, , , ,

, , , ,

Intresset för att skriva om digitala läromedel i skolan väcktes när vi under en tidigare termin gjorde egna edutainment produktioner för barn. Det kom då till vår kännedom att vi hade bristande kunskaper om hur liknande produktioner används i pedagogiskt syfte i grundskolan. Våra tankar i den här rapporten kretsar kring hur man tänker för att göra pedagogiska lärome-del och hur mediet fungerar på användarnivå.

ProblemområdeDatorns intåg i den svenska skolan har varit ett om-tvistat ämne de senaste tjugo åren, och det råder delade meningar om vilka effekter som den har på skolundervisningen. Forskningen är splittrad för och emot. Dessa citat kan ses som exempel på visionärernas kritik. ”Hela verksamheten håller på att tas över av teknikdårar som i grund och botten inte vet någonting alls om pedagogik, men som ändå har börjat ta makten över verksamheten från lärarna.”1 ”Utbildningen via TV eller datorprogram där eleven passivt matas med information är ungefär som att ge barn den sorts må-larböcker där man bara behöver pensla vatten över en

sida för att en perfekt bild skall träda fram.”2 Statliga delegationer har tillsatts och pengar har öronmärkts för att få ut digitala läromedel till skolorna, främst genom KK stiftelsen. Läroplanen Lpo tar upp vikten om att använda informationsteknik som ett medel för att lära ut och söka information. Vi ser IT som det områ-de som återkommande berörs i visionära diskussioner.

Det som inte uppmärksammats är hur det digitala läromedlet fungerar i sin måluppfyllnad. Detta leder fram till rapportens frågeställning som är: Vilken funk-tion har ett digitalt läromedel i undervisningen?

Syfte Syftet är att på ett kvalitativt sätt undersöka om an-vändarens krav och önskemål uppfylls av det digitala läromedlet Klockan går. Det är också att undersöka vad det tillför utöver dessa krav och önskemål samt på vil-ket sätt. Vi vill undersöka hur programmet förhåller sig till de aktuella teorierna och tankegångarna i ämnet.Vi kommer i rapporten att undersöka Allemansdatas digitala läromedel Klockan går som är ett pedagogiskt läromedelsprogram som riktar sig till en målgrupp i de

Klockan går

PATRIK NYLUND, ANDERS LINDGREN

En studie av ett digitalt läromedels pedagogiska måluppfyllnad

, ,

, ,

lägre skolåldrarna. Vi har intervjuat representanter för Allemansdata samt tre lärare som använder läromedlet i sin undervisning. Vi kommer inte själva att analysera programmet, varken ur ett pedagogiskt eller grafiskt synsätt. I vår rapport menar vi med uttrycket använ-dare en lärare som använder programmet i sin under-visning. Vidare menar vi med måluppfyllnad att pro-grammet uppfyller användarens förväntningar på det. Rapporten riktar sig till digitala läromedelsproducenter och representanter för/och användare vid skolor.

TillvägagångssättVi har sökt och lånat litteratur som berör ämnet från Lärarhögskolan och Stockholms Statsbibliotek. Vi har använt oss av artiklar från Artikelsök, Libris, EBE-SCO, ELIN@mälardalen, Mediearkivet och Presstext. De sökord vi använt är ”datorstödd undervisning”, ”digitala läromedel”, ”multimedia”, ”pedagogic”, ”edu-cation”, ”school” och ”computer”.

Vi har också hämtat information från internet. Vi har genomfört fyra intervjuer. Den första skedde på Allemansdatas kontor i Stockholm med Madelaine Gustafsson och Torbjörn Wallén. Dokumentationen av intervjun skedde via inspelning på band. De tre resterande intervjuerna var med lärare som använder Klockan går i sin undervisning. Av dessa gjordes två av intervjuerna med informanterna per telefon och är dokumenterade med bandinspelningar. Dessa har vi renskrivit och bifogar dem som bilagor. Den tredje och sista intervjun gjordes via e-post och finns även den med som bilaga. Ur resultatet från intervjuerna har vi extraherat den information som vi tycker har en relevans i vår rapport. Av denna information har vi gjort en komparativ sammanställning för att tydliggöra likheter och skillnader i informanternas svar för att jämföras mot producentens intentioner med program-met Klockan går.

Vi har analyserat i två steg. Inledningsvis jämförde vi teori mot det bearbetade resultatet. Detta har vi sedan kompletterat med reflektioner kring likheter och skillnader i informanternas uttalanden. Slutligen har vi summerat de tankar och observationer som har upp-kommit under skrivandeprocessen i en slutsats.

