Avfallshanteringi Sverige

Mängd hushållsavfall i miljoner ton/år

1995: 3,41 2003: 4,19 2011: 4,361996: 3,46 2004: 4,17 2012: 4,401997: 3,68 2005: 4,35 2013: 4,441998: 3,81 2006: 4,51999: 3,73 2007: 4,712000: 3,80 2008: 4,732001: 3,93 2009: 4,482002: 4,17 2010: 4,20

Sammansättning hushållsavfall(viktsprocent)

Paper21%

Wood7%

Textile6%

Food waste43%

Inert waste6%

Plastic, rubber

14%

Metal3%

Hazardous waste

0%

Farligt avfall från hushåll (Ca 5,5 kg/person samlades in 2012. Källa: Avfall Sverige)

Syror BaserFotokemikalier BekämpningsmedelLysrör och annat kvicksilver- Kasserad utrustning somhaltigt avfall innehåller CFCOljor, fett Rengöringsmedel som

innehåller farliga ämnenLösningsmedel CytostatikaBatterier Lim, FärgImpregnerat virke Asbest

Gruvavfall83%

Fr avfallsbehandl

3%

Bygg5%

Energi1%

Hushåll3%

Tjänster1%

Industri övrigt4%

Uppkommet avfall i Sverige 2012

Källa: NaturvårdsverketTotalt 156 MtonExkl Gruvavfall 27 Mton

Last year nearly 50m tonnes of e-waste was generated worldwide – or about 7kg for every person on the planet. (UN:s Step Initiative)

The Observer, 2013

Matavfall från hushåll• Den svenska livsmedelskedjan svarar för 20-

25% av klimatpåverkan och ca 50% av övergödningen.

• Totalt slängs drygt 28 vikt-% av inköpt mat enligt en engelsk undersökning.

• Från svenska hushåll kommer 900 000 ton matavfall per år.

• Butiker i Sverige slänger ca 100 000 ton mat/år till ett värda av ca 2 miljarder kronor (SIK, 2008)

Textilier

I Sverige konsumeras ca 15 kg textil/person och år. Av dessa går 8 kg till förbränning, 3 kg återanvänds (välgörenhetsorganisationer), 4 kg ackumuleras. (SMED, 2011)

Produktion av 1 kg textil ger upphov till ca 15 kg koldioxid + vatten, kemikalier, energi. (Palm 2011)

Konsumtionen av textilier har ökat med 40% under det senaste decenniet i Sverige. (SMED, 2011)

Avfall från byggsektorn

• År 2010 genererade byggsektorn 9,4 miljoner ton avfall varav 8,4 miljoner ton icke-farligt och ca 600 000 ton farligt avfall.(Källa: Naturvårdsverket rapport (2012) Avfall i Sverige 2010, Rapport nr 6520)

Nationella miljömål, 16 stycken• Funnits i drygt 10 år• Miljökvalitetsmålen ska vara uppfyllda inom loppet av en

generation• Begränsad klimatpåverkan *Myllrande våtmarker• Frisk luft * Giftfri miljö• Hav i balans samt levande kust * Grundvatten av

god och skärgård kvalitet• Bara naturlig försurning * Levande sjöar och • Ett rikt odlingslandskap vattendrag• Skyddande ozonskikt * Storslagen

fjällmiljö• Säker strålmiljö * Ett rikt växt- och djurliv• Ingen övergödning * God bebyggd miljö• Levande skogar

• God bebyggd miljöAvfallshanteringen är effektiv för samhället, enkelt att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsan och miljön minimeras.

ETAPPMÅL 1: Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan.

* Senast år 2018 ska minst 50% av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40% behandlas så att även energi tas tillvara.

• ETAPPMÅL 2: Ökad resurshushållning i byggsektorn

Senast 2020 ska förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall vara minst 70 vikts%.

HUSHÅLLENS AVFALL

Återanvändningen av hushållens avfall ska öka, bland annat genom att det ska bli enklare för hushållen att lämna material och produkter till återanvändning eller till förberedelse för återanvändning

Nya mål i nationella avfallsplanen

2012 – 2017beslutad i maj 2012

Prioriterade områden

Hantering av avfall inom bygg- och anläggningssektornHushållens avfallResurshushållning i livsmedelskedjanAvfallsbehandlingIllegal export av avfall.

EU:s Avfallshierarki

• Undvika att avfall uppkommer • Återanvändning• Återvinning• Energiåtervinning• Deponering

STYRMEDEL

• Avfallsskatt (deponi & förbränning)• Deponiförordning (EU-direktiv)• Förbränningsdirektiv• Förbud mot deponering av utsorterat

brännbart (2002)• Förbud mot deponering av biologiskt

nedbrytbart (2005)

Styrmedel, forts.

• Producentansvar• REACH• RoHS-direktiv • Allmänna hänsynsreglerna (MB)• Utsortering av matavfall• Taxan• EU:s ramdirektiv

MiljöbalkenKapitel 2: Allmänna hänsynsregler

Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla

med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till

återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara

energikällor användas.

Försiktighetsprincipen

• ”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.”

Miljöbalken• Avfallsförordning• Förordning om deponering av avfall• Förordning om avfallsförbränning• Förordning om gränsöverskridande

transporter av avfall• Förordning om skatt på avfall• Förordning om producentansvar• Förpackningar * Batterier• Returpapper * Läkemedel• Däck• Bilar• Elektriska och elektroniska produkter• Glödlampor

Materialåtervinning 2012Mål 2012 Mängd (ton)

satt på marknaden Glasförp: 70 % 88 % 199 000Plastförp: 70 % (minst 30 mtrl) 55 % (29 %) 192 000Metallförp: 70 % 67 % 42 000Pappersförp: 65 % 77 % 509 000Träförp: 70% (minst 15 mtrl) 100 % (17 %) 301 000Returpapper: 75 % 91 % 460 000 (år??)

Källa Naturvårdsverket

Behandling av hushållsavfall, forts

2009 2010 2011 2012 2013

Biologisk behandling 13,8 14,8 15,0 15,3 16,0

Förbränning 48,7 50,5 51,4 51,650,3

Deponering 1,4 1,0 0,9 0,7 0,7

Materialåtervinning 36,0 33,7 32,8 32,3 33,0

Totalmängd (1000 ton) 4 458 4 203 4 353 4 399 4 447

Avfallssektorn har minskat utsläppen av växthusgaser

med 34% under åren 1990 –2006

Produktion av biogas (Svensk Biogas i Linköping AB, 2011)

Nytt ramdirektiv

• Skall vara infört i nationell lagstiftning senast 10/12 2010

• Målsättningen är att stabilisera avfallsmängderna till 2012 och minska dem till 2020.

• 2013 ska alla länderna ha tagit fram ett avfallsförebyggande program

• 2020 skall 70% av byggavfallet återvinnas alternativt åter-användas

• 2020 skall 50% av summan av papper, glas, metall o plast i avfall från hushållen återvinnas alt. återanvändas

Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle

Sveriges program för att förebygga avfall 2014-2017

Europa minskar avfallet, 22-30/11 2014

Mål: Förhindra att avfall uppkommer ochminska halterna av farliga ämnen i

avfallet.

För mycket avfallBättre konsumtionBättre produktionLängre livslängd för produkterMindre avfall som kastas

Exempel på åtgärder för att minskaavfallsmängder/avfallets farlighet

(Avfall Sverige 2011)

• I Kiruna minskade matsvinnet i skolmatsalarna när man tog bort matbrickorna. Orsaken tror vara att eleverna då inte kan ta med sig lika mycket mat per gång.

• Gästrike återvinnare satsar på avfallspedagogik. För att visa hur mycket avfall som genereras i Gävle

kommunens alla sopbilar upp

i en parad i centrum.Hållbara familjer, Gävle: ettantal familjer får under ett år

iuppgift att ändra sin livsstil i

enmer miljömedveten riktning.Fokus på energi, mat, resor

och åt i i

Forts.

• Lämna till second hand eller sälj via nätet

• Köp inte mer mat än vad du hinner tillaga

• Ta ingen påse till frukten i affären (om du bara köper få frukter)

• Drick kranvatten istället för vatten på flaska eller burk

• Ge bort upplevelser iställer för materiella saker i present

• Skänk bort det du inte behöver

Elektronikprylar till återvinning

• Telefoner * Vattenkokare * Leksaker

• Fjärrkontroller * TV * Dator• Mobiltelefon * Ljusslingor * I-Pad• LED-lampor * Lågenergilampor *

Ficklampor• Bärbara verktyg

Fler förslag........

Producentansvar, elutrustning (SFS 2014:1075)WEEE-direktivet (2012/19/EG) (omarbetat)

• Syftet är att undvika att farliga ämnen hamnar på fel ställe

• De som tillverkar eller importerar elutrustning till Sverige har ansvar för insamling och omhändertagande.

• De ska se till att det finns insamling i alla kommuner för sådana produkter som vanligtvis används i hushållen

• De ska även stå för kostnader för återvinning och behandling

• Producenterna ska tillverka mer miljövänliga produkter genom att ta bort eller byta ut farliga ämnen eller sälja produkter som är lättare att

Producentansvar, elutrustning (SFS 2014:1075)WEEE-direktivet (2012/19/EG) (omarbetat)

• Företag som för in och sätter elektriska och elektroniska produkter på den svenska marknaden har ett ansvar för produkten under dess livslängd. Skyldig att ta hand om produkter satta på marknaden efter 2005.

• Gäller: 1 stora hushållsapparater, 2 små hushållsapparater, 3 IT-, telekommunikations- och kontorsutrustning, 4 ljudutrustning, bildutrustning och solcellspaneler, 5 belysningsutrustning, 6 elektriska och elektroniska verktyg, 7 leksaker, fritids- och sportutrustning, 8 medicintekniska produkter, 9 övervaknings- och kontrollinstrument, 10 automater.

Insamling och återvinning av elutrustning och batterier

• Elkretsen• Elektronikåtervinning i Sverige (samlar

in via butiker)

RoHS – Restriction of the use of certain Hazardous Substances

• Företagen som tillhandahåller elektriska och elektroniska komponenter på marknaden ska se till att innehållet av de farliga ämnena inte överstiger gränsvärdena som anges i RoHS-direktivet.

Flamskyddsmedel

• Tillsätts plastmaterialen för att få elektroniken att bli självslocknande om de skulle börja brinna. Ex. PBDE.

• Finns i textilier, kablar, isolering, gummi, elektronik

• Misstänks kunna fungera hormonstörande,nedsatt reproduktionsförmåga.

• Fettlösligt, hittas ex. i bröstmjölk

TungmetallerKvicksilver (Hg)Skador på CNS, metylkvicksilver gå över från moderkakan till fostret.Ofta inbyggda i kretskort. Kolförbränning, elektriska givare, reläer,

termometrar.Vattenlås, tandläkarmottagningar.Kadmium (Cd)Ansamlas i njurarna. Kolförbränning, konstgödsling (fosfatgödselmedel).

Pigment,stabilisatorer i plast. NiCd-batterier. Legeringar och vid ytbehandling.Bly (Pb)Lagras i kroppen. Fosterskador, njurskador, CNS. Blyackumulatorer. ÄldreRörledningar. Blyhagel. Blylödningar.

20 – 50 miljoner ton E-skrot/år Illegal export i form av ”2nd hand produkter”