7585 375 8

Verksamhetsplan och budget 2016SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING

2 Verksamhetsplan och budget 2016

3Verksamhetsplan och budget 2016

FörordI november 2015 samlades SKL till kongress i Karlstad. Ombud från hela landet kom för att diskutera, debattera och anta den inriktning som ska gälla för SKL de kommande fyra åren. Vårt nya inriktningsdokument, ”Ansvar för välfärd” fastställer inriktningsmål som vi ska arbeta för att uppfylla. Samtliga handlar om att möta de utmaningar vår sektor står in-för och om att utveckla våra verksamheter inom kommuner, landsting och regioner. Vi ska vässa välfärden.

I verksamhetsplanen för 2016 prioriterar styrelsen att särskilt följa SKL:s verksamhet inom ett antal inriktningsmål. För dessa mål anges vilka akti-viteter SKL ska genomföra under året och vad det förväntade resultatet är. Syftet är att öka transparensen för våra medlemmar och att vi enklare ska kunna mäta resultatet av hur vi lyckas.

SKL:s verksamhet visar upp hela den bredd av frågor som hanteras av våra medlemmar. Vårt uppdrag är att skapa bättre förutsättningar för dem att verka och leverera allt det som får vårt samhälle att fungera; vård, skola, omsorg, kollektivtrafik, vatten och avlopp, räddningstjänst med mera.

Samtidigt som dessa välfärdstjänster ska fungera dygnet runt så händer saker i vår omvärld som förändrar förutsättningarna. Under året kommer medlemmarna fortsätta arbetet med att ta emot människor på flykt, men i en helt annan omfattning än tidigare. SKL kommer också att gå in i en avtalsrörelse och komma överens om nya löner för en stor del av våra med-arbetare inom sektorn. Stora utmaningar som vi kommer att klara tillsam-mans tack vare den starka grund vi redan nu står på. Tillsammans med medarbetarna i sektorn ska vi fortsätta att vässa vårt arbete och välfärden.

Stockholm i januari, 2016

Lena MickoOrdförandeSveriges Kommuner och Landsting


Innehåll 3 Förord

5 Förbundets styrmodell

7 Förbundets verksamhet

11 Årets verksamhet

49 Budget 2016

52 Uppföljning och utvärdering

54 Politisk organisation

57 Kansliorganisaton

59 Koncernen – förbundens företag


Förbundets styrmodellFörbundets styrning av sin verksamhet beskrivs schematiskt i följande figur. Se också definitioner på sidan 61.

Verksamhetsidé

Kännetecken

Årets prioriteringar

Uppföljning och utvärdering

Verksamhetens inriktningInriktningsmål och perspektiv

Hur vill vi uppfattas av medlemmar och omvärd?

Vad vill vi uppnå på sikt?Vilka perspektiv ska genomsyra verksamheten?

Vad ska vi uppnå under året?

Hur följer vi upp och utvärderar resultat?

Varför finns vi?


VerksamhetsidéEn fråga om demokrati.SKL är en sammanslutning för kommuner, landsting och regioner. Som arbetsgivar- och medlemsorganisation driver vi deras frågor och erbjuder stöd och service.

Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion.

Vårt uppdrag är att ge kommuner, landsting och regioner bättre förutsätt-ningar för lokalt och regionalt självstyre. Målet är att utveckla välfärden.

Det är en fråga om demokrati.


Förbundets verksamhetSveriges Kommuner och Landsting företräder medlemmarnas intressen och ska med utgångspunkt i den lokala och regionala demokratin stödja dem i utvecklingen av välfärdstjänster. SKL har till huvuduppgift att ut-veckla den kommunala självstyrelsen med stort handlingsutrymme och stark medborgerlig förankring. Insatser för att stödja medlemmarna sker framför allt genom intressebevakning, verksamhetsutveckling samt råd-givning och service.

IntressebevakningMed intressebevakning agerar vi för att påverka beslutsfattande hos ex-terna aktörer, t.ex. EU, riksdag, regering, myndigheter, fackliga och andra organisationer, i en riktning som gynnar våra medlemmar. Det kan handla om krav på förändrad lagstiftning eller frågor som rör finansieringen av medlemmarnas verksamhet. Intressebevakningen sker genom opinions-bildning, påverkansarbete och uppvaktningar, ofta baserat på färska fakta- rapporter om läget hos medlemmarna. Förutom våra egna initiativ till förändringar inkommer dessutom varje år runt 500 remisser från främst regeringskansliet och statliga myndigheter. SKL:s pressjour tar dessutom emot över 3 000 förfrågningar från media per år.

En stor och viktig del av intressebevakaruppdraget utför vi i vår roll som arbetsgivarorganisation där vi bland annat tecknar avtal om lön och allmänna anställningsvillkor som berör en miljon anställda i kommuner, landsting och regioner. I arbetsgivaruppdraget ingår också att stärka medlemmarna i rollen som arbetsgivare för att bland annat värna om be-fintlig kompetens i sektorn och för att kunna rekrytera nya kompetenta medarbetare.


VerksamhetsutvecklingBland SKL:s medlemmar pågår en omfattande verksamhetsutveckling inom flertalet av de områden som medlemmarna ansvarar för. Utveck-lingsarbetena har ofta fokus på effektivitet och produktivitet men rör också förbättringsarbete i själva innehållet i välfärdstjänsterna. I dessa utvecklingsarbeten har SKL ofta en viktig roll som drivkraft och inspiratör men också som samordnare av projekt och genom att erbjuda medlem-marna en nationell mötesplats för erfarenhetsutbyte. Under senare år har en stor del av utvecklingsarbetet genomförts med finansiering från externa aktörer, bland annat regeringen, statliga myndigheter och EU. 2015 var SKL involverad i ett fyrtiotal sådana utvecklingsarbeten.

Rådgivning och serviceDagligen erbjuder vi våra medlemmar rådgivning och service. Varje år inkommer cirka 2,5 miljoner e postmeddelanden till SKL med såväl juri-diska och ekonomiska spörsmål som frågor inom medlemmarnas olika sakområden. Utöver den stora mängd telefonsamtal som dagligen går direkt till enskilda anställda inom SKL inkommer också mer än 175 000 telefonsamtal till vår växel varje år.

SKL:s webbplats www.skl.se har över 30 000 unika besökare per vecka, veckobrevet med VD:s krönika har 11 000 prenumeranter och det centrala twitterkontot följs av 14 000 personer.

Dessutom diarieförs cirka 8 000 inkommande ärenden av varierande slag som fördelas ut i organisationen. Genom cirkulär på vår hemsida, 25 olika nyhetsbrev samt fyra bloggar informeras medlemmarna regelbundet om händelser och utveckling som påverkar dem. Vi erbjuder också kurser och konferenser inom de flesta områden som medlemmarna ansvarar för.

Vid en förfrågan via telefon eller e post ska enligt SKL:s servicelöfte svar eller besked ges inom två arbetsdagar om hur ärendet kommer att hanteras. I servicelöftet ingår också att vi gärna håller telefon eller webbsända möten.

Återkommande mätningarna av hur medlemmarna uppfattar förbun-dets verksamhet visar bland annat att förbundets service och rådgivning generellt sett är mycket uppskattad.


Våra känneteckenInitiativ, trovärdighet, öppenhet och kompetens ska känneteckna förbundets verksamhet. Det handlar om framtidsorientering, att ligga steget före och belysa viktiga omvärldsförändringar. Det gäller också att visa handlings-kraft och att vara saklig, pålitlig och långsiktig. Förbundet ska dessutom ha ett förhållningssätt som präglas av öppenhet och tillgänglighet. I detta ligger bland annat att ge förutsättningar för medlemmarnas delaktighet. Inom SKL ska utrymme ges för engagemang och motivation.

Perspektiv som genomsyrar verksamhetenVid sidan av kännetecknen har förbundet fyra perspektiv som genomsyrar verksamheten. Dessa är EU, Jämlikhet, Jämställdhet respektive Mångfald. Med ett EU-perspektiv arbetar SKL med att följa och påverka skeenden på den europeiska arenan och för att möjligheterna som erbjuds tas till-vara. Förbundet är en proaktiv aktör och är tidigt med och påverkar inrikt-ningen av initiativ och beslut som är av betydelse för medlemmarna.

Jämlikhetsperspektivet utgår från alla människors lika värde och att alla medborgare ska ha lika möjligheter att utvecklas samt lika förutsättningar till god utbildning, vård och omsorg, oavsett geografisk, ekonomisk eller social bakgrund.

Att förbundet arbetar med ett jämställdhetsperspektiv innebär att SKL ska sträva efter jämlika villkor för alla medborgare oavsett kön, samt främja jämställdhet med målet att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlig- het att forma samhället och sina egna liv. Förbundet har undertecknat den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män (CEMR-deklarationen). Det övergripande målet för förbundets arbete är att ge goda förutsättningar för medlemmarnas arbete med jämställdhet i politik, verksamhet och arbetsliv. Målet nås genom att ett jämställdhets-perspektiv integreras i alla delar av förbundets verksamhet.

Ett mångfaldsperspektiv innebär att värdesätta mångfalden avseende bland annat kön, könsidentitet, ålder, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och socioekonomisk bakgrund samt visa respekt för den enskilda människan. SKL:s utgångspunkt ska


vara ett normkritiskt perspektiv och förbundets arbete ska inriktas på att undanröja hinder, värdesätta mångfald i verksamheterna samt ge likartade förutsättningar för alla. Perspektivet har ett särskilt intresse för SKL utifrån rollen som nationell arbetsgivarorganisation.

