*AL, l CE LYTTKENS m. mmb@ -t -5 V

... ................................................... PORFATTBRINNAIT 2-3

Synkoper, Flylrten från vardagen ............................ b b C b b b 4 ... kommer inte till middagen, Ann Ranmark-ssrien. .....e.......... 5 Det ar inte ~ i ~ t ~ ~ ~ r b ~ b b b b e b b b b b b e ~ ~ e b ~ b r b b ~ b o b b e * b b b . b ~ b * b b m b b * b 6

Det ar mycket m a maste, Det ar d i t vi längtar, Falskt vittnes-

............. bord 7 Svensk kvint2a. .....O......................................... . . . .S

lCyndafall. Familjen Tollnan-serien ............................... 9 :Lyckans tenipe:L: i. 2. Längtans bl&a blómma.1 ..................... 10 Längtans blaa blomma: 2. Nya s t j ä rno r tändas: 1.2. .b.ee........ ..Il

.................. Statt upp min älskade. Tag lyckan.fatt. 2.2. ...q2

.................. Släkttavla övar 'bollmaa-släkten. Svenska mödrar 13

X kvinnaas värld. En balfantasi .......................e.......... 14

Jungf ra i de-t bl&. Hedda Skoot-serien ...............o........... 15

............................. .Kimlabröd. Dyvgde3vning9 Herdinnelek. i6

.Kärleksbesvärr Slumplycka. Hven ..e.......................e..... ..I'? :Familjen Gragge-serien. Guld och gocla ord. Kiirlekens gyckelspel,.i8

:En strimz violett. Kärlekens nya kläders CeSrin Brcbruaca-serien.lY h :P% villostig. Skuggspel i natten. Easard ned 8;ulhynt ............ LO

Den venetianrslra spegein. Livet är ett v&gespel. Varens tid ar im@

........... e 2 1

(Catrin Jennicls.serien. Flicka som i n t e bad on ~ G V . A t t vara nagon

.......... * b 2 2

Ljug mig en saga. Kvinnan finner en fciljeslagare. K~~igllm börjar

23 ............... Kvi ian söker sin väg. Fader~okand......bbe~b~~b.~~b.bbebb .... ...24 . S ~ - L M N D ; S SERIER ~ S T L L L H O R I G ~ T . ~ ~ ~ ~ ~ ~ L i ~ ~ b e b b b C b e o b b b ~ o e 2 5-26

En roman av Alice I;rttker;s saljs i ca 15 000 ex., g l i ~ s y t te r l iga-

r e 50-60 000 ex i bokklubbeutg%va. Hennes böcker hör till de mest

utlånade p& bibliotekens vuxenavdelning: 400 000 18.11 under e-t$ %r.

1932 utkom hennes farsta roman, Synkoper, Sedm dess har hon

praktiskt taget var je höst lyckats f& fram en ny bok,,

I Svensk l7ppsrlagsbok f r k 1951 fa r man veta om hezilie,, a$% hoa föd-

des i Malm5 1897, och senare som för fa t ta r inna gaT,r u$ ",.,en szd

välskrivna roaaner med motiv u r samtiden. Huvudämnet i dessa böc-

ker är erot iska förvecklingar i medel- och överklaso:nflJö, teck-

nad f rån en prononcerat feministisk s thdpunkt ; huvutifigurerna äro

o f t a intelleb:tue2la kvinnor,

Alice L y t t k ~ ~ ~ s kommer u r en borgerl igt i n t e l l e k t u e l l miljö. Faderr

var läkare med e t t s t o r t socialt engagemang. Det %terspeglas o f t a

i hennes rommer, Bon har s k r i v i t samtidsromaner och k i s to r i ska

romaner, ski1.drar enskilda öden och slakthistorier, jcarleksrorna-

ner och his tor iska trebandeverk, Men genom alAa t idsi%ldrar och

berättarformer har hcn f ö r t fr= sitt genoingaende telna, kviono-

fr2,gan. I en DN-intervju varan -76, säger hon: '@Ja, jag skr iver

f ö s attt p&~erka, För att väcka xiedveta~de crm kvinr~ors s i tuat ion,

.hurdan &en mi ar och hur den blivit ~ & d z r i . ~

Och vad sager kritikerna? ~'Underh%llningslitteratur. Lasbart. Ta-

langfull fasörkonat. Habil. Plitig. DopulHr. Flyhänt. Driven under-

hlllnings tekning. Skapt f ör succ6 p& bokhandelsdiskazma. Blick-

bokspsykologi. Rapp, livlig, lagom pigg och lagom fjc~llrig. Avser

inte att ge n.ågot annat an en kulturhiatorksk överbl9.ck från kvin-

nans horisont - något som i alla tider omfattat mat, mode och hjärtesuckar. Ett stycke ronantisersd kulturhistoria som helt

visst skall locka tarar ur mbga sköna ögon och lata sm% kalla

karar löpa över böjda ryggar vid af tonlampans sken.. . w (Expressen,

8/12 -74. Madeleine Kats samanr"attax nagra. ars kritikermottagning.)

Själv citerar Alice Lyttkens gärna Victoria Benedict~ison: "Jag

kan inte bli nkon stor författare, men om jAg inte ~iträ~ar högre

än förna&= räcker, om jag Zrligt slravax att vara saan mot det

högsta -atom och inom mig...d% kan jag helt visst bli en god för-

fattare och det ar mig nog,.."

ALICE LYTTK3NS FÖRFATT~SYLIII). ~ O T A T I O N E R .

Synkoper. Bomiiers, 1932. 272 s i d . i . j

]Den unga änka1 Kerstin Rekkius har ade l ig t g%br&, nezt %r f a t t i g

och p o l i t i s k t radikal . Hon försör:er sina tv&. barn p& a t t sk r iva

a r t i k l a r i var is ter t idskr i f ter . J en ny version av Ashmgesagan,

utspelad i Stockholm p& 1920-talet, t r ä f f a s hon en s t en r i k ä l d r e

bankdirektör, som g i f t e r sig med henne och ge r henne t r t t l i v i lyx och aysslc~löshet. Och alla vaairnor b l i r s& avund13 juka!

Hon uppger snabbt s ina p o l i t i s k a och soc ia la i r r l ä r o r , , Hen ibland

g r i p s hor and& av rue l se f ö r s i na palsar och $t?.veler. Xakan, f i n a n s -

genier , t r ö s t a r henne: "Epbegäret ech behovenz, hade I l a n svara t

henne, är dsivfjgderr; till he la var utvecklin k , i s p l e r h e t na r

de t g ä l l e r del; ekonomiska Livet," ... Vad t r o r du a l l a dina prole-

t ä r e r skul le ].eva av om a11 lyx med ens kom u r bruk?" (sid 85-86.)