Urval av informanterEfter en internetsökning efter digitala läromedels-producenter i stockholmsområdet tog vi kontakt

med läromedelsdistributören Börje Langéen på företaget Vet Mera. Då vi redogjort för rapportens problemområde rekommenderade han produktio-nen Klockan går och hjälpte till med att ta fram kontaktpersoner som använder produktionen samt etablerande av kontakt med produktionens produ-cent.

Vi har valt att namnge informanterna som A, B och C. Vidare har vi tagit bort all information ur bilagorna som kan beskriva vilken skola informan-ten kommer ifrån. Informant A, B och C är samtliga speciallärare vid grundskolor i storstockholmsom-rådet.

Etiskt ställningstagandeTill varje vidtalad intervjuperson har våra intentio-ner med rapporten klargjorts. Detta visadesig vara en viktig del främst från Allemansdata och för Bör-je Langéen hosläromedelsdistributören Vet Mera.

KällkritikVi har inte krävt att intervjuobjekten måste svara på alla våra frågor, på grund av att viss information om produktionsprocessen är affärshemligheter. Vidare är vi medvetna om att Börje Langéen valt de kontaktpersoner som vi fått tillgång till att kontakta. Detta kan innebära att våra svar från informanterna kan vara tillrättalagda och framföra en viss åsikt.

MetodkritikDe olika svaren varierar på grund av de olika intervjuformerna. I telefonintervjuerna blev sva-ren mera fullödiga och utvecklade, än i e-post intervjun. Detta berodde inte på ointresse från informant C, utan på grund av att hon inte arbetat med programmet på en tid, och frågornas karak-tär antagligen skulle arbetats om för att passa en intervjuform som e-post. Vi är medvetna om att våra egna referensramar och informanternas kan variera. Eftersom vi inte gjorde en presentation av våra definitioner av vad vi menar med begreppen digitalt läromedel, digitalt hjälpmedel och digitalt verktyg kan orden stå för olika värderingar. Vi är också medvetna om att rapportens empiriska avsnitt be-handlar programmet Klockan går men teorin behandlar IT och IKT (information och kommunikationsteknik)

, ,

, ,

i skolan ur ett bredare perspektiv. Detta gör att vissa positiva och negativa aspekter är svårare att få fram. LäroplanenI läroplanen Lpo tar skol-verket upp mål att uppnå i grundskolan. De delmål som berör datorer och IT är ganska vaga, antagligen för att det skall finnas en stort tolkningsmån för de enskilda sko-lorna att själva välja strategi. I Lpo redovisas följande mål som grundskolan ska uppnå med elevens undervisning: • ”Har kunskap om medier och deras roll.” • ”Kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lä-rande.”3

Hur kunskap förmedlasEn nödvändighet för lärande med multimedia är eta-blerandet av aktiv och självreglerande lärande. Denna typ av lärande har stötts optimalt av multimedians specifika egenskaper såsomtill exempel interaktivitet, feedback, simulation av komplexa kontexter och så vi-dare. En annan fördel med multimedia är att den kan användas oberoende av tid och plats vilket gör att den individuella inlärningsprocessen ökar. Det finns två etablerade synsätt för hur man lär sig.4

Det instruktionella perspektivet på lärande bygger på en dualism mellan läraren och kunskapen. Kun-skapen existerar utan läraren och att förstå är att veta vad som redan existerar. Kunskapen är tagen ur sitt sammanhang, så att den kan bli utlärd, testad, och tillämpad mer eller mindre beroende av sin kontext. Att undervisa är att överföra kunskap. Läraren är den aktive och eleven passiv.4

Det andra perspektivet är det konstruktivistiska där lärandet ses som effektivt då det är aktivt, konstruktivt, placerat, kumulativt och utfört på ett socialt sätt. Aktivt och konstruktivt syftar till att kunskap inte kan överfö-

ras från en person eller källa till en annan. Kunskapen måste integreras på ett aktivt sätt i de antaganden och idéer som redan finns hos mottagaren. Placerat syftar

till att uppmärksamma elevens personliga omständigheter. När lärandet är in-

vävt i en personligt relevant social eller materiell kontext, är det

som mest fruktsamt. Det kumulativa lärande syftar

på att det uppfattas bäst då kunskapselementen är sammanlänkade i en relevant struktur. Slutli-gen är lärandet effektivt om det sker på ett socialt

samarbetande sätt4. Det viktigaste blir enligt Riis

() att eleven är aktiv och för läraren att handleda

och guida eleven i lärandet.5

Papert () kallar dessa två synsätt som det instruktionalistiska och

det konstruktivistiska. Han säger att båda ty-perna av lärande har sin plats och att det är balansen mellan dem som är det viktiga. Den stora faran med en obetänksam datoranvändning tror han är en över-vikt på instruktionalistiskt lärande.6

