Integrerande fördjupningsarbete i Rektorsprogrammet, Block 5

Kursgrupp 7

Kommunikation i ledarskapet

- Förväntningar som ställs på kommunikation när det gäller förskolans uppdrag

Författare:

Cathrine Hansson-Sonnerstedt

Förord

Jag arbetar som förskolechef och har ansvar för fem förskolor i Kumla kommun. Förskolorna

har tillsammans ca 210 barn och 44 pedagoger. Det är många olika människor som jag träffar

och ska kommunicerar med i mitt arbete.

Därför har jag valt i mitt slutarbete kommunikation i ledarskapet. Jag är intresserad av hur

man kan hitta resultatrika vägar för att få en bärkraftig organisation. Att förändra

verksamheten framgångsrikt genom kommunikation och möten med olika samarbetspartners.

På rektorsprogrammet har det pedagogiska ledarskapet varit ett centralt begrepp och

utbildningen har gett mig en bild av vad som är ett framgångsrikt i ledarskapet med tydliga

kommunicerade mål och förväntade resultat. Lars Thorins föreläsningar på

rektorsprogrammet har gett mig många idéer och uppslag till mitt eget arbete med att utveckla

skolledares pedagogiska ledarskap och för att nå resultatförbättringar. Tack Lars!

Ett extra varmt tack till Ulf Nytell för din positiva ton genom hela utbildningen på

Rektorsprogrammet.

Ett stort tack till Kumlas politiker som medverkat i mitt utvecklingsarbete på

rektorsprogrammet. Vi ses!

Tack till handledare Dan Tedenljung.

1 Introduktion.........................................................................................................................1

2 Syfte och frågeställningar....................................................................................................2

2.1 Avgränsningar..............................................................................................................2

3 Bakgrund.............................................................................................................................3

4 Tolkningsram.......................................................................................................................5

4.1 Förskolechef-pedagogisk ledare och coach..................................................................5

4.2 Kommunikation- en fråga om kvalitet.........................................................................6

4.3 Kommunikation gällande förskolans systematiska kvalitetsarbete..............................6

4.4 Pedagoger.....................................................................................................................7

4.5 Vårdnadshavare............................................................................................................8

4.6 Politiker........................................................................................................................9

5 Metod.................................................................................................................................11

5.1 Undersökningsdesign.................................................................................................11

5.2 Urval i undersökningen..............................................................................................11

5.3 Etiska överväganden..................................................................................................11

5.4 Intervjufrågor och svar...............................................................................................12

5.5 Bearbetning och tolkning av data...............................................................................14

6 Resultat av intervjuerna.....................................................................................................15

7 Diskussion.........................................................................................................................16

8 Slutord...............................................................................................................................18

Referenser.................................................................................................................................20

Bilaga 1.....................................................................................................................................21

Bilaga 2.....................................................................................................................................22

1 Introduktion Bra kommunikation ger engagemang och skapar framgångsrika arbetsplatser. Kommunikation

är en viktig del för en ledare/ chef. Detta är känt och ofta kopplat till förändringsprocesser.

Som ledare är det av stor vikt att ha stort inflytande över de involverades attityder,

välbefinnande och prestationer. Kommunikation är en ömsesidig process där de som deltar

har skilda förväntningar och gör olika tolkningar. Bilden av vad förskolan är idag varierar

oberoende av pedagoger, vårdnadshavare och politiker. Alla vill ha den bästa förskolan men

man tolkar förskolans uppdrag på olika sätt utifrån sina egna förväntningar och syn på

verksamhetens innehåll. Förskolan är i en ständig förändringsprocess vilket gör att

läroplansmål och uppdrag ständigt är aktuellt för reflektion och diskussion, dels för oss som

arbetar i förskolan men även för vårdnadshavare och politiker.

Kommunikation betyder enligt Nationalencyklopedin: ” ömsesidigt utbyte, göra gemensamt,

överföring av information mellan människor, djur eller apparater”.

1

2 Syfte och avgränsningarSyftet med detta fördjupningsarbete är att undersöka kommunikationsvägar för att ge en

samsyn hos pedagoger, vårdnadshavare och politiker.

Hur kan dessa förväntningar genomföras i praktiken?

2.1 AvgränsningarJag väljer att ta upp frågan om kommunikationsvägar utifrån mitt perspektiv som förskolechef

med samarbetspartnerna pedagoger, vårdnadshavare och politiker. I detta arbete har jag valt

att begränsa mig till att endast intervjua politiker i Kumla kommun.

2

3 BakgrundFörskolans uppdrag idag är att förbereda barnen för ett livslångt lärande. Det är det första

ledet i utbildningssystemet och regleras i Skollagen (8 kapitel 2§). När Läroplanen

reviderades 2010 blev den mer tydlig i sin formulering kring förskolans, förskollärararens,

arbetslagets och förskolechefens ansvar samt även mer tydlig gällande strävansmålen (Lpfö

98 rev.2010). Läroplanen kompletterades 2010 med avsnittet uppföljning, utvärdering och

utveckling. Detta för att få insyn i om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens

organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga

förutsättningar för utveckling och lärande (Lpfö 98 rev.2010.s 14).

