Användning av smarta telefoner, datorer och surfplattor · För datorer har vi behållit en samlande fråga huruvida det är lätt eller svårt men vi har lagt till motsvarande frågor

Undersökningen ”Svenskarna med

funktionsnedsättning och internet 2017”

Användning av smarta

telefoner, datorer och

surfplattor

Begripsam

www.begripsam.se

Stefan Johansson

[email protected]

0708-23 10 64

mailto:[email protected]

2

Om undersökningen och dess rapporter Undersökningen ”Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2017” kompletterar den

officiella statistiken om vad svenskarna gör på internet och hur de tycker att smarta telefoner,

datorer och surfplattor fungerar.

Genom flera etablerade undersökningar finns en god bild av vad svenskarna gör på internet, vilka

tekniska hjälpmedel de använder och vilka eventuella svårigheter som finns. Dessa undersökningar

baseras på urval av den svenska befolkningen, men då urvalen är relativt små är sannolikheten att

hitta personer med vissa funktionsnedsättningar låg.

Därför har den här undersökningen genomförts som en s.k. skuggundersökning. Den har mätt samma

saker som har undersökts i andra undersökningar, men de metoder som använts fokuserar på att

hitta fler personer med olika funktionsnedsättningar. Detta i syfte att komplettera, fördjupa och

förtydliga bilden kring internetanvändningen hos personer med funktionsnedsättning.

Den här undersökningen presenteras i tre rapporter samt i 53 statistikbilagor. De tre större

rapporterna är:

• Hur personer med olika funktionsnedsättningar använder internet (huvudrapport)

• Användning av smarta telefoner, datorer och surfplattor

• Tillgång till hjälpmedel

De 53 statistikbilagorna är en detaljerad statistiksammanställning som visar svaren på

undersökningens frågor, uppdelat olika grupper. Varje statistikbilaga visar statistik över svar från alla

tre rapporternas områden. Statistikbilagorna beskriver svaren utifrån följande

grupperingar/skärningar:

- Diagnoser, 11 statistikbilagor

- Funktionsnedsättning och svårigheter, 16 statistikbilagor

- Sysselsättning, 8 statistikbilagor

- Boendesituation, 8 statistikbilagor

- Inkomst, 3 statistikbilagor

- Utbildningsnivå, 7 statistikbilagor

Undersökningen är initierad och genomförd av Begripsam och har finansierats av Post- och

telestyrelsen (PTS) och Konsumentverket. Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) har bidragit med

vetenskapligt stöd och flertalet personer i föreningar och organisationer har bidragit med ett stort

ideellt engagemang.

Huvudansvarig för studiedesign och rapport: Stefan Johansson, Begripsam och KTH

Vetenskaplig ledare: Jan Gulliksen, KTH

Expert - enkätmetodik och kvantitativa analyser: Catharina Gustavsson, Centrum för

Klinisk Forskning, Dalarna

Projektledare: Kerstin Ivarson Ahlstrand, Begripsam

Projektteam: Louise Tengstrand, Tommy Hagström, Mia Larsdotter, Wille Johansson,

Marcus Ahlstrand, Lisa Åström samt medlemmar i Begripsamgruppen.

Mer information om undersökningen hittar du på www.begripsam.se/internet

http://www.begripsam.se/

3

Innehåll i rapporten Om undersökningen och dess rapporter ................................................................................................. 2

Innehåll i rapporten ............................................................................................................................. 3

Undersökningens bakgrund och upplägg ................................................................................................ 4

Varför behövs den här undersökningen? ............................................................................................ 4

Vår metodik – skuggundersökningar ................................................................................................... 8

Om diagnoser, nedsättningar och svårigheter .................................................................................. 11

Socioekonomiska bakgrundsfaktorer ................................................................................................ 12

Rapporten ”Användning av smarta telefoner, datorer och surfplattor” ............................................... 14

Tolkning av våra resultat .................................................................................................................... 14

Tillgång till digitala utrustningar ........................................................................................................ 14

