7585 128 0

Socialfondsprojekt: Kompetens för företag

1

Socialfondsprojekt:

Kompetens för företag KOMMUNERS OCH REGIONERS BETYDELSE SOM ÄGARE AV

SOCIALFONDSPROJEKT RIKTADE TILL NÄRINGSLIVET


2

Ungefär vart tredje företag uppger att brist på lämplig arbetskraft är ett hinder

för tillväxt. Frustration finns, men det finns också många lokala och regionala

initiativ för att lösa kompetensförsörjnings- och matchningsproblem. Initiativen

kommer från olika håll, både privata och offentliga aktörer.

Med denna rapport vill vi visa omfattningen av kommuners och regioners

insatser för att möta näringslivets behov av kompetensförsörjning, som

projektägare inom Socialfonden 2007-2013.

Rapporten är skriven av Carl Magnus Tunevall, Amko AB, som gått igenom

och analyserat ESF-rådets projektbank för att ta reda på omfattningen av

kommuners och regioners projektägarskap. Ansvarig för rapporten på SKL är

Lena Lundström, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad.

Det är vår förhoppning att rapporten ger ökad kunskap och bidrar med

perspektiv för alla som ser Socialfonden som ett möjligt verktyg. Inför den nya

programperioden finns här fakta, projektlistor och kartor, som kan användas

som avstamp för egna strategier och initiativ.

Stockholm i juni 2014

Christer Östlund, sektionschef

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Förord


3

Sammanfattning ................................................................................................. 5

Karta näringslivsinriktade projekt ....................................................................... 6

Inledning ............................................................................................................. 7

Bakgrund och syfte............................................................................................. 7

Avgränsning av projekt som ingår i rapporten ................................................... 7

Projektperspektiv ................................................................................................ 8

Socialfonden 2007–2013 ................................................................................... 9

Allmänt om programmets finansiering, organisation och inriktning ..................... 9

Den finansiella ramen ........................................................................................ 9

Svenska ESF-rådet och de regionala strukturfondspartnerskapen ................... 9

Programkriterier, transnationellt samarbete m.m. ............................................ 10

Programområde 1: Kompetensförsörjning ....................................................... 10

Utlysningar och ansökningar inom Socialfondens programområde 1 ............... 10

Utlysningar/ansökningsomgångar .................................................................... 10

Ansökare och ansökningar ............................................................................... 11

Utfall för inkomna ansökningar ......................................................................... 11

Beviljade projekt ................................................................................................. 14

PO1-projekt i de åtta Nuts 2-regionerna .......................................................... 14

Projektägare ..................................................................................................... 14

Näringslivsinriktade projekt ................................................................................ 16

Kompetensutveckling inom olika sektorer ........................................................ 16

Näringslivsinriktade projekt fördelat över landet .............................................. 17

Företagsinterna respektive flerföretagsprojekt ................................................. 18

Kommun- och regionägda projekt med näringslivsinriktning .................... 19

Överblick ............................................................................................................ 19

Fördelning över landet ..................................................................................... 19

Projektens inriktning och geografi ...................................................................... 20

Lokala projekt ................................................................................................... 21

Mellankommunala projekt ................................................................................ 21

Regionala projekt ............................................................................................. 22

Projektens mål och syften .................................................................................. 22

Mål i förhållande till företag och enskilda deltagare ......................................... 22

Långsiktiga mål/effekter ................................................................................... 23

Samverkanspartner och samverkansmål ......................................................... 24

Transnationellt samarbete och utbyte .............................................................. 24

Tvärsektoriella projekt med näringslivsinriktning ............................................... 25

Deltagande företag och medarbetare/chefer ..................................................... 26

Deltagande individer ........................................................................................ 27

Deltagande företag ........................................................................................... 28

Innehåll


4

Avslutande kommentarer ................................................................................ 30

Kommuner och regioner som näringslivsinriktade projektägare ........................ 30

Varför så stora regionala skillnader? .................................................................. 30

Vilka har motiven varit för kommunerna att gå in som projektägare? ................ 31

Resultat och effekter .......................................................................................... 31

Bilagor ............................................................................................................... 33

Projektlista .......................................................................................................... 33

Lokala projekt (riktade till företag inom kommunens gränser) ......................... 33

Mellankommunala projekt (närliggande kommuner) ........................................ 37

Regionala projekt (inkl län, läns-/regiondelar) .................................................. 39

Tvärsektoriella projekt ...................................................................................... 43

Kartor .................................................................................................................. 46

Underlagstabeller ............................................................................................... 49

Socialfonden 2014-20 ........................................................................................ 51

Kompetensförsörjning ...................................................................................... 51

Allmänt om nya socialfondsprogrammet .......................................................... 51


5

Sammanfattning För åren 2007-2013 avsattes 3,6 miljarder till Socialfondens programområde 1,

dvs. till projekt för kompetensförsörjning. En genomgång och analys av över

sexhundra projekt i ESF-rådets projektbank visar att kommuner och regioner

som projektägare har stor betydelse för näringslivet.

Kommuner och regioner är framgångsrika som projektansökare. De har

varit projektägare för ungefär hälften av socialfondsmedlen, och

ansvarat för projekt som gällt både den egna och den privata sektorn.

Företagens behov av kompetensförsörjning är viktigt för kommuner och

regioner:

o Kommun- och regionägda projekt för drygt 500 miljoner riktas

till anställda och chefer i företag. Det motsvarar en tredjedel av

de medel som går till företagsinriktade projekt.

o Dessutom ingår näringslivet som målgrupp i ytterligare ett antal

tvärsektoriella kommun- och regionägda projekt för nära 150

miljoner.

Privat sektor är mindre framgångsrik som ansökare, med flest

ansökningar, men också högst andel icke-godkända projekt i den s.k.

laglighetsprövningen.

Däremot går drygt 40 procent av socialfondsmedlen inom program-

området kompetensförsörjning till insatser för företag som målgrupp.

30 procent har gått till kommuner och regioner som målgrupp.

Över hundra kommuner är projektägare för projekt som gäller företag,

enskilt eller tillsammans med andra kommuner. Detsamma gäller elva

regionförbund, regioner och landsting.

o Projekt i den egna kommunen eller med grannkommuner är

oftast till för lokala mikro- och småföretag i olika branscher.

Geografiskt och ekonomiskt större projekt riktas oftare till en

viss bransch, till exempel industri eller besöksnäring.

o Det finns en variation över landet både vad gäller andelen

näringslivsinriktade projekt och andelen sådana som är

kommun- och regionägda. Det finns flera kommuner och

regioner som är återkommande och konkurrenskraftiga

ansökare.


6

Karta näringslivsinriktade projekt

Kartan nedan visar var kommuner, regioner och/eller landsting i Sverige varit

projektägare för helt eller delvis näringslivsinriktade genomförandeprojekt inom

Socialfondens programområde kompetensförsörjning 2007-2013.

För enskilda projekt och uppdelade kartor, se bilagor.


7

Inledning

Bakgrund och syfte

Kommuner och regioner spelar en framträdande roll som projektägare,

samverkanspartner och medfinansiärer i den projektverksamhet som finansierats

genom Socialfonden 2007-2013. Detta gäller såväl programområde 1 (PO1)

med huvudinriktning på kompetensförsörjning och kompetensutveckling för

redan anställda, som programområde 2 (PO2) där stöd ges till projekt som

vänder sig till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Syftet med denna rapport är att bidra till ökad kunskap om hur kommuner och

regioner, som projektägare inom Socialfonden, medverkat till att möta

näringslivets behov av kompetensförsörjning. De aktuella projektens omfattning

(antal och budget) och inriktning, fördelning över landet m.m. beskrivs i

kommenterade tabeller och diagram. Redovisningen bygger i första hand på

sådana uppgifter om beviljade projekt som kunnat hämtas från ESF-rådets

projektbank1 och ärendehanteringssystem

2. Kompletterande information har

samlats in från utvärderings- och slutrapporter, nyhetsbrev och hemsidor m.m.

Det har inte legat inom ramen för denna genomgång att försöka belysa

projektens kort- och långsiktiga effekter. Frågor kring utvärdering berörs dock

kortfattat i avslutningskapitlet.3

Avgränsning av projekt som ingår i rapporten

Tyngdpunkten i redovisningen ligger på kommun- eller regionägda projekt

inom PO1 som är näringslivsinriktade. Att de är ”kommun- eller regionägda”

innebär, med de avgränsningar som gjorts för denna rapport, att projektägarna

utgörs av kommuner, kommunförbund, kommunalförbund, kommunala

samverkansorgan (vanligen kallade regionförbund), regioner och landsting eller

av dem helägda bolag. ”Kommuner och regioner” används genomgående som

samlingsbegrepp i denna rapport. (Vilka de enskilda projektägarna är framgår

av projektförteckningen i bilagan.) När projekten beskrivs som ”näringslivs-

inriktade” avses att deras primära målgrupper utgjorts av företag och anställda

inom den privata sektorn.

1 http://www.esf.se/sv/Projektbank/Sok-projekt/ 2 De uppgifter som kunnat hämtas från dessa datakällor bygger i huvudsak på vad som redovisats

i de beviljade ansökningarna. 3 Övergripande analyser återfinns bland annat i slutrapporten från den oberoende utvärderingen av

Socialfondsprogrammet (Ramböll, 2013) samt i ett flertal rapporter från den nationella

Temagruppen A&O (arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet) och SpeL (processtöd för

strategisk påverkan och lärande).

KAPITEL

1


8

Genomförandeprojekt respektive förprojekteringar

Redovisningen i denna rapport omfattar endast (ansökningar om) genom-

förandeprojekt. Det bör ändå nämnas att närmare hälften av samtliga

registrerade ansökningar och beviljade projekt inom PO1 avser förprojekt-

eringar syftande till att förbereda genomförandeprojekt. ESF-stödet till dessa

förprojekteringar motsvarar drygt 6% av de ESF-medel som beviljats inom

programområde 1.

Av samtliga ansökningar om stöd till förprojektering gjordes 80% redan under

år 2008. Under 2010 införde alla regioner utom Övre och Mellersta Norrland en

ny projektmodell kallad genomförandeprojekt med mobiliseringsfas vilket

inneburit få förprojekteringar sedan dess.

Avslutade respektive pågående projekt

Vid tidpunkten för insamling av underlag till denna sammanställning (december

2013) har ca 4004 av totalt 649 genomförandeprojekt inom PO1 hunnit avslutas

medan ca 250 fortfarande pågår – i några fall så länge som till oktober 2014.

Underlag för en fullständig redovisning av genomförandeprojekten inom

Socialfonden 2007-13 kommer att vara tillgängligt först under år 2015.

En möjlighet som övervägts är att begränsa genomgången till redan avslutade

och slutredovisade projekt. Detta skulle dock ge en inte bara begränsad utan

också ”sned” bild av insatserna inom Socialfonden eftersom projektens

sammansättning förändrats i olika avseenden under programperiodens gång.

Därför har valet gjorts att låta denna sammanställning omfatta såväl avslutade

som pågående projekt.

Projektperspektiv

Sammanställningarna i denna rapport har främst ett projekt- och program-

perspektiv eftersom huvudintresset är riktat mot kommuners och regioners roll

som ägare av näringslivsinriktade projekt inom Socialfonden. För en detaljerad

beskrivning av projektverksamheten ur ett individ-/deltagarperspektiv hänvisas

till skriften Socialfonden i siffror, 2013.5

Jämförelser med övriga projekt

Jämförelser görs med övriga PO1-projekt, bl.a. för att ge en uppfattning om den

relativa storleken av kommuners och regioners bidrag till de samlade, närings-

livsinriktade insatserna inom Socialfonden. Även mer kvalitativt betonade

jämförelser redovisas. De bygger på en genomgång och klassificering av

samtliga beviljade PO1-projekt, bl.a. med avseende på typ av projektägande

organisation, bransch/sektor där projektinsatserna genomförts samt primära

målgrupper för projektens insatser (medverkande företag och deltagare).

4 Inklusive det fåtal projekt som avbrutits eller fått sina beslut om ESF-finansiering helt eller

delvis hävda. 5 Den statistiska beskrivning av deltagare i socialfondsprojekt som där ges av SCB bygger på

projektens löpande inrapportering av uppgifter om registrerade deltagare (t o m mars 2013). Bl.a.

lämnas uppgifter om deltagarnas personnummer, antal timmar de deltagit per månad och

eventuella avbrottsorsaker. Med hjälp av personnumren kan SCB hämta information från andra

register och sedan rapportera resultat och indikatorer. ESF-rådet får ingen information som går att

spåra till enskilda personer, utan endast aggregerade uppgifter.


9

Socialfonden

2007–2013

Allmänt om programmets finansiering, organisation och

inriktning

Den finansiella ramen

Europeiska socialfonden brukar beskrivas som EU:s viktigaste verktyg för att

skapa fler och bättre jobb i Europa. För programperioden 2007-2013 har

Socialfondens budget uppgått till ungefär 750 mdkr varav Sverige tilldelats 6,2

mdkr. Till detta har kommit lika mycket i svensk offentlig medfinansiering.

Totalramen för Socialfonden i Sverige 2007-13 har därmed uppgått till 12,4

mdkr. Ramen för projektverksamhet inom programområde 1 har varit 3,6 mdkr,

som fördelats utan medfinansieringskrav för projektägarna.6

Svenska ESF-rådet och de regionala strukturfondspartnerskapen

Socialfonden i Sverige förvaltas av Svenska ESF-rådet, en statlig myndighet

med huvudkontor i Stockholm och åtta regionkontor. Socialfondens regionala

indelning är densamma som för Regionalfonden, och följer Sveriges indelning i

s.k. Nuts 2-regioner.7

ESF-rådets regionkontor har bl.a. ansvar för att besluta om utlysningar av

medel, bereda inkomna ansökningar och lämna över projektförslag till de

regionala strukturfondspartnerskapen. Dessa partnerskap, vars ledamöter utses

av regeringen, ska yttra sig över vilka av de ansökningar som godkänts av ESF-

rådet som ska prioriteras. Partnerskapens yttranden är bindande för ESF-rådets

fortsatta handläggning och beslut.8

6 Nationell offentlig medfinansiering sker inom programområde 1 med medel som särskilt anvisas

av regeringen i regleringsbrev till Svenska ESF-rådet. ESF-rådet utbetalar både stödet från EU

och denna svenska medfinansiering. Lönekostnader för deltagare i kompetensutveckling är ej

ersättningsberättigad kostnad. 7 Nuts är en indelning baserad på befolkningsstatistik som EU använder. ESF-rådets regionkontor

finns i Luleå, Östersund, Gävle, Örebro, Stockholm, Jönköping, Göteborg och Malmö. 8 Dessa partnerskap verkar både för Socialfonden och Regionalfonden. De är sammansatta av

förtroendevalda representanter för kommuner och landsting, i vissa fall sametinget, företrädare för

arbetsmarknadens organisationer och för berörda länsstyrelser, länsarbetsnämnder,

intresseorganisationer och föreningar.

KAPITEL

2


10

Programmedlens fördelning mellan Nuts 2-regionerna styrs utifrån en fastlagd

fördelningsmodell som bl.a. innebär att 10% av medlen är reserverade för

nationella projekt. För programområde 1 bygger fördelningsmodellen på SCB:s

länsvisa uppgifter om antal sysselsatta kvinnor och män i åldern 20-64 år samt

andel därav med högst grundskola.

Programkriterier, transnationellt samarbete m.m.

Alla projekt med stöd från Socialfonden förutsätts arbeta jämställdhetsintegrerat

och med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Förutom dessa

s.k. horisontella kriterier finns fyra programkriterier: innovativ verksamhet,

lärande miljöer, samverkan och strategisk påverkan. Dessa är tänkta att fungera

som utgångspunkter vid projektens planering och genomförande och därigenom

bidra till projektens ”mervärde” i förhållande till ordinarie verksamhet. I de

enskilda utlysningarna har i allmänhet något eller några av dessa kriterier lyfts

fram särskilt och ansökarna har uppmanats beskriva hur de planerar att arbeta

med dem.

Under programperioden har de enskilda utlysningarna i ökande utsträckning

framhållit projektens möjligheter till transnationellt samarbete, i vissa fall även

angivit detta som ett krav eller en prioriteringsgrund.

Programområde 1: Kompetensförsörjning

Inom Socialfondens programområde 1 (PO 1) finansieras projekt som under-

lättar för anställda kvinnor och män (även egna företagare) att utvecklas i takt

med arbetslivets krav. Det beskrivs i första hand som ”insatser för kompetens-

utveckling som bidrar till att individen har den kompetens som efterfrågas vid

förändringar på arbetsmarknaden, och därmed löper mindre risk för arbets-

löshet” (”Mål 1”).