E f t e r n%gra. a3:tenskapliga schismer far de t ak t a pare t p& en andra

smekmkad till I t a l i e n , "Xerstin t i c k en ny mjukhet, hon gl5nCia

bor t s in intel. lektualisln och blev mer kffinna." (sid 2:!6), Hema

IL vardagen igen h jä lpe r Kerst in t i l l a t t l ä t t a s in m a a s arbets-

börda genom a t t g% igenom a l l 2 tiggarbreven. "Kerstin försökte se

4rulllkomligt osentimentalt p& dem. Hon ans& a t t den s o m r&st i l l a ,

:i de f l e s t a fal1 p8 e t t e l l e r armat &tt s j ä l v r a r s k ~ l l d till s i n

o l y ~ k a . ~ . . , ~ M e n när det gä l lde sjukdom och död var det ju o f t a s t

h e l t oförskyl l t , och d& hji t lpte Kers%in utan uridantag, w ( s i d 255-

254.1

Flykten f r%n ~rarclagen, Bcnniers, i 9 73. 240 sid.

Förfa t tar imar l preseiiterar s i n hjgltinna son: Eva Bögc?, t jugofyra l

&r, lundensiska, f i lomag. , med m d I-ekamen och i n t e i$% värst till- l ~ drrzgandc! ansikte. Hor ä r rent u t sagt f u l , och mot delc vagex ung- 1 dom, en r i k oah berömd far e l l e r 3lyZörvar~ad akzdemis~s examen la t t .

]Kela boken kre t sa r i fö r s t a hand kring hur saker och .tira; i n t r ä f fa r

p& grund a-s, e l l e r t r o t s hennes fulhet! I andra hma handlar den

om hur hon skeifar s i g e t t barn utan a t t vaxa g i f t , nog SA upprö-

:rande p& 1930--talet, och utan a t t ens intressera. sig .rör barnafa-

dern. Hon langar e f t e r e t t barn a t t "agat1 a l lde les f ö r s i g s j ä lv ,

Som lärar inna maste hon ju de la . s ina sa& skyddslingar med deras

föräldrar! Hora siiger s j ä l v a t t endast e t t barn skulle -aa ge her;-

nes l i v en raetiing, och skydda henne mot ensaahe-ten,

B&, moderskapet visade s i g göra henne go t t p& m&nga d i t t . Hon ban-

"tar I l t ski l l igc~ kilon, investerar i en grön vardrakt och en pu-der-

dosa. Eva Böge hinner ocksa göra en kx l tu re l l i n sa t s igenom a t t

f r ä l s a en ung konstnär f rån surrestlf smen till att n&la " r ik t ig t t f

igen!

... kommer inte till middaaen. Borniers, 1934. 282 sid, ,

En santidsrom~m om e t t ak tue l l t konfliktämne i svensk-t, 'borgerligt

1930-tal: den förvarvsarbetande Bu.stnws kluvenhet mellan arbete

OG^. hem, Iied.3.i~~ Inga Beiller, 52, m b i t i ö s och begihrad assistent

il+, den berösds prof . Gardic, drabbas av TZisleken. Den rescrlterczr

snabbt i aktenskap (ingenting far vara halvdant), E&?n Gos ta

Arfvenius, a rk i tek t , ä r snä l l och föralskad, nen ofU:rst&ende f ö r

Ingas f orshirrfl; och j ournät ter,

Hon o f f r a r s i t t arbete f ö r a t t med mannen f l y t t a frhr Stockholm

!bi11 en sm%stc~d, Där s t i g e r Gösta i graderna medan hoil deg rab ra s

BP11 en rnis~ljrckad husmor. Äktenskapet b l i r ohallbart ,, och Inga

atervander i 7reLenskapens t j a s t , med den faderl ige p~cofessorn i

bakgrunden, Piir dessa utvalda, i n t e l l i gen ta kvinnorna ar arbete t

e t t k a l l , som de laelhjärtat bör hange sig a t , och i n t e s p l i t t r a

upp med m m , hush%ll och barn.

Ann Ranuark-serien. ,

KovrättsrHdituiari Xamazk talade @rna c m s i t t l i v s v e r k och s i n

hela s to l the t : "Tre söner, t r e duktiga g o s s a r - och 84, lifla söta

h först%^!^ Den l i l l a An.u hörde i n t e till de upproriska, han upp- ,

f ö r sig, tänker och t a l a r precis som m a n försantar sig av heme.

13or hemma hos föräldrarna tills hon f y l l t 29, r%dfr&:ar s i n f a r

i alla viktigare rrkesangel&enheter och l a t e r moderzi rada över

hennes f r i s y r och kliides. Den enda radikala och själaiPständiga

haadling hon pres terar ar nä- hennes fästman l igger eijuk i Syd-

afr ika , d& frågar hon i n t e e f t s r vad kollegorna e l l e r föräldrarna

tycker, utan beslutar genast a t t resa till honom. Soni lasare app-

laderar man en tus ias t i sk t hennes oförvägenhet, men Iä,stmamen dös

och Ann Ranmark b l i r s i g s j ä l v igen.

Romanernas ledmotiv a s m a r s hur de moderna medelklatsskvinnorna

ska l l kunna kombinera yrkesarbete med äktenskap, Förf'attarinnans

t a s a r a t t bhda ar nödvändiga f ö r eYt fx l lvard ig t kvimoliv. Co

praktiska svlirigheterna 1Ag ha-ppas t p& daghemsbristen - pigor

och barnsköterskor var natur l iga ins lag i dessa kvinnors t i l l va ro .

Däremot riskerade kvinnorma p% 1930-talet fortfarande a t t avskedas

vid äktenskap e l l e r gravidi te t . Ivlen framförall t möttes de själv-

f örsör jande yrke skvimorna av e t t s t a r k t mfsstroende och f örakt

f r h den ä ldre generationen, f r & mänaen och i n t e m i n s t f r h n ä r a

kvinnor.

Det ä r i n t e e. Bonniers, 1935. 312 sid*

Jur. kand. Arm Banmark har haf t turen a t t f& anställiiing pH J u l i a

Mosséns advoE:atbyr%. J u l i a är en s t r idbar , l i be ra l , :riksdagsleda- mot och kvin~iosakskvinna, som ger dnn Bt;skillLga lekt ioner i in-

dividens och framför a l l t , kvinnans, s ä t t . Den stack;irs kuschade

h, kärleksl'ullt för t ryckt av föraldras cch bröder inöts av helt

nya värderingar och ideal . Hon upplever en k o r t f6sä:lskelss med

Göran Malméua, en utlandssvensk ilppfi.mare, som dock lämnar henne

f ö r a t t resa till Sydafrika. Omtunnlad i s i t t inre , Lite resigne-

rad, men s ty rk t i s i t t självförtroende s e r Ann fram not seriens

for tsä t tn ing*

Det är mycket man maste. Bonniers, 1936. 365 sid.

Den gamla va:Lrenommerade advokatbyrh g&r katastrofalt tillbaka

efter Julia liloss6ns död. h kan inte annat an acceptera ett kom-

panjonskap i en nystartad byr%, och börja on fr& början, Mot

all förmodan kommer hennes älskade Gör= tillbaka fr& Sydafrika,

Men fös hennes hammade natur b l i r t.o.m. ett kärleksföri?&láande

en börda. Efter %tskllliga turer kommer de dock överirns om att

gifta sig, Hilli. blir allvarligt sjdc utomlands och A n i ~ Sr beredd

att offra alltt för att besöka ocn hjälpa honom. Dage~n före av-

resan far hoii telegram om att han ar död.

