Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro – 2013

2

3

FörordAFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbets-

brist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

mellan arbetsmarknadens parter. I stort sett alla yrkesarbetande svenskar, drygt

fyra miljoner, har minst en försäkring hos oss.

Tack vare de kollektivavtalade försäkringarna har vi en unik kunskap om orsaker

till och konsekvenser av ohälsa i arbetslivet. Alla skadeanmälningar har lagrats

i vår unika skadedatabas som innehåller över 10 miljoner ärenden. Den är en viktig

kunskapskälla som utgör beslutsunderlag för vårt stöd till forskning, utveckling och

kunskapsspridning samt i vårt förebyggande arbete. Detta stöd ska både bidra till

minskat mänskligt lidande och framtida lägre premienivå för våra försäkringar.

Det finns fortfarande kvar arbetsmiljöer som är riskfyllda och där allvarliga

skador kan inträffa. Men det är samtidigt viktigt att konstatera att skadefrekvensen

på den svenska arbetsmarknaden är låg vid en internationell jämförelse.

Årets rapport ger, liksom tidigare rapporter, bara en liten inblick i den kunskap vi

förfogar över genom vår unika skadedatabas. Nytt i årets rapport är en fördjupad

analys om sambandet mellan kön, ålder och skaderisk. Likaså kan vi konstatera att

det finns skillnader i skaderisk mellan företag av olika storlek. Vi presenterar även

en studie om skillnader i skaderisker mellan yrken, län och regioner.

Vi vill medverka till att varje arbetsplats ska vara så säker och så trygg att ingen

behöver skadas eller bli sjuk av sitt arbete. Det förebyggande arbetet för att minska

och förebygga arbetsskador och sjukdom kommer alltid att vara viktigt för oss och

våra uppdragsgivare, arbetsmarknadens parter.

Maj-Charlotte Wallin

Verkställande direktör, AFA Försäkring

4

Tore J Larsson, Michel Normark, Per Anders Paulsson, Thomas Åkerström, maj 2013.

5

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6

Om AFA Försäkring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9

Arbetsskador . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11Antal godkända arbetsskador 2002 – 2011 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12Arbetsolycksfallens fördelning på allvarlighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14Allvarliga arbetsolycksfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16Vanliga orsaker till allvarliga arbetsolycksfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20Vanliga diagnoser vid allvarliga arbetsolycksfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26Vanliga händelsetyper fördelat på kön och ålder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28Jämförelser över tid – Allvarliga arbetsolycksfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30Godkända arbetssjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34Fördjupning arbetsolycksfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .38

Långvarig sjukfrånvaro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .46Antal nya sjukfall 2007 – 2011 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48Sjukfall och risk – fördelat efter yrkesgrupp och kön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .50Åldersstandardiserad risk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52Sjukfallens fördelning efter avtalsområde, ålder och kön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .54Vanliga diagnoser vid långvarig sjukfrånvaro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .56Sjukfallens fördelning efter avtalsområde, ålder, kön, yrke och diagnos . . . . . . . . .58Jämförelser över tid – långvarig sjukfrånvaro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .64Uppgifterna i våra skaderegister – metod och urval . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .66

Bilaga 1. Arbetsolycksfall 2011 som har orsakat dödsfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .68Bilaga 2. Arbetssjukdomar 2002 – 2011 som har orsakat dödsfall . . . . . . . . . . . . . .68Bilaga 3. Antal nya sjukfall som medfört mer än 14 dagars sjukfrånvaro 2002 – 2011. Avtalsområde Svenskt näringsliv/LO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .69Bilaga 4. Långvarig sjukfrånvaro. Diagnoser och avtalsområde . . . . . . . . . . . . . . .70Bilaga 5. Långvarig sjukfrånvaro. Diagnoser och avtalsområde . . . . . . . . . . . . . . .72Bilaga 6. Långvarig sjukfrånvaro. Diagnoser och avtalsområde . . . . . . . . . . . . . . .74Yrkesgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .76Begrepp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .77

Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .78

Innehållsförteckning

6

Sammanfattning och slutsatserArbetsolycksfallRisken att drabbas av ett allvarligt olycksfall är fort-farande låg i svenskt arbetsliv i jämförelse med flera andra industrialiserade länder. Antalet anmälda och godkända skador till AFA Försäkring har dock ökat under både 2010 och 2011. AFA Försäkring har observerat en sjunkande trend för risken att råka ut för ett allvarligt arbetsskade-olycksfall till och med slutet av 2000-talet. Sedan 2010 har riskerna för allvarliga arbetsolycksfall ökat. Det är för tidigt att uttala sig om det är ett trendbrott eller en tillfällig uppgång. Risken för att råka ut för ett allvarligt arbetsolycks-fall är fortfarande väldigt ojämnt fördelad mellan olika yrken. Traditionella högriskyrkena till exempel inom industri och hantverk har fortfarande flera gånger högre risk än genomsnittet. Risken per 1 000 sysselsatta för allvarligt arbets-olycksfall var 2,3 år 2011 jämfört med 2,2 år 2010. Risken har sjunkit för kvinnor, från 1,7 till 1,6 per 1 000 sysselsatta och ökat för män, från 2,8 till 2,9 per 1 000 sysselsatta. Risken för allvarlig arbetsskada har ökat för manliga betong-, bygg- och anläggningsarbetare, byggnadsmålare, murare, poliser, städare, däckspersonal. Risken har mins-kat för manliga brandpersonal, väktare, kriminalvårdare, gruvarbetare, träindustriarbetare, pappersarbetare, textil-arbetare, grafiker, golvläggare, undersköterskor. Risken för allvarlig arbetsskada har ökat för kvinnliga poliser, träindustriarbetare, livsmedelsarbetare, jord-bruks-, skogsbruks- eller trädgårdsarbetare, tidningsbud, cateringarbetare, väktare, fastighetsskötare, städare, lagerarbetare. Risken har minskat för kvinnliga barn-skötare, förskollärare, försäljare, lärare, sjuksköterskor, tandvårdsarbetare. Andelen skador som förmodas ge upphov till medicinsk invaliditet fortsätter att öka. Den genomsnittliga risken för invaliditetsskada har ökat från 1,2 per 1 000 syssel-satta år 2010 till 1,4 per 1 000 sysselsatta år 2011. De högsta andelarna invaliditetsskador finns bland brandpersonal och byggnadsträarbetare. Händelser som ofta orsakar medicinsk invaliditet är skuren av kniv, skuren av glas eller plåt, hantering av maskiner för bearbetning och framställning samt hantering av hand-hållna verktyg och maskiner.

FallolyckorFallskador dominerar skadepanoramat och represen-terar 48 procent av kvinnors och 28 procent av mäns

invaliditetsskador. I de äldre åldersgrupperna finns de högsta riskerna att falla, både ute och inomhus, vilket resulterar i allvarligare arbetsskador som kräver längre rehabilitering. Med stigande medelålder i yrken med höga risker för fall bland vårdanställda, byggnadsarbetare, metall-arbetare och transportarbetare kommer de allvarliga fallolyckorna att fortsätta att öka i arbetslivet.

Fördjupade analyserKön och ålderYrkesgrupper med relativt höga skaderisker har oftast höga risker i början och slutet av yrkeslivet och lägre risker i medelåldern. Detta är bilden bland byggnads-arbetare och metallarbetare. Skaderiskerna bland yrkesförare, försäljare i detaljhandeln och inom vård och omsorg tycks öka kontinuerligt med stigande ålder. Här dominerar fall bland de allvarliga arbetsskadorna.

FöretagsstorlekDet finns skillnader i skaderisk mellan företag av olika storlek. Risken för allvarliga arbetsolycksfall tenderar vanligtvis att öka med stigande antal anställda. Detta bekräftas av siffror för yrkesförare, lagerarbetare, restaurang anställda, grafiskt arbete, livsmedels arbete, golv läggare och VVS-montörer. För metallarbete är dock bilden den motsatta, större företag har lägre risk. För försäljare i detaljhandeln är risken för allvarliga arbets-olycksfall högst för de mindre och riktigt stora företagen och lägst från företag med mellan 50 – 200 anställda. Man måste dock vara medveten om att skillnader i risktal efter företagsstorlek kan bero på hur anmälningar görs.

Sveriges län och regionerFördelningen av risker i arbetslivet stämmer i huvudsak med den svenska industri- och sysselsättningsstrukturen. Men en slaktare i Östergötland löper dubbelt så hög skaderisk som kollegan i Skåne. Skaderiskerna i bygg-branschen är högst i Uppsala och Gävleborg och lägst i Kronoberg, Stockholm och Värmland. I Södermanland har man under år 2011 mer än dubbelt så hög arbets-skaderisk jämfört med Stockholm.

ArbetssjukdomarDen vanligaste diagnosen bland män under perioden 2007 till 2011 som orsakat en arbetssjukdom är hörsel-nedsättning. Nästan 4 av 10 arbetssjukdomar bland männen klassas inom den diagnosen. För kvinnor är det vanligast med sjukdomar i huden, nästan var femte

7

drabbas av det. Risken att drabbas av en arbetssjukdom är mycket låg, 0,2 per 1 000 sysselsatta män och mindre än 0,1 per 1 000 sysselsatta kvinnor. Den yrkesgrupp där flest kvinnor och män drabbas av en arbetssjukdom är metall arbete. Antalet godkända arbetssjukdomar har minskat sedan beviskravet skärptes 1993 för samband mellan skadlig inverkan i arbetet och de besvär som låg till grund för anmälan. År 2002 gjordes en lättnad och prövningen sker numer som en helhetsbedömning. Denna förändring tycks inte ha fått någon effekt på antalet godkända arbetssjukdomar. En konsekvens av detta är att antalet belastningsskador som godkänns är mycket lågt. Många av de besvär som kvinnor inom offentlig sektor drabbas av blir inte godkända som arbetsskador. En ytterligare orsak till det låga antalet godkända arbetssjukdomar är att det tar lång tid för en arbetssjukdom att visa sig. Därför är statistiken inte fullständig för varje år då eftersläpningen är stor.

Långa sjukfallInom både Svenskt Näringsliv/LO och kommuner och landsting har de långa sjukfallen ökat från 2010 till 2011. Kvinnorna står för den större andelen av ökningen inom de bägge avtalsområdena. För både män och kvinnor är det högst sannolikhet att bli sjuk i ålders gruppen 56 – 64 år. Sedan början av 2000-talet har de långa sjuk-fallen minskat kraftigt. Orsaken är att nya sjukfall har minskat men också att sjukfallens längd har blivit kortare. Den 1 juli 2008 infördes betydligt striktare regler för att få sjuk- eller aktivitetsersättning. Det gjorde att antalet sjukfall minskade åren därefter. De yrkesgrupper där det är störst risk att drabbas av ett långvarigt sjukfall 2011 är övrigt industriellt arbete och undersköterskor, sjukvårdbiträden. Över 35 av 1 000 sysselsatta i dessa yrkesgrupper drabbas. Totalt sett för alla yrkesgrupper har risktalet för långvarigt sjukfall stigit sedan 2010. Antalet långa sjukfall har bland annat ökat bland murare, förskollärare och i tandvårdsarbete under 2011. I grafiskt arbete, bland pappersarbetare, lager arbetare, väktare, tidningsbud och läkare minskade de långa sjukfallen påtagligt. För yrkesgruppen städare och fönsterputsare har det skett en succesiv förbättring av risktalen från 2007 till 2011. Från 28,1 per 1 000 sysselsatta 2007 till 21,1 2011. Andra yrkesgrupper med minskade risktal är bland annat betong- bygg o anläggningsarbete, godshanterings- och lagerarbete och sjuksköterskor, barnmorskor och medicinska assistenter.

De mest förekommande diagnoserna att drabbas av inom Svenskt Näringsliv/LO är sjukdomar i muskulo-skeletala systemet. Inom kommuner och landsting är den vanligaste diagnosen psykiska sjukdomar, detta gäller både män och kvinnor. I de yngre åldersgrupperna (upp till 35 år) för anställda inom Svenskt Näringsliv/LO är den vanligaste diagnosen psykiska sjukdomar. För de äldre än 35 år är det sjuk-domar i muskuloskeletala systemet som är mest före-kommande för åren 2010 och 2011. Liknande fördelning gäller även för sysselsatta inom kommuner och landsting.

8

Foto

: Jo

e H

utt

/Fo

lio

9

De kollektivavtalade försäkringarna ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. De vi försäkrar arbetar både i små och stora företag, organisationer och branscher och i de allra flesta yrkesgrupperna på arbets-marknaden. Vi försäkrar utan krav på hälsoprövning och drivs utan vinstsyfte. Vårt uppdrag är att förvalta såväl kunskaper som erfarenheter på bästa sätt och att bidra till bättre arbetsmiljö och hälsa. Vår målsättning är att ingen ska gå miste om den ersättning man har rätt till. Sedan 1963 har vi hanterat över 10 miljoner försäkrings ärenden. Information om skade- och sjuk-domsärenden finns lagrade i vår skadedatabas, i vissa fall ända tillbaka till 1974. Eftersom en stor del av den sysselsatta arbetskraften är försäkrad hos AFA Försäkring har vi en stor kännedom om olika typer av skadehändelser och sjukdomar som drabbar människor

i arbetslivet. Skadedatabasen utgör grunden för vårt stöd till skadeförebyggande forskning och utveckling. Vi är också en av Sveriges största finansiärer av forskning och utveckling inom arbetsmiljö- och hälsoområdet. Totalt satsar vi cirka 150 miljoner kronor per år på forskning, utveckling- och kunskapsspridning.

Syftet med rapportenVi vill föra ut kunskap om vad som orsakar arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro i Sverige. Det ingår som en del av vårt uppdrag i att förebygga ohälsa. Med hjälp av vår skadedatabas kan vi se vilka yrkesgrupper, sektorer, arbetsuppgifter och aktiviteter som är särskilt för-knippade med olika typer av skador och sjukdomar. Utgångspunkten är ett skadeförebyggande insatser bör sättas in på de områden där riskerna för arbetsskador är höga eller ger upphov till allvarliga konsekvenser.

Om AFA Försäkring

Fakta om försäkringarna som är grund för vår statistik.

Arbetsskadeförsäkringen Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA, omfattar samtliga anställda inom avtalsområdena Svenskt Näringsliv/LO/PTK och kooperationen. TFA-KL omfattar samtliga anställda i kommuner, landsting/regioner, Svenska kyrkan och Pactaföretag. AFA Försäkring har också uppdraget att administrera och reglera arbetsskador i enlighet med det statliga personskadeavtalet (PSA), och har därför information om i stort sett alla anmälda arbetsskador i Sverige.

Sjukförsäkringen Genom avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS och AGS-KL) omfattas arbetare inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO, kooperationen, anställda i kommuner, landsting/regioner, Svenska kyrkan och Pactaföretag. Försäkringen omfattar däremot inte statligt anställda eller tjänstemän inom det privata avtalsområdet.

10 ArbetSSkAdor

Foto

: Sus

ann

e B

jörk

man

/ Fo

lio

ArbetSSkAdor 11

ArbetsskadorGodkända arbetsskador 2002 – 2011I det första avsnittet redovisar vi antalet godkända arbets skador i AFA Försäkrings skaderegister 2002 – 2011. Dessa är fördelade på• det år skadan inträffade• typ av arbetsskada• kön.

I detta avsnitt redovisar vi även, för samma period, antalet godkända arbetsolycksfall fördelade på• det år olycksfallet inträffade• allvarlighet• kön.

Allvarliga arbetsolycksfallI detta avsnitt analyseras de arbetsolycksfall som inträffade under perioden 2010–2011 bland annat med avseende på• kön• händelseförlopp• diagnos• yrkesgrupp

Fördjupning – ArbetsolycksfallI årets rapport har särskilt analyserat arbetsolycksfall med avseende på följande specialområden:• Arbetsolycksfall efter företagsstorlek• Arbetsolycksfall efter län

Jämförelser över tid Här redovisas de allvarliga arbetsolycksfallen i ett antal tidsserier där data har avlästs 31 december 2012.

Godkända arbetssjukdomarI detta avsnitt redovisas de godkända arbetssjukdomar som visade sig under perioden 2007–2011 fördelade på• ålder• kön• diagnos• yrkesgrupp.

12 ArbetSSkAdor

tabell 1. Godkända arbetsskador 2002 – 2011, fördelat efter typ.

typ av arbetsskada kön 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Arbetsolyckor Kvinnor 10 030 9 708 9 677 9 863 10 238 10 919 9 776 8 346 10 675 13 223

Män 18 019 17 282 16 924 17 267 17 569 17 967 16 187 12 178 16 071 20 587

totalt 28 049 26 990 26 601 27 130 27 807 28 886 25 963 20 524 26 746 33 810

Varav allvarliga olyckor Kvinnor 2 638 2 448 2 112 2 011 1 868 1 751 1 858 1 725 1 770 1 484

Män 7 874 7 034 6 673 6 299 6 253 6 103 5 973 5 022 5 728 6 064

totalt 11 700 10 597 9 928 9 477 9 323 9 101 8 989 7 920 9 037 9 335

Arbetssjukdomar Kvinnor 562 343 206 124 102 83 80 64 62 26

Män 1 428 1 098 970 710 609 464 420 376 328 218

totalt 1 990 1 441 1 176 834 711 547 500 440 390 244

Färdolycksfall Kvinnor 2 447 2 149 2 563 2 586 2 688 2 589 2 606 2 282 3 166 3 935

Män 1 052 974 1 046 1 008 1 099 1 095 994 918 1 120 1 493

totalt 3 499 3 123 3 609 3 594 3 787 3 684 3 600 3 200 4 286 5 428

totalt 33 538 31 554 31 386 31 558 32 305 33 117 30 063 24 164 31 422 39 482

En arbetsskada kan antingen vara ett arbetsolycksfall (olycksfall som inträffar under arbetstid), ett färd olycksfall (olycksfall som inträffar under färd till eller från arbetet) eller en arbetssjukdom (sjukdom som kan uppkomma eller försämras till följd av arbetet eller arbets förhållandena). Tabell 1 visar hur många kvinnor respektive män som drabbats av godkända arbetsolycksfall, färdolycksfall och arbetssjukdomar under perioden 2002 – 2011. Under 2011 fortsatte antalet godkända arbetsolycks-fall att öka från den historiskt låga nivån för 2009. Antalet godkända arbetsolycksfall blev 2011 högre än något tidigare år under 2000-talet. Färdolycksfallen har ökat de två senaste åren, vilket kan jämföras med den stabila nivå som varit under tidigare år under 2000-talet. Sysselsättningsökningen under 2010 och 2011 är en förklaring till de högre talen. Förenklingar för arbets-skadeanmälan är en annan anledning till det ökade antalet godkända arbetsskador för 2011. Förändringar i åldersstrukturen bland de sysselsatta kan också påverka antalet skador.

Den ekonomiska nedgången under 2009 medförde att kvinnornas andel av antal godkända arbetsskador ökade från 41 procent till 44 procent. Andelen har sedan minskat under 2010 och 2011, men ligger fortsatt högre än för perioden före 2009. När det gäller olycksfall är uppgifterna för främst de senare åren ofullständiga. Normalt beräknar vi att det tar två till tre år innan ungefär 95 procent av samtliga olycksfall som inträffat under ett visst år har anmälts. I och med att fler anmälningar kommer in kommer siffrorna för främst 2010 och 2011 att öka. Redovisningen av antalet arbetssjukdomar som visade sig 2002 – 2011 är också ofullständig. En arbetssjukdom kan visa sig flera år efter det att man varit utsatt för skadlig inverkan i arbetet. En relativt stor andel anmäl-ningar kan komma in upp till tio år efter det att skadan visade sig. Det gör att statistiken inte är fullständig förrän långt senare.