Inom programområdet stöds även kompetensutveckling som bidrar till ökade

kunskaper om hur man motverkar diskriminering och främjar likabehandling

(”Mål 2”) samt hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas (”Mål 3”).9

Utlysningar och ansökningar inom Socialfondens

programområde 1

Utlysningar/ansökningsomgångar

Under 2007-2011 har genomförts sammanlagt 118 regionala och 5 nationella

ansökningsomgångar för genomförandeprojekt inom programområde 1.10

De

utlysta beloppen har varierat mellan 3 och 230 mnkr. En mindre del av

utlysningarna har uteslutande avsett projekt inom Mål 2 och/eller Mål 3

alternativt särskilt efterfrågat ansökningar inriktade mot regionalt och/eller

nationellt prioriterade områden som t.ex. entreprenörskap, social innovation,

”storstadsintegration” och kompetensutveckling för offentliganställda. Under

slutet av 2008 och våren 2009 hade flera utlysningar en inriktning mot företag

och anställda som var särskilt utsatta för finanskrisens verkningar.

9 Det nationella programdokumentet ger även utrymme för ”projekt med särskild inriktning inom

programområde 1”. Sådana projekt kan vara processtödjande och, i syfte att bidra till ökad

kvalitet i förberedelser och genomförande av projekt inom PO1 och PO2, erbjuda kunskap /stöd

till aktörer som arbetar med potentiella och pågående ESF-projekt. 10 Utlysningarna avseende de tidigare nämnda processtöden ingår inte i denna siffra.


11

Ansökare och ansökningar

Utlysningarna har resulterat i 2 121 registrerade ansökningar från drygt 1 100

företag, myndigheter och andra organisationer. (Ytterligare drygt 200 ansök-

ningar har lämnats in men återtagits innan ESF-rådet slutfört sin handläggning.)

Det största antalet ansökningar (860 av totalt 2 121) har lämnats av privata

företag11

, därnäst av enskilda kommuner vilka tillsammans med regioner,

kommunalförbund m.fl. svarat för en tredjedel (70812

) av samtliga ansökningar.

Figur 2.1: Samtliga registrerade ansökningar för genomförandeprojekt inom PO1, kompetensförsörjning, fördelade efter typ av ansökande organisation. (N=2121)

Utfall för inkomna ansökningar

Figur 2.2 beskriver utfallet för de 2 121 registrerade PO1-ansökningarna. Där

framgår att 31% blivit beviljade ESF-finansiering medan 43% fått avslag efter

ESF-rådets prövning och ytterligare 26% fallit bort vid strukturfondspartner-

skapens prioriteringar – oftast med hänvisning till att de inte rymts inom

medelsramen för den aktuella ansökningsomgången.

Figur 2.2: Utfall vid ESF-rådets bedömning och SFPs prioritering av genomförandeprojekt inom PO1 (2008-2012).

Bakom denna totalbild ligger betydande förändringar över tid och skillnader

mellan enskilda Nuts 2-regioner.

11

I kategorin ”privata företag” ingår, förutom företag inom industri/tillverkning, detaljhandel och

service, bygg och transport etc., även ett betydande antal näringslivsbolag, företagarföreningar,

IUC m.m.vilka drivs i aktiebolagsform. 12

I denna siffra ingår 10 kommun/regionägda bolag.


12

Förändringar över tid

Från 2008 till 2011 har det skett en halvering, från 63% till 31%, av andelen

ansökningar inom PO1 som underkänts vid ESF-rådets prövning. Den största

minskningen skedde redan mellan 2008 och 2009. En delförklaring är att

inslaget av ansökare utan tidigare socialfondserfarenhet – eller med otillräckliga

kunskaper om de förändringar av krav och prioriteringar som skett jämfört med

föregående programperiod – var som störst under programperiodens inledning.

Till bilden hör också att ansökarna först från våren 2009 hade möjlighet att

anlita de fyra processtöd som upphandlats av ESF-rådet eller drivits i projekt-

form.

Som framgår av figur 2.3 har denna utveckling inneburit att en över åren

ökande andel av ansökningarna har gått vidare till strukturfondspartnerskapen

vars prioriteringar därmed blivit mer utslagsgivande.

Figur 2.3: Utfall av ESF-rådets prövning och SFPs prioriteringar. Jämförelse mellan samtliga registrerade genomförandeansökningar inom ansökningsomgångar avslutade åren 2008, 2009, 2010 och 2011, PO1.

En annan förändring gäller ansökningarnas storlek. I de ansökningar som

lämnades in under år 2011 låg det genomsnittligt sökta ESF-stödet på en mer än

dubbelt så hög nivå (6,3 mnkr) som i ansökningar inlämnade under år 2008

(2,7 mnkr). Det kan antas till en del vara ett resultat av att man i flertalet Nuts 2-

regioner, med en under programperiodens gång ökad tydlighet, efterfrågat och

prioriterat projekt av strategisk karaktär – i praktiken ofta liktydigt med större

projekt och ett flertal samverkande aktörer (partnerskap).

Skillnader mellan Nuts 2-regionerna

Andelen beviljade ansökningar varierar avsevärt mellan regionerna – från 25% i

Västsverige till 42% i Östra Mellansverige. Det finns även tydliga skillnader när

det gäller hur stor andel av ansökningarna som fått avslag vid ESF-rådets

prövning respektive fallit bort efter strukturfondspartnerskapets prioriteringar.

Störst är skillnaderna mellan Övre Norrland och Stockholm där andelen avslag

vid ESF-rådets prövning varit 26% respektive 58% medan förhållandet varit

ungefär det omvända när det gäller den andel som fallit bort efter strukturfonds-

partnerskapets prioritering – 47% i Övre Norrland och 13% i Stockholm. 13

13

Ansökningsomgångarna inom Socialfonden har i huvudsak varit regionala, dvs. omfattat en

specifik region, men det har även förekommit interregionala och nationella ansöknings-

omgångar.Det begränsade antal ansökningar/projekt som här och i senare sammanställningar

redovisas som ”nationella/interregionala” hör i huvudsak till dessa ansökningsomgångar och har

redovisat att projektinsatserna ska omfatta flera eller samtliga Nuts 2-regioner.


13

Figur 2.4: Utfall för samtliga registrerade ansökningar om ESF-finansiering av genomförandeprojekt inom PO1. Jämförelse mellan Nuts 2-regionerna. ((N=2121. Inom parentes anges antal registrerade ansökningar)

Det finns en rad tänkbara, bidragande orsaker till att utfallet av ESF-rådets

bedömning sett olika ut i regionerna. Skillnader ifråga om utlysningarnas

utformning, inslag av oerfarna ansökare och otillräckligt underbyggda

ansökningar samt hur högt ESF-rådet ställt kraven i förhållande till aktuella

programkriterier, är några exempel. Även processen från inlämnad ansökan till

beslut om avslag har kunnat se olika ut, bl.a. när det gäller återkopplingen till

ansökare om behov av kompletteringar alternativt grundläggande brister

(signaler som kunnat leda till att ”svaga” ansökningar återtagits).

Skillnader mellan olika kategorier av ansökare

Andelen bifall har varit lägst (23%) för de ansökningar som lämnats av privata

företag. Hälften har fallit bort redan vid ESF-rådets laglighetsbedömning. En

viktig förklaring är att det bland ansökarna från den privata sektorn funnits ett

inslag av ”engångsansökare” med otillräckliga kunskaper om Socialfonden och

aktuella, regionala prioriteringar. Främst under programperiodens inledning

gjordes ett betydande antal små ansökningar (under 1 mnkr) varav den större

delen (67%) föll bort redan vid ESF-rådets prövning.

Högst (43%) har andelen bifall varit för regioner, kommunalförbund m.fl. vars

ansökningar i jämförelsevis stor utsträckning blivit prioriterade av struktur-

fondspartnerskapen. En förklaring kan vara att de regionägda projekten

vanligen involverat ett flertal nyckelaktörer och haft en tydlig långsiktig,

strategisk inriktning.

Figur 2.5: Andel beviljade genomförandeansökningar inom PO1. Jämförelse mellan ansökarkategorier. (Inom parentes anges antal registrerade ansökningar)


14

Beviljade projekt

PO1-projekt i de åtta Nuts 2-regionerna

Av de 649 PO1-projekt som beviljats har (okt 2013) ett begränsat antal (18)

avbrutits alternativt fått sina beslut om ESF-finansiering helt eller delvis hävda.

Dessa projekt ingår inte i den fortsatta redovisningen som därmed omfattar 631

genomförandeprojekt vilka sammanlagt beviljats ca 3,5 mdkr från Social-

fonden.

Stockholm och Västsverige är de två regioner som, utifrån den på sidan 10

beskrivna fördelningsmodellen, fått störst tilldelning av programmedel.

Stockholmsregionen skiljer ut sig genom att ha ett i förhållande till regionens

storlek begränsat antal projekt vars genomsnittliga budget i gengäld är mer än

tre gånger så hög som för projekten i övriga regioner.

Tabell 2:1 PO1-projekt i de åtta Nuts 2-regionerna. Antal och beviljade ESF-medel. (Exkl avbrutna/hävda, N=631)

Region Tot bevilj. ESF-medel

(mnkr)*

Andel av tot bevilj. ESF-

medel

Antal beviljade projekt*

Genomsn per projekt (mnkr)

Övre Norrland 163 5% 68 2,4

Mellersta Norrland 114 3% 43 2,7

Norra Mellansverige 263 8% 66 4,0

Östra Mellansverige 530 15% 122 4,3

Stockholm 753 22% 47 16,1

Småland och Öarna 286 8% 72 4,0

Västsverige 676 19% 116 5,8

Sydsverige 471 13% 76 6,2

Nat/interreg 239 7% 21 11,4

Totalt 3494 100% 631 5,5

Utöver vad som framgår av Tabell 2.1, kan nämnas att de tre budgetmässigt

största PO1-projekten svarar för en större del (154 mnkr) av beviljade ESF-

medel än de 150 budgetmässigt minsta (149 mnkr).14

Rättvisande jämförelser

mellan t.ex. Nuts 2-regioner eller olika kategorier av projektägare kräver därför

att hänsyn tas till både antal projekt och storleken av beviljade ESF-medel.

De beviljade projektens planerade genomförandetid är i genomsnitt cirka 22

månader15

. Projekt för vilka ansökningarna lämnades under åren 2010-2011 –

då man i flertalet Nuts 2-regioner helt övergått till utlysningar inkluderande en

s.k. mobiliseringsfas – har en planerad genomförandetid som i genomsnitt är

ungefär 4 månader längre (24 månader) än för de projekt där ansökningarna

gjordes under åren 2008-2009.

Projektägare

Bland de 439 olika projektägare som står bakom de 631 projekten återfinns,

förutom kommuner och regioner, allt från lokala företag och ideella föreningar

till storföretag och nationella myndigheter som Försäkringskassan och

14 De tre största PO1-projekten är ”VästKraft” (Göteborgsregionens kommunalförbund, GR/49,9

mnkr), ”Kompetenslyftet eHälsa i primärvården” (Landstinget Stockholms län/47,2 mnkr) och

SOL-projektet kopplat till Scania (Länsstyrelsen i Stockholm/56,8 mnkr). 15 Projekt med ”särskild inriktning inom PO1” ingår inte i denna siffra.


15

Arbetsförmedlingen. Figur 2.6 beskriver PO1-projektens fördelning mellan

olika typer av projektägande organisationer.16

Figur 2.6: Beviljade PO1-projekt fördelade mellan olika typer av projektägande organisationer. (N=631)

Ca 200 projekt, dvs en knapp tredjedel av samtliga, har (168 olika) privata

företag som ägare.17

Den genomsnittliga budgeten är lägre (4,4 mnkr) än för

samtliga projekt (5,5 mnkr).

187 kommunägda projekt fördelar sig mellan 100 olika kommuner och fyra

kommunägda bolag. Nio kommuner står som ägare i fyra projekt eller fler –

dock ofta genom olika förvaltningar/stadsdelar.18

Den genomsnittliga budgeten

(5,6 mnkr) ligger på ungefär samma nivå som för samtliga projekt.

Ett 40-tal regioner, kommunalförbund m. fl. svarar för sammanlagt 86 projekt

och finns med som ägare till tre projekt eller fler i var och en av Nuts 2-

regionerna. Även här finns ett antal återkommande projektägare, främst

Göteborgsregionens kommunalförbund (9), Västra Götalandsregionen (8),

Regionförbundet i Kalmar län (7) samt Region Skåne (4). Projektens genom-

snittliga budget är 7,6 mnkr, dvs. högre än totalgenomsnittet.

Tillsammans svarar kommuner och regioner för 43% (273) av samtliga

genomförandeprojekt inom PO1 och närmare hälften av de ESF-medel som

beviljats dessa projekt (jämför bilagetabell B1).

Kommuner och regioner som projektägare i de åtta Nuts 2-regionerna

Flertalet av de kommun- och regionägda projekten återfinns i de Nuts 2-

regioner som haft den största tilldelningen av ESF-medel, dvs. Västsverige,

Stockholm, Sydsverige och Östra Mellansverige.

Kommunernas och regionernas relativa betydelse som projektägare varierar

dock påtagligt mellan enskilda regioner. I t.ex. Norra Mellansverige svarar de

för närmare hälften av samtliga projekt och två tredjedelar av totalt beviljade

ESF-medel för PO1-projekt. För Stockholmsregionen är motsvarande andelar

16 Kategoriseringen av organisationstyper utgår från de ansökande organisationernas juridiska

form – med undantag för ett begränsat antal, av kommuner eller regioner helägda bolag vilka i

den följande redovisningen förts till kategorierna ”kommuner/regioner”. 17 Näringslivsbolag, företagarföreningar, IUC m.m.svarar för en tredjedel av de beviljade

projekten inom denna kategori. 18 De kommuner som är projektägare i flest projekt är i tur och ordning Örebro (11), Göteborg (10),

Kristianstad (8), Stockholm (6), Sundsvall (5), Gävle (5), Karlskoga (5), Uppsala (5) och Malmö (4).


16

betydligt lägre, 30% respektive 34%. Skillnaderna återspeglar både att

kommuner och regioner varit mindre aktiva som ansökare i vissa Nuts 2-

regioner än i andra och att de varit olika framgångsrika i att få ansökningar

beviljade.19

I följande figur beskrivs hur stor del av de beviljade PO1-medlen i enskilda

Nuts 2-regioner som gått till projekt med kommuner eller regioner som ägare.

Figur 2:7: Beviljade ESF-medel till PO1-projekt ägda av kommuner och regioner respektive övriga ägarkategorier. Fördelning inom Nuts 2-regionerna och totalt. (mnkr)

Näringslivsinriktade projekt

Kompetensutveckling inom olika sektorer

Ungefär en fjärdedel av de kommunägda (28%) och regionägda (25%)

projekten är helt näringslivsinriktade, dvs. företag och anställda inom den

privata sektorn har utgjort de primära målgrupperna för insatserna.

Förutom de projekt vars insatser tydligt avser verksamheter och deltagare inom

en sektor finns närmare ett 100-tal projekt som omfattar aktiviteter för

verksamheter och anställda/medarbetare inom flera olika sektorer. Det kan då

t.ex. vara fråga om projekt riktade mot ”frontlinjebyråkrater” eller andra

nyckelaktörer inom områden som förutsätter eller främjas av samverkan över

sektorsgränser. Integration av nyanlända, rehabilitering, övergången

skola/arbetsliv, antidiskriminering/likabehandling och utveckling av regionala

strategier för kompetensförsörjning är några exempel på sådana områden. (I

senare avsnitt beskrivs ytterligare några typer av tvärsektoriella projekt.)

Av de 43 tvärsektoriella projekt som ägs av kommuner eller regioner är 23

delvis näringslivsinriktade och ingår därför i den fortsatta redovisningen.

Tabell 2.2 beskriver, för samtliga kategorier av projektägare, inom vilka

sektorer projektens kompetensutvecklande insatser har genomförts. Längst ned i

tabellen redovisas hur ESF-medlen inom programområdet kompetens-

försörjning, PO1, är fördelade mellan projekt med olika inriktning. Där kan bl.a.

utläsas att närmare hälften av samtliga genomförandeprojekt är helt näringslivs-

inriktade och tillsammans svarar för 43% av totalt beviljade ESF-medel inom

PO1.

19 Jämför bilagetabell B2.


17

Tabell 2.2 Beviljade genomförandeprojekt inom PO1. Fördelade efter kategori av projektägare och sektor inom vilken verksamheten bedrivits.

