersättningar 68 836 70 877
Övriga kostnader för personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner)
31 478 32 625
Köp av verksamhet 46 009 48 835
därav från landsting/regioner 8 894 9 393
Lämnade bidrag 1 623 1 634
Material och tjänster 54 695 57 769
därav läkemedel inom förmånen 20 004 21 157
Nedskrivningar, förlust vid avyttring och avskrivning1 2 027 1 982
Verksamhetens externa kostnader 204 668 213 722
exkl. köp från landsting/regioner 195 774 204 329
Nettokostnad 229 124 240 347
Patientavgifter och andra avgifter 6 207 6 324
Försäljning av verksamhet 11 646 12 153
därav till landsting/regioner 8 941 9 249
Försäljning av tjänster 1 931 1 930
Försäljning av material och varor 790 751
Erhållna bidrag 9 952 10 165
Övriga intäkter 1 314 1 194
Verksamhetens externa intäkter 31 839 32 517
exkl. försäljning till landsting/regioner 22 898 23 268 1 Kapitalkostnader för anläggningstillgångar.
Hälso- och sjukvårdens nettokostnader uppgick till drygt 240 miljarder (närmare 229 mil-
jarder år 2014). Nettokostnaderna exklusive köp från landsting och regioner uppgick till
drygt 204 miljarder (196 miljarder år 2014). De externa intäkterna uppgick till närmare
33 miljarder (närmare 32 miljarder år 2014). De externa intäkterna exklusive försäljning till
landsting och regioner uppgick till drygt 23 miljarder (23 miljarder år 2014).
Ekonomitabellerna E 25-E 28 redovisar kostnader och intäkter för respektive landsting och
region.
Investeringarna inom hälso- och sjukvårdsområdet uppgick till närmare 10 miljarder
år 2015. Intäkterna från investeringar uppgick till 10 miljoner kronor.
KAPITEL
3
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 14
Diagram 3. Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område i procent, samtliga landsting och regioner 2015
Nettokostnaderna för den specialiserade somatiska vården utgjorde 54 procent och primär-
vårdens nettokostnader utgjorde 17 procent. Den specialiserade psykiatriska vården och
läkemedelsförmånen utgjorde 9 procent vardera av de totala nettokostnaderna. Nettokost-
naderna för övrig hälso- och sjukvård, som bland annat omfattar funktionshinders- och
hjälpmedelsverksamhet samt ambulans- och sjuktransporter utgjorde 8 procent. Nettokost-
naderna för tandvården utgjorde 2 procent.
Diagram 4. Nettokostnader per invånare för hälso- och sjukvård efter område, samtliga landsting och regioner 2015.
Rikets genomsnittliga nettokostnad per invånare för hälso- och sjukvård var 24 563 kronor
(23 658 kronor år 2014). Vissa kostnadsskillnader kan förklaras av skillnader i ansvar hos
landstingen och regionerna. Det finns också strukturella skillnader i form av demografi,
sjuklighet och geografi. Underlaget till diagrammet finns i ekonomitabell E 28.
Primärvård17%
Specialiserad somatisk vård
54%
Specialiserad psykiatrisk vård
9%
Tandvård2%
Övrig hälso- och sjukvård
8%
Läkemedelsförmån9%
Politisk verksamhet1%
02 5005 0007 500
10 00012 50015 00017 50020 00022 50025 00027 50030 000
Stockh
olm
Up
psala
Sörm
land
Östergö
tland
Jön
köp
ing
Kro
no
berg
Kalm
ar
Blekin
ge
Skåne
Hallan
d
Västra G
ötalan
d
Värm
land
Öreb
ro
Västm
anlan
d
Dalarn
a
Gävle
bo
rg
Västern
orrlan
d
Jämtlan
d-H
ärjedale
n
Västerb
otten
No
rrbo
tten
Go
tland
Ko
stn
ad p
er in
vån
are
Primärvård Specialiseradsomatisk vård
Specialiseradpsykiatrisk vård
Tandvård Läkemedels-förmånen
Övrigt
Riket 24 563 kronor
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 15
All landstingsfinansierad verksamhet omfattas
I kostnaderna som redovisas ingår kostnader för verksamhet som landstinget eller regionen
köpt av andra vårdproducenter. Kostnaden avser verksamhet som konsumerats av invå-
narna i landstinget eller regionen oavsett vem som producerat den. Kostnader för verksam-
het som landstinget eller regionen sålt har på motsvarande sätt exkluderats. De redovisade
prestationerna inkluderar också verksamhet som köpts av andra producenter än landstingen
eller regionen så att kostnader och prestationer kan kopplas samman.
Prestationsmått
Prestationer som används i hälso- och sjukvården är bl.a. besök, telefon-/brevkontakt och
vårdtillfälle. Besök sker i öppenvården och vårdtillfällen i slutenvården. I den speciali-
serade vården skiljs mottagningsverksamhet från dagsjukvård. Dagsjukvård är öppenvård
som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än ett besök, ett exempel är
dagkirurgi. Hemsjukvårdsbesök görs i primärvård, specialiserad somatisk respektive och
specialiserad psykiatrisk vård. Hembesök i primärvården särredovisas.
Besök och telefon-/brevkontakter
Nedan redovisas besök och kontakter för olika yrkeskategorier inom primärvården, den
specialiserade somatiska och den specialiserade psykiatriska vården. I primärvården redo-
visas förutom prestationerna mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök även
telefon-/brevkontakter avseende ”kvalificerad sjukvård” vilka har journalförts och ersatt ett
”vanligt” besök. I den specialiserade vården förekommer förutom mottagningsbesök, hem-
besök och hemsjukvård även dagsjukvård.
Primärvård
Öppenvård
• Mottagningsbesök
• Hembesök
• Telefon-/brevkontakt
Hemsjukvård
• Hemsjukvårdsbesök
• Telefon-/brevkontakt
Slutenvård
• Vårdtillfälle
Specialiserad vård
Öppenvård
• Mottagningsbesök inkl. hembesök
• Dagsjukvård
Hemsjukvård
• Hemsjukvårdsbesök
Slutenvård
• Vårdtillfälle
Övrig hälso- och sjukvård
Funktionshinders-verksamhet /hjälpmedelsverks.
• Mottagningsbesök
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 16
Tabell 7. Besök i tusental hos läkare och övriga personalkategorier, samtliga landsting och regioner, 2015
Primärvård
Specialiserad somatisk vård
Specialiserad psykiatrisk vård
Hälso- och sjukvård
Totalt varav Totalt varav Totalt varav Totalt varav
annan annan annan annan
vårdgivare vårdgivare vårdgivare vårdgivare
Läkare
Mottagningsbesök och hembesök 14 286 6 167 11 230 2 914 1 129 318 26 645 9 399
därav allmänläkarvård 1 13 676 5 987 13 676 5 987
därav mödrahälsovård 124 40 124 40
därav barnhälsovård 439 128 439 128
Hemsjukvårdsbesök 1 314 146 54 17 0 0 368 162
Dagsjukvårdsbesök 1 286 191 6 0 1 292 191
Annan personalkategori än läkare
Mottagningsbesök och hembesök 24 763 10 735 6 282 585 4 010 689 35 934 12 093
därav mödrahälsovård 2 056 558 2 056 558
därav barnhälsovård 2 439 756 2 439 756
därav funktionshinders- /hjälpmedels verksamhet 2
880 84
Hemsjukvårdsbesök 2 163 1 603 676 273 7 0 2 846 1 876
Dagsjukvårdsbesök 924 78 92 5 1 016 83 1 Inklusive jour. 2 Verksamhet under området Övrig hälso- och sjukvård.
Totalt gjordes 26,6 miljoner mottagnings- och hembesök av läkare (motsvarande siffra år
2014 var 26,7 miljoner besök). Av mottagnings- och hembesöken skedde drygt 14 miljo-
ner besök i allmänläkarvården. Antal mottagnings- och hembesök hos annan personalkate-
gori än läkare uppgick till nästan 36 miljoner besök (nästan 35 miljoner besök år 2014).
Diagram 5. Besök och telefon- och brevkontakter efter vårdområde i tusental, landsting och regioner 2015.
0
10 000
20 000
30 000
40 000
50 000
60 000
70 000
Primärvård Specialiseradsomatisk vård
Specialiseradpsykiatrisk vård
Övrig hälso-och sjukvård
Tuse
nta
l vår
dko
nta
kter
Telefon- ochbrevkontakter
Mottagnings-och hembesök
Dagsjukvårds-besök
Hemsjukvårds-besök
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 17
Av primärvårdens 57,7 miljoner besök och telefon- och brevkontakter (55,9 miljoner 2014)
besök utgjorde mottagnings- och hembesöken i primärvården 39 miljoner. Hemsjukvårds-
besöken var 2,5 miljoner och telefon- och brevkontakterna var drygt 16 miljoner år 2015
(15 miljoner 2014). I den specialiserade somatiska vården gjordes totalt 20,2 miljoner
besök, varav mottagnings- och hembesöken utgjorde drygt 20 miljoner besök (17 miljoner
2014). I den specialiserade psykiatriska vården gjordes drygt 5 miljoner besök (ingen skill-
nad i jämförelse med 2014), dessa var i huvudsak mottagnings- och hembesök.
Diagram 6. Läkarbesök1 och besök1 hos övriga personalkategorier efter vårdområde i tusental samtliga landsting och regioner, 2015.
1 Mottagningsbesök, hemsjukvårdsbesök, dagsjukvårdsbesök och hembesök.
Totalt gjordes 68 miljoner besök inom alla vårdområden (67 miljoner 2014), varav
41,5 miljoner besök i primärvården (40,9 miljoner 2014), drygt 20 miljoner besök i den
specialiserade somatiska vården (ingen större skillnad mot föregående år) och drygt
5 miljoner besök i den specialiserade psykiatriska vården (ingen skillnad här heller).
Läkarbesöken utgjorde drygt 28 miljoner och besök hos övriga personalkategorier uppgick
till 40 miljoner (39 miljoner år 2014). Telefon- och brevkontakterna är inte med i diagram-
met ovan.
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
30 000
35 000
40 000
45 000
Läkare Annan personalän läkare
Tuse
nta
l bes
ök
Primärvård Specialiseradsomatisk vård
Specialiseradpsykiatrisk vård
Övrig hälso-och sjukvård
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 18
Diagram 7. Genomsnittligt antal besök per invånare och vårdområde, 2015
Genomsnittligt antal besök för alla vårdområden per invånare var 6,9 besök per invånare
både 2015 och 2014.
Tabell 8. Besök i tusental samt procentuell förändring samtliga landsting och regioner 2012-2015
2012 2013 2014 2015
Läkarbesök1
Primärvård 14 851 14 814 14 758 14 600
procentuell förändring 0,0 -0,2 -0,4 -1,1
Specialiserad somatisk vård 12 125 12 299 12 515 12 571
procentuell förändring 0,4 1,4 1,8 0,4
Specialiserad psykiatrisk vård 1 095 1 097 1 119 1 135
procentuell förändring 0,7 0,2 2,0 1,4
Totalt 28 072 28 210 28 393 28 306
procentuell förändring 0,2 0,5 0,6 -0,3
Besök hos annan vårdpersonal än läkare1
Primärvård 25 886 25 621 26 143 26 925
procentuell förändring 1,4 -1,0 2,0 3,0
Specialiserad somatisk vård 7 245 7 278 7 619 7 882
procentuell förändring 2,0 0,5 4,7 3,5
Specialiserad psykiatrisk vård 3 884 3 952 4 012 4 109
procentuell förändring 0,2 1,8 1,5 2,4
Funktionshinders- och hjälpmedelsverksamhet
704 917 894 880
procentuell förändring 8,0 30,2 -2,5 -1,6
Totalt 37 719 37 767 38 667 39 796
procentuell förändring 1,5 0,1 2,4 2,9
Totalt samtliga besök1 65 791 65 977 67 060 68 101
procentuell förändring 0,9 0,3 1,6 1,6 1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och dagsjukvårdsbesök.
Totalt gjordes 68 miljoner besök i hälso- och sjukvården (67 miljoner besök år 2014).
I tabellerna med verksamhetsstatistik, V 4.1 och V 4.2 visas förändringen i läkarbesöken
och besök hos andra personalkategorier mellan 2014 och 2015 för landstingen och region-
erna.
0,0
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
6,0
7,0
8,0
9,0
10,0
Stockh
olm
Up
psala
Sörm
land
Östergö
tland
Jön
köp
ing
Kro
no
berg
Kalm
ar
Blekin
ge
Skåne
Hallan
d
Västra G
ötalan
d
Värm
land
Öreb
ro
Västm
anlan
d
Dalarn
a
Gävle
bo
rg
Västern
orrlan
d
Jämtlan
d-H
ärjedale
n
Västerb
otten
No
rrbo
tten
Go
tland
Bes
ök
per
invå
nar
e
Primärvård Specialiserad somatisk vård
Specialiserad psykiatrisk vård Övrig hälso- och sjukvård
Riket = 6,9
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 19
Diagram 8. Besöksutveckling1 samtliga landsting och regioner 2006 – 2015
1 Mottagningsbesök, hemsjukvårdsbesök, hembesök och dagsjukvårdsbesök
Mellan 2014 och 2015 minskade antalet läkarbesök knappt. Besök hos andra personalkate-
gorier ökade med 2,9 procent mellan år 2014 och 2015. Totalt ökade antalet besök med
1,6 procent mellan 2014 och 2015.
Vårdplatser Tabell 9. Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser efter verksamhetsområde, samtliga landsting och regioner, 2012 - 2015
2012 2013 2014 2015
Vårdplatser vid enheter drivna av huvudmännen 23 612 23 136 22 914 22 206
varav:
Primärvård 83 79 80 86
Specialiserad somatisk vård 19 280 18 802 18 604 17 919
därav medicin 9 537 9 477 9 241 8 877
därav kirurgi 7 059 6 963 6 912 6 687
därav ofördelade 943 674 736 715
Geriatrik 1 409 1 363 1 339 1 201
Övrigt 333 326 374 439
Specialiserad psykiatrisk vård 4 250 4 255 4 230 4 200
Vårdplatser vid övriga enheter1 1 686 1 764 1 699 1 680
TOTALT2 25 298 24 900 24 613 23 885
Vårdplatser/1 000 invånare 2,6 2,6 2,5 2,4
Platser på patienthotell 320 386 283 265 1 Här ingår vårdplatser hos privata företag, stiftelser och liknande. 2 Exkl. platser på patienthotell.
År 2013 förtydligades definitionen på disponibel vårdplats av Socialstyrelsen till ”vårdplats
i sluten vård med fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsä-
kerhet och arbetsmiljö”.
De genomsnittligt disponibla vårdplatserna under året 2015 var 23 900 stycken vilket är en
minskning med 3 procent jämfört med 2014.
I verksamhetstabell V 32 redovisas vårdplatserna per huvudman 2014 och 2015.
20 000
22 000
24 000
26 000
28 000
30 000
32 000
34 000
36 000
38 000
40 000
42 000
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Tuse
nta
l bes
ök
Läkare Annan personal än läkare
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 20
Primärvård
Primärvården svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling,
omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medi-
cinska och tekniska resurser. Primärvård är inte synonymt med verksamhet på vårdcen-
traler. Basal mödra- och barnhälsovård ingår i primärvård oavsett var den bedrivs.
