Även i Backa Röd är himlen blå

ÄVEN I

BACKA

RÖD ÄR

HIMLEN

BLÅ

DIKTONIUS TEXT

Även i Backa Röd

är himlen blå

Även i Backa Röd är himlen blå © Diktonius Text 2009 http://www.diktonius.se Omslagsbilder: Benny Cruz Layout: Diktonius Text Sättning: Diktonius Text Tryck: Tryckcompaniet, Hisings Backa ISBN: 9789197787444

Livet gråter i våra kvarter, i våra dimmiga och mörka gator i våra gröna och röda sagor Livet gapar på våra gator i killarnas stirrande tystnad i tjejernas skrikande rastlöshet Livet piskas i våra rum i kvinnornas brända drömmar i männens förlorade identiteter Livet blöder i våra kvarter på de smutsiga händerna i de giriga affärerna

Livet begravs på våra gårdar med medias blodiga bilder med politikernas dolda sanningar

Homeira Tari,

Förord

Jag gillar Göteborg. Det är en stad som jag kan tänka mig att bo i. Än så länge vistas jag i Göteborg bara när jag åker dit å tjänstens vägnar, som exempelvis när jag skall tala på bok- och biblioteksmässan. Vid sådana resor övernattar jag helst hos mina vänner, då det alltid är festligt vid sådana tillfällen. En av dessa vänner är en arkitekt med åsikter om det mesta, inte minst om Göteborg. Och han är inte alltför förtjust i hyres-husområdet Backa Röd i förorten Hisings Backa. Man skall dock inte anamma andras åsikter, inte minst när man själv har chansen att kon-frontera dem på plats och ställe, och när min vän och författarkollega Ulf, som bor sagda område erbjöd mig att bo hos honom och hans fa-milj, tackade jag ja till inviten.

År 1968 flydde jag från dåvarande Tjeckoslovakien till Sverige. Mina första 17 levnadsår bodde jag i Bratislava på en gata som heter Zahrad-nicka, ett namn som i svensk översättning betyder Trädgårdsgatan. När min familj flyttade till Trädgårdsgatan var vårt hus, stadens sista, bakom det fanns bara öppna fält, trädgårdar och framför allt hur mycket ogräs som helst. I dag befinner sig sagda höghus på Trädgårdsgatan mitt i Bratislavas centrum. Man kan utan överdrift hävda att Bratislava för-ändrades. Dock inte huset. Den dagen jag flydde år 1968, fanns utanför porten en stor grop täckt med några plankor, efter en reparation efter en vattenläcka. Samtliga brevlådor på bottenvåningen såg ut som om huset var övergivet på grund av ett pågående krig. Ett fönster i trappuppgång-en mellan andra och tredje våningen var utslaget, och husets hiss gav en känsla av att det rörde sig om en anordning för livets sista färd…

Efter 14 år av landsflykt hade jag möjlighet att för första gången åter-igen traska in i detta mitt barndomshus och vad är det jag möts av om inte den stora gropen täckt med några plankor, brevlådor som såg ut som om huset var övergivet på grund av ett pågående krig, ett utslaget fönster i trappuppgången mellan andra och tredje våningen och en hiss som jag knappast ens vågade anförtro mina resväskor till… Men allt hade sin förklaring. Ta exempelvis den stora gropen. Man menade att det vore oekonomiskt och dumt att fylla i den och sedan återigen gräva upp den vid kommande vattenläckage… Det låter logiskt, gör det inte?

Det är samma logik som även bidrog till att folk flydde från Tjeckoslo-vakien…

Vad har nu detta med Hisings Backa att göra? A lot. Hisingens forna trädgårdar är den Göteborgska motsvarigheten till Bra-tislavas Trädgårdsgatan och detta, samt min arkitektkompis blåbruna berättelser gjorde att jag var mentalt förberedd på en chock, en bokstav-lig flytt till en missär av annan tid och annan plats. Ulf hämtade mig på stationen, och vi tog bussen till Hisings Backa. Det gick på nolltid, inte minst med hänsyn till att bussens klientel var ung-domar med gott humör och smittsamt skratt. Från busshållsplatsen till Ulfs hus var det bara några minuters trevlig promenad och vi mötte människor som hälsade på oss och varandra. Har man hört? I Sverige? Rena utlandet. Området var välstädat och välordnat och ovanpå det Ulfs totalrenovera-de tysta, användarvänligtdesignade lägenhet med stort, kaklat badrum och rymligt kök. En chock… Vad är det jag säger? Varför vägrar jag att ge min arkitektvän rätt och alla de som delar hans åsikter? Varför menar jag att varje invandrare kan bli till Nyamko Sabuni, Salvatore Grimaldi, Ara Abrahamian eller Vladimir Oravsky, precis som varje stadsdel kan omskapas på liknande vis som New Yorks East Village, Londons Soho et cetera. Det är inte först och främst pengar som styr, utan det är människans vilja. Din och min. Vår.

Vladimir Oravsky, författare

5

Inledning Om du av en händelse råkar svänga av från E6:an mot Hisings Backa, och färdas längs Litteraturgatan, ligger ett stort område med hyresbostäder. Du ser två- och trevåningshus men även höghus. Och tittar du extra noga ser du att området bara växer ju mer du låter blicken vandra. För Backa Röd är ett stort bostadsområde. På ytan är det som hela Gamla Stan i Stockholm, eller som mellan Centralstationen och Feskekyrka i Göteborg. Här finns över 1 500 hyreslägenheter med ett försvarligt antal människor. Och visst är det lätt att bara tänka på husen som just hus, byggnader, men mer sällan tänker du nog på att det faktiskt lever och bor människor här. Individer, många som växt upp innanför miljonprogrammets betongväggar. Många som i dag kan kalla dessa anonyma fasader för sitt barndomshem. För alla bor inte, och är inte uppväxta i villor eller radhus. Och många väljer att bo här, inte bara på grund av anonymiteten som vissa människor föreställer sig finna här, utan för trivseln, gemenskapen och tryggheten. Trygghet, frågar du dig säkert… Att bo i miljonprogramshus är väl ingen trygghet? Där våldet triumferar, där tystnaden aldrig råder, där misshandel, våldtäkt och mord, liksom bilbränder, ständigt avlöser varandra. Så enligt tidningar och TV:s bild av dessa betonggetton. Backa Röd fyller 40 år 2009 och i och med detta ger Bostads AB Poseidon och den lokala Hyresgästföreningen, ut denna bok, som en hyllning, kärleksförklaring men ändå en sann bild av miljonprogramhusen, människorna och miljöerna. För visst händer det saker här. I Backa Röd. Vi som har varit med i detta projekt är representanter från Bostads AB Poseidon och den lokala Hyresgästföreningen, men även boende och människor med anknytning till området. Ett speciellt tack till alla som ställt upp med minnen i form av texter, ord och bilder. Tack till Stadsdelsförvaltningen för ert stöd, och tack till Hembygdsföreningen för ert bidrag till minnet av det som en gång var.

6

Tack

Ett speciellt tack till följande företag och organisationer som ställt upp för att boken ska kunna bli till. KF Fastigheter Svenska Kyrkan i Backa Bostads AB Poseidon Hyresgästföreningen Backa stadsdelsförvaltning Brandströmska skolan

Ulf Diktonius, projektledare

Redaktionen

Redaktionen från vänster: Ulf Diktonius, Bodog Kallay, Berith Nordmark, Kerstin Nilsson, Ingelore Grolin och Monica Strömberg Foto: Joanne Cannon

8

Innehåll 3 Dikt av Homeira Tari 4 Förord av Vladimir Oravsky 6 Inledning och tack 9 Barndomshem 10 Historien om Backa Röd 19 Leo i busken 20 Kerstin 22 Gårdar som lever 26 Attityd av Alexandre Rodallec 27 Att växa upp och leva i Backa Röd 31 Dikt av Homeira Tari 32 Husen 36 En lunga ovanför Backa Röd 38 En Röd Sommar Natts Dröm av Alexandre Rodallec 39 Minnen 40 Det gröna Backa Röd 44 Minnen 46 Den gröna oasen 50 Att påverka sitt bostadsområde 57 Minnen 58 Lekar alla leker 61 Minnen 62 Statistik 63 Vandrandes bland rötter av Alexandre Rodallec 64 Ingelore 65 Dikt av Homeira Tari 66 Backabladet – Sveriges äldsta områdestidning 71 Folklivet i Backa Röd 90 Nyinflyttad på 70-talet 92 Det är inte människorna som skapar ett getto 94 Berith 96 Minnen

Barndomshem

Barndomshem

9

10

Historien om Backa Röd

Vi bor på historisk mark.

Backa Röd, som är en del av Hisings Backa, ligger på ön Hisingen och är sedan 1948 en del av Göteborgs kommun. Namnet Hisingen är av gammal börd och det går att hitta ordet Hising i isländsk litteratur ända från 1200-talets glada dagar. Hisingen däremot, i sin nuvarande form, härrör dock från 1399 och är en avledning av His- som är mest känt från norska gårdsnamn. Även andra förklaringar till nam-net finns, med kopplingar till bland annat ofruktbarhet, torka men också att våldsamt skjuta i vädret, rysa och skälva. Kanske har det med att göra med den tid då vattnet steg runt tolv meter högre än i dag.

Vad Backa betyder kanske är ju ganska lätt att räkna ut. Nämligen ”backe”.

Vad Röd kommer ifrån återkommer vi till om en stund.