Sektor inom vilken projektet bedrivits

Projektägare Privat sektor

Kommuner, landsting/ regioner

Statl my, univ o högsk samt

övriga(2)

Ideell sektor

Tvär-sektoriella

Totalt

Privata företag 166 7 1 2 22 198

Kommuner 54 109

24 187

Regioner, kommunalförbund m fl 21 46

19 86

Statliga myndigheter, univ/ högsk. 2 3 6 13 24

Ek för. 27

4 6 37

Ideella för. o stiftelser, kyrkl församl mm 40 8

37 14 99

Totalt antal projekt 310 173 7 43 98 631

Andel av samtliga projekt 49% 27% 1% 7% 16% 100%

Andel av tot bevilj ESF-medel 43% 30% 1% 5% 20% 100%

Näringslivsinriktade projekt fördelat över landet

Figur 2.8 beskriver hur beviljade ESF-medel inom de enskilda Nuts 2-

regionerna fördelar sig mellan olika sektorer. Regionerna redovisas i fallande

ordning efter storleken av det stöd som utgått till helt näringslivsinriktade

projekt (genomförda inom den privata sektorn).

Inslaget av helt näringslivsinriktade projekt med kommuner/regioner som ägare

är – relativt sett – störst i Norra Mellansverige och Östra Mellansverige, minst i

Stockholm. Stockholmsregionen och de projekt som beviljats inom nationella

utlysningar ligger på motsvarande sätt högst när det gäller projektverksamhet

inom den ideella sektorn.20

Östra Mellansverige och Västsverige är de regioner där helt näringslivsinriktade

projekt beviljats det i absoluta tal största ESF-stödet, ca 300 mnkr vardera.

När det gäller projekt inriktade mot verksamheter och anställda inom

kommuner och regioner ligger Stockholm, Västsverige och Sydsverige högst,

både i absoluta och relativa tal.

Figur 2.8: Beviljade ESF-medel till genomförandeprojekt inom PO1 i de åtta Nuts 2-regionerna. Fördelning efter sektorsinriktning.

(Underlaget till detta diagram återfinns i bilagetabell B3)

20 Jämför bilagetabell B3.


18

Företagsinterna respektive flerföretagsprojekt

En mindre del (ca 20%) av de helt näringslivsinriktade projekten kan beskrivas

som ”företagsinterna”, dvs. insatserna har uteslutande riktas till chefer/

medarbetare inom projektägarens egen verksamhet, t.ex. vid ett eller flera

arbetsställen inom företaget, butikskedjan, koncernen. Totalt rör det sig om 66,

ofta budgetmässigt små, projekt som sammanlagt beviljats drygt 80 mnkr i

ESF-finansiering.

Vanligen har dock projekten omfattat flera företag i varierande antal. De helt

näringslivsinriktade projekt som ägs av kommuner eller regioner hör givetvis

till denna kategori. Vilka företag/verksamheter som deltagit i dessa

”flerföretagsprojekt” har oftast styrts av geografiska gränser, bransch-

tillhörighet och/eller företagsstorlek. Även medlemskap eller annan koppling

till lokala/regionala företagarföreningar, företagskluster, nätverk etc. har kunnat

vara en förutsättning för deltagande.

Flerföretagsprojekten ägs i de flesta fall av näringslivs- och servicebolag,

branschorganisationer, företagarföreningar och olika former av företagsnätverk

(inklusive IUC, handelskamrar, arbetsgivarringar etc.) samt studieförbund och

folkhögskolor. I den följande redovisningen återfinns dessa projektägare

uppdelade på ekonomiska föreningar, ideella föreningar respektive kategorin

privata företag.

Kommuner och regioner är projektägare i 75 av totalt 241 (31%) flerföretags-

projekt och har beviljats drygt 500 mnkr (34%) av de totalt 1,5 mdkr som utgått

till näringslivsinriktade projekt. Ägarbilden i övrigt framgår av följande tabell.

Tab 2.3: Antal näringslivsinriktade projekt inom PO1 och beviljat ESF-stöd. Fördelning efter typ av projektägare.

Projektägare (organisationstyp) Antal projekt

(%) Tot beviljat ESF-stöd

(mnkr)

(%) Genomsn. ESF-stöd/proj.

(mnkr)

Ekonomisk förening 27 9% 104 7% 3,8

Ideella föreningar , stiftelser, kyrkl. församl. m fl (inkl fackl. org.) 40 13% 187 12% 4,7

Kommuner 54 17% 269 18% 5,0

Regioner, kommunalförbund m fl 21 7% 244 16% 11,6

Privata företag och org. 166 54% 645 43% 3,9

Statliga myndigheter, univ o högsk 2 1% 66 4% 33,2

Totalt 310 100% 1514 100% 4,9


19

Kommun- och

regionägda projekt med

näringslivsinriktning

Överblick

Kommuner och regioner21

står bakom ett knappt 100-tal helt eller delvis

näringslivsinriktade projekt. Variationen är stor vad gäller omfattning,

insatsernas utformning, samverkande aktörer m.m. Projektens budget varierar

mellan 0,5 mnkr och ca 50 mnkr, planerat antal deltagare mellan ett trettiotal

och 4 500. En del av projekten är inriktade på individinriktad kompetens-

utveckling med ett standardbetonat upplägg. Andra har en sammansatt målbild

och inrymmer aktiviteter av flera olika slag.

För att trots mångformigheten kunna ge en någorlunda överskådlig bild av

denna ”projektmassa” beskrivs de helt näringslivsinriktade projekten respektive

de som arbetat tvärsektoriellt, var för sig. En inledande överblick ges av

nedanstående tabell.

Tabell 3.1:Helt respektive delvis näringslivsinriktade projekt inom PO1.

Antal projekt

Tot. ESF-medel (mnkr)

Helt näringslivsinriktade projekt 310 1514

- varav kommun/regionägda

- % av samtliga näringslivsinriktade

75

24%

513

34%

Tvärsektoriella/delvis näringslivsinriktade projekt 64 498


- % av samtliga tvärsektoriella, delvis näringslivsinriktade

23

36%

146

29%

Fördelning över landet

De sammanlagt 75 kommun- eller regionägda näringslivsprojekten är ojämnt

fördelade över landet och ”saknas” helt i två Nuts 2-regioner där det i gengäld

finns andra stora projektägare. Den ena regionen är Mellersta Norrland där IF

21 Se inledande definition sidan 7.

KAPITEL

3


20

Metall är ägare i sex av sammanlagt nio projekt. (Detfinns dock ett par tvär-

sektoriella projekt som inkluderar näringslivet.) Den andra är Stockholm där

fyra av totalt åtta flerföretagsprojekt är branschorganiserade, ett är inriktat på

den tunga fordonsindustrin medan tre projekt med bredare inriktning har

genomförts av IF Metall (ca 30 mnkr) och Företagsakademin AB (två projekt,

totalt 80 mnkr).

Tabell 3.2: Näringslivsinriktade projekt inom PO1, regionfördelat. Antal och beviljade ESF-medel. Samtliga respektive kommun/regionägda.

Samtliga näringslivsprojekt varav kommun- eller regionägda

Region Antal Beviljade ESF-medel (mnkr)

Antal % av tot

Beviljade ESF-medel

(mnkr)

% av tot

Övre Norrland 35 90 7 20% 22 25%

Mellersta Norrland 20 56 0 0% 0 0%

Norra Mellansverige 49 168 20 41% 100 60%

Östra Mellansverige 73 297 22 30% 133 45%

Stockholm 9 218 0 0% 0 0%

Småland och Öarna 41 167 6 15% 32 19%

Västsverige 48 288 7 15% 100 35%

Sydsverige 31 199 12 39% 113 57%

Nat/interreg 4 32 1 25% 12 38%

Totalt 310 1514 75 24% 513 34%

Projektens inriktning och geografi

I tabell 3.3 är de kommun- eller regionägda näringslivsprojekten grupperade

utifrån geografisk avgränsning och de branscher/verksamhetsområden som

insatserna riktats till. Här finns ett tydligt mönster. De, oftast relativt små,

projekt som genomförts i en eller några närliggande kommuner har främst vänt

sig till det lokala näringslivets mikro- och småföretag, oberoende av bransch.

Projekt som arbetat med en vidare geografisk avgränsning, t.ex. en region eller

ett län, har i allmänhet varit betydligt större och i de flesta fall riktats till företag

inom en viss sektor eller bransch.

Tabell 3.3: Kommun-/regionägda näringslivsprojekt fördelade efter bransch/verksamhetsområde och geografisk avgränsning.

Bransch/verksamhetsområde

Geografisk avgränsning Bransch-mix

Industri/ tillverkn

Annan inriktning

Antal projekt, totalt

ESF-stöd totalt

(mnkr)

ESF-stöd

% av tot.

Lokala projekt

(”inom kommunens gränser”) 20 8 3 31 117 23%

Mellankommunala projekt

(närliggande kommuner) 9 4 2 15 79 15%

Regionala projekt

(inkl län, läns-/regiondelar) 9 12 8 29 317 62%

Totalt 38 24 13 75 513 100%

ESF-stöd totalt (mnkr) 210 241 61

% 41% 47% 12%


21

Lokala projekt

I 31 av de 75 näringslivsprojekten har kompetensutveckling uteslutande

erbjudits till ägare/chefer och anställda i företag inom den projektägande

kommunens egna gränser.

Branschmix (20)

Flertalet (20) av dessa projekt har vänt sig till mikro- och småföretag vilka

representerat en ”mix” – eller ej närmare redovisad fördelning – av branscher.

I hälften av fallen är det fråga om budgetmässigt relativt små (ca 3 mnkr eller

mindre) projekt där antalet medverkande företag varierat mellan fem och ett

drygt 20-tal, antalet deltagare mellan 30 och drygt 200. Samverkanspartner har i

första hand utgjorts av företagarföreningar, lokala näringslivsbolag och (i

varierande utsträckning) fackliga organisationer vilka medverkat på olika sätt i

analysarbete/förprojektering och genomförande. Projekten är med något

undantag lokaliserade till Dalarna och beviljades inom tre av de ansöknings-

omgångar som genomfördes i Norra Mellansverige under 2008 och 2009.

Större projekt med denna breda inriktning (10) återfinns i tre regioner,

Sydsverige, Östra Mellansverige och Norra Mellansverige. Budgeten för dessa

projekt ligger mellan 4 och 24 mnkr. De har redovisat mellan 350 och ca 670

deltagare från allt mellan 12 och ca 200 företag – främst solo-, mikro- och

småföretag (under 50 anställda). Kretsen av samverkanspartner har ofta

inkluderat regionala aktörer. Jämfört med många mindre projekt finns dessutom

i regel en tydligare och mer omfattande plan för arbetet med jämställdhets-

integrering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning samt ett

eller flera av programkriterierna, dvs. innovativ verksamhet, lärande miljöer,

samverkan och strategisk påverkan.

Lokala industriprojekt (8)

Åtta lokala projekt med en budget mellan 0,6 och 5 mnkr har erbjudit

kompetensutveckling för chefer och anställda i ett begränsat antal små, medel-

stora eller stora industri-/verkstadsföretag.

De flesta av dessa projekt tillkom i spåren av finanskrisen 2008-2009 – men

genomfördes delvis när återhämtningen inletts. I ansökningarna hänvisas bland

annat till aktuella/hotande varsel eller en allmänt hårdnande konkurrens

(regionalt, nationellt eller internationellt) och de medverkande företagens

strategiska betydelse för kommunens utveckling

Lokal service och handel (3)

I kategorin mindre lokala projekt ingår även tre projekt (0,6-3,0 mnkr) där

målgruppen för kompetensutvecklingsinsatserna begränsats till företag/

egenföretagare och anställda inom lokal service och handel.

Mellankommunala projekt

15 projekt omfattar företag i flera närliggande kommuner. Budgeten varierar

mellan knappt 1 mnkr och 12 mnkr. Planering och genomförande har skett i

nära samverkan med övriga berörda kommuner och andra lokala eller regionala

aktörer.

Branschmix (9)

Liksom för de lokala projekten gäller att insatserna i de flesta fall riktats till

företag och anställda inom flera olika branscher. Projekten, vars budget ligger

mellan 0,7 mnkr och 12 mnkr, har enskilda kommuner som ägare.


22

Industri- eller annan särskild inriktning (6)

Fyra projekt har varit inriktade på företag inom industri/verkstad medan två

återfinns inom mer specifika verksamhetsområden/branscher (testverksamhet

och energibranschen). Samtliga projekt är kommunägda och har en budget

mellan 3,8 mnkr och 8,8 mnkr.

Regionala projekt

29 projekt har en vidare geografisk avgränsning, dvs. regioner, län eller större

regiondelar, och i genomsnitt en väsentligt större budget.

Industriprojekt (12)

Knappt hälften av dessa projekt är riktade till industri-/teknikföretag, bland

annat inom fordonsindustrin och dess underleverantörsled. Flertalet inleddes

under år 2009 (alternativt innebar en fortsättning av projektverksamhet som

inletts detta år) med ett uttalat syfte att möta finanskrisens effekter för anställda

inom tillverkningsindustrin. Budgeten ligger mellan drygt 5 mnkr och knappt 50

mnkr. Sju av de 12 projekten har regioner eller kommunalförbund som ägare,

fem ägs av kommuner.

Branschmix (9)

Nio regionala projekt har en branschmässigt bred inriktning, i flera fall med en

tydlig mikro- och/eller småföretagsprofil. Merparten av de nio projekten ägs av

regioner eller kommunalförbund och budgeten ligger mellan ca 1 mnkr och 30

mnkr.

Projekt inom besöksnäringen m.m.(7)

Sju kommun- eller regionägda projekt gäller besöksnäringen.22

Tillsammans har

de beviljats 38 av de 86 mnkr som gått till de totalt 15 projekten inom

besöksnäringen.23

Städbranschen (1)

Ett av de regionala projekten har syftat till att, i samverkan med bl.a. fack,

arbetsförmedling, försäkringskassa samt ett 40-tal städföretag, utveckla en

modell för hälsofrämjande ledarskap, utbildning/träning av hälsoinspiratörer

m.m.

Projektens mål och syften

De beviljade ansökningarnas beskrivningar av projektens mål och syften

varierar ifråga om utförlighet och precision, bl.a. beroende av om de föregåtts

av förprojekteringar eller ej. De följande exemplen har valts för att illustrera

vanliga teman och tyngdpunkter i målbeskrivningarna.

Mål i förhållande till företag och enskilda deltagare

För en stor del av näringslivsprojekten är de mål- och syftesbeskrivningar som

gjorts i de godkända ansökningarna mycket likartade och speglar – inte sällan

ordagrant – programdokumentets och utlysningstexternas formuleringar om att

deltagarna ska utvecklas i takt med arbetslivets krav och att projekten ska bidra

till ökad omställningsförmåga hos företag och anställda.

22

Inklusive två på varandra följande projekt med samma projektägare. 23 I några ansökningar nämns att även offentliganställda vid turistbyråer och kommun-

förvaltningar kan komma att omfattas av kompetensutvecklingsinsatser. Samtliga projekt inom

besöksnäringen har ändå – för överskådlighetens skull - kategoriserats som näringslivsinriktade.

De övriga åtta projekten har främst ägts av näringslivsbolag, företagar- och intresseföreningar –

därav åtminstone tre med särskild inriktning på turism/besöksnäring (Visit Nyköping, Öppen

Skärgård ek. för., Turismakademin Uppsala län).


23

Utbildningarna ska öka individens anställningsbarhet och motverka sårbarhet. Företagen behöver öka sin kompetens inom flera områden bl.a. ledarskap, IT och marknadsföring. Kompetensförsörjning och entreprenörskap i småföretag II, Örebro kommun

Syftet med Exportkompetens Skåne är att deltagande individer efter projektet ska ha stärkt sin position på arbetsmarknaden och företag ha stärkt sin konkurrenskraft. Exportkompetens Skåne, Region Skåne

De övergripande målen för projektet är att skapa tillväxt och stärka företags-utvecklingen i små ägarledda företag i regionen. ...Även de anställda får kompetens-utveckling för att kunna ta mera ansvar och bli mer delaktiga i företagets styrning och utveckling. Aktiv ledarskapsutveckling för företag, Flens kommun

Främst i de ansökningar som lämnades under slutet av 2008 och under första

halvåret 2009 hänvisas dessutom i varierande ordalag till ökat konkurrenstryck,

risk för eller redan vidtagna varsel m.m. Höjd kompetensnivå hos berörd

personal ska bidra till att stärka företagens konkurrenskraft och samtidigt

förbättra de anställdas möjligheter till nya jobb om lagda varsel skulle utlösas.