Uppföljning av perspektiven 2016

EU-perspektivet synliggörs särskilt genom de prioriterade EU-frågor som återfinns under avsnittet Årets verksamhet. Dessa frågor följs upp och därtill görs även en analys av hur kansliets verksamhetsplanering inför följande år präglas av EU-perspektivet. Jämlikhetsperspektivet lades till av kongressen 2015 och under 2016 kommer perspektivets bidrag till styrmodellen att formuleras. Jämställdhetsperspektivets genomslag be-döms genom att följande indikatorer följs upp: förekomsten av könsupp-delad statistik i tre slumpvis utvalda publikationer från varje avdelning; förekomsten av ett jämställdhetsperspektiv i tre prioriterade frågor, i tre projektplaner och i tre överenskommelser; jämställdhetsanalys av SKL:s nyhetsbrev (ett nummer av varje nyhetsbrev) samt förekomsten av ett jämställdhetsperspektiv i 18 slumpvis utvalda remissvar. Mångfaldsper-spektivet följs upp genom kontroll av att varje avdelning genomfört ett arbete inom ramen för något av mångfaldsområdena.


Årets verksamhetSKL genomför en bredd av insatser för att underlätta för kommuner, landsting och regioner att lösa samhällsupp-draget de ansvarar för. Utöver de många insatser som görs inom olika områden, prioriterar SKL särskilt under året att fördjupa ett antal av kongressens inriktningsmål och ett antal frågor inom EU-området.


En bredd av centrala samhällsfrågorSKL:s verksamhet återspeglar svenska kommuners, lands-tings och regioners viktiga roller och ansvar för Sveriges utveckling. SKL arbetar bland annat med följande områden och frågor.

Demokrati, ledning och styrning

SKL arbetar för att stärka och utveckla den kommunala och regionala självstyrelsen. Det gör vi bland annat i form av stöd till förtroendevalda och fritidspolitiker. Politiska ledare ska vara rustade för att leda i förändring och driva en effektiv verksamhet med en stark medborgerlig förankring.

Inom området arbetar vi med medborgardialog och -inflytande, drift-former, valfrihet, kvalitet, styrning av verksamhet, uppföljning, mänskliga rättigheter, politisk styrning, regionfrågan, revision, val och maktfördelning.

Hälsa och sjukvård

Hälso- och sjukvården ska vara säker, effektiv, jämställd, jämlik, patient-fokuserad, hälsofrämjande, kunskapsbaserad och tillgänglig. Genom att samordna, ta initiativ och bidra med kompetens stödjer vi våra medlem-mar i deras utveckling av framtidens hälso- och sjukvård.

Inom området arbetar vi bl.a. med stöd för systemutveckling, e-hälsa, folkhälsa, tandvård, psykisk hälsa, jämlik vård, kunskapsstyrning, stöd inom vissa sjukdoms- och verksamhetsområden, sjukskrivning och re-habilitering, läkemedelsanvändning, tillgänglighet, patientinflytande och patientsäkerhet.


Näringsliv, arbete och integration

SKL stöder kommuner att utveckla arbetsmarknadsinsatser, inte minst för unga och nyanlända. Vi jobbar brett med regional utveckling och närings-livsfrågor – ett bra företagsklimat är centralt för jobb, tillväxt och välfärd.Inom området arbetar vi med arbetsmarknad, sysselsättning, forskning och innovation i offentlig sektor, näringsliv, företagsklimat samt goda för-utsättningar för asyl- och flyktingmottagandet.

Digitalisering

SKL verkar för att utveckla framtidens e-samhälle. Målen för e-samhället är att skapa en enklare vardag för privatpersoner och företag, en smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet och en högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Det behövs smarta digitala tjänster som gör det lätt att ta del av offentlig information, starta företag, komma i kontakt med vården, eller planera en utbyggnad av villan. SKL driver på i det arbetet.

Vi arbetar med områdena Strategi för e-samhället, skolans digitalise-ring, e-hälsa, medborgardialog, e-arkiv, e-handel och e-legitimation.

Miljö, samhällsplanering och infrastruktur

SKL arbetar för att kommunerna och landstingen ska få bättre förutsätt-ningar att bygga hållbara och attraktiva städer och samhällen. Vi driver våra medlemmars intressen och ger stöd i form av bland annat underlag till taxor och vägledningar om upphandling av kollektivtrafik.

Vi arbetar med områdena miljö, klimat, hälsa, myndighetsutövning, offentliga fastigheter, planering, byggande, bostäder, regional utveckling, tillgänglighet, trafik, infrastruktur, trygghet och säkerhet.

Kultur och fritid

Kommunerna och regionerna har en viktig roll i arbetet med att skapa goda förutsättningar för ett rikt kulturliv, livslångt lärande samt menings-fulla idrotts- och fritidsaktiviteter för barn- och unga.


Inom området arbetar vi med bibliotek, e-böcker, folkbildning, idrott och anläggningar, kultur- och fritidsstatistik, Sveriges friluftskommun och ungas fritid.

Skola och förskola

SKL driver på i skolfrågan. Vi stödjer skolans ledare, svarar på remisser och ger kommuner råd och service. Över hälften av landets kommuner deltar i minst en av SKL:s utvecklingsinsatser för bättre skolresultat. De handlar bland annat om bättre lokal styrning och ledning, utveckling av skolors interna arbetssätt samt metoder för att minska avhoppen från gymnasiet. Vi verkar för mer skolforskning och bättre statsbidrag.

Andra frågor vi arbetar med är till exempel nyanlända elever, färre gym-nasieavhopp, elevenkäter, elevhälsa, skolmat, digitalisering, förskola och fritidshem.

Social omsorg, stöd och äldre

SKL bevakar det socialpolitiska området utifrån kommunernas ansvar och uppdrag. Vi stödjer kommunerna att utveckla kunskapsbaserad vård, stöd och omsorg för särskilda grupper. Vi främjar och utvecklar samverkan med andra huvudmän och aktörer, i synnerhet mellan kommun och landsting kring målgrupper som har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

Inom området arbetar vi med äldre, barn och unga inklusive ensam-kommande, personer med missbruksproblem, personer med funktions-nedsättning och anhörigvårdare samt försörjningsstöd, kunskapsbaserad socialtjänst, systematisk uppföljning och brukarmedverkan.

Ekonomi och statistik

SKL arbetar för att skapa stabila och förutsägbara ekonomiska förutsätt-ningar för medlemmarna. Vi tar fram prognoser för skatteintäkter, kost-nader och sysselsättning. Vi utvecklar former för styrning och uppföljning. Statistik och öppna jämförelser är viktiga verktyg.


Inom området arbetar vi med upphandlingsfrågor, konkurrens, budget och planering, finansfrågor, finansieringsprincipen, god ekonomisk hus-hållning, pensionskostnader, redovisning, utjämningssystem, välfärdens långsiktiga finansiering, statistik och nyckeltal.

Arbetsgivarfrågor

SKL är landets största arbetsgivarorganisation. Vi tecknar centrala kol-lektivavtal för över en miljon medarbetare i kommuner, landsting och re-gioner. Genom att skapa attraktiva villkor och erbjuda intressanta jobb kan arbetsgivare attrahera medarbetare med rätt kompetens och trygga kompetensförsörjningen för framtidens välfärd. SKL ger medlemmarna stöd i det arbetet.

Inom området arbetar vi med arbetsmiljöfrågor, arbetsrätt, chefs- och ledarskap, EU-rätt, kollektivavtal, lönebildning, personal- och kompetens-försörjning, projektet Sveriges Viktigaste Jobb, uppföljning och analys.

Juridik

SKL ger råd och vägledning till medlemmarna i juridiska frågor och ver-kar för att lagar och föreskrifter utformas med hänsyn till det kommunala självstyret och kommunernas och landstingens förutsättningar.

Inom området arbetar vi med kommunalrätt, offentlighet och sekre-tess, skoljuridik, socialrätt, hälso- och sjukvårdsjuridik, civilrätt, skatterätt, EU-rätt, konkurrens- och upphandlingsjuridik samt plan- och miljörätt. SKL har också särskild service inom området arbetsrätt.


PrioriteringarFör att fullgöra sin uppgift att bidra till medborgarnas trygghet och välfärd behöver kommuner, landsting och regioner ständigt förnya och anpassa verksamheten till nya förutsättningar. Samtidigt ställs krav på stabilitet, långsiktighet och trovärdighet.

De närmaste åren står SKL:s medlemmar inför en rad utmaningar som ställer särskilda krav på förbundet. Utifrån dessa utmaningar har förbundets kongress i november 2015 angett att förbundets aktiviteter under mandat-perioden 2016-2019 ska ha sin utgångspunkt i följande tre inriktningar:

> Demokrati och självstyre > Välfärdens utveckling och finansiering > Attraktiva arbetsgivare och attraktiva jobb

För varje inriktning har kongressen dessutom valt att ange ett antal inrikt-ningsmål, totalt 140 mål. Under 2016 har styrelsen valt att särskilt priori-tera och följa SKL:s arbete inom ett urval av dessa inriktningsmål. För de valda inriktningsmålen anges strategiska aktiviteter och förväntat resultat under året. Aktiviteter och resultat följs upp tertialvis.

Ansvaret för samtliga av kongressens inriktningsmål och uppdrag är fördelade inom beredningar, delegationer och kansli. De utgör grunden för kansliets verksamhetsplanering och de följs upp i styrelsen i mitten och i slutet av kongressperioden.


