Hot och våld inom akutsjukvården

Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, Grundnivå (G2E)

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Godkänt och examinerat: 2020-06-16

Författare: Claudia Karat

Handledare: Göran Holst, Docent.

Mia Kraft, Fil.mag.

Stephanie Paillard-Borg, Docent, Ph.D.

Examinator: Gunilla Björling, Docent, Professor

Hot och våld inom akutsjukvården

En litteraturstudie ur ett omvårdnadsperspektiv

Threat and violence in emergency care

A review from a nursing perspective

Hot och våld inom akutsjukvården

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Hot och våld från patienter är ett återkommande fenomen på akutmottagningar

världen över som sjuksköterskor blir utsatta för. Det tar sig uttryck i både verbala och fysiska

angrepp i form av hot, trakasserier eller aggressivt beteende. Dessa angrepp kan medföra

konsekvenser för omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mötet mellan

patient och sjuksköterska i hotfulla och våldsamma omvårdnadssituationer inom

akutsjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar med

kvalitativ ansats. Resultat: Tre teman genererades ”hot och våld som vårdutmaning”,

”barriärer för mötet” och ”betydelse för omvårdnadsarbete”. Slutsats: Studien kan bidra med

ökad förståelse och kunskap hos både sjuksköterskor, ledning och allmänheten gällande

utsattheten av hot och våldsincidenter på akutmottagningar. Med denna kunskap kan vården

utvecklas och främja både sjuksköterskors välbefinnande och patientmötet.

Nyckelord: akutsjukvård, hot, omvårdnad, sjuksköterska, våld, välbefinnande

ABSTRACT

Background: Threat and violence from patients are a recurring phenomenon at emergency

departments worldwide that nurses are exposed to. It manifests itself in both verbal and

physical attacks in the form of threats, harassment or aggressive behavior. These attacks can

cause consequences for the practice of nursing. Aim: The aim of this study was to describe

the encounter between patient and nurse in threatening and violent nursing situations in

emergency care. Method: A general literature study based on eleven articles with qualitative

approach. Result: Three themes were generated “threats and violence as a care challenge”,

“barriers to patient encounter” and “importance for nursing work”. Conclusion: The study

can contribute to increased understanding and knowledge to both nurses, managements and

the public regarding the exposure of threat- and violence incidents in emergency departments.

This knowledge can develop health care and promote both the nurses’ well-being and the

patient encounter.

Keywords: emergency care, nurse, nursing care, threat, violence, wellbeing

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING .............................................................................................................. ii

ABSTRACT .............................................................................................................................. iii

INTRODUKTION ..................................................................................................................... 1

BAKGRUND ............................................................................................................................. 2

Sjuksköterskans omvårdnadsansvar ....................................................................................... 2

Hot och våld ........................................................................................................................... 3

Akutsjukvård .......................................................................................................................... 3

Förekomst av hot och våld inom akutsjukvård .................................................................. 4

Konsekvenser för omvårdnadsarbete ................................................................................. 4

BÄRANDE BEGREPP .............................................................................................................. 6

Vårdmötet ............................................................................................................................... 6

PROBLEMFORMULERING .................................................................................................... 7

SYFTE ........................................................................................................................................ 7

METOD ...................................................................................................................................... 8

Design ..................................................................................................................................... 8

Urval ....................................................................................................................................... 8

Inklusionskriterier .............................................................................................................. 8

Exklusionskriterier ............................................................................................................. 9

Datainsamling ......................................................................................................................... 9

Dataanalys ............................................................................................................................ 11

Etiska aspekter ...................................................................................................................... 12

RESULTATREDOVISNING .................................................................................................. 12

Hot och våld som vårdutmaning .......................................................................................... 14

Kommunikationens betydelse .......................................................................................... 14

Empati och bemötande ..................................................................................................... 15

Barriärer för mötet ................................................................................................................ 16

En känsla av rädsla ........................................................................................................... 16

Brist på stöd ...................................................................................................................... 17

Betydelse för omvårdnadsarbete .......................................................................................... 18

En känsla av otrygghet ..................................................................................................... 18

Förhållningssätt till hot och våld ...................................................................................... 19

DISKUSSION .......................................................................................................................... 19

Metoddiskussion ................................................................................................................... 19

Resultatdiskussion ................................................................................................................ 21

Kommunikationens betydelse .......................................................................................... 21

Empati och bemötande ..................................................................................................... 22

Brist på stöd ...................................................................................................................... 23

Mötet med hotfulla patienten ........................................................................................... 24

SLUTSATSER ......................................................................................................................... 24

REFERENSER ......................................................................................................................... 26

BILAGOR ................................................................................................................................... i

Bilaga 1. Artikelmatris ............................................................................................................ i

Bilaga 2. Kvalitetsgranskningsmall ......................................................................................... i

1

INTRODUKTION

Hot och våld riktat mot vårdpersonal är ett omtalat fenomen inom sjukvården, framförallt

inom akutsjukvården. Det blir särskilt komplicerat när hotfulla patienter befinner sig i behov

av omedelbar vård. Sjuksköterskans kompetenser sätts på spel då hen måste kunna hantera

sådana situationer och samtidigt bedriva patientsäker omvårdnad. En utav de sex

kärnkompetenser som har framställts inom sjuksköterskeprofessionen är just att bidra med en

trygg och säker vård samt minska risken för att fel och skador uppstår. Det är möjligt att

argumentera för att patientsäker vård inte alltid kan garanteras på grund av återkommande

våldsamma och hotfulla patienter. Under en av mina verksamhetsförlagda utbildningar (VFU)

återberättade vårdpersonal om hot och våld i olika vårdsituationer, vilket väckte stort intresse

för att uppmärksamma hur verkligheten med hot och våld egentligen ser ut för sjuksköterskor

och hur det påverkar mötet med patienter inom akutsjukvården.

2

BAKGRUND

Sjuksköterskans omvårdnadsansvar

Omvårdnad är en profession, alltså ett yrkesområde men även ett akademiskt ämne som består

av vetenskapliga, erfarenhetsbaserade, estetiska samt etiska kunskaper. Sjuksköterskor har i

över 100 år försökt begripa vad omvårdnadens kunskapsområde utmärks av. Det var inte

förrän under 1970-talet som begreppet omvårdnad tillämpades inom den svenska

sjuksköterskeutbildningen (Jakobsson Ung & Lutzen, 2014). Svensk sjuksköterskeförening

(2017) beskriver att sjuksköterskans specifika kompetens är omvårdnad, vilket innefattar både

det vetenskapliga kunskapsområdet och ett patientnära arbete som är grundat i den

humanistiska människosynen. International Council of Nurses (ICN) har fastlagt en etisk kod

för sjuksköterskor som beskriver sjuksköterskans fyra ansvarsområden: att främja hälsa,

förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra eventuellt lidande. Detta gör sjuksköterskan

genom att arbeta utifrån ett etiskt förhållningssätt med full hänsyn till mänskliga och

kulturella rättigheter, människors värderingar, tro, vanor, respekt för självbestämmande,

integritet samt värdighet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

Enligt Sherwood & Zomorodi (2014) har sjuksköterskan ansvaret att bedriva en säker vård

som handlar om att arbeta proaktivt för att förebygga eventuella misstag och felbedömningar i

omvårdnadsarbetet. Att vara beredd på att bemöta det oförutsedda, som exempelvis att möta

hot och våld, och kunna göra prioriteringar samt vidta adekvata åtgärder ingår också i

sjuksköterskans uppgifter. Vidare påpekar författarna att det är viktigt att värna om patientens

rätt till bästa tillgängliga vård som är evidensförankrad och personcentrerad (Sherwood &

Zomorodi, 2014). Ledarskap är något som också står centralt för omvårdnadsarbete och är en

del av sjuksköterskans kompetens. Hen ska vara omvårdnadsledare och kunna samordna olika

resurser utifrån patientens behov. Genom att föra en dialog med patienter och anhöriga ska

sjuksköterskan utbilda och informera dessa för att främja patientens hälsa samt förebygga

ohälsa. Således har tidig utbildning inom ledarskap en stark koppling till en ökad

patientsäkerhet (Murray, Sundin & Cope, 2017; Lievens & Vlerick, 2013).

3

Hot och våld

I en rapport från Arbetsmiljöverket (Hallberg, 2011) definieras begreppet hot inom vård och

omsorg som ”muntliga eller skriftliga hotelser om fysiskt våld eller skadegörelse”, som kan

innebära fräcka eller aggressiva gester, personangrepp och sexuellt ofredande eller

anspelningar. Begreppet våld inom vård och omsorg definieras som ett avsiktligt aggressivt

handlande som kan orsaka psykisk eller fysisk skada hos en annan människa. Här inkluderas

slag, sparkar eller aggressivt beteende som att exempelvis spotta eller använda verbala hot.

En liknande definition kan ses i en studie skriven av Lanza, Schmidt, McMillan, Demaio och

Forester (2011) där de skriver att arbetsrelaterat våld generellt innebär fysiska, psykiska eller

verbala angrepp i form av hot, trakasserier eller ett tvingande beteende. Dessa typer av

angrepp orsakar fysisk och känslomässig skada, som kan innebära ångest, skuldkänslor och

ensamhet för den berörda. Hot och våld på arbetsplatsen kan även medföra konsekvenser för

organisationen i form av sjukskrivningar.

Akutsjukvård

Akutsjukvård innebär den vård och omvårdnad som sjuksköterskan ger till en patient som

oväntat blivit utsatt för sjukdom eller annan form av ohälsa. Akutsjukvården eftersträvar alltid

att stärka vårdmötet, tillfredsställa patientens behov samt ge svar på samhällets syn på vad en

bra vård består av i form av kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Akutsjuksköterskor förväntas

bidra till och utveckla former för en hållbar, säker, personcentrerad och evidensbaserad

akutsjukvård med avsikt att stärka hens yrkesutövning, professionella roll och ett yrkesetiskt

förhållningssätt. Detta ställer krav på att akutsjuksköterskor ska vara närvarande, visa empati

och lyssna till patienter och dess anhöriga. De ska bemöta patienter med respekt och

värdighet, inte vara dömande, bevara patientens autonomi och integritet även om hen agerar

våldsamt eller hotfullt. Vid omhändertagandet av patienten ska akutsjuksköterskan stärka

säkerhets- och trygghetskänslan genom visad medkänsla och därmed skapa en miljö som är

lugn och inger hopp (Riksföreningen för akutsjuksköterskor och svensk sjuksköterskeförening

2017, s. 3-7). Inom akutsjukvården jobbar man ofta med triage, som innebär en prioritering av

patienter utifrån deras sjukdomstillstånd. Patienten med störst behov av vård ska prioriteras

först och den med minst sist. Detta arbetssätt kan skapa stress och irritation hos patienter

(Pich, Kable & Hazelton 2017). Akutmottagningen är tidvis hårt arbetsbelastad med långa

väntetider vilket medför att patienter och dess anhöriga kan behöva tillbringa timmar på

4

akutmottagningens väntrum. De långa väntetiderna, sjuksköterskans otillgänglighet samt

långsamma omhändertagande kan patienten tolka som att sjuksköterskan nonchalerar deras

sjukdomsupplevelse (Esmaeilpour, Salsali & Ahmadi, 2011; Darawad, Al-Hussami, Saleh,

Mustafa & Odeh, 2015).