ANTAL GODKäNDA ARbETSSKADOR 2002 – 2011

ArbetSSkAdor 13

Foto

: Kri

stof

er J

ohn

sso

n/F

olio

14 ArbetSSkAdor

I samband med att ett ärende registreras gör skade-regleraren en preliminär bedömning av skadans allvar-lighet. Tabell 2 visar arbetsolycksfallens fördelning på kön, det år olycksfallet inträffat samt allvarligheten på olycks fallet. En skadas allvarlighet kategoriseras efter hur lång sjukskrivning den har lett till eller om den har lett till permanent funktionsnedsättning i form av medicinsk invaliditet. Medicinsk invaliditet graderas i procent av nedsättning av funktionalitet. Tabell 2 visar att ökningen av godkända arbetsolycks-fall består av skador som lett till korta sjukskrivningar, högst 30 dagar, medan de längre sjukskrivningsfallen inte har ökat. Ökningen sker för både män och kvinnor. Att det är de korta sjukskrivningarna som ökar indikerar att den förenkling som skett för anmälan för arbetsskador har haft effekt på anmälningsbenägenheten. En stor ökning bland både män och kvinnor av antalet godkända arbetsolycksfall med konsekvensen medicinsk invaliditet har skett under år 2010 och 2011. Det är framför allt skador med låga invaliditetsgrader (1 – 15 procent) som ökat. Denna fortsatta ökning kan delvis förklaras av:

• Ett ökat inflöde av godkända skador som beror på att AFA Försäkring har förenklat anmälningsförfarandet genom digitala tjänster och att ett antal kampanjer om att anmäla arbetsskador har bedrivits av LO.

• Tidigare bedömning av invaliditeten och högre kvalitet i bedömningarna.

En närmre studie av dessa skador visar att den största ökningstakten av de låga invaliditeterna hittas hos de yngsta åldersgrupperna, 16 – 25 år och 26 – 35 år. I dessa åldersgrupper har troligtvis den ökade kännedomen om AFA Försäkring och det förenklade anmälningsförfaran-det haft störst betydelse. Det faktiska antalet arbetsolycksfall som leder till medicinsk invaliditet kommer att bli högre än vad som framkommer i tabell 2. Det beror bland annat på att skaderegleraren ibland först i efterhand justerar ska-dans allvarlighetsgrad och att en del skador med tiden visar sig vara bestående. Skador kan också anmälas retroaktivt av den skadade. Detta kommer främst att påverka statistiken för de senaste åren.

ARbETSOLYCKSFALLENS FÖRDELNING EFTER ALLVARLIGHET

tabell 2. Godkända arbetsolycksfall 2002 – 2011, fördelat efter allvarlighet.

Allvarlighet kön 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Sjukskriven < 31 dagar Kvinnor 6 193 6 142 6 422 6 685 7 168 7 921 6 760 5 448 7 363 9 949

Män 10 122 10 246 10 251 10 967 11 316 11 864 10 212 7 156 10 339 14 521

totalt 16 315 16 388 16 673 17 652 18 484 19 785 16 972 12 604 17 702 24 470

Sjukskriven > 30 dagar Kvinnor 2 638 2 448 2 112 2 011 1 868 1 751 1 858 1 725 1 770 1 484

Män 4 732 4 028 3 583 3 213 3 106 2 861 2 776 2 285 2 460 2 029

totalt 7 370 6 476 5 695 5 224 4 974 4 612 4 634 4 010 4 230 3 513

Medicinsk invaliditet Kvinnor 1 185 1 113 1 135 1 162 1 202 1 246 1 155 1 171 1 537 1 785

Män 3 098 2 966 3 065 3 050 3 115 3 204 3 170 2 717 3 239 4 018

totalt 4 283 4 079 4 200 4 212 4 317 4 450 4 325 3 888 4 776 5 803

Dödsfall Kvinnor 3 2 8 5 - 1 3 2 2 2

Män 44 40 25 36 32 38 27 20 29 17

totalt 47 42 33 41 32 39 30 22 31 19

totalt 28 015 26 985 26 601 27 129 27 807 28 886 25 961 20 524 26 739 33 805

ArbetSSkAdor 15

Med allvarliga arbetsolycksfall menas arbetsolycksfall som leder till sjukskrivning i mer än 30 dagar och/eller medicinsk invaliditet.

”Sjukskriven > 30 dagar” Här ingår de arbetsskador som fått eller bedöms få ersättning för mer än 30 dagars läkningstid. Sjukskrivning behöver inte vara en förutsättning för att få ersättning. Därför ingår både skador som orsakat fler än 30 dagars sjukfrånvaro och skador som orsakat motsvarande läkningstid utan sjukfrånvaro.

”Medicinsk invaliditet” Medicinsk invaliditet är ett mått på den bestående kroppsliga funktionsnedsättning som är en följd av skadan. Här ingår de ärenden där den som skadats har bestående men av skadan. I de flesta av dessa ärenden bedöms den medicinska invaliditeten vara högst 15 procent. Till exempel motsvarar förlusten av ett helt pekfinger 7 procent, total hörselförlust på ett öra 15 procent och synförlust på ett öga 14 procent medicinsk invaliditet. Graden av invaliditet avgörs först då skadan har läkt och inga förbättringar är att vänta. Till dess gör skaderegleraren en preliminär uppskattning av skadans svårighetsgrad. Därför ingår det i denna grupp både redan ersatta skador och skador som preliminärt bedöms vara så allvarliga att de i framtiden kommer att leda till medicinsk invaliditet.

Fakta om arbetsskadornas allvarlighet

16 ArbetSSkAdor

I tabell 3 och tabell 4 visas hur många kvinnor respektive män i olika yrkesgrupper som drabbades av ett allvarligt arbetsolycksfall under 2011 samt hur stor andel av olyckorna som ledde till medicinsk invaliditet. Risken har också beräknat det vill säga antalet personer per 1 000 sysselsatta i yrkesgruppen som drabbats av ett allvarligt arbetsolycksfall. Den totala risken att drabbas av ett allvarligt arbets-olycksfall var 2,9 per 1 000 sysselsatta för män och 1,6 per 1 000 sysselsatta för kvinnor under 2011. Risktalen för män har ökat jämfört med 2009 och 2010. För kvinnor har risktalet sjunkit jämfört med 2010, men ligger högre än 2009. Risken för samtliga yrkesgrupper var 2011 2,3 per 1 000 sysselsatta. Nästan dubbelt så många män som kvinnor drabbas av allvarliga arbetsolycksfall. Det beror på att män i större utsträckning är representerade i yrkesgrupper som är mer utsatta för allvarliga arbetsolycksfall. Över 65 procent av männens skador leder till medicinsk invaliditet, och mer än hälften av skadorna som drabbar

kvinnor leder till medicinsk invaliditet. Andelen skador som medfört bestående men har ökat för både män och kvinnor jämfört med åren 2009 till 2010. bland män är det brandpersonal, polis/tull och olika yrkesgrupper inom byggsektorn som har högst risk att få allvarliga arbetsskador. För kvinnor är det polis/tull, livsmedelsarbete samt jordbruks-, skogsbruk- och träd-gårdarbete som är de yrkesgrupper som har högst risktal. Ökning av risktalen över tid sker också i stor utsträckning inom dessa yrkesområden. För män har en stegvis ökning skett för byggnadsarbetare och övrigt industriellt arbete och för kvinnor är det livsmedelsarbete som har ett ökande risktal för 2011 jämfört med tidigare år. För kvinnor ligger risktalen förhållandevis konstant för de större yrkesgrupperna medan man kan se en ökning i mindre yrkesgrupper som poliser/tull, livsmedels arbete, jordbruksarbete o.dyl. samt fastighetsskötare med fler. I de yrkesgrupperna kvinnor har högst risktal 2011 så ligger männens risktal för motsvarande yrkesgrupper lägre

ALLVARLIGA ARbETSOLYCKSFALL

ArbetSSkAdor 17

tabell 3. Godkända allvarliga arbetsolycksfall för män, skadeår 2009 – 2011, fördelat efter yrkesgrupp, sorterat efter risk 2011.

Yrkesgrupprisktal

2009risktal

2010risktal

2011Antal 2011

Andel med medicinsk

invaliditet, %

Brandpersonal 10,7 14,3 12,2 64 70,3

Byggnadsträarbetare 9,4 10,9 10,9 539 74,4

Poliser, tullbevakningspersonal 8,6 7,1 7,9 106 29,2

Betong- bygg- o anläggningsarbete 6,2 6,8 7,5 556 68,5

Gruv- och bergarbete, stenhuggare 7,0 8,5 7,2 36 69,4

Träindustriarbete 5,8 8,6 6,6 131 70,2

Metallarbete 5,1 6,0 6,1 1 147 74,4

Övrigt industriellt arbete 4,0 4,2 6,1 473 71,7

Livsmedelsarbete 6,2 5,4 5,7 102 61,8

Byggnadsmålare 5,3 4,2 5,0 67 65,7

Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 4,5 5,3 4,9 168 71,4

Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl 4,2 4,7 4,9 253 62,5

Yrkesförare 4,6 4,9 4,6 430 51,6

Väktare, ordningsvakter 5,2 6,4 4,6 59 35,6

Murare 3,6 3,9 4,5 49 53,1

Isolerings och VVS-montörer 4,0 4,2 4,5 94 67,0

Städare och fönsterputsare 2,4 2,7 4,1 66 56,1

Elektriskt arbete 2,7 3,4 3,6 220 71,4

Pappers- och pappersmassearbetare 3,5 5,4 3,5 41 65,9

Tidningsdistributions- o cateringarbete 2,7 3,1 3,0 46 50,0

Militärt arbete (endast anställda) 4,1 3,5 3,0 40 65,0

Godshanterings- och lagerarbete 2,6 3,0 2,9 208 63,5

Grafiskt arbete 3,3 3,4 2,6 24 87,5

Hotell-, restaurang- och storköksarbete 1,8 2,2 2,4 101 66,3

Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 1,7 1,6 1,8 116 50,0

Försäljare inom detaljhandel 1,4 1,4 1,4 108 56,5

Lärare 1,2 1,2 1,1 82 63,4

Övriga yrkesgrupper 738 66,4

totalt, samtliga yrkesgrupper 2,5 2,8 2,9 6 064 66,2

18 ArbetSSkAdor

Foto

: Mas

kot/

Folio

ArbetSSkAdor 19

tabell 4. Godkända allvarliga arbetsolycksfall för kvinnor, skadeår 2009 – 2011, fördelat efter yrkesgrupp, sorterat efter risk 2011.

Yrkesgrupprisktal

2009risktal

2010risktal

2011Antal 2011

Andel med medicinsk

invaliditet, %

Poliser, tullbevakningspersonal 10,1 6,8 9,2 53 24,5

Livsmedelsarbete 4,9 6,1 7,6 66 75,8

Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 6,4 5,2 7,1 78 66,7

Yrkesförare 3,9 6,3 5,9 50 44,0

Tidningsdistributions- o cateringarbete 3,2 3,0 5,3 45 44,4

Väktare, ordningsvakter 6,3 4,4 5,0 25 32,0

Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl 2,7 2,5 5,0 43 65,1

Metallarbete 3,5 4,2 4,2 114 65,8

Övrigt industriellt arbete 2,6 3,5 3,7 96 67,7

Städare och fönsterputsare 2,5 2,8 3,2 172 50,6

Hotell-, restaurang- och storköksarbete 2,0 2,8 2,8 213 57,3

Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare 2,1 2,3 2,4 373 46,1

Godshanterings- och lagerarbete 2,2 1,6 2,4 42 61,9

Barnskötare m fl 2,1 2,3 2,0 162 59,9

Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 1,7 1,9 1,9 428 49,5

Förskolelärare och fritidspedagoger 1,9 2,3 1,9 146 56,2

Försäljare inom detaljhandel 2,1 1,9 1,6 209 44,0

Lärare 1,3 1,6 1,4 210 69,0

Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinstekniska ass 1,2 1,5 1,3 124 52,4

Övrigt hälso-,sjukvårds-,vård- och omsorgsarbete 1,3 1,2 1,3 34 52,9

Övriga yrkesgrupper 588 55,5

totalt, samtliga yrkesgrupper 1,5 1,7 1,6 3 271 54,6

20 ArbetSSkAdor

De vanligaste orsakerna eller händelserna för allvarliga arbetsolycksfall som inträffade under år 2010 och 2011 redovisas i tabell 5.

Fall utomhus eller inomhus Över en tredjedel av de allvarliga arbetsolycksfallen beror på att man har halkat, snubblat, trampat snett, tappat balansen, eller av någon annan anledning har ramlat. Olyckorna har skett i samband med förflytt-ningar både inomhus och utomhus eller i en trappa och är vanligare bland kvinnor än bland män. Händelserna leder i över 53 procent till medicinsk invaliditet. De yrkesgrupper som är mest utsatta för fallskador bland kvinnor är socialt arbete, vård- och omsorgs arbete, lärare, undersköterskor, sjukvårdsbiträden, barn skötare, förskolelärare och fritidspedagoger. bland män är fallolyckorna vanligast i yrkesgrupperna yrkesförare, betong- bygg- och anläggningsarbete, metallarbete och byggnadsträarbetare samt fastighetsskötare, expeditions-vakter, renhållningsarbetare m.fl. Gruppen yrkesförare är särskilt utsatta för fall utomhus, ofta i samband med förflyttningar till och från fordon. Antalet fallolyckor har ökat både bland kvinnor och män.

Exempel på händelseförlopp:

Yrke: SkötareKön: Kvinna Ålder: 61 år Händelse: ”Promenad med brukare. Halkade, det var halt på vägen.” Diagnos: Fraktur på nedre delen av radius (Under-arm/handled)Allvarlighet: Medicinsk invaliditet.

Yrke: Rektor Kön: Kvinna Ålder: 41 årHändelse: ”Går på marken. Halkade. Föll till marken.” Diagnos: SkulderbladsfrakturAllvarlighet: Medicinsk invaliditet.

Använda handhållet verktyg eller maskinOlyckor som inträffar när man använder handhållna verktyg eller maskiner är främst en vanlig händelse som orsakar allvarliga arbetsolyckor bland män. Yngre män i ålder 16 – 25 år löper större risk än äldre män att skadas av denna typ av händelse. Åtta procent av männens allvarliga arbetsolyckor 2010 och 2011 orsakas av händelse typen, bland kvinnor nästan två procent. Denna händelse leder i 78 procent av olyckorna till medicinsk invaliditet. bland män är yrkesgrupper där händelsen är mest frekvent: metallarbete, byggnadsträarbetare, betong- bygg- och anläggningsarbete. bland kvinnor är händelsen vanligast i yrkena metallarbete och övrigt industriellt arbete.

Exempel på händelseförlopp:

Yrke: byggnadsträarbetareKön: Man Ålder: 29 årHändelse: ”Jag skar till en eltröskel. Jag slant med kniven och kapade en del av tummen.” Diagnos: Sårskada på finger (fingrar) utan skada på nagel Allvarlighet: Medicinsk invaliditet.

Yrke: Glasmästare Kön: Man Ålder: 26 årHändelse: ”Skar glas med en trissa, slant med glaset, skar upp fingret.”Diagnos: Sårskada på handled och hand med icke specificerad lokalisationAllvarlighet: Medicinsk invaliditet.

VANLIGA ORSAKER TILL ALLVARLIGA ARbETSOLYCKSFALL ÅR 2010 OCH 2011

ArbetSSkAdor 21

Maskiner för bearbetning och framställningCirka 9 procent av de allvarliga arbetsolyckorna orsakas i arbete med maskiner för bearbetning och fram ställning. både yngre män och kvinnor, 16 – 25 år, har högre risk för händelsetypen än sina äldre kollegor. För kvinnor är händelseförloppet vanligast i yrkesgrupperna övrigt industriellt arbete och metallarbete samt hotell-, restau-rang- och storköksarbete. bland män är händelsetypen vanligast yrkesgrupperna metallarbete, byggnads-träarbetare och övrigt industriellt arbete. Denna händelse leder i 78 procent av olyckorna till medicinsk invaliditet.

Exempel på händelseförlopp:

Yrke: Maskinoperatör Kön: Kvinna Ålder: 19 årHändelse: ” Arbetade med vacuumpackningsmaskin. Vid frammatning av plastfilm fick jag av misstag in handen under en rulle. Fingertoppen klämdes av.”Diagnos: Traumatisk amputation av annat enstaka finger (komplett) (partiell)Allvarlighet: Medicinsk invaliditet.

Yrke: MöbelsnickareKön: ManÅlder: 30 årHändelse: ”Skulle hyvla. Fick in handen i maskinen.”Diagnos: Multipla sårskador på handled och handAllvarlighet: Medicinsk invaliditet.

Hot och våld eller rån.Cirka 9 procent av arbetsolyckorna orsakades av hot och våld eller rån. Rån står för cirka 30 procent av olyckorna i kategorin. Det är en minskning jämfört med före-gående år då 40 procent av olyckorna orsakades av rån. Andelen av de allvarliga arbetsolyckorna som orsakar medicinsk invaliditet är låg för rån, 5,7 procent, och för hot och våld 30,5 procent. bland kvinnor är yrkesgrupper som socialt arbete, vård- och omsorgsarbete och försäljare inom detalj-handeln mest utsatta för hot och våld eller rån. För män är samma yrkesgrupper utsatta, men även yrkesförare, väktare, ordningsvakter och poliser, tullbevaknings-personal blir ofta hotade, utsatta för våld eller rån.

Exempel på händelseförlopp:

Yrke: butikskassör Kön: ManÅlder: 19 årHändelse: ” Satt vid kassan strax innan stängning. blev hotad av en rånare med kniv.”Diagnos: Akut stressreaktionAllvarlighet: Sjukskriven >30 dagar

Yrke: Socialsekreterare och kuratorerKön: Kvinna Ålder: 64 årHändelse: ”Oanmält besök på förmiddagen hos familj i deras lägenhet. Vi blev hotade av sambon.”Diagnos: Reaktion på svår stress, ospecificeradAllvarlighet: Sjukskriven >30 dagar

22 ArbetSSkAdor

tabell 5. Godkända allvarliga arbetsolycksfall, skadeår 2010 och 2011, fördelat efter händelsetyp. Sorterat efter antal.

Händelse Män kvinnor totaltAndel av

totalen, %

Andel med medicinsk

invaliditet, %

Ramla ute 1 304 1 241 2 545 14 52,2

Ramla inne 895 1 008 1 903 10 55,9

Övriga händelsetyper 1 394 439 1 833 10 65,4

Maskiner för bearbetning och framställning 1 502 238 1 740 9 78,0

Fall från höjd 1 052 157 1 209 7 58,9

Hot och våld 527 609 1 136 6 30,5

Använda verktyg eller maskin (handhållen) 1 000 124 1 124 6 78,2

Fall i trappa 415 368 783 4 53,0

Något ramlar, tippar, välter eller rasar 527 156 683 4 62,7

Delta i träning, övning eller annan aktivitet 331 297 628 3 60,2

Lasta, lossa, bära eller flytta (manuell hantering 481 141 622 3 56,1

Skuren av kniv 360 141 501 3 86,2

Rån 178 314 492 3 5,7

Ramla eller falla övrigt 288 204 492 3 60,2

Hantera dörr, port, lucka 204 172 376 2 69,9

Olycka med person, barn, brukare, elev, boende ell 31 249 280 2 38,6

Olycka med arbetsvagn, palllyftare eller skottkärr 193 85 278 2 47,8

Olycka med lyftanordning inblandad 237 23 260 1 74,6

Hetta, eld, explosion, svets eller el 217 38 255 1 57,6

Brännskada 126 95 221 1 23,1

Kliva i eller ur fordon 155 58 213 1 49,3

Risk för smitta (ej i samband med hot eller våld) 58 141 199 1 4,0

Djur (ej vilt) 66 112 178 1 61,2

Cykel 53 122 175 1 56,6

Skuren av glas eller plåt 136 32 168 1 84,5

Påkörning av person (tåg, tunnelbana eller spårvag 58 16 74 0 12,2

totalt, samtliga händelser 11 792 6 580 18 372 100 57,6

I diagram 1 och diagram 2 visas det vanligaste händelse förloppet för allvarliga arbetsolycksfall fördelat på yrke och kön. bland kvinnor är händelsen ramla ute mest förekom-mande bland vårdpersonal. Ungefär var fjärde skada för vårdpersonal är ett fall utomhus. För kvinnliga lärare, förskolelärare och fritidspedagoger är det cirka var femte skada som orsakats av ett fall. bland män är händelse-typen vanligast i yrkesgrupperna betong-, bygg- och anläggningsarbete samt byggnadsträarbetare. Var femte av de som drabbas tillhör dessa yrkesgrupper. För man-liga yrkesförare är det 1 av 7 som skadar sig efter ett fall utomhus.

I diagram 3 och diagram 4 illustreras arbetsolyckor som orsakat medicinsk invaliditet för kvinnor och män fördelat på händelse som orsakat olyckan. För både kvinnor och män är olika typer av fallolyckor vanligast. Det vanligaste händelseförloppet som orsakar medicinsk invaliditet bland kvinnor är ramla som utgör knappt 40 procent av händelseförloppen. bland män som drabbas av arbetsolyckor som orsakat medicinsk invaliditet har cirka 30 procent ramlat eller fallit. Diagrammet visar också att mer än var fjärde av olyckorna orsakas i sam-band med hantering av handhållet verktyg/maskin eller arbete med maskiner för bearbetning och framställning.

