”De där partypinglorna som hänger vid beachen kan ju också ... · Bilaga 1 SAMMANFATTNING Titel: ”De där partypinglorna som hänger vid beachen kan ju också behöva lite

Institutionen för Service Management

”De där partypinglorna som hänger vid beachen kan ju också behöva lite kultur ibland”

- Konsten att bemästra paradoxala kulturindustrier

Författare: Louise Bergdahl

Sabina Gyllensten

D-uppsats Vt 2005

Handledare: Erika Andersson- Cederholm Szilvia Gyimothy Johan Hultman

Förord Bör utrymmet för det politiska beslutsfattandet begränsas? Även om en privatiserad offentlig

kulturverksamhet under bättre förutsättningar skulle kunna förse allmänheten med ett

kommersiellt gångbart kulturutbud ställer vi oss tveksamma till huruvida detta är rätt sätt att

bemöta den offentliga kulturaktörens överhet. Detta eftersom ett nytt problem skulle ta vid då

den offentliga kulturaktörens legitimitetsfunktion skulle gå förlorad vilket indirekt skulle drabba

även den ideella kulturverksamheten. Vi menar istället att det som erfordras är en utvecklad och

förbättrad samverkan de privat-offentliga kulturaktörerna emellan vilket även är en övergripande

tanke som genomsyrar hela vår studie kring Ängelholm kommuns kulturliv.

Vi vill rikta ett stort tack till alla kulturutövare, intresseorganisationer, myndigheter och

förvaltningar inom Ängelholms kommun som har ställt upp för samtal och diskussioner i

samband med vårt arbete!

Helsingborg den 1 juni 2005

Louise Bergdahl & Sabina Gyllensten

Louise Bergdahl & Sabina Gyllensten

Bilaga 1

SAMMANFATTNING

Titel: ”De där partypinglorna som hänger vid beachen kan ju också behöva lite kultur ibland.” -Konsten att bemästra paradoxala kulturindustrier

Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, Vt 2005 Författare: Louise Bergdahl & Sabina Gyllensten Handledare: Erika Andersson-Cederholm, Szilvia Gyimothy & Johan Hultman Problem och syfte: Satsningar på kulturindustrier blir alltmer avgörande för

den levande, attraktiva och konkurrenskraftiga kommunen och syftet med vår uppsats är att belysa och lyfta fram den betydelsefulla roll som kulturfenomenet kan utgöra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Således blir det av intresse att studera den problematik som det kulturindustriella nätverket, med ideella, privata och offentliga aktörer i samverkan, tvingas bemöta och hantera för att kunna utveckla kulturlivet i kommunen.

Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med

Ängelholms kommun som fallstudie. I vår uppsats har vi valt att varva teori, empiri och analys löpande i texten då vi menar att detta fångar och bibehåller läsarens intresse. Utifrån den information som vi inhämtat via det empiriska materialet har vi försökt att synliggöra bilden av kommunens befintliga kulturverksamheter och hur samordningen dessa aktörer emellan ser ut.

Slutsatser: Precis som det fungerande och samordnade

kulturindustriella nätverket kan skapa positiva samhälleliga spridningseffekter har vi kommit fram till att det splittrade och ofokuserade kulturindustriella nätverket i motsatt riktning kan hämma kulturlivets utveckling, vilket även på sikt hindrar den samhällsekonomiska tillväxten. Det blir vidare av intresse för den tillväxtvänliga kommunen att förstå såväl den lokala som den regionala kulturella klusterdynamiken. För att kunna samarbeta i det kreativa klustret menar vi att det erfordras lyhördhet och empati för berörda verksamheter. Ett sätt att bemöta samordningsproblematiken i kommunen är att förse aktörerna med en fysisk eller virtuell mötesplats där det kulturindustriella nätverket kan frodas.

Nyckelord: Kulturindustri, samverkan, nätverk, kluster, organisation.

Bilaga 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING .............................................................................................................. 3

1.1 KULTURINDUSTRIN – EN PARADOX?.............................................................. 4 1.2 KULTURPOLITISK MAKTFÖRDELNING ............................................................ 4 1.3 SAMVERKAN I ETT MÅNGFACETTERAT NÄTVERK ........................................... 6 1.4 BAKGRUND.................................................................................................... 6 1.5 SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING .............................................................. 7 1.6 AVGRÄNSNING .............................................................................................. 8 1.7 UPPSATSENS DISPOSITION .............................................................................. 9

2. METOD ........................................................................................................................ 12

2.1 INDUKTION + DEDUKTION = ABDUKTION .................................................. 12 2.2 ETABLERAD AKTIONSFORSKNING ................................................................ 13 2.3 OBSERVATION ............................................................................................. 15 2.4 KVALITATIV INTERVJU SOM METOD ............................................................. 17

2.4.1 Fokusgrupper ............................................................................................................... 17 2.5 URVAL OCH KULTURINDUSTRIELLA ANALYSVERKTYG .................................. 19 2.6 INTERVJUGUIDE........................................................................................... 20 2.7 VAL AV MILJÖ............................................................................................... 22

3. ORGANISERING I OFFENTLIG MILJÖ ........................................... 23

3.1 EN KREATIV ELDSJÄL I OFFENTLIG TAPPNING.............................................. 24 3.2 KONSTEN ATT VÄRDERA KULTUR I EKONOMISKA TERMER ........................... 26 3.3 ATT PRIVATISERA OFFENTLIG KULTURVERKSAMHET.................................... 28

4. DEN KULTURELLA MAKTFÖRDELNINGEN............................ 30

4.1 PRIVATA AKTÖRER I KULTUR- OCH NÄRINGSLIV........................................... 31 4.2 KULTURSKAPARE I OFFENTLIG OCH IDEELL REGI ........................................ 33 4.3 FÖRENINGEN I KULTURLIVET ...................................................................... 34 4.4 HEMBYGDSFÖRENINGEN BEVARAR KULTURARV .......................................... 35 4.5 KULTUR I TURISM OCH NÄRINGSLIV ............................................................. 36 4.6 ELDSJÄLENS ROLL I KULTURLIVET................................................................ 37

5. KULTUR – EN FÖRANKRING BAKÅT I TIDEN?...................... 39

5.1 FIN- ELLER SKRÄPKULTUR? .......................................................................... 40 5.2 ”HUR JÄVLA MOGET ÄR DET AV EN KOMMUN!?”........................................... 42

6. GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMVERKAN........................................ 44

6.1 EN KUL TUR ELLER KULTUR?........................................................................ 45 6.2 JAZZFESTIVALEN – ETT INITIATIV TILL SAMVERKAN..................................... 46

-2-

6.2.1 Finansiering av kulturevenemang...................................................................................... 48 6.3 SAMARBETE PÅ OLIKA VILLKOR.................................................................... 49

7. ETT KULTURINDUSTRIELLT NÄTVERK..................................... 51

7.1 NÄTVERKETS TRE DIMENSIONER ................................................................. 53 7.1.1 Social kompetens i ett kreativt nätverk .............................................................................. 53 7.1.2 Fysisk kulturell infrastruktur.......................................................................................... 55

7.2 OLIKHETER I DET KULTURINDUSTRIELLA NÄTVERKET ................................ 56

8. KULTURELL KLUSTERDYNAMIK SOM LEDSTJÄRNA ...... 58

8.1 EN DYNAMISK KLUSTERDIAMANT ................................................................ 59 8.2. TRIPLE HELIX I DIAMANTMODELLEN .......................................................... 62

8.2.1 Näringsliv och utbildning................................................................................................ 62 8.2.2 Offentligt stöd som grundförutsättning................................................................................ 63

8.3 SAMORDNING VIA MÖTESPLATS ................................................................... 65

9. DISKUSSION............................................................................................................ 67

9.1 FÖRSLAG OCH ÅTGÄRDER TILL ÄNGELHOLMS KOMMUN .............................. 72

REFERENSER ............................................................................................................. 74

BILAGOR

INLEDNING KAPITEL ETT

-3-

1. Inledning

Vår tids hjälte är eldsjälen och entreprenören och henne eller honom kan man lika gärna finna i

en rockgrupp som inom en länsmusikinstitution. Det är inte positionen utan den personliga

energin och handlingskraften som är avgörande.1

Det är en sen fredagseftermiddag i slutet av maj, solen värmer och dess bländande strålar reflekteras i en

glittrande Rönne å. Vi är på väg till en musikupplevelse och man kan redan nere vid tågstationen ana den

musikaliska temperatur som breder ut sig över ett grönskande Ängelholm. När vi når Sockerbruksbron

förhöjs pulsen ytterligare och skratt och applåder tränger igenom den levande och jazziga musiken. Det är

Jazzfestival i Ängelholm, en synnerligen efterlängtad upplevelse för kommunens invånare. Det är en

gemytlig och intim stämning vi möts av på Tingstorget och den öppenhet och glädje som genomsyrar den

blandade åhörarskaran smittar av sig även på oss. Till festivalen känner sig alla välkomna och det sociala

avståndet generationer emellan reduceras, om så bara för en kväll. I samband med denna tillställning ges vi

tillfälle att bevittna ett unikt samarbete som inte enbart engagerar folket utan även flertalet aktörer som

alla betraktar detta kulturevenemang som en viktig del för den levande kommunen. I detta ögonblick fångar

vi arrangemangets bakomliggande eldsjälar, stödjande föreningar, sponsorer från näringslivet, det

kommunala stödet samt medborgarna, alla förenade i tid och rum (se bilaga 1).

Festival som fenomen påvisar att gränsen mellan konst och vardagsliv håller på att luckras

upp och således bibehålles inte längre den markanta distinktionen mellan konst-, folk- och

populärkultur. Detta alltmer attraktiva kulturevenemang kan alltså betraktas som ett medel

för att reducera det sociala avståndet mellan människor i såväl storstaden som i det lilla

samhället.2 Ängelholms Jazzfestival, med dess förhoppning om att attrahera och förena

samtliga ålderskategorier i kommunen, är ett bra initiativ till att försöka överbrygga den

1 Nilsson S. Kulturens nya vägar (Malmö: Polyvalent, 2003). 2 Onsér-Franzén J. Kulturens giganter (Mölndal: HumTek, 1996).


-4-

distinktion som det traditionella kulturbegreppet innefattar. Festivalen blir dessutom en god

ansats till att sammanlänka olika kulturverksamheter, såväl privata som offentliga, med

näringsliv i den attraktiva kommunen. Detta kan i sin tur skapa synergieffekter i det

övergripande samhället, inte bara ur ett ekonomiskt perspektiv utan även på ett emotionellt

och bildningsmässigt sätt i form av utökade och förnyade kunskaper.

1.1 Kulturindustrin – en paradox? Begreppet "kulturindustri" är ett relativt nytt fenomen och har ännu ingen erkänd

definition. Tjänsteproduktion baserad på kunskap och förmedling är dock en viktig del av

den framväxande kulturindustrin och bl.a. turismnäringen utgör ett centralt element. För att

nå framgång krävs medverkan från flertalet olika aktörer. Industrisamhällets kulturarv är

inte bara en angelägenhet för den offentliga sektorn - myndigheter, kulturarvsinstitutioner

m fl. Även den privata sektorn med näringsliv och föreningsliv bör deltaga med egna

tolkningar av kulturarvet och formandet av nya näringar.3 Den motsägelsefullhet som det

kulturindustriella begreppet innefattar blir dock svår att undvika då det finns en tydlig

motsättning i att tala om fria kulturskapare i ett industriellt klimat. Den inre belöningen och

tillfredsställelsen som eldsjälen erhåller vid skapandet går många gånger ej att mätas i varken

effektivitet eller ekonomiska termer, vilka är faktorer som vanligtvis är nära relaterade till

det renodlade industribegreppet. Det blir dock av betydelse för det framtidsorienterade

samhället att försöka skapa ett gränsöverskridande nätverk som förenar offentliga, privata

och ideella kulturaktörer trots att respektive syften och ändamål många gånger går isär. Ett

synliggörande av kopplingen mellan ekonomi och kultur kan vidare underlätta

legitimerandet av kultur som ett slagkraftigt och effektivt instrument i samhällsekonomin.

Kulturens attraktionskraft är således en företeelse som i samverkan med berörda aktörer

kan synliggöras och utvecklas i det kulturindustriella nätverket.

1.2 Kulturpolitisk maktfördelning Vad ryms egentligen inom ramarna för kultur som företeelse? Kulturbegreppet har i

växande utsträckning definierats, omformulerats och diskuterats av åtskilliga forskare i

samband med olika kulturstudier sedan den andra hälften av 1900-talet. En samstämmig

3 http://www.iska.nu/ipage.asp?id=139 - ISKA, 050524.


-5-

uppfattning är dock att föreställningar kring kultur innefattar öppna definitioner och att det

ständigt uppstår nya sätt att betrakta och tolka detta begrepp.4

Vidare har kulturbegreppet olika innebörder även för en och samma grupp av

yrkesmänniskor och de traditionella och moderna kulturförmedlarnas syn på kultur skiljer

sig åt.5 Under 1900-talets första hälft utvecklades två olika riktningar inom kulturlivet, fin-

och populärkultur. För det första blev kultur, den offentliga konsten och musiken, i

stigande grad expertbetonad och svårtillgänglig. Kulturinstitutioner som museer, teatrar,

konserthus och bibliotek växte under denna tid i ökande takt och stärkte sin ställning.

Dessa institutioner kom att bli betydelsefulla mötesplatser för det övre samhälleliga skiktet.

Dessutom kunde en annan kulturutveckling urskiljas, dvs. den konst och musik som riktade

sig mot en bredare publik. Denna kultur massproducerades av medie- och

marknadsinriktade branscher under kommersiella premisser och blev därför rubricerad som

skräp.6 Det var först i mitten av 1970-talet som man i Sverige utvecklade en offentlig och

enskild administrativ enhet vars syfte var att hantera kulturpolitiska frågor. 1970-talets

svenska kulturpolitik innebar således en utvidgad satsning på samhället i samband med

kulturområdet. Detta resulterade i utvecklandet av en stark infrastruktur i form av ett

nätverk av relativt likvärdiga kulturinstitutioner i hela landet.7 Resultatet har blivit att

kulturpolitiken idag uttrycker en konkret maktfördelning, dvs. att centrala offentliga

kulturinstitutioner i större utsträckning prioriteras framför den lokala ideella

kulturverksamheten i kommunen, vilket begränsar individens frihet och valmöjligheter i

kommunens kulturutbud. Under förenklade former kan man se denna makt samlas och

fördelas ur ett center-periferiperspektiv från större kulturinstitutioner till lokala

frivilligorganisationer:8

4 Nilsson S. (2003). 5 Onsér-Franzén J. (1996). 6 Onsér-Franzén J. (1996). 7 Larsson T. & Svenson P. Cultural policy in Sweden, Journal of Arts Management, Law and Society, 2001. 8 Nilsson S. (2003).

Mycket makt

Lite makt

Operan Nationalmuseum

Lokal barnteatergrupp Musikförening Hembygdsförening

Sverige idag

Central Lokal Figur 1: Maktfördelning i samhällets kulturutbud


-6-

Med utgångspunkt i ovanstående figur menar vi att det blir av intresse att undersöka hur

maktfördelningen kan beskrivas i mindre kommuner som inte förfogar över etablerade och

utpräglade kulturinstitutioner som exempelvis en stadsteater eller ett konserthus.

1.3 Samverkan i ett mångfacetterat nätverk Hur kan man fånga den kulturpolitiska maktfördelningen i det kulturindustriella nätverket?

Ett fungerande nätverk bygger på såväl självständighet som ömsesidiga relationer de

berörda parterna emellan.9 Detta betyder dock inte att samstämmigheten alltid är fullständig

då man många gånger kan urskilja konflikter bland aktörerna i nätverket eftersom den

enskilde aktören har organisationsspecifika mål.10 Hur kan den individuella uppfattningen

av vad som bör inrymmas i kulturbegreppet hämma samarbetet aktörerna emellan? Hur ser

nuvarande privat-offentlig samverkan ut i det kulturindustriella nätverk som existerar i

kommunen idag? Estetisk verksamhet, vetenskaplig forskning och teknisk utveckling är alla

ömsesidigt beroende av varandra i nätverket för att kunna upprätthålla och bevara

stimulerande miljöer. Dessa kreativa arenor skapar tillfällen för konstnärer, forskare och

tekniker att mötas och dessa tre blir således essentiella nyckelroller för den kulturella och

ekonomiska förnyelsen i samhällsutvecklingen11 samt i det kulturindustriella klustret.

Avgörande komponenter i detta kluster är en fungerande infrastruktur, etablerade resurs-

och kunskapsbaser, gott klimat för entreprenörskap samt stimulans av talangfulla och

kreativa individer.12 Således blir den offentliga aktören ett viktigt element i det

kulturindustriella klustret, inte enbart för dess legitimitetsfunktion utan utgör även många

gånger en passiv funktion som kulturskapare då den offentliga organisationen i hög

utsträckning förser kommunen med kulturfaciliteter.

1.4 Bakgrund Tankearbetet kring vår analys började egentligen långt före avsedd tidsperiod för

uppsatsskrivningen. Detta eftersom vi på ett tidigt stadium, redan i januari 2005, engagerade

oss i EU:s Interreg-projekt: Kulturell identitet, kulturell kartläggning och planläggning i

9 Jönsson C. Tägil S. Törnqvist G. Organizing European Space (London: Sage, 2000). 10 Jönsson S. Kommunal organisation: från programbudgetering till kommundelsnämnder (Lund: Studentlitteratur, 1989). 11 Björkegren D. Kultur och ekonomi (Stockholm: Carlsson Bokförlag, 1992) 12 Sölvell Ö. Kluster och den nya näringspolitiken (Borås: Multitryck, 2004)


-7-

Öresundsregionen.13 Institutionen för Service Management på Campus Helsingborg är en

involverad aktör och det är genom denna kanal som vi blivit informerade om och

engagerade i detta projekt. Möjligheten att utnyttja fondmedel i samband med EU-

finansierade Interreg-projekt intresserar och motiverar allt fler kulturaktörer att tänka i

termer av regional utveckling. Dessa projekt möjliggör samarbeten och förenar angränsande

kommuner och regioner inom EU-området.14 Berört EU-projekt är ett Interreg-finansierat

projekt som syftar till kompetensutveckling inom ett antal kommuner och regioner på såväl

den danska som den svenska sidan av sundet. En målsättning med projektet är att skapa

inspiration och en ömsesidig dialog i Öresundsregionen och således stärka förståelsen och

vikten av en gemensam kulturell identitet. Projektet sträcker sig över en tidsperiod på tre år,

tog sin början i januari 2005 och Ängelholms kommun är en av de medverkande

kommunerna. I samarbete med kulturförvaltningen i Ängelholm har vi vidare kommit fram

till att det finns ett intresse att kartlägga hur synen på kultur ser ut och hur man i dagsläget

arbetar med, synliggör och integrerar kultur som en viktig komponent i kommunens

attraktionskraft. Vår analys har således i första hand sin utgångspunkt i den offentliga

aktörens perspektiv kopplat till den ideella kulturskaparen och dennes roll i kommunens

kulturliv.

1.5 Syfte och problemformulering Satsningar på kulturindustrier blir alltmer avgörande för det levande, attraktiva och

konkurrenskraftiga samhället. Syftet med vår uppsats blir således att belysa och lyfta fram

den betydelsefulla roll som kultur kan utgöra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Vid

genomförande av undersökningen har vi analyserat olika organisationsformer, alla med

någon koppling till kommunens kulturliv, för att studera hur befintliga relationer aktörerna

emellan ser ut och påverkar arbetet i det kulturindustriella nätverket.

Vår övergripande problemställning är således:

Hur kan ett kulturindustriellt nätverk skapa förutsättningar för samhällsekonomisk tillväxt i

kommunen?

13 www.kulturplan-oresund.dk - Interreg-projekt, 050130. 14 Björkegren D. (1992).


-8-

För att underlätta berörd problematik har vi valt att komplettera vår huvudfråga med

följande:

Hur ser den kulturpolitiska maktfördelningen ut i kommunen?

Vilka aktörer kan man fånga i det kulturindustriella nätverket?

- Vilka är deras respektive funktioner?

Vilken betydelse får eldsjälen för kommunens kulturliv?

Vilken roll har den offentliga aktören i kulturlivet?

- Hur kan denne aktör samarbeta i det mångfacetterade kulturindustriella nätverket?

Hur kan man applicera klusterbegreppet på det befintliga kulturarbetet i kommunen?

1.6 Avgränsning Kulturbegreppets innehåll kan variera men de flesta brukar ha en gemensam uppfattning

om att teatrar, museer, bibliotek och dans ingår tillsammans med ett antal andra närliggande

verksamheter.15 Vår avsikt med denna uppsats är inte att ta ställning för någon speciell

definition av begreppet kultur och vi anser inte heller att analysen är beroende av någon

exakt precisering. Man kan dock tala om två sorters kultur, den levande och den

reproducerade. I samband med den reproducerade kulturen kan produktiviteten fortsätta

att öka eftersom tekniken för ljud- och bildreproduktion ständigt förbättras. Före den

tekniska utvecklingens början kunde man enbart tillgodogöra sig kulturella konstformer

genom att personligen besöka en konsert, teater- eller operaföreställning eller genom eget

utövande, vilket innebar att scenkonsterna bara var tillgängliga för en liten elit. Nuförtiden,

med hjälp av olika medieverktyg som exempelvis TV, CD och DVD, blir de flesta kända

musikstycken och teaterproduktioner tillgängliga för större delen av allmänheten till lägre

kostnader. Detta leder till att den reproducerande kulturen kan bli allt mer kostnadseffektiv

i jämförelse med den levande kulturen.16 I vår undersökning anser vi det relevant att lägga

störst vikt vid den levande respektive institutionella kulturformen och dess roll i

samhällsutvecklingen samt undersöka hur den skapas, nyttjas, förvaltas och ger liv åt

kommunen. Detta eftersom vårt syfte och problemställning tillsammans med de

kulturpersonligheter vi talat med behandlar och återspeglar just dessa kulturföreteelser i

kommunen idag.

15 Muren A. Varför kulturstöd? (Stockholm: Fritze, 1994). 16 Muren A (1994).


-9-

1.7 Uppsatsens disposition Inför varje kapitel gör vi en kort introduktion gällande avsnittets huvudsakliga

problematik. Vidare har vi för att underlätta för läsaren valt att varva vår insamlade

empiri med de teorier som vi valt att tillämpa i vår undersökning. Vi ställer även retoriska

frågor under åtskilliga stycken vilkas syften är att väcka tankar och funderingar samt

inspirera läsaren till fortsatt läsning. Trots att kulturfenomenet utifrån olika perspektiv

utgör en central roll i vårt arbete har vi efter metodavsnittet valt att placera och diskutera

organisationsteorier och berörda kulturverksamheter först. Detta för att läsaren på ett

tidigt stadium ska få en övergripande bild av kommunens komplexa organisation och

dess mångfacetterade kulturutbud. Vidare består uppsatsen av 9 kapitel som är

disponerade enligt följande:

Inledning

I detta kapitel ger vi en bakgrund till studien och dess

problemformulering, syfte och avgränsning.

Metod Här redogör vi för undersökningens metod. Motiven till

aktionsforskning och observation som metod, kvalitativa

intervjuer samt utvalda kulturindustriella analysinstrument

diskuteras i detta avsnitt. Därefter redovisas var och hur

intervjuerna genomförts samt hur urval av respondenter och

datainsamling gått till.

