Allt Om Historia - Nr.1 2016

7/24/2019 Allt Om Historia - Nr.1 2016

1/68

ISTORI

allt om 7DROGERsom skapat histori

Alaska 1925:Hundspann rddade ddssjuka barn

FRGOR &SVARVad har granatpplenmed granater att gra?

Varfr avrttadesMarie-Antoinette?

Hur fungerade de frstaspionsatelliterna?

BABYLONISKA RIKETDen krigiska stormakte

deporterade judarn

BILLY THE KIDRymning gjord

banditen legendaris

KROSSADE GALLERNA

5850fKr

CAESARSegertget gav honom makten

i det romerska imperiet

NGLARNAVID PERVYSESjukskterskor riskerade livet

under frsta vrldskriget

BERMDASPIONER

Frn

Mata HaritillKim Philby

/2016S 64:90 kr0 NOK

EURO

OfficerarnasUPPRORmot tsaren

Ryssland 1825


2/68

Innehll4

HISTORISKA NYHETER200 av Napoleons soldater funna i tysk

grav. Chokladbomb stoppad i England.

10 BILDEN: Luftskepp ver Arktis

12 FEM I TOPP: Knda spioner

14 KALENDERN

15 FRGOR & SVARVarfr avrttades Marie Antoinette? Hur

fungerade de frsta spionsatelliterna?

20Kriget mot gallerna gjorde

Julius Caesar rik och mktigRomerska legionrer besegradeden ena stammen efter den andra.

30 Officerskuppen slutademed blodbad p torgetTsaren anvnde artilleri mot upprorsmn

i Sankt Petersburg 1825.

36Billy the Kid flydde frnsin egen hngningIntervjuades av journalist i ddscellen

1881 innan han skt sig fri.

40Modiga sjukskterskor

fick medalj av kungen 1916Elsie Knocker och Mairi Chisholm tog

stora risker vid belgiska fronten 1916.

447 drogers historiaTidernas mest bermda berusningsmedel.

50Drakddarens folkdominerade tvflodslandetBabyloniernas kung lt deportera

det upproriska judiska folket.

54Difteriepidemi i Alaska

stoppades av hundspannStafett genom vildmarken rddade

de sjuka barnen i Nome 1925.

60RET VARFartygskrock p Atlanten, furstebrllop

i Monaco och revolt i Ungern 1956.

62TIPS & TRENDER

64TESTA DIG SJLV

Historiaallt om

Flj oss pFacebook!

Tyck till om tidningen p

www.facebook.com/alltomhistoriaNr 1/2016

Romarnaskrig i Gallien20

30Kuppfrsk

mot tsaren 1825

447 beryktadedroger

36Legenden omBilly the Kid

2allt om historia /


3/68

ke Steinwall,chefredaktr

P OMSLAGETJulius Caesar under det galliska flttget.Frn en mlning av Lionel Royer, 1899(Bridgeman/IBL). Bakgrund: Galliskakrigare anfaller romarna vid Alesia 52 f Kr.Illustration av Peter Dennis (Osprey).

HIST IA

alltom 7DROGERsomskapath istoriaAlaska1925:Hundspann rddadeddssjukabarn

FRGOR&SVARlVadhargranatpplenmedgranaterattgra?lVarfravrttadesMarie-Antoinette?lHurfungeradede frstaspionsatelliterna?

BABYLONISKARIKETDenkrigiskastormaktendeporteradejudarnaBILLYTHEKID

Rymning gjordebanditenlegendarisk

KROSSADEGALLERNA

5850fKr

CAESARSegertgetgavhonommakteni detromerskaimperiet

NGLARNAVIDPERVYSESjukskterskor riskerade livetunderfrstavrldskriget

BERMDASPIONER

FrnMataHari

tillKimPhilby

NR1/2016PRIS64:90kr79,90NOK6,95EURO

OfficerarnasUPPRORmot tsaren

Ryssland 1825

PRENUMERATION & KUNDSERVICEwww.alltomhistoria.se

Telefon: 040-601 63 68 (mnfre 817)E-post: [email protected]: LRF Media AB,Box 78, 685 22 Torsby

KONTAKTA REDAKTIONENAllt om Historia,Box 526, 201 25 MalmTelefon040-601 63 [email protected]

Prenumeration:Helr inkl e-tidning(14 nr) 729 kr,halvr (7 nummer) 399 kr

FIENDENS FIENDE RINTE ALLTID EN VN

e galliska stormn sombjd in den romerske gene-ralen Julius Caesar fr attstoppa konkurrerande hv-dingars frsk att utka sin

makt, kunde inte ana att de drigenom un-dergrvde sin egen position. Ngra r se-nare var hela Gallienen romersk provinsoch Caesar imperiets

mktigaste man. Lsp sidorna 2029om hur maktkampenmellan Galliens olikastammar slutade medatt romarna vann.

Den gngenstmde inte det kndauttrycket "Fiendensfiende r min vn.Den inbjudnafienden Caesarvisade sig bara

vara sin egen vn.ven i Ryss-

land 1825 var detovisst vem somvar fiende el-ler vn. Ngraofficerare hade under Napoleonkrigen in-spirerats av vsteuropeiska statsskick drmakten delades mellan monarken ochandra klasser. Vid hemliga mten spredsvisionen om en liknande ordning i Ryss-land efter Alexander I:s dd. Ls mer omuppgrelsen i Sankt Petersburg p sidorna3035.

Sedan fr du inte missa den spn-nande berttelsen om hundspannsstafet-ten genom Alaskas vildmark som rddadedifterisjuka barn vintern 1925.

Trevlig lsning!

vara sin egen vn

Den inbjudna

fienden Caesar

visade sig bara

D

40nglarnavid Pervyse

REDAKTIONChefredaktr ke Steinwall,[email protected]

Art directorPer IdborgLayoutare Johan Leijon, ErikLindholm, Fredrik Magnusson (vik)vriga redaktionella medarbetareSvante Strm, Magnus Vsterbro,Bjrn LundbergFrlagsredaktr & ansvarigutgivare Magnus BergstenMarknadsansvarigCatrina MkiKorrektur Annika SundbergFrlagschef Johan TaubertVDAnn Henriksson

ANNONSERTanja Nilsson, AdviserTel 040-64 304 05E-post: [email protected]

INFORMATIONAllt om Historia r ett populr-vetenskapligt magasin som gesut av LRF Media Historiska Tid-skrifter AB. Redaktionen ptar siginget ansvar fr obestllda textereller bilder. Sdant materialreturneras ej. Artiklarna fr inteciteras utan tydlig kllangivelse.Material ur Allt om Historia fr

endast anvndas med skriftligttillstnd av redaktionen.TryckV-TAB Vimmerby 2015ISSN1653-3224

Upplagan kontrolleras av

Tidningsstatistik AB.

TS-upplaga 2014: 26 700 exemplar

54

50

Kapplpningmot difteridden

StormaktenBabylonien

allt om historia / 3


4/68

Under striderna

ddades 4 500

franska soldater

RedaktrMagnus Vsterbro

Historiska nyheter

lSkeletten av 200 franska soldater

som r 1813 ingick i den franske

kejsaren Napoleon Bonapartes

arm har hittats i samband med ett

husbygge i Rdelheim, nra Frank-

furt, Tyskland. Troligen tillhrde

soldaterna de styrkor som Napo-

leon samlade ihop ret efter denkatastrofala retrtten frn Ryssland.

Hans nya arm besegrades i slaget

vid Leipzig av en koalition dr bland

annat ryska, preussiska och svenska

styrkor ingick. Efter nederlaget

i Leipzig tvingades Napoleon sl till

retrtt.

I slaget vid Hanau frskte en

allierad arm stoppa retrtten, men

fransmnnen vann slaget och kun-

de fortstta marschen mot Frank-

rike. Under striderna ddades 4 500franska soldater och de 200 dda

som nu ptrffats hrde antingen

till dem, eller s hade de avlidit p

grund av ngon av de sjukdomar

som spreds i armn. Inte minst

hrjade en tyfusepidemi bland de

200 franska soldater i tysk gravDog under Napoleons retrtt frn Tyskland 1813

franska styrkorna. De dda begravdes

sedan i all hast, men liken lades nd

i kistor, vilket betyder att deras kvarlevor

i dag r relativt vlbevarade och kom-

mer att underskas i strre detalj.

De dda soldaterna begravdes troligen i stor hast.

Slaget vid Hanau var en

mindre drabbning under

kriget, men en viktig seger

fr Napoleons fransmn.

HOR ACE VER NET/ NATIONAL GAL L ER Y

4allt om historia /


5/68

CITATET Den italienska forskaren Elisa

Vanacore beskriver befolkningen i den

antika staden Pompeji. Hon deltar i ett

projekt dr man undersker sammanlagt

86 av de kroppar som frstelnades av ask-

molnet d vulkanen Vesuvius frstrde den

antika staden. Enligt studien t Pompeji-

borna sllan sockerrika produkter, mengott om frukt och grnsaker.

De t bttre n vi

gr deras tnderr mycket friska

S mnga r kommer det ta att fr-

scha upp det makalsa monumentet

Taj Mahal i Indien som har mrknat

i frgen. Hela dess marmorfasad ska

tckas med en slags lera som tar bort

de kolpartiklar som samlats p ytan.9

Amerikanska domare inspirerasav Shakespeare och George OrwelllI domar frn USA:s hgsta domstol

argumenteras ofta utfrligt fr tan-

karna bakom domslutet, och i mnga

av dessa texterciteras friskt

ur littera-

turhis-

torien.

Det visar en ny studie gjord av den

amerikanska tidskriften National Law

Journal. Enligt den r William Shake-

speare och Lewis Carroll ledamternasfavoritfrfattare, fljda av George

Orwell, Charles Dickens och Aldous

Huxley. F kvinnor citeras, men Jane

Austen och Edith Wharton frekommer.

Mumifierade kroppar

frn Pompeji skannasoch analyseras.

3andra nyheterom NapoleonlI Litauen har en nnu strre massgrav,

med mer n 3 000 franska soldater hittats.

De dda antas ha gtt under av svlt under

flykten frn Ryssland.

lForskare som studerat

den ryske generalen

Michail Kutu-zovs kvarlevor,

konstaterar i en

ny rapport att

den hjrnopera-

tion som han

genomgick nr

han fr andra

gngen blivit skjuten

i huvudet 1787, inte

bara var extremt avancerad

fr sin tid, utan troligen ocks bidrog till att

Kutuzov tillmpade den defensiva brnda

jordens taktik, som till slut blev Napoleons

fall. Operationen ska enligt samtida vittnenha frndrat hans personlighet och gjort

honom mer frsiktig.

lVraket efter fartyget LInconstant, som Na-

poleon anvnde fr att fly frn n Elba, tros

ha hittats utanfr Australiens kust, dit den s

smningom regelbundet seglade efter att

ha beslagtagits av engelska styrkor.

Michail Kutuzov

Ett av historiens

strsta slagSlaget vid Leipzig, 1619 oktober

1813, var fram till frsta vrldskriget

det strsta fltslaget i historien, dr

upp till en halv miljon soldater frn ett

stort antal lnder deltog i striderna.

En tid efter slaget och retrtten till

Frankrike gav Bonaparte upp och

skickades i fngenskap till n Elba.

Napoleons slutliga nederlag kom vid

Waterloo r 1815 sedan han rymt frn

n och samlat en ny arm.

George Orwell ... ... och William Shakespeare citerasflitigt nr USA:s hgsta domstolredogr fr sina beslut.



6/68

Graven tillhrdeAlexanders vnlSommaren 2014 upptcktes

i norra Grekland en gravkam-

mare som arkeologerna frst sg

som en mjlig begravningsplatsfr hrfraren

Alexander den

store. Nu har

man hittat

en inskrip-

tion som

berttar att

den restes

fr att hedra

Hefaistion,

Alexanders barn-

domsvn, somven har utpekats

som hans lskare.