. Det är dit vi. liinalar. Bonaiers, 5937. 252 sid.

Ann Rarmark har fatt sin advokatbyrg p& föttbr igen, Hon är nu

något över 30, och langtar desperat efter "nagcn att gifta. sig nedw,

Utan eget heni, man och barn ar hennes liv ofullkornli~~t, Runt om

sig ser hon ogifta medel%lders kvinnor, vars otilïfredsstXilda.

karlekslangtes gjort till politiska fanatiker, el.ler bara

aklmiint neurotiska, Xsn hon f i r ae r till slut I en gonoolpriiktig, fz&r-

skild man, som dessutom redan har tv& barn i hcuzter1j.g afder, S&

far Ann Ranma.rk &då seat omsjder utlopp för hade sin erotiska och

moderliga drift,

Falskt vittnesbörd, Saxon & Linaströms, 1939, 398 sid,

U ~ d e s trettio &r far man i dema roman Törja en borgerlig slakts

storhet och upplösning. Det ar en tid av h k d klasskznp och oöver-

komliga mokaättningar. Arbetarklassen skildras dock tiara genon

familjen Buagers ögor,, De flesta personerna är repxee'entanter för

n&on tidstypisk tendens: livsleda, cynism, nazism, xle l ig iöst

svärmeri eller socialism.

UnCer 1900-talets forst &r ar Bungers en ansedd industriidkare-

familj i Malmö. Man kan se tillbaka p& 100 Ar av franighg ned den

" R

växade tex+,,ilf abriken. Franz Banges st,p s i t k f öret ag crch. sLn

fasmilj med Si2n3ma satriarkaliska tyrami. Hans h&rda upsfostrings-

metoder får dock helt olika verka p& hans fem barn. Henrik, den

aldste, blir en despotisk streber, som fa&e~. Adolf, en missoö~ii

dagdrömmare ined ömkansvärd klenhet, J6rgen llever ett kort, hektiskt,

Siv son sk&dtispelare. Homosexuell ar han ock~sg, för (att understry-

ka dekadenseii! Han dör ung, liksom brodern IJXls, Rom skjuter sig

efter ett %r i frtimliragslegione~ Den enda i sysko&:retsen med

resning och livskraft ar i%a."Vilda, den harsant tuktade dottern,

som fogar sig men inte låter sig kuschas, Det blir hon som komme-

att leds företaget in i en ny era, Trots familjens mc,%st&d skri-

ver hon p$ det första kollektivavtalet,

Pet Bungerska namnet och den borgerliga tsmditionen upphör samti- l

digt. Henriks bada bar=, Jonas och Nathilda,,Ir de enda avkomling-

arna i slZkten, Jonas stupar i Spaniens Inte~ationella brigarä,

och Mathilda II gifter sig ned en m= ur arbetar?d.asrren.

Svensk Kvinna:, Kulturhis t oriska tidsmCilningar i ord clch 3il.L

Gebers, 1941. 715 sido 111,

Boken ar en fascinerande bladning av kul.turhistoria, bbograficr,

gamla s2äktalbwi och lärobok i frenologi, Ingen kan siom Alice

Lyttkens xtlasa karaktärsdrag och först%rmdsg~~or ur ett. 1600-tals-

porträtt: Illustrationerna är rikliga, Przktiskt taget varje upp-

slag innekAller ett porträtt eller en interiör, modey~lancher eller

arbetsredskap. ,Som i de flesta historiska verk sA'doniinerar skild-

ringarna av överklassen, Författarinna sager själv i förordet:

"De kvinnor som &r nämnda eller utförligt behandlade har tillhört

genierna, haft en baabrytande betydelse ellrr ocksa exemplifierar

de ett tidens mod, en strömning, ett särdrag p& s&val .gott san

ont," YyvZrr saknas boken register, ~-

S.yndaf all. Bunniers, 1942, 251 s i d ,

Kan kärleken halla i ett äktenskap mellan arbetskamrater, nar hust-

run blir befordrad och mannen kommer att höra till hennes underly-

dande? Detta stalls makarna Karin och Curt Fallander, anställda p&

saia departement, inför, efter f3?ra ars äktenskap. Curt, som Bom-

mer från ett överklasshem med nycket stränga, krav, är ataxkt kar-

riärsinriktaii, Hans ömt8liga nanliga prestige f8r en h&rd +" ,orni

Karin & sin sida söker nurskulda" sin duktighet i arbetet genom

att bli au? mirr undfallande och hängiven hemma, Men deran aktenskap

ar obÖnhörli,o;en i& vag utför.

Efter skiljsinässm, som s% när knackte Karin, dras hon in j* en

förbindelse ine6 en giai? och ckrarzig s.k, kvimotj-iisare, Men hon

lider sv%ra ;samvetskval över sitt "fall", och bryter snart förhal-

la~det. Hon .inrattar sig för en ny tillvaro med ett ,ali.E;ivk engage-

mang för kviimorörelsen - luttrad och ned en större tilltro till. sig själv.

I boker; luftas ett myller av det tidiga 40-talets de'battstoff: kvinnlig vansplik-t, barn eliez bekvamlighet, kviman acm fronk~tr-

rent pH arbetsmarknaden till de inkallade samen och kvinnosaks- -

kamparnas dolda motiv och inbördes samaanhållning,

Familjen To1:lman-serien

Fem stadiga li.olymer, i senare upplagor nio, har f.örfi~ttarinnan

agaat %t tre generationer ToPlman, Det ar kvimo~'~?a i slakteri, som

agnas störst intresse, De är oftast vackra, Xntelligenta och be- redda att vä:cna on kvinnors egenvarde och ra5L "c12 ;sjaLvf6mer!r-

ligande, 1-ianiten skildras betydligt mer negaelvl och ;santidigt kon-

turlösare. Det %r de, som med sina affärer och golit.Tska diskussio-

ner speglar den historiska 'xtvecklingen.

, I seriens bö:cjan, i i770-telets Stockholm, ar ToLlmain. en borgerlig

familj p& upp&tg&erade. Et-t %terkommande tema är raots;+ttningarna

mellan adrln och borgarskapet, Bar serien avslutas i 1360-talet, - 'är srbetarkl;%ssen den otridb-oara, rZrande kraften. Dsras k u p och

strejker ramikr in den avslutande boken, men vavs aid:rig in i beriit-

telsen,

Det är kvinnoödena som f ö r hiindelseförloppet fram%t. Den u t s t ö t t a ,

förtappade kv inna ; Be instängd&, hmsade dC;tLrar~.ict; tlea be3ragna

hustrun; den f a t t i g a men taporag den fromma och barmhartiga; och

f r amföra l l t , den revol terande k v i n n a , som vågar b r y t a mot konven-

t ionerna.