Kostnader efter delområde Tabell 10. Nettokostnader1 för primärvård efter delområde, samtliga landsting och regioner, 2015
Delområde Miljoner kronor Procent
Allmänläkarvård 2 22 295 53,6
Sjuksköterskevård 2 5 982 14,4
Mödrahälsovård 1 976 4,8
Barnhälsovård 2 398 5,8
Fysioterapi och arbetsterapi 4 345 10,4
Primärvårdsansluten hemsjukvård 793 1,9
Sluten primärvård 183 0,4
Övrig primärvård 3 616 8,7
Summa primärvård 41 588 100 1 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen 2 Inklusive jour
Landstingens och regionernas nettokostnad för primärvård var närmare 44 miljarder (drygt
39 miljarder år 2014). Mer än hälften, drygt 22 miljarder utgjordes av kostnader för allmän-
läkarvård.
Sjuksköterskevårdens andel av nettokostnaderna var 14 procent och för fysioterapi och
arbetsterapi 10 procent.
KAPITEL
4
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 21
Kostnader och intäkter Tabell 11. Kostnader och intäkter för primärvård i landsting och regioner, 2015 Exkl. Region Gotland
Kostnads-/intäktsslag Miljoner kronor
Löner exkl. skattefria ersättningar 11 359
Övriga kostnader för personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner) 5 272
Köp av verksamhet 15 829
därav från landsting/regioner 336
Lämnade bidrag 164
Material och tjänster, exkl. läkemedel inom förmånen 5 099
Nedskrivningar, förlust vid avyttring och avskrivning 75
Verksamhetens externa kostnader, exkl. läkemedel inom förmånen 37 798
exkl. köp från landsting/regioner 37 462
Nettokostnad, exkl. läkemedel inom förmånen 41 369
Patientavgifter och andra avgifter 1 412
Försäljning av verksamhet 741
därav till landsting/regioner 377
Försäljning av tjänster 253
Försäljning av material och varor 59
Erhållna bidrag 2 072
Övriga intäkter 290
Verksamhetens externa intäkter 4 827
exkl. försäljning till landsting/regioner 4 450
Landstingens och regionernas nettokostnader för primärvård uppgick till drygt 41 miljarder
(drygt 39 miljarder år 2014). De externa kostnaderna uppgick till närmare 38 miljarder
(36 miljarder år 2014) och de externa intäkterna uppgick till närmare 5 miljarder (år 2014
uppgick de till 5 miljarder).
Uppgifter för respektive landsting och region redovisas i ekonomitabellerna E 36 – E 39.
Totalt uppgick investeringarna i primärvården till 214 miljoner kronor år 2015
(197 år 2014). Några intäkter från investeringar har inte redovisats.
Diagram 9. Nettokostnader per invånare för primärvården, exkl. läkemedelsförmånen, samtliga landsting och regioner, 2015.
Den genomsnittliga nettokostnaden i primärvården per invånare var 4 222 kronor år 2015
(4 041 kronor år 2014).
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
Stockh
olm
Up
psala
Sörm
land
Östergö
tland
Jön
köp
ing
Kro
no
berg
Kalm
ar
Blekin
ge
Skåne
Hallan
d
Västra G
ötalan
d
Värm
land
Öreb
ro
Västm
anlan
d
Dalarn
a
Gävle
bo
rg
Västern
orrlan
d
Jämtlan
d-H
ärjedale
n
Västerb
otten
No
rrbo
tten
Go
tland
Kro
no
r p
er in
vån
are
Riket = 4 222 kronor/invånare
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 22
Antalet vårdcentraler
Antalet vårdcentraler uppgick till 1 150 stycken, en minskning med 7 stycken från år 2014.
Av dessa drevs 482 stycken (478 år 2014) i privat regi, dvs. 42 procent.
Läkarbesök efter delområde Tabell 12. Läkarbesök1 inom primärvården efter delområde, samtliga landsting och regioner, 2015
Tusental besök Besök/invånare3
Allmänläkarvård2 13 676 1,39
Mödrahälsovård 124 0,05
Barnhälsovård 439 0,53
Primärvårdsansluten hemsjukvård 314 0,03
Övrig primärvård 48 0,00
Summa besök 14 600 1,48 1 Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök. 2 Inklusive jour 3 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15-54 år. Barnhälsovård i relation till barn 0- 6 år.
Totalt gjordes 14,6 miljoner läkarbesök i primärvården under 2015 (14,8 miljoner år 2014).
Besöken avsåg i huvudsak allmänläkarvård. Inom barnhälsovården gjordes motsvarande
439 000 besök vilket motsvarar 0,5 besök per barn i åldern 0 till 6 år.
Besök hos andra personalkategorier än läkare efter delområde
Nedan redovisas antalet besök hos andra personalkategorier än läkare vilka uppgick till
nästan 27 miljoner, en ökning med närmare 800 000 besök jämfört med år 2014. Inom
sjuksköterskevården gjordes nästan 9 miljoner besök och inom barnhälsovården gjordes
2,4 miljoner besök.
Tabell 13. Besök1 hos andra personalkategorier än läkare inom primärvården efter delområde, samtliga landsting och regioner, 2015
Tusental besök Besök/invånare3
Sjuksköterskevård 2 8 842 0,90
Mödrahälsovård 2 056 0,83
Barnhälsovård 2 439 2,95
Fysioterapi och arbetsterapi 8 597 0,87
Primärvårdsansluten hemsjukvård 2 163 0,22
Övrig primärvård 2 829 0,29
Summa besök 26 925 2,73 1 Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök. 2 Inklusive jour 3 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15-54 år. Barnhälsovård i relation till barn 0- 6 år.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 23
Hembesök efter delområde
Nedan redovisas hembesöken i primärvården år 2015. Det totala antalet hembesök var
668 000 stycken, (651 000 år 2014) varav 142 000 hembesök gjordes av läkare (134 000
år 2014) och 168 000 av sjuksköterskor (180 000 år 2014). Fysioterapeuter och arbetstera-
peuter gjorde 216 000 hembesök.
Tabell 14. Hembesök inom primärvården per delområde, samtliga landsting och regioner, 2015
Tusental hembesök av Hembesök/invånare2
Läkare Övriga Totalt Totalt
Allmänläkarvård1 142 142 0,01
Sjuksköterskevård1 168 168 0,02
Mödrahälsovård 0 4 4 0,00
Barnhälsovård 0 104 104 0,13
Fysioterapi och arbetsterapi 216 216 0,02
Övrig primärvård 0 34 34 0,00
Summa hembesök3 143 525 668 0,07 1 Inklusive jour 2 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15-54 år Barnhälsovård i relation till barn 0- 6 år 3 Här ingår inte hemsjukvårdsbesök
Hembesök ska inte blandas ihop med hemsjukvårdsbesök, som avser besök hos en
definierad grupp av patienter.
Telefon- och brevkontakter
Enbart telefon- och brevkontakter (inklusive fjärrkontakter) som avser ”kvalificerad hälso-
och sjukvård” redovisas nedan. Kontakten ska ha ersatt ett ”vanligt” mottagningsbesök och
journalförts. Antalet telefon- och brevkontakter var drygt 16 miljoner stycken (15 miljoner
år 2014). Det motsvarade 1,6 kontakter per invånare (1,5 år 2014). Det största antalet tele-
fon- och brevkontakter finns inom sjuksköterskevården, drygt 9 miljoner, motsvarande 0,9
kontakter per invånare. Motsvarande för allmänläkarvården är 0,5 telefon- och brevkontak-
ter per invånare.
Tabell 15. Telefon- och brevkontakter inom primärvården efter delområde, samtliga landsting och regioner, 2015
Tusental telefon- och brevkontakter med Telefon- och
brevkontakter/
Läkare Övriga Totalt invånare totalt2
Allmänläkarvård1 4 460 4 460 0,45
Sjuksköterskevård1 9 164 9 164 0,93
Mödrahälsovård2 4 178 182 0,07
Barnhälsovård3 1 210 211 0,26
Fysioterapi och arbetsterapi 408 408 0,04
Primärvårdsansluten hemsjukvård 41 3 43 0,00
Övrig primärvård 3 1 734 1 736 0,18
Summa telefon- och brevkontakter 4 509 11 697 16 206 1,65 1 Inklusive jour 2 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15-54 år. 3 Barnhälsovård i relation till barn 0- 6 år
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 24
Kostnader och prestationer efter delområde
För att beräkna kostnad per vårdkontakter har hembesök och telefon- och brevkontakter
getts vikter gentemot mottagningsbesök. Vikterna antas motsvara skillnaderna i resursåt-
gång. Ett hembesök har antagits motsvara två mottagningsbesök och en telefon- och brev-
kontakt en tredjedel av ett mottagningsbesök. Kostnaden per vårdkontakt som redovisas i
tabellerna 17-20, 25-26 och 30 utgörs av kostnad för landstingets eller regionens produk-
tion av verksamhet (förvaltnings- och bolagsform).
Allmänläkarvård
Under allmänläkarvård (inklusive jour) redovisas mottagningsverksamhet och hembesök av
läkare som är specialister i allmänmedicin. Insatser som avser patienter i hemsjukvården
redovisas under delområdet primärvårdsansluten hemsjukvård.
Tabell 16. Allmänläkarvård1, samtliga landsting och regioner, 2015
Vårdkontakter i tusental Läkare
Mottagningsbesök 13 534
Hembesök 142
Summa viktade besök2 13 818
Telefon- och brevkontakter 4 460
Samtliga viktade vårdkontakter2 15 305
Andel producerat av annan vårdgivare 43,4
Vårdkontakter per invånare
Summa viktade besök2 1,40
Samtliga viktade vårdkontakter2 1,55
Nettokostnad 3
Nettokostnad i miljoner kronor 22 295
Nettokostnad per invånare 2 263
Kostnad per vårdkontakt2 1 468 1 Inklusive jour 2 Ett hembesök motsvarar 2 mottagningsbesök och en telefon- och brevkontakt motsvarar 1/3 mottagningsbesök. 3 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen
Antalet viktade vårdkontakter inom allmänläkarvården uppgick till drygt 15 miljoner.
Drygt 43 procent av vårdkontakterna producerades av andra vårdgivare än lands-
tinget/regionen, så även år 2014. Nettokostnaden för allmänläkarvården uppgick till drygt
22 miljarder (drygt 21 miljarder år 2014). Nettokostnaden per invånare var kronor 2 263
kronor (2 179 kronor år 2014). Kostnaden per viktad vårdkontakt har beräknats till 1 468
kronor år 2015 (1 397 kronor år 2014).
Sjuksköterskevård
Här redovisas sjuksköterskevård (inklusive jour) i form av mottagnings- och hembesök.
Sjuksköterskemottagning omfattar såväl distriktssköterskemottagning som specialmottag-
ning för till exempel astma-, diabetes-, och hypertonipatienter. Gynekologiska undersök-
ningar och preventivmedelsrådgivning som inte sker i anslutning till graviditet eller inom
ungdomsmottagningarnas verksamhet ingår också här.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 25
Tabell 17. Sjuksköterskevård1, samtliga landsting och regioner, 2015
Sjuk- Annan Samtliga
sköterska personal- personal-
kategori kategorier
Vårdkontakter i tusental
Mottagningsbesök 7 844 830 8 674
Hembesök 149 19 168
Summa viktade besök2 8 142 867 9 010
Telefon- och brevkontakter 9 104 60 9 164
Samtliga viktade vårdkontakter2 11 177 887 12 064
andel producerat av annan vårdgivare 31,4 29,3 31,3
Vårdkontakter per invånare
Summa viktade besök2 0,83 0,09 0,91
Samtliga viktade vårdkontakter2 1,13 0,09 1,22
Nettokostnad 3
Nettokostnad i miljoner kronor 5 982
Nettokostnad per invånare 607
Kostnad per vårdkontakt2 501 1 Inklusive jour 2 Ett hembesök motsvarar 2 mottagningsbesök och en telefon- och brevkontakt motsvarar 1/3 mottagningsbesök. 3 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen
Nettokostnaden för sjuksköterskevården uppgick till närmare 6 miljarder, så även år 2014.
Nettokostnaden per invånare var 607 kronor (649 kronor år 2014). Antalet viktade besök
uppgick till 9 miljoner, ingen skillnad i jämförelse med år 2014. Andelen besök hos sjuk-
sköterska utförd av annan vårdgivare än landstinget/regionen uppgick till 31 procent
(30 procent år 2014). Kostnaden per viktad vårdkontakt har beräknats till 501 kronor
år 2015 (540 kronor år 2014).
Mödrahälsovård
I mödrahälsovård ingår gynekologiska undersökningar, mammografier för- och eftervård
av gravida kvinnor, samt preventivmedelsrådgivning i anslutning till graviditet. Basal möd-
rahälsovård som bedrivs på sjukhus redovisas också här. År 2015 fanns det närmare 2,5
miljoner kvinnor i åldern 15-54 år.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 26
Tabell 18. Mödrahälsovård, samtliga landsting och regioner, 2015
Läkare Sjuksköterska Annan Samtliga Samtliga
/barnmorska personal- personal- personal-
kategori kategorier kategorier
viktade 1
Vårdkontakter i tusental
Mottagningsbesök 124 2 032 20 2 177 945
Hembesök 0 3 0 4 1
Summa viktade besök2 124 2 039 21 2 184 948
Telefon- och brevkontakter 4 175 3 182 75
Samtliga viktade vårdkontakter2 125 2 098 22 2 244 973
andel producerat av annan vårdgivare 32,0 27,2 2,6 27,2 27,6
Vårdkontakter per kvinna 15-54 år
Summa viktade besök2 0,05 0,83 0,01 0,89 0,38
Samtliga viktade vårdkontakter2 0,05 0,85 0,01 0,91 0,39
Nettokostnad 3
Nettokostnad i miljoner kronor 1 976
Nettokostnad per kvinna 15-54 år 801
Kostnad per vårdkontakt2 2 047 1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 2 Ett hembesök motsvarar 2 mottagningsbesök och en telefon- och brevkontakt motsvarar 1/3 mottagningsbesök. 3 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen
Nettokostnaden för mödrahälsovården uppgick till nästan 2 miljarder, så även år 2014.
Nettokostnaden per kvinna i åldrarna 15-54 år var 801 kronor (786 kronor år 2014). Antalet
besök var 2,2 miljoner så även år 2014. Andelen av besöken i mödrahälsovården som utför-
des av annan vårdgivare än landstinget/regionen utgjorde 28 procent, en ökning från före-
gående år med 1 procent. Kostnaden per viktad vårdkontakt har beräknats till 2 047 kronor
år 2015 (1 976 år 2014).
Barnhälsovård
Under barnhälsovård redovisas mottagningsverksamhet och hembesök för barnhälsovård.
Även basal barnhälsovård som bedrivs på sjukhus ingår. År 2015 fanns det närmare
827 000 barn i åldern 0-6 år (drygt 817 000 år 2014).