Vad är ett digitalt läromedel?Med ett digitaltläromedel menar vi i den här rap-porten ett program avsett för pedagogiska situa-tioner. Ett sådant program brukar enligt Eliason () vara pedagogiskt utformade för att på ett lekfullt sätt vara lärorika. Programmen innehåller inga våldsinslag och är ofta multimediala. Detta för att genom lek och underhållning få barnet att lära sig saker, uppmana till kreativitet, skärpa barnets uppmärksamhet och ställa krav på logik. Läromedlet skall vidare entusiasmera barnet till konstruktiv och lärorik lek samt sporra tankeför-mågan.7

Sätt att klassificera digitala läromedelDet finns olika sätt att klassificera och kategorisera programvara som används i undervisningen. Det vanligast förekommande är skal/verktygsprogram,

��

�

� �

�

��

�

��

����

, ,

, ,

övningsprogram, program för att undersöka och laborera samt program för att söka information.8

Att lära med digitala läromedelMultimedias inträde i klassrummet leder till att nya och ännu inte helt kända läroprocesser skapas. Olika typer av programvara erbjuder eleverna skilda möjligheter att själva söka sig fram i datormiljön och därmed påverka både själva lärandeprocessen och det som de kommer att lära sig. Datorn kan sägas vara ett verktyg som på olika sätt i utbildningssituationen ”spränger gränser”9. Elever som använder multimedia som uttrycksmedel för sin kommunikation, behöver inte begränsa sig till enbart text, utan kan använda sig av bilder eller musik. Elevens val av media kan få en central roll i undervisningen och efter-som det lagras digitalt så kan den informationen sedan användas och återberättas i andra sammanhang.10

Om man ser datorns roll i det kognitiva lärandet så kan datorn hjälpa barn att förstå symboliska aspekter om vad

de håller på att lära sig. Barnen kan undervisas om svårare koncept genom att de får möjlighet att sammankoppla förståelsen av omvärlden med hjälp av datorn.11

Det digitala läromedlet Klockan gårKlockan går version . är en multimedieproduktion som lär ut klockan på ett pedagogiskt och systematiskt sätt. Det finns åtta olika svårighetsnivåer; hel timme, halv timme, kvart i och kvart över, minuter och minuter, minuter i och minuter över, alla tidsangi-velser, mer om tid samt digital klocka. Varje svårighets-nivå har olika övningar. De sex första har åtta övningar och de två svåraste har fem övningar.12

För att motivera eleven används gåtor som belöning. Har eleven max fel de sista svaren kan den få ett diplom. Inställningar kan göras för att ställa in svårig-hetsnivå på tidsintervall. Det går även att ställa in hur många klockor som ska visas i vissa övningsmoment. Programmet kan styras med mus eller med alternativa

Bildmontage

, ,

, ,

styrfunktioner.12 I programmet illustreras tiden med datagrafik och fotografier på dockor. För att navigera används vägskyltarna ”STOP” och påbjuden körning vänster och höger. Instruktioner om övningarna och allmän speakerröst är varierad kvinnlig och manlig. Produktionen finns som CD-ROM där skivan måste sitta i cd-läsaren vid användning. Det finns även en nätverksversion.12

Den nya lärarrollenTidigare forskning har visat att datorernas användning i undervisningen inte nödvändigtvis innebär någon större förändring av lärarens yrkesroll.9 Men det finns alternativa sätt och pedagogiska strategier att förhålla sig till datorns roll i undervisningen. Den traditionella strategin också kan jämföras med det instruktionella lärandet, som bygger på en relation där datorn är lärare och användaren är studenten.

I learning companion strategin använder man sig av en datorsimulerad klasskamrat som gör användaren sällskap i lärandet. Learning by distributing innebär att eleven lär sig via en datorsimulerad ”bråkstake”. Lear-ning by teaching innebär att användaren lär sig genom att lära ut till en datorsimulerad kamrat. Learning with a co-teacher innebär lärande via både en simulerad lä-rare och simulerad hjälplärare.13

Den nya lärarrollen innebär vidare menar Riis () att lärare måste lära sig hur man skall förhålla sig till internet i sin undervisning. Det kan vara frågor som hur man källkritiskt granskar information, hur man skapar struktur i stora mängder informationsma-terial och hur man skapar ett källkritiskt tänkande hos eleverna.5