STORISKA NYHETER

Sarkofag gmdesvid husbyggelEn stor sarkofag i sten frnromersk tid har hittats i Israel,

i samband med grvarbete infr

ett husbygge i kuststaden Ash-

kelon. Den vackra sarkofagen har

dock behandlats vrdslst av dem

som hittade den kistan drogs

snabbt upp ur jorden med en

traktor och gmdes sedan undan,

vilket orsakade vissa skador. Fynd-

platsen tcktes sedan ver med

betong fr att dlja vad som skett.

2 500 personerfrsker rddaSyriens skatterl2 500 personer har under de

senaste ren gnat sig t att

frska samla in s mnga av

Syriens arkeologiska skatter som

mjligt, fr att skydda dem underdet pgende inbrdeskriget.

Terrorgruppen IS, som bekmpar

den syriska regimen, r knd fr

att frstra antikviteter i stor skala.

IS har ocks slt stora mngder

antikviteter p svarta marknaden

fr att finansiera sitt terrorvlde.

Darwins brev om Jesusslt fr miljonbelopplEtt kort brev dr evolutionsteorinsupphovsman Charles Darwin svarar

p frgan om han tror p Bibeln ochJesus har slts p auktion i USA frcirka 1,7 miljoner kronor. Darwinslra vllade stor uppstndelsei religisa kretsar, men sjlv taladehan inte grna om sin eventuellatro. I det korta brevet som nu sltsslr han dock fast att han sjlv inte

tror p Bibeln "som en gudomlig up-penbarelse och drfr inte p Jesus

Kristus som Guds son".

Nytt kapitel av Gilgamesh funnetlEtt tidigare oknt kapitel av det

bermda Gilgamesh-eposet, ofta

beskrivet som vrldens ldsta bevarade

litterra verk, r nu tolkat och versatt.

Fyndet gjordes nr ett irakiskt museumr 2011 kpte in mellan 80 och 90 lertav-

lor frn en knd antikvitets-

smugglare. Bland dessa

fanns det en smutsig

lertavla dr en del

av eposet, som

i andra versioner

r mycket kort,

berttas p ett

mer utfrligt och

detaljrikt stt.

I texten skildras hur

Gilgamesh, kung av Uruk och bert-

telsens hjlte, tillsammans med sin

fljeslagare Enkidu kommer till en skog

av cedrar, dr de kmpar mot det eld-

sprutande monstret Humbaba. I textenbeskrivs hur skogen r full av hgljudda

fglar och skrikande apor. Liknande mil-

jbeskrivningar r sllsynta

i antik litteratur.

Dateringen

av lertavlan r

osker, men de

forskare som

analyserat den

tror att den hrrr

frn nybabylonisk

tid (600-talet f Kr).Humbaba och Gilgamesh

Darwin skrev 1850 ett brev dr han

frklarade att han inte trodde pBibeln eller p Jesus som Guds son.

Hefaistion

TT

6allt om historia /


7/68

Nya dokument visar:

Chokladbomber

stoppades avbrittiska agenterlUnder andra vrldskriget utveck-

lade den tyska skerhetstjnsten

ett antal ovanliga bomber, bland

annat en typ som sg ut som en

chokladkaka. Dess frpackning var

preparerad med en bit kanvastyg

som skulle fungera som en sprint

och utlsa bomben i sjlva chok-ladkakan. Meningen var att sdant

explosivt godis skulle smugglas in

i de korgar med godsaker som den

brittiske premirministern Win-

ston Churchill bestllde in till sina

lngdragna mten i regeringens

underjordiska lokaler i London.

Tyskarna hade dock svrt att re-

krytera kompetenta hemliga agen-

ter i Storbritannien, vilket bidrog till

att de fantasifulla tyska bomberna

aldrig ndde sina ml utan

upptcktes och stoppades

av brittisk skerhetstjnst.

Detta framgr av en samling

nya dokument som offentliggjorts

av det brittiska nationalarkivet.

F av dessa hemliga vapen ndde

nda fram till de platser dr de

skulle anvndas. Nrmast var fleraburkar fyllda med explosiva bnor,

som frdes i land i Irland varifrn de

sedan skulle smugglas in i Bucking-

ham Palace.

Den tyska skerhetstjnstens

frsk att operera i England var

verhuvudtaget misslyckade,

framfrallt fr att det sak-

nades villiga agenter.

Mumifiering vanligti bronslderns EnglandlEn ny studie har visat att det

under bronsldern i stora delar

av England var vanligt att avlidna

mnniskors kroppar mumifiera-des. De allra flesta av dessa kvar-

levor har dock senare frstrts p

grund av landets klimat

och jordmn. Resultaten

tyder dock p att man

mste omprva mycket avdet man trott sig veta om de fr-

historiska begravningsritualerna.

GEOFF M OR L EY

Ett av de brittiska fynden sombar spr av mumifiering.

Tyska skerhetstjnsten frsktesmuggla in bomber i form avchokladkakor till Winston Churchill.KA KOLORERAS

Nr man brt av en chokladbitskulle ett kanvasband utlsa

bomben som lg i ett stlhlje.



8/68

STORISKA NYHETER

Tsarens barn DNA-testaslGraven dr Rysslands siste tsar,Nikolaj II och hans hustru Alexandraligger begravda har pp-nats och prover tagitsfrn deras kvarlevor.Den ryska kejsar-familjen avrt-tades r 1918 efter

ryska revolutionen. Deras kvarlevorhittades frst efter Sovjetunionens fall1991. D togs DNA-prov som bekrf-tade att man verkligen hittat kejsarenoch hans fru, samt deras tre dttrar. r2007 hittadessedan enandra

grav dr ytterligare tv av barnen,Alexsej och Maria, tros vara begravda.Det r fr att en gng fr alla faststlladeras identitet som det nya provettagits. Infr 100-rsminnet av derasdd 2018 planeras en gemensam be-gravning av alla de sju medlemmarna

i tsarfamiljen.

Krukor gckararkeologerlArkeologer har hittat resterav mer n 3 000 r gamlalerkrukor, p en avlgset

belgen plats i Papua NyaGuineas hgland. Fyndenbestr bde av krukor somimporterats frn andra delarav gruppen och av sdanasom gjorts lokalt, i ett frskatt imitera den nya tekniken.Tidigare fynd har visat attman i samma region senareslutade anvnda krukor heltoch hllet, av ngot nnuoknt skl.

Kanoner frninbrdeskrigetbrgade ur flodlTre jttelika kanoner frn

amerikanska inbrdeskrigetsdagar har brgats ur flodenPee Dee i Florence, SouthCarolina. Den strsta kano-nen vgde nrmare sju tonoch stod liksom de andra engng p konfederationenskrigsskepp CSS Pedee, somsjnk i slutet av kriget.

Kanonerna r s kalladeDahlgren-kanoner, konstru-erade av den svenskttade

amiralen John Dahlgren. En av CSS Pedees kanoner dras upp ur floden Pee Dee.

FINE AR T IMAGES/ HER ITAGE IMAGES/ GETTY

Tsar Nikolaj II:s barn: storfurstinnorna

Maria, Tatjana, Anastasia och Olga

samt kronprinsen Aleksej Nikolajevitj.

8allt om historia /


9/68

Flj med p Jubileumskryssning ll land 16-17 oktober 2016Med bl a Herman Lindqvist, Anna-Lena Laurn, Malcolm Dixelius, Bo Hugemark, Jan Prawitz,Manne Wngborg, Arja Saijonmaa, som frsts ocks sjunger; allt domterat av Einar Lyth.

Lennart Koskinen har morgonandakt i Sankt Granskyrkan. Marn Riessen ger en orgelkonsert.

Ulykt ll Bomarsund, besk p S/S Pommern mm.

E nyskrivet spex av Einar Lyth Krim-krams eller saken r Oscar.Se hela programmet, der, priser samt bokning p www.mohlintravel.sePELLE MOHLINTRAVEL AB, Sundbyvgen 37, 64551 Strngns. 070 6719611.

Intresserad av historia?Fr dig som vill veta hur det verkligen r. Historieprogrammet r ett gymnasie-program fr dig som brinner fr historia. Programmet finns bara i Lund men dukan ska frn hela Sverige.

Du fr hr chansen att lsa mycket historia och varierad historia vilket blandannat innebr att du har tv olika lrare p de flesta historiekurserna och att duhar chansen att ta hgskolepong i historia.

I rskurs tv och tre deltar du i ett stort FN-rollspel. I ettan ker vi till Bryssel och

frsta vrldskrigets slagflt. I tvan reser vi till Berlin och studerar minnet avFrintelsen.

Fr mer informationwww.lund.se/katedralskolan, www.historieprogrammet.se eller skicka e-post [email protected]

Katedralskolan i LundHistorieprogrammet - spetsutbildning i Historia


10/68

I maj genomfrdeRoald Amundsen ochUmberto Nobile histo-riens frsta flygningver Nordpolen. Men

triumfen grusades avett falskt besked.TE X T S A R A GR I B E R G

Luftskeppet Norge har precislyft frn Spetsbergen. Befletdelas av polarforskaren RoaldAmundsen och luftskeppetskonstruktr, italienaren Um-

berto Nobile. Framfr sig har de enfrd p 3 500 kilometer ver vid-strckta ismassor.

Stmningen ombord prglades

av rivaliteten mellan den erfarnenorrmannen som 1911 var frstp Sydpolen och den italienskeingenjren. Efter expeditionen be-skrev Amundsen Nobile som enuppblst, uniformsfixerad man sombara r ute efter egen ryktbarhet.

Den 12 maj kunde mnnenslppa ner sina nationsflaggor pNordpolen, men nr de efter en stra-patsrik frd landade helskinnadei Alaska, vntade ett bistert besked:amerikanen Richard Byrd uppgavsha flugit ver polen i ett Fokker-plan redan 8 maj. Nr Byrds bedriftsenare avsljades som en bluff varAmundsen dd.

1928 gjorde Nobile en misslyckadflygning ver Nordpolen, med luft-skeppet Italia. Efter ett haveri fast-nade Nobiles luftskepp i polarisen.Roald Amundsen gav sig ivg medett sjflygplan fr att rdda de nd-stllda, men frsvann och har aldrigterfunnits. Nobile rddades av densvenske piloten Einar Lundberg. l

I luftskeppver polen

BILDENSpetsbergen,11maj

1926

NASJONAL B IB L IOTEK ET, NOR GE

10allt om historia /


11/68

Luftskeppet Norge lyfter frnNy-lesund p Svalbard fr att bli frstatt flyga ver Nordpolen. 72 timmarsenare landar det i Teller i Alaska.

En frd p 3500

kilometer ver

vidstrckta ismassor



12/68

MATA HARI1

ITOPP5 Vi listar historiens mest

ven fransmnnen frsktevrva henne som agent

KNDA SPIONER

Inspiration frn IndonesienMargaretha Zelle hade tidigarevarit gift i Nederlndska Ostin-dien (nuvarande Indonesien)och hvdade nr hon inledde sin

artistkarrir som Mata Hari atthon var en javanesisk prinsessa.Hon hmtade inspiration till sinkaraktr frn sin tid p Java.

Mata Hari

upptrdde i

Paris i en drkt

med influenser

frn hennes tid

p n Java.

APIC/GETTY

T E XT S A R A G R I BE R G

Margaretha Zelle alias Mata Hariavrttades av en fransk exekutions-

patrull den 15 oktober 1917.

F spionmisstnkta harblivit s knda som denhollndska danssenMata Hari, vars riktiganamn var Margaretha

Zelle. Under frsta vrldskriget varhon lskarinna till en hgt uppsattfransk militr och psts ha anlitats avtyskarna fr att lgga beslag p fran-ska krigshemligheter. ven fransmn-nen frskte vrva henne som agent,

men dmde hennesenare till dden somtysk spion. Hon arkebu-serades 1917, vid 41 rslder. Nutida bedmare

tvivlar p att Mata Hari var skyldig tillngot avancerat spioneri.Hennes dramatiska liv har filmati-

serats flera gnger, bland annat medGreta Garbo i rollen som den exotiskaartisten.

