Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Ambulanspersonals följsamhet till
hygienrutiner.
En litteraturöversikt
Therese Olsson
Huvudområde: Omvårdnad C
Högskolepoäng: 15 hp
Termin/år: Höstterminen 2017
Handledare: Lars Hammarström
Examinator: Åsa Audulv
Kurskod/registreringsnummer: OM018G
Utbildningsprogram: Omvårdnad C, vetenskapligt arbete
Abstrakt
Bakgrund: De vårdrelaterade infektionerna ökar i Sverige och i världen och följsamhet till
basala hygienrutiner anses som en viktig del i att förebygga dessa infektioner.
Ambulanspersonalen är många gånger först i vårdkedjan och arbetar i hem- och utemiljöer
och exponeras på annat sätt än övrig sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna
litteraturöversikt är att belysa ambulanspersonals följsamhet till basala hygienrutiner inom
ambulanssjukvården. Metod: En litteraturöversikt gjordes över valt problemområde och
litteratursökningen genomfördes i två för ämnet omvårdnad relevanta databaser, 10 artiklar i
kvantitativ design och en artikel i mixad design inkluderades. Resultat: Resultatet beskrevs
utifrån två kategorier och fem subkategorier. De två huvudkategorierna var: Följsamhet av
hygienrutiner och Hinder till följsamhet av hygienrutiner. De fem subkategorierna var:
Handhygien, Användande av handskar, Rengöring av utrustning, Kunskap om riktlinjer
samt Arbetsmiljö och organisation. Diskussion: Resultatet tydde på att
ambulanspersonalens följsamhet till hygienrutiner är bristfälliga både vad gäller handhygien
och att rengöra utrustning mellan patienter. Slutsats: Vidare forskning bör göras för att
belysa ambulanspersonalens inställning till hygienrutiner, och för att undersöka om
följsamheten av hygienrutiner ökar genom mer utbildning.
Nyckelord:
Hygienrutiner, Följsamhet, Ambulanssjukvård, Ambulanspersonal och Litteraturöversikt
Innehållsförteckning Introduktion ............................................................................................................. 1
Bakgrund ................................................................................................................... 1
Prehospital akutsjukvård ..................................................................................... 1
Vårdrelaterade infektioner .................................................................................. 2
Tromboflebit ......................................................................................................... 2
Multiresistenta bakterier ...................................................................................... 3
Basala hygienrutiner ............................................................................................. 3
Följsamhet .............................................................................................................. 4
Problemformulering ............................................................................................... 4
Syfte ........................................................................................................................... 5
Metod ......................................................................................................................... 5
Design ..................................................................................................................... 5
Inklusions- och exklusionskriterier .................................................................... 5
Litteratursökning .................................................................................................. 5
Urval, relevansbedömning och granskning ...................................................... 6
Analys ..................................................................................................................... 6
Etiska överväganden ............................................................................................ 6
Resultat ...................................................................................................................... 7
Följsamhet till hygienrutiner ............................................................................... 7
Handhygien .......................................................................................................... 8
Användande av handskar ..................................................................................... 8
Rengöring av utrustning ................................................................................... ..9
Hinder till följsamhet ......................................................................................... ..9
Kunskap om riktlinjer ........................................................................................ ..9
Arbetsmiljö och organisation ............................................................................. ..9
Diskussion .............................................................................................................. 10
Metoddiskussion ................................................................................................. 10
Resultatdiskussion .............................................................................................. 11
Slutsats .................................................................................................................... 14
Referenser ............................................................................................................... 16
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
1
Introduktion
I Sverige ökar de vårdrelaterade infektionerna. För en del patienter är ambulanspersonalen
deras första kontakten med vården och ambulanspersonalen arbetar ofta i hem- och
utemiljöer och utsätts för smittorisker på annat sätt än personal som arbetar inne på
sjukhusen. För att de vårdrelaterade infektionerna ska minska så måste man genom hela
vårdkedjan jobba infektionsförebyggande. I det infektionsförebyggande arbetet är basala
hygienrutiner en viktig del. Enligt Socialstyrelsen ska den som arbetar inom vård och
omsorg, exempelvis den prehospitala akutsjukvården, i situationer som innebär risk för
överföring av smitta förhålla sig till vissa bestämda hygienrutiner (SOSFS 2015:10).
Bakgrund
Prehospital akutsjukvård
Den prehospitala akutsjukvården beskrivs som omedelbara medicinska åtgärder som vidtas
av hälso- och sjukvårdspersonal utanför sjukhus (SOSFS 2009:10). Inom
ambulansverksamheten så är varje uppdrag bedömt efter prioriteringsgrad 1, 2 eller 3 (Prio
1=Akut livshotande symtom eller olycksfall, Prio 2=Akut men ej livshotande symtom och
Prio 3=Övriga uppdrag med vård- eller övervakningsbehov.) (SOSFS 2009:10).
Ambulanserna bemannas vanligtvis av en ambulanssjukvårdare och en sjuksköterska eller
av två sjuksköterskor. SOSFS 2009:10 fastslår i 6 kap. 2§ att ambulansen ska bemannas med
personal som har kompetens att administrera läkemedel, dvs sjuksköterska. Sjuksköterskor
inom ambulansverksamheten kan vara grundutbildade eller ha specialistkompetens.
En del av sjuksköterskans arbetsuppgifter är att ha det övergripande ansvaret för
omvårdnaden, leda och planera vården, men även att ha ansvar för information till patienter,
anhöriga och till mottagande enheter (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017). Mer specifikt för
sjuksköterska i ambulanssjukvård och sjuksköterska med specialistutbildning i
ambulanssjukvård är att hon ska kunna bedöma patienterna enligt ABCDE samt fatta beslut
om, utföra och utvärdera åtgärder och behandlingar. Hon ska även tolka värden och
2
vitalparametrar och väga in dessa i sina beslut om behandlingar samt administrera och
utvärdera de läkemedel som används i behandlingar. Hon ska även agera professionellt och
ta hänsyn till patientens hemmiljö, tillämpa ett etiskförhållningssätt såväl i hemmet som på
offentliga platser och på skadeplats, leda och planera arbetet på skade- och olycksplats,
identifiera risker (hot och våld, CBRNE). Ta hand om sjuka, skadade och kritiskt skadade
patienter, prioritera dessa och samt transportera dem på ett patient- och trafiksäkert sätt.
Samarbeta med andra blåljusorganisationer och sköta kommunikation. Hon ska även kunna
handleda studenter och hålla sig uppdaterad inom forskning, nya arbetssätt och metoder
(Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor och Svensk Sjuksköterskeförening, 2012). Det
övergripande omvårdnads ansvaret innefattar även patientsäkerhet och i det ingår att
förebygga vårdrelaterade infektioner.