Förekomst av hot och våld inom akutsjukvård

World Health Organization (WHO, 2018) hävdar att mellan 8-38% av all sjukvårdspersonal i

världen kommer någon gång under yrkeslivet utsättas för hot eller våld. Det har visat sig att

hot och våld förekommer främst mot den vårdpersonal som arbetar närmast patienterna, på

akutvårdsavdelning eller inom ambulanssjukvården (WHO, 2018; Zhang et al, 2017). Pich,

Hazelton, Sundin och Kable (2010) diskuterar kring det faktum att sjuksköterskor drabbas av

hot och våld i större utsträckning än annan hälso- och sjukvårdspersonal. Sjuksköterskor som

är unga och har kort arbetslivserfarenhet löper större risk att drabbas än sjuksköterskor som är

äldre och mer erfarna. Hahn et al. (2013) lyfter fram att utöver sjuksköterskans erfarenheter så

har även utbildningsnivån och attityder gentemot patienter betydelse för uppkomsten av hot

och våld.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 1993:2 (Arbetsmiljöverket [AV], 2020), som berör våld

och hot i arbetsmiljön gäller samtliga arbetsplatser. Arbetsgivaren har en skyldighet att

motverka uppkomsten av hot och våld genom att kontinuerligt utreda riskfaktorer på

arbetsplatsen så som ohälsa, olyckor eller allvarliga tillbud. Om personalen utsätts för hot och

våld är det viktigt att vidta stödåtgärder som exempelvis kan vara att få prata med

arbetsledaren efter incidenten (AV, 2020). I en studie av Arnetz et al. (2015) diskuteras att det

som utgör grunden för ett kvalitetssäkert och förebyggande arbete gällande hot och våld är

god kännedom gällande riskfaktorer. För att åstadkomma en god arbetsmiljö är det därför

nödvändigt att varje arbetsplats har säkerhetsrutiner samt regelbundet erbjuder personalen

utbildning i att förebygga hot- och våldsincidenter.

Konsekvenser för omvårdnadsarbete

När situationer i det vårdande arbetet upplevs som hotfulla eller våldsamma så kan dessa

innebära negativa konsekvenser för såväl patient som sjuksköterska. Konsekvenser för

patienten kan uppstå i form av fördröjd vårdhjälp, uteblivna undersökningar eller bristande

medicinskt handhavande och komplikationer. Detta riskerar att patienten råkar ut för

5

bestående skador och hela sjukdomsförloppet kan bli förlängt. Dessutom blir

patientsäkerheten äventyrad som i sin tur leder till negativ inverkan på patientens hälsa

(Roche, Diers, Duffield & Catling-Paull, 2010). Hahn et al. (2013) belyser att långa väntetider

på akutmottagningar anses vara en av de största riskfaktorerna för uppkomsten av hot och

våld. En annan utlösande faktor kan vara patientens psykiska och fysiska mående. Att

patienten redan känner sig sårbar kan bidra till uppkomsten av patientens otålighet, oro och

stress. Detta resulterar i att patienten blir mindre mottaglig för förståelse eller förklaring

gällande situationen som i sin tur ger upphov till ett agiterat beteende med konsekvenser som

att inte få den omvårdnadshjälp hen behöver.

Sjuksköterskor som möter hot och våld på arbetsplatsen å sin sida blir påverkade psykiskt och

fysiskt negativt, vilket i sin tur påverkar vårdkvalitén, arbetsglädjen och kan minska

arbetsmotivationen (Kowalenko, Gates, Gillespie, Succop och Mentzel, 2013; WHO, 2018;

Yang, Spector, Chang, Gallant-Roman och Powell, 2012). Detta lyfts även upp i en studie av

Darawad et al. (2015) som beskriver hur hot och våld mot sjuksköterskor har negativa effekter

på deras arbetstillfredsställelse och arbetsprestation, vilket i sin tur leder till en mindre bra

omvårdnad och många sjukskrivningar. Lancman, Mângia och Muramoto (2013) skriver i sin

studie att sjuksköterskans rädsla av att ställas inför en situation som är obehaglig kan vara en

bidragande faktor till en bristande omvårdnad för patienten. Sjuksköterskans huvudansvar

ligger i att sköta viss administrering, omvårdnad av patienter samt leda undersköterskors

arbete. Det kan vara väldigt utmanande för sjuksköterskan att jobba på akutmottagningar då

hen bär på ett stort ansvar för svårt sjuka patienter samtidigt som hen måste ta itu med

stressfyllda situationer. En dålig struktur på akutmottagningen kan också vara en riskfaktor

för en mindre bra omvårdnad för patienten och därmed drabba sjuksköterskans

ansvarsområde. Således kan situationer av hot och våld ha en negativ inverkan på både

patientens välmående och sjuksköterskans möjlighet att bedriva god och säker omvårdnad

(Lancman et al., 2013).

6

BÄRANDE BEGREPP

Vårdmötet

Mötet mellan patient och sjuksköterska ska utmärkas av ett personcentrerat perspektiv, som är

grunden för omvårdnaden och vårdrelationen. Kennedy (2017) beskriver att vård ur ett

personcentrerat perspektiv innebär att behandla hela människan och att inte lägga fokus

endast på sjukdom eller skada. Grunden för den personcentrerade vården är patientens

delaktighet och rätten till självbestämmande. Ett fungerande möte kan uppnås genom att bjuda

in patienten till det vårdande mötet, inkludera patienten och bejaka hens integritet. Att skapa

trygghet och tillit hos patienten är en utmaning men också en förutsättning för ett

välfungerande möte. Ett personcentrerat vårdmöte kan stärka patientens välbefinnande och

effektivisera hälsoprocesser vilket kan leda till bättre omvårdnad i överlag. Det är viktigt att

sjuksköterskan tar hänsyn till patientens beskrivning av sitt eget tillstånd samt behåller det i

åtanke vid planering av patientens vård. Att information som ges till patienten är tydlig och

anpassad efter individen är en annan viktig del inom personcentrerad vård (Kennedy, 2017).

Sjuksköterskan ska ge ett vårdvetenskapligt vårdande som innebär att hen tar del av patientens

livsvärld, för att kunna förstå vad hälsa och sjukdom betyder för den enskilda individen

(Dahlberg & Segesten, 2010). I sjuksköterskans professionella ansvar ingår även att bära med

sig viljan och förmågan att se och göra det bästa ur patientens rådande situation (Wallinvirta,

2017). Hen har ansvaret att behålla sitt professionella förhållningssätt och fortsätta utöva en

jämlikvård för patienten även efter att ha utsatts för hot och våld (Jeffery & Fuller, 2016).

I en studie skriven av Santana et al. (2018) tydliggörs viktiga områden och dess beståndsdelar

hos den patientcentrerade vården. Inom området kommunikation spelar bemötande en central

roll för hur samspelet med patienten utvecklas. Där ingår det att aktivt lyssna på patienten,

ställa patienten frågor och visa icke-verbala beteenden, så som ögonkontakt, uppmärksamhet,

närhet och beröring (Santana et al., 2018). Om en sjuksköterska uppfattas som oengagerad

och oberörd, så påverkar det givetvis patientens välbefinnande. Därför bör sjuksköterskan

vara medveten om sitt förhållningssätt och vilket budskap hen sänder till patienten (Dahlberg

& Segesten, 2010). På samma sätt som patienten kan bli påverkad av sjuksköterskan, så kan

även patienten påverka sjuksköterskan med sitt beteende och sina handlingar. Vidare betonar

Santana et al. (2018) vikten av att visa respekt och en medkännande vård, det vill säga att vara

empatisk och lyhörd för patientens preferenser, behov och värderingar.

7

Enligt Kowalenko et al. (2013) finns det en viss ömsesidighet mellan sjuksköterskans

bemötande och patientens agerande. Att sjuksköterskor upplever kortare tålamod mot hotfulla

och våldsamma patienter kan skapa barriärer mellan dem och patienterna i form av att

sjuksköterskan undviker ögonkontakt och förändrar kroppsspråket. Till följd av tidigare

erfarenheter av hot och våld kan en förförståelse skapas gentemot vissa patienter, vilket leder

till ett sämre bemötande från sjuksköterskan. Författarna i studien konstaterar att ett sådant

beteende hos sjuksköterskor kan trigga igång negativa upplevelser hos patienten som medför

risk för hot och vålds uppkomst på akutmottagningar. Däremot kan sjuksköterskan i vissa fall

genom att visa respekt och samförståelse för patientens negativa känslor trappa ner den

hotfulla vårdsituationen som uppstått.

PROBLEMFORMULERING

Hot och våld inom sjukvården är ett växande problem som medför både fysiska och psykiska

konsekvenser som kan ge upphov till olika känslomässiga reaktioner och skada för såväl

patienter som personal. Fenomenet har visat sig vara oftast förekommande inom

akutsjukvården där sjuksköterskor utgör den yrkesgrupp som är mest utsatt. Det finns

forskningsevidens att hot och våld har allvarliga följder för både patienter och sjuksköterskor,

då omvårdnadsarbetet sätts på spel. Även då preventionsarbete redan föreligger inom

sjukvårdsmiljön förekommer hot och våld i stor utsträckning. Att etablera trygga

vårdrelationer är en viktig förutsättning för patientsäker omvårdnad där sjuksköterskans

omvårdnadsarbete grundar sig i ett personcentrerat och etiskt förhållningssätt. Bortfall i dessa

aspekter kan i vissa fall utlösa hot och/eller våld från patienten. För att sjuksköterskor ska

kunna bedriva en god och säker omvårdnad bör medvetenhet om hot och vålds påverkan

uppmärksammas då problematiken fortfarande är aktuell.

SYFTE

Studiens syfte är att beskriva mötet mellan patient och sjuksköterska i hotfulla och våldsamma

omvårdnadssituationer inom akutsjukvård.

