Upload
others
View
10
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Air Liquid Interface System
Max Attergren
Martin Lindwall
Examensarbete TRITA-ITM-EX 2021:356
KTH Industriell teknik och management
Maskinkonstruktion
SE-100 44 STOCKHOLM
Examensarbete TRITA-ITM-EX 2021:356
Max Attergren
Martin Lindwall
Godkänt
Examinator
Stefan Björklund
Handledare
Ulf Olofsson
Uppdragsgivare
Stockholm Universitet
Kontaktperson
Karine Elihn
Sammanfattning
Ett ALI-System används för att undersöka om luftburna nanopartiklar kan vara skadliga för
människliga lungor. Nedan följer en rapport där ett ALI-System byggt i labb anpassas och
förbereds för tillverkning. Tanken är att det skall konstrueras ett mobilt ALI-System som möjliggör
mätningar i fält. Rapporten behandlar i huvudsak vilka komponenter som ingår, utformning av
dessa samt krav och funktion. Systemet som skall konstrueras är komplext och kräver många
delsystem för att klara av mätningar i fält. Delar av dessa system och lösningar på problem
behandlas i rapporten. Huvudområden som behandlas är elektriska system, CAD och ritningar
samt termiska analyser för att möta de krav som ställs. Projektet genererade ett komplett
ritningsunderlag av exponeringsenhet, konceptframtagning för elektriska system samt
dimensionering och analys av uppvärmningskällor. Projektets initiala mål att konstruera ett mobilt
system, frångicks då upphandlingar av komponenter försenades samt att uppdragsgivaren behövde
ritningsunderlag omgående på grund av tillgängligheten av verkstadspersonal under projektets
gång. Trots detta anses projektet lyckat då uppdragsgivaren tillhandhölls det som önskades och
arbetet som gjordes kan ligga till grund för vidareutveckling av ett mobilt system.
Nyckelord: ALI-System, Design, Produktion
BachelorThesis TRITA-ITM-EX 2021:356
Max Attergren
Martin Lindwall
Approved
Examiner
Stefan Björklund
Supervisor
Ulf Olofsson
Commissioner
Stockholm University
Contactperson
Karine Elihn
Abstract
The ALI-System is used to determine the toxicity of airborne nanoparticles to the human lungs.
The following report seeks to describe the process of preparing an ALI-system built in a laboratory,
for use outdoor. The project also involves preparing the existing ALI-system for manufacturing.
The report mainly discusses the ALI-systems components, how these are constructed, demands
and function. The ALI-system is very complex and needs many assisting systems to work. Some
of these systems and problems with current solutions are discussed within this report. The main
focus of the report is electrical systems, CAD and drafts. But also discussed are some thermal
analyses.
The project generated a complete set of drafts of the exposure unit, a concept for all the electrical
components and an evaluation of the heating system. The project departed from its main thesis
since the available time to work on the thesis was cut short since all of the parts were not available
from start, but also since there was a shortage of available workshop workers after June. Despite
this the project could be regarded as successful since the client was happy with the end result.
Keywords: ALI-System, Design, Production
NOMENKLATUR
Beteckningar
Symbol Beskrivning
�̇� Effekt (W)
r Radie (m)
T Temperatur (m)
A Area (m2)
L Längd (m)
K Värmegenomgångskoefficient (W/m2 ∗ K)
λ Värmeledningsförmåga (W/m*K)
𝛼𝑣 Värmeövergångskoefficient varma sidan (W/m2 ∗ K)
𝛼𝑘 Värmeövergångskoefficient kalla sidan (W/m2 ∗ K)
δ Tjocklek (m)
Förkortningar
CAD Computer Aided Design
ALI Air Liquid Interface
RH/T mätare Thermogrometer
SMPS Scanning Mobility Particle Sizer
EU Europeiska unionen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING
ABSTRACT (ENGLISH)
NOMENKLATUR
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INTRODUKTION 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Syfte 1
1.3 Avgränsningar 1
1.4 Metodik 2
1.5 Kravspecifikation 2
2 REFERENSRAM 3
2.1 Beskrivning av ALI-Systemets uppbyggnad__________________________________________3
2.2 Beskrivning av specialkomponenter________________________________________________10
3 GENOMFÖRANDE 11
3.1 Förstudie och introduktion till systemet 11
3.2 Mätningar av befintligt system 11
3.3 3D-modellering av komponenter 12
3.4 Termiska analyser 13
3.5 Analys och konceptframtagning av elektriska system 16
4 RESULTAT 17
4.1 Förstudier 17
4.2 Slutgiltiga CAD modeller 18
4.3 Resultat termiska analyser 19
4.4 Slutgiltigt koncept elektriskt system 19
5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 20
5.1 Diskussion 20
5.2 Slutsatser 21
6 REKOMMENDATIONER OCH FRAMTIDA ARBETE ____________________________________ 22
6.1 Rekommendationer 22
6.2 Framtida arbete 22
7 REFERENSER 23
BILAGA A: Slutgiltiga 2D Ritningar 24
BILAGA B: Matlabkod 51
BILAGA C: Ansys simuleringar 52
BILAGA D: Elschema______________________________________________________________________ 53
1
1 INTRODUKTION
1.1 Bakgrund
I dagens samhälle är vi ständigt omgivna av mängder med luftburna nanopartiklar. Dessa kan
uppstå i kontakten mellan dubbdäck och vägbanan, i förbränningsmotorer, i industrier eller
liknande processer. Hur nanopartiklar påverkar kroppen och i synnerhet lungorna, har länge varit
okänt. För att kunna skydda människan från nanopartiklarna måste man veta toxiciteten för
särskilda nanopartiklar, och i vilken grad dessa förekommer. Hur dessa nanopartiklar påverkar
oss har fått intresse av EU. ALI-systemet som finns på Stockholms universitet har valts ut för att
undersöka detta i flera städer inom EU.