ArbetSSkAdor 23

Foto

: Kra

use

& J

oha

nsen

/Jo

hnér

24 ArbetSSkAdor

24%Övriga yrkesgrupper

11%Lärare

13%Socialt arbete,

vård- ochomsorgsarbete

11%Undersköterskor,

sjukvårds-vårdbiträden ochambulansförare

9%Barnskötare m fl

8% Förskolelärare och fritidspedagoger

6% Städare och fönsterputsare

4% Hotell-, restaurang- och storköksarbete

3% Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinstekniska ass

32%Övriga yrkesgrupper

14%Yrkesförare

12%Betong-,

bygg- ochanläggnings-

arbete

10%Metallarbete

8%Byggnads-träarbetare

8% Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl

4% Övrigt industriellt arbete

4% Godshanterings- och lagerarbete

3% Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete

3% Elektriskt arbete

2% Tidnings-distrubitions- och catering-arbete

3% Tidnings-distrubitions- och cateringarbete

2% Yrkesförare

2% Försäljare inom detaljhandel

2% Metallarbete

2%Övrigt industriellt arbete

diagram 1. Godkända allvarliga arbetsolycksfall som beror på händelseförlopp ”Ramla ute” per yrke. Skadeår 2010 och 2011, kvinnor.

diagram 2. Godkända allvarliga arbetsolycksfall som beror på händelseförlopp ”Ramla ute” per yrke. Skadeår 2010 och 2011, män.

ArbetSSkAdor 25

diagram 3. Godkända arbetsolycksfall som medfört medicinsk invaliditet per händelsetyp. Skadeår 2010 och 2011, kvinnor.

21%Ramla ute

6% Fall i trappa

17%Ramla inne

6% Hot och våld

5% Delta i träning, övning eller annan aktivitet

4% Hantera dörr, port, lucka

4% Skuren av kniv

5% Maskiner för bearbetning och framställning

16%Maskiner för

bearbetning ochframställning

29% Övriga händelsetyper

11%Använda

verktygeller maskin(handhållen)

9% Ramla ute

9% Fall från höjd

4% Skuren av kniv

7% Ramla inne

5% Något ramlar, tippar, välter eller rasar

4% Ramla eller falla övrigt

3% Olycka med person, barn, brukare, elev, boende

3% Använda verktyg eller maskin (handhållen)

3% Något ramlar, tippar, välter eller rasar

4% Lasta, lossa, bära eller flytta (manuell hantering)

3% Fall i trappa

3% Delta i träning, övning eller annan aktivitet

19% Övriga händelsetyper

diagram 4. Godkända arbetsolycksfall som medfört medicinsk invaliditet per händelsetyp. Skadeår 2010 och 2011, män.

26 ArbetSSkAdor

tabell 6. Godkända allvarliga arbetsolyckor per diagnos för kvinnor 2010 och 2011. Sorterat efter antal.

diagnos kvinnorAndel av

totalen, %

Andel skador med medicinsk

invaliditet, %

Underarmsfraktur 792 12,0 64,9Skador på flera kroppsregioner 690 10,5 36,3Underbensfraktur (inklusive fotled) 567 8,6 65,4Akut krisreaktion 507 7,7 6,9Fraktur/Klämskada/Kontusion finger 412 6,3 77,4Fraktur hand (ej finger/fingrar) 411 6,3 60,8Sårskada finger/fingrar 315 4,8 87,0Fraktur på skuldra och överarm 278 4,2 65,8Luxation/distortion på knäets leder och ligament 228 3,5 39,9Luxation, distortion och sena hand och handled 195 3,0 65,1Fraktur på fot med undantag av fotled 185 2,8 60,0Kontakt med och exponering för smittsamma sjukdomar 169 2,6 1,8Ryggvärk 167 2,5 3,6Kontusion på knä 96 1,5 44,8Skada på muskel och sena på skulder- och överarmsnivå 88 1,3 40,9Distortion i fotled 85 1,3 32,9Fraktur på lårben 80 1,2 76,3Kontusion på skuldra och överarm 76 1,2 39,5Luxation och distortion i skuldergördelns leder och ligament 67 1,0 31,3Fraktur på ländkotpelaren och bäckenet 65 1,0 50,8Skada på sträckmuskel och dess sena till finger/fingrar 65 1,0 73,8Ytlig skada på huvudet 54 0,8 35,2Fraktur på revben, bröstbenet och bröstkotpelaren 54 0,8 29,6Hjärnskakning 53 0,8 35,8Traumatisk amputation finger/fingrar 46 0,7 91,3Kontusion på nedre delen av ryggen och bäckenet 46 0,7 23,9Skada på muskel eller sena på underben 33 0,5 63,6Sårskada på underarm 32 0,5 56,3Skallfraktur och fraktur på ansiktsben 29 0,4 65,5Luxation och distortion i leder och ligament på fotleds-och fotnivå 29 0,4 65,5Klämskada på andra och icke specificerade delar av handled och hand 29 0,4 79,3Distorsion i halskotpelaren 22 0,3 59,1Sårskada på underben 21 0,3 61,9Skada på ögat och ögonhålan 9 0,1 66,7Övriga diagnosgrupper 585 8,9 42,8

Samtliga diagnoser 6 580 100,0 50,5

I tabell 6 och tabell 7 redovisas de vanligaste diagno-serna vid allvarliga arbetsolycksfall som inträffade 2010 och 2011.

Kvinnor12 procent av kvinnorna fick diagnosen underarms-fraktur och det är den vanligaste diagnosen bland kvinnor. Diagnosen är ofta en följd av fallolyckor. Två av

tre kvinnor som fått diagnosen har drabbats av medicinsk invaliditet. En annan diagnos som ofta är förknippad med fallolyckor är underbensfraktur, det är den tredje vanligaste diagnosen för kvinnor där mer än hälften av olyckorna lett till medicinsk invaliditet. Den näst vanli-gaste diagnosen bland kvinnor är skador på flera kropps-regioner. Drygt 10 procent av kvinnorna som drabbats av allvarliga arbetsolycksfall har fått den diagnosen.

VANLIGA DIAGNOSER VID ALLVARLIGA ARbETSOLYCKSFALL

ArbetSSkAdor 27

MänDe mest förekommande skadorna bland män är finger-skador. Det drabbade drygt 20 procent av männen, och leder ofta till medicinsk invaliditet. Fingerskador orsakas ofta i samband med arbete med maskiner för be arbetning och framställning, knivar och andra hand-hållna verktyg eller maskiner.

En annan vanligt förekommande skada är skador på flera kroppsregioner. Detta drabbar nästan 10 procent av männen, och hälften av olyckorna har lett till medicinsk invaliditet. Den här typen av skador är ofta förknippad med arbete med maskiner för bearbetning och fram-ställning, olika typer av fallolyckor samt hot och våld.

tabell 7. Godkända allvarliga arbetsolyckor per diagnos för män 2010 och 2011. Sorterat efter antal.

diagnos MänAndel av

totalen, %

Andel skador med medicinsk

invaliditet, %

Sårskada finger/fingrar 1 344 11,4 90,4

Fraktur/Klämskada/Kontusion finger 1 253 10,7 80,9

Skador på flera kroppsregioner 1 160 9,8 49,1

Underbensfraktur (inklusive fotled) 724 6,2 59,1

Underarmsfraktur 608 5,2 66,8

Fraktur hand (ej finger/fingrar) 551 4,7 63,9

Fraktur på fot med undantag av fotled 399 3,4 59,4

Skada på sträckmuskel och dess sena till finger/fingrar 373 3,2 74,8

Luxation/distortion på knäets leder och ligament 358 3,0 47,8

Akut krisreaktion 344 2,9 8,1

Skada på muskel och sena på skulder- och överarmsnivå 330 2,8 58,8

Luxation, distortion och sena hand och handled 323 2,7 71,2

Traumatisk amputation finger/fingrar 318 2,7 93,7

Fraktur på revben, bröstbenet och bröstkotpelaren 236 2,0 20,4

Fraktur på skuldra och överarm 232 2,0 65,1

Kontusion på skuldra och överarm 192 1,6 53,1

Skada på muskel eller sena på underben 164 1,4 56,7

Ryggvärk 156 1,3 8,3

Luxation och distortion i skuldergördelns leder och ligament 152 1,3 46,1

Fraktur på ländkotpelaren och bäckenet 146 1,2 59,6

Kontusion på knä 137 1,2 38,7

Distortion i fotled 125 1,1 26,4

Fraktur på lårben 102 0,9 74,5

Kontakt med och exponering för smittsamma sjukdomar 101 0,9 3,0

Ytlig skada på huvudet 98 0,8 59,8

Sårskada på underarm 93 0,8 71,0

Skallfraktur och fraktur på ansiktsben 85 0,7 62,7

Klämskada på andra och icke specificerade delar av handled och hand 82 0,7 90,2

Kontusion på nedre delen av ryggen och bäckenet 72 0,6 15,3

Skada på ögat och ögonhålan 70 0,6 85,7

Luxation och distortion i leder och ligament på fotleds-och fotnivå 69 0,6 60,9

Sårskada på underben 51 0,4 43,1

Hjärnskakning 36 0,3 44,4

Distorsion i halskotpelaren 23 0,2 34,8

Övriga diagnosgrupper 1 285 10,7 56,0

Samtliga diagnoser 11 792 100,0 61,8

28 ArbetSSkAdor

För de mest frekventa händelserna för olycksfall har den åldersrelaterade överrisken tagits fram för kvinnor res-pektive män genom att: först beräkna ett ålders beroende risktal för t.ex. kvinnor genom att antalet arbetsolycks-fall som beror på en specifik händelsetyp divideras med antalet sysselsatta kvinnor i motsvarande åldersgrupp och därefter beräkna ett åldersoberoende risktal på motsvarande sätt för kvinnor utan att hänsyn tas till ålder. Överrisken beräknas genom att det åldersspecifika risktalet divideras med det icke åldersrelaterade risk-talet. Detta innebär att risken för kvinnor i genomsnitt

(normalrisken) att drabbas av en olycka med en specifik händelsetyp får värdet 1. Av diagram 5 framgår att kvinnor i äldre ålders-grupper drabbas av allvarliga arbetsolyckor orsakade av fall oftare än yngre kvinnor. För kvinnor i åldrarna 56 – 64 år är risken för att ramla inne 2,5 gånger högre än normalrisken, risken för att ramla ute 2,3 gånger högre än normalrisken och fall i trappa är 1,9 gånger högre än normalrisken. För kvinnor i åldrarna 46 – 55 år är riskerna för ramla inne och ramla ute 1,2 respektive 1,3 gånger högre än normalrisken. Åldersgrupperna 46 – 55

VANLIGA HäNDELSETYPER FÖRDELAT PÅ KÖN OCH ÅLDER

diagram 5. Jämförelser av risken att drabbas av olycksfall efter åldersgrupp och händelsetyp 2010 och 2011, kvinnor.

0

50

100

150

200

250

300

350

400

500

550

600

1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 2,2 2,4 2,6 2,8 3,0

ÖverriskNormalrisk

Antal olycksfall

Ramla ute (56–64)

Fall i trappa (56–64)

Ramla inne (56–64)

Något ramlar (16–25)

Ramla ute (46–55)

Ramla inne (46–55)

Hot och våld (46–55)Hot och våld (36–45)

Maskiner (36–45)

Träning (46–55)

450

Hot och våld (26–35)

Fall i trappa (46–55)

Träning (36–45)

Fall från höjd (56–64)

Maskiner (16–25)

Fall från höjd (46–55)Träning (56–64)

Något ramlar (56–64)Något ramlar (46–55)

ArbetSSkAdor 29

diagram 6. Jämförelser av risken att drabbas av olycksfall efter åldersgrupp och händelsetyp 2010 och 2011, män.

Ramla ute (56–64) Ramla ute (46–55)

Ramla inne (46–55)

Hot och våld (26–35)

Maskiner (46–55)

Ramla inne (56–64)

Fall från höjd (16–25)

Något ramlar (46–55)

Fall från höjd (56–64)

Fall från höjd (46–55)

0

50

100

150

200

250

300

350

400

500

600

550

1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 2,2 2,4 2,6 2,8 3,0

ÖverriskNormalrisk

Antal olycksfall

450

Maskiner (56–64)Maskiner (16–25)

Handhållna verktyg och maskiner(16–25)Hot och våld (36–45)

Något ramlar (56–64)

Något ramlar (16–25)Träning (26–35)

Träning (36–45)Träning (46–55)

år och 56 – 64 år bland kvinnor har också en högre risk att drabbas av skador vid träning, övning eller annan aktivitet, den är 1,2 gånger högre än normalrisken. För yngre kvinnor i åldrarna 16 – 25 år är maskiner för bearbetning och framställning förknippat med en över-risk, risken är 1,4 gånger högre än normalrisken. I diagram 6 visas överrisken för olika händelsetyper för män. De yngre männen i åldrarna 16 – 25 år har 1,4 gånger högre risk än normalrisken att drabbas av arbets olyckor vid användning av handhållna verktyg eller maskiner. Män 16 – 25 år har också 1,4 gånger

högre risk att drabbas av olycksfall när de arbetar med maskiner för bearbetning och framställning. Män i åldern 26 – 35 år har 1,3 gånger högre risk att drabbas av hot och våld än normalrisken. Liksom för kvinnor är risken för allvarliga fallolyckor högre i de övre ålders-grupperna. För åldrarna 56 – 64 år är risken för att ramla ute 1,8 gånger normalrisken, ramla inne är 1,5 gånger högre och fall från höjd är 1,4 gånger högre.

30 ArbetSSkAdor

I detta avsnitt beräknas den årliga risken att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall för olika yrkesgrupper under perioden 2007 – 2011. För mindre grupper är det svårare att avgöra om skill-nader mellan år beror på faktiska förändringar eller om de beror på systematiska fel i kodning och/eller slump-mässig variation i skadeutfallet. Tabell 8 visar hur många personer per 1 000 syssel-satta som under år 2007 – 2011 drabbades av ett allvar-ligt arbetsolycksfall i olika yrkesgrupper. Risken har beräknats med utgångspunkt från de allvarliga arbets-olycksfall som inträffade under respektive år och som registrerats i AFA Försäkrings skaderegister i december år 2012. Den genomsnittliga risken att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall har minskat succesivt under 2000-talet fram till år 2009. Sedan 2010 har riskerna för allvarliga arbetsolycksfall

ökat. Det är för tidigt att uttala sig om det är ett trend-brott eller en tillfällig uppgång. Yrkesgrupperna brandpersonal och byggnadsträ-arbetare löper de högsta riskerna att drabbas av allvar-liga arbetsolycksfall. Risken för poliser, tullbevaknings-personal samt betong- bygg o anläggningsarbete ökade under år 2011 medan exempelvis risken för gruv- och bergarbete, stenhuggare och träindustriarbetare minskade under år 2011. I tabell 9 redovisas antalet arbetsolycksfall i olika yrkesgrupper under år 2007 – 2011. Antalet allvarliga arbetsolycksfall minskade fram till år 2009, men har ökat de två senaste åren. Det största antalet olyckor sker inom yrkesgrupperna metallarbete följt av betong- bygg- och anläggningsarbete, byggnadsträarbetare samt arbete inom socialt arbete, vård- och omsorgsarbete. Det är alla stora yrkesgrupper på den svenska arbets-marknaden.

JäMFÖRELSER ÖVER TID – ALLVARLIGA ARbETSOLYCKSFALL

ArbetSSkAdor 31

tabell 8. Årlig risk för allvarliga arbetsolycksfall fördelat på yrkesgrupper och skadeår. Män + kvinnor.

Yrkesgrupp risk2007 risk2008 risk2009 risk2010 risk2011

Brandpersonal 11,8 11,3 10,7 14,2 12,4

Byggnadsträarbetare 11,3 10,2 9,4 10,9 10,8

Poliser, tullbevakningspersonal 8,1 8,9 9,0 7,0 8,3

Betong- bygg- o anläggningsarbete 8,0 7,5 6,1 6,8 7,5

Gruv- och bergarbete, stenhuggare 11,2 10,2 7,0 8,5 7,1

Träindustriarbete 9,2 7,9 5,9 8,2 6,8

Livsmedelsarbete 5,2 5,9 5,8 5,6 6,3

Metallarbete 4,9 5,3 4,9 5,7 5,9

Övrigt industriellt arbete 6,0 4,2 3,6 4,0 5,5

Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 6,7 5,8 5,0 5,2 5,5

Däckspersonal, lotsar och fartygsbefäl 3,5 5,3 4,0 4,4 5,3

Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl 4,3 3,8 4,0 4,4 4,9

Byggnadsmålare 3,3 5,6 5,3 4,4 4,8

Yrkesförare 6,4 5,7 4,5 5,0 4,7

Väktare, ordningsvakter 5,4 6,6 5,5 5,8 4,7

Murare 5,3 3,7 3,6 3,9 4,5

Isolerings och VVS-montörer 6,2 5,3 4,0 4,2 4,5

Golvläggare 3,9 4,8 4,6 5,6 4,3

Kriminalvårdare 4,0 3,4 4,0 4,3 4,2

Tidningsdistrubitions- o cateringarbete 3,1 3,3 2,9 3,0 3,8

Pappers- och pappersmassearbetare 4,2 4,3 3,7 5,7 3,5

Elektriskt arbete 3,1 3,3 2,6 3,3 3,4

Städare och fönsterputsare 2,5 2,9 2,5 2,8 3,4

Militärt arbete (endast anställda) 2,5 2,7 4,0 3,4 3,1

Godshanterings- och lagerarbete 3,0 3,5 2,6 2,7 2,8

Hotell-, restaurang- och storköksarbete 1,9 2,0 2,0 2,6 2,6

Grafiskt arbete 2,5 2,4 2,8 2,9 2,5

Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare 1,9 1,6 2,1 2,3 2,3

Textil-, skinn och läderindustriarbete 2,6 3,1 1,9 4,9 2,2

Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 1,5 1,8 1,7 1,8 1,9

Barnskötare m fl 1,6 1,3 2,0 2,1 1,9

Förskolelärare och fritidspedagoger 1,7 1,6 1,8 2,3 1,9

Försäljare inom detaljhandel 1,8 1,5 1,9 1,7 1,5

Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinstekniska ass 1,4 1,4 1,2 1,5 1,4

Övrigt hälso-,sjukvårds-,vård- och omsorgsarbete 0,8 1,2 1,5 1,3 1,4

Lärare 1,3 1,2 1,2 1,5 1,3

Tandvårdsarbete 1,5 1,4 0,9 1,2 0,7

Övriga yrkesgrupper 0,8 0,9 0,7 0,8 0,7

Läkare 0,6 0,8 0,3 0,6 0,5

Genomsnittlig risk 2,2 2,2 2,0 2,2 2,3

32 ArbetSSkAdor

tabell 9. Godkända allvarliga arbetsolyckor 2007 – 2011 fördelat efter yrkesgrupp, män + kvinnor.