Vårdrelaterande infektioner
Vårdrelaterade infektioner (VRI) är enligt Folkhälsomyndigheten (2016a) den vanligaste
vårdskadan i Sverige. Mätningar har visat att ca 9% av patienterna inom Svenskvård drabbas
av en VRI (SKL, 2016). Till VRI räknas bl.a. tromboflebiter och multiresistenta bakterier.
Studier gjorda i Danmark (Vikke & Giebner, 2016) visade att det förekommer bakterier på
ytor och på den patientnära utrustningen i ambulanser, både före och efter dessa ska vara
rengjorda av ambulanspersonalen efter att man har vårdat patienter i bilarna.
Tromboflebit
Tromboflebit (inflammation i kärlväggen) orsakas ofta av en skada i kärlväggen så som t.ex.
att en PVK har satts in. Symtomen på detta är lätt svullnad, ömhet, obehag och palpabel
hårdhet i området över venen, gradvis ökad temperatur och rodnad i området
(Vårdhandboken, 2017b). I en studie av Zarate, Mandleco, Wilshaw & Ravert (2008) ser man
att det är fler patienter som drabbas av tromboflebiter när en PVK är satt av
ambulanspersonal än av sjuksköterskor inne på akutmottagningar.
3
Multiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier (bakterier resistenta mot flertalet antibiotikasorter) har ökat inte
bara i Sverige utan i hela världen. Till multiresistenta bakterier räknas bl.a. MRSA och VRE
(Vårdhandboken, 2017d). 2016 sågs en ökning av MRSA gentemot 2015 med 13%. Trots
ökningen är detta en avstannande trend och av de som smittats med MRSA var 57%
smittade utanför Sverige. Av de som smittas i Sverige var endast 4,6% smittade av MRSA
inom vården och övriga smittade i samhället (Folkhälsomyndigheten, 2016d). En
screeningstudie av Roline, Crumpecker & Dunn, (2007) visade att det fanns MRSA på ytor i
ambulanser och att de troligtvis är en del i smittöverföringen till patienter.
Ett sätt att komma till rätta med VRI är att aktivt jobba med förbättringsarbete och god
följsamhet till vårdhygien och basala hygienrutiner (Folkhälsomyndigheten, 2016a).
Basala hygienrutiner
Enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2015:10 5§) och Folkhälsomyndigheten (2016a) ska de som
arbetar inom områden där man kommer i fysisk kontakt med patienter bära kortarmad
klädsel, arbetskläderna ska bytas dagligen och även under arbetspasset om behov finns av
det. Underarmar och händer skall hållas fria från smycken, klockor, förband och likande.
Naglar skall vara korta och fria från konstgjorda material. Enligt Region Gävleborgs Hygien-
och klädrutiner för personal (2017) så finns en punkt där man tillåter ambulanspersonal att
vid behov ha långärmade arbetskläder om dessa byts vid återkomst till station. Även god
handhygien finns beskrivet av Socialstyrelsen (SOSFS 2015:10 5§); händerna ska
desinfekteras före och efter ett vårdmoment. Vid handhygien så ska tvål och vatten enbart
användas vid synlig och/eller kännbar smuts, dock alltid vid vård av patient med magsjuka
(Folkhälsomyndigheten, 2016a). I övrigt skall handsprit användas.
Redan 1860 beskrev Florence Nightingale vikten av god handhygien och användandet av
sprit i samband med att sjuksköterskorna tvättar händerna för att få en ännu bättre renlighet
(Nightingale, 1989). Denna bok ligger till grund för Nightingales omvårdnadsteori som
kretsar kring det basala inom vården: det praktiska, jordnära, det basala för överlevnad samt
hygien och vårdmiljö (Strandmark Kölsrud, 1995). Det centrala i Nightingales
4
omvårdnadsteori är att de yttre faktorerna i omgivningen påverkar patienternas förmåga att
tillfriskna, sjuksköterskan ska ha och tillgodose en god omgivning och hennes främsta
uppgift är att inte skada patienten (Nightingale, 1989).
Att använda skyddskläder ingår även det i basala hygienrutiner. Skyddshandskar ska
användas av de som arbetar med patienter och riskerar komma i kontakt med
kroppsvätskor, vid risk för stickskador m.m. Skyddshandskarna ska vara avsedda för
sjukvård och bytas mellan varje omvårdnadsmoment (Vårdhandboken, 2017a,
Folkhälsomyndigheten, 2016a).
Rengöring av patientnära utrustning och utrymmen som patienter vårdats i skall göras när
patienter skrivs ut eller byter vårdplats. För ambulanssjukvården innebär det när en patient
överlämnas på mottagande enhet t.ex. akutmottagning, vårdavdelning, mottagning eller
hemmet (Vårdhandboken, 2017c).
Följsamhet
Följsamhet till syftar till personal och patienters efterlevnad (compliance och adherence) av
de regler och föreskrifter som finns inom hälso- och sjukvården (däribland basala
hygienrytiner) det vill säga hur väl personal och patienter följder de angivna föreskrifterna
och/eller behanlingar. När personal/patienter inte lever upp till följsamhet (non-adherence)
finns beskrivet som icke-följsamhet vilket kan leda till en negativ inverkan på livskvalitet och
ökad risk för sjukdom och ökad dödlighet (Bissonnette, 2008).
Följsamhet ses även inom medicin dvs hur här patienter ta sina mediciner och hur väl de
följer anvisningar över när, var och hur mediciner ska tas (Cramer et al., 2008).
Cramer et al. (2008) definierar adherence som: till viken utsträckning som
rekommendationer av dagliga behandlingar som vårdgivare angivit med respekt för tid, dos
och frekvens följs. Detta kan även appliceras på hygienrutiner.
Problemformulering
Vårdrelaterade infektioner/vårdskador drabbar ca 9% av patienterna i Svensksjukvård och
ökar enligt en journalgranskningsstudie utförd av SKL (2016). Ambulanssjukvården är
5
många gånger första länken i vårdkedjan och enligt Folkhälsomyndigheten (2016a) är
handhygien och basala hygienrutiner en viktig del i att minska VRI. I vilken utsträckning
utför ambulanspersonalen, där sjuksköterskan utgör högsta kompetens, handhygien och
basala hygienrutiner? Hur ser förståelsen och följsamheten ut kring detta?
Syfte
Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa ambulanspersonals följsamhet till basala
hygienrutiner inom ambulanssjukvården.
Metod
Design
Studien genomfördes som en litteraturöversikt enligt Friberg (2012), vilket beskrivs av Polit
och Beck (2012) som en kritiskt granskad sammanfattning av befintlig forskning av ett valt
ämne (s.732).
Inklusions- och exklusionskriterier
Artiklarna som inkluderades skulle svara mot syftet i studien och var originalartiklar från
vetenskapliga tidskrifter publicerade på engelska. Även ett konferensbidrag inkluderades då
det ansågs relevant för studien. Alla artiklarna var av kvantitativ design.