Specifika målgrupperBarn med funktionshinder har oftast svårare att leka och träna olika förmågor. Med hjälp av datorer, bra programvaror och styrhjälpmedel kan funktionshin-drade barn leka som andra men på ett annat sätt. De som tidigare varit i behov av personliga assistenter för att kunna läsa, skriva och räkna kan på ett mer själv-ständigt sätt delta i undervisningen. Dock ställer det speciella krav på programvaran eftersom läromedlet inte får ställa alltför stora krav på elevens psykiska för-måga.11

Positiva egenskaper med datorstödd undervisning Skolverket () har gjort en undersökning som visar

följande positiva effekter av datorstödd undervisning:15

• Skolarbetet blir roligt, spännande och mer varierat.• Mer motiverade och koncentrerade elever.• Stärkt självförtroende hos eleverna.• Eleverna jämför sig inte med andra.• Eleven arbetar i sin egen takt.• Samarbete och gemenskap stärks. Eleverna hjälper varandra.• Svagpresterande elever förbättrar sina prestationer mycket snabbare än genomkonventionell undervisning.• Ett utmärkt hjälpmedel för elever med motoriska problem.• Morot för ”tröga elever” men också stimulans för ”duktiga elever”.• Den matematiska förståelsen ökar med hjälp av kal-kylprogram.

Wang m.fl. () redogör att även om tidigare forskning visat att elevernas intresse och attityd för att lära förbättras genom att använda datorer i undervis-ningen, så är det främst de låg presterande eleverna som blir motiverade av att använda ickelinjära multi-medieproduktioner. De föreslår att elever som tillhör den högre presterande gruppen kräver en högre grad av interaktion och feedback för att bli motiverade.16

Jedeskog () menar att datorn skapar en positiv förväntan och nyfikenhet hos eleverna vilket leder till ett större intresse för att utveckla och fördjupa kun-skaperna. En annan fördel som hon tar upp är att då många elever arbetar självständigt framför datorn, ger det läraren mer tid att ägna åt enskilda elever.17 Alex-andersson m.fl. () samtycker i datorns betydelse för inlärningen och hur den skapar ett positivt klimat i klass-rummet. De ser möjligheten till variation som en av de främsta förtjänsterna av datoriserad undervisning.9

Negativa aspekter av datorstödd undervisningRiis m.fl. () tar upp en oro från lärarna angående de elever med speciella behov. Från att ha varit de ”stora vin-narna”5, kommer de åter i bakvattnet på grund av den disciplinering och uthållighet som det friare skolarbetet medfört i och med användandet av internet och informa-tionsmedia.5

Bland de negativa effekterna som Jedeskog () tar upp är oftast de av teknisk natur och går ut på att: ”• Eleverna inte kommer ihåg kommandon från gång till gång.

, ,

, ,

• Eleverna kan inte tangentbordet, att använda datorn i undervisningen anses som tidskrävande och kan upplevas som för kostnadskrävande att ha tillräcklig utrustning för exempelvis kommunikationssystem.• Det krävs också att lärarna är insatta och tar sig tid att förbereda lektionerna tekniskt och laborativt.”17 Alexandersson m.fl. () skriver att IKT-användan-det i undervisningen har gjort den mer varierande. Detta har dock inte medfört att skolans mål och inne-håll förändrats. De hävdar att IKT inte garanterar en bättre undervisning.9 Appelberg & Eriksson belyser att en lärares direkta återkoppling kan på ett bättre sätt anpassas till elevens behov. Detta kan inte en da-tor.9 Ytterligare en aspekt, menar Riis m.fl. () är att diskrepansen mellan IKT satsningen i skolan och målen har skjutits neråt vilket gör att lärarna får krav på att satsa på IKT i undervisningen samtidigt som de inte erbjuds tillräckligt med support och resurser.5 Riis fortsätter ”Det faktum att staten under nära tjugo

år har genomfört ett stort antal kampanjer och satsat stora medel på att introducera datateknik och informationsteknik i skolan. Samtidigt har det synliga utfallet av detta i skolvardagen blivit ganska magert. Datorer och IT har inte omvandlat skolan på något dramatiskt sätt, användningsområdena har varit relativt triviala och skolans sätt att assimi-lera det nya, snarare än att ackommodera till det, har varit stor.”5

Alexandersson m.fl. () tar upp problematiken med att eleven ibland inte får en djupare kunskap, utan eleven lär sig att avkoda läromedlet. Detta görs genom olika sätt att hitta genvägar till förståelse. Man lär sig läsa av vad man tror skall vara svaret, inte kun-skapen om vad svaret egentligen skall vara.9

Komparativ resultatbehandlingI denna del har vi sammanfört svaren från informan-terna och jämfört dem runt valda frågeställningar.

Klockan är halv tre. Oj en klocka går fel!. vilken?