Var finns de största gapen? ............................................................................................................... 16

Sammanfattande slutsatser ............................................................................................................... 16

Resultat och slutsatser: Smarta telefoner ......................................................................................... 18

Resultat och slutsatser: Datorer ........................................................................................................ 40

Resultat och slutsatser: Surfplatta ..................................................................................................... 59

Reflektioner över de socioekonomiska faktorernas roll .................................................................... 78

Om Begripsam ........................................................................................................................................ 80

4

Undersökningens bakgrund och upplägg

Varför behövs den här undersökningen? Digitaliseringen påverkar i princip alla delar av våra liv men det är högst oklart hur väl

personer med olika funktionsnedsättningar är delaktiga i den pågående digitaliseringen.

Internet, smarta telefoner, datorer och surfplattor kan både skapa hinder och vara det

som möjliggör delaktighet. För att kunna ställa de rätta kraven och fatta de rätta

besluten behöver olika samhällsaktörer tillgång till statistik som beskriver det rådande

läget och helst också en förändring över tid.

När det gäller hela den svenska befolkningen så finns flera välgjorda undersökningar

som visar hur användningen av internet och digital utrustning har förändrats över tid. Vi

har ”Svenskarna och internet” från Internetstiftelsen i Sverige (IIS)1 där vi i princip från

internets barndom och fram till idag kan följa utvecklingen och vi har ”Privatpersoners

användning av datorer och internet” från Statistiska Centralbyrån (SCB)2. Genom båda

dessa undersökningar kan vi dela upp befolkningen i olika grupper och få en bild av

utvecklingen. Det fungerar bra när vi vill se hur det ser ut för till exempel äldre,

ungdomar, boende i olika delar av landet eller utifrån utbildning, inkomst etc. Det

fungerar dock mindre bra om vi vill veta något om personer med olika

funktionsnedsättningar.

Både IIS och SCB hittar deltagare till sina undersökningar genom slumpvisa urval. Det

betyder att de med relativt små urval ändå med relativt stor säkerhet kan uttala sig om

hur det ser ut för en rad grupper i samhället. Internetstiftelsen baserar sin undersökning

på 3 200 intervjuer, baserat på ett slumpvist urval av befolkningen från 11 år. SCB har

ett urval på 2 900 personer mellan 15-85 år. Med så små urval är det liten sannolikhet

att hitta personer som kan representera alla olika typer av funktionsnedsättningar som

finns. De blir helt enkelt inte representerade alls. I andra fall hittar man några stycken

men inte tillräckligt många. Dessutom hittar man vissa personer som i andra

sammanhang kan sägas ha en funktionsnedsättning men som när det kommer till

internet så påverkar deras funktionsnedsättning inte användandet av just internet.

Skillnaden mellan funktionsnedsättning och funktionsnedsättning

För att förstå om en persons funktionsnedsättning spelar någon roll i en viss situation så

är det viktigt att förstå skillnaden mellan olika funktionsnedsättningar. Ur ett

internetperspektiv har en person med rörelsehinder troligen inte svårt med just internet

om personens funktionsnedsättning handlar om att personen inte kan gå. Det är först

när en person har problem med motoriken i armar och händer som det blir en

funktionsnedsättning som kan ha stor betydelse för hur bra det går att använda internet.

Personer med hjärt- och kärlsjukdomar, astma och allergier etc. kan ha stora problem

med många saker i samhället men troligtvis inte med internet. Om de har svårigheter

1 http://www.soi2017.se/ 2 http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad-information/?publobjid=28964

5

med internet så beror detta troligen inte på deras funktionsnedsättning utan på någon

annan faktor som också kan påverka.