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 27
Tabell 19. Barnhälsovård, samtliga landsting och regioner, 2015
Läkare Sjuk- Annan Samtliga Samtliga
sköterska personal- personal- personal-
kategori kategorier kategorier
viktade1
Vårdkontakter i tusental
Mottagningsbesök 439 2 308 27 2 774 1 373
Hembesök 0 102 1 104 42
Summa viktade besök2 439 2 513 30 2 981 1 456
Telefon- och brevkontakter 1 200 10 211 85
Samtliga viktade vårdkontakter2 439 2 580 33 3 052 1 484
andel producerat av annan vårdgivare 29,1 30,9 9,2 30,4 30,2
Vårdkontakter per barn 0-6 år
Summa viktade besök2 0,53 3,04 0,04 3,61 1,76
Samtliga viktade vårdkontakter2 0,53 3,12 0,04 3,69 1,79
Nettokostnad3
Nettokostnad i miljoner kronor 2 398
Nettokostnad per barn 0-6 år 2 900
Kostnad per vårdkontakt 2 1 624 1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 2 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefon- och brevkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök. 3 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen
Nettokostnaden för barnhälsovården uppgick till närmare 2,4 miljarder (närmare 2,3 miljar-
der år 2014). Nettokostnaden per barn 0-6 år var 2 900 kronor år 2015 (2 806 kronor år
2014). Antalet besök uppgick till 3 miljoner, ingen förändring mot år 2014. Andelen av
barnhälsovården som producerats av annan vårdgivare än landstinget/regionen var 30 pro-
cent, år 2014 29 procent. Kostnaden per viktad vårdkontakt har beräknats till 1 624 kronor
år 2015 (1 555 kronor år 2014).
Fysioterapi och arbetsterapi
Under fysioterapi och arbetsterapi redovisas mottagningsverksamhet och hembesök samt
arbetsplatsbesök. Insatser som avser patienter i hemsjukvården redovisas under primärvård-
sansluten hemsjukvård.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 28
Tabell 20. Fysioterapi och arbetsterapi, samtliga landsting och regioner, 2015
Fysioterapeut/ Annan Samtliga
arbetsterapeut personal- personal-
kategori kategorier
Vårdkontakter i tusental
Mottagningsbesök 8 261 119 8 381
Hembesök 207 9 216
Summa viktade besök1 8 675 137 8 813
Telefon- och brevkontakter 404 4 408
Samtliga viktade vårdkontakter1 8 810 138 8 949
andel producerat av annan vårdgivare 59,1 30,3 58,6
Vårdkontakter per invånare
Besök per invånare 0,88 0,01 0,89
Samtliga vårdkontakter per invånare 0,89 0,01 0,91
Nettokostnad2
Nettokostnad i miljoner kronor 4 345
Nettokostnad per invånare 441
Kostnad per vårdkontakt 491 1 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefon- och brevkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök. 2 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen
Nettokostnaden för vårdkontakter inom fysioterapi och arbetsterapi uppgick till drygt
4 miljarder, år 2014 närmare 4 miljarder. Nettokostnaden per invånare var 441 kronor
(375 kronor år 2014). Antalet viktade besök uppgick till nästan 9 miljoner (drygt 8 miljoner
år 2014). Andelen av fysioterapi och arbetsterapi som producerats av annan vårdgivare var
59 procent, ingen skillnad i jämförelse med år 2014. Kostnaden per viktad vårdkontakt har
beräknats till 491 kronor år 2015 (431 kronor år 2014).
Primärvårdsansluten hemsjukvård
Primärvårdsansluten hemsjukvård ges i patientens bostad eller särskilt boende och de medi-
cinska åtgärderna är sammanhängande över tiden. Åtgärder/insatser ska ha föregåtts av
vård- och omsorgsplanering. Hälso- och sjukvårdslagen styr ansvarsfördelningen mellan
landstingen och kommunerna. Landstingen har ansvar för läkarinsatser i hemsjukvård och
för övrig hemsjukvård i ordinärt boende. Den övriga hemsjukvården kan överlåtas till kom-
munen och så har skett helt eller delvis för alla landsting och regionerna förutom i Stock-
holms läns landsting. Kommunen har ansvar för sjukvård i särskilt boende förutom för
läkarinsatserna.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 29
Tabell 21. Primärvårdsansluten hemsjukvård, samtliga landsting och regioner, 2015
Läkare Sjuk- Sjuk- Arbets- Annan Samtliga Samtliga
sköterska gymnast terapeut personal- personal- personal-
kategori kategorier kategorier
viktade1
Vårdkontakter i tusental
Hemsjukvårdsbesök i ordinärt boende 98 939 0,4 0,4 1 223 2 261 963
Hemsjukvårdsbesök i särskilt boende 216 - - - - 216 216
Summa besök 314 939 0,4 0,4 1 223 2 477 1 179
Telefon- och brevkontakter 41 2 0,0 0,0 1 43 42
Samtliga viktade vårdkontakter2 327 940 0,4 0,4 1 223 2 491 1 193
Andel producerat av annan vårdgivare 38,3 64,7 1,5 2,5 71,6 66,8 64,1
Vårdkontakter per invånare
Summa viktade hemsjukvårdsbesök2 0,03 0,10 0,00 0,00 0,12 0,25 0,12
Samtliga viktade vårdkontakter2 0,03 0,10 0,00 0,00 0,12 0,25 0,12
Nettokostnad3
Nettokostnad i miljoner kronor 793
Nettokostnad per invånare 80 1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 2 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefon- och brevkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök 3 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen
Nettokostnaden för den primärvårdsanslutna hemsjukvården uppgick till 793 miljoner
(727 miljoner år 2014). Nettokostnaden per invånare var 80 kronor år 2015 (75 kronor
år 2014). Antalet hemsjukvårdsbesök uppgick till 2,5 miljoner besök. Andel primärvårds-
ansluten hemsjukvård producerad av annan vårdgivare uppgick till 64 procent, så även år
2014.
Övrig primärvård
Under övrig primärvård redovisas exempelvis verksamhet vid ungdomsmottagning, skol-
hälsovård, företagshälsovård, fotvård, och till exempel grupper för rökavvänjning, ”bantar-
grupper” och kostnad för vaccin.
Tabell 22. Övrig primärvård, samtliga landsting och regioner, 2015
Läkare Sjuk- Annan Samtliga Samtliga
sköterska personal- personal- personal-
kategori kategorier kategorier
viktade1
Vårdkontakter i tusental
Mottagningsbesök 48 269 2 526 2 842 1 166
Hembesök 0 0 34 34 14
Summa viktade besök2 48 270 2 593 2 911 1 194
Telefon- och brevkontakter 3 1 523 211 1 736 696
Samtliga viktade vårdkontakter2 49 777 2 664 3 490 1 426
Andel producerat av annan vårdgivare 26,3 4,7 50,1 39,7 39,4
Vårdkontakter per invånare
Summa viktade besök2 0,00 0,03 0,26 0,30 0,12
Samtliga viktade vårdkontakter2 0,01 0,08 0,27 0,35 0,14
Nettokostnad3
Nettokostnad i miljoner kronor 3 616
Nettokostnad per invånare 367 1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 2 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefon- och brevkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök. 3 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 30
Nettokostnaden för övrig primärvård uppgick till närmare 4 miljarder (3 miljarder år 2014).
Nettokostnaden per invånare var 367 kronor (317 kronor år 2014). Antalet besök uppgick
till 2,9 miljoner (2,6 miljoner besök år 2014). Andelen övrig primärvård producerad av
annan vårdgivare uppgick till 39 procent (38 procent år 2014).
Sluten primärvård
Sluten primärvård innebär observationsplatser där viss allmänvård och lättvård bedrivs.
Fem landsting/regioner bedriver sluten vård inom primärvården, Region Halland, Region
Gävleborg, Region Jämtland Härjedalen, Västerbottens läns landsting och Landstinget
Norrbotten. Omfattningen är väldigt liten, totalt lite cirka 3 800 vårdtillfällen under
år 2015.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 31
Specialiserad somatisk
vård Specialiserad vård (somatisk och psykiatrisk) definieras som ”hälso- och sjukvårdsverk-
samhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård”. Här re-
dovisas hälso- och sjukvård som i huvudsak bedrivs på sjukhus men även specialiserad
vård på specialistläkarmottagningar och vårdcentraler. Den specialiserade somatiska vår-
den omfattar till exempel medicinsk och kirurgisk vård.
Kostnader efter delområde Tabell 23. Nettokostnader1 för specialiserad somatisk vård efter delområde, samtliga landsting och regioner, 2015
Delområde Miljoner kronor Procent
Somatisk mottagningsverksamhet 46 391 35,6
Somatisk dagsjukvård 7 158 5,5
Somatisk hemsjukvård 1 652 1,3
Somatisk sluten vård 75 260 57,7
Summa specialiserad somatisk vård 130 461 100 1 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen
Nettokostnaden för landstingens och regionernas specialiserade somatiska vård var drygt
130 miljarder (nästan 126 miljarder år 2014). Nettokostnaden för den somatiska slutenvår-
den var drygt 75 miljarder (närmare 73 miljarder år 2014). För den somatiska mottagnings-
verksamheten uppgick den till drygt 46 miljarder (45 miljarder år 2014).
Kostnader och intäkter Tabell 24. Kostnader och intäkter för specialiserad somatisk vård i landsting och regioner, 2015 Exkl. Region Gotland
Kostnads-/intäktsslag Miljoner kronor
Löner exkl. skattefria ersättningar 40 082
Övriga kostnader för personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner) 17 992
Köp av verksamhet 25 920
därav från landsting/regioner 8 125
Lämnade bidrag 116
Material och tjänster, exkl. läkemedel inom förmånen 18 420
Nedskrivningar, förlust vid avyttring och avskrivning 1 087
Verksamhetens externa kostnader, exkl. läkemedel inom förmånen 103 617
exkl. köp från landsting/regioner 95 492
Nettokostnad, exkl. läkemedel inom förmånen 129 551
Patientavgifter och andra avgifter 1 709
Försäljning av verksamhet 8 913
därav till landsting/regioner 7 893
Försäljning av tjänster 684
Försäljning av material och varor 48
Erhållna bidrag 3 059
Övriga intäkter 409
Verksamhetens externa intäkter 14 822
exkl. försäljning till landsting/regioner 6 929
KAPITEL
5
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 32
Nettokostnaden för den specialiserade somatiska vården var närmare 130 miljarder
(125 miljarder år 2014). De externa kostnaderna uppgick till närmare 104 miljarder
(nästan 100 miljarder år 2014) och de externa intäkterna 15 miljarder (14 miljarder
år 2014). I ekonomitabellerna redovisas uppgifterna per landsting och region i tabellerna
E 40-E 43.
Investeringarna inom den specialiserade somatiska vården uppgick till drygt 4 miljarder
kronor (närmare 4 år 2014) och intäkterna från investeringarna uppgick till 1 miljon kronor
år 2015 (24 miljoner år 2014).
Diagram 10. Nettokostnader* per invånare för specialiserad somatisk vård, samtliga landsting och regioner, 2015.
* Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen
Den genomsnittliga nettokostnaden per invånare för den specialiserade somatiska vården
var 13 243 kronor (12 892 kronor år 2014).
Kostnader och prestationer efter delområde
Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet
Nedan redovisas den specialiserade somatiska mottagningsverksamheten. Antalet mottag-
ningsbesök inklusive hembesök uppgick till närmare 18 miljoner besök (drygt 17 miljoner
år 2014). Majoriteten av besöken, 11 miljoner, gjordes hos läkare. Nettokostnaden uppgick
till drygt 46 miljarder kronor (45 miljarder år 2014). Utslaget per invånare motsvarar det
4 709 kronor (4 603 kr år 2014).
Andelen somatisk mottagningsverksamhet producerad av annan vårdgivare uppgick till
23 procent, i princip ingen förändring i jämförelse med år 2014. Kostnaden per viktad vård-
kontakt har beräknats till 3 387 kronor (3 297 kronor år 2014).
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
16 000
18 000
Stockh
olm
Up
psala
Sörm
land
Östergö
tland
Jön
köp
ing
Kro
no
berg
Kalm
ar
Blekin
ge
Skåne
Hallan
d
Västra G
ötalan
d
Värm
land
Öreb
ro
Västm
anlan
d
Dalarn
a
Gävle
bo
rg
Västern
orrlan
d
Jämtlan
d-H
ärjedale
n
Västerb
otten
No
rrbo
tten
Go
tland
Kro
no
r p
er in
vån
are
Riket = 13 243 kronor/invånare
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 33
Tabell 25. Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet, samtliga landsting och regioner, 2015
Läkare Annan Samtliga Samtliga
personal- personal- personal-
kategori kategorier kategorier
viktade1
Vårdkontakter
Mottagningsbesök/hembesök (1000-tal) 11 230 6 282 17 512 13 743
Andel producerat av annan vårdgivare 25,9 9,3 20,0 22,9
Besök per invånare 1,14 0,64 1,78 1,40
Nettokostnad2
Nettokostnad i miljoner kronor 46 391
Nettokostnad per invånare 4 709
Kostnad per vårdkontakt1 3 387 1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 2 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen
Specialiserad somatisk dagsjukvård
Här redovisas öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än
vad ett besök normalt kräver. Specialiserad somatisk dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dag-
medicin och övrig dagsjukvård. Dagmedicin omfattar bland annat dialysbehandling, cy-
tostatikabehandling och diabetesvård. Övrig dagsjukvård omfattar bland annat medicinsk
dagrehabilitering.
Tabell 26. Specialiserad somatisk dagsjukvård, samtliga landsting och regioner, 2015
Samtliga Läkare Annan Samtliga personal-
personal- personal- kategorier kategori kategorier viktade1
Vårdkontakter
Dagsjukvårdsbesök (1000-tal) 1 286 924 2 211 1 656
Andel producerat av annan vårdgivare 14,9 8,5 12,2 13,4
Besök per invånare 0,13 0,09 0,22 0,17
Nettokostnad2
Nettokostnad i miljoner kronor 7 158
Nettokostnad per invånare 727
Kostnad per vårdkontakt3 6 014 1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 2 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen 3 Landstinget Sörmland har exkluderats då inga kostnader redovisats för den somatiska dagsjukvården
Den somatiska dagsjukvården hade drygt 2 miljoner dagsjukvårdsbesök, ingen förändring i
jämförelse med år 2014. Nettokostnaden uppgick till drygt 7 miljarder kronor (närmare
7 miljarder år 2014). Utslaget per invånare var nettokostnaden 727 kronor (674 kronor år
2014). Andelen somatisk dagsjukvård som producerats av annan vårdgivare uppgick till
13 procent, så också år 2014. Kostnaden per vårdkontakt har beräknats till 6 014 kronor
(5 572 kronor år 2014).
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 34
Specialiserad somatisk hemsjukvård
Nedan redovisas antalet hemsjukvårdsbesök i den specialiserade somatiska hemsjukvården
som var 730 000 stycken (680 000 år 2014). Nettokostnaden uppgick till 1,6 miljarder (1,5
miljarder år 2014). Nettokostnaden per invånare var 168 kronor (156 kronor år 2014). An-
delen somatisk hemsjukvård som producerats av annan vårdgivare uppgick till 40 procent
(38 procent år 2014).