STOP 12

6

9 3

1

78

2

45

1011

12

6

9 3

1

78

2

45

1011

12

6

9 3

1

78

2

45

1011 12

6

9 3

1

78

2

45

101112

6

9 3

1

78

2

45

1011

12

6

9 3

1

78

2

45

1011 12

6

9 3

1

78

2

45

1011

12

9 3

1

78

2

45

1011

12

9 3

1

78

2

45

1011

Egen illustration ur Klockan går

, ,

, ,

Bildmontage

, ,

, ,

Att lära med digitala läromedelAllemansdata har i avsikt med programmet att eleven ska kunna sitta enskilt och arbeta. Programmet är upp-byggt som en självstudie med en inledande introduk-tion i de olika delarna. Läraren kan inledningsvis göra inställningar för ljud och tids-intervaller, men det är inte nödvändigt för att använda produktionen. Infor-mant A säger att hon inte behöver sitta med då eleven använder programmet vilket gör att hon spar värdefull tid. Informant B tycker att det är positivt att eleven så småningom kan arbeta självständigt med programmet. Hon arbetar med elever som har begränsad rörelseför-måga och i Klockan går behöver eleven inte använda så mycket motorik för att använda programmet, vilket hon upplever som positivt. Informant C sitter bredvid eleven första gången man använder programmet och sedan kan eleven använda det på egen hand.

Allemansdata har för avsikt att eleven ska sitta en-skilt, en elev per dator. Informant A berättar att eleverna

ibland sitter ensamma med programmet men att de oftast sitter två och två. Detta eftersom det finns ett begränsat antal datorer. När de sitter tillsammans lär de varandra. Informant B har en dator per elev vilket gör att de använder datorn självständigt utan någon annan elev. Informant C beskriver inte hur många elever som använder programmet åt gången utan talar bara om att det finns en dator per klassrum och att programmet ligger på det gemensamma nätverket. Allemansdata har en vid beskrivning av målgruppen för Klockan går som sträcker sig från elever i den lägre skolåldern till vuxna med speci-ella behov. Den gemensamma nämnaren är dock de som behöver lära sig klockan. I ett tidigt produktionsstadium testas de digitala läromedlen på anhörigas barn i lämplig ålder. Informant A använder programmet på ca elever som går i låg– och mellanstadiet framförallt i specialun-dervisningen. Informant B har fyra elever i sin grupp som använder programmet. Förutom dem tror hon att det är ca elever som använder programmet. Informant C vet inte

, ,

, ,

hur många det är som använder programmet med det finns i det lokala nätverket. Programmet används av elever som inte kan klockan, av de som är i början av sin inlärning samt av de som har matematiksvårigheter. Dessa elever är i åldern sju till tolv år.

Hjälpmedel, verktyg eller läromedelAllemansdata, Informant B och Informant C ser Klockan går som ett läromedel, medan Informant A tycker att det är mera ett hjälpmedel.

Bra med programmetAllemansdata tycker att en av fördelarna med Klock-an går är att det inte finns något liknande på mark-naden där man tränar klockan lika omsorgsfullt som man gör i Klockan går. De tycker vidare att man kan prova sig fram i programmet utan att behöva ha något prestationskrav och att ingen behöver veta hur många fel man har gjort i och med den direkta åter-

kopplingen är positiva aspekter på programmet. Att det även är så enkelt att alla oavsett begåvning kan komma igång med programmet är viktigt för dem. Detta håller Informant B med om eftersom det en-dast behövs en motorisk rörelse från hennes elever för att komma igång med programmet. En positiv egenskap som Allemansdata, Informant A och Infor-mant B framhåller med Kockan går är den grafiska enkelheten som gör att skärmen blir lätt att läsa av för eleverna. Samtliga informanter tycker att Klockan går tillför undervisningen om klockan ytterligare en variation av inlärningen. Program-met är inte tjatigt tycker Informant B i och med dess många olika övningsuppgifter. Att eleverna självständigt kan sitta och arbeta med programmet tycker både Informant A och Informant B är positivt. Informant A betonar att man kan välja svårighetsgra-der som ett stort plus, och Informant B tycker att

, ,

, ,

de återkommande momenten ger hennes elever en trygghet som de behöver.

Brister med programmetAllemansdata tycker att det faktum att man inte kan spara de enskilda resultaten och inställningarna i nätversionen är något som programmet saknar. För att förbättra programmet görs uppgraderingar av pro-grammen. Informant A ser som en brist att klockans stora och lilla visare är för lika i storlek. Detta medför en svårighet vid avläsning av klockan. Informant B saknar möjligheten att kunna göra mer individuella inställningar för de olika eleverna. Informant C tycker sig ha använt programmet för kort tid för att kunna uttala sig i frågan.