Fdd 1876 i LeeuwardenPsts ha spionerat fr

TysklandDd Avrttad 1917



13/68

Det amerikanska

paret Rosenberg

dmdes 1953 till

dden fr att under

kriget ha avsljat

hemligheter om

den amerikanska

atombomben

fr Sovjetunionen. Nr deavrttades i elektriska stolen

demonstrerade tiotusentals

personer mot domen, som av

mnga ansgs vara

ett utslag av den

rdande kommu-

nistskrcken i USA.

De flesta forskare

menar numera att

Julius Rosenberg

hade utlmnat viss

information, men att hustrunEthels medverkan var margi-

nell och att hon borde ha ftt

ett mildare straff.

Fdda1915 och

1918 i New York

Psts ha

spionerat fr

Sovjetunionen

DdaAvrttade

1953

Storspionen Kim

Philby tillhrde "Cam-

bridge four", en grupp

brittiska verklassyng-lingar som p 1930-ta-

let vrvades av den sovjetiska

underrttelsetjnsten.

Under andra vrldskriget

gjorde han en lysande karrir

i brittiska Secret Service och

blev efter kriget chef fr den

avdelning som skulle bekmpa

sovjetisk infiltration. Frst 1963

kom det chockartade avsljan-

det att Philby hela

tiden varit vertygad

kommunist och

arbetat t ryssarna.Han lyckades fly

bakom jrnridn och levde

under terstoden av sitt liv som

respekterad KGB-tjnsteman i

Moskva, dr han belnades med

hedersutmrkelsen Sovjetunio-

nens hjlte.

Kim Philby anses vara frebild

fr skurken i John le Carrs

romanMullvaden.

KIM PHILBY2

ETHEL & JULIUS ROSENBERG3

LIBRARYOFCONGRESS

Fdd1912 i Punjabi

Spionerade fr

Sovjetunionen

Dd I Moskva 1988

Kim Philby hllerpresskonferens 1955och avfrdar allaspionerirykten.

Spanjoren

med tck-

namnet

"Garbo"var brittisk agent under

andra vrldskriget. Han

ltsades arbeta fr Nazitysk-

land, men frmedlade i sjlva

verket bara falsk information,

som bland annat bidrog till

att tyskarna befann sig p

fel plats vid invasionen av

Normandie 1944. Tilldelades

bde tyska jrnkorset och

brittiska imperieorden. Gick

under jorden efter kriget.

Juan Pujol ageradedubbelagent underandra vrldskriget.

Fdd 1912 i Barcelona

Spionerade frde allierade

Dd 1988 i Venezuela

JUAN PUJOL4

KEYSTONE/GETTY

Den 18-riga

sydstatsflick-

an Belle Boyd

blev knd frsina insatser

som spion under amerikan-

ska inbrdeskriget. Genom

list och charm lurade hon av

nordstatssoldaterna deras

krigshemligheter och red

sedan, med fara fr eget

liv, genom fiendelin-

jerna fr att frmedla

avgrande uppgifter

till sydstaternas

beflhavare.

Belle Boyd lurade till sig krigs-hemligheter frn de nordstats-soldater hon umgicks med.

Fdd1844 i Virginia

Spionerade fr

amerikanska sydstaterna

Dd 1900 i Wisconsin

Paret Ethel och Julius Rosenbergdmdes bda till dden fr spioneri.

BELLE BOYD5



14/68

Kalendern

FN-trupperflyr frn Seoul

4 JANUARI 1951

Sedannyrsafton 1950 har kinesiskaoch nordkoreanska styrkordrivit de USA-ledda FN-trupperna till retrtt sderom den 38:e breddgraden.Den 4 januari lmnar de venden sydkoreanska huvud-staden. Dagen drp intasett vergivet och brinnandeSeoul fr andra gngen avNordkoreas arm och desskinesiska allierade.

Lindbergh vill hapakt med Hitler

23 JANUARI 1941

Denbermde svenskamerikanskeflygaren Charles Lindberghdeltar i ett kongressfrhrom USA:s frhllande tillde krigfrande parternai Europa. Han freslr att USAska sluta en neutralitetspaktmed Nazityskland och attkongressen ska stoppa Lend-Lease-frslaget som ska gemateriell hjlp till Storbritan-niens krigsinsats.

17 JANUARI 1991En dag efter att FN:sskerhetsrds tidsfrist fr att Iraks arm

ska lmna grannlandet Kuwait gtt ut,inleds Operation Desert Storm. Klockan2.10 natten till den 17 januari slr ameri-kanska attackhelikoptrar ut irakiska ra-daranlggningar vid grnsen och sedan

fljer ver tusen flyganfall redan underoperationens frsta dag. Anfallen utfrs

p FN:s uppdrag av en USA-ledd koali-tion dr bland annat brittiska, franska,egyptiska och saudiarabiska styrkor in-gr. Under det frsta dygnet bombas ira-kiska flygplatser, kommunikationsleder,

kraftverk med flera anlggningar. venhuvudstaden Bagdad angrips. Flyganfal-

len fortstter i samma omfattning ndafram till 24 februari d markinvasioneninleds. Den pgr bara i fyra dagar ochavbryts efter att irakierna i Kuwait drivitsut av koalitionen intagit sdra Irak.

Operation Desert Storm drabbar Irak

PIETER WILLEM

BOTHA12 JANUARI 1916

Vxte upp i en boerfamiljoch engagerade sig politiskti nationalistpartiet som enmilitant motstndare tillmajoritetsstyre fr de svartai Sydafrika. Tvingades lmna

presidentposten1989 efter en

stroke. Rs-tade emotavskaf-fandet avapartheid.

FERDINAND II

AV ARAGONIEN23 JANUARI 1516

Styrde Spanien med hustrunIsabella men fick lmna kon-trollen ver Kastilien till sinsvrson nr hon dog. Gifteom sig fr att f en manligttling till sitt rike Aragonien.Avled dock utanarvinge 1516,troligen av enverdos avpotensmed-let spanskfluga.

65 R SEDAN75 R SEDAN FDD DD

Vgen mellan Kuwait City

och Basra efter en

amerikansk flygattack.

NAT

IONAAL

A

RCH

IEF

25 R SEDAN

STEVEMCCURRY/MAGNUM/IBL



15/68

Skicka dina frgor till ossp [email protected] ellervia brev till Allt om Historia,Box 526, 201 25 Malm.

Redaktr Bjrn Lundberg

Frgor & svar

SVARDrottning Marie-Antoinetteoch hennes make Ludvig XVI avrt-tades bda under franska revolutio-nen. Efter att ha placerats i husarrest

gjorde kungafamiljen ett misslyckatfrsk att fly r 1791. Hndelsenledde till att hatet mot de kungligavxte och ret drp avskaffadesmonarkin. Den nya republikenkantades av vld och i januari 1793avrttades den avsatte kung Ludvig.I oktober samma r inleddes en rt-tegng ven mot Marie-Antoinette.

Hon anklagades bland annat fratt ha frskt terinfra monarkinoch hjlpa sitt gamla hemland

sterrike i kriget mot Frankrike.Dessutom pstods hon ha fr-

gripit sig sexuellt p sin son, prinsLudvig, vilket den unge prinsenhade tvingats vittna om. Dettagjorde drottningen s upprrd

att hon vgrade bemta ankla-gelsen. Efter tv dagars frhand-lingar dmdes Marie-Antoinettetill dden och avrttades omedel-bart.

Bakom skdeprocessen fannsen rdsla fr att monarkin skulleterinfras och i rollen som mo-der betraktades den avsattadrottningen som ett hot motrepublikens framtid. Hon blev

37 r. Drygt tjugo r efter

hennes dd terinfrdesmonarkin i Frankrike.

Varfr dmdesMarie-Antoinette

till dden?

r legenderna om yetin ett modernt pfund?SVARNej, historier om sn-mannen har berttats undermycket lng tid i Nepal ochTibet. Namnet yeti kommerfrn de tibetanska ordetyah-

teh, som betyder "stenbjrn".P 1800-talet fick brittiskaresenrer till Himalaya hraen del av dessa historier ochspred dem vidare i bcker.

Flera bergsbestigare och fors-kare har sedan dess psttt sigse varelsen, men fysiska bevisfr dess existens har aldrigkunnat presenteras.

Vgradebemtaanklagelsen

Marie-Antoinette nrhon satt fngslad pTour du Temple i Paris.

Marie-Antoinetteblev avrttad direktefter domen.

Fotspr nra MountEverest r 1951.

allt om historia

/


16/68


17/68

Hur gammal

r Greklandsflagga?SVAR1832 blev Grek-land sjlvstndigt frnOsmanska riket efter etttta r lngt krig. Redanfre kriget skapadesfrlagan till landetsflagga. Det ska ha skettp n Skiathos r 1807,d rebeller samlades

i ett kloster och svor enfrihetsed vid en flaggamed vitt kors p bl bot-ten. I brjan av frihets-kriget, 1822, antogs densom officiell flagga.

Efter att kungadmetstrtats i en militrkupp1967 blev den gamlarlogsflaggan, somfrutom det vita korsetp bl botten ocks har

nio blvita rnder, nynationsflagga. 1978, dGrekland ter var demo-kratiskt, fastslogs dennuvarande flaggansproportioner.

Vem varGeorge Vancouver?

SVARStaden Vancouver i vstra Kanadar uppkallad efter engelsmannen GeorgeVancouver, som ledde en expedition dit i slutetav 1700-talet. ven Spanien gjorde ansprk pomrdet, men Vancouvers expedition bidrog

till att det tillfll britterna. Frsti mitten av 1800-talet anlades

permanenta europeiskabosttningar. Staden Van-

couver vxte fram frst nrjrnvgen tvrs ver

Kanada invigdes1886.

SVAR1925 invigdesvrldsutstllningeni Paris, som fick namnetExposition Internatio-nale des Arts Dcoratifset Industriels Modernes.Utstllningen fick ocksge namn t en ny stil inomindustri- och hantverksde-sign: art dco. Arkitekteroch formgivare lnade dragav traditionellt hantverk

och antika byggnader, menhmtade ocks inspirationfrn den nya maskinlderns formsprk. Resultatetinnefattade ofta rika utsmyckningar och vgadeformer. Ett paradexempel r skyskrapan ChryslerBuilding i New York, som stod frdig 1930.

Vad menas

med art dco?

Rika utsmyckningaroch vgade former

ChryslerBuildingi New Yorkp 1930-talet.

Affisch till Paris-

utstllningen 1925.

GeorgeVancouver

ISTOCK

LIBRARY

O

FCO

NGRESS



18/68

GOR & SVAR

SVARI slutet av 1950-talet inleddes

rymdkapplpningen mellan USA och

Sovjetunionen. Snart snde USA ocks

upp de frsta spionsatelliterna, som

tog detaljerade fotografier ver till

exempel Sovjetunionen, Vietnam och

Kuba. Eftersom kamerorna anvnde

traditionell film var det emellertid bde

svrt och kostsamt att att f tillbaka

filmrullarna till jorden. Tekniken byggde

p att filmerna slpptes i sm fallskrms-

frsedda ldor genom atmosfren och(i bsta fall) fngades upp av speciella

flygplan. I vrsta fall kunde filmerna

frstras eller hamna i fel hnder.

Under 1970-talet brjade USA drfr

utveckla tekniska lsningar fr att

skanna bilderna och verfra fotografi-

erna till jorden i form av digitala signaler.

Stora resurser satsades p denna teknik,

som bidrog till utvecklingen av den

digitala fototekniken. Steven Sasson

p fretaget Eastman Kodak anses ha

utvecklat den frsta digitalkameran r

1975. Den lagrade bilder p kassettbandoch hade en upplsning p 0,01 mega-

pixlar (100 x100 pixlar).