Exklusionskriterierna innebar artiklar som handlande om akutmottagningar och annan
sjukvård som inte härrörde till prehospital akutsjukvård och de som inte hade hygienarbete i
fokus.
Litteratursökning
Sökning efter material och vetenskapligt publicerade artiklar genomfördes i databaserna
Pubmed och Cinahl, sökord som användes var emergency medical services, ambulance,
ambulance personnel, paramedics, nurse, hygiene, hygiene routine, attitudes, infection
prevention, peripheral, phlebitis, equipment, clean, compliance och MRSA. Alla sökord
6
användes var för sig med AND och OR samt i Mesh-termer och i olika kombinationer.
Sökningarnas träffar analyserades i fyra steg, för att senare sammanställas enligt Polit och
Beck (2012). Se bilaga 1. Alla tidskrifter vetenskapskontrollerades via UlrichsWeb.com. Även
fri- och manuellsökning gjordes för att hitta lagar, föreskrifter och rutiner.
Urval, relevansbedömning och granskning
Först lästes titlarna i sökningen och de som tycktes stämma med studiens syfte plockades ut
för att därefter läsa abstrakten och från det valdes de artiklar som lästes i sin helhet. Samtliga
av dessa artiklar lästes igenom en gång till och en relevansbedömning gjordes utifrån hur väl
studiernas syften stämde överens med syftet i denna litteraturöversikt och en
kvalitetsbedömning gjordes, se bilaga 2. För att kvalitetsgranska artiklarna användes en
granskningsmall av Willman et al. (2011), se bilaga 3.
Analys
För att strukturera denna litteraturöversikt så har valda artiklar lästs flera gånger och
analyserats för att bilda en helhetsuppfattning av innehållet. I andra steget lästes artiklarna
igen för identifiering av huvudfynd som svarade på studiens syfte. I nästa steg lästes
artiklarna ytterligare en gång för att få insikt i likheter och skillnader mellan studierna i
artiklarna, därefter sorterades fynden in i två huvudkategorier och fyra subkategorier (tabell
1) enligt Friberg (2012).
Etiska överväganden
Artiklarna som ingår i resultatet har alla, utom en, ett godkännande av en etisk kommitté.
Den som inte har ett godkännande eller etiskt resonemang inkluderades ändå eftersom
författaren till litteraturöversikten bedömde att den visade på en hög kvalitet i övrigt och av
betydelse för denna litteraturöversikt och då den var gjord som studie av odlingar tagna på
olika ställen i ambulanserna ansågs den av denna författare godkänd ur ett etiskt
resonemang. Polit och Beck (2012) beskriver etik inom forskningen som ett system där
forsknings proceduren följer lagliga och sociala skyldigheter gentemot deltagarna i en studie
7
(s. 727). Artiklarnas resultat har redovisats oavsett om de skiljde sig från varandra eller inte,
egna värderingar undanhölls för att få objektivitet. Objektivitet är enligt Polit och Beck (2012)
när forskare kommer fram till samma slutsats oberoende av deras personliga värderingar (s.
736).
Resultat
10 stycken artiklar ingick i studien och av dessa var sex från USA, två från Sverige och en
vardera från Australien, Wales och Turkiet. Nio var kvantitativa artiklar och en var av mixad
design och ur analysen av dessa framkom två olika kategorier, vilka var; följsamhet av
hygienrutiner och hinder till följsamhet av hygienrutiner. Det gemensamma i alla studier var
bristande följsamhet till hygienrutiner.
Tabell 1
Kategori Subkategori
Följsamhet av hygienrutiner Handhygien
Användande av handskar
Rengöring av utrustning
Hinder till följsamhet av hygienrutiner Kunskap om riktlinjer
Arbetsmiljö och organisation
Följsamhet till hygienrutiner
Resultatet av denna litteraturstudie visade på att merparten av ambulanspersonalen
använder handskar och att det är färre som tvättar händerna än som använder handsprit.
Emanuelsson, Karlsson, Castrén och Lindström (2012) studerade hur väl
ambulanspersonalen följde riktlinjer gällande kläder och användande av klockor och
smycken, det visade sig att 28% av personalen bar kortarmad klädsel och att 74% följde
riktlinjerna att inte bära ringar, klockor och armband samt att 91% hade långt hår uppsatt.
Det visade sig även att 3% följde hela hygienrutinen.
8
Handhygien
I en studie redovisad 2014 gjordes analyser på 62 deltagares händer före och efter att de
tvättat händerna och dessa odlingar visade att det förekom bakterietillväxt hos 77% av
deltagarna innan de tvättat händerna och att 5% av dessa var utan bakterier före handtvätt.
Dessa siffor minskades efter att de tvättat händerna och då var 47% positiva för bakterier och
36% utan bakterier (Teter, Millin och Bissell, 2015).
Det visade sig i studier att en tredjedel till två tredjedelar av ambulanspersonalen tvättar sina
händer i anslutning till patientkontakt, endera före eller efter, (Barr et al., 2017; Bucher et al.,
2015; Bledsoe et al., 2014 och Ho et al., 2013). Sju av tio använder handsprit efter att de tagit
hand om patienten men att endast en tredjedel av ambulanspersonalen använder handsprit
innan de kommer i kontakt med patienten (Emanuelsson et al., 2012).
Hygienföljsamheten vid insättande av PVK inom den prehospitala vården studerades av
Göransson och Johansson (2011) den visade på att en femtedel av ambulanspersonalen
spritade sina händer innan insättande av PVK, att åtta av tio använder handskar vid dessa
tillfällen samt att 98% spritade patientens hud.
I en självskattningsstudie av Barr et al. (2017) såg man att det var tre av tio av
ambulanspersonalen som ansåg att man genomförde handhygien innan insättande av PVK,
men att när man observerade andra så såg man att det endast var 1,9% som nästan alltid
genomförde handhygien innan och 2,2% som ofta genomförde handhygien innan man satte
en PVK.
Användande av handskar
Studier av Akbiyik, Türeyen och Özinel (2017); Bucher, Donovan, Ohman-Strickland och
McCoy (2015); Barr, Holmes, Roiko, Dunn och Lord (2017); Bledsoe et al. (2014);
Emanuelsson et al. (2012) och Ho, Ansari och Page (2013) visar samtliga på att i genomsnitt
sju av tio inom ambulanssjukvården använder handskar vid patientkontakt. Men med en
variation från hälften till alltid, de som uppgav att de alltid använder handskar var i
självskattingsstudier (Barr et al., 2017 och Akbiyik et al., 2017).