Tabell 27. Specialiserad somatisk hemsjukvård, samtliga landsting och regioner, 2015
Läkare Annan Samtliga Samtliga
personal- personal- personal-
kategori kategorier kategorier
viktade1
Vårdkontakter
Hemsjukvårdsbesök (1000-tal) 54 676 730 324
Andel producerat av annan vårdgivare 30,8 40,4 39,7 38,8
Hemsjukvårdsbesök per invånare 0,01 0,07 0,07 0,03
Nettokostnad 2,3
Nettokostnad i miljoner kronor 1 652
Nettokostnad per invånare 168 1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 2 Arton huvudmän har angivit en kostnad. 3 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen
Specialiserad somatisk sluten vård
Antalet vårdtillfällen från Socialstyrelsens patientregister uppgick till drygt 1,45 miljoner
år 2014.
Uppgifter om vårdtillfällen tas från Patientregistret som Socialstyrelsen ansvarar för och
det är inte sammanställt ännu för år 2015.
I verksamhetstabellerna redovisas vårdtillfällena uppdelade per specialitet i tabell V 34.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 35
Specialiserad
psykiatrisk vård Den specialiserade psykiatriska vården omfattar sluten vård (heldygnsvård) och öppenvård,
specialiserade insatser vid psykisk sjukdom/psykisk funktionsnedsättning. Området omfat-
tar allmän psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, rättspsykiatri och beroendevård. Beroen-
devård är vård av personer med missbruk av alkohol eller andra droger, matmissbruk,
dator-, spel- eller sexmissbruk.
Kostnader efter delområde Tabell 28. Nettokostnader1 för specialiserad psykiatrisk vård efter delområde, samtliga landsting och regioner, 2015
Delområde Miljoner kronor Procent
Psykiatrisk mottagningsverksamhet 12 365 58,2
Psykiatrisk dagsjukvård 413 1,9
Psykiatrisk hemsjukvård 58 0,3
Psykiatrisk sluten vård 8 406 39,6
Summa specialiserad psykiatrisk vård 21 242 100 1 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen
Landstingen och regionerna redovisade en nettokostnad för specialiserad psykiatrisk vård,
exklusive läkemedel inom öppenvården, på drygt 21 miljarder, en ökning med cirka 650
miljoner i jämförelse med år 2014. Mottagningsverksamhetens nettokostnad var drygt
12 miljarder kronor, en ökning med närmare 700 miljoner i jämförelse med år 2014.
Slutenvårdens nettokostnad var drygt 8 miljarder, så även år 2014.
Mottagningsverksamheten i den specialiserade psykiatriska vården motsvarade 58 procent
av nettokostnaderna, slutenvården motsvarade 40 procent och den psykiatriska dagsjukvår-
den 2 procent.
KAPITEL
6
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 36
Kostnader och intäkter Tabell 29. Kostnader och intäkter för specialiserad psykiatrisk vård, landsting och regioner, 2015 Exkl. Region Gotland
Kostnads-/intäktsslag Miljoner kronor
Löner exkl. skattefria ersättningar 9 847
Övriga kostnader för personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner) 4 571
Köp av verksamhet 2 833
därav från landsting/regioner 732
Lämnade bidrag 18
Material och tjänster, exkl. läkemedel inom förmånen 1 937
Nedskrivningar, förlust vid avyttring och avskrivning 98
Verksamhetens externa kostnader, exkl. läkemedel inom förmånen 19 304
exkl. köp från landsting/regioner 18 572
Nettokostnad, exkl. läkemedel inom förmånen 21 112
Patientavgifter och andra avgifter 277
Försäljning av verksamhet 1 104
därav till landsting/regioner 850
Försäljning av tjänster 61
Försäljning av material och varor 8
Erhållna bidrag 818
Övriga intäkter 108
Verksamhetens externa intäkter 2 376
exkl. försäljning till landsting/regioner 1 526
Nettokostnaderna för den specialiserade psykiatrin uppgick till drygt 21 miljarder (20 mil-
jarder år 2014.) De externa kostnaderna uppgick till 19 miljarder, så även år 2014 och verk-
samhetens externa intäkter till lite drygt 2 miljarder, ingen förändring i jämförelse med
år 2014.
I ekonomitabellerna E 44-E 47 redovisas uppgifterna för respektive landsting och region.
Totalt uppgick investeringarna till drygt 2,5 miljarder i den specialiserade psykiatriska vår-
den år 2015. Några intäkter från investeringarna har inte redovisats.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 37
Diagram 11. Nettokostnader* per invånare för specialiserad psykiatrisk vård, samtliga landsting och regioner, 2015.
* Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen
Den genomsnittliga nettokostnaden i riket per invånare för den specialiserade psykiatriska
vården som var 2 156 kronor år 2015 (2 113 kronor år 2014).
Kostnader och prestationer efter delområde
Specialiserad psykiatrisk mottagningsverksamhet
Antalet mottagningsbesök/hembesök uppgick till 5 miljoner, vilket inte är någon större för-
ändring i jämförelse med år 2014. Nettokostnaderna uppgick till drygt 12 miljarder kronor,
en ökning med närmare 700 miljoner från år 2014. Nettokostnaden per invånare var 1 255
kronor per invånare (1 199 kronor år 2014). Andelen specialiserad mottagningsverksamhet
producerad av annan vårdgivare uppgick till närmare 20 procent (19 procent år 2014).
Kostnaden per vårdkontakt har beräknats till 4 528 kronor (4 355 kronor år 2014).
Tabell 30. Specialiserad psykiatrisk mottagningsverksamhet, samtliga landsting och regioner, 2015
Läkare Annan Samtliga Samtliga
personal- personal- personal-
kategori kategorier kategorier
viktade1
Vårdkontakter
Mottagningsbesök/hembesök (1000-tal) 1 129 4 010 5 139 2 733
Andel producerat av annan vårdgivare 28,2 17,2 19,6 21,7
Besök per invånare 0,11 0,41 0,52 0,28
Nettokostnad2
Nettokostnad i miljoner kronor 12 365
Nettokostnad per invånare 1 255
Kostnad per vårdkontakt 4 528 1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök. 2 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
Stockh
olm
Up
psala
Sörm
land
Östergö
tland
Jön
köp
ing
Kro
no
berg
Kalm
ar
Blekin
ge
Skåne
Hallan
d
Västra G
ötalan
d
Värm
land
Öreb
ro
Västm
anlan
d
Dalarn
a
Gävle
bo
rg
Västern
orrlan
d
Jämtlan
d-H
ärjedale
n
Västerb
otten
No
rrbo
tten
Go
tland
Sum
ma
Kro
no
r p
er in
vån
are
Riket = 2 156 kronor/invånare
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 38
Specialiserad psykiatrisk dagsjukvård
Tabell 31. Specialiserad psykiatrisk dagsjukvård, samtliga landsting och regioner, 2015
Samtliga
Läkare Annan Samtliga personal-
personal- personal- kategorier
kategori kategorier viktade1
Vårdkontakter
Dagsjukvårdsbesök (1000-tal) 6 92 97 42
Andel producerat av annan vårdgivare 0,0 5,6 5,3 4,9
Besök per invånare 0,00 0,01 0,01 0,00
Nettokostnad2
Nettokostnad i miljoner kronor 413
Nettokostnad per invånare 42 1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 2 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen
Omfattningen av specialiserad psykiatrisk dagsjukvård är liten. Totalt gjordes 97 000 dag-
sjukvårdsbesök, något färre än år 2014. Nettokostnaderna var 413 miljoner år 2015 (416
miljoner år 2014). Andelen specialiserad psykiatrisk dagsjukvård som producerades av
annan vårdgivare uppgick till 5 procent, så även år 2014.
Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård
Antalet hemsjukvårdsbesök inom den specialiserade psykiatrin uppgick till drygt 3 000 och
kostnaderna för dessa uppgick till 58 miljoner. Endast fem landsting och regioner har läm-
nat uppgifter om specialiserad psykiatrisk hemsjukvårdsbesök och kostnader för den.
Specialiserad psykiatrisk sluten sjukvård
Antalet vårdtillfällen från Socialstyrelsens patientregister uppgick till drygt 105 000
år 2014. Uppgifter från år 2015 är inte tillgängliga ännu.
I verksamhetstabellerna redovisas vårdtillfällena uppdelade per specialitet i tabell V 34.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 39
Tandvård
Delområdet Allmäntandvård vuxna omfattar all tandvård inkl. förebyggande som bedrivs
på allmänna tandvårdskliniker och som ges till personer från det kalenderår de fyller 20 år.
Inom delområdet Landstingets tandvårdsstöd redovisas uppsökande och nödvändig tand-
vård som ges till personer med stort omvårdnadsbehov tandvårds som led i sjukdomsbe-
handling, tandvård för personer med vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsätt-
ningar samt oralkirurgiska åtgärder.
Allmäntandvård barn och ungdomar omfattar den tandvård (som inte är specialisttandvård)
som ges till personer i åldern upp till 19 år. Enligt tandvårdslagen är landstingen skyldiga
att erbjuda regelbunden tandvård till alla barn och ungdomar till och med det kalenderår de
fyller 19 år, några landsting/regioner har dock en högre åldersgräns. I Landstinget Sörm-
land (21 år) Västra Götalandsregionen (24 år) och Region Gävleborg (22 år).
Inom delområdet Specialisttandvård redovisas tandvård som till största delen utförs vid
specialisttandkliniker men även av privatpraktiserande specialisttandläkare. Här redovisas
exempelvis tandreglering och tandlossningssjukdomar. Specialisttandvård omfattar insatser
till såväl barn och ungdomar som vuxna.
Kostnader efter delområde Tabell 32. Nettokostnader1 för tandvård efter delområde, samtliga landsting och regioner, 2015
Delområde Miljoner
kronor Procent
Allmäntandvård vuxna 226 4,0
Landstingets tandvårdsstöd (tandvård för patienter med särskilda behov) 1 056 18,7
Allmäntandvård barn och ungdomar 2 576 45,5
Specialisttandvård 1 801 31,8
Summa tandvård 5 659 100 1 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen
Nettokostnaderna för tandvården var närmare 6 miljarder (drygt 5 miljarder år 2014) varav
närmare 3 miljarder gick till allmäntandvård för barn och ungdomar (2 miljarder år 2014).
Specialisttandvårdens nettokostnader uppgick till nästan 2 miljarder, ingen större skillnad
mot föregående år. Landstingets tandvårdsstöd uppgick till 1 miljard (närmare 1 miljard
år 2014). Allmäntandvården för vuxna uppgick till drygt 200 miljoner kronor, en
minskning med drygt 100 miljoner jämfört med år 2014.
KAPITEL
7
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 40
Kostnader och intäkter Tabell 33. Kostnader och intäkter för tandvård, landsting och regioner, 2015 Exkl. Region Gotland
Kostnads-/intäktsslag Miljoner kronor
Löner exkl. skattefria ersättningar 3 153
Övriga kostnader för personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner) 1 484
Köp av verksamhet 2 505
därav från landsting/regioner 19
Lämnade bidrag 0
Material och tjänster, exkl. läkemedel inom förmånen 1 204
Nedskrivningar, förlust vid avyttring och avskrivning 130
Verksamhetens externa kostnader, exkl. läkemedel inom förmånen
8 476
Exkl. köp från landsting/regioner 8 457
Nettokostnad, exkl. läkemedel inom förmånen 5 623
Patientavgifter och andra avgifter 2 681
Försäljning av verksamhet 1 045
därav till landsting/regioner 21
Försäljning av tjänster 39
Försäljning av material och varor 21
Erhållna bidrag 278
Övriga intäkter 34
Verksamhetens externa intäkter 4 098
exkl. försäljning till landsting/regioner 4 077
Nettokostnaderna för tandvården uppgick till närmare 6 miljarder (drygt 5 miljarder år
2014). Verksamhetens externa kostnader uppgick till drygt 8 miljarder, så även år 2014.
De externa intäkterna uppgick till 4 miljarder, ingen förändring i jämförelse år 2014.
Investeringarna inom tandvården uppgick till 155 miljoner år 2015. Inga intäkter från inve-
steringar har redovisats.
Diagram 12. Nettokostnader* per invånare för tandvård, samtliga landsting och regioner, 2015.
* Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen
Den genomsnittliga nettokostnaden för tandvården per invånare i riket var 574 kronor år
2015 (557 kronor år 2014).
0
100
200
300
400
500
600
700
800
900
Stockh
olm
Up
psala
Sörm
land
Östergö
tland
Jön
köp
ing
Kro
no
berg
Kalm
ar
Blekin
ge
Skåne
Hallan
d
Västra G
ötalan
d
Värm
land
Öreb
ro
Västm
anlan
d
Dalarn
a
Gävle
bo
rg
Västern
orrlan
d
Jämtlan
d-H
ärjedale
n
Västerb
otten
No
rrbo
tten
Go
tland
Kro
no
r p
er in
vån
are
Riket 574 kronor/invånare
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 41
Kostnader och prestationer efter delområde
Två miljoner patienter utnyttjade allmäntandvård för vuxna för sin tandhälsa. Nettokostna-
den för landstingens och regionernas allmäntandvård för vuxna och barn och ungdomar
uppgick till närmare 5 miljarder, ingen större förändring i jämförelse med år 2014. Lands-
tingen och regionerna har inte något kostnadsansvar för allmäntandvård för vuxna, men
folktandvården kan svara för övrig tandvård för vuxna i den omfattning som landstinget/
regionen finner lämpligt. Nettokostnaden per invånare för allmäntandvården var 1 363
kronor (1 313 kronor år 2014).
Nettokostnaden för tandvård för patienter med särskilda behov var 1 miljard (drygt 900
miljoner år 2014). Utslaget per invånare var nettokostnaden 139 kronor (122 kronor
år 2014).
Nettokostnaden för landstingens och regionernas tandvård var närmare 6 miljarder, så även
år 2014. Utslaget per invånare var den nettokostnaden 574 kronor (557 kronor år 2014).
I verksamhetstabell V 35 redovisas antal patienter samt verksamheten fördelad på lands-
tingsdriven respektive privat verksamhet per landsting och region.