Organisering i offentlig miljö

I detta kapitel utreder vi den enskilda offentliga enheten och

dess relation till den övergripande offentliga organisationen. Vi

undersöker vidare det komplexitet som kan uppstå då kreativa

och innovativa krafter agerar och verkar i byråkratiskt präglade

organisationer samt den offentliga aktörens legitimitetsfunktion.

Kapitel 1

Kapitel 2

Kapitel 3


-10-

Den kulturella maktfördelningen

I detta avsnitt redogör vi för berörda kulturverksamheters roller

inom kommunen och hur maktfördelningen dem emellan ser ut

och belyser vidare att kulturarbetet kan stimuleras genom

samarbete mellan offentliga, privata och ideella initiativ.

Kultur – en förankring bakåt i tiden?

I detta kapitel påvisar vi den problematik som kan uppstå i

samband med det mångfacetterade kulturbegreppet och vid

samordning av de olika organisationskaraktärerna samt att

traditionella föreställningar om kulturfenomenet kan hämma

såväl tillväxt som kulturutveckling i kommunen.

Gränsöverskridande samverkan

Det privat-offentliga samarbetet visar sig bli en allt vanligare

strategi i samband med den lokalekonomiska utvecklingen. I

denna del av analysen illustrerar vi, med hjälp av Jazzfestivalen

som förenande kulturevenemang, hur ett framgångsrikt

samarbete de olika kulturaktörerna emellan kan se ut.

Ett kulturindustriellt nätverk

I detta avsnitt beskriver vi med hjälp av nätverksteorin hur nya

former av mötesplatser berörda kulturskapare emellan kan

uppstå, samt vilken roll den offentliga aktören bör utgöra, i ett

kulturindustriellt nätverk. Vi redogör vidare för nätverkets tre

dimensioner: sociala, organisatoriska samt det fysiska, och hur

det omfattande kulturindustriella nätverket i den levande

kommunen erfordrar inslag av alla tre i en samspelande process.

Kulturell klusterdynamik som ledstjärna

I denna del av undersökningen påvisar vi hur en förståelse för

en kulturindustriell klusterdynamik, dvs. samspelet mellan

konkurrens, samarbeten och nätverk inom kommunen kan

resultera i positiva spridningseffekter då olika

Kapitel 4

Kapitel 5

Kapitel 6

Kapitel 7

Kapitel 8


-11-

organisationskaraktärer samverkar och under förbättrade

förhållanden kan utnyttja varandras respektive resurser. Detta

avsnitt blir således en ansats till att försöka applicera kluster-

modellen på de gränsöverskridande kulturverksamheterna i

kommunen.

Diskussion

I detta kapitel diskuterar vi och sammanfattar den problematik

vi berört i uppsatsen och ger därefter förslag på åtgärder och

rekommendationer till Ängelholms kommun.

Som bilagor har vi valt att bifoga en bild från Ängelholms

Jazzfestival 2005, ett intervjuschema, ett organisationsschema

över Ängelholms kommun, utdrag ur Ängelholms

Årsredovisning 2004, en områdeskarta över F10 Vasallen samt

en bild på Ängelholms tingshus.

Kapitel 9

METOD KAPITEL TVÅ

-12-

2. Metod

Metod är det tillvägagångssätt man använder sig av i samband med undersökningen för att lösa eventuella

problem och nå nya insikter.17 I detta avsnitt har vi således för avsikt att diskutera nyttjade metodansatser

med betoning på den kvalitativa intervjun såväl som aktionsforskning som metodval. Det senare begreppet

antyder att lärande är kopplat till handling och förutsätter vidare att man lär tillsammans med andra.18

2.1 Induktion + deduktion = abduktion Vi menar att vår studie kan kopplas till de båda ansatserna induktion och deduktion.

Förutom dessa två finns det ett tredje alternativ, abduktion, som kännetecknas av ett

växelspel mellan induktiv och deduktiv metod.19 Deduktion är inte möjlig om man inte har

någon teori att hänvisa till och den teorin är på ett eller annat sätt ett resultat av induktivt

dragna slutsatser utifrån iakttagelser av verkligheten. Då man använder sig av den deduktiva

ansatsen skapar man sig således vissa förväntningar om hur världen ser ut och söker sig

sedan ut i verkligheten för att samla in empiri i syfte att undersöka huruvida dessa

förväntningar stämmer överens med verkligheten. De förväntningar man besitter är

baserade på tidigare empiriska iakttagelser och teorier. Kritiken mot denna ansats vid

datainsamling är att den oundvikligen leder till att forskaren fokuserar på att söka den

information som han finner relevant, och som därmed tenderar att ge stöd åt de

förväntningar forskaren hade när undersökningen inleddes. Då man har konkreta

förväntningar som utgångspunkt tenderar informationstillgången att begränsas vilket kan

resultera i att betydelsefull information förbises. I samband med den induktiva ansatsen går

forskaren motsatt väg, dvs. ”från empiri till teori”. Idealet är forskaren som bemöter

17 Trost J. Enkätboken (Lund: Studentlitteratur 1994). 18 Rönnerman K. Aktionsforskning i praktiken (Lund: Studentlitteratur, 2004). 19 Wallén G. Vetenskapsteori och forskningsmetodik (Lund: Studentlitteratur, 1996).

METOD KAPITEL TVÅ

-13-

verkligheten praktiskt taget utan förväntningar för att samla in all relevant information och

sedan systematisera de data som erhållits. 20

Tankearbetet kring vår undersökning började egentligen långt före avsedd tidsperiod för

uppsatsskrivningen. Detta eftersom vi på ett tidigt stadium, redan i januari 2005, engagerade

oss i EU:s Interreg-projekt: Kulturell identitet, kulturell kartläggning och planläggning i

Öresundsregionen. På ett deduktivt plan påbörjades således vår teoriinhämtning redan här

eftersom vi tidigt inledde en kontinuerlig dialog och samverkan med kulturförvaltningen i

Ängelholms kommun för att försöka hitta ett gemensamt fokus och relevant

undersökningsområde som skulle gagna bägge parter. Under våren har vi vid åtskilliga

tillfällen deltagit i de seminarier och workshops som Interreg-projektet hittills innefattat.

Dessa tillfällen har bidragit till inspiration och vägledning till vår uppsats då vi fått chans att

möta olika kulturpersonligheter och aktörer inom den kultursamhälleliga forskningen, vilka

har givit oss både förslag på litteratur samt råd om hur vi på olika sätt kan förhålla oss till

vår åsyftade problemställning. Trots att den deduktiva ansatsen speglar vårt inledande

arbete med uppsatsen anser vi att den därefter insamlade empirin, dvs. våra samtal med

såväl kulturförvaltningen som våra intervjupersoner, dessutom har hjälpt oss att på ett mer

nyanserat sätt söka efter och ta fram ytterligare teorier till vår uppsats samt uppmuntrat oss

till skapandet av egna antaganden. Istället för att förespråka användningen av en ansats

framför en annan har vi således kombinerat de båda, abduktivt, i vår undersökning. Vi har

därefter i vår undersökning valt att fortlöpande varva vår insamlade empiri med de teorier

som vi anser ha varit av relevans. Detta då vi tror att det bidrar till att uppsatsens röda tråd

synliggörs vilket bör underlätta för läsaren i dennes tolkning av sambanden mellan teorin

och empirin.

2.2 Etablerad aktionsforskning Aktionsforskning är idag ett återkommande begrepp i samband med utveckling av

organisationer, såväl inom näringsliv som offentlig förvaltning. Denna metod har sin

utgångspunkt i praktiken och verkar för ett samarbete mellan forskare och praktiker samt

20 Rosengren K E. & Arvidson P. Sociologisk metodik (Falköping: Almqvist & Wiksell, 1992), Jacobsen D. I. Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen (Lund: Studentlitteratur, 2002).

METOD KAPITEL TVÅ

-14-

för en forskning som leder till förändring.21 Denna form av aktionsforskning där forskaren

medverkar i en planerad förändringsprocess genom att leverera kunskaper till myndigheter

och intresseorganisationer betecknar Edmund Dahlström som etablerad aktionsforskning. 22 I

samband med aktionsforskning brukar man inom aktionsforskningen hänvisa till en

spiralliknande modell där de olika stegen planera – agera – observera – reflektera ingår. Ett

projekt eller en förändring behöver vidare inte starta med att man planerar något, det kan

lika gärna ha sin utgångspunkt i en reflektion som leder till att man vill förändra och

därigenom planerar en ny aktion. Hur kan den erhållna kunskapen analyseras och

beskrivas? Vad i processen har varit källor till ny kunskap? Aktionsforskning beskrivs vidare

som mötet mellan teori och praktik, vilket förenar vetenskapens kunskap och den praktiska

kunskapen.23 Vårt ursprungliga syfte var att i första hand, efter gemensamma diskussioner

med Ängelholms kulturförvaltning, undersöka samverkan mellan berörda aktörer som alla

på något sätt bidrar till kulturlivet i kommunen. Detta för att försöka ta reda på huruvida

det var möjligt att urskönja ett mönster i den allmänt rådande uppfattningen kring vår

avsedda problematik. Slutsatser av våra samtal och diskussioner med dessa i flera avseenden

skiftande aktörer har lett till tolkningen att det idag finns en del brister i samband med

kulturskapandet i kommunen som kan hämma såväl synliggörandet som utvecklingen av

det befintliga kulturlivet. Således menar vi att vår planerade undersökning har bidragit till

nya reflektioner och kunskaper kring berört fenomen som i sin tur skapar andra

kompletterande frågeställningar: Är befintlig kulturell infrastruktur tillräcklig i kommunen

idag? Hur kan kulturen synliggöras ytterligare i samhället?

Det problematiska i aktionsforskningsrollen är att forskaren bör vara beredd på att han får

tillträde till en organisation där uppfattningarna om vad som är ett problem och inte kan

vara olika.24 Vid uppsatsens början saknade vi kännedom om de specifika förhållanden som

rådde på de platser där vår undersökning genomförts. Vi visste inte mycket om vilket spel

som pågick ”under ytan” och kände inte till specifika aktörers relationer till varandra, vem

som umgicks med vem och vem som hade makt och inflytande. Sådan information framgår

mycket sällan av en människas position i ett företag eller en organisation. Efter samtal med

våra olika respondenter kan vi urskilja ett mönster i att det som bland vissa aktörer

betraktas som ett problem ej upplevs som ett problem för andra mer inflytelserika och 21 Rönnerman K. (2004), Sahlin I. Projektets paradoxer (Lund: Studentlitteratur, 1996). 22 Gerholm L. Kulturprojekt och projektkultur (Malmö: Liber, 1985). 23 Rönnerman K. (2004). 24 Rönnerman K. (2004).

METOD KAPITEL TVÅ

-15-

större verksamheter. Vidare har vi efter inblick i de mer interna förhållandena, vidtalade

aktörer emellan, förstått att det kan förekomma visst motstånd från många gånger

avgörande funktioner inom kommunen vilket kan få förödande konsekvenser för

kulturutbudet inom kommunen.

Vidare har forskare och praktiker olika kunskapsintressen. Forskare vill skapa ny kunskap

och praktiker vill erhålla den kunskap som kan hjälpa dem att få organisationen att fungera

optimalt. I aktionsforskningen förenas dessa kunskapsintressen genom aktionen.

Aktionsforskning som metod karakteriseras vidare bl.a av att praktikern tar initiativet och

forskaren påbörjar studier som i sin tur leder fram till förslag på lösningar.25 Vi betraktar

således vårt samarbete med praktikern, i det här fallet kulturförvaltningen, som en

ömsesidig relation där båda parter på ett eller annat sätt gagnas. Sedan vårt första

gemensamma möte har vi tillsammans utbytt tankar och förslag kring intressanta och

lämpliga undersökningsområden, som vi som enskilda forskare troligtvis inte lika smidigt

hade kunnat utveckla på egen hand. Förhoppningsvis kommer vårt arbete att resultera i

förnyade perspektiv och förslag på innovativa idéer och lösningar som Ängelholms

kulturförvaltning och kommun, och även andra kommuner, kan ta del av och överväga i sitt

fortsatta arbete.

2.3 Observation Att på ett mer systematiskt sätt betrakta vad som händer i vardagen kan ske genom att

observera enskilda händelser.26 Observation är vidare ett konkret tillvägagångssätt vid

informationsinsamling vad gäller gruppbeteende. Metoden är inte beroende av vad

människor säger sig göra och tänka utan bygger på vad som faktiskt händer, då det är

observatören som iakttar vad som sker utifrån ett tredje perspektiv. Observatörens roll kan

vidare se ut på många olika sätt och formas utifrån de strategier som denne väljer. Man kan

exempelvis välja mellan att göra öppna och dolda observationer och med detta menas till

vilken grad undersökningspersonerna är medvetna om att det sker en observation.

Observatörens aktiva deltagande tas även i beaktning. Vid en öppen observation är således

undersökningspersonerna helt medvetna om observatören och att de medverkar i en studie

till skillnad från den dolda då den observerade gruppen ej är medveten om varken

25 Rönnerman K. (2004). 26 Rönnerman K. (2004).

METOD KAPITEL TVÅ

-16-

observatörens eller det egna deltagandet. Genom att utföra en öppen observation ges

forskaren större frihet att agera utan att behöva dölja sitt mål och syfte och kan således föra

anteckningar helt öppet. En styrka i den dolda metoden är istället att observatören kan

erhålla icke-tillrättalagd information som annars gått denne förbi.27

För att, inför uppsatsskrivandet, försöka erhålla en allmän uppfattning om hur offentlig

inställning till kultur ser ut i Ängelholms kommun och hur man idag väljer att prioritera

kulturfrågor deltog vi i ”Allmänhetens frågestund” den 21 mars 2005 i Ängelholm.

Information angående denna offentliga frågestund fann vi på kommunens hemsida ett par

veckor före avsett möte. Den information som gavs var att allmänheten var välkomna att

deltaga och ställa frågor, förutsatt att man inför mötet skriftligt skickat sina frågor till

kommunfullmäktige. Då vår ursprungliga avsikt var att utföra en dold observation valde vi i

vår inskickade frågeformulering att vara anonyma (det framgick ej på kommunens hemsida

att det var obligatoriskt att lämna ut namn och adress). Vid det aktiva deltagandet kom det

dock till vår kännedom att detta val var något som förbryllade styrelsen. Vår valda

anonymitet var ej särskilt uppskattad och eftersom adressaten var okänd funderade

styrelsen på att helt förbise uppläsning av såväl våra ställda frågor som svar. Då vi

offentliggjorde vem vi var och vårt syfte svarade man vidare villigt och gärna på våra frågor.

Vår avsedda dolda observation slutade således i en öppen sådan då vi blev tvungna att

tillkännage vår närvaro vid mötet. Vid denna tidpunkt reflekterade vi inte över vårt

deltagande i sig utan betraktade snarare vår medverkan som en god erfarenhet inför vårt

stundande uppsatsskrivande. I efterhand har det dock visat sig att vårt deltagande i

”Allmänhetens frågestund” har uppfattats som både upplyftande och mindre lämpligt.

Somliga ansåg att våra frågor var av relevans, inte minst kulturnämnden som var glada över

att få komma till tals, medan andra menade att vi inte var välkomna då vi inte tillhör

Ängelholms medborgarskara. Vi ställer oss något konfunderade och tveksamma till detta

motstånd från kommunstyrelsen, vem skulle vi vända oss till med våra allmänna

kulturfrågor kring Ängelholms kulturliv om inte Ängelholms kommun? Varför denna, som

vi uppfattar det, misstanke mot utomstående som visar intresse för kommunen?

27 Einarsson C. Gruppobservationer: teori och praktik (Lund: Studentlitteratur, 2002).

METOD KAPITEL TVÅ

-17-

2.4 Kvalitativ intervju som metod Vi har valt att nyttja kvalitativa, såväl grupp- som enskilda, djupintervjuer som metod för att

uppnå öppna och flexibla diskussioner med våra intervjupersoner28 (läs aktörer inom

Ängelholms kultur- och näringsliv, se bilaga 2). Vi betraktar dock inte våra utförda

intervjuer som traditionella sådana utan snarare som konstruktiva dialoger där vi som

intervjuare anser oss ha, tillsammans med våra intervjupersoners reflektioner, kartlagt

rådande inställning till berörd problemformulering samt utvecklat potentiella åtgärder som

skulle kunna förbättra samarbetet de olika aktörerna emellan vilket i sin tur skulle kunna

leda till ett synligare och utökat kulturutbud i kommunen.

2.4.1 Fokusgrupper

Som vid alla kvalitativa ansatser ger gruppintervjun möjlighet att utveckla ny kunskap om

en företeelse eller vidareutveckla problemformuleringar.29 Vid mindre gruppintervjuer

upplever många gånger den enskilde individen mindre svårigheter i att öppna sig och känna

samhörighet. Ju fler personer som ingår i gruppen desto mindre utrymme ges dock åt varje

individ vilket i sin tur medför att det enskilda inflytandet minskar och således också det

personliga engagemanget. Vidare är det lättare att vara anonym i en större grupp. Med hjälp

av fokusgrupper kan forskaren studera den sociala interaktionen då respondenterna

tillsammans resonerar sig fram till antingen en gemensam syn kring en viss problematik

eller så uppstår motsatt situation, dvs. att respektive uppfattningar går isär. Man kan således

upptäcka såväl konsensus som konflikt under gruppintervjun.30 De gruppintervjuer som vi

har utfört, både med två eller tre respondenter per intervjutillfälle, har varit ett försök till att

effektivisera respektive stimulera såväl tidsaspekten som kunskapsutvecklingen under

samtalet. Med utgångspunkt i vårt berörda problemområde var vi på ett tidigt stadium

medvetna om att undersökningen skulle komma att omfatta flertalet intervjuer. Detta för

att kunna utföra en så valid och täckande kartläggning som möjligt, varpå beslutet om att

genomföra gruppintervju som metod. Det vi upplevde som något negativt med denna

metod var att en och annan respondent krävde större utrymme på bekostnad av andra

intervjudeltagare och ibland nästintill tog över vår roll som intervjuare. Vi är dock

medvetna om att det låg på vårt ansvar att avbryta och styra upp samtalet vid eventuella

28 Jacobsen D.I.(2002). 29 Jacobsen D.I.(2002). 30 Wibeck V. Fokusgrupper (Lund: Studentlitteratur, 2000).

METOD KAPITEL TVÅ

-18-

utsvävningar. Överlag fann vi gruppintervjun som en god empirisk tillgång då det i

samband med åtskilliga intervjutillfällen i samarbete skapades ny kunskap och nyanserade

idéer om hur man kan samverka och förbättra kulturlivet inom kommunen. Vidare

upptäckte vi att det finns en samstämmig önskan om att inrätta en mötesplats där

kommunens kulturellt aktiva aktörer kan mötas för diskussion och samarbete. Huruvida

denna mötesplats ska vara av fysisk, i form av ett eventuellt kulturhus, eller virtuell karaktär,

dvs. ett diskussionsforum på Internet, är man dock ej helt överens om. Således finns det

konsensus rörande berörd problematik men en viss konflikt i samband med hur problemet

kan åtgärdas.

Efter utförda intervjuer kan vi konstatera att den kvalitativa intervjun är en komplex men

givande metod att arbeta med. Tydliga fördelar med denna metod är enligt oss att risken

minimeras för feltolkningar då tillfälle ges att korrigera dessa direkt både hos informanten

och intervjuaren. Dessutom ger metoden möjlighet att ställa följdfrågor och på så sätt kan

mer uttömmande svar erhållas. Vi anser även att intervjun som metod kan ge informanten

känslan av att känna sig utvald och betydelsefull istället för att bara vara en i mängden.

Detta tror vi ger ett mer personligt engagemang från intervjupersonens sida som kan vara

till vår fördel. Nackdelar som vi kan urskönja med metoden är att informanten kan känna

sig utlämnad, vilket i sin tur kan leda till att denne känner sig pressad att svara korrekt och

framstå i positiv dager i intervjuarens ögon. Detta har tydligt framgått under våra intervjuer

med politiskt engagerade, då vi upplevde det som att dessa respondenter många gånger

kände sig bundna till att svara utifrån sitt politiska intresse. Detta trots att den personliga

åsikten ibland ej alltid stämde överens med det berörda partiets inställning. Vi anser vidare

att vår kvalitativa empiri återspeglar en stor bredd vad gäller kulturintressenter inom

Ängelholms kommun då vi varit i kontakt med alltifrån ideella eldsjälar till privata

vinstdrivande företag samt kommunala representanter. Vi menar därför att validiteten i vår

undersökning, åtminstone ur kulturarbetarens synvinkel kan betraktas som god. Huruvida

det redovisade resultatet stämmer överens med övriga medborgares uppfattning om

kulturliv och samverkan inom kommunen låter vi dock vara osagt. För att kunna

genomföra en sådan omfattande kartläggning skulle det krävas ett större utrymme än det

som vi förfogar över, främst ur ett tidsmässigt perspektiv.

METOD KAPITEL TVÅ

-19-

2.5 Urval och kulturindustriella analysverktyg Vid val av respondent finns det olika kriterier eller angreppssätt för själva urvalet, bl.a.

kriterieurval. Detta innebär att ett antal kriterier för intervjupersonen sätts upp med

koppling till syftet. Vidare kan man konstatera att ju större urvalet är, desto mindre blir

felmarginalen. 31 Vi har i uppsatsens senare del valt att sammanfatta och utveckla berörd

problematik med utgångspunkt i nätverksteori och en modell som behandlar

klusterfenomenet. Detta för att ytterligare åskådliggöra undersökt problemområde ur ett

betonat framtidsinriktat perspektiv. Orsaken till att vi väljer att presentera

nätverksperspektivet tillsammans med berörda teorier under ett tidigt skede i uppsatsen är

för att vi vill få läsaren att tänka i termer av kulturindustriella nätverk i samband med den

allomfattande kommunens kulturarbete. Detta eftersom vi menar att samtliga aktörer som

deltagit i vårt arbete och all den problematik vi behandlat kan samlas inom ramarna för ett

kulturindustriellt nätverk. De kriterier vi ställde på våra respondenter var således att man

skulle ha en koppling till och/eller på något sätt bidra till skapandet av kultur inom

kommunen och att samtliga skulle vara engagerade antingen ur: ideellt, privat eller offentligt

syfte. I samband med den kulturindustriella klusterdynamiken finns det idag ej några

utförliga studier kring detta fenomen. Således blir kapitel 8 som behandlar klusterteorin i

första hand en ansats till att försöka applicera klustermodellen på kulturverksamheterna i

kommunen.

Det är av betydelse att både den enskilde aktören och verksamheten som anser sig ha en

koppling till ett specifikt nätverk tar del av detta för att kunna tillgodogöra sig all

information, kultur och finansiella resurser som flödar inom dess gränser. Vidare bygger det

fungerande nätverket på såväl självständighet som ömsesidiga relationer de berörda

parterna emellan.32 Nätverksperspektivet anger vidare hur individer utvecklar nya idéer,

attityder till och syn på omvärlden. Organisationens förväntningar är således något som

skapas i de relationer verksamheten ingår i och därmed i dess nätverk. Det uppstår med

andra ord en socialisering i nätverket där bestämda världsbilder blir legitima medan andra

blir underordnade och illegitima.33 Vidtalade respondenter i det kulturindustriella nätverket

bildar utifrån respektive verksamhetskaraktär mönster genom att de tilldelar varandra olika

roller, på detta vis tydliggörs den kulturella maktfördelningen genom att vissa verksamheter

31 Jacobsen D.I. (2002). 32 Jönsson C., Tägil S. & Törnqvist G. (2000). 33 Nygaard C. & Bengtsson L. Strategizing – en kontextuell organisationsteori (Lund: Studentlitteratur, 2002).