När skolinspektionen kom till Kumla kommun 2011 var en del av kritiken riktad mot

förskolan, att det inte fanns tydliga riktlinjer för hur vi bedömer att vi har en god kvalité på

förskolorna. Kumla kommun behövde göra en omorganisation för att kunna möta kritiken från

skolinspektionen och förändringarna utifrån den reviderade Läroplanen. Hösten 2012

ändrades förutsättningarna för skolledarna i kommunen. Rektorerna gick från att ha ansvar för

både förskola och skola till att bli ansvariga för antingen skola eller förskola. Barn- och

utbildningsförvaltningen ansåg att den gamla organisationen tog mycket tid från förskolan till

förmån för skolans verksamhet. Dessutom hade många rektorer inte tillräcklig kunskap om

förskolans verksamhet och tvärtom när det gällde skolan. Det tillsattes en kvalitetsamordnare i

kommunen som tillsammans med bland annat förskolecheferna skulle utveckla

verksamheterna. Kvalitet i förskola ur ett juridiskt perspektiv handlar om hur förskolan ska

följa lagar och regler. Den så kallade legalitetsprincipen, den offentliga makten som ska

utövas av lagarna (RF 1 kap. §).

I figuren på nästa sida framställs den kommunikativa verkligheten på ett förenklat sätt med

hjälp av ett pussel mellan förskola, pedagoger, vårdnadshavare och politiker. Figuren visar

hur dessa fyra aktörer behöver kommunicera för att förstå målen i Läroplanen och utveckla

kvalitetsarbetet i kommunen.

3

Figur 1:1

Förskolechefen får symbolisera den blå pusselbiten som ska kommunicera med de övriga

pusselbitarna som är pedagoger (grön), vårdnadshavare (gul) och politiker (röd). Dessa bitar

måste sammanfogas för att skapa ett gemensamt pussel som kan möta kraven på förändring

och utveckling. Läroplan 98/10 styr förskolans verksamheter. Det gäller att kommunicera

uppdragsmålet och Läroplan för alla inblandade, så alla blir förtrogna med vad modern

förskola innebär. Tre av dessa pusselbitar fungerar idag tillfredställande men den politiska

pusselbiten har inte idag en naturlig kommunikationskanal genom forum för dialog och

samarbete för att skapa gemensamma mål. Jag har valt att använda mina erfarenheter som

förskolechef och beskriva några specifika händelser och exempel från min vardag som givit

mig insikter i hur viktig kommunikation är.

4

4 Tolkningsram

4.1 Förskolechef-pedagogisk ledare och coachSkolledare har man många olika roller och uppdrag som styrs av det statliga uppdraget som

regleras av Skollag och Läroplan. I den nya Skollagen (2010.800) är det pedagogiska

ledarskapet förskolechefernas huvuduppdrag som innebär att uppnå ökad måluppfyllelse och

bättre resultat. Det innebär bland annat att implementera de nya styrdokumenten från (Lpfö 98

rev.2010).

”Förskolechefens ansvar: som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och

övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten

bedrivs i enlighet med målen i Läroplanen och uppdraget i sin helhet” (Lpfö 98 rev.2010

s.16).

Ansvaret är även styrt av det kommunala uppdraget där arbetsuppgifterna består av

administrativa arbetsuppgifter. Dessa är bland annat ekonomi, organisation, arbetsmiljö,

personalansvar och att ha kunskap om och agera enligt lagar, avtal, myndighetsföreskrifter

och samverkan med vårdnadshavare och politiker.

Utifrån denna förenklade uppdragsbeskrivning i rollen som förskolechef ska det

kommuniceras mål och riktlinjer. Detta genom att entusiasmera och motivera medarbetare till

lärande, förbättrings - och utvecklingsarbete.

Det kan vara en komplex arbetssituation när man som förskolechef ska både arbeta med

Läroplanens styrdokument och även utföra de ovan nämnda arbetsuppgifterna.

Åström och Thorin (2014) framhåller följande: ”Vi har konstaterat att skolledare tenderar att

lägga mycket av sin arbetstid på det kommunala uppdraget och på problemlösare åt andra

aktörer” (s. 26).

Mål- och resultatstyrning innebär att den nationella politiska ledningen har formulerat mål för

verksamheterna. Men det kan överlåtas till de kommunala politikerna att avgöra hur det ska

uppnås. Ivarsson-Alm (2013) menar att om man ska lyckas utveckla förskolan måste

förskolecheferna ta ett betydligt större aktivt ansvar för det statliga uppdraget.

5

Coaching är en viktig aspekt i rollen som förskolechef och kan beskrivas som en form av

kommunikation, vars syfte är underlätta personlig och professionell utveckling. Coach är ett

begrepp som använts mycket i samband med ledarskapet och i rollen som förskolechef. I

Susanne Gjerdes bok (2012) Coaching-vad, varför, hur ges förklaringen: ”en samarbetande,

anpassad, lösningsfokuserad och kommunikations-process som främjar handling, lärande och

utveckling- på det personliga och yrkesmässiga planet - genom bland annat medvetengörande,

motivation och ansvarighet” (s.14).

4.2 Kommunikation- en fråga om kvalitetDet kommunikativa ledarskapet är en viktig del i förskolans verksamhet. Framförallt i

pedagogernas relation till barnen. Enligt Sonja Sheridan, Ingrid Pramling Samuelsson, Eva

Johansson (2011) beskriver de tidigt i sin bok följande: ”I dagens samhälle är förskolan små

barns kanske viktigaste arena för att utveckla vänskap med andra barn. En kvalitativ fråga är

då vilka möjligheter de har att ingå i dialog och samspel med andra barn och lärare” (s.10).

Även Eva Johansson, som har studerat förskollärarens förhållningssätt, framhåller att

kommunikation är nyckeln till barns lärande och välbefinnande. ”Kommunikation, dialog och

samspel är viktiga frågor för barns lärande och välbefinnande, oavsett var de befinner sig

under vilka omständigheter” (s. 11).