Lyckans temp21: 1, Oster1 h q g a t a n , Nordstedts, 1 9 4 3 ( ~ a h ~ s t ~ ö i n ~ ,

515 s id , 1973% Tv& de la r , o3e tyd l ig t bearb. )

Lot ta Tollnan ä r a r t o n &r, l y c k l i g och nyg i f t . Son t j u s a r och char-

mar a l la i s i n vag. Hennes m'=, Jacob, a-r s l o l t över s i n unga, vaok-

ra hus t ru , men har svart a t t b r y t a v=orna $r& sin ungkar ls t id ,

med ä l s k a r f m ~ o r , krogar och kortspelande vänner. Han ax5etar med

s t o r m&lmed~~crtrnhe-$ up;? sig till. en p l a t s h f m d den s.k, Skeyps-

broadeln. Lot ta b l i r a l l t m e r ensazn och olycklig, och n a r de tv%

yngsta barnen dör i d i f t e r i mister hon a l l t livsmod.

Lyckans tempel: 2. Charlottenlaof. Som ovan.

Jacob Tollman h a r b l i v i t kommerserx%d och kung Gustav 111:s t ö r - . .

trom; vän, Aktenskapet msd LotVa är uucsera bara en fasad, och

nar hon föde:c e t t utomZktenskaplig-t barn, as det skandalen, och

i n t e hennes o t rohe t som gräner Jacob. Lot ta dör i barnsa l~~gsfeber

och oäktiogeiz förpassas till en fostermor. E f t e r moderna död blir

hennes ä l d s t a d o t t e r , den tonfiriga Ulr ika, bokens hjBlt innz. Hon

h a s många fözrmögna, a d l i g a f r i a r e , men v ä l j e r en fa t t ig lakase.

Längtans bl& blonma: I , Guss ege t mästerverk. Nordstedts, :944. 643 s id . ( ~ a h l s t r ö ~ s , 1973. Tv& de la r , fö rko r t ad , )

I: 180O-i;aletr3 forste decennium %.Gerfinner v i Bet ty Tollman, l i l l a

konmerserr&di-nnms a!ik.tz. d o t t e r , som växer upp hos s in halvsyster,

änkan Ulr ika och hennes barn. Det b l i r en sv&r chock f ö r den unga

f l i ckan , nä r hon skvallcrvZgen far v e t a s i n + U l a h a r k o ~ s t . Hon

for i i l skar s i g i en ung greve, Cla.es Ekenorona, Han tv ingas u t i

f i n s k a krigel;, s;lslti.digt soa Bet ty f ö r s t a r a t t hon vgntar hans

barn, Hon göms undan p% l m d e t cch far e t t d ö f ö t t ba:cn, Hennes . .

Claes har råIrak i rysk fbgenskap,

Längtans blhi3 blomma: 2. Du droprre himladam. Som O V i u i e

Den de l av S.tockholm, som kunde ä t a s i g m a t t ach ha .tid a t t tän-

ka p& s i n nästa, ba r avkunnat s i n f6riartelcedom mot Betty, Hon

akymfas som en f ö r b q t a r e och i so l e r a s som en pesthä:rd, Mär greve

Claes rymmer ur fångenskapen skymtar hon en l jusn ing , Men krigs-

upplevelsernia har förvant hans s i m e , och haas f ö r ä ld r a r niotsät-

t e r s i g va r je tanke p& en mesallians med den Törtappsde borgar-

f l ickan, 9% ger a i g Bettys r i k t i g e f a r , kmslir%Clet Beraing, %ILE-

känna och tar med s i n senfunna do t t e r utomlands, till en ny fran-

t i d .

Nya s t j ä r n o r tsndas: l , Gusta-v TclLmans anfäktelse, IJnrdstedts,

599 s id . l 945e ( ~ a h l s t r ö m s 1913, Tvii t lelar, f örkoi-t., )

Sa l ig kommerzserr%det Jacob Tollman och hans f r u Lottas ende son,

Gustav, a r err framgångsrik affarsman och en s t r i a b a r anhangase av

l iberal ismens id6er. 1830 a r han ankiing och omgift xned en betyä-

P i g t yngre k~ r i r aa , Tekla, f ö r a t t nzns barn behöves ttn mor. Vad

han själv behöver firnler han däremot hos Louise Gertxier, en skOa-

het u r soc i t e ten och t i l l i k a fö r fa t t a r inna ,

Nya s t j ä rno r tändas: 2, Tro p% hennes Ögas ~lans . 'Sonl ovan.

Betty Tollrnan, adopterad Benning, g i f t Mrs MuqIq- beiröker de t

Stockholm, som med f ö r a k t s t ö t t ut henne f ö r tjugo &r sen, fr"u

medfor hon högsta borgerl iga s t a t u s £ r h s i t t engelska henland,

Hon g r ipe r i x t i Tollmans äktenskap, som befikner sig i upplösnings-

t i l l s t å n d , Gustav ä r i s t 2 ~ d á g konf l ik t melian srin iiI.skarirma och

s i n familj, X den orosfyl-Ida po l i t i ska s t r i den i n t r ä f f a r ocks%

många personliga fösaridsingas.

S t a t t upp min älskabie. Bonniers, 1947, 362 s id . (~ah:bströms, 1973* Förkortad. )

Tekla Tollman l e v e r som anka med a ina fem icvamarande barn. Sonen

Jacob, avgub3d av modern och sasom m u , famil,-je6verhi;~vud, h a l l e r

s i n a ä l d r e s y s t r a r i en t y r a m i s k underdhinghet . 3e:cas r e v o l t b l i r

des to v%ldsa~mase. Ber ta &räcker s i g f skräck f ö r e t t p%tvingat

äktenskap, Ot t i l i a chockerar sl i ikt och bekanta med si t t beslnt a t t

b l i diakonisisa. Men Emil i r gör d e t o t r o l i g a , och g 8 r mot e t t öde

vä r re än Bertas! P& besök i P a r i s l%te r hon s i g enle-ireras av en

vicomte, s tannar hos honom som hans matrass och far t?n egep villa

i Varsa i l l e s , ,

Tag lycka f a t t : 1. Ett hus Pik"cm%nga axdra. Bormie:rs, 1949.

494 s id . ( ~ a h l s t r ö m s , 1973. Tv& d e l a r , )

Det Tollmanslsa hemmet är skfagra t e f t e r Jacobs ekonomiska krasch.

Tekla l e v e r :i s t ö r s t a armod (naja , en piga f i n n s kvar!) med styv-

d o t t e r n Fann:j och den t jugohr iga Lotta. D s f6rsörJsr s i g pi& bro-

derier och nBdegåvor. Den yackra och kvickz Lot+,a fahc h g K a r 1

X V : s beundsal, men tacka.r n e j till haas uppv&tni.ng, Bon g i f t e r

sig med en f:ca.u&",jtarist, Svante Gentzel ius , son r ede r i ~ p g deras

ekonomi och <,rd.nar a l l t till d e t bästa . P& brö l lopsresan t i l l

P a r i s %terse:c hon s i n syster Enelie .