Under 2016 prioriterar styrelsen att särskilt följa verksamheten inom inriktningsmål med bäring på följande frågor:

> Tillvarata nyanländas kompetens > Hållbara villkor för asyl- och flyktingmottagande > Bättre förutsättningar för skolutveckling > Minska folkhälsoklyftan > Kunskapsbaserad och jämlik vård > Strategi för hälsa, vård, omsorg och socialtjänst > Färre sjukskrivna > Formaliserat samråd med regeringen > Större och färre regioner. > Generella och värdesäkrade statsbidrag > Stärkt kvalitetsutveckling > Upphandling för förnyelse > Samordnade insatser för stödbehövande > Ekonomiskt bistånd > Bättre stöd för utsatta barn > Digitalisering för bättre välfärd > Bostäder till alla > Klimatförändringarna – motverka och anpassa > Statens ansvar för hållbar infrastruktur > Utbyggt bredband > Fler jobbar heltidsjobb i välfärden > Kompetensförsörjning > Inkluderande arbetsgivare


Asyl- och flyktingmottagande

KONGRESSENS INRIKTNINGSMÅL 2016-2019

SKL ska synliggöra nyanländas kompetens, verka för en snabb validering och för att kompeten-sen tas tillvara i samhälls- och arbetslivet.

Tillvarata nyanländas kompetens Nyanlända är en möjlighet för Sverige att klara kommande rekryterings-behov. Att inte lyckas ta tillvara nyanländas kompetens har dessutom dubbla konsekvenser för kommuner och landsting: Medlemmarna går miste om arbetskraften och får samtidigt ökade kostnader i de sociala sys-temen. Därför behöver nyanlända snabbt komma in på arbetsmarknaden.

Aktiviteter 2016

> Ta fram goda exempel på strategiska arbetssätt som leder till att nyanländas kompetens tas tillvara i välfärdssektorn.

> Utveckla metodstöd för lokal och regional samverkan kring nyanländas etablering på arbetsmarknaden och medlemmarnas kompetensförsörjning.

> Delta i integrationsdebatten och kommunicera behovet av att ta tillvara nyanländas kompetens och investera i nyanländas etablering på arbetsmarknaden.

> Uppvakta riksdag och regering med förslag på hur förutsättningar för att ta till vara nyanländas kompetens inom välfärdssektorn kan förbättras.

Förväntat resultat 2016

> 75 procent av kommuner och landsting har ett strategiskt arbetssätt för att ta tillvara nyanländas kompetens i syfte att underlätta den egna kompetensförsörjningen.



SKL ska verka för att staten tar det fulla kostnadsansvaret för de uppgifter som kommuner, landsting och regioner ansvarar för inom asyl- och flykting-mottagandet.

Hållbara villkor för asyl- och flyktingmottagandeDet aktuella asyl- och flyktingmottagandet innebär stora praktiska utmaningar för kommuner och landsting. Det krävs bättre samordnade mottagningssystem och effektivare insatser för att asylsökande barn och vuxna ska få ett gott mottagande och nyanlända med uppehållstillstånd snabbare ska etablera sig i arbets- och samhällslivet. Att ta tillvara lokala och regionala möjligheter och samverka nära mellan olika aktörer är avgörande. Nyanländas etablering är en investering för framtiden som också kräver finansiering. Ersättningssystemen till kommuner och landsting behöver vara förutsägbara, enkla att administrera och ge full kostnadstäckning.

Aktiviteter 2016

> SKL:s 35 åtgärdsförslag för ett hållbart asyl- och flyktingmottagande uppdateras och utvecklas.

> Behov av akuta och tillfälliga regeländringar med anledning av den aktuella flyktingsituationen identifieras och revideras löpande.

> Erfarenheter och aktuella behov samlas från nätverk med kommuner med olika utmaningar och möjligheter.

> Fördjupande faktaunderlag till åtgärdsförslag tas fram för intresse-bevakningen inom asyl- och flyktingmottagande.

> SKL tar fram ett förslag på hur ersättningssystemet för asyl- och flyktingmottagandet kan bli enklare och mer exakt.

> En löpande och nära dialog förs med regering och statliga myndigheter om aktuell situation och behövliga förändringar som identifieras.


> Dialogen med regering och berörda statliga myndigheter resulterar i gehör för merparten förslag om tillfälliga regelförändringar i den aktu-ella flyktingsituationen och tydliga initiativ har tagits för ett långsiktigt hållbart och samordnat mottagningssystem.



SKL ska verka för att kommu-nerna får de bästa ekonomiska och legala förutsättningarna för att utveckla sina skolor.

SkolaBättre förutsättningar för skolutvecklingFler elever behöver nå målen i grund- och gymnasieskolan. De nationella proven behöver ge ett bättre stöd för utveckling av undervisningen och styrning och ledning.

SKL och Friskolornas riksförbund har bildat Huvudmännens expertråd för skolutveckling där forskning och lärares och skolledares beprövade erfarenhet står i centrum. Rådet erbjuder ett viktigt komplement till reger-ingens skolkommission. Rådets slutsatser behöver tas tillvara och spridas till medlemmarna.

Rätt använd ger digitalisering nya möjligheter att ge elever den under-visning de behöver. Möjligheten att erbjuda och ta tillvara utbildning genom fjärrundervisning får inte hindras av kommungränsen.

Aktiviteter 2016

> SKL bedriver konkreta utvecklingssatsningar för att utveckla skolan i drygt hälften av landets kommuner, bland annat inom satsningarna PISA 2015, Plug In (för att motverka studieavbrott) och PRIO-projektet (Planering, Resultat, Initiativ och Organisation).

> Ta fram ett nytt kunskapsunderlag om de problem som finns med dagens nationella uppföljningssystem, där nationella prov är en central del, och ge möjliga förslag till förbättringar.

> Den pågående utredningen om nationella prov inbjuds till utbildnings-beredningen 2016, innan slutbetänkande läggs.

> Genom bland annat seminarier, konferenser och SKL:s webb kommer expertrådets slutsatser att spridas till förbundets medlemmar.

> En arbetsgrupp om nyanlända elevers utbildning med representanter för kommuner bildas för att ta fram förslag och goda exempel. Fjärr-undervisning blir en del av detta.


> Genom bland annat debattartiklar, webben och vid konferenser sprids SKL:s ställningstaganden om behovet av fjärrundervisning.


> Medlemmarnas förutsättningar för att nå bättre skolresultat med fler elever som når målen i grundskolan och fler elever som slutför sina gymnasiestudier har förbättrats.

> Regeringen har aviserat förändringar i de nationella proven så att de blir jämförbara över åren.

> Slutsatser från Huvudmännens expertråd för skolutveckling, bland annat om stärkt styrning och ledning, har tillvaratagits genom konkreta förslag från Skolkommissionen och regeringen.

> Regeringen har föreslagit att skolhuvudmännen ska få avtala med varandra om fjärrundervisning på entreprenad.


Hälsa och sjukvårdMinska folkhälsoklyftanVälfärden står inför stora utmaningar när det gäller hälsoskillnader i sam-hället. Att minska dessa stärker social hållbarhet, mänskliga rättigheter och har positiva effekter på samhällsekonomin. Utöver att individuellt ansvar tas för den egna hälsan krävs hälsofrämjande, tvärsektoriella och innovativa arbetssätt som är generella men som anpassas och utformas utifrån olika gruppers förutsättningar, samt även statliga insatser som stödjer en sådan utveckling.

Aktiviteter 2016

> En särskild strategi tas fram och genomförs i syfte att medlemmarnas prioriteringar och behov hörsammas i den nationella kommissionen för jämlik hälsa.

> SKL bjuder in kommissionen och medlemmarna till särskilda hearings i syfte att lyfta viktiga områden och frågeställningar för kommissionen.

> Seminarier genomförs som löpande belyser kommissionens förslag inom ramen för SKL och Folkhälsomyndighetens gemensamma forum ”Mötesplats social hållbarhet”.


> Den nationella kommissionen för jämlik hälsa har lämnat förslag i linje med medlemmarnas prioriteringar och behov.

Kunskapsbaserad och jämlik vårdFör att varje möte mellan patienter, brukare och medarbetare ska vara kun-skapsbaserat krävs att det finns enkel tillgång till bästa möjliga kunskap och förutsättningar att ständigt bli bättre. Genom att insatserna för alla, oavsett kön, ålder, etnicitet, funktionalitet eller socioekonomisk tillhörighet,


SKL ska verka för att kommuner, landsting och regioner arbetar för att uppnå målet om att sluta folk-hälsoklyftan inom en generation.


SKL ska verka för en mer kunskapsbaserad och jämlik vård.


baseras på aktuell kunskap blir vården och omsorgen mer jämlik. Det saknas dock en nationell sammanhållen strategi för kunskapsstyrning som kompletterar och stödjer det som görs på regional och lokal nivå.

Aktiviteter 2016

> En långsiktig strategi för kunskapsstyrning tas fram tillsammans med medlemmarna. Strategin bör omfatta kunskapsstöd, struktur, finansie-ring, stöd för uppföljning, öppna jämförelser och analys samt stöd för utveckling.

> Utifrån strategin tar SKL fram ett förslag på en långsiktigt hållbar samverkansmodell för uppföljning, öppna jämförelser och analys.


> Landstingen står bakom strategin för kunskapsstyrning. Dialog initierad med kommunerna.

> Samverkansmodellen för uppföljning, öppna jämförelser och analys är implementerad.

Strategi för hälsa, vård, omsorg och socialtjänstSverige saknar en gemensam strategi för framtidens hälso- och sjukvård, stöd och omsorg. Det finns flera utmaningar och områden att utveckla, till exempel att skillnaderna i hälsa mellan olika grupper av befolkningen, personcentrerad och jämlik vård, bemanning och kompetensförsörjning, ledarskap och styrning. Sektorns framtidsutmaningar, prioriteringar och vägval behöver diskuteras gemensamt och en sammanhållen strategisk inriktning uppnås.

Aktiviteter

> Arbetsseminarier genomförs med medlemmarna för att säkra för- ankring och brett engagemang inför ett arbete som sträcker sig bortom 2016.


SKL ska tillsammans med kom-muner, landsting och regioner ta fram en sammanhållen långsiktig strategi för framtidens hälso- och sjukvård och omsorg.


> Dialog förs med berörda externa aktörer såsom fackförbund, intresse-organisationer och myndigheter.