Vad har granatpplen med granater att gra?SVARGranater r precis som

krut en kinesisk uppfinning.

Dr finns kllor frn 1300-talet

som beskriver hur ihliga

kanonkulor fylldes med krut.

Enkla granater konstruerades

ocks i Europa, men som

vapen var granaterna lnge

ineffektiva. Till formen p-

minde projektilerna om runda

granatpplen, som har ett

hrt skal och en mngd frn

inuti (ordet granatpple kom-

mer frn medeltidslatinets

pomum granatumsom bety-

der just pple med mnga

frn). Vapnet har allts ftt sitt

namn av frukten.

Soldater specialiserade p

att handskas med granater

kallades grenadjrer, men

vapnet hade lnge begrnsad

betydelse. Frst under frsta

vrldskriget (191418) brjade

handgranater anvndas i stor

skala, bland annat p

grund av att ut-

lsarna blivit

skrare s att

granaterna

kunde kastas

i skyttegravs-

strider.

Hur fungerade de

frsta spionsatelliterna?

Portugisiska soldater lr sigatt kasta granater 1918.

Filmerna fngadesi luftenav ett plan.

En amerikanskspionsatellitlyfter r 1960.

Bild frn enspionsatellitver Polen 1968.

Granatpple

NATI ONALRECONNAI SSANCEOFFI CE

NATIONALRECO

NNAISSANCEO

FFICE

NATIO

NALLIBRARY

OFSCOTLAND

ISTO

CK



19/68

HistoriskahemsidorFr annonsinformation och bokning kontakta Tanja Nilsson tel 040-643 04 05 [email protected]

Malm Museerppet alla dagar i veckan. Vlkommen!

Malmhusvgen 5-8. Tel 040-34 44 00.malmo.se/museer

www.kungligaslotten.sewww.popark.se

r du intresseradav arkeologi?Bestll ett gratis provnummerav Populr Arkeologi!

Populr

Arkeologi

[email protected]

www.karolinskaforbundet.se

-namnband, tygmrken ochuniformsdetaljer!

Se vrt stora utbud p hemsidan

NAMETAG.SE


20/68

Galliskakrigen5851fKr

Caesar (spelad avCiarn Hinds) hyllasav sina soldaterefter segern vergallerna i tv-serienRomefrn r 2005.

HBO/GETTY



21/68

De romerska legionerna hllerp att sl lger vid floden Sabis.De vet att gallerna gmmer sigi skogen p andra sidan f loden,men n s lnge har de bara

sett ngra f av dem. Drfr deltar al lalegionrerna i arbetet. Ingen r stridsbe-redd och vapen, skldar och hjlmar harde lagt t sidan.

Pltsligt dyker en stor skara nerviskakrigare fram mellan trden och brjar

vada ver floden. Romarna hinner inteinta sina stridsformationer innan fien-den r ver dem. Istllet samlar de sigi klungor omkring sina centurioner,som desperat frsker organisera fr-svarskampen.

Lngst bak i en av dessa kampgrup-per ser en legionr hur hans kamrateri frmsta linjen drivs tillbaka av de gal-liska nervierna. Men pltsligt hr hanhur ngon med hg rst ber att f lna

hans skld. Han vnder sig om och stransikte mot ansikte med prokonsuln Ju-lius Caesar, hrens verste general.

Caesar tar sklden frn den frstum-made legionren, drar sitt svrd ochpressar sig fram genom de oorganise-rade linjerna av soldater samtidigt somhan ropar uppmuntrande till dem ochger order till de centurioner som nnu ri livet. Till sist r han framme vid frm-sta linjen och kastar sig in i en strid pliv och dd. synen ger hans mn nytthopp och de fljer hans exempel.

Ingrep i konfliktCaesars krig i Gallien brjade r 58 f Kr,nr helvetierna, en gallisk stam frndet som i dag r Schweiz, inledde enfolkvandring vsterut. Stammen hadeinbjudits av tv galliska stormn som

Julius Caesar kallades till Gallien fr att stoppaett krig mellan tv stammar. Istllet kuvadehans legioner den ena stammen efter den andra.Till slut enades gallerna i ett frsk att kasta ut

den makthungrige generalen.TE X T RASMUS KJAERBYE PETERSEN

Krigare ochlegionrer SID 23

LS MER!

Segrarnagav Caesarmakten SID 29

Hela GallienervradesSID 25



22/68

och Sydfrankrike. Hanhette Julius Caesar ochsg genast en mjlighetatt anvnda konfliktenfr att frmja sina egnaambitioner.

Med sina nrmare

30 000 legionrer fr-fljde Caesar de mern tio gnger s talrika

helvetierna. Han fr-skte utmanvreraoch nedkmpa demi sm grupper menhade bara begrn-

sad framgng. Bdehan sjlv och hans

officerare var nnuganska oerfarna. Is-

tllet drog det ihop

sig till ett stort fltslag utanfr dengalliska staden Bibracte.

Lt sig inte skrmmasDen romerska hren hade stlltupp sig p en hjdstrckning.Helvetierna ryckte fram motdem medan de vrlade sinastridsrop och slog p sina skl-dar. Galliska strider avgjordesofta genom sdana styrkeupp-

visningar dr fienden skrmdesp flykten.

Romarna stod dock lugnt kvar tillsgallerna befann sig inom ett avstndp 1015 meter. D lt de en skur avkastspjut regna ver den galliska h-ren. ven om de flesta av gallernakunde skydda sig med sina skldars tyngdes de nu ner av de spjutsom fastnat i dem. Mitt i frvir-ringen gick romarna nu till anfallmed sina korta sticksvrd.

Caesar vann nnu en storseger men denna gngvisade han ingen nd

En romersk

legionr

underCaesars tid.

Slaget rasade under f lera timmar. Vidett tillflle ankom helvetiska frstrk-ningar och angrep romarna i flanken,men Caesar drog ut sin tredje slaglinjeur huvudstriden och kunde drmedhlla emot ven p den nya fronten.

Till sist brt den galliska hren sam-man och romarna kunde ta en stormngd fngar. Andra som lyckades f lyfrn slagfltet, kapitulerade ngra dagarsenare. P Caesars befallning vnde hel-vetierna tillbaka till sitt hemland.

Caesar vnde dock inte

hem till sin provins ef-ter segern. Andragalliska stormnhade ocks skthjlp hos en germansk hvding mot hel-vetierna, men nu befarade de att germa-nerna skulle sl sig ner p gallisk markoch bad drfr romarna om hjlp igen.Caesar vann nnu en stor seger, mendenna gng visade han ingen nd utan

Titus Labienus, Caesars mestkompetente legat och den som

oftast betroddes att sjlvstndigt

fra beflet. Nr Caesar tgade

mot Rom r 49 f Kr bytte Labienus

sida och stred fr senaten. De

bda stridskamraterna mttes p

slagfltet vid Munda d Labienus

ddades under en av Caesars mest

svrvunna segrar.

Quintus Tullius Cicerogjordes till legat av Caesar som en

vntjnst till Quintus ldre bror,

den bermde politikern Marcus

Tullius Cicero. Quintus visade sig

dock vara en kompetent officer

och under vintern 5453 f Kr hll

han ut med sin legion som belgra-

des av nervierna nda tills de blev

undsatta av Caesars trupper.

Ledareunderkriget

med std av helvetiska krigare hoppa-des kunna ervra kungamakten i varsin stam.

Men dessa stormnspolitiska rivalertvekade inte hel-ler att be om

hjlp utifrn.De vnde sigtill den nye gu-vernren verde romerskaprovinsernasom omfat-tade dagensNorditalien

Gallerna verraskade

romarna i slaget vid Sabis.

AESARS GALLISKA KRIG

PETER CONNOL L Y / AK G/ TT



23/68

De romerska svrden var avsedda

att sticka med till skillnad mot gal-lernas som var gjorda fr hugg.

Romarnaanvnde ofta

galliska hjlp-trupper, inteminst kavalleri.Statyetten fre-stller en galliskkrigare i romerskutrustning medringbrynja,avlng skldoch svrd.

Galliska krigareoch romerska

legionrerlGallerna var inte underlgsnaromarna nr det gllde vapentekno-logi. Faktiskt var det romarna somhade kopierat gallisk utrustning, intetvrtom. Men de romerska legio-nerna organiserades och betaladesav staten medan de galliska hrarnabestod av krigare som deltog medsina egna vapen. Sledes var den fat-tigaste romerske legionren lika vl-bevpnad som en gallisk aristokrat.

Det fanns ocks skillnader i typen

av bevpning. Romarnafredrog ett kort stick-

svrd, som hade spansktursprung, medan gallerna stred

med lnga huggsvrd. Galliskaspjut kan beskrivas som stngvapenmedan romarna kastade sina. Kaval-

leri ingick inte i romerskalegioner utan lokala hjlp-trupper hyrdes in vid be-hov. Caesar anlitade oftagalliska ryttarstyrkor, ochnr flera av dem vnde sig

emot honom under kriget,vergick han till ger-

manskt kavalleri.

lt sina galliska ryttare slakta de f lyendegermanerna.

Lmnade kvar legionerUnder en och samma sommar hade ro-marna stoppat tv folkvandringar. Cae-sar reste hem till sin provins igen, menlmnade kvar sina legioner med uppdra-get att upprtthlla ordningen i Gallien.De galliska stammar som bodde i decentrala delarna av landet accepteradeden romerska nrvaron, men bland defolk i norr, som Caesar kallade belgare,spred sig oron, trots att inga romerskalegionrer nnu visat sig i deras hem-trakter.

Caesar hvdade sjlv att belgarnafruktade att romarna aldrig skullelmna Gallien. I alla fall rustade de sigunder vintern fr ett anfall p romarnaoch deras allierade under ret drp(57 e Kr). Men ngon gemensam ledarehade inte de stolta och sjlvstndiga bel-

garna kunnat enas om, s ven om dekunde mnstra ver en kvarts miljonman lyckades de inte samla dem tillen fungerande militr styrka.

Drmed kunde Caesar ter-igen, tack vare sitt hga ope-rationstempo, utmanvrerabelgarna genom att bese-gra en stam i taget. Vidfloden Sabis var det docknra att romarna bese-grades nr de verraska-des av en av de starkastebelgiska stammarna, ner-vierna. Caesar tvingadessjlv kasta sig in i striden fratt ingjuta mod i sina mnoch frhindra ett samman-brott (se inledningen). Tillsist drog sig nervierna til lbakamed stora frluster, men vende romerska legionerna varilla medfarna efter striderna.

SVANTE STR M



24/68

Caesar tvingades sjlvkasta sig in i striden fr attingjuta mod i sina mn

Den galliske stormannen Ambio-rix hetsade eburonerna t ill ett angreppp den legion som befann sig p derasmark. Anfallet p lgret misslyckadesmen Ambiorix lurade den romerskekommendanten till att dra sig tillbaka,varp hans mn utplnade hela den

marscherande legionen i ett bakhll.Eburonernas seger inspirerade ner-

vierna att flja deras exempel. Den lo-kala legionen hll dock ut i sitt fort underveckor av belgring tills Caesar anlndemed en undsttningsstyrka. terigenhade gallerna inte samordnat sin revolt

och Caesar kunde krossa det enaupproret efter det andra. Detta

krvde merparten av r 53 f Kr.

Efter nerviernas nederlag fick de v-riga belgiska stammarna kalla ftteroch vnde hem utan strid. Caesar ltdem dock inte retirera i fred utanfrfljde dem och belgrade derasfstningar. Romarna tvingade demalla att kapitulera och verlmna giss-

lan och krigsbyte i form av guld ochslavar. Det hade varit ett synnerligensegerrikt och vinstgivande r fr Cae-sar i Gallien.