Hur kunskapen förmedlasAllemansdata menar att det inte går att slå in idéer i nå-gon som inte är mogen och intresserad av att lära sig. Kunskapen kommer menar de genom att man tränar i stigande svårighetsgrader, och att det finns klockor som går fel. Genom detta lär man sig att man inte kan lita på klockan. Informant A använder det främst som ett komplement i undervisningen, men tycker att det ger en djupare kunskap genom de bra övningarna som programmet är uppbyggt av. Detta tycker även Informant B som vidare menar att det drillmoment som Klockan går innehåller, leder till att eleverna lär sig klockan. Informant C svarade inte på frågan.

Avsaknad av lärarhandledning till programmetAllemansdata vill att eleverna själva skall klara av pro-grammet. Informant A menar att det inte behövs för att spelet sköter sig självt, och att hennes elever är väldigt motiverade när de använder Klockan går. Informant B har den typ av elever som inte kan lämnas ensamma vid datorn, vilket gör att det alltid finns någon bredvid hennes elever när de använder programmet. Informant C svarade inte på frågan.

Synen på ett bra digitalt läromedelAllemansdata menar att ett bra digitalt läromedel är ett läromedel som eleverna tjatar efter att få använda och som kan locka lärarna att köpa det. Informant A tycker att i ett bra digitalt läromedel skall man kunna gå in på rätt nivå. Vidare tar In-formant A upp vikten av att det har bra och tydliga

bilder och inte är för plottrigt. Detta tycker även Informant B och Informant C. Informant A och Informant C betonar vikten av att en pedagog varit med i utvecklandet av det digitala läromedlet.

Vad som mer bör vara med i ett bra digitalt läromedel menar Informant B är att det inte skall finnas en massa information innan hon förstår vad programmet syftar till. Hon fortsätter med att tycka att även variationsmöjligheterna skall vara många.

MåluppfyllnadAllemansdata ser sina program som smala och djupa. Det skall finnas mycket att göra i ett litet område. De menar även att de tar ett helhetsgrepp från början till det svåraste och att programmet skall hålla i många år. Måluppfyllnaden i Klockan går är att det skall lära elever klockan. Informant A menar att eleverna lär sig klockan väldigt lätt, och Informant B tycker att användandet av programmet leder till att eleverna lär sig klockan. Informant A och Informant B tycker bägge att det är ett bra pro-gram. Informant C svarade inte på frågan.

Komparativ analysNedan analyserar vi de olika teorierna mot varandra samt speglar informanternas svar mot rapportens teo-riavsnitt.

Hur kunskap förmedlasRiis () tar upp som det viktigaste med det konstruktionella lärande att eleven är aktiv och lärarens roll är att lära och handleda eleven i sitt lärande. Att så är fallet har vi funnit hos Informant A och B.

Van den Brink m.fl. () talar om läraren i den instruktionella läroprocessen som aktiv och eleven passiv. Papert () menar att datoranvänd-ning i skolan är ett instruktionellt lärande, vilket vi dock i det här fallet ställer oss frågande till efter-som eleven är aktiv i inlärningen och inte enbart mottager information från datorn. Programmet fungerar enligt informanterna bra som kunskaps-förmedlare, och det kanske delvis beror på att det är ett komplement i den vanliga undervisningen. Att förena teori och praktik är en beprövad un-

, ,

, ,

dervisningsprincip sedan tidigt -tal i Sveriges skolor.

Vad är ett digitalt läromedelInformanternas beskrivning av Klockan går överens-stämmer entydigt med Eliasons () definition av digitala läromedel. Programmet passar även väl med klassificeringen övningsprogram som Winstrand () gör. Allemansdata har en säljares attityd, vilket är helt naturligt. Det ideala digitala läromedlet som informan-terna beskriver passar mycket väl in på programmet Klockan går. Programmet måste enligt den här under-sökningen vara ett bra digitalt läromedel. Informan-terna har olika uppfattning om huruvida de förhåller sig till Klockan går som ett hjälpmedel eller läromedel. Detta kan bero på olika definitioner av digitala lärome-del eller på olika elevers behov.

Att lära med digitala läromedelLäromedlet överensstämmer också med den tes som Appelberg & Eriksson () framhåller att eleven

fördelaktigt kan undervisas i svåra abstrakta företeelser med datorns hjälp. Informant A och B uttrycker båda att de får hjälp av Klockan går i sin undervisning om abstraktionen tid. Alexandersson m.fl. () tar upp att eleven själv söker sig fram i datormiljön och på så sätt väljer sin egen väg till kunskap. Informant A menar att vissa elever enbart behöver använda valda delar av programmet för att lära sig klockan. Dock ger pro-grammet inte eleven någon möjlighet att uttrycka sig multimedialt vilket O’Neill () beskriver som en av de stora fördelarna med digitala läromedel.