Här beskriver författarna två viktiga aspekter på kommunikation som ger kvalitet i

relationer, vilket borgar för ömsesidig måluppfyllelse. Den synen på kommunikation

karakteriseras av gemensamt engagemang och öppenhet som leder till delaktighet och

respekt för varandra i många olika sammanhang. Min tolkning är att vi redan i förskolan

bygger relationer för att höja barnens förmågor att samspela i framtiden. Även i

relationer och kommunikation vuxna emellan leder det till relevanta kunskaper som

utvecklar tillit, lyhördhet, delaktighet och samspel.

4.3 Kommunikation gällande förskolans systematiska kvalitetsarbeteI Skollagens tredje kapitel (2010:800) står det under rubriken Barnens och elevernas lärande

och personliga utveckling att: alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de

behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar ska

utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningsmål. (Skollagen 3 kap 3§) För att säkerställa

det behövs ett systematiskt kvalitetsarbete i alla verksamhetsformer.

Stöd för det systematiska kvalitetsarbetet har skolverket gett ut Allmänna råd med

kommentarer. Syftet är för att underlätta och ge vägledning för ökad måluppfyllelse. Det ska

6

kontinuerligt följas upp, resultaten ska analysera i förhållandet till de nationella målen.

Utifrån det ska utbildningen planeras och utvecklas (Skolverket 2012).

Håkansson, J (2014) ” I skollagsberedningen pekar man också på huvudman har det särskilda

ansvaret för att analysera sin egen styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling inom

ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Med andra ord: att utvärdera det egna

kvalitetssystemets kvalitet är också en uppgift för huvudmännen” (s. 148). Huvudmannen har

även ansvaret för genomförandet av utbildningen och ska se till att det finns förutsättningar att

bedriva kvalitetsarbete. Förskolechefen är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete utifrån

Skollagens och Läroplanens intentioner. Det kan vara uppsatta mål från huvudman eller

utvecklingsområden som verksamheterna strävar efter. ”Enkelt beskrivet kan man säga att

systematiskt kvalitetsarbete handlar om att hitta de svaga länkarna i verksamheten, analysera

dem, vidta åtgärder och utvärdera för att se om åtgärderna har haft effekt” framställer Åström

och Thorin (2014 s.41).

Förskolorna i Kumla har verksamhetsplaner där prioriterade läroplansmål beskrivs utifrån

verksamhetsåret. Handlingsplanen ska vara ett levande dokument under hela året för

pedagogerna. (se bilaga 1). I september redovisas rapporten till förskolecheferna som gör en

sammanfattning hur kvaliteten ser ut på enheterna för att identifiera och analysera

förbättringsområden och framgångsfaktorer. Resultatet kommuniceras sen till

verksamhetschefen som har ansvar för förskolorna. I sin tur belyser resultatet till huvudman

och politiker. Varje år skickas det ut föräldraenkäter som också ligger till grund till

förskolornas kvalitetsarbete. Enkäterna skickas ut externt så att vårdnadshavare kan vara

anonyma men ändå kopplas till de specifika förskolorna. I enkäterna finns exempelvis frågor

om hur respondenten ser på trygghet, inflytande och förskolans strävansmål gällande

matematik, natur/teknik och språkutveckling. Enkäterna sammanställs av

kvalitetssamordnaren på förvaltningen som kommunicerar det till huvudman, politiker och

förskolechefer. Resultaten från enkäterna används också som underlag för att identifiera

brister och då utforma åtgärder för att komma tillrätta med aktuella utvecklingsområden.

4.4 PedagogerPå förskolan arbetar vi med att gå från den traditionella förskolan, där pedagogerna styrde

innehållet med bestämda aktiviteter och en förutbestämd pedagogisk verksamhet, till att

organisera den utifrån barnens erfarenheter, behov och åsikter. ”Flödet av barns tankar och

idéer ska tas vara på för att skapa mångfald i lärande” (Lpfö 98 rev.2010 s. 9). 7

Men att något skrivs i en Läroplan innebär inte att förändringarna sker med automatik.

Det måste implementeras, kommuniceras, förankras och diskuteras så att pedagogerna

förstår syftet med läroplansmålen och betydelsen av det systematiska kvalitetsarbetet.

Thorin (2014) anser ”Det räcker inte med att bara läst Läroplanen utan man måste ha

förstått den kunskapssyn som den präglas av, hur man kartlägger kvalitén på sin

verksamhet och hur man utmanar och ställer frågor till sin personal så att de fördjupar

sina kunskaper kring lärande och utveckling” (s. 27).

Det är av stor vikt att skapa tydliga rutiner och tid för reflektion så att det kommer in som en

naturlig del för pedagogernas arbetsuppgifter. ”De behov och intressen som barnen själva på

olika sätt ger uttryck för bör ligga till grunden för utformning av miljön och planering av den

pedagogiska verksamheten.” ( Lpfö 98 rev.2010 s. 12).

När jag blev förskolechef tog jag initiativet till att ha utvecklingspedagoger på

förskolorna, en till två stycken drivande förskollärare på varje förskola. Vi arbetar nu

som en styrgrupp och de är delvis länken mellan mig och verksamheterna. Detta med

utgångspunkt utifrån våra styrdokument och vår Läroplan. Jag såg på värdet av att ha

medvetna pedagoger som kan skapa gemensamma och väl förankrade målbilder.

Vi har nätverksträffar en gång i månaden, där alla pedagoger från varje förskola är med.