Yrkesgrupp 2007 2008 2009 2010 2011

Barnskötare m fl 151 123 174 191 174

Betong- bygg- o anläggningsarbete 545 538 427 495 573

Brandpersonal 65 62 58 75 67

Byggnadsmålare 42 72 69 59 68

Byggnadsträarbetare 468 436 398 489 548

Däckspersonal, lotsar och fartygsbefäl 14 20 15 16 18

Elektriskt arbete 216 228 167 212 226

Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl 283 238 247 280 296

Förskolelärare och fritidspedagoger 141 132 149 195 164

Försäljare inom detaljhandel 346 289 368 352 317

Godshanterings- och lagerarbete 260 309 208 231 250

Golvläggare 13 17 16 20 16

Grafiskt arbete 39 36 39 37 31

Gruv- och bergarbete, stenhuggare 53 48 33 41 37

Hotell-, restaurang- och storköksarbete 212 218 216 304 314

Isolerings och VVS-montörer 114 98 76 85 95

Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 285 256 214 233 246

Kriminalvårdare 30 26 30 33 32

Livsmedelsarbete 139 154 145 145 168

Läkare 19 27 11 20 16

Lärare 297 275 274 330 292

Metallarbete 1 152 1 222 1 021 1 201 1 261

Militärt arbete (endast anställda) 40 28 42 37 45

Murare 49 36 34 39 49

Pappers- och pappersmassearbetare 66 66 53 79 49

Poliser, tullbevakningspersonal 137 154 163 134 159

Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinstekniska ass 142 135 118 157 141

Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 461 516 482 530 544

Städare och fönsterputsare 167 195 165 190 238

Tandvårdsarbete 26 27 16 25 15

Textil-, skinn och läderindustriarbete 25 29 16 40 18

Tidningsdistribution- o cateringarbete 84 87 70 77 91

Träindustriarbete 239 198 133 184 154

Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare 309 276 342 382 391

Väktare, ordningsvakter 86 107 91 97 84

Yrkesförare 630 576 447 508 480

Övrigt hälso-,sjukvårds-,vård- och omsorgsarbete 23 35 45 40 44

Övrigt industriellt arbete 661 472 361 411 569

Övriga yrkesgrupper 1 071 1 228 987 1 063 1 054

totalt, samtliga yrkesgrupper 9 100 8 989 7 920 9 037 9 335

ArbetSSkAdor 33

Arbetsolycksfall som medfört medicinsk invaliditet.Tabell 10 visar risken år 2007 – 2011 att drabbas av en arbetsolycka som medför, eller bedöms medföra medicinsk invaliditet i olika yrkesgrupper. Den genomsnittliga risken för samtliga yrkes grupper har stigit 2011 jämfört med 2010. Yrkesgrupperna brandpersonal och byggnadsträarbetare har de högsta

riskerna att råka ut för arbetsolycksfall som leder till medicinsk invaliditet. Den beräknade risken har minskat något för två högriskgrupper, träindustri-arbetare och gruv- och bergarbete, stenhuggare jämfört med 2010. Däremot har riskerna ökat för brandpersonal samt byggnads träarbetare.

tabell 10. Årlig risk för arbetsolycksfall som orsakat medicinsk invaliditet fördelat efter yrkesgrupper och skadeår, sorterad efter risk 2011, män + kvinnor.

Yrkesgrupp risk 2007 risk 2008 risk 2009 risk 2010 risk 2011

Brandpersonal 5,0 5,3 5,5 6,6 8,7

Byggnadsträarbetare 6,7 6,6 5,8 6,9 8,1

Betong- bygg- o anläggningsarbete 4,5 4,0 3,7 3,9 5,1

Gruv- och bergarbete, stenhuggare 7,6 5,1 4,2 5,6 5,0

Träindustriarbete 6,2 5,2 3,6 5,9 4,8

Livsmedelsarbete 2,8 3,6 3,1 3,4 4,3

Metallarbete 3,0 3,2 3,1 3,7 4,3

Övrigt industriellt arbete 3,5 2,5 2,1 2,5 3,9

Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 3,4 3,2 2,6 2,8 3,8

Byggnadsmålare 1,6 1,9 3,1 2,2 3,3

Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl 2,1 2,0 1,9 2,5 3,1

Isolerings och VVS-montörer 3,3 3,2 2,4 2,1 3,0

Elektriskt arbete 1,7 1,8 1,5 1,9 2,4

Yrkesförare 2,2 2,4 1,8 1,9 2,4

Pappers- och pappersmassearbetare 2,8 2,9 2,2 3,2 2,4

Poliser, tullbevakningspersonal 3,4 3,6 2,9 2,8 2,3

Militärt arbete (endast anställda) 1,8 1,9 3,4 2,3 2,1

Grafiskt arbete 1,5 1,5 1,7 2,2 2,0

Tidningsdistributions- o cateringarbete 0,8 1,0 0,9 0,9 1,8

Städare och fönsterputsare 0,8 1,0 0,9 1,2 1,8

Godshanterings- och lagerarbete 1,3 1,6 1,2 1,5 1,8

Hotell-, restaurang- och storköksarbete 0,8 0,8 0,9 1,4 1,6

Barnskötare m fl 0,7 0,5 1,0 1,2 1,1

Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare 0,6 0,6 0,6 1,0 1,1

Förskolelärare och fritidspedagoger 0,8 0,6 0,8 1,2 1,1

totalt, samtliga yrkesgrupper 1,1 1,1 1,0 1,2 1,4

34 ArbetSSkAdor

Statistiken över godkända arbetssjukdomar i detta avsnitt baseras på de arbetssjukdomar som visade sig under perioden 2007 till 2011. Antalet arbetssjukdomar är underskattat då en arbetssjukdom kan visa sig flera år efter det att man varit exponerad för skadlig inverkan i arbetet. En relativt stor andel anmälningar kommer in upp till tio år efter det att skadan visade sig. Det gör statistiken svårtolkad. I tabell 11 visas antal fall samt risken att drabbas per 1 000 sysselsatta fördelat på kvinnor respektive män. Den genomsnittliga risken att drabbas av en arbetssjuk-dom är lägre för kvinnor. Det beror på att riskerna är förknippade med typ av yrkesgrupp och att betydligt fler män är sysselsatta inom de yrkesgrupper som har en relativt sett hög risk för godkända arbetssjukdomar. Detta syns också i antalet godkända arbetssjukdomar, där mer än hälften finns inom bygg- och anläggning, metall och övrigt industriellt arbete. I diagram 7 visas arbetssjukdomar bland män för-delat på diagnoser. Den vanligaste sjukdomen bland män är hörselskador och har drabbat mer än var tredje man med en arbetssjukdom. Den näst vanligaste diagnosen var effekterna av vibration, som drabbade 17 procent av männen. Sjukdomarna är förknippade med arbete inom industrin samt betong- bygg- och anläggning. I diagram 8 visas motsvarande uppgifter för kvinnor. bland kvinnor är den vanligaste diagnosen hudens sjukdomar, som drabbar var femte kvinna med arbets-sjukdom. Den näst vanligaste diagnosen är karpal-

tunnelsyndrom som drabbade var sjunde kvinna. För kvinnor är godkända arbetssjukdomar jämnare fördelade på diagnoser. I diagram 9 och diagram 10 visas godkända arbets-sjukdomar fördelat efter diagnoser och ålder. Majoriteten av de som har godkända arbetssjuk-domar bland män ingår i de äldre åldersgrupperna. Detta illustreras i diagram 9. Knappt hälften av de som drabbas är mellan 56 – 64 år, drygt en fjärdedel är i åldrarna 46 – 55 år och endast två procent är under 26 år. I gruppen som hade den vanligaste diagnosen bland männens arbetssjukdomar, det vill säga hörsel-skador, är drygt hälften över 55 år. I gruppen som har vibrationsskador är knappt 40 procent över 55 år och en tredjedel i åldrarna 46 – 55 år. De vanligaste diagnoserna bland män är hörselskador och karpaltunnelsyndrom.bland kvinnor finns inte samma tydliga mönster i åldersfördelningen. Den största gruppen är åldrarna 46 – 55 år som utgör en knapp tredjedel av kvinnorna med godkända arbetssjukdomar. Kvinnor under 26 år utgör 8 procent av kvinnor med godkända arbetssjuk-domar. I diagram 10 visas att den vanligaste diagnosen bland kvinnor är hudens sjukdomar som finns repre-senterad i alla åldersgrupper, men är störst i ålders-grupperna 36 – 45 år respektive 46 – 55 år. även diagnosen karpaltunnelsyndrom är vanlig bland kvinnor i dessa åldersgrupper, medan hörselskador är den vanligaste sjukdomen hos kvinnor över 55 år.

GODKäNDA ARbETSSJUKDOMAR

Fakta om arbetssjukdomarEn arbetssjukdom är en sjukdom som beror på att man har utsatts för skadlig inverkan i arbetet. Med skadlig inverkan i arbetet menas att det finns något i arbetsmiljön som påverkar den fysiska eller psykiska hälsan ogynnsamt. Det kan exem-pelvis vara

• tungt arbete eller olämpliga arbetsställningar som kan orsaka rygg- eller ledbesvär• ensidigt arbete som kan orsaka muskel- och senskador• farliga ämnen som kan orsaka eksem, allergier, luftvägsbesvär och cancer• psykiskt påfrestande arbetsförhållanden som kan orsaka psykiska besvär eller psykosomatiska sjukdomar som t.ex.

magsår eller hjärtbesvär• vibrationer som kan skada blodkärl, nerver och leder• buller som kan orsaka hörselskador.

För att en arbetssjukdom ska kunna prövas av AFA Försäkring krävs att besvären har kvarstått i minst 180 dagar och är godkänd av Försäkringskassan eller finns med på ILO-förteckningen över arbetssjukdomar

ArbetSSkAdor 35

tabell 11. Godkända arbetssjukdomar för män respektive kvinnor, visandeår 2007 – 2011, samt genomsnittlig risk. Sorterad efter antal (män+kvinnor).

Yrkesgrupp Antal män risk, män Antal kvinnor risk kvinnor

Metallarbete 543 0,6 41 0,3

Betong- bygg- o anläggningsarbete 255 0,7 < 5 0,1

Byggnadsträarbetare 179 0,8 < 5 0,3

Övrigt industriellt arbete 111 0,3 29 0,2

Elektriskt arbete 68 0,2 5 0,2

Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl 47 0,2 < 5 0,1

Yrkesförare 46 0,1 < 5 0,1

Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 38 0,2 10 0,2

Isolerings och VVS-montörer 44 0,5 < 5 1,3

Militärt arbete (endast anställda) 34 0,8

Byggnadsmålare 29 0,5 5 1,8

Godshanterings- och lagerarbete 32 0,1 < 5 <0,1

Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare 33 <0,1

Lärare 26 0,1 6 <0,1

Hotell-, restaurang- och storköksarbete 8 <0,1 23 0,1

Livsmedelsarbete 21 0,2 8 0,2

Poliser, tullbevakningspersonal 21 0,3 6 0,2

Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 7 <0,1 18 <0,1

Murare 23 0,5 < 5 1,2

Gruv- och bergarbete, stenhuggare 21 0,9 < 5 0,9

Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinstekniska ass < 5 <0,1 18 <0,1

Träindustriarbete 18 0,2 < 5 0,1

Grafiskt arbete 14 0,3 < 5 0,1

Försäljare inom detaljhandel 6 <0,1 9 <0,1

Pappers- och pappersmassearbetare 12 0,2 < 5 0,1

Däckspersonal, lotsar och fartygsbefäl 12 0,7

Golvläggare 12 0,7

Städare och fönsterputsare < 5 <0,1 8 <0,1

Tandvårdsarbete < 5 0,1 9 0,1

Textil-, skinn och läderindustriarbete < 5 0,2 < 5 0,2

Övrigt hälso-,sjukvårds-,vård- och omsorgsarbete 7 0,1

Läkare 5 0,1 < 5 <0,1

Förskolelärare och fritidspedagoger < 5 <0,1

Kriminalvårdare < 5 0,1

Brandpersonal < 5 <0,1

Barnskötare m fl < 5 <0,1

Väktare, ordningsvakter < 5 <0,1

Tidningsdistributions- o cateringarbete < 5 <0,1

Övriga yrkesgrupper 146 <0,1 51 <0,1

totalt, samtliga sysselsatta 1 794 0,2 313 <0,1

36 ArbetSSkAdor

14%Karpaltunnel-syndrom

1% Psykiska sjukdomar och syndrom

1% Infektionssjukdomar

17% Effekter av vibration

38%Buller,

hörselned-sättning,tinnitus

3%Psykiska sjukdomar och syndrom

1%Tumörsjukdomar

10%Andningsorganens sjukdomar

14%Karpaltunnel-syndrom

12%Infektionssjukdomar

11%Buller, hörsel-nedsättning,

tinnitus

5%Effekter av

vibration

22%Hudens

sjukdomar

7% Skelettets och rörelseorganens sjukdomar

7%Andningsorganens

sjukdomar

10% Skelettets och rörelseorganens sjukdomar

4% Hudens sjukdomar

5% Tumörsjukdomar

2% Övriga diagnoser

3% Övriga sjukdomar

1%Övriga sjukdomar

i nervsystemet

9% Övriga diagnoser

2% Övriga sjukdomar

diagram 7. Godkända arbetssjukdomar bland män efter diagnos med visandeår 2007– 2011.

diagram 8. Godkända arbetssjukdomar bland kvinnor efter diagnos med visandeår 2007– 2011.

ArbetSSkAdor 37

diagram 9. Godkända arbetssjukdomar bland män med visandeår 2007– 2011 fördelat efter ålder och diagnos.

diagram 10. Godkända arbetssjukdomar bland kvinnor med visandeår 2007– 2011 fördelat efter ålder och diagnos.

0% 20% 40% 60% 80% 100%

46–55 år

56– år

26–35 år

36–45 år

–25 årTotalt, samtliga diagnoser

Övriga sjukdomar i nervsystemet

Övriga sjukdomar

Övriga diagnoser

Tumörsjukdomar

Skelettets och rörelseorganens sjukdomar

Raynalds sjukdom

Psykiska sjukdomar och syndrom

Matsmältningsorganens sjukdomar

Karpaltunnelsyndrom

Infektionssjukdomar

Hudens sjukdomar

Effekter av vibration

Buller, hörselnedsättning, tinnitus

Andningsorganens sjukdomar

0% 20% 40% 60% 80% 100%

46–55 år

56– år

26–35 år

36–45 år

–25 årTotalt, samtliga diagnoser

Övriga sjukdomar

Övriga diagnoser

Tumörsjukdomar

Skelettets och rörelseorganens sjukdomar

Raynalds sjukdom

Psykiska sjukdomar och syndrom

Matsmältningsorganens sjukdomar

Karpaltunnelsyndrom

Infektionssjukdomar

Hudens sjukdomar

Effekter av vibration

Buller, hörselnedsättning, tinnitus

Andningsorganens sjukdomar

38 ArbetSSkAdor

Kön och ålderYrkesgrupper med relativt höga skaderisker har oftast höga risker i början och slutet av yrkeslivet och lägre risker i medelåldern. Detta är bilden bland byggnads-arbetare och metallarbetare (diagram 11 och diagram 12). Unga kvinnliga metallarbetare löper dock högre skade-risker än sina äldre kollegor (se vidare bilaga 5, Metall-rapporten 2012). Skaderiskerna bland yrkesförare tycks öka kontinuer-ligt med stigande ålder. Kvinnliga yrkesförare över 55 år

löper fem gånger högre skaderisk än kollegor som är hälften så gamla. De manliga yrkesförarna över 55 år har dubbelt så hög skaderisk jämfört sina yngre kollegor. även försäljare i detaljhandeln och inom vård och omsorg ökar arbetsskaderisken med stigande ålder. Här dominerar fall bland de allvarliga arbetsskadorna. Då antalet syssel satta kvinnor i exempelvis byggsektorn är få, men desto fler inom vård och omsorg så är förebyggande arbete ändå viktigt inom vård och omsorg trots låga risktal.

FÖRDJUPNING

ArbetSSkAdor 39

46–55 år

56–64 år

26–35 år

36–45 år

16–25 år

Bygg

Vård och omsorg Metall

Försäljare Yrkesförare

2,0

0,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

14,0

46–55 år

56–64 år

26–35 år

36–45 år

16–25 år

Bygg

Vård och omsorg Metall

Försäljare Yrkesförare

2,0

0,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

diagram 11. Risk för allvarliga arbetsolyckor per 1 000 sysselsatta för män.

diagram 12. Risk för allvarliga arbetsolyckor per 1 000 sysselsatta för kvinnor.

40 ArbetSSkAdor

2007 2008 2009 2010 2011 År

50 – anställda

10 –19 anställda

20 – 49 anställda

1–9 anställda9

6

3

0

12Risktal

2007 2008 2009 2010 2011 År

50 – anställda

10 –19 anställda

20 – 49 anställda

1–9 anställda

9

6

3

0

Risktal

diagram 13. Risk för allvarliga arbetsolycksfall per 1 000 sysselsatta för bygganställda. Skadeår 2007– 2011.

diagram 14. Risk för allvarliga arbetsolycksfall per 1 000 sysselsatta inom metallarbete. Skadeår 2007– 2011.

FöretagsstorlekSkillnader finns i risk för allvarliga arbetsolyckor mellan företag av olika storlek, antal anställda. Om risk talen visar skillnader i arbetsmiljön eller i hur anställda/företag anmäler olycksfall till AFA Försäkring är dock svårt att veta. Tidigare erfarenhet är att större företag anmäler fler skador per anställd än mindre företag. Risktalen tyder i alla fall på systematiska skillnader mellan företag av olika storlek (diagram 13 – diagram 17). baserat på uppgifter om sysselsatta och företags storlek framgår att risken för allvarliga arbetsolyckor ofta tenderar att öka med stigande antal anställda.

Egenföretagare (0 anställda) har inte tagits med i analysen, då underlaget inte håller tillräcklig kvalité. Att risken för allvarliga arbetsolyckor ökar med stigande företags storlek bekräftas av siffror för yrkes-förare, lagerarbetare, restauranganställda, grafiskt arbete, livsmedelsarbete, golvläggare och VVS-montörer. För metallarbete är dock bilden den motsatta, ju större företag desto lägre risk för allvarliga arbetsolyckor. För försäljare i detaljhandeln är risken högst från de mindre och riktigt stora företagen och lägst från företag med mellan 50 – 200 anställda.

ArbetSSkAdor 41

2007 2008 2009 2010 2011 År

50 – anställda

10 –19 anställda

20 – 49 anställda

1–9 anställda6

4

2

0

8Risktal

diagram 15. Risk för allvarliga arbetsolycksfall per 1 000 sysselsatta för yrkesförare. Skadeår 2007– 2011.

2007 2008 2009 2010 2011 År

50 – anställda

10 –19 anställda

20 – 49 anställda

1–9 anställda

1

2

0

3Risktal

2007 2008 2009 2010 2011 År

50 – anställda

10 –19 anställda

20 – 49 anställda

1–9 anställda

1

2

0

3Risktal

diagram 16. Risk för allvarliga arbetsolycksfall per 1 000 sysselsatta för försäljare inom detaljhandeln. Skadeår 2007– 2011.

diagram 17. Risk för allvarliga arbetsolycksfall per 1 000 sysselsatta för anställda inom vård och omsorg. Skadeår 2007– 2011.

42 ArbetSSkAdor

Län och regionerAv tabell 12 kan vi se hur skaderiskerna för tre större yrkesgrupper fördelar sig efter Sveriges län och regioner. De tre yrkesgrupperna är bygganställda, metallarbete samt anställda inom vård och omsorg. I gruppen bygg-anställda ingår yrkesgrupperna (betong- bygg och anläggningsarbete, byggnadsmålare och byggnadsträ-arbetare) och inom vård och omsorg är yrkesgrupperna barnskötare m fl, förskollärare och fritidspedagoger, sjuksköterskor, barnmorskor och medicintekniska ass, under sköterskor och sjukvårdsbiträden och ambulans-förare inkluderade. Fördelningen av risker följer de regionala skillnaderna vad gäller bransch- och sysselsättningsstruktur, men stora skillnader till exempel i byggsektorn är svåra att förklara. En byggnadsarbetare i Uppsala löper ca 80 procent högre skaderisk än en byggnadsarbetare i Kronoberg.

Möjliga förklaringar till skillnaderna är; • att arbetsmiljöarbetet sker olika, vilket påverkar

risken för arbetsolyckor och/eller benägenheten att anmäla arbetsolyckor

• att exponeringen kan vara olika inom samma yrke, d.v.s. att visst arbete utförs i ett län/region men inte i ett annat län/en annan region.

Om man rangordnar län och regioner efter skaderiskerna i vård- och omsorgsbranschen har Västernorrland följt av Örebro den högsta risken. De lägsta riskerna finns i Uppsala följt av Skåne och Halland. Den högsta risken för metallarbete att drabbas av ett arbetsolycksfall har boende i Västernorrland, medan de i Värmland har den lägsta skaderisken. I bilaga 6 presenteras fler yrkesgrupper och deras skaderisker fördelade efter län/region.

ArbetSSkAdor 43

tabell 12. Risk per 1 000 sysselsatta 2011 för allvarliga arbetsolycksfall fördelat efter län/region där den skadade bor. Minst 10 skador per yrkesgrupp och län/region måste ha godkänts för att redovisas.