.Tag lyckan f a t t : 2. E t t hus l i k t inga andra. Se a v m ,

Lotta Gentaelius, född Tollman, kan inte f i n n a sig tillrätta i

s i n r o l l som lg&ustru. A'xtenskapet ar barn lös t , och hon har s x 4 i r t

a t t £ima nagon mening i til lvarola. Hoa kamer s i g som mora i

Et Drzkkehjem, ett av makarnas mbga gri i lamen, Hon s;itmpatiserar

med den nya lcvixuzoröre7sen. 3: en r a d i k a l diskussionslirlubb traf- fas hon en 1:ikasinnad mar,, som g e r henne mod a t t göra s ig f r i

fran Svante. Lycklig och s t a r k g%r hon, Lotta XI, mot e t t n y t t

l i v , som ska ge henne kä r l ek och moderskap.

Försök till släkttavla över familjen Tollmar~:

ARALIA JORAS C-mOLINA FaAQ?Y 3lYEXIIE

BERTA JACOB CHaREOTTA (LOTTA)

Svenska m ö d r s ~ , Wahlström & Widstrand, 1946, 389 sid,

Boken inleds med den heliga Birgitta O C ~ avslutas med G-mnar Xas-

c011 Silff.ers:-bolpes nor, Iler, är upplagd sorn ett ~ort.ie%-t;tgzileri

med vidhängaride biografisk text. De kungliga oi 'n ö v s r k l a s e ~ n $orni-

nersr starkt, I?&, det ä? nu i n t e att farmdra. sig O ~ e f i r U~Ue~klas-

sens kvinnor finns sallan avporträtterade, varkm frib medeltiden

eller senare. Det skulle dessutom vara mödrarna till dem li,.msom

berikat vart kulturarv eller p& annat satt lagt hörnstenar i sar samhallsbygg?~.ad. (ur öreta al, ) Man far veta att Per Albin Hanssian

dyrkade minnet av sin mor, och att Wilhelm Peterson-Berger war s&

starkt modersbundea, att han aldrig kunde seuPP till och alska någon

a.auzar, kvinna, Frh d e t utförliga persvraregistret kan man vidare

al% upp hur b1.a. Engelbrekt, Anges von Krusenstjema och Karl Otto

Bonnier hade detmeä sina madrar och sina arvs=lag,

I kvinnan3 vZirld.(~.~. och fotografen K.W. ulle ers) g F : s förlag,

3950. I i 2 sid. 111.

Efter de bada historiska binnoskildringarna känner författariman

sig masiad att skildra den vmoderriarP kvinnan. Boken ar intressant

idag, just dasför att den r e d a kams s& oerhört antikverad.: In- ledningsvis fastslas kvinnans livsv%rdznde instinkter. Detta bevi-

sas sedan i de i 7 kapitlen, där olika kvinnoyrken presenteras, dels historiskt, och dels geinom in-tervjuer och närbilder av repre-

sentander för karen. Det ar sm&skolelärariman, sjukeköterskan,

bondhustrun, slottsfrun, konstnärinnan, farmaceuten, socialkuxa-

torn, iappma:r~sbarnmorskan och nkra till som skildriias. BilC!mate-

rialet doniinerar.

Br i t a Andérus-serien

Första delen av tv&baadshistorien om Brita hd4rus berättar on den

unga flickans frigörelse fr& fmifjeband och borger:Liga konventio-

ner. Xon genomlider sin barndom och tidiga ungdom i ii'lalmo strax

efter första världskriget. Brita ar den fula, hmsade I i l lasyaterrl

% en högborgerlig fanilj. Eennes mor sr ett fullkoroligt molister

av egoism, hyckleri och kärlekslöshe%, son öppet favor i t i se rar den

2ldre dotterrr, Madeleine, Britas försiktiga upprorsförsbk ocki oav-

siktliga klavertramp bestra-ffas med ett &r p& en prastg8id p& lm-

det. Därefter skickas hon till en familj i England., Hon kamer

hem igen och faller för försts bästa karl som ger henne lite 5m-

het. Eon blir med barn, och skickas t311 ~rahkrike för att föda

barnet i hemlighet och låta. adoptera bort- det.

Men i ensmeten i Rouen räxer hennes krav p& ett f& ta ansvar för

sitt eget liv och det barn hon vantar. Eon bryter ned föräl.draroa och beallutar att %tervanda till sverige och sjiilv försörja sig och

sin l i l l a dotter.

Jungfrnn i det bl&. Bonniers, 1952, 292 sid.

Efter hustrun.^ död behöver justitier%det Bndérus någon som sköter

hushallet, iives. dirigerar tjänstestaben, och han ber sin förtap-

pade dotter Blrita flytts hem igen. Hon Lax darmed äntligen sitt

faderlösa Sarn välkomat och erkart F familjen.

Brita börjar p% en m%farskola och utvecklar sin talang. Hon kon-

fronteras med helt andra människor och ideal Zai barndomens mahog-

nyblanka soliditet. Men varken glada konstnärsbohémer, freudimska

semalentusiaster eller lesbiska feminister kan ge Brita en väg

ut ur he-mes kärlekslösa ensamhet.Til1 slut Atervander hon till

Frankrike för ytterligare konstnärliga studidr. En fransk malar-

kollega lockar också.

Hedda Skoot-serien ,

Hon ar ett typiskt barn av Alice Lyttkens, denna Hedda Skoot: vac-

ker, viljestark och intelligent. Hon lever i 1730-talets högbosger-

liga stock hol:^. Frihetstidens politiska fejder mellan hattar och

mössor utgör 'berättelsernas historiska ram, Genom ett rikt gifta

och tidigt ä&kest%nd, den tidens enda, möjlighet f o ~ e11 kvinna att

n& reell mukt och sjal~~t;Z,ndighet~ utveckias Hedda t3:i.l en mäktig

och driftig kirinna. Som änka hade en kvinna rätt at"c:fortsätta sin

imakes värv, Els ogift kvinna däremot var helt uteslutes ur skråvä-

sende t,

Förutom Hedda själv är det mostrar, vaninnor och husn;amseller

son för romanen framiit, Alla &e mhga mannen i Heddas liv är ba-

ra matta, ope:csonliga objekt. Den enda som telpknas med lite varme och egen glans ar fadern, Petter Skoot. .

Den ku1turhlsi;oriskt intresserade kan frossa i detaljer om köks-

redskap, lunciimenyer, kläder, frisyrer, läkemedel. och salongseti-

lcett, Men författarinnan visar ocks% ya den bottenlösel misär, som

de medellösa :Levde i. Det är väl inga "nya avslöjandenft som hon

lyfter fram, men det sociala engagemanget ar pacallande mitt i

all herdinnerbomaniik.

Himlabröd. Bonniers, 1953. 374 sid. (~ahlströms, 1 973. Förkortad. )

Livet leker f ö r sjuttonzlrigz Eedda. Hennes far, tobaksfabrikör

Petter Skoot, önskar inget högre an att f% skämma bort sitt enda

barn, den sta.ckars moderlösa flickan. Men fabriken brinner och.

fadern dör. &niha släktingar och kreditörer lägger beslag p% all

egendom, och Hedda rakar: i direkt armod. Ska hon tvingas gifta sig

med sin motbjudande men rike friare, eller bli kunglig mätress &t

Fredrik I? &c tidigare okänd brylling, den framgångsrike köpmannem

Anders Skoot, räddar henne ur dilenmat. Den appmarksa~nme lasarea

hör redan brC11lopsklockorna i bakgrunden till slutscenen.