Att underlätta för anställda i 12 fordonsftg att utvecklas i takt med arbetslivets krav. Att undvika kompetensgap och via kompetensutv. säkra tillgången på arbetskraft då konjunkturen vänder. En strategisk möjlighet för ftg att använda tiden till kompetens-utveckling för att undvika uppsägningar.

FKG 09, Region Blekinge

Projektet syftar till att möta lågkonjunkturen genom att höja kompetensen hos anställda inom främst tillverkningsindustrin i Kronobergs län. Det skall bl.a. bidra till ökad rörlighet och större möjligheter till nya jobb för de anställda.

Industrikompetens Södra Småland, Regionförbundet södra Småland

Långsiktiga mål/effekter

Kompetensutvecklingsinsatserna genom PO1-projekten är tillfälliga och, för de

enskilda deltagarna, ofta av begränsad omfattning. Samtidigt är det en viktig

tanke i socialfondsprogrammet att projekten ska påverka verksamheter och

samhällsstrukturer långsiktigt. I många av de ansökningar och projekt-

beskrivningar som avser något större satsningar ägnas stort utrymme åt mot-

svarande frågor kring ”resultatens hållbarhet” och möjligheterna till strategisk

påverkan.

De förväntade effekterna på strukturell (”system”-)nivå gäller främst långsiktigt

förbättrade förutsättningar för kompetensförsörjning och kompetensutveckling

inom det lokala eller regionala näringslivet. På organisationsnivå kan det,

förutom att allmänt stärka företagens omställningsförmåga och konkurrenskraft,

t.ex. handla om att utveckla hälsofrämjande och inkluderande arbetsplatser

genom förändrad arbetsorganisation, ledarutveckling, attitydpåverkan etc.

I flertalet projekt lyfts även förväntade sidoeffekter av att deltagande företag/

anställda ges möjligheter till gemensamt lärande och att bygga kontakter/

nätverk som kan lägga grunden för framtida samarbete/samverkan.

... Här kommer att skapas nätverk mellan personer på alla nivåer i företagen på ett sätt som inte gjorts tidigare i våra kommuner, vilket kommer att leda till nya idéer, nya samarbeten och nya affärer och kanske även nya företag. SkåneAkademier 4-Yes, Staffanstorps kommun

Deltagande aktörer har starkt betonat betydelsen av samverkan för att mindre/ medelstora företag i södra Närke ska upplevas som en viktig aktör när stora företag söker underleverantörer. Mindre/medelstora företag i fem Sydnärkeskommuner individutv. inför omställn, Hallsbergs

kommun


24

Projektets syfte är att stödja utvecklingen inom och lärandet mellan små och medel-stora företag och dess medarbetare, så att de bättre kan möta omvärldens krav på kompetens och flexibilitet samt förändrade förutsättningar. Kompetensutveckling i Landskrona och Svalöv, Landskrona stad

Samverkanspartner och samverkansmål

”Utvecklad samverkan” beskrivs genomgående som avgörande både för

projektens genomförande och för möjligheterna att åstadkomma varaktiga

effekter. Samverkan är också det av Socialfondens programkriterier som så gott

som samtliga kommun- och regionägda projekt valt, eller i respektive utlysning

anmanats, att lyfta fram och utveckla i sina ansökningar om ESF-finansiering.

Samverkan i de mindre, lokala projekten har främst handlat om att lokala

aktörer på olika sätt medverkat i arbetet med planering och genomförande av

kompetensutvecklingsinsatserna.

I större projekt som omfattat flera kommuner, regiondelar eller regioner har

även ingått som mål att utveckla befintliga – eller skapa ”nya” – samverkans-

strukturer för kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Några projekt är

t.ex. särskilt inriktade på att utveckla arbetssätt och modeller för att tillgodose i

första hand de mindre företagens behov av flexibilitet i utbildningsinsatsernas

utformning, innehåll samt förläggning i tid och rum. I flera av dessa fall finns

kopplingar till pågående arbete kring regeringsuppdraget från 2010 att etablera

regionala kompetensplattformar ”för samverkan inom kompetensförsörjning

och utbildningsplanering på kort och lång sikt”. Ansvariga för plattformarna,

regioner respektive länsstyrelser, finns involverade i socialfondsfinansierade

projekt t.ex. som samverkanspartner eller i rollen som projektägare. 24

Transnationellt samarbete och utbyte

Andelen av näringslivsprojekten som planerat och budgeterat för ett trans-

nationellt samarbete/utbyte är låg (12%) jämfört med vad som gäller för övriga

PO1-projekt (31%). Detta bör ses mot bakgrund av att många projekt är

budgetmässigt små och/eller har tillkommit som svar på akuta behov vilket givit

begränsat utrymme för de förberedelser som ett transnationellt samarbete

kräver. Dessutom inleddes en majoritet av näringslivsprojekten under program-

periodens första del innan ESF-rådets strategi för ett förstärkt transnationellt

samarbete och social innovation (juni 2010) hunnit få genomslag och då det

fortfarande var relativt få PO1-projekt som hade en transnationell del i sin

ansökan.

De planerade aktiviteter som redovisas i beviljade ansökningar begränsar sig i

allmänhet till studieresor, projektbesök och andra former av erfarenhetsutbyte

kring frågeställningar och verksamhets-/utvecklingsområden som ligger nära

det egna projektet. System för lärlingsutbildning (ex.vis. Finlands läroavtals-

platser) och frågor kring generationsväxling är några exempel. I ett par fall har

det transnationella utbytet setts som en möjlighet att ”väcka målgruppens

intresse för en internationell marknad”.

Två av de större projekten har planerat för mer omfattande transnationella

aktiviteter. I det ena har syftet varit att genom samarbete med utbildnings-

organisationer och transnationella nätverk utveckla insatser för validering. I det

andra fallet har samarbete skett med ett regionalt utvecklingsbolag i Finland och

24 Kompetensplattformsuppdraget finansieras inom det statliga anslaget för regional tillväxt och ligger hos de

regionalt utvecklingsansvariga, dvs i fyra län hos regioner, i 13 län hos samverkansorgan/regionförbund, samt

i fyra län hos länsstyrelser. Regeringen har för perioden 2013-2016 avsatt 60 miljoner kronor för de 21

kompetensplattformarna att ansöka om i konkurrens, en satsning som samordnas av Tillväxtverket.


25

dess pågående kompetensutvecklingsprojekt vilket bl.a. inneburit träffar och

ömsesidiga studieresor, videkonferens, företagsbesök m.m.

De tvärsektoriella projekten, som beskrivs närmare i följande avsnitt, har i

betydligt större utsträckning valt att satsa på transnationellt samarbete. Av de

23 projekten har elva planerat för olika former av kunskaps- och erfarenhets-

utbyte via studieresor, seminarier, nätverksträffar, spridningskonferenser,

benchmarking m.m. I några fall hänvisas till etablerade nätverk och kopplingar

till pågående projekt inom andra program. Teman för det planerade

samarbetet/utbytet är t.ex. lärlingssystem, samverkan mellan privata och

offentliga aktörer, kompetensutveckling för lågutbildade, utveckling av

processtödjare och kompetensmäklare, ledarträning och coachningstekniker.

Tvärsektoriella projekt med näringslivsinriktning

Av det knappa hundratal PO1-projekt som förts till kategorin ”tvärsektoriella”

(jfr tabell 2.2) redovisar två tredjedelar (64) större eller mindre inslag av

aktiviteter riktade till företag och chefer/medarbetare inom privata företag.

Kommuner eller regioner har rollen som projektägare i 23 av dessa projekt, med

en sammanlagd budget på 146 mnkr. Projekten är av skiftande karaktär och

åtminstone tre ”huvudinriktningar” kan urskiljas.

Branschmixade projekt (8)

Åtta projekt (2,5-36,3 mnkr) är till större del organiserade som övriga närings-

livsprojekt med den skillnaden att även personal inom berörda kommuner (den

projektägande och i vissa fall även samverkande kommuner) omfattas av

insatserna. I ansökningarna framhålls genomgående betydelsen av möjlig-

heterna till lärande över sektorsgränser och att utveckla samverkan mellan

involverade kommuner. Flera av de större projekten har som huvudinriktning

att bidra till en långsiktig utveckling av stödstrukturerna för kompetens-

utveckling och kompetensförsörjning.

Projektet fokuserar på att motivera och implementera metoder och verktyg för en strategisk kompetensutveckling genom att utveckla och stärka de aktörer som agerar i stödstrukturens gränssnitt och därigenom understödja analysering, identifiering och tillgängliggörandet av behovsstyrda kompetensstödjande insatser....Målgrupp är ledning och medarbetare på små- och medelstora företag i tillväxtskapande branscher, teknikföretag samt offentlig verksamhet som står inför generationsväxling eller förändrat uppdrag. Projektet genomförs och resultaten sprids genom en bred samverkan med arbetsmarknadens parter och Göteborgsregionens tretton kommuner. Avancerad tillväxtorganisering, Business Region Göteborg AB

Målen i projektet är också: -att det etablerats ett "centrum för kompetensutveckling" som en del i det livslånga lärandet. -att få till stånd en konkret samverkan mellan arbetsplatser i västra Blekinge och närliggande arbetsplatser i Skåne via "centrum för kompetensutveckling". -att behov av ny personal med ny kompetens förmedlas till arbetsförmedlingen och utbildare för matchning/utbildning och rekrytering. Hållbar kompetensförsörjning i samverkan, Sölvesborgs kommun,

Syftet är att hitta samverkansformer, skapa mötesplatser och öka utbytet mellan olika aktörer, intressenter och partners. Projektet innehåller ett basprogram med anpassad utbildning och fyra valbara utvecklingsprogram samt forum där aktörer, intressenter och samverkanspartners kan mötas och utbyta erfarenheter med andra projekt – lokala, regionala och transnationella. ..Projektets breda referensgrupp består av representanter från 15 organisationer och kommer att påverka projektets förankring och spridning. InterCom – Competence and Interaction, Region Gotland


26

Projekt inom vård, omsorg, måltid (5)

I fem projekt (2,8-8,8 mnkr) utgörs målgruppen för kompetensutvecklings-

insatserna av såväl privat- som offentliganställda (i något fall även anställda

inom den ideella sektorn) inom vård och omsorg eller kök/servering.

Projektets primära målgrupp är serveringspersonal inom privat och offentlig sektor dvs. de som serverar och presenterar mat i restauranger och skolmatsalar. ... Projekt-deltagarna kommer att påverkas på flera sätt. Ytterst kommer de efter projektets slut att ha stärkt sin ställning på arbetsmarknaden. Dels genom att de skaffat sig viktiga yrkeskunskaper inom områden av stor strategisk betydelse – ekologiska livsmedel och bemötande - men också då de utvecklat sin yrkesstolthet, självkänsla, motivation och förmåga att lära nytt.

Hållbar kompetens – Ekologisk mat och bemötande i en bransch under omställning,

Göteborgs stad

Den primära målgruppen för kompetensutvecklingsinsatserna är 1055 av de drygt 4500 medarbetare som är anställda i de processer som jobbar med ”Äldres Bästa” och de svårt sjuka äldre inom Landstinget Blekinge, Karlskrona kommun och den privata vårdgivaren Hälsohuset för alla. Vi avser att kompetensutveckla en stor del av dessa inom projektperioden varav hälften via digitala medier och blended learning. ... Medarbetare inom samtliga yrkesroller måste ställa om sig för att bli ökat anställningsbara... KIVO – Kompetens i vård och omsorg, Landstinget Blekinge

Projekt inom likabehandling och hälsa (10)

Tio projekt är helt eller till stor del inriktade på insatser inom de av

programmets målområden (Mål 2 och 3) som gäller antidiskriminering/

likabehandling respektive förebyggande av sjukskrivningar.

I dessa projekt finns i allmänhet betydande inslag av kunskaps- och metod-/

modellutveckling samt tydliga ambitioner kring strategisk påverkan. Hälften av

projekten har även en transnationell del.

Med vårt projekt vill vi åstadkomma en attitydförändring i samhället som gör det enklare för romer att ta sig in på arbetsmarknaden. Rom san – är du rom? Göteborgs Stadsmuseum

Huvudsyftet är att prova metoder för att förebygga sjukdom och långtidssjukskrivning, att hjälpa kvinnor och män till en starkare position på arbetsmarknaden. Arbetsplatsutveckling Sjuhärad, Sjuhärads Kommunalförbund

Med högre beredskap i företaget kring psykisk ohälsa och en känsla av att kunna hantera problem kopplade till ämnet bättre så ökar företagets möjligheter att behålla medarbetare och göra dessa mer rustade för omställningar, samtidigt som tillgängligheten för sysselsatta personer med icke-synliga funktionshinder kan förbättras och sjukskrivningstalen minskar.

På rätt sätt sett – tillgängligt arbetsliv, Regionförbundet Västerbotten

Deltagande företag och medarbetare/chefer

Kommunernas och regionernas betydelse som ägare av näringslivsinriktade

projekt har i tidigare avsnitt beskrivits utifrån deras andel av samtliga sådana

projekt och tilldelade ESF-medel. För att komplettera bilden sammanfattas i

detta avsnitt tillgängliga uppgifter om antal berörda företag och enskilda

deltagare. Det bör betonas att dessa uppgifter endast beskriver projektens

”räckvidd” och inte ger underlag för jämförelser och slutsatser kring de

kompetensutvecklande insatsernas omfattning25

för t.ex. män respektive kvinnor

eller i olika regioner och sektorer/branscher.

25

I genomsnitt 18 timmar/deltagare enligt en uppgift i programutvärderingen.


27

Deltagande individer

Sammanlagt har de 631 beviljade projekten inom hela programområdet

kompetensförsörjning (exklusive avbrutna och hävda) i sina ansökningar räknat

med 365 000 deltagare varav ca 172 500 män (47%) och 192 500 kvinnor

(53%).26

Drygt hälften (ca 200 000) av deltagarna hänför sig till de helt eller delvis

näringslivsinriktade projekten, därav en dryg tredjedel till kommun- eller

regionägda projekt.

Tabell 3.4: Antal deltagare i samtliga PO1-projekt respektive helt/delvis näringslivsinriktade projekt. Regionjämförelse. (Uppgifter från beviljade PO1-ansökningar, exklusive avbrutna/ hävda projekt)

Region Samtliga projekt Näringslivsinriktade (helt el. delvis)

varav kommun- eller regionägda

Övre Norrland 17 371 10 417 4 730

Mellersta Norrland 11 329 5 927 282

Norra Mellansverige 27 031 18 091 11 436

Östra Mellansverige 47 621 34 870 20 226

Stockholm 72 646 34 126 0

Småland och Öarna 30 351 21 356 4 538

Västsverige 73 361 36 381 13 450

Sydsverige 57 109 24 141 14 782

Nat/interreg 28 140 19 654 600

Totalt 364 959 204 963 70 044

Andel kv 53% 39% 37%

Andel män 47% 61% 63%

I tabell 3.5 redovisas de helt respektive delvis näringslivsinriktade projekten var

för sig. Den låga andelen kvinnliga deltagare i de helt näringslivsinriktade

projekten (33%) är en följd av att flera av de mer omfattande projekten varit

riktade mot företag och anställda inom industri/tillverkning.

Bland de knappt 20 000 deltagarna i de tvärsektoriella, delvis näringslivs-

inriktade, projekten är könsfördelningen relativt jämn med en viss övervikt av

kvinnliga deltagare.

Tabell 3.5:Antal deltagare i helt eller delvis näringslivsinriktade projekt. Totalt och för kommun/regionägda projekt. (Uppgifter från beviljade ansökningar)

Antal deltagare

Andel män

Andel kv.

Antal proj Tot ESF-medel mnkr

Helt näringslivsinriktade projekt 140 400 67% 33% 310 1 514


- % av samtl näringslivsinriktade

50 689

36% 70%

30%

75

24%

512

34%

Tvärsektoriella/delvis näringslivsinriktade projekt 64 923 48% 52% 64 498


- % av samtl tvärsekt./delvis näringslivsinriktade

19 355

30% 45%

55%

23

36%

146

29%

26 Detta kan jämföras med SCBs uppgifter, redovisade i Socialfonden i siffror 2013. Enligt dessa

hade fram till den 31 mars 2013, då närmare 200 PO1-projekt ännu inte avslutats, totalt ca

267 000 personer (varav 56% kvinnor) deltagit i PO1-projekt .


28

Planerat och verkligt antal deltagare

Den föregående redovisningen bygger på de uppgifter som projektägarna

lämnat i samband med att deras ansökningar blivit beviljade. Fullständiga

uppgifter om det faktiska utfallet, dvs. antal registrerade deltagare i projektens

aktiviteter, kommer att finnas tillgängliga först när samtliga projekt gjort sin

slutliga inrapportering till SCB.

