Upload
others
View
2
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Aktuellt om fall
Eva Lejman, Lena Martin, Karin Thorheim, Karin Meibrink och Barbara DavidInspirationsdagdag om fallprevention 4 december 2019
Statistik och öppna jämförelser
Statistik om fallolyckor i Sverige
År 2016 2017 2018
Antal avlidna till följd av fallolycka (≥ 0 år) ≈ 1 000 ≈ 1 000 ≈ 1 000
Slutenvård till följd av fallolycka (antal personer ≥ 0 år) ≈ 69 000 ≈ 67 200 ≈ 69 500
Slutenvård till följd av fallolycka (antal ≥ 0 år) per 100 000 invånare i länet: 510 – 1 021 personer
0
1000
2000
3000
4000
5000
6000
7000
8000
9000
10000
0-4 5-14 15-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85+
Antal per 100 000
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Diagram 6b. Yttre orsak: Fallollycka (W00–W19), fördelat på ålder
Antal personer per 100 000 som skrivits ut från sjukhus 2009–2018
Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen
Ålder
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
Slutenvård till följd av fallolycka
Slutenvård till följd av fallolycka
per 100 000 invånare 65-79 år
2016 (=n) 2017 (=n) 2018 (=n)
Totalt ≈ 1 200 ≈ 1 200 ≈ 1 200
Kvinnor ≈ 1 300 ≈ 1 300 ≈ 1 300
Män ≈ 1 100 ≈ 1 100 ≈ 1 100
Slutenvård till följd av fallolycka
per 100 000 invånare ≥ 80 år
2016 (=n) 2017 (=n) 2018 (=n)
Totalt ≈ 6 000 ≈ 5 800 ≈ 6 000
Kvinnor ≈ 6 500 ≈ 6 300 ≈ 6 500
Män ≈ 5 000* ≈ 4 900 ≈ 5 200*
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
Sluten vård för lårbensfraktur
Lårbensfraktur per 100 000
invånare 65-79 år
2016 (=n) 2017 (=n) 2018 (=n)
Totalt 65-79 år 338 333 345
Kvinnor 65-79 år 404 398 415
Män 65-79 år 269 265 273
Lårbensfraktur per 100 000
invånare ≥ 80 år
2016 2017 2018
Totalt ≥ 80 år 2 333 2 212 2 242
Kvinnor ≥ 80 år 2 706 2 557 2 635
Män ≥ 80 år 1 743 1 676 1 642
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
Systematisk kvalitetsutvecklingsarbete inom
fallprevention
Syfte och mål
a) minska antalet fall och fallolyckor (relevant och mätbart)
b) förbättrad hälsa för patienter/brukare
Metod och genomförande. Kartläggning
a) generell nulägesbeskrivning av fall och fallolyckor
b) detaljerad nulägesbeskrivning målgrupp
c) detaljerad nulägesbeskrivning av omgivande faktorer
d) remittering/inläggning på sjukhus
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
Systematisk kvalitetsutvecklingsarbete inom
fallprevention
Metod och genomförande. Datakällor (offentligt)
a) statistikdatabas – uppgifter om hälsa, vårdutnyttjande, socialtjänst och personal inom hälso- och sjukvården
b) hälsodataregister – t.ex. patientregister, kommunala hälso- och sjukvårdsregistret
c) socialtjänstregister – äldre och personer med funktionsnedsättning, insatser enlig lagen om stöd och service till
vissa funktionshindrade
d) öppna jämförelser – kommunundersökning, enhetsundersökningen och Vad tycker den äldre om äldreomsorgen?
e) officiell statistik – andra myndigheter t.ex. Statistiska Centralbyrån, Folkhälsomyndigheten
f) nationella kvalitetsregister – t.ex. Senior alert, RiksHöft, RiksStroke
g) lagar och föreskrifter
Metod och genomförande. Datakällor (lokalt)
a) patientsäkerhet- och kvalitetssäkerhetsberättelse, avvikelserapporter, journalgranskning etc.