Uppror vid kustenr 56 f Kr verkade hela Gallien varapacificerat. Caesar riktade sin upp-mrksamhet mot den politiska ut-vecklingen i Rom medan hansmbetsmn sjlvskert reste om-kring och drev in spannml fr attkunna frsrja den romerska h-

ren med mat. Denna beskattningfick ngra galliska stammar attgra uppror. En av dem var vene-terna vid Atlantkusten.

Att besegra de sjfarande ve-neterna var en utmaning fr ro-marna, som frst tvingades byggaen flotta, men upproret blev ndaldrig ngot mer n ett irrita-tionsmoment.

Ett strre hot var den nya vgav germanska migranter som kor-sade Rhen under vintern 5655f Kr men romarna lyckades besegra demgenom att verrumpla och massakreradem i deras lger, mjligtvis genom attbryta en vapenvila. Efter segern lt Cae-

sar bygga en bro ver Rhen ochgenomfrde en anfallsrd p denstliga sidan fr att varna andra

germanska stammar frn attgra nya frsk att flytta vs-terut.

Han beslt ocks att an-

vnda sin nya flotta till tv ex-peditioner mot Britannien underren 55 och 54 f Kr fr att ver-tyga rikets stammar om att deinte borde blanda sig i situatio-nen i Gallien.

Gallien var nnu inte en romerskprovins, men Caesar uppfrde sigom det var det. Detta bidrog till ettvxande missnje bland mnga gal-ler. Interna galliska maktkamperpverkade ocks lget i landet drden del av den galliska aristokratin

som hade allierat sig med romarnanu hade ftt en dominerande stll-ning i mnga stammar. Deras r ivalersg ingen annan mjlighet att frmjasina egna ambitioner n genom attstarta nya uppror mot romarna.

Revolt under vinternResningen brjade under vintern5453 f Kr. Legionerna lg i vinterlgerhos olika stammar. Detta underlttadeinte bara matfrsrjningen utan fun-gerade ocks som en hotfull och beva-kande nrvaro frn romarnas sida. Menatt den romerska hren var utspriddver landet gjorde det ocks mjligt frrebellerna att angripa dem var fr sig.

Vercingetorixhademjligtvis tjnstgjort som

legosoldat i den romerska

armn, men ledde den sam-

lade galliska hren i den sista

stora revolten mot Caesar.

Han kapitulerade efter Alesia

och frdes till Rom dr han

strps rituellt under Caesars

triumftg r 46 f Kr.

Ambiorixvar en av tv ledarefr eburonerna, som vintern

5453 f Kr inledde ett uppror

mot romarna. Hans mn utpl-

nade en hel legion i ett bakhll.

Upproret pgick i flera r innan

Caesar till slut genomfrde ett

folkmord p eburonerna. Am-

biorix och hans nrmaste mn

lyckades dock fly ver Rhen.

Dumnorixville blihduernas kung och

inbjd drfr den helve-

tiska stammen att inleda

den folkvandring som

utlste hela kriget. Efter

detta frblev han en

nagel i gat p Caesar

fram tills han lt avrtta

honom r 54 f Kr.

Ledareunderkriget


Ett mynt med den

galliske hvdingen

Dumnorix.

En modern replik

av ett galliskt svrd.

Vercingetorix




25/68

Ingen galliskby frblev

obesegradlDen franskatecknadeserien Asterixr inte kndfr sin histo-riska korrekt-het, men depopulraalbumen an-knyter ndtill mngahistoriska hndelser, inte minst frn

krigen i Gallien. I inledningen avalbumen nmns att Vercingetorixkapitulerade till Caesar och det finns

album som handlar om de ger-manska invasionerna (Asterix

och goterna), de belgiskaupproren (Asterix i Belgien),Caesars invasion av Britan-nien (Asterix och britterna)samt splittringen mellanpro- och antiromerskagaller (Tvekampen).

Seriens hjltar bor i enobesegrad gallisk by somomges av en jrnring avromerska fort, vilket ledertanken till den romerska

belgringen av Alesia. Pandra stt pminner Asterix by om

det svrslagna kustfolket veneterna.Varje gng som romarna belgradederas befsta byar seglade invnar-na ivg med familjer och godelartill en annan befst boplats. P s visfick romarna brja om frn brjangng efter gng.

I verkligheten blev dock allagalliska stammar besegrade till

slut. De galliska stormnsom vgrade kapitu-

lera, som Ambiorix,tvingades g i exil.Utan trolldryckkunde inte ensde tapprastegaller hlla ut i

lngden.

Galliskt kavalleri togs oftai tjnst som hjlptrupperav romarna som i stort settsaknade egna ryttare.

Galliskfngeavbildadp ett ro-

merskt mynt.

SVANTE STR M



26/68

Caesars bestraffning avde upproriska stam-marna blev myckethrdhnt, vilket vckteytterligare vrede. vengaller som tidigare hadesttt romarna brjade nu

tveka. Drfr utbrt nnuen revolt r 52 f Kr.

Brnda jordens taktikVisa av tidigare misstag kunde de upp-roriska denna gng enas om en ge-mensam verbeflhavare fr alla derasstyrkor. Valet fll p Vercingetorix frnarvernerna, en stam som hittills hadevarit proromersk. Vercingetorix hademjligen ocks sjlv tjnstgjort i denromerska hren. I alla fall frskte haninfra romersk organisation och disci-

plin inom upprorshren.Men han ville samtidigt

undvika ppen kamp med ro-marna. Istllet tillmpade handen brnda jordens taktik ochangrep romerska frrdstrans-porter och mindre patruller.

Alla fljde dock inteVercingetorix order.Biturigierna vgrade

brnna sin huvud-

stad Avaricum eftersomde hvdade att den var oin-

taglig. Men p endast 27 dagarbyggde romarna tv ramper upp tillstadsmuren s att de kunde forcera denmed hjlp av belgringstorn. Stadsinv-narna massakrerades av legionrernautan att upprorshren utanfr murarnakunde ingripa.

Vercingetorix drog sig tillbaka frnAvaricum, fortfarande instlld p attundvika stora fltslag. Caesar satte ef-ter honom med sedvanlig far t och hann

ikapp upprorshren vid Gergovia. Ro-

marna var dock inte tillrckligt man-starka fr att kunna inleda en belgringav staden, s Caesar beordrade istlleten stormning av ett av de yttre galliskaforten fr att uppn en symbolisk segerinnan de drog vidare. Angreppet blevdock helt misslyckat och romarna tving-

ades till en frdmjukande retrtt.

Belgringen av AlesiaFiaskot vid Gergovia gav gallerna hoppoch fick nnu f ler att ansluta sig till upp-roret, ven grupper som lnge varit lo-jala mot romarna. Vercingetorix troddeatt romarna var p fallrepet och lt sittkavalleri g til l angrepp. Men romarnalyckades, med hjlp av sina nya german-ska hjlptrupper, sl tillbaka angreppetoch Vercingetorix tvingades dra sig till-

baka till den befsta

staden Alesia.Caesar ville nu f

till ett slutgiltigt av-grande och be-

ordrade att en18 kilometer

lng befst-

Angreppet blev misslyckatoch romarna tvingades tillen frdmjukande retrtt

Runt Alesia byggde romarna tvfrsvarsverk, ett int mot berget medgallernas fort och ett utt mot den gal-

liska undsttningsstyrkan. Totaltinnebar det omkring tre mil mur.

Bild av Vercingetorixp ett galliskt mynt.


Belgringen

avAlesia

Enligt Caesars beskrivning var vallen

12 fot hg (3,7 m). Trpalissaden ovan-

p var inte hgre n att legionrerna

kunde anvnda sina vapen ver dem.

Tornen stod med 80 fots mellanrum

(24 m) och hade tre vningar.

Vallgravarna framfr muren var

15 fot breda (4,5 m) och var an-

tingen vattenfyllda eller torra.

Dolabran var en sortsyxhacka och legionrensbsta vn nr det skullebyggas befstningar.



27/68

Caesars invasion avBritannien en PR-kupplFr Caesar var det

avgrande att hans

anhngare i Rom inte

glmde bort honomunder alla de r han var

frnvarande. Drfr

skrev han regelbundet

rapporter hem om sina

prestationer i Gallien,

texter som senare samla-

des i boken Commentarii

de bello Gallico.

D det under r 55 f Kr inte fanns

ngot spnnande att bertta frn

Gallien, beslt Caesar att inva-

dera Britannien. I romarnas gon

utgjorde denna vrldens nde,

s ett flttg dit kunde nog vcka

intresse. Invasionen hll dock p

att bli misslyckad, dels p grundav hrt motstnd frn ns befolk-

ning, dels p grund av en storm

som drabbade den romerska

invasions-flottan hrt. S fr att

terupprtta sitt rykte upprepade

Caesar invasionen r 54.

Romarna vann denna gng en

seger ver en koalition av britan-

niska stammar men drefter lm-

nade Caesar n omedelbart. Frst

50 r senare, under kejsar Claudius,

ervrade romarna Britannien.

Romarna landsteg

i Britannien r 55 f Kr.

ningslinje skulle anlggas runt om denhjd dr Alesia lg. Nr Vercingetorixsg det snde han ut ryttare i alla vder-streck fr att begra undsttning frnalla galliska stammar. ven den galliskeledaren hoppades att slaget om Alesiaskulle bli krigets sista.

S snart romarna var frdiga med enfrsta inre befstningslinje brjade deven bygga en yttre som var 21 kilometerlng. Nr den galliska undsttningsh-ren anlnde fann de allts 35 00040 000 romerska legionrer skyddadeav en dubbel befstningslinje som venomringade Alesia.

Inne i Alesia hade Ver-cingetorix 80 000 manoch den galliska und-sttningshren bestodav 250 000 man om

vi fr tro de siffror Cae-sar sjlv anger i sin bokCommentarii de belloGallico (Kommentarerom galliska krigen). Hanfrstod att gallerna inte

Arbetet med att bygga fr-

svarsverken tog omkring

en mnad fr legionrerna.

skulle kunna frsrja en s stor hr sr-skilt lnge. De nrmaste dagarna skullekomma att avgra kriget om Gallien.

Anfallet slogs tillbakaFrsta dagen utkmpade undsttnings-hren och romarna ett vldsamt

ryttarslag utanfr fstningsverken. Ver-cingetorix lt sina krigare rja sig vggenom romarnas utlagda hinder i hoppom att de bda galliska styrkorna skulleangripa romarnas linjer samtidigt. Menhan hade inget stt att kommuniceramed undsttningshrens beflhavare

och dess fotfolk stod kvar utanfr denyttre befstningslinjen.

Det drjde ett dygn innan stormenbrt loss. Undsttningshren hade an-vnt tiden till att bygga stegar, ntrings-rep och risknippen att kasta i romarnasvallgravar fr att kunna ta sig ver dem.Strax fre midnatt hrdes gallernasstridsvrl nr de gick till angrepp. Det

var inte bara romarna som blev tagna psngen utan ven gallerna inne i Alesia,som yrvaket fick strta ivg fr att hjlpatill i anfallet.

Vercingetorix kom visserligen fr sentfr att kunna tippa vgsklen i gallernasriktning, men inte desto mindre lyckadesundsttningsstyrkan bryta igenom ensektion av de romerska frsvarsverken.

Centurionen ledde

en centuria om

ttio legionrer.

Framfr vallgraven var ett

400 fot djupt omrde (122

m) minerat med olika plar

och pinnar med jrnspikar.

Vissa av dem var tjockaoch nedgrvda i hlor fr

att spetsa den som fll

i, andra var mindre och

stack upp tillrckligt fr att

spetsa en fot.


G E T T



28/68

Vercingetorix insgatt slaget var frloratoch red till Caesarslger fr att kapitulera

Den galliska undsttningsstyrkan

frskte bryta igenom de romerska

frsvarsverken med ett nattligt anfall.