> Dokumentation av workshops, idédiskussioner och dialoger.


> Inför det fortsatta arbetet med medlemmarna är en process säkrad för förankring och utveckling av strategin.


SKL ska verka för en kvalitets-säkrad sjukskrivningsprocess, ökad tillgång till rehabilitering för att förebygga sjukdom, samt att fler kvinnor och män återgår i arbete.

Färre sjukskrivnaSedan några år ökar sjukskrivningstalen igen efter att tidigare ha befunnits på en mycket låg nivå. Ökningen sker framförallt inom psykiska diagnoser, men det är också en generell trend. Det finns mer att utveckla inom hälso- och sjukvården för att få till en effektivare process som bidrar till att fler har möjlighet att stanna kvar i arbete eller att snabbare kunna återgå i arbete.

Aktiviteter 2016

> Ett stöd ges till landsting och regioner för att vidareutveckla funk-tionen för koordinering i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen vilket inkluderar kontakter med arbetsgivare.

> Ett stöd utvecklas för psykologisk behandling och multimodal rehabili-tering för att möjliggöra återgång i arbete för kvinnor och män som är sjukskrivna.

> En vidareutveckling av plattformen för internetbaserad stöd och behandling kommer att genomföras för ökad kontakt och behandling via video.

> Intressebevakning av lagstiftning och förordningar om försäkrings-medicinska utredningar i syfte att verka för full kostnadstäckning och rimliga förutsättningar att genomföra uppdraget.


> Landsting och regioner har vidareutvecklat funktionen för koordinering för en mer aktiv och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess.


> Vården som använder plattformen internetbaserat stöd och behand-ling kan börja använda video vid kontakt och behandling av patienter.

> Förslag till lagstiftning finns som ger landsting och regioner full kost-nadstäckning vid Försäkringsmedicinska utredningar samt rimliga förutsättningar att genomföra uppdraget.


Demokrati och självstyre


SKL ska verka för att skapa ett formaliserat samråd med regeringen och en utökad dialog inom sektorns skilda verksamhetsområden.

Formaliserat samråd med regeringenSveriges Kommuner och Landsting har under många år drivit frågan om att skapa ett formaliserat samrådsförfarande mellan regeringen och den kommunala sektorn. Syftet är att skapa ökad förståelse för samspelet mellan olika samhällsaktörer. Detta är en fråga som även Europarådet lyft fram i sin granskning av hur konventionen om kommunalt självstyre till-lämpas i Sverige.

Aktiviteter 2016

> Ta fram en kartläggning av nuvarande samråd inom olika verksam-hetsområden.

> Genomföra en studie av de nordiska ländernas samråd och en analys av för- och nackdelar.

> Planera och genomföra ett högnivåmöte med SKL:s politiska ledning och ansvariga ministrar.


> Ett formaliserat samrådsförfarande mellan SKL och regeringen har utformats och inrättats.



SKL ska verka för bildandet av slagkraftiga regioner och för en gemensam regional indelning för regioner och statliga myndig-heter.

Större och färre regionerRegeringen har tillsatt en indelningskommitté med uppdrag att ge förslag till större och färre regioner och ny statlig regional indelning. SKL inrättat en samrådsgrupp med representanter från samtliga län för att driva frågan. Det behövs en robust regional samhällsorganisation som kan möta fram-tidens utmaningar såväl när det gäller tillväxt och sysselsättning som hälso- och sjukvård, som kan vara en stark röst för medborgarna regionalt och som kan samspela med statliga myndigheter.

Aktiviteter 2016

> Beskriva och kommunicera konsekvenser och utmaningar med en regionreform.

> Genomföra fem seminarier om de framtida utmaningarna i frågor som rör större regioner.

> Skapa stöd och förståelse hos viktiga samhällsaktörer för behovet av en regionreform.


> Inför egna ställningstaganden har samtliga landsting och regioner med-verkat i en dialog om konsekvenser och utmaningar med anledning av att större och färre regioner bildas.


EkonomiGenerella och värdesäkrade statsbidragStatsbidragen behöver vara generella och värdesäkrade för att kommu-ner, landsting och regioner ska kunna prioritera och planera långsiktigt. De riktade statsbidragen, som i budgetpropositionen för 2016 uppgår till närmare ett åttiotal, gör ingrepp i medlemmarnas möjligheter att göra prioriteringar mellan olika behov som invånarna uttrycker. Bidragen är ofta begränsade i tid och kräver i många fall ansökningsförfarande vilket riskerar att ge kortsiktiga satsningar och onödigt administrativt arbete.

Aktiviteter 2016

> Beskriva effektivitetsvinster och minskade administrativa kostnader med generella statsbidrag i rapporter och via andra kanaler.

> Säkra en tydlig kommunikation om statsbidragen gentemot regerings-kansliet vid alla kontakter där statsbidrag berörs.

> Kommunicera frågan vid alla relevanta kontakter med media.


> Antalet riktade statsbidrag minskar till under 65 stycken.

Stärkt kvalitetsutvecklingSom stöd för utvecklingen av verksamheterna har kommuner, landsting och regioner tillgång till jämförelser av resultat och kvalitet genom Öppna jämförelser (ÖJ) och Kommunernas kvalitet i korthet (KKIK). Föränd-ringsarbete med utgångspunkt i jämförelsetalen underlättas genom ett stärkt stöd för utvecklingsarbete och erfarenhetsutbyte.

Aktiviteter 2016

> Ett utvecklingsnätverk som tar stöd i nyckeltal och goda exempel etableras.


SKL ska verka för att statens ekonomiska stöd till kommuner, landsting och regioner utgörs av generella och värdesäkrade statsbidrag.


SKL ska stödja medlemmarnas utveckling av styrning och ledning med fokus på ökad produktivitet och förbättringar av resultat.


> Kommuner och landsting som har förbättrat sig mest inom olika områden identifieras.

> Arbete med målgruppsanspassning (verksamheterna, lokala och regionala politiker samt nationella politiker) av nyckeltalen för att stödja både verksamhetsutveckling och intressebevakning.

> Bistå medlemmar genom att identifiera utvecklingsområden inom olika verksamheter med hjälp av ÖJ.

> Framtagande av två temarapporter, (exempelvis om jämställdhet i samband med att Europeiska jämställdhetsdeklarationen blir 10 år), baserade på de mest centrala ÖJ-nyckeltalen.


> Medlemmarna har tillgång till nätverk och arbetsmetoder som stödjer systematisk uppföljning och verksamhetsutveckling med utgångspunkt i Öppna Jämförelser (ÖJ) och Kommunernas Kvalitet i Korthet (KKiK).


SKL ska verka för att medlem-marna har goda möjligheter att ta tillvara de vinster upphand-lingen kan ge i form av ökad effektivitet och minskade kostnader.

SKL ska verka för att medlem-marna genomför fler funk-tions- och innovationsvänliga upphandlingar.

Upphandling för förnyelseKommuner, landsting och regioner upphandlade år 2015 verksamhet, tjänster och varor för ungefär 500 miljarder kronor. Upphandling syftar till effektivisering och ökat värdeskapande för brukare och patienter samti-digt som den kan bidra till sociala och ekologiska hållbarhetsmål. Offentlig upphandling omgärdas dock av ett regelverk som ibland gör det svårt för säljare och köpare att nå den bästa lösningen. Upphandling kan främjas genom att relationerna mellan de olika parterna utvecklas före, under och efter upphandlingsprocessen.

Aktiviteter 2016

> Ett samarbete etableras med Svenskt Näringsliv för att utröna vad som upplevs som hinder och möjligheter i kontakten mellan kommuner/landsting/regioner och företag vid offentlig upphandling.

> Tillsammans med medlemmar och branschorganisationer konkret utveckla formerna för upphandlingar i riktning mot värdeskapande och innovation.


> Tillsammans med medlemmarna verka för att det interna samspelet av olika kompetenser tas tillvara i behovsanalysen och inom upphand-lingsprocessen.

> Sammanställa SKL:s kompetens inom upphandlingsområdet för att på så sätt underlätta stöd och kommunikationen till våra medlemmar.


> I samråd med en av näringslivets organisationer har SKL gett med-lemmarna tillgång till ett stöd om hur relationerna mellan parterna vid offentlig upphandling kan utvecklas för bättre offentliga affärer.

> Konkreta förfrågningsunderlag som stimulerar innovation har tagits fram inom två verksamheter.

> En gemensam ingång på SKL:s hemsida för samtliga upphandlings-frågor som förbundet arbetar med finns tillgänglig och används.


ArbetsmarknadSamordnade insatser för stödbehövandeMånga har behov av stöd från flera aktörer med en kedja av insatser för att komma i arbete. Det är en utmaning att få dessa system att samspela för att ge alla en möjlighet att bidra på arbetsmarknaden. Det måste finnas flexibla lösningar, samverkan och variation av längden på stöd för att möjlig-göra att stödkedjan inte brister.

Aktiviteter 2016

> En analys har genomförts i syfte att se hur inflödet av unga till aktivitetsersättningen kan minskas och hur kommunerna och landstingen kan bidra till det.

> En konferens om insatssamordning genomförs i samverkan med andra aktörer.

> Ett utvecklingsarbete utifrån en ESF-förstudie inom området som avslutas under våren 2016 inleds.


> SKL har tillsammans med regeringen kommit överens om en mer samordnad försöksverksamhet som riktar sig till individer i behov av stöd från flera aktörer.

Ekonomiskt biståndDet ekonomiska biståndet ska endast behöva träda in tillfälligt vid kortare perioder av försörjningsproblem. Men för många som aldrig kommit in på den svenska arbetsmarknaden och inte kvalificerat sig till individuella er-sättningar såsom a-kassa och sjukpenning har det ekonomiska biståndet blivit den enda möjliga försörjningen. Ofta under långa perioder och ibland under hela livet. Att långsiktigt leva på ekonomiskt bistånd försvårar även möjligheten att träda in på arbetsmarknaden.