b) patient- eller brukarorganisation
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
Systematisk kvalitetsutvecklingsarbete inom
fallprevention
Metod och genomförande. Kartläggning
a) befintliga strukturer i verksamheten (behovsinventering)
b) aktuella processer och rutiner i verksamheten (behovsinventering)
Metod och genomförande. Interventioner (planera och besluta)
a) interventioner tillsammans
b) hur och vilka uppgifterna som ska samlas in och av vem
c) utbildningsinsatser, nödvändiga resurser etc.
d) nya arbetsprocesser (skapa förutsättningar och vidmakthålla)
e) när resultat ska återkopplas till patienter/brukare, personal, chefer, beslutsfattare och allmänheten
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
Öppna jämförelser – struktur-, process- och resultat-
indikatorer för prevention av fall i äldreomsorgen
Områden med indikatorer att använda som underlag till kartläggning och analys
• Hälsotillstånd och rörelseförmåga
• Aktivitet och träning
• Stödjande inomhusmiljö
• Tillgång till utomhusmiljö
• Måltidsverksamhet och samverkande måltidskedja
• Läkemedelsgenomgångar
• Läkemedelsbehandling
• Systematisk teamsamarbete
• Boråd och delaktighet
• Vård och omsorg för personer med blåsdysfunktion
Särskilt boende för äldre
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
Aktivitet och träning • erbjuder aktiviteter (enhetsnivå)
• tillgång till träningslokal
• erbjuder regelbunden balans- och styrkesträning
som leds av personal (enhetsnivå)
Öppna jämförelser – struktur-, process- och resultatindikatorerför prevention
av fall i äldreomsorgen
Tillgång till utomhusmiljö • tillgång till utevistelse när den enskilde önskar
• möjligheter att komma utomhus – bra eller
dåligt
Måltidsverksamhet och samverkande
måltidskedja• rutin för genomförande av dygnets alla måltider
i enlighet med FAMM
• andel personer med genomförandeplan måltid
• upplevelse av mat och måltidsmiljö
Läkemedelsgenomgångar • rutin som beskriver hur fördjupad läkemedelsgenomgång skall
genomföras i samverkan mellan vård- och omsorgspersonal
• rutin som beskriver hur den enskilde ska vara delaktig i
läkemedelsgenomgång
Systematisk teamsamarbete • förebyggande med hjälp av Senior alert
• fallprevention (QB003 KVÅ)
• bedömning av funktioner i samband med risk för undernäring
(PE000 + AV000)
• bedömning risk för trycksår (PH002 KVÅ)
• bedömning av urineringsfunktioner (PF002)
Stödjande inomhusmiljö • utformad innemiljö som stödjer den enskilde
• rörlighet inomhus – svårigheter eller inteHälsotillstånd och rörelseförmåga • hälsotillstånd och rörelseförmåga
Särskilt boende för äldre
Boråd• erbjuder möjlighet att delta i
borådsmöten
Kommun Svea
Läkemedelsbehandling• läkemedel till personer 75 år och äldre i
ordinärt och särskilt boende
• medverkan i läkemedelsgenomgång (KVÅ) Blåsdysfunktion• erbjuder basal utredning i
särskilt boende
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
Att förebygga och behandla undernäring
Kunskapsstöd i hälso- och sjukvård och
socialtjänst
Socialstyrelsens termbank – undernäring
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
Tillstånd där brist på energi, protein och/eller andra
näringsämnen, ensamt eller i kombination med
varierande grad av inflammationsdriven katabolism, har
orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i
kroppens sammansättning, funktion eller av en persons
sjukdomsförlopp
Socialstyrelsens termbank – undernäring
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
Tillstånd där brist på energi, protein och/eller andra
näringsämnen, ensamt eller i kombination med
varierande grad av inflammationsdriven katabolism, har
orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i
kroppens sammansättning, funktion eller av en persons
sjukdomsförlopp.
Näringsrubbning i form av brist på näringsämnen.
Från RISK för undernäring till UTVECKLAD
undernäring
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
Risk för undernäring
Sjukdomsrelaterad undernäring med inflammation
Sjukdomsrelaterad undernäring utan inflammation
Undernäringej sjukdomsrelaterad
Undernäring
Varför ett kunskapsstöd om undernäring?