9
Rengöring av utrustning
Det har i studier visat sig att det förekommer växt av bakterier i ca hälften av ambulanserna
bl.a. förekommer MRSA i det patientnära utrymmet men även i förarhytten förekommer det
växt av bakterier, även efter att utrymmet är rengjort och i vissa fall förekommer även växt
av nya bakteriesorter efter rengöring (Nigam och Cutter, 2002; och Brown et al., 2010).
Samtidigt har det visat sig i andra studier att det är två - fem av tio som rengör
ambulansbåren efter att de har vårdat patienter och att övrig utrustning rengjordes vid en
tredjedel av tillfällena (Bledsoe et al., 2014; och Akbiyik et al., 2017).
Hinder till följsamhet
Kunskap om riktlinjer
Cirka åtta av tio som arbetar inom ambulanssjukvården har kännedom om riktlinjer för
hygien och dokument för att förhindra smittspridning enligt studier av Goodman och Cone
(2001) och Barr et al. (2017). Andra studier visar på att hälften av ambulanspersonalen har
fått träning eller utbildning i att följa hygienrutiner och handhygien (Barr et al., 2017; och
Teter et al., 2015).
Enligt de svarande i Barr et al.´s (2017) studie tyckte man att det fanns ett glapp mellan
kunskapen om vikten av handhygien och att man faktiskt gör det.
Arbetsmiljö och Organisation
I studier av Barr et al. (2017) och Emanuelsson et al. (2012) framkom att ambulanspersonalen
upplevde svårigheter men att genomföra handhygien eftersom man ute i ambulanserna inte
har tillgång till tvål och vatten och då det finns begränsat med utrymme då man måste bära
allt med sig och det inte finns tillräckligt med utrymme i akutväskorna för den mängd t.ex.
handskar som kan behövas. Emanuelsson et al. (2012) fann dessutom att det endast fanns
handsprit i två av tio akutväskor, men att det fanns handsprit i alla ambulanser.
En annan anledning till bristande följsamhet till hygienrutiner som framkom var hög
arbetsbelastning och att det inte fanns anpassade utrymmen på mottagande enhet för att
rengöra bilen och utrustningen i den (Akbiyik et al., 2017).
10
Barr et al. (2017) fann bl.a. att ambulanspersonalen tog på sig handskarna när de kom fram
till patienten och att de behöll dessa på tills det att de var helt klar med det aktuella
uppdraget, men även medans de skrev sin journal. Barr et al. (2017) fann också att
handskarna användes till att skriva ner viktig information under uppdraget och uppgav
detta som en av anledningarna till att de inte bytte handskar under uppdraget. Det
uppfattades som att ambulanspersonalen vet att man ska sköta handhygien men i praktiken
så förbiser dem det.
Diskussion
Metoddiskussion
Artiklarna söktes i de två databaserna Cinahl och Pubmed med sökord som ansågs relevanta
för studiens syfte. Efter sökningarna så gjordes även en manuell sökning utifrån de
inkluderade artiklarnas sökord och referenser, där det visade sig att det inte framkom några
ytterligare träffar och slutsatsen drogs att detta är ett område inom omvårdnaden som det är
lite forskat runt, vilket gav ett litet material att arbeta utifrån.
De funna artiklarna var skrivna på engelska och har översatts av författaren efter dennes
bästa förmåga och eftersom engelska är dennes andra språk kan det ses som en svaghet och
finnas risk för feltolkningar och att översättningar kan vara missvisade t.ex. handhygien, kan
ses i artiklarna som att tvätta händerna med tvål och vatten eller användande av handsprit.
Definitionerna av de olika delarna av begreppet handhygien presenteras i bakgrunderna i
artiklarna även om det inte alltid framkommer vilken del som redovisas i resultaten av dem,
ofta användes bara handhygien i resultaten.
Alla artiklarna i resultatet av denna studie var kvantitativa med inslag av kvalitativa
resonemang, vilket gjorde det svårt att förmedla varför, bara hur det var.
Analysen genomfördes av författaren själv vilket kan ses som en svaghet då det endast är en
författare som läst, tolkat, sammanfattat och granskat artiklarna.
11
Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa ambulanspersonalens följsamhet till basala
hygienrutiner. Resultatet visade att betydligt fler av ambulanspersonalen använder handskar
än antalet som genomför handhygien dvs tvättade eller spritade sina händer innan de kom
fram till patienten eller efter att de var färdiga med uppdraget. Resultatet visade även att
majoriteten av ambulanspersonalen använder handskar vid nästan all patientkontakt, och att
de många gånger har handskarna på genom hela uppdraget, samt att de oftast inte spritar
sina händer innan handskarna tas på vilket basala hygienrutiner gör gällande ska ske.
I resultatet framkom att följsamheten till klädrutiner var bristfälliga i förhållande till att bära
kortärmad klädsel, men detta förklarade Emanuelsson et al. (2013) av att deras studie var
gjord i november. Om man ser till Region Gävleborgs hygien- och klädrutiner (2017) så får
ambulanspersonal bära långärmad klädsel vid behov, vinterväder kanske får ses som ett
sådant tillfälle, men att ambulanspersonalen då ska vara noga med att byta arbetskläder
snarast möjligt. I en studie av Vikke och Giebner (2015) fann man så väl S. aureus,
clostridium som E-coli på ambulanspersonalens arbetskläder efter att det använts i minst åtta
timmar och de visade på att andelen bakterier minskade med cirka 97% efter att de tvättats,
detta kan ses som ytterligare ett stöd till vikten av att byta arbetskläder minst efter varje
arbetspass, om man inte kan skydda dessa under pågående arbetspass. Hur skulle det vara
praktiskt genomförbart att byta arbetskläder flera gånger under ett arbetspass?
Ambulanspersonalens kläder är personliga och märkta med namn, titel och
identifieringsnummer inom organisationen. Hur många par ombyten av arbetskläder skulle
varje medarbetare behöva? Även att snarast byta kläder efter avslutat uppdrag kan för
ambulanspersonalen vara svårt, då de relativt ofta får nya uppdrag innan de hinner komma
tillbaka till sin hemstation och utrymmet i bilarna inte räcker för att förvara flera
uppsättningar arbetskläder.