Tillsammans har vi kommit fram till diskussionspunkter och dessa går ut på att uppmuntra till

dialoger som sprider intresse, nyfikenhet och tillgång till idéer. Dessa idéer ger oss möjlighet

till att hålla oss öppna för nya sätt att förstå och tänka. Pedagogerna lär av varandra, en

arbetsform för kollegialt lärande. Den kommunikationsformen har lyft verksamheterna och

olika kompentenser hos pedagogerna har spridit sig på förskolorna. Nu när vi har kommit en

bit på väg har jag och pedagogerna börjat identifiera och prioritera förbättringsområden som

är hanterbara och bedömningsbara för att göra skillnad i verksamheterna.

4.5 VårdnadshavareOfta utgår vi ifrån att vårdnadshavare känner till den Läroplan vi själva arbetar efter, samt de

rekommendationer som vi löpande tar emot från Skolverket. Så är inte alltid fallet. Många

föräldrar lever med bilden av den förskola som de själva gick i och har därför mycket grunda

kunskaper om den höga ambitionsnivå som idag råder på landets förskolor. Då blir det också

synpunkter på frågor som föräldrar kan relatera till, istället för på frågor som är riktigt viktiga

för verksamheten.

8

Exempelvis inför förra årets Lucia-firande då pedagogerna tog ett beslut att utmana en

gammal tradition där föräldrarna alltid har varit inbjudna. Istället ville pedagogerna till hundra

procent utgå från barnens perspektiv, där firande var anpassat till de yngsta barnens behov och

intresse mer än föräldrarnas förväntan.” I förskolans uppdrag ingår att så väl utveckla barns

förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv-värden, traditioner och

historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa” (Lpfö 98 rev. 2010 s. 6). På ett

föräldramöte informerades föräldrarna om att Lucia skulle firas i andra former. Följden blev

starka känslor hos en del av föräldrarna och dessa kom till uttryck både i direkta möten och på

sociala medier.

I efterhand kunde jag konstatera att ansvaret till största delen föll på oss. Även om vi varsamt

tänkt igenom grunden för vårt beslut så hade vi inte tillräckligt väl förankrat och

kommunicerat samma grunder gentemot föräldrarna. Det betyder inte att debatten varit

onödig i sig. Jag och mina pedagoger lärde oss mycket av att lyssna in de reaktioner som kom

fram. Inte minst har vi lärt oss att det krävs mycket kommunikation kring den pedagogik som

mina skickliga pedagoger brinner så starkt för.

Lärdom kring detta är att vi som arbetar i förskolan måste bli tydligare och äga våra mål och

syften gentemot föräldrarna. Vi måste lägga tid på att förankra och förklara hur dagens

förskola ser ut. Vi måste förtydliga att vi alltid utgår från barnets bästa i varje enskilt beslut,

även om det ibland utmanar traditioner. När nya och kontroversiella beslut tas ska vi särskilt

måna om att förklara och förtydliga att det är för barnens bästa utifrån Läroplanens mål.

Det innebär att vi på förskolan ska använda många kommunikationsvägar som finns att tillgå i

relation till föräldrarna. I varje nyhetsbrev, utvecklingssamtal, föräldraforum och föräldramöte

ska vi ta chansen att skapa samband mellan Läroplanen och vår dagliga verksamhet.

”Föräldrarna ska ha en möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och

påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är

därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjlighet till inflytande” (Lpfö 98 rev.

2010 s.13).

4.6 Politiker Våren 2015 fick Kumla kommun en ny nämnd med namnet ”Det Livslånga lärandet” och en

ny nämndordförande. De har det politiska ansvaret för kommunens förskoleverksamhet,

fritidsverksamhet, grundsärskola, grundskola, Vuxenutbildning, SFI och Kulturskolan.

9

En ytterligare nyhet är att vi fått verksamhetschefer och därmed kan få kontinuitet i ledning

och styrning av Kumlas förskolor. Med en huvudansvarig verksamhetschef på plats finns nu

förutsättningar för en mer stabil och tydlig utveckling, något som hjälper förskolechefernas

arbete. Verksamhetschefen blir för oss en viktig kanal in mot samtliga beslutsfattare.

Min förhoppning med detta arbete är att skapa en samsyn mellan politiker, tjänstemän och

pedagoger genom en ökad förankring av gemensamma målbilder. Det är enligt min mening en

förutsättning för att förbättra och utveckla hela förvaltningen i det Livslånga lärandet.

Man kan dra paralleller på SKL:s rapport: Öppna jämförelser från Sveriges kommuner och

Landsting, Sveriges Kommuner och Landsting (2009) som visar att konsten att nå resultat-

erfarenheter från framgångsrika skolkommuner. Det är åtta stycken punkter med tydliga

huvudrubriker med undertexter. Den första punkten vill jag lyfta i detta arbete för att den

påvisar hur viktigt det är med tydlig ledare med hög målsättning som ger resultat.

”1. Har bra ledare

Rapportens slutsatser visar att framgångsrika skolkommuner har ett ledarskap som:

på politisk nivå präglas av att politiker tar ansvar för resultat, ställer frågor, inte ändrar

mål och strategier för ofta och att det finns en tydlig rollfördelning samt ett förtroende

mellan politiker och tjänstemän

på förvaltningsnivå präglas av aktiv förvaltningschef som arbetar för att skapa

förutsättningar för rektorerna att leda verksamheten, ett gott samarbetsklimat samt

följer upp resultaten,

på rektorsnivå präglas av rektorer som tar och vill ta ett pedagogiskt ledarskap och

fokusera på läroplansuppdraget. Utmärkande är också ett dynamiskt samarbete i

rektorsgruppen och att rektorerna involveras i och tar ett gemensamt ansvar för

helheten när det gäller skolverksamheten i kommunen.”