Skillnaden mellan funktionsnedsättning och funktionshinder

Det är individer som har funktionsnedsättningar och det är individens omgivning som

skapar funktionshinder. Om vi lyckas skapa helt tillgängliga lösningar kommer individer

med funktionsnedsättning inte att uppleva internet som svårt. Då finns inga hinder att

göra det man vill på internet med de digitala utrustningar man vill använda. Om

individer med olika funktionsnedsättningar pekar ut hinder för att använda internet så

kan omfattningen av dessa hinder ge oss en uppfattning om hur stora problem det finns

med tillgängligheten. Om vi gör mätningar över tid borde andelen som pekar ut

svårigheter minska för att utvecklingen ska kunna sägas gå åt rätt håll.

Karaktären på de svårigheter som individer med funktionsnedsättning pekar ut kan

hjälpa oss att förstå vilka åtgärder som olika aktörer kan behöva vidta. Det är ju till

exempel skillnad på om individer inte alls använder internet jämfört med om de

använder internet men tycker att vissa funktioner och tjänster fungerar dåligt.

Skillnaden mellan diagnos och funktionsnedsättning

En diagnos och en funktionsnedsättning är inte samma sak. Diagnoser som Autism, ADHD, CP och

många fler inrymmer flera olika nedsatta funktioner. En individ behöver inte ha samtliga

funktionsnedsättningar för att få diagnosen. Det gör att det kan finnas ganska stora variationer

mellan individer med samma diagnos. Vissa funktionsnedsättningar finns inom flera olika diagnoser.

Till exempel kan många rörelsehinder som skapar svårigheter med finmotorik finnas inom flera olika

diagnoser. Det skapar frågan om det är diagnos eller funktionsnedsättning som bäst kan förklara vem

som får svårt att använda internet? I vår enkätundersökning har vi gjort det möjligt för deltagarna att

både svara på om de har diagnoser och om de har funktionsnedsättningar.

SCB och ”Privatpersoners användning av datorer och internet”

I SCBs undersökning ”Privatpersoners användning av datorer och internet 2016” har

upplevda svårigheter i relation till funktionsnedsättning undersökts. SCB kom då fram till

att:

”Bland de i åldern 16-85 år har 15 procent uppgett att de har någon form av

funktionsnedsättning, vilket motsvarar cirka 1,2 miljoner personer. Drygt 5

procent av individerna som svarat att de har någon form av

funktionsnedsättning, vilket är ungefär 1 procent av hela befolkningen i åldern

16-85 år, upplever att de har stora svårigheter att använda datorer och internet

på grund av sin funktionsnedsättning. Ytterligare 12 procent av de med

funktionsnedsättning uppger att de har vissa svårigheter att använda datorer

och internet. Drygt 80 procent av de funktionsnedsatta upplever inga

svårigheter alls vid IT-användning.”

SCBs sätt att ta reda på om en person har en funktionsnedsättning går ut på att med en

inledande definition av vad som är en funktionsnedsättning ställa en fråga om

svarspersonen anser sig ha en funktionsnedsättning:

6

G. Funktionsnedsättning

Nu följer några frågor om funktionsnedsättning och it-användning. Bakgrunden

till att frågorna ställs är regeringens och EU:s mål om ett it-samhälle som är

tillgängligt för alla. Med funktionsnedsättning menas här att man kan ha nedsatt

syn eller hörsel, ha tal- eller röstproblem, rörelsehinder, allergi eller någon form

av psykisk funktionsnedsättning. Det kan också vara att man har diabetes, hjärt-

lungproblem, mag-tarmsjukdom, psoriasis, epilepsi, dyslexi eller något liknande.

G1 Med den här definitionen, tillhör du gruppen som har en

funktionsnedsättning?

Ja/Nej

G3 Upplever du svårigheter när du använder datorer och internet, på grund av

din funktionsnedsättning?

1. Ja, stora svårigheter

2. Ja, vissa svårigheter

3. Nej inte alls

När Begripsamgruppen analyserade SCB-rapporten väcktes flera frågor. Inledningsvis var

det flera personer som ställde frågan om påståendet verkligen kan stämma att ”Drygt 80

procent av de funktionsnedsatta upplever inga svårigheter alls vid IT-användning”.