Det framkom i flertalet studier som ingår i resultatet att man anser att den bristande
handhygienen inom ambulanssjukvården delvis kan bero på svårigheter att medföra
handsprit ute på fält och att ambulanspersonalen inte har tillgång till tvål och vatten från det
12
att de har satt sig i ambulansen till dess att de kommer i kontakt med patienten. Det finns
studier som visar på att om man har kontinuerliga utbildningstillfällen så får man en bättre
följsamhet till att sköta handhygien bland sjuksköterskor (Harne-Britner, S., Allen, M., &
Fowler, K. A., 2011; och Huis, A., Schoonhoven, L., Grol, R., Donders, R., Hulscher, M., &
Achterberg, T. v., 2013). Bristen på genomförande av handhygien efter avslutat uppdrag
förklarades även den delvis på tidsbrist mellan uppdragen. Finns det sätt att underlätta för
personal inom ambulansen till att sköta handhygienen lättare ute i fält? Finns det ett behov
att se över de befintliga riktlinjerna? Ett alternativ vore att man skulle kunna använda sig av
WHO´s (2009) folder om handhygien på arbetsplatsträffar för vidareutbildning. För att
återknyta till den basala hygienen så finns det dokumenterat av Florence Nightingale (1989)
att renligheten ökade om man tillsatte lite sprit i vattnet när man tvättade händerna och att
man skulle gnugga händerna, detta påminner om hur WHO anser att man ska sköta
handhygienen. Nightingale reflekterar även över att man på detta sätt kan sköta
handhygienen när man inte är inom sjukhusen trots att man inte har tillgång till rinnande
vatten. Det känns som att en del av ambulanspersonalens resonemang om att man inte kan
eller att det är svårt att genomföra handhygien ute i fält inte håller, även om det förekommer
svårigheter.
Tar ambulanspersonal rutinmässigt på sig handskar när de kommer fram till patienterna? I
studien av Barr et al. (2017) så visade det sig att ambulanspersonalen har handskar på genom
hela uppdraget. Detta medför att ambulanspersonalen även kontaminerar annan utrustning i
ambulanserna t.ex. tangentbord och kommunikationsradio. Dessa ställen vidrörs sedan av
ambulanspersonalen vid nästa uppdrag, vilket då medför att dessa bakterier kan överföras
till nästa patient. Trampuz och Widmer (2004) belyser vikten av god handhygien i deras
artikel och visar att eftersom undersökningshandskar inte innebär ett fullt skydd mot
smittöverföring så är det av vikt att personal byter handskar efter kontakt med patienten och
att de inte tar i ytor med de använda handskarna då detta bidrar till att föra bakterier vidare,
samt vikten av att sprita händerna före och efter att de använder undersökningshandskar.
Resultatet visade även att ambulanspersonalen anser att byta handskar och sprita händer tar
tid från patienten. Finns det tillfällen då man inom en verksamhet tycker att det är okej att
13
göra avsteg från hygienrutiner eller är det ett fenomen som blivit till en kultur? I en
intervjustudie av Nelhagen och Widén (2014) framkom det att om en person i en
ambulansbesättning är villig till att följa hygienrutiner så är det lättare att få den andre att
följa med, likaså om den ene inte gör sin del av hygienarbetet så minskar motivationen för
den andre att göra sin del av hygienarbetet också. Studien av Akbiyik et al. (2017) visade på
att över 99% av ambulanspersonalen använde handskar när det behöves, är detta ett resultat
av att det var en enkätstudie eller var verkligheten sådan?? Det framkommer inte vilka
kriterier som den turkiska ambulanspersonalen hade för att anse att de var i behov av att
använda handskar.
Resultatet visade på att det förekommer kultur och rotade arbetssätt inom verksamheten för
ambulanssjukvård och att dessa kanske ”ärvs” under introduktion av nya medarbetare och
att attityder som ”man vet att man ska, men man gör inte det i alla fall” finns. I en studie
gjord av Regan et al. (2017) framkom det att som ny medarbetare är det viktigt med
mentorskap och vikten av att ha någon att gå till med funderingar, de belyste också vikten av
att känna stöd, samt att nya medarbetare upplevde attityder som ”min väg eller ingen väg”
och att de blev ifrågasatta om de gjorde saker på ett annat sätt än vad som var normen. Detta
skulle kunna appliceras inom ambulanssjukvården i författarens fundering om att
attityder ”ärvs” och ”så här har vi alltid gjort”. Det kan vara svårt att komma som
sjuksköterska till en ny organisation och jobba med ett nytt arbetssätt, enligt ny forskning
och nya rön. Om sjuksköterskan blir ifrågasatt och känner att hon måste jobba i motvind
kanske det är lättare för den nya sjuksköterskan att anpassa sig till arbetsplatsens kulturer
och attityder. En studie av Hörberg, Lindström, Kalén, Scheja &Vicente (2017) visade på att
sjuksköterskor nya inom ambulanssjukvården beskrev deras strävan efter att bli accepterade
i och tillhöra ambulanssjukvården, både på ambulansstationen och i teamet som de skulle
arbeta i. De upplevde att det var en stor omställning att komma till ambulanssjukvården
eftersom de kände som att de gått från experter till noviser igen (Benner, 2001).
Florence Nightingale (1986) uttryckte vikten av en ren miljö runt patienterna och ren luft för
tillfrisknande hos patienterna redan när hon skrev sin bok på 1890-talet, i resultatet av denna
14
litteraturöversikt framkom att ambulanspersonal överlag hade dålig följsamhet till att
rengöra utrustningen i bilarna efter avslutat uppdrag och att ambulanspersonalen många
gånger inte viste vilket rengöringsmedel som lämpar sig bäst att använda vid olika
kontamineringar. Vet ambulanspersonalen att man inte bör använda samma trasa i alla
utrymmen när rengöring sker? Hur ser utbildningen av hygienrutiner ut inom de olika
organisationerna, detta eftersom man i studien av Nigam och Cutter (2002) fann att
ambulanspersonalen hade flyttat runt bakterierna i bilen under städning. I en intervjustudie
av Nelhagen och Widén (2014) framkom att följsamheten är bättre om det är ”synlig” smuts i
bilarna och på utrustning, syns det inte så finns det inte. De kom även fram till att
ambulanspersonalen önskar tydligare riktlinjer för hur rengöringen ska utföras. Det
framkom också att ambulanspersonal upplevde svårigheter att genomföra städning av
ambulanser på avlämnande enhet eftersom de inte är anpassade för det ändamålet. Det
borde vara en del av dessa organisationers ledningars uppgift att se till att detta förbättras,
för att underlätta det infektionsförebyggande arbetet inom ambulanssjukvården.
Det visade sig att ca 20% av ambulanspersonalen inte har kännedom om de basala
hygienrutinerna inom sina organisationer (Goodman och Cone, 2001; Barr et al., 2017; och
Liang et al., 2014). Detta kan anses som att misslyckande inom organisationerna. Är det
bristande utbildning som leder till okunskap, ointresse eller kan det vara ett kultur-
/attitydproblem? Hur som så borde det vara i varje medarbetares intresse att inte föra smitta
vidare till sina patienter och till sig själv. Genom ett aktivt förbättringsarbete med basala
hygienrutiner på ett sjukhus i norra Sverige såg de att antalet patienter med VRI minskade
med 40% och personalens följsamhet till de basala hygienrutinerna ökade från 26% till 98%
(Yngström et al, 2008). Detta visar på att förbättringsarbeten kan leda till att följsamheten går
att förändra med kunskap och medvetenenhet.