Innan Backa Röd

Historiker tror sig veta att det bott människor här i Backa sedan lång tid tillbaks. År 4500 före Kristus var Götaälvdalen en fjord, och Hisingen var bara små öar och skär som tittade upp ovanför vattenytan. Under sten- och bronsåldern hade landet stigit och bildat bergåsar. Gamla fornminnen från yngre järnåldern (ca 500-800 e.kr) har hittats och gravfält upptäcktes bl.a på Åsens kulle, där vi bor i dag, vid hållplatsen Backa Kyrkogata. Under medeltiden jobbade de flesta här i Backa med åkerbruk och boskapsskötsel. Detta kan man hitta i ortsnamn som slutar på till exempel ”ryd”, ”röd” eller ”torp”. Här hittar du förklaringen till ”Röd” i Backa Röd. ”Röd” eller ”ryd” kommer från den perioden och betyder ”röjd”. Backa socken omtalades redan i biskops Eysteins jordebok från 1388. Då tillhörde socknen Norge. På Hisingen var endast Lundby och Tuve svenska socknar. Resten var norskt. Namnet Bohuslän härrör från borgen Bohus, byggd 1308. Den ser vi i dag vid södra infarten till Kungälv. Gränsen mellan Backa och Lundby-Tuve gick i Kvillebäcken. Den utgjorde samtidigt riksgräns. Den östra riksgränsen gick i Göta

Älv. Genom freden i Roskilde 1658 blev hela Bohuslän svenskt. Där GP-huset står idag fanns tidigare en hög kulle varifrån man kunde skjuta med kanon mot Nya Lödöse. Vid fredsavtalet 1658 övergick Hisingen och Bohuslän till Sverige.

En lämning från dessa orostider, då svenskar och danskar stred mot varandra om Göta Älvs mynningsområde, finns rakt öster om Backa kyrka. Nere vid älvbrinken finns också resterna efter Fredrikshamns skans. Skansen utgjorde en halvt stjärn-formad anläggning. Den anlades under svensk-danska kriget 1643-45. Ståthållaren i Norge, Hannibal Segested, skulle angripa Göteborg från norr och en dansk här skulle komma från söder och avskära stadens förbindelser österut. De norska trup-perna samlades på Hisingen. En pråmbro lades över älven och Hannibal Sehested kunde utan hinder tåga med sina trupper söderut på den svenska sidan av älven. Han slog läger vid Gullbergs äng (ungefär där nuvarande Skansen Lejonet ligger).

Pråmbron som norrmännen lagt ut vid Skårdal, halades nedför älven och lades fast mellan Hospitalet på svenska sidan och Hisingen (norskt). Den danska truppstyr-kan fick Hannibal att hastigt tåga med sina trupper över pråmbron tillbaka till Hi-singen, där de sedan tågade vidare genom Backa mot norr. Vid flera tillfällen har man i markerna kring Backa kyrka och Tingstad hittat kanonkulor från strider mellan danskar och svenskar.

11

I mitten av 1800-talet låg i Backa socken fyra stora gårdar. I dag kan vi se resterna av de gårdarna. Det hus som Backa IF tidigare hade och som senare tagits över av Grekiska föreningen, var från början ett boningshus till en av gårdarna. ”Gula Huset” som eldhärjades 2007, tillhörde en annan av gårdarna och där hållplatsen Backa Kyrkogata (riktning mot stan) ligger fanns en annan av gårdarna som kalla-des Åsen. Det är troligt att den fått namnet efter berget med ekarna som finns där. I sluttningen vid detta berg har man också funnit järnåldersgravar och innehöll ben och brända keramikskärvor, en skära av järn och en blå glaspärla. Fyndet av pärlan visar på handelsförbindelser. Man har kunnat datera fynden till ett par hundra år före Kristi födelse.

En rest av ett minne. Gula Huset

I mitten av 1800-talet kallades Backa för ”Hisingens trädgård”. Vid den tiden var Backa känt för den stora grönsaksodling som fanns där. Stora fält med morötter, palsternackor, rödbetor m.m. I äldre tid var naturligtvis älven den viktigaste trans-portleden.

Backa ligger ju väldigt nära älven. Bönderna rodde då med båtar över älven och in i hamnkanalerna och vallgraven. Varje gård hade sin torgplats och stadsborna hade

12

13

ofta ”sin bonde” som de handlade av. Så småningom byggdes en bro över älven. Det var ungefär där frihamnen ligger. När bron var ny kostade det 1 öre att gå över, för hästskjuts betalade man 5 öre. Detta var år 1874 och år 1911 togs avgifterna bort.

1929 köptes en av gårdarna av Göteborgs trädgårdsförening. Där odlade man träd och buskar i långa banor och drev upp plantor i växthus. Om höstarna blommade stora fält med olika sorters dahlior i många färger. Vid denna tid var Backa en socken och införlivades med Göteborg 1948 och blev då stadsdel. Vissa odlingar fortsatte på en del gårdar ända in på 1960-talet. Tidigare hade Backa socken en egen "sockenstämma" eller kommunfullmäktige. Backa var en välordnad kommun vid införlivandet 1948, med fyra skolor, subventionerad barnbespisning och ålder-domshem m.m.

Backa Röd skapas Fram till 1960-talet var Backa mest jordbruksområden. Här fanns inga höghus, blott gårdar. De flesta gårdarna är i dag nedbrända eller förvandlade till annat. Backa Västergård, som brukar kallas ”Ladan”, finns kvar och Backa Röd (som tidigare var Backa IF:s klubbstuga men som i dag tillhör Grekiska föreningen) existerar fortfarande, dock inte i sin ursprungliga glans. Där Wadköpingsgatan ligger var det tidigare plantskola för Göteborgs trädgårdsförening. Det som senare blev Backa IF:s klubbstuga och sedermera Grekiska föreningen, var då plantsko-lans kontor. När industrierna började bli fler skapades också fler bostäder. Och då började ex-ploateringen av Backa. Under slutet av 1960-talet rådde stor brist på rymliga bostäder i Sverige. Man be-slutade att ett bostadsprogram skulle inledas, och begreppet ”miljonprogrammet” skapades. Det visade sig att Hisings Backa och då Backa Röd, passade utmärkt för detta ändamål. Tillsammans med andra områden som byggdes under ungefär sam-ma tid, försvann mycket av det gamla i form av vidsträckta åkrar och landsbygd. I stället reste sig Backa Röd upp ur lerjorden. Backa Röds bostadsområde byggdes under åren 1969-1970. Det byggdes av dåva-rande Göteborgshem AB. Gatorna Markurellgatan och Baron Rogers gata byggdes först och sedan kom Wadköpingsgatan. Totalt kom området att innehålla 1 592 hushåll.

I området finns 7 höghus och 48 låghus samt 6 punkthus. Ett av punkthusen är i dag ombyggt till lågenergihus. Det finns lägenheter i storleksordningarna 1-4 rum och kök. Hjalmar Bergmans gata domineras av enrums- och tvårumslägenheter. De större lägenheterna dominerar Wadköpingsgatan.

På avstånd lyser lågenergihuset som en orange lampa i det övriga grå och bruna.

14

15

Nya gatunamn

Den 3 november 1988 kom en lapp i brevlådan från Poseidon att namnskyltarna på Wadköpingsgatan bytts. Skyltarna kom upp före informationen till hyresgästerna. Hjalmar Bergmans böcker utspelar sig ju som bekant i Wadköping och där lever Blenda, Jacob, Julia och Katja. Dessa huvudpersoner hos Hjalmar Bergman fick ge nya namn åt gatorna i Backa röd. Wadköpingsgatan sträcker sig ju över ett stort område. Det var därför man beslöt för att byta, då det var svårt för besökare men även taxi och utryckningsfordon att hitta rätt. Målet blev att hitta vackra namn och dessa blev följande: Wadköpingsgatan 1-65 blev Blendas Gata 1-65

” 67-91 blev Jacobs gata 67-91

” 93-117 blev Julias gata 93-117

” 119-149 Katjas gata 119-149

Katja är huvudperson i boken ”Flickan i frack”. Hon gick på bal iklädd sin broders frack. Jacob och Blenda är fästerfolk i boken ”Hans nåds testamente”. Där återfinns ock-så Julia som är änkedomsprostinna. De nya gatuskyltarna kom upp i början av november 1988 Under tre år var det dubbelskyltat för att posten och de boende skulle ”hinna med” adressändringen. Enligt information från Poseidon skedde skyltbytet snabbare än de räknat med, därför hade de boende på Wadköpingsgatan 1-149 ej blivit informe-rade tidigare.

Camilla-pengarna

1973 lade den socialdemokratiska regeringen fram en proposition som bland annat innehöll ett förslag om särskilda insatser för en barnvänlig boendemiljö. Stadsrådet Camilla Odhnoff

ansåg att det var viktigt att göra bostads- och fritidsområden mer

barnvänliga och stimulerande för ungdomsaktiviteter. Därför föreslog hon åtgärder som kunde genomföras utan någon längre utrednings- och planeringstid. Riksdagen

16

beslöt att ge 30 miljoner kronor till särskilda insatser som syftade till att göra bo-endemiljön mer barnvänlig. Pengarna kom att kallas för Camillapengarna.

Miljöförbättringsbidrag

Kort därefter ansåg man att finansiering av miljöförbättrande åtgärder skulle göras permanent och att lånefinansieringen skulle ersättas av statliga bidrag. På så sätt skulle man undvika höjda boendekostnader som av naturliga skäl inte var möjliga att ta ut i områden som redan hade många tomma lägenheter. Samma år som mil-jonprogrammet slutfördes, 1975, inrättades de statliga miljöförbättringsbidragen för att rusta upp dålig närmiljö. Bidragen kunde sökas under 12 år, fram till 1986. Under den tiden genomfördes cirka 1700 upprustningsprojekt.

Syftet med bidragen var att förbättra boendemiljöer med avseende på utemiljön och andra åtgärder i närmiljön. Många av de nästan nya områdena rustades upp med hjälp av sådana miljöförbättringsbidrag. Pengarna kunde användas till planter-ingar, lekplatser, gemensamma lokaler för hobby och samvaro, kompletterande boendeservice som t ex upprustning av tvättstugor, åtgärder mot trafikrisker och buller samt till konstnärlig utsmyckning.