D.vadeövning. Bonniers, 1954. 320 sid. (~ahlströna, 1973).

Hedda lever genom sitt gfftemai %ter i yttre välsthd. Men hennes

man, den betydligt äldre slaktin~;en? Ander Skoot, h%ller svart-

sjukt sin vackra hustru inl8s-t. Husmamsellen undanber sig varje

inblandning i, husets skötsel.. Eedda km juat bara da&römma och

lagga patiens. Barnen som föds i tät följd %as om hand av barn-

pigor. Hon blir slltmer b i t t e r p& sin mm, som s h ä r hacker hen-

nes livslust. Slatligrn försonas hon dock mea sin nu dödssjuke

man, son testmamenterar hela sin förmögenhet till hustrun.

Eerdinnelek, Bonniers, 1955. 387 sid. (~ahlströms, 1973. Förkortad. )

Som trettiohrig änka, fembarnsmor och Bgare av ett stort handels-

hus f%r Hedda. kampa tappert för att satta sig i respekt. Mar.uen

tävlar om att f% överta hennes tunga alsvar och förm5genAet9 och

förvandla henne till en Peksaksherdinna, Menhon varnar om sin ny-

vunna och unika frihet. Gifter hon sig så 5lir hon %ter on~qdig

under sin man.. Nedgravda skatter, wdarxstuckna dobent och osa-

liga husspöken inga2 ocksa i romanens rekvisita,

~~rleksliesväp. Bonniers, 1 956. 302 sid. (iiahls tröms, 1 973).

Pi% det Skootska. tcbaksspimeriet bjuds arbetarna varje dag gli. ett

mal riat, tv& supas och fatöl, et t ; tilltag som högeligen ogillas

av stadens övriga fabriköres. Nar en av de a;nställda.blir halvt

ihjälslagen av en bas, ar skandalen och hallratter? hotamb ~ ä ~ a e

Men Eedda klarar s i g ur den stormen, och far tid att .i;a itu med

sin trolöse älskare, grosshandlare Nhs Qtrestadi.~s, SOM visar sig

vara förlovad med en liten tonarsflicka fr& landet. Ifästa bok i

serien annonseras gen03 akt hela historien Iläggs p& is n%gra m&-

nader, sen far man se ... Slumpxa. Borniers, 1957. 296 sid. (~ahlströms, 1 9 7 3 ) ~

Stackars Sedda Skcot har fatt en bortskiimd, ouppfostrad och hyste-

risk ung flicka på halsen, Det ar Questadius' tilltänkt& brud,

Sofia, som Hedda v i l l f% p& andra tankar genom a t t blanda henne

med stors.tadens sus och dus, Ken s% upphör med ens Heddas hela

intresse for arfaren Questadius. $n okad släkting, hcfnen

Anders Skootenstierna, dykes upp i Stockholm, Efter några slilnsxe

missförs tåad, slutar boken myckel lyckligt, Hedda k m gliid3a sig

%t att aven i detta andra äktenskap stama inom alakten,

Elven, en bak oa ÖE i Örssicnd. Boralers, 1958, 54 sid, ( ~ ~ ~ á e r s ,

7974. Omarbetad,)

Författarir~n~m berättar kä~leksfullt om sin vackra sommarö i den-

na lilla turisthandbok. Halva boken upptas av historia, hade käT1-

forskning ac:h alla sägner som berättats om öns tillkom~t. Särskilt

uppeiialler hlon sig naturligtvis vid Tycha Brahe och hans aralagg-

ningar, I 5v:rig-k beskrivs fyra vandringsleder över ön, cr,h i &en

nya upplagan finns ocks% nagza. sidor "Bra a%% vetai\ m ~ d TeïL tu-

rislinf ornat ioa.

Familjen Gru,-;ge tillhörde den dominerande köpmansaristokra.t;in i

sekelskiftets Malmö. Trots att det p% tiotalet, da serien börjar,

inte finns qyoket kvar av varken rikedom elPer inflytande, lever

"gamle konsulnsw barn, Tage, Qictor, Ina, Gustaf, lille Mils och

deras fosterisyster Lena, krampaktigt kvar i minnetav fornstora

dagar. Till .familjen hör ocks% k allra högsta grad krutgumman

Bmalia, det= :rika, ogif ta, skapxupaadc fastern, Den y t t m samriianhal l-

ningen motsvaras dock fnte av iabördes karlek utan mora av fruktan,

aainds;julia och bitterhet,

Gzld och goda ord, Bomiers, 1953* 3?5 s i d ,

Den konlrusrhotade Gruggerska firman behöver ekonomisk stabilitet,

s& Victor sviiljer förtreten och bördshijgfarden och friar -till. Rut

Wahlström, dotter till en socialistisk gjutarmastaro och miljonär.

Till Victoss förtrytelse betackas sig gjutamiljcnärea för arm att backa up]? sin svassons finanser, Men ned trofasthet, priik-tig-

het och tvil:~ingar vinne2 ;.at t i B k slut ända VicLors karlek, Ett

palitligt stöd har hon alltid i faster Amalia, som bäst förstar

att uppskattgr det friska blod Rut tillfört slakten.

Earlekens gyckelsael. Bonniers, 1960. j08 sid.

Det första vfirldskriget ar just fös3i. Det är &ren för "gula.seher-

nav, konkurser och snabba rikedomzr, nya onvälvande idéer och en

större generationsbrytning än kanske någonsin tLdigare,. Boken

koncentreras p& lillasyster Lenas tragiska och omständiga väg mo%

äktenskapet, Mot slutet antycis vagt att brizdgmmeiri,, Sixten Rempert,

kanske &,d% inte är Den R i i t t e . 6vriga släkten Miller sig alerta

medelst intriger, förtal och bjudningar. Tillkomands barn, nyetab-

lera&? förnU.landea och startade äktenskap bkddar för en spännande

f ort sättningl,

E h stimma vit-. Borniers, 1961. 326 s id ,

Xna Grugge, 12en ogiftaa, meclelblders sys te rn far ~zpplevs några kor-

t a månader a . ~ hemlig kiizlekslycka, iraan hennes k a v a l j ~ r bekikmer

s i n a sol- ooln varande avs ik ter , Ina orkar i n t e bära skanmen, be-

svikelsen och slgktens medlidande u tan t a r en överdos sömnmedel.