8

METOD

Design

Denna studie är en allmän litteraturstudie som enligt Polit och Beck (2017) innebär en metod

som används för att lyfta fram ett specifikt problemområde genom summering av aktuell och

granskad forskning.

Författaren till denna studie valde att genomföra den i enlighet med Polit och Beck (2017)

niostegsmodell som är en metod som används för utförande av en litteraturstudie. Modellen

består av ett tillvägagångssätt som systematiskt inhämtar och arbetar med insamlade data för

att därefter finna och syntetisera den nya kunskapen (Polit & Beck, 2017). I Figur 1 beskrivs

en fritt översatt illustration av Polit och Beck (2017) niostegsmodell som författaren till den

här studien tillämpat.

Figur 1. Niostegsmodellen enligt Polit och Beck (2017).

Urval

Inklusionskriterier

Enligt Polit och Beck (2017) är det av stor vikt att använda inklusions- och exklusionskriterier

som motsvarar litteraturstudiens syfte för att finna relevanta artiklar. För att besvara syftet

som var att beskriva mötet mellan patient och sjuksköterska i hotfulla och våldsamma

omvårdnadssituationer inom akutsjukvård valdes artiklar med kvalitativ ansats. Den

kvalitativa forskningsmetoden bygger på att sammanbinda verkliga uppfattningar genom

intervjuer, observationer eller enkäter med möjlighet för beskrivning. Detta bidrar till en

djupare förståelse för hur sjuksköterskan som individ upplever problemområdet. För att få

fram vetenskapliga artiklar med god kvalité användes endast artiklar som var peer-reviewed,

1. Formulera ett syfte

2. Planera inför sökning

med databas & sökord

3. Sök & identifiera

potentiella primärkällor

4. Granskning av artiklarna

utifrån relevans och

lämplighet

5. Inläsning av valda

artiklar

6. Sammanfattning &

kodning av artiklar

7. Kritisk granskning &

värdering av materialets

innehåll

8. Analysering &

kategorisering av material

9. Sammanställning av

resultat och slutföring av

litteraturstudien

9

alltså studier som blivit granskade av minst två oberoende experter inom området. Genom att

tidskrifter tillämpar denna metod innan publicering får de ofta ett högre anseende (Polit &

Beck, 2017). Resterande kriterier var att studien skulle vara publicerad i fulltext, vara skriven

på engelska samt skriven efter år 2010. Tidsavgränsningen användes för att få fram aktuell

forskning.

Exklusionskriterier

De artiklar som exkluderades var artiklar som enbart hade ett fokus på patientperspektivet

samt behandlade andra vårdinrättningar än akutsjukvården. Inga geografiska begränsningar

gjordes då författaren valde att presentera vetenskap ur ett globalt perspektiv.

Datainsamling

Att vara flexibel och ha ett brett tänk kring relevanta sökord är en förutsättning för att

frambringa en realistisk bild om hur kunskapsläget ter sig inom ett visst område (Polit &

Beck, 2017).

Inledningsvis formulerade författaren ett syfte till datainsamlingen i enlighet med steg ett i

Polit och Beck (2017) niostegsmodell för att få fram relevanta artiklar. En sökstrategi

formulerades inför datainsamlingen och sökningen efter vetenskapliga artiklar genomfördes i

databaserna CINAHL och PubMed, som båda inriktar sig på omvårdnad (steg två). CINAHL

[Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature] är enligt Polit och Beck (2017)

den viktigaste vetenskapliga databasen och kunskapskällan för sjuksköterskor, med ungefär

tre miljoner artiklar från över tre tusen tidskrifter och med skarpt fokus på forskning inom

omvårdnad. PubMed är en fritt tillgänglig databas som finns för allmänheten och tillhör

databasen Medline, som erhåller data inom medicin, omvårdnad och hälsa. Den medicinska

ordboken svensk Medical Subject Headings (MeSH) användes för att få en korrekt

översättning av termerna samt öka relevansen av sökningarna. Enligt Polit och Beck (2017) är

mesh-termer ett verktyg som vinklar sökningen och gör att ord som faller under samma

koncept sorteras hierarkiskt. Detta innebär att sökningen både smalas ner och breddas för att

öka relevansen av innehållet. Trunkeringstecken (*) användes på några av orden för att bredda

sökningen och utöka träfflistan. Citattecken (”) användes för att behålla hela frasen.

Systematiska sökningar och sökningar med fritext utfördes för att identifiera potentiella

primärkällor till studien (steg tre). De sökord som användes vid datainsamlingen i CINAHL

10

var: nurse, threats, violence, workplace violence, emergency nursing, work experience*, nurse

attitude*, emergency department, aggression och nurs* med begränsningar till årtalen 2010-

2020, peer reviewed och english. Sökorden som användes i databasen PubMed var: workplace

violence AND emergency medical services med begränsningar till årtalen 2010-2020, peer-

reviewed, english och abstract.

För att få en mer specifik sökning och säkerställa att sökresultaten inkluderade all forskning

inom det angivna området tillämpades kombinationer av sökorden med booleska termen

”AND”. Samtliga sökningar och kombinationer redovisas i sökmatrisen, Tabell 1. Artiklarnas

titlar och abstracts lästes igenom för att lättare välja ut de mest relevanta (steg fyra). Antalet

träffar och lästa abstracts i de olika databaserna redovisas i Tabell 1. Totalt valdes 28 artiklar

ut som lästes i fulltext för att säkerställa tillämpbarhet och kvalitet (steg fem). Innehållet

sammanfattades i de lästa artiklarna och de artiklar som inte bedömdes vara relevanta

exkluderades (steg sex). Det återstod elva artiklar som togs vidare till kvalitetsgranskning

(steg sju). Artiklarna granskades enligt SBU:s [Statens beredning för medicinsk och social

utvärdering] (2014) granskningsmall för studier med kvalitativ forskningsmetodik, se Bilaga

2. Mallen innehåller inget poängsystem utan svarsalternativen Ja, Nej, Oklart och Ej

tillämpligt. Då svaret Ja var mest eftersträvat fick det 1 poäng och kvalitetsgraden bedömdes

enligt följande intervall: Hög ≥ 16 poäng, Medel 9-15 poäng, Låg ≤ 8 poäng. Endast artiklar

med Hög eller Medelhög kvalitet valdes ut till resultatet. Resultatsunderlaget bestod av nio

artiklar tillämpade med kvalitativ metod samt två med blandad metod där fokus enbart lades

på den kvalitativa ansatsen.

11

Tabell 1. Sökmatris

Sökningsnr.,

Databas och

sökdatum

Sökord Avgränsningar Antal

träffar

Antal lästa

abstract

Antal lästa

artiklar

Antal

utvalda

artiklar

#1

Cinahl

2020-04-03

Nurse AND threats

AND violence

Peer reviewed

År 2010-2020

English

66 20 5 3

#2

Cinahl

2020-04-03

Workplace violence

AND emergency

nursing AND work

experience*

Peer reviewed

År 2010-2020

English

15 15 4 2

#3

Cinahl

2020-04-05

Workplace violence

AND nurse

attitude* AND work

experience*

Peer reviewed

År 2010-2020

English

15 11 5 1

#4

Cinahl

2020-04-05

Emergency

department AND

aggression AND

nurs*

Peer reviewed

År 2015-2020

English

43 9 6 2

Pubmed

2020-04-10

Workplace violence

AND emergency

medical services

Peer reviewed

År 2010-2020

English

Abstract

159 26 8 3

Totalt 298 81 28 11

Dataanalys

De elva artiklarna lästes grundligt och flera gånger för att få en god uppfattning av innehållet.

Obegripliga meningar och ord översattes från engelska till svenska för en ökad förståelse samt

för att minimera förlust av viktig information.

Resultatdelen analyserades i respektive artikel med hjälp av färgkodning, det vill säga viktiga

begrepp markerades med färgpennor, för att kunna sammanställa likheter och skillnader (steg

åtta). Enligt Polit och Beck (2017) används kodning för att utveckla noggrannhet i aktuellt

material samt för att identifiera begrepp som kan ligga till grund för utformning av olika

kategorier. Författaren urskilde begrepp som till exempel bemötande, kommunikation, stöd

och rädsla. Genom att sortera begreppen efter innehållet sammanställdes det färgkodade

relevanta materialet in i teman och subteman. Begreppen empati och bemötande slogs

exempelvis ihop till ett subtema. Vidare bearbetades de olika subteman utifrån dess likheter

och sammanfogades till stora teman. I sista steget (9) plockades endast relevant data ut som

besvarade syftet, resultatet komponerades och studien skrevs klart.

12

Etiska aspekter

Forsberg och Wengström (2013) lyfter fram hur viktigt det är att kontrollera att de

inkluderade studierna har genomgått etisk prövning eller blivit godkända av någon etisk

kommitté, samt att de redovisas noggrant i arbetet. Enligt Polit och Beck (2017) saknar

studier ibland information om etisk prövning. Vid dessa tillfällen kan författaren på egen hand

utföra en etisk bedömning utifrån studiens metodbeskrivning. Samtliga artiklar som använts i

denna litteraturstudie har genomgått den vetenskapliga granskningsprocessen, peer-review,

som innebär att de fått ett etiskt godkännande av en etisk kommitté. Författaren har sett till att

inte medvetet feltolka eller vinkla resultaten i analyserna samt förhållit sig neutral till

artiklarna för att få ett tillförlitligt resultat. Med detta förhållningssätt säkras att man fullföljt

de grundläggande etiska principerna samt god forskningssed. Författaren är även medveten

om den språkproblematik som kan uppkomma då de valda artiklarna är skrivna på engelska

och författaren har svenskt modersmål. För att undvika misstolkningar vid översättning

översattes oförstådda ord och meningar på engelska med hjälp av lexikon. Slutligen införs

korrekt referering i texten för att minimera risken för plagiering (Polit & Beck, 2017).

RESULTATREDOVISNING

Studiens syfte var att beskriva mötet mellan patient och sjuksköterska i hotfulla och

våldsamma omvårdnadssituationer inom akutsjukvård. En temamatris (Tabell 2) skapades för

att illustrera vilka artiklar som var aktuella för författarens bearbetade och sammanställda

teman. Resultatet presenteras med tre teman och sex subteman som redovisas i Tabell 3. En

matris av de inkluderade artiklarna presenteras i Bilaga 1.

13

Tabell 2. Temamatris.

Tabell 3. Subteman och teman.

Artiklar Hot och våld som vårdutmaning Barriärer för mötet Betydelse för omvårdnadsarbete

Angland et al.