Ett av de mer långsiktiga målen med miljöförbättringsbidragen var att förbättra den sociala miljön i miljonprogrammets bostadsområden. Många såg medverkan från de boende som ett sätt att hantera och lösa olika problem som hade börjat upp-märksammas. Miller et al.

beskriver ett försök med brukarinflytande i boendet som

startades inom AB Göteborgshem 1975. Försöksledningen var försiktig med att formulera några konkreta mål. Genom bland annat intervjuer med initiativtagarna har Miller et al. i efterhand kunnat härleda sex mål med försöket. Man ville:

• minska förvaltningskostnaderna

• öka områdets attraktivitet

• förbättra den fysiska miljön

• öka den sociala gemenskapen och hemkänslan

• skapa förståelse för kostnader och problem

• skapa förutsättningar för decentraliserad förvaltning

17

Här i Backa Röd användes pengarna till att skapa de trevliga gårdar som än i dag framhäver området. Varje gård är unik, där lek- och umgängesmöjligheter samsas med storslagna planteringar. På de nyrenoverade gårdarna syns detta extra tydligt med plattläggningar och växter anpassade till väderstreck. Ljussättningen är också unik, och följer genom hela området. Här finns Azaleadalen och på en av husfasa-derna mot Litteraturgatan lyser en bild av Poseidon när mörkret faller över Backa Röd. Om vintern lyser en gran upp fasaden.

Ny Markurellgatan och Baron Rogers gata

I början på 2000-talet började en omfattande renovering av Markurellgatan. Till-sammans med de boende och Hyresgästföreningen diskuterade Bostads AB Posei-don fram utformningen av upprustningen av området. Och resultatet står att skåda i dag. Hösten 2009 stod både Markurellgatan och Baron Rogers gata med låghus klara. Bland annat följande gjordes:

• Nya målade fasader • Nya större och inglasade balkonger • Nya entréer • Postfack i stället för fack i dörrarna • Säkerhetsdörrar • Nya stammar • Helkaklade badrum • Möjlighet till gästtoalett • Ny dragning av elektriciteten med nya eluttag • Nya kök, på Baron Rogers gata med inbyggnadsugn och spishäll • Nya innerdörrar • 3-glasfönster i vardagsrum

Även punkthuset på Julias gata har fått motsvarande förbättringar och ett modernt område har växt fram. Vad som händer i övriga Backa Röd återstår att se.

18

18

Leo i busken Ett av Leos fans

På min gård – Hjalmar Bergmans gata 2-20 har vi tills ganska nyligen haft en gårdskatt. En tillgiven och kelig katt som kom till alla som satt ute i parken, på ljugarbänken eller inne på gården.

Hans namn var Leo och han var svart-vit med en svart prick vid nosen som gav honom ett lite ”tyket” utseende. Han jagade bort alla främmande katter från gården.

ch hälsade på oss.

Leo gjorde inte skillnad på folk och folk – han gick till alla som var snälla mot honom, gam-mal som ung. När nu våren har kommit och vi åter sitter ute på gården och fikar så saknar vi Leo, som alltid kom o

Leo brukade också finnas vid ingången till gården från vändplatsen utan-för. Där fanns han ofta och hälsade oss välkomna hem.

Leo – det var katten hela dagen!

19

Kerstin Av Berith Nordmark

Kerstin ”bor kvar hemma”. Från sitt vardagsrum på Sagogången blickar hon ut på gräsmattor och bebyggelse som ligger på de forna potatisåkrarna där hon och hennes syskon fick hjälpa till vid sådd och skörd av rotfrukter och grönsa-ker och övriga sysslor på föräldrarnas jordbruk som även höll kor, hästar och grisar. Gården hette Åsen i Röd; boningshuset låg vid nuvarande Backa Kyr-kogata hållplats.

Kerstin föddes på gården Åsen för snart 80 år sedan. Skolgången skedde i Backa skola (där även hennes föräldrar i sin barndom gick).

20

Åsens marker

Markerna såldes och då gungtunneln mellan Hjalmar Bergmans Gata och Sa-

Till granngårdarna hörde Erikslund vars arrendebostad var ”Gula huset”. Går-

sträckte sig fram över Götevägen och Oxögedal. Hennes far föd-des och växte upp i huset där Grekiska före-

ningen residerar idag, bredvid Scoutstugan på Haletorpsvägen.

gogången skulle grävas ut fick de ta bort verandan på boningshuset. Efter fa-derns död 1968 flyttade modern till Brunnsbo. Huset brändes ner 1969 och den nya bebyggelsen i Backa Röd uppfördes.

den Röd (beläget ungefär vid Wadköpingsstugan) brann ner på grund av ett kvarglömt elektriskt strykjärn.

Trädgårdsmästare Sven Jansson köpte Röds tomter och byggde hus i början av 1930-talet; han odlade blommor och perenna trädgårdsväxter. Än i dag finns några silvergranar kvar utmed promenadstråket bakom Baron Rogers gata 17 mot Markurellgatan 25. Trädgårdsföreningen Röd odlade blommor på sina marker som i stort sett låg utmed hela Wadköpingsgatan bort till Rättspsykiatriska anstalten ovanför S:t Jörgens sjukhus.

Trädgårdsmästare Lundgren, en sträng man i svart satinrock, kom cyklande och inspekterade sina trädgårdsarbetare. De knotade när de fick traska ända bort till ”Sibirien” vid Sophie Elkans gata i ur och skur.

Trädgårdsföreningen Röds tidigare ägare var Bertina (Albertina) och hennes make.

21

Gårdar som lever Låghusen (de som är högst fyra våningar höga) omger gårdar, gårdar som lever och som frodas. Där människor lever och umgås med varandra och där barn leker. Och alla gårdar är olika. Från vinter till vinter finns något att göra i Backa Röd.

Foto: Benny Cruz

22

23

Foto: Lars Mongs

24

Sommar som vinter lever människor i Backa Röd. Om sommaren njuter de på ängarna, vid grillplatserna, på lekplatserna… Och om vintern åker de pulka, har snöbollskrig, bygger snögubbar, tar långpromenader i skogen…

25

Attityd Förort Förorten Förorten e det tuffa, tuffaste tuffisten, det fina, fräcka, knäcker & kickar, iskallt i blickar hiphop i poesi, känslornas afasi, verbalt fattig & fysisk vandal, chorad röd bil utan bromspedal Den skriker ”din mamma!” e fula ord, säger ”sug mig”, har anabola, tar steroider, & ser ut som trasiga kanyler, där batonger som teleskop som liksom från långt kikar in i dess döda idyller sen fyller din hjärna med skitsnack Förort Förorten e fetaste bilen, tjack, invandrarpack, smack drabb & den, & den bästa biten av skiten, bästa bästa Förorten hoppar, hittar, tittar, stannar sällan, shittar sten, den ger men, stapplar & gungar i fulla ungar, fyllon & bankar skiten ur Beatsen, letar snab-ba pengar, nöjen, bänga, bängen, & springer & slänger Förort Förorten Förorten utanför, utan, ensam, utanförskap, landskap sterilt & stenar, gråa grenar ungdomar — alla unga liv som skenar. Förorten utanför, utanför stan, inte en vanlig del av dan Förorten är utanför, Men, den vill gärna vara med. av Alexandre Rodallec

26

Att växa upp och leva i Backa Röd Möte med Kirsi Nikkanen

Om att flytta in 1970 flyttade Kirsi till Backa Röd tillsammans med sina föräldrar. Området var på väg att bli färdigt men fortfarande saknades bal-konger på många hus. Det var nytt, fräscht med den tidens moderna standard. Gårdarna var byggarbetsplatser, asfalt saknades och vägar-na var bara lera. Det var lugnt och fint med många barnfamiljer. Under 1975/76 ändrades karaktären på området något när många socialt utslagna flyttade in. Där fanns flera ensamma mammor med barn. Alkoholismen och de lätta drogerna blev mer synliga men det hölls under kontroll. Ändå har området varit relativt lugnt. Det har gått i vågor, liksom i alla bostadsområden där olika sociala grupper möts. Vad gjorde man som barn och ungdom? Som barn lekte vi på gårdarna men det fanns även en äng utanför området vi brukade vara på. Där sov vi dessutom över en gång. Vid S:t Jörgen fanns ett ödehus som vi brukade vara vid och smyga runt. Det var kusligt. Vi umgicks mycket på gårdarna. Ungdomar brukade hänga i moppekällaren där man ibland smygrök-te och drack mellanöl. Annars fanns träffpunkten vid Texaco-tappen där det fanns butik och kiosk. Kultan fanns nere i kulturhuset. De hade öppet även på fredagar och lördagar så nog fanns det att göra. Dessutom var Brunnshuset ett bra tillhåll. Vi hade ju även Gula Huset som vi brukade vara i. Det var mycket liv och rörelse där men i dag är det nedbränt. Det var vanligare att kompisarna som bodde runt omkring i villaom-rådena kom till Backa Röd än att vi var hos dem.

27

Bild: Komprimatorstationen som 1986 blev moppekällare och fixarverk-stad Kriminalitet? Den kriminalitet man i dag pratar om skiljer sig mycket från tidigare. Förr var det lättare med slagsmål, lättare droger, alkoholmissbruk och någon enstaka misshandel. Idag ser det annorlunda ut men ändå finns en viss trygghet kvar. Det var tryggt att bo och växa upp i Backa Röd. Tryggheten har alltid funnits då man framförallt som barn och ung kände till de som bodde i området. Man lekte tillsammans och umgicks på gårdarna. Dessutom var respekten för auktoriteter större förr. Man lyssnade på ett annat sätt. I dag verkar det vara annorlunda. Respekten för till exempel polisen är mindre. Men jag tror inte att det är mer kriminali-tet här än på andra ställen. Den syns mer. Mycket är nog medias fel.