Yrkesgrupp

bygganställda1 MetallarbeteAnställda inom

vård och omsorg2

Län/region risk risk risk

Blekinge 5,5 4,9 1,6

Dalarna 4,8 4,0 1,7

Gotland 5,1 - -

Gävleborg 6,9 5,4 1,8

Halland 6,3 4,4 1,4

Jämtland 6,3 4,7 1,6

Jönköping 6,4 6,0 1,6

Kalmar 5,2 4,9 1,9

Kronoberg 3,8 5,2 1,5

Norrbotten 6,1 5,7 1,6

Skåne 6,3 6,1 1,4

Stockholm 4,7 4,3 1,5

Södermanland 6,1 5,6 1,9

Uppsala 6,9 3,9 1,2

Värmland 4,7 3,6 1,8

Västerbotten 6,2 5,3 1,8

Västernorrland 4,7 6,2 2,1

Västmanland 6,4 5,0 1,7

Västra Götaland 5,6 5,2 1,8

Örebro 5,9 6,0 2,0

Östergötland 6,1 5,4 1,9

riket 5,73 5,23 1,73

1 Inkluderar yrkesgrupperna betong-, bygg- o anläggningsarbete, byggnadsmålare och byggnadsträarbetare 2 Inkluderar yrkesgrupperna barnskötare m fl, förskollärare och fritidspedagoger,sjuksköterskor, barnmorskor och medicins tekniska ass, undersköterskor, sjukvårdsbiträden och ambulansförare3 Då uppgifterna om sysselsatta per län p.g.a. sekretesskäl inte kunde fås med samma detaljnivå på yrkeskoder som AFA Försäkring, överensstämmer inte detta värde med risktalen för respektive yrkesgrupp vi redovisar i tabell 8.

44 ArbetSSkAdor

tabell 13. Årlig risk per 1 000 sysselsatta, för allvarliga arbetsolycksfall. Fördelat efter län/region där den skadade bor och skadeår/syssel-sättningsår. Sorterad efter risk 2011.

Skadeår/sysselsättningsår

2007 2008 2009 2010 2011

Län/region risk risk risk risk risk

Södermanland 2,4 2,3 2,3 2,3 2,9

Jönköping 2,4 2,6 2,3 2,6 2,6

Jämtland 2,6 2,5 2,0 2,4 2,6

Gävleborg 2,2 2,0 2,1 2,6 2,6

Norrbotten 1,9 2,4 1,9 2,4 2,6

Örebro 2,4 1,9 2,2 2,3 2,5

Västmanland 2,5 2,4 2,0 2,3 2,5

Kalmar 2,4 2,1 2,1 2,2 2,4

Gotland 2,5 2,0 1,9 2,1 2,4

Östergötland 2,0 2,1 1,8 2,0 2,4

Dalarna 2,2 2,2 2,0 2,4 2,4

Västra Götaland 2,0 1,8 1,8 2,2 2,3

Västernorrland 2,1 1,9 2,0 2,2 2,2

Värmland 2,1 1,9 1,8 2,3 2,2

Västerbotten 2,1 2,0 2,0 2,3 2,2

Skåne 1,8 1,9 1,8 2,0 2,1

Uppsala 1,8 1,8 1,8 2,0 2,0

Kronoberg 1,9 2,3 1,8 2,2 2,0

Blekinge 1,9 2,2 1,9 2,1 2,0

Halland 2,1 1,8 1,9 2,1 1,8

Stockholm 1,3 1,3 1,3 1,4 1,4

riket 2,2 2,2 2,0 2,2 2,3

Tabell 13 visar hur den genomsnittliga risken för allvarlig arbetsskada ser ut i Sveriges regioner från 2007 och framåt. Medan genomsnittet för Sveriges län och regioner ligger tämligen stabilt över åren och storstads-regionerna ligger under genomsnittet av sysselsättnings-skäl, varierar det i vissa delar av landet kraftigt över

åren. I Västra Götaland, på Gotland, Jämtland och i Södermanland har nedgång och uppgång i risktalet mellan 2007 och 2011 varit kraftig. I Södermanland har man 2011 mer än dubbelt så hög arbetsskaderisk jämfört med Stockholm.

ArbetSSkAdor 45

Foto

: Jyr

ki K

om

ulai

nen

/Fo

lio

46 SjukFrånvAro

Foto

: Eva

Wer

nlid

/No

rdic

ph

oto

s

SjukFrånvAro 47

Avsnittet om långvarig sjukfrånvaro bygger på information om ersättningar från sjukförsäkringen (AGS och AGS-KL). Den ger ersättning till den som är sjukskriven eller har beviljats sjuk-eller aktivitetsersättning. AGS gäller för arbetare anställda inom Svenskt Näringslivs, LO:s och i kooperationens avtalsområden och för anställda i kom-muner, landsting, regioner, Svenska Kyrkan och Pacta-företag. Dock omfattas inte tjänstemän inom det privata avtalsområdet eller statligt anställda. Exempel på yrken som finns i statistiken för arbetsskador (försäkringarna TFA/TFA-KL samt PSA), men som inte återfinns i följande sjukfrånvarostatistik (försäkringarna AGS/AGS-KL), privatanställda och statligt anställda. Dag- och månadsersättning från AFA FörsäkringFörsäkringskassan betalar ut sjukpenning vid sjukdom som sätter ned den försäkrades arbetsförmåga med

minst en fjärdedel. Sjukpenning är en dagersättning som prövas fortlöpande. AFA Försäkring betalar dagsersättning till försäkrade med sjukpenning till och med dag 360 i sjukperioden. Försäkringskassan beviljar sjukersättning för personer 30 – 64 år vid stadigvarande nedsättning av arbetsför-mågan, det vill säga nedsättningen bedöms bestå för all överskådlig framtid. För personer 19 – 29 år som troligen inte kommer att kunna arbeta heltid på minst ett år på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning beviljas aktivitetsersättning. AFA Försäkring betalar månadsersättning under tiden med sjuk- eller aktivitets-ersättning.

Långvarig sjukfrånvaro

48 SjukFrånvAro

I detta avsnitt redovisas antalet nya sjukfall från 2007 – 2011 fördelade efter: • Året då sjukfallet började• Sjukfall längre än 90 dagar• Typ av ersättning• Avtalsområde• Kön

Sjukfallens fördelning och risktal per 1 000 syssel-satta efter yrkesgrupp och kön för åren 2007 – 2011I avsnittet redovisas sjukfallens fördelning efter yrkes-grupp och kön. även risk per 1 000 sysselsatta redovisas.

Åldersstandardiserat risktalI rapporten beräknas ett åldersstandardiserat risktal för respektive yrkesgrupp. Syftet med det är att göra det möjligt att jämföra risktalen i yrkesgrupper där ålders-fördelningen är ojämn.

Sjukfallens fördelning på avtalsområde, ålder och kön• Avsnittet visar sjukfallens fördelning efter avtals­

område, ålder, kön.• Vanliga diagnoser vid långvarig sjukdom• De vanligaste diagnosgrupperna fördelade efter avtals-

område och kön

Jämförelser över tid – Långvarig sjukfrånvaroTidsserie över antalet långa sjukfall samt risktalen från 2007 – 2011, fördelat efter yrkesgrupp.

Nya sjukfall 2007 – 2011I tabell 14 redovisas sjukfall inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO som medfört mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning mellan 2007 och 2011. Tabell 15 redovisar motsvarande uppgifter för avtalsområdet Kommuner och Landsting. Sedan andra halvan av 1990-talet har sjukförsäkringen varit föremål för en rad reformer och förändringar. En av de större förändringarna inträffade den 1 juli 2008, då rehabiliteringskedjan infördes med striktare regler för att beviljas sjukpenning och sjuk- eller aktivitets-ersättning. Det medförde en kraftig nedgång i antalet nya sjukfall under 2008 och 2009. Under 2009 minskade även sysselsättningen, vilket också bidrog till att antalet nya sjukfall minskade. Under 2010 och 2011 har antalet långa sjukfall ökat för både Svenskt Näringsliv/LO och kommuner och landsting men ligger fortsatt under det antal som på-börjades 2007. 2011 anmäldes drygt 47 000 nya sjukfall längre än 90 dagar, cirka 1 800 fler än året innan. Redovisningen av månadsersättning är ofullständig för 2010 och 2011, då beslut om aktivitets- eller sjuk-ersättning från Försäkringskassan kan ta flera år då beviljande om aktivitet- eller sjukersättning inte ges förrän alla andra möjligheter är utredda.

NYA SJUKFALL 2007 – 2011

SjukFrånvAro 49

tabell 14. Nya sjukfall med mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning 2007 – 2011. Fördelat efter kön och skadeår. Svenskt närngsliv/Lo.

2007 2008 2009 2010 2011

Mer än 90 sjukdagar Kvinnor 8 369 7 292 6 258 7 776 8 499

Män 14 249 12 863 11 604 12 537 13 106

totalt 22 618 20 155 17 862 20 313 21 605

Månadsersättning Kvinnor 1 060 462 314 509 219

Män 1 981 968 651 849 350

totalt 3 041 1 430 965 1 358 569

totalt 25 659 21 585 18 827 21 671 22 174

tabell 15. Nya sjukfall med mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning 2007 – 2011. Fördelat efter kön och skadeår. kommuner och landsting.

2007 2008 2009 2010 2011

Mer än 90 sjukdagar Kvinnor 21 579 17 651 16 367 19 414 21 339

Män 3 582 2 958 2 658 2 995 3 139

totalt 25 161 20 609 19 025 22 409 24 478

Månadsersättning Kvinnor 2 845 1 180 748 1 031 438

Män 651 310 197 248 119

totalt 3 496 1 490 945 1 279 557

totalt 28 657 22 099 19 970 23 688 25 035

50 SjukFrånvAro

I tabell 16 och tabell 17 visas antalet långa sjukfall över åren 2007 – 2011. även risken per 1 000 sysselsatta att drabbas av ett långvarigt sjukfall har beräknats. För både män och kvinnor har yrkesgruppen övrigt industriellt arbete högst risk 2011. Från 2007 – 2011 har den genomsnittliga risken minskat för både männen och kvinnorna. För 2011 ökar risken för kvinnorna medan den sjunker för männen jämfört med 2010. Totalt sett

har kvinnorna en högre risk än männen att drabbas av ett långvarigt sjukfall. Vi vet även att många som återinsjuknar saknar an-ställning och räknas inte in i statistiken för sysselsatta men påverkar ändå våra risktal eftersom de omfattas av AGS, AGS-KL genom efterskydd. Detta påverkar risk talen främst för yrkesgrupperna metallarbetare och övrigt industriellt arbete.

SJUKFALL OCH RISK – FÖRDELAT EFTER YRKESGRUPP OCH KÖN

tabell 16. Nya sjukfall och risk per 1 000 sysselsatta kvinnor med mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning 2007 – 2011. Fördelat efter yrkesgrupp och skadeår, sorterad efter risk 2011.

Skadeår

2007 2008 2009 2010 2011

Yrkesgrupp Sjukfall risk Sjukfall risk Sjukfall risk Sjukfall risk Sjukfall risk

Övrigt industriellt arbete 1 447 47,6 1 218 40,4 1 071 41,1 1 356 51,8 1 504 57,4

Tidningsdistributions- o cateringarbete 68 49,5 57 48,8 39 40,0 63 53,3 56 49,0

Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare

5 198 39,4 3 965 28,9 3 738 28,1 4 658 34,7 5 055 37,5

Städare och fönsterputsare 2 171 41,2 1 724 32,1 1 427 27,4 1 964 36,6 1 939 35,7

Textil-, skinn och läderindustriarbete 251 46,1 188 35,5 147 31,1 161 34,5 163 34,8

Träindustriarbete 117 35,7 109 34,7 74 26,7 80 28,9 99 34,8

Yrkesförare 261 37,3 230 30,0 217 28,2 261 31,8 293 34,3

Tandvårdsarbete 312 33,1 256 27,9 223 25,5 259 29,3 286 33,5

Metallarbete 1 149 37,7 889 29,6 625 24,2 775 29,1 865 31,5

Livsmedelsarbete 306 34,3 269 30,7 210 24,6 236 27,5 262 30,4

Övrigt hälso-,sjukvårds-,vård- och omsorgsarbete 432 30,2 373 25,8 261 18,5 367 25,6 397 28,0

Förskolelärare och fritidspedagoger 1 764 23,5 1 410 18,8 1 349 17,9 1 608 20,8 1 863 23,7

Väktare, ordningsvakter 98 21,5 82 17,4 95 19,8 119 24,7 115 23,0

Sjuksköterskor, barnmorskor 2 161 23,1 1 877 20,8 1 745 19,3 2 014 22,0 2 104 22,7

Fastighetsskötare, expeditionsvakter 200 23,0 157 18,0 157 17,8 165 18,2 193 22,4

Barnskötare m fl 1 838 21,5 1 326 16,2 1 210 15,8 1 467 18,5 1 643 20,3

Hotell-, restaurang- och storköksarbete 1 678 22,0 1 377 18,5 1 154 15,7 1 436 18,8 1 482 19,4

Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 5 149 21,0 3 893 16,9 3 632 16,3 4 200 18,4 4 331 19,0

Byggnadsträarbetare 35 101,2 26 62,1 22 51,6 23 48,4 23 18,5

Pappers- och pappersmassearbetare 78 30,0 29 11,6 42 18,0 45 19,1 44 18,5

Läkare 230 19,2 187 15,4 175 14,1 244 19,2 215 16,5

Betong- bygg- o anläggningsarbete 48 39,3 48 29,6 31 19,1 51 23,9 40 16,4

Grafiskt arbete 116 27,8 81 20,2 61 16,4 76 22,8 53 16,4

Försäljare inom detaljhandel 2 055 16,6 1 679 13,2 1 548 12,2 1 922 14,7 2 056 15,6

Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 201 21,0 140 14,1 138 14,1 141 13,4 150 13,8

Godshanterings- och lagerarbete 384 23,6 301 17,7 224 14,5 255 15,5 222 12,6

Lärare 2 329 16,0 1 804 12,3 1 575 10,9 1 791 12,3 1 845 12,6

Elektriskt arbete 111 18,6 66 10,8 34 6,3 54 9,9 56 10,0

Övriga yrkesgrupper 3 641 14,7 2 789 10,9 2 433 9,9 2 909 11,8 3 100 12,5

Samtliga yrkesgrupper 33 853 23,1 26 585 18,2 23 687 16,8 28 730 19,9 30 495 21,0

SjukFrånvAro 51

tabell 17. Nya sjukfall och risk per 1 000 sysselsatta män med mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning 2007 – 2011. Fördelat efter yrkesgrupp och skadeår, sorterad efter risk 2011.

Skadeår

2007 2008 2009 2010 2011

Yrkesgrupp Sjukfall risk Sjukfall risk Sjukfall risk Sjukfall risk Sjukfall risk

Övrigt industriellt arbete 2 332 29,0 2 064 24,8 1 930 26,1 2 249 29,6 2 372 30,8

Tidningsdistributions- o cateringarbete 103 32,2 95 34,7 96 41,4 91 28,1 79 23,8

Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare

228 25,1 198 21,9 169 19,2 183 20,6 201 22,2

Städare och fönsterputsare 389 28,1 295 20,5 282 19,6 365 23,9 339 21,1

Fastighetsskötare, expeditionsvakter, ren hållningsarbetare m fl

1 273 22,5 950 17,5 917 17,2 1 040 19,2 1 058 20,4

Byggnadsmålare 310 25,0 288 23,1 244 19,6 279 21,9 270 20,3

Golvläggare 73 21,6 70 19,9 64 18,5 69 19,4 75 20,0

Övrigt hälso-,sjukvårds-,vård- och omsorgsarbete 28 17,8 29 17,2 19 11,1 34 19,7 33 18,8

Byggnadsträarbetare 955 23,3 907 21,4 722 17,3 753 17,0 844 17,1

Träindustriarbete 445 19,5 364 16,7 305 15,4 330 16,8 334 16,9

Livsmedelsarbete 370 20,8 273 15,8 244 14,7 291 16,8 303 16,9

Yrkesförare 1 760 19,4 1 555 16,8 1 413 15,5 1 631 17,5 1 531 16,2

Textil-, skinn och läderindustriarbete 76 18,1 65 16,2 57 16,0 57 16,0 58 16,1

Gruv- och bergarbete, stenhuggare 80 17,6 79 16,8 66 14,5 84 17,5 75 15,1

Betong- bygg- o anläggningsarbete 1 263 18,8 1 154 16,4 1 019 15,0 1 055 14,9 1 092 14,7

Metallarbete 3 719 18,3 3 042 15,1 2 493 13,8 2 536 13,9 2 692 14,4

Murare 132 14,5 151 15,6 130 13,9 96 9,7 144 13,3

Brandpersonal 83 15,4 67 12,5 81 15,3 68 13,2 67 12,7

Förskolelärare och fritidspedagoger 72 11,7 65 10,8 76 12,5 74 11,5 81 12,2

Isolerings och VVS-montörer 263 14,4 248 13,3 210 11,1 238 12,0 232 11,1

Sjuksköterskor, barnmorskor och medicins-tekniska ass

124 12,9 116 12,5 105 11,0 115 11,6 111 10,9

Grafiskt arbete 182 16,0 166 15,2 123 12,2 132 14,1 96 10,5

Pappers- och pappersmassearbetare 177 13,4 155 12,2 143 12,0 167 14,4 122 10,4

Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 506 16,0 347 10,6 340 10,6 351 10,7 342 10,3

Godshanterings- och lagerarbete 1 221 17,0 901 12,6 776 11,8 807 11,8 700 9,7

Väktare, ordningsvakter 109 9,6 110 9,6 113 9,6 131 11,0 123 9,6

Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 682 11,0 527 8,6 478 7,9 584 9,3 577 9,0

Elektriskt arbete 600 9,5 538 8,5 487 8,1 486 8,2 536 8,8

Läkare 141 10,1 112 8,3 115 8,6 126 9,5 109 8,3

Hotell-, restaurang- och storköksarbete 308 9,0 266 7,5 253 6,9 278 6,9 292 6,8

Lärare 694 8,8 558 7,1 406 5,3 478 6,2 488 6,4

Försäljare inom detaljhandel 421 6,1 363 5,1 342 4,8 440 5,9 417 5,5

Barnskötare m fl 78 7,2 56 5,3 41 4,1 59 5,3 57 4,7

Övriga yrkesgrupper 1 209 7,9 881 5,9 811 5,6 905 6,1 831 5,5

Samtliga yrkesgrupper 20 463 15,6 17 099 13,0 151 110 12,0 16 629 12,9 16 714 12,7

52 SjukFrånvAro

Orsaken till att anställda blir långvarigt sjukskrivna beror i hög grad på ålder och kön. äldre drabbas generellt i högre grad än yngre och kvinnor i högre grad än män av att bli långvarigt sjukskrivna. Den totala risken för en yrkesgrupp kan vara missvisande om åldersfördelningen är ojämn. En yrkesgrupp med hög andel yngre anställda

har då troligtvis ett lågt risktal. För att kompensera mot detta så görs en så kallad åldersstandardisering. I diagram 18 visas risken och den åldersstandard-iserade risken att bli långvarigt sjuk för yrkesgrupper bland kvinnor. Som exempel ser vi att byggnadsmålare, hotell- och restaurangarbete och försäljare inom detalj-

ÅLDERSSTANDARDISERAD RISK

diagram 18: Åldersstandardiserad risk. Nya sjukfall för kvinnor 2011 som medför mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning. Sorterad efter risk

0 5 10 6020 25 30 35 40 45 50 55

Risk (antal fall per 1 000 sysselsatta)

Åldersstandardiserad risk (antal fall per 1 000 sysselsatta)

15

Övrigt industriellt arbete

Tidningsdistributions- o cateringarbete

Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare

Städare och fönsterputsare

Textil-, skinn och läderindustriarbete

Tandvårdsarbete

Träindustriarbete

Yrkesförare

Metallarbete

Livsmedelsarbete

Byggnadsmålare

Övrigt hälso-,sjukvårds-,vård- och omsorgsarbete

Förskolelärare och fritidspedagoger

Väktare, ordningsvakter

Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinstekniska ass

Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl

Barnskötare m fl

Hotell-, restaurang- och storköksarbete

Byggnadsträarbetare

Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete

Pappers- och pappersmassearbetare

Läkare

Grafiskt arbete

Betong- bygg- o anläggningsarbete

Försäljare inom detaljhandel

Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete

Lärare

Godshanterings- och lagerarbete

Övriga yrkesgrupper

Elektriskt arbete

Barnskötare m fl

SjukFrånvAro 53

diagram 19. Åldersstandardiserad risk. Nya sjukfall för män 2011 som medför mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning. Sorterad efter risk

Risk (antal fall per 1 000 sysselsatta)

Åldersstandardiserad risk (antal fall per 1 000 sysselsatta)

Övrigt industriellt arbete

Tandvårdsarbete

Tidningsdistributions- o cateringarbete

Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare

Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl

Byggnadsmålare

Städare och fönsterputsare

Golvläggare

Övrigt hälso-,sjukvårds-,vård- och omsorgsarbete

Textil-, skinn och läderindustriarbete

Livsmedelsarbete

Byggnadsträarbetare

Träindustriarbete

Yrkesförare

Gruv- och bergarbete, stenhuggare

Betong- bygg- o anläggningsarbete

Metallarbete

Murare

Brandpersonal

Förskolelärare och fritidspedagoger

Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinstekniska ass

Isolerings och VVS-montörer

Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete

Pappers- och pappersmassearbetare

Grafiskt arbete

Väktare, ordningsvakter

Godshanterings- och lagerarbete

Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete

Elektriskt arbete

Läkare

Hotell-, restaurang- och storköksarbete

Lärare

Övriga yrkesgrupper

Försäljare inom detaljhandel

0 5 10 20 25 30 35 4015

handel har en högre åldersstandardiserad risk än den genomsnittliga risken. Detta kan i stor grad förklaras av att i dessa yrkesgrupper är en högre andel yngre syssel satta. Diagram 19 visar männens risktal för respektive yrkesgrupp. Där är det bland annat yrkesgrupperna

städare och fönsterputsare, murare och livsmedelsarbetare som utmärker sig med en högre åldersstandardiserad risk än den genomsnittliga risken. Om det inte skulle tas hänsyn till ålderssammansätt-ningen i yrkesgrupperna, skulle skillnaden i risk mellan yrkesgrupperna enbart kunna bero på åldersskillnader.