Samma tveksamhet har vi mött då vi diskuterat denna fråga med företrädare för olika

organisationer inom funktionsrättsrörelsen. Vid närmare analys av hur SCB kommit fram

till sitt resultat växte det fram ett behov av att göra en egen undersökning. Ett problem

med SCBs definition av funktionsnedsättning är att den inkluderar

funktionsnedsättningar som inte självklart ger svårigheter i det digitala samhället.

Vi identifierade följande utmaningar:

• Det är svårt att ställa frågor om funktionsnedsättningar

• Det är svårt för den som svarar att veta om upplevda svårigheter beror just på

funktionsnedsättning eller på något annat

• Det kan upplevas svårt att använda internet men lätt att använda dator

• Alla diagnoser eller funktionsnedsättningar är inte relevanta ur ett

”internetperspektiv”

• Det är svårt att hitta personer med funktionsnedsättningar

• Det är svårt att konstruera frågor och svarsalternativ som är begripliga

• Det krävs ingående kunskap om olika diagnoser och funktionsnedsättningar för

att formulera (relevanta) enkätfrågor liksom för att analysera svaren

Detta gör SCBs fråga G3 ovan problematisk. Det är en fråga som i sig har två frågor och

där det är fullt möjligt för en individ att komma fram till två motsatta ståndpunkter.

Dessutom krävs att svarspersonen ska ha förmåga att avgöra om en upplevd svårighet är

relaterad till funktionsnedsättningen eller något annat. En anledning till att något är

svårt kan ju vara att de helt enkelt är universellt svårt, att i princip alla tillfrågade skulle

tycka att det är svårt.

7

En utgångspunkt i våra resonemang har också varit att det mycket väl kan vara så att

både internet och datorer kan upplevas svåra ibland och lätta ibland. Vi har därför

identifierat ett antal generella områden där internet kan vara svårt och frågat om dessa i

vår enkät. Dessa är:

• söka information

• navigera, att hitta till rätt ställe

• använda tjänster

• förstå innehåll

• använda lösenord

• design och utformning är störande

• inte fungerar med mina hjälpmedel

Vi har i vår enkätundersökning också gjort det möjligt för svarande att ange att ”det är

svårt men jag kan inte beskriva varför” och i fritext försöka beskriva vad det är som är

svårt.

För datorer har vi behållit en samlande fråga huruvida det är lätt eller svårt men vi har

lagt till motsvarande frågor för smarta telefoner och surfplattor. Det kan finnas

anledning att i en annan undersökning nyansera vad personer med

funktionsnedsättningar tycker är lätt eller svårt med olika digital utrustning men vi valde

att inte ta med det i denna undersökning då den i så fall skulle ha blivit så omfattande

att det finns risk att personer med vissa funktionsnedsättningar helt enkelt skulle ha

avstått från att delta i undersökningen eller inte orkat svara på alla frågor.

I SCBs exempel för att beskriva ”Funktionsnedsättning” blandas diagnoser, som till

exempel diabetes, med funktionsnedsättningar, som till exempel rörelsehinder.

När SCB summerar sina resultat så använder de samlingsbegreppet

”funktionsnedsättning”. Det vill säga att oavsett vilka diagnoser eller

funktionsnedsättningar svarspersonerna har så samredovisas det som en grupp. En

viktigt och grundläggande fråga för vår enkätundersökning har varit att undersöka om

detta ger en rättvisande bild. I våra resonemang då vi utformat undersökningen är vår

hypotes att:

• Det är stora skillnader i hur personer med olika diagnoser och

funktionsnedsättningar upplever svårigheter när det gäller internet, smarta

telefoner, datorer och surfplattor

IIS och ”Svenskarna och internet”

I undersökningen 20153 ställs frågan Har du något funktionshinder eller problem som

försvårar din användning av datorer och internet? (Fråga v251a). I följdfrågan Vilken typ

av funktionshinder eller problem är det du har som försvårar din Internetanvändning?

3 https://www.iis.se/docs/Frageformular_SOI_2015-vuxen-1.pdf

8

(Fråga v251b) kan sedan svarspersonen precisera vad det är som försvårar just

internetanvändningen medan det inte finns några följdfrågor om datorer.