28

Foto: Kirsi Nikkanen

Invånarna Mycket handlar nog om rädslan för det nya. Så var det till exempel när flyktingarna och arbetskraftsinvandrarna kom. Många placerades i Backa Röd eftersom det fanns plats. En gård kallades turkgården för där bodde det många människor från Turkiet. Hyresvärden Göteborgshem, som Bostads AB Poseidon hette innan 1985, var en hygglig hyresvärd och har med åren blivit mycket bättre och mer tillmötesgående mot oss boende. I dag ställer de upp. Både hus- och miljövärdarna är vänliga och hjälpsamma och snabba med att åtgärda fel och brister, både i lägenheterna och ute på gårdarna.

29

30

Nakna sanningar luffar runt i våra kvarter! De gapskrattar på våra gråa gator

De gapskrattar på våra öppna gårdar

Ingen kan bedra våra nakna sanningar! inte de köpta tankarna, inte de giriga fickorna

Nakna sanningar gråter i tystnaden, i våra brännässlors skuggors skogar,

i våra barns fuktiga kojor Hallå där!

Nakna sanningar luffar inte på Selma Lagerlöfs torgets morgon,

i journalisternas Odokumentära dokumentärer i pensionärernas gäspande kommentarer Ser du inte Selmas förvånande leende?

Hallå där!

Nakna sanningar röker hasch i smyg, dricker brännvin i smyg,

kissa på socialförvaltningens väggar i smyg och rapar på sanningens bedragare

Hallå där!

Nakna sanningar klär sig aldrig med svarta lögner på våra gator

De skrattar åt politikernas luriga lögner De fnissar åt politikernas somnande tankar

Homeira Tari,

31

Husen Bodog Kallay

Backa Röd är lika stort till sin utbredning som området mellan Centralen och Fiskekyrka eller som Gamla stan i Stockholm, och är ett av miljonprogrammets renodlade bostadsområden.

Området består av hyreshus i tre olika utföranden. Låghus, skivhus och punkt-hus. Låghusen ligger i yttre kanten och formar gårdar med ena sidan öppen mot de gemensamma gångstråken. Punkt- och skivhusen har en friare placering i om-rådets inre delar. Husen är byggda med en lång driven elementteknik. Det finns ett begränsat antal element men genom kombinationsmöjligheter kan variationer i planlösningar och fasader uppnås. Nästan hälften av lägenheterna är två rum och kök.

Låghusen på Markurellgatan och Baron Rogers gata har under ett antal år rustats upp till mer eller mindre nya bostäder. Lägenheterna har invändigt fått nya golv, nya tapeter, moderna kök, kaklade badrum med mera. Själva husen har fått nya stammar, nya elsystem, ny fasadfärg, renoverade och omgjorda portuppgångar med mera. Dessutom finns miljöhus, där i stort sett allt i dag kan återvinnas.

Lågenergiprojekt

Poseidon är bland de första i landet med att bygga om ett befintligt bostadshus till ett lågenergihus. Ett pilotprojekt har startats på Katjas gata 119, ett hus som rymmer 16 lägenheter. Till projektet är en expertgrupp från Chalmers och Lunds tekniska högskolor kopplade. Syftet med projektet är att pröva förutsättningarna för att sänka energiförbrukningen i de nu relativt energikrävande fastigheterna. Åtgärder som genomförs är bland annat tilläggsisolering av väggar, tak och grund, fönsterbyte och installation av nytt ventilationssystem samt borttagning av det befintliga uppvärmningssystemet. Andra åtgärder som minskar energiför-brukningen är snålspolande toaletter och blandare, varmvattencirkulation till var-je lägenhet samt energisnåla vitvaror.

32

Gårdsbild låghus på Baron Rogers gata Foto: Lars Mongs

Punkthus på Jacobs gata

Höghus på Baron Rogers gata

33

34

Lite kunskap om våra hus, för den vetgirige.

Bodog Kallay

På stabil grund, husen är byggda på pålad grund. Det betyder att man slog ner betongpålar genom leran ner till berggrunden, 60 meter på sina håll och där berget kommer i dager, göts väl tilltagna plintar. Sedan göt man grunden på plats ovanpå dem. Grunden bildar också ett så kallat kul-vertsystem som ger plats åt ledningar för el, tele, avlopp, vatten, värme osv.

Skivhus kallas våra hus eftersom ytterväggar och väggar mellan lägenheterna är optimalt armerade betongskivor. Lämplig utformning vid skarvarna som är tätade med fog-massa. Skivorna är prefabricerade i fabrik på Hisingen, på ytterväggar klädda med frilagd sjösten eller marmorkross som ger en fin effekt, innerväggar klädda med tapet.

I området finns ca 18 olika typer av lägenheter, 1-or, 2-o,.3-or och 4-or dock inga spegelvända utan motstående lägen-heter är vridna i 90 resp.180 grader. Samtliga lägenheter har balkong vardagsrum några enstaka i köket och på bot-tenplan är originalbalkongerna är lite större.

35

Ventilation är av meka-nisk frånluft, som inne-bär att luftombytet sköts av fläkt som är placerad på vind.

Värmen ombesörjs av värmeelement, kall- och varmvatten via ledningar.

Taket är isolerat, ovanpå täkt med underhållsfri tjärpapp.

En lunga ovanför Backa Röd Bakom näridrottsplatsen, ovanför Markurellgatan och Baron Rogers gata, vilar ett naturområde. På gångstigarna och i

motionsslingorna, samsas joggare, hundägare och söndagsflanerare. För här finns plats för alla. Den blandade löv‐ och barrskogen är en lunga för en stressad värld och bara något tiotal meter in i skogen tystnar bruset och för ett ögonblick kan själen få stillhet och ro. Bland träden går det även att skymta rådjur, älg,

harar, kaniner och till och från räven som smyger på matjakt efter möss. Även rovfåglar brukar göra en lov över skogen. Här brukar barnen leka och skolornas gymnastiklektioner läggs inte sällan här under de varma årstiderna med konditionsträning och orientering.

36

Så finns gläntan. Den där de som söker lek eller vila finner sitt lystmäte!

37

38

En Röd Sommar Natts Dröm

Där, där alla husen e röda tårar Och jag, e en svart figur, söstra mi. Och du som var min bror en gång Tog ett fast tag om mina händer. Kall och hård, det silverfärgade skalar Bort mitt skin mitt skal mitt skydd Dom skar genom luften och kött Dom skar genom mina minnen. Dom skar bort allt som inte var rött.

Och så så växte jag ur teglet, röd, vingar, mördare, knivar å kärlek, ut ur svek. Jag kom ut ur teglet — en liten svart figur i alla speglar.

Där, när det droppar kallt om natten Nerför min tunga, denna stupränna klistrad på det röda teglet, fortfarande i denna motor i denna glas-himmel som trycker längs med stadens gräns, Backa, backa backa backa tillbaks ut ur tid å rum ut å in in i dröm...

—Alexandre Valencia Rodallec

Minnen Tankar och minnen från deltagare i gruppen och fancluben Hisings Backa på Facebook.

”Kan berätta att jag flyttade till Backa 1970, då till Markurell-gatan 27 och började första klass i Brudbergsskolan. Året efter fick vi byta skola. Då var Erikslundsskolan klar. Fattar du vad fint det var då! Hela världen var grå och skolan gul! Allt i Backa var grått på den tiden utom Blå staden men man tyckte ändå att det var fint. Hela lägenheten var grå, inte en enda skiftning i kulören. Men det var ju 70-tal. Det dröjde inte länge förrän vi hade mörkgula tapeter och orangea lampor osv. Och så hade vi Gula Huset - kanonställe med byggleken. Där byggde vi hus och jag lovar det var hus! Det fanns ett höghus som var tre våningar högt, sen fanns det ett som vi kallade snetaket. Det var två våningar högt. Herre gud, det var tider! Kanonställe att vara på med brudar och allt man nu hittade på. Men som sagt, åren gick och man började hänga på torget och sen ockuperade vi ett hus vid Backa Västergård. Vi hade hjälp av en legend som hette Adamsson. Han hade hjälpt många knuttar med sina hus och han försökta hjälpa oss men det blev bara pannkaka av allt. På den tiden stred man mellan gatorna, Baron Rogers gata mot Wadköping eller Markurell mot nån annan. Man pucklade på varandra med påkar och kastade sten, livsfarligt. Så tände man eld på skogen med jämna mellanrum… Det går ju att berätta i dag för det var väldigt länge sedan…”

39

Det gröna Backa Röd

40

41

42

43

Azaleaparken och gårdarna

Redan när området byggdes hade man gemenskapen och sällskapet i åtanke. Låghusen skapades kring gårdarna, vilka fortfarande spelar en central roll för Backa Röd och som är ett slags signum för området. Under årens lopp har gårdarna utvecklats och förändrats, dels för att passa de boende bättre men även för att skapa trevligare och mer gemytliga miljöer. De har öppnats upp och förbättrats. Från Värdens Park i södra Backa Röd till Azaleadalen i norr, i början av Markurellgatan, lever de lummiga innegårdarna och de stora planteringarna.

Tillsammans med detta har Poseidon även skapat ett gestaltningspro-gram för den utvändiga miljön. Vandra genom området och upplev de spektakulära ljussättningarna som förändras med årstiderna. Vissa skogsområden är belysta, liksom klippor och på Markurellgatan finns även belysning som på vintern lyser blått som ett rinnande vatten och på sommaren är ett enda planterat vattenfall (se första bilden i det här avsnittet)!

Idag lever naturen i Backa Röd året runt med skiftande planteringar, där blommorna lyser och doftar om våren och sommaren, och där buskar och träd överraskar om hösten och vintern. Som naturen en gång levde innan området byggdes, det som en gång kallades Hisingens trädgård. Ta gärna en promenad och upplev det själv.