54 SjukFrånvAro

Tabell 18 presenterar risken att drabbas av ett lång-varigt sjukfall utifrån kön, avtalsområde och ålder under 2011. Som nämnts i tidigare avsnitt är det generellt högre sannolikhet att drabbas av ett långvarigt sjukfall ju äldre de anställda är. Inom alla åldersgrupper är kvinnors risk tal högre än männens. Kvinnor inom kommuner och landsting har även en högre risk för långvarig sjukfrånvaro i alla åldersgrupper jämfört med kvinnor inom Svenskt Näringsliv/LO. Störst risk är det för kvinnor som arbetar inom kommuner och landsting och är i åldern 56 – 64 år. Där är det nästan 40 av 1 000 som blir långvarigt sjukskrivna under 2011. Motsvarande för åldersgruppen 16 – 25 år är 5 av 1 000 sysselsatta. För männen är det också störst risk att bli långvarigt sjuk i åldern 56 – 64 år. Skillnaderna mellan Svenskt Näringsliv/LO och kommuner och landsting är inte lika stor som för kvinnorna. Från 36 år och uppåt är risken

störst för män inom kommuner och landsting medan de yngre åldersgrupperna har ett högre risktal om de arbetar inom Svenskt Näringsliv/LO. Jämfört med 2010 så har risken ökat för de sysselsatta inom kommuner och landsting (från 24,0 till 25,4) och för anställda inom Svenskt Näringsliv/LO är risken på samma nivå jämfört med 2010. I diagram 20 och diagram 21 redovisas antalet långa sjukfall 2010 och 2011 fördelat efter ålder och kön. Inom Svenskt Näringsliv/LO är det åldersgruppen 46 – 55 år som har flest sjukdomsfall för dessa två år. Männen dominerar för varje åldersintervall, störst över-vikt är det i den äldsta åldersgruppen, 56 – 64 år. Inom kommuner och landsting står kvinnorna för drygt 85 procent av sjukdomsfallen. I åldersgruppen 26 – 35 år står kvinnorna för drygt 90 procent av de långa sjuk-domsfallen.

SJUKFALLENS FÖRDELNING EFTER AVTALSOMRÅDE, ÅLDER OCH KÖN

tabell 18. Risken per 1 000 sysselsatta att drabbas av långvarig sjukfrånvaro 2011. Fördelat efter kön, åldersgrupp och avtalsområde.

16 – 25 år 26 – 35 år 36 – 45 år 46 – 55 år 56 – 64 år totalt

kvinnor

Svenskt Näringsliv/LO 4,2 10,2 15,9 20,6 20,8 14,0

Kommuner och Landsting 5,3 17,3 24,7 32,8 38,9 27,6

Samtliga 4,5 13,7 20,9 28,3 33,1 21,6

Män

Svenskt Näringsliv/LO 4,5 6,8 10,7 16,2 25,3 12,4

Kommuner och Landsting 2,5 6,2 12,5 19,9 28,5 16,5

Samtliga 4,3 6,7 10,9 16,8 26,0 13,0

totalt

Svenskt Näringsliv/LO 4,4 8,0 12,5 17,7 23,8 12,9

Kommuner och Landsting 4,7 15,0 22,3 30,4 36,6 25,4

Samtliga 4,4 10,1 16,2 23,0 29,9 17,5

SjukFrånvAro 55

diagram 20. Nya sjukfall 2010 och 2011 som medfört mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning, fördelat efter ålder och kön. Svenskt näringsliv/Lo.

diagram 21. Nya sjukfall 2010 och 2011 som medfört mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning, fördelat efter ålder och kön. kommuner och landsting.

16–25 år

26–35 år

36–45 år

46–55 år

56–64 år

Kvinnor

Män

0 2 0001 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 Antal3 000

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 Antal

Män

Kvinnor

16–25 år

26–35 år

36–45 år

46–55 år

56–64 år

56 SjukFrånvAro

diagram 22. Nya sjukfall med mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning 2010 och 2011, fördelat efter de vanligaste diagnoserna och kön. kommuner och landsting. Sorterad efter antal.

Diagram 22 och diagram 23 visar de mest före-kommande diagnoserna vid långa sjukfall för åren 2010 och 2011. Diagrammen är uppdelade efter kön och avtalsområde. bland anställda inom kommuner och landsting är psykiska sjukdomar och syndrom och sjukdomar i muskulo skeletala systemet de vanligaste diagnos grupperna bland både män och kvinnor. Drygt 60 procent av kvinnorna och cirka 55 procent av männen inom kommuner och landsting drabbas av någon av dessa diagnoser. Av alla långa sjukfall bland anställda

inom kommuner och landsting är 6 av 7 kvinnor. För Svenskt Näringsliv/LO är diagnosen sjukdomar i muskuloskeletala systemet mest förekommande. Cirka 40 procent av både männen och kvinnorna drabbas av denna diagnos. Männen är mest förekommande i alla diagnosgrupper utom i gruppen psykiska sjukdomar och syndrom. Av alla registrerade diagnoser bland anställda inom Svenskt Näringsliv/LO står männen för drygt 60 procent av sjukdomsfallen.

VANLIGA DIAGNOSER VID LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO

0 5 000 10 000 15 000

Antal

Andningsorganens sjukdomar (J00-J99)

Matsmältningsorganens sjukdomar (K00-K93)

Symptom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd ochlaboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes (R00-R99)

Cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99)

Skador, förgiftningar och vissa andra följderav yttre orsaker (S00-T98)

Sjukdomar i nervsystemet (G00-G99)

Graviditet, förlossning och barnsängstid (O00-O99)

Tumörer (C00-D48)

Sjukdomar i muskuloskeletala systemetoch bindväven (M00-M99)

Psykiska sjukdomar och syndrom samtbeteendestörningar (F00-F99)

Kvinnor

Män

SjukFrånvAro 57

0 5 000 10 000 15 000

Antal

Andningsorganens sjukdomar (J00-J99)

Graviditet, förlossning och barnsängstid (O00-O99)

Cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99)

Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker (S00-T98)

Tumörer (C00-D48)

Matsmältningsorganens sjukdomar (K00-K93)

Symptom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd ochlaboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes (R00-R99)

Psykiska sjukdomar och syndrom samtbeteendestörningar (F00-F99)

Sjukdomar i muskuloskeletala systemetoch bindväven (M00-M99)

Kvinnor

Män

Sjukdomar i nervsystemet (G00-G99)

diagram 23. Nya sjukfall med mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning 2010 och 2011, fördelat efter de vanligaste diagnoserna och kön. Svenskt näringsliv/Lo. Sorterad efter antal.

58 SjukFrånvAro

diagram 25. Nya sjukfall för män inom Svenskt Näringsliv/LO med mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning 2010 och 2011. Fördelat efter de vanligaste diagnoserna och ålder.

diagram 24. Nya sjukfall för kvinnor inom Svenskt Näringsliv/LO med mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning 2010 och 2011. Fördelat efter de vanligaste diagnoserna och ålder.

Som nämnts tidigare i rapporten har ålder en hög för-klaringsgrad till antalet långa sjukdomsfall. I diagram 24 – diagram 27 redovisas sjukfallen efter ålder och diagnosgrupper för åren 2010 och 2011. De fyra diagram men är även uppdelade efter avtalsområde och kön för att belysa eventuella skillnader. I diagram 24 och diagram 25 visas de vanligaste förekommande

diagnoserna fördelade efter ålder och kön för de anställda inom Svenskt Näringsliv/LO. Från 36 års ålder är sjukdomar i muskuloskeletala systemet den mest före-kommande diagnosen att drabbas av för kvinnor inom Svenskt Näringsliv/LO. bland män inom Svenskt Näringsliv/LO är det diagnosen sjukdomar i muskuloskeletala systemet som är domine-

SJUKFALLENS FÖRDELNING EFTER AVTALSOMRÅDE, ÅLDER, KÖN, YRKE OCH DIAGNOS

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000

16–25 år

26–35 år

36–45 år

56–64 år

46–55 år

Antal

Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F00-F99)

Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven (M00-M99)

Tumörer (C00-D48)

Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker (S00-T98)

Övriga diagnoser

0 2 000 4 000 6 000

Övriga diagnoser

8 000 10 000

16–25 år

26–35 år

36–45 år

56–64 år

46–55 år

Antal

Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F00-F99)

Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven (M00-M99)

Cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99)

Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker (S00-T98)

SjukFrånvAro 59

diagram 26. Nya sjukfall för kvinnor inom kommuner och landsting med mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning 2010 och 2011. Fördelat efter de vanligaste diagnoserna och ålder.

diagram 27. Nya sjukfall för män inom kommuner och landsting med mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning 2010 och 2011. Fördelat efter de vanligaste diagnoserna och ålder.

0 4 000 8 000 12 000 16 000 20 000

–25 år

26–35 år

36–45 år

56–64 år

46–55 år

Antal

Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven (M00-M99)

Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F00-F99)

Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker (S00-T98)

Tumörer (C00-D48)

Övriga diagnoser

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000

–25 år

26–35 år

36–45 år

56–64 år

46–55 år

Antal

Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven (M00-M99)

Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F00-F99)

Tumörer (C00-D48)

Cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99)

Övriga diagnoser

rande i alla åldersgrupper från 26 års ålder. I ålders-gruppen 16 – 25 år diagnosgruppen skador och förgift-ningar vanligast. I diagram 26 visas de mest förekommande diagnoserna för kvinnor anställda inom kommuner och landsting. Upp till 45 års ålder är den dominerande diagnosen psykiska sjukdomar och syndrom därefter ökar andelen

med muskuloskeletala sjukdomar och blir då den vanli-gaste diagnosen. För männen inom kommuner och landsting visas i princip liknande mönster. I diagram 27 visas att män upp till 55 år är mest drabbade av psykiska sjukdomar och att muskuloskeletala sjukdomar blir vanligast efter 55 år.

60 SjukFrånvAro

23%Undersköterskor,

sjukvårds-biträden och

ambulansförare

18%Socialt arbete,

vård- ochomsorgsarbete

10%Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinstekniska ass

8%Lärare

8%Förskolelärare och fritidspedagoger

3%Städare och fönsterputsare

4%Hotell-, restaurang- och storköks-arbete

7%Barnskötare m fl

18%Övriga yrkesgrupper

15%Socialt arbete, vård-och omsorgsarbete

37%Övriga yrkesgrupper

15%Lärare

13%Fastighets-

skötare,expeditions-

vakter,renhållnings-arbetare m fl

5%Undersköterskor,

sjukvårds-biträden och

ambulansförare

3%Yrkesförare

4%Läkare

4% Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete

3% Sjuksköterskor, barnmorskor och medicins-tekniska ass

diagram 28. Nya sjukfall för kvinnor med mer än 90 dagars sjuk-frånvaro eller månadsersättning 2010 och 2011. kommuner och landsting. Fördelat efter andel i respektive yrkesgrupp.

diagram 29. Nya sjukfall för män med mer än 90 dagars sjuk-frånvaro eller månadsersättning 2010 och 2011. kommuner och landsting. Fördelat efter andel i respektive yrkesgrupp.

I diagram 28 – diagram 31 redovisas fördelning av långa sjukfall efter yrkesgrupp, kön och avtalsområde. För kvinnor inom kommuner och landsting är det under-sköterskor, sjukvårdsbiträden mfl som har den största risken att drabbas av sjukfall längre än 90 dagar. Andra större yrkesgrupper som drabbas är socialt arbete och omsorgsarbete samt sjuksköterskor, barnmorskor mfl. För männen inom kommuner och landsting är det ingen specifik yrkesgrupp som särskiljer sig. Förutom övriga

yrkesgrupper (37 procent) är det lärare och socialt arbete som är det största riskyrkesgrupperna. Inom Svenskt Näringsliv/LO är det andra yrkes grupper som drabbas mest av långa sjukfall. bland kvinnorna i diagram 29 är det försäljare inom detaljhandeln och övrigt industriellt arbete som är de största grupperna. bland männen är det förutom övriga yrkesgrupper tunga industri-yrken som metallarbete och övrigt industriellt arbete som har de högsta andelarna av de som blir långvarigt sjuka.

SJUKFALLENS FÖRDELNING EFTER AVTALSOMRÅDE, ÅLDER, KÖN, YRKE OCH DIAGNOS

SjukFrånvAro 61

diagram 30. Nya sjukfall för kvinnor med mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning 2010 och 2011. Svenskt näringsliv/Lo.Fördelat efter andel i respektive yrkesgrupp.

23%Försäljare

inomdetaljhandel

18% Övriga yrkesgrupper

17%Övrigt industrielltarbete

16%Städare och

fönsterputsare

9% Metallarbete

3% Livsmedelsarbete

5% Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete

7% Hotell-, restaurang- och storköksarbete

3% Yrkesförare

diagram 31. Nya sjukfall för män med mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning 2010 och 2011. Svenskt näringsliv/Lo.Fördelat efter andel i respektive yrkesgrupp.

26% Övriga yrkesgrupper

19% Metallarbete

17% Övrigt industriellt arbete

11% Yrkesförare

8%Betong-

bygg- ochanläggnings-

arbete

5% Fastighetsskötare, expeditions-vakter, renhållningsarbetare m fl

6% Godshanterings- och lagerarbete

6%Byggnadsträarbetare

4% Elektriskt arbete

62 SjukFrånvAro

I tabell 19 redovisas antal långa sjukfall och risk per 1 000 sysselsatta för åren 2007 – 2011, fördelat efter yrkes grupper. Från 2007 till 2011 har den genom-snittliga risken att drabbas av ett sjukfall längre än 90 dagar minskat från 19,6 till 17,0 per 1 000 sysselsatta. De senaste åren har dock risken ökat lite för varje år. Risken beräknas med hjälp av SCb yrkesregister för res-pektive år. De enskilda yrkesgrupperna som har störst risk är övrigt industriellt arbete, undersköterskor och

sjukvårdsbiträden samt städare och fönsterputsare. Alla dessa yrkesgrupper har en risk på över 30 sjukfall per 1 000 sysselsatta. Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete har flest antal sjukfall 2011 med nästan 5 000 fall och en risk på 16,8 som är nära den genomsnittliga risken. Totalt har antalet sjukfall minskat med drygt 7 000 fall sedan 2007. Men sedan 2009 ökar sjukfallen år för år, totalt 8 400 fall på 2 år.

JäMFÖRELSER ÖVER TID – LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO OCH RISK PER 1 000 SYSSELSATTA

SjukFrånvAro 63

tabell 19. Nya sjukfall med mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning 2007 – 2011, samt risk per 1 000 sysselsatta. Fördelat efter yrkesgrupp och skadeår. Sorterad efter risk 2011.

Skadeår

2007 2008 2009 2010 2011

Yrkesgrupp Sjukfall risk Sjukfall risk Sjukfall risk Sjukfall risk Sjukfall risk

Övrigt industriellt arbete 3 779 34,1 3 282 28,9 3 001 30,0 3 605 35,3 3 876 37,6

Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare

5 426 38,5 4 163 28,5 3 907 27,5 4 841 33,8 5 256 36,5

Städare och fönsterputsare 2 560 38,5 2 019 29,6 1 709 25,7 2 329 33,8 2 278 32,4

Tandvårdsarbete 330 30,9 274 26,5 237 24,1 272 27,4 307 32,1

Tidningsdistributions- o cateringarbete 171 37,4 152 38,9 135 41,0 154 34,8 135 30,2

Övrigt hälso-,sjukvårds-,vård- och omsorgsarbete 460 29,0 402 24,9 280 17,7 401 25,0 430 27,0

Textil-, skinn och läderindustriarbete 327 33,9 253 27,2 204 24,6 218 26,5 221 26,7

Förskolelärare och fritidspedagoger 1 836 22,6 1 475 18,2 1 425 17,5 1 682 20,0 1 944 22,8

Sjuksköterskor, barnmorskor och medicins-tekniska ass

2 285 22,2 1 993 20,0 1 850 18,5 2 129 21,0 2 215 21,5

Livsmedelsarbete 676 25,3 542 20,8 454 18,1 527 20,3 565 21,3

Byggnadsmålare 325 25,4 302 23,4 256 19,8 297 22,2 293 20,9

Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållnings arbetare m fl

1 473 22,6 1 107 17,6 1 074 17,3 1 205 19,0 1 251 20,7

Golvläggare 73 21,6 71 20,1 65 18,7 70 19,5 75 20,0

Träindustriarbete 562 21,5 473 19,0 379 16,8 410 18,3 433 19,2

Barnskötare m fl 1 916 19,9 1 382 15,0 1 251 14,4 1 526 16,8 1 700 18,3

Yrkesförare 2 021 20,7 1 785 17,8 1 630 16,5 1 892 18,7 1 824 17,7

Byggnadsträarbetare 990 24,0 933 21,7 744 17,6 776 17,3 867 17,2

Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 5 831 19,0 4 420 15,1 4 110 14,5 4 784 16,5 4 908 16,8

Metallarbete 4 868 20,9 3 931 17,0 3 118 15,1 3 311 15,8 3 557 16,6

Gruv- och bergarbete, stenhuggare 84 17,8 85 17,3 70 14,7 86 17,1 79 15,1

Hotell-, restaurang- och storköksarbete 1 986 18,0 1 643 14,9 1 407 12,8 1 714 14,7 1 774 14,9

Betong- bygg- o anläggningsarbete 1 311 19,2 1 202 16,7 1 050 15,1 1 106 15,1 1 132 14,7

Murare 133 14,4 156 15,8 131 13,8 99 9,8 150 13,6

Väktare, ordningsvakter 207 13,0 192 11,8 208 12,5 250 14,9 238 13,4

Brandpersonal 83 15,4 69 12,6 84 15,5 69 13,0 68 12,5

Läkare 371 14,3 299 11,6 290 11,3 370 14,2 324 12,4

Grafiskt arbete 298 19,1 247 16,5 184 13,3 208 16,4 149 12,1

Försäljare inom detaljhandel 2 476 12,8 2 042 10,3 1 890 9,6 2 362 11,5 2 473 11,9

Pappers- och pappersmassearbetare 255 16,1 184 12,1 185 13,0 212 15,2 166 11,7

Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 707 17,1 487 11,4 478 11,4 492 11,3 492 11,2

Isolerings och VVS-montörer 267 14,6 253 13,5 214 11,2 240 12,0 235 11,1

Lärare 3 023 13,5 2 362 10,5 1 981 9,0 2 269 10,2 2 333 10,4

Godshanterings- och lagerarbete 1 605 18,2 1 202 13,6 1 000 12,3 1 062 12,5 922 10,3

Elektriskt arbete 711 10,3 604 8,7 521 8,0 540 8,3 592 8,9

Övriga yrkesgrupper 4 850 12,1 3 670 9,1 3 244 8,3 3 814 9,7 3 931 9,9

Samtliga yrkesgrupper 54 316 19,6 43 684 15,8 38 797 14,5 45 359 16,6 47 209 17,0

64 SjukFrånvAro

Foto

: Ann

Eri

ksso

n/N

ord

icp

hot

os

SjukFrånvAro 65

Sjukfall som medför månadsersättningI tabell 20 har den årliga risken för sjukfall som leder till månadsersättning beräknats. Skadeår är det år som sjuk-fallet leder till aktivitets- eller sjukersättning börjar, och inte vilket år som aktivitets- eller sjukersättning beviljats. En viss eftersläpning kan finnas i det senaste året. Den genomsnittliga risken för alla yrkesgrupper mer än halverades från 2007 till 2008. Den fortsatte att

sjunka med cirka en tredjedel för 2009. Under 2010 har dock en ökning skett, bland annat beror detta på att de som har blivit utförsäkrade och sedan har kommit åter, de så kallade återvändarna, har högre risk att erhålla aktivitets- eller sjukersättning. Yrkesgrupper där risken är högst att sjukfallen leder till utbetalning av månadsersättning från AFA Försäkring är städare och fönsterputsare och övrigt industriellt arbete.

tabell 20. Nya sjukfall med månadsersättning 2007 – 2010, samt risk per 1 000 sysselsatta. Fördelat efter yrkesgrupp och skadeår. Sorterad efter risk 2010.