(2014)

✓

✓

Avander et al.

(2016)

✓

✓

Han et al.

(2017)

✓

✓

✓

Hyland et al.

(2016)

✓

✓

Najafi et al.

(2017)

✓

✓

Pich et al.

(2011)

✓

✓

✓

Ramacciati et al.

(2015)

✓

✓

Renker et al.

(2015)

✓

✓

Tan et al.

(2015)

✓

✓

✓

Wolf et al.

(2014)

✓

✓

Wong et al.

(2017)

✓

SUBTEMA TEMA

Kommunikationens betydelse

Empati och bemötande

Hot och våld som vårdutmaning

En känsla av rädsla

Brist på stöd

Barriärer för mötet

En känsla av otrygghet

Förhållningssätt till hot och våld

Betydelse för omvårdnadsarbete

14

Hot och våld som vårdutmaning

Det framkommer i flera av studierna att sjuksköterskornas kompetens, koncentration,

effektivitet och kvalitet på omvårdnadsarbetet blev sviktande till följd av hot och våld.

Sjuksköterskorna förklarade att en minskad arbetsnöjdhet och bristande motivation

resulterade i att många sjukskrev eller sa upp sig (Avander, Heikki, Bjerså, & Engström,

2016; Han et al, 2017; Najafi, Fallahi-Khoshknab, Ahmadi, Dalvandi, & Rahgozar, 2017).

Flera sjuksköterskor var inte villiga att vårda hotfulla eller våldsamma patienter eftersom det

kändes utmanade att bibehålla en professionell vårdrelation och agera med respekt mot

individer som behandlade dem illa (Wong, Combellick, Wispelwey, Squires, & Gang, 2017).

I situationer där sjuksköterskor inte kunde upprätthålla professionalism åt aggressiva patienter

kunde deras kollegor erbjuda sig att ta över omvårdnaden för dom, men detta kunde öka

arbetsbelastningen för vissa av dom kollegorna (Tan, Lopez & Cleary, 2015).


I en studie av Angland, Dowing och Casey (2014) belyste sjuksköterskor att

kommunikationen var av stor betydelse i mötet med patienten och att den kunde förebygga

våld och aggressivitet genom exempelvis ärlighet. Vidare belyste de att brist på

kommunikation sinsemellan sjuksköterskor var vanligt förekommande och kunde bidra till

missförstånd och i sin tur leda till att patienter blev aggressiva om de fick olika typer av

information. Detta kunde exempelvis bero på att viktig information i relation till patientens

vård ibland glömdes bort eller ansågs vara irrelevant. Flera sjuksköterskor beskrev även

svårigheter med tålamodet som kunde brista i slutet av arbetspasset, vilket påverkade deras

attityd gentemot patienterna. Stress var ytterligare en faktor som påverkade sjuksköterskors

attityd negativt. Sjuksköterskor beskrev att de under stressiga moment kunde ge ifrån sig

negativa attityder gentemot patienter och särskilt mot patienter som de ansåg inte var i behov

av akut sjukvård (Angland et al., 2014). Liknande upplevelser beskrivs av sjuksköterskor i en

studie av Pich, Hazelton, Sundin och Kable (2011) där de förklarar att vårdpersonal vars ton

lät otrevlig och nedlåtande drabbades oftare av patientrelaterat våld. En sjuksköterska i en

studie av Ramacciati, Ceccagnoli och Addey (2015) upplevde att en del av kollegorna kunde

vara ovänliga och korta i tonen vilket direkt resulterade i att patienten blev arg eller våldsam.

Sjuksköterskorna ansåg att självmedvetenhet var viktigt i förhållande till våld, då

sjuksköterskornas beteende kan vara en del av problemet och ha betydelse för uppkomsten av

våld. En sjuksköterska förklarar hur hen kände skuld över att inte ha lyckats hantera en patient

15

på ett känslomässigt plan och över att en annan kollega kanske hade agerat annorlunda och

förhindrat våldets uppkomst. En sjuksköterska belyste, ”…it’s basically about the way we talk

to them. …you know if everybody communicated properly with patients and relatives, we

wouldn’t have half the problems we do” (Angland et al., 2014, s. 3). I studien av Renker,

Scribner och Huff (2015) framkommer det att när sjuksköterskor känner rädsla för att våld ska

uppstå finns en stor risk att de undviker att interagera med dessa patienter och att eventuella

kritiska tillstånd då förbises.


I studien av Pich et al. (2011) framkommer det att sjuksköterskor har svårt att känna empati

mot patienter med ett hotfullt bemötande. En sjuksköterska beskrev, ”It is hard to be

empathetic when someone is abusing you using the F words” (s. 15). En annan deltagare

beskriver hotfulla och våldsamma patienter som ”otacksamma” och förklarar hur svårt det blir

att hålla sig empatisk mot sådana patienter. Att sjuksköterskor får svårt för att vara empatiska

och ge känslomässigt stöd till patienter styrks i en annan studie av Han et al. (2017). Hot och

våld hade flera negativa konsekvenser för sjuksköterskornas omvårdnadsarbete, bland annat

förmågan att känna medkänsla och minskad lust att vårda, trots att patienterna mådde dåligt

eller befann sig i dödsbädden. På grund av detta försummades omvårdnadsarbetet kring

patienten vilket ställde sjuksköterskorna inför ett etiskt dilemma. Detta resulterade i en

sviktande patientcentrerad vård och att de mest basala omvårdnadsbehoven blev de enda som

utfördes hos dessa aggressiva patienter. Detta i sin tur medförde att sjuksköterskorna förbisåg

patientens fysiska, psykiska och sociala behov. Sjuksköterskorna tyckte att dessa patienter

blev särbehandlade eftersom vården de erbjöds inte var lika god jämfört med patienter som

inte hade ett aggressivt eller hotfullt beteende (Han et al, 2017; Tan et al, 2015). Dessa

konsekvenser av hot och våld leder till en sänkt arbetsstandard och motivation till att förse

patienterna med god omvårdnad. Vissa sjuksköterskor förklarade att de kände en önskan över

att patienten skulle skrivas ut så fort som möjligt och tog inte riktigt hänsyn till de medicinska

konsekvenserna. Det blev viktigare för sjuksköterskorna att bli klara med sina

omvårdnadsåtgärder snabbt för att bli av med patienten. Att göra det där lilla extra för

patienten var inte längre nödvändigt (Han et al., 2017).

16

Barriärer för mötet

En känsla av rädsla

I flera studier var rädsla en återkommande känsla hos flera sjuksköterskor som blivit utsatta

för hot och våld (Angland et al., 2014; Avander et al., 2016; Han et al., 2017; Najafi et al.,

2017; Pich et al., 2011; Ramacciati et al., 2015; Renker et al., 2015). Rädslan har en direkt

påverkan på mötet med patienten då sjuksköterskor undviker att kommunicera och interagera

med patienter. I studien av Angland et al. (2014) förklarade sjuksköterskor att de kände sig

rädda under arbetstiden till följd av hotfulla eller våldsamma patienter. Deltagarna beskrev

under intervjuerna att de vid flera tillfällen känt sig förolämpade, skrämda och hotade av

patienter. Andra känslor som beskrevs av deltagarna var att de känt sig instängda och därför

mer sårbara. En av deltagarna uppgav:

You know it just felt so threatening, we all have our comfort zone that surrounds us and

when somebody comes very close and especially with the loudness of the voice, it just

made me very uncomfortable and wonder, God… I took a step back. (s. 4)

I andra studier beskrev sjuksköterskor att vid tillfällen de blivit utsatta för olika typer av hot

och våld upplevdes rädsla inte bara vid händelsens tidpunkt, utan en rädsla uppstod även för

att liknande incident skulle ske igen (Najafi et al., 2017; Ramacciati et al., 2015). Detta gjorde

så att många sjuksköterskor valde att distansera sig från potentiella våldsutövande patienter

för att minimera risken att bli utsatta för hot eller våld (Han et al., 2017; Pich et al., 2011).

Ytterligare försvarsmekanismer vid rädsla som bildade hinder för det professionella

vårdmötet var att sjuksköterskor undvek att ha ögonkontakt och hade ett mer defensivt

kroppsspråk gentemot patienter för att kunna skydda sig själva. Detta bidrog till att

sjuksköterskorna fick en mer aggressiv och bestämmande inställning gentemot patienter, som

i sin tur uppmanade till våldsamma incidenter (Angland et al., 2014). Andra känslor av rädsla

som sjuksköterskor belyste var i samband med ensamarbete på akutmottagningen vilket

upplevdes som påfrestande då de tvingades vara ensamma med patienter och där ingen annan

kunde observera eller ingripa om patienten skulle bli hotfull eller våldsam (Renker et al.,

2015; Wolf, Delao och Perhats, 2014)

17

Brist på stöd

I flera studier beskrev sjuksköterskorna att de saknade stöd från sjukhusledning, formell

debriefing och möjligheten att samtala med personal med professionell bakgrund efter

våldsincidenter (Najafi et al, 2017; Pich et al, 2011; Ramacciati et al, 2015; Tan et al, 2015).

Många sjuksköterskor upplevde hinder för rapportering gällande våldsincidenter och

upplevelser som ”there’s nobody to talk to”… eller ”nobody cared at all” och att tid för

rapportering endast var möjlig efter arbetstid, vilket ledde till ökad frustration (Ramacciati et

al., 2015, s. 4). Proceduren för rapportering upplevdes även som obekväm och utdragen

(Renker et al., 2015). Sjuksköterskor upplevde att ledningen inte betrodde dom och

underskattade våldet och därför övervägde de inte heller eventuella risker. De erfor att

ledningen inte värnade om deras säkerhet och när de utsattes för våld kunde ledningen i

många fall försvara våldsutövaren. Anmälningar fullföljdes sällan när sjuksköterskorna blev

utsatta för skada och ledningen valde att rapportera endast de händelser som de själva ansåg

vara allvarliga (Ramacciati et al., 2015). Mer än 68% av deltagarna kände att

sjukhusledningen och ledningen för akutmottagningen inte brydde sig om att eliminera

arbetsrelaterat våld. Av den anledningen upplevde flera sjuksköterskor rapporteringen som

meningslös i tron om att ingen förändring i policy eller procedurer skulle utföras (Renker et

al., 2015). Sjuksköterskorna ville erhålla respons och feedback i samband med överfall samt

återkoppling och debriefing vid rapportering av incidenter för att kunna komma till ro. Trots

det stora behovet av detta förklarade sjuksköterskor att en sådan möjlighet sällan eller aldrig

gavs, vilket berodde på att ledningen varken hade insikt eller brydde sig om vad som pågick

på arbetsplatsen (Han et al., 2017; Wolf et al., 2014). Till följd av dessa händelser och

erfarenheter upplevde sjuksköterskorna att ledningen arbetade mot dem och inte med dom,

vilket kändes som en belastning i arbetet (Pich et al., 2011).