Gula huset innan det brändes ner ”Jag gick allra först på Brudbergsskolan i ettan och tvåan. Gick på Erikslund från ‐72 (tror jag!) till ‐76, på låg‐ och mellanstadiet. Minns inte mycket av själva undervisningen utan mest lärarna! Hade bl a Kerstin Fabiansson som klassföreståndare. Kom inte hon "upp sig lite" som politiker eller nåt? Hon blev nog rektor först... Kommer i håg att vi hade flera olika lärare i idrott (eller gymnastik som det väl hette då?). En var Peter som var väldigt sträng, särskilt

44

45

mot killarna! Orättvist! En annan lärare vi hade i idrott var Stellan, som hade varit duktig på elitnivå tror jag. Som klassföreståndare på mellanstadiet hade vi en Kerstin som var alldeles för snäll för vår klass! Vi blev hembjudna till hennes fina hus i Långedrag, tror jag att det var, där hon hade interntelefoner i varje rum! Imponerande för oss Backabarn! En del av eleverna höll på att riva huset! Stackars henne! Gunnar var en lärare som kom efter henne. En rätt udda kuf med lila(!) manchesterkostym! Och som jag tidigare nämnt, på Hi‐sings‐Backa‐sidan, Inga som var syslöjdslärare och fruktansvärt arg och sur! Hon gillade nog inte mig i alla fall för jag var rätt obildbar när det gällde att sy och sådant! Jag blev inte bättre av att få ut‐skällningar för att jag stickade för hårt eller trädde maskinen fel i alla fall! På högstadiet gick jag på Skälltorpsskolan och hade Matti som klass‐föreståndare. Han var riktigt bra! Han var mänsklig, rolig och hade en cool inställning till det mesta. Fritiden i Backa kretsade mycket kring Gula huset och att cykla om‐kring och kolla in de stora killarna! I backen bakom Gula huset åkte vi pulka (eller tefat som vi sa på stenåldern!) och miniskidor! För dem som inte vet vad det är så var det korta, breda skidor som man spände på sina skor eller kängor! Rent livsfarligt! När vi blev lite äldre, i högstadieåldern, var vi mycket i det som kallades för "Kå‐ken". Den låg uppe vid Rimmaregatans dagis och var en övergiven, fallfärdig villa. Där försiggick massa saker som föräldrarna inte hade en aning om! Där testades både det ena och det andra för första gången för många! Minns att det fanns sunkiga gamla soffor och ett madrassrum där!! Är uppväxt på Baron Rogers gata, som då ansågs vara "lite bättre" än Wadköpingsgatan, ingen begriper varför! Minns att vi "krigade" mot de andra gatorna! Vi vann ofta, åtminstone vad jag minns!! Jag var själv den lite försiktiga typen och höll mig mest i bakgrunden.”

Den gröna oasen I utkanten av Backa Röd, längst söderut, har hyresvärden Poseidon skapat Värdens park, en levande trädgård och en plats att mötas och umgås på. Den första delen av parken som vetter mot Litteraturgatan, är formad som en ellips med små öar av planteringar där perenner växer och frodas i olika färger. Och hela parken är skyddad av gröna vallar som hindrar vinden att krossa det vackra.

Namnet Värdens park handlar både om hyresvärden och hela världen, eftersom det går att hitta växter från världens alla hörn här, allt ifrån chilensk sydbok till serbisk gran och körsbärsträd från Tibet. Det spelar ingen roll vilken tid på året det är, i parken finns alltid något att vila ögonen på. Under våren kommer vårlökarna och sedan blommar alla körsbärsträd, magnolior och azaleor. När sommaren blomstrar lyser perennerna upp och blommar långt in på hösten, då höstgullriset, oktoberstormhatten och höstfloxen leker.

Den andra parkdelen som fortsätter efter blomsterparken sträcker sig utmed Wadköpingsgatan och är mer anpassad för att umgås i. Temat hav genomsyrar upplevelserna där böljande gräskullar kan ses som havsvågor, liksom den stora valfenan som reser sig genom gräsmattan. Här finns öppna gräsytor där man under sommaren kan finna lekande barn och uppdukade picknickkorgar.

Vid huvudentrén finns exotiska träd som koreans gran och chilensk sydbok. Alla växter finns beskrivna på skyltar runt om i parken.

Vi låter bilderna tala för sig själva!

Foto: Parasoll Fotografagentur AB

46

47

48

49

50

Att påverka sitt bostadsom-råde Hyresgästernas inflytande har alltid varit viktigt och det inte minst i ett så stort område som Backa Röd. Från början hette det Kontaktkommittén som valdes av hyresgästerna i Backa Röd. Denna kommitté arbetade för att tillvarata hyresgäs-ternas intressen i olika frågor. Från början anordnade man olika lokala aktiviteter i området, till exempel studiecirklar, fester, möten, ungdomsverksamhet och påver-kan på hyresvärden. Sedan utvecklades tanken och Kontaktkommittén blev en del av Hyresgästföreningen.

I dag är Hyresgästföreningen fortfarande aktiv i området och det finns tre styrelser, vilket har ändrats under årens lopp. 1987 delades kontaktkommittén upp i Backa Röd Södra respektive Backa Röd Norra, detta för att snabbare kunna lösa de lokala problem eller frågor som uppstod. Och så har det sett ut och gör det även idag.

Redan 1970 valdes den första kontaktkommittén i området. Då, i början av 1970-talet, var hyrans storlek den fråga som kontaktkommittén främst koncentrerade sig på. Kontaktkommittén (KK) ordnade offentliga möten och samlade namnunder-skrifter. När det gäller resultaten av KK:s möda var de mycket marginella. Men det fanns ändå en vilja att komma vidare och så småningom ledde denna vilja fram till de miljöförbättringar som senare genomfördes.

Genom bostadsmöten och andra träffar blev KK varse att hyresgästerna i området krävde en massa olika förbättringar. Det kunde handla om mer varierad lekmiljö, mer grönska, mer färg, cykelrum, fritidslokaler, bättre dränering av gårdarna eller avstängning av obehörig trafik. Detta var omkring 1977 – 1978. Till slut, efter ytterligare namninsamlingar och stora opinionsmöten samt olika förhandlingar, beslutade dåvarande Göteborgshem att söka bidrag och lån ur den så kallade Ca-millafonden. Villkoren för att man skulle få dessa pengar var dock att hyresgäster-na skulle garanteras ett visst inflytande över planeringen av förbättringarna.

På möten i området utsågs då en grupp hyresgäster som skulle representera hyres-gästerna i de miljögrupper som skulle göra ritningar och förslag till förändringar. När dessa var färdiga hade man en utställning och då kunde alla hyresgäster kom-ma och titta och tycka.

51

På detta sätt organiserades hyresgästerna på ett bättre sätt och snart skulle de lokala hyresgästföreningarna bildas.

I början av 80-talet var det en stor aktivitet i området med olika föreningar. I Back-abladet kunde man läsa om en mängd olika aktiviteter som då var på gång. Det var studiecirklar, jazzbalett, keramik, sömnad, batik och porslinsmålning. Café i Hjal-mar Bergmansstugan, moped & motorverkstad, torsdagsklubben, filmvisning, teater, fotboll, bordtennis och Röda korset som också hade en mängd olika aktivite-ter på gång.

Det var ett intensivt samarbete mellan idrottsklubbar, föreningar och boende i området.

Utöver alla fritidsaktiviteter som Kontaktkommittéerna anordnade, har de boende också hela tiden arbetet med att göra vårt bostadsområde trivsamt för alla. Och det är detta som på ett sätt gör Backa Röd unikt, det ständigt pågående samarbetet mellan hyresvärden Poseidon och de lokala hyresgästföreningarna. Ett samarbete som gjort Backa Röd till det område det är i dag och som fungerar utmärkt med ömsesidiga diskussioner om förbättringar och utveckling.

De lokala hyresgästföreningarna arbetar med aktiviteter för barn, ungdomar, vuxna och äldre och driver en mängd olika verksamheter. Bland annat anordnas påskfi-rande, Backa Röd-dagen, julfest, städdagar och fester av olika slag men även stu-diecirklar. Och vem som helst som är medlem i Hyresgästföreningen får vara med och påverka. De lokala hyresgästföreningarna samarbetar också tätt med hyresvär-den för att lösa konflikter men även för att vara med vid ombyggnader och miljö-förbättrande åtgärder. För den enskilde hyresgästen är viktig.

Ett problem som ständigt varit närvarande är just närvaron av styrelseledamöter. Att ställa upp på frivillig basis är inte alltid så lätt men kampen går vidare.

Under 80-talet bedrevs en rad verksamheter tillsammans med föreningarna i Backa. Bland annat fanns pingisbord i Markurellstugan, där också ungdomsdisco brukade drivas emellanåt. Man träffades i Gula Huset där fritidsassistenterna be-drev verksamhet. Det fanns träningslokaler och teaterverksamhet. Det drevs även en pub under slutet av 80-talet.

I dag ser verksamheten delvis annorlunda ut men själva grundtanken finns kvar, att anordna aktiviteter för de boende i Backa Röd.

Ur Backabladet 1988

52

Det här är vad de lokala hyresgästföreningarna brukar göra un-der året:

Ullaredsresor

2 resor varje år

Påskfirande

När snön smält firas denna på näridrottsplatsen.

Backa Röd-dagen

Ett stort kalas för alla i Backa Röd men även för besökare utifrån!

Backabladet

Sveriges äldsta områdestidning

Utkommer 4 gånger per år

Firade 30 år 2009

53

Fritidsstugorna

Det finns tre stugor i området som de boende kan låna för till exempel dop eller fest. Markurellsstugan, Hjalmar Bergmansstugan och Wadköpingsstugan.

54

Markurellsstugans styrkelyftslokal är numera vävstuga och duschen är förråd.

Hjalmar Bergmansstugan, där caféet numera håller till.