ALI- Air Liquid Interface system är ett system som skall undersöka luftburna nanopartiklars
påverkan på mänskliga lungceller. Det finns idag ett fåtal system i världen och ett av dom står på
Stockholms universitet. ALI-systemet är av komplex natur och utöver exponeringsenheten (där
lungcellerna utsätts för nanopartiklarna), innehåller det mycket kringutrustning. Detta system
skall implementeras i en mobil mätutrustning för att kunna göra mätningar över hela världen.
1.2 Syfte
Projektets mål är att i samspel med beställaren ta fram underlag för vidare tillverkning och bistå
med design och konstruktionslösningar för deras ALI-system. Beställaren har fått i uppdrag att
utföra experiment i olika miljöer och behöver därmed ett mobilt system. Deras ALI-System skall
även användas i flera andra länder i ett gemensamt projekt. Kompletta ritningar av
exponeringssystemet i CAD vilket även gäller 2D ritningar för tillverkning, kopplingsscheman
och en konstruktionslösning för modulsystemet.
1.3 Avgränsningar
Projektet kommer inte behandla justeringar av exponeringsenheten då detta är förbestämt och
testat av beställaren. Produktval för övriga komponenter görs av beställaren i samråd med
rapportförfattarna. Modulens utformning anpassas efter dessa produktval
2
1.4 Metodik
Med avseende på projektets mål sker arbetet i stor utsträckning i CAD. För att få skapa så bra
ritningar som möjligt sker flera möten med uppdragsgivaren på deras labb där mätningar av det
befintliga systemet, och dialog om olika lösningar sker. Även simuleringar i ANSYS och
tillämpning av termodynamiska modeller kommer att behandlas. Flera andra ingenjörsmässiga
tillämpningar kommer att ske för att tillhandahålla idéer och lösningar för att hjälpa
uppdragsgivaren att välja komponenter, tillverkning och utformning.
Arbetet utför i huvudsakligen i CAD och ritprogram för elektriska kopplingsscheman. Flera
fysiska besök för studier av befintligt system gjordes. Kontinuerlig dialog med uppdragsgivaren
löper genom hela projektet eftersom alla lösningar bör godkännas innan vidare arbete fortsätter.
Konstruktion av modulsystem är inte möjligt förrän systemets ingående komponenter är fullt
bestämda.
1.5 Kravspecifikation
För att skapa ett tydligt mål för projektet och avgränsa det ytterligare så fastställs en
kravspecifikation i samråd med uppdragsgivaren. Kravspecifikationen tar i beaktning klimatet
där systemet i första hand ska användas, vilka platser mätningar kommer att ske (tunnlar,
flygplatser m.m) samt hur komponenternas placering påverkar experimenten.
Kraven på produkten är som följer
1. Rackenheten ska vara portabel till den utsträckning att den ska kunna bäras i trappor.
2. Värmetillförsel ska finnas för experiment i kalla förhållanden (ner till 10℃).
3. En del komponenter i racket ska vara lättåtkomliga för att underlätta experimenten. Alla
komponenter ska vara lätta att byta vid eventuella defekter.
4. Systemet ska vara lätthanterligt och vara enkelt att sätta i gång.
3
2 REFERENSFRAM
2.1 Beskrivning av ALI-Systemets uppbyggnad
Då ämnet är tämligen outforskat är det svårt att hitta information om liknande projekt. Det
finns ett fåtal egentillverkade ALI-System som används inom forskningen, och ännu färre
kommersiella iterationer. Dessa system har varit till hjälp för att förstå hur ALI-System
fungerar. Den huvudsakliga kunskapen om ALI-Systemet kommer dock från
uppdragsgivaren som är väl insatta i systemet. De har själva varit aktiva i skrivandet av två
artiklar som varit till hjälp för att förstå systemet [2] och [3]. För att kunna ta del av det
arbete som skett samt underlätta förståelse för de problem och lösningar som uppstått krävs
en förståelse för ALI-Systemets uppbyggnad och ingående komponenter.