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
Överenskommelse mellan myndigheter
Föreskriften behöver förtydligas
Bestämmelser som rör undernäring
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
Krav på rutiner om undernäring
SOSFS 2014:10
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
Socialtjänsten
Socialnämnden ska säkerställa
att det finns rutiner för
• hur undernäring ska
förebyggas
• hur risker för undernäring ska
upptäckas
• hur och när hälso- och
sjukvården ska kontaktas
Hälso- och sjukvårdVårdgivaren ska fastställa rutiner
för
• när en patients näringstillstånd
ska utredas
• hur en utredning av undernäring
ska göras
• hur undernäring ska förebyggas
• hur undernäring ska behandlas
Nutritionsvårdsprocessen
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
Riskbedömning
Att dokumentera och planera vården
Åtgärder
Utredning
• Kosthistorik
• Behov av energi, näring, vätska
• Fysiskt tillstånd
• Medicinska
undersökningar/laboratorievärden
• Bakgrund, patient
Exempelvis;
• ätstödjande åtgärder
• måltidsordning
• individuellt anpassad kost
• förskrivning av nutritions-
produkter och hjälpmedel
Minst en av följande
riskfaktorer identifierad;
• ofrivillig viktförlust
• ätsvårigheter
• undervikt enligt BMI
Uppföljning och
utvärdering
Individanpassat tidsintervall
Exempelvis;
• mat som inte äts upp
• mindre mängd mat inhandlas
• försämrad aptit
• löst sittande kläder
Upptäcka tecken tidigt
Exempelvis;
Problem/diagnos,
behandling/åtgärd, mål,
uppföljning/utvärdering
Ja
Nej
Samverkan
Efter beslut om insats
exempelvis:
• hemtjänst
• personlig assistent
• SIP
Nutritionsvårdsprocessen
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
Riskbedömning
Att dokumentera och planera vården
Åtgärder
Utredning
• Kosthistorik
• Behov av energi, näring, vätska
• Fysiskt tillstånd
• Medicinska
undersökningar/laboratorievärden
• Bakgrund, patient
Exempelvis;
• ätstödjande åtgärder
• måltidsordning
• individuellt anpassad kost
• förskrivning av nutritions-
produkter och hjälpmedel
Minst en av följande
riskfaktorer identifierad;
• ofrivillig viktförlust
• ätsvårigheter
• undervikt enligt BMI
Uppföljning och
utvärdering
Individanpassat tidsintervall
Exempelvis;
• mat som inte äts upp
• mindre mängd mat inhandlas
• försämrad aptit
• löst sittande kläder
Upptäcka tecken tidigt
Exempelvis;
Problem/diagnos,
behandling/åtgärd, mål,
uppföljning/utvärdering
Ja
Nej
Samverkan
Efter beslut om insats
exempelvis:
• hemtjänst
• personlig assistent
• SIP
Nutritionsvårdsprocessen
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
Riskbedömning
Att dokumentera och planera vården
Åtgärder
Utredning
• Kosthistorik
• Behov av energi, näring, vätska
• Fysiskt tillstånd
• Medicinska
undersökningar/laboratorievärden
• Bakgrund, patient
Exempelvis;
• ätstödjande åtgärder
• måltidsordning
• individuellt anpassad kost
• förskrivning av nutritions-
produkter och hjälpmedel
Minst en av följande
riskfaktorer identifierad;
• ofrivillig viktförlust
• ätsvårigheter
• undervikt enligt BMI
Uppföljning och
utvärdering
Individanpassat tidsintervall
Exempelvis;
• mat som inte äts upp
• mindre mängd mat inhandlas
• försämrad aptit
• löst sittande kläder
Upptäcka tecken tidigt
Exempelvis;
Problem/diagnos,
behandling/åtgärd, mål,
uppföljning/utvärdering
Ja
Nej
Samverkan
Efter beslut om insats
exempelvis:
• hemtjänst
• personlig assistent
• SIP
Indikatorer för att förebygga och behandla
undernäring
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
13 indikatorer som ska spegla centrala delar av
kunskapsstödets innehåll
Indikatorer för undernäring
Utbilda och stödja personal inom vård och
omsorg om fallprevention
Ett fall för teamet – en utbildning om att
förebygga fallolyckor (utbildning.socialstyrelsen.se)
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
Elsa - särskilt boende
Fysisk aktivitet och
träning
Mat och näring
Ivan – sjukhus
Läkemedel
Motivation
Omgivningsfaktorer
Syn
Hanna - vårdcentral
Arbetssätt
Riskfaktorer
Nytt case
Person på sjukhus
Arbetssätt
Läkemedel
Teknik/innovation
Vårdskada
Hemgång
Sprida kunskap om systematiskt arbete med
fallprevention
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg 25
Varför arbeta med fallprevention?