Wadköpingsstugan är en populär feststuga men används också av ungdomar.

55

Lappa, laga och sy nytt

En studiecirkel som funnits i många år där man träffas för att sy

Vävstugan

För alla som gillar att väva.

Café

Cafét finns i Hjalmar Bergmansstugan.

Julfest

Varje år kommer tomten till barnen i Backa Röd. Men självklart får även de vuxna vara med och festa!

56


.” ”Jag vill berätta om mina minnen! Jag gick i Brunnsboskolan och ibland var vi på ett stäl-le som vi kallade Ladan, där finns hopptorn, djur klubbhus som bl a. hade spel, snickar-verkstad, vi gjorde mycket där.”

Nerbrunnet Gula Huset

57

Lekar alla leker Amanda Diktonius Nilsson

Vad kan man göra i Backa Röd? Här är några tips på saker du kan göra! 1. Gunga 2. Gå till gula huset 3. Vara med kompisar 4. Vara på gården 5. Kinagungan 6. Disney‐ jage 7. Gymnastik på gräsmattan 8. Göra ryska posten 10. Abc 12. Spela fotboll 13. Spela basket 14. Göra hinderbanan på gula huset Kinagungan

Det är en stor gunga som det ungefär får plats 5 st på. Den ser ut som en jättestor Kinahatt och finns på näridrottsplatsens lekplats. Här finns också mängder av andra roliga gungor och klätterställningar som funkar jättebra både på sommaren och på vintern.

58

Bilder: Idrott & Förening, Göteborgs stad

Disneyjage

Disney‐jage är en lek som man kan vara hur många som helst på. Man väljer en som ska jaga och de andra som inte jagar ska välja ett Disney djur som de vill vara, t.e.x Musse Pigg. Om man blir jagad och vill gå till fritt så säger man bara sitt namn som t.e.x. Musse Pigg och då kan inte den som jagar ta dig men du får bara säga ditt namn tre gånger ‐ sen kan du inte ha fritt.

Gymnastik!

Om du har tråkigt en dag när inte någon kompis är hemma kan du ju gå ut och hitta på olika saker att göra, t.e.x. hjula, gå ner i spagat och sånt. Jag och mina kompisar gjorde det och bestämde oss för att starta ett eget cheerleading‐lag och vi har redan haft en uppvisning.

59

60

Bilder: Diktonius och Lars Mongs


”Vi brukade åka skridskor på grusplan nedanför gula huset, det var hur stort som helst... sen pulka och snow-racer på brantabacken och pulkabacken också, man be-hövde inte åka särskilt långt om man skulle bada heller, då åkte man till Kärra eller Lundby badet. Slingan och skogen får man ju inte glömma heller, där kan man plocka svamp och bär, grilla gjorde vi som unga”

61

23

Siffrorna Antal hus i Backa Röd (byggnader) 60 st bostadsdshus

6 st tvättstugor 3 st fritidsstugor 8 st cykelhus 2 st husvärdskontor 5 st parkeringsdäck 5 miljöhus Totalt 89 st (exkl. Jacobs Gata 85-91, och dagiset mellan Blendas Gata och Baron Rogers Gata, som har andra fastighetsägare)

Antal lägenheter, samt olika typer/storlekar/rum

1566 st bostäder 3 st kommersiella lokaler 19 olika typer av planlösningar 1 rok – 112 st 2 rok – 780 st 3 rok – 253 st

4 rok – 421 st Antal boende/hyresgäster (på ett ungefär) 3 000 st

Vanligaste nationaliteterna (kan variera något) Svenskar, turkar, fd jugoslaver, araber och perser

De vanligaste språken som sägs talas i området (kan variera något) Svenska, spanska, arabiska, persiska och serbokroatiska

Antal tvättmaskiner, torktumlare och torkskåp i tvättstugorna 40 st tvättmaskiner 25 st torktumlare 23 st torkskåp Antal lekplatser

Ca 21 st exkl. spontanidrottsplatsen

Antal sandlådor Ca 23 st

24

Vandrandes Bland Rötterför Paul Brunsson (1982-2009)

Dom hänger från himlen nerför dom röda väggarna, spring! spring mannen! Bängen! och all sån skit som vi syssla med. Vi gick, å går, du å ja genom denna underjorden bort mot älven. Pålle ponken, jag blir alltid glad när jag ser dig med ditt smajl. Tack för allt, brors. Alla timmarna i garaget när jag undrade hur fan du aldrig var lika trött som jag, tills jag fatta. Lyfta skrot och världen var rolig i ditt sällskap. Och din underbara familj med blodsliten själ nu. Du är del av oss alla nu Paul. vandrade iväg genom asfalts-rötterna i vårt Backa. Hemma min bror, hemma där vi var barn å kärlek, verkligen var kärlek.

Alexandre V. Rodallec

Ingelore Av Monika Strömberg

Vi flyttade hit till Hjalmar Bergmans gata 14 den 1 januari 1970. Vi var de första som flyttade till denna gården. Tidigare bodde vi i en 1:a i ett landshövdingehus i Majorna, också ägt av dåvarande Göteborgshem.

Hela gården bestod av geggig lera och vi fick balansera på plankor för att gå över den. Som kompensation fick vi en halv månadshyra. Alltid något!

64

om inte

ologers lärdom.

Selma Lagerlöfs torg fanns ej, så närmaste affär var Konsum, numera Netto. Där fanns även telefonkiosk, den enda man kunde använda efterstelefonlinjerna var installerade.

Där Värdens park nu ligger, bestod bara av lera. Vår son som var 5 år då, var vid ett tillfälle där och lekte, och sjönk då ner i leran och fastnade. Hans ömma moder drog upp honom men hans röda gummistövlar blev kvar och är förmodligen där än i denna dag, till framtida arke

Så var det då, och vi bor fortfarande i samma lägenhet, och får vi leva och ha hälsan, så dör vi här också. Tjoflöjt!

65

Backa från mitt Backa! Ser du inte hur kärlekens lilla mun, ropar på vänlighetens vita händer? Ser du inte hur världen ropar efter livet? Backa från mitt Backa! du, fyrtiotalets tänkande! du, reaktionärens planerare! Backa från mitt Backa! du, kulturens prostituerade! du, politikens kränkare! Backa från mitt Backa! Träng inte in världens drömmar i ovisshetens celler! Träng inte in blåa ögons sår, i världens blödande sorg! Backa från mitt Backa! Ser du inte hur Backa är rött

av dina föraktande örfilar?

Backa från mitt Backa! Du, som sprider otrygghetens frö i våra själars rabatter! Du, som gödslar våldet i våra gröna gårdar!

Backa från mitt Backa! Du, som vattnar fientligheten i våra fält! Du, som trampar på våra oöppnade blommor!

Backa från mitt Backa! Ser du inte livets lek på våra gator? Ser du inte Gudens havsblick i Backas röda och gula blommor?

Backa från mitt Backa, Du, med dina bedragna rubriker och bladders afton! Du, med dina försålda tankar!

Backa från mitt Backa, Du, med dina giriga fickor! Du, med dina konservativa regler!

Homeira Tari

Backabladet – Sveriges äldsta områdestidning 1979 skapades det första numret av Backabladet och det har funnits i olika former sedan dess. 2009 fyllde Backabladet 30 år, vilket gör det till Sveriges äldsta områdestidning.

Meningen var, när bladets första nummer utkom, att det skulle innehålla synpunkter och artiklar om Backa Röd-området. Aktiviteter för barn och vuxna, de miljöförbättrande åtgärderna har varit några ämnen som tagits upp.

Från början startades bladet av BRFF, Backa Röds fritidsförening, vilken var en ovanlig organisationsmodell att arbeta efter. De var en sammanslutning av föreningar som fanns i Backa Röd men blev även arbetsgrupper som bestod av hyresgäster med olika intressen och tillsammans gavs bladet ut av dessa.

Så småningom ändrades konstellationerna och Backabladet ges idag ut av en redaktion bestående av ledamöter i de lokala hyresgästföreningarna i Backa Röd.

66

En historisk tillbakablick

Backabladet utkom första gången i oktober 1979. Upplagan var då 1 700 exemplar och handlade då om de miljöförbättrande åtgärderna som gjordes i Backa Röd. Antalet sidor blev sex till antalet och ett löst blad med ”Föreningsnytt”. Tidningen översattes även till finska. Ett extranummer som handlade om fritidsstugorna översattes till spanska. Därefter har den översatts till olika språk när det funnits boende som velat hjälpa till.

67

tidningen. Dessutom skickades exemplar t

Alltsedan första numret gavs ut har tidningen utkommit med ca fyra nummer per

Syftet med Backabladet var från början att

Till en början utfördes mycket av jobbet

Alla hushåll i Backa Röd fick ill socialbyrån, biblioteket, Göteborgs

informationscentral och kommundelsrådet. Kostnaden uppgick då till 1 500 kr.

år.

sprida information om vad som händer i området och skulle vara ett språkrör för hyresgästerna. Man ville öka ”vi-känslan” och gemenskapen i området och engagemanget och känslan för närmiljön.

som att samla in material, tryckning etc av projektpersonalen. De hade tillgång till en lokal i området. Efterhand förändrades redaktionens sammansättning. 1980 bestod redaktionen av sex boende och en bibliotekarie från Backa bibliotek men sedan 1981 är det endast boende i Backa Röd som arbetar med tidningen.

68

mittén och numera Hyresgästföreningen.

r på det traditionella sättet, det vill säga texterna

dag görs Backabladet helt

er träffas regelbundet

r

Från början hette det Kontaktkom

Backabladet gjordes under många å

skrevs på skrivmaskin, texter och bilder klipptes ut och klistrades på papper som sedan antingen kopierades upp eller sattes på tryckplåtar.

I digitalt.