Även Skolinspektionens rapport (2012:1) framhålls det i den sammanfattningen att

kommunikationen mellan huvudman och skolledare måste förstärkas. Rektorer och

förskolechefer måste tydliggöra sina förutsättningar i kommunikation med huvudmannen för

att få stöd och att utvecklingsområdena ser olika ut i kommunen.

10

5 Metod

5.1 UndersökningsdesignJag har valt arbeta utifrån en kvalitativ studie i form av personliga intervjuer. ”Nackdel kan

vara att man riskerar att påverka den som ska intervjuas så att den informationen man får

färgas av ens egna uppfattningar” enligt Bjørndal (2005.s 91). Den som genomför studien kan

använda sin egen referensram i bearbetningen av data. Valet av den metoden beror på vad

man vill ha för svar. En kvalitativ uppläggning är mer ostrukturerad, flexibel och lämnar

utrymme för en förändring av uppläggningen som Bjørndal uttrycker sig (2005 s. 108).

Frågeställningarna är samma till respondenterna, men man behöver inte ställa frågorna i

samma ordning beroende på vem man intervjuar. Det finns utrymme att utveckla frågorna

eller ställa följdfrågor. Det är en styrka att få till en djupare förståelse kring

problemställningarna man undersöks, menar Bjørndal (2005 s.108).

5.2 Urval i undersökningen Respondenterna i denna undersökning är politiker i Kumla kommun. Jag vill ta reda på hur de

tänker runt kommunikation och deras uppdrag och även vilka förväntningar de har på

förskolan 2015.

Det blev en liten grupp av respondenterna men syftet är att komma djupare in på frågornas

karaktär.” Samtalet är kanske det bästa sättet för att ta del av en annan persons tankar och

upplevelser - att ta den andres perspektiv” menar (Bjørndal 2005 s. 90).

5.3 Etiska överväganden De etiska principerna som jag har tagit hänsyn till är individskyddskravet som kan tydliggöras

i tre allmänna huvudkrav inom forskning. Det är informationskravet, samtyckeskravet och det

konfidentiella kravet (Vetenskapsrådet, 2011).

Informationskravet hanterade jag genom att upplysa respondenterna om syftet med min studie

samt att de fick frågeställningarna i förväg. De hade möjlighet att tacka nej och även avbryta

under intervjutillfället. I linje med konfidentialitetskravet har jag i mitt arbete försökt att

säkerställa så att inte svaren ska kunna kopplas samman med enskild individ. De ska sedan få

ta del av slutarbetet när det färdigställs.

11

5.4 Intervjufrågor och svarSvaren från politikerna kommer jag att redovisa under varje fråga och benämner dem som A

och B.

Vad är utmärkande för förskola 2015 för dig?A En trygg och utvecklande miljö som väcker lusten till att lära. Förberedelse till

förskoleklass och skola. Bra omsorg och service till arbetande föräldrar.

B Just nu kännetecknas Kumlas förskolor av expansion, Kumla växer och vi behöver en stabil

organisation för bärkraftiga förskolor med god kvalitet. Inga fler tillfälliga lösningar utan en

planering med framförhållning. Satsa på personaltäthet när gruppstorlekarna är stora. Önskan

att lägga mer grund på värdegrundsfrågor i förskolan, exempelvis genusfrågor.

Hur mycket känner du till Läroplanen 98/10? A Jag har läst den när den kom och läst den nu igen. Har inte koll på allt innehåll och på

förskolans uppdrag.

B Ganska lite, skummat igenom den.

Hur uppfattar du förskolans mål?A Kan inte förskolans mål.

B Väldigt dåligt insatt i förskolans mål.

Vilka förväntningar har du på förskolan?A Trygghet, utveckling och ett lärande med utbildad personal som kan förskolans uppdrag.

B Erbjuda en omsorg med personal som har kunskaper för att ge en trygg och lärofylld miljö.

Hur ser du på din nya roll i nämnden, det livs långa lärande?A Det är ett omfattande uppdrag från förskolan till Vuxenutbildningen. Men vi strävar efter en

välutbildad nämnd och att organisationen ska bli stabil i alla led.

Exempelvis att vi har fått verksamhetschefer under förvaltningschef som äger specifika frågor

och har erfarenhet av den verksamheten.

Arbetat för att få budgeten i balans, vi ligger efter i en del frågor som exempelvis

resursmodellen, hur vi kan öka lärartäthet för att klara målen. En stor utmaning är att bryta

segregationen på vissa områden i Kumla. Kan man redan göra förändringar i förskolan,

gällande barnets placering?

12

B Jag har funderat mycket på det, det finns traditioner i Kumla som bör brytas på ett bra sätt.

Vi är framröstade av folket och viktigt att lyssna till folkets röst men det är dessutom viktigt

vad som gynnar helheten i Kumla kommun. Vi ska hålla i övergripande frågor och inte peta i

detaljer. Att när vi tar viktiga beslut att våga stå för det även när det blåser motvind hos vissa

människor. Att vi är en enig nämnd och förvaltning. Exempelvis när vi tar beslut att lägga ner

en liten förskola. Att det kommuniceras på tydligt sätt varför man tar det fastställandet.

Vad vill du göra för skillnad?A Ändra bilden, att vi politiker idag tycker att utbildning är viktig. Exempelvis bara anställa

förskollärare på tjänsterna på förskolorna.

B Att visa att Kumla kommun är en kommun med hög tolerans, som tycker att olika är bra.

Exempelvis att förskola lägger grunden för ett förhållningsätt som gynnar en acceptans för

andra människor. Satsa på jämlikhetsfrågor, genusfrågor. Genom att prata och få en förståelse

som gör att en rädsla för det okända minskar.

Hur ska du kommunicera det?A Skapar en opposition i beredningen som är tydlig genom kommunikation i organisationen,

inte glömma något mellanled vad som är målen, prioritera vissa områden. Satsa på skolan

genom använda många olika kanaler hur vi ska göra det. Använda media, kumla.se mm

B Dialoger i alla olika sammanhang, vad säger forskning för att göra skillnad och öka

måluppfyllelsen. Tydliga exempel, visa statistik på flickor och pojkars resultat.

Vilka förväntningar har du på en skolledare idag?A Jag har höga förväntningar på förskolechefer och rektorer. Det har ett stort ansvar för att

barnen och eleven ska få den utbildning som förväntas. Att stötta lärare för att barn och elever

ska nå de olika kunskapsnivåerna. Att förskolan och skolan är en trygg arbetsplats för alla. Vi

har fått till oss att rektorerna/ förskolechefer idag har mycket administrativa arbetsuppgifter.

Även många medarbetare under sig, hur kan vi lösa den problematiken?

B Törs vara chef, vara tydlig när det gäller förändringar. Bra kommunikation när det gäller

föräldrar och förklara förskolans uppdrag och vad föräldrar idag kan förvänta sig. Att vara

pedagogisk ledare och chef kräver mod och kunskaper.

13

Vilka mötesplatser kan vi (politiker och förskolechefer) hitta för att få ett effektivt och givande samarbete med gemensamma målbilder?A Kontaktpolitiker på varje förskola och skola har varit en väg att kommunicera, men den har

inte varit särskilt gynnande de sista åren. Det blir mer ett gnällmöte än ett forum där det

skapas förståelse för förskolan och skolans verksamheter. Det blir frågor om staket, torkskåp

som inte fungerar istället för utvecklingsfrågor. Vi håller på att titta på en annan modell som

kan vara bättre.

B Systemet kontaktpolitiker har varit en väg att mötas ute på förskolor och skolor men inte

funkat särskilt bra. Vi håller på att titta på ett annat sätt att mötas där utmaningar och

utvecklingsfrågor skapas. Vi tror att vi behöver träffas mer ofta för att få en kontinuitet med

tydliga frågor så vi får gemensamma målbilder. Skapa förtroende för varandra med

delaktighet för att få en likvärdig syn på förskola och skola.

5.5 Bearbetning och tolkning av dataSvaren från intervjuerna dokumenterades med papper och penna av mig som frågeställare.

Det blev två intervjutillfällen. Jag ville gärna ha tre respondenter men den tredje valde att

tacka nej. De fick frågeställningarna två veckor innan intervjutillfället för att kunna fundera

och komma mer förberedda. Varje intervjutillfälle tog ca en timme per person. Jag har

analyserat mitt underlag och kan dra slutsatsen att mötet med politikerna gav viktiga och

värdefulla insikter kring hur jag/vi fortsatt ska utveckla vår kommunikation. Dessutom gav

det mig också tillfälle att förankra och stämma av mål som förskolan löpande arbetar utifrån.

14

6 Resultat av intervjuernaUtifrån intervjuerna visade politikerna en god vilja att stå upp för en stark och kvalitativ

utbildningssektor. De vill bli bättre på att förstå förskolan mål och verksamhet och att de

söker en tätare och mer levande dialog med oss som förskolechefer. Positivt är också att de

gärna ser att vi skolledare med mod står upp för Läroplanen och de övergripande mål vi är

satta att styra utifrån.

Å andra sidan visar samma politiker på stora kunskapsluckor, både vad gäller Läroplanen och

förskolans strävansmål. Det säger mig att det krävs en stark förankring av Läroplanen i alla

möten och att vi löpande måste påminna dem om de pedagogiska mål vi strävar emot. Risken

finns annars att tilliten brister i dialogen, inte minst hos underställd personal.

Positivt tecken är att vi välkomnas att ta för oss mer av deras tid. De ser gärna fler möten och

kanaler som främjar en levande dialog. Inte minst är det en viktig hälsning till våra

verksamhetschefer som samordnar oss.

15

7 Diskussion Syftet med detta fördjupningsarbete var att undersöka hur kommunikation i ledarskapet kan

ge en samsyn hos pedagoger, vårdnadshavare och politiker. Hur kan dessa förväntningar ska

genomföras i praktiken? Jag har delvis svarat på det i mina specifika händelser och i de

exemplen som jag har belyst i mitt slutarbete. Även de förändringar som har gjorts under

mina snart fyra år som yrkesverksam förskolechef för att synliggöra förskolans uppdrag. Det

har varit en stor utmaning som förskolechef att kommunicera detta så att alla ska förstå, men

kanske en ännu större utmaning är att få en lika jämn och god kvalité på de olika förskolorna.

För många pedagoger är det också nytt att ha målstyrda processer under förskolechefens

ledning som syftar till att utveckla kvalitetsarbete som vidare ska leda till positiv förändring i

förskolan. Åström och Thorin beskriver i deras skrift Hur svårt kan det vara? (2014) en teori

över problematiken att utföra det övergripande uppdraget för förskola och skola. Enligt deras

teori uppstår problem när uppdragsgivare, förvaltningsledning och skolledare, pedagoger mm.

har olika syn på både uppdraget och hur det ska utföras. När jag applicerar Åströms och

Thorins teori på resultaten från intervjuerna ser jag att det finns ytterligare behov av att stärka

såväl kunskap som att skapa samsyn och förbättra kommunikationen för alla inblandade för

ge förutsättningar för att nå högsta möjliga kvalitet. Genom kommunikation gällande uppdrag

från uppdragsgivaren som är baserad på kunskap från utföraren anser jag kan vi nå bättre

förutsättningar för högre kvalitet. Därför är det av största vikt att huvudmannen har goda

underlag att fatta beslut på och att huvudmannen i sin tur, det vill säga nämnden, kan ge

tydliga direktiv om vad som förväntas. I nästa led ska förvaltningschefen tolka och lämna

över uppdraget vidare till förskolechef som sedan har i uppdrag att göra verkstad av uppdraget

på respektive förskola.

Jag fokuserade på möjligheten att skapa samsyn kring förskolans mål och former i Kumla. Att

lägga en plattform som såväl politiker, pedagoger och föräldrar kan samlas kring. I det arbetet

har jag insett värdet av proaktiv kommunikation. Vi förskolechefer har ett kunskapsförsprång

gentemot samtliga intressenter, även gentemot politikerna som är satta att styra oss. Genom

att aktivt och engagerat förmedla kunskap om Läroplanen och våra mål, så lägger vi grunden

för en framtida dialog med ökad kvalitet.

16

I det arbetet måste vårt förhållningssätt vara positivt, tillitsfullt och tålmodigt. Såväl politiker

som föräldrar är engagerade i barnen, vill deras och verksamhetens bästa. Får de större

kunskaper om mål och arbetsformer så blir deras inspel också mer värdefulla för oss som

ledare och pedagoger.

Idag arbetar vi främst utifrån en reaktiv agenda, vi möter upp och svarar på frågor när så

önskar. För mig har det varit en viktig insikt att ju mer framåtlutade vi är, desto bättre samsyn

kommer vi få med vår omvärld. Makten att bli förstådda och respekterade ligger i våra

händer.

Idag ägnar jag som förskolechef större delen av min arbetstid åt att kommunicera. Kalendern

är full av möten, både planerade och spontana. Av samma skäl måste jag noga se över vilka

möten och kanaler som mest tidseffektivt gynnar målsättningen att skapa en gemensam

plattform. Att frigöra tid från administrativ kommunikation måste ses som en målsättning i sig

eftersom den tid som blir över kan användas till mer utvecklande dialoger.

17

8 Slutord Jag har lärt mig en hel del om kommunikation i denna uppgift som givit mig många tankar

och idéer i mitt arbete som förskolechef. Chefer/ledare förväntas vara handlingskraftiga,

kunniga och målstyrda. Det krävs en tydlighet i kommunikation för att kunna tala så

människor förstår budskapet. De ledare som också når väldigt långt har ofta stark personlighet

och karisma. De är begåvade med ett professionellt relationsbyggande som stöttar viljan till

att förstå varandra som ger bra gruppdynamik.

Ledarskap handlar till stor del om att lyckas kommunicera mål och mening i verksamheten,

för att skapa engagemang och delaktighet bland pedagogerna. Det är viktigt att jag står för

tydliga mål så att pedagogerna tar till sig förskolans intentioner och att jag även är lyhörd för

deras verklighet för att kunna bidra med utveckling i delar där de inte kommer vidare själva.

På mina verksamhetsbesök försöker jag medvetet tänka på mitt förhållningsätt. Jag

kommunicerar, ger återkoppling på det som både fungerar bra och det som kan förbättras.

Mitt mål är att genom bra dialoger skapa ett klimat som präglas av öppenhet och respekt.

Återkommande ord som är mycket betydelsefulla är delaktighet, bemötande och förankring

när det gäller att kommunicera effektivt, i det lilla forumet och i en stor organisation. Det är

viktigt med en tydlighet och varför förändringen blir och bakgrunderna till omställningen. De

flesta vill veta vem som har tagit besluten och var informationskällan kommer ifrån. Om jag

som förskolechef ska förmedla budskap och få med mig de olika mottagarna i dialog är det

viktigt att mottagaren förstår det jag säger och att jag äger frågan, alltså förstår den själv. Jag

ska kunna argumentera och hitta ord som påverkar personen eller gruppen positivt. Jag vill

gärna understryka vilken hjälp det har varit för mig som förskolechef i många frågor att alltid

ha Läroplanen i fokus. Att det pedagogiska arbetet sker i enlighet med Läroplanens mål och

intentioner och ingenting annat.

Kommunikation är ett begrepp som påverkar oss i många sammanhang, både i vardagen och

på våra arbetsplatser. Den kan vara en avgörande faktor för att en organisation ska fungera

optimalt. Om jag mixar ihop allt som ledarskap handlar om, så finner jag att kommunikation

är kärnan i ledarskapet – frågan är om det överhuvudtaget går att leda andra utan god

kommunikation?

18

Det som är problematisk är hur jag ska förvalta min tid och resurser för att kommunicera med

pedagoger, vårdnadshavare och politiker på bästa sätt. Jag har gjort ett förslag på en

kommunikationsplan. En åtgärdsplan för att förbättra förutsättningarna för kommunikation

gentemot de olika målgrupperna, se bilaga 2.

19

ReferenserCato, R. Bjørndahl, P (2005) Det värderande ögat. Stockholm: Liber

Gjerde, S. (2012) Coaching-vad, varför, hur. Lund: Studentlitteratur

Håkansson, J (2014) Systematiskt kvalitetsarbete förskola, skola och fritidshem. Lund:

Studentlitteratur.

Ivarsson-Alm, E. (2013) Ledarskap i förskolan. Lund: Studentlitteratur

Nationalencyklopedin

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kommunikation

Sheridan, S. Pramling Samuelsson, I, Johansson, E (2011) Förskolan- arena för barns

lärande. Stockholm: Liber

SKL:s rapporter. Sveriges Kommuner och Landsting som visar att konsten att nå resultat-

erfarenheter från framgångsrika skolkommuner. Öppna jämförelser från Sveriges kommuner

och Landsting (2009) info@skl.se, www.skl.se Rapporten beställs på

www.skl.se/publikationer

Skolinspektionen, Rapport (2012) Efter tillsyn i Kumla kommun,

www.skolinspektionen.se/sv/ Beslut-och -rapporter

Skolinspektionen, Rapport (2012:1) Rektors ledarskap. Stockholm: Skolinspektionen

Skolinspektionen, Rapport (2012:2) Rektors ledarskap. Stockholm: Skolinspektionen

Skolverket (1998:10): Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Stockholm: Skolverket

Skollag SFS (2010:800): med lagen om införande av skollagen. Hämtad från

http://www.skolverket.se

Åström, U. Thorin, L (2014) Hur svårt kan det vara? Framställt på Vulkan.se

Bilagor

Mall för Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete, (2012) Kumla kommun,

förvaltningen för Livslångt lärande (Bilaga 1)

20

Kommunikationsplan (2015) Cathrine Hansson-Sonnerstedt, förskolechef Kumla kommun

(Bilaga 2)

Bilaga 1

Förvaltning för Livslångt lärande

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete – (enhetens namn)

Upprättas och redovisas till förvaltningen i september. Tar upp förutsättningar, verksamhetsidé, utvecklingsområden. De aktuella måldokumenten bifogas. Form för verksamhetsplan nedan.

Enhetens namn

Förutsättningar

Barn antal (platser?) Avdelningar- organisation Personal. Antal, andel förskollärare. Lokaler?

bostadshus. Begränsad utemiljö i anslutning till hyreshus. Fullgod utemiljö vid den fristående byggnaden.

Verksamhetsidé – vision

Beskriver kort förskolans vision och vägledande idé.

Enhetens-kvalitetshjul under året

Tar upp viktiga händelser under året. T.ex. Utvecklingssamtal, föräldramöte, m.m..

Utvecklingsarbete

Övergripande analys Utvecklingsområden

o Måldokument 1 Mål – resultatredovisning (bifogas)

o Måldokument 2

21

Mål – resultatredovisning (bifogas)o Alternativt annan beskrivning av utvecklingsarbete (projekt, aktionsforskning m.m.)

22

Bilaga 2Tabellen beskriver en kommunikationsplan som ska borga för förankring av läroplanen, gemensamma mål och en löpande, tillitsfull dialog.

Nyckelgrupper:

Nyhetsbrev Möten och forum Verksamhetsbesök

www/app

Politiker Kvartalsbrev

- Läroplansrelaterade projekt

- Arbetsmiljöfrågor

- Ekonomi- Utvecklingsfrå

gor

1. Introduktionsutbildning för nya ledamöter (1 ggr/år)

- Förankring läroplan/mål

- Möjligheter och hot

- Kommunikation

2. Utvecklings-forum med bas i brukarenkät (1 ggr/år)

- Nämndrepresentanter, verksamhetschefer och förskolechefer

- Styrkor, svagheter, utvecklingsförslag

1. Praktikdagar med sikte på verksamhetsförståelse och dialog (1 ggr/år)

2. Kontaktpolitiker för varje förskole- område (löpande)

Insyn via en www per förskola

Vårdnadshavare

Månadsbrev

- Läroplansrelaterade nyheter

- Arbetsmiljö/barn

- Utvecklingsfrågor

- Nya riktlinjer- Viktiga datum

1. Föräldramöte- Läroplansrelater

ade nyheter- Arbetsmiljö/

barn- Utvecklingsfråg

or- Nya riktlinjer- Viktiga datum

2. Föräldraforum

- Med bas i utvecklingssamtal och brukarenkät öppen diskussion för frivilliga

1. Inskolnings-/uppföljningssamtal

2. Utvecklingssamtal(1 ggr/år)

3. Öppet hus (1 – 2 ggr/år)

- Presentation av verksamhet, mål och arbetsformer

1. Insyn via www/app per förskola

Boka möten, utvecklingssamtal och anmäla sjukfrånvaro

23

Nyckelgrupper Nyhetsbrev Möten/forum Verksamhetsbesök www/app

Pedagoger 1. Vecko-hälsning samtliga

- Insikter, beslut, genomfört, kalender

1. Möte utvecklingspedagoger

(1 ggr/vecka)

- Utvecklingsprojekt med bas i läroplanen

- Organisation- och personalfrågor

- Ekonomi och resurser

2. Veckomöten

- 1 rep per avdelning deltar

- Insikter, beslut, genomfört

3. Nätverksträff (1 ggr/månad)

- Samtliga förskolechefer

4. Arbetsplatsträff – samverkan:

(1 ggr/månad)

- Utveckling med bas i läroplanen

- Arbetsmiljö

- Möjligheter/problem

Avdelningsbesök - längre

(2 ggr/år)

Utvecklingssamtal (höst)

(1 ggr/år)

- samtlig personal

Lönesamtal (vår)

- samtlig personal

Intranät med nya riktlinjer, nyheter, uppgifter

24