METOD KAPITEL TVÅ

-20-

betraktas som överordnade och legitima medan de underordnade ges mindre inflytande.

Vilken roll besitter den offentliga aktören och hur förhåller sig denne till övriga

verksamheter inom det kulturindustriella nätverket?

Klusterteorin förklarar att företag växer i vissa geografiska regioner av andra skäl än bara

rent ekonomiska. Företag som etablerar sig i ett område där liknande företag redan finns

kan dra fördel av en utvecklad infrastruktur och en miljö som stimulerar till innovation.34

Således bygger beständig innovationskraft på ett samspel med omgivningen. Vidare har

Porter’s diamantmodell sin utgångspunkt i analysen av nationellt baserade branschkluster35

och vi har i kapitel 8 nyttjat klusterdiamanten som analysverktyg i samband med den

kulturindustriella branschens potentiella konkurrensförmåga. Vad har den mindre

kommunen att erbjuda i förhållande till större närliggande kommuner?

Då vi som intervjuare ursprungligen var tämligen obekanta med kommunens kulturutbud

kom vi genom kulturförvaltningens utvecklingssekretare Susann Toft i kontakt med flertalet

av våra respondenter. För att komplettera vårt urval med en vinstdrivande representant

inom näringslivet i kommunen kontaktade vi själva F10 Vasallen AB. Efter artiklar i lokala

dagspressen (läs Helsingborgs Dagblad och Nordvästra Skånes Tidningar) rörande såväl det

övergripande EU-projektet som vår uppsats kom vi i kontakt med ytterligare aktörer som

på eget initiativ gärna ville medverka vid något av våra intervjutillfällen. Trots tidsbrist och

redan omfattande intervjuschema ansåg vi det viktigt att ge även dessa personer möjlighet

att ventilera tankar och åsikter kring berörd problematik. De respondenter som vi kom i

kontakt med p.g.a. visad uppmärksamhet från media fick oss vidare att fundera kring

sammansättningen av det ursprungliga urvalet av intervjupersoner. Var vårt första urval

tillräckligt mångfacetterat? Hade vi kunnat utföra en tillräckligt valid kartläggning över

kulturlivet och befintlig samverkan inom kommunen idag med hjälp av enbart de

ursprungliga respondenterna?

2.6 Intervjuguide Den halvstrukturerat utformade intervjuguiden omfattar en rad teman och förslag till

relevanta frågor och skapar tillfälle att, under intervjuns gång, omformulera frågorna och

34 Nordin S. Kluster och turism (Östersund: ETOUR, 2004). 35 Lindqvist G., Malmberg A. & Sölvell Ö. Svenska klusterkartor – En statistisk inventering av kluster i Sverige 2002.

METOD KAPITEL TVÅ

-21-

dess ordningsföljd om så önskas.36 Vikten av att formulera och avgränsa det övergripande

temat och dess underteman så kort och koncist som möjligt är av stor betydelse vid

utformningen av intervjuguiden. Det är även av relevans att temana följer en viss struktur.

Detta för att på bästa sätt förmedla budskapets mening i intervjun.37 Det är dessutom

viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt till intervjuguiden under hela processen. Av

relevans är också att formulera övergripande frågor som inte är för konkreta utan ger

möjlighet till spontana följdfrågor vid intervjutillfället. För att få dynamisk relevans bör

intervjuaren formulera korta och enkla frågor som uppmuntrar till ett positivt samspel så att

samtalet hålls flytande och informanten känner sig motiverad att berätta om sina

erfarenheter och känslor. Utöver dynamisk relevans bör frågorna även ha tematisk relevans

som går att koppla till temat.38

Under utformningen av våra halvstrukturerade intervjuguider tog vi ovanstående aspekter i

beaktning. Vi inledde med att utveckla våra syften och övergripande teman och fortsatte

därefter med formulerandet av underteman. Vid utformningen av vår första intervjuguide,

som vi hade som underlag i vår intervju med ideella aktörer, försökte vi skapa enkla och

koncisa frågor som direkt gick att koppla till vårt huvudtema. Vi hade också i åtanke att

frågorna skulle vara av varierande slag. Efter första utkastet av intervjuguiden gick vi

tillbaka för att kritiskt granska den då vi förstod vikten av att placera ordningsföljden på

underteman på ett strategiskt vis. De viktigaste frågeställningarna skulle således ej behöva

ske under stressiga och tidsknappa omständigheter med kortfattade svar som resultat.

Under intervjuperiodens gång erhöll vi viss kritik från våra respondenter då vissa upplevde

våra frågor som alltför akademiska och svårtillgängliga. Med detta i åtanke försökte vi

således efterhand förtydliga och anpassa en del frågor under resterande intervjutillfällen. I

samband med våra politiskt engagerade respondenter valde vi att bearbeta den befintliga

intervjuguiden något för att komplettera med frågor med ytterligare fokus kring kultur och

samhälle.

36 Kvale S. Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund: Studentlitteratur, 1997). 37 Jacobsen J.K. Intervjun, konsten att lyssna och fråga. (Lund: Studentlitteratur, 1993). 38 Jacobsen J.K.(1993), Kvale S. (1997).

METOD KAPITEL TVÅ

-22-

2.7 Val av miljö Under intervjutillfället är det upp till intervjuaren att skapa en kontakt som medför att

samtalet mellan intervjuaren och intervjupersonen utvecklas till en mer personlig

konversation. Intervjuaren ansvarar för att atmosfären upplevs som öppen, bekväm och

förtrolig för intervjupersonen. Den goda kontakten skapas och upprätthålls genom visad

uppmärksamhet, intresse, förståelse och respekt från intervjuarens sida.39 Vidare uppfattar

inte intervjuaren och intervjupersonen alltid intervjuplatsen på samma sätt och de flesta

intervjuplatser har både för- och nackdelar. Huvudsaken är att man vid analysen av

materialet resonerar kring vilken inverkan platsen kan ha haft på intervjun.40

Då vi till en början inte var så väl bekanta med Ängelholm som stad var vi tacksamma då

kulturförvaltningen var vänliga nog att förse oss med en intervjuplats, ett mindre

konferensrum på stadsbiblioteket i Ängelholm, där flertalet av våra intervjuer således tog

plats. Inledningsvis betraktade vi denna intervjuplats som en kravlös och neutral mötesplats

då vi vistades i en, för allmänheten, öppen miljö. I samband med vår fortlöpande

undersökning har vi dock efterhand ställt oss något frågande till huruvida opartisk denna

mötesplats egentligen är. Främst med tanke på att det under arbetets gång har visat sig att

biblioteken i många sammanhang spelar en avgörande, och knappast objektiv, roll i

kommunens kulturliv. Huruvida detta har påverkat respondentens svar positivt eller

negativt är svårt att säga, men eftersom diskussionen kring biblioteken och dess inflytande

som kulturbärare i kommunen har präglat samtliga utförda intervjuer kan vi inte låta bli att

reflektera över dessa kulturinstitutioners betydelse och makt i samband med val av miljö

och intervjuplats. Vidare har vi även utfört ett antal intervjuer på respektive respondenters

arbetsplatser på deras initiativ. Vi upplevde inte detta som något större problem då vi vid

varje tillfälle satt avskilt, antingen i något mindre konferensrum eller på respondentens

kontor, där vi kunde tala fritt utan störningar eller avbrott. Man kan vidare reflektera över

huruvida den insamlade informationen hade kunnat leda till ett annat resultat i samband

med en neutralare intervjuplats. Vi ställer oss dock tveksamma till detta då det i samband

med dessa intervjuer snarare handlade om tidsbrist från respondentens sida än behovet av

den egna bekanta och ”trygga” miljön. Denna slutsats ser vi som befogad då berörda

respondenter i detta fall är personer som innehar höga positioner inom politik och

näringsliv. 39 Kvale S. (1997). 40 Trost J. Kvalitativa intervjuer (Lund: Studentlitteratur, 1997).

ORGANISERING I OFFENTLIG MILJÖ KAPITEL TRE

-23-

3. Organisering i offentlig miljö

Organisationer är planmässigt inrättade strukturer som skapats av en individ eller grupp med ett medvetet

syfte att förverkliga vissa mål som ligger i ledningens intresse och står ofta i motsats till andra intressen.

Organisationer nyttjas av olika aktörer som medel för rationella och planerade strävanden och är vidare till

för att utföra arbete och bedriva produktion som kan karakteriseras av såväl materiell (konkreta

produkter) som immateriell (abstrakta tjänster) art.41 Vi har under detta avsnitt för avsikt att redogöra för

kulturförvaltningens roll och förhållande till den övergripande offentliga organisationen i kommunen för att

därefter, i nästföljande kapitel i en utförligare intressentanalys, beskriva andra berörda kulturverksamheter

som verkar inom kommunen idag. Hur kan en kreativ eldsjäl förhålla sig till och verka i den byråkratiska

organisationen? Hur ser kulturnämndens rådande resursfördelning ut i kommunen och bör utrymmet för

det politiska inflytandet begränsas?

Den byråkratiska organisationsstrukturen kännetecknas enligt Max Weber av en hierarkisk

uppbyggnad med tydligt avgränsade och definierade arbetsuppgifter samt ett centraliserat

beslutsfattande. Vidare framhåller Weber storleken och komplexiteten hos en organisation

som bidragande orsaker till dess byråkratisering.42 All kontroll och styrning sker uppifrån

och utifrån den position man har inom hierarkin tilldelas man ansvar och befogenheter.

Strukturen betraktas dessutom som standardiserad med fasta regler och rutiner för att

garantera att organisationens intressen upprätthålls.43 Som offentlig aktör utgör kommunen

en hierarkiskt uppbyggd samt byråkratiskt präglad organisation där beslut och verkställande

sker genom flera instanser innan resultat kan uppvisas. Den underordnade

kulturförvaltningen lyder under kulturnämnden och har till uppgift att ge underlag för och

verkställa nämndens beslut. Det är således kulturnämnden som ansvarar för kommunens

41 Abrahamsson B. Organisationsteori: moderna och klassiska perspektiv (Lund: Studentlitteratur, 2000). 42 Abrahamsson B. (2000). 43 Wahl A. et al Det ordnar sig (Lund: Studentlitteratur, 2001), Holmblad Brunsson K. Organisationer (Lund: Studentlitteratur, 2002).


-24-

åtaganden vad gäller kulturell verksamhet och målsättning gällande kommunens

kulturpolitik. En intermediär aktör som opererar kulturnämnden och kommunfullmäktige

emellan är kommunstyrelsen som är det verkställande organet och ansvarar för

övergripande samordning och planering av kommunens verksamhet. Överst i hierarkin

finner man kommunfullmäktige som är kommunens högsta beslutande organ och det är här

som bl.a. de kulturpolitiska målen för den kommunala verksamheten bestäms.44

Organisationsschemat med dess något komplexa utformning är vidare ett försök från

organisationens ledning att skapa struktur och sammanhang (se bilaga 3). Dock inordnas

inte den fullständiga verkligheten under detta förenklade strukturschema. Diverse

informella grupperingar uppstår: personer som enligt schemat inte alls förväntas ha en

relation till varandra umgås kanske flitigt medan de som är tänkta att samarbeta med

varandra kanske är involverade i svåra konflikter. Konflikter är överhuvudtaget något som

saknas i det rationella schemat men som rimligtvis bör ges plats i en organisationsteori vars

syfte är att återge verkligheten. Organisationsteorin måste således kunna hantera såväl den

informella som den formella processen för att kunna ge en god förståelse om hur de bägge

samverkar.45

3.1 En kreativ eldsjäl i offentlig tappning Med utgångspunkt i ovanstående: hur kan en kreativ eldsjäl förhålla sig till och verka i den

offentliga organisationen? Eldsjälen har ett brinnande engagemang för den uppgift som

denne åtagit sig och förknippas ofta med beteckningar som förnyare, förändrare,

entreprenör, innovatör, kreativ överskridare etc. Gemensamt för ovanstående associationer

är den positiva värdeladdningen och att bli betraktad som en eldsjäl är således något positivt

och begreppet används gärna för betydelsefulla personer i en verksamhet.46 Ängelholms

kulturchef Christer Carls betraktar delvis sin mellanchefsposition i den offentliga

organisationen som en tillgång då detta ger honom tillfälle att kommunicera med och nå ut

till alla nivåer inom kommunens organisation. Det som Carls upplever som mest

frustrerande i sin rådande position som mellanchef är all den byråkrati som belastar honom

emot hans vilja i form av all planering och målsättning som hans överordnade beslutar om.

Detta planeringsarbete tillsammans med fattade beslut ger många gånger ej önskvärda

44 www.engelholm.se, 050320. 45 Abrahamsson B. (2000). 46 Sahlin I. (1996).


-25-

resultat då verkställandet och implementeringen av planeringsarbetet ej alltid genomförs,

framförallt inte under en rimlig tidsram. För att effektivisera arbetsmetoder föreslår Carls

att man tillåts agera mer och planera mindre eftersom man befinner sig i en organisation

som arbetar med kreativitet och idéer som ska kanaliseras in i verkligheten.47

Hur stort kreativt och innovativt utrymme kan man vidare förvänta sig inom en offentligt

styrd verksamhet? Företaget, den kommunala verksamheten, kyrkan och fackförbundet är

alla olika organisationer som verkar för att uppnå sina respektive syften: att främja

konsumtion genom produktion av varor, att värna om medborgarna, bistå med andliga

värderingar samt sätta upp kollektivavtal för den anställdes trygghet. Spontanitet är inte

alltid en självklar egenskap i samband med dessa verksamheter. Dock är atmosfären och

kreativiteten i organisationer i hög grad beroende av att organisationslivet ger utrymme för

spontanitet och impulsivitet.48 Vi menar att detta paradoxala tillstånd som den offentliga

organisationen befinner sig i, kan hämma den kreativa spontaniteten för såväl Carls som för

andra eldsjälar som drivs av inre starka övertygelser men som inte alltid får önskad respons

i det offentliga sammanhanget. Vidare menar vi att det offentliga och byråkratiska

planeringsarbetet i den kommunala verksamheten vanligtvis förknippas med tröghet, inte

minst vid förändring av rutiner och utveckling av nya arbetsmetoder, vilket delvis förklarar

svårigheten i att fullt ut uppmuntra det spontana och kreativa initiativet. Trots detta

resonemang kan det dock uppstå viss frustration och en hämmande känsla hos de chefer

som på de enskilda enheterna hamnar i någon form av mellanposition med tryck både

under- och ovanifrån. Mellanchefen som i det här fallet befinner sig i en brett förgrenad

hierarki kan då uppleva känslan av maktlöshet.49 Vidare förklarar Carls att arbetet inom

offentliga och byråkratiska ramar försvårar möjligheter till ett effektivt agerande och

genomförande av den enskilda förvaltningens mål. För att vidareutveckla detta drar Carls

paralleller till tidigare erfarenheter av rollen som mellanchef inom den danska offentliga

sektorn. Han upplever det som att mentaliteten i Danmark skiljer sig på så sätt att man

snarare agerar än planerar under effektivare förhållanden och att synen på kultur släpar efter

i det svenska samhället i förhållande till andra länder i EU. I det danska klimatet upplevde

Carls att han lättare kunde driva och få igenom samt uppfylla uppsatta förslag och delmål

eftersom beslutsprocessen var mindre ”trögflytande” och tidskrävande. Vidare uppfattade

47 Carls C. Intervjutillfälle 050304. 48 Abrahamsson B. (2000). 49 Wilson F. Organisation, arbete och ledning (Malmö: Liber, 2000).


-26-

han sin mellanposition som mer betydelsefull då han i större utsträckning uppmuntrades till

eget initiativtagande och genomdrivande av idéer i jämförelse med nuvarande situation.50

Efter samtal med Carls gav han oss, trots sin roll i den offentliga verksamheten, intrycket av

att vara en så kallad eldsjäl eller innovatör som på alla sätt brinner för kultur, såväl

yrkesmässigt som privat. Med stark envishet och övertygelse vill han utveckla och förstärka

kulturlivet genom olika projekt och med hjälp av diverse kulturella arrangemang, något som

inte alltid stämmer överens med ledningens visioner och intressen. Åtminstone inte ur ett

ekonomiskt perspektiv. Om den intensiva eldsjälen ständigt möts av motstånd: vad kan

detta på sikt få för konsekvenser för kulturen i samhället?

3.2 Konsten att värdera kultur i ekonomiska termer Bestämningarna av byråkratibegreppet och bedömningarna av byråkratins samhälleliga

funktioner och politiska roll är en mångskiftande företeelse som innehåller diverse

tolkningar. En tolkning är byråkrati som ett styrelsesystem som så fullständigt behärskas av

tjänstemän att deras makt sätter vanliga medborgares frihet på spel Det finns vidare

gemensamma tankegångar om hur organisationen som en struktur styr och reglerar

individuella beslut till helhetens bästa och hur denne begränsar individens valmöjligheter.51

Ett grundläggande problem i samband med vertikal kommunikation uppåt leder till att

hierarkin undertrycker kommunikation och social samverkan mellan under- och

överordnade. Vidare kan personliga ambitioner och privata mål påverka den information

som vidarebefordras till underordnade. En konsekvens av detta kan vara att man i första

hand vill gynna sina privata intressen framför organisationens bästa.52 Kulturnämndens

ordförande i Ängelholm, Birgitta Olsson poängterar att den utpräglade

biblioteksverksamheten i kommunen är något som hon är mycket stolt över. För henne

börjar kulturen i den lilla skalan med böcker och menar vidare att det är en del av kulturen

som når ut till alla.53 Vad kan denna personliga inställning till kultur få för konsekvenser i

samband med det övriga kulturutbudet i kommunen?

50 Carls C. Intervjutillfälle 050304. 51 Abrahamsson B. (2000). 52 Jacobsen D.I. & Thorsvik J. Hur moderna organisationer fungerar (Lund: Studentlitteratur, 1998). 53 Olsson B. Intervjutillfälle 050503.


-27-

Organisationens mål och visioner är vidare tänkta att återge en potentiell framtidsbild, ange

riktlinjer för organisationens aktivitet samt verka som en legitimitetskälla.54

Kulturnämndens framtagna kulturplan, som sträcker sig mellan år 2003 till 2006 ska

fungera som vägledning och rättesnöre för utvecklingen av den fullständiga kulturpolitiken

inom kommunen under innevarande mandatperiod.55 Kulturnämndens övergripande mål

för det totala kulturlivet i Ängelholms kommun syftar idag till att huvudbiblioteket

tillsammans med de elva filialbiblioteken ska verka som kultur- och informationscentra i

samtliga delar av kommunen. Bibliotekens tre huvudsakliga områden är kultur, information

och utbildning och det handlar således om att erkänna bibliotekens funktion både som

dynamiska kunskapsbanker, samlingspunkter och även kulturella center.56 Kompletterande

mål är vidare att, inom det allmänna kulturområdet, utveckla kulturverksamheten för alla

kommuninvånare med utgångspunkt i huvudbiblioteket och filialerna. Denna

kulturverksamhet syftar till alla former av kulturella yttringar som litteratur/information,

konst, musik, dans, teater och film.57 Kulturnämnden i Ängelholm har idag en budget på

dryga 25 miljoner kr varav ca. 18 miljoner går till biblioteksverksamheten.58 (se bilaga 4) Det

bör även tilläggas att kulturnämndens tilldelade ekonomiska resurser till stor del används till

finansiering av lokalhyra och löner medan 4-7% i kulturbudgeten är rörlig, menar Olsson.59

Vidare utgör verksamhetens mål och visioner ett underlag mot vilket man kan mäta

organisationens effektivitet. Ett problem som kan uppstå i samband med fullföljande av en

målsättning är att man finner de allmänna målen så diffusa att man inriktar sitt arbete på

aktiviteter vars effekter är lätta att kontrollera och mäta. En betydande risk i samband med

detta blir att organisationen prioriterar aktiviteter som är konkreta och mätbara vilket sker

på bekostnad av mål som är av mer abstrakt karaktär och för vilka kriterierna på framgång

är mer oklara. 60 I samband med kulturverksamheten kan besökssiffran utgöra ett konkret

nyckeltal men som dock många gånger betraktas som ett ofullständigt mått. Kulturell

mångfald, nyskapande, bevarande av kulturarv, kreativitet och spelglädje är andra minst lika

viktiga mål som kulturinstitutionerna bör eftersträva.61 Ängelholms kommun väljer idag att

54 Abrahamsson B. (2000). 55 www.engelholm.se, 050320. 56 Muren A. (1994). 57 www.engelholm.se, 050320. 58 Ängelholm kommuns Årsredovisning 2004. 59 Olsson B. Intervjutillfälle 050503. 60 Abrahamsson B. (2000). 61 Muren A. (1994).


-28-

övervägande satsa på och stödja den institutionella biblioteksverksamheten, framför den

levande kulturen. Har detta att göra med att man inom denna kulturinstitution under mer

konkreta förhållanden kan mäta och analysera utfallet med hjälp av nyckeltal som

exempelvis utlån och besöksantal? Om så är fallet, hur påverkar detta såväl det befintliga

kulturutbudet som den individuella valmöjligheten i samband med de levande

kulturaktiviteterna? Skulle detta problem reduceras i en privatiserad kulturverksamhet?

3.3 Att privatisera offentlig kulturverksamhet Bör utrymmet för politiskt beslutsfattande begränsas? Idag har allt fler kommuner i Sverige

valt att reducera den offentliga makten vilket innebär att man inom vissa områden lägger ut

på entreprenad och bolagiserar offentlig service.62 Under den ekonomiska krisen på 1990-

talet ökade kraven på insyn i kulturverksamheten. Kommuner och landsting ville inte längre

tillskjuta pengar till något utan att veta vad man fick i gengäld då man inte hade en klar bild

över vad man betalade för. Detta har i en del kommuner resulterat i bolagisering av

exempelvis kulturverksamheter. Ett exempel är Malmö som år 1999 valde att samla flera av

sina kulturverksamheter i moderbolaget Kulturkoncernen i Malmö. Denna koncern

innefattar verksamheter som Malmö Opera och musikteater, Malmö Dramatiska teater,

Malmö Symfoniorkester samt Skånes dansteater. Med bolagisering undviker man vidare

direkt politisk inblandning då verksamheten styrs genom ägardirektiv till styrelsen.63 Ett

annat förslag som uppkommit i samband med Dunkers kulturhus i Helsingborg är att

privatisera kulturhuset. Förespråkare menar att en entreprenör skulle locka fler besökare

och att Dunkers lednings kulturintresse ej alltid stämmer överens med allmänhetens. Detta

vill man komma ifrån så att det blir ett bredare utbud istället för en nischad finkultur.64

Den offentliga organisationsledningen utgörs vidare av folkvalda politiker som inom

kommunfullmäktige har beslutanderätt under den treåriga mandatperioden. Detta är enligt

oss alldeles för kort tid för att kunna uppmuntra till ett långsiktigt agerande. Vi tror att

dessa tillträdda tjänster kan skapa incitament till att prioritera egna intressen framför

organisationens. Genom att på kort sikt ge företräde åt de egna målen kan det i värsta fall

leda till att kommunens långsiktiga framtidsplaner förbises. För att undvika detta scenario

62 Nilsson S. (2003). 63 www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_9329068.asp, 050415. 64 Svensson T. Förslag driva Dunkers privat, Helsingborgs Dagblad 050412.