Vi ser den nya lärarrollen som att han/hon lär sig använda datorn i undervisningen som en resurs för informationssökning och övning. Okamoto m.fl.() redogör för ett antal olika förhållande att se på läran-det elev-dator. Modellen learning companion är den som vi anser passar in bäst på den beskrivning som informanterna givit oss. Allemansdata riktar sig med Klockan går till en bred målgrupp. Företaget har för av-sikt att programmet ska fungera som en självstudie, där eleven enskilt ska kunna lära sig klockan från grunden.

, ,

, ,

Våra informanter är speciallärare och har elever med speciella behov, detta gör att det kan finnas ett glapp i synen på lärarinteraktion. Samtidigt strävar Informant A och B att nå dit att eleverna är självgående med pro-grammet.

Specifika målgruppenAppelberg & Eriksson () tar upp vikten för funk-tionshindrade barn att kunna använda datorn som en aktiv del i sin undervisning. De förespråkar denna typ av undervisning även för att på så sätt inte behöva använda personliga assistenter. Det är svårt att genera-lisera, vilket bekräftas av att de elever som informant B har är funktionshindrade och måste ha en vuxen vid sin sida. Appelberg & Eriksson framhåller vidare att det digitala läromedlet bör vara enkelt att använda. Informant B bekräftar att Klockan går är ett sådant lä-romedel eftersom det endast behövs en enkel motorisk rörelse för att arbeta med programmet.

Allemansdata har lyckats med sin målgrupps-relate-ring för Klockan går. Detta beror antagligen på att man känner sin målgrupp väl och har till viss mån testat det på målgruppen.

För- och nackdelar med datorstödd undervisningAv de positiva effekter som Skolverket () angivit har hälften bekräftats av våra genomförda intervjuer. Då informanterna A och B är speciallärare och anser att eleverna utvecklas med hjälp av Klockan går, kan vi ur-skilja tendenser av vad Wang m.fl. () redogör för. Nämligen att det är främst de lågpresterande eleverna som blir motiverade av ickelinjära multi-medieproduk-tioner. Alexandersson m.fl. () visar att variation är den främsta förtjänsten av digitaliserad undervisning. Att så är fallet beskriver samtliga av informanterna.

De negativa aspekterna som vi redogör för i teorin bekräftas ej av informanterna. Intressant är att de bris-ter informanterna A och B uppmärksammar stämmer

STOP

09:50

Diplom

Hel timme Halv timme Kvart 10 och 20 minuter

5 minuter Minuter Mer om tid Digital klocka

12

6

9 3

1

78

2

45

101112

6

9 3

1

78

2

45

1011

12

6

9 3

1

78

2

45

1011 12

6

9 3

1

78

2

45

1011 12

6

9 3

1

78

2

45

1011

12

6

9 3

1

78

2

45

1011 12

6

9 3

1

78

2

45

1011

Egen illustration ur Klockan går

, ,

, ,

inte överens med Allemansdatas uppfattning av vad som saknas i Klockan går. De aspekter som Informant A tar upp är att det inte är tillräckligt stor skillnad på den stora och lilla visaren på klockorna. Informant B tycker att det är synd att man inte kan spara indivi-duella inställningar. Anledningen till varför man tar upp olika brister i programmet beror troligtvis på en brist i diskussionen mellan producent och användare. Allemansdata har inte gjort någon uppföljning eller uppgradering på Klockan går, och om man gjorde det skulle antagligen bristern åtgärdas, eftersom man vill att spelet skall fungera under en längre tid.

Vi anser att Allemansdata är nonchalanta vad det gäller tillgång till lärarhandledning. Det finns till ex-empel lärare som kommer från andra kulturer och det finns lärare som själva har problem med tiden som abstrakt begrepp. För att underlätta skulle antagligen en lärarhandledning vara på sin plats. Vidare motsäger deras argumentering mot att inte ha en lärarhandled-ning att de tycker det skall vara lätt att komma igång med programmet. Vi anser att en lärarhandledning

skulle underlätta arbetet med programmet utifall det skulle dyka upp frågor.

Diskussion och slutsatsRapportens slutsats är att det digitala läromedlet Klockan går införlivar användarnas förväntningar med kraven på ett positivt sätt. Det assimilerar även många av de positiva aspekter och egenskaper som förknippas med användandet av digitala läromedel. Informanterna har som krav och önskemål på ett digitalt läromedel att det ska vara enkelt och tydligt grafiskt, inte för plott-rigt. Man skall vidare kunna gå in på den nivå som man har störst behov av att öva på.