För en mindre del av projekten har en avstämning kunnat göras mot uppgifter i

de slutrapporter från avslutade projekt som varit tillgängliga via ESF-rådets

projektbank eller på annat sätt. Trots att det finns en viss osäkerhet även i dessa

siffror27

bör man kunna utgå från att de ger en mer korrekt bild än vad som varit

möjligt att ge i samband med ansökan om ESF-finansiering.

I de projekt där en sådan avstämning kunnat göras har det ”verkliga” deltagar-

antalet varit 14% lägre än det planerade. Det pekar mot att det slutligt redo-

visade antalet deltagare i de kommun- och regionägda näringslivsprojekten kan

komma att ligga på i storleksordningen 60 000, varav drygt 42 000 i helt

näringslivsinriktade projekt, övriga i tvärsektoriella.

Deltagande företag

I de beviljade ansökningar som avser kommun-/regionägda näringslivsprojekt

beräknas sammanlagt ca 3 300 företag få del av projektens insatser. (En mot-

svarande jämförelse som ovan, mellan planering och utfall, visar inte på några

betydande avvikelser.)

Uppgifterna om företagens storlek (antal anställda) är ofta inexakta och

begreppsanvändningen inte alltid den vedertagna. Dessutom är det bara ett fåtal

projekt som uteslutande riktats mot företag av en viss storlek. Bilden i stort är

dock att en majoritet av projekten främst vänt sig till solo/mikro och/eller

småföretag (0, 1-9 respektive 10-49 anställda) samtidigt som den mindre del av

projekten som främst arbetat mot små, medelstora och i vissa fall även stora

företag, svarar för huvuddelen av deltagarna i flerföretagsprojekten.

Branschfördelning

I hälften av näringslivsprojekten representerar de deltagande företagen en ”mix”

av olika branscher, oftast med inriktning på solo/mikro och/eller småföretag

(under 50 anställda). Tillgängliga uppgifter om deltagande företag talar för att

typiska småföretagsbranscher som detaljhandel och service, hotell och

restaurang m.m. dominerar.

Av tabell 3.6 framgår vidare att en tredjedel av de kommun/regionägda närings-

livsprojekten är inriktade mot industri/tillverkning och svarar för ca 60% av

samtliga deltagare. (För en detaljerad beskrivning av deltagarsammansättningen

i samtliga PO1-projekt hänvisas till skriften Socialfonden i siffror, 2013.)

27 I flera slutrapporter beskrivs bl.a. svårigheterna att vid summeringen av gjorda insatser hålla

reda på antal ”kursplatser” respektive antalet personer som deltagit vid ett eller flera utbildnings-

tillfällen. Ofta nämns även problem med ofullständiga närvarolistor vid vissa typer av

utbildningsinsatser.


29

Tabell 3.6: Kommun- eller regionägda näringslivsprojekt fördelade efter branschinriktning. Antal deltagande företag och antal deltagare.

Branschinriktning (motsv) Projekt Företag Deltagare Tot ESF-stöd

Antal % Antal % Antal % mnkr %

Branschmix 38 51% 2115 65% 16316 32% 210 41%

Industri/tillverkning 24 32% 587 18% 30136 59% 241 47%

Besöksnäringen inkl event-/ evenemang (1) 7 9% 469 14% 3015 6% 38 7%

Detaljhandel och service 3 4% 41 1% 335 1% 6 1%

Övrigt: lokalvård (1), testverksamhet (1), energisektorn (1) 3 4% 63 2% 887 2% 18 4%

Totalt 75 100% 3275 100% 50689 100% 513 100%


30

Avslutande

kommentarer

Kommuner och regioner som näringslivsinriktade projektägare

Huvuddelen av de kommun- och regionägda projekten inom Socialfondens

programområde 1, kompetensförsörjning, har riktats till verksamheter och

anställda inom kommuner och landsting.

Som framgått av denna rapport har kommuner och regioner i betydande

omfattning även medverkat som ägare i projekt syftande till att möta närings-

livets behov av kompetensförsörjning. Till detta kan läggas att det ofta finns en

nära samverkan eller andra kopplingar – exempelvis genom finansiering och

representation i styrelser – mellan kommuner och regioner respektive de lokala

näringslivsbolag, företagarföreningar, arbetsgivarringar etc. som står bakom ett

stort antal näringslivsinriktade PO1-projekt.

Varför så stora regionala skillnader?

Det finns betydande skillnader över landet både ifråga om de näringslivs-

inriktade projektens andel av det totala ESF-stödet och i vilken utsträckning

dessa projekt haft kommuner/regioner som ägare. Kommuner och regioner har

varit mindre aktiva som ansökare i vissa Nuts 2-regioner än i andra och det har

även funnits tydliga skillnader ifråga om hur stor andel av deras inlämnade

ansökningar och totalt sökta ESF-medel som blivit beviljade.

Det finns många tänkbara orsaker till dessa skillnader. Att vissa regioner men

inte andra har genomfört s.k. varselutlysningar kan t.ex. ha bidragit till den

ojämna fördelningen av kommun-/regionägda projekt med inriktning mot

industri-/teknikföretag.

Främst under programperiodens inledning fanns också skillnader mellan

regioner ifråga om hur tydligt kraven på projektens ”strategiska potential”

framgick av utlysningstexter och övriga information till potentiella ansökare.

Det har sannolikt bidragit till att flertalet av de mindre lokala projekten

beviljades redan under 2008/2009 och var koncentrerade till vissa regioner.

Enskilda kommuner och regioner (regionförbund m.fl.) har, bl.a. genom tidigare

projektägarskap inom Socialfonden, byggt upp kompetens, nätverk och

”agendor” som gjort dem till återkommande och konkurrenskraftiga ansökare.

För att fullt ut kunna värdera betydelsen av dessa och andra möjliga förklaringar

till kommuners och regioners varierande betydelse som projektägare skulle det

KAPITEL

4


31

krävas en grundlig analys av förutsättningarna i enskilda Nuts 2-regioner.

Frågeställningarna skulle då bl.a. gälla potentiella projektaktörer och alternativa

finansieringskällor, hur projektidéer initierats och formats utifrån identifierade

lokala/regionala behov samt utlysningarnas utformning och strukturfonds-

partnerskapets prioriteringar i de olika regionerna.

Vilka har motiven varit för kommunerna att gå in som

projektägare?

Att vissa kommuner men inte andra valt att ansöka om ESF-medel för närings-

livsinriktade projekt kan ha flera förklaringar. Det är dock ofta svårt att utifrån

bakgrundsbeskrivningen i ansökningar och enskilda slutrapporter få en tydlig

bild av vilka aktörer som i enskilda fall varit pådrivande vid utvecklingen av en

första projektidé och vilka faktorer som varit avgörande för att kommunen gått

in som projektägare.

I vissa fall beskrivs ägarskapet i lokalt inriktade projekt som en del i en

”offensiv” strategi för att utveckla kommunernas kontakter med det lokala

näringslivet och insatser för att bidra till dess kompetensförsörjning. Avsaknad

av andra lämpliga eller intresserade projektägare har här sannolikt kunnat vara

en viktig faktor tillsammans med att de aktuella kommunerna haft egen eller

upphandlad kompetens och resurser för de uppgifter som följer med rollen som

projektägare (koordinering, upphandling av utbildningar, redovisning till ESF-

rådet och SCB etc.). Projekten inom besöksnäringen med dess dominerande

inslag av solo-/mikro-/småföretag spridda mellan en rad olika branscher kan ses

som exempel på detta.

Även de likviditetskrav som följer med att driva ett socialfondsprojekt har

kunnat vara avgörande för att en kommun, och inte någon av dess samverkans-

parter i ett projekt, tagit rollen som ägare.

Resultat och effekter

Den genomgång av tillgänglig projektinformation som gjorts för denna rapport

ger inte – och har inte syftat till att ge – underlag för att belysa de kommun- och

regionägda projektens resultat och effekter. Uppgifter om antal medverkande

företag och enskilda deltagare, kursbeskrivningar och resultat från deltagar-

enkäter m.m. kan ge en bild av kompetensutvecklingsinsatsernas omfattning,

innehåll och hur genomförandet ”fungerat”. De säger däremot inte så mycket

om eventuella långsiktiga effekter för medverkande företag och enskilda del-

tagare – än mindre om projekten på något varaktigt sätt påverkat ”samverkans-

strukturer” m.m. kring kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Försök

att besvara denna typ av frågor kräver andra ansatser och ett mer långsiktigt

perspektiv än i de ofta begränsade utvärderingarna på projektnivå.

I slutrapporten från den oberoende utvärderingen av Socialfonden28

görs en

samlad bedömning att insatserna inom programområde 1 har bidragit till

positiva effekter på individnivå men att avtrycket på organisations- och

strukturnivå är svagare.

Uppskattningen av effekterna på individnivå bygger på en jämförelse mellan

utvecklingen för deltagare i PO1-projekt och för en jämförelsegrupp av

personer som inte deltagit i sådana projekt men i övrigt är så lika projekt-

deltagarna som möjligt. Med denna jämförelse som underlag drar man slut-

satsen att deltagande i PO1-projekt bidragit till en positiv löneutveckling och till

28 Utvärdering av Europeiska socialfonden i Sverige. Slutrapport. Ramböll, dec 2013


32

en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Tolkningen får stöd av de bedömningar

som temagruppen ”Tema A & O” har redovisat utifrån flera studier29

men

åtföljs också av ett par reservationer. Utvärderarna pekar på möjliga

selektionseffekter30

och att man kan ifrågasätta rimligheten i att de observerade

löneskillnaderna på sex procent helt kan tillskrivas de i genomsnitt 18 timmar

av kompetensutveckling som kommit projektdeltagarna till del.

Effekterna på organisations- och strukturnivå har bedömts med hjälp av en

enkät till projektledare, projektägare och Socialfondsprogrammets genom-

förandeorganisation samt en kvalitativ analys av ett antal intervjuer. Även på

denna punkt hämtar utvärderarna dessutom stöd för sina slutsatser från studier

genomförda av Tema A & O (2010a och 2013). Enkätsvar och intervjuer tyder

på att Socialfonden endast i begränsad utsträckning haft varaktiga effekter på

medverkande organisationer och arbetsställen.

På ”strukturnivå” bedöms projektverksamheten mer ha bidragit till ny kunskap

och kunskapsspridning än till strategisk påverkan i form av förändrade

ageranden bland politiker, beslutsfattare och utvecklingsansvariga. Samtidigt

framhåller utvärderarna att strukturförändringar ofta tar lång tid och att

programmet kan komma att påverka politiska beslut, lagstiftning och

utvecklingsstrategier längre fram i tiden.

I sin analys pekar utvärderarna på konflikten mellan programmets mål

respektive medel; att projektverksamheten ska leda till förändringar på

organisations- och strukturnivå medan programmet är utformat för att stödja

enskilda individer på lokal nivå.

Mer betydande varaktiga förändringar hade krävt att det på projektnivå skapats

fler synergier med övrig politik (även andra EU-program) och det hade behövt

finnas ett aktivt ägarskap med tydliga ”beställare och mottagare” av resultat på

olika nivåer i programmet. Detta hade i sin tur förutsatt bättre kunskaper,

framför allt på regional och nationell nivå, om programmets utveckling och

effekter.Lärande utvärdering sägs ha fungerat som ett stöd för enskilda projekt

och projektledare, men givit andra mottagare av kunskap ett svagt underlag för

beslutsfattande.

29

Bland annat hänvisas till en enkät som genomfördes 2010 och där 95 procent av projekt-

företrädarna uppgav att den aktuella projektinsatsen, i viss eller hög grad, hade fördjupat

yrkeskunnandet bland deltagarna. Detta skulle enligt utvärderarnas resonemang, kunna förklara de

effekter på löneutveckling och rörlighet man sett i tvillinganalysen; att deltagare genom

kompetensutveckling blir högre värderade på arbetsmarknaden. 30

Innebärande att ”personerna som har deltagit i Socialfondens kompetensutvecklingsprojekt har

gjort det för att de är särskilt kunniga och drivna och att det i själva verket är dessa egenskaper

och inte kompetensutvecklingen, som har lett till effekterna på lön och rörlighet på arbets-

marknaden.”


33

Bilagor

Projektlista

Följande förteckning upptar samtliga de kommun- eller regionägda projekt med

näringslivsinriktning som ingår i sammanställningarna i denna rapport.

Projekten är grupperade på samma sätt som i rapporten, sidan 21 och framåt.

Texterna om de enskilda projekten är hämtade från beviljade ansökningar. Mer

utförlig information finns tillgänglig i Projektbanken på ESF-rådets hemsida.

Lokala projekt (riktade till företag inom kommunens gränser)

Branschmix (< 3 mnkr)

Region Projektägare Projektnamn Slutdatum Tot. budg.

mnkr

Övre Norrland Storumans kommun Vigor 2012-07-16 2,1

Projektet syftar till att höja kompetensen hos företag inom olika branscher i glesbygdskommunen Storuman. Individ och därmed företagen ska ges möjlighet att stärka sin ställning och konkurrenskraft och därigenom få en bredare plattform att stå på. ...Projektet ska även bidra till en ökad insikt om hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas. ...

Norra Mellansverige Falu Kommun Genomförande Faluföretag 2010-06-15 1,3

Elva företag i Falun ska genomföra kompetensutveckling enligt tidigare gjord förprojektering.

Norra Mellansverige Gagnefs Kommun Företagens behov av kompetensutveckling i Gagnef

2010-10-31 1,0

... Prioriterade områden är ledarutveckling, ekonomi- samt webb- och internetutbildning. Minska konsultköp och lösa uppgifter på egen hand för större flexibilitet och mindre kostnad. ...

Norra Mellansverige Gagnefs Kommun Företagens behov av kompetens-utveckling i Gagnef och Rättvik

2010-11-30 0,8

... Väsentliga utbildningsbehov har framkommit och genomförandet ligger rätt i tiden. Målet att öka "egenförmågan" har ej hunnits med tidigare men kommer nu att lösas.

Norra Mellansverige Rättviks kommun Kompetensutveckling Rättviksföretag genomförande

2010-12-31 0,8

Samlade omställningsbehov hos Rättviksföretag för att möta 2000-talets arbetsmarknad och näringsliv med nya krav och efterfrågan av tjänster. Språk, IT, marknadsföring till branschinriktade fördjupningar finns i de individuella handlingsplanerna efter genomförd förprojektering.


34

Norra Mellansverige Rättviks kommun Kompetensutveckling Rättviksföretag 2 genomförande

2010-12-31 0,9

Samma som föregående

Norra Mellansverige Malung-Sälens kommun Genomförandeansökan företagens behov av kompetensutv. i Malung-Sälens kommun

2011-02-01 0,5

Projektet omfattar 5 företag med 31 anställda. ...Utbildningarna syftar till att göra företagen bättre rustade för ökad konkurrens och förändringar på arbetsmarknaden.

Norra Mellansverige Älvdalens kommun Kompetensutveckling Försäljning 2011-07-29 2,1

Projektet omfattar 6 företag om 239 anställda. ...Utbildningarna som projektet ska genomföra syftar till att minska företagens och de anställdas sårbarhet samt öka konkurrenskraften på den regionala marknaden.

Norra Mellansverige Älvdalens kommun Kompetensutveckling Produktion 2011-07-29 1,8

Projektet omfattar 6 företag om 111 anställda. ...Utbildningarna som projektet ska genomföra syftar till att minsska företagens och de anställdas sårbarhet samt öka konkurrenskraften på den regionala marknaden.

Norra Mellansverige Älvdalens kommun Kompetensutveckling Tjänster 2011-07-29 0,9

Projektet omfattar 7 företag om 80 anställda. .... Utbildningarna som projektet ska genomföra syftar till att minsksa företagens och de anställdas sårbarhet samt öka konkurrenskraften på den regionala marknaden.

Branschmix (>3 mnkr)


mnkr

Norra Mellansverige Gävle kommun Kompetens.NU 1-3 - Genomförande 2012-01-31 4,0

Marknadsmässiga förändringar och en global marknad ställer krav på ökad flexibilitet, omställningsförmåga och kontinuerlig utveckling inom samtliga led och systemnivåer. Vi vill genom kompetenshöjande insatser på individ- och organisationsnivå hitta nya former för sektorsöverskridande samverkan, förändring och strategiskt utvecklingsarbete.

Norra Mellansverige Gävle kommun Kompetens.NU 4 - Genomförande 2012-07-17 4,5

Gävle kommun, deltagande företag och samverkanspartners vill genom kompetenshöjande insatser på individ- och organisationsnivå hitta nya former för sektorsöverskridande samverkan, förändring och strategiskt utvecklingsarbete.