-29-

kan man i större utsträckning delegera ut ansvar och en stor del av beslutsfattandet på icke-

politisk nivå. Detta inte minst för att värna om kommunens välmående och

samhällsutveckling på lång sikt. Else Ekblom, f.d. ordförande i Ängelholms

kommunstyrelse, är en av flera vidtalade respondenter som anser att kulturen får alldeles för

lite utrymme. För att sitta i kulturnämnden måste man vara intresserad av så mycket mer än

kultur och man måste ha ett politiskt intresse. Det handlar inte bara om att tycka att det är

roligt att gå på konserter och man ska inte heller enbart tala om kultur i ekonomiska termer,

att det lönar sig rent ekonomiskt, för kultur lönar sig på andra sätt. Kultur utvecklar

människan, förklarar Ekblom.65

Ett problem som kan uppstå i samband med privatisering av den offentliga

kulturverksamheten är den legitimitetsfunktion som kan gå förlorad. Vi menar att många

verksamheter kan erhålla viss legitimitet genom det kommunala stödet, inte minst

verksamheter vars aktiviteter är av kulturell prägel. Således utgör det offentliga stödet, såväl

det ekonomiska som det emotionella, en avgörande legitimitetsfunktion för kulturlivet och

återspeglar många gånger den synligare delen av det befintliga kulturutbudet i kommunen.

Ett exempel där det kommunala stödet utgjort och fortfarande utgör en betydelsefull

legitimitetskälla är i samband med Jazzfestivalen i Ängelholm som i år arrangeras för tredje

året i rad. Efter två lyckade festivaler, med stort visat intresse från allmänheten, kommer

man i år för första gången att ta inträde för arrangemanget och därmed har man till skillnad

från föregående år ett uttalat vinstintresse. Genom det ekonomiska stödet från kommunen

har festivalen under dessa tre år byggt upp en legitimitet som förhoppningsvis möjliggör ett

i fortsättningen mer självständigt arbete som inte är lika beroende av det ekonomiska stödet

från kommunen. Dock kommer det offentliga engagemanget fortfarande existera men av

annan karaktär, menar kulturnämndens Birgitta Olsson.66

65 Ekblom E. Intervjutillfälle 050412. 66 Olsson B. Intervjutillfälle 050503.

DEN KULTURELLA MAKTFÖRDELNINGEN KAPITEL FYRA

-30-

4. Den kulturella maktfördelningen

I ovanstående kapitel har vi redogjort för den enskilda offentliga kulturverksamheten och dennes roll i samt

relation till den överordnade offentliga organisationen i kommunen. Då förekommande roll- och

maktfördelning många gånger kan uppfattas som otydlig och komplex anser vi det vidare nödvändigt att

utföra en övergripande intressentanalys över berörda aktörer som har någon form av anknytning till

kommunens kulturliv. Då kulturverksamheter kan stimuleras genom samarbete mellan offentliga, privata

och ideella initiativ anser vi att det blir av betydelse att förklara och förtydliga vår tolkning av rådande

förhållanden inom berörd problematik, inte minst för läsarens skull.

I nedanstående citat beskriver Ängelholm kommuns styrelseordförande Hans Wallmark

kommunens rådande kulturpolitik som vi därefter behandlar i vår intressentanalys:

Ängelholms kulturpolitik kan idag anläggas utifrån flera perspektiv. Det snäva är ju att det finns

en kulturplan som är framtagen av förtroendevalda och det gäller ju då främst de personliga

resurserna som vi, i kommunen, går in med. Sedan finns det ju givetvis också en kulturpolitik i

den form av föreningar och privatpersoner och därmed tycker jag att vi har ett ganska aktivt

kulturliv med många föreningar. Så på så sätt finns det en aktiv kulturpolitik både utifrån

förtroendevalda men också från privata initiativ.67

67 Wallmark H. Intervjutillfälle 050506.


-31-

4.1 Privata aktörer i kultur- och näringsliv Den offentliga sektorns mål kan många gånger uppfattas som kontinuerliga vilket leder till

att det blir svårt att fastställa när målet är uppfyllt. Detta kan i sin tur innebära svårigheter

att mäta graden av måluppfyllelse och resultat. Offentliga organisationer måste i större

utsträckning än privata utforma mål som kan uppfyllas under kostnadseffektiva

omständigheter. Generellt undviker privata företag att satsa på mindre lönsamma och

intressanta projekt medan det till viss del är offentliga organisationers uppgift att tillgodose

samtliga intressegrupper inom kommunen.68 F10 Vasallen är en rikstäckande koncern med

flera dotterbolag, från Kiruna till Ystad. Koncernen är statligt ägt men bedrivs som ett

privat publikt bolag med vinstintresse. Uppdraget syftar till att köpa upp gamla

regementeområden om inte kommunen har intresse av att köpa upp dem, vilket således

innebär att det inte uppstår någon konkurrens mellan F 10 Vasallen och kommunen. En

annan uppgift syftar till att, i samarbete med kommunen, utveckla dessa nedlagda

regementen och försöka fylla dem med verksamheter. F10 Vasallen är beläget i utkanten av

Ängelholm och parkområdet innefattar en öppen anläggning som enligt VD:n Mats

Andersson skulle vara en utmärkt plats att förlägga diverse kultur- och idrottsaktiviteter.

68 Jacobsen D.I. & Thorsvik J.(1998).

Kulturarbetare • Offentliga • Privata • Ideella föreningar • Enskilda eldsjälar

Offentlig/privat aktör

EU: Interreg-projekt

Politiska aktörer • Kulturnämnd • Kommunalråd

Kulturförvaltning

Medverkande i vår analys

Inflytande i vår analys

Ej nödvändig/Litet inflytande Stort inflytande

Nödvändig för genomförande

Figur 2: Intressentanalys


-32-

Området har vidare definierats utifrån olika karaktärer (se bilaga 5). Den norra delen, som

är belägen närmast flygplatsen, är ett typiskt industriområde där man kan få in en

diversifierad flygverksamhet och här finner man även flygvapnets museum. Det nordvästra

området kan vidare betraktas som en kulturdel. Här har man försökt att vara kreativ, man

har ansökt om bygglov för en träningsanläggning och det är mycket möjligt att man väljer

att utveckla detta tillsammans med något annat företag. F10 Vasallen är dessutom i kontakt

med konstnärsföreningar då man har en byggnad som man skulle vilja utveckla och hyra ut

till aktiva konstnärer som på så vis alltid skulle ha tillgång till en öppen och levande

konsthall.69 Då F10 Vasallen i samband med sin områdesutveckling och lokaluthyrning

ingår i ett samarbete med kommunen anser vi att företaget blir av relevans i vår

intresseanalys, eftersom de själva har uttryckt sitt intresse för kulturverksamheter på

området. En annan aktör som är av privat-offentlig karaktär är Ängelholms Näringsliv AB

(ÄNAB) som ägs gemensamt av det lokala näringslivet och Ängelholms kommun som båda

finansierar verksamheten till lika delar och i bolagets styrelse sitter således både

representanter från såväl näringsliv som kommun. ÄNAB:s syfte är att främja

företagsamheten i regionen och vara en plattform för erfarenhetsutbyte såväl mellan företag

som mellan företag och kommun och är ej av vinstdrivande karaktär. Vidare ska man skapa

och utveckla nätverk för regionens företag och åstadkomma ett tillväxtvänligt klimat för

etablering av nya företag. Man engagerar sig således i frågor som ökar attraktionsvärdet för

kommunen som etablerings- och bostadsort: frågor rörande infrastruktur, högre

utbildningar samt tomter för bostäder och näringsliv.70 En av ÄNAB:s kommunala

representanter, Benth Jensen, menar att ÄNAB är inget mer än sina medlemmar och

kommer således inte i kontakt med kulturlivet som organisation i något större omfattning.

Kulturen diskuteras inte heller i ÄNAB:s styrelse och man har ingen avsikt att vara bärare

av kulturprojekt.71 Blir dock inte ÄNAB med sin målsättning att främja näringslivet en

indirekt kulturrelaterad aktör?

69 Andersson M. Intervjutillfälle 050415. 70 ÄNAB – broschyrmaterial 2005. 71 Jensen B. Intervjutillfälle 050413.


-33-

4.2 Kulturskapare i offentlig och ideell regi Bibliotek, musikskolor och museer etc. skulle inte kunna existera utan en fullständigt eller

åtminstone dominerad offentlig finansiering.72 I samband med tidigare diskussion kring

kulturnämndens budget har vi redan berört biblioteksverksamhetens roll i Ängelholms

kulturliv. En annan inflytelserik och uppskattad aktör inom den offentliga organisationen är

den kommunala musikskolan. Denna verksamhet är frivillig och vänder sig till barn från tre

år och uppåt. Därutöver bedrivs orkester-/ensemble- och körverksamhet. Det bör även

tilläggas att denna verksamhet får sitt offentliga stöd från barn- och utbildningsnämnden,

och går således inte under kulturnämndens budget.73 Musikskolans kommunala musikledare

Per Lindborg menar att det finns ett stort intresse från allmänheten för denna verksamhet

och det händer även att barnfamiljer som av ett eller annat skäl överväger att bosätta sig i

Ängelholm hör av sig till musikskolan för att undersöka kulturutbud och aktiviteter för

barn.74 Vi menar att ovanstående resonemang pekar på musikskolans betydelse för

kommunens kulturliv och främst för den yngre delen av befolkningen som ibland kan

kännas något underrepresenterad i detta sammanhang.

Hantverksmuseet är idag det enda museet i regionen som drivs av kommunen och är en del

av den allmänna kultur som kulturnämnden ansvarar för. Ett annat museum som är

lokaliserat inom regionen är Kronprinsessan Victorias Sanatorium (KVS) i Vejbystrand.

Genom att vistas inom KVS-området ges man möjlighet att uppleva hundra års

vårdhistoria. En eldsjäl som har ett stort personligt intresse i denna verksamhet är Lars

Olefeldt som förklarar museets betydelsefulla roll för skapandet av lokalbefolkningens

identitet och stolthet. Med utgångspunkt i detta förklarar Olefeldt vidare att befolkningen

som bor i Vejbystrand, i synnerhet de nyinflyttade, tillsammans med de yngre

generationerna, plötsligt får klart för sig varför samhället ser ut som det gör och varför det

idag är krångligt att ta sig från en plats till en annan. Detta har sin förklaring i att KVS-

området ligger mitt i, som ”ett samhälle i samhället”.75

72 Nilsson S. (2003). 73 Ängelholm kommuns Årsredovisning 2004. 74 Lindborg P. Intervjutillfälle 050408. 75 Olefeldt L. Intervjutillfälle 050407.


-34-

4.3 Föreningen i kulturlivet Ett brett föreningsliv är nödvändigt både för ett gott styre och för en hållbar ekonomisk

utveckling och inte minst kulturföreningar är oerhört viktiga element för förnyelse av

kulturen. Föreningarna kan således ha olika karaktär och flertalet kulturföreningar är

arrangerande föreningar som ordnar teaterföreställningar, konserter, konstutställningar etc.

I början av 2000-talet visar dock majoriteten av flertalet ideella föreningar fallande

medlemssiffror och det förefaller bli svårare att samla människor i föreningsarbete och

aktiviteter.76 Ängelholm har idag ett rikt kulturellt föreningsliv vilket osedvanligt många

föreningar inom kommunen påvisar. Detta är även något som återspeglas i vår analys då vår

respondentkvot huvudsakligen består av ideella föreningar drivna av initiativtagande

eldsjälar.

Konstnärernas kollektivverkstad (KKV) är en förening i Skörpinge vars syfte är att stödja

det konstnärliga utövandet i nordvästra Skåne och man strävar vidare efter att sprida

kunskap om och intresse för grafik. Genom återkommande kurser i olika tekniker, för både

proffs och amatörer, har envar av alla intresserade möjlighet att förvärva de kunskaper som

erfordras för att kunna nyttja verkstäderna.77 KKV:s ordförande Else Ekblom har även

startat en egen förening, Kultursällskapet. Ekblom menar att Kultursällskapet har en väldigt

stor betydelse för kulturlivet i Ängelholm på många andra sätt än KKV eftersom den senare

enbart riktar sig till en begränsad krets, dvs. yrkesutövande konstnärer. Kultursällskapet

vänder sig istället till samtliga medborgare och det erbjuds föreläsningar, kammarkonserter,

resor etc. Bortsett från kammarmusiken, som har visst offentligt stöd, vilar

Kultursällskapets verksamhet helt på ideella insatser och intäkter erhålls genom

medlemsavgifter och entréavgifter.78

En annan betydelsefull förening i Ängelholms kommun är Teaterföreningen. Föreningens

ordförande, Torbjörn Klasson, bekräftar den aktuella problematiken i upprätthållandet av

såväl besöksantal (läs även medlemmar) som kvalitetssäkring av inköpta

teaterföreställningar av bl. a. Riksteatern. Man har tappat publik genom åren och det är,

enligt Klasson, svårt att konkret peka ut vad det är som ger upphov till detta.79 Då

kommunen inte erbjuder tillräcklig fysisk professionell infrastruktur vad gäller berörda 76 Nilsson S. (2003). 77 KKV – broschyrmaterial 2005. 78 Ekblom E. Intervjutillfälle 050412. 79 Klasson T. Intervjutillfälle 050407.


-35-

kulturaktiviteter menar vi att det blir svårt att attrahera ett högre besöksantal. Då

kommunen i dagsläget inte kan erbjuda en stadsteater eller liknande forum nyttjar

exempelvis teaterföreningen, i samband med sitt utbud, en av kommunens gymnasieaulor

med bristfällig inredning i form av t.ex. obekväma sittplatser. Detta är dock något som har

legat i kulturnämndens budgetplanering under flertalet år och ska enligt kulturnämndens

ordförande åtgärdas inom en snar framtid. Andra musik- och teaterföreningar som utgör en

viktig del i kommunens kulturliv är Engelholms musikforum (EMF), Teatergruppen

Spectaculus med Barbro Persson som grundare samt Ballongteatern med Peter Lindholm

som upphovsman. Gemensamt för dessa verksamheter är att de på ett eller annat sätt

engagerar barn och ungdomar i kommunen. Kristoffer Akerö, kassör på EMF, förklarar att

föreningen är av ideell karaktär och alla medlemmar, dvs. lokala band, får nyttja replokaler i

källaren. Varje år arrangerar EMF åtta musiktillställningar under vår och höst och man

anordnar även ett antal temakvällar. Man är dessutom huvudarrangör för Sveriges äldsta

musikfestival Tullakrok som fyller 30 år i år.80 Perssons teatergrupp består av tre ensembler:

en vuxengrupp, en ungdomsgrupp och en barngrupp och det finns ett stort intresse för

dessa bland invånarna i kommunen, både vad gäller utövande som besökare till

föreställningar. Ballongteaterns inriktning är av annat slag och i detta teatersammanhang

spelar vuxna människor teater riktad främst till barn. Lindholm är ej bara grundare till

denna förening utan deltar även aktivt på scen. Ballongteaterns föreställningar, ett

arrangemang som Lindholm väljer att kalla ”Barnens Fredriksdal”, spelas under hela

sommaren i Ängelholms hembygdspark, vilken hembygdsföreningen i Ängelholm ansvarar

för.81

4.4 Hembygdsföreningen bevarar kulturarv Till skillnad från de aktiva och levande teaterföreningarna sysslar hembygdsföreningarna

istället med synliggörande och bevarande av lokalhistoria, bygga upp samlingar och

hembygdsgårdar och publicera skrifter.82 Ordförande i Ängelholms hembygdförening, Carl-

Gustav Gudmundsson, förklarar att hembygdsparken är Skånes tredje mest besökta park

och det är främst under sommartid som parken blommar upp då det arrangeras diverse

aktiviteter som exempelvis onsdagsträffar, Ballongteaterns föreställningar och Glädjetåget

80 Akerö K. Intervjutillfälle 050412. 81 Lindholm P. Intervjutillfälle 050408. 82 Nilsson S. (2003).


-36-

som anordnar sommarlustspel. Parken erbjuder vidare djurpark, lekplats, muséebyggnader

etc.83 Med utgångspunkt i detta resonemang menar vi att hembygdsparken fungerar som ett

centralt kulturcentra för såväl invånare som externa besökare. Precis som flera andra ideella

eldsjälar vi talat med är även Gudmundsson en man med många bollar i luften som är

verksam inom många olika områden, utöver hembygdsföreningen, inom Ängelholms

kultur- och näringsliv. I många sammanhang gör detta honom till en nyckelperson som

flertalet andra kulturaktörer har någon form av relation till.

4.5 Kultur i turism och näringsliv Turismen utgör en del av besöksnäringen och påvisar potential för en ökad ekonomisk

tillväxt och en tilltagande sysselsättningsgrad.84 Ängelholms turistchef, Rita Aatola Olsson,

är anställd av Ängelholms Turistförening och anser att man i dagsläget har en god

samverkan med näringslivet.85 Föreningens arbete ska vidare bedrivas i samarbete med

lokala intressenter, såväl kommersiella, ideella som offentliga och det önskvärda resultatet

är att Ängelholm och Skåne Nordväst får en tydligare position i region Skåne. Vidare anser

man att turismen bör vara en viktig del i kommunens planeringsprocess.86 Trots att

Ängelholms Turistförening ej går under kulturnämndens tak menar vi att aspekter gällande

såväl kultur som turism åtminstone ur ett marknadsperspektiv har många gemensamma

nämnare. Detta eftersom båda, i åtskilliga sammanhang, syftar till att förstärka kommunens

attraktionskraft för såväl invånare som turister. En annan förening som precis som ÄNAB

riktar in sig på att göra näringslivet attraktivt, och således ej är en uttalad kulturell aktör, är

Cityföreningen i Ängelholm. Citysamordnaren Madeleine Eidmark förklarar att föreningens

syfte är att samla stans aktörer och tillsammans i Cityföreningen skapa ett starkt och

attraktivt city där alla gemensamt drar åt samma håll. På så vis vill man stärka Ängelholm

som handelsstad samtidigt som Cityföreningen vill medverka till att skapa en miljö i city

som gör att kunder, besökare och invånare känner stor tillfredställelse att vistas där.87

83 Gudmundsson C-G. Intervjutillfälle 050412. 84 Danell T., Paju M., Weissglas G. & Westin L. Kulturarvet som resurs för regional tillväxt, Riksantikvarieämbetet 2002:1. 85 Aatola Olsson R. Intervjutillfälle 050407. 86 Ängelholms Turistförening – Turistplan 2005. 87 Eidmark M. Intervjutillfälle 050407.


-37-

4.6 Eldsjälens roll i kulturlivet Vi har hittills diskuterat offentliga och privata verksamheter samt diverse ideella föreningar

som alla har någon form av koppling till Ängelholms kulturliv. Vi har nu för avsikt att

beröra den enskilde eldsjälen och dennes roll och ändamål i kulturlivet för att på så vis

komplettera ovanstående avsnitt i vår intressentanalys. Det essentiella i eldsjälens arbete är

det konstnärliga skapandet och engagemanget, besökarnas intresse samt möjligheter att få

yttra och uttrycka sig. Detta skapande låter sig inte styras av administrativa regler och följs

inte automatiskt av ett ökat offentligt stöd.88 Den inre belöningen och tillfredsställelsen som

den sanna kulturaktören erhåller vid skapandet går alltså många gånger ej att mätas i

ekonomiska termer. Den ideellt organiserade Jazzfestivalen i Ängelholm, har en gång startat

på Johnny Hagmans initiativ. Hagman har vidare alltid haft ett stort intresse för jazzen som

musikform och ligger även bakom de jazzkvällar som arrangeras i stadsbibliotekets hörsal.

Han menar vidare att några pengar finns det inte att tjäna utan det är intresset för jazzen

som är drivkraften.89 Hagman samarbetar i dessa sammanhang med Billy Heil, som

beskriver sig själv som en mångsysslare inom nöjesindustrin med fokus på dansband, rock

och jazz. Hade det inte varit för eldsjälar som Hagman och Heil hade kulturutbudet i

Ängelholm varit ännu mer begränsat än vad det är idag. Ett kulturarrangemang som

Jazzfestivalen i Ängelholm utgör en viktig del i samband med det levande kulturutbudet

och ett evenemang som detta kräver många gånger initiativ och intresse från liknande

eldsjälar som skapar för den personliga och emotionella vinningens skull, snarare än för den

ekonomiska. En annan kulturell personlighet som för 17 år sedan grundade Konstnärernas

Kollektivverkstad är Berit Fribrock. Fribrocks kulturella intresse ligger främst i keramisk art

och hon har under sina dryga 50 år som konstnär varit engagerad i flertalet kulturella

projekt. Just nu är Fribrock engagerad i ett gränsöverskridande upplevelseprojekt i

Nordvästra Skåne – ”Vatten, sten och lera”. Målsättningen med projektet är att man vill

levandegöra vår gemensamma nordvästskånska historia för såväl egna invånare som

besökare i Bjuv, Höganäs, Klippan, Åstorp och Ängelholm. Syftet med projektet är att

skapa förutsättningar för att stärka den lokala identiteten samt att människor ska kunna

mötas och tillsammans upptäcka och vidareutveckla sina kunskaper. Vi menar att Fribrocks

bakgrund och initiativ gör henne till en betydelsefull eldsjäl inom regionen.90

88 Muren A. (1994). 89 Hagman J. Intervjutillfälle 050408. 90 Fribrock B. Intervjutillfälle 050415.


-38-

För att summera problematiken rörande makt och rollfördelning i samband med diverse

kulturverksamheter i Ängelholm har vi med utgångspunkt i ovanstående intressentanalys

valt att sammanfatta vår tolkning kring hur kulturpolitiken ser ut i kommunen idag samt

vem som har störst respektive minst inflytande. Det övergripande resultatet visas i

nedanstående figur:

Som figuren visar har de centrala och offentligt finansierade kulturverksamheterna störst

inflytande i kommunens kulturliv idag. De traditionella kulturvärderingar som genomsyrar

den offentliga organisationen kan i detta sammanhang verka som en bromskloss för övrig

kulturverksamhet i kommunen. De lokala och ideella kulturutövarna som saknar den

offentliga legitimiteten tilldelas mindre makt men blir dock av lika stor betydelse i

kommunens kulturutbud. Inte minst eldsjälen som fortsätter med sitt kreativa skapande

oberoende ett offentligt stöd. Trots att denne aktör inte alltid har ett uttalat inflytande över

kulturpolitiken i kommunen blir dock eldsjälen ett viktigt och bestående element i

kommunens kulturliv då det många gånger är den ideella och innovativa kulturutövaren

som för kulturutvecklingen framåt. Vi vill än en gång poängtera det faktum att våra

tolkningar och resultat är helt beroende av de kulturella personligheter som har medverkat i

vår undersökning, vilket betyder att det kan finnas aktörer med mer eller mindre inflytande

som vi inte redogjort för i vår analys. Detta har ej att göra med att vi medvetet valt att

exkludera någon eller några kulturverksamheter utan beror i så fall på att vi ej har kommit i

kontakt med dessa. Efter visad uppmärksamhet från media rörande vår uppsats hoppas vi

dock att de som känt sig berörda på ett eller annat sätt har kontaktat oss. I följande kapitel

har vi med utgångspunkt i ovanstående intressentanalys för avsikt att behandla den

problematik som kan uppstå då ideella, privata och offentliga aktörer samordnas och utifrån

vårt fältarbete försöka fånga en gemensam referensram rörande det mångfacetterade

kulturbegreppet.

Mycket makt

Lite makt

Biblioteksverksamhet Allmän kultur

Lokala föreningar Enskilda eldsjälar

Ängelholm idag

Central Lokal

Figur 3: Maktfördelning i samhällets kulturutbud

KULTUR – EN FÖRANKRING BAKÅT I TIDEN? KAPITEL FEM

-39-

5. Kultur – en förankring bakåt i tiden?

Kultur och kulturarvet är ekonomiska faktorer som blir allt viktigare för den regionala utvecklingen.