SKL ska verka för att samord-nande insatser ges till enskilda som är i behov av stöd från flera myndigheter.


SKL ska verka för att det ekono-miska biståndet återfår sin roll som ett tillfälligt ekonomiskt stöd vid kortare perioder av försörjningsproblem.


Aktiviteter 2016

> Ett underlag har arbetats fram och överlämnats till ansvarig minister som en del i deras arbete för att se över arbetslöshetskassan och sambandet med ekonomiskt bistånd.

> En förstudie omkring hur samverkan kan stärkas mellan myndigheter för grupper i behov av samordnade insatser tas fram.

> En konkret plan för samverkan mellan Försäkringskassan och SKL omkring de så kallade nollplacerade har beslutats.


> SKL har kommunicerat ett förslag till regeringen om hur ett nytt statligt ersättningssystem skulle kunna utformas för att stärka ett mer aktivt deltagande i arbetslivet.



SKL ska verka för att kommuner, landsting och regioner har goda möjligheter att stärka barnets mänskliga rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

SKL ska verka för ökad stabilitet och höjd kompetens inom den sociala barn- och ungdomsvården.

Social omsorgBättre stöd för utsatta barnHälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och unga som är placerade i familjehem eller HVB, hem för vård eller boende.

Den sociala barn- och ungdomsvården är ifrågasatt och olika rapporter har visat en bild av en pressad arbetssituation med hög personalomsätt-ning. En väg framåt för bättre arbetsförhållanden är att kunna samverka över kommungränserna. Interkommunal samverkan måste bli möjlig inom ramen för socialtjänstlagen.

Aktiviteter 2016

> Regionala upptaktsmöten arrangeras för identifiering av förbättrings-områden, framtagande av lokala utvecklingsplaner och sammanställ-ning på regional nivå.

> Månatliga webb-möten hålls för medlemmarna om aktuella frågor rörande handlingsplanen men även kring ensamkommande barn.

> Intressebevakning angående förändringar av socialtjänstlagen. > Regeringen görs uppmärksam på faktaförhållanden och inbjuds till dialog om möjliga förbättringar av nationella ramverk rörande ensamkommande flyktingbarn.


> 75 procent av SoL-placerade respektive 90 procent av LVU-placerade barn och unga ska vara läkarundersökta.

> 75 procent av kommunerna har utarbetat en utvecklingsplan för den sociala barn och ungdomsvården lokalt och regionalt.

> Staten har beslutat om ett utredningsdirektiv för översynen av Social-tjänstlagen.


> En lagändring är genomförd där interkommunal samverkan möjliggörs inom ramen för socialtjänstlagen.



SKL ska verka för att privatpersoner och företagare har till-gång till fler och bättre digitala tjänster från offentlig sektor.

DigitaliseringDigitalisering för bättre välfärdDigitaliseringen bidrar till nya tjänster, effektivisering, kvalitetssäkring och bättre resursutnyttjande. Genom digitalisering kan vi öka kvaliteten i välfärden och få en mer jämlik vård som använder sina resurser på ett effektivt sätt.

Tjänsten Sammansatt bastjänst för ekonomiskt bistånd (SSBTEK) gör det möjligt för kommunen att få information från A-kassa och flera statliga myndigheter. Fler kan underlätta handläggningen av ekonomiskt bistånd och få en enklare och säkrare hämtning av uppgifter.

Aktiviteter 2016

> Förslag tas fram på satsning på gemensamma digitala lösningar för kommuner och landsting.

> Förslag kring eventuellt förvärv av Inera AB har behandlats i styrelsen. > Uppvaktning av regeringen kring fördjupad samverkan och långsiktig satsning på välfärdteknologi och e-hälsa.

> Utspel och rapport om samhällsnyttor och kostnadsbesparingar av SSBTEK.

> Riktat erbjudande med kostnadseffektivt förslag till kommuner som ännu inte är anslutna till SSBTEK.


> En uppgörelse med regeringen om långsiktig satsning på e-hälsa och välfärdsteknik har träffats.

> 230 kommuner använder den nationella digitala tjänsten för hand-läggning av ekonomiskt bistånd.



SKL ska verka för att kommu-nerna har förutsättningar att planera för ett bostadsbyggande som svarar mot efterfrågan och säkrar bostadsförsörjningen för alla.

BostäderBostäder för allaBostadsbristen ökar och det blir allt svårare för dem med knappa resurser att komma in på bostadsmarknaden. Det behövs fler bostäder och möjlig-het för alla att få bostad. Utformningen av statliga riksintressen och läns-styrelsernas yttranderätt försvårar bostadsbyggande och står i strid med allmänintresset att fler ska få bostad.

Aktiviteter 2016

> SKL gör en ramupphandling för standardiserade hållbara bostadshus med hög kvalitet och som kan uppföras snabbt till lägre kostnad.

> Genom exempel visa hur riksintressen hindrar bostadsbyggande. > Intressebevakning gentemot planprocessutredningen. > Seminarieserie till regioner och kommuner som stöd för boende- planering, plangenomförande och markpolitik.

> Dialog med regeringen om åtgärder för ökad rörlighet på bostads-marknaden.


> Regeringen har initierat en utredning med syfte att öka rörligheten på bostadsmarknaden och stärka unga vuxnas och nyanländas möjligheter att få bostad.

> SKL har främjat utvecklingen av koncept för miljömässigt hållbar ny-produktion som kan uppföras snabbt och efterfrågas även av hushåll med lägre inkomster.

> Regeringen har fattat beslut med syfte att minska arealen mark i landet som är av riksintresse.

> Regeringen har tillsatt en utredning med syfte att ändra planprocessen så att länsstyrelsernas möjlighet att yttra sig begränsas till ett tillfälle.



SKL ska verka för en tydlig ansvarsfördelning och en funge-rande samordning mellan staten, kommunerna, landstingen och regionerna för de förebyggande åtgärder som krävs med anled-ning av klimatförändringar.

SKL ska verka för att kom-muner, landsting och regioner kan bedriva ett sammanhållet hållbarhetsarbete som tillvaratar såväl sociala som ekologiska och ekonomiska dimensioner.

KlimatKlimatförändringarna – motverka och anpassaVår påverkan på klimatet måste minska och den förändring i klimatet som redan sker hanteras bättre. När nya internationella klimatavtal omsätts i praktisk handling är kommuners, landstings och regioners engagemang och insatser avgörande. Klimatförändringarna påverkar hela Sverige, men det är stora skillnader mellan hur olika delar av landet, och därmed olika kommuner, påverkas. Hänsyn ska tas till klimatförändringarna vid plane-ring av ny bebyggelse. Anpassningsåtgärder måste även ske i den befint-liga bebyggelsen men ansvaret för att anpassa befintliga miljöer är oklart.

Aktiviteter 2016

> SKL ska sprida exempel på hur kommuner, landsting och regioner kan minska klimatpåverkan.

> Sprida goda exempel på hur kommuner, landsting och regioner arbetar med klimatanpassning i den fysiska miljön, både genom strategiarbete samt genom konkreta åtgärder i ny- och befintlig bebyggelse.

> SKL ska bidra med tydliga förslag till den statliga utredningen om klimatanpassning som pågår under 2016 till och med februari 2017.

> Genom diskussioner med centrala myndigheter verka för att staten ger kommuner tydligare vägledning i hur det lokala klimatanpass-ningsarbetet bör ske samt vilket ansvar som åligger kommunen.


> Den statliga utredningarna diskuterar de frågor som ligger i linje med medlemmarnas prioriteringar och behov angående möjligheterna att bättre motverka klimatförändringarna och bättre förebygga konse-kvenser av klimatförändringarna.

> Kommuner, landsting och regioner har en förbättrad kunskap om det arbete som måste göras i den fysiska planeringen med anledning av klimatförändringarna.



SKL ska verka för en långsiktig finansiering och utveckling av transportsystemet, så att både gods- och persontransporter sker på bästa möjliga hållbara och effektiva sätt samt att miljö- och klimatpåverkan minskar.

InfrastrukturStatens ansvar för hållbar infrastrukturKommun- och landstingssektorn investerar stora belopp och står inför betydande framtida investeringar. Staten backar från sitt ansvar att finan-siera statlig infrastruktur. I samband med den planerade utbyggnaden av snabbtågsnät är de statliga anspråken på lokal och regional medfinansie-ring särskilt anmärkningsvärda.

Aktiviteter 2016

> Ett PM tas fram som belyser SKLs syn på nödvändiga spelregler för medfinansiering av statlig infrastruktur, finansiering av den planerade höghastighetsbanan samt hur trafiken på höghastighetsbanan påverkar och kopplas till befintlig trafik.

> En analys görs av vilken betydelse en höghastighetsjärnväg har för Sverige och hur den påverkar nationell och regional tågtrafik.

> Analys av total genomförd och planerad medfinansiering från kommuner, landsting och regioner i statlig infrastruktur under åren 2014-2016.

> Uppföljning av Stadsmiljöavtalen och effekterna av dem för kommuner, landsting och regioner.

> SKL ska verka för att transportsystemets miljö- och klimatpåverkan minskar.


> Det ska klart framgå hur stor del av det statliga ansvaret för finansie-ring av infrastruktur som kommuner, landsting och regioner kommer att överta.

> Framgångsfaktorer för minskad miljö- och klimatpåverkan från trans-portsystemet är kommunicerade och kända av SKLs medlemmar, Trafikverket och Regeringskansliet.



SKL ska verka för en långsiktig finansiering av bredband i hela landet.

SKL ska verka för statlig samord-ning och reglering av landets fibernät oaktat ägandeform (motion nr 33).