Östra Mellansverige Trosa Kommun Tillväxt Trosa Genomförande 2011-07-15 5

Tillväxt Trosa ger kompetensutveckling i tre nivåer. Basutbildning inkl sätta verksamhets- och individuella mål: individuella utbildningar: lära i samarbetsprojekt där praktiskt lärande och kunskapsutbyte kombineras med utbildning för samarbetsgruppens och individens behov.

Östra Mellansverige Strängnäs Kommun Strängnäs växer 2013-06-30 7,8

Projektet omfattar 89 små företag i Strängnäs kommun .... Projektet ska genomföra utbildningsinsatser som är tänkta att leda till att - ge småföretagare och deras medarbetare utbildning inom de områden som kartläggs under mobiliseringsfasen ... - ge ledare kompetensutveckling för att medarbetarna ska vara delaktiga i utvecklingen av företagen Projektet syftar även till att hitta modeller för att anpassa kompetensutvecklingen i tid, rum och form så att individerna kan delta trots deltidsarbete och oregelbundna arbetstider.

Östra Mellansverige Uppsala kommuns Fastighetsaktiebolag

The Gottsunda Way 2014-03-31 3,1

... The Gottsunda Way samlar både kommersiella och kulturella aktörer. Det övergripande målet är att det ska skapas ett långsiktigt lärande för företagare och medarbetare, en utvecklingsarena där Gottsunda Centrum samlas och fortsätter samarbeta. Gottsunda Centrum ska präglas av stolthet, en familjär och inspirerande anda.


35

Sydsverige Malmö stad Företagsakademin 2.0 2011-01-26 23,6

Företagsakademin är ett samverkansprojekt mellan Malmö Stads Näringslivskontor och Malmö Företagsgrupper. 290 företag i Malmö och deras anställda får möjlighet till individuell kompetensutveckling. Ytterligare 200 företag i regionen erbjuds delta i seminarier och utvecklingsnätverk.

Sydsverige Kristianstads kommun Skåneakademier Kristianstad 2011-12-31 6,1

Skåneakademier Kristianstad är ett kompetensutvecklingsprojekt med syfte att stärka deltagande företag och individer. Projektet fokuserar på utveckling av ledare, medarbetarskap, hälsosamma och attraktiva arbetsplatser, mångfald med jämställdhet och tillgänglighet samt individuell spetskompetens.

Sydsverige Lunds kommun Skåneakademier Lund,Mittskåne 2012-01-31 8,2

Motsvarande som föregående

Sydsverige Kristianstads kommun Skåneakademier Kristianstad 2.0 2014-01-31 5,8

Skåneakademier Kristianstad 2.0 är ett kompetensförsörjningsprojekt med övergripande syfte att genom strategiska kompetensutvecklingsinsatser och processtöd inom jämställdhet, mångfald, tillgänglighet, entreprenörskap samt hälsofrämjande och lärande arbetsmiljöer skapa ett inkluderande innovationsklimat på företagen. Detta kommer att stärka individens plats på arbetsmarknaden samtidigt som detta knyts till långsiktig och tillväxtinriktad verksamhetsutveckling hos företagen. ..

Sydsverige Malmö stad CSR och Företagande – att Förena Samhällsnytta med Affärsnytta

2014-01-31 7,9

Projektet drivs av Malmö stad i samverkan Malmö Företagsgrupper och Malmö Högskola för 18 småföretag i Malmö. Syftet är att via strategisk kompetensutveckling och samverkan mellan näringsliv, akademi och idéburen sektor göra frågor om CSR, mångfald och likabehandling en del av småföretagens verksamhetsplanering och affärsutveckling och därigenom möjliggöra ökad konkurrenskraft, tillväxt och innovationsutveckling. Därutöver omfattar projektet nätverks- och seminarieinsatser för ytterligare 200 företag i regionen.

Lokala projekt med inriktning på industriföretag


mnkr

Övre Norrland Vindelns Kommun Verkstadsutbildning Vindeln 2009-12-31 3,5

Tre företag går i detta projekt samman och utbildar 137 av sina medarbetare. Utbildningarna är individanpassade och deltagarna kommer efter slutförd utbildning att genomgå ett test för godkännande och certifiering.

Övre Norrland Malå kommun Tillväxt och kompetensutveckling i Malå 2010-01-31 1,9

I strategisk samverkan mellan företag och andra aktörer genomförs kompetensutveckling som ska stärka anställdas konkurrenskraft. Förprojekteringen har visat på specifika behov. Målgruppen finns inom två i basnäring verksamma och internationellt framgångsrika företag. Nyckelbegrepp är Leanproduction.

Övre Norrland Åsele kommun Kompetensförsörjning i Åsele 2010-01-31 0,6

Projektet syftar till att både skapa förutsättningar för och erbjuda utbildningar för anställda i Åseles basindustri, allt från enstaka föreläsningar till hela program. På så sätt blir de värdefullare i de företag där de arbetar och dessutom attraktivare på arbetsmarknaden i händelse av fler varsel.

Östra Mellansverige Hallsbergs kommun Individutveckling inför omställning, kommunens stora företag

2011-04-29 3,0

Den försämring av konjunkturen som skett föranleder stora behov av omställning hos de största företagen i Hallsbergs kommun. Förhoppningen är att stöd från Svenska ESF-rådet för detta projekt kan mildra konskvenserna för de individer som riskerar varsel och uppsägning.


36

Östra Mellansverige Surahammars kommun Industrisamarbete Virsbo 2011-04-30 5,0

I Virsbo finns tre företag som har varslat och som vill tillsammans stärka företagen för framtiden genom bland annat kompetensutveckling. Målet är att tillgodose marknadens behov på ett effektivare och lönsammare sätt. Detta kan uppnås genom kompetensutveckling och ett gott ledarskap.

Östra Mellansverige Karlskoga kommun Företag i utveckling Robotdalen II 2011-06-30 1,9

Projektet omfattar 4 företag med 239 anställda. Projektet ska realisera de behov som framkommit under förprojekteringen. Utbildningarna som projektet ska genomföra syftar till att minska företagens och de anställdas sårbarhet samt öka konkurrenskraften på den regionala marknaden.

Västsverige Dals-Eds Kommun Omställning Dals-Ed 2011-06-18 2,3

Omställning Dals-Ed lägger grunden till en ökad kompetensutveckling syftande till att minska beroendet av fordonsindustrien och skapa förutsättningar för ett ökat entreprenörskap.

Västsverige Tidaholms kommun Omställning - Tidaholm 2011-08-31 4,5

Kompetensutveckling utifrån arbetslivets och omvärldens krav Syfte: Utveckling och långsiktig kompetensförsörjning. Stärka individers kompetens och ge flexibla och omställningsbara företag. Ökad jämställdhet och friskare arbetsplatser. Tillväxt genom förbättringsarbete och teknikutveckling.

Lokala, branschinriktade projekt


mnkr

Östra Mellansverige Hällefors Kommun Kompetensutveckling Hällefors 2010-12-31 0,6

Projektägare är Hällefors kommun. 14 st SMEföretag. 60 deltagare, 33 kvinnor, 27 män. ... Projektet syftar till att genom kompetenshöjning och stärkta nätverksrelationer minska sårbarheten och öka konkurrenskraften hos företagen.

Östra Mellansverige Hallsbergs kommun Centrumutveckling Genomförande 2012-01-31 3,0

Ett genomförandeprojekt enligt denna ansökan kommer att medföra att butiksägare och deras anställda medarbetare kommer att vara bättre rustade för den omställning som en allt hårdare konkurrens/allt större utsatthet som centrumhandeln i Hallsberg står inför inom en snar framtid.

Sydsverige Malmö stad Kompetens i Hyllie 2011-06-30 2,4

Projektet Kompetens Hyllie är ett s.k. flerföretagsprojekt. Målgrupper är arbetsledning och personal ... Idén med KH är att öka vår kompetens på en idag och i framtiden hårt konkurrensutsatt marknad.


37

Mellankommunala projekt (närliggande kommuner)

Branschmix (0,7-12 mnkr)


mnkr

Norra Mellansverige Rättviks kommun Kompetensutveckling företag kommunövergripande

2010-12-31 0,7

Samlade omställningsbehov hos företag i 4 kommuner för att möta 2000-talets arbetsmarknad och näringsliv med nya krav och efterfrågan av tjänster. Språk IT marknadsföring till branschinriktade fördjupningar finns i de individuella handlingsplanerna efter genomförd förprojektering.

Norra Mellansverige Bollnäs kommun Lärande i Ring 2011-04-30 3,9

Projektet handlar om att genomföra individuella kompetensutvecklingsinsatser i fem företag som alla är medlemmar i Företagsringen i södra Hälsingland.

Norra Mellansverige Falu Kommun Genomförande: Kompetensförsörjning företag i Falun/Borlänge/Leksand/Säter

2012-01-29 1,6

22 st. företag i Falun/Borlänge/Leksand och Säter ska genomföra kompetensutveckling enligt tidigare genomförda förprojekteringar.

Östra Mellansverige Karlskoga kommun Företag i utveckling Möckelnregionen 2011-04-29 5,6

Projektet omfattar 13 företag med 464 anställda. ...Utbildningarna som projektet ska genomföra syftar till att minska företagens och de anställdas sårbarhet samt öka konkurrenskraften på den regionala marknaden.

Östra Mellansverige Karlskoga kommun Företag i utveckling Robotdalen I 2011-06-30 3,4

Projektet omfattar 11 företag med 276 anställda. ...Utbildningarna som projektet ska genomföra syftar till att minska företagens och de anställdas sårbarhet samt öka konkurrenskraften på den regionala marknaden.

Östra Mellansverige Flens Kommun Aktiv ledarskapsutveckling för företag - Projekt ALF

2014-02-15 9,9

De övergripande målen för projektet är att skapa tillväxt och stärka företagsutvecklingen i små ägarledda företag i regionen. Företagsledningen får stöd i att kartlägga sitt företag av en erfaren mentor som har bakgrund i företagsledning. Kompetensutvecklingsinsatser erbjuds ägarna/ledarna . Även de anställda får kompetensutveckling för att kunna ta mera ansvar och bli mer delaktiga i företagets styrning och utveckling. Nya affärer och nytänkande är resultat av möten och samverkan mellan företag i olika konstellationer.

Sydsverige Staffanstorps kommun SkåneAkademier 4-Yes 2011-12-31 5,5

Skåneakademier 4-Yes är ett kompetensutvecklingsprojekt med syfte att stärka deltagande företag och individer. Projektet fokuserar på utveckling av ledare, medarbetarskap, hälsosamma och attraktiva arbetsplatser, mångfald med jämställdhet och tillgänglighet samt individuell spetskompetens.

Sydsverige Karlshamns kommun Kompetensporten - genomförande 2012-01-17 5,2

Kompetensporten vänder sig till småföretag i Karlshamns, Olofströms och Ronneby kommuner. En genomförandefas syftar till att göra de 78 deltagande företagen mer konkurrenskraftiga genom riktade utbildningsinsatser, samtidigt som samverkan mellan de tre kommunernas näringsliv fördjupas.

Sydsverige Landskrona Stad KILAS - Kompetensutveckling i Landskrona och Svalöv

2013-03-31 5,0

Projektets syfte är att stödja utvecklingen inom och lärandet mellan små och medelstora företag och dess medarbetare, så att de bättre kan möta omvärldens krav på kompetens och flexibilitet samt förändrade förutsättningar.


38

Projekt med inriktning på industriföretag


mnkr

Norra Mellansverige Säffle kommun Kompetenskraft i samverkan 2010-07-30 4,2

Projektet omfattar 15 små verkstadsföretag i 4 kommuner inom Säffle arbetsmarknadsområde. Ledare och anställda på dessa företag skall stärka sin kompetens utifrån den behovsbild som tagits fram under förprojekteringen. Projektet skall också bidra till ökad samverkan.

Östra Mellansverige Östhammars kommun Tierp-Östhammar, företag i utveckling 2011-03-30 6,8

Tierp-Östhammar, företag i utveckling, är ett samverkansprojekt mellan de båda kommunerna och deltagande 10 företag inom tillverkningsindustrin med totalt 2950 anställda. Syftet är att via kompetensutvecklingsinsatser minska risken för varsel och uppsägningar och stärka individuella medarbetare.

Östra Mellansverige Hallsbergs kommun Mindre/medelstora företag i fem Sydnärkeskommuner individutv. inför omställn Genomförande

2011-07-29 4,4

Ett genomförandeprojekt enligt denna ansökan kommer att minska sårbarhet och medföra att de deltagande företagen och deras medarbetare kommer att vara bättre rustade för den omställning som följer på grund av lågkonjunktur, finanskris och allt hårdare konkurrens.

Östra Mellansverige Karlskoga kommun Företag i utveckling Excert 2011-06-30 3,8

Projektet omfattar 16 olika verksamheter inom området energetiska material. Utbildningarna som projektet ska genomföra syftar till att minska företagens och de anställdas sårbarhet samt öka konkurrenskraften på den regionala och nationella marknaden.

Branschinriktade projekt

Region Projektägare Projektnamn Slutdatum Tot. budg. mnkr

Övre Norrland Arvidsjaurs kommun Kompetensförsörjning För Framtiden 2011-04-30 8,8

Målgruppen tillhör två av regionens prioriterade tillväxtområden: personer sysselsatta inom test- och övningsverksamhet eller dess kringbranscher. De agerar på en internationell och snabbt föränderlig marknad med stora krav på ständig utveckling och anpassning på individen. Projektet syftar till att stärka individens konkurrenskraft genom att utveckla befintlig kompetens samt arbeta för att fylla upp ett uttalat behov av nyckelkompetenser och samtidigt stödja individens omställningsprocesser. .... Projektet är en viktig del i processen att genom samarbete skapa ett hållbart, heltäckande och långsiktigt system för lokal kompetensförsörjning i regionen.

Norra Mellansverige Gävle Energi AB Kompetensutveckling för sysselsatta inom energinäringen-genomförande

2011-01-31 5

Syftet är att förnya och utveckla sysselsattas kompetens. Genom att skapa en plattform för verksamhets- och kompetensutveckling för aktörerna kommer individens kompetensutveckling att genomsyra projektet. Totalt kommer 7 företag att delta och Gävle Energi är projektägare. Ca 490 anställda omfattas.


39

Regionala projekt (inkl län, läns-/regiondelar)

Branschmix


Norra Mellansverige Region Gävleborg BraFöre - Branschanknuten och företagsnära kompetensförsörjning i Gävleborgs län

2014-02-28 29,6

Kompetensplanering i ca 100 små och medelstora företag i Gävleborg, samt kompetensutveckling av 3200 anställda i dessa företag.

Norra Mellansverige Västerbergslagens Utbildningscentrum, VBU

Dalalyft 2014-03-31 14,3

Dalalyft är ett kompetensutvecklingsprojekt som riktar sig till solo- och mikroföretag i Dalarna och syftar till att stärka deras möjligheter till tillväxt. Projektet bygger på bred samverkan mellan offentliga och privata aktörer såväl inom som utanför Dalarnas län.

Östra Mellansverige Örebro kommun Kompetensutveckling och entreprenör-skap för småföretag I - genomförande

2010-12-31 3,3

Projektet omfattar 80 småföretag i Örebro län. Projektet ska genomföra de utbildningsinsatser som tagits fram i förprojekteringen. De utbildningar som valts syftar till att minska och förebygga sårbarhet. Företagen behöver öka sin kompetens inom ett flertal kompetensområden bl.a. IT och ledarskap.

Östra Mellansverige Örebro kommun Kompetenförsörjning och entreprenör-skap i småföretag II - Genomförande

2011-02-28 2,8

Projektet omfattar 25 småföretag i Örebro län. Projektet ska genomföra utbildningsinsatser som kartlags i en förprojektering. Utbildningarna ska öka individens anställningsbarhet och motverka sårbarhet. Företagen behöver öka sin kompetens inom flera områden bl a ledarskap, IT och marknadsföring.

Småland och Öarna Ölands Kommunalförb. Genomförande Kompetensförsörjning Öland

2010-10-31 1,0

18 företag med 45 deltagare, som står inför strukturförändringar, genomför kompetensutveckling i ett basprogram med fokus på entreprenörskap, ledarskap o målstyrning, utveckl av nya produkter o tjänster samt marknadsföring. I projektet ingår också individuella o gemensamma utbildningar.