Nedan följer en genomgång av det befintliga systemet baserad på en dialog med
uppdragsgivaren.
Vid systemets inlopp tas den luft in som skall analyseras. Det kan endera vara från en
partikelgenerator eller direkt ifrån en utomhusmiljö. Luften som äntrat systemet kommer att
passera en RH/T mätare som har till uppgift att logga storheterna luftfuktighet samt temperatur
på den intagna aerosolen. Därefter sker en torkningsprocess, se figur 1,
4
där luftfuktigheten i aerosolen skall sänkas med målpunkt på ca 20%. Detta sker med hjälp av ett
slutet system där ingående komponenter består av två nafion rör, silicagel-torkare, kylspiral,
filter, två critical orifices och en pump.
Det ena nafion röret ser till att torka aerosolen innan dess väg vidare i systemet medan den andra
används för torkning av aerosol som gått ur systemet, innan mätningar görs av
partikelkoncentrationen via SMPS systemet (Scanning Mobility Particle Sizer). Vidare i
systemet passerar aerosolen en radioaktiv laddare vars uppgift är att ge aerosolens partiklar en
känd laddningsfördelning, där det förekommer både negativa och positiva laddningar. (Detta för
att senare kunna påverkas av ett pålagt elektriskt fält). Efter laddaren finns ett inloppsrör där CO2
tillsätts, detta för att lungcellerna skall exponeras av en aerosol som liknar människans naturliga
luft i lungorna. Regleringen av inblandningen av CO2 sker med en regulator vars flöde justeras
med en nålventil. Därefter sker en mätning med en RH/T sensor där torkarens effektivitet och
resultat kan avläsas. Den torkade aerosolen går därefter genom en process för att höja
luftfuktigheten igen. Detta sker på samma sätt som torkningen med ett nafion rör, men med
cirkulerande vatten i den yttre kammaren, förtydligande i figur 2 nedan.
Pump
Kylspiral
Silicagel torkare
Filter
Nafion rör
Aerosol in
Aerosol ut (torkad)
Figur 1, översikt torknnigsprocess
5
Figur 2, översikt fuktningsprocess [1]
Efter aerosolen passerat nafion röret avläses fuktighet och temperatur återigen för att validera att
luftfuktigheten ligger inom det område lungcellerna önskar. Därefter äntrar aerosolen själva
exponeringsenheten. Exponeringsenheten utformas enligt figurer 3 & 4 och funktioner i
exponeringsenheten ses i figur 5.
6
Figur 3, ISO-vy cad
7
Figur 4, översikt komponenter
8
Exponeringsenheten har uppvärmning i aluminiumplattan samt innanför huven. Uppvärmning i
plattan upprätthåller rätt temperatur på den näringslösning som omger lungcellerna,
förtydligande ses i figur 6. Uppvärmningen i huven ser till att det sker ett värmeutbyte mellan
luften i huven och aerosolen som flödar i rören, detta för att lungcellerna inte skall skadas av en
för låg temperatur på inblåsande aerosol.
Figur 6, detaljerad vy inloppsrör och lungceller
Figur 5, funktioner i exponeringsenhet
9
Ovan i figur 6 syns det hur exponeringen av lungcellerna går till. Aerosolen kommer ur
inloppsröret och lungcellerna exponeras av de partiklar som finns i luftlandningen. Cellerna
plockas sedan ur för att undersökas i laboratorium.
För att öka partikeldeponeringen på cellerna finns ett pålagt elektriskt fält som är spänningssatt
upp till 4kV. I och med att aerosolen passerat den radioaktiva partikelladdaren kommer
partiklarna vara laddade, antingen positivt eller negativt. Det elektriska fältet skiftar polaritet
under experimentets gång. Detta innebär att nedre elektroden antar +4kV eller -4kV. Detta är en
viktig funktion för att öka partikeldeponeringen samt att undvika statisk uppbyggnad kring
cellerna som hindra partiklar från att deponera. Utformningen av detta tas upp i kapitel 4.2.
När aerosolen passerat lungcellerna evakueras den genom utsugskanalen som syns i figur 6.
Därefter sker en till mätning av luftfuktighet samt temperatur. En av kanalerna grenas av för att
kunna gå mot referensmätningssystemet (SMPS). Genom att mäta partikelkoncentrationen hos
aerosolen innan exponeringsenheten och efter exponeringsenheten kan dosen cellerna utsatts för
beräknas. Aerosolen passerar sedan ett filter som tar bort partiklar samt en critical orifice som
ger ett givet volymflöde av aerosolen för samtliga utlopp. Filtret är nödvändigt för att undvika att
de små hålen i critical orifices sätts igen. Slutligen sammanfogas de 7 utloppen med varandra i
en manifold vars ena ände är ansluten till den luftpump som driver processen.