Om teambaserat arbetssätt
Praktiskt stöd för implementering
Diskussionsunderlag
Så har andra gjort
Kunskapsstöd om att stödja äldres hälsosamma
levnadsvanor
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
• Fysisk aktivitet
• Matvanor
• Bruk av alkohol
• Bruk av tobak
• Läkemedel
• Meningsfulla aktiviteter
Olika delar i stödet
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
1. Ett hälsosamt åldrande
2. Att stödja ett hälsosamt
åldrande
3. Att ta upp frågan
4. Stöd för gruppdiskussion
5. Kunskapstest
6. Att skapa förutsättningar –
stöd för genomförande
Tema om att förebygga fall på kunskapsguiden.se
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
• Stöd för att arbeta med att
förebygga fall.
• Samla aktuell kunskap,
praktiska verktyg, statistik och
utbildningsmaterial från flera
myndigheter, organisationer
• Planeras klart våren 2020
Fallolyckor – ett samhällsproblem
Nationell fallförebyggande kampanj 2019
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
Uppdaterad broschyr
Broschyr om läkemedel i samarbete med Sveriges
Apoteksförening
Folder med praktiska tips samlat
Årskalender 2020
Seniormässor – Luleå och Stockholm
Massmedier och sociala medier
Kännedomsundersökningen 2019
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
• 28% angav fallolyckor som främsta orsak till dödsfall
• 83 procent vet vad de själva kan göra för att förebygga fall
• Spontana svar: 72% gör något förebyggande. I snitt gör man (1,7)
saker. Kvinnor (1,8) och män (1,5)
• Uppläsning av alternativ gör man i snitt 6 saker.
• Medier – uppmärksammat frågan mest i dags- kvällstidning, tv och radio
• Sociala medier 1%
Kännedomsunderökningen 2019
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
• Vid spontant svar anger (4%) anger att de har koll på sina läkemedel/fått en
genomgång Vid uppläsning anger (62%) att de har koll/fått en genomgång
• Tränar balans- styrka spontant (14%) respektive (uppläst 46%)
• Motionerar och rör på sig spontant (16%) respektive uppläst (64%)
• Tänker på vad de äter – spontant (6%) respektive uppläst (73%)
• Går i bra skor – spontant (14%) respektive uppläst (62%)
• Generellt gör kvinnor fler saker än män. Vid direkt fråga om ”Ser över sitt
hem” sticker män ut. Spontant svarar (8%) män att de ser över hemmet,
uppläst (63%), kvinnor spontant (21%) och uppläst (50%)
Mer information finns på:
www.socialstyrelsen.se
Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
1. Vid misstanke om förhöjd alkoholkonsumtion hos brukaren – hur tas frågan upp och av
vem?
2. Kan stöd och support minska den äldres ensamhet? Hur skulle det i så fall kunna se ut
för att få med både män och kvinnor?
3. Hur jobbar ni systematiskt med statistik och vilka indikatorer använder ni i er
verksamhet?
4. Hur arbetar ni med fallriskvärdering?
5. Hur arbetar ni med läkemedel och äldre?
6. Hur ser samarbetet ut i er kommun/region kring den äldres situation för att minska
antalet fallolyckor?
7. Hur jobbar ni systematiskt med att förebygga undernäring inom socialtjänsten och
hälso- och sjukvården? Hur arbetar ni med kvalitetsutveckling inom området?
8. Hur arbetar ni med att stödja äldres hälsosamma levnadsvanor? Vilken typ av stöd
skulle ni behöva för att komma i gång eller utveckla arbetet i verksamheten?
9. Hur jobbar ni systematiskt med att förebygga fallolyckor? Hur följer ni upp effekter av
insatser?