Slutsats
De vårdrelaterade infektionerna och multiresistenta bakterier ökar i Sverige,
ambulanssjukvården som första länk i vårdkedjan borde öka medvetenheten om vikten av
15
de basala hygienrutinerna, detta då resultatet av denna litteraturöversikt visade att
ambulanspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner var mycket bristfälliga. Således
finns det utrymme för förbättringar inom detta område.
I studierna som ingick i denna litteraturöversikt diskuterades bakomliggande orsaker till
bristerna i följsamheten till hygienrutinerna, bristande kunskap och arbetskultur var några
av orsakerna samt att tiden inte fanns till rengöring av händer och utrustning. Eftersom det
är två personer i en besättning på varje ambulans så borde det finnas tid vid avlämning att
rengöra ytor och utrustning efter varje patient. Är det alltid så akut inom
ambulansverksamheten att det inte finns tid till att följa de basala hygienrutinerna, utan att
det bara finns tid till att göra det akuta som arbetet medför?
Denna fråga väckte författarens intresse för vidare forskning kring att belysa
ambulanspersonalens inställning till hygienrutiner och om man kan öka följsamheten genom
mer utbildning och genom belysa vikten av att följa hygienrutiner. Ambulanspersonalens
följsamhet till hygienrutiner är ett område inom omvårdnaden som det inte finns så mycket
forskning inom, ännu.
16
Referenslista
Artiklar med * ingår i resultatet
*Akbiyik, A., Esen Türeyen, A., & Özinel, M. A. (2017). The infection prevention and control
of the ambulance service. Journal of Human Sciences,
14(2), 1225-1241. doi:10.14687/jhs.v14i2.3943
*Barr, N., Holmes, M., Roiko, A., Dunn, P., & Lord, B. (2017). Self-reported behaviors and
perceptions of Australian paramedics in relation to hand hygiene and gloving practices in
paramedic-led health care. American Journal Of Infection Control, 45(7), 771-778.
doi:10.1016/j.ajic.2017.02.020
Benner, P. (2001). Från novis till expert – mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Lund:
Studentlitteratur AB
Bissonnette, M. J. (2008) Adherence: a concept analysis. Journal of Advanced Nursing, 63(6),
634-643. doi:10.1111/j.1365-2008.04745.x
*Bledsoe, B. E., Sweeney, R. J., Berkeley, R. P., Cole, K. T., Forred, W. J., & Johnson, L. D.
(2014). EMS Provider Compliance with Infection Control Recommendations Is Suboptimal.
Prehospital Emergency Care, 18(2), 290-294. doi:10.3109/10903127.2013.851311
*Brown, R., Minnon, J., Schneider, S., & Vaughn, J. (2010). Prevalence of methicillin-resistant
Staphylococcus aureus in ambulances in southern Maine. Prehospital Emergency Care, 14(2),
176-181. doi:10.3109/10903120903564480
*Bucher, J., Donovan, C., Ohman-Strickland, P., & McCoy, J. (2015). Han washing practices
among emergency medical services providers. Western journal of emergency medicine. Vol XVI,
no 5: September 2015 s. 727-735. doi:10.5811/westjem.2015.7.25917
Cramer, J., Roy, A., Burrell, A., Fairchild, C., Fuldeore, M., Ollendorf, D., & Wong, P. (2008).
Medication compliance and persistence: terminology and definitions. Value In Health, 11(1),
44-47.
*Emanuelsson, E., Karlsson, L., Castrén, M., & Lindström, V. (2012). Ambulance personnel
adherence to hygiene routines: still protecting ourselves but not the patient. European journal
of emergency medicine. 2013 Aug; 20(4):281-5. doi:10.1097/MEJ.0b013e328357938e
Firberg, F. (2012.) Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur AB.
17
Folkhälsomyndigheten (2016a). Patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner. Hämtad 5
oktober, 2017, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vardhygien-och-
vardrelaterade-infektioner/patientsakerhet-och-vardrelaterade-infektioner/
Folkhälsomyndigheten (2016b). Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA). Hämtad 5
oktober, 2017, från Folkhäsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-
visualisering/sjukdomsstatistik/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/
*Goodman, C., & Cone, D. (2001). Emergency medical services equipment hygiene practices.
Prehospital emergency care. 5:2, 169-173. doi:10.1080/10903120190940074
*Göransson, K., & Johansson, E. (2011). Prehospital peripheral venous catheters: a
prospective study of patient complications. Journal of vascular access 2012; 13(1):16-21.
doi:10.5301/JVA.2011.8418
Harne-Britner, S., Allen, M., & Fowler, K. A. (2011). Improving hand hygiene adherence
among nursing staff. Journal Of Nursing Care Quality, 26(1), 39-48.
doi:10.1097/NCQ.0b013e3181e0575f
*Ho, J., Ansari, R., & Page, D. (2013). Hand sanitization rates in an urban emergency medical
services system. The jourmal of emergency medicine, vol 47, no 2, pp 163-168, 2014.
doi:10.1016/j.jemermed.2013.08.070
Huis, A., Schoonhoven, L., Grol, R., Donders, R., Hulscher, M., & Achterberg, T. v. (2013).
Impact of a team and leaders-directed strategy to improve nurses' adherence to hand
hygiene guidelines: A cluster randomised trial. International Journal Of Nursing Studies, 50(4),
464-474. doi:10.1016/j.ijnurstu.2012.08.004
Hörberg, A., Lindström, V., Kalén, S., Scheja, M., & Vicente, V. (2017). Striving for balance -
A qualitative study to explore the experiences of nurses new to the ambulance service in
Sweden. Nurse Education In Practice, 2763-70. doi:10.1016/j.nepr.2017.08.015
Liang, S. Y., Vantassell, P., Crowe, R. P., Froelke, B. R., Marschall, J., & Bentley, M. A. (2015).
Knowledge, attitudes, and practices regarding infection prevention among emergency
medical services providers. American Journal Of Emergency Medicine, 33(5), 725-727.
doi:10.1016/j.ajem.2015.02.026
18
Merlin, M., Wong, M., Pryor, P., Rynn, K., Marques-Baptista, A., Perritt, R., Stanescu, C., &
Fallon, T. (2008). Prevalence of methicillin-resistant staphylococcus aureus on the stetoscopes
of emergency medical services providers. Prehosptial emergency care, 13:1, 71-74.
doi:10.1080/10903120802471972
Nelhagen, P., & Widén, A-K. (2014). If others cheat I will cheat – an interview about Ambulance
personnel and its experiences of adherence to basic hygiene and cleaning procedures. Examensarbete,
Mitt universitetet.