4 personför att diskutera innehåll och utformning av Backabladet men naturligtvis söker de nya människor med friska idéer omhur de ska kunna utveckla och göra Sveriges äldsta områdestidning ännu bättre ochlåta den leva vidare i många åtill!

Så här skrev Bibbi Leykauff på Hyresgästföreningen Västra Sverige för 10 år sedan, då Backabladet fyllde 20…

69

Det första numret av Backabladet utkom i oktober 1979 och såg ut så här:

70

Folklivet Det är så lätt att bara passera Backa Röd, trots dess storlek. Ett antal byggnader med vita, gröna, gula, bruna och grå fasader. Men tro det eller ej, det bor människor här, flera tusen!

Och trots bilden av anonymitet och ensamhet är detta något man själv väljer, och framför allt en bild som inte på långan väg stämmer med verkligheten.

Det är inte bara på gårdarna de boende umgås. Så mycket mer sker. Hyresvärden skapar trivsel men också de lokala hyresgästförening-arna. Sedan 70-talet har kontaktkommittéerna och sedermera Hyres-gästföreningen varit aktiv och skapat trivsel för de boende, inte säl-lan tillsammans med hyresvärden. Under senare år har även gårdsfö-reningar börjat bildas, allt för att öka trivseln och hyresgästengage-manget i området. För vill man umgås finns alla möjligheter.

71

Påskfirande

När hösten anländer till Backa Röd samlar miljövärdarna ihop de löv och det sly som samlats efter sommaren. När sedan julen passerat, och mängder av julgranar och jultallar lämnas av de boende, läggs allt på en stor hög uppe vid näridrottsplatsen. Sedan många år till-baks firas här påsken, som arrangeras av Bostads AB Poseidon och Hyresgästföreningen. Varje påskafton samlas en tapper skara boende för att njuta av värmen som brasan skapar, och för att umgås till-sammans över kaffe, korv, lotterier och fyrverkerier. En tradition som säkert kommer att fortsätta i många år till.

72

Julfirande

Kring lucia samlas många boende för att lyssna på julmusik och njuta av julmaten som serveras i en av Hyresgästförening-ens stugor i området. Varje år delas julklappar ut till barnen och stämningen brukar ligga på topp.

73

Backa Röd-dagen

En av de stora händelserna varje år i Backa Röd är Backa Röd-dagen, en tradition som firats sedan 80-talet och som oftast går av stapeln i maj månad. Bostads AB Poseidon och Hyresgäst-föreningen ordnar varje år en festdag med karuseller, hopp-borgar, lotterier, servering, ponnyridning och annat som får de boende i området att tina upp efter vintern. Ett evenemang som brukar locka många människor, även andra Backabor.

74

Spökligan är ett återkommande evenemang på Backa Röd-dagen!

75

76

Löksättardagar och städdagar

Visst finns en gemenskap och en omsorg om det område vi bor i. Gårdarna har till sitt utseende förändrats och utvecklats enormt sedan den första arkitekten fick rita planteringarna. När Camillapengarna delades ut var de boende med och påverkade, vilket de fått vara alltsedan dess. Gårdarna har blivit oaser för stressade storstadssjälar, platser för njutning och avkoppling men även för lek och fest. Varje år samlas de boende på går-darna för att städa upp och sätta lökar. Och resultaten är till glädje för alla.

Löksättardag 1991

77

Städdag 1986 Källa: Backabladet

78

Grillfester och andra fester

Det är här som anonymitetsför-

domarna till viss del dör. Visst finns här männi-skor som vill leva sina lev i fred och enskildhet – och det alternativet finns – men många vill ändå umgås och därför anordnas med jämna mellanrum grillfester och andra gårdsfester. Ibland är dessa

självanordnade och i andra fall är hyresvärden eller

Hyresgästföreningen med och hjälper till. För ingen som inte vill behöver känna sig utanför eller ensam, trots att de bor i ett av stans största bostadsområden.

Sedan 1991 anordnar man på Hjalmar Bergmans gata kräftfest när hösten kommer krypande till Backa Röd. Det är en populär tillställ-ning som lockar stora mängder besökare varje år.

79

Ullaredsresor

Två gånger om året samlas en grupp shoppingvilliga nere vid Hjal-mars pizzeria för att tillsammans åka buss till Ullared. Under en heldag ägnar vi oss åt att handla billiga kläder och prylar, som blir till både julklappar och presenter men även saker till lägenheterna och oss själva.

80

Kulturresor

Intresset för kultur finns här. Varje sensommar, innan stormarna och regnen kastar sig över Västsverige, njuter de som vill av en resa till ett kulturmål. Tillsammans åker vi buss någonstans, och ibland kom-bineras detta med en båtresa, till ett bestämt mål. Resorna till och från brukar vara minst lika underhållande som själva resmålet.

2003 Gränna, Visingsö 2004 Strömstad, Koster 2005 Glasriket, Småland 2006 Linnés Råshult, Småland 2007 Dalslands kanal 2008 Baldersnäs, Dalsland 2009 Åhus, Skåne

81

Caféverksamheten

Av Sonja

Kaféet i Backa Röd heter ”Hjalmar Bergman”. Det startades 2007. Innan dess har det funnits barnverksamhet och pyssel i stugan i åtta år. Även under 80-talet drevs caféverksamhet i stugan men denna lades senare ner för att återupptas på 200-talet. Susanne och Elisabeth kom med idén om kafé. Det fanns fler intres-serade så man bildade en gårdsförening. Barnverksamheten pågår fortfarande. Susanne, som du alltid möter i kaféet, är självlärd inom yrket. Egentligen är hon biltillbehörsförsäljare. En annan tjej du ofta möter i kaféet är Heidi. Hon bakar mycket goda kakor bl.a. Tjejerna ville ha en hobbyverksamhet som inte är så betungande. Och då passade den lilla kaféverksamheten bra. Det måste vara en trevlig hobby att se så nöjda människor omkring sig. ”Man träffar nya vänner, nöjda kunder som berättar för sina vän-ner”, säger Susanne. Populärast är frukostbuffén till ett facilt pris. Sedan kommer baguet-terna och alla goda hembakade kakor. Det har kommit ”nytt” folk senaste tiden och det ser kafégruppen som mycket positivt. Kaféet har varit öppet hela sommaren, tisdagar, onsdagar och tors-dagar. Susanne har bott i Backa i 14 år och är nöjd med sitt boende. Hon är ledamot i Hyresgästföreningens styrelse och har flera hobbies: smycketillverkning, de coupage, pysslar och bakar. Susanne och Heidi ser fram emot att kaféet får fortsätta i den lugna och trevliga atmosfär som nu råder och hälsar alla ”gamla” som nya kunder välkomna.

82

Näridrottsplatsen Mitt i Backa Röd finns näridrottsplatsen, där den tidigare parkleken låg. Den totala ytan är 22 000 kvadratmeter och är en naturlig sam-lingsplats för en mängd olika evenemang och lekar. Här brinner till exempel påskbrasan på våren och Backa Röd-dagen som är den stora händelsen i området varje år brukar fylla upp ängarna och gruspla-nerna framåt sommaren. Området invigdes den 14 september 2004 av Göran Johansson, dåva-rande ordförande i Göteborgs Kommunstyrelse. Han kände sig glad när han såg den fina anläggningen, sa han. ”Här har ni det fint!” Invigningen startade klockan 13.00 och ca 180 personer i alla åldrar mumsade korv, läsk och sorlade i fint men lite blåsigt väder. Lennart Orstadius, dåvarande ordförande i SDN Backa, hälsade alla välkomna. Brunnsboskolans musikklasser underhöll med skönsång och Erikslundsskolans B-Kidz-breakdansare uppträdde. Berith Nordmark

83

Året runt, dygnet runt är platsen öppen för lek.

• Lekplats med piratskepp Zanzibar, gungor och sandlåda. • Frisbeegolfbana • Bouleplan • Hinderbana • Klättervägg • Streetbasketplan • Roadtennisplan • Olika spel målade på asfalt • Tennisplan med streetbasketkorgar. Planen brukar även

spolas till isbana när det är kallt. • Hoppgrop till både tresteg och längdhopp • Bollbinge med konstgräs och målburar på längden och tvä-

ren till fotboll, handboll, volleyboll eller basket. • 2 grillplatser • Pulkabacke • Dansbana (brann i november 2009) • Gräsmatta till lek och picknick • Samlingsplatser

Projektet är ett samverkansprojekt mellan idrotts- och föreningsför-valtningen, park- och naturförvaltningen, lokalförsörjningsförvalt-ningen, Bostads AB Poseidon, stadsdelsförvaltningen Backa och Hyresgästföreningen.

84

85

86

Dansbanan

Våren 1987 beslutade Fritid Backa att avsätta pengar till en dansbana vid Gula Huset, under förutsättning att frivilliga i området ställde upp med arbetskraft. Efter en del diskussioner beslutades att Fritids underhållavdelning skulle göra schakt-ningsjobbet och gjuta stolparna till dansbanan. Tiden gick och ingenting hände. Fritid Backa gjorde åtskilliga påstötningar och till slut anlitade man en byggfirma istället. Två veckor före invigningen, som var beslutad att äga rum den 16 maj (på Backadagen), satte arbetet igång. Men det gick trögt, så först en vecka före invigningen kunde snickarna, som bestod av frivilliga från Backa Röd, sätta igång. Och de arbetade nästan dygnet runt då de hade bestämt sig för att bli klara till invig-ningen.

Och de lyckades!

Den 16 maj kunde dansbanan invigas av Fritidsdistriktsnämn-dens ordförande Ove Nilsson och Backadagen kunde genom-föras.

Och sedan den dagen har dansbanan använts både som just dansbana men även som scen under olika firanden. Under Backa Röd-dagen har den använts som scen och både kända och okända artister har uppträtt på den.