Situationen verkade ytterst kritisk frromarna innan en reservstyrka, an-frd av en av Caesars yngre officerare,Marcus Antonius, lyckades terervramuren och sedan frsvara sig mot detfrsenade angreppet inifrn staden.Gallernas stormning hade misslyckats.

Tiden var nu knapp fr gallerna s re-dan nsta natt frberedde de ett nytt an-fall. Spejare hade funnit en svag punkti den romerska befstningslinjen och en

styrka p 60 000 man f lyttade sig ditunder tystnad och i skydd av mrkret.

Kavallerianfall spred panikDen tredje dagen inleddes med fleraolika avledningsmanvrer frn galler-nas sida. De startade strider p mngaplatser lngs linjen ven inifrn sta-den, eftersom Vercingetorix haderknat ut vad som var p gng.Nr romarna s var fullt upp-tagna med de pgende stri-derna, inledde de 60 000gallerna sitt huvudan-grepp mot den svagasektionen som barabevakades av tv ro-merska legioner (om-kring 7 000 man).

Romarna km-pade desperat menpressades lngsamttillbaka. Snart hadegallerna ftt fotfsteinnanfr de ro-merska linjerna.

Katastrofen var nra, men Caesarskickade snabbt frstrkningar till plat-sen s att de tv legionerna kunde hlla

ut lite lngre. Sedan red han sjlv i spet-sen fr en stor kavalleristyrka ut utanfrden yttre muren och angrep den gal-liska huvudstyrkan i ryggen. Hans an-komst fick paniken att sprida sig blandgallerna samtidigt som synen av hansrda mantel som fladdrade i vinden

ingt nytt mod i de romerska solda-terna. n en gng hll de romerska

linjerna.

KapitulationenUndsttningshren br-

jade nu lida brist p matoch befann sig dr-fr i upplsningstill-stnd. Mnga krigarehade ocks frloratmodet efter nederla-gen och drog hem till

sitt. Vercingetorix in-sg att slaget var frlorat

och red till Caesars lger fratt kapitulera innan hans folki Alesia svalt ihjl. Drmed

var den stora revolten krossad.

Under r 51 f Kr fortsatte mindre upp-ror att blossa upp, men Caesar slog nerdem ett efter ett med vldsam grymhetfr att avskrcka frn nya frsk. Vrvin-tern 49 f Kr var gallerna s kuvade attCaesar lugnt kunde tga med en av sinalegioner mot Rom.

ven om ytterligare revoltfrskgjordes under de nrmaste ren hadeGallien nu infrlivats i det romerskaimperiet. Under de fljande ren smltegallisk och romersk kultur samman ochlade grunden till det land som skulle bliFrankrike. l

LS MER:Caesarav Adrian Goldsworthy (2006)

lCaesar's Gallic Warsav Kate Gilliver (2002)


En gallisk hjlm.BRID

GEM

AN

/IBL

SP REY



29/68

Segrarna gav Caesar maktenlP 100-talet f Kr var det rikedom

och militr makt som gav politisktinflytande i Rom. Innan krigeni Gallien brjade hade JuliusCaesar varken det ena eller detandra. Tvrtom hade han tvingatsskuldstta sig fr att f de posterhan innehade.

S ven om Caesar handladesom en ansvarsfull romersk guver-nr nr han ingrep fr att skapafred i Gallien s brjade han snartska olika urskter fr att frlngakrigen och drmed kunna vinna

mer krigsbyte. Nr kriget i Gallien

var ver var Caesar en av romar-rikets rikaste mn och han hadedessutom en mycketerfaren och allde-les lojal armi ryggen nrhan ville graupp med sinafiender i Rom.r 49 korsadehan floden Rubi-con och fyra r senare var hanimperiets envldshrskare.

Julius Caesar

talar i senaten.

BR ID GEMAN/ IBL

L IONEL R OY

Vercingetorix lgger

ner sina vapen infr

Julius Caesar.



30/68

SanktPetersburg1825

Adelsmn frskte

STRTA

TSARENUnder Napoleonkrigen vistades mnga ryska

adelsmn som officerare i andra europeiskalnder dr de sg hur makten delades mel-

lan olika grupper. Tillbaka i Rysslandbrjade flera av dem planera ett upprormot den envldige tsaren. I december

1825 slog de till i Sankt Petersburg.TE X T K A R L M N S S O N

3 000 av demvgrade att svratrohet till dennye tsaren

Nikolaj var inte frsti tronfljden nrAlexander I dog,men blev tsar nrhans bror Konstantinavstod.

W ILH ELM G EORG TIMM/F INE A RT IMA G ES/H ERITA G E IMA G ES/G ETTY30allt om historia /


31/68

Nr tsar Alexander I avli-dit svor hans gardessolda-ter genast trohet till hansbror Konstantin. Men nrdenne tackade nej prokla-

merade den yngre brodern Nikolajatt han tnkte verta tronen. Be-

skedet fick en grupp radikala offi-cerare att agera. De ville frndraRyssland och kunde drfr abso-lut inte tnka sig den konservativeNikolaj som tsar.

Mndagen den 14 decembersamlades tusentals officerare pSenatstorget i Sankt Petersburgfr att svra trohet till den nye tsa-ren, men 3 000 av dem vgrade.Timme efter timme stod de kvaroch rebelledarna rknade med attstdet fr dem skulle vxa.

Skt tsarens frhandlare

Till slut skickade tsaren framgreve Michail Miloradovitj fratt tala de upproriska officerarnatill rtta. I den strnga vinterky-lan hll han ett brandtal dr hanhyllade den nye tsaren Nikolaj I.Upprorsledaren Pjotr Kachovskijsvarade med att iskallt skjuta ihjl ho-nom. Blodbadet hade brjat.

I hundratals r hade ryska adelsmnavundats det inflytande som mnga

vsteuropeiska adelsmn haft p sina

lnders utveckling. Under Napoleonkri-gen, d Pjotr Kachovskij och hans adligavnner lnge vistades i Europa noteradede avundsjukt hur adeln i mnga lnder

hade makt och inf lytande ver politiken

och valet av hrskare. Rysslandhade alltid styrts av hrdhntatsarer som inte ville dela mak-ten med ngon.

Strkta av segern i kriget motNapoleon startade radikala adels-mn en mngd klubbar ver hela

det ryska riket. Dr kunde dediskutera olika liberala reformer.Pavel Pestel blev snart rrelsensfrmste ideolog och den som ut-formade iderna och planerna.Han ville gra Ryssland till en re-publik och avskaffa livegenska-pen, som i praktiken var en formav slaveri fr de ryska bnderna.

Klubbarna blev hemligaNr tsar Alexander I fick hra ta-las om frslagen, som skulle inne-

bra att han gav bort sin makt tilladeln, lt han frbjuda klubbarna,s att de inte skulle utgra ett hoti framtiden. Men de upproriskaadelsmnnen fortsatte sin verksam-het i hemlighet.

De radikala adelsklubbarna spredsig snabbt ver det ryska riket ochvisionerna om politiska frnd-

ringar blev alltmer drastiska i takt medatt tsarens polis kade frtrycket av olik-tnkande. Medlemmarna i den revolu-tionra gruppen Frlsningsunionen

ville genom en statskupp tvinga fram

Michail Miloradovitj frskte frhandla, men

skts av upprorsledaren Pjotr Kachovskij.

Tsar Nikolajs trupper kommer

till Senatstorget dr tusentals

officerare gjort uppror.



32/68

Rylejev var revolutionens poetlKondratij Rylejev var freupproret en framstendesatiriker och poet. ven om

det var frbjudet att publi-cera satir om tsaren och hansfamilj, var han uppskattadav mnga vid hovet. Med sin

poesi och satir gjorde handen ryska eliten medvetenom orttvisorna i samhllet.

Han gick med i en revolutio-nr frimurarklubb, dr hansnart blev ledare. Rylejevvar ocks upphovsman till

rrelsens slagkraftiga paroll:"Konstantin och konstitu-tion!" Slagordet symbolise-

rade upprorsmnnens kravp en ny ordning med enny tsar, nmligen Nikolaj I:sldre bror Konstantin.

frhoppning om att Konstantin skullestdja reformplanerna. Genom sinamilitra kontakter hoppades de upp-roriska kunna f en majoritet av

armofficerarna att svra trohetsed tillen ny tsar som stdde deras krav.

Hjrnan bakom planenPavel Pestel var en ung adelsman avtysk hrkomst och hade studerat ett parr i Dresden. Dr kom han tidigt i kon-

takt med upplysningsider om demo-krati och yttrandefrihet. Under kriget

mot Napoleon utmrkte han sig f leragnger som en skicklig ledare medenastende mod. Och i flt kundehan fritt diskutera de nya liberala

iderna med sina adelsvnner inomofficerskren.

Vl hemma i Ryssland efter krigetblev han snart rrelsens frmste ideolog

och den som utformade iderna och

maktdelning i Ryssland efter en mervsteuropeisk frebild.

De rebelliska grupperna var s hem-liga, att bara betrodda mn som redanknde ngon av medlemmarna kundebli inbjudna till en klubbs mten. Deorganiserade sig i ett nordligt sllskap

med bas i Sankt Petersburg och ett syd-ligt i Kiev.

Hoppades p KonstantinPlanen var att utnyttja det oskra lgesom skulle uppst nr Alexander I engng dog, eftersom det inte fanns n-gon klar tronfljare. Hans bror Konstan-tin, som var nst ldst och vicekung i detryskstyrda Polen, borde st i tur. Blandde radikala adelsmnnen spreds en

Visste du attUpprorsmnnen frn 1825 sgs somfregngare av 1900-talets ryskarevolutionrer. Vid hundra-rsminnet av revolten 1925fick Senatstorgetbyta namn till Deka-bristtorget. Peter denstores staty blev dockkvar p sin plats.

YSKA UPPRORET 1825

Kondratij Rylejev

Frfattaren Alexandr Pusjkinhlsar p det sydliga sllskapet,som leddes av Pavel Pestel, underett mte i Kamenka 1825.

ISTO

CK



33/68

planerade aktionerna. Pestel kte korsoch tvrs genom hela det enorma ryskariket fr att samordna de revolutionragrupperna. Pestel formulerade sinaider i ett manifest som han kallade frRyska sanningen. Manifestets iderlg lngt fre sin tid och innehll kravp republik och stora sociala och ekono-miska reformer, inte helt olikt de fram-

tida kommunisternas program.

Alexander I drNr tsar Alexander I avled 1825 fick derevolutionra grupperna i huvudstadenbrttom att gripa det gyllene tillfllet.Officeren Pjotr Kachovskij, som var enav ledarna i det nordliga sllskapet, varinspirerad av antikenshjltar och ska vid fleratillfl len ha sagt att hanpersonligen ville ddatsaren precis som Bru-tus ddat Caesar. Revo-lutionrerna bestmdesig fr att tillsammansmed en sammansvu-ren grupp krigsvana elitsoldater ocku-pera Senatstorget i Sankt Petersburg,dr den ryska armn den 14 decemberskulle svra trohetseden till den nye tsa-ren Nikolaj I.

Om rebellerna lyckades stoppa ar-mn frn att svra trohetseden, skulledet innebra att tsaren stod ensam. Dskulle revolutionrerna kunna storma

tsarens palats och anta en ny konstitu-tion. Efter kuppen i Sankt Petersburgskulle de sdra grupperna ta ver makt-positioner i viktiga stder som Kiev.Kuppen skulle gra Ryssland till en merdemokratisk republik dr adeln fick stormakt. Men innan de hade hunnit sttaplanerna i verket nddes de av dliga ny-heter: Pestel hade blivit gripen i sdra

Ryssland efter att ha ertappats med pla-ner p att mrda tsaren.