U r släktkonversationen kan m m spara 3 jugota le ts debat t om socia-

lism, kvinrrio.fr&gan och allmän r ö s t r a t % , Det ä r gamla hal ia , cch in- g i f t a arbets:rdottern Rut, som f6iat.säder de rad ika la %sikterna,

KEirlekens nyla kläde;. Bonniers, 1962, 304 s i d ,

M m a r nzz i m e i t r e t l i o t a l e t med Krôi~.gerkraschen, sexualdebatten

och kvinnor son v i l l göra s i g fzia. Eroderna Tage och Gustaf med

f r u a r kanner s t a r k t f ö r de nya n a z i s t i s k a idgerma,

Olyckliga äktenskap är e t t fack som f G r f a t t ~ r i i m a n är v ä l bevmdrad

i! Tio- och t jugoar ig hatfylld sarrvaro var he l l e r i n t e ovanligt

p& den t i d e n na r en ski l jamassa betydde s o c i a l k a t a s t r o f , s p e c i e l l t

f ö r kvinnan, Lena ReqerV och PisrUrugge ar t$--iskn. Ly~Gtkenskviracrp

begavade, va:rmizjiirtade och s ja lvs- tandighetss t ra~~mde, men g i f t a

med despotislca, otrosa, alkoholiserada män! N%, de vinner s in fri-

h e t , och nya, vardigzre k a r l a r skymtar r e d a i kul isserna .

Cat r in Ambroi~ia-serien

Catr in ar i ijvre t o n h e n nar v i f ö r s t möter henne. Hon är charme-

rande, vacker, priiktig och klok, Jh kvinzosakskämpe, fördomsfri

och iced e t t :s tor t s o c i a l t patca;. Earidlingen krypex fram vecka f ö r

vecka, Varje bo4 behanalar ungefar e t t &r, Rj2iltinna.a seder upp

alla t r a s s l i g a situationsr fiir s i g och sir- omgivning, men n&go%

d i r e k t spännr3,nde häzder y t t e r s t s ä l l a . S t i l en p b i n n e r on dag-

boksformen: "t...och sen at v i middag, och sen gick v i p& fest, och

d& dansade jiag med

Desto livfill!!are skildras miljön runt Catrin, b%de den geografis- l

ka och den sociala, 1780-talets.Utockholm far man följa langst

ga-bor och torg, M a n £%r ocksa god inblick i familjelivet blad

borgare och adel, tjänstefolkets utsatta ställning, proatitutio-

nens utbredning, spiritismens blomstring och hovskvallrets väg

f rb kungligsr sovgemak till borgarnas pigkamrar.

Förh%llandevis stort utrymme agnas &t den politiska situationen, b%de in- och utrikes. Folket knorrar över hungersnöd och dyrtider.

Adeln är radd att mista sin priviligerade ställning, Gustav III,

den applyste monarken, svarar med förtryck och polisvälde,

P& villostig, Rorralers, 1963, 256 sid, (Sva7ar1, 1 96Yt 1974)

Catrin har rymt från professorshemmet i Uppsala, från den snälle

men taaksprictde fadern. och den elaka, lättfärdiga stjrvrooderil, som

vill g i f t a bort henne med en gamal, vämjelig friare, Utklädd i

Parlklader tar han sig till Stockholm, cch harsnar hos es avlagsen

släkting, en grossha~dlare, som l%ter henne bli s.%llskagsdam %t

sin £m, Hm hoppas att Catrin ska sprida lite av sin g l a s över

den snra. fula och obildade hustrun. Men efter knappt ett &r

förebar Catrin, av tv& onda ting, att %tervända till Uppsala.

Skumspel i iiatter;. ~orrniera, 1964, 288 sid. 1970).

Efter faderns död blis hans bror, det rika kommerserr%det Ambro-

sius i Stockiiolm, förmyadare för Catrin. Han förpassar henne till

en bruksherré:&rd i Närke, Hoa far snabbt erfara hur ovälkommen hon

ar $dr. Hon nöts med förakt och rädsla av husfolket, aen far ocksa

en van, den gamla ar&epatronesoan i flygelbyggnaden. Tillsmans

avslöjar de B%da de äktenskapsbrott och den missl~ush%llning, Bom

a h a r knäckt husets anseende och ekonomi.

Easard med ai~ldrn,ymt, Bonniers, 1965, 325 s i d e (svalan, 19i"Q, 1974) . Den stänciigt omsvarmatie Catrin har i'de bilda första böckerna reda

awerkat fyra friare, nar denna tredje del helt agnas hennes senas-

t e beundrare, Eor,.boz nu i Stockholm, Horn ar nag s rma t% Röräisksd i den s t i l i g e kaptenen, men osäker p& hans drankla fö r f lu tna , och

f

"hans k a l l a blickw. P a r a l l e l l t sk i ld ras kommerserr&dets kär lek

till sin kloka och t r o f a s t a äLskaxima, Lova. Det b l i r ocksa hon,

SOIII avs lö ja r "kaptenenft', som en slem bedragare, och räddar clartrned

Caf rin.

Den venetianska spegeln, Borniers, 306 ' sid, (svalan,

Nu % t e r f i r n e r v i Cc?%rin som g-uvernmt i e t t högadligt pa l a t s i

Stockholm. Bon at tackeraAr of örskr5,clct s-LhdsBögf&rden uppat, men

betackar sig f ö r a t t f r a t e r n i s e r a nedgt, De tv% f6rvi ldade och hög-

ncdfgs grevebarnen Igckas hon snabbt tzmja och bedha , Deres 2ld-

re bror, den s t a t i i g e grev Jan, "med en maskulin dof t av läder och

hast", b l i r nog också bedårad, men knappas* tam, Syanaanae for%-

s ä t t n ing i nZsta bak!

Livet ä r e t t v&fiespeI. Bonriors, 1967. 344 s i d , ( ~ v a l m , 1971, 1974)

Catrin är trogen s i n plats som g ~ v e r n m t hos f m i l j e n Gyllenbi,elke,

n&gc't som maxi. inom den Stockholmska socitetea f ö r f a sa r sig s t o r t

över. Hon ä r dock brorsdotter tiil det f6rmögna komsrserr&det &ab-

roaius, och borde i n t e s% egensi+migt krat-a sjZLvstZndigfirt o ~ h ar-

bete. Xelznes situation kl2r s l u t l i g e n ok$llbas, Kä t t j e fu l l a greuss

och baroner ]-rasar i mörka gemak och hiasets kvinnor förcriStopar och

för ta l -ar hemle, Catr in f l y r till s i n f a ~ b r o r och f%r en f r i s t a d i

hans hem, l '

V&rerens t i d är inne. Bonniers, 1968. 325 sid..' vala, 19721, l

Dessa arma s:rsalolösa kvinnor! Som do t t e r E huse% hos oin far-

b r o r k m Catrin endast sgasla med handasbete, läsning och patiens,

Ron b6rjar kiinna skrack f ö r a t t hamns p& glasóerge-b, hon ar ;ju re-

dan tjugotre & b Dock h i m e r hon avvisa tv& f r i a r e till, iman

hon föl3ea sin f r a s k e konsul, Jemick, till h a s tv& moderlösa

dö t t r a r och qrinodlirtgar i Frankrike, l

Catrin Jemick-serien

I ett högborgerligt, intellektuellt Stockholmshen finner vi p& 7920-

talet barnbarnsbarnet till 7700-tals-mansellen Catrin Ambrosia (P&

villostig, m,fl. ). Triologin om Catrin Jennick skilkar hennes ut- veckling under ungefär fem &r. I förste boken ar hon ett ton&rstrot-

sigt sladdbarn, med en dominant-kvinnosakskvima och en disträ his-

torieforskare till föräldrar, Genom sitt niisslyekade äktenskap SPir

hon en osäker men kamplysten emancipationskämpe, aed stora svarlg-

heter i sin rollidentifikation, sam sysslolös hermafru med barnpiga,

köksa cch städerska. I aen avslutande boken har hon frigjort sig frk kraven p& henne, som lydig dotter och självutpl&rulde hustru.