Tabell 34. Tandvård per delområde samtliga landsting och regioner, 2015
Allmäntand- Allmäntandvård för Specialist- Summa
vård för vuxna1 barn och ungdom2 tandvård
Antal Antal
patienter listade3
Patienter/listade
Patienter (1000-tal) 2 074 1 207 1 846 276 5 402
Andel producerat av annan vårdgivare
15,2 14,1 8,1 3,8
Patienter per invånare 0,27 0,12 0,19 0,03 0,55
Nettokostnad5
Nettokostnad i miljoner kronor 226 2 576 1 801 4 603
Nettokostnad per invånare 30 1 150 183 1 363
Tandvård för patienter med särskilda behov1
Led i sjukdoms- Uppsökta Nödvändig Långvarig Summa Totalt
behandling patienter tandvård sjukdom tandvård
Patienter
Patienter (1000-tal) 36 89 136 11 272
Andel producerat av annan vårdgivare
22,8 35,9 42,2 41,4 47,9
Patienter per invånare 0,00 0,01 0,02 0,00
Nettokostnad4
Nettokostnad i miljoner kronor 1 056 5 659
Nettokostnad per invånare 139 574 1 Uppgifter per invånare avser gruppen 20 år och äldre 2 Uppgifter per invånare avser gruppen 0-19 år 3 Uppgifterna avser gruppen 3-19 år 4 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 42
Övrig hälso- och
sjukvård Under övrig hälso- och sjukvård redovisas ambulans- och sjuktransporter, sjukresor, funk-
tionshinders- och hjälpmedelsverksamhet, social verksamhet, folkhälsofrågor, FoU samt
övrigt som inte redovisas under något annat område. Under funktionshinders-/hjälpmedels-
verksamhet redovisas bland annat kostnader för hjälpmedelscentraler (hörcentraler, syncen-
traler, instrumentverkstäder etc.) och ortopedteknisk verksamhet. Under social verksamhet
redovisas barn- och ungdomsvård samt vård av missbrukare. Här redovisas även landsting-
ens insatser i form av rådgivning och annat personligt stöd enligt lagen om stöd och service
till vissa funktionshindrade (LSS). I delområdet FoU ingår forskning och utveckling som
framförallt bedrivs inom ramen för de medicinska fakulteternas verksamhet. Verksamheten
är ofta nära integrerad med den kliniska verksamheten, vilket gör att kostnaderna kan vara
svåra att särskilja. Den kliniska forskningen vid undervisningssjukhusen är i princip statligt
finansierad.
Kostnader efter delområde Tabell 35. Nettokostnader1 för övrig hälso- och sjukvård efter delområde, samtliga landsting och regioner, 2015
Delområde Miljoner kronor Procent
Ambulans- och sjuktransporter 5 151 25,2
Sjukresor 1 784 8,7
Funktionshinders-/hjälpmedelsverksamhet 5 731 28,1
Social verksamhet 587 2,9
Folkhälsofrågor 796 3,9
FOU avseende hälso- och sjukvård 2 466 12,1
Övrigt 3 899 19,1
Summa övrig hälso- och sjukvård 20 414 100 1 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen
Nettokostnaderna för övrig hälso- och sjukvård uppgick till drygt 20 miljarder (18 miljar-
der år 2014). För ambulans- och sjuktransporter uppgick de till 5 miljarder, så även år
2014. Funktionshinders- och hjälpmedelsverksamhet uppgick till närmare 6 miljarder
vardera (5 miljarder år 2014). FoUs nettokostnader uppgick till drygt 2,5 miljarder, så även
år 2014.
KAPITEL
8
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 43
Kostnader och intäkter Tabell 36. Kostnader och intäkter för övrig hälso- och sjukvård, landsting och regioner, 2015 Exkl. Region Gotland Kostnads-/intäktsslag Miljoner kronor
Löner exkl. skattefria ersättningar 5 994
Övriga kostnader för personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner) 3 092
Köp av verksamhet 1 741
därav från landsting/regioner 181
Lämnade bidrag 1 062
Material och tjänster, exkl. läkemedel inom förmånen 9 654
Nedskrivningar, förlust vid avyttring och avskrivning 592
Verksamhetens externa kostnader, exkl. läkemedel inom förmånen 22 135
exkl. köp från landsting/regioner 21 954
Nettokostnad, exkl. läkemedel inom förmånen 20 233
Patientavgifter och andra avgifter 245
Försäljning av verksamhet 350
därav till landsting/regioner 108
Försäljning av tjänster 889
Försäljning av material och varor 615
Erhållna bidrag 3 916
Övriga intäkter 342
Verksamhetens externa intäkter 6 357
exkl. försäljning till landsting/regioner 6 249
Nettokostnaderna för övrig hälso- och sjukvård uppgick till 20 miljarder (18 miljarder år
2014). De externa kostnaderna uppgick till 22 miljarder (närmare 21 miljarder år 2014) och
de externa intäkterna uppgick till drygt 6 miljarder kronor (7 miljarder år 2014).
Totalt uppgick investeringarna inom området övrig hälso- och sjukvård till drygt 4 miljar-
der kronor år 2015. Intäkter från investeringar uppgick till 9 miljoner kronor.
Diagram 13. Nettokostnader per invånare för övrig hälso- och sjukvård1, samtliga landsting och regioner, 2015.
1 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
3 500
Stockh
olm
Up
psala
Sörm
land
Östergö
tland
Jön
köp
ing
Kro
no
berg
Kalm
ar
Blekin
ge
Skåne
Hallan
d
Västra G
ötalan
d
Värm
land
Öreb
ro
Västm
anlan
d
Dalarn
a
Gävle
bo
rg
Västern
orrlan
d
Jämtlan
d-H
ärjedale
n
Västerb
otten
No
rrbo
tten
Go
tland
Kro
no
r p
er in
vån
are
Riket = 2 072 kronor/invånare
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 44
Verksamheterna och kostnaderna är inte riktigt jämförbara då skilda landsting och regioner
redovisar lite olika verksamheter under övrig hälso- och sjukvård. Den genomsnittliga net-
tokostnaden för övrig hälso- och sjukvård per invånare i riket var 2 072 kronor (1 856 kro-
nor år 2014).
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 45
Läkemedel
Läkemedel förskrivs antingen på recept eller ordineras på rekvisition. Någon skarp gräns-
dragning mellan vilka läkemedel som förskrivs på recept eller ordineras på rekvisition finns
inte. En patient kan få samma läkemedel distribuerat på olika sätt vid olika tillfällen och
hos olika vårdgivare.
Kostnader inom läkemedelsförmånen
Läkemedelsförmånen regleras i lag om läkemedelsförmåner m.m. (2002:160) och reglerar
skydd mot höga kostnader vid inköp av läkemedel som omfattas av förmånen. En särskild
nämnd inom Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) beslutar om vilka läkemedel
som ska ingå och till vilket pris. Receptet måste också vara försett med förskrivarens ar-
betsplatskod för att patienten ska få ta del av förmånen. Patienten betalar en del av kost-
naden när apoteket expedierar ett läkemedel, resten av kostnaden står landstinget där pati-
enten är bosatt för.
Ett läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånen ger rätt till högkostnadsskydd vilket
begränsar kostnaden för receptförskrivna läkemedel till 2 200 kronor under en 12-måna-
dersperiod. För barn under 18 år i samma hushåll räknas kostnaderna ihop. Kostnaderna för
läkemedel inom läkemedelsförmånen uppgick till 20 miljarder kronor vilket inte är någon
förändring mot år 2014.
Diagram 14. Kostnader för läkemedel inom läkemedelsförmånen per invånare, samtliga landsting och regioner, 2015.
Den genomsnittliga kostnaden i riket för läkemedel inom läkemedelsförmånen, exklusive
tandvård, var 2 162 kronor per invånare (2 065 kronor år 2014).
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
Stockh
olm
Up
psala
Sörm
land
Östergö
tland
Jön
köp
ing
Kro
no
berg
Kalm
ar
Blekin
ge
Skåne
Hallan
d
Västra G
ötalan
d
Värm
land
Öreb
ro
Västm
anlan
d
Dalarn
a
Gävle
bo
rg
Västern
orrlan
d
Jämtlan
d-H
ärjedale
n
Västerb
otten
No
rrbo
tten
Go
tland
Kro
no
r p
er in
vån
are
Riket = 2 162 kronor/invånare
KAPITEL
9
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 46
Kostnader för läkemedel på rekvisition
Rekvisitionsläkemedel utgörs till största delen av läkemedel som ges i den slutna vården,
men de förekommer även i öppenvården, som specialiserad öppenvård, primärvård och hos
tandvården. En stor del av rekvisitionsläkemedlen är preparat som har höga kostnader eller
används för att behandla allvarliga tillstånd. Kostnaderna för läkemedel utanför läkeme-
delsförmånen, det vill säga på rekvisition uppgick till 8,1 miljarder kronor (7,9 miljarder
2014).
Diagram 15. Kostnader för rekvisitionsläkemedel per invånare, samtliga landsting och regioner, 2015.
Den genomsnittliga kostnaden i riket för läkemedel på rekvisition var 826 kronor per
invånare (807 kronor år 2014).
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
Stockh
olm
Up
psala
Sörm
land
Östergö
tland
Jön
köp
ing
Kro
no
berg
Kalm
ar
Blekin
ge
Skåne
Hallan
d
Västra G
ötalan
d
Värm
land
Öreb
ro
Västm
anlan
d
Dalarn
a
Gävle
bo
rg
Västern
orrlan
d
Jämtlan
d-H
ärjedale
n
Västerb
otten
No
rrbo
tten
Go
tland
Kro
no
r p
er in
vån
are
Riket = 826 kronor/invånare
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 47
Regional utveckling
Under huvudområdet Regional utveckling redovisas trafik och infrastruktur, allmän
regional utveckling, kultur, utbildning och politisk verksamhet avseende regional utveck-
ling. Landstingens och regionernas arbete inom regional utveckling sker ofta i nära samver-
kan med andra aktörer i regionen, bland annat med näringsliv och kommuner. Gemensam
finansiering är vanlig.
Kostnader och intäkter Tabell 37. Kostnader och intäkter för regional utveckling, landsting och regioner, 2015 Exkl. Region Gotland Kostnads-/intäktsslag Miljoner kronor
Löner exkl. skattefria ersättningar 2 151
Övriga kostnader för personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner)
1 077
Köp av verksamhet 9 746
därav från landsting/regioner 44
Lämnade bidrag 19 760
Material och tjänster 2 729
Nedskrivningar, förlust vid avyttring och avskrivning 479
Verksamhetens externa kostnader 35 942
exkl. köp från landsting/regioner 35 898
Nettokostnad 27 521
Biljettintäkter i trafiken och andra avgifter 4 984
Försäljning av verksamhet 779
därav till landsting/regioner 32
Försäljning av tjänster 1 411
Försäljning av material och varor 150
Erhållna bidrag 2 213
Övriga intäkter 118
Verksamhetens externa intäkter 9 655
exkl. försäljning till landsting/regioner 9 623
Nettokostnaderna för regional utveckling uppgick till närmare 28 miljarder (25 miljarder
år 2014). Flera landsting/regioner har haft ökade kostnader i samband med bildande av
region. Verksamhetens externa kostnader uppgick till 36 miljarder (drygt 32 miljarder
år 2014). De externa intäkterna uppgick till närmare 10 miljarder (drygt 8 miljarder
år 2014).
Totalt uppgick investeringarna inom området regionalutveckling till 1,6 miljarder kronor
år 2015. Intäkter från investeringar uppgick till 8 miljoner kronor.
KAPITEL
10
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 48
Diagram 16. Nettokostnader1 för regionalutveckling efter område i procent, landsting och regioner 2015
1 Exklusive Region Gotland
Delområdet trafik och infrastruktur utgjorde 76 procent av nettokostnaderna, en procenten-
het lägre än år 2014. Kostnaderna för kultur utgjorde 13 procent av nettokostnaderna och
allmän regional utveckling 6 procent. I ekonomitabellerna E 60 och E 61 framgår hur net-
tokostnaderna fördelar sig efter delområde inom utbildning, kultur, trafik och infrastruktur
respektive allmän regional utveckling för respektive landsting och region.
Diagram 17. Nettokostnader* per invånare för regional utveckling efter område, landsting och regioner exkl. Region Gotland 2015.
*Inklusive politisk verksamhet ** Ökade kostnader i samband med bildande av region *** Länstrafiken har tagits in i förvaltning från tidigare bolagsform **** Övertagit verksamhet avseende trafik från kommunalbolag
Utbildning4%
Kultur13%
Trafik och infrastruktur
76%
Allmän regional utveckling 6%
Politisk verksamhet1%
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
3 5004 000
4 500
5 000
Stockh
olm
Up
psala
Sörm
land
Östergö
tland
**
Jön
köp
ing
Kro
no
berg**
Kalm
ar
Blekin
ge
Skåne
Hallan
d
Västra G
ötalan
d
Värm
land
Öreb
ro*
**
Västm
anlan
d**
**
Dalarn
a
Gävle
bo
rg**
Västern
orrlan
d
Jämtlan
d-H
ärjedale
n*
*
Västerb
otten
No
rrbo
ttenK
ron
or
per
invå
nar
e
Trafik och infrastruktur Allmän regional utveckling* Kultur Utbildning
Riket = 2 810 kronor/invånare
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 49
Det finns stora olikheter i nettokostnaderna per invånare i landstingen och regionerna avse-
ende regional utveckling. Stockholms läns landsting. Landstinget i Uppsala och Västra
Götalandsregionen har till exempel höga kostnader för trafik och infrastruktur per invånare.
Västra Götalandsregionen och Norrbottens läns landsting har förhållandevis höga kostna-
der för kultur. Stockholms läns landsting och Region Östergötland har låga kostnader för
utbildning. Nettokostnaden per invånare i riket för regional utveckling var 2 810 kronor
(2 604 år 2014).
Utbildning och kultur
Landstingen och regionerna kan vara huvudmän för naturbruksgymnasier och för folkhög-
skolor. Succesivt har huvudmannaskapet överlåtits till kommuner och privata intressenter
inom utbildningsområdet under de senaste åren. På länsnivå har landstingen och regionerna
ansvar för kulturverksamhet i form av bland annat verksamhet vid länsteatrar, länsbibliotek
och länsmuseer. Till bildningsförbund och föreningsliv på länsnivå ges också bidrag.
Kostnader per delområde Tabell 38. Nettokostnader för utbildning och kultur efter delområde, landsting och regioner, 2015 Exkl. Region Gotland
Delområde Miljoner kronor Procent
Folkhögskoleverksamhet 629 13,8
Högskoleverksamhet 66 1,5
Gymnasieverksamhet 232 5,1
Övrig utbildningsverksamhet 74 1,6
Teater- och musikverksamhet 1 716 37,8
Museiverksamhet 592 13,0
Övrig kulturverksamhet 1 233 27,1
Summa utbildning och kultur 4 542 100
Nettokostnaderna för utbildning och kultur uppgick till 4,5 miljarder (3,9 miljarder
år 2014). Teater- och museiverksamheten står för de största nettokostnaderna med nästan
1,7 miljarder (1,5 miljarder år 2014). Nettokostnaderna för utbildningsverksamhet uppgick
till 1 miljard, närmare 900 miljoner år 2014. Kostnaderna för utbildning och kultur har ökat
i samband med bildande av regioner, se Bilaga 2 för närmare information.
Kostnader och intäkter Tabell 39. Kostnader och intäkter i miljoner kronor för utbildning och kultur i landsting och regioner, 2015 Exkl. Region Gotland
Kostnads-/intäktsslag Utbildning Kultur
Löner exkl. skattefria ersättningar 900 364
Övriga kostnader för personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner) 412 177
Köp av verksamhet 119 50
därav från landsting/regioner 13 2
Lämnade bidrag 185 3 511
Material och tjänster 447 284
Nedskrivningar, förlust vid avyttring och avskrivning 31 17
Verksamhetens externa kostnader 2 094 4 403
exkl. köp från landsting/regioner 2 081 4 401
Nettokostnad 1 001 3 541
Avgifter 16 3
Försäljning av verksamhet 574 68
därav till landsting/regioner 25 2
Försäljning av tjänster 196 20
Försäljning av material och varor 71 27
Erhållna bidrag 651 931
Övriga intäkter 15 16
Verksamhetens externa intäkter 1 523 1 065
exkl. försäljning till landsting/regioner 1 498 1 063
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 50
Kostnader och intäkter för utbildning
Nettokostnaden inom utbildningsområdet uppgick till 1 miljard (närmare 900 miljoner år
2014). Verksamhetens externa kostnader uppgick till 2 miljarder, så även år 2014. De ex-
terna intäkterna uppgick till 1,5 miljarder, så även år 2014.