10
2.2 Beskrivning av specialkomponenter
Systemet innehåller ett antal komponenter av kemimedicinsk karaktär som behöver förtydligas
för full förståelse. De komponenter detta avser är nafionrör, critical orifice, SMPS,
Silicageltorkare.
Nafionrör:
Ett nafionrör är ett mantlat rör där två olika medier flödar på inner respektive yttersidan om
manteln. I ALI-systemet passerar aerosolen som skall mätas på insidan i de två nafionrören. På
yttersidan används vatten för fuktning och torr luft för torkning. Nafionröret tillåter ett begränsat
utbyte av fuktighet genom manteln, och på så sätt kan det användas för torkning och befuktning
av aerosolen.
Critical orifice:
En critical orifice används för att styra flödet i respektive utloppsrör från exponeringsenheten.
De består av en metalldel som har ett litet hål med toleranser. Eftersom det är ett väldigt litet hål
blir flödesmotståndet stort, vilket blir styrande för flödet i utloppen. Storleken på hålet gör i sin
tur att flödet går att justera genom att använda olika storlek på hålen. Se figur 7 nedan.
Figur 7, exempelbild critical orifice
SMPS:
SMPS är det externa systemet uppdragsgivaren kopplar upp mot ALI-systemet för att
beräkna dosen cellerna bli utsatta för. Det består av en enhet som bestämmer partiklarnas
storlek, samt en enhet som bestämmer partiklarnas antal. Detta gör det möjligt att erhålla
partiklarnas storleksordning.
Silicagel torkare:
Silicagel torkaren är en egenbyggd konstruktion som enkelt förklarat består av ett plaströr
som fylls med silicagel, Genom att låta luft passera genom detta rör kommer fukten i luften
att tas upp av silicagelen. Detta gör i sin tur att torr luft kommer ut på andra sidan torkaren.
Det är denna torra luft som används i kombination med ett nafionrör som gör det möjligt
att torka aerosolen.
11
3 GENOMFÖRANDE
3.1 Förstudier och introduktion till systemet
Projektet inleds med ett antal möten med uppdragsgivaren för att med deras expertis förstå
systemets ingående komponenter och aktuella utformning. Uppdragsgivaren har själv skrivit
vetenskapliga artiklar om systemet och även dessa tillhandahåller viktig kunskap för projektet.
Även en tidsplan upprättas i de tidiga stadierna och en första prioriteringsordning bestäms.
Eftersom uppdragsgivarens system är ett av få i världen är information om befintliga lösningar
sparsam. Därför är dialogen med uppdragsgivaren särskilt viktig för att skapa förståelse om
projektet.
Projektet startar med ett första möte med beställarna, översiktlig plan och introduktion till ämnet.
ALI-System är ett komplext system och kräver viss förståelse för att kunna börja arbeta med.
Därefter skedde ett studiebesök där vi fick en full genomgång av systemet i helhet. Därefter kan
mätningar av exponeringsenhetens komponenter göras för att kunna påbörja ritningar i CAD.
3.2 Mätning av befintligt system
Som underlag för de första ritningarna användes bilder och mätningar av samtliga komponenter.
Uppdragsgivaren har ett komplett system och ett system i delar. Dessa system är skapade för
hand och är inte lika i alla avseenden. Därför väljs de bästa lösningarna från båda ut för att skapa
en så optimal lösning som möjligt. Ett stort arbete går åt till att skruva isär, mäta och studera
komponenterna i systemet. Verktyg som används är linjal, måttband, skjutmått, multimeter och
olika skruvmejslar. Olika idéer på konstruktionslösningar tillhandahålls muntligt åt
uppdragsgivaren för att besluta om bästa lösning.
12
3.3 3D-modellering av komponenter
Nästa steg var att påbörja arbetet med att modellera komponenter i CAD. Det befintliga systemet
är tillverkat för hand och utan ritningar. Vissa mått behövde därför avrundas för att skapa
konsekventa ritningar. Ändringar sker även för att göra systemet mer robust och lätthanterligt
vilket är ett krav från uppdragsgivaren.
Förslag på konstruktionslösningar ses i figur 8, dessa granskades av uppdragsgivaren. T.ex
föreslogs en vingmutter i stället för den befintliga lösningen vilken krävde verktyg. Denna idé
togs väl emot och implementerades. Även ett förslag om att göra spår för huven att sitta i
skissades, men detta förslag fick nedslag eftersom det ökade tillverkningskostnaden. Även en
hållare för de filter som används för referensprover konstruerades. Det var en enkel men
uppskattad design.