Kulturella sevärdheter är vidare väsentliga förutsättningar för turismens utveckling. Den tillväxtfrämjande

kommunen bör ännu bättre än idag samordna de resurser som finns och som krävs för att upprätthålla ett

attraktivt kulturliv i kommunen.91 Hur arbetar kommunen med bevarande av samhällets kulturarv och

det nutida och levande kulturlivet? Hur kan individuella föreställningar om kulturfenomenet hämma den

övergripande kommunens kulturarbete?

Vad ryms egentligen inom ramarna för kultur som företeelse? Föreställningar kring kultur

innefattar ofta mångskiftande och öppna definitioner och det uppstår ständigt nya sätt att

betrakta och förhålla sig till kulturbegreppet.92 Kultur bör dock ej betraktas som en isolerad

del i samhället eftersom individ och kultur i ett tidsperspektiv interagerar och samspelar

med varandra.93 Som vi i föregående avsnitt förklarat utgör bibliotek, musikskola och stöd

till folkbildningen den huvudsakliga och gemensamma grunden för kommunens offentligt

styrda kulturverksamhet. Museer, teatrar och musikinstitutioner finns i större kommuner

och erhåller också den större delen av de ekonomiska resurserna från den offentliga

verksamheten. Omvänt sker resursfördelningen i de mindre kommunerna: när biblioteken,

musikskolan och folkbildningen har fått sin del är det små belopp som återstår till övrig

kulturverksamhet som exempelvis bildkonst, teater, musik och museer.94 Vi menar att detta

resonemang till stor del förklarar Ängelholm kommuns rådande kulturpolitik då man i

förhållande till närliggande kommuner är en relativt liten kommun. Med sina 38 000

invånare är dock Ängelholm idag en ständigt växande kommun och man arbetar dessutom

aktivt med tillväxtfrågor för att öka antalet inflyttningar, av såväl företag som

91 Danell T., Paju M., Weissglas G. & Westin L. Kulturarvet som resurs för regional tillväxt, Riksantikvarieämbetet 2002:1. 92 Nilsson S. (2003). 93 Onsér-Franzén J. (1996). 94 Nilsson S. (2003).


-40-

privatpersoner.95 Med utgångspunkt i ovanstående ställer vi oss något tveksamma till den

befintliga kulturpolitikens hållbarhet i ett tillväxtperspektiv. Kanske är det läge att se över

förekommande offentlig resursfördelning?

5.1 Fin- eller skräpkultur? För att återgå till kulturbegreppet har vi som tidigare nämnt inga intentioner att försöka

skapa en samstämmig definition av kulturbegreppet. Då det finns lika många uppfattningar

som individer rörande detta fenomen skulle det enbart resultera i oändliga diskussioner.

Dock finns det traditionellt sett två motpoler inom kulturbegreppet: finkulturen där man

anser att seriös konst är konst på konstnärens villkor medan populärkulturen är konst på

publikens villkor.96 Under 1900-talets första hälft utgjorde dessa två utvecklingslinjer

huvuddragen i det allmänna kulturbegreppet. För det första blev finkulturen, den offentliga

konsten och musiken, i stigande grad expertbetonad och svårtillgänglig. Kulturella

institutioner som museer, teatrar, konserthus och bibliotek växte under denna tid i ökande

takt och stärkte sin ställning och kom att bli betydelsefulla mötesplatser för det övre

samhälleliga skiktet. Populärkulturen dvs. den konst och musik som riktade sig mot en

bredare publik bedömdes vara mer lättillgänglig för den allmänne åskådaren och

massproducerades av medie- och marknadsinriktade branscher under kommersiella

premisser. Detta ledde till att denna kulturform blev rubricerad som skräp.97 Denna

traditionella syn på kultur kan idag upplevas som något förlegad. För att försöka fånga den

rådande synen på kultur och vad kulturutbudet i kommunen idag innefattar anser vi dock

att det är av intresse att belysa vad berörda kulturella personligheter och verksamheter väger

in i kulturbegreppet. Inte minst för att kunna synliggöra och skapa en viss förståelse som

eventuellt kan förbättra den samverkan och kommunikation som idag råder aktuella aktörer

emellan. Så här har två vidtalade respondenter uttryckt sig då vi ställt frågan: Vad är kultur

för dig?

Ja, det är ju en förankring i tiden, bakåt om man säger. Att man inte glömmer, i denna situation

som vi är i med alla nymodigheter. Det fanns en tid då man kunde göra saker grundligt och

ofta av hög kvalitet. Väldigt mycket är ju kultur, det är inte bara film, musik och museer men

95 Jensen B. Intervjutillfälle 050413. 96 Björkegren D. (1992). 97 Onsér-Franzén J. (1996).


-41-

just som i Vejbystrand, att en ensam man driven av en tanke har genomfört sitt livsverk och

fått resultat.98

För mig börjar kulturen i den lilla skalan med böcker och det är en bit av kultur som når alla,

de som inte kan läsa, de kan inte må bra […] Och det är ju något som jag är mycket stolt över,

alla våra fina biblioteksfilialer.99

Vi menar att de ovanstående citaten har sin utgångspunkt i traditionella tankegångar kring

kultur som ett institutionellt bevarande fenomen. Olefeldt är av den inställningen att den

nyproducerade kulturens kvalitet är sämre i förhållande till kultur som är förankrad

historiskt i tiden. Frågan är huruvida den kultur som idag betraktas som en del av vårt

kulturarv ifrågasattes på ”sin” tid då den var ett nytt inslag i dåtidens kulturliv. Precis som

Olefeldt väljer även Olsson att definiera kulturbegreppet utifrån sin professionella roll och

belyser även hon kulturinstitutionens betydelse för människan och kulturlivet. Vidare

menar vi att Olssons syn på kultur med fokus på det litterära kan uppfattas som något

inskränkt och begränsad då det traditionella kulturbegreppet innefattar mer än bara böcker.

Musik i olika former är exempelvis en kulturaktivitet som kan betraktas som universellt

gångbar som kan nå ut till och förena människor på sätt som andra kulturaktiviteter ej

klarar av.

Kultur är ju brett för mig. Kultur är alltså givetvis en teaterföreställning, måleri är ju kultur

oavsett om det är Van Gogh eller en duktig graffitimålare. Musik är kultur för mig. Jag tycker

att det är fantastiskt roligt att lyssna på kammarmusiken som är på biblioteket, men jag kan lika

gärna klämma på rå hårdrock när familjen har gått ut så att fönsterrutorna skvätter utåt.100

Kultur innehåller egentligen allt som gör att människan blir glad och orkar. Det kan vara allt

från golf till en filosofisk uppläsning av en dikt eller att gå och titta på ett konstverk. Det kan

vara vädret, stämningen och dofterna, alltså bara ett landskap är ju kultur. Det är nog

individuellt för varje människa, men skräpkultur det finns inte. Konst för mig är något som jag

tycker är vackert och som jag skulle kunna köpa, sen om man har gått på konstfack eller inte,

det spelar ingen roll.101

98 Olefeldt L. Intervjutillfälle 050407. 99 Olsson B. Intervjutillfälle 050503. 100 Jensen B. Intervjutillfälle 050413. 101 Andersson M. Intervjutillfälle 050415.


-42-

De två senare citaten påvisar ett mer populärinriktat och demokratiskt förhållningssätt till

kulturbegreppet vilket vi tror kan försvåra samarbetet med kulturaktörer som har en

utpräglad traditionell syn på vad som bör inrymmas i det legitima kulturutbudet. Överlag

kan detta således leda till svårigheter i en gränsöverskridande samverkan offentliga, privata

och ideella verksamheter emellan.

Som ovanstående citat visar finns det således ingen entydig uppfattning gällande

kulturbegreppet och dess innebörd viket leder till att fenomenet blir mångfacetterat oavsett

organisationskaraktär. Vidare talar man gärna om kulturbegreppet utifrån sin egen

verksamhet. Då vidtalade respondenter resonerade kring kulturbegreppet var de till en

början, i demokratiska formuleringar, noggranna med att definiera kultur som en oerhört

bred företeelse. Vi tror dock att de flesta, vilket även upptäckts under vår undersöknings

gång, mer eller mindre omedvetet i sitt sinne rangordnar diverse kulturaktiviteter. En av

respondenterna menade att den form av kulturaktiviteter som gör att du i gemenskap med

andra efter exempelvis museibesöket sitter ned och diskuterar är en bättre upplevelse än att

besöka en teaterföreställning eller gå på bio och sedan gå hem igen. Är detta ett medvetet

drag eller är det bara en slump att det privata kulturintresset många gånger stämmer överens

med det professionella? Hur kan den enskilde eldsjälen, som ständigt drivs av det personliga

intresset, förhålla sig till denna problematik? Den privata vinstdrivande verksamheten och

den offentliga organisationen har organisationsspecifika mål som ej har en direkt koppling

till den inre tillfredsställelsen som eldsjälen eftersträvar. Är det ens möjligt för den

offentliga eller privata organisationen att med trovärdighet bedriva kulturverksamheter utan

ett genuint personligt intresse för kultur?

5.2 ”Hur jävla moget är det av en kommun!?” I begreppet kulturarv ligger immateriella begrepp som religion, språk, historia, traditioner,

livsformer, idéer och samhällsstruktur samt de fysiska uttryck människans verksamhet givit

upphov till i form av konstverk, litteratur, film, foto, föremål, byggnader, fornlämningar,

anläggningar och kulturlandskap.102 Vidare betraktas kultur, kulturarv och kulturklimat

många gånger som betydelsefulla i upprätthållandet och utvecklingen av den lokala

identiteten och samhällets attraktionskraft. Dessa tre främjar såväl lokalbefolkningen

102 Nilsson S. (2003).


-43-

samtidigt som de utgör en tilltalande faktor för bosättning och företagsetablering.103

Fornminnes- och hembygdsföreningar är andra kulturverksamheter som i många

sammanhang har stor betydelse för kommunen och dess kulturarv och inte minst för

museiväsendet framväxt. Museerna har växt fram som institutioner med uppgift att samla

in, dokumentera, bearbeta och ställa ut föremål som belyser en kulturhistorisk,

konstnärlig/konsthistorisk eller naturhistorisk utveckling. Det finns många gånger en

brinnande entusiast och samlare bakom initiativen. Museiverksamheten är tillgänglig för

allmänheten, medverkar i samhällsutvecklingen och syftar till bildning för medborgarna. I

ett samhälle med medborgaranda och en stark personligt upplevd koppling till samhällets

historia bildas ständigt föreningar och invånarna är ofta medlemmar i flera olika sällskap

och engagemanget sprider sig till flera delar av samhället.104 De flesta som benämns eldsjälar

inom föreningslivet upprätthåller en kontinuerlig verksamhet som de hävdar är ett

betydelsefullt och förebyggande socialt arbete. Således kan eldsjälen i vissa sammanhang

betraktas som en traditionsbevarande materialförvaltare.105 Personligheter som exempelvis

Gudmundsson i Ängelholms Hembygdsförening och Olefeldt från KVS-museet utgör med

sina respektive verksamheter viktiga element i samband med bevarandet av kommunens

kulturarv. Att det vidare finns ett missnöje vad gäller rådande offentlig resursfördelning i

samband med de ideella, bevarande såväl som nyproducerande, föreningarna i kommunen

idag är något som genomsyrat flertalet av våra samtal med berörda kulturaktörer. Som en av

våra respondenter upprört påpekat:

Om vi ser till X, hur jäkla moget är det att ge henne 6 000 kr per år till lokalhyra…Hur jävla

moget är det av en kommun!? Hur mycket satsar man då på kulturen?

Hur kan kommunen genom utvecklade kulturpolitiska strategier arbeta med bevarande av

samhällets kulturarv och samtidigt främja det nyskapande föreningslivet?

103 Om världen 2003: Kulturrådets omvärldsanalys (Statens kulturråd: Stockholm). 104 Nilsson S. (2003). 105 Sahlin I. (1996).

GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMVERKAN KAPITEL SEX

-44-

6. Gränsöverskridande samverkan

Det finns i dagsläget ingen tydlig och gemensam kulturpolitisk strategi för utveckling av kulturella

upplevelseindustrier. Man har inom den offentliga kulturpolitiken dragit en skarp gräns mellan

kulturpolitik och näringsutveckling. Dock betraktas kulturen i många sammanhang som en avgörande

utvecklingsfaktor och kulturverksamheter kan stimuleras genom partnerskap mellan privata, offentliga och

ideella initiativ106 och det privat-offentliga samarbetet har med tiden visat sig bli en allt vanligare strategi i

samband med den lokalekonomiska utvecklingen.107 Således blir det kulturindustriella samarbetet, trots

begreppets motsägelse, ett viktigt element i den samhällsekonomiska tillväxten i kommunen. Vidare utgör

kultursektorn en ekonomisk motor som leder till ökad tillväxt, antingen direkt genom exportnäringar som

film- och musikindustrin eller indirekt genom att en rik kulturell infrastruktur i en stad förmår locka till

sig företagsetableringar och därmed indirekt bidra till ekonomisk tillväxt. Så kan t.ex. festivalen öka

omsättningen i andra näringar och leda till fler restaurangbesök, hotellnätter etc.108

Vidare får visionen om samverkan mellan offentliga och privata aktörer allt större

genomslag, inte minst inom det utvecklingspolitiska området. Man har i all större

utsträckning kommit till insikt med att kommuner bör samarbeta med varandra och med det

privata näringslivet samt även med andra former av politiska och professionella nätverk. Ett

sätt för kommunen att skapa resurser kan vara genom samverkan med föreningar som

bedriver frivilligt arbete. En stor del av dessa ideella föreningar är relaterade till den

kommunala verksamheten. Kommunen bistår med ekonomiskt stöd vilket möjliggör

frivilligorganisationernas medverkan i det lokala samhällets utveckling. Vidare betraktas

frivilliga insatser i Sverige idag som ett värdefullt komplement till den offentliga

välfärdsproduktionen.109 Precis som en av våra respondenter förklarat så är en unik aspekt

106 Nilsson S. (2003). 107 Montin S. Moderna kommuner (Malmö: Liber ekonomi, 2002). 108 Den ofrivillige företagaren – en studie av kultur, ekonomi och företagande, Nätverkstan Kultur i Väst, 2002. 109 Montin S (2002).


-45-

med Ängelholms kommun dess rika föreningsliv som till stor del är beroende av de ideella

krafternas engagemang och initiativ. Trots att det kanske inte alla gånger är kommunens

uppgift och skyldighet att finansiera den ideella föreningen kan man dock inte låta bli att

undra om den offentliga verksamheten många gånger åker snålskjuts på bekostnad av den

ideella aktören? Befinner sig kommunens rika föreningsliv i en degraderande fas? Man får ej

glömma bort att det frivilliga arbetet som ligger till grund för många av kommunens

kulturaktiviteter på många sätt är ett obetalt heltidsarbete. Vad händer med kommunens

kulturliv om eldsjälarna ger upp?

6.1 En kul tur eller kultur? Turismen utgör en viktig del av besöksnäringen och kan bidraga till ökad ekonomisk tillväxt

och en tilltagande sysselsättningsgrad. Vidare förknippas turistbegreppet med en person

som besöker en geografisk plats av rekreationsskäl och i detta sammanhang blir

kulturturism ett fenomen som kan definieras som turism som bygger på lokala och

regionala förutsättningar. En stor del av den svenska kulturturismen bärs vidare upp av bl.a.

museer och föreningar, främst hembygdsföreningar. En generell uppfattning är att

kulturturism måste vara lokalt förankrad då den syftar till mänsklig kultur på turismens

marknad dvs. kultur i ett kommersiellt sammanhang.110 Om man medvetandegör

kopplingen mellan kultur och turism skulle detta kunna gynna andra verksamheter som är

aktiva inom kommunen. Turistens (och även invånarens) individuella val av rekreationsmål

kan exempelvis inbegripa såväl en dag på stranden som ett besök på det lokala museet. Vi

menar således att man bör utvidga turismbegreppet till att även innefatta kulturella

rekreationsmöjligheter och vi tror att ett utökat samarbete mellan turistföreningen och den

offentliga kulturförvaltningen skulle gynna båda parter. Som tidigare nämnts menar

Ängelholms turistförening att turismen bör vara en viktig del i kommunens

planeringsprocess.111 Varför inte betrakta kulturturism som en viktig del i kommunens

planeringsprocess? Under våra intervjusamtal har vi förstått att det finns ytterligare

oexploaterade kommunikationskanaler och samverkansdialoger de ideella aktörerna

emellan. Citysamordnaren Eidmark och Teaterföreningens ordförande Klasson skapade en

dialog under en av våra gruppintervjuer om hur ett framtida samarbete dessa två aktörer

emellan skulle kunna ta vid. Klasson menar att hans förening skulle kunna finnas med i 110 Danell T., Paju M., Weissglas G. & Westin L. Kulturarvet som resurs för regional tillväxt, Riksantikvarieämbetet 2002:1. 111 Ängelholms Turistförening – Turistplan 2005.


-46-

Cityföreningens citykort och lämna samma rabatt som Teaterföreningen idag ger till sina

scenpassmedlemmar för att på så vis kunna nå ut till fler potentiella besökare, vilket

Eidmark ställde sig positiv till. Detta är ett ypperligt exempel på två aktörer som vid första

anblick inte har en direkt gemensam nämnare men vid sammanförande av de två inser man

att de båda på olika sätt arbetar med och för främjandet av kulturlivet. Hade det inte varit

för denna sammankomst hade de två aktörerna kanske inte skapat denna dialog vilket vi

menar är ett utmärkt exempel på att det idag förekommer brister i den befintliga

kommunikationen i kommunen.

6.2 Jazzfestivalen – ett initiativ till samverkan Utöver traditionella kulturinstitutioner som stadsteater, stadsbibliotek, konserthus etc. är

mässor och festivaler idag kulturella evenemang för allmänheten som dominerar i

storstaden men även i mindre samhällen. Dessa tillställningar har dessutom utvecklat sådan

genomslagskraft vilka bidragit till skapandet av åtskilliga människors sociala och kulturella

verklighet och identitet.112 Vidare kan festivaler och andra kulturarrangemang inordnas i den

snabbt växande form av turism som ryms i begreppet evenemang. Ett rikt kulturliv gynnar

inte bara invånaren utan kan också indirekt attrahera turister, potentiella inflyttningar av

privatpersoner såväl som företag, vilket kan resultera i intäkter för hotell, restaurang,

fastighetsföretag etc.113 Karakteristiskt för dessa kulturevenemang är deras tidsbegränsning

som ofta sträcker sig från några dagar, upp till en vecka och är förlagd till en ort.114

Kulturella aktiviteter som sker i gemenskap med andra skapar vidare delaktighet och

förklaringen är ”Du och jag”-dialogens betydelse. Publiken ges möjligheter och nästintill

kräver att de ska få medverka i produktionen. Genom detta givande och tagande uppstår en

tvåvägskommunikation. Festivalkultur handlar alltså om möten på två plan. Festivalen som

fenomen påvisar dessutom att gränsen mellan konst och vardagsliv håller på att luckras upp

och således bibehålles inte längre den markanta distinktionen mellan konst-, folk- och

populärkultur. Förmedling av kultur, dvs. att producera och distribuera kultur kan alltså

betraktas som ett medel att reducera det sociala avståndet mellan människor i samhället.115

Med utgångspunkt i ovanstående resonemang kring festivalen som ett kulturevenemang

som även gynnar turismnäringen i kommunen menar vi att denna form av turism kan 112 Onsér-Franzén J. (1996). 113 Nilsson S. (2003). 114 Svensson A. & Lundberg K. Kultur som resurs (Stockholm: Komentus, 1996). 115 Onsér-Franzén J. (1996).


-47-

inkluderas i begreppet kulturturism som vi berört i ovanstående text. Ängelholms

Turistförening finansieras huvudsakligen genom kommunala bidrag och biljettintäkter och

är bl.a. återförsäljare av biljetter från Julius Biljettservice och Ticnet i samband med diverse

konsertarrangemang. Man erbjuder dessutom flertalet paket: bl.a. cykelpaket, golfpaket och

jazzfestivalpaket. I Jazzfestivalpaketet ingår en hotellövernattning, ett jazzpass samt

Cityföreningens citykort som ger rabatter inom flertalet butiker i Ängelholms stad.116 Detta

är ett utmärkt exempel på ett initiativ till utövandet av kulturturism som genom samverkan

mellan olika berörda aktörer gynnar och inkluderar större delen av kommunens näringsliv.

Vidare har varken kulturprodukten eller kulturevenemanget (läs festivalen) i sig någon

emotionell laddning. Detta innebär att kulturevenemang som exempelvis festivaler och

mässor ej har något eget värde utan det är först när individer befinner sig i

utställningslokalen eller framför alternativt på scenen i samspel med andra som värdet

uppstår.117 Ett arrangemang i Ängelholms kommun som förenar olika enskilda individer

och organisationer på olika nivåer ur ett kulturellt perspektiv är Jazzfestivalen. Bakom

Jazzfestivalen står ett rutinerat ideellt gäng och idéen om en jazzfestival inleddes för flera år

sedan i samband med jazzkvällar på Nilsson’s Skafferi, en café- och restaurangverksamhet

belägen i kommunens stadsbibliotek. Idag ingår bl.a. mångsysslaren Billy Heil tillsammans

med representanter från musikskolan, kulturförvaltningen och Ängelholms storband. Även

Cityföreningen och en lokal reklambyrå medverkar i festivalens arbetsgrupp. Tanken är

vidare att Jazzfestivalen ska kunna ha något för alla åldrar för såväl utövare som besökare

och arbetar således medvetet för att kunna erbjuda ett musikutbud bestående av såväl unga

som äldre jazzmusiker.118 Nytt för i år är att man tar entréavgift för festivalbesöket.

Ungdomar under 18 år går dock in gratis, eftersom arrangörerna gärna vill ha en ung profil

på festivalen, både på och utanför scenen.119 Efter samtal med EMF:s kassör Kristoffer

Akerö har vi fått intrycket av att den yngre generationen i åldersgruppen 18-30 år är något

underrepresenterad i samband med det levande kulturutbudet i kommunen idag. Akerö, i

övre 20-årsåldern, är själv uppvuxen i Ängelholm och finner det svårt att redogöra för det

befintliga och synliga kulturutbudet i dagens Ängelholm för berörd åldersgrupp.120 Således

blir Jazzfestivalen med sin ansats till att engagera ungdomar ett gott initiativ till att

116 Aatola Olsson R. Intervjutillfälle 050407. 117 Onsér-Franzén J. (1996). 118 Heil B. Intervjutillfälle 050408. 119 Nilsson B. Jazzfestival för alla smaker, Helsingborgs Dagblad, 050428. 120 Akerö K. Intervjutillfälle 050412.


-48-

sammanlänka olikheter. Detta kan eventuellt leda till en utjämning av distinktioner inom

kulturbegreppet om vad som anses vara fin- respektive skräpkultur. Att reducera det sociala

avståndet mellan yngre och äldre kan i bästa fall eliminera de fördomar som de respektive

generationerna har om varandra.

6.2.1 Finansiering av kulturevenemang

Vid sponsring åtar sig ett företag eller en enskild person att bekosta eller på annat sätt

ansvara för viss verksamhet och får i utbyte möjlighet att göra reklam eller PR i någon form

vilket leder till att sponsringen blir en affärsmässig överenskommelse till ömsesidig nytta för

båda parter. Kommunen är ofta med i bakgrunden som ekonomisk sponsor och garant i

samband med åtskilliga kulturella arrangemang.121 Vidare blir det lokala näringslivet en

annan viktig finansiell aktör i samband med berörda aktiviteter då festivalarrangemanget

många gånger ursprungligen är av ideell karaktär. Sponsring är således en del av den privata

organisationens allmänna marknadsföringsutgifter och kan innebära att företaget tar ett

samhällsansvar.122 Hur ser offentlig respektive privat finansiering ut i samband med

Ängelholms Jazzfestival?