Hon försöker skriva romaner om yrkeskvinnor, och riskeras sitt an-

scendo genom en skilismiissa,

Flickan som inte bad om lov,Sonniers, 1 9 6 9 ~ 322 sia.

Catrin har rakat X olycka med en gift man, och förpassas till Frank- rike för abort, glömska och spr&s.tudier, Det depraverade Rivieran

far utst& svdr kritik fr& dem blondas präktiga avenskan, Hon blir

god van med en ung krigsinvalid, får filmaubud från en beröud regis-

sör, blir förälskad i en merikaask student, far en haadfull juveler

av en indisk malkzraclcja och lau sedm hem igen:

Att vara n%gog. Bonniers, 1970. 313 sido

Den kände litteraturkritikern Svante Danell aörjar uppvakta Catrin.

Hon känner sig smickrad, och i behov av manligt stöd, sedan den

älskade faderns död. Men hon oroas av hans för&ldrade kvi-mosyrl

och hans intellektuella snobbism. "Om han bara inte varit R&

snrggns, suckar Catrin - och g i f t e r sig med honon. En elak: svar-

mor f%r hon p% köpt. Krengcrkraschen försätter Svante i ekono-

miskt trångmal, men Catrin offszr sina indiska ju~eler far at5

rädda familjeaza~,

Ljug m l ~ en I=. Bonniers, 1971, 306 sid.

Uppmuntrad av sin radikala sänisna skriver Catri-n en roman. Den

ges ut, far e l t t blanda* mottagande, men betyder en stor personlig

frarnghg för henne. Zoo börjar nu lhgsamt frigöra s i g fr& makens

förnedrande i~örmyndarskap. Svark far p& f öredrags tu:rné i sitt be-

undrade Tyskl.and. Has nazistsympatier farskräcker Catrin, och

uppmwlltrad a.5~ Atesiseen6et med sin ungdonis älskade, l;limnc~r laon sin

m a n 4

Kvinnan firnar en f öl jesla~ar?, Den svenska kvinnans historia frk

forntid - k i l 1 1700-ta1, Bannlerc, 1972, 332 sid. ille G:.:

Trilogin till kom som @o vidam-iiveckling av "Svensk Bvima" , fr& 1941. Den är illastlerad, ner, i2te s& srnigii som +ns:prt;llgsbakme

D 9 t ä r en bred sanbälbs- och kulturskildring dar man ocksa far mö-

ta den a.non,pte. kvinnan, bondhustrun, soldatänkan, spirmhush3onet.

D e t f Atal kvinnor som gjorde sig bemärkta upp.i;ar forl~~lla,vdevis

stort utryrcme!; den heligst. Birgitta, Karin M&nsdotter och iirott-

ning Kristina. Bolynen avslutas med hiixprocesserna,

Kvinnan b5rie.r vakna, Den sve~ska kvinnan fx&n ITOG . t i l l 11340-talet. ---".Ab+

Bonniers, 1913, 326 s i d , 111,

Författarimams m%lsS.i;trrir~g är att avromantiserc 1?OO-taLet9 som

vi gnnu gärna ser sonii applysningens i?ch konstens a.to:ra tidevarv,

1734 ars ,lag bevarar kvinnans medeltida stallning. Hon förblir omyndig och niaLnnena egendon, Ur innehAllet: w ~ a r n a f ö d a d e , kyrk-

t agning, ogif ta @drar. Fabriksarbs t erskan, en ng kvinnogrupp. Borden-

flycht contra, Rousseau, Ulla Winblad, Bellmans drömflicka, Ett sv&r-

artat kvinnoöverskott. Esaias Tegriér, en cyrifsk kvinnoföraktare.

Kvinnan söker sin va.. Den svenska kvinnans historia fran libera-

lismen t117 n:utid, Bo~~iers, 1974. 351 sid. Tll., reg,

I de-ma sista. volpi ges natuiligeri stort uix3.mme &t Bremer

och debatten m t hennes skrifter, Nya yxkeaoanr%den öppnas för kvin-

norna, och fElreg8.ngerskoma porträtteras. Lagstiftningen kring mm- dighets%ldern, barn- och kvinnoarbete, aktenskap och abort belyses

nogra.nnt. Speciellt intressant och fortfarande högaktuellt ar skild-

ringen av hur den borgerliga och den socialistiska kvimorörelse~

kon att gå isar. Avslutningsvia ges "viktigare kallor" och ett ut-

förligt gercoriregPster för alla tre banden.

Fader: okänd, Borniess, 1975. 274 sid,

Romanens hjäl.tiama är en sjuttonarig huspiga, Stina, p% ett Sörm-

ländskt slott i elutet av 1700-talet. Hon förförs av sin husbonde,

greve Fabian Ekestock af Ekelunds, blir med barn och Jagas ur hu-

s e t av den sv.artsjukri. grevinnan. Ett vardagligt kvinnoöde, som av- slöjar den widerkastelse och rattslöshe-t, som den tidens tjänste-

folk levde under. Men Stina later sig inte knZckas, De ankra an-

stalfda pii godset sttitlar heme och blir sm8tt revolutionara i sitt

hat till. gre~paret, T,o.m, bjas präst ger Stina sitt analiga stod,

Med en viss optimism avreser hoa till Stockholn med sitt e g e t och

ett m a t dibarn, Säkerligen £&r vi höra av henne mesa!

S & ~ I & ~ A ~ B ; I D E SERIER, : @ ~ X S T I I I ~ O B I G ~ T .

Hs Flykten från vardagen

$c . . .kornier inte till middagen dnn Rzmmark-serien

Hc Bet är inte sant Hc Det Er mycket man caste Hc Det ar dit vi Isngtar

Hc Falskt vittnesbörd

KL Svensk kvinna

Ho Syndafa.11

Familjen Tollnan-serien H6 Lyckans tempel Hc Längtai3.s bl%a b l o m a Ec Nya stjärnor tzndas Ee Statt u.pp r n i ~ älskade Hc Tag lyckan fatt

Ls Svenska. mödrar

6:- , Ohj I k v i n n a s var18

Brita Anidérus-serien Ec Enbalf'mtasi . Hc Jungf~un i det bl&

Hedda Skaot-serien ac Iiinsiabröd Hc Dygdeövning Bc Il[erdi~m.elek HG Kiirlekshesvär Hc SliuripLycka

Mcb Hven

Famil$en Grugge-serien Hc Guld och goda ord Ec Kärlekens gyckelspel Hc En strimma violett Bc Xärlekens Rya Blader

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV

Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen mellan åren 1974 och 1996. Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se Upphovsrätten tillhör författarna. Publiceringsår i BADA: 2011