Spår
Låsmutter
Figur 8, illustration av förändringar i exponeringsenhet
13
3.4 Termiska analyser
För att undersöka värmebehovet och möjligheten för experiment ned mot 10 grader i
omgivningstemperatur utfördes beräkningar och simuleringar. Uppdragsgivarna förespråkade en
temperatur innanför huven på 37 grader. För att uppnå detta placeras resistorer med flänsar
innanför huven som ger ifrån sig värme till omgivande luft. För att kunna dimensionera
värmarna undersöktes vilken effekt som krävs för att bibehålla en temperatur på 37 grader
innanför huven. Med andra ord beräknades effekten på den förlust som sker i huvens vägg, topp
och botten mot omgivningen. Värmeöverföringen sker i tre steg, till en början genom konvektion
mellan varm luft mot omgivande delars insida. Sedan genom värmeledning från insidan till
utsida, därefter genom konvektion mellan utsidan och omgivande luft. Detta förlopp beskrivs
med hjälp av följande modeller.[4] Förtydligande ses i figur 9 nedan.
Tabell 1, storheter temperaturberäkningar
Figur 9, värmeflöde ur huven
För beräkning av effekten genom toppen och botten användes ekvation 1.
�̇� = 𝑘 ∙ 𝐴 ∙ (𝑇𝑣 − 𝑇𝑘) (1)
Där: 𝑘 =1
(1
𝛼𝑣)+(
1
𝛼𝑘)+(
𝛿
𝜆) (2)
För beräkning av effekten genom det cylindriska skalet användes ekvation 3.
�̇� = 2 ∗ 𝜋 ∗ 𝐿 ∗(𝑇𝑣−𝑇𝑘)1
𝜆∗ln(
𝑟𝑦
𝑟𝑖) (3)
Storhet
Betäckning Enhet
Effekt �̇� W
Total värmegenomgångskoefficient k (W/m2K) Area A (m2) Temperatur T (℃) Värmeövergångskoefficient α (W/m2K) Tjocklek δ (m)
Värmeledningsförmåga λ (W/mK)
Längd (höjd) L (m)
Radie r (m)
14
Beräkningarna som gjordes använde sig av en värmeövergångskoefficient på 5 W/m2K som
gäller för egenkonvektion i luft. Värmeledningsförmågan som användes är för polykarbonat
vilket är 0.20 W/mK. Väggtjockleken för huvens vägg och topp sattes till 4mm, samt 26mm för
botten. Geometriska dimensioner som användes var en höjd på 320mm, innerradie på 98mm
respektive ytterradie på 102mm.
Genom att summera förlusteffekten från huvens vägg, topp och botten kan den erforderliga
uppvärmningseffekten för att upprätthålla 37 grader uppskattas. I detta fall antogs det att huvens
botten är i direktkontakt med omgivande luft vilket inte stämmer överens med verkligheten. Då
den är monterad med o-ringar mot plattan under är det eventuellt en liten luftspalt eller
direktkontakt mellan dem. Det är möjligt att värmeöverföringen som sker i botten inte följer den
matematiska modellen. Detta är dock inte relevant för dimensioneringen då största delen av
värmeöverföringen (98%) sker i huvens cylindriska vägg. Förenklingen höjer snarare än sänker
det beräknade uppvärmningsbehovet vilket är att föredra vid dimensionering.
Sedan var uppdragsgivaren även intresserade av hur aerosolens temperatur påverkades av rören
som värms upp av luften innanför huven. Vi analyserade fall med olika randvillkor där både
temperatur på inkommande aerosol och omgivningstemperaturen varierade. Detta för att ge
uppdragsgivaren möjlighet att utvärdera miljön cellerna kommer uppleva. Därav simulerades ett
flöde i ANYS genom ett rör med längd som motsvarade rören som är innanför huven, se figur 10
nedan. I simuleringen sattes rörets yttre del till konstant temperatur och via simuleringen kunde
temperaturen på aerosolen uppskattas efter att det passerat röret. Aerosolens hastighet
beräknades med hjälp av det konstanta volymflödet på 214ml/min, som ges av de 7 critical
orifices. Hastigheten blir således volymflödet dividerat med rörets innerarea (22,48𝑚𝑚2) vilket
gav en hastighet på 0,1587m/s. Simuleringarna som gjordes tar endast hänsyn till uppvärmning
som sker efter fördelaren. Detta eftersom hastigheten i centrumröret är 7 gånger så stor samt att
sträckan i den tempererade zonen är relativt kort, vilket gör att uppvärmningen blir relativt liten
där gentemot de 7 rören efter fördelaren.
15
Figur 10, aerosolens väg och uppvärmning
Detta var av intresse att undersöka eftersom uppdragsgivarna var intresserade av skillnaden på
temperaturen på aerosolen vid experiment utomhus jämfört med labbmiljö. Beroende på
resultatet av analysen kan temperaturen i huven behöva justeras, alternativ leda till andra
konstruktionsförändring för att upprätthålla en temperatur på aerosolen som icke är skadlig för
cellerna.