Investeringarna uppgick till 54 miljoner kronor. Intäkter från investeringar uppgick till
2 miljoner.
Kostnader och intäkter för kultur
Nettokostnaden inom området uppgick till 3,5 miljarder (3 miljarder år 2014). De externa
kostnaderna uppgick till 4,4 miljarder (knappt 4 miljarder år 2014). De externa intäkterna
uppgick till 1 miljard, så även år 2014.
Investeringarna uppgick till 51 miljoner kronor. Intäkter från investeringar uppgick till
1 miljon.
Trafik och infrastruktur, samt allmän regional utveckling
Lagen om kollektivtrafik (2010:1 065) trädde i kraft 1 januari 2012. Lagen innebär att
landsting/regioner ansvarar ensamma eller tillsammans med kommunerna för kollektivtra-
fiken i länet. I 14 län är landstinget/regionen huvudman och i 7 län delas huvudmanna-
skapet med kommunerna.
Under delområdet trafik och infrastruktur redovisas anslag/stöd till trafikbolag och bidrag
till annan form av persontransporter samt bidrag till investeringar såsom tele- och datakom-
munikationer, byggande av vägar med mera. Under näringsliv och turism redovisas exem-
pelvis driftbidrag till ALMI, Företagspartner AB och bidrag till regionala samverkansor-
gan. Under interregional och internationell samverkan redovisas verksamhet som avser
läns- eller landsöverskridande samarbete som exempelvis biståndsarbete. Under lokal
utveckling redovisas bland annat stöd till landsbygdsutveckling. Under övrig allmän
regional verksamhet redovisas bland annat kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och
landstingens externa miljöarbete.
Kostnader per delområde Tabell 40. Nettokostnader per område för trafik och infrastruktur samt allmän regional utveckling, landsting och regioner, 2015 Exkl. Region Gotland
Delområde Miljoner kronor Procent
Trafik och infrastruktur 21 038 92,7
varav trafik 20 855 91,9
därav färdtjänst 1 215 5,4
Näringsliv och turism 742 3,3
Interregional och internationell samverkan 46 0,2
Lokal utveckling 55 0,2
FOU avseende regional utveckling 173 0,8
Övrig allmän regional utveckling 651 2,9
Summa trafik, infrastruktur och allmän regional utveckling 22 705 100
Nettokostnaderna för trafik och infrastruktur samt regional utveckling uppgick till
22,7 miljarder (21 miljarder år 2014). Nettokostnaderna för trafik och infrastruktur uppgick
till 21 miljarder (cirka 19,5 miljarder år 2014), varav 92 procent avser trafik.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 51
Kostnader och intäkter Tabell 41. Kostnader och intäkter för trafik och infrastruktur samt allmän regional utveckling i miljoner kronor, landsting och regioner, 2015 Exkl. Region Gotland
Kostnads-/intäktsslag
Trafik och infrastruktur
Därav trafik
Allmän regional utveckling
Löner exkl. skattefria ersättningar 634 610 170
Övriga kostnader för personal1 352 338 86
Köp av verksamhet 9 574 9 572 2
därav från landsting/regioner 29 29 0
Lämnade bidrag 14 650 14 518 1 355
Material och tjänster 1 687 1 618 249 Nedskrivningar, förlust vid avyttring och avskrivning 431 431 0
Verksamhetens externa kostnader 27 328 27 087 1 862
exkl. köp från landsting/regioner 27 299 27 058 1 862
Nettokostnad 21 038 21 038 1 667
Trafikantavgifter och andra avgifter 4 965 4 964 0
Försäljning av verksamhet 129 129 8
därav till landsting/regioner 5 5 0
Försäljning av tjänster 1 166 1 107 28
Försäljning av material och varor 52 52 0
Erhållna bidrag 348 344 263
Övriga intäkter 49 48 28
Verksamhetens externa intäkter 6 709 6 644 327
exkl. försäljning till landsting/regioner 6 704 6 639 327 1 Exkl. konto 446 (utbetalda pensioner)
Kostnader och intäkter för trafik och infrastruktur
Nettokostnaderna för trafik och infrastruktur uppgick till 21 miljarder (drygt 19 miljarder år
2014). Verksamhetens externa kostnader uppgick till drygt 27 miljarder (drygt 24 miljarder
år 2014). De externa intäkterna uppgick till närmare 7 miljarder, (närmare 6 miljarder
år 2014).
Totalt uppgick investeringarna till drygt 1 miljarder kronor. Intäkter från investeringar
uppgick till 5 miljoner kronor.
Kostnader och intäkter för allmän regional utveckling
Nettokostnaderna för allmän regional utveckling uppgick till cirka 1,7 miljarder, så även år
2014. Verksamhetens externa kostnader uppgick till nästan 1,9 miljarder, ingen större för-
ändring mot år 2014. De externa intäkterna uppgick till drygt 300 miljoner (200 miljoner
år 2014).
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 52
Bilaga 1
Indelningsgrunder
Verksamhetsindelning för landsting och regioner enligt VI 2000
Huvudområde/område Delområde
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Primärvård Allmänläkarvård1
Sjuksköterskevård1
Mödrahälsovård
Barnhälsovård
Fysioterapi och arbetsterapi
Primärvårdsansluten hemsjukvård
Sluten primärvård
Övrig primärvård
Specialiserad somatisk vård Somatisk mottagningsverksamhet
Somatisk dagsjukvård
Somatisk hemsjukvård
Somatisk sluten vård
Specialiserad psykiatrisk vård Psykiatrisk mottagningsverksamhet
Psykiatrisk dagsjukvård
Psykiatrisk hemsjukvård
Psykiatrisk sluten vård
Tandvård Allmäntandvård vuxna
Landstingets tandvårdsstöd
Allmäntandvård barn och ungdomar
Specialisttandvård
Övrig hälso- och sjukvård Ambulans- och sjuktransporter
Sjukresor
Funktionshinders-/hjälpmedelsverksamhet
Social verksamhet
Folkhälsofrågor
FoU avseende hälso- och sjukvård
Övrigt
Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård
REGIONAL UTVECKLING
Utbildning Folkhögskoleverksamhet
Högskoleverksamhet
Gymnasieverksamhet
Övrig utbildningsverksamhet
Kultur Teater- och musikverksamhet
Museiverksamhet
Övrig kulturverksamhet
Trafik och infrastruktur Trafik
Infrastruktur
Allmän regional utveckling Näringsliv och turism
Interregional och internationell samverkan
Lokal utveckling
FoU avseende regional utveckling
Övrig allmän regional utveckling
Politisk verksamhet avseende regional utveckling
Politisk verksamhet avseende regional utveckling
1 Inklusive jour
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 53
ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR REDOVISNINGEN ENLIGT
VERKSAMHETSINDELNING FÖR LANDSTING OCH REGIONER –
VI 2000
All verksamhet som landstingen och regionerna finansierar ska redovisas
All verksamhet som landstingen och regionerna finansierar, oavsett organisations- och
driftform, ska redovisas på ett enhetligt sätt. Uppgifter ska redovisas per område och del-
område för såväl den egna verksamheten som den verksamhet huvudmannen köper från
exempelvis andra landsting/regioner eller från privata vårdgivare. Kostnadsredovisningen
ska kopplas till patienterna enligt samma princip som Kostnad Per Patient (KPP). Kostna-
der som inte ska påföras patienten redovisas under området Övrig hälso- och sjukvård.
Utvecklad kostnadsredovisning
Alla kostnader ska redovisas på de delområden som preciseras av verksamhetsindelningen
oavsett inom vilka ansvarsområden, kostnadsställen/motsvarande de har uppstått eller
ursprungligen redovisats. Kostnader som redovisats under fastighetsförvaltning, medicinsk
service, etc. ska fördelas på delområdena. Detta kan ske via interndebitering eller fördel-
ningsnycklar. Redovisningen som respektive landsting/region har för intern uppföljning
sammanhänger med den egna organisationens behov. Den är uppbyggd kring ansvarsområ-
den/kostnadsställen som aggregeras på olika nivåer. Redovisning enligt verksamhetsindel-
ningen VI 2000 kan ske i ett sidoordnat system, genom skuggkodning av ansvarsområ-
den/kostnadsställen mot områden/delområden enligt verksamhetsindelningen.
Kostnadsbegrepp
Begreppet nettokostnad används vid kostnadsjämförelser mellan landstingen och region-
erna. Nettokostnad är samtliga kostnader med avdrag för samtliga intäkter. Det är den kost-
nad som landsting/regioner finansierar med skatter, generella statsbidrag och finansnetto.
Kostnader för verksamhet som producerats till andra än den egna befolkningen har räknats
av.
Av stor vikt är att såväl kostnader som intäkter redovisas på ”rätt” delområde. Redovisning
per kostnads- och intäktsslag följer L-Bas 2013, en kontoplan för landstingens externredo-
visning.
Två huvudområden – Hälso- och sjukvård och regional utveckling
Verksamheten i landsting och regioner ska redovisas på områden och delområden inom
hälso- och sjukvård respektive regional utveckling. Inom dessa områden ska den politiska
verksamheten och de delar av den centrala tjänstemannaorganisationen som har karaktären
av ”infrastruktur” i organisationen redovisas som ett eget område. Kostnaderna för den
politiska ledningen ska belasta såväl verksamhet i egen regi som offentligt finansierad pri-
vat driven verksamhet.
Hälso- och sjukvård
All verksamhet som finansieras av landstinget/regionen ska redovisas på ett enhetligt sätt
oavsett driftform och organisation.
Definitioner finns i Socialstyrelsens termbank, det vill säga begrepp och termer som Soci-
alstyrelsen alternativt Socialstyrelsen tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting
beslutat rekommendera för användning inom olika fackområden.
Adressen är: http://termbank.socialstyrelsen.se/
Områden inom hälso- och sjukvård
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 54
Hälso- och sjukvården redovisas för sex områden; primärvård, specialiserad somatisk vård,
specialiserad psykiatrisk vård, tandvård, övrig hälso- och sjukvård och politisk verksamhet
avseende hälso- och sjukvård.
Primärvård
Definition: Hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad gäller sjukdomar,
ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk
behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjuk-
husens medicinska och tekniska resurser.
Regelverk: I den nationella statistiken hänförs till primärvård: - åtgärder av läkare som upp-
rätthåller funktion som specialist i allmänmedicin inom såväl offentlig som privat verksam-
het, distriktssköterskeverksamhet, mödra- och barnhälsovård exklusive specialistmödra-
vård. Hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs av kommuner räknas som primärvård.
Region Gotland bedriver även specialiserad vård.
Förtydligande: Samtliga insatser av läkare som upprätthåller funktionen som specialist i
allmänmedicin hänförs till primärvård oavsett om insatserna sker på vårdcentraler, i patien-
ters hem, hos privata specialister i allmänmedicin som landstingen tecknat avtal med eller
som arbetar med ersättning enligt den nationella taxan. Mödra- och barnhälsovård definie-
ras som primärvård men kan förekomma på kvinno- och barnkliniker på sjukhus. Specia-
listläkare inom övriga specialiteter som kan finnas vid vårdcentraler ska särredovisas för att
i statistiken kunna redovisas som specialiserad vård.
Delområden inom primärvården
Allmänläkarvård
Allmänläkarvård (inklusive jour) omfattar all mottagningsverksamhet inklusive hembesök
som bedrivs av läkare som upprätthåller funktionen som specialist i allmänmedicin. I det
fall allmänläkarmottagningen är integrerad med sjuksköterskemottagningen omfattas
endast den del av sjuksköterskans arbetsinsatser som avser läkarens patienter.
Sjuksköterskevård
Sjuksköterskevård (inkl. jour) omfattar all mottagningsverksamhet inklusive hembesök,
som bedrivs av sjuksköterskor kring egna patienter. Undantag är mottagningar för mödra-
respektive barnhälsovård som utgör egna delverksamheter samt insatser som avser patien-
ter som är registrerade som mottagare av hemsjukvård som också utgör ett eget delområde.
Under delområdet redovisas även gynekologiska undersökningar och hälsokontroller samt
preventivmedelsrådgivning som inte sker i anslutning till graviditet eller utförs på ung-
domsmottagningar.
Mödrahälsovård
Mödrahälsovård omfattar mottagningsverksamhet inklusive hembesök. Här ingår gyneko-
logiska undersökningar, mammografier och hälsokontroller av gravida kvinnor, för- och
eftervård, samt preventivmedelsrådgivning i anslutning till graviditet.
Barnhälsovård
Delområdet Barnhälsovård omfattar mottagningsverksamhet inklusive hembesök.
Fysioterapi och arbetsterapi
Fysioterapi och arbetsterapi omfattar mottagningsverksamhet inklusive hembesök och
arbetsplatsbesök.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 55
Primärvårdsansluten hemsjukvård
Definition: Hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och där
ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden.
Regelverk: Åtgärder/insatser ska ha föregåtts av vård- och omsorgsplanering. Hemsjukvård
ges i såväl ordinärt som särskilt boende samt i daglig verksamhet och dagverksamhet.
Primärvårdsansluten hemsjukvård är avgränsad till insatser som utförs i patientens hem.
Till delområdet förs förutom de insatser som görs i patientens hem även den personaltid på
mottagningen som avser planering och förberedelse av insatserna för dessa patienter.
Det förekommer flera benämningar på hemsjukvård, exempelvis avancerad och basal hem-
sjukvård, primärvårdsansluten hemsjukvård, lasaretts- eller sjukhusansluten hemsjukvård
och kommunal hemsjukvård. För att kunna göra jämförelser mellan landstingen/regionerna
behöver därför hemsjukvården särredovisas inom såväl primärvård som specialiserad vård.
Sluten primärvård
Definition: Hälso- och sjukvård när den ges till patient inskriven vid vårdenhet. Sluten pri-
märvård omfattar observationsplatser där viss allmänvård och lättvård bedrivs.
Övrig primärvård
Under Övrig primärvård redovisas ungdomsmottagning, skolhälsovård, företagshälsovård,
fotvård, patientinformation/hälsoupplysning till enskilda patienter/patientgrupper exempel-
vis rökavvänjningsgrupper, ”bantargrupper” och föräldragrupper. Även sjukvårdsupplys-
ningens telefon- och brevkontakter redovisas här om de uppfyller kraven för telefon- och
brevkontakt (se Telefon- och brevkontakter i avsnittet Verksamhetsbegrepp i VI 2000).
Här redovisas den sjukdomsförebyggande folkhälsoverksamheten som bedrivs inom pri-
märvården. Besök ska redovisas i de fall besöken journalförs.
Specialiserad somatisk och psykiatrisk vård
Definition: Hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad
som kan ges i primärvård.
Regelverk: I den nationella statistiken hänförs åtgärder av läkare som upprätthåller funk-
tionen som annan specialist än specialist i allmänmedicin till specialiserad vård.