*Nigam, Y., & Cutter, J. (2002). A preliminary investigation into bacterial contamination of
Welsh emergency ambulances. Emergency medical Journal, 2003 20: 479-482.
doi:10.1136/emj.20.5.479
Nightingale, F. (1989). Anteckningar om sjukvård: -ur vårt tidsperspektiv. (Ny uppl., med
tillägg). Skellefteå: Artemis.
Polit, D., & Beck, T. (2012). Nursing research Generating and assessing evidence for nursing
practice. Philadelfia; Lippincott Williams & Wilkins.
Regan, S., Wong, C., Laschinger, H. K., Cummings, G., Leiter, M., MacPhee, M., & ... Read, E.
(2017). Starting Out: qualitative perspectives of new graduate nurses and nurse leaders on
transition to practice. Journal Of Nursing Management, 25(4), 246-255. doi:10.1111/jonm.12456
Region Gävleborg (2017). Hygien- och klädregler för personal – Häslo- och sjukvård Region
Gävleborg. dokument id: 09-85962
Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor och Svensk Sjuksköterskeförening (2012).
Kompetensbeskrivning. Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning
mot ambulanssjukvård. Hämtad 16 november, 2017, från Svensksjuksköterskeförening,
https://www.swenurse.se/globalassets/aktuellt-och-press-svensk-
sjukskoterskeforening/ambulans.kompbeskr.webb.pdf
Roline, C., Crumpecker, C., & Dunn, T. (2007). Can methicillin-resistant Staphylococcus
aureus be found in an ambulance fleet?. Prehospital Emergency Care, 11(2), 241-244.
Socialstyrelsens författningssamling (2009), SOSFS 2009:10. Ambulanssjukvård m.m. Hämtad
23 september, 2017, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8294/2009-10-10.pdf
Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2015:10 (M och S) (2015). Basal hygien i vård och
omsorg. Hämtad 20 september, 2017, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19819/2015-5-10.pdf
19
Strandmark Kölsrud, M. (1995). Vård i verkligheten. Stockholm: Tiger Förlag AB.
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Hämtad 20 september 2017, från Svensksjuksköterskeförening,
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Sveriges Kommuner och Landsting (2016). Vårdskador vad vi trodde då – vad vet vi nu? Hämtad
20 september 2017, från Sveiges Kommuner och Landsting,
http://skl.se/download/18.6ee610e515505b6272d35cbd/1465398354772/Vad+trodde+vi+d%C3
%A5+-+vad+vet+vi+nu_+SKL.pdf
*Teter, J., Millin, M. G., & Bissell, R. (2015). Hand Hygiene in Emergency Medical Services.
Prehospital Emergency Care, 19(2), 313-319. doi:10.3109/10903127.2014.967427
Trampuz, A., & Widmer, A. (2004). Hand hygiene: a frequently missed lifesaving
opportunity during patient care. Mayo Clinic Proceedings, 79(1), 109-116.
Vikke, H., & Giebner, M. (2015) UniStatus – a cross-sectional study on the contamination of
uniforms in the Danish ambulance service. BMC Res Notes (2015) 8:95. doi:10.1186/s13104-
015-1057-4
Vikke, H., & Giebner, M. (2016). POSAiDA: presence of Sthaphylococcus aureus/MRSA and
Enterococcus/VRE in Danish ambulances. A corss-sectional study. BMC Res Notes (2016)
9:194. doi:10.1186/s13104-016-1982-x
Vårfhandboken (2017a). Basala hygienrutiner (Basala hygienrutiner och klädregler). Hämtad 6
september, 2017, från Vårdhanboken, http://www.vardhandboken.se/Texter/Basala-
hygienrutiner-och-kladregler/Basala-hygienrutiner/
Vårdhandboken (2017b). Komplikationer och bedömning (Perifier venkateter). Hämtad 6
september, 2017, från Vårdhandboken, http://www.vardhandboken.se/Texter/Perifer-
venkateter/Indikationer-material-och-patientinformation/
Vårdnadboken (2017c). Regelbunden städning (Städning, rengöring). Hämtad 6 september,
2017, från Vårdhandboken, http://www.vardhandboken.se/Texter/Stadning/Regelbunden-
stadning/
Vårdhandboken (2017d). Översikt (multiresistenta bakterier). Hämtad 30 september, 2017, från
Värdhandboken,
http://www.vardhandboken.se/Texter/Multiresistenta-bakterier/Oversikt/
20
World Health Organization, (2009). Hand Hygiene: Why, How & When?. Hämtad 16 november,
2017, från WHO,
http://www.who.int/gpsc/5may/Hand_Hygiene_Why_How_and_When_Brochure.pdf
Yngström, C., Lindström, K., Nyström, K., Nilsson-Marttala, K., Hillbom, L., Hansson,
Klarin, M., & Larsson, J. (2008). Healthcare-associated infections must stop: a breakthrough
project aimed at reducing healthcare-associated infections in an intensive-care unit. BMJ
Journal. 2011 20:631-636. doi:10.1136/bmjqs.2007.023846
Zarate, L., Mandleco, B., Wilshaw, R., & Ravert, P. (2008). Peripheral intravenous catheters
started in prehospital and emergency department settings. Journal Of Trauma Nursing, 15(2),
47-52.
Bilaga 1. Översikt av artikelsökningar (resultat)
Databas
Datum
Sökord Avgränsningar Antal
träffar
Urval
1
Urval
2
Urval
3
Urval
4
Cinahl
170920
ambulance
OR
prehospital
care AND
compliance
AND
hygiene
inga 5 5 3 3 3
Cinal
171012
ambulance
personnel
AND
MRSA
inga 1 1 1 1 1
Cinahl
171108
ambulance
OR
emergency
medical
services
AND
attitudes
AND
infection
pervention
inga 28 28 2 1 1
Pubmed
170905
emergency
medical
services
AND
peripheral
AND
phlebitis
inga 7 7 2 1 1
Pubmed
170920
ambulance
OR
emergency
medical
services
AND
hygiene
routines
inga 2 2 2 2 1
Pubmed
171014
Ambulance*
AND
equipment
AND clean*
inga 23 23 3 3 2
Pubmed
171014
emergency
medical
services OR
ambulances
AND
equipment
AND
hygiene
inga 85 85 4 4 2
Manuellsökning
171019
Hygiene
AND
ambulances
AND
paramedics
AND
compliance
inga 156 20 1 1 1
I Urval 1 lästes artiklarnas titel, i Urval 2 lästes artiklarnas abstract, I Urval 3 lästes hela
artikeln och i Ur val 4 lästes artiklar för relevansbedömning och granskning av vetenskaplig
kvalitet.
Bilaga 2
Författare
Årtal
Land
Studiens syfte Typ av studie Deltagare
(/bortfall)
Metod
Datainsamling
Analys
Huvudresultat Kommentarer
gällande
kvalitet
Akbiyik, A.,
Tureyen, A., &
Özinel, M. (2017)
Turkiet
Undersöka
ambulanssjukvårdens
infektions
förebyggande arbete.