Skadeår

2007 2008 2009 2010

Månads­ersättning risk

Månads­ersättning risk

Månads­ersättning risk

Månads­ersättning risk

Övrigt industriellt arbete 464 4,2 243 2,1 182 1,8 270 2,6

Städare och fönsterputsare 365 5,5 151 2,2 104 1,6 150 2,2

Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl

226 3,5 103 1,6 77 1,2 91 1,4

Livsmedelsarbete 67 2,5 24 0,9 18 0,7 35 1,4

Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare

521 3,7 218 1,5 143 1,0 198 1,4

Metallarbete 524 2,2 275 1,2 168 0,8 207 1,0

Träindustriarbete 80 3,1 31 1,2 21 0,9 23 1,0

Förskolelärare och fritidspedagoger 181 2,2 77 0,9 56 0,7 72 0,9

Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 662 2,2 285 1,0 178 0,6 252 0,9

Barnskötare m fl 201 2,1 84 0,9 59 0,7 75 0,8

Betong- bygg- o anläggningsarbete 136 2,0 80 1,1 39 0,6 56 0,8

Byggnadsträarbetare 117 2,8 48 1,1 23 0,6 38 0,8

Hotell-, restaurang- och storköksarbete 258 2,3 107 1,0 69 0,6 99 0,8

Sjuksköterskor, barnmorskor och medicins-tekniska ass

218 2,1 112 1,1 58 0,6 77 0,8

Godshanterings- och lagerarbete 156 1,8 72 0,8 49 0,6 48 0,6

Läkare 27 1,0 12 0,5 10 0,4 15 0,6

Försäljare inom detaljhandel 262 1,4 101 0,5 62 0,3 105 0,5

Lärare 441 2,0 175 0,8 97 0,4 116 0,5

Övriga yrkesgrupper 574 1,4 233 0,6 169 0,4 221 0,6

Samtliga yrkesgrupper 6 189 2,2 2 740 1,0 1 778 0,7 2 453 0,9

66 SjukFrånvAro

UPPGIFTERNA I VÅRA SKADEREGISTER – METOD OCH URVAL

4 Yrkesregistret baseras på SCB:s befolkningsregister (RTB),sysselsättningsregister (SREG), aktivitetsregister (AREG) samt register över befolkningens utbildning (UREG). Yrkesuppgiften kommer från ett tjugotal källor, men i första hand hämtas uppgifter för anställda från SCB:s årliga officiella lönestrukturstatistik.

Händelseförlopp – hur gick arbetsolyckan till?För varje arbetsolycksfall registreras information om hur olyckan har gått till och hur skadan har uppstått. Vid anmälan får den skadade svara på tre frågor:

1. Vad sysslade du med när olyckan inträffade?2. Vad orsakade olyckan?3. Vad gjorde du dig illa på (hur uppstod skadan)?

Den skadade får en möjlighet att med egna ord svara på frågorna i fritext. En fritextbeskrivning av händelse-förloppet ger goda möjligheter att specificera detaljer som är viktiga för att veta vilka praktiska skadeförebyggande åtgärder man kan ta till för att olycksfall ska kunna undvikas i framtiden. Sedan början av 2005 registreras svaren som löpande fritext. I rapporten har händelseförloppen klassificerats direkt med ledning av de fritextbaserade svaren.

Fördjupande analyser med textanalysDe senaste decennierna har en mängd kvalificerade sta-tistiska metoder utvecklats för att hantera stora mängder information som lagrats i textformat. Sökmotorerna Google och Eniro använder exempelvis kvalificerade statistiska metoder för att utifrån ett specifikt sökord identifiera de mest relevanta dokumenten. Textmining är ett analysverktyg som på motsvarande sätt använder kvalificerade statistiska metoder för att grupper text-dokument som har liknande innehåll. Metoden innebär att alla ord som finns i beskrivningen av händelseförloppet används i analysen. Fördelarna med metoden är flera.

Eftersom metoden delvis är förutsättningslös kan man upptäcka tidigare okända samband. Förutsättningarna för att upptäcka nya företeelser snabbare ökar också. Därutöver får man en detaljerad information om det händelseförlopp som ledde fram till skadan.

Beräkning av risktalFör att identifiera de yrkesgrupper i arbetslivet som oftare råkar ut för arbetsskada och/eller långvarig sjuk-frånvaro än andra har vi beräknat hur många fall som inträffar per 1 000 sysselsatta och år. Uppgift om antal sysselsatta fördelat på kön, åldersgrupp, näringsgren, yrkeskod och sektor kommer från Statistiska Central-byråns (SCb:s) yrkesregister.4

Åldersstandardiserat risktalFörekomsten av sjukdomar påverkas av ålder och kön. även risken för att drabbas av olika typer av arbetsolyckor kan påverkas av ålder och kön. När man vill jämföra sjukdomsfrekvensen mellan yrkesgrupper behöver man ta hänsyn till eventuella skillnader i ålder och kön mellan grupperna. I årets rapport har vi beräknat ett åldersstandardiserat risktal för de olika yrkesgrupperna och per kön att drabbas av långvarig sjukfrånvaro.Vi har också beräknat överrisken för olika åldersgrupper och kön att drabbas av olika typer av arbetsolycksfall. Överrisken för till exempel kvinnor i åldersgruppen 26 – 34 år beräknas enligt nedan.

SjukFrånvAro 67

exempel (helt fiktiva siffror):• Totalt antal sysselsatta kvinnor är 100 000• I åldersgruppen 26 – 35 år finns det 20 000 sysselsatta kvinnor• Antal olycksfall som kvinnor råkar ut för i alla åldrar är 1 500• Antal olycksfall för kvinnor i åldersgruppen 26 – 35 år är 600

Risken för kvinnor att råka ut för ett olycksfall (A)

Olycksfall för kvinnor (alla åldrar) 1 500Antal sysselsatta kvinnor (alla åldrar) 100 000

= 0,015

Risken för kvinnor i åldrarna 26 – 34 år att råka ut för ett olycksfall (B)

Antal olycksfall för kvinnor 26 – 34 år 600Antal sysselsatta kvinnor 26 – 34 år 20 000

= 0,03

Risken för kvinnor i åldrarna 26 – 34 år.

B 0,03A

= 0,015

= 2,0

Med liknande räkneexempel för kvinnor i genomsnitt (alla åldrar) blir risken 1,0 att drabbas av ett olycksfall. Detta betraktas som en normalrisk. Risken för kvinnor i åldrarna 26 – 35 år är alltså dubbelt så hög som för kvinnor generellt (normalrisk), det vill säga en överrisk.

Län- och regionsuppgifterI de tabeller vi redovisar länsstatistik är det efter upp-gifter där den skadade bor och inte vart skadan har inträffat. För att inte materialet ska bygga på för små observationer har vi ställt kravet att det minst ska ha inträffat 10 skador per yrkesgrupp och län/region.

Yrkesuppgifterna på länsnivå är från SCb på en tre-siffernivå (svensk yrkesklassificering, SSYK). Exempel är byggnadshantverkare m.fl. med kod 713. AFA Försäk-ring använder en mer detaljrik nivå (fyra siffror) i vår yrkesklassificering. Detta gör att uppgifterna på riks-nivå i tabellerna där län och region redovisas inte helt överensstämmer med yrkesgrupper i övriga tabeller där vi redovisar risk för allvarliga arbetsolycksfall. AFA Försäkrings skadedataregisterAFA Försäkring har senaste året förändrat sitt data-lager där all skadedata är lagrat. Detta medför att uppgifter från tidigare år i denna rapport inte exakt kan jämföras med motsvarande uppgifter från tidigare arbetskaderapporter som AFA Försäkring gett ut.

Preliminära uppgifterOm inte annat anges utgår statistikbearbetningarna i årets rapport från de ärenden som rapporterats in och godkänts av AFA Försäkring till och med december 2012. Statistiken redovisas per det år då olycksfallet eller sjukskrivningen inträffade. Arbetssjukdomarna redovisas för det år sjukdomen visade sig. Uppgifterna för de senaste åren är ofullständiga, då det förekommer viss eftersläpning av inflödet av våra ärenden. Dessutom sker det, särskilt med avseende på de senaste åren, en viss förskjutning av skadornas allvarlighet. Det kan i en del fall dröja flera år innan man vet vilka medicinska, ekonomiska och individuella konsekvenser en viss skada eller sjukdom kommer att medföra. Detta försvårar jäm-förelser över skadeutvecklingen över tid.

68 biLAGor

tabell 21. Arbetsolycksfall som orsakat dödsfall. Skadeår 2011.

Händelse Antal

Klämd 4

Kemikalie 2

Fall från höjd 2

Drunkning 2

Flygande föremål 2

Hot och våld 1

Högspänning/starkström 1

Tåg 1

Explosion 1

totalt 16

bilaga 1. Arbetsolycksfall som orsakat dödsfall år 2011I AFA Försäkrings analysdatabas har 16 dödsfall identi-fierats under 2011. Med hjälp av fritexten i anmälan har dessa klassificerats in i nio händelsetyper. Samman-ställningen är ofullständig eftersom alla dödsfall i svenskt arbetsliv inte anmäls till AFA Försäkring.

bilaga 2. Arbetssjukdomar som orsakat dödsfall år 2011Totalt avled 209 personer under perioden år 2002 – 2011 till följd av arbetssjukdomar. Den vanligaste diagnosti-serade dödsorsaken är tumörsjukdomar och andnings-organen, se Tabell 22. Metallarbete, betong- bygg- o anläggningsarbete samt elektriskt arbete är de yrken som verkar mest vanliga bland de som dör av en arbetssjuk-dom under år 2002 – 2011.

tabell 22. Arbetssjukdomar under perioden 2002 – 2011 som orsakat dödsfall efter diagnos.

diagnos Antal %

Tumörsjukdomar 170 81

varav:

Maligna tumörer 124

Mesoteliom 34

Tumörsjukdomar - Lungcancer 7

Övrig lungcancer 3

Övriga tumörsjukdomar 2

Sjukdomar på grund av smitta 16 8

Andningsorganens sjukdomar 15 7

Psykiska sjukdomar och syndrom 4 2

Övriga sjukdomar 3 1

Hjärt- och kärlsjukdomar 1 0

totalt 209 100

tabell 23. Arbetssjukdomar under perioden 2002 – 2011 som orsakat dödsfall efter yrke.

Yrkesgrupp Antal %

Metallarbete 61 29

Övriga yrkesgrupper 32 15

Betong- bygg- o anläggningsarbete 22 11

Elektriskt arbete 19 9

Isolerings och VVS-montörer 13 6

Övrigt industriellt arbete 9 4

Byggnadsmålare 9 4

Byggnadsträarbetare 8 4

Pappers- och pappersmassearbetare 4 2

Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl

4 2

Yrkesförare 4 2

Poliser, tullbevakningspersonal 3 1

Övriga yrken 21 6

totalt 209 100

biLAGor 69

bilaga 3. Nya sjukfall som medfört mer än 14 dagars sjuk frånvaro 2007 – 2011. Kommuner och landsting, Svenskt Näringsliv/LOtabell 24. Nya sjukfall, fördelat efter när sjukfallet påbörjades, kön och sjukfallets typ.

kommuner och landsting 2007 2008 2009 2010 2011

15 – 90 sjukdagar Kvinnor 301 258 262 346 351

Män 236 221 217 242 248

totalt 537 479 479 588 599

Mer än 90 sjukdagar Kvinnor 21 579 17 651 16 367 19 414 21 339

Män 3 582 2 958 2 658 2 995 3 139

totalt 25 161 20 609 19 025 22 409 24 478

Månadsersättning Kvinnor 2 845 1 180 748 1 031 438

Män 651 310 197 248 119

totalt 3 496 1 490 945 1 279 557

totalt kommuner och landsting 29 194 22 578 20 449 24 276 25 634

Svenskt näringsliv/Lo

15 – 90 sjukdagar Kvinnor 12 752 12 153 11 574 12 433 13 197

Män 22 144 20 414 19 670 20 563 21 225

totalt 34 896 32 567 31 244 32 996 34 422

Mer än 90 sjukdagar Kvinnor 8 369 7 292 6 258 7 776 8 499

Män 14 249 12 863 11 604 12 537 13 106

totalt 22 618 20 155 17 862 20 313 21 605

Månadsersättning Kvinnor 1 060 462 314 509 219

Män 1 981 968 651 849 350

totalt 3 041 1 430 965 1 358 569

totalt Svenskt näringsliv/Lo 60 555 54 152 50 071 54 667 56 596

totalt 89 749 76 730 70 520 78 943 82 230

70 biLAGor

tabell 25. Nya sjukfall som medfört mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning 2010 och 2011. Fördelat efter de vanligaste diagnoserna och kön. kommuner och landsting.

diagnoser kvinnorAndel

kvinnor MänAndel

män totalAndel

av total

Andel med månads­

ersättning

Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) 499 1,2 92 1,5 591 1,3 7,3

Cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99) 1 372 3,4 612 10,0 1 984 4,3 8,3

varav

Akut hjärtinfarkt 97 0,2 53 0,9 150 0,3 3,3

Andra former av hjärtsjukdom 278 0,7 145 2,4 423 0,9 6,1

Sjukdomar i hjärnans kärl 638 1,6 257 4,2 895 1,9 12,6

Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar (E00-E90)

430 1,1 56 0,9 486 1,0 4,5

Graviditet, förlossning och barnsängstid (O00-O99)

1 014 2,5 - - 1 014 2,2 0,0

Hudens och underhudens sjukdomar (L00-L99) 263 0,7 43 0,7 306 0,7 2,9

Matsmältningsorganens sjukdomar (K00-K93) 511 1,3 121 2,0 632 1,4 4,3

Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F00-F99)

13 389 33,3 1 871 30,5 15 260 33,0 3,9

varav

Anpassningsstörning (utbrändhet) 12 0,0 1 0,0 13 0,0 7,7

Förstämningssyndrom (t.ex. depression) 6 172 15,4 871 14,2 7 043 15,2 3,6

Ångestsyndrom 1 519 3,8 258 4,2 1 777 3,8 4,4

Reaktion på svår stress 4 896 12,2 532 8,7 5 428 11,7 2,5

Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven (M00-M99)

12 339 30,7 1 612 26,3 13 951 30,1 3,1

varav

Ledsjukdomar 4 459 11,1 661 10,8 5 120 11,1 1,9

Ryggsjukdomar 4 301 10,7 621 10,1 4 922 10,6 3,7

Sjukdomar i mjukvävnader 2 948 7,3 250 4,1 3 198 6,9 3,7

Sjukdomar i nervsystemet (G00-G99) 1 389 3,5 240 3,9 1 629 3,5 10,9

Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker (S00-T98)

2 938 7,3 523 8,5 3 461 7,5 1,3

Symptom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes (R00-R99)

1 078 2,7 146 2,4 1 224 2,6 3,6

Tumörer (C00-D48) 3 623 9,0 553 9,0 4 176 9,0 1,2

Vissa infektionssjukdomar och parasit-sjukdomar (A00-B99)

232 0,6 49 0,8 281 0,6 5,0

totalt 40 149 100,0 6 140 100,0 46 289 100,0 3,7

bilaga 4. Långvarig sjukfrånvaro, efter avtalsområde och diagnos

biLAGor 71

tabell 26. Nya sjukfall som medfört mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning 2010 och 2011. Fördelat efter de vanligaste diagnoserna och kön. Svenskt näringsliv/Lo.

diagnoser kvinnorAndel

kvinnor MänAndel

män totalAndel

av total

Andel med månads­

ersättning

Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) 182 1,1 368 1,5 550 1,3 11,8

Cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99) 443 2,7 2 210 9,0 2 653 6,3 7,1

varav

Akut hjärtinfarkt 36 0,2 277 1,1 313 0,7 2,2

Andra former av hjärtsjukdom 87 0,5 550 2,2 637 1,5 5,3

Sjukdomar i hjärnans kärl 192 1,2 767 3,1 959 2,3 11,7

Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar (E00-E90)

153 0,9 281 1,1 434 1,0 5,8

Graviditet, förlossning och barnsängstid (O00-O99)

712 4,4 2 0,0 714 1,7 0,0

Hudens och underhudens sjukdomar (L00-L99) 103 0,6 197 0,8 300 0,7 2,7

Matsmältningsorganens sjukdomar (K00-K93) 240 1,5 547 2,2 787 1,9 2,0

Psykiska sjukdomar och syndrom samt bete-endestörningar (F00-F99)

4 442 27,3 4 227 17,1 8 669 20,6 6,4

varav

Anpassningsstörning (utbrändhet) 8 0,0 4 0,0 12 0,0 0,0

Förstämningssyndrom (t.ex. depression) 2 263 13,9 2 099 8,5 4 362 10,4 5,4

Ångestsyndrom 669 4,1 716 2,9 1 385 3,3 6,1

Reaktion på svår stress 1 099 6,8 781 3,2 1 880 4,5 3,9

Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven (M00-M99)

6 179 38,0 10 271 41,7 16 450 39,2 3,2

varav

Ledsjukdomar 1 850 11,4 3 600 14,6 5 450 13,0 1,8

Ryggsjukdomar 2 220 13,7 4 105 16,6 6 325 15,1 4,5

Sjukdomar i mjukvävnader 1 942 12,0 2 215 9,0 4 157 9,9 2,9

Sjukdomar i nervsystemet (G00-G99) 629 3,9 858 3,5 1 487 3,5 9,8

Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker (S00-T98)

1 255 7,7 3 580 14,5 4 835 11,5 1,3

Symptom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes (R00-R99)

535 3,3 737 3,0 1 272 3,0 4,7

Tumörer (C00-D48) 922 5,7 1 536 6,2 2 458 5,9 2,5

Vissa infektionssjukdomar och parasit-sjukdomar (A00-B99)

73 0,4 178 0,7 251 0,6 3,6

totalt 16 244 100,0 25 752 104,4 41 996 100,0 4,2

72 biLAGor

bilaga 5 Allvarliga arbetsolycksfall bland metallarbetareYrke, diagnos, skadehändelse, ålder, könEn samlad bild av de allvarliga arbetsskadorna bland metallarbetare får man genom att kombinera den van-ligaste allvarliga diagnosen, de största yrkesgrupperna och de vanligaste händelserna som föregår skada och analysera hur skadorna fördelar sig på typiska händelser, ålder och kön. Detta kan ge underlag för prioritering av skadeförebyggande åtgärder. De största yrkesgrupperna maskinmekaniker, maskin-montörer och maskinreparatörer (SSYK 7233), verktygs-maskinoperatörer (SSYK 8211), montörer, metall-, gummi- och plastprodukter (SSYK 8283) och övriga maskin operatörer och montörer (SSYK 8290) har lagts samman gruppen metallarbetare i skadematerialet. Dessa yrken svarar för ca 45 procent av skadorna som inträffat 2009, 2010 och 2011 bland metallarbetare. De tre vanligaste typerna av händelser som föregått skada – använder maskin eller verktyg, ramlar/faller, manuell hantering (54 procent av skadematerialet) - och som lett till någon form av frakturskada (40 procent av skadorna) i gruppen metallarbetare 2009, 2010 eller 2011 har analyserats med avseende på kön och ålder. I tabell 27 redovisas den åldersbestämda överrisken det vill säga risken att drabbas av en viss händelse/skadetyp i åldersgruppen jämfört med risken att skadas bland alla av samma kön i yrket. Det framgår att unga och äldre kvinnliga metallarbetare löper förhöjda risker att skadas i manuell hantering, äldre kvinnliga metallarbetare att drabbas av skador genom att de faller. äldre manliga metallarbetare har något förhöjda risker för de tre vanligaste allvarliga arbetsolycksfallsskadorna jämfört med sina yngre kollegor.