Förtydligande: Den omfattar specialiserad vård som bedrivs vid sjukhus men även utanför
sjukhus på specialistläkarmottagningar med mera och i vissa fall på vårdcentraler.
Specialiserad somatisk vård
Den specialiserade somatiska vården omfattar all somatisk vård, alltifrån den som ges vid
mottagningar hos organspecialister på eller utanför sjukhus till den mest högspecialiserade
regionsjukvården.
Specialiserad psykiatrisk vård
Den specialiserade psykiatriska vården omfattar sluten vård (heldygnsvård) och öppenvård
– specialiserade insatser vid psykisk sjukdom/psykisk funktionsnedsättning. Området om-
fattar allmän psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt rättspsykiatri och beroendevård.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 56
Delområden inom somatisk och psykiatrisk vård
Mottagningsverksamhet
Mottagningsverksamhet omfattar hälso- och sjukvård som ges av läkare, sjuksköterskor,
sjukgymnaster, arbetsterapeuter med flera kategorier hälso- och sjukvårdspersonal. Mottag-
ningsverksamhet kring egna patienter redovisas under mottagningsverksamhet medan stöd-
verksamhet betraktas som serviceverksamhet och fördelas till berörda delområden.
Dagsjukvård
Definition: Dagsjukvård är öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrä-
vande insatser än vad ett besök normalt kräver.
Regelverk: Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagmedicin och övrig dagsjukvård. För pati-
enten ska det finnas en upprättad vårdplan. Inga tidsmässiga preciseringar ska tillämpas.
Förtydligande: Dagmedicin omfattar bland annat dialysbehandling, cytostatikabehandling
och diabetesvård. Övrig dagsjukvård omfattar bland annat medicinsk dagrehabilitering och
dagpsykiatri.
Hemsjukvård
Definition: Hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där
ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden.
Regelverk: Åtgärder/insatser ska ha föregåtts av vård- och omsorgsplanering. Hemsjukvård
ges i såväl ordinärt som särskilt boende samt i daglig verksamhet och dagverksamhet.
Förtydligande: Hemsjukvård består ofta av relativt långvariga vårdepisoder med stort
behov av omvårdnad och ibland av medicinska insatser som mer liknar insatserna inom den
slutna vården. Hemsjukvård utgör en tredje vårdform skild från öppen och sluten vård.
Hälso- och sjukvårdslagen styr ansvarsfördelningen mellan landsting och kommuner.
Landstinget har alltid ansvar för läkarinsatser i hemsjukvård. Vidare har landstinget ansvar
för hemsjukvård i ordinärt boende. Ansvaret för hemsjukvården kan efter särskild överens-
kommelse överlåtas till primärkommunen. Så har skett för alla landsting och regioner föru-
tom Stockholms läns landsting. Kommunen har alltid ansvar för sjukvård i särskilt boende
upp till läkarnivå.
Det förekommer flera benämningar på hemsjukvård, exempelvis avancerad och basal hem-
sjukvård, primärvårdsansluten hemsjukvård, lasaretts- eller sjukhusansluten hemsjukvård
och kommunal hemsjukvård. För att kunna göra jämförelser mellan landstingen/regionerna
behöver därför hemsjukvården särredovisas inom såväl primärvård som specialiserad vård.
Sluten vård
Definition: Hälso- och sjukvård när den ges till patient vars tillstånd kräver resurser som
inte kan tillgodoses inom öppen vård eller hemsjukvård.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 57
Tandvård
Landstingen och regionerna ansvarar för tandvård till patienter med särskilda behov av
tandvårdsinsatser och tandvård till barn och ungdomar. Ansvaret innebär att dessa tand-
vårdsstöd kan vara avgiftsfria, ges till hälso- och sjukvårdsavgift eller ha en viss avgift.
Med tandvård avses alla åtgärder för att förebygga, utreda eller behandla sjukdomar, och
skador i munhålan. Tandvård definieras som den verksamhet som utförs av legitimerad
tandläkare eller tandhygienist eller som i övrigt utförs under någon av dessas ansvar. Detta
gäller även tandvård som utförs av annan personalkategori, exempelvis ska psykologmed-
verkan vid behandling av extrem tandvårdsrädsla redovisas.
Folktandvården kan erhålla särskilda ersättningar för att utföra vissa verksamheter inom
allmäntandvård och specialisttandvård som inte är konkurrensutsatta (så kallade folktand-
vårdsspecifika verksamheter). Denna kostnad ska redovisas på respektive delområde inom
tandvården. Verksamhet som inte går att direkt koppla till ett delområde kan fördelas ut på
samma sätt som overheadkostnader efter omsättning.
Tandteknisk verksamhet ska redovisas på delområden under område Tandvård i proportion
till nyttjandegrad.
Interkommunala ersättningar för specialistutbildning, ofta benämnt som Solidarisk finansi-
erad utbildning (så kallade fasta platser, finansierade av landstingen inom regionen samt
nationellt finansierade så kallade fakultetsplatser) ska redovisas.
Delområden inom tandvård
Allmäntandvård vuxna
Allmäntandvård vuxna omfattar all tandvård inkl. förebyggande tandvård som bedrivs på
tandvårdskliniker och som ges till personer från det kalenderår de fyller 20 år, vissa avvi-
kelser kan förekomma. Tandreglering inom allmän tandvård för vuxna ska redovisas här.
Landstingets tandvårdsstöd
Landstingets tandvårdsstöd omfattar uppsökande och nödvändig tandvård för personer med
stort omvårdnadsbehov och personer med behov av särskilda tandvårdsinsatser som ett led
i sjukdomsbehandling. Här ingår också tandvård för personer med långvarig sjukdom eller
funktionsnedsättning.
Allmäntandvård barn och ungdomar
Enligt tandvårdslagen är landstingen skyldiga att erbjuda regelbunden tandvård till alla
barn och ungdomar t o m det kalenderår de fyller 19 år. All verksamhet ska redovisas oav-
sett driftform. Allmäntandvård barn och ungdomar omfattar all tandvård inkl. förebyg-
gande tandvård och som ges till personer i åldern upp till 19 år. Tandreglering inom allmän
tandvård för barn och ungdomar ska redovisas här.
Specialisttandvård
Specialisttandvård omfattar tandvård som främst utförs vid folktandvårdens specialistklini-
ker. Viss del utförs även av privatpraktiserande specialisttandläkare. Här redovisas tandre-
glering, tandlossningssjukdomar, oral protetisk vård, käkortopedi, oral kirurgi och sjukhus-
tandvård. Specialisttandvård omfattar insatser till såväl barn och ungdom som vuxna. Vissa
delar av specialisttandvården kan vara organiserad inom sjukhuskliniker, men dessa delar
ska redovisas under tandvård.
Den tandreglering som görs inom allmäntandvården (allmänortodonti) ska dock redovisas
under delområde Allmäntandvård vuxna/Allmäntandvård barn och ungdomar.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 58
Övrig hälso- och sjukvård
Under området Övrig hälso- och sjukvård redovisas verksamhet/kostnader som inte ska
relateras till vårdtillfälle eller besök. Exempelvis redovisas här forskning och utveckling
och folkhälsoarbete i form av kollektivt arbete. Under området redovisas också social verk-
samhet samt insatser och stöd enligt LSS.
Delområden inom övrig hälso- och sjukvård
Under övrig hälso- och sjukvård redovisas verksamhet/kostnader som inte ska relateras till
vårdtillfälle eller besök. Här redovisas ambulans- och sjuktransporter, sjukresor, verksam-
het för funktionshindrade/hjälpmedelsverksamhet, social verksamhet, folkhälsofrågor, FoU
avseende hälso- och sjukvård samt insatser och stöd enligt LSS.
Ambulans- och sjuktransporter
Ambulans- och sjuktransporter omfattar transporter till vårdenheter och mellan vårdenheter
och permissionsresor.
Sjukresor
Sjukresa avses resa enligt Lag (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor inklu-
sive sjukresor enligt samverkansavtal med kommunernas färdtjänst, resor till dagsjukvård
och dylikt. Delområdet omfattar verksamhet vid beställningscentraler och beställnings-
funktion för sjukresor, ersättning för sjukresor med egen bil, taxi, specialfordon, linjelagda
sjukresor samt kollektivtrafik. Delområdet kan även omfatta anhörigresor och vissa över-
nattningskostnader. Här redovisas även sjukresor för tandvård.
Funktionshinders- och hjälpmedelsverksamhet
Funktionshinders-/hjälpmedelsverksamhet omfattar verksamhet vid hjälpmedelscentraler
(hörcentraler, syncentraler, instrumentverkstäder etcetera) och ortopedteknisk verksamhet
redovisas liksom pedagogisk hörselvård och tolkservice till döva, dövblinda med flera.
Vidare ska hjälpmedel, med undantag för inkontinenshjälpmedel eller kroppsburna hjälp-
medel såsom pacemakers eller proteser, redovisas liksom kostnader för personal som
utprovar hjälpmedlen samt bidrag till funktionshindersorganisationer.
Social verksamhet
Staten ansvarar för tvångsvård enligt LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av
unga) och LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall). All social verksamhet i övrigt
är ett kommunalt ansvar. Landstingen är på olika sätt delaktiga med exempelvis medicinsk,
psykiatrisk och även psykologisk kompetens inom missbruksvård.
Området omfattar bland annat barn- och ungdomsvård samt vård av missbrukare. (Om
landstinget har driftansvar för verksamheten är det särskilt viktigt att den allmänna princi-
pen följs att intäkten ska redovisas på samma delområde som kostnaden. Nettokostnaden
bör bli noll.) Här redovisas landstingens insatser i form av rådgivning och annat personligt
stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Folkhälsofrågor
Folkhälsoarbetet omfattar dels medicinskt inriktad analys av olika sjukdomars orsaker och
förebyggande insatser inriktade på olika riskfaktorer, dels insatser för att främja sådana
livsvillkor som gör att allt fler får möjlighet att göra hälsosamma val.
Här redovisas den del av folkhälsoarbetet som avser kollektiva hälsofrämjande insatser,
bland annat kartläggningar över hälsotillståndet samt utvärderingar och utbildningsinsatser
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 59
inom folkhälsoområdet. Inom området redovisas även kostnader för exempelvis mammo-
grafiundersökningar och gynekologiska kontroller (cytologprover) till kallade, utvalda
grupper (screening).
FoU avseende hälso- och sjukvård
Forskningen inom hälso- och sjukvård bedrivs framför allt inom ramen för de medicinska
fakulteternas verksamhet. Den kliniska forskningen vid undervisningssjukhusen är i princip
statligt finansierad. Verksamheten är nära integrerad med vården av patienterna, så det kan
vara svårt att särredovisa kostnader för FoU. I avsaknad av exakta uppgifter kan antagandet
göras att den totala FoU-kostnaden motsvarar det statliga bidraget till FoU för klinisk
forskning samt eventuellt övrigt externt bidrag. Nettokostnaden för delområdet blir då noll
kronor. Kostnaderna får brytas ut från berörda delverksamheter med vissa schablonanta-
ganden i avvaktan på att mer exakta uppgifter kan erhållas. Även FoU-verksamhet som
förekommer inom primärvård och tandvård ska redovisas under delområdet.
Övrigt
Under delområdet Övrigt redovisas den verksamhet inom hälso- och sjukvården som inte
redovisas under annat område/delområde, exempelvis omstruktureringskostnader, patient-
försäkring, utlandsvård etcetera.
Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård
Under politisk verksamhet redovisas kostnader för politikerna och deras verksamhet samt
administration direkt knuten till detta. Området omfattar också revision samt bidrag till
politiska partier och till Sveriges Kommuner och Landsting.
Regional utveckling
Regional utveckling redovisas för fem områden; utbildning, kultur, trafik och infrastruktur,
allmän regional utveckling och politisk verksamhet avseende regional utveckling.
Utbildning
Landstingens/regionernas ansvar inom utbildningsområdet har successivt minskat över
åren2. Landstingen/regionerna är huvudmän för naturbruksgymnasier och för en liten del av
landets folkhögskolor.
Landstingets/regionens samtliga kostnader/intäkter för utbildning (inte fortbildning/vidare-
utveckling av egen personal, t ex vårdpersonal) ska redovisas oavsett om verksamheten
drivs i egen regi, om verksamheten upphandlats eller om bidrag getts. Utbildning av elever
hos andra huvudmän (kostnader i form av s.k. interkommunala ersättningar), uppdragsut-
bildning, utbildningsprojekt inom eller utanför landstinget/regionen och bidrag till utbild-
ningsverksamhet redovisas på respektive delområde.
Delområden inom utbildning
Folkhögskoleverksamhet
Under Folkhögskoleverksamhet redovisas verksamhet vid landstingets/regionens egna
folkhögskolor, bidrag till rörelsedrivna folkhögskolor med mera.
2 From juli 1999 är kommunerna huvudmän för gymnasieskolans omvårdnadsprogram. Huvudmannaskapet för
vårdhögskolorna övergick 1 januari 2002 till staten.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 60
Högskoleverksamhet
Under Högskoleverksamhet redovisas landstingets/regionens kostnader och intäkter för
utbildning som bedrivs på högskola/universitet samt yrkeshögskoleutbildning oberoende av
inriktning på undervisningen. Huvudmannaskapet för vårdhögskolorna övergick den 1
januari 2002 till staten.
Gymnasieverksamhet
Under Gymnasieverksamhet redovisas utbildning på gymnasienivå. Kostnader/intäkter för
uppdragsutbildning, yrkeshögskoleutbildningar samt Komvux ska ingå i redovisningen.
Kostnader för utbildning av elever hos andra huvudmän liksom stöd riktat mot gymnasieut-
bildning redovisas här.
Övrig utbildningsverksamhet
Här redovisas exempelvis stöd till projekt med anknytning till utbildningsområdet som inte
kan hänföras till högskolor, gymnasieskolor eller folkhögskolor.
Kultur
Landstinget/regionen har ansvar för kulturverksamheten på länsnivå. Här ingår verksamhet
vid länsteatrar, länsbibliotek och länsmuseer. Bidrag ges till bildningsförbund och före-
ningsliv på länsnivå.
Den verksamhet som avser kultur och som är direkt riktad till landstingets/regionens egen
personal eller till patienter ska inte redovisas här.
Delområden inom kultur
Teater- och musikverksamhet
Under Teater- och musikverksamhet redovisas uppgifter om länsteatrar och länsmusik samt
den verksamhet som bedrivs av länskonsulenter inom teater och dans. Vidare redovisas
stöd till länsteaterföreningar och musikproducenter samt andra arrangörsbidrag. Stöd till
projekt och fria grupper med anknytning till teater-, dans- eller musikverksamhet ska också
redovisas här.
Museiverksamhet
Inom Museiverksamhet redovisas länsmuseer i egen regi, bidrag till projekt med museal
anknytning och kulturmiljövård.
Övrig kulturverksamhet
Under Övrig kulturverksamhet redovisas verksamhet med anknytning till bibliotek, exem-
pelvis länsbibliotek och folkbibliotek. Vidare redovisas kostnader inom områdena bild,
form, design och hemslöjd samt bidrag till studieförbund.
