Alfabetisering i grundskolans årskurs 7-9

Prelitterata elevers väg till läsning, skrivande och kunskapsutveckling

Morit Malm morit.malm@isd.su.se

Vad säger forskningen? • Relativt lite forskat eller skrivet om

alfabetisering i skolåldrarna. En del om sfi och vuxna analfabeter, • http://www.andrasprak.su.se/ • Vad säger styrdokumenten, Lgr11,

Skolverket?

Termer definitioner

• Vad menar vi med analfabet ? Vem ser du

framför dig? • Är den som har ett annat skriftspråk

analfabet i svensk skola?

Analfabet, illitterat, prelitterat UNESCO:s definition:

• Analfabet är en person över 15 år som inte kan läsa eller skriva en text av betydelse för det vardagliga livet.

• Därmed är personen inte funktionellt litterat.

• För att markera att analfabetism inte är ett permanent tillstånd är det många som föredrar att använda begreppet prelitterat.

Litteraciet/Literacy

• Det finns olika grader av litteracitet. Begreppet är relativt och kan stå för olika nivåer av läskunnighet och skilja sig mycket från land till land.

• Tidigare har termen literacy använts för att beteckna läs- och skrivfärdigheter. Man talar om människor som illiterata jfr illiteracy/illiteracitet.

• I ett sociokulturellt perspektiv används termen literacy för att beteckna användning av skrift i vid bemärkelse.

• Literacy är ett dynamiskt begrepp i ständig förändring och beror på kontext.

• Forskning med rötter i bl. a lingvistik, pedagogik, sociologi och antropologi har poängterat att läs- och skrivning är sociala och kulturella företeelser som används i kommunikation mellan mänskor.

Street 1993,1995,Barton&Hammiltion 1998.

• Allt fler analfabeter kommer till skolan • Andelen med kort eller ingen skolbakgrund

ökar • Skolverket ger rekommendationer för

mottagande av nyanlända • Relativt lite forskat om alfabetisering i åk

7-9 • Skolan blir ett möte mellan individ och

samhälle

Alfabetisering på vilket språk? • Språk är kommunikation och samma gäller

för läs- och skrivande. • Viljan att uttrycka sig och ta del av andras

tankar. Det verktyg vi har är det muntliga språket . Alltså utgår vi från det.

• Den trygghet som det egna språket ger skapar en säkrare grund för att förstå, både det nya språket och undervisningen på språket.

• Uppfattningen att varje människa ska få lära sig läsa på sitt modersmål är allmänt vedertagen trots detta sker alfabetiseringsundervisningen i Sverige oftast på svenska. (Hyltenstam 1979)

• 28 år senare kan man läsa i en rapport av Inga-Lena Rydén(2003), att ingen av åtta undersökta kommuner har modersmålslärare i alfabetiserings-undervisningen.

• I fyra av kommunerna är lärarna medvetna om fördelarna med att arbeta med modersmålslärare. Men ett sådant samarbete finns inte.

Modersmålet en resurs

Med undervisning bara på andraspråket bryts den lexikala utvecklingen i förstaspråket som grundlagts under förskoleåren.

Det medför att ordförrådets utveckling i andra språket kännetecknas av en eftersläpning då det inte kan bygga på och fördjupa ett redan väletablerat ordförråd i förstaspråket.

(Verhallen & Schoonen 1998:466)

Modersmålet • Man lär sig bäst om man behärskar det

språk som kunskaperna förmedlas på • Man tänker bättre om man har ett

utvecklat språkligt instrument • Om språk och referensramar möts hjälper

det förståelsen • Man kan bättre ge uttryck åt sin identitet

om man behärskar interaktionsspråket • Språk måste användas för att

vidmakthållas

Likheter i läs/skrivinlärning

• Franker (1994) skriver om läsprocessen som en psykolingvistisk process liksom den också är en språklig process.

• Oavsett modersmål och kultur så är det ungefär samma sak som händer inne i huvudet på den som lär sig läsa.

Språk och läsning påverkar varandra • För att kunna läsa behövs ett språk

samtidigt som språket utvecklas med läsning.

• För att kunna läsa och förstå en text krävs förkunskaper och erfarenheter.

• Ju mer insatt en person är i ett ämne desto lättare är det att förstå texter i ämnet.

• Därför är läsinlärning en näst intill omöjlig uppgift om inläraren inte talar det språk eller förstår det sammanhang som används i undervisningen.

• Läsande och skrivande lärs bäst när undervisningen utgår från de kulturella och sociala sammanhang som eleverna befinner sig i.

• Inlärning sker i meningsfulla sammanhang

• Tillsammans med andra människor • Lärarens kunskaper är viktiga.

Omvärldskunskap

• En viktig uppgift är att stötta eleven att utöka sin omvärldskunskap. Vad är då omvärldskunskap ? Olika beroende på situation och syfte och omgivning. Den kunskap som är relevant i Sverige och i skolan är kanske mindre relevant på t.ex. Somalias landsbygd. Vi måste alltid komma ihåg detta för att förhålla oss med respekt och ödmjukhet till eleverna.

Informationskällor

• Den som är illiterat kan inte använda skrift

för att komma ihåg, anteckna , leta info, meddela sig osv.

• Den muntliga, direkta mellanmänskliga kontakten blir helt avgörande. Många föredrar ett direkt möte ansikte mot ansikte framför telefon eller annan kommunikationsform.

Strategier

• Cirkulär berättarstruktur kontra linjär. • Utantillinlärning

Skolkultur och förväntningar

• Vi är i ringa grad medvetna om hur påverkade vi är av den läs-, tecken- och bildkultur vi igår i

• För den som inte är skolvan eller illiterat kan skolans koder vara svårtydda.

• Man tolkar utifrån mer konkret betydelse och meningsfullhet.