Det pedagogiska inslaget i programmet skall vara tydligt. Man skall kunna påverka programmet från lärarhåll så mycket som möjligt, så att man kan figursy inställningar för varje elev. Informanterna ser Klockan går som en resurs och ett komplement som ger varia-tion och förstärker deras utlärande. Vidare kan det fungera som en extra lärare i klassrummet den korta stund eleverna sitter framför datorn.

, ,

, ,

Vi tycker oss märka en underton i intervjuerna som ger uttryck för att inte vilja ge datorn den fulla poten-tiella utbildningskraft som den har. Vi tror att det kan bero på en rädsla för att inte hinna med att ta till sig datorkompetens. Om man ger datorn mer utrymme i

undervisningen skulle man eventuellt kunna dra ner på antalet lärare. Efter en tid av in- och utfasningsskede, där dator och lärare arbetar parallellt skulle det med stor sannolikhet ur samhällsekonomiskt perspektiv fin-nas stora pengar att tjäna.

[Klockan går] är ett övningsprojekt som utförts under våren av studenter i klass MTBV som läser Medie-teknik fortsättningsskurs vid södertörns högskola.Övningen omfattar momenten IT och samhälle (text) ansvarig lärare Roberto Delzanno, roberto.delzanno@sh.se. samt Visuell kommunikation (grafisk form) ansvarig lärare Arina Stoenes-cu, arina.stoenescu@sh.se. Södertörns högskola, Huddinge; campus Haninge, Marinens väg .

Samtliga fotografier är tagna av Anders Lindgren.

, ,

, ,

Referenser

Böcker

9 Alexandersson, M., Linderoth, J. & Lindö, R. (). Dra den dit å lägg den där!– En studie om barns möten med datorn i skolan. Göteborg: Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik. Vol .

11 Appelberg, L. & Eriksson, M-L. (). Barn erövrar datorn – En utmaning för vuxna. Lund: Studentlitteratur.

2 Gärdenfors, P. (). Fängslande kunskap. Stockholm: Natur och Kultur.

17 Jedeskog, G (). Datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Lund: Studentlitteratur.

1 Mealy, J. M. (). Tillkopplad eller frånkopplad? Jönköping: Brain books.

10 O´Neill, B. (). New Ways of telling: Multimedia Authoring in the Classroom. Monteith M. (red.) IT for learning enhancemen. Exeter: Intellect books.

6 Papert, S. (). Familjen och nätet: hur man överbryggar den digitala generationsklyftan. Göteborg: Daidalos AB.

5 Riis, U., Nissen, J., Samuelsson, J. (). Effekter av IKT på skola och undervisning i det sena -talet. Riis, U. (red). IT i skolan mellan vision och praktik – en forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket.

14 Riis, U. (). Läroplanerna, konstruktivismen och det situerade lärandet. Riis, U. (red). IT i skolan mellan vision och praktik – en forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket..

15 Skolverket rapport nr. (). Datorn i undervisninge – en kortversion. Stockholm: Liber Distribution.

8 Winstrand, M. (). Idébok. Pedagogisk programvara. Växjö: Munin Förlag.

Tidskrifter

13 Okamoto, T., Cristea, A. & Kayama, M. (). Future integrated learning environments with multimedia, Journal of Computer Assisted Learning. Vol. . ss.–.

Konferenstryck

4 van den Brink, K., Jager, R.S. & Tost, S. (). PEDACTICE: educational multimedia in school. An evaluation study, Multimedia Computing and Systems, . IEEE International Conference on. Vol. , ss. –.

16 Wang, P., Cheng, W., Wang, W., Hung, P.H. (). An Elementary School Mathematics Dynamic Learning System and Its Effects. Proceedings of the International Conference on Computers in Education, IEEE. . ss. -.

Akademisk avhandling

7 Eliason, A. (). Datoriserat lärande– ett pedagogiskt perspektiv på datorprogram för barn. Mag. Högskolan i Borås. Borås: Univ. (–).

Muntliga referenser

12 Intervju med Allemansdata den februari . Inspelningen finns i författarnas ägo.

Telefonintervju med Informant A den februari . Inspelningen finns i författarnas ägo.

Telefonintervju med Informant B den februari . Inspelningen finns i författarnas ägo.

E-postintervju med Informant C den februari .

Elektroniska dokument

3 Tillgänglig: http://www.skolverket.se/pdf/skolfs-s.pdf> [--]