Trafik och infrastruktur
Lagen om kollektivtrafik (2010:1 065) trädde i kraft 1 januari 2013. Lagen innebär att
landsting/regioner ansvarar ensamma eller tillsammans med kommunerna för kollektivtra-
fiken i länet. I 12 län är landstinget/regionen huvudman och i 9 län delas huvudmanna-
skapet med kommunerna.
Landstinget/regionen bidrar till infrastrukturinvesteringar, exempelvis tele- och datakom-
munikationer och vägbyggen.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 61
Delområden inom trafik och infrastruktur
Trafik
Här redovisas alla kostnader för kollektivtrafiken och färdtjänsten enligt lagen om färd-
tjänst. Även anslag/stöd till trafikbolag samt bidrag till persontransporter i form av järn-
vägstrafik, flygtrafik, färjetrafik och stöd till godstransporter. Trafikplanering ska också
redovisas här.
Infrastruktur
Under Infrastruktur ska bidrag till infrastrukturinvesteringar, exempelvis tele- och data-
kommunikationer, byggande av vägar, broar, järnvägar mm redovisas. Planering inom
området ska också redovisas.
Landstingets interna IT-kostnader redovisas inte under delområdet utan ska ses som allmän
service och fördelas till kärnverksamheterna.
Allmän regional utveckling
Här redovisas landstingets/regionens miljöarbete, exempelvis bidrag till fonder, stöd till
miljöcentra och utdelning av externa miljöpriser. Vidare redovisas bidrag till stiftelser som
Skärgårdsstiftelsen och Upplandsstiftelsen samt bidrag till olika typer av vattenvårdsför-
bund.
Delområden inom allmän regional utveckling
Näringsliv och turism
Bidrag till regionala turistorganisationer redovisas här, stöd till näringslivsutveckling och
utveckling av turism. Hit räknas exempelvis driftbidrag till ALMI Företagspartner AB samt
uppdrags- och projektbidrag till ALMI. Vidare redovisas bidrag till regionala samverkans-
organ samt stiftelser och bolag för regional marknadsföring/näringslivsstöd. Utbetalning av
borgensåtaganden för företag redovisas också här
Interregional och internationell samverkan
Här redovisas verksamhet som avser läns- eller landsöverskridande samarbete av allmän
karaktär (samverkan inom specifikt delområde ska hänföras till berört område, exempelvis
ska projekt inom tandvården med internationella partners hänföras till kostnader för att
bedriva tandvård). Verksamheter som är av ren biståndskaraktär, det vill säga stöd som inte
i första hand avser att gagna landstingets/regionens egen verksamhet, redovisas här. Till
området hör kostnader för deltagande i interregionala och internationella konferenser, med-
lemsavgifter och kostnader för deltagande i organisationer för interregional och internation-
ell samverkan av allmän karaktär. Här redovisas kostnader för bevakningskontor i Bryssel
samt tillhörande hemmaorganisation. Vidare ska kostnader för vänlänsprojekt och övrigt
internationellt samarbete av allmän karaktär redovisas under delområdet.
Lokal utveckling
Under Lokal utveckling redovisas landstingets kostnader för stöd till landsbygdsutveckling
och byautvecklingsgrupper. Här redovisas även annat stöd avseende lokal utveckling, som
samverkansgrupper och erfarenhetsgrupper. Här redovisas också allmänt stöd till social
ekonomi.
FoU avseende regional utveckling
Under FoU avseende regional utveckling redovisas kostnader och intäkter inom exempelvis
områdena kultur, miljö, näringsliv och kommunikation. Under delområdet ska exempelvis
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 62
bidrag till forskningsstiftelser och motsvarande som arbetar med regionala utvecklingsfrå-
gor redovisas. Bidrag till stiftelser/motsvarande för samverkan mellan forskning och sam-
hälle ska också redovisas här.
Övrig allmän regional utveckling
Hit hör kostnader för landstingets/regionens externa miljöarbete, exempelvis fonder, stöd
till miljöcentra och utdelning av externa miljöpriser. Till området hör också kostnader
avseende arbetsmarknadsåtgärder (med syftet åtgärder mot arbetslöshet) exempelvis bidrag
till ALMI och tillväxtorganisationer. Kostnader som är förknippade med avveckl-
ing/övertalighet av landstingets egen personal kan ingå, exempelvis vid bildande av
kommunalförbund.
Politisk verksamhet avseende regional utveckling
Under politisk verksamhet redovisas kostnader för politikerna och deras verksamhet samt
administration direkt knuten till detta. Området omfattar också revision samt bidrag till
politiska partier och till Sveriges Kommuner och Landsting.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 63
Bilaga 2
Landsting och regioner
Landsting/region
AB Stockholms läns landsting *
C Landstinget i Uppsala län *
D Landstinget Sörmland
E Region Östergötland *
F Region Jönköpings län
G Region Kronoberg
H Landstinget i Kalmar län
I Region Gotland
K Landstinget Blekinge
M Region Skåne *
N Region Halland
O Västra Götalandsregionen *
S Landstinget i Värmland
T Region Örebro län *
U Landstinget Västmanland
W Landstinget Dalarna
X Region Gävleborg
Y Landstinget Västernorrland
Z Region Jämtland Härjedalen
AC Västerbottens läns landsting *
BD Norrbottens läns landsting
Landsting som bildat region år 2015
*Landsting och regioner som har regionsjukhus
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 64
Bilaga 3
Begrepp och definitioner
Medicinska huvudgrupper, grupper och undergrupper inom hälso- och sjukvård
Huvudgrupp Grupper Undergrupper Medicinsk korttidsvård Invärtes medicin Internmedicin
Övriga invärtes specialiteter
Inkl.
allergologi
endokrinologi
gastroenterologi
hjärtsjukvård
lungmedicin
reumatologi
njurmedicin
yrkesmedicin
Neurologi
Medicinsk rehabilitering
Habilitering
Infektionssjukvård
Barnmedicin
Hud- och könssjukvård
Tumörsjukvård
Övrig medicinsk korttidsvård
Kirurgisk korttidsvård Kirurgi Allmän kirurgi
Ortopedisk kirurgi
Urologisk kirurgi
Barnkirurgi
Övriga kirurgiska specialiteter
Inkl.
neurokirurgi
thoraxkirurgi
plastikkirurgi
handkirurgi
transplantationskirurgi
Gynekologi
Förlossningsvård
Ögonsjukvård
Öron-, näs- och halssjukvård
Övrig kirurgisk korttidsvård
Ofördelad korttidsvård
Geriatrisk vård Geriatrik/geriatrisk rehabilitering
Psykiatrisk vård Allmän psykiatri
Barn- och ungdomspsykiatri
Rättspsykiatri
Övrigt Allmän vård
Akutmottagning *
Intagningsavdelning *
Ej klinikfördelad intensivvård
Smärtlindring
Övrig vård
*Om redovisning inte sker under annat område
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 65
Använda begrepp och definitioner
Annan vårdgivare: Verksamhet producerad av privata företag, stiftelser, personalkoopera-
tiv, vårdgivare med vårdavtal eller med ersättning enligt nationell taxa. Här redovisas inte
annat landsting/region.
Bruttokostnader: Samtliga kostnader på driftsbudgeten, för den löpande verksamheten.
Vid en summering av bruttokostnader för verksamhet inom ett landsting dubbelräknas
kostnader då tjänster mellan verksamheter inom landstinget/regionen bokförs dels som en
extern kostnad av den som levererar tjänsten och dels som en intern kostnad av den som
köper tjänsten. Motsvarande kostnader uppstår vid köp och försäljning av verksamhet mel-
lan landsting/regioner.
Dagsjukvårdsbesök: Dagsjukvård är öppen vård som innebär mer omfattande och/eller
resurskrävande insatser än för ett besök, till exempel dialys- och cytostatikabehandling.
Dagsjukvård redovisas som ett besök oberoende av yrkesgrupp som utför behandlingen.
Disponibel vårdplats: Vårdplats i sluten vård med fysisk utformning, utrustning och
bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö.
Egen produktion: Egen producerad verksamhet, dvs. förvaltning och landstings-/regionägt
bolag.
Externa kostnader: Bruttokostnader exklusive interna kostnader. Interna räntor på fastig-
heter och inventarier har utesluts.
Fastställd vårdplats: Vårdplats i sluten vård beslutad av huvudman.
Genomsnittligt disponibla vårdplatser: Det genomsnittliga antal vårdplatser som varit
disponibla under året.
Hembesök: Öppenvårdsbesök i patientens hem eller motsvarande.
Hemsjukvård: Hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och
som är sammanhängande över tiden.
Hemsjukvårdsbesök: Vårdkontakt inom hemsjukvård som innebär personligt möte mellan
patient och hälso- och sjukvårdspersonal.
Landstingsfinansierad vård: Egen producerad verksamhet och verksamhet som köps av
annan vårdgivare.
Läkarbesök: Vårdkontakt inom öppenvård som innebär personligt möte mellan patient
och läkare. Besöken ska ha dokumenterats i journal.
Mottagningsbesök: Öppenvårdsbesök på vårdenhet.
Nettokostnad: Samtliga kostnader med avdrag för samtliga intäkter. Den kostnad som
landsting/regioner finansierar med skatter, generella statsbidrag och finansnetto. Kostnader
för verksamhet som producerats till andra än den egna befolkningen har räknats av.
Patienthotell: För patienter som inte behöver vara inlagda på vårdavdelning.
Kostnad: Inkluderar i motsats till nettokostnad kostnader för såld verksamhet.
Sluten vård: Hälso- och sjukvård när den ges till patient vars tillstånd kräver resurser som
inte kan tillgodoses inom öppen vård eller hemsjukvård.
Teknisk vårdplats: Disponibel vårdplats på vårdenhet med särskilda resurser.
Telefon- och brevkontakt: Vårdkontakt per telefon- och brev som avser ”kvalificerad
hälso- och sjukvård” och dokumenteras i journal. Sjukvårdspersonal ska ha gjort en medi-
cinsk bedömning och fattat beslut om eventuell behandling eller ändring av pågående
behandling. Hit räknas också kontakter som är nödvändiga för att inhämta uppgifter om
medicinska utlåtanden, till exempel läkarutlåtande om hälsotillstånd, men inte kontakter
som innebär delgivning av utlåtandet.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 66
Vårdcentral: Vårdenhet med mottagningsverksamhet i primärvården. Vården omfattar
samordnad vård som till exempel sjuksköterskemottagning och inte enbart läkarvård.
Vårdplats Ligg- eller sittplats på vårdenhet som kan användas för vård och behandling.
Vårdtillfälle: Vårdkontakt i sluten vård som avgränsas av in- och utskrivning.
Öppen vård: Hälso- och sjukvård när den ges till patient vars tillstånd medger att aktuell
vårdinsats förväntas kunna avslutas inom ett begränsat antal timmar.
Öppenvårdsbesök: Vårdkontakt inom öppen vård som innebär ett personligt möte mellan
patient och hälso- och sjukvårdspersonal. En indelning kan till exempel göras efter vilken
hälso- och sjukvårdspersonal patienten möter: läkare, distriktssköterska, dietist, fysiotera-
peut/sjukgymnast etc. (Besök inom medicinsk service ingår inte.) I den nationella statisti-
ken ska endast öppenvårdsbesök som dokumenterats i patientens journal redovisas.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 67
Bilaga 4
Översiktsschema L-Bas 2013 1 Tillgångar 2 Eget kapital,
avsättningar och skulder 3 Verksamhetens
intäkter 4 Kostnader för personal och
förtroendevalda
10 Immateriella tillgångar 20 Eget kapital 30 Patientavgifter, trafikantavgifter och andra avgifter
40 Lön arbetad tid
11 Mark och byggnader 21 31 Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl. tandvård
41 Lön ej arbetad tid
12 Maskiner och inventarier 22 Avsättningar 32 Försäljning av tandvård 42
13 Finansiella an-läggningstillgångar och bidrag till infrastruktur
23 Långfristiga skulder 33 Försäljning inom regional utveckling
43 Kostnadsersättningar och naturaförmåner
14 Förråd m m 24 Kortfristiga skulder till leverantörer
34 44 Pensionskostnader
15 Kundfordringar 25 35 Försäljning av medicinska tjänster
45 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal
16 Övriga kortfristiga fordringar 26 Moms och särskilda punkt-skatter
36 Försäljning av andra tjänster 46 Övriga personalkostnader
17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
27 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag
37 Försäljning av material och varor
47
18 Kortfristiga placeringar 28 Övriga kort-fristiga skulder 38 Erhållna bidrag 48
19 Kassa och bank 29 Upplupna kostnader och förut-betalda intäkter
39 Övriga intäkter 49
5 Kostnader för köpt verksamhet, inköp av material och varor samt bidrag
6 Övriga verksamhetskostnader
7 Övriga verksamhetskostnader
8 Intäkter och kostnader utanför verksamhetsresultatet
50 Köp av verksamhet 60 Lokal- och fastighetskostnader
70 Representation och övriga försäljningskostnader
80 Skatteintäkter
51 d: o 61 71 81
52 d: o 62 Hyra/leasing av anläggningstillgångar
72 Tele-, IT-kommunikation samt postbefordran
82 Bidrag från utjämningen och generella statliga bidrag
53 d: o 63 Energi m.m. 73 Försäkrings-avgifter och övriga riskkostnader
83 Avgifter i utjämningen
54 d: o 64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmateriel
74 84 Finansiella intäkter
55 Verksamhetsanknutna tjänster
65 Reparation och underhåll 75 Övriga tjänster 85 Finansiella kostnader
56 Läkemedel, sjukvårds-artiklar och medicinskt material
66 Kostnader för transportmedel
76 Övriga kostnader 86
57 Material och varor 67 Transporter och frakter 77 87 Extraordinära intäkter
58 Lämnade bidrag 68 Resekostnader 78 Förlust vid avyttring av anläggningstillgångar
88 Extraordinära kostnader
59 69 Information och PR 79 Avskrivningar, nedskrivningar och återföring av nedskrivningar
89 Årets resultat
Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00
www.skl.se
Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner
Sveriges Kommuner och Landsting publicerar årligen rapporten, Statistik om
hälso- och sjukvård samt regional utveckling. I rapporten redovisas statistik för
år 2015. Kostnader och prestationer redovisas för ett antal delområden inom pri-
märvård, specialiserad vård, tandvård, övrig hälso- och sjukvård samt regional
utveckling. Rapporten Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling
2015 kan enbart laddas ned från vår publikationswebb, via Sveriges Kommuner
och Landstings webbplats: www.skl.se. Till rapporten hör statistik i form av
ekonomi- och verksamhetstabeller. De finns publicerad på vår webbplats:
http://skl.se/ekonomijuridikstatistik/statistiknyckeltaljamforelser/ekonomiochve
rksamhetsstatistik/landstingekonomiochverksamhet.1342.html.
Upplysningar om innehållet Anna Häggqvist (text) 08-452 77 05 Camilla Eriksson (verksamhet) 08-452 77 40 Kristina Green (verksamhet) 08-452 77 29 Siv-Marie Lindquist (ekonomi) 08-452 74 74 © Sveriges Kommuner och Landsting, 2016 ISBN: 978-91-7585-337-6
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional
utveckling 2015
Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se. ISBN 978-91-7585-337-6