Men så tog sagan slut. Natten mellan den 15 och 16 november 2009 brände någon ner dansbanan och framtiden är oviss för fortsatt glädje när det gäller denna. Så många minnen som gick upp i rök på grund av någons illvilja.

87

Ur Backabladet 1990

88

89

90

Nyinflyttad i ”Grå staden” på 70-talet

Ett möte med Eva och Dennis

Det rådde bostadsbrist i Göteborg på 70-talet men när miljonprogrammet bygg-des blev det gott om bostäder, även i Backa.

Det som lockade var det nya och fräscha. Bostädernas standard blev förhållande-vis hög och utomhusmiljön och lägenheterna var moderna och trevliga. Det som fick människor att flytta till Backa Röd var det centrala läget till stan och att det fanns gott om grönområden. Närheten till naturen blev ett signum för området. Kyl och frys var högre standard än man tidigare varit van vid, liksom de fina badrummen. En 4:a kostade 745 kr/mån i höghuset. Hyran skulle på den tiden vara högst 1/3 av lönen. Då ingick dessutom elen i hyran.

Då var Selma Lagerlöfs torg mer levande än det är idag. En mängd kulturaktivi-teter bedrevs i kulturhuset. Dessutom fanns Tempo, som hade ett helhetsutbud av produkter.

På 80-talet flyttade många chilenare till området, vilket skapade en god stäm-ning. Dessa var tillmötesgående och trevliga. Senare upplevdes en mer social ut-slagning, alkoholism och främlingsfientlighet. Många menar på att det berodde på att fler olika nationaliteter samlades i samma område.

Ett stort antal aktiviteter bedrevs i området på 80-talet. Caféet som efter många års uppehåll, åter startades 2007, inledde sin verksamhet i februari 1981 och hade öppet varje onsdag. Verksamheten finansierades med loppis.

I Markurellstugan bedrevs en framgångsrik bordtennisverksamhet under 4 års tid för både tjejer och killar. Även disco anordnades.

Det var ett relativt anonymt liv i höghusen. Hustypen avgör mycket hur kontak-ten med grannar blir. I låghusen med sina gårdar blev de sociala kontakterna bättre, då man höll koll på vilka som bodde i samma trappuppgång. I höghusen åkte man hiss och såg sällan sina grannar.

Kriminalitet och problem? Backa Röd var ett tillfällighetsboende och är i viss mån det fortfarande. Man lever i det och ser det på ett annat sätt än när man be-traktar området utifrån. Hyresvärden har alltid tagit tag i saker och ställt upp. De månar både om boende och miljön.

Ballonguppstigning på Backadagen 1981 (Foto: Eva Lunnan)

91

Det är inte människor-na som skapar ett getto Ett möte med Driss Morabet Driss Morabet glömmer aldrig septemberluften i Backa Röd. Den kalla luft som mötte honom första gången han kom till Katjas gata 129 i början på 1970-talet. Den luften finns fortfarande kvar, berättar han, trots att så mycket förändrats sedan dess. Det var en annan lugnare stämning då. Krigen var för långt bort. Det fanns inte så mycket krigstraumatiska människor i Sverige. Och som nyinflyttad upplevde han sig välkommen. Folk knackade på dörren och ville ut och leka. Det var ett gemytligt välkomnande, trots vissa språkförbistringar. Driss pratade spanska och franska. De andra bar-nen talade sina språk. Där fanns turkar, jugoslaver, italienare, finnar, de allra flesta arbetskraftsinvandrare. Ändå gick det att göra sig för-stådd och komma in i gemenskapen. Kompisandan var stor. Man byggde kojor vid Gula Huset tillsammans med fritidsledarna. Den första cykeln är också ett minne som aldrig lämnar Driss Mora-bet. Visst fanns problem men det var ändå lugnare då. Man skulle akta sig för vissa killar, annars kunde man råka illa ut men var man kom-pis med dem var det lugnt. När Alice Cooper, Slade och Gary Glitter var som hetast umgicks ungdomarna i Backa Röd på kulturhuset, man dansade och stajlade med mopederna vid Texaco-macken och grillen. Själv körde Driss en Piaggio. Lukten av varmkorv vid Hjalmars grill kan ibland fortfaran-de göra sig påmind, tillsammans med septemberluften, när Driss tänker tillbaka. Driss Morabet har alltid känt sig trygg i Backa. Han menar att det inte är människorna som skapar ett getto. Det är hur man placerar dem och vilka krav man ställer på dem från samhällets sida. Att

92

placera människor från så många olika miljöer och bakgrund på ett ställe skapar små ”China Towns” där man bestämt sig för att inte fungera ihop. Därför ser han positivt på Poseidons satsningar med praktikplatser. Det behövs inte mycket för att förbättra situationen. Han säger att vi inte har något annat än ungdomar att satsa på och ett lärlingssystem ger en säker inkomst. Brott ger det inte. I dag ser han ett utökat klassamhälle. Man väljer att skära ner på allt som är vitaminrikt för ungdomar, i stället utökas antalet häktesplatser och ungdomsvårdsplatser, som om de byggde för en dyster framtid, i stället för att arbeta för att förbättra situationen. När man startar verksamheter för ungdomar men sedan lägger ner dem kort därefter, bidrar inte till en bättre ungdomssituation, menar Driss som själv har varit med och startat många verksamheter under åren, bland annat projektet Kul med Gul, och Team Dream. När man lade ner verksamheterna förlorade man många av de ungdomar som kommit på rätt köl igen och det blev kollisionskurs. I dag har det börjat lugna ner sig. Backa är en relativt lugn stadsdel. Frågan är hur länge det håller. Men ger man ungdomarna en chans kommer det att ordna sig.

93

macken

Och lukten av september är fortfarande den samma som första gång-en Driss kom till Backa Röd.

Bild: Resternaav den gamlaTexaco-

Berith Av Berith Nordmark – Vänd på kronan innan du ger ut den, sa alltid min mormor. D.v.s. behöver du verkligen ”det där” eller vad får jag för min krona?

Senare i livet som villaägare hade jag nytta av det kloka rådet. Då rasslade pengar och papper genom mina händer Jag hade koll på mina kronor. Ännu senare, som hyrande, funderade jag över vad mina 2 200 kronor i hyra varje månad gick till (1987, 69 kvm, 3 rum). Inga uppgifter från min hyresvärd kom in i brevinkastet. Vart gick mina pengar? Hur stor procent tog el, vatten, trappstädning, reparationer, gemensamma utrymmet o.s.v.? När jag i pressen såg att hyresvärden sponsrade världsomseglingar medan hyran höjdes med nära 400 kronor gick jag med som aktiv i områdets lokala hyresgäst-förening. Ett 20 år långt förhållande hade inletts.

Jag är ledamot i den lokala hyresgästföreningen, norra gruppen, här i Backa Röd och har uppgift som sekreterare, ansvarig för syträffar tisdagar 9.00 – 12.00 samt driver en vävcirkel i Markurellstugan; utöver det är jag lokalansvarig för styrelsens möteslokal.

Jag trivs verkligen här i området – hur många får bo intill en park som vi gör här? Grannar har flyttat flera gånger om i uppgången i mitt höghus, nya har tillkommit men jag kan inte säga annat än att jag hela tiden haft goda grannar. Med det menar jag frånvaron av oväsen, jag känner just ingen men vi byter alltid några ord – mitt svalelag och grannarna ovanpå är nog de raraste som finns!

Just nu pågår en stor renovering av vårt område och vi i höghusen undrar om vi är med i projektet. Portar och uppgångar är nedslitna, likaså gårdarna mellan höghusen – vi är så förväntansfulla.

94

Låghusen är klara och har blivit så fräscha. De ”lyfter” området!

Näridrottsplatsen som invigdes den 14/9 2004 är också ett enormt plus för Backa Röd.

Idag hoppas jag att våra rörstammar i höghusen blir utbytta, att elen inte blinkar när man brygger en kopp kaffe medan tvättmaskinen går i badrummet samt att OM det blir renovering, får balkongen ingla-sad.

95


”Vi hängde på Selma Lagerlöfs torg, det var mycke disco man gick på, eller så spe-lade något band, kommer ihåg när Snowstorm spelade oj vilket drag^^. Ebba Grön var där med. Cykelbanan var en av favoriterna med, helst hålet man körde runt i som en velo-drom.” ”Kommer ihåg när det brann på Konsum. Alla stack dit och fick chips m.m som hade klarat sig i bran-den… Vilka roliga minnen man har från alla år..."Gula huset" m.m..oj,oj MÅNGA år sedan...” ”Pizzerian låg inne i affären ett tag!!! Macken var grym, den var som en riktig mack ska va. Sketna gubbar som jobba där och det luktade olja i hela butiken. Man saknar den tiden ibland!!!”

Kalas När jag fyllde år åt vi mammas pizza som besatta, Daniel åt mest och på Daniels kalas åt jag mest hamburgare Groddammen Jag glömmer aldrig den dagen när Mika hoppade i Groddammen. Där brukade vi fånga grodyngel, salamandrar och grodor. Trollslän-dorna var för snabba för att håvas in.

96

Även i Backa Röd är himlen blå. Även i ett miljonprogram-område bor människor. De ser samma himmel som alla andra. De andas samma luft. Det omdiskuterade och stund-tals kritiserade bostadsområdet Backa Röd i stadsdelen Hisings Backa i Göteborg fyller 40 år 2009. Detta uppmärksammas bland annat genom utgivning-en av denna bok. Det är en bok om historien kring ett av Göteborgs största allmännyttiga bostadsområ-den. Men det är också en bok om ett levande, älskat och ständigt föränderligt område, där människor umgås och trivs. Det är en bok som vill ge en annan bild än den som oftast pulserar i medierna. En äkta bild. Boken ges ut av en projekt-grupp i Backa Röd, tillsam-mans med Hyresgästförening-en och Bostads AB Poseidon.

Documents

Även i Backa Röd är himlen blå