Flera sjuksköterskor kände sig ensamma, övergivna och bittra till följd av att de hade blivit

kvarlämnade ensamma med aggressiva och hotfulla patienter då de inte kunnat hantera

situationen på egen hand (Ramaciatti et al., 2015; Wolf et al., 2014). Känslan av övergivenhet

och ingen stöttning från ledningen ledde till ilska hos många sjuksköterskor. Ilska uppstod

även när förbättringar och föreslagna åtgärder aldrig vidtogs efter våldsincidenter. En

sjuksköterska beskrev sin frustration över hur sjukhusledningen oroade sig mer för att en

anmäld incident kunde bidra till dåligt rykte för sjukhuset (Wolf et al., 2014). Sjuksköterskor

hade varken förmågan att försvara eller skydda sig vid hot och våldsincidenter, vilket gjorde

18

att sjuksköterskorna kände sig som ett offer. I samband med bristande stöd och

sjuksköterskornas erfarenhet ansågs det patientrelaterade våldet vara deras enskilda problem

(Ramacciati et al., 2015). Detta tvingade sjuksköterskorna att själva ta hand om aggressiva

patienter, trots känsla av ovilja och olust vilket resulterade i en mindre bra omvårdnad. Trots

risken att sjuksköterskorna kunde skadats av patienterna, både fysiskt och psykiskt, fanns

ändå ingen form av stöd (Tan et al., 2015). Även när sjuksköterskor blivit skadade av

patienter var erfarenheten istället att de blivit tvungna att fortsätta arbeta som vanligt och

bibehålla god kvalitet och service (Han et al., 2017; Tan et al., 2015).

Betydelse för omvårdnadsarbete

En känsla av otrygghet

I många studier framkom det att en hotfull stämning på akutmottagningen gav upphov till

upplevelsen av otrygghet hos sjuksköterskor. Den handlade inte enbart om sjuksköterskornas

säkerhet utan även oro för andra patienter, anhöriga samt övriga besökares säkerhet.

Otryggheten kopplades också till oförutsägbarheten gällande vårdsituationer där hot och våld

kunde uppstå (Angland et al., 2014; Ramacciati et al., 2015; Wolf et al., 2014). En

sjuksköterska uppger, ”I have to say that triage is the worst place to work when it comes to

abuse… it’s never ending out there” (Angland et al., 2014, s. 3). Känslan av osäkerhet hos

sjuksköterska kunde trigga igång oro hos patienten vilket gjorde situationen ännu mer

ohållbar och otryggare för patienten själv. Upplevelser av otrygghet hade kunnat minska med

hjälp av en förbättrad säkerhet (Hyland, Watts & Fry 2016). Samma upplevelser hade

sjuksköterskor i studien av Angland et al. (2014) där sjuksköterskor kände sig betydligt

säkrare när de hade god tillgänglighet av säkerhetsvakter och säkerhetsutrustning. De ansåg

även att de flesta våldsincidenterna hade kunnat förhindrats och reducerats med en mer

lättillgänglig säkerhet och bättre säkerhetsåtgärder. Vidare diskuterar de att den ständiga

närvaron av säkerhetsvakter gav patienter en avskräckande effekt och därmed minskade

antalet våldsincidenter.

19

Förhållningssätt till hot och våld

I flera studier framkom det att hot och våld upplevdes tillhöra en del av sjuksköterskans arbete

(Angland et al., 2014; Han et al., 2017; Ramacciati et al., 2015; Wolf et al., 2014).

I en studie av Hyland et al. (2016) framkom det att 90% av deltagarna hade upplevt verbalt

våld från patienter någon gång i akutmottagningen och över 91% hade drabbats av fysiskt

våld det senaste året. En sjuksköterska i Ramacciati et al. (2015) uttryckte, ”Verbal abuse has

become an everyday thing, we hardly notice it anymore, I hardly consider verbal abuse as

violence by now” (s. 4). Den ständiga exponeringen för hot och våld resulterade i att

sjuksköterskorna blev förtrogna med fenomenet och av den anledningen normaliserade och

rättfärdigade den (Ramacciati et al., 2015). Flera sjuksköterskor förnekade våldets påverkan

på arbetsplatsen vilket till stor del beror på att de såg på våldet som en del av arbetet och att

det ingick i arbetets karaktär. Sjuksköterskorna i Pich et al. (2011) ansåg att hot och våld från

patienter är oundvikligt och ett ökande problem där sjuksköterskor blir drabbade i större

utsträckning än annan vårdpersonal. Vidare hävdar de att patientrelaterat våld endast kan

åtgärdas genom förändringar i systemet. Samma känslor av oundviklighet upplevdes av

sjuksköterskor i en studie av Ramacciati et al. (2015) vad gäller patientrelaterat våld och att

det anses vara vardagliga händelser. I studien av Wolf et al. (2014) uttrycker en deltagare,

”We all know this is the chance we take every day in our job as ED nurses” (s. 3). Vidare i

Ramacciati et al (2015) uppger flera sjuksköterskor att verbalt våld har blivit så normaliserat

att det numera förbises och istället ses som ren rutin. Vissa sjuksköterskor tycker att jobbet på

akuten är en chansning och om det inte är hanterbart är det lika bra att säga upp sig.

DISKUSSION

Metoddiskussion

Designen för denna studie är en allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. Kvalitativa

intervjuer skulle kunna användas men bortsågs på grund av den begränsade tidsramen.

Dessutom möjliggjorde litteraturstudie att inta ett globalt perspektiv då hot och våld inom

akutsjukvård är ett känt problem i hela världen. Det var också intressant att ta reda på om

artiklarnas resultat kunde appliceras på svensk akutsjukvård. Författaren var medveten om att

införande av kvantitativa studier skulle kunna ge en bredare beskrivning dock var syftet att

beskriva mötet mellan sjuksköterska och patient i hotfulla och våldsamma omvårdnads-

20

situationer inom akutsjukvård, då ansågs den kvalitativa metoden besvara studiens syfte på

bästa sätt. Studierna av Renker et al. (2015) och Hyland et al. (2016) har en blandad metod

men fokus lades endast på den kvalitativa ansatsen som hade betydelse för litteraturstudiens

resultat. Enligt Polit och Beck (2017) fokuserar den kvalitativa forskningsmetoden på verkliga

upplevelser och erfarenheter ur ett helhetsperspektiv genom att intervjua eller observera

deltagare. Samtidigt kan tillämpandet av endast kvalitativa ansatser anses som en svaghet i

studien, då viktig information och statistik som kvantitativa artiklar behandlar kan ha fallit

bort.

Enligt Polit och Beck (2017) bedöms en litteraturstudies trovärdighet efter hur väl författaren

har beskrivit analysen och datainsamlingen i metoden. Denna litteraturstudie genomfördes i

enlighet med Polit och Beck (2017) niostegsmodell som innebär en metod med struktur för

datainsamling, dataanalys och resultatsammanställning. Användningen av denna modell samt

ett etiskt förhållningssätt betraktas som en styrka i studien då det både ökar pålitligheten och

trovärdigheten då modellen utgår från att sökningarna har genomförts systematiskt och att en

kontinuerlig bearbetning av data har pågått under hela processen.

Vid sökningen av vetenskapliga artiklar användes databaserna CINAHL och PubMed som

inriktar sig på medicin och omvårdnad för att få fram de mest relevanta artiklarna och besvara

studiens syfte. En strategisk sökning utfördes där flera av artiklarna framkom i båda baserna.

Detta bekräftar att databaserna och de valda sökorden har varit av relevans för syftet och ökar

i sin tur trovärdigheten. Att författaren begränsat sig till endast två databaser kan däremot ses

som en svaghet i litteraturstudien. Tidsspannet 2010-2020 infördes för att få fram aktuell

forskning samtidigt ses en överblick över eventuella förändringar inom studieområdet. Att

författaren exkluderande artiklar skrivna på annat språk än engelska kan ses som en svaghet

eftersom flera relevanta artiklar kan ha missats. På grund av att författarens modersmål inte är

engelska finns en risk för feltolkning vid översättning av data vilket leder till en minskad

trovärdighet för litteraturstudien (Polit & Beck, 2017). Författaren har minskat risken för

feltolkningar genom att använda sig utav ett engelskt lexikon och därmed stärkt studiens

trovärdighet. Till kvalitetsgranskningen av artiklarna använde författaren sig av SBU:s mall

för kvalitetsgranskning och endast de artiklar som resulterade i hög eller medelhög

kvalitetsnivå inkluderades i resultatdelen. Detta anser författaren vara en styrka då det ökar

21

trovärdigheten i studiens sammanställda resultat. En annan styrka var användandet av citat

från de analyserade studierna i resultatet som ökar trovärdigheten.

Inom kvalitativ forskningsmetodik används begreppet överförbarhet för att avgöra huruvida

en studies resultat går att tillämpa med en annan grupp eller annat sammanhang. Hot och våld

är problematiskt i hela världen och av den anledningen genomfördes en global artikelsökning

till denna studie. Artiklarna som användes i resultatet kommer från ett flertal olika länder där

sjuksköterskorna återger liknande känslor och upplevelser oberoende av vilket land de befann

sig i. Av den anledningen anses resultatet ha en hög överförbarhet och generaliserbarhet då

denna kan överföras till sjuksköterskor i många delar av världen. Detta ger studien ett globalt

perspektiv av sjuksköterskors upplevelser av hot och våld och dess inverkan på patientmötet.

Författaren till den här studien upplevde både nackdelar och fördelar med att utföra

litteraturstudien på egen hand. Fördelarna var möjligheten att kunna planera och lägga upp

arbetet efter egna önskemål. Författaren hade dessutom stort intresse i ämnesområdet.

Nackdelarna var brist på diskussioner, åsikter och idéer för en annan part.

Resultatdiskussion

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mötet mellan sjuksköterska och patient i

hotfulla och våldsamma vårdsituationer inom akutsjukvård. Resultatet visade att

sjuksköterskor som utsätts för hot och våld inom akutsjukvården, upplever allvarliga fysiska

konsekvenser, en rädsla att vårda samt bristande empati mot patienter. En hotfull och

emotionellt påfrestande arbetsmiljö har en påfrestande verkan på sjuksköterskans välmående

som i sin tur har en direkt inverkan på den professionella omvårdnaden. Identifierade teman

”kommunikationens betydelse”, ”empati och bemötande” och ”brist på stöd” diskuteras

utifrån hur dessa spelar roll för mötet samt vårdrelationen med hotfulla patienter.


Studiens resultat visar att det inte alltid är patienter och dess anhöriga som ligger till grund för

våldsamma situationer på akutmottagningar. Det kunde tydligt ses i resultatet att bristande

kommunikation och information från sjuksköterskor och andra professioner kunde vara en

bidragande faktor till ett aggressivt beteende hos patienter och anhöriga vilket i sin tur kunde

22

leda till en bristande omvårdnad. Det framkommer även i resultatet att sjuksköterskans attityd

påverkar hur mötet med patienten blir. Resultatet visade att en ovänlig attityd hos

sjuksköterskor, med ett nedlåtande och fräckt sätt att tilltala patienter och dess anhöriga, var

en orsak till att hot och våld uppstod på akutmottagningar. Detta stärks i en studie av Ashton,

Morris och Smith (2018) där de redovisar att sjuksköterskor hade tilltalat patienter och

anhöriga med ett okänsligt språk som ledde till ett aggressivt beteende och resulterade i hot

och våld mot sjuksköterskor. Det framkommer i studien av Esmaeilpour et al. (2011) hur de

långa väntetiderna, sjuksköterskans otillgänglighet samt långsamma omhändertagande kan

misstolkas av patienter och därmed leda till hot och våld. Detta styrker Morphet et al. (2014) i

sin studie, som redogör att väntetider är den främsta anledningen till att hot och våld uppstår

inom sjukvården. Många gånger saknar patienter och anhöriga förståelse för hur

akutmottagningens system fungerar vilket är en av de största orsakerna till att hot och våld

uppstår. Kennedy (2017) beskriver i sin studie hur sjuksköterskor har ansvar och en central

roll i att förebygga uppkomsten av oönskade situationer genom att arbeta utifrån ett

personcentrerat förhållningssätt och upprätthålla en god allians med patienter. Enligt fynd i

föreliggande arbete är detta ett önskat förhållningssätt som sjuksköterskor vill komma att

uppnå men att den ständiga rädslan och oron för att bli utsatt för antingen hot eller våld blir en

uppenbar barriär.


Studiens resultat påvisar att sjuksköterskor upplever en bristande förmåga att känna empati

mot patienter i samband med hot och våld. Det framkommer även hur sjuksköterskor har

reagerat med känslor som frustration och förtvivlan. Sjuksköterskor beskriver att patienter

uppvisat ”otacksamt” beteende vilket kunde leda till att empatin minskade i möten med

hotfulla patienter. Detta medför sämre vårdkvalité för patienter då sjuksköterskor inte är

kapabla till att utöva en god klinisk omvårdnad. Det blir även svårt för sjuksköterskor att

erbjuda patienter ett känslomässigt stöd i hotfulla och våldsamma vårdsituationer. De negativa

känslorna som uppstår till följd av hot och våld, påverkar sjuksköterskors välbefinnande samt

förmåga att visa empati och stöd till patienter. Studien påvisade hur sjuksköterskor som hade

ett positivt välbefinnande hade en större förmåga att visa empati gentemot patienter och

sjuksköterskor som upplevde ett mindre bra välbefinnande visade således mindre empati.

Detta samband stärks i en studie skriven av Borgault et al. (2015) där sjuksköterskors

välmående och empatiska förmåga jämförs. I en annan studie framkommer det hur

23

sjuksköterskors självkänsla har en avgörande roll gällande förmågan att visa empati och

medkänsla (Duarte, Pinto-Gouveia & Cruz, 2016). Däremot beskriver en studie av Forté,

Lanctôte, Geoffrion, Marchand och Guay (2016) även motsatsen, hur vissa sjuksköterskors

känsla av empati och engagemang höjdes gentemot patienter till följd av hot och våld, för att

kunna arbeta mot nya mål och förbättra kommunikationen. Ett krav som ställs på

sjuksköterskor är att förhålla sig personcentrerad och visa empati. Empati innebär ett sätt att

förmedla trygghet och stöd till patienter, samt en förutsättning att skapa en vårdrelation. Detta

förhållningssätt hos sjuksköterskan är även viktigt för att patienten ska känna sig sedd och

tagen på allvar (Riksföreningen för akutsjuksköterskor och svensk sjuksköterskeförening,

2017).

Brist på stöd

I resultatet framkom det att upplevelser av brist på stöd från sjukhusledningen och chefer efter

inträffade våldsincidenter ledde till negativa känslor såsom ensamhet och otrygghet hos

sjuksköterskorna. Otillräckligt med stöd från ledningen visade sig ha stora följder på

sjuksköterskans omvårdnadsroll. Sjuksköterskor upplevde rapportering av våld som

problematiskt på grund av tidsbrist och det kändes ”meningslöst” då ingen förändring infördes

tillräckligt snabbt eller överhuvudtaget inträffade. Detta stärks av studien av Lovell, Skellern

och Mason (2011) där ”slöseri med tid”, ”brist på tid” och ”brist på stöd” var tre av fem

orsaker till underrapportering av våldsincidenter. Lancman et al. (2013) beskriver i sin studie

att akutsjuksköterskor redan arbetar under stressfyllda och svårhanterliga situationer vilket

tillsammans med en dålig struktur på akutmottagningen kan drabba sjuksköterskans

ansvarsområde och leda till bristande omvårdnad. Ashton et al. (2018) tydliggör i sin studie

att brist på support och delaktighet från sjukhusledningen är ett problem på akutmottagningar

som gör att sjuksköterskor känner sig ensamma och övergivna i farliga och svårhanterliga

situationer. Detta i samband med att sjuksköterskor utsätts för våld leder till att de tappar delar

av sin professionalitet och förmåga att förse patienter med en god omvårdnad men måste trots

detta fortsätta arbeta. AV (2020) belyser svårigheterna kring stress och dåliga

arbetsförhållanden och hur de kan öka risken för uppkomsten av aggressiva situationer, vilket

även framkommer i föreliggande studies resultat. I enlighet med Arbetsmiljöverkets

föreskrifter, AFS 1993:2, som råder på alla arbetsplatser har sjuksköterskor rätt till att få stöd

efter hotfulla eller våldsamma situationer. I resultatet framkommer det att sjuksköterskor som

blev utsatta för hot och våld sällan erbjöds stöd i form av debriefing och återkoppling från

24

ledningen. Till följd av att sjuksköterskor inte erbjöds denna typ av stöd efter våldsincidenter

orsakades ett mindre bra välmående, ilska och frustration hos många av dom som därefter

kunde spegla sig i deras omvårdnadsarbete.

Mötet med hotfulla patienten

Resultatet av detta komplexa vårdande visar att hot och våld från patienten inte enbart drabbar

sjuksköterskan utan även den hotfulla eller våldsamma patienten då hen inte ges adekvat vård.

Till följd av dessa bristande förmågor försummas omvårdnadsarbetet vilket ställer

sjuksköterskor inför ett etiskt dilemma/konflikt i vårdmötet med patienter. Detta ska ses

utifrån Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30, 3 kap) som beskriver att målet med hälso- och

sjukvården är att utföra en god och jämlik vård tillsammans med respekt för människovärdet.

Sjuksköterskan ska i samfund med HSL arbeta utifrån ICN:s etiska kod (2017) som beskriver

att hen aktivt ska bidra till att utveckla och bevara värdegrunden i omvårdnaden. Utöver dessa

ska vården även präglas av ett patientperspektiv, skulle kunna upplevas som problematiskt

eftersom det kan vara svårt för sjuksköterskan att vårda utefter dessa lagar och riktlinjer i

samband med ett hotfullt eller våldsamt möte med patienten.

I sjuksköterskans möte med patienten är den empatiska förmågan en viktig egenskap som

behövs för att utföra en god vård. Föreliggande studie visar att sjuksköterskors mående har en

betydelse för att tillgodose en god vård, med tanke på att en god vård till stor del utgörs av

empati, medkänsla och stöd till patienter. En bristande förmåga att förse patienter med dessa

egenskaper kan därför ses som direkt förödande för omvårdnaden. Detta stämmer helt överens

med Santana et al. (2018) som betonar att oengagerade och stressade sjuksköterskor har direkt

inverkan på patienten. Av denna anledning anses det vara av stor vikt att värna om

sjuksköterskors välbefinnande som kan påverkas av hot och våld negativt och bör därför

motverkas i största möjligaste mån.

SLUTSATSER

I föreliggande studie framkommer det att sjuksköterskor från världen över utsätts för hot och

våld av patienter och besökare på akutmottagningar. Det framkommer även att sjuksköterskor

själva kan ligga till grund för uppkomsten av hot och våld då dess kommunikation och

25

information kan vara otydlig och bristfällig. Det har visat sig att otillräckligt stöd från

sjukhusledningen och otillräckliga säkerhetsåtgärder på arbetsplatsen kunde bidra till att hot

och våldsincidenter uppstod. Sjuksköterskor upplevde att utsattheten av dessa incidenter ledde

till fysiska, psykiska och emotionella konsekvenser som hade direkt inverkan på

omvårdnaden. Författaren till denna litteraturstudie önskar att föreliggande studier har bidragit

till en ökad förståelse och kunskap gällande hur och varför hot- och våldsincidenter kan

uppstå, hur dessa påverkar mötet med patienten och vilka följder de kan medföra för

sjuksköterskeprofessionen. Samhällsrelevansen i denna studie stärks främst genom att studien

belyser problematiken som kan ge kunskap åt sjuksköterskor, ledningar och allmänheten.

Detta kan ge ökad medvetenhet om hur vården fungerar, vilka följder organisationens brister

kan medföra och därav skapa förutsättningar för att vidta förebyggande åtgärder för att

minimera hot- och våldsincidenter. På så sätt kan sjuksköterskors välbefinnande,

arbetsförhållandena samt patientmötet främjas.

Förslagsvis till vidare forskning kan man undersöka vilka strategier som används av

sjuksköterskor för att hantera hotfulla vårdsituationer. Det vore också relevant att djupare

utforska problematiken utifrån patientperspektivet för att skapa mer förståelse för riskfaktorer

för uppkomsten av hot och våld.

26

REFERENSER

Artiklar märkta med en * har använts i resultatdelen till denna litteraturstudie.

*Angland, S., Dowing, M. & Casey, D. (2014). Nurses’ perceptions of the factors which

cause violence and aggression in the emergency department: A qualitative study.

International Emergency Nursing, 22(3), ss. 134-139. doi:10.1016/j.ienj.2013.09.005

Arbetsmiljöverket (2020). Hot och våld. Hämtad 18 april 2020, Från Arbetsmiljöverket,

https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/

Arnetz, J-E., Hamblin, L., Essenmacher, L., Upfal, M-J Ager, J., & Luborsky, M. (2015).

Understanding patient-to-worker violence in hospitals: a qualitative analysis of documented

incident reports. Journal of Advanced Nursing, 71(2), 338-348. doi: 10.1111/jan.12494

Ashton, R. A., Morris, L. & Smith, I. (2018). A qualitative meta-synthesis of emergency

department staff experiences of violence and aggression. International Emergency Nursing,

65(4), 428-435. doi: 10.1016/j.ienj.2017.12.004

*Avander, K., Heikki, A., Bjerså, K., & Engström, M. (2016). Trauma Nurses' Experience of

Workplace Violence and Threats: Short- and Long-Term Consequences in a Swedish Setting.

Journal Of Trauma Nursing, 23(2), 51-57. doi:10.1097/JTN.0000000000000186

Borgault P., Lavoie S., Paul-Savoie E., Gregoire M., Michaud C., Gosselin E., & Johnston C.

(2015) Relationship between empathy and well-being among emergency nurses. Journal of

Emergency Nursing, 41(4), ss. 323-328. doi: 10.1016/j.jen.2014.10.001

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010) Halsa och vardande i teori och praxis. Stockholm: Natur

& Kultur.

Darawad, M. W., Al-Hussami, M., Saleh, A. M., Mustafa, W. M., & Odeh, H. (2015).

Violence Against Nurses in Emergency Departments in Jordan: Nurses’ Perspective.

Workplace Health & Safety, 63(1), 9–17. doi: 10.1177/2165079914565348

Duarte, J., Pinto- Gouveia J. & Cruz, B. (2016) Relationships between nurses’ empathy, self-

compassion and dimensions of professional quality of life: A cross-sectional study.

International Journal of Nursing Studies, 60, ss. 1-11. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2016.02.015

Esmaeilpour, M., Salsali, M., & Ahmadi, F. (2011). Workplace violence against Iranian

nurses working in emergency departments. International Nursing Review, 58(1), 130-137.

doi: 10.1111/j.1466-7657.2010.00834.x

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3 uppl.). Stockholm: Natur & kultur.

Forte, L., Lanctote, N., Geoffrion, S., Marchand, A., & Guay, S. (2016). Experiencing

violence in a psychiatric setting: Generalized hypervigilance and the influence of caring in the

fear experienced. Work. 57(1) 55–67. doi: 10.3233/WOR-172540

https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/

27

Hahn, S., Muller, M., Hantikainen, V., Kok, D., Dassen, T., Halfens, R. (2013). Risk factors

associated with patient and visitor violence in general hospitals: Results of a multiple

regression analysis. International journal of nursing studies, 50, ss. 374–385.

doi:10.1016/j.ijnurstu.2012.09.018

Hallberg, U. (2011). Hot och våld inom vård och omsorg. (Rapport 2011:16) Stockholm:

Arbetsmiljöverket. Från

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/hot-och-vald-

inom-vard-och-omsorg-kunskapssammanstallningar-rap-2011-

16.pdf?fbclid=IwAR0LQjO0f_RSv90i-pRCKkN_SP9kVWO-

WWxweSvMo7NmfCKfSdjkEl3gJVs

*Han, C-Y., Lin, C-C., Barnard, A., Hsiao, Y-C., Goopy, S., & Chen, L-C. (2017). Workplace

violence against emergency nurses in Taiwan: A phenomenographic study. Nurse outlook, 65,

428-435. doi: 10.1016/j.outlook.2017.04.003

*Hyland, S., Watts, J. & Fry, M. (2016). Rates of workplace aggression in the emergency

department and nurses’ perceptions of this challenging behaviour: A multimethod study.

Australasian Emergency Nursing Journal, 19(3), ss. 143-148. doi: 10.1016/j.aenj.2016.05.002

Jakobsson Ung, E., Lutzen, K. (2014). Sjuksköterskeyrket som profession och omvårdnad

som akademiskt ämne. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder: Ansvar

och utveckling. (2. uppl., s. 27-46). Studentlitteratur AB.

Jeffery, D., & Fuller, P. (2016). Witnessing violence: What are the experiences of mental

health nurses? Mental Health Practice, 20(2), 15-21. doi: 10.7748/mhp.2016.e1100

Kennedy, C.-J. (2017). What is person-centred care and can it be achieved in emergency

departments? Emergency Nurse, 25(2), 19–22. doi: 10.7748/en.2017.e1699

Kowalenko, T., Gates, D,. Gillespie, G,. Paul Succop,. Mentzel, T. (2013). Prospective study

of violence against ED workers. American Journal of Emergency Medicine, 31, ss. 197–205.

doi: 10.1016/j.ajem.2012.07.010

Lancman, S., Mângia, E. F. och Muramoto, M. T. (2013). ’Impact of conflict and violence on

workers in a hospital emergency room’, Work, 45, ss. 519-527. doi: 10.3233/WOR-131638

Lanza, M. L., Schmidt, S., McMillan, F., Demaio, J., & Forester, L. (2011). Support Our

Staff-A Unique Program to Help Deal With Patient Assault. Perspectives In Psychiatric Care,

47(3), 131-137. doi: 10.1111/j.1744-6163.2010.00282.x

Lievens, I., & Vlerick, P. (2013). Transformational leadership and safety performance among

nurses: the mediating role of knowledge-related job characteristics. Journal of Advanced

Nursing, 70(3), 651-661. doi: 10.1111/jan.12229

Lovell, A., Skellorn, J., Mason, T. (2011). Violence and under-reporting: learning disability

nursing and the impact of environment, experience and banding. Journal of Clinical Nursing,

20, ss. 3304-3312. doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03875.x

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/hot-och-vald-inom-vard-och-omsorg-kunskapssammanstallningar-rap-2011-16.pdf?fbclid=IwAR0LQjO0f_RSv90i-pRCKkN_SP9kVWO-WWxweSvMo7NmfCKfSdjkEl3gJVs




28

Morphet, J., Griffiths, D., Plummer, V., Innes, K., Fairhall, R., & Beatti, J. (2014). At the

crossroads of violence and aggression in the emergency of violence and aggression in the

emergency department: Perspectives of Australian emergency nurses. Health services

research, 38(2), 194-201. doi: 10.1071/AH13189

Murray, M., Sundin, D., & Cope, V. (2017). New graduate registered nurses knowledge of

patient safety and practice: a literature review. Journal of Clinical Nursing, 27(1-2), 31-47.

doi: 10.1111/jocn.13785

*Najafi, F., Fallahi-Khoshknab, M., Ahmadi, F., Dalvandi, A., & Rahgozar, M. (2017).

Antecedents and consequences of workplace violence against nurses: A qualitative study.

Journal Of Clinical Nursing, 27(1/2), e116-e128. doi: 10.1111/jocn.13884

Pich, J., Hazelton, M., D. Sundin & A. Kable. (2010) Patient-related violence against

emergency department nurses. Nursing and Health Sciences, 12(2), ss. 268-274.

doi:10.1111/j.1442-2018.2010.00525.x

*Pich, J., Hazelton, M., Sundin, D., & Kable, A. (2011). Patient-related violence at triage: a

qualitative descriptive study. International Emergency Nursing, 19(1), 12-19.

doi:10.1016/j.ienj.2009.11.007

Pich, J. V, Kable, A. and Hazelton, M. (2017). ‘Antecedents and precipitants of patient-

related violence in the emergency department: Results from the Australian VENT Study

(Violence in Emergency Nursing and Triage )’, Australasian Emergency Nursing Journal.

College of Emergency Nursing Australasia, 20(3), ss. 107-113.

doi:10.1016/j.aenj.2017.05.005

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for

nursing practice. Tenth edition. Philadelphia: Wolters Kluwer Health.

*Ramacciati, N., Ceccagnoli, A., & Addey, B. (2015). Violence against nurses in the triage

area: An Italian qualitative study. International Emergency Nursing, 23(4), 274-280.

doi:10.1016/j.ienj.2015.02.004

*Renker P., Scribner, A. & Huff, P. (2015). Staff perspectives of violence in the emergency

department: Appeals for consequences, collaboration and consistency. Work, 5(1)1. ss. 5-18.

doi: 10.3233/WOR-141893

Riksföreningen för akutsjuksköterskor och Svensk sjuksköterskeförening

(2017). Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska med specialisering inom

akutsjukvård. Hämtad 7 april, 2020, från Svensk sjuksköterskeförening,

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-

svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/legitimerad_sjukskoterska_med_specialistsjukskoterskeexamen_med_inri

ktning_mot_akutsjukvard.pdf

Roche, M., Diers, D., Duffield, C., & Catling-Paull, C. (2010). Violence toward nurses, the

work environment, and patient outcomes. Journal of nursing scholarship, 42(1), 13–

22. doi: 10.1111/j.1547-5069.2009.01321.x

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-%20svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-%20publikationer/legitimerad_sjukskoterska_med_specialistsjukskoterskeexamen_med_inri%20ktning_mot_akutsjukvard.pdf




29

Santana, M. J., Manalili, K., Jolley, R. J., Zelinsky, S., Quan, H., & Lu, M. (2018). How to

practice person‐centred care: A conceptual framework. Health Expectations, 21(2), 429–440.

doi: 10.1111/hex.12640

SBU (2017). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten. En

handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Hämtad 4 april, 2020, från

https://www.sbu.se/contentassets/d12fd955318f4feab3709d7ebcc9a72b/sbushandbok.pdf

SFS: 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.

Sherwood, G., & Zomorodi, M. (2014). A new mindset for quality and safety: the QSEN

competencies redefine nurses' roles in practice. Nephrology nursing journal: journal of the

American Nephrology Nurses' Association, 41(1), 15–23.

Svenska sjuksköterskeförening. (2017). ICN:S etiska kod for sjukskoterskor. Hämtad 4 april,

2020, från Svenska sjuksköterskeförening, https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-

publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

*Tan, M. F., Lopez, V., & Cleary, M. (2015). Nursing management of aggression in a

Singapore emergency department: A qualitative study. Nursing & Health Sciences, 17(3),

307- 312. doi: 10.1111/nhs.12188

Wallinvirta, E. (2017). Ansvar och makt. I L. Wiklund Gustin & I Bergbom (Red.),

Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (2.1. uppl., ss. 379-392). Lund:

Studentlitteratur.

*Wolf, L., Delao, A. & Perhats, S. (2014) Nothing changes, nobody cares: Understanding the

experience of emergency nurses physically or verbally assaulted while providing care.

Journal of Emergency Nursing, 40(4), ss. 305-310

doi: 10.1016/j.jen.2013.11.006

*Wong, A. H., Combellick, J., Wispelwey, B. A., Squires, A., & Gang, M. (2017). The

Patient Care Paradox: An Interprofessional Qualitative Study of Agitated Patient Care in the

Emergency Department. Academic Emergency Medicine, 24(2), 226-235.

doi:10.1111/acem.13117

World Health Organization (WHO). (2018). Violence against health workers. Hämtad 17

september, 2019, från WHO,

http://www.who.int/violence_injury_prevention/violence/workplace/en/

Yang, L-Q., Spector, P. E., Chang, C-H., Gallant-Roman, M. & Powell, J. (2012)

Psychosocial precursors and physical consequences of workplace violence towards nurses: A

longitudinal examination with naturally occurring groups in hospital settings. International

journal of nursing studies, 49(9), ss. 1091-1102. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2012.03.006

Zhang, L., Wang, A., Xie, X., Zhou, Y., Li, J., Yang, L., & Zhang, J. (2017). Workplace

violence against nurses: A cross-sectional study. International Journal Of Nursing Studies,

728-14. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2017.04.002

https://www.sbu.se/contentassets/d12fd955318f4feab3709d7ebcc9a72b/sbushandbok.pdf

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf



http://www.who.int/violence_injury_prevention/violence/workplace/en/

i

BILAGOR

Bilaga 1. Artikelmatris

Författare

År

Land

Artikelns titel Syfte Metod Resultat Kvalitet

enligt SBU

Angland et al.

2014

Irland

Nurses’ perceptions of the

factors which cause violence

and aggression in the

emergency department:

A qualitative study.

Syftet med studien var att

undersöka sjuksköterskors

uppfattningar av olika faktorer

som orsakar våld och aggression

på en irländsk akutmottagning.

Design: Kvalitativ deskriptiv

studie.

Urval: 12 sjuksköterskor med

minst 6 månaders erfarenhet inom

akutvård och involverade i en

våldssituation den senaste månaden.

Datainsamling: Semistrukturerade

intervjuer

Analys: Tematisk analys enligt

Burnard’s modell

Två teman: miljöfaktorer: väntetider,

säkerhetsbrister, överbeläggning,

triagerings-problem.

Kommunikations-faktorer: inter-

aktioner mellan personer,

vårdpersonalens attityder, rädslor och

sårbarhet. Känslor som uppstod var:

rädsla, känsla av hot och oro.

Hög

Avander et al.

2016

Sverige

Trauma Nurses' Experience of

Workplace Violence and

Threats: Short- and Long-

Term Consequences in a

Swedish Setting

Syftet med studien var att utforska

erfarenheter av hot och våld samt

konsekvenser av dessa bland

sjuksköterskor i en svensk

akutavdelning

Design: Kvalitativ induktiv studie.

Urval: 14 deltagare


intervjuer

Analys: Innehållsanalys

Sjuksköterskorna beskrev sina

upplevelser kring hot och våld utifrån

riskfaktorer, reaktioner, aktioner, kort

och långsiktiga konsekvenser.

Sjuksköterskorna upplevde att

omvårdnadsarbetet kring hotfulla och

våldsamma patienter sviktande

relaterat till rädsla. Sjuksköterskorna

beskrev en ständig oroskänsla där

flera önskade byta till en lugnare

avdelning såsom palliativa.

Hög

ii

Han et al.

2017

Taiwan

Workplace violence against

emergency nurses in Taiwan:

A phenomeno-graphic study.

Syftet med studien var att förstå

erfarenheter hos

akutsjuksköterskan och perspektiv

gällande våld på arbetsplatsen

Design: Kvalitativ fenomografisk

studie.

Urval: 30 deltagare

Datainsamling: Individuella

intervjuer

Analys: Deskriptiv och induktiv

analys.

Workplace violence var “en del av

jobbet”, “en konstant mardröm” och

en känsla av “minskad passion för

patientvård”. Direkt påverkan av

deras fysiska, psykologiska, sociala

och professionella liv.

Hög

Hyland et al.

2016

Australien

Rates of workplace aggression

in the emergency department

and nurses’ perceptions of this

challenging behaviour: A

multimethod study

Syftet med studien var att

identifiera egenskaper och

mönster hos rapporterade

incidenter av hot och våld i

informationshanterings-systemet

på två sjukhus i Australien samt

undersöka akutsjuksköterskors

uppfattningar av att vårda

patienter som uppvisar ett

utmanade beteende.

Design: Kvantitativ och kvalitativ

Urval: 34 deltagare

Datainsamling: Enkäter med 19

frågor

Analys: Tematisk analys enligt

Gibbs modell

Tre teman utformades i den

kvalitativa delen: “Ökad säkerhet”

eftersom många av sjuksköterskorna

kände sig osäkra och önskade att

säkerhetsvakten skulle vara nära till

hands. “Fri tillgång” gällde

sjuksköterskornas oro över att

akutmottagningen alltid hade entrén

öppen, vilket skapade en

otrygghetskänsla. “Obalans”

handlade om att det var mindre

personal under helger och kvällar

vilket gjorde det svårare att hantera

utmanande patienter.

Hög

Najafi, et al.

2017

Iran

Antecedents and consequences

of workplace violence against

nurses:

A qualitative study.

Syftet var att utforska

sjuksköterskors uppfattningar och

erfarenheter gällande

konsekvenser av arbetsrelaterat

våld från patienter, anhöriga,

kollegor eller överordnare

Design: Kvalitativ

Urval: 22 deltagare

Datainsamling: djupintervju

Analys: induktiv innehållsanalys

Sjuksköterskor beskriver att hot och

våld var ett komplext och ett

multidimensionellt problem som

påverkade det fysiska, psykiska och

professionella.

Hög

iii

Pich, et al.

2011

Australien

Patient-related violence at

triage: A qualitative

descriptive study

Syftet var att beskriva en grupp triage-

sjuksköterskors erfarenheter av

patientrelaterat våld

Design: Kvalitativ deskriptiv

studie.

Urval: 6 deltagare


intervjuer.

Analys: Innehållsanalys

Sjuksköterskorna upplevde att hot

och våld var en oundviklig del av

arbetet. De känslor som uppstod till

följd av hot och våld var

frustration, maktlöshet och rädsla

att gå till arbetet. De fick även svårt

att känna empati för patienterna.

Vidare förklarade sjuksköterskorna

att de saknade kunskap och

färdigheter kring hantering av

hotfulla och våldsamma patienter.

Medel-

hög

Ramacciati, et

al.

2015

Italien

Violence against nurses in

the triage area: An Italian

qualitative study

Syftet var att undersöka upplevda

känslor hos sjuksköterskor till följd av

våldsincidenter på arbetsplatsen

Design: Kvalitativ fenomenologisk

studie

Urval: 9 deltagare

Datainsamling: gruppintervjuer

Analys: Analys enligt Colaizzi’s

metod

Sjuksköterskorna upplevde känslor

som sårbarhet, rädsla,

otillräcklighet, skuld och orättvisa.

Vidare uppger sjuksköterskorna att

de inte fick tillräcklig stöd av

ledningen, utan lämnades ensamma

innan, under och efter hotfulla och

våldsamma situationer

Hög

Renker, et al.

2015

USA

Staff perspectives of

violence in the emergency

department: Appeals for

consequences, collaboration

and consistency

Syftet med studien var att identifiera

och beskriva personalens erfarenheter,

uppfattningar och bekymmer gällande

våld och övergrepp utövat av patienter.

Design: Mixad tvärsnittstudie,

beskrivande design

Urval: 41 sjuksköterskor

Datainsamling: intervjufrågor

Sju teman utformades i den

kvalitativa delen: bidragande

faktorer, oro kring att fokus blir

kunder istället för patienter,

konflikter, cynism, konsekvenser,

konsistens, samarbete

Hög

iv

Tan, et al.

2015

Singapore

Nursing management of

aggression in a Singapore

emergency department: A

qualitative study.

Syftet med studien var att undersöka

sjuksköterskans uppfattning gällande

hantering av aggressiva patienter

Design: Kvalitativ

Urval: 10 deltagare

Datainsamling: intervjuer

Analys: innehållsanalys, tematisk

analys

Det framkom att hot och våld

påverkade sjuksköterskorna fysisk

och psykiskt. De psykiska

känslorna var känslor som

upprivenhet och underskattade. De

fysiska var frakturer, blåmärken

och rivmärken. Sjuksköterskorna

upplevde att hot och våld

påverkade omvårdnadsarbetet

negativt.

Hög

Wolf, et al.

2014

USA

Nothing changes, nobody

cares: Understanding the

experience of emergency

nurses physically or verbally

assaulted while providing

care.

Syftet var att öka förståelse för

sjuksköterskor som blivit utsatta för

fysiskt eller verbalt våld på

akutmottagningar i USA.

Design: Kvalitativ beskrivande och

undersökande forskningsdesign

Urval: 46 sjuksköterskor

Datainsamling: narrativa intervjuer

via brev och mail

Analys: innehållsanalys

Sjuksköterskor upplever att det

finns en accepterande inställning

till hot och våld. De upplever även

arbetsplatsen som osäker och ett

uteblivet stöd från arbetsledningen.

Deltagarna belyser att riskfaktorer

för hot och våld ofta ignoreras.

Sjuksköt-erskorna upplevde känslor

som ångest, frustration, otrygghet.

Medel-

hög

Wong, et al.

2017

USA

The Patient Care Paradox:

An Interprofessional

Qualitative Study of

Agitated Patient Care in the

Emergency Department

Syftet var att beskriva och undersöka

erfarenheten av arbetsrelaterat våld hos

personal på akutmottagningen

Design: Kvalitativ fenomenologisk

studie

Urval: 31 deltagare

Datainsamling: semistrukturerad

intervju

Analys: tematisk analys

Tre teman: en del av den

populationen som sjuksköterskorna

erbjuder vård till kunde utgöra

säkerhetshot i form av hot eller våld

och på så sätt skapa en

patientparadox. Det framkom att

lagsamarbete inom

akutmottagningen var avgörande

för en säker hantering av hotfulla

eller våldsamma situationer.

Medel-

hög

i

Bilaga 2. Kvalitetsgranskningsmall (SBU, 2014)

ii

Documents

Hot och våld inom akutsjukvården