Beskrivande
tvärsnittsstudie
234 Enkäter.
Sammanställning i
dataprogram.
Beskrivande statistik och
tabeller.
Dålig vetskap om
hygienrutiner och
bristande rengöring av
utrustning.
Hög
Barr, N., Holmes,
M., Roiko, A.,
Dunn, P. & Lord,
B. (2017)
Australien
Undersöka
Australienska
ambulanspersonalens
själv-skattning i
förhållande till
handhygien och
användning av
handskar inom den
prehospitala vården.
Mixad sektions studie 802(385) Enkät och fokusgrupper.
Sammanställning i
dataprogram.
Beskrivande statistik och
tabeller.
Alltid handskar på och
endast byte av dessa
vid synbar smuts.
Handskarna används
även till att
dokumentera
vitalparametrar.
Hög
Bledose, B.,
Sweenwy, R.,
Berkeley, R.,
Cole. K., Forred,
W., & Johnson, L.
(2014)
USA
Undersöka
följsamheten hos
ambulanspersonal för
användning av
handskar,
handhygien och
rengöring av
utrustning.
Kvantitativ
observationsstudie
899 Observationsstudie.
Sammanställning i
dataprogram.
Beskrivande statistik och
tabeller.
Bristande följsamhet att
rengöra utrustning,
bristande följsamhet till
handhygien efter
patientkontakt.
Hög
Brown, R.,
Minnon, J.,
Schneider, S., &
Vaughn, J. (2010)
USA
Undersöka om det
fanns MRSA i
ambulanser.
Kvantitativ tvärsnitt-
studie
51 Observation av prover
tagna i ambulanser.
Beskrivande statistik och
tabeller.
Förekomst av MRSA i
hälften av
ambulanserna.
Medel
Bucher, J.,
Donovan, C.,
Ohman-
Strickland, P., &
McCoy, J. (2015)
USA
Studien har två
delmål 1. andelen
ambulanspersonal
som genomför
handhygien i olika
situationer, 2. andelen
som rengör stetoskop.
Kvantitativ
enkätstudie.
1494 Enkätstudie.
Beskrivande statistik och
tabeller.
Dålig följsamhet till
handhygien och
rengöring av stetoskop.
Kvinnor var mer troligt
att tvätta händerna än
män.
Medel
Emanuelsson, L.,
Karlsson, L.,
Castrèn, M., &
Lindström, V.
(2013)
Sverige
Att undersöka
personalens
följsamhet till
hygienrutiner inom
ambulanssjukvården.
Kvantitativ
deltagande
observationsstudie.
68 Observationsstudie.
Beskrivande statistik och
tabell.
Låg följsamhet till
hygienrutiner,
endast 3% följde alla
delar av rutinen.
Hög
Goodman, C., &
Cone, D. (2001)
USA
Hur vida god
desinfektion av
utrustning genomförs
och om riktlinjer följs
inom
ambulanssjukvården.
Kvantitativ
enkätstudie
125/85
(40 ej
svarande)
Enkätstudie.
Beskrivande statistik.
De flesta vet inte att
man ska använda tvål
och vatten för att få
bort vissa
bakterier/virus.
Medel
Göransson, K., &
Johansson, E.
(2011)
Sverige
Undersöka
prehosptiala PVK i
relation mot
tromboflebiter.
Kvantitativ
observationsstudie
104/83
(21 ej kvar
på sjukhus
dagen
efter)
Undersökande
observationsstudie.
Beskrivande statistik och
tabeller.
54% drabbas av
tromboflebit, bristande
aseptik.
Hög
Ho, J., Ansari, R.,
& Page, D. (2013)
USA
Ambulanspersonalens
följsamhet till
handhygien under
arbete.
Kvantitativ
observationsstudie
258 Observation av 53 st.
ambulanspersonal
studerades under 258 st.
patientkontakter.
Beskrivande statistik.
Fler sköter handhygien
efter patientkontakt än
före.
Det finns utrymme till
ordentlig förbättring
inom hygienrutinerna.
Medel
Nigam, Y., &
Cutter, J. (2002)
Wales
Undersöka bakterie
förekomst I
ambulanser.
Observationsstudie 82x2 (1x1) Observation av prover
tagna i ambulanser.
Beskrivande statistik och
tabeller.
Många ställen i
ambulanserna som är
kontaminerade,
bakterier flyttas runt i
och med städning.
Medel
Teter, J., Millin,
M., & Bissell, R.
(2014) USA
Beskriva
handhygienen bland
ambulanspersonal
och förse den med
rekommendationer
för att bli bättre.
Observationsstudie 62x2 Observation av hand-
prover.
Beskrivande statistik och
tabeller.
Många har bakterier på
sina händer och
riskerar att föra dessa
vidare till patienter.
Det behövs en kulturell
förändring inom
ambulamssjukvården
inom detta.
Medel
Bilaga 3. Granskningsmall för kvantitativa studier.
Versionen är en modifierad granskningsmall av Willman et al. (2011) och Forsberg, C. & Wengström,
Y. (2013) för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier.
Fråga Ja Nej
1. Motsvarar titeln studiens innehåll?
2. Återger abstraktet en samlad bild av studiens innehåll?
3. Ger introduktionen en tydlig och relevant beskrivning av det valda problemet?
4. Leder introduktionen fram till studiens syfte?
5. Finns en tydlig formulering av studiens syfte?
6. Finns tydliga frågeställningar formulerat?
7. Är studiens design relevant för att svara på frågeställningen?
8. Är inklusionskriterier tydligt beskrivna?
9. Är inklusionskriterier relevanta för studien?
10. Är exklusionskriterier tydligt beskrivna?
11. Är exklusionskriterier relevanta för studien?
12. Är urvalsmetoden tydligt beskriven?
13. Är urvalsmetoden lämplig för studien?
14. Finns en tydlig beskrivning av undersökningsgruppens bakgrund? ( Ålder, kön,
social status?)
15. Finns bortfallets storlek beskriven?
16. Finns bortfallsanalys?
17. Redovisas var studien genomfördes?
18. Redovisas när studien genomfördes?
19. Anges mätmetoder som användes?
20. Anges datainsamlingsmetoden?
21. Finns godkännande från etisk kommitté?
22. Är studiens huvudresultat tydligt beskrivna?
23. Beskrivs hur resultatet analyserats?
24. Är resultaten trovärdiga?
26. Finns slutsatser beskrivna av författarna?
27. Diskuteras studiens interna validitet?
28. Diskuteras studiens externa validitet?
29. Diskuteras studiens kliniska värde?
Maxpoäng: 29
Kvalitet Låg= <20 Medel= 20-23 Hög= 24-29