Kuppen inledsP morgonen den 14 december 1825strmmade upprorsmakarna in p Se-natstorget. Nikolaj I frskte frst inledafrhandlingar med upprorsmnnen,

men de vgrade pratamed hans frhand-lare, general Milora-dovitj. Nr Kachovskijovntat skjutit gene-ralen bestmde Ni-kolaj I att kavallerietskulle genomfra lt-sasattacker, rida fram

och ltsas attackera, men vnda i sistastund. Men denna taktik bet inte p destridshrdade officerarna. Bda sidornavar nu medvetna om att det gllde attsegra eller d.

I den iskalla kylan stod de tv nyblivnaddsfienderna Nikolaj I och Kachovskijmed sina armer p varsin sida av torgetoch stirrade p varandra. I flera timmar

Denna taktikbet inte p de

stridshrdadeofficerarna

Tsar Alexander I mter sterrikes Frans I och

Preussens Fredrik Vilhelm III vid Leipzig, ett avslagen dr Pavel Pestel (lilla bilden) utmrkte sig.

Regenttidenavslutadesmed Krimkrigetl

Nikolaj I:s regeringstid brjademed adelsmnnens kuppfr-

sk och slutet blev inte mycket

bttre. 1853 ville han dela upp

det frsvagade Osmanska riket

tillsammans med Frankrike och

Storbritannien. Men nr han lt in-

vadera de osmanska provinserna

i nuvarande Rumnien frklarade

istllet de tilltnkta allianspart-

nerna krig. Det berodde p att

bde Storbritannien och Ryssland

ville ka sin makt i regionen p Os-

manska rikets bekostnad. Istlletfr ett krig mot de svaga osma-

nerna tvingades Nikolaj I:s arm

slss mot tre

stormakter

samtidigt

i Krimkriget.

Nikolaj I hann

d innan

Rysslands

nederlag

var ett

faktum.

Nikolaj I fickslss mot trestormakter.



34/68


35/68

De frvisade frnyade SibirienlUpprorsmnnen kom att kallas deka-brister efter det ryska ordetdekabr

(fr mnaden december d upproret

gde rum). De upprorsmakare som

inte ansgs ha varit lika delaktiga som

Kachovskij, Pestel och andra framtr-

dande ledare frvisades till Sibirien.

De tvingades g till fots till avlgsna

bosttningar. Livet i Sibirien var svrt,

men befolkningen tog med gldje

emot dem. Trots hrd bevakning

kunde de frvisade hlla kontakt med

omvrlden.

Dekabristerna blev med tiden hylla-

de som hjltar eftersom de hade vgat

st upp mot tsarmakten. Under sin fr-

visning startade dekabristerna skolor,

bibliotek och tidningar. De bidrog till

frvandlingen av Sibiriens stder frn

slumrande orter till livaktiga platser.

De utgjorde en ny, intellektuell klass

i den tidigare s eftersatta landsdelen.

LS MER:Ryssland: En europeisk civilisationshistoriaav

Kristian Gerner (2011)lRussia: A 1000 Year Chro-

nicle Of The Wild Eastav Martin Sixsmith (2011)

De flestagav upp,men fleraledare

skt sig

Bilden frn 1829 visar dekabristersom besker en kvarn i Sibirien.

Repen gick av vidfrsta frsken, menledarna bendadesinte. Till vnster harAlexandr Pusjkinritat avrttningen pett manuskript.

TALLANDIER/BRIDGEMAN/IBL

tas tillsammans med andra tillfnga-tagna ledarna. Flera av dem, driblandKachovskij och Pestel, dmdes frst attbli kvarterade en brutal, lderdomligavrttningsmetod som innebar att krop-pen hggs i fyra bitar. Straffet omvand-lades dock till hngning.

Repen gick avNr avrttningen skulle genomfrasinfr en stor folkmassa gick repen avinnan ngon av de dmda dog. Blandskdarna gick en lttnadens suck ef-tersom traditionen freskrev att de somverlevt en misslyckad hngning skullebendas. Men tsar Nikolaj beordradefram nya rep och nu dog hans fiender.

Tsarens envldiga styre var drmedskrat fr nstan hundra r framt.Frst i brjan av 1900-talet utbrt en ny

revolution som genomfrde vad rebel-lerna misslyckats med 1825. Mnga avde socialistiska revolutionrerna inspi-rerades av sina fregngares program. l



36/68

Journalisten nrmar sig nyfiket.Den 21-rige mannen som r in-lst i cellen framfr honom harredan blivit en bermdhet. Nrhan dagen innan frdes in i den

lilla staden Las Vegas, New Mexico, satt

han kedjad tillsammans med en vagns-last andra fngar. Men den stora folk-massan hade bara kommit fr att stirrap honom Billy, ven kallad the Kid,

pojken. Frn brjan var hans namnHenry McCarty, men sedan lnge kal-lade han sig sjlv William H Bonney fast de flesta anvnde nd det ord somfastnat sedan mnga r tillbaka, Kid,nr de ville ropa p honom.

Billy the Kid r knd fr att ha mr-dat ett stort antal mn vissa talar omatt han ska ha skjutit ihjl ver tjugo per-soner. Nu har han gripits av traktens nye

sheriff, den stilige Pat Garrett, som lo-vat att till varje pris terstlla ordningen.

Dms till hngningEnligt journalisten verkar the Kidvara vid frvnansvrt gott mod medtanke p att han riskerar ddsstraff. Hanr kldd i nya klder och ger ett vaketintryck.

Det r ingen id att se s dystertp det hela, frklarar Billy. Den hrgngen r det ni som fr skratta t mig,s r det bara.

Journalisten beskriver en man somser yngre ut n han r, till sttet helt

och hllet en pojke. Men han r vacker,ingen tvekan om saken, med blont hroch bl gon. Inte undra p att han bli-vit bermd!

I slutet av 1870-talet var tonringen William

Bonney beryktad som mrdaren och banditenBilly the Kid. Nr han skt sig fri frn sin egenavrttning blev han en av Vilda vsterns mestlegendariska brottslingar.TE X T M A G N U S V S T ER B R O

Skt sig fri frnDDSCELLEN

Billy the Kid 185981

Bild frn 1880 som sgs frestllahur Pat Garrett och hans mn frBilly the Kid till fngelset.

BR IDGEMAN/ IBL36allt om historia /


37/68

Skiftandeportrtt av den

unge vildenlBilly the Kid har portrt-

terats bde som en kallblodig,

psykopatisk mrdare och som

en romantisk hjlte som slss

fr de fattiga och frtryckta.

Orkneliga bcker och filmer

om hans liv har producerats.

Den frsta skrevs redan 1882 av

Pat Garrett som

skjutit honom

ret innan.

Bland demer bermda

filmerna kan

nmnas den

kultfrklarade

regissren

Sam Peckin-

pahs klassiker

Pat Garrett and

Billy the Kidfrn

1973, med Kris

Kristofferson som Billy och med

Bob Dylan i en biroll. Dylanskrev ven lten Knockin' on

heaven's doortill filmens sound-

track. Bland de rik-

tigt udda finns Billy

the Kid vs Dracula

frn 1966, dr John

Carradine spelar

greve Dracula som

frsker gra Billy

the Kids flickvn

till vampyr.

Vissa talar om

att han ska haskjutit ihjl vertjugo personer

Endast ett fotografifinns bevarat p HenryMcCarty, alias WilliamH Bonney, mer kndsom Billy the Kid.

Pat Garrettsbok om Billythe Kid.

V

S

T

E

R

N

S

V

R

S

T

I

N

G

R



38/68

James Coburn somPat Garrett och (pgolvet) Kris Kristoffer-son som Billy the Kidi filmen frn 1973.

LLY THE KID

Till sist fick sheriffen Pat Garrettfria hnder att terstlla ordningen

Strax eftert ger rttegngen rum. Billythe Kid dms till dden. En intensiv ak-tivitet bryter ut, d den unge mannenfrgves frsker f New Mexicos gu-vernr, Lew Wallace, att benda honom.

Istllet frs Billy till staden Lincolnfr att hngas. Det som sedan fljer r

de hndelser som definitivt frvandlarthe Kid till en av Vilda vsterns frm-sta legendarer.

Skjuter ner vakterI fngelset vaktas han av tv mn,

Bob Olinger och James W Bell.Den frstnmnde, Olinger, r

en jttelik, brutal man, som sfort han fr chansen slr och

trakasserar the Kid, somdock inte gr motstnd,

utan bidar sin tid.

Den 28 april r 1881slr han till. Nr

Olinger lmnat fng-elset en kort stundber Billy den andrevakten, Bell, omatt f g p toalet-ten. Troligtvis rdet dr han fr tag

p vapnet ngonmste ha gmt en re-volver t honom. The

Kid slr ner Bell, som sedan

frsker springa sin vg, menblir skjuten till dds. Sedanspringer Billy in i vaktrum-met och rycker till sig den ha-gelbssa som Olinger brukarbra. Nr den store mannen,vakten som plgat Billy i da-gar, kommer springande mot

fngelset siktar Billy p honomgenom ett fnster.

Hall, Bob, sger han innanhan kallblodigt skjuter ihjl Olinger.

Sedan ser Billy the Kid till att bliav med fotbojorna, stjl en hst

samt flera andra vapen. Drefter hl-ler han ett litet tal till stadens befolk-ning, dr han beklagar att han behvdedda vakterna. S rider han sin vg, en-ligt legenden avslappnat sjungande pen sng.

Mot alla odds har den unge, vackre

banditen lyckats skjuta sig ut ur fngel-set, bara dagar innan han skulle avrt-tas. Historien r nstan fr bra fr attvara sann, men sann r den och jt-telika rubriker fljer i tidningarna runtom i USA.

Mnga flyttade vsterutPrecis som fr mnga andra av de be-rmda personerna i den amerikanskaVilda vstern r det svrt att skilja faktafrn myt nr det gller Billy the Kid. Tro-ligen fddes han r 1859 i New York som

son till den irlndske immigranten Pa-trick McCarty och en kvinna vid namnCatherine Devine. Pappan dog tidigt,och d tog Catherine med sig sina barnoch f lyttade vsterut.

Uppgifterna r oklara, men familjentycks frst ha slagit sig ner i Kansas,innan de 1873 flyttade vidare till NewMexico, en av de stater som var knda frutbredd laglshet. Under denna periodpgick, i efterdyningarna till amerikan-ska inbrdeskriget, en stor folkomflytt-ning ver hela kontinenten. Nybyggare

strmmade till och svl indianernasom den mexikanska befolkningentrngdes undan.

Dessutom hll den speciella ameri-kanska vapenkulturen p att ta form pallvar. Tiotusentals veteraner frn kri-get tervnde hem och mnga tog sinavapen med sig. De hade ocks vant sigvid att dda, vilket bidrog till en dra-matisk kning av vldsdden ver helaUSA. Samtidigt var flera bermda va-pentillverkare i full fart med att sljasina produkter till lgt pris framfralltColtrevolvern och Winchestergevret.



39/68

1859 Fds i New Yorksom Henry McCarty.

1878 Deltar i TheLincoln County War.

1877 Ddar Frank P Cahillefter ett slagsml.

1870 Flyttar till Kansas med sin morCatherine och 1873 till New Mexico.

1881 Rymmer frn fngelseti Lincoln den 28 april.

1881 Skjuts till dds i Fort Sum-ner, New Mexico, den 14 juli.

1860 1870 1880

De fyra sista renblev vldsamma

LS MER:Billy the Kid The Endless Ride

av Michael Wallis (2007).

Vapen bars av i stort ett alla mn, ochav mnga kvinnor, i varje fall i delsta-terna lngs Mexikos grns. Orkneligakonflikter, som p annat hll skulle hahanterats i en domstol, ledde i dessa de-lar av USA till blodiga uppgrelser, skallade dueller.

Men det handlade i princip aldrig omsdana revolverdueller som frekom-mer i filmer, dr tv mn str framfrvarandra fr att sedan p ett gemensamt

tecken dra sin revolver. Istllet gde d-den oftast rum genom verfall, ellersom en frlngning av ett fylleslagsml.