Här används begreppet funktionshinder som en egenskap hos en individ, vilket inte

stämmer med definitionen av begreppet. Enligt hur begreppen är definierade har

individer funktionsnedsättningar medan funktionshinder anses uppstå på grund av

brister i omgivningen. I undersökningen 2017 ställs inga frågor om

funktionshinder/funktionsnedsättning.

Vår metodik – skuggundersökningar För att kunna säga något om personer med olika funktionsnedsättningar är det en

förutsättning att dessa personer är representerade i det insamlade datamaterialet. De

stora generella undersökningarna om vad svenskarna gör på internet klarar med sina

urvalsmetoder inte av att hitta tillräckligt många individer för att relevanta diagnoser,

funktionsnedsättningar och svårigheter ska vara representerade. En tänkbar lösning är

naturligtvis att utöka antalet deltagare så att urvalet blir tillräckligt stort men så stora

undersökningar är svåra att finansiera.

Vi har istället utvecklat en metodik som vi kallar att ”skugga” de breda

befolkningsundersökningarna. Idén är att med andra urvalsmetoder nå de grupper som

inte är representerade i de breda undersökningarna och ställa motsvarande frågor till

dessa grupper för att se om det verkar finnas gap mellan dessa grupper och hela

befolkningen men också för att kunna undersöka om det finns skillnader mellan olika

grupper och inom varje grupp.

Konstruktion av tillgängliga frågor och svarsalternativ

Innan vi konstruerade vår egen undersökning så analyserade och testade vi de frågor

och svarsalternativ som finns i Internetstiftelsens och SCBs undersökningar. För flera

personer var många av de frågor som användes för svåra. Även svarsalternativen

upplevdes många gånger som för svåra. Vi kom också fram till att mängden frågor som

ställdes i sig skapade ett tillgänglighetsproblem. Vi har därför i fem omgångar bearbetat

frågor och svarsalternativ för att få fram frågor och svarsalternativ som kan hanteras av

så många som möjligt. Vi har lärt oss att detta är mycket viktigt för att särskilt personer

med psykiska och kognitiva funktionsnedsättningar ska klara av att delta i

enkätundersökningar. Även om vi är relativt nöjda med utformningen av vår enkät har vi

sett att den skulle gå att förbättra.

Vi har varit generösa med möjligheten att lämna helt egna svar genom att ha med

uppmaningar om att beskriv saker med egna ord. För vissa personer är det enklare att

uttrycka sig mer fritt eller att komplettera svar via fasta svarsalternativ med fritextsvar.

Vi har lärt oss att det är bra om det finns flera sätt att kunna delge sina åsikter.

Några exempel på vad som kan vara svårt:

• Frågor om hur ofta man gör något: Att uppskatta hur många timmar om dagen,

per vecka eller år som man gör något specifikt upplevs som svårt av många.

9

• Frågor om när man senast gjorde något: Att till exempel komma ihåg om man

e-handlat det senaste kvartalet.

• Skalor med många steg: Att på en 5, 7 eller 10 gradig skala placera in sin egen

åsikt upplever många som svårt.

• Frågor som är ologiska: Att till exempel ha två frågor i en eller ha något som är

underförstått eller inte hänger ihop skapar stora svårigheter.

• Frågor eller svarsalternativ som innehåller svåra ord: Till exempel har vi

upptäckt att vissa har svårt med begreppet internet. Då är exempel och

förklaringar viktiga. Eller i de fall där det är möjligt så byter vi svåra ord mot

sådana som är enklare att förstå.

• Frågor eller svarsalternativ med negationer eller dubbla negationer: Det lilla

ordet ”inte” ändrar helt betydelsen men många har svårt att uppfatta när detta

händer.

Metoder för datainsamling i ett tillgänglighetsperspektiv

När vi genomförde tester för hur vi skulle kunna samla in data om internet bland

personer med funktