ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS

▼ A N N O N S A N N O N S ▼

MEDFÖLJER SOM TEMATIDNING I SVENSKA DAGBLADET JUNI 2006

AVFALL OCHÅTERVINNING

NR 1 • JUNI 2006

Varje år samlas mellan 4000 och5000 ton farligt avfall in från vårahushåll. Men fortfarande hamnarmycket farligt skräp i soppåsen ellernaturen. Läs hur du kan bidra till enbättre och mindre farlig miljö.

Läs mer på sidan 4

Det kan låta lite konstigt, mengammal mat är en värdefull resurs.Genom rötning och komposteringförvandlas brödkanter, apelsinskaloch fiskrens till naturvänlig biogasoch näringsrik jord.

Läs mer på sidan 6

Miljöcertifiering har blivit ettkraftfullt konkurrensmedel i när-ingslivet. Fler och fler företag väljerdärför att skaffa bra miljölednings-system. Faktum är att Sverige nu lig-ger i topp vad gäller antalet miljö-certifierade företag per invånare.

Läs mer på sidan 8

I Sverige måste alla företag somtillverkar eller importerar förpack-ningar vara med och betala för åter-vinningen av dem. Det är därför vikan återvinna så mycket material.Läs vad som händer med förpack-ningarna efter att de samlats in.

Läs mer på sidan 10

Soporna brinner i HögdalenLäs om hur vårt hushållsavfall för-vandlas till energi.

Läs mer på sidan 7

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS2

AVFALL OCH ÅTERVINNING – EN TITEL FRÅN MEDIAPLANET

Projektledare: Natalie Montanari,Mediaplanet:08-545 953 00 Produktion: Fredrika Pontén,Mediaplanet Repro: Ordbild:08-545 412 90 Tryck: Tabloidtryck i SödertäljeMediaplanet är världsledande inom tematidningar i dags- och kvällspress. För mer information, kontakta David Näslund,Mediaplanet:08-545 953 00

Distribueras med Svenska Dagbladet juni 2006. Synpunkter på våra tidningar:synpunkter@mediaplanet.se

MED DAGSTIDNINGENS RÄCKVIDDOCH FACKTIDNINGENS FOKUSwww.mediaplanet.se

N är vi lämnar tidningar, metall, glasflaskor och andra förpackningar till återvinning bidrar vi till att materialetkan återutnyttjas. Vi bidrar både till återvinning och att skadliga ämnen inte hamnar fel när den gamla datornlämnas in till kommunens elektronikmottagning. Vi gör en viktig insats när

hushållets avfall som är giftigt för människa och miljö lämnas till insamlingssystemen förfarligt avfall.

I jämförelse med flertalet andra länder har vi i Sverige och Stock-holmsregionen kommit långt när det gäller att omhänderta avfalletoch utnyttja den resurs som finns i soporna. Materialåtervinningenger lägre miljö-påverkan, sparar energi och materialresurser. Genomden biologiska behandlingen av matrester och trädgårdsavfall kan när-ingsämnen utvinnas och biogas produceras. Energiutnyttjandet i avfallsförbränningen ger ett viktigt bidrag till produktionen av fjärrvärme och el.

Men det finns mer att ge. Det finns stora värden kvar att utnyttja och viktiga miljöinsatser att göra genom att se nyttan avatt rätt sak hamnar på rätt plats. Här är allas våra vardagsinsatser viktiga.

Johan Castwall

Ordförande RASK (Kommittén för Regional Avfallssamverkan i Stockholms län) Förvaltningsdirektör Renhållningsförvaltningen Stockholms Stad

Syftet med tematidningen Avfall och Återvinning är attinformera läsarna om vikten av en god avfallshantering,vad som verkligen händer med vårt avfall och hur återvin-ning bidrar till en bättre miljö. Tidningen produceras isamarbete med Stockholms Stads Rehållningsförvaltning,Sörab och SRV-Återvinning.

• Se upp farligt avfall sid 4Läs hur du kan bidra till en bättre och mindre farlig miljö för alla.

• Värdefulla matrester sid 6Genom rötning och kompostering förvandlas brödkanter, apelsinskal och fiskrens till naturvänlig biogas och näringsrik jord.

• Avfall värmer våra hus sid 7Läs om hur vårt hushållsavfall förvandlas till energi i Högdalen.

• Producenterna ska ta ansvar sid 8-9Producenterna har ansvar för bl. a insamlingssystem och för att hushållen får information om vad de ska göra med uttjänta förpackningar.

• Miljöcertifiering hjälper företagen sid 10Sverige nu ligger i topp vad gäller antalet miljöcertifierade företag per invånare.

• Sorterings ABC sid 11En genomgång av olika typer av avfall och svar på vad du ska göra med dem.

Sveriges mest välsorterade butik inom

kompostering, källsortering, biologiska toaletter och infiltrationsanläggningar.Leverans över hela landet! Välkommen att jämföra och välja mellan olika alternativ. Vår kunniga och erfarna personal hjälper gärna till med råd och information.

Nära återvinning i hela landet.

info@reagro.se tel 018-29 24 66

Tillsammans med lokala jordbrukare har vi källsorterings-

lösningar för alla typer av verksamheter såsom industri,

handel, köpcentrum.

Varje människa ger upphov till en ansenligmängd avfall, varje dag, hela livet.

Hur vi hanterar vårt avfall idag och i framtiden är därför en viktig fråga.Avfall är inte skräp som vi bara kan göra oss av med. Det är en resurs som vi måste utnyttja så långt det är möjligt genom återanvändning,materialåtervinning och energiutvinning. För att göra avfallet till enresurs måste vi alla hjälpa till – ditt bidrag är viktigt!

INNEHÅLL

Tack för matavfallet.Nu är jorden klar.

Bananskal, makaroner, kålrötter...Varje år lägger vi cirka 10 000 ton matavfall i vår kompost.

Resultatet blir en naturlig och näringsrik jord för din trädgård.Med andra ord är det nu hög tid att leta fram spaden och välja ut några spännande perenner.

Läs gärna mer om vår jord på srv-atervinning.se.

Länge leve jorden!

ha

llå

Avloppet är inte gjort för lacknafta. Inte vår miljö heller.

Kemikalier är något som avloppsreningsverken har svårtatt rena bort. Så snälla, häll inte ut lacknafta, färg ochandra kemikalier i avloppet. Lämna dem till miljöstatio-nen istället så kan de tas om hand på rätt sätt. Därmedhjälper du till att skapa en bättre miljö för allt levande liv.

En liten förändring för dig.Men en stor skillnad för miljön.

På www.stockholmvatten.se visar vi hur du enkelt tar hand om dinakemikalier och var din närmaste miljöstation ligger.

BOTKYRKA• Himmelsbodavägen, Skyttebrinks

industriområde• Hallundaleden, Fittja trafikplats

EKERÖ• Skå återvinningscentral

HANINGE• Traversvägen, Jordbro före-

tagspark• Dalarövägen, Sandemars Gods,

Dalarö

HUDDINGE• Regulatorvägen, Flemingsbergs

industriområde• Storvretsvägen/Vretvägen,

Skogås/Trångsund• Sofielund, Gladö industriområde

JÄRFÄLLA• Återvinningsvägen, Görväln

LIDINGÖ• Förrådsvägen 17, Stockby• Södergarnsvägen, Södergarn

NACKA• Saltsjöbadsvägen, Östervik• Gamla Landsvägen 125 b, Skuru

NORRTÄLJE• Gäddvägen, Görla industriområde• Salmunge återvinningscentral,

Finsta• Häverö återvinningscentral,

Hallstavik

NYKVARN• Tveta återvinningsanläggning

NYNÄSHAMN• Åkervägen 11, Hammarhagens

industriområde

• Sorunda, Sunnerby industriområde

SALEM• Tvärvägen

SIGTUNA• Returvägen, Märsta

STOCKHOLM• Cederdalsgatan, Norrmalm.

• Huddingevägen/Sockenvägen,Östberga.

• Kvicksundsvägen 16, Högdalen.

• Lövstavägen, Hässelby.

SUNDBYBERG• Enköpingsvägen 80, Brotorp

SÖDERTÄLJE• Morabergsvägen 4

TYRESÖ• Kretsloppscentralen, Petterboda

TÄBY• Frestavägen 10, Hagby

UPPLANDS-BRO• Energivägen 10,

Brunna industriområde

• Ullevivägen 6, Skällsta industriområde

UPPLANDS VÄSBY• Karins väg 2, Smedby

VALLENTUNA• Lötvägen 1

VAXHOLM• Eriksövägen 2

VÄRMDÖ• Hemmesta åvc• Brunn åvc• Djurö åvc• Möja ÅVC• Runmarö ÅVC• Svartsö ÅVC

ÖSTERÅKER• Brännbacken, Åkersberga

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS4

9 av 10 svenskar tar hand om sitt farliga avfall pårätt sätt men ändå hamnar mellan 4 000 och 6 000

ton av hushållens farliga avfall i soppåsen varje år.Oftast handlar det om lösningsmedel, färgrester,

rengöringsmedel och bekämpningsmedel. Det flestaav oss har en känsla för vad som är farligt avfall, men fortfa-rande råder viss osäkerhet om vad som tillhör kategorin ochvad man ska göra med det.

Farligt avfall är sådant som kan ge allvarliga och bestå-ende skador på miljön och människan. Det kan vara alltfrån batterier, nagellack, hårspray, färgrester, limrester,lösningsmedel, spilloljaoch bekämpningsmedeltill lackrester, kvicksil-vertermometrar och ren-göringsmedel. Men ävenfotokemikalier, syror,

kalklösare, ammoniak ochlut klassas som farliga.

Det är extremt viktigt att det inte hamnar isoppåsen eller i avloppet. Om farligt avfall kom-mer ut i naturen kan det leda till allvarliga ochlångsiktiga problem för både människa och miljö.I avfallet finns giftiga ämnen som stannar kvar ikretsloppen eller tar väldigt lång tid att bryta ner.Det kan ofta räcka med små doser för att det skaorsaka stora skador.

VAR LÄMNAR JAG MITT FARLIGA AVFALL?Farligt avfall lämnar du vid en miljöstation. Miljöstationen är ett plåtskåpeller en container som finns på ett antal bemannade bensinstationer och påsamtliga återvinningscentraler. Lämna det farliga avfallet i originalförpack-ning eller i annan tät förpackning och märk upp vad det innehåller. Då kankemiutbildad personal identifiera och klassificera innehållet i flaskor och bur-kar. En del kan renas och återvinnas, men annat måste destrueras under tryggaformer. Tänk också på att inte blanda olika sorters farligt avfall. Då blir detsvårare att ta hand om det på bästa sätt.

POSITIV TRENDI Sverige har vi en positiv utveckling där allt mer far-ligt avfall lämnas in. Uppskattningsvis samlades 26 000 ton farligt avfall in från hushållen år 2004, detblir i genomsnitt 2,9 kg per person. Men än finnsmycket kvar att göra. Riksdagens mål är att vi inomen generation ska ha en miljö ”fri från ämnen ochmetaller som skapats i eller utvunnits av samhälletoch som kan hota människors hälsa eller den biologiskamångfalden”. För att uppnå det måste vi bli ännubättre än vad vi är idag på att samla in vårt farligaavfall.

www.stockholm.se/avfall

FARLIGT AVFALL MÅSTEHANTERAS VARSAMT

• Se till att inget farligt avfall, till

exempel batterier eller lösnings-

medel, hamnar i soppåsen.

• En bra tumregel är att om en kemisk

produkt är märkt med varningstext

så bör resterna hanteras som farligt

avfall.

• Även lågenergilampor klassas som

farligt avfall eftersom de innehåller

kvicksilver.

• De farliga ämnena kan finnas i väl-

digt små mängder i olika produkter

men sammantaget kan de göra stor

skada om de hamnar fel.

• Spola aldrig ut färg, lösningsmedel

eller annat farligt avfall i avloppet.

• Om kemikalier blandas i avfall som

ska komposteras så förstör det slut-

produkten helt och gör att den

måste kasseras.

• Märk upp allt som du lämnar till en

miljöstation, då blir det lättare för

personalen att identifiera innehållet.

• Blanda inte olika medel.

• Dåligt förpackat farligt avfall som

till exexempel läcker och är kladdigt

riskerar att utsätta den som kommer

i kontakt med avfallet för ångor,

gaser, damm och spill.

Giftigt, cancerframkallande, frätande, fosterskadande, eko-toxiskt, smittförande och brandfarligt. Det ärnågra av de egenskaper som utmärker farligt avfall. Det är därför viktigt att inte blanda det med annat avfallutan att lämna in det separat.

TEXT:ERIK HJALMARSSON

”9 av 10 svenskar tarhand om sitt farliga avfallpå rätt sätt men ändå såhamnar mellan 4 000 och6 000 ton av hushållensfarliga avfall i soppåsenvarje år.”

Om farligt avfall kommer ut i naturen kan det leda till allvarliga och lång-siktiga problem för både människa och miljö. I avfallet finns giftiga ämnen som

stannar kvar i kretsloppen eller tar väldigt lång tid att bryta ner.

Se upp för farligt avfall!

Här hittar du din närmsta återvinningscentralUndrar du vart du ska ta vägen när du behöver slänga en gammal dator eller dumpa en soffa? Svaret är till en återvin-ningscentral. En ÅVC är en bemannad central där du kan slänga stora och skrymmande saker och dessutom få hjälp ifall duhar några frågor gällande sortering. Runt om i Stockholm finns flera stycken ÅVC:er, här presenterar vi hela listan. Välj densom är närmast eller passar dig bäst. Tänk bara på att kolla upp öppettiderna innan du åker, det gör du enklast på internet.

SÖRAB, Söderhalls Renhållningsverk AB, Box 63, 186 21 Vallentunatel 08-505 804 00, fax 08-505 804 19, info@sorab.se, www.sorab.se

SÖRAB är ett regionalt avfallsbolag som ägs av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna

SÖRAB tar hand om avfallet från hushållen i norra Stor Stockholm. På Hagby i Täby fi nns kanske Stor Stockholms största återvinningsanläggning. Av avfallet får vi bland annat 10 600 ton metallrå-vara, 21 200 ton kompostjord, 3 000 ton returpapper/-kartong, biogas och bränsle som kan värma mer än 30 000 småhus. Tillsammans kan vi återvinna ännu mera!

SÖRAB - på miljöns sida

Vi tycker inte att sopor passar in i bostadsmiljön......därför lagrar och transporterar vi avfallet precis som annan infrastruktur under jord

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS6

för att du återvinner dina förpackningar och tidningar!

www.ftiab.se tel: 0200-88 03 11

Fler och fler bestämmer sig för att slå ett slag för miljön. Genom att sorteraså kallat biologiskt avfall separat kan man idag utvinna både energi och

viktig näring. Biologiskt avfall innebär främst matrester från hushåll ochrestauranger så som kött, fisk, fågel, grönsaker och frukt.

MÅNGA SORTERAR REDANMånga restauranger och livsmedelsbutiker väljer idag att sortera sitt biologis-ka avfall. Dels för att det är billigare och praktiskt men också för att det är ettbra sätt att bidra till ett hållbart samhälle. I vissa kommuner kan dessutomprivatpersoner sortera sitt matavfall. Allt som då behövs är ett extra kärl underdiskbänken. Där läggs alla matrester istället för i den vanliga soppåsen. Sedansamlas det biologiska avfallet in av speciella sopbilar och körs till närmsta bio-gasanläggning.

Det är dock viktigt att inte fel sopor hamnar i kärlet för biologiskt avfall.Saker som fimpar, snus, damm, glasspinnar eller stearinljus får inte hamnabland matresterna. De är inte möjliga att återvinna på samma sätt som mat-rester och ska därför slängas i den vanliga soppåsen.

ORGANISMER FÖRVANDLAR MATENNär maten sedan kommer fram så börjar den så kallade rötningsprocessen.Den går ut på att man sönderdelar avfallet fint och blandar det med vatten.Sedan hettas allting upp så att eventuella bakterier dör. Efter det lägger manblandningen i en sluten tank i cirka tre veckor, där avfallet bryts ner med hjälpav organismer. Under rötningen bildas stora mängder biogas som man konti-nuerligt tar hand om.

Kvar i botten efter att rötningen är klar finns biogödsel. Växtnäringen ibiogödseln ersätter handels- och konstgödseln på våra åkrar. Biogödseln inne-håller stora mängder näringsämnen och låga metallhalter. Därför är det ettbåde kraftfullt och miljövänligt gödningsmedel. Det finns en stor marknadför biogödsel och det är så miljövänlig att snart kommer det första biogödsletatt KRAV-märkas.

BÅDE VÄRME OCH DRIVMEDELBiogasen som bildas vid rötningen används idag på flera olika sätt. Denanvänds dels i värmeverk och värmer på så vis upp allt ifrån villor och lägenhe-ter i bostadsområden till köpcentrum. Men den används också som bränsle imotorer. Biogas är det bästa fordonsbränslet idag både ekonomiskt och miljö-mässigt. Det är exempelvis det enda bränslet som hamnar i högsta miljöklas-sen enligt statliga Alternativbränsleutredningen. Bilarna som kan tankas medbiogas både ser ut och går precis som bensindrivna bilar. Skillnaden märksinte på vägen utan i luften och på fler och fler mackar kan man nu tanka resul-tatet av gamla återanvända matrester.

SVERIGES FÖRSTA BIOGASTÅGNär man byter från bensin eller diesel till biogas bidrar det till att minska detotala utsläppen av kväveoxider, kolväten, stoft och koloxid. Globalt settminskar den s.k. växthuseffekten, eftersom koldioxiden som bildas vid för-bränningen ingår i det naturliga kretsloppet. Därför pågår inom många stä-ders kollektivtrafik nu stora omställningar. Till exempel i Linköping drivsStadens innerstadsbussar och en stor del av kommunens fordon med biogas.Då försök har pågått sedan 1987 med gott resultat har flera andra städer följt ideras fotspår. Bland annat Stockholm där 35 sopbilar idag drivs av biogas.Dessutom har Sveriges första biogaståg nyligen börjat rulla mellan Linköpingoch Västervik. Gasen produceras lokalt och dieselmotorerna har ersatts avmoderna gasmotorer med katalysatorer vilket förbättrar tågets miljöpåverkanavsevärt.

FAKTA OM BIOGAS • Biogas består huvudsakligen av metan och koldioxid.

• Biogas är den gas som bildas när organiskt materialså som gödsel, matrester, växter, avloppsvatten, medmer, bryts ned av mikroorganismer i syrefria miljöer.

• Samma biologiska omvandling sker naturligt imånga olika ekosystem där syretillförseln är begrän-sad, exempelvis i våtmarker och sjösediment.

• Rötgas och sumpgas är andra namn som används påbiogas.

• När man använder rötning som metod för att tillverkabiogas så bidrar man även till att minska de totalaavfallsmängderna.

• Biogasproduktion har pågått sedan andra hälften av 1800-talet med länder som Kina och Indien sompionjärer.

• För uppvärmning och liknande kan ”rå” biogasanvändas, men om man ska använda den till for-donsbränsle måste biogasen renas.

• Fördelen med biogas framför fossila bränslen är att utsläppen av miljö- och hälsofarliga ämnen ärbetydligt lägre. I motorer exempelvis är biogasbetydligt renare än bensin eller diesel och bidrar där-för mindre till exempelvis klimatförändringar.

• I augusti 2005 fanns sammanlagt 58 stycken publika tankställen för fordonsgas enligt statistik från Svenska Gasföreningen.

• År 2002 gick ca 5,5 % av all biogas som producerades till fordonsgas.

• Fler och fler svenska städer investerar i fordon som drivs med biogas för drift i sin kollektivtrafik.

Det kan låta lite konstigt. Men faktum är att brödkanter,äppelskrutt, fiskrens och andra gamla matrester idag kanomvandlas till värdefull biogas. Gas som sedan användsför att värma upp bostäder eller till att driva bilar.

TEXT:ERIK HJALMARSSON

Äppelskruttet som blir kvar när du ätit ditt äpple kan omvandlas till värdefull biogas. Gas som sedananvänds för att värma upp bostäder eller till att driva bilar.

Värdefulla matrester

I augusti 2005 fanns sammanlagt 58 stycken publika tankställen för fordonsgasenligt statistik från Svenska Gasföreningen.

Foto

gra

f:N

ils-O

lof S

jöd

én K

älla

:Fo

rdo

nsg

as S

veri

ge

AB

MYT OCH SANNING OM SOPSORTERING

Myt: Det är mycket mer miljöfarligt

och kostar mer pengar att sortera avfal-

let eftersom det kräver så krångliga

processer och långa transporter.

Sanning: Det är både billigare och mer

miljövänligt att sortera vårt gemen-

samma avfall. Endast då kan vi ta hand

om varje material för sig och åter vinna

det på bästa sätt. Dessutom sker sorter-

ingen och hanteringen av avfallet lokalt

så några långa transporter är det inte

tal om. Genom sortering och återvin-

ning sparar vi enorma mängder energi

och hindrar en massa farliga ämnen

från att komma ut i vår miljö.

Myt: Det är ingen idé att sortera det far-

liga avfallet separat. Det kommer ju ändå

bara att hamna i sopförbränningen.

Sanning: När du lämnar ditt farliga

avfall på en återvinningscentral så ham-

nar det hos speciella sektioner för farligt

avfall som tar hand om avfallet på ett

säkert sätt. Där arbetar kemiutbildad

personal med att identifiera och klassi-

ficera innehållet i alla flaskor och burkar.

En del av avfallet kan renas och sedan

återvinnas, men annat måste destrueras

under trygga former. Kastas det istället

bland hushållssoporna hamnar de i för-

bränningssystemet och påfrestar däri-

genom rökfiltreringen enormt.

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 7

Avfall värmer våra hus

Nästan varje dag åker över hundra sopbilar runt om i hela Storstockholmoch hämtar upp avfall från kommersiella fastigheter, villor och flerfa-

miljshus. Det brukar bli två till tre rundor per bil och dag. När bilarna är fullakörs de ut till Högdalen där lasten lossas. Totalt hamnar cirka 700 000 tonsopor om året hos Högdalenverket inklusive industriavfall, det är nog för attfylla Globen fyra och en halv gånger om.

I Högdalen samlas avfallet för att omvandlas till ren energi i form av el ochfjärrvärme. Det är en mycket kontrollerad process som sker i flera steg, allt föratt kunna återvinna energin i soporna så effektivt som möjligt. Högdalen-verket är en av de modernaste förbränningsanläggningarna i världen ochrökgasen som bildas renas idag till 98-99 procent.

– Att det som kommer ut ur skorstenen kan vara så rent beror dels påreningsutrustningen med olika filter men också på att Stockholmarna medomnejd sorterar sitt avfall så att inte något felaktigt material kommer in iverket. Saker som batterier, lösningsmedel eller färgrester hör inte hemma ivårt hushållsavfall, berättar Nils Lundkvist, avdelningschef på Renhållnings-förvaltningen.

När bilarna kommer fram vägs de in för att man ska veta hur mycket avfallde har med sig. Sedan utförs dagliga kontroller av avfallets innehåll. Man väljerslumpvis ut cirka 15 till 20 bilar som helt enkelt får lossa sina sopor på golvetinne i anläggningen och så går man igenom lasten noga för att kontrollera attingenting olämpligt hamnar i pannorna. Sist tippas allting i en stor bunker.

Väl i bunkern blandar man noggrant alla sopor med en gripklo fäst i en tra-vers, stor nog att lyfta upp till sex ton. Blandningen sker för att avfallet ska bliså homogent som möjligt, då blir det ett bra bränsle i pannorna. Det är viktigtmed en hög och jämn temperatur på elden för att så få föroreningar som möj-ligt ska bildas.

När väl skräpet har förbränts bildas det värme som stiger uppåt. Kvar påbotten ligger det som inte kan förbrännas, exempelvis metall från gamla kon-servburkar och liknande. Det kallas för bottenslagg och ser ut ungefär somgrus. Faktum är att efter man sorterat ut metallen från slaggen så kan restpro-dukten användas för exempelvis vägbyggen ute på soptippar.

Värmen från förbränningen däremot används till själva energiutvinningen.Den omvandlas till ånga som driver en stor turbin. Det är där som el skapas.Men efter att ångan drivit turbinen så finns fortfarande en hel del värme kvar.Den leds då genom en värmeväxlare för att förvandlas till fjärrvärme som vär-mer våra hus.

Efter att all värme omvandlats finns det kvar en kall rök. Den renar mangenom en mängd avancerade filter. Det sker i flera steg, både torrfilter- ochvåtfilterteknik används. Det som fastnar i filterna gjuts till ett betongliknandematerial och läggs på speciella deponier för slutförvaring.

Förbränning är alltså en mycket miljövänligare metod för att ta hand omsopor än till exempel soptippar eftersom man återvinner energin och noggrant

kontrollerar utsläppen. Men slutorden från Nils är viktiga att komma ihåg:– ”Var sak för sig” är ett motto som jag tycker är bra. Ju bättre vi sorterar

undan saker som elapparater, batterier och lysrör separat, desto bättre ocheffektivare blir vår totala avfallshantering.

I ett industriområde utanför Högdalen reser sig en enorm gråbrun skorsten. Den tillhör fjärrvärmeverket dit nästanallt Stockholms hushållsavfall körs för att sedan förbrännas och omvandlas till el och fjärrvärme. Men boende iområdet kan vara lugna, när det syns rök ur skorstenen så är det bara ren vattenånga.

TEXT:ERIK HJALMARSSON

Jag har gjort det och säkerligen har många av er som läserdet här också gjort det. Det är lite pinsamt. Man vet att

det är fel men ibland känns det ändå som den enklaste vägen.Jag pratar om att smutsa ner vår miljö.

Som rökare har det nog hänt att jag spolat ner fimpar i toa-letten. Och eftersom jag bor i en liten etta där det är svårt attfå nog med plats för sortering har jag slängt både glas ochmetall i soppåsen.

Jag har tänkt att ”herre gud, en liten soppåse som inte ärsorterad spelar väl ingen roll”. Men det är precis vad den gör.Hur många människor bor inte i små lägenheter här i Stock-holm, och om alla tänker som jag så blir det en ansenligmängd osorterade soppåsar som går till förbränning. Sop-påsar fulla av glas, plast, papper och metall som enkelt skullekunna återanvändas och bli nya material.

Problemet är att det är svårt att förstå och känna det personliga ansvaret. Vimåste till slut inse att vad den globala miljön påverkas av är ingenting annatän en handfull miljarder människor som du och jag. Det är vi som avgör ifallvi vill bidra till ett problem eller till en lösning.

Inom ekonomin pratar man ibland om ”tragedy of thecommons”. Det betyder ungefär att gemensamma resur-ser som inte är reglerade tenderar att överutnyttjas. Detförklarar i så fall varför vissa fiskarter fiskas slut i våra hav,eller varför folk inte bryr sig om miljön. Det kan låta somen naturlag när man hör teorin. Att det inte går att göranågonting åt vår miljö för att det alltid kommer att finnasde som vill åka snålskjuts och inte orkar bry sig. Meningenting är mer fel. För vad allting handlar om är attity-der. Din attityd och min.

Det räcker att se sig om för att förstå det. Se hur långt vihar kommit. Idag pantar vi över 750 miljoner burkar iSverige och över 340 miljoner pet-flaskor lämnas in tillåtervinning varje år. För att inte tala om hur många kilotidningspapper som dagligen samlas in. Allt det här tyckervi är helt naturligt idag, men det räcker med att gå tillbaka

30 år för att se att det inte alltid har varit så. Det är bara våra attityder som harförändrats. Vi har lärt oss att ta ett större personligt ansvar. Och om trettio årtill kommer jag förhoppningsvis att undra hur i hela friden jag en gång i tidenens kunde fundera på att slänga fimpar i toaletten.

BRIST TVINGAR SVERIGEIMPORTERA PLASTAVFALL

Plaståtervinningsföretagen i Sverige

saknar material att arbeta med. Det

finns cirka 17 företag i landet som

arbetar med att förädla gammal plast

och sälja vidare materialet. Men

industrin efterfrågar mer återanvänd

plast till sin produktion än vad vi i Sve-

rige samlar in. Det leder till att plastå-

tervinningsföretagen idag tvingas

importera sorterat plastavfall från

bland annat Tyskland och Danmark för

att möta den växande efterfrågan.

- Problemet är att inga kommuner, så

vitt jag vet, samlar in plast från hus-

hållen. Endast förpackningar samlas in

idag via återvinningsstationerna, men

det finns mycket mer plast i hushållen

som skulle vara lönsam att samla in,

säger Annika Helke-Lundström på

Återvinningsindustrierna.

Generellt sätt är det alltid lönsamt att

återvinna ett material hellre än att pro-

ducera nytt. Genom att återanvända

gammal plast sparas energi och man

minskar utsläppen av växthusgaser. För

varje kilo hårdplast som samlas in och

materialåtervinns sparar samhället en

hel liter olja. Återvunnen plast används

till produktion av alltifrån utemöbler till

diskborstar och nyligen fick IKEA motta

ett inspirationspris för att man börjat

producera bord av återvunnen plast.

Varje gång du lämnar en för-

packning eller en tidning till återvin-

ning sker något stort. Den tömda

schampoflaskan blir en praktisk disk-

borste. Det tillplattade tvättmedelspa-

ketet blir till en snygg skokartong. Den

gamla kapsylen förvandlas till en mut-

ter. Den tomma saftflaskan får nytt liv

som en ny glasflaska. Den lästa tid-

ningen blir en ny tidning.

På så sätt hjälper du till att spara

stora mängder energi. Du ser också till

att naturens material inte åker ur

kretsloppet. Tack vare dig gör miljön en

stor vinst. Och därmed vinner även du

något. Varje gång du återvinner.

Mer information hittar du på

www.ftiab.se

MAN BORDE VETA BÄTTRE…

FAKTA OM HÖGDALENVERKET OCH FJÄRRVÄRME

• Rökgasen som bildas från verkets förbränning renas till cirka 98-99 procent.

• Förbränningen i Högdalenverket pågår i stort sett varje dag året om.

• 75 procent av våra hushållssopor hamnar i våra soppåsar och förbränns,

resten sorterar vi separat på olika sätt.

• 230 000 ton hushållssopor samlas årligen in i Stockholm och fjärrvärmen som

återvinns utav dem motsvara cirka 50-60 000 ton eldningsolja.

• På verket finns fyra eldningspannor som kan förbränna mellan 10 och 15 ton

sopor i timmen.

• Värmen från Högdalenverket täcker 14 procent av fjärrvärmebehovet i Stockholm.

• Inget eldas för kråkorna, det vill säga all värme som bildas återvinns.

• Fjärrvärme är en storskalig metod för uppvärmning som bygger på skalekonomi, det vill

säga att ett stort system levererar till många användare inom ett visst geografiskt område.

• Fjärrvärmen svarar idag för omkring hälften av all uppvärmning av bostäder och

lokaler i Sverige.

• Fjärrvärme finns i 270 av landets 290 kommuner och levererar årligen cirka 50 TWh.

• Material som metall och glas kan inte förbrännas utan ska istället sorteras separat

om det går för att kunna återvinnas effektivt.

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS8

Överallt idag är vi omgärdade avförpackningar av olika slag. Vi

skulle inte klara oss utan dem. Varjedag importeras, exporteras och frak-tas varor kors och tvärs runt om jord-klotet och förpackningarnas syfte äratt skydda dem från stötar, kyla,värme, blöta, smuts och bakterier.Samtidigt ska de vara lätta, praktiska

och enkla att hantera under resansgång. Faktum är att utan förpack-ningar skulle upp till 40 % av allavaror förstöras på vägen mellan till-verkare och konsument.

Förpackningarna fyller även enannan viktig funktion. På hyllan ivåra butiker berättar de för oss kon-sumenter om vad vi kan förvänta oss

av produkten de omgärdar. De utgördärigenom ett avgörande verktyg föralla marknadsförare. Men vissa för-packningar är dåliga ur miljösyn-punkt eftersom de är tillverkade avflera olika material. De blir svåra attsortera och måste förbrännas med de”vanliga” hushållssoporna. Här kanvi som konsumenter utöva konsu-

mentmakt direkt i butiken genomatt istället välja varor med förpack-ningar som lättare kan återvinnas.På så sätt påverkas företagen att an-stränga sig för att hitta bättre lös-ningar. Ett annat bra sätt är att hållautkik efter så kallade refillförpack-ningar som ofta är enklare tillverkadeoch därför bättre ur miljösynpunkt.

Producenterna ska ta ansvarI Sverige har vi sedan 1994 ett lagstadgat producentansvar. Det betyder att alla som tillverkar, importerareller säljer vissa typer av produkter också ska vara med och betala för återvinningen av det avfall som derasprodukter genererar. Idag finns fem områden som omfattas av producentansvaret: förpackningar, returpap-per, bilar, däck samt elektroniska och elektriska produkter.

TEXT:ERIK HJALMARSSON

VÄRLDSREKORD I PANTNING

I Sverige är vi duktigare än någon

annanstans i världen på att återvinna

returburkar. Av 915 miljoner pantbe-

lagda burkar som säljs i landet varje år

lämnas cirka 86 % tillbaka för pant-

ning. Det är AB Svenska Returpack/AB

Svenska Returpack-PET som ansvarar

för pantsystemen av aluminiumburkar

och återvinningsbara PET-flaskor. Pant-

systemet för burkar startade 1984 och

för PET-flaskor startades det 1994.

Returpacks uppgift är att informera om

pantsystemet, administrera ekonomin

samt samordna återtagningen av pant-

förpackningar så att systemet fungerar

i alla led. Regeringens krav är att bur-

karna ska återvinnas till 90 % och där-

för arbetar Returpack kontinuerligt

med aktiviteter och kampanjer för att

främja och förhoppningsvis öka pant-

ningen av burkar och PET-flaskor.

Returpack BURK och Returpack-PET

ägs till 49 % av förpackningsindustrin,

49 % av Bryggareföreningen och till

2 % av handelns organisationer så som

Axfood, Coop, ICA och SSLF. På deras

fabrik som ligger utanför Norrköping

samlas alla Sveriges återvunna alumi-

niumburkar och PET-flaskor. Där sorte-

ras, räknas och balas materialet för

vidare transport till olika återvinnings-

företag. Av burkarna tillverkas sedan ny

plåt för tillverkning av nya burkar. PET-

materialet återanvänds för nytillverk-

ning av PET-flaskor.

Vi har allt för restprodukteroch transporthantering!

• Swedebox - För bilbatterier, kemikalier, lösningsmedel et.c• Berglöfslådan - För tung materialhantering och förvaring• Swedebox System 2000 - Bottentömmande containrar• Swedebox KitBin - Hopfällbar behållare• Swedebox Säkerhetscontainer - För transformatorer

BOX 108 - 65104 Karlstad - Tel.054-853115 - Fax. 054-854810 e-post. info@swede.se - hemsida. www.swede.se

Vinnande virtuell återvinningÄr ditt vindsförråd överfyllt av skidor, böcker, möbler och andra gamla bortglömda prylar som du aldrig använ-

der? Då kanske du sitter på en dold förmögenhet. Idag växer köp- och säljsiter på internet så det knakar. På denpopulära sidan Blocket.se ligger i skrivande stund över fyrahundratusen annonser ute och hos konkurrentenTradera.se sprängde man nyligen vallen för över en miljon medlemmar. Allt ifrån gamla bröllopsklänningar och hus-hållsassistenter till tv-apparater och bilar hittar varje dag nya ägare via de virtuella marknadsplatserna.

En god vän berättade nyligen att hon nästan missköter sitt jobb på grund av att hon hela tiden känner sig tvungen att gå in på nätet för att kolla vilka nya annonser för gamla 50-talsmöbler som lagts upp. Hon påstår att hon nästankänner sig som en missbrukare.

Missbrukare eller inte, faktum är att alla som hänger sig åt den nya folksporten bidrar till en hållbar utveckling. Istäl-let för att hamna på en soptipp så återanvänds nu många prylar när de hittar nya hem och ägare. För handen på hjärtat,är det inte så att mycket av det som ligger uppe i våra vindsförråd egentligen är fullt fungerande saker? Är det inte såatt det snarare är en ökad trendmedvetenhet hos oss som gör att vi känner oss tvingade att allt oftare byta ut gamla soffor vars tyg plötsligt känns omodernt? Eller solglasögon som bara känns sååå 2005?

Då är det ju jättebra att det finns platser som Blocket och Tradera. Istället för att de där gamla solglasögonen blir liggandes i någon låda eller slängda i soppåsen kan du sälja dem till någon som faktiskt tycker att de är riktigt snygga.Inte nog med att du tjänar en bra slant på det och därigenom kan köpa dig ett par nya, dessutom slipper du köra demtill återvinningscentralen. Så nu lagom till sommaren, ta chansen att göra en riktig utrensning bland allt ditt gamlabråte, oavsett om det ligger i källaren eller på vinden. Annonsera sedan ut allting på internet (det är enkelt att fotogra-fera av allting med en digitalkamera). Vem vet, innan du vet ordet av har du kanske fått ihop till den där strandsemes-tern i juli som lockar så mycket? Att det känns extra skönt att tjäna en hacka när man vet att man bidrar till att bevara miljön, det är bara en bonus.

VILKET ANSVAR HAR FÖRETAGEN?I det gemensamma arbetet för attuppnå en hållbar utveckling ingåratt försöka omvandla dagens förbru-kande samhälle till ett mer ekolo-giskt uthålligt. Genom återanvänd-ning, materialåtervinning och ener-giutvinning utnyttjar vi de olikamaterialen bättre och effektivare.Producentansvaret är på så sätt ettstort steg på vägen. Det innebärenkelt uttryckt att producenternahar ansvar för bland annat insam-lingssystem och för att hushållen fårinformation om vad de ska göra meduttjänta förpackningar.

För att uppfylla producentansvarethar många av företagen i de branschersom påverkas av lagstiftningen skapatspeciella bolag som ser till att insam-lingen och återvinningen sköts på ettbra sätt. Förpacknings- och tidnings-producenterna har ett gemensamtsamarbetsorgan, Förpacknings- ochtidningsinsamlingen, förkortat FTI.De anlitar olika entreprenörer förskötsel och tömning av de så kalladeåtervinningsstationerna som finnsutplacerade runt om i hela landet.

RÄTT SAK PÅ RÄTT PLATSPå återvinningsstationer är det intetillåtet att slänga andra produkter änförpackningar eller returpapper.Anledningen till detta är att det finnsflera olika sorters plaster och glas som

inte bör blandas med varandra. Tillexempel ska man inte slänga dricks-glas i behållarna för glas, utan endastflaskor och andra glasförpackningar,eftersom glaset i dricksglas inte alltidgår att återvinna.

Huvudsyftet med producentan-svar är att styra företagen mot en mermiljöanpassad produktutveckling,med förpackningar som är merresurssnåla, enklare att återvinna ochinte innehåller några farliga ämnen.När de tvingas till att vara med ochbetala kostnaden för den miljövänligaåtervinningen är chansen ännu störreatt de redan från början planerar föratt hanteringen ska gå så smidigt sommöjligt. Detta tjänar i slutändanbåde samhället, de enskilda konsu-menterna och producenterna på.

FÖRPACKNINGENS VÄG TILL ÅTERVINNINGVad händer då med alla förpackningarsom vi samlar in för återvinning påvåra återvinningsstationer? UtanförHuddinge ligger SRV:s återvin-ningsanläggning Sofielund. Hitkommer en stor del av allt materialfrån Stockholms återvinningsstatio-ner. Här finsorteras avfallet bådemaskinellt och för hand. Sex personerstår dagligen och sorterar pappers-,wellpapp-, metall-, och hårda plast-förpackningar som samlats in frånföretag och hushåll. I genomsnitt

kommer tre leveranser med pappers-förpackningar och fyra till fem leve-ranser med wellpapp varje dag in tillanläggningen. Dessutom kommerfyra lass med hårda plastförpack-ningar och upp till fem lass metall-förpackningar i veckan. Totalt sorte-rar man cirka 350 ton avfall i veckan.

För att de ska kunna göra ett så brajobb som möjligt är det viktigt att vihjälper till så gott vi kan. Viktigast äratt förpackningar sorteras och stoppasi rätt behållare. Det är också bra attskölja bort det värsta av gamla matre-ster innan vi gör oss av med dem.Ibland kan det räcka med att baraordentligt tömma och skaka ur för-packningen, till exempel när man skata hand om ett gammalt flingpaket.

HÖFTLEDER OCH BOWLINGKLOTGenom åren har personalen sett detmesta komma åkande på sorterings-bandet där de arbetar med bådegummihandskar och hörselskydd föratt skydda sig mot vassa kanter ochbuller. Bland det konstigaste manbehövt ta hand om finns bland annatett stort bowlingklot och en gammalhöftled. Vanliga hushållssopor somlämnas vid återvinningsstationernaär ett annat vanligt problem. Detskapar merarbete för sorteringsperso-nalen och det är dessutom ganskaäckligt att behöva ta hand om. Leksa-ker och blomkrukor är andra saker

som också ofta felaktigt slängs vidstationerna.

Sist, när allting är sorterat, åter-står bara pressning och balning. Iutlastningshallen på Sofielund finnstvå stora pressar, en för metall samten för kartong och wellpapp. Felsor-terat material som inte går att åter-vinna förbränns så att man åtminstonekan utvinna energin. Går det inte att

förbränna skräpet läggs det i sistahand på deponi. Deponi betyderslutförvaring av avfall och kan grovtjämföras med gamla tiders soptippar.När så allt är sorterat går de renamaterialfraktionerna vidare till spe-cialistföretag som tar hand om demför vidare förädling.

●●

FAKTA OM PRODUCENTANSVAR

• Med producentansvar menas att producenterna, det vill säga de som tillverkar,importerar eller säljer varor eller förpackningar har ett ansvar att ta hand om dessa på ett miljövänligt sätt. Dessutom ska de informera allmänheten om hur deska ta hand om sitt avfall.

• I Sverige har vi haft lagstadgat producentansvar sedan 1994.

• Vid återvinningsstationerna som finns utplacerade över hela Sverige får bara förpackningar slängas, ingenting annat. Tänk på att lägga rätt förpackning i rätt behållare.

• Alla insamlade förpackningar tas om hand för återvinning.

• Insamlade pappersförpackningar används bland annat vid produktion av nya förpackningar till torra livsmedel och presentförpackningar. Ett kilo pappers-förpackningar räcker till nytillverkning av cirka tio nya pizzakartonger.

• Återvunna plastförpackningar skickas vidare till återvinningsföretag både i Sverige och utomlands. Bland annat tillverkas parkbänkar, trädgårdsmöbler ochhästboxar av återvunna plastförpackningar.

• Metallförpackningar smälts om och används som material i nya produkter. Både stål och aluminium går att återvinna hur många gånger som helst vilket inte bara sparar stora mängder energi utan även är bra för miljön på andra sätt.Återvunnet aluminium används bland annat i slutprodukter som bilar, tvätt-maskiner, postlådor och datorer.

• Wellpapp skickas vidare för nytillverkning. Ett kilo insamlad wellpapp räcker till att tillverka cirka två kvadratmeter ny wellpapp.

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 9

• Köper Järn & Metallskrot.

• Privat & Företag/Industri.

• Flak & Containerutställning 8 - 40 kubik.

• Hämtningar med kran eller containerbil.

• Mottagning & mellanlagring av elskrot

Kontakta oss! Öppet måndag – fredag 07.00 – 16.45

Tel 08-19 36 83 • Fax 08- 447 68 43

Upplagsvägen 28, 117 43 Stockholm

info@lantzmetall.se • www.lantzmetall.se

Vanliga hushållssopor som lämnas vid återvinningsstationerna skapar merarbete för sorteringspersonalen och det är dessutom ganska äckligtatt behöva ta hand om. Bland det konstigaste man behövt ta hand om finns bland annat ett stort bowlingklot och en gammal höftled.

Utanför Huddinge ligger Sofielunds återvinningsanläggning. Här finsorteras avfallet bådemaskinellt och för hand. Sex personer står dagligen och sorterar pappers-, wellpapp-, metall-,och hårda plastförpackningar som samlats in från företag och hushåll.

Totalt sorterar man cirka 350 ton avfall iveckan.

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS10

SEMKO CertificationCERTIFIERINGSORGAN, REKOMMENDERAT AV MER ÄN TUSEN FÖRETAG

TORSHAMNSGATAN 43, BOX 1103, SE-164 22 KISTA. TFN: 08 750 03 33. www.semko-certification.se SEMKO Certification AB ingår i Intertek Group.

Idag certifieras dinstarkaste konkurrent.Vem blir det härnäst?Välkommen till www.semko-certification.se

WW

W.K

AK

TU

S.S

E

Fler och fler företag väljer att miljöcertifiera sig. Ett bra och medvetet miljöarbete har blivit en allt viktigarekonkurrensfaktor och ibland kan det vara direkt avgörande för att bli vald som leverantör. I Sverige ligger vinu i topp när det gäller antalet miljöcertifierade företag per miljon invånare. På andra plats kommer Finlandoch därefter Schweiz. TEXT:ERIK HJALMARSSON

MATTIAS NYBERG, 38 SÖDERMALM1. Vi sorterar tidningar ochglas var för sig där hemma.Men mer än så blir det inteför vi har så ont om plats iköket. Men om vi får störrelägenhet någon gång såkommer vi nog att sortera

ut både plast och metall också.2. Absolut, på vårt lantställe har vi kompost så där gör vi det juredan. Det känns rätt och skönt på något sätt.

PER SAHLÉE, 29 ÅRSTA1. För det mesta så tar vi välhand om tidningar, burkar ochflaskor. Sen samlar jag ju ihopbatterier förstås och lämnar in.I övrigt så hamnar nog detmesta i sopnedkastet är jagrädd. Vi har så långt att gå tillnärmsta återvinningsstation.

2. Tja, det skulle väl bli lite mer arbete men det skulle jag nogkunna göra. Det skulle nog inte vara särskilt jobbigt att ha ettkärl till under diskbänken.

ANNA SJÖBERG, 32 SOLLENTUNA1. Jag sorterar faktiskt såmycket jag kan: metall,plast, tidningar, målarfärgoch så. Jag brukar ta bilendå och då och lämna av alltpå en gång. 2. Det gör jag redan! Vi har

speciella påsar av majsstärkelse som vi stoppar matresterna i ochdet blir faktiskt en hel del. Dessutom är det ju mycket billigareavgift om man sorterar maten separat.

F ör att den ekonomiska tillväxten i landet ska vara hållbar måste näringsli-vets verksamhet kunna erbjuda en hållbar utveckling. Därför väljer

många företag idag att miljöcertifiera sin verksamhet. Men det finns ocksåandra fördelar. Ofta leder processen till att företaget får mer engagerademedarbetare, ett starkare varumärke, bättre rekryteringsmöjligheter och enstörre chans att uppfylla olika inköpares miljökrav.

Miljöcertifiering handlar enkelt uttryckt om att företagen i varje del av sinverksamhet analyserar sin miljöpåverkan. Det kan gälla allt från inköp ochhantering av råvaror, utveckling av produkter, processer till energiförbruk-ning, byte till miljövänliga diskmedel, överföring av kunskap och påverkanav kunders miljökunnande. Sedan måste de arbeta strukturerat med miljöfrå-gor för att ständigt förbättra sig enligt ett miljöledningssystem.

ISO 14001 OCH EMASDe mest använda miljöledningssystemen idag är ISO 14001 och EMAS. Degör det lättare att fördela ansvar, prioritera miljömål och kommunicera miljö-arbetet utåt. Det finns däremot inga nivåkrav på exempelvis utsläpp i syste-men. Däremot finns kravet på att företaget dokumenterar sitt miljöarbete ochständigt förbättrar det. Grunden är att företaget efterlever gällande miljö-lagar. Utöver det utformar varje företag sin egen miljöpolicy. Där ska det finnasriktlinjer om hur företaget ska arbeta med miljöfrågor.

ISO 14001 är en internationellt erkänd standard för miljöledningssystem.Företag kan certifiera sina miljöledningssystem mot standarden hos ett ackre-diterat certifieringsorgan. EMAS är en EU-förordning med regler för miljö-ledningssystemets utformning och innehåll som är baserat på ISO 14001. Tillskillnad från ISO 14001 ställer EMAS krav på att företaget offentligt redovi-sar sitt miljöarbete. Företag kan registrera sig för EMAS-anslutning eftergodkännande från ett ackrediterat certifieringsorgan.