Småland och Öarna Gotlands kommun Gotkom - Gotlands Kompetenslyft 2011-07-31 4,9

GotKom stödjer företagens utveckling genom relevant kompetensutveckling av medarbetare samt skapar en ny struktur för samverkan mellan näringsliv och utbildningsanordnare. Detta kommer att bidra till ett stärkt näringsliv och förbättrad inomregional balans för tillväxt och välfärd på hela Gotland

Småland och Öarna Ölands Kommunalförbund

Ölands kompetens II - Tillväxt genom ökad kompetens

2013-01-31 12,1

Erbjudande om kompetensutveckling kommer att ges till samtliga öländska företagsägare och deras manliga och kvinnliga anställda, både i allmän företagskunskap och i ämnen individuellt kopplade till respektive yrkeskategori. ...Kompetensutvecklingen skall säkerställa en hållbar utveckling och motståndskraft mot framtida konjunktursvängningar. En modell för tillväxtplan och dess funktion och implementering kommer att skapas för företag med 0-4 anställda.

Västsverige Västra Götalandsregionen

Vincent utveckling för sysselsatta i SME´s och andra organisationer

2009-11-15 3,1

Projektet avser att skapa förutsättningar för små och medelstora företag i Västsverige att bredda och fördjupa kompetensen inom sina företag .... Genom kompetensutveckling vill projektet skapa förutsättningar för företagen i regionen att klara eventuella omställningar och omstruktureringar genom att medarbetarna stärker sin ställning i sin organisation och på arbetsmarknaden.


40

Sydsverige Region Skåne Exportkompetens Skåne 2014-03-31 9,7

Det finns en brist på medvetenhet och kompetens hos anställda i små- och medelstora skånska företag för att möta globaliseringens hot & möjligheter. .... Företag måste bättre ta tillvara på & utveckla sina sysselsattas befintliga kompetenser för att öka sin konkurrenskraft. Syftet med Exportkompetens Skåne är att deltagande individer efter projektet ska ha stärkt sin position på arbetsmarknaden och företag ha stärkt sin konkurrenskraft. Projektet vill att företag genom medarbetardrivet utvecklingsarbete värderar kompetens & mångfald hos sina anställda. En viktig del är att även arbeta på en organisatorisk nivå för att skapa lärande miljöer och i samspel med medarbetare initiera och arbeta med förändringsprocesser.

Projekt med inriktning på industriföretag


Norra Mellansverige Region Gävleborg Kompetensutveckling varseldrabbade i Gävleborg

2011-01-31 21,4

Vägledning, validering och nya utbildningsmöjligheter för de 2300 personer som kartlagts i vår länsgemensamma kartläggning i närmare 200 små och medelstora företag i Gävleborgs län.

Östra Mellansverige NVU – norra Västmanlands utbildningsförbund

Teknikutveckling i norra länsdelen 2010-12-31 5,5

Syftet med projektet är en kompetenshöjning av personalen i fyra företag i norra delen av Västmanland.

Östra Mellansverige Örebro kommun Kompetensutveckling för strategiskt viktiga företag i Örebro län 1

2011-04-30 14,3

Projektet ska bidra till att, i 9 av regionens strategiskt viktiga företag,kompetensutveckla de anställda som riskerar att hamna i en uppsägningssituation, stärka deras konkurrenskraft och anställningsbarhet.

Östra Mellansverige Nyköpings kommun Projekt Margit 2011-07-31 6,2

Att genomföra ett kompetenshöjande projekt för anställda på 7 strategiskt viktiga industriföretag i Östra Sörmland i syfte att förebygga individens utslagning på arbetsmarknaden.

Östra Mellansverige Örebro kommun Kompetensutveckling för strategiskt viktiga företag i Örebro Län 2B

2011-07-31 11,6

Projektet ska bidra till att, i 14 av regionens strategiskt viktiga företag,kompetensutveckla de anställda som riskerar att hamna i uppsägning/omställning, stärka deras konkurrenskraft och anställningsbarhet.

Östra Mellansverige Örebro kommun Kompetenslyft för underleverantörer 2013-08-31 14,5

Projektet omfattar 28 företag och ca 870 medarbetare verksamma som underleverantörer åt industrin. ..Projektet ska bidra till ökad kompetens inom områden som bedöms strategiskt viktiga, både för individ och företag. Genom att fylla på med ny och fördjupad kompetens, ska projektet bidra till att behålla och utveckla medarbetare, produkter och tjänster, i syfte att stärka företagens konkurrensförmåga för ökad tillväxt.

Småland och Öarna Regionförbundet södra Småland

Industrikompetens Södra Småland 2010-12-31 6,8

Projektet syftar till att möta lågkonjunkturen genom att höja kompetensen hos anställda inom främst tillverkningsindustrin i Kronobergs län. Det skall bl a bidra till ökad rörlighet och större möjligheter till nya jobb för de anställda. Projektet omfattar 27 företag och 1972 utbildningsplatser.

Västsverige Göteborgsregionens kommunalförbund

VästKraft 2011-06-22 49,9

Projektet Västkraft skapar kompetensutveckling för sysselsatta och uppsagda inom teknikområdet med näringslivets förändring som utmaning och individens möjligheter som drivkraft. Ett heltäckande partnerskap bidrar till resurssamordning som ger kostnadseffektivitet och arbetsmarknadsmässig tyngd.


41

Västsverige Fyrbodals kommunalförbund

AURORA 2011-08-31 17,6

AURORA är ett kostnadseffektivt och resurssamordnande projekt som kompetensutvecklar individer inom företag, ger individer kunskap och flexibilitet samt drivkraft i en föränderlig arbetsmarknad. Samtidigt stärks samverkan mellan offentliga och privata aktörer i Fyrbodalsregionen.

Västsverige Sjuhärads Kommunalförbund

Competence, innovation and flexicurity in West Sweden

2011-08-31 18,3

Projektet förbättrar kunskaper och möjligheter för företag och stärker insikten om flexicurity. Anställdas ställning stärks och kommuner minskar sina kostnader för personer i arbetslöshet. Det holistiska angreppssättet ökar överlevnadschansen bland företagen och stärker varslades anställningsbarhet.

Sydsverige Region Blekinge FKG 09 2011-09-15 19,9

Att underlätta för anställda i 12 fordonsftg att utvecklas i takt med arbetslivets krav. Att undvika kompetensgap och via kompetensutv. säkra tillgången på arbetskraft då konjunkturen vänder. En strategisk möjlighet för ftg att använda tiden till kompetensutveckling för att undvika uppsägningar.

Sydsverige Olofströms kommun START 11 2014-03-31 13,5

Det övergripande syftet med projektet är att skapa tillväxt och ökad konkurrenskraft i regionen genom kompetensutveckling inom 11 stycken identifierade utbildnings- och utvecklingsområden hos medelstora och stora företag inom fordons- och tillverkningsindustrin i Blekinge och nordöstra Skåne. Projektet har en styrka i att bygga vidare på erfarenheterna från Socialfondsprojektet FKG 09, som skapat en konstruktiv samverkan mellan deltagande företag och aktörer. Genom detta projekt kan tidigare förvärvade kunskaper få full effekt avseende implementering och lärande lokalt och regionalt. Erfarenheter och resultat kommer att spridas till såväl samverkanspartners som övriga intressenter för att åstadkomma en strategisk påverkan hos aktörer inom näringslivsutveckling och kompetensförsörjning.

Projekt med inriktning på besöksnäring


Övre Norrland Lapplands kommunalförbund

Besöksnäring i utveckling (2009-10) 2010-06-30 3,5

Projektet avser att kompetensutveckla personal i besöknäringen i kommunerna Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala. Ny kunskap är nödvändig då branschen utvecklas både vad gäller nya målgrupper och ny verksamhet.

Övre Norrland Lapplands kommunalförbund

Besöksnäring i utveckling (2011-12) 2012-06-29 1,7

Motsvarande som föregående

Norra Mellansverige Region Värmland Gränsöverskridande kompetensutveckling

2012-01-31 1,0

Projekt för att genomföra verklighetsrelaterade utbildningar i deltagande företag för att säkerställa de anställdas ställning i företaget och säkra fortsatt verksamhet.

Östra Mellansverige Örebro kommun Besöksnäring i Örebro län 2013-08-31 11,7

Projektet omfattar 106 företag och 671 deltagare, varav 449 kvinnor och 222 män, verksamma inom besöksnäringen i Örebro län. .... Projektet ligger på två nivåer: - Att stödja de involverade företagen/organisationerna att se sin egen verksamhet i ett större länsperspektiv och utveckla ett gemensamt värdskap i regionen. Målet är att få besökaren att vilja stanna ett dygn till i länet. - Att projektet ska skapa förutsättningar och möjligheter till kompetensutveckling för individerna i medverkande företag/organisationer, som stärker den lokala utvecklingen, värdskapet i regionen och på sikt även en ökad besöksnäring i regionen.


42

Småland och Öarna Regionförbundet i Kalmar län

Kompetensutveckling inom besöksnäringen Småland - Öland 2

2012-04-30 7,8

Projektets syfte är följande: 1. Ökad kompetensnivå hos företagare och anställda inom besöksnäringen inom ett antal centrala kompetensområden. 2. Ökad yrkesmässig och geografisk rörlighet för chefer och övriga anställda inom besöksnäringen i Kalmar län. 3. Större möjlighet för de anställda att utföra mer kvalificerade och bredare arbetsuppgifter. 4. Ökade möjlgheter för cheferna att utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivare sätt. 5. Ett långsiktiga syftet är att företagen inom besöksnäringen ska utveckla verksamheten och öka sin lönsamhet genom att bl a utveckla mer konkurrenskraftiga produkter, effektivisera sin marknadsföring och öka sin export. 6. Kommunernas turismanvariga ska fördjupa sin kompetens så att de kan bli effektivare i samarbetet med företagen för att utveckla framgångsrika destinationsprodukter. 7. Ökad samverkan mellan kommunerna som bidrar till att utveckla besöksnäringen i Kalmar län.

Småland och Öarna Regionförbundet södra Småland

Kompetensutveckling av besöksnäringen i södra Småland

2012-12-13 3,1

Projektet syftar till att höja kompetensen inom besöksnäringen i södra Småland. ... Projektet innehåller kompetensanalys och utbildningsinsatser för preliminärt minst 150 individer från 75 olika företag. Samtliga kommuner i Kronobergs län är samverkanspartners, tillsammans med länsturistbolaget AB Destination Småland. ... Projektet innefattar även aktiviteter för strategisk påverkan för att lyfta näringens betydelse. Effekterna av projektet blir därmed positiva både för de deltagande individerna som får kompetensutveckling i linje med arbetslivets krav, och för den regionala utvecklingen i stort.

Småland och Öarna Regionförbundet i Kalmar län

Kompetensutveckling för event- och evenemangsarrangörer

2014-06-30 8,7

Detta projekt ska genomföra ett antal utbildningar och seminarium för personal i organisationer, företag och offentlig verksamhet som arrangerar olika sorters events och evenemang. Genom att kompetensutveckla de anställda i dessa organisationer och företag så kommer det att bli en ökad professionalisering och effektivisering. Samarbete mellan olika events och evenemang kommer att uppstå, kunskapsöverföring kommer att ske och fler arbetstillfällen kommer att skapas. Syftet med projektet är att 1. Höja kompetensnivån hos dem som är anställda av event- och evenemangsarrangörer 2. Öka de anställdas yrkesmässiga och geografiska rörlighet 3. Ge större möjlighet för de anställda att utföra mer kvalificerade och bredda sina arbetsuppgifter 4. Ökade möjligheter för verksamheter att öka sin lönsamhet 5. Ökad samverkan såväl geografiskt som mellan organisationer, företag och offentlig verksamhet 6. Ökad samverkan mellan verksamheterna så att regionen blir ett attraktivt besöksmål.

Branschinriktat projekt


Västsverige Västra Götalandsregionen

Rena Lyftet 2014-02-28 3,8

Företag i städbranschen har hög sjukskrivningsnivå som accelererar. Branschen är i stor förändring och expansion (RUT). Kompetens inom ledarskap och hälsokompetens är bristfällig..... Vi vill i projektform testa och utveckla metoder som visat sig vara framgångsrika inom större företag, på små städföretag (med upp till 25 anställda).... Målgrupp 36 städföretag i Gbg-regionen (max 25 anställda). Totalt deltar ca 400 personer.


43

Tvärsektoriella projekt

Branschmix


Övre Norrland Lycksele kommun, Uppdragskontoret

GULDLINJEN - företag och kommun i samverkan III

2011-07-31 5,9

GULDLINJEN - samverkan mellan privat företagande och offentlighet för att skapa och uppnå långsiktiga effekter

Mellersta Norrland Sundsvalls kommun Omvandling och kompetensförsörjning 2012-12-15 3,0

Projektet fokuserar på att erbjuda varslade anställda vid Sundsvalls sjukhus samt Milko kompetensutveckling på två plan: såväl yrkeskompetens som utveckling av anställningsbarhet. 20 mindre företag kommer att erbjudas kompetensutveckling för att kunna utvecklas och inte avvecklas. På ett strukturellt plan bidrar projektet till att synliggöra behovet av brytande av den könssegregerade arbetsmarknaden samt ett förebyggande kompetenstänkande.

Norra Mellansverige Gagnefs Kommun Kompetensutveckling 7 Dalakommuner 2012-02-15 2,5

Projektet omfattar anställda i sexton företag och organisationer inom varierande branscher. Kompet enssatsningen berör totalt 175 individer. Projektet syftar till att stärka individerna och verksamheterna i deras omställningsarbete genom strategisk kompetensförsörjning. Flera utbildningsbehov sammanfaller och gemensamma utbildningsinsatser planeras inom exempelvis marknadsföring, ekonomi, ledarskap, It/data.

Östra Mellansverige Gnesta kommun Gnesta Företagsutveckling 2014-01-16 8,9

Gnesta Företagsutveckling ska tillgodose småföretags behov av kompetensutveckling i företagsämnen och lära av och med varandra samt samverkan för att tillsammans stå sig bättre i marknadens krav, för långsiktig överlevnad och utveckling.

Småland och Öarna Region Gotland InterKom - Competence and Interaction 2014-06-30 9,0

.. Syftet är att hitta samverkansformer, skapa mötesplatser och öka utbytet mellan olika aktörer, intressenter och partners. Projektet innehåller ett basprogram med anpassad utbildning och fyra valbara utvecklingsprogram samt forum där aktörer, intressenter och samverkanspartners kan mötas och utbyta erfarenheter med andra projekt - lokala, regionala och transnationella. .. I projektet beräknas 120 företag delta med ca 390 deltagare. Sju enheter från kommunal förvaltning deltar med 70 deltagare. Totala antalet deltagare beräknas till 460.

Västsverige Vårgårda Kommun Projekt Kunskapssamhället Genomförandefas

2011-01-31 5,3

Projektet skall öka konkurrenskraften hos medarbetarna på arbetsmarknaden, konkurrenskraften för organisationerna på deras respektive verksamhetsområden och konkurrenskraften för Vårgårda som verksamhetsort. Arbetet skall ske gränsöverskridande och i nära samarbete mellan näringsliv och kommun.

Västsverige Business Region Göteborg AB

AVANTO, Avancerad tillväxtorganisering 2013-05-31 36,4

Huvudsyftet med projektet Avancerad tillväxtorganisering, AVANTO, är att resultatet av individers och företags/organisationers kompetensutveckling förstärkts, medarbetares delaktighet liksom jämställdhetsintegrering i verksamhetsutveckling har ökat vilket gett effekten långsiktig hållbar företagsamhet och tillväxt i regionen. Projektet fokuserar på att motivera och implementera metoder och verktyg för en strategisk kompetensutveckling genom att utveckla och stärka de aktörer som agerar i stödstrukturens gränssnitt och därigenom understödja analysering, identifiering och tillgängliggörandet av behovsstyrda kompetensstödjande insatser. Målgrupp är ledning och medarbetare på små- och medelstora företag i tillväxtskapande branscher, teknikföretag samt offentlig verksamhet som står inför generationsväxling eller förändrat uppdrag.

Sydsverige Sölvesborgs kommun Hållbar kompetensförsörjning i Samverkan

2013-01-31 8,8

Genom kompetensutveckling på individ-, arbetsplats- och företags/verksamhetsnivå vill företag, verksamheter och organisationer i Sölvesborgs kommun behålla och skapa effektiva, konkurrenskraftiga, lönsamma och hälsosamma arbetsplatser. Jämställdhets och mångfaldsintegrering samt utvecklande av nya kunskaper och produkter är av strategisk betydelse. Via etablerandet av ”Centrum för kompetensutveckling” i samarbete mellan Arbetsförmedling, högskola, utbildare, företag och kommun läggs grunden för en resurseffektiv kompetensutveckling.