Scenarier vid allvarliga skadorAnvänder maskiner och verktygDen dominerande verksamhet som föregår allvarlig skada med maskin eller verktyg är att man rensar, tar

bort, justerar, byter eller ställer in något. 38 procent av kvinnornas och 32 procent av männens skador sker i detta scenario. 18 procent av kvinnornas och 8 procent av männens skador föregås av att man fastnar med handske. 10 procent av männens skador sker vid borr-maskin, 8 procent vid slipmaskin eller svarv, och 7 procent vid kap, sax eller klippmaskin. Det är mer än dubbelt så vanligt för kvinnliga metall-arbetare, jämfört med manliga, att skada sig allvarligt när de fastnar med handske i maskin eller verktyg. Manuell hantering – lastar, lossar, bär, flyttarDen större delen av kvinnornas skador, 70 procent, upp-står när man hanterar någon börda utan lyfthjälpmedel. 28 procent av männens skador uppstår av samma orsak.

Ramlar, faller42 procent av kvinnorna och 33 procent av männen snubblar vid förflyttning. 18 procent av männen och 25 procent av kvinnorna faller på grund av ishalka utomhus. 21 procent av männen och 22 procent av kvin-norna ramlar i samband med att de hanterar maskin eller verktyg. 6 procent av kvinnornas och 3 procent av männens skador uppstår under städning. I 25 procent av männens fallskador figurerar en stege. Kvinnliga metallarbetare över 55 år löper kraftigt förhöjda risker att skada sig allvarligt när de faller på jobbet. Dubbelt så höga andelar underarmsfrakturer jämfört med männen (tabell 27) identifierar också de äldre kvinnliga metallarbetarna. Fallskaderisken är utmärkande för kvinnor i denna åldersgrupp bör kunna kontrolleras och förebyggas i arbetsmiljön. Det fria bruket av enkla, praktiska och lätt flyttbara stegar i ostrukturerade arbetsuppgifter ökar risken för triviala fallolyckor och allvarliga skador. Man under-skattar ofta konsekvensen av snabba korrigerande insatser där stegen utgör arbetsoperationens svaga del.

tabell 27 Överrisk för händelser som leder till frakturskada. SSYK 7233, 8211, 8283, 8290, kvinnor och män, åldersgrupper, 2009 – 2011.

Lasta, lossa, bära eller flytta

(manuell hantering)Maskiner

och verktygramla,

falla

Lasta, lossa, bära eller flytta

(manuell hantering)Maskiner

och verktygramla,

falla

kvinnor Män

16 – 25 år 2,5 0,7 0,0 16 – 25 år 1,3 1,2 0,7

26 – 35 år 0,0 1,4 0,0 26 – 35 år 0,7 1,2 0,9

36 – 45 år 0,3 0,9 0,2 36 – 45 år 0,9 0,7 0,7

46 – 55 år 1,2 1,1 1,7 46 – 55 år 1,1 0,8 1,2

56 – 64 år 2,0 0,8 3,5 56 – 64 år 1,2 1,4 1,6

biLAGor 73

Foto

: Mas

kot/

Folio

74 biLAGor

tabell 28. Risk per 1 000 sysselsatta för allvarliga arbetsolycksfall 2011. Fördelat efter yrkesgrupp och län/region där den skadade bor. Ett urval av yrkesgrupper där minst 10 skador per yrkesgrupp och län/region måste ha godkänts för att redovisas. Gotland uppfyller ej detta krav på någon yrkesgrupp och redovisas därför inte.

bilaga 6

Yrkeskod (ssyk) Yrkesgrupp

232 Gymnasielärare mfl , , , , , , , , , , 1,0 , , , , , , 1,1 , ,

233 Grundskollärare , , , , , , , , , , 1,5 , , , , , , 2,1 , ,

311 Ingejörer, tekniker , , , , , , , , , 1,8 1,1 , , , , , , 1,4 2,8 1,6

323 Sjuksköterskor , , , , , , , , , 1,3 0,9 , , , , , , 1,2 , ,

331 Förskollärare och fritidspedagoger , , , , , 2,6 , , , 1,3 1,5 , , , , , , 1,8 , ,

341 Säljare, inköpare, mäklare , , , , , , , , 3,9 0,5 0,6 , , , , , , 0,6 , ,

343 Redovisningsekonomer mfl. , , , , , , , , , 1,4 1,0 , , , , , , 1,6 , ,

345 Poliser , , , , , , , , , 10,5 7,5 , , , , , , 7,0 , ,

346 Behandlingsassistenter mfl. , , , , , , , , , , 2,1 , , , , , , 3,5 , ,

413 Lager och transport , , , , , 4,3 , , , 2,4 1,6 , , , , , 3,7 2,7 3,9 4,2

415 Brevbärare , , , , , , , , , , 2,7 , , , , , , 3,4 , ,

419 Övrig kontorspersonal , , , , , , , , , , 0,6 , , , , , , 0,7 , ,

421 Kassapersonal , , , , , , , , , 6,0 8,0 , , , , , , 7,8 , ,

512 Storhushåll- och restaurangpersonal , , , , , , , , , 4,0 2,5 , 5,4 , , , , 3,1 , 4,9

513 Vård och omsorgspersonal 2,1 1,8 1,8 1,7 1,9 1,5 2,2 1,5 1,7 1,5 1,7 2,0 1,2 2,2 1,9 2,4 1,8 2,0 2,1 2,3

515 Säkerhetspersonal , , , , , , , , , 6,3 6,1 , , , , , , 6,9 , ,

522 Försäljare inom detaljhandel , , , , , , , , , 0,6 0,8 , , , , , , 1,0 , ,

611 Växtodlare inom jordbruk , , , , , , , , , 3,5 5,0 , , , , , , 6,0 , ,

612 Djuruppfödare, djurskötare , , , , , , , , , 11,5 , , , , , , , 10,9 , ,

712 Byggnads-och anläggningarbetare 8 4,9 8,3 8,0 8,0 8,8 7,6 5,6 9,0 8,5 5,7 5,5 9,1 6,2 10,4 6,6 8,4 8,6 9,3 8,5

713 Byggnadshantverkare , 4,7 5,3 4,9 , 4,8 4,3 , 4,8 4,8 3,6 6,1 6,0 3,2 5,5 3,7 5,6 3,0 , 4,5

714 Målare, lackerare , , , , , , , , , 4,6 4,3 , , , , , , 3,5 , ,

721 Gjutare, svetsare, plåtslagare , , 8,6 10,8 , 6,5 8,7 , 9,1 7,3 10,8 12,2 , 7,3 9,0 10,4 12,6 10,4 16,3 7,5

723 Maskin och motorreparatör , , 7,1 , , 8,2 , , 5,3 6,2 3,9 9,2 , , 10,3 , 9,7 5,5 , 5,0

724 Elmontörer, tele- och elektronik , , , , , , , , , , 3,3 , , , , , , 3,2 , ,

741 Slaktare, bagare , , , , , , , , , 10,5 , , , , , , , 8,3 , 22,0

827 Maskinoperatörer, livsmedelsarbetare , , , , , , , , , 3,9 , , , , , , , 5,6 , ,

828 Montörer , 7,5 16,3 9,4 , 10,1 10,8 6,6 23,6 11,2 5,2 9,8 15,4 , , 13,2 6,9 6,2 9,5 11,0

829 Övriga maskinoperatörer , 16,2 73,5 11,1 , 17,4 , , , 10,0 7,5 11,2 , 10,7 , , 13,3 12,6 26,0 9,8

832 Fordonsförare , 3,9 4,2 , , 3,1 , , 4,1 2,9 3,7 6,0 , 4,1 3,7 4,5 5,5 5,6 3,9 4,6

833 Maskinförare , , 5,9 , , , , , , 3,6 , , , , , , , 4,0 , ,

912 Städare , , , , , 5,7 , , , 3,7 2,1 6,7 , , , , , 3,6 , 4,6

913 Köks-och restaurangbiträden , , , , , , , , , 2,7 1,6 , , , , , , 2,3 , ,

914 Tidningsdistributörer mfl. , , , , , , , , , 11,5 7,0 , , , , , , 9,6 , ,

932 Paketerare, fabriksarbetare , , , , , , , , , 2,8 2,8 , , , , , , 2,7 , ,

blek

inge

dal

arna

Gäv

lebo

rg

Hal

land

jäm

tlan

d

jönk

öpin

g

kal

mar

biLAGor 75

Yrkeskod (ssyk) Yrkesgrupp

232 Gymnasielärare mfl , , , , , , , , , , 1,0 , , , , , , 1,1 , ,

233 Grundskollärare , , , , , , , , , , 1,5 , , , , , , 2,1 , ,

311 Ingejörer, tekniker , , , , , , , , , 1,8 1,1 , , , , , , 1,4 2,8 1,6

323 Sjuksköterskor , , , , , , , , , 1,3 0,9 , , , , , , 1,2 , ,

331 Förskollärare och fritidspedagoger , , , , , 2,6 , , , 1,3 1,5 , , , , , , 1,8 , ,

341 Säljare, inköpare, mäklare , , , , , , , , 3,9 0,5 0,6 , , , , , , 0,6 , ,

343 Redovisningsekonomer mfl. , , , , , , , , , 1,4 1,0 , , , , , , 1,6 , ,

345 Poliser , , , , , , , , , 10,5 7,5 , , , , , , 7,0 , ,

346 Behandlingsassistenter mfl. , , , , , , , , , , 2,1 , , , , , , 3,5 , ,

413 Lager och transport , , , , , 4,3 , , , 2,4 1,6 , , , , , 3,7 2,7 3,9 4,2

415 Brevbärare , , , , , , , , , , 2,7 , , , , , , 3,4 , ,

419 Övrig kontorspersonal , , , , , , , , , , 0,6 , , , , , , 0,7 , ,

421 Kassapersonal , , , , , , , , , 6,0 8,0 , , , , , , 7,8 , ,

512 Storhushåll- och restaurangpersonal , , , , , , , , , 4,0 2,5 , 5,4 , , , , 3,1 , 4,9

513 Vård och omsorgspersonal 2,1 1,8 1,8 1,7 1,9 1,5 2,2 1,5 1,7 1,5 1,7 2,0 1,2 2,2 1,9 2,4 1,8 2,0 2,1 2,3

515 Säkerhetspersonal , , , , , , , , , 6,3 6,1 , , , , , , 6,9 , ,

522 Försäljare inom detaljhandel , , , , , , , , , 0,6 0,8 , , , , , , 1,0 , ,

611 Växtodlare inom jordbruk , , , , , , , , , 3,5 5,0 , , , , , , 6,0 , ,

612 Djuruppfödare, djurskötare , , , , , , , , , 11,5 , , , , , , , 10,9 , ,

712 Byggnads-och anläggningarbetare 8 4,9 8,3 8,0 8,0 8,8 7,6 5,6 9,0 8,5 5,7 5,5 9,1 6,2 10,4 6,6 8,4 8,6 9,3 8,5

713 Byggnadshantverkare , 4,7 5,3 4,9 , 4,8 4,3 , 4,8 4,8 3,6 6,1 6,0 3,2 5,5 3,7 5,6 3,0 , 4,5

714 Målare, lackerare , , , , , , , , , 4,6 4,3 , , , , , , 3,5 , ,

721 Gjutare, svetsare, plåtslagare , , 8,6 10,8 , 6,5 8,7 , 9,1 7,3 10,8 12,2 , 7,3 9,0 10,4 12,6 10,4 16,3 7,5

723 Maskin och motorreparatör , , 7,1 , , 8,2 , , 5,3 6,2 3,9 9,2 , , 10,3 , 9,7 5,5 , 5,0

724 Elmontörer, tele- och elektronik , , , , , , , , , , 3,3 , , , , , , 3,2 , ,

741 Slaktare, bagare , , , , , , , , , 10,5 , , , , , , , 8,3 , 22,0

827 Maskinoperatörer, livsmedelsarbetare , , , , , , , , , 3,9 , , , , , , , 5,6 , ,

828 Montörer , 7,5 16,3 9,4 , 10,1 10,8 6,6 23,6 11,2 5,2 9,8 15,4 , , 13,2 6,9 6,2 9,5 11,0

829 Övriga maskinoperatörer , 16,2 73,5 11,1 , 17,4 , , , 10,0 7,5 11,2 , 10,7 , , 13,3 12,6 26,0 9,8

832 Fordonsförare , 3,9 4,2 , , 3,1 , , 4,1 2,9 3,7 6,0 , 4,1 3,7 4,5 5,5 5,6 3,9 4,6

833 Maskinförare , , 5,9 , , , , , , 3,6 , , , , , , , 4,0 , ,

912 Städare , , , , , 5,7 , , , 3,7 2,1 6,7 , , , , , 3,6 , 4,6

913 Köks-och restaurangbiträden , , , , , , , , , 2,7 1,6 , , , , , , 2,3 , ,

914 Tidningsdistributörer mfl. , , , , , , , , , 11,5 7,0 , , , , , , 9,6 , ,

932 Paketerare, fabriksarbetare , , , , , , , , , 2,8 2,8 , , , , , , 2,7 , ,

kro

nobe

rg

nor

rbot

ten

Skån

e

Stoc

khol

m

Söde

rman

land

upp

sala

vär

mla

nd

väs

terb

otte

n

väs

tern

orrl

and

väs

tman

land

väs

tra

Göt

alan

d

Öre

bro

Öst

ergö

tlan

d

76

YRKESGRUPPER

Barnskötare

Betong-, bygg- och anläggningsarbetebetongarbete, anläggningsarbete, takmontör, glas-mästare, maskinoperatörer, maskinförare, kran-förare, dykare, montörer och grovplåtslagare

Brandpersonal

Byggnadsmålare

Byggnadsträarbetare

Däckspersonal, lotsar och fartygsbefäl

Elektriskt arbeteInstallationselektriker, elmontörer och reparatörer, tele- och elektronikreparatörer, distributions-elektriker, montörer av el- och teleutrustning

Fastighetsskötare, expeditionsvakter, ren-hållningsarbetareFastighetsskötare, Skorstensfejare och sanerings-arbete, vaktmästare, mätaravläsning, renhållnings- och återvinningsarbete, övrig säkerhets personal

Förskollärare och fritidspedagoger

Försäljare och kassapersonal inom detaljhandel

Godshanterings- och lagerarbeteSpeditörer, lagerassistenter, truckförare, gods-hanterare och expressbud

Golvläggare

Grafiskt arbeteEtsare och gravörer, tryckare, bokbinderiarbetare, maskinoperatörer

Gruv- och bergarbete och stenhuggare

Hotell-, restaurang- och storköksarbete

Isolerings och VVS-montörer

Jordbruks-, trädgårds- och skogsbruksarbete och fiskeVäxtodlare inom jordbruk och trädgård, trädgårds-anläggare, djuruppfödare och djurskötare, växt-odlare och djuruppfödare (blandad drift), skogs-brukare, maskinförare, fiskodlare, jägare och fiskare

Kriminalvårdare

Livsmedelsarbete

Slaktare, styckare, bagare, konditorer, prov-smakare, maskinoperatör

Läkare

Lärare

MetallarbeteMekaniker, operatörer, montörer, tråddragare, maskinbefäl, gjutare, svetsare, tunnplåtslagare, riggare och kabelsplitsare, smeder, verktygs-makare, slipare

Militärt arbete (endast anställda)

Murare

Pappers- och pappersmassearbete

Poliser, tullbevakningspersonal

Sjuksköterskor, barnmorskor och medicin-tekniska assistenter

Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete

Psykologer, kuratorer, behandlingsassistenter, fritidsledare, vårdbiträden, vårdare

Städare och fönsterputsare

Tandvårdsarbete

Textil-, skinn- och läderindustriarbete

Tidningsdistributions- och cateringarbete

TräindustriarbeteTräbearbetningsarbete (möbelsnickare, maskin-operatörer, korgmakare, montörer), sågverksarbete

Undersköterskor, sjukvårdsbiträden och ambulansförare

Väktare, ordningsvakter

YrkesförareLastbils-, långtradar-, buss-, lok-, spårvagns- och taxiförare

Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgs-arbeteVeterinärer, apotekare, terapeuter, dietister, sjuk-gymnaster, receptarier

Övrigt industriellt arbeteLackerare, drejare, glashyttearbetare, glasgravörer, dekorationsmålare, processoperatörer, maskin-operatörer, handpaketerare

Övriga yrkesgrupper

77

I rapporten används ett antal (ibland interna) begrepp. Nedan följer en förklaring av de vanligaste begreppen. Godkänd arbetsskada, godkänt arbetsolycksfall eller godkänd arbetssjukdom används i de flesta av tabell-rubrikerna i avsnittet om arbetsskador. Med det vill vi understryka att det som redovisas är godkända fall enligt försäkringsvillkoren och inte samtliga anmälda fall.

ArbetsskadaArbetsolycksfall, arbetssjukdom och färdolycksfall.

ArbetsolycksfallOlycksfall som inträffar i arbetet.

Allvarliga arbetsolycksfallArbetsolycksfall som leder till sjukfrånvaro i mer än 30 dagar (eller motsvarande läkningstid utan sjukskriv-ning) och/eller medicinsk invaliditet.

ArbetssjukdomSjukdom som uppkommit eller försämrats till följd av arbetet eller arbetsförhållandena. För att en arbetssjukdom ska ge ersättning från TFA eller TFA-KL måste den vara godkänd av Försäkrings-kassan eller finnas i den så kallade ILO-förteckningen av arbetssjukdomar. besvären måste också kvarstå i minst 180 dagar efter den dag då sjukdomen visade sig.

AvtalsområdeSvenskt Näringsliv/LO omfattar privatanställda arbetare med arbetsskadeförsäkring TFA och sjukförsäkring AGS. Kommuner och landsting omfattar anställda inom kommuner och landsting, regioner, Svenska kyrkan och Pactaföretag. De omfattas av arbetsskadeförsäkringen TFA-KL samt sjukförsäkringen AGS-KL.

Diagnos för arbetssjukdomDiagnos sätts efter läkarintyg/läkarutlåtande eller motsvarande.

Diagnos för sjukfall/sjukfrånvaroDiagnos sätts efter läkarintyg/läkarutlåtande eller mot-svarande. Till och med december 2003 kodades diagnoser med utgångspunkt från klassificeringsstandarden ICD-9 (Socialstyrelsen 1987). Därefter kodas diagnoser enligt ICD-10 (Socialstyrelsen 1997).

FärdolycksfallOlycksfall som inträffar vid färd till eller från arbetet.

InsjuknandeårDet år sjukfallet påbörjas.

Långa sjukfall/Långvarig sjukfrånvaroSjukfall som leder till mer än 90 dagars sjukfrånvaro och/eller månadsersättning.

Medicinsk invaliditetFörsäkringsmedicinskt mått som anges i procent (procent).Det är ett mått på den bestående kroppsliga funktionsnedsättningen till följd av arbetsskadan. Den medicinska invaliditetsgraden avgörs först då skadan har nått ett stationärt tillstånd och inga förändringar är att vänta. Fram till dess görs en preliminär upp-skattning av skadans svårighetsgrad.

RisktalI denna rapport beräknas antal fall per 1 000 syssel-satta. Antal fall kan till exempel vara antal allvarliga arbetsolycksfall eller antal långa sjukfall.

Skadeår/VisandeårDet år ett olycksfall inträffade eller en arbetssjukdom visade sig. En arbetssjukdom anses ha visat sig vid första läkarbesöket eller första sjukskrivningsdagen med anledning av skadan.

bEGREPP

78

Socialstyrelsen (1996): ”Klassifikation av sjukdomar 1997, systematisk förteckning”

Arbetsmarknadsstyrelsen (1997): ”AMSYK och Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)” , Stockholm

AFA Försäkring (2010): ”Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro, 2010”, Stockholm

AFA Försäkring (2011): ”Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro, 2011”, Stockholm

AFA Försäkring (2012): ”Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro, 2012”, Stockholm

Referenser

79

POSTADRESS AFA Försäkring 106 27 Stockholm BESÖKSADRESS klara Södra kyrkogata 18KUNDCENTER 0771­88 00 99 VX 08­696 40 00 FAX 08­696 45 45 INTERNET www.afaforsakring.se F7

06

0 13

.05

Om

slag

sfot

o: E

lliot

Elli

ot/J

ohn

ér T

ryck

: Öst

erta

lje T

ryck

eri