Utbyggt bredbandFör ett fungerande bredbandsnät i hela landet krävs goda möjligheter att investera i bredband och att lokala öppna bredbandsnät kan knytas sam-man med ett nationellt fibernät som erbjuder konkurrensneutral tillgång för olika aktörer. Här finns ett nationellt ansvar som staten behöver ta.

Aktiviteter 2016

> En vägledning tas fram för kommunerna angående investering i bredband.

> Regeringen görs uppmärksam på faktaförhållanden och inbjuds till dialog om möjligheterna med ett nationellt bredbandsnät.


> Regeringen har gett direktiv till en utredning om att säkra en nationell statlig infrastruktur för bredband.

> Kommunernas möjlighet att investera i stadsnät har underlättats.


ArbetsgivarfrågorFler arbetar heltid i välfärdenSamtidigt som behoven av välfärdstjänster ökar går många medarbetare i pension. Välfärden behöver fler som vill jobba inom vård, skola och om-sorg. En strategi för att minska rekryteringsbehovet och ändå få tillgång till mer personal är att ersätta deltidsanställningar med heltidsanställningar och deltidsarbete med heltidsarbete.

Aktiviteter 2016

> SKL tillhandahåller stöd och rådgivning till medlemmarna i arbetet med att ställa om till en heltidsorganisation.

> Inspirationskonferens genomförs om heltidsomställning. > Goda exempel på heltidsomställning har publicerats på skl.se > Ett nätverk för heltidsomställning för projektledare och utredare har startat.


> Antalet heltidsarbetande i kommunerna och landsting har ökat med 25 000 (nov 2014 –nov 2016).

KompetensförsörjningUtbildningssystemen behöver bättre möta välfärdssektorns behov. Det finns idag stora matchningsproblem där arbetslösa saknar den kompe-tens som efterfrågas och där universitet och högskolor inte erbjuder rätt utbildning eller rätt utbildning i tillräcklig omfattning.

Aktiviteter 2016

> Kartlägga medlemmarnas rekryteringssituation gällande personal med yrkesutbildningar inom områdena vård och skola samt använda resultaten i påverkansarbetet.


SKL ska verka för att fler medar-betare inom kommuner, lands-ting och regioner ges möjlighet att arbeta heltid.


SKL ska bidra till att utbildnings-ystemets dimensionering, kvali-tet och relevans bättre matchas med kommuners, landstings och regioners behov.


> Påverka de av staten initierade utredningarna på området särskilt an-gående kvalitet i högre utbildning, utbildningsdimensionering av högre utbildning, samt behovet av bättre och flexiblare struktur på yrkeshög-skoleutbildningen.

> Fördjupa dialogen med regeringen angående förbättringar som behöver genomföras för att bättre matcha utbildningarna med arbetsgivarnas behov.


> Medlemmarnas behov av personal med yrkesexamen inom områdena vård och skola har kartlagts och kommunicerats till regering och ansvariga myndigheter och utbildningsinstitutioner.

> Systemen för dimensionering av och relevans i högskoleutbildningar har förbättrats.


SKL ska verka för större mång-fald och bredd i rekryteringen till kommuner, landsting och regioner.

Inkluderande arbetsgivareFör att bredda rekryteringsbasen på lång sikt krävs en ökad medveten-het om den könssegregerade arbetsmarknaden och vikten av att förändra normer kring olika yrken. En breddad kompetensförsörjning innebär också att utlandsföddas kompetens och arbetsförmågan hos personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning tas tillvara.

Aktiviteter 2016:

> Genomföra en kartläggning och analys av kompetensförsörjning ur ett icke diskrimineringsperspektiv genom att inventera kunskaper och erfarenheter.

> Ta fram strategier för ett hållbart och inkluderande arbetsliv fritt från diskriminering.

Förväntat resultat 2016:

> Ge förslag till ett genomförandeprojekt inom ramen för Europeiska Socialfonden om strategier för breddad rekrytering för välfärdens kompetensförsörjning.



EU-prioriteringarI. Målet är ett hållbart asyl- och flyktingmottagande i hela EU

Viljeinriktning:

> SKL ska verka för en jämnare fördelning mellan medlemsländerna av asylsökande.

> SKL ska verka för att lokala och regionala perspektivet ges ett infly-tande när beslut fattas i frågor som rör asyl- och flyktingmottagandet.

> SKL ska bevaka utvecklingen av implementeringen av det gemensam-ma asylsystemet och den europeiska migrationsagendan och vad det får för konsekvenser för lokal och regional nivå.

Aktiviteter:

> SKL ska uppvakta ansvariga tjänstemän och politiker i Bryssel för att uppmärksamma dem på vilka förutsättningar lokala och regionala myndigheter i Sverige behöver i mottagandet av asylsökande och nyanlända flyktingar.

> SKL ska delta i de sammanhang där kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan medlemsländerna genomförs, avseende såväl integration som asyl- och flyktingmottagande, bl.a. inom ramen för det nätverk som CEMR har startat, för att inhämta kunskap och dela erfarenheter som den svenska lokala och regionala nivån har gjort.

II. Arbetet med utsatta EU-medborgare ska stärkas

Viljeinriktning:

> SKL ska inom ramen för sitt internationella arbete via lämpliga organi-sationer och forum lyfta frågan och sträva efter samarbete på denna nivå.


> SKL ska verka för att den nationella samordnaren ges förlängt uppdrag. Detta för att förstärka det utbyte som startats genom det bilaterala avtal som Sverige och Rumänien slöt den 5 juni.

Aktiviteter:

> Den nationella samordnarens förslag och dess konsekvenser för kommuner, landsting och regioner, likväl som stat och myndigheters insatser för att underlätta för den lokala nivån att utföra sina uppdrag, ska följas noga.

> SKL International ska inom ramen för Sveriges bilaterala avtal med Rumänien undersöka kommuners möjligheter att samarbeta i Rumä-nien. Syftet är att undersöka vilket stöd som vore mest verkningsfullt på kommunal nivå i de regioner i Rumänien där de flesta av de utsatta EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige kommer ifrån. Inriktning blir på stöd till kommunal förvaltning, samordnat erfarenhetsutbyte och riktade insatser inom relevanta kommunal initiativ.

> SKL ska under våren anordna ett seminarium för att uppmärksamma vilka erfarenheter som den lokala svenska nivån har gjort utifrån att ha blivit mottagare av utsatta EU-medborgare. Vilka insatser som behövs på EU-nivå för att möta situationen kommer också att diskuteras.

III. Det kommunala och regionala perspektivet ska respekteras vid beslut på EU-nivå om energieffektivisering av byggnader

Viljeinriktning:

> SKL ska verka för att främja mål och krav på resultat snarare än detaljkrav. > SKL ska motverka eventuella krav på årlig renoveringstakt. > SKL ska föreslå storlek på energianvändning som kriterium för krav på energikartläggning i EED.

> SKL ska verka för att utformning av nära-nollenergikrav för byggnader och förnybarhetsdirektiv inte styr bort från gemensamma lösningar som fjärrvärme och fjärrkyla.


Aktiviteter:

> SKL ska delta vid de sammanhang och i de konsultationer som kom-missionens väntas arrangera på temat.

> SKL ska ta kontakt med relevanta handläggare på kommissionen som deltar i utarbetandet av den konsekvensanalys som ska tas fram 2016 samt bevaka arbetet i kommissionens kommitté som arbetar med EPB.

> SKL ska ta kontakt med Sveriges representant inom kommissionens EPBD Concerted Action.

IV. Lika möjligheter och villkor för föräldrar på arbetsmarknaden

Viljeinriktning:

> SKL ska verka för att det inte blir någon ytterligare reglering på EU-nivå angående olika former av ledighet.

> SKL ska lyfta fram goda exempel från förbundet och våra medlemmar på hur man kan arbeta för lika möjligheter/villkor för föräldrar på arbetsmarknaden.

Aktiviteter:

> SKL ska lyfta fram goda exempel från medlemmarna på hur man kan underlätta för förvärvsarbetande föräldrar att kombinera arbetsliv och privatliv.

> SKL ska sammanställa och sprida kunskap om insatser för att bryta könsstereotypa utbildnings- och yrkesval.

> SKL ska framhålla vikten av ett holistiskt perspektiv på kvinnors och mäns förutsättningar på arbetsmarknaden. (bl.a. vikten av välfärds- och omsorgstjänster för att möjliggöra kvinnors och mäns jämlika deltagande på arbetsmarknaden).

> SKL ska påverka och bevaka EU:s lagstiftningsarbete på området genom europeiska arbetsgivarorganisationer.


> SKL ska svara på kommissionens öppna samråd om”Possible actions to address the challenges of work life balance faced by working parents and caregivers”.

V. Uppföljning av frihandelsavtalet med USA (TTIP)

Viljeinriktning:

> Att synliggöra vad frihandelsavtal kan betyda i förhållande till offentligt finansierad verksamhet på lokal nivå för att värna organisations- friheten och den kommunala självstyrelsen.

Aktiviteter:

> SKL ska vara aktivt i och delta i CEEP:s och CEMR:s arbete med att följa förhandlingsarbetet om TiSA och TTIP.

> SKL ska på motsvarande sätt samverka med regeringskansliet, myn-digheter och fackliga organisationer för att synliggöra de offentligt fi-nansierade verksamheternas intressen i förhållande till TiSA och TTIP.

> SKL ska delta i och ordna egna aktiviteter för att sprida kunskap om vad frihandelsavtal kan få för inverkan på lokala och regionala intressen.

VI. Statsstödsregler – uppföljning av den inre marknaden

Viljeinriktning:

> SKL ska bevaka kommuner och landstings intressen i utvecklingen av inre marknaden och verka för att möjliggöra ett aktivt deltagande från medlemmarna.

> SKL ska särskilt uppmärksamma utvecklingen när det gäller stats-stödsreglernas tillämpning ifråga om infrastrukturinvesteringar, hamnar och luftfart.