MINSKAD FÖRBRUKNING SPAR PENGARGenom att implementera ett miljöledningssystem får företagen bättre kon-troll över sina miljöaspekter så som utsläpp, avfallshantering, användning avnaturtillgångar och energianvändning. Trots att arbetet kan vara omfattandemärker många företag snabbt att pengar på så sätt kan sparas. Genom att hittanya lösningar minskas till exempel ofta kostsam energiförbrukning, storaavfallsmängder, användning av råmaterial och kemikalier.

Under de senaste åren har antalet företag i Sverigesom är certifierade enligt ISO 14001 ökat drama-tiskt. Mellan 1998 och 2004 steg siffran med över800 procent. Trots detta är det fortfarande mindre änen procent av samtliga företag i Sverige som är certi-

fierade enligt standarden. ●●

Frågor på stan1. Hur sorterar du dina sopor där hemma till vardags?

2. Skulle du kunna tänka dig att i framtiden även sortera ditt matavfall separat såatt det kan återvinnas?

MYT OCH SANNING OM SOPSORTERING

Myt: Det är ingen idé att sortera hus-

hållsavfallet, allt blandas ändå till slut.

Sanning: Allt som sorteras rätt tas om

hand och återvinns. Metaller blir ny

metall, plast blir ny plast och så vidare.

På så sätt sparar man massor utav energi

och man minskar samtidigt växthus-

gaserna. I Sverige har vi ett lagstadgat

producentansvar vilket betyder att alla

som är med om att producera förpack-

ningar också måste vara med och betala

så att de kan återvinnas på bästa sätt.

Det är på så sätt som återvinningssta-

tionerna runt om i landet bekostas.

Myt: Papper och kartong eldas ändå

bara upp, det är ingen mening med att

sortera ut det när det ändå inte åter-

vinns.

Sanning: All returkartong som du läg-

ger i behållaren på återvinningsstatio-

nen hämtas och körs till en återvin-

ningsanläggning för finsortering och

balning. Därefter transporteras materi-

alet till pappersbruk, som bland annat

använder materialet till nya förpack-

ningar och ytterhöljen på gipsskivor. För

returpapper gäller samma sak fast man

använder det till att tillverka nytt hus-

hålls-, toalett- och tidningspapper.

Miljöcertifiering hjälper företagen

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 11

Sopsortering kan vara förvirrande. Men det är viktigt för miljön och vår hälsaatt allting hamnar rätt så att det kan tas om hand. Här följer därför en genom-gång av olika typer av avfall och svar på vad du ska göra med dem.

BRÄNNBART AVFALLBrännbart avfall lägger du i den ”vanliga” soppåsen. Det förbränns sedan iHögdalens kraftvärmeverk eller i fjärrvärmeverket i Uppsala. Där blir dettill värme, el och varmvatten till våra bostäder. Exempel på brännbart avfallär matrester, blöjor, böcker, blommor och textiler.

ICKE BRÄNNBART AVFALLI den här kategorin hamnar exempelvis porslin, keramik, husgeråd, gummi,aluminiumfolie och speglar. Detta avfall lägger du i sopkärl för icke bränn-bart avfall om du har det hemma, annars på närmsta återvinningscentral.

FARLIGT AVFALLFarligt avfall är sådant som kan ge allvarliga och bestående skador på miljönoch människan. Det kan till exempel vara giftigt, cancerframkallande,explosivt eller brandfarligt. Farligt avfall lämnar du vid en miljöstation. Mil-jöstationen är ett plåtskåp eller en container som finns på ett antal bemannadebensinstationer och på samtliga återvinningscentraler. Lämna det farligaavfallet i originalförpackning eller i annan tät förpackning och märk upp vaddet innehåller. I vissa kommuner hämtas det farliga avfallet i den röda lådansom delas ut i hushållen när man ringer och beställer hämtning.

ELAVFALLElavfall är lampor, lysrör och alla apparater med sladd eller batteri. Allt sådantska lämnas in till återvinningscentral. Bor du i lägenhet kan det finnas sorter-ing av elavfall i grovavfallsrummet. Hör med din fastighetsägare. Stockholmhar även en mobil miljöstation som tar emot farligt avfall och småel.

MEDICINÖverblivna läkemedel och kasserade kanyler lämnar du in på apoteket.

KYL OCH FRYSDu kan själv lämna din kyl och frys på närmaste återvinningscentral. Eller såkan du beställa hämtning mot en kostnad av godkänd entreprenör.

METALL- OCH HÅRDA PLASTFÖRPACKNINGARDessa lämnas i en behållare på närmsta återvinningsstation. Efter sortering tasplasten och metallen till olika återvinningsanläggningar och järnverk i Sverige.Där smälts det ner och används som råvara i nytillverkning.

RETURPAPPERReturpapper lämnar du också i en behållare vid återvinningsstationen. Efterfinsortering och balning transporteras pappret vidare till pappersbruk. Påpappersbruken tillverkas nytt hushålls-, toalett- och tidningspapper.

RETURKARTONGReturkartong är inte samma sak som returpapper. Men du lämnar också inden vid återvinningsstationen. Kartongen används senare till bland annatnya förpackningar och ytterhöljen på gipsskivor.

GLASFÖRPACKNINGARÄven dessa lämnar du vid återvinningsstationen. Kom ihåg att det bådefinns färgat och ofärgat glas. De båda sorterna får inte blandas eftersom dettaförsämrar kvaliteten vid produktion av nytt glas.

●●

Sorteringens ABCVar ska jag göra av min gamla hårtork? Var lämnar jag in gammal medicin? Det är svårt ibland attveta vad man ska göra av allt vi inte längre behöver. Därför ska vi här reda ut allting en gång för alla.TEXT:ERIK HJALMARSSON

Tack för järnvägsrälsen, fru Bengtsson!

Du och alla andra stockholmare

samlade under förra året tillsammans

in tre av fyra förpackningar och

tidningar, sammanlagt 140 kg var.

De har redan återvunnits som

material till nya förpackningar,

byggnadsisolering, bullerplank, disk-

borstar, möbeldetaljer, stålrör mm.

Det är bra. På så sätt kan man

säga att dina gamla förpackningar

får evigt liv!

Tack för att du återvinner!

Renhållningsförvaltningenwww.stockholm.se/avfall

SKRÄP HÖR INTE HEMMA I AVLOPPET

Tack vare avloppsreningsverkens stän-

diga utveckling kan man både bada och

fiska mitt i staden. Men det finns myck-

et som vi tillsammans kan göra för att

ytterligare förbättra vår vattenmiljö.

Spola aldrig ner skräp i toaletten. Varje

vecka tar Stockholm Vattens två av-

loppsreningsverk emot cirka 32 ton

skräp från stockholmarna. Om skräpet

istället slängs i soporna kan det brännas

och bli miljövänlig fjärrvärme.

En annan sak att hålla i minnet är att

vattnet i Stockholm är mjukt. Det bety-

der att vi inte behöver använda lika

mycket tvättmedel när vi tvättar. Tänk

också på att alltid välja miljömärkt

tvättmedel.