• Form och innehåll skiljs ju ofta åt i skolan. Ex. Vi tränar språkförmågor isolerat.

Skolkultur –likheter och skillnader

http://www.barnfonden.se/om-barnfonden/vart-arbete

• Barn socialiseras in i språket på olika sätt beroende på olika faktorer i omgivningen. Klass, stad – land, omgivande samhälle där barnet får delvis olika roller

• De som växer upp i en skriftkultur medelklass, utbildade möter tidigt skrift och bilder i barnböcker.

. Barn från studievana hem får en grund som

underlättar mötet med skolans värld

• Eleverna förstår kanske inte och ser inte att i skolan skriver vi ibland för övningens skull. Det måste passa in i en situation och vara förankrat i verkligheten.

Inskrivningen – möte

• Första kontakten med hemmet bör bli ett möte

• Bygga broar eller skapa murar? • Begränsa informationen • Samtala och lyssna

Mottagandet

• Vilka resurser finns på skolan? • Lärarna ? Annan personal? • Läromedel? • Arbetssätt? • Didaktiska val? Vad? Hur? Varför?

Förhållningssätt är grunden

• Resursperspektiv • Dialog med eleverna. • Samarbete modersmålslärare m.fl. • Nyfiken och lyhörd. • Knyt elevens erfarenheter till

undervisningen • Meningsfullhet

Resurser och läromedel

• Vad behövs? Vilket material och vilka läromedel ska vi använda? Vilka resurser finns? Vilka personer utanför skolan kan vara till hjälp?

• Eftersom det inte finns färdigt alfabetiseringsmaterial, blir det en viktig uppgift att leta böcker, fråga modersmålslärare och andra personer med samma språk. Jag ber de studerande att ta med bilder och föremål hemifrån.

Språklig medvetenhet

Innan läsinlärningen kan börja måste eleven ha nått en språklig medvetenhet:

att kunna skilja på språkets innehålls- och formsida i både skrift och tal. Ex. Vilket ord är längst? bas eller babuur tåg eller lokomotiv

Övningar för språklig medvetenhet

• Rim och ramsor • Byta ut fonem /grafem • Lyssna efter ett visst ljud • Kasta om • Träna att hitta en bokstav • Klappa antal stavelser • Hitta ordgränser

Träning i fonologisk medvetenhet

1. Kunna rimma ??? 2. Uppfatta fonem i initial ställning 3. Identifiera fonem vilket ljud kommer först?

(mas, muus, miis) 4. Uppfatta ett fonem i final ställning 5. Segmentera fonem (m-a-s)

6. Göra en fonemsyntes : eleven lägger samman ett antal ljud s-o-l./ suul

Läraren säger ett ljud i taget och eleven ska sen säga ordet.

7. Addera fonem: Vilket ord får du om du sätter s framför Ola?

Vad gör vi när vi läser ? Två viktiga komponenter :

• Avkodning Vi känner igen bokstäver, delar av ord

och hela välkända ord. • Språkförståelse Texten säger inte allt. Förståelse kräver läsarens aktiva

medverkan.

• A,B,C eller B,T,J….

Ljudanalys och bokstavsinlärning

• Utgå från de ljud och ord som är bekanta för eleven

• Läsning är inte bara avkodning utan bör ha mening och sammanhang redan i början

• Olika syn på läsinlärning: Analytiskt - syntetisk, Helhet –delar, Top down – bottom up

• En blandning av metoderna utifrån elevens behov

Läromedel • Laminerade Bilder – fotografier • Böcker på somaliska • Egna texter • Föremål • Datorn i läsinlärningen • Webben • Mail, FB, bloggar mm

Låt elevernas arbete synas i skolan!

• Fotoberättelser med korta texter på somaliska

Skolans koder • Vilken sida är fram? Läsriktning? • Sidornas struktur • Mönster som underlättar • Kursivering, rödmarkering, storlek på

texten • Form och innehåll skiljs ofta åt i skolan. Ex. Vi tränar språkförmågor isolerat. Eleverna förstår kanske inte att i skolan

skriver/talar vi för att öva

• Man lär sig bäst läsa när man läser om sådant som intresserar en och att skriva genom att skriva till någon som är intresserad av att läsa. Alltså i naturlig kommunikation.

• Det innebär att det är viktigt att arbetet med läsning och skrivning inkorporeras i övrig språkundervisning och ämnesundervisning.

• En kombinationer av teoretiskt och praktiskt arbete gör det möjligt att lära även om språket och skrivförmågan ännu är begränsad.

• Genom att integrera undersökande arbetssätt, enkla laborationer, studiebesök av olika slag och olika former av hantverk i undervisningen utvecklas såväl språk som kunskaper.

Olika sätt att lära

Från det konkreta till det abstrakta

• Utgå från det konkreta. • Elevaktiva arbetssätt där man

uppmuntrar. • Ge uppgifter som kräver samarbete. • NO-ämnena har stor potential.

Kontextbundet Kontextreducerat

Hög kognitiv svårighetsgrad

Låg kognitiv svårighetsgrad

Andraspråksinlärare behöver merparten av sin undervisning i detta fält så att den kognitiva nivån successivt kan höjas samtidigt som förståelsen garanteras genom ett konkret och kontextualiserat innehåll och ett interaktivt arbetssätt

Icke önskvärt område !

Undvik aktiviteter här !

Språket som tanke,- inlärningsverktyg och uttrycksmedel i samband med kognitivt krävande uppgifter

Inlärningstid ca 5-7 år

Grundläggande kommunikativ förmåga

Inlärningstid ca 2 år

Cummins fyrkant Fritt efter Hall 1994 och Lindberg 1997

Motivation, intresse och respekt för elevernas bakgrund och tilltro till

deras förmåga.