Aktiviteter:

> SKL ska vara aktivt i och delta i CEEP:s och CEMR;s arbete när det gäller utvecklingen av statsstödsreglernas vidare tillämpning och ska på motsvarande sätt samverka med regeringskansliet, myndigheter.

> SKL ska utveckla ett underlag för tillämpning av EU-rättens regler för offentlig finansiering av det som är av allmänt ekonomiskt intresse – i ett första steg för flygets område.

VII. En digital inre marknad och möjligheter till en smartare välfärd

Viljeinriktning:

> SKL ska verka för att den lokala och regionala nivån deltar i fram-tagandet av den nya fleråriga handlingsplanen för e-förvaltning.

> SKL ska verka för att initiativ för den digitala inre marknaden blir översiktligt kartlagda med avseende på effekterna för kommuner och landstings verksamheter.

> SKL ska verka för ökad interoperabilitet och att erfarenheter från standardiserade arbeten på EU-nivå såsom ISA, eIDAS, E-SENS kommer kommuner och landsting till del.

Aktiviteter:

> SKL ska genomföra ett antal dialogmöte med svenska representanter i kommissionens expertgrupp för e-förvaltning.

> SKL ska verka för svensk rapportör i Regionkommittén för (ev.) yttrande om e-förvaltning.

> SKL ska verka för deltagande från tjänstemän och politiker som talare vid relevanta konferenser och seminarium.

> SKL ska verka för att svenska kommuner, landsting och regioner ges möjlighet att delta i pilotprojekt kopplat till den digitala inre marknaden för att möta medborgarnas ökande krav och förväntningar på välfärds-tjänsterna.



Budget 2016Tabellen nedan beskriver förbundets budgeterade intäkter och kostnader för år 2016.

INTÄKTER (mkr) Budget 2016 Budget 2015Differens

2016/2015

Förbundsavgifter 473 455 18

Sålda tjänster1 125 130 -5

Externfinansierade projekt 460 365 95

Finansförvaltning (inkl. utdelningar) 41 42 -1

Pensionsstiftelsen – gottgörelse 36 36 0

Summa intäkter 1135 1028 107

KOSTNADER (mkr)

Politisk organisation 46 45 1

Kansliet (avdelningar och projekt) 492 481 10

Externfinansierade projekt 460 365 95

Lokaler och internservice 75 69 6

Bidrag 11 11 0

Pensioner 42 47 -5

Oförutsedda frågor och övrigt 9 10 0

Summa kostnader 1135 1028 107

RESULTAT efter finansiella poster 0 0 0

Intäkter Intäkterna från förbundsavgiften höjs utifrån det inriktningsbeslut som är taget kring SKL:s långsiktiga finansiering och uppgår år 2015 till 473 mkr. Förbundsavgiften finansierar cirka 70 procent av förbundets kostnader exklusive externfinansierade projekt.

Intäkter från sålda tjänster, dvs. kurser, konferenser och konsultuppdrag bedöms för 2016 bli i linje med budget och utfall för 2015.

Not 1.Består av intäkter från kurs- och konferens-verksamhet, konsultarvoden och skrifter samt koncerninterna intäkter.


Förbundsavgiftens utveckling 1995-2016Som framgår av diagrammet nedan låg förbundsavgiften still sedan bil-dandet av det gemensamma förbundskansliet år 2005 fram till 2014. För-bundet har hanterat de minskade intäkterna genom sin starka ekonomiska ställning, genom effektiviseringar i samband med sammanläggningen av de två tidigare förbunden och genom besparingsprogram. 2014 justerades för-bundsavgiften för första gången och med årets justering blir den 473 mkr.

Intäkterna från förbundsavgiften har alltså realt sjunkit under de senaste åren. Om förbundsavgiften istället hade vuxit i takt med kostnadsutveck-lingen från år 2004 och framåt, skulle den år 2016 vara ca 623 mkr, det vill säga 150 mkr högre. I praktiken har alltså förbundsavgiften sjunkit med cirka 24 procent sedan 2005.

Diagram 1. Förbundsavgiftens utveckling för SKL (inkl. SK och Lf) åren 1995–2016, mkr

500

400

600

700

300

200

100

0

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Miljoner kronor

Förbundsavgiftens utveckling 2005-2016 Förbundsavgiftens utvecklingi 1995 års priserOm den följt kostnadsutv.


Intäkter – externfinansierade projektFör 2016 beräknas medel för externfinansierade projekt uppgå till 460 mkr. Detta är en höjning jämfört med budget 2015, men en sänkning jämfört med utfallet. Våra största projekt i förhållande till totala medel under 2016 är Sjukskrivningsmiljarden och rehabgarantin (128 mkr), Psykisk ohälsa (65 mkr) och Kroniska sjukdomar (60 mkr). Utöver detta kommer upp-skattningsvis 900 mkr att fördelas via SKL till medlemmarna. Dessa medel, som uppskattas uppgå till samma nivå som 2015, ingår inte i ovan-stående budget utan hanteras i vår balansräkning.

Av de 460 mkr som SKL förfogar över – och som alltså ingår i budgeten – så går ungefär 45 procent, dvs. ca 200 mkr, direkt till köp av konsulttjänster.

Intäkter – finansförvaltning2016 års finansiella intäkter i förbundet består dels av utdelningen från SKL Kapitalförvaltning AB som förväntas ligga kvar på samma nivå som under 2015, dvs. 25 mkr. Pensionsstiftelsen förväntas också lämna gott-görelse med samma belopp, dvs. 36 mkr. Vi får också en liten ränteintäkt från våra bankkonton på uppskattningsvis 1 mkr.

KostnaderPå kostnadssidan märks några förändringar. Kansliets utökade budget beror på satsningar och kompensation för ökade kostnader. Största delen av de ökade kostnaderna för lokaler & service kommer sig av nya hyresnivåer.

Omfattningen för externfinansierade projekt ligger högre än budget för 2015, men lägre än utfallet. De externfinansierade projekten är fullt ut finansierade via intäkter och belastar alltså inte förbundsavgiften.


Uppföljning och utvärderingKongressens uppdrag till styrelsen i form av de fyraåriga inriktnings-målen samt övriga uppdrag följs upp i halvtid. En slutlig avrapportering av samtliga inriktningsmål och övriga uppdrag görs till 2019 års ordinarie kongress.

Styrelsens och VD:s löpande uppföljning i övrigt sker varje tertial. Sär-skilda tertialrapporter tas fram som ger en samlad bild av förbundets alla verksamheter utifrån verksamhetsplan, ekonomi, personal, finansförvalt-ning, pensionsstiftelse samt företagsverksamhet.

Förbundets ekonomi följs dessutom löpande genom månadsrapporter till VD, ledningsgrupp och samtliga chefer.

Övrig verksamhet som bedrivs inom kansliet planeras och följs upp inom respektive avdelning.

Ovan nämnda uppföljning, tillsammans med ytterligare kontroll- moment för uppföljning av verksamheten, framgår av en särskild intern-kontrollplan beslutad av styrelsen.

Därtill kan nämnas att förbundet återkommande gör undersökningar riktade mot medlemmarna för att stämma av deras uppfattningar kring förbundets prioriteringar, arbetssätt och resultat. Dessutom genomförs återkommande medarbetarundersökningar liksom externt riktade känne-domsundersökningar.



Politisk organisationFörbundet är en politiskt styrd organisation. Nedan framgår den politiska organisationen för mandatperioden 2016-2019.

StyrelseArbetsutskott

Delegationer:

Förhandling

Revision

Sjukvård

Beredningar för:

Demokratifrågor

eSamhället

Internationella frågor

Kultur och fritid

Primärvård och äldreomsorg

Samhällsbyggnad

Socialpolitik och individomsorg

Tillväxt och regional utveckling

Utbildningsfrågor

Kongress ValnämndRevisorer

Kongressen är förbundets högsta beslutande organ. Medlemmarna utövar sin beslutanderätt vid kongressen. Till kongressen finns knutet revisorer och en valnämnd.Styrelsen leder förbundets verksamhet samt svarar för förbundets orga-nisation och förvaltningen av förbundets angelägenheter. Till sitt stöd har den arbetsutskott, delegationer och beredningar.


Arbetsutskottet har viss delegerad beslutsrätt från styrelsen och bereder frågor om t.ex. självstyrelse, ekonomi och styrning, upphandling och kon-kurrens samt allmänjuridiska frågor. Utskottet har också en strategisk roll i det internationella arbetet.Förhandlingsdelegationen bereder övergripande arbetsgivarpolitiska frågor, kollektivavtalsfrågor och frågor om arbetsmiljö. Delegationen har viss delegerad beslutsrätt från styrelsen.Revisionsdelegationen beslutar om god revisionssed i kommunal verk-samhet. Delegationen är därtill samrådsorgan i intressebevakning samt utveckling och service på revisionsområdet.Sjukvårdsdelegationen bereder övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor inklusive läkemedelsfrågor, högspecialiserad vård samt tandvårdsfrågor och har viss delegerad beslutsrätt från styrelsen.Beredningen för demokratifrågor bereder frågor som rör relationen mel-lan medborgare och förtroendevalda. I detta ingår demokratiutvecklings- frågorna och att arbeta med att motverka utanförskap och öka människors delaktighet. Beredningen för eSamhället bereder e-samhällesfrågor av strategisk na-tur och ska fortlöpande följa och bevaka utvecklingen av e-förvaltning och e-tjänster inom sektorn. I uppdraget ingår bland annat frågor om e-legi-timation, Digitala agendan, e-styrning, integritet, säkerhet, e-inkludering, grön IT samt frågeställningar rörande juridiska och tekniska förutsättning-ar för utveckling av e-samhället.Beredningen för internationella frågor ska vid sidan av arbetsutskottet bereda sektorsövergripande internationella och EU-relaterade frågor. I detta ingår bland annat att stödja medlemmarnas internationella engagemang samt att stödja övriga beredningar.Beredningen för kultur och fritid bereder frågor om kultur och idrott, folkbildning, kulturmiljö, fritid och föreningsliv samt vissa barn- och ung-domsfrågor. Beredningen för primärvård och äldreomsorg bereder vård- och om-sorgsfrågor med särskilt fokus på hela vårdkedjan och samverkan mellan