16
3.5 Analys och konceptframtagning av elektriska system
Det befintliga systemet bestod av ett flertal separata elektroniska komponenter. Bl.a. två
värmeregleringssystem, högspänningsaggregat med styrning och olika transformatorer. Det
befintliga upplägget var både otympligt och ostrukturerat, vilket inte lämpar sig i ett mobilt
system. Ett system som var kompakt, driftsäkert och användarvänligt efterfrågades av
uppdragsgivaren. Därav gjordes en analys av befintliga komponenter och dess funktioner, samt
en analys av möjliga lösningar.
Ett av problemen var att befintlig utrustning krävde ett flertal separata 230V-anslutningar.
Uppdragsgivaren önskade även en jordfelsbrytare i systemet, detta i kombination med behovet
av olika drivspänningar ledde till att en elcentral med DIN-skena ansågs lämpligt. En elcentral
skulle endast kräva en 230V-anslutning, samt ge möjlighet att samla komponenter på en plats,
vilket förenklar kabeldragning och bidrar till en kompaktare lösning. Tanken var att placera
jordfelsbrytare, automatsäkringar och transformatorer i elcentralen, som i sin tur kan monteras i
ett mobilt system.
En analys av det befintliga högspänningsaggregaten samt växelaggregaten genomfördes, se
bilaga D. Den befintliga styrningen var ett axplock av komponenter som funnits tillgängliga i
verkstaden. Den var i ingen utsträckning optimal. I samråd med uppdragsgivaren undersöktes två
nya koncept. Ett med PLC-styrning och ett med en köpt växlande krets.
17
4 RESULTAT
4.1 Förstudier
Förstudierna behandlade hur ett ALI-System fungerar samt hur liknande lösningar ser ut. Det
tycktes inte existera en produkt som möjliggjorde experiment i fält. Dock fanns det några som
utvecklar liknande system för användning i laboratoriemiljöer. Eftersom exponeringsenheten
redan är given av beställaren tillför andra befintliga system inget i detta projekt. Dock fanns det
utrymme för mindre estetiska och funktionella förändringar, men anpassade efter den befintliga
exponeringsenheten.
Underlaget för förstudierna var som sagt sparsamt. Få artiklar om ALI-system fanns tillgängliga
och den mesta informationen tillhandahölls från uppdragsgivaren själv. Det gemensamma för
alla system på marknaden är att de är konstruerade för drift i labbmiljö.
Det fanns ännu mindre information om kringutrustningen som krävs för att utföra mätningarna.
Det är just dessa som arbetet inriktar sig på. Därför var mycket av förstudien på plats. De system
som krävs för drift dokumenterades och mättes. Förslag på nya komponenter som lämpade sig
bättre för ett portabelt system togs fram i samråd med beställaren.
Till sist beslutades det om att ett ensamt rack skulle bli för tungt och stort. Därmed framtogs ett
förslag med tre separata rackenheter, ett med högspänningsaggregat värme m.m, ett med pumpar
och vattenbad m.m, och slutligen ett med mätutrustning. Detta underlättar transport och
flexibilitet med hur man ställer upp systemet. De olika systemen föreslogs använda
snabbkopplingar mellan de nödvändiga komponenterna för enkel uppställning.
18
Figur 11, Slutgiltig sammanställning
4.2 Slutgiltiga CAD modeller
En verklighetstrogen modell av systemet upprättades. Denna kunde ligga till grund för 2D-
ritningarna, se bilaga A, som i sin tur användes för tillverkningen av systemet. Inga stora
förenklingar behövde göras och uppdragsgivaren godkände de avrundningarna som gjorts i
modellerna. Se figur 11 nedan för resultat.
19
4.3 Resultat termiska analyser
Vid en omgivningstemperatur på 10 grader beräknades den erforderliga effekten för
uppvärmningen av huven till 275W. Detta ligger till grund för val av resistorer samt
drivspänning i uppvärmningssystemet. Matlabkod för beräkningar presenteras i bilaga B.
Om uppvärmningseffekten behöver minskas går det att öka väggtjockleken på huvens
cylindriska vägg. En ökning till 5mm tjocklek i stället för 4mm sänker värmebehovet till 212W.
Ett annat alternativ kan vara att addera ett isolerande skikt på utsidan för att begränsa
värmeledningsförmågan.
Simuleringen av aerosolens uppvärmning av rörväggarna gav följande resultat.
Tabell 2, resultat temperatursimulering
I bilaga C presenteras resultaten från ANSYS efter simuleringen.
Uppdragsgivarens bedömning var att experimenten vid 10 graders utomhustemperatur är möjligt.
Det finns möjlighet att höja temperaturen i huven ifall en högre temperatur på aerosolen önskas.