44

Projekt inom vård, omsorg, måltid


Östra Mellansverige Västmanlands Kommuner och Landsting

KIVO - Kompetensutveckling inom vård- och omsorg

2013-01-14 4,5

Projektet syftar till att skapa attraktiva arbetsplatser i länets kommuner och landsting där de anställda har god hälsa med en möjlighet att påverka sin egen arbetssituation samt genom kompetensutveckling öka kvaliteten för såväl den anställde som brukaren inom vård och omsorg. Genom en god samverkansstruktur i länet med flera berörda aktörer skapas förutsättningar för ett långsiktigt engagemang för att utveckla vård och omsorgssektorn.

Småland och Öarna Eksjö kommun Eksjö - ett mecka för behandlingshem 2012-12-31 2,8

Sedan länge har storstäderna skickat sina barn och vuxna till behandlingshem i Smålandsskogarna. Detta är ett kompetensutvecklingsprojekt inom neuropsykiatri. Projektet vänder sig till medarbetare som är vikarier, lågutbildade medarbetare inom privata behandlingshem, kommunal omsorg och psykiatriska kliniken på sjukhuset.

Västsverige Göteborgs Kommun Hållbar kompetens - Ekologisk mat och bemötande i en bransch under omställning

2011-01-31 3,2

Serveringspersonal i privat och offentlig sektor kommer att stärkas, metoder utvecklas och attityder kring mat förändras. Inom projektet samlas utbildningsanordnare, forskare och medarbetare inom privat och offentlig sektor för att möta nya krav på ekologiskt hållbar kompetens inom måltidsbranschen.

Sydsverige Landstinget Blekinge KIVO - Kompetens i vård och omsorg 2013-09-30 8,7

Landstinget Blekinge, Karlskrona kommun och Hälsohuset för alla, är angelägna om att samverka kring utvecklingen av Sveriges bästa äldrevård/äldreomsorg 2020. I KIVO ska vi kompetensutveckla 1055 av våra medarbetare som arbetar med de mest sjuka äldre. Syftet är att öka deras anställningsbarhet och att de ska ha lättare för att klara av de omställningskrav som ställs på anställda i vården idag. Kompetensutvecklingen ska också påverka vår arbetsorganisation på olika sätt .....Syftet är dessutom att ta fram en kompetensutvecklingslösning, en plattform som är flexibel, passar den personalintensiva vården och omsorgen och kan användas framöver i all kompetensutveckling. Stora delar av insatserna ska digitaliseras och filmas och därmed möjliggöra framtida kompetensutveckling som är oberoende av tid och rum.

Sydsverige Kommunförbundet Skåne

MÖTAS 2014-01-31 8,8

I MÖTAS arbetas kring värdegrundsfrågorna, med det personliga mötet som utgångspunkt. Projektet ses som en förebyggande åtgärd i att skapa hälsofrämjande arbetsplatser med god psykosocial arbetsmiljö.

Projekt inom likabehandling och hälsa


Övre Norrland Lycksele kommun, Uppdragskontoret

AC lyftet 2013-06-28 2,9

... Syftet är att utbilda företag/arbetsgivare i tillgänglighet, god arbetsmiljö och kompetensförsörjning genom utbildningar, workshops och seminarier. Målgrupp är anställda/chefer på företag/arbetsgivare i AC inland som ska utbildas utifrån företagens o regionens behov. Utbildningar ska indelas i tre moduler utifrån Socialfondens programmål. Företagare i regionen, med klara utmaningar gällande tillväxt, vinner på att ta ett större socialt ansvar. Syftet är att, förutom utbilda, verka för att skapa partnerskap och lärlingssystem där näringslivet, utbildningsanordnare och kommunerna samverkar. Samverkansparter: Af, Previa, Hso, Landstinget och Lycksele kommun


45

Övre Norrland Regionförbundet Västerbottens län

På rätt sätt sett-Tillgängligt arbetsliv 2012-12-31 1,3

.... Kompetensutvecklingen kommer höja medarbetarnas medvetenhet kring psykisk ohälsa och integreras i arbetsplatsernas verksamhet och organisationsutvecklingen genom värdegrund och styrdokument och på så sätt förbättra arbetsmiljön och påverka organisationskultur. Med högre beredskap i företaget kring psykisk ohälsa och en känsla av att kunna hantera problem kopplade till ämnet bättre så ökar företagets möjligheter att behålla medarbetare och göra dessa mer rustade för omställningar, samtidigt som tillgängligheten för sysselsatta personer med icke-synliga funktionshinder kan förbättras och sjukskrivningstalen minskar.

Övre Norrland Umeå kommun OPENMINDNESS 2010-12-31 2,5

Projektet är ett näringslivs och samhällsutvecklingsprojekt som utgår från den enskilda människan och hennes grundläggande rättigheter. Här ges företagen kunskap och verktyg för att bättre ta till vara varje människas unika färdigheter & kombinerar därmed marknadsekonomiska kravbilder med humanism

Mellersta Norrland Sundsvalls kommun Kompetensförsörjning i samverkan för minskat utanförskap

2011-12-31 2,1

Det rådande läget på arbetsmarknaden leder till förändringar i det behov av stöd som individer i ett utanförskap har. De behoven styr den kompetens som behövs bland den personal som skall stödja övergången från utanförskap till egen försörjning. Genom samverkan och kompetensutveckling kan varsel och uppsägningar minska samtidigt som utanförskapet minskar.

Norra Mellansverige Filipstads kommun FFA, Förebyggande friskvårdsarbete 2011-06-30 2,9

I projektet FFA arbetar kommunen och företag tillsammans med förebyggande friskvård. Hälsoinsiratörer hos aktörerna och ett brett utbud av aktiviteter och kompetensutveckling liksom kontinuerlig uppföljning ska leda till minskad ohälsa i Filipstad.

Östra Mellansverige Oxelsösunds kommun Hälsolyftet 2011-12-31 7,6

Hälsolyftet syftar till att kompetensutveckla anställda inom Kommunen, SSAB samt Hamnen i Oxelösund inom området hälsa och friskvård samt att förbättra rehabiliteringsarbetet på arbetsplatserna.

Västsverige Göteborgs Kommun Rom san - är du rom? 2014-02-01 10,4

Med vårt projekt vill vi åstadkomma en attitydförändring i samhället som gör det enklare för romer att ta sig in på arbetsmarknaden. Vi vill genom kompetensutbildning, föreläsningsturné och utställning med aktiviteter och studiematerial förändra den stereotypa bild som finns av romer både i det offentliga och människors privata medvetande. Målet är också att skapa en mötesplats, dels för de romska grupperna, dels för majoritet och minoritet.


Arbetsplatsutveckling Sjuhärad 2011-12-31 0,6

Projektet är ett samarbete mellan kommunerna Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och ett antal privata företag. Huvudsyftet är att prova metoder för att förebygga sjukdom och långtidssjukskrivning, att hjälpa kvinnor och män till en starkare position på arbetsmarknaden.


Funktionell Kompetens 2013-09-30 3,1

Projektet kommer att utveckla en hållbar innovativ modell för coachning av grupp och chefer tillsammans. ....Individuell utveckling för chefer, som erbjuds praktisk beteendemässig utbildning. ..Arbetsrotation: en positiv, lönsam och frivillig rörlighet på arbetsplatsen - prova på jobbet - rätt person på rätt plats. Målgrupperna: Grupper och chefer tillsammans; Anställda som behöver kompetensutveckling; Lågutbildade människor i arbete

Sydsverige Kävlinge kommun Ambassadörsutveckling i Skåne/Blekinge 2011-01-15 4,6

Utveckla/sprida ambassadörskonceptet till 4 kommuner, utbilda totalt 120 ambassadörer. Utbilda chef/ambassadör på ca 20 befintliga företag i Kävlinge. Utbilda alla anställda på 6 arbetsplatser (Exempelföretag). Skapa företagarringar, samverka kring personalförsörjning, rehab och kompetensutveckling.


46

Kartor

Karta 1. Helt eller delvis näringslivsinriktade genomförandeprojekt inom Socialfondens programområde kompetensförsörjning 2007-2013. Projektägande enskilda kommuner.


47

Karta 2. Helt eller delvis näringslivsinriktade genomförandeprojekt inom Socialfondens programområde kompetensförsörjning 2007-2013. Projektägande kommun- och kommunalförbund.


48

Karta 3. Helt eller delvis näringslivsinriktade genomförandeprojekt inom Socialfondens programområde kompetensförsörjning 2007-2013. Projektägande regionförbund, regioner och landsting.


49

Underlagstabeller

Tabell B1: Antal projekt och beviljade ESF-medel. Fördelning mellan ansökarkategorier. (Exkl avbrutna/hävda, N=631)

Projektägande organisation Antal beviljade projekt

% av samtliga beviljade projekt

Tot bevilj. ESF-medel (mkr)

Genomsn per projekt

(mkr)

% av tot bevilj.

ESF-medel

Ekonomiska föreningar 37 6% 147 4,0 4%

Ideella för.o stiftelser, kyrkl församl mm 99 16% 489 4,9 14%

Kommuner 187 30% 1039 5,6 30%

Regioner, kommunalförbund m fl 86 14% 652 7,6 19%

Privata företag 198 31% 878 4,4 25%

Statlig myndigheter 14 2% 223 15,9 6%

Univ o högsk 10 2% 65 6,5 2%

Totalt 631 100% 3495 5,5 100%

Tabell B2: Kommuners och regioners sammanlagda andel av registrerade, avslagna respektive beviljade ansökningar om ESF-finansiering av genomförandeprojekt inom PO1.

Region Andel av registrerade ansökningar

Andel av beviljade projekt

Andel av sökt ESF-

stöd

Andel av beviljat ESF-

stöd

Övre Norrland 34% 43% 40% 40%

Mellersta Norrland 34% 36% 31% 34%

Norra Mellansverige 37% 51% 50% 70%

Östra Mellansverige 29% 44% 42% 57%

Stockholm 19% 30% 24% 34%

Småland och Öarna 31% 36% 30% 40%

Västsverige 34% 43% 43% 53%

Sydsverige 47% 50% 57% 62%

Nat/interreg 19% 33% 22% 28%

Totalt 33% 42% 39% 48%

Tabell B3: Beviljade ESF-medel till genomförandeprojekt inom PO1 i de åtta Nuts 2-regionerna. Fördelning efter sektorsinriktning.

Region Privat sektor Kommuner o landsting/ regioner

Statl myndigh., univ. o högsk.

Ideella för., kyrkliga samf., soc. ek. mm

Flera sektorer

Totalt

Övre Norrland 90 20 0 15 39 163

Mellersta Norrland 56 31 0 4 24 114

Norra Mellansverige 168 74 2 14 5 263

Östra Mellansverige 297 142 0 21 70 530

Stockholm 218 265 25 32 213 753

Småland och Öarna 167 72 0 4 44 286

Västsverige 288 246 14 19 109 676

Sydsverige 199 157 2 16 97 471

Nat/interreg 32 48 0 59 100 239

Totalt 1514 1054 42 184 700 3495


50

Tabell B4: Näringslivsinriktade projekt inom PO1. Regionfördelat. Andel av samtliga projekt och totalt beviljade ESF- medel. (Exkl avbrutna/hävda, N=631)

Region Antal projekt

% av samtl. projekt

Tot ESF-medel (mkr)

% av tot. ESF-medel

Övre Norrland 35 51% 90 55%

Mellersta Norrland 20 47% 56 49%

Norra Mellansverige 49 74% 168 64%

Östra Mellansverige 73 60% 297 56%

Stockholm 9 19% 218 29%

Småland och Öarna 41 57% 167 58%

Västsverige 48 41% 288 43%

Sydsverige 31 41% 199 42%

Nat/interreg 4 19% 32 13%

Totalt 310 49% 1515 43%


51

Socialfonden 2014-20

Nedan noteras i korthet vad som gäller om kompetensförsörjning samt allmänt i

förslaget till nytt socialfondsprogram. Programmet i sin helhet finns på ESF-

rådets hemsida.

Kompetensförsörjning

Programområde 1, kompetensförsörjning, har en finansiell ram som är

jämförbar med den gångna programperioden. Målgruppen utvidgas till att

omfatta målgrupper i programområde 2, dvs. kvinnor och män som står långt

från arbetsmarknaden.

Målen för programområdet är:

Att bidra till sysselsättning, tillväxt och ett hållbart arbetsliv genom kompetens-utveckling som utgår från verksamhetens krav och arbetsmarknadens behov.

Satsningarna ska dels bidra till att ställningen på arbetsmarknaden stärks för deltagande kvinnor och män, dels tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens. (Mål 1.1)

Att utveckla och tillämpa metoder och former för samverkan vilka förstärker kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. (Mål 1.2)

Kompetensutvecklingen i små och medelstora företag lyfts fram som särskilt

betydelsefull. Programtexten innehåller en rad exempel på möjliga insatser för

att skapa strukturer för arbetsplatsförlagt lärande och en stärkt koppling mellan

utbildning och arbetsliv (Mål 1.2). Bland annat nämns insatser syftande till:

att bygga upp stödstrukturer på branschnivå för att främja yrkesintroduktions-anställningar för personer som saknar relevant yrkeserfarenhet och som hör till de prioriterade grupperna

att utveckla och tillämpa metoder och former för samverkan mellan branscher, utbildningsanordnare och myndigheter avseende organisering och kvalitets-säkring av lärande på arbetsplatsen

utveckling av yrkesutbildningar, exemplifierat med branschinitiativ av yrkes-nämnder eller inom ramen för de olika collegekoncept som utvecklats inom flera branscher

möjligheter till praktik och kompetensutveckling för yrkeslärare, utveckling av metoder för arbetslivsorientering och studie- och yrkesvägledning, handledar-utbildning, metodstöd för den arbetsplatsförlagda delen i yrkesutbildningen, inklusive lärlingsutbildning och yrkespraktik

att utveckla standarder och kvalitetssäkring av validering av kompetens

att skapa stödstrukturer för ett framgångsrikt lärande på arbetsplatsen, vilket kan omfatta stöd för arbetsplatsernas planering, uppföljning och dokumentation av lärandet samt tillgång till kompetenta handledare

vidareutveckling av regional samverkan för att stödja lärande på arbets-platserna.

Allmänt om nya socialfondsprogrammet

Ett förslag till operativt program för Socialfonden i Sverige 2014-2020 har

lämnats till EU-kommissionen för granskning och godkännande.31

Det bygger i

stort på programmet 2007-2013, men innebär också flera viktiga förändringar.

Det övergripande målet för det nationella socialfondsprogrammet är att bidra till

en väl fungerande arbetsmarknad och en varaktigt ökad sysselsättning på lång

sikt. Programmet innehåller tre områden:

31 Kommissionens granskning och godkännande av programmet ska vara klar senast den 30

september 2014. Det innebär att Svenska ESF-rådet som tidigast kan öppna möjligheter att söka

stöd från Socialfonden i oktober 2014.


52

Kompetensförsörjning (PO1)

Ökade övergångar till arbete (PO2)

Sysselsättningsinitiativet för unga (PO3. Gäller Sydsverige, Norra Mellansverige, Mellersta Norrland, samtliga med hög ungdomsarbetslöshet.)

En större andel av ESF-medlen (25% mot tidigare 10%) ska beslutas på

nationell nivå. Syftet är att öka programmets genomslag i nationella

prioriteringar och förstärka den nationella arbetsmarknadspolitiken. De

nationella medlen kan omfatta en eller flera delar av landet, eller hela landet.

Möjligheter till privat medfinansiering öppnas. Projektadministrationen för

stödmottagarna förenklas på olika sätt. En ökad satsning ska göras på

utvärdering av projektens och programmets effekter på arbetslöshet och

sysselsättning. Syftet är att identifiera framgångsrika metoder m.m. samt

underlätta deras spridning på lokal, regional eller nationell nivå.


53

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00

www.skl.se

Kommuners och regioners betydelse som ägare av

socialfondsprojekt riktade till näringslivet

Kompetensförsörjnings- och matchningsproblem engagerar många.

Flera olika aktörer, både offentliga, privata och ideella, använder Socialfonden

som verktyg för att höja kompetens hos anställda och arbeta strategiskt med

kompetensförsörjning.

Rapporten visar omfattningen av kommuners och regioners insatser för att möta

näringslivets behov av kompetensförsörjning, som projektägare inom Social-

fonden 2007-2013.

Upplysningar om innehållet Lena Lundström, [email protected] © Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 ISBN: 978-91-7585-128-0 Text: Carl-Magnus Tunevall, Amko AB. Sammanfattning: Lena Lundström, SKL Produktion: Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Nerladdning: webbutik.skl.se


Ladda ner på webbutik.skl.se. ISBN 978-91-7585-128-0

Documents

7585 128 0