olika aktörer. I uppdraget ligger också handikappfrågor och psykisk ohälsa. Beredningen ska särskilt uppmärksamma samverkan mellan kommuner och landsting samt förebyggande insatser.Beredningen för samhällsbyggnad bereder frågor om hållbar utveckling. I uppdraget ingår bland annat klimat och energi, planering och byggande, miljö och hälsa, bostadsförsörjning, kommunal infrastruktur och kommunal- teknik, trygghet och säkerhet samt fastigheter och lokalförsörjning.Beredningen för socialpolitik och individomsorg bereder frågor som rör socialpolitik och individomsorg samt andra närliggande frågor som exem-pelvis missbrukarvård och psykiatrifrågor.Beredningen för tillväxt och regional utveckling bereder frågor om till-växt och regional utveckling. I uppdraget ingår arbetsmarknad och inte-gration. Frågor om komvux, högskola samt besöksnäring och turism ingår också, liksom infrastruktur och transportpolitik. Beredningen för utbildningsfrågor bereder frågor med anknytning till för-skolan, grundskolan och gymnasieskolan.


KansliorganisatonFörbundets kansli leds av VD. Kansliorganisationen består av nio avdel-ningar och en stabsenhet.

Avd för kommunikation

VD

Avd för administration

Avd för juridik

Avd för arbetsgivarpolitik

Avd för ekonomi och styrning

Avd för digitalisering

VD-staben

Avd för tillväxt och samhällsbyggnad

Avd för utbildning och arbetsmarknad

Avd för vård och omsorg

Avdelningen för vård och omsorg arbetar med frågor om hälso- och sjuk-vård, individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg. Uppgifterna inkluderar också folkhälsa samt jämställdhetsfrågor.Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad arbetar med frågor om arbetsmarknad och sysselsättning, försörjningsstöd, integration samt för-skola och skola.


Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad arbetar med frågor om till-växt, lokal och regional utveckling, infrastruktur, trafik, fastigheter, bred-band, miljö och energi, trygghet och säkerhet, planering och byggande samt kultur och fritid.Avdelningen för digitalisering arbetar med innovation och verksamhets-utveckling som tar stöd av IT. Avdelningen svarar också för internt IT-stöd.Avdelningen för ekonomi och styrning arbetar med frågor om demokrati och självstyrelse, ekonomi och analys, styrning inklusive revision samt statistik och nyckeltal.Avdelningen för arbetsgivarpolitik arbetar med frågor om kollektivavtal, löner, pensioner och försäkringar, arbetsrätt, arbetsmiljö och hälsa samt ledarskap, personal- och kompetensförsörjning. Avdelningen är därtill kansli åt arbetsgivarförbundet Pacta.Avdelningen för juridik arbetar med kommunalrätt, civilrätt och skatte-rättsliga frågor och bistår medlemmarna och andra enheter inom förbun-det med juridisk kompetens.Avdelningen för kommunikation arbetar med information, kommuni-kation, opinionsbildning, media, förbundet som mötesplats och arena, medlemsdialog och omvärldsbevakning. Avdelningen för administration arbetar med intern styrning, uppföljning och utvärdering, ekonomi, finans, personal, diarium och arkiv samt stöd till förbundets förtroendevalda. Avdelningen samordnar också EU- och internationella frågor samt internationellt utvecklingsarbete.VD-staben arbetar med stöd till VD och ledningsgruppen.


Koncernen – förbundens företag

Sveriges Kommuner och Landsting

SKL Kapitalförvaltning AB (100%)

Dagens Samhälle AB (100%) KPA AB (40%)

Equalis AB (52%)

SKL Fastigheter och Service AB (100%)

SKL Kommentus AB (98%)

SKL International AB (100%)

SOS Alarm AB (50%)

SKL Företag AB (100%)

Ägare och styrelseSveriges Kommuner och Landsting äger samtliga aktier i SKL Företag AB. SKL Företag AB är moderbolag för ett antal dotter och intresseföretag i SKL Företagkoncernen. I figuren ovan anges ägarandelar inom parentes.

SKL Företagkoncernens budgeterade omsättning år 2016 uppgår till 531 mkr. Koncernens budgeterade resultat efter finansiella poster för 2016 uppgår till 82,7 mkr.

Bolagen inom koncernen ska verka för uppfyllelse av de mål som anges i uppdrag från kongressen samt i verksamhetsplanen för SKL. Styrelse i SKL Företag AB är arbetsutskottets ledamöter i SKL. VD för SKL är också VD i SKL Företag AB.


SKL Företag ABModerbolaget ska äga företag med uppgift att på affärsmässiga grunder bidra till att tillgodose kommunernas, landstingens, regionernas och deras bolags behov av varor och tjänster samt stödja och samordna dessa före-tags verksamheter.

Koncernen – en kort beskrivning av bolagenDagens Samhälle AB ger ut tidningen Dagens Samhälle samt driver en debattwebb.Equalis AB arbetar med att öka patientsäkerheten genom kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling inom laboratoriemedicin.SKL Fastigheter och Service AB med dotterbolag bedriver serviceverk-samhet samt äger och förvaltar fem fastigheter, främst för SKL:s behov.SKL Kommentus AB är moderbolag för verksamhet inom områdena Upp-handling respektive Verksamhetsstöd. Kunderna finns inom den kommunala och landstingskommunala sektorn. Samordnad upphandling görs bland annat inom områdena energi, fordon, finansiering, varor och tjänster samt IT. Den samordnade upphandlingsverksamheten bedrivs i en egen juridisk person i form av Inköpscentral, SKL Kommentus Inköpscentral AB. Upphandlings-rådgivning och utbildning bedrivs i dotterbolaget AffärsConcept AB.SKL International AB bedriver å förbundets vägnar internationella utveck-lingsprojekt. Sida är den huvudsakliga uppdragsgivaren och finansiären.KPA AB med dotterbolag arbetar med försäkringar, kapitalförvaltning och pensionsadministration åt kommuner, landsting och regioner samt åt bolag inom kommunsektorn.SOS Alarm Sverige AB med dotterbolag svarar bland annat för SOS-tjänsten i Sverige genom att ta emot och förmedla larm på nödnumret 112.

SKL Kapitalförvaltning ABSKL Kapitalförvaltning AB förvaltar SKL:s kapital och har tillgångar värde-rade till cirka 1,3 mdr kronor. Kapitalet har framförallt genererats genom försäljningar av företag som ingått i SKL Företagkoncernen.

Bolaget har en förväntad genomsnittlig årsavkastning på 3 procent och placerar 35 procent av kapitalet i aktiefonder och resterande 65 i räntefonder.


DefinitionerVerksamhetsidéVerksamhetsidén är grunden för vårt uppdrag och svarar på frågan Varför finns vi?

KänneteckenMed kännetecken anger vi hur vi vill att förbundet ska uppfattas i några viktiga avseenden. De anger egenskaper, förhållningssätt eller kvaliteter hos förbundet och dess verksamhet. Kännetecknen svarar på frågan Hur vill vi uppfattas av medlemmarna och omvärlden?

Verksamhetens inriktningVerksamhetens inriktning anges i kongressens inriktningsdokument för perioden 2016-2019. Verksamhetens inriktning beskriver frågor som är av stor betydelse för våra medlemmar och där SKL kan spela en roll i att stödja medlemmarna. Verksamhetens inriktning svarar på frågan Vad ska SKL arbeta med under mandatperioden?

InriktningsmålInriktningsmål är mål på flera års sikt. Dessa är beslutade av kongres-sen i det inriktningsdokument som anger vad förbundet ska uppnå under kongressperioden. Inriktningsmål anger normalt ett önskvärt tillstånd hos medlemmarna och svarar på frågan Vad vill vi uppnå på sikt?

PerspektivMed perspektiv anger vi viktiga aspekter som ska genomsyra vår verk-samhet såväl för de prioriterade frågorna som för annan verksamhet inom vår organisation och ska svara på frågan Vilka perspektiv ska genomsyra vår verksamhet?


Årets prioriteringarSom en fördjupning och konkretisering till det av kongressen beslutade inriktningsdokumentet pekar styrelsen ut inriktningsmål som är särskilt viktiga att följa under året. Dessa beskrivs med hjälp av aktiviteter och förväntat resultat under året. Årets prioriteringar svarar på frågan Vad ska styrelse och VD särskilt följa under året?


Upplysningar om innehållet:Torbjörn Conon, [email protected]

© Sveriges Kommuner och Landsting, 2016ISBN: 978-91-7585-375-8Text: Torbjörn CononFoto omslag: Rickard L ErikssonFoto inlaga: Bildarkivet, Casper Hedberg, Mostphotos, Thomas Henrikson, Pia Nordlander, Robert Blombäck, Maskot Bildbyrå, Patrik Svedberg, Scandinav BildbyråProduktion: Advant Produktionsbyrå Tryck: LTAB, 2016

SKL är en sammanslutning för kommuner, landsting och regioner.

Som arbetsgivar- och medlemsorganisation driver vi deras frågor och erbjuder stöd och service.

Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion.

Vårt uppdrag är att ge kommuner, landsting och regioner bättre förutsätt-ningar för lokalt och regionalt självstyre. Målet är att utveckla välfärden.

Det är en fråga om demokrati.

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se ISBN 978-91-7585-375-8

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20

Telefon: 08-452 70 00www.skl.se

Documents

7585 375 8