Detta kräver dock att uppvärmningen av huven är dimensionerad för det, något som
uppdragsgivarna informerades att ta i beaktning.
4.4 Slutgiltigt koncept elektriskt system
Efter resonemang och dialog med uppdragsgivaren beslutades det att byta ut befintliga
högspänningsaggregat mot ett Spellman-MX8 aggregat. Fördelarna med det aggregatet var att
funktionerna uppdragsgivarna eftersökte fanns inbyggda i aggregatet. Utgående spänning
justeras genom en styrsignal bestående av en varierande spänning mellan 0-8V. Aggregatet har
även inbyggd möjlighet att växla polaritet, samt en på/av funktion. Detta förenklar och minskar
antalet komponenter som krävs för att uppfylla uppdragsgivarens önskemål.
Utgående spänning justeras lämpligen via en potentiometer, på/av signalen tages från
mikrobrytare i exponeringsenheten. Denna funktion önskas för att undvika spänningsförande
Aersolens
inloppstemp
(℃)
Temperatur
i huv
(℃)
Medeltemp
utlopp
(℃) 10 37 23,5
22 37 26,4
10 50 25
20
delar utan att huven är på. Vidare krävs det någon form av relä eller styrning som ger en cyklisk
signal till högsspänningsaggregatet, eftersom det önskas en växlande polaritet. Förslagsvis
används ett multirelä som kan ge ifrån sig en cyklisk signal men ställbar paus. Även dessa typer
av reläer finns för montage på DIN-skena och kan lämpligen placeras i elcentralen.
5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER
5.1 Diskussion
Resultatet nådde förväntningarna och uppdragsgivaren var till synes nöjd. Uppdraget ändrades
dock under arbetets gång. Vad som började som ett projekt för en mobil lösning på ett ALI-
system slutade med ett projekt för att förbereda produkten för tillverkning. Detta har inneburit att
tidsplanen har frångåtts. Mycket tid har gått åt till 3D-modellering men även 2D-modellering.
2D-modelleringen har i många fall varit svårare än 3D-modelleringen eftersom det är stora
komponenter med små detaljer. Själva grunduppgiften behandlades mer som ett sidospår. Ett
förslag på hur en eventuell lösning på ett portabelt system kan se ut har hanterats muntligt.
Varken ritningar eller praktiskt byggande har skett inom det området. Uppdragsgivaren har dock
fått ett flertal idéer och kunskap för framtiden.
Arbetsfördelning under arbetets gång kunde ha varit bättre. Eftersom uppdragsgivaren inte var
säker på vilka komponenter som skulle användas till racket, så kunde inte arbetet med det
påbörjas. Det fanns sidoprojekt under tiden som att simulera temperaturflöden, modellera och
avbilda elektroniken, men stora delar av arbetet skedde under relativt kort tid. Projektet
omformulerades helt eftersom det blev bråttom att få produkten färdig för tillverkning. Därför
lades många timmars arbete på att upprätta 2D-ritningar, något som var planerat att ske efter att
resten av projektet var färdigt.
Att frångå en tidsplan är ett vanligt problem inom alla typer av projekt. Projektet kan ändå anses
lyckat trots att arbetet skedde åt en helt annan riktning än planerat. Uppdragsgivaren har gjort sitt
bästa för att ta reda på exakt vilka komponenter som kommer att användas och angett de mått
som funnits tillgängliga. Men det är svårt att upprätta en fullständig konstruktionslösning utan
alla ingående komponenter.
21
5.2 Slutsatser
Trots det varierande uppgifterna och målen var uppdragsgivaren i slutändan nöjd med resultatet.
Underlag för tillverkning blev färdigt och tillverkningen kunde påbörjas. Även om arbetet med
mobiliteten inte har legat i fokus så har samtliga punkter i kravspecifikationen avhandlats
muntligt och hur man ser till att systemet lever upp till dom. Projektet har bevisat att det finns
möjlighet att göra ALI-systemet portabelt.
En viktig slutsats är att man aldrig vet vart ett projekt kommer hamna helt säkert. Arbetet som
har utförts har till stor del inte varit av relevans utifrån den ursprungliga frågeställningen. Trots
detta tycks uppdragsgivaren vara nöjd med resultatet och arbetsinsats. Dessutom har projektet
troligen varit mer givande för alla inblandade just eftersom frågeställningen frångåtts. Flexibilitet
är en viktig del av ingenjörsmannaskapet, och just flexibiliteten har satts på prov under detta
projekt.