Skt sin vermanS var ocks fallet d Billy the Kid frfrsta gngen ddade en annan man.Vid det laget var han bara en mnadfrn att fylla arton r och hade rykte omsig att vara en skicklig hsttjuv. En kvlltrffade han en viss Frank P Cahill; dekom i grl, frolmpade varandra ochbrjade brottas. Cahill var starkare och

tvingade enkelt ner den tanige Kid p

marken som dock lyckades dra en pi-stol och skt sin verman i magen.

Billy the Kid lyckades rymma undanrttvisan och under de kommande m-naderna syntes han flera gnger till-sammans med traktens banditgng,som stal boskap frn traktens rikaranchgare.

Senare blev han inblandad i en svr-verskdlig konflikt, kallad The Lin-coln County War, som orsakades avrivaliteten mellan tv ledande affrs-mn och deras anstllda. Det hela es-

kalerade till storskaliga verfall ocheldstrider mellan olika grupper,dr Billy spelade en central roll.

Detta krig slutade frstnr New Mexicos nye guver-nr den tidigare nmnde LewWallace tog till hrda medelfr att terstlla ordningeni trakten kring staden Lincoln.Flera av de inblandade fick am-nesti fr sina brott, men inteBilly the Kid, som ter tvinga-des leva p rymmen.

Jagad av GarrettDet var under den hr tiden somhan allt mer brjade rra sig ispansktalande kretsar, hos denmexikanska befolkning som pmnga stt var utnyttjade ochfrtryckta av den vita domine-rande klassen. Billy, som ta-lade flytande spanska och hadef lera mexikanska flickvnner,fick ett rykte om sig att st pde frtrycktas sida. De sg ho-

nom med an-dra ord somen slags hjlte samtidigtsom han avandra kunde

beskrivas somen kallblodig

mrdare, i det nr-maste en psykopat.

Till sist fick sheriffen Pat Garrett fria

hnder att terstlla ordningen. Hansg till att mnga av traktens laglsa an-tingen ddades eller slngdes i fngelse.Till den sistnmnda gruppen hrdeBilly the Kid, men sedan han rymt frndet vntande ddsstraffet och p all-var frvandlats till en bermdhet g-nade Garrett all sin energi t att frskaoskadliggra den vlknde ynglingen.

Efter sin rymning hade Billy the Kidltt kunnat f ly ver grnsen till Mexiko,och p s vis en gng fr alla kommitundan den amerikanska rttvisan. Men

av ngon anledning enligt vissa fr atthan var frlskad i en ung mexikansk-ttad kvinna stannade han kvar i nr-heten av Lincoln.

Det var drfr som Pat Garrett, till-sammans med sina mn, kunde loka-lisera honom. P kvllen den 14 juli1881 lyckades Garrett smita in i det hussom Billy the Kid gmde sig i, medanBilly sjlv var ute p grden, enligtuppgift fr att skra sig en bit ktt attsteka till kvllsmat. Nr the Kid vlkom in i huset igen tyckte han sig anaatt ngon annan var dr i det dunkeltupplysta rummet och frgade p span-ska: Quien es? (vem r det). Sedanstrckte han sig efter sin revolver. MenGarrett hann fre och skt honom tilldds. Henry McCarty alias William HBonney och mer knd som Billy the Kidblev 21 r gammal. l

Pat Garretts karrir somlagvktare tog mer ellermindre slut efter mordetp Billy the Kid.

Visste du attLew Wallace, guvernren somvgrade benda Billy the Kid, r i dagframfrallt bermd fr sin historiskaroman Ben Hursom 1959 blev enOscarbelnad storfilm med CharltonHeston i huvudrollen.

Lew Wallace



40/68

Iden belgiska byn Pervyse, alldelesintill fronten, flyger ett engelsktplan med hackande motor in verskyttegravarna. Det flyger s lgt attatt de brittiska sjukskterskorna El-

sie Knocker och Mairi Chisholm kan sepilotens ansikte innan planet kraschar

i en vattensamling i ingenmansland.Sjukskterskorna springer ut till planetfr att se om piloten verlevt och lyckashinna fre de tyska soldaterna. Tyskarnaropar och frgar om piloten r skadad.Ja, vad tusan tror ni nr han strtat nerp det viset, naturligtvis r han skadadoch vi tnker ta honom! svarar Elsie.Tyskarna gr med p det men tar handom planet. Kvinnorna fr med sig pilo-ten, som i verkligheten r oskadd.

Fr sitt modiga ingripande fick debda kvinnorna senare den brittiska Mi-litary Medal.

Trffades i MC-klubbElsie Knocker och Mairi Chisholm hadelrt knna varandra fre kriget i en mo-torcykelklubb fr kvinnor. Bda lskadehg fart men annars kom de frn skildavrldar. Elsie var 30 r gammal, utbil-dad sjukskterska med en liten son. Honhade skiljt sig frn sin brutale man mensa sig vara nka fr att slippa bli ifr-gasatt av sin omgivning. Mairi var bara18 r och kom frn en familj som rrde

sig i kungliga kretsar. Nr kriget brt utrymde hon hemifrn fr att arbeta somfrivillig i London. Dr anmlde sig kvin-norna till Flying Ambulance Corps somskulle tjnstgra i Belgien.

Den 25 september anlnde de medambulanskren till Belgien och kasta-des in i det farliga arbetet med att katill fronten fr att hmta srade soldater.Tyskarna ryckte fram s snabbt att dethnde att kvinnorna pltsligt befann sigbakom fiendens linjer och fick bevittnakrigets fasor och brutalitet. Frustrerademrkte Elsie Knocker och Mairi Chis-holm att mnga soldater dog p vgen

Sjukskterskor startade fltsjukhus 1914

100km

B

E

L

G

I

E

N

N

E

D

E

R

-

L

N

D

E

R

N

A

R

A

N

R

I

E

L

u

x

e

m

-

b

u

r

g

B

r

y

e

Yser

Luxem-burg

Bryssel

Pervyse

BELGIEN

NEDER-LNDERNA

FRANKRI KE

T

Y

S

K

L

A

N

D

Nord

sjn

Paris

Kastades in i det

farliga arbetet medatt ka till fronten

Riskerade livetvid vstfronten

till sjukhuset och de bestmde sig fr attinrtta en fltsjukhus vid sjlva fronten.

Piano fr patienternaDen 20 november 1914 ppnade kvin-norna en kombinerad frbandsstationoch soppkk i den strategiskt viktigabyn Pervyse. I en desperat frsvarst-grd hade belgarna ltit den nrbelgna

Byn Pervyse lg intill Yser-fronteni nordvstra Belgien.

SVANTESTRM

Inom skotthll frn den tysk-belgiska frontenkmpade Elsie Knocker och Mairi Chisholm medatt ge soldater vrd. Ibland gav de sig till och med

ut i ingenmansland mellan stridslinjerna fr attrdda liv. Under frsta vrldskriget blev deknda som nglarna vid Pervyse.TE XT E M M A B E R G M A N



41/68

Elsie Knocker och Mairi Chisholm

kr sin ambulans genom det

snderbombade Pervyse 1916.

Kvinnornas viktiga insatserlUnder frsta vrldskriget fickkvinnor verta manliga arbetenoch mnga gav sig ut i krigetsom sjukskterskor eller ambu-lansfrare. Efter kriget infrdeskvinnlig rstrtt i flera lndersom erknsla fr deras insats.

I Storbritannien upphrde demilitanta suffragetterna med sin

aktivism och bidrog entusias-tiskt till krigsinsatserna p hem-maplan eller bakom frontlinjen.Kvinnornas intg i olika yrkenbetraktades dock med tveksam-het av mnga och s sent som1917 hade tidningen The DailyTelegraph rubriken "r kvinnorkapabla att kra i mrkret?"

Affisch fr

insamling

till std fr

kvinnor

under fr-

sta vrlds-

kriget.

G

ETTY

LIBRARYOF CONGRESS


42/68

ropade de tyska vaktposterna dem ochfrgade vilka de var och vad de gjorde.Elsie skmtade med dem och undradeom de ville ha en kopp choklad.

Nr det blev uppehll i striderna be-gav sig kvinnorna ut i ingenmanslandfr att rdda srade eller brga ddakroppar. Elsie brukade fsta ett med-delande p sin lilla terrier Shot och befienden om lov om att f bege sig ut.

Tyskarna varnade dem att inte ha p sigsoldathjlmar p sina rddningsexpedi-tionereftersom de annars kunde bli be-skjutna av misstag.

De bda sjukskterskorna var bero-ende av donationer fr sin verksam-het och kte med jmna mellanrumhem till Storbritannien fr att samla

ihop pengar. De hyllades som hjltarav pressen och dptes till nglarna vidPervyse. I mars 1915 hade den belgiskamilitrledningen frbjudit all kvinnligsjukvrdspersonal vid fronten p grund

NGLARNA VID PERVYSE

Visste du attKnocker och Chisholm auktioneradeut uniformsknappar frndda tyska soldaterfr att finansiera sittfltsjukhus.

D huset lg s nra frontenfanns det stndigt en risk

fr fientlig beskjutning

floden Yser svmma ver och Pervyselg bara cirka 100 meter frn den ver-svmmade frontlinjen. Kriget igenomskulle tyskarna frska ervra byn ochden frvandlades s smningom till ut-bombade ruiner.

Uppdrag i ingenmanslandKvinnorna installerade sig i en kllareunder ett snderbombat hus. De slpadedit en spis och lade halm p golvet fr attsova p. Ett vergivet piano stlldes i vadsom fanns kvar av bottenvningen ochde spelade dansmusik fr de patientersom var friska nog fr att lyssna. venunder lugna perioder blev mnga mnsjuka av de vidriga frhllandena i skyt-tegravarna.

D huset lg s nra fronten fanns detstndigt en risk fr f ientlig beskjutning

och kvinnorna blev tvungna att byta hustv gnger under tiden i Pervyse.

Elsie Knocker och Mairi Chisholmsteg upp klockan sex fr att koka mng-der av varm choklad och soppa. Varjedag vandrade kvinnorna under tyst-nad i det iskalla mrkret med soppa tillsoldaterna i skyttegravarna. Ibland an-

De bda sjuk-skterskorna tarbetckning undertyskt bombardemangav Pervyse 1917.

Tack vare sina insatser fick Knocker ochChisholm medalj av Belgiens kung.



43/68

LS MER:Elsie and Mairi Go to War Two Extraordinary

Women on the Western Front

av Diane Atkinson (2013)

av krigets faror, men som erknsla frderas insatser gjordes ett undantagfr Mairi Chisholm och ElsieKnocker. De blev dekorerade avden belgiske kungen AlbertI, som beskte deras sjuksta-tion i mars 1916.

Samma r beskte kungAlbert Elsies brllop nrhon gifte sig med den bel-giske piloten baron Harold det'Serclaes som tillhrde en av

Belgiens ldsta familjer. Mairi varrdd att Elsie nu skulle lmna Pervysemen den nya baronessan vergav intesin post utan njde sig med att trffaHarold nr de bda hade permission.Men ktenskapet verlevde inte krigs-slutet. Nr Elsies man kom p att honvar frnskild separerade paret.

Tysk offensiv 1918Nr de srade ftt frsta hjlpen ochi bsta fall en smula vila mste kvin-norna kra dem till fltsjukhuset, 15km bort, p leriga snderskjutna vgar.Ofta frdades de nattetid under stndigrisk att bli beskjutna. De tvingades oftagra flera turer per natt och ibland krdeambulansen ner i diket eller fastnadei granatkratrar i vgen. D tumlade deskadade runt bak i fordonet och skrek isvra plgor.

I tre och ett halvt r klaradesig Elsie Knocker och MairiChisholm oskadda men sedanvar deras tur frbrukad. Den15 mars 1918 brjade tyskarnabombardera Pervyse med ur-sinnig kraft

Documents

Allt Om Historia - Nr.1 2016