Jazzfestivalens grundare Johnny Hagman, förklarar att man får 50 000 kr i bidrag från

kommunen. Med hjälp av kommunen som ekonomisk sponsor har man under de senaste

tre åren lyckats etablera en legitimitet som förhoppningsvis möjliggör ett i framtiden mer

självständigt arbete som inte är lika avhängig det ekonomiska stödet från kommunen.123

ÄNAB:s representant Benth Jensen, som även är VD för Ängelholmshem AB, menar att

den lokala marknadsföringen är mycket viktig och i samband med Jazzfestivalen har man

sedan start varit en av de större sponsorerna.124 Vi menar att i den förändringsfas som

Jazzfestivalen nu befinner sig i blir det av stor betydelse att det kommunala finansiella stöd

som hittills präglat festivalen vid reducering, ersätts med ett utökat emotionellt stöd för att

kunna bibehålla den legitimitet som byggts upp kring festivalen. Ängelholms kommunalråd

Wallmark förstår vikten av att uppmuntra den brinnande eldsjälen. Han försöker själv hitta

dessa betydelsefulla aktörer, identifiera dem och kommunicera med dem. Detta anser han

är viktigt både som förtroendevald och privatperson och när olika föreningar vill ha 121 Svensson A. & Lundberg K. (1996). 122 www.ne.se - Nationalencyklopedins hemsida, 050509. 123 Hagman J. Intervjutillfälle 050408. 124 Jensen B. Intervjutillfälle 050413.


-49-

jubileumsbal etc. så försöker han ställa upp. Ibland handlar det ju väldigt mycket om att

bara bli sedd och respekterad för det man gör. Det är så lätt att man bara berömmer de

stora idrottsmännen när de har vunnit guld eller silver. Då är man väldigt snabb till att hylla

men de personer som arbetar med kultur eller festivaler kan ju göra minst lika storartade

insatser på sitt område och generellt sett får de ju inte samma uppmärksamhet för det,

menar Wallmark.125

6.3 Samarbete på olika villkor Med utgångspunkt i förda resonemang är samordning, samverkan och samarbete faktorer

som i allmänhet betraktas som allt mer eftersträvansvärda i den privat-offentliga relationen,

men det förefaller vara svårt att åstadkomma. Deltagarna bör ha likartade uppfattningar om

vad som utgör problemet, vilka tänkbara lösningar det finns och en gemensam syn på

vilken situation man befinner sig i. Om man inte litar på att andra är villiga att samverka är

det meningslöst att själv välja att samarbeta. 126 Ballongteaterns grundare Lindholm menar

att just samordning fungerar otroligt dåligt i Ängelholm och han förstår inte varför det ska

vara så svårt. Han förklarar att Ängelholm har massor av arrangemang som exempelvis

Rosfestivalen, Drakbåtsfesten etc. Det har hänt flera gånger att aktiviteterna placerats på

samma helg och Lindholm vill inte ha någon konkurrens med sin barnteater i

hembygdsparken. Han förstår inte vad som hindrar Hembygdsföreningens styrelse från att

ta en diskussion kring detta och menar att de berörda aktörer som befinner sig i

hembygdsparken borde gå samman och marknadsföra parken eftersom det är denna man

vill attrahera folk till och inte de enskilda arrangemangen. Ju fler som besöker Ängelholms

hembygdspark desto fler pratar om parken, vilket leder till ett ökat besöksantal till denna

kulturpunkt i kommunen, förklarar Lindholm.127 En annan som uttrycker känslan av

missmod i denna fråga är Ekblom som gärna ser en förbättrad samverkan i kommunen och

har i flera år, utan resultat, själv försökt hitta en modell för detta. De större berörda

aktörerna tolkar dock ej den befintliga samverkan som ett problem utan hävdar att det finns

en god dialog i kommunen idag. Vi har således efter samtal med vidtalade

kulturpersonligheter kunnat urskilja ett mönster i att det som bland en del aktörer upplevs

som ett problem ej betraktas som en problemsituation av andra. Något annat som vi funnit

125 Wallmark H. Intervjutillfälle 050506. 126 Montin S. (2002). 127 Lindholm P. Intervjutillfälle 050408.


-50-

hos flertalet av aktörerna är att många är väldigt fokuserade på sin sak och det råder en viss

egocentrism och önskan till ett bättre ekonomiskt välstånd, även om det måste ske på

någon annan kulturverksamhets bekostnad. Återigen är vi då inne på de många individuella

tolkningar som kulturbegreppet innefattar då vissa kulturutövare i samband med denna

komplexa företeelse anser sig utöva ”bättre” kultur än andra kulturverksamheter. Ekblom

menar exempelvis att underhållning kan vara kultur när det ger någonting på lång sikt men

det som bara ger något för stunden är inte kultur. Det finns en fotbollskultur, att man går

på fotboll och träffar varandra. Ekblom menar att det betyder mycket för människor men

själva fotbollsmatchen är enligt hennes tolkning ej kultur. Detta eftersom det är mycket

tillfällig underhållning.128 För att möjliggöra en god samverkan alla berörda aktörer emellan

menar vi att det blir av betydelse att den enskilde kulturutövaren utvecklar en förmåga att

sätta sina egna preferenser åt sidan för att inse vikten av lyhördhet i det effektiva

samarbetet. Vad är det som saknas i kommunen idag för att en godare samverkan ska

kunna etableras och upprätthållas?

128 Ekblom E. Intervjutillfälle 050412.

ETT KULTURINDUSTRIELLT NÄTVERK KAPITEL SJU

-51-

7. Ett kulturindustriellt nätverk

Genom att skapa nya former för mötesplatser mellan människor, exempelvis nätverk mellan företagare och

aktiva kulturskapare, kan kreativiteten utvecklas hos båda parter. Förmågan att skapa någonting nytt är

ofta kopplad till historiska traditioner, värderingar, tillgång till mötesplatser samt gränsöverskridande och

täta nätverk.129 Hur kan den offentliga organisationen samarbeta i det kulturindustriella nätverket?

Vilka effekter kan ett utvecklat nätverk ha på kommunens kulturutbud?

Hittills har vi i analysen beskrivit hur olika relationer kan se ut vid samverkan olika aktörer

emellan. Förda resonemang har dock huvudsakligen begränsats till att inkludera två parter,

med undantag för festivalen som kulturevenemang, och för att man ska kunna engagera

samtliga berörda aktörer inom olika organisationer anser vi att ett bredare

samarbetsperspektiv erfordras. Begreppet relation beskriver samarbetet mellan två aktörer

medan nätverksbegreppet används för att beskriva en uppsättning relationer flera aktörer

emellan. I nätverksanalysen är det således inte intressant att enbart studera en enkel relation

utan snarare viktigt att man studerar flera relationer på en gång samt hur dessa ömsesidigt

påverkar varandra.130 Vidare kan man studera beteendeformer i förhållande till det nät av

sociala relationer som människor omger sig med och inom företagsekonomin används

begreppet för att karakterisera samspelet mellan företaget och dess omgivning.131

Nätverksperspektivet anger vidare hur personer utvecklar nya idéer, attityder till och syn på

omvärlden. Organisationens förväntningar är något som skapas i de relationer de ingår i

och därmed i dess nätverk. Det uppstår med andra ord en socialisering i nätverket där

bestämda världsbilder blir legitima medan andra blir underordnade och således illegitima.132

Vidare är människor sociala varelser som påverkas av de sammanhang de ingår i och

129 Danell T., Paju M., Weissglas G. & Westin L. Kulturarvet som resurs för regional tillväxt, Riksantikvarieämbetet 2002:1. 130 Nygaard C. & Bengtsson L. (2002). 131 www.ne.se- Nationalencyklopedins hemsida, 050509. 132 Nygaard C. & Bengtsson L. (2002).


-52-

individen förhåller sig också till det som är gemenskapens eller organisationens intresse.

Om individens subjektiva bilder av verkligheten ingår i beskrivningen av nätverken innebär

det att marknader, förvaltningar, företag, stat och kommun inte bara är institutioner utan

ingår även som tankefenomen i beskrivningen av nätverket. Är det då det partiska och

personliga verklighetsbilderna som bestämmer handlandet eller tvärtom? Man kan tala om

en ömsesidig påverkan.133 Som tidigare nämnts har vi upptäckt att flertalet av de aktörer

som vi talat med har svårigheter i att separera den personliga uppfattningen från den

professionella om vad som bör inrymmas i kulturbegreppet vilket kan leda till svårigheter

vid samarbete i ett gemensamt nätverk. Exempelvis Lindholm menar att bibliotek ej är

kultur utan snarare en plats där man kan få inspiration. Det som är skrivet är i och för sig

kultur men det är fortfarande en byggnad som det rör sig om och menar vidare att

biblioteket är en institution dit människor går för att tillgodogöra sig utställningar etc.

Vidare menar Lindholm att det finns två former av kultur som ryms inom kulturbegreppet:

den skapande kulturen, dvs. teater, musik och konstnärer som hela tiden producerar kultur

och sedan finns den institutionella kulturen som exempelvis biblioteket. Han anser vidare

att kommunen kanske borde se mer budgetmässigt på dessa två delar, dvs. såväl den

stationära som den rörliga och ifrågasätta hur mycket respektive kulturområde tilldelas

ekonomiskt.134

Som vi tidigare nämnt syftar den övergripande kulturpolitiken i Ängelholms kommun idag

till att genom biblioteksverksamheten verka som ett kultur- och informationscentra i

samtliga delar av kommunen. Kommunen har i förhållande till sin storlek ett tämligen

omfångsrikt biblioteksutbud. Då denna kulturverksamhet och satsningar inom detta

område, i förhållande till kommunens övriga kulturutbud, ges så mycket utrymme i

kulturnämndens budget leder detta till konsekvenser för hela kommunens kulturutveckling.

Med utgångspunkt i de kulturella grundvärderingar som i dagsläget genomsyrar det

offentliga kulturarbetet, är det ens möjligt att skapa ett fungerande samarbete i nätverket?

133 Jönsson S. (1989). 134 Lindholm P. Intervjutillfälle 050408.


-53-

7.1 Nätverkets tre dimensioner De medverkande i nätverket behöver vidare inte ha samma intressen men det fungerande

samarbetet förutsätter dock att de som deltar i nätverket har förtroende för varandra.135 Det

är således viktigt att både den enskilde aktören och verksamheten som anser sig ha en

koppling till ett specifikt nätverk tar del av detta för att kunna tillgodogöra sig all

information, kultur och monetära resurser som flödar inom dess gränser. Vidare bygger det

fungerande nätverket på såväl självständighet som ömsesidiga relationer de berörda

parterna emellan och man kan ur ett nätverksperspektiv urskilja tre olika dimensioner:

sociala, organisatoriska samt det fysiska.136 För att skapa förutsättningar för en attraktiv och

konkurrenskraftig kommun tror vi att det fungerande kulturindustriella nätverket erfordrar

inslag av alla tre i en samspelande process.

7.1.1 Social kompetens i ett kreativt nätverk

Sociala nätverk förenar människor och deras kunskaper i sociala miljöer, exempelvis i

kultur- och föreningslivet. Detta nätverk syftar till en form av stabilitet och interaktion i den

sociala miljön. För att det sociala nätverket ska förmås utgöra en berikande tillgång i det

övergripande nätverket menar vi att det erfordras social kompetens, empati och lyhördhet

från samtliga aktörer. Organisatoriska nätverk har istället att göra med politik och ekonomi.

Man talar då om en existerande nätverksorganisation och förbindelser mellan exempelvis

den offentliga organisationens kulturnämnd och kulturförvaltning eller förhållandet mellan

kulturnämnden och en privat organisation. De organisatoriska nätverken kan således vara

såväl interna som externa, d.v.s. att länkar existerar inom alternativt utanför

organisationen.137 I samband med berörda organisationer finns det vidare en del

anmärkningsvärda skillnader vad gäller ägandeformer, ledarskap och former för

beslutsfattande. Även om ledande kommunalpolitiker oftast har det gemensamt med

företagsledare att de är heltidsanställda har de ett annat legitimitetsunderlag än

företagsledarna. Politiker får sina uppdrag av folket vid allmänna och demokratiska mål

medan företagsledarna tilldelas sina roller av ägarna vid en bolagsstämma.138 Att skapa ett

nätverk som förenar offentliga, privata och ideella aktörer kan vidare uppfattas som

komplext då respektive organisationskultur och agenda skiljer sig åt. Medan organisationer 135 Holmblad Brunsson K (2002). 136 Jönsson C. Tägil S. & Törnqvist G. (2000). 137 Jönsson C. Tägil S. & Törnqvist G. (2000). 138 Jönsson S. (1989).


-54-

många gånger lättare kan vara kreativa inom en enskild sektor blir utmaningen att försöka

samarbeta utanför det egna företagsklimatet och på så vis erhålla en utvidgad referensram i

det skapande och kreativa arbetet.139 Vidare kan olikartade beslutstraditioner utgöra hinder

för det lokala nätverket. Många gånger anses exempelvis den politiska organisationsformen

vara bra på att identifiera problemet, men har stora svårigheter med att agera till skillnad

från näringslivet som är mer orienterat mot problemlösande och direkt handling. En annan

svårighet kan vara att offentliga organisationer definierar sin verksamhet inom ramen för en

förvaltarroll. Politiker och tjänstemän betraktar många gånger sig själva mer som förvaltare

av vissa lagstadgade, kommunala uppdrag än som skapare av nya förutsättningar. Detta

synsätt leder till att frågor av brådskande karaktär kan bli lidande och helt ödelagda p.g.a.

byråkratins regelverk medan företagen har behov av att snabbt kunna anpassa sig till en

ständigt föränderlig omvärld. 140 Vi menar att dessa två organisatoriska motpoler som i

handling och beslutstradition drar åt helt skilda håll kan uppfattas som hinder i det

samverkande offentlig-privata nätverket.

Det är ett problem vi har överallt, det här med att det är politikerna som beslutar. De

människor ute i Vejbystrand, som brinner för kultur, har inte tid att sitta i kulturnämnden även

om de nu skulle vara politiskt intresserade. De är ofta ”doers” och vill ha resultat och det står

ju i kontrast till den politiska mentaliteten. Det finns en sådan inbyggd långsamhet…istället för

att göra någonting NU, däri ligger det stora problemet.141

Verksamheterna i nätverken bildar således mönster genom att politiker, tjänstemän,

företagare och allmänhet tilldelar varandra roller. För att ändra rollerna och

verksamhetsmönstren, för att bygga nya nätverk, gäller det för en kommundelnämnd att

utnyttja det spelrum som finns inom den befintliga verksamheten.142 Hur kan, i det här

fallet, kulturnämnden på ett optimalare och effektivare sätt utnyttja såväl sin

legitimitetsfunktion som offentlig aktör som den budget de förfogar över? Den offentliga

organisationen kan i många sammanhang betraktas som en hybrid och framträder inte bara

som rättsstat utan även som välfärdsstat. I den utsträckning man verkar som välfärdsstat

ökar betydelsen för en serviceinriktad mentalitet och när myndighetsarbetet och

serviceproduktion interagerar bör inflytandet av förvaltarrollen minska i motsvarande grad.

På lång sikt kan detta innebära ett närmande mellan aktörernas olika beslutstraditioner 139 Landry C. The creative city: a toolkit for urban innovators. (London: Earthscan, 2000). 140 Jönsson S. (1989). 141 Olefeldt L. Intervjutillfälle 050407. 142 Jönsson S. (1989).


-55-

inom nätverket.143 Kommunen som organisation är i första hand en offentlig aktör men kan

även kännetecknas som ett serviceföretag som levererar tjänster till kunden (läs

medborgaren/besökaren). För att den offentliga organisationen ska kunna närma sig den

privata och vice versa menar vi att det blir av betydelse att utveckla en förhöjd lyhördhet

och empati för andras verksamheter och ändamål. Kanske skulle detta innebära att

kulturnämnden accepterar den levande kulturen som ett likvärdigt komplement till den

omfattande institutionella biblioteksverksamheten och således värt att satsa på? Kanhända

måste även den enskilde ideella aktören förstå behovet av övriga kulturutövares medverkan

i det totala kulturutbudet. Detta trots att man inte alla gånger har samma uppfattning om

vad som bör inrymmas i kulturbegreppet. Liksom enskilda personer kan organisationer lära

av andras erfarenheter, uppfattningar, påståenden eller beteenden. De kan tro på vad andra

förmedlar, lära sig det och kanske också ändra och anpassa sitt beteende till den nya

kunskapen. Företag som samverkar i nätverk kan bete sig på detta sätt och allteftersom

samarbetet fördjupas lär sig företagen hur deras samarbetspartner agerar och resonerar.144

Således kan en utvecklad lyhördhet, förståelse för andras preferenser och val av

kulturnyttjande underlätta det gränsöverskridande organisatoriska arbetet samt främja

kreativiteten inom nätverket.

7.1.2 Fysisk kulturell infrastruktur

Kulturella faciliteter blir viktiga mötesplatser vid skapandet av inspiration, självförtroende

och erfarenhetsutbyte i den välmående kommunen.145 Kommunens roll syftar till att skapa

förutsättningar för och tillhandahålla medel till ett levande kulturliv och det är således ingen

självklarhet att det är den offentliga sektorn som ska driva kulturverksamheten i sig. Ur ett

sektorsperspektiv är fysiska platser och mötesforum grundförutsättningar för det lokala

kulturlivet. Utan en offentlig kulturpolitik skulle större delen av den professionella och

levande kulturen ha svårt att existera och den privata kultur- och mediemarknaden skulle ha

en mycket begränsad bas för framtagning av musik, manus, artister etc. samtidigt som

utbudet av unika konstnärliga uttryck skulle reduceras.146 Således menar vi att den fysiska

kulturella infrastrukturen blir en förutsättning för det utvidgade kulturutbudet.

Upprätthållandet av tillräckliga faciliteter anpassade för sina ändamål blir således en 143 Jönsson S. (1989). 144 Holmblad Brunsson K. (2002). 145 Landry C. (2000). 146 Nilsson S. (2003).


-56-

nödvändighet för legitimering av kulturaktiviteten. Föreläsningssalen eller skolaulan kan

vara goda lokaler att nyttja i samband med större föreläsningar eller skolavslutningar men är

inte alla gånger funktionsmässigt anpassade för exempelvis ett konsertframförande eller

Teaterföreningens föreställningar. Om man ser till teaterlivet så har Teaterföreningen som

vi tidigare nämnt förlorat många abonnenter. Man kan inte sitta bekvämt i aulan vilket leder

till att medlemmar avslutar sitt medlemskap, förklarar Lindholm. När man byggde

stadsbiblioteket var man noga med hörsalens utformning men utelämnade en god och

anpassad teaterscen.147 Jensen menar att den viktigaste frågan för kommunen vad gäller

kulturlivet är infrastrukturen, alltså att det finns anläggningar där man kan bedriva kultur.

Även om han anser att man har en väldigt bra plats i biblioteket så är ej denna lokal helt

anpassad för alla de aktiviteter som förläggs där, åtminstone inte akustikmässigt. Det är

dock inte den offentliga förvaltningens roll att bistå med all kultur utan de ska snarare verka

som ett stöd till de aktörer som vill genomföra kulturevenemang eller liknande och då

måste man skapa förutsättningar för att kunna bedriva kulturprojekten i någon form av

miljö.148

7.2 Olikheter i det kulturindustriella nätverket Samtal med vidtalade respondenter tyder på att det finns en övergripande gemensam

uppfattning om att samverkan olikheter emellan är en nödvändighet för ett mer breddat

och synligt kulturutbud inom kommunen. Detta betyder dock inte att samstämmigheten är

fullständig då man kan urskilja en del konflikter bland dem som ingår i nätverket eftersom

varje enskild aktör har organisationsspecifika mål.149 Karakteristiskt för kulturverksamheten

är att den tvingas bemöta och hantera dubbla eller parallella system. Verksamheten måste

behärska såväl en konstnärlig logik som en praktisk-ekonomisk.150 Inom det

kulturindustriella nätverket har vi studerat olika organisationskaraktärer med olika mål: den

offentliga, den privata vinstdrivande samt den ideella. Som vi tidigare nämnt existerar de tre

olika organisationerna av olika syften. Kommunens primära uppgift är att genom olika

förvaltningar och nämnder värna om medborgarnas välmående. Den privata vinstdrivande

organisationen vill i sin tur gå med vinst medan den ideella verksamheten många gånger har

en inre drivkraft som motiverar arbetet och som ej i första hand förknippas med 147 Lindholm P. Intervjutillfälle 050408. 148 Jensen B. Intervjutillfälle 050413. 149 Jönsson S. (1989). 150 Den ofrivillige företagaren – en studie av kultur, ekonomi och företagande, Nätverkstan Kultur i Väst, 2002.


-57-

ekonomisk vinning. Sammanfattningsvis kan man således i det kulturindustriella nätverket

konstatera att berörda organisationer har en gemensam strävan att utifrån sina

förutsättningar och uppfattningar bidraga till skapandet av ett föredömligt kulturliv. Då

varje organisation dock har organisationsspecifika mål kan oenighet uppstå och försvåra

samarbetet inom nätverket. Denna klassiska problematik har även vi påträffat inom

Ängelholms kommun, främst i samband med Vasallens vinstdrivande verksamhet och deras

potentiella samarbete med den ideella kulturskaparen. Andersson förklarar att det finns

verksamma kulturutövare inom regionen men konstnärerna är ofta väldigt utspridda och

sitter gärna hemma på sina gårdar och en del har säkert inget behov av ett samarbete.

Ibland behöver konstnärerna dock ställa ut sitt material, samlat, för att de som är

konstintresserade ska få tillfälle att begrunda och kanske inhandla. Kulturskaparna är dock

varken ekonomer eller tekniker, de tänker inte i vinstdrivande termer utan snarare kreativt i

kulturgärning, vilket gör att det således blir svårare att mötas, förklarar Andersson.151

Fribrock, från KKV, hade gärna sett ett samarbete med Vasallen men anser att lokalhyran

är alldeles för hög.152 Det där är pedagogiskt svårt att förklara, menar Andersson. Man

resonerar som så att lokalerna står ju tomma och varför kan Vasallen då inte sänka

lokalhyran eller till och med låta konstnärerna nyttja lokalerna kostnadsfritt då de ännu ej

blivit uthyrda.153

Som vi tidigare nämnt tror vi att ett fungerande nätverk kräver att samtliga ovannämnda

nätverksformer i en samspelande process interagerar med varandra. Således är ej den

ensamma fysiska infrastrukturen, i form av goda lokaler, tillräcklig utan kräver såväl inslag

av det sociala, dvs. individers skapande och samverkan, som organisatoriska aspekter i form

av olika organisationskaraktärer. Om regionen lyckas att fånga och samla ovannämnda

element i det kulturindustriella nätverket tror vi att det kan bidraga till skapandet av positiva

externa effekter för övriga delar av samhället, inte bara ur ett ekonomiskt perspektiv utan

även bildningsmässigt i form av förnyade kunskaper. Ett effektivt kulturindustriellt nätverk

kan vidare gynna såväl turismnäringen, i form av ett högre besökantal, som inflyttningar av

företag och privatpersoner etc. till kommunen. Dessa många gånger samhällsekonomiska

spridningseffekter uppstår även i samband med och är nära förknippade till

klusterbegreppet, vilket vi har för avsikt att behandla i följande avsnitt.

151 Andersson M. Intervjutillfälle 050415. 152 Fribrock B. Intervjutillfälle 050415. 153Andersson M. Intervjutillfälle 050415.

KULTURELL KLUSTERDYNAMIK SOM LEDSTJÄRNA KAPITEL ÅTTA

-58-

8. Kulturell klusterdynamik som ledstjärna

Samhällets näringspolitik bör byggas kring en förståelse för klusterdynamik, dvs. samspelet mellan

konkurrens, samarbeten och nätverk inom regioner.154 Ett lyckat samordningsarbete kan resultera i

positiva synergieffekter som skapas då olika företag eller verksamhetsgrenar samverkar och under

förbättrade omständigheter utnyttjar verksamheternas respektive resurser.155 Vidare brukar man tala om

att kulturen påverkar kreativiteten vilket i sin tur successivt även får effekt på produktiviteten i samhället.

Det komplexa vad gäller just denna typ av immateriella externa effekter är att de är svåra att identifiera

och mäta.156 I samband med de kulturindustriella klustren kan det vidare bli ännu svårare att uppskatta

spridningseffekternas betydelse för samhället eftersom det idag ej finns några utförliga studier kring detta

fenomen.157 Således blir detta avsnitt i första hand en ansats till att försöka tillämpa klustermodellen på de

gränsöverskridande kulturverksamheterna i kommunen. I den mikroekonomiska miljön som inom nationalekonomin innefattar de enskilda

producenternas och konsumenternas beteende158 kan man studera den betydelsefulla del av

näringslivsdynamiken som utspelas inom ramen för kluster. Klusterbegreppet lanserades av

Michael Porter i slutet av 1980-talet och fokus lades då på näringslivet och dess kopplingar

mellan olika branscher.159 Ett kluster består således av en mängd relaterade branscher vilka

är sammanlänkade genom flöden av information, teknik och annan kunskap. Runt omkring

klustrets kärna av företag och branscher finner man även specialiserade institutioner

(organisationer och regelsystem), universitet, politiska organ och myndigheter samt

finansiella aktörer. Klusterteorin förklarar vidare att företag växer i vissa geografiska

regioner av andra skäl än bara rent ekonomiska. Företag som etablerar sig i ett område där

liknande företag redan finns kan dra fördel av en utvecklad infrastruktur och en miljö som

154 Sölvell Ö. (2004). 155 www.ne.se - Nationalencyklopedins hemsida, 050515. 156 Muren A. (1994). 157 Nilsson S. (2003). 158 www.ne.se - Nationalencyklopedins hemsida, 050515. 159 Sölvell Ö. Advantage Sweden (Stockholm: Nordstedts juridik, 1999).


-59-

stimulerar till innovation. Ett sådant område lockar också kvalificerad arbetskraft och

erbjuder möjligheter att utveckla en nära relation till lokala kunskapsforum som universitet

och högskolor.160 En kreativ miljö är således en plats – antingen ett kluster av faciliteter, en

stadsdel eller en hel region som innefattar de förnödenheter som erfordras i form av både

materiell och immateriell infrastruktur för att kunna skapa kunskapsflöden av idéer och

innovationer.161 Som vi nämnt i ovanstående kapitel blir således den fysiska (kulturella)

infrastrukturen ett av de avgörande elementen i det kulturindustriella nätverket och även i

samhällets klusterutveckling om man vill attrahera ytterligare verksamheter som arbetar

med och för kulturturism men även andra branscher. Klustrets centrala funktion är att den

verkar som en innovationsmiljö då företag sällan skapar en kontinuerlig ström av

innovationer i isolerade miljöer. Således bygger uthållig innovationskraft på ett samspel med

omgivningen.162

Klusterbegreppet innefattar vidare vanligtvis små och medelstora företag som samarbetar

på lokal nivå och varje enskild verksamhet har sin egen specialitet i delar av

produktionen.163 Vi menar således att varje enskild kulturverksamhet oavsett

organisationsform blir av betydelse för det totala kulturindustriella klustret och det blir

därför av vikt att försöka identifiera och fånga dessa värdefulla aktörer.

8.1 En dynamisk klusterdiamant På senare tid har klusterbegreppet alltmer kommit att inkludera olika kopplade institutioner

i en s.k. triple helix-spiral som sammanflätar näringsliv, akademi och politiskt organ på olika

nivåer, vilket leder till att det blir av vikt att företag, universitet samt myndigheter utvecklar

god samarbetsförmåga i klustret. Detta innebär att Porters diamantmodell, som beskriver

mikroekonomiska källor till ett klusters konkurrenskraft, alltmer förs samman med

klusterbegreppet.164 Denna dynamiska klusterdiamant poängterar att makromiljön, som

syftar till att förklara ekonomins samlade utveckling vad gäller exempelvis sysselsättning

och långsiktig tillväxt165, i ett land är lika för alla. Samtidigt skiljer sig klustren åt i grad av

160 Nordin S. (2004). 161 Landry C. (2000). 162 Lindqvist G., Malmberg A. & Sölvell Ö. Svenska klusterkartor – En statistisk inventering av kluster i Sverige 2002. 163 Wilson F. (2000). 164 Lindqvist G., Malmberg A. & Sölvell Ö. Svenska klusterkartor – En statistisk inventering av kluster i Sverige 2002. 165 www.ne.se - Nationalencyklopedins hemsida, 050515.


-60-

utveckling, förfining och internationell konkurrensförmåga. Ju mer styrka som finns i

”diamanten”, dvs. mikromiljön, desto större blir den potentiella utvecklings- och

konkurrenskraften i makromiljön. Diamantmodellen har sin utgångspunkt i analysen av

nationellt baserade branschkluster men har efterhand även kommit att betraktas som ett

redskap för att analysera och förstå företagsdynamik och konkurrenskraft på andra nivåer,

dels inom stora regioner (grupper av angränsande länder), del små regioner såsom

landsdelar eller enskilda stadsregioner (lokala kluster).166 Således utmärks kluster numera av

att de handlar och konkurrerar såväl nationellt som internationellt. I en marknadsekonomi

bestäms framväxten av företag och industrier dels av var entreprenörer råkar befinna sig

eller flyttar till, dels där det finns naturliga förutsättningar för en viss typ av

näringsverksamhet. I samband med detta skapar olika geografiska, kulturella och

institutionella förhållanden olika förutsättningar för att ett visst entreprenörskap

överhuvudtaget ska uppkomma. Bland de i hög grad växande kluster finner vi sådana

kluster som kan beskrivas som kunskaps- och upplevelserelaterade. Läkemedel, IT, turism

och underhållning är de branschkluster som under senare år varit mest framträdande.167

Vi har i figur 4 applicerat ovanstående resonemang kring klusterdiamanten som

analysverktyg för den kulturindustriella branschens potentiella konkurrensförmåga och

menar att det främst är den lokala och nationella konkurrensförmågan som blir av relevans

då det är kommunen och dess relation till större närliggande kommuner som är i fokus. 168

Produktionsfaktorer är de typiska resurser som krävs för att konkurrera i åtskilliga

branscher och kan delas in i följande generella kategorier: mänskliga resurser, fysiska

resurser, kunskapsresurser, kapitalresurser och infrastruktur.169 Som vi tidigare påpekat är

Ängelholms kommun idag rik på den mänskliga resursen i samband med kulturlivet.

Däremot anser vi att det förekommer brister i såväl offentlig resursfördelning som befintlig

fysisk kulturell infrastruktur. Åtminstone i förhållande till sin växande kommunstorlek.

166 Lindqvist G., Malmberg A. & Sölvell Ö. Svenska klusterkartor – En statistisk inventering av kluster i Sverige 2002. 167 Sölvell Ö. (2004). 168 Nygaard C. & Bengtsson L. (2002), Lindqvist G., Malmberg A. & Sölvell Ö. Svenska klusterkartor – En statistisk inventering av kluster i Sverige 2002. 169 Nygaard C. & Bengtsson L. (2002).


-61-

Företagens strategier, strukturer och interna rivalitet inom en bransch har betydelse

för den enskilde verksamhetens konkurrensförmåga.170 Som vi tidigare nämnt är de

kulturella aktörerna av olika organisationskaraktär med varierande mål och förutsättningar.

Detta leder bl. a. till att vissa ges mer inflytande och utrymme än andra. Att kommunen i

dagsläget har ett rikt kulturliv med många viljor betraktar vi som positivt då man i denna

höga konkurrens ständigt forceras till att ständigt uppvisa förbättrade färdigheter och

resultat.

Efterfrågeförhållandena på lokala marknaden har betydelse för hur en bransch klarar sig

på den regionala marknaden.171 Då denna analys ej är utförd utifrån medborgarens, dvs.

konsumentens, perspektiv har vi ej det underlag som krävs för att resonera kring detta.

Dock drar vi slutsatsen att om den lokala efterfrågan på kulturutbudet i kommunen är

högre än i närliggande kommuner blir detta en konkurrensfördel för den förstnämnda.

Således är efterfrågeaspekten en viktig faktor vilket kommunen kan ha i åtanke då man

arbetar med frågor som rör kommunens konkurrenskraft. Kultur som attraktionskraft och

konkurrensfördel blir då ett tämligen relevant diskussionsunderlag.

En bransch är vidare ej en isolerad enhet och företagen ingår ofta i ett komplicerat nät av

relationer som sträcker sig långt utanför branschen. Direkt och indirekt påverkan och

beroende mellan organisationerna i en bransch och relaterade branscher blir således

avgörande för både den övergripande branschens som den enskilda verksamhetens

konkurrensförmåga.172 Som tidigare nämnts menar vi att turismnäringen kan betraktas, om

icke-integrerad så åtminstone, som en relaterad bransch till kulturindustrin och inte minst

då respektive branschs utbud och rekreationsmöjligheter kompletterar varandra bl.a. ur

invånarens och besökarens perspektiv. Således blir kulturturism som fenomen en

betydelsefull komponent i det kulturindustriella klustret.

170 Nygaard C. & Bengtsson L. (2002). 171 Nygaard C. & Bengtsson L. (2002). 172 Nygaard C. & Bengtsson L. (2002).


-62-

8.2. Triple helix i diamantmodellen För att diamantmodellen ska bli bättre applicerbar på kommunen ur ett kulturekonomiskt

klusterperspektiv menar vi vidare att de tre triple helix-komponenterna kan integreras i

Porters ursprungliga diamant. Detta eftersom näringsliv, utbildning och den offentliga

verksamheten alla är betydelsefulla element som har en påverkan på kulturutvecklingen i

kommunen.

8.2.1 Näringsliv och utbildning

Vi menar att ÄNAB är en betydelsefull verksamhet och länk till näringslivet inom

Ängelholms kommun. Enligt Jensen är Ängelholm en fantastisk plats att bo på så till vida

att man erbjuder en fenomenal närmiljö med havet, åsen, skogen och det öppna landskapet.

Man kan bo i en småstadskaraktär men har samtidigt ganska nära till storstadens utbud.

Man kan alltså bo i en lugn och trygg miljö men har även nära till teater, konserter och ett

utomordentligt restaurangutbud och man kan med hjälp av smidiga förbindelser och

allmänna kommunikationer lätt ta sig till de större närliggande kommunerna, förklarar

Jensen. Det finns alltså oerhört många värden och vi tror att företagare vill bo relativt lugnt

Produktions-

faktorer

Företagens strategier och

interna rivalitet

Efterfråge-

förhållanden

Relaterade branscher

Närings-

liv

Akademi

Politik

Figur 4: Porters diamantmodell med triple helix-komponenter


-63-

men ha tillgång till de här kvaliteterna, menar Jensen. Därför kan ÄNAB attrahera

företagare och då skapas även arbetstillfällen. Och skapar vi arbetstillfällen får vi eventuellt

även fler människor som vill bo innanför kommunens gränser.173 Utöver näringslivet blir

även kulturellt präglade kunskapsorganisationer i form av universitet och högskolor viktiga

komplement till den attraktiva och nyskapande kommunen. I dagsläget har inte Ängelholm

en utvecklad akademisk utbildningsnivå men kommunen kan dock dra nytta av de

universitets- och campusområden som finns tillgängliga inom närliggande kommuner. Man

skulle kunna överbrygga de olika kulturerna, för allt är ju kultur, menar F10 Vasallens VD

Mats Andersson. Han anser därför att man på Vasallens område skulle kunna erbjuda

någon form av utbildning som exempelvis KY-utbildningar eller någon filial till Lunds

universitet och/eller Malmö högskola.174

Vidare kommer mindre orter alltid att ha ett lägre utbud i förhållande till större orter. I vissa

sammanhang vänder sig därför kommuninvånarna till de större närliggande orterna,

förklarar Wallmark. Ängelholm kan inte konkurrera med dem och ska inte konkurrera med

dem eftersom de är annorlunda. Ängelholm kommer aldrig att bli en studentstad som

Lund, å andra sidan kommer Malmö och Lund aldrig att kunna erbjuda de kvaliteter som

Ängelholm har, dvs. ett lugnare tempo och en tryggare miljö. Vidare menar Wallmark att

Ängelholm har ett stort och varierat kulturutbud i förhållande till kommunens storlek. Vi

menar att man samtidigt ej får negligera det faktum att kommunen befinner sig i en

tillväxtfas och att detta på sikt kan innebär en viss risk då man kan förlora den småskaliga

kommunens fördelar som idag är så nära förknippat med Ängelholm.

8.2.2 Offentligt stöd som grundförutsättning

Med utformade regelsystem och med gemensamma riktlinjer på nationell, regional och lokal

nivå kan den offentliga organisationen bidraga till att utveckla dynamiska kluster.175 Det

finns ett antal argument till varför kultur bör erhålla offentligt stöd som exempelvis att

kultur kan betraktas som en kombination av privata och kollektiva aktiviteter där det inte

går att ta betalt för den kollektiva delen som består av lokal prestige, lokalisering inklusive

turism samt bevarande av kulturarv. Således blir kultursatsningar på det regionala planet

173 Jensen B. Intervjutillfälle 050413. 174 Andersson M. Intervjutillfälle 050415. 175http://www.cind.uu.se/research_areas.htm#samspel –Uppsala universitet, 050518.


-64-

lokala kollektiva nyttigheter, i den mån de påverkar sysselsättning, företagsetablering och

turism.176 Ovanstående resonemang om att kultur får spridningseffekter och att dessa skulle

vara ett argument för kulturstöd har framförts av flera. Argumentet är att kulturstöd bidrar

till ökad kulturverksamhet vilket i sin tur leder till förhöjda intäkter och efterfrågan i

samband med andra relaterade branscher som exempelvis hotell- och restaurangbranschen.

Ett rikt kulturliv är som vi tidigare nämnt, många gånger en viktig faktor som tas i

beaktning då privatpersoner överväger potentiella bostadsorter. Denna tänkbart

tillväxthöjande faktor kan bli så omfattande och betydelsefull att den motiverar ett

offentligt stöd. Det offentliga stödet spelar vidare en avgörande roll för kulturindustrin och

utan den bas av konstnärligt skapande som möjliggörs genom offentlig kulturpolitik skulle

upprätthållandet och utvecklingen av flertalet kulturprojekt vara betydligt svårare att

genomföra.177 Vidare överlappar begreppen kollektiv nyttighet och synergieffekt varandra

eftersom båda kan användas för att hänvisa till en situation där flera automatiskt

konsumerar exempelvis en kulturaktivitet som kan vara en biprodukt av någon annan

aktivitet.178 Olsson förklarar att biblioteksverksamheten inte enbart förser besökaren med

böcker utan verksamheten blir även ett socialt centrum som kan skapa inspiration.179

Persson är av samma åsikt då det är biblioteken hon besöker för att inhämta all nödvändigt

fakta inför kommande teateruppsättningar. I samband med den senaste uppsättningen av

”Sköna Helena” fann hon inom detta forum inspiration och kunskap kring den grekiska

mytologins karakteristiska klädsel, håruppsättningar och musik etc. Biblioteksverksamheten

har alltså flera viktiga funktioner i Persson produktioner.180 Således resulterar den enskilde

kulturverksamhetens huvudfunktion (läs här tillhandahållande av litteratur) i en

biproduktfunktion (läs inspirations- och kunskapskälla) vilket i sin tur får spridningseffekter

då individen förmedlar dessa erhållna kunskaper i ett vidare kollektivt sammanhang som vid

exempelvis en teaterföreställning. Ett reducerat offentligt stöd skulle vidare på sikt utarma

samhället, förklarar Andersson. Man är beroende av att ha en egen teater, en egen ensemble

och man flyttar inte till en stad där kulturlivet är dött.181 Wallmark menar att den offentliga

organisationen har en väldigt stor uppgift i att bevara och sammanställa inte minst minnen

och har historiskt alltid haft rollen att bevara och lyfta fram samlingarna. Den offentliga

verksamheten blir således en viktig aktör när det gäller att bevara och skapa förutsättningar 176Kultur för regional tillväxt, Kulturdepartementet: Stockholm, 1998. 177 Muren A. (1994). 178 Muren A. (1994). 179 Olsson B. Intervjutillfälle 050503. 180 Persson B. Intervjutillfälle 050408. 181 Andersson M. Intervjutillfälle 050415.


-65-

men en svagare funktion när man talar om det dagliga kulturskapandet.182 Således blir den

offentliga organisationen ett viktigt element i det kulturindustriella klustret, inte enbart som

tidigare nämnd legitimitetskälla eller tillhandahållare av kulturell fysisk infrastruktur, utan

även som passiv kulturskapare då man indirekt genom emotionellt såväl som finansiellt

stöd förser de aktiva kulturutövarna med uppmuntran och resurser.

8.3 Samordning via mötesplats Näringspolitiken bör vidare byggas kring en förståelse för klusterdynamiken, dvs. samspelet

mellan konkurrens, samarbeten och nätverk inom regioner. En nyanserad näringspolitik

bör vidare verka över flera samhälleliga sektorer, i samspel med regionala och lokala

myndigheter, samt länka till lokala klusterföretag samt forsknings- och

utbildningsorganisationer. Det är med andra ord tre faktorer som ska beaktas:

• Gränsöverskridande samordning på nationellt plan

• Samordning mellan olika geografiska nivåer

• Lokal samordning mellan olika klusteraktörer 183

I kommunen blir det således av betydelse att gränsöverskridande organisationsformer på

lokal nivå försöker finna vägar och metoder till ett samarbete gällande en gemensam

målsättning. Vidare blir såväl den ideella föreningen, privata vinstdrivande verksamheten

som den offentliga organisationen likvärdiga komponenter i det kulturindustriella klustret

för att kunna förse såväl medborgare som besökare med ett rikt och varierat kulturliv.

Ängelholm har under de senaste åren med tydlighet visat sig vara en kommun präglad av

småstadscharm och storstadsutbud och arbetet med att slå vakt om denna unika

kombination kommer även att fortsättningsvis att prägla arbetet, förklarar Wallmark.184

Kommunen, som ej har för avsikt att på lokal nivå bistå med tillräckligt kulturutbud, förlitar

sig således i många sammanhang på större närliggande kommuners utbud. Därför blir det i

ett utvidgat klusterperspektiv av vikt att man inom rimliga avstånd har tillgång till

storstadens utbud och att man därför kontinuerligt kommunicerar med de större

kommunerna och synliggör deras kulturella rekreationsmöjligheter som inte går att erhålla

182 Wallmark H. Intervjutillfälle 050506. 183 Sölvell Ö.(2004). 184 Ängelholm kommuns Årsredovisning 2003.


-66-

på lokalt plan. För att vidare möjliggöra den lokala samordning som erfordras mellan

berörda aktörer blir utformandet av en gemensam mötesplats ett viktigt element för det

framtida arbetet inom det kulturindustriella klustret.

DISKUSSION KAPITEL NIO

-67-

9. Diskussion

Nedanstående diskussion och resonemang grundar sig på de teorier vi valt att tillämpa tillsammans med

vårt utförda fältarbete. Vidare menar vi att de generella slutsatser vi dragit kan appliceras på likvärdiga

kommuner.

Vårt övergripande syfte med denna studie har varit att belysa det kulturindustriella

nätverkets möjligheter att skapa förutsättningar för samhällsekonomisk tillväxt i kommunen

och vi har kommit fram till att den kulturella attraktionskraften är en företeelse som, under

förbättrade omständigheter, kan synliggöras och utvecklas i det samverkande

kulturindustriella nätverket. Vi menar att ett samordnat och fungerande kulturindustriellt

nätverk indirekt gynnar såväl turismnäring som inflyttningar av företag och privatpersoner

och kan vidare leda till förhöjda intäkter för den lokala hotell- och restaurangbranschen etc.

Precis som det fungerande och samordnade kulturindustriella nätverket kan skapa positiva

samhälleliga spridningseffekter har vi kommit fram till att det splittrade och ofokuserade

kulturindustriella nätverket i motsatt riktning kan hämma kulturlivets utveckling, vilket även

på sikt hindrar den samhällsekonomiska tillväxten. Vi har under analysens gång ständigt

tvingats hantera det paradoxala tillstånd som det kulturindustriella begreppet inbjuder till

och det går ej att bortse från det faktum att det förekommer en viss problematik att tala om

kulturskapare i industriella termer. Trots denna paradox har vi dock insett att det finns ett

behov att överkomma denna problematik om berörda parter vill uppdatera rådande

kultursyn samt utveckla kulturlivet i samhället. Det blir således en utmaning för aktörerna

inom kommunen att försöka skapa ett gränsöverskridande nätverk som förenar offentliga,

privata och ideella kulturaktörer trots att deras respektive syften och ändamål många gånger

går isär. För att ett fungerande kulturindustriellt nätverk ska etableras erfordras det vidare

lyhördhet och förståelse för olikheter och deras respektive uppfattningar om vad som bör

inrymmas i kulturbegreppet. Som framgått i vår undersökning finns det ingen samstämmig

uppfattning gällande kulturbegreppet och dess innebörd vilket leder till att fenomenet blir


-68-

mångfacetterat oavsett organisationskaraktär och kulturaktören talar gärna om

kulturbegreppet med utgångspunkt i sin egen verksamhet. En mer eller mindre omedveten

rangordning av diverse kulturaktiviteter sker fortlöpande trots åtskilliga ansatser till att

beskriva kulturfenomenet ur ett demokratiskt och modernt perspektiv. Vi menar att om det

kulturindustriella nätverket ska fortlöpa smärtfritt krävs det från alla inblandade att man

utvecklar en förmåga att sätta sina egna preferenser åt sidan för att tillsammans skapa ett

rikt och mångfacetterat kulturliv. I nätverket finns det diverse aktiviteter som kan underlätta

samordningen kulturella olikheter emellan. Vi menar att festivalen som kulturevenemang är

ett gott exempel på ett samordningsarbete som kan förena och samla krafter från flertalet

näringar och verksamheter samt reducera den markanta distinktionen mellan fin- och

populärkultur och på så vis överbrygga det sociala avståndet människor emellan. Vid denna

tillställning fångar vi arrangemangets bakomliggande eldsjäl/-ar, stödjande föreningar,

sponsorer från näringslivet, det kommunala stödet samt medborgarna, alla förenade i tid

och rum. På så vis uppstår den eftertraktade tvåvägskommunikation som alltför ofta går

förlorad i det kulturella samordningsarbetet.

De traditionella kulturvärderingar som präglar och ständigt reproduceras inom den

offentliga verksamheten kan vidare uppfattas som ett hinder för övrig kulturverksamhet i

kommunen. Då traditionella kulturinstitutioner tilldelas övervägande del av de offentliga

kulturresurserna ges den levande kulturen med de ideella aktörerna i spetsen mindre

utrymme vilket på många sätt påverkar och begränsar kommunens synliga kulturutbud och

individens valmöjligheter. Huruvida korrekt är det att den offentliga aktören, som överlag

snarare är en passiv än en aktiv kulturskapare, ges så mycket utrymme och inflytande i

samband med kulturlivets utformning? Vi förstår att det blir problematiskt för kulturellt

präglade offentliga och privata organisationer att försvara sina respektive

kulturverksamheter i andra syften än ekonomiskt mätbara. Detta då man har

organisationsspecifika mål som inte i första hand värderas eller kan kopplas till den inre

tillfredsställelsen som den kreativa eldsjälen erhåller vid sitt kulturskapande. Vidare skulle

förekommande offentlig maktproblematik eventuellt reduceras vid privatisering av den

offentliga kulturverksamheten då ett bredare och mer kommersiellt utbud som kanske

många gånger bättre överensstämmer med allmänhetens kulturintresse skulle etableras.

Trots att den nischade finkulturen i ett sådant läge skulle ges mindre inflytande ställer vi oss

tveksamma till om detta är rätt sätt att bemöta berörd problematik. Detta eftersom ett nytt

problem skulle ta vid då den offentliga kulturaktörens legitimitetsfunktion skulle gå


-69-

förlorad, vilket även skulle drabba den ideella aktören som i denna situation tvingas stå helt

ensam utan varken offentligt emotionellt eller finansiellt stöd. Flertalet ideellt arrangerade

kulturevenemang som exempelvis lokala festivaler är många gånger, åtminstone till en

början, beroende av den legitimitet som det offentliga stödet kan erbjuda. Vidare blir den

fysiska kulturella infrastrukturen en förutsättning för det utvidgade kulturutbudet och vi

menar att den offentliga aktören även i detta sammanhang spelar en viktig roll i det

kulturindustriella nätverket. Upprätthållandet av utformade faciliteter anpassade för sina

ändamål blir en nödvändighet för kulturaktivitetens legitimitet och den offentliga

verksamheten blir därför en betydelsefull aktör som passiv och bevarande kulturförvaltare.

Detta är ytterligare en beståndsdel som skulle gå förlorad vid en privatisering av den

offentliga kulturverksamheten. Ovanstående blir, enligt oss, tillräckliga argument för att

bevara den idag politiska kulturverksamheten i offentlig regi trots påvisade brister. Trots att

det vidare inte är kommunens huvudsakliga uppgift och skyldighet att fullständigt finansiera

de ideella kulturaktörernas verksamheter kan vi inte överge tanken om att kommunen

många gånger åker snålskjuts på bekostnad av den frivilliga aktörens skapande. Kommunen

bör inte förbise det faktum att det ideella arbetet som ligger till grund för en stor del av

kommunens levande kulturutbud i stora drag är ett obetalt heltidsarbete. Således bör man ej

negligera den intensiva eldsjälens roll och ändamål i det kulturindustriella nätverket. Denne

aktör låter sig inte i första hand styras av administrativa regler och har inte det offentliga

stödet som ledstjärna i sin kreativitet utan kommer att fortsätta med sitt skapande

oberoende det offentliga kulturella maktinflytandet i kommunen. Således blir den

kulturskapande eldsjälen en bestående komponent i kommunens kulturliv oavsett hur den

offentliga verksamheten väljer att fördela kulturresurserna och även om den ideella

eldsjälen inte i första hand drivs av ekonomisk vinning menar vi dock att det offentliga

emotionella stödet i detta sammanhang får en större roll. Detta eftersom människan som

social varelse har ett behov av att bli sedd och bekräftad för det hon gör.

Vi har vidare kommit fram till att den offentliga kulturverksamheten skulle kunna

synliggöra kommunens kulturutbud genom en bättre balanserad resursfördelning. Om

liknande insatser ej prövas tror vi att det finns en viss risk att den växande kommunen

släpar efter vad gäller förväntat kulturutbud i förhållande till dess storlek. Den socialisering

som uppstår då individen i samspel med organisationen påverkar och formar nätverkets

intressen leder till skapandet av såväl legitima, överordnade som underordnade världsbilder.

Detta kan i sin tur betyda att individens individuella och ursprungliga livsåskådning ersätts


-70-

med den legitima och socialt accepterade allt eftersom man spenderar tid i nätverket. Vi

menar att denna socialisering kan ske både på gott och ont då man å ena sidan får tillträde

till nya kulturella tolkningar vilket kan bredda individens perspektiv. Å andra sidan finns det

i det kulturindustriella nätverket en viss risk att centrala, dominerande och traditionella

kulturvärderingar med sin legitimitet i detta sammanhang ges ännu större inflytande vilket

kan försvåra den lokala underordnade aktörens ständiga kamp i att försvara sitt kulturarbete

som likvärdig den dominerande kulturverksamheten. Vidare tror vi att ett rikt och attraktivt

kulturliv kräver inslag av såväl traditionella bevarande kulturinstitutioner som levande

kulturverksamheter samt att man inkluderar aktörer från såväl inner- som ytterområdena

och inte enbart uppmuntrar och stödjer de kulturverksamheter som är lokaliserade i och

nära stadskärnan. För att ovanstående resonemang ska bli verklighet menar vi att den

passiva kulturskaparen tvingas retirera något för att ge större utrymme till den aktiva

kulturskaparen, således krävs det en ömsesidig samverkan ideella, privata och offentliga

aktörer emellan.

För att vidare kunna dra fördel av de samhällsekonomiska tillväxtmöjligheter som det

kulturindustriella nätverket kan ge upphov till menar vi att det blir av intresse för

kommunen att försöka skapa en viss förståelse för den kulturella klusterdynamiken, dvs.

vikten av ett samspel mellan konkurrens, samverkan och nätverk inom kommunens

gränser. I samband med det kulturindustriella klustret talas det om såväl det lokala som det

regionala klustret. På lokal nivå kan en kulturell klusterdynamik, med dess samspelande

kulturverksamheter, bidraga till skapandet av en miljö där kreativitet och innovation flödar.

Med utgångspunkt i Porters diamantmodell och triple helix-spiralens komponenter:

näringsliv, utbildning och politik kan man vidare skapa förutsättningar för det kreativa och

kunskapsrika klimatets utveckling, vilket i sin tur kan få positiva spridningseffekter på det

övergripande samhället som också influeras och utvecklas i denna innovativa atmosfär. För

att denna kreativa atmosfär ska kunna frodas erfordras det dock att, precis som i det

kulturindustriella nätverket, diverse organisationskaraktärer tillsammans med universitet

och myndigheter utvecklar en god samarbetsförmåga även i det kulturindustriella klustret.

Företag inom näringslivet, vilkas målsättning är att med olika metoder skapa en högre

tillväxt, blir således en viktig källa för kommunen och dess attraktionskraft. Vi menar därför

att det blir av betydelse att även den angränsande branschen förstår sin roll som indirekt

kulturrelaterad aktör. Då exempelvis turistens rekreationsmöjligheter många gånger består

av klassiska turistaktiviteter som t. ex. en dag på stranden eller ett museibesök menar vi att


-71-

kultur och turism egentligen är två interagerande fenomen. Detta leder således till att

turismnäringen är en relaterad bransch i det kulturdynamiska klustret. Vi anser därför att

det bör vara av intresse för såväl den offentliga aktören som det privata näringslivet att

samordna, utveckla och synliggöra begreppet kulturturism i kommunens kulturliv. Denna

samordning kan indirekt skapa positiva spridningseffekter för kommunen och dess

samhällsekonomiska tillväxt då ett synligare utbud kan leda till förhöjd uppmärksamhet för

kommunen vilket i sin tur kan resultera i ett högre besöksantal. Visionen om att kultur

utgör en viktig del i samhällets attraktionskraft är således, enligt oss, något som bör

genomsyra även näringslivets fortsatta arbete i att skapa en attraktiv och tillväxtvänlig

region.

Med utgångspunkt i det regionala klusterperspektivet har vi vidare fått uppfattningen om

att den mindre kommunen till stor del förlitar sig på närliggande större kommuners utbud,

vad gäller exempelvis kultur och utbildning, vilket kan bli en styrka i ett sammanhang men

en svaghet i ett annat. Mindre kommuner utan utvecklad infrastruktur för högre

utbildningsnivå kan i det regionala klustret dra nytta av de universitets- och

campusområden som finns att tillgå i de närliggande studentstäderna. Vi menar dock att det

lokala och växande klustret på sikt även kommer att bli beroende av denna kunskaps- och

kreativitetskälla vilket leder till att man ej helt bör förlita sig på det regionala klustrets

kunskapsinstitutioner. Därför bör det ligga i den växande kommunens intresse att utforma

och utveckla detta kunskapsforum då ett sådant initiativ kan få spridningseffekter på det

totala samhället. De fördelar som den småskaliga kommunen vidare kan erbjuda i form av

en lugn och trygg miljö är en aspekt som på sikt kan gå förlorad i takt med att kommunen

växer. Om dessa egenskaper tillsammans utgör den mindre kommunens huvudsakliga

styrka finns det således en viss risk att attraktionskraften degraderar vid ökad tillväxt. En

mindre kommun kan vidare inte konkurrera med större kommuners kulturaktiviteter och

att som en mindre kommun ingå i ett större regionalt kluster kan således bli en styrka då

man kan utnyttja närliggande kommuners resurser och utbud. Om den växande kommunen

fullständigt förlitar sig på större kommuners kulturinstitutioner, i form av exempelvis

konserthus och teaterfaciliteter, kan detta dock på sikt bli en svaghet om man inte i takt

med samhällets utvidgning även utvecklar det lokala kulturlivet. Det har kommit oss till

känna att det finns en viss frustration bland kulturutövare i den mindre kommunen då den

offentliga verksamheten ej alla gånger erbjuder tillräckliga kulturfaciliteter utformade för

sina ändamål. Oavsett kommunens storlek menar vi således att det borde ligga i den


-72-

offentliga organisationens intresse att inrätta en mötesplats där det kulturindustriella

nätverket kan samlas. Huruvida detta forum ska vara av fysisk eller virtuell karaktär kan

vidare diskuteras. Vi är dock av den uppfattning att det kulturindustriella klustret med dess

inslag av diverse ideella karaktärer på många sätt är i behov av en fysisk mötesplats där det

sociala och kreativa kulturindustriella nätverket kan frodas.

9.1 Förslag och åtgärder till Ängelholms kommun Vi menar att samtliga ovanstående generella slutsatser går att tillämpa på Ängelholms

kommun. Utöver förda resonemang har vi vidare kommit fram till specifika förslag till den

studerade kommunen.

Vi ställer oss något tveksamma till huruvida den kulturekonomiska resursfördelningen i

Ängelholms kommun idag sker under optimala förhållanden. Förslagsvis menar vi att såväl

den offentliga verksamheten som medborgaren och andra berörda aktörer skulle kunna

gynnas av en utvidgad kultursatsning för att synliggöra och utveckla befintligt kulturutbud

inom kommunen. Detta med hjälp av en jämnare ekonomisk resursfördelning.

Medborgarens kulturella valfrihet skulle på så vis bli mer påtaglig samtidigt som den

offentliga verksamheten, i större utsträckning, skulle tvingas arbeta utifrån mer kreativa och

spontana förhållanden. Att kommunens biblioteksverksamhet företrädesvis ges så mycket

utrymme i kulturbudgeten i förhållande till kommunens storlek tror vi kan få förödande

konsekvenser för det övriga kulturutbudet. Trots att den omfångsrika

biblioteksverksamheten är en unik konkurrensfördel för kommunen är vi något tveksamma

till hur man i dagsläget kan motivera ett stadsbibliotek, elva filialer samt en bokbuss.

Biblioteksverksamheten representerar idag den större delen av kulturbudgetens utgifter.

Med tanke på de respektive filialernas något sparsamma öppettider: är det ur ett

ekonomiskt perspektiv lönsamt att bedriva alla dessa enheter? Med detta menar vi ej att den

ekonomiska faktorn företrädesvis alltid bör vara den offentliga kulturverksamhetens fokus,

vilket vi varit noga med att poängtera i vår uppsats. Borde dock inte en extra bokbuss

kunna fylla behoven, såväl det sociala som det bildningsmässiga, i de mindre närliggande

områdena? Vi tror att en reducering av biblioteksverksamheten hade kunnat tillåta större

satsningar på de underordnade kulturverksamheterna som existerar i kommunen idag och

som är minst lika viktiga för det omfångsrika kulturutbudet.


-73-

Som vi tidigare nämnt menar vi att den offentliga kulturaktörens roll är att som passiv

kulturskapare i första hand förse kommunen med en god kulturell fysisk infrastruktur i

form av lokaler anpassade för sina respektive ändamål. Vi har kommit till insikt med att

denna infrastruktur i Ängelholms kommun idag är något bristfällig. Föreläsningssalen eller

gymnasieskolans aula kan vara goda lokaler att nyttja i samband med större föreläsningar

eller skolavslutningar men är inte alla gånger funktionsmässigt anpassade för exempelvis

Teaterföreningens inköpta föreställningar. Vi har förstått att det ligger i Ängelholms

kulturbudget att inom en snar framtid förbättra den facilitet som Teaterföreningen idag

nyttjar. Vi ställer oss dock tveksamma till denna satsning då vi menar att en gymnasieaula i

detta sammanhang inte till fullo kan tillgodose besökarens behov och upplevelse. Borde

inte en investering i lokaler, avsedda för sitt ursprungliga syfte, vara en lönsammare och

mer produktiv åtgärd på sikt?

Vi menar vidare att ett sätt att reducera avståndet mellan näringsliv och den offentliga

kulturverksamheten i Ängelholms kommun skulle kunna genomföras vid utveckling av ett

samarbete F10 Vasallen och kulturnämnden emellan. F10 Vasallen ställer sig positiva till att

med sina lokaler försöka skapa ett mer mångfacetterat kulturutbud i Ängelholm. Varför tar

inte Ängelholms kommun tillvara på denna ypperliga tillfällighet som erbjuds i form

tillgängliga faciliteter då denna åtgärd hade kunnat berika kommunens kulturutbud? Med

viss restaurering och anpassning efter kulturaktivitetens ändamål menar vi att dessa lokaler

hade kunnat nyttjas under fördelaktiga omständigheter för samtliga parter. Eventuellt hade

detta privat-offentliga samarbete vidare kunnat leda till utveckling av den åtråvärda

mötesplats som åtskilliga kulturutövare inom kommunen idag saknar. För att en godare

samverkan ska kunna etableras och upprätthållas kulturarbetarna emellan har vi i samband

med vår undersökning kommit fram till att Ängelholm idag är i behov av en mötesplats där

berörda kulturella krafter kan samlas och på så vis låta kreativiteten flöda. I Ängelholm talar

man gärna om stadsbiblioteket som den centrala kulturella mötesplatsen. Vi menar dock att

denna verksamhet redan har ett syfte och en roll i samhället och vi tror att det kan bli svårt

för den underordnade enskilda kulturaktören att hävda sig i denna dominerande miljö.

Förslagsvis bör det kulturella mötet istället ske under neutralare former. Kanske kan

Ängelholms tingshus (se bilaga 6), som inom kort står tomt, utgöra denna kulturella

samlingspunkt inom kommunen i framtiden? samlingspunkt inom kommunen i framtiden?

REFERENSER

-74-

Referenser Publicerade källor Abrahamsson B. (2000) Organisationsteori: moderna och klassiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Björkegren D. (1992) Kultur och ekonomi. Stockholm: Carlsson Bokförlag. Danell T., Paju M., Weissglas G. & Westin L. Kulturarvet som resurs för regional tillväxt, Riksantikvarieämbetet 2002:1. Einarsson C. (2002) Gruppobservationer: teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Gerholm L. (1985) Kulturprojekt och projektkultur: en fallstudie av en kulturpolitisk försöksverksamhet. Malmö: Liber. Holmblad Brunsson K. (2002) Organisationer. Lund: Studentlitteratur. Jacobsen D. I. & Thorsvik J. (1998) Hur moderna organisationer fungerar. Lund: Studentlitteratur. Jacobsen D. I. (2002) Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur. Jacobsen J. K. (1993) Intervjun, konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur Jönsson C., Tägil S. & Törnqvist G. (2000) Organizing European Space. London: Sage. Jönsson S. (1989) Kommunal organisation: från programbudgetering till kommundelsnämnder. Lund: Studentlitteratur. Kvale S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Landry C. (2000) The creative city: a toolkit for urban innovators. London: Earthscan. Lindqvist G., Malmberg A. & Sölvell Ö. Svenska klusterkartor – En statistisk inventering av kluster i Sverige 2002. Montin S. (2002) Moderna kommuner. Malmö: Liber ekonomi. Muren A. (1994) Varför kulturstöd?: ekonomisk teori och svensk verklighet: rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi – [ESO] Stockholm: Fritze. Nilsson S. (2003) Kulturens nya vägar: kultur, kulturpolitik och kulturutveckling i Sverige. Malmö: Polyvalent. Nordin S. (2004) Kluster och turism. Östersund: ETOUR. Nygaard C. & Bengtsson L. (2002) Strategizing – en kontextuell organisationsteori. Lund: Studentlitteratur.

REFERENSER

-75-

Onsér-Franzén J. (1996) Kulturens giganter: en studie om fenomenen bokmässan och filmfestivalen i Göteborg. Mölndal: HumTek. Rönnerman K. (2004) Aktionsforskning i praktiken: erfarenheter och reflektioner. Lund: Studentlitteratur. Sahlin I. (1996) Projektets paradoxer. Lund: Studentlitteratur. Svensson A. & Lundberg K. (1996) Kultur som resurs: om den lokala kulturpolitikens möjligheter. Stockholm: Kommentus. Sölvell Ö. (1999) Advantage Sweden. Stockholm: Nordstedts juridik. Sölvell Ö. (2004) Kluster och den nya näringspolitiken. Borås: Multitryck. Trost J. (1994) Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. Trost J. (1997) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Wahl, A. et al (2001) Det ordnar sig: teorier om organisation och kön. Lund: Studentlitteratur. Wallén G. (1996)Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Wibeck V. (2000) Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Wilson, F. (2000) Organisation, arbete och ledning: en kritisk introduktion. Malmö: Liber. Den ofrivillige företagaren – en studie av kultur, ekonomi och företagande, Nätverkstan Kultur i Väst, 2002. Kultur för regional tillväxt .(1998) Kulturdepartementet, Stockholm. Om världen 2003:Kulturrådets omvärldsanalys (2003). Statens kulturråd, Stockholm. Orefererade källor Backman J. (1998) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Rienecker, L & Jørgensen, P. S. (2002) Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber ekonomi. Trost J. (1998) Att skriva uppsats med akribi. Lund: Studentlitteratur. Svenska språknämnden. (2002) Svenska skrivregler. Stockholm: Liber. Tidskrifter Nilsson B. Jazzfestival för alla smaker, Helsingborgs Dagblad, 050428.

REFERENSER

-76-

Larsson T & Svenson P Cultural policy in Sweden, Journal of Arts Management, Law and Society, 2001. Svensson T. Förslag driva Dunkers privat, Helsingborgs Dagblad 050412. Muntliga källor Aatola Olsson Rita, turistchef, Ängelholms Turistförening, 050407. Akerö Kristoffer, kassör, EMF, 050412. Andersson Mats, VD F10 Vasallen AB, 050415. Carls Christer, kulturchef, kulturförvaltningen, Ängelholms kommun, 050304. Eidmark Madeleine, citysamordnare, Ängelholms Cityförening, 050407. Ekblom Else, grundare av Kultursällskapet & ordförande i KKV, 050412. Fribrock Berit, konstnär & grundare av KKV, 050415. Gudmundsson Carl-Gustav, ordförande, Hembygdsföreningen, 050412. Hagman Johnny, grundare av Ängelholms Jazzfestival, 050408. Heil Billy, musiker & konsertarrangör, 050408. Jensen Benth, kommunal representant, ÄNAB, 050413. Klasson Torbjörn, ordförande, Teaterföreningen, 050407. Lindborg Per, musikledare, Ängelholms kommunala musikskola, 050408. Lindholm Peter, grundare av Ballongteatern, 050408. Olefeldt Lars, ideell representant, KVS-museum, 050407. Olsson Birgitta, ordförande, kulturnämnden, Ängelholms kommun, 050503. Persson Barbro, grundare av Musikteater Spectaculus, 050408. Wallmark Hans, kommunstyrelsens ordförande, Ängelholms kommun, 050506. Elektroniska källor Interreg-projekt: Kulturell identitet, kulturkartläggning och planläggning i Öresundsregionen: www.kulturplan-oresund.dk, 050130.

REFERENSER

-77-

ISKA: Industrisamhällets kulturarv: http://www.iska.nu/ipage.asp?id=139, 050524. Nationalencyklopedin: www.ne.se, 050515. Svenska Dagbladet: Allt fler kommuner lägger kultur i bolag www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_9329068.asp, 050415. Uppsala universitet: Samspel och dynamik inom kluster och innovationssystem http://www.cind.uu.se/research_areas.htm#samspel, 050518. Ängelholm kommun: www.engelholm.se, 050320. Övriga källor KKV – broschyrmaterial 2005. ÄNAB – broschyrmaterial 2005. Ängelholm kommuns Årsredovisning 2003. Ängelholm kommuns Årsredovisning 2004. Ängelholms Turistförening – Turistplan 2005.

Bilaga 1

Ängelholms Jazzfestivals arbetsgrupp samlade på scen, från vänster: Birgitta Olsson - kulturnämndens ordförande Johnny Hagman-initiativtagare/sponsorkontakt Madeleine Eidmark-samverkan med Ängelholms köpmän Billy Heil- artistkontakt/pressinformation Åke Lindfors- tryck och layout Susann Toft- administration och ekonomi Jan-Erik Johansson- Musikskolan Arne Maltéus- Jazztalang/artistkontakt

Källa: Eget material från Ängelholms Jazzfestival 2005.

Bilaga 2

Intervjuschema

Mars – Maj, 2005 Datum Förmiddag Eftermiddag 4 mars Kulturchef: Christer Carls 7 april KVS-museum: Lars Olefeldt Turistchef: Rita Aatola-Olsson Cityföreningen: Madeleine Eidmark Teaterföreningen: Torbjörn Klasson 8 april Ballongteatern: Peter Lindholm Musikskolan: Per Lindborg Musikteater Spectaculus Initiativtagare till Jazzfestival: Johnny Hagman Artist och evenemang: Billy Heil 12 april EMF:s kassör: Kristoffer Akerö Hembygdsföreningens ordförande: Carl-Gustav Gudmundsson Kultursällskapets grundare och KKV:s ordförande: Else Ekblom 13 april ÄNAB, kommunal representant: Benth Jensen 15 april F10 Vasallens VD: Konstnär och KKV:s grundare: Mats Andersson Berit Fribrock 3 maj Kulturnämndens ordförande: Birgitta Olsson 6 maj Kommunstyrelsens ordförande: Hans Wallmark

Bilaga 3

Organisationsschema över Ängelholms kommun

Källa: www.engelholm.se

Bilaga 4

Källa: Ängelholm kommuns Årsredovisning 2004.

Utdrag ur kulturnämndens ekonomiska analys

Bilaga 5

Områdeskarta för F10 Vasallen

Källa: Eget material Det markerade området vill man idag utveckla till fördel för kulturverksamheten i kommunen.

Bilaga 6

Ängelholms Tingshus - En kulturell mötesplats i framtiden?

Källa: Eget material

Documents

”De där partypinglorna som hänger vid beachen kan ju också ... · Bilaga 1 SAMMANFATTNING Titel: ”De där partypinglorna som hänger vid beachen kan ju också behöva lite