22
6 REKOMMENDATIONER OCH FRAMTIDA ARBETE
6.1 Rekommendationer
Projektet begränsades en hel del eftersom det var viktigt att göra enheten redo för tillverkning så
fort som möjligt. Därför utgick projektet helt utifrån den existerande enheten. Det kan därför
finnas många variationer av exponeringsenheten som fungerar lika bra men som är enklare att
tillverka. T.ex kan man utvärdera om vissa detaljer går att tillverka i metall i stället för plast för
att underlätta tillverkning, eller om vissa utformningar är direkt nödvändiga eller om det går att
göra på ett annat sätt. Detta är viktigt ifall ett flertal enheter ska tillverkas, då kan
tidsbesparingen vara radikal.
6.2 Framtida arbete
Det finns en hel del arbete med systemet kvar. Bara en grund har lagts för det arbete inom
projektets huvudområde, att göra ALI-systemet mobilt. Det framtida arbete bör syfta mer på att
faktiskt utforma och bygga rackenheterna. Uppdragsgivaren hade även en förfrågan om att
undersöka olika mättekniker för mätning av partikeldeponering, något som beslutades vara mer
lämpat för ett mekatronik-examens-arbete.
Genom olika tester och i samråd med tillverkaren skulle det kunna vara lämpligt att förenkla
vissa delar där möjligt för att minska tillverkningskostnaderna vilka är dyra i dagsläget. T.ex är
de spår som finns i plexitoppen (se figur 12) ett svårt moment i tillverkningen och ökar
tillverkningskostnaden. En annan lösning
skulle kunna underlätta tillverkningen
avsevärt. Det är mycket möjligt att det
invändiga spåret hade kunnat slopats, men
för att undvika att få problem med virvlar
eller ojämn exponering behölls de.
Figur 12, invändigt spår
23
7 REFERENSER
1. Nafion® Tubing Humidification System for Polymer Electrolyte Membrane Fuel
Cells, Ferrasis, Messana, Ariale, Sisca, Pinheiro, Zevola & Carello, [2021-04-20]
https://www.mdpi.com/1996-1073/12/9/1773/htm
2. Optimization of an air–liquid interface exposure system for assessing toxicity of airborne
nanoparticle, Applied Toxicology, Siiri Latvala , Jonas Hedberg , Lennart Möller , Inger
Odnevall Wallinder , Hanna L. Karlsson and Karine Elihn, [2016-01-13]
3. In vitro genotoxicity of airborne Ni‐NP in air–liquid interface, Applied Toxicology, Siiri
Latvala, Daniel Vare, Hanna L. Karlsson, Karine Elihn, [2017-06-13]
4. Värmeöverföring, Jernkontorets energihandbok, [2021-04-24]
https://www.energihandbok.se/varmeoverforing
24
BILAGA A: SLUTGILTIGA 2D-RITNINGAR
Samtliga mått i (mm)
25
26
Martin
Aerosol splitter explode
Datum
Skapad av
Ritningsnr
MaterialGodkänd av Ersätter Ersatt av
2021-04-06
Skala
Max Attergren
Ämne/ Dimension
MF130X
Detaljnr Antal Benämning Material Anmärkning
ItemNumber
File Name (no extension) Author Quantity
1* splitter 2.0 Max 1
2* splitter top Max 1
3* m3 10mm Max 3
1
2
3
Stainless steel
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
Martin
Grovskiss
Datum
Skapad av
Ritningsnr
MaterialGodkänd av Ersätter Ersatt av
2021-04-06
Skala
Max Attergren
Ämne/ Dimension
MF130X
Detaljnr Antal Benämning Material Anmärkning
1: Tube small 5 pc
2: Cannon 7 pc
3: Nippel 7 pc
4: O-ring clamp assembly 7 pc
5: Plexi cover 1 pc
6: Shell 1 pc
7: Locking nut 1 pc
8: Preassuer distributor 1 pc
9: Aerosol splitterassembly
1 pc
10: Filter holder 1 pc
11: Filter 2 pc
12: SoftTube 2 pc
13: Swagelock 7 pc
For questions contactMartin
+46 707 49 89 80
1
2
3
5
6
8
7
4
13
119
10
12
39
40
41
42
Martin
Plates_explode
Datum
Skapad av
Ritningsnr
MaterialGodkänd av Ersätter Ersatt av
2021-04-19
Skala
M.A
Ämne/ Dimension
MF130X
Detaljnr Antal Benämning Material Anmärkning
Part number part name
1 Base Plate
2 Aluminium Plate
3 Alignment Bushing
4 Centering Piece
5 Cup Holder
6 Plexi Top
7 Centering Socket
1
2
3
4
5
6
7
43
44
45
46
Martin
Shell explanatory
Datum
Skapad av
Ritningsnr
MaterialGodkänd av Ersätter Ersatt av
2021-04-15
Skala
M.A
Ämne/ Dimension
MF130X
Detaljnr Antal Benämning Material Anmärkning
1
2
Parts
1 Top shell
2 Shell
47
48
49
50
51
BILAGA B: MATLABKOD
52
BILIGA C: ANSYS SIMULERING
53
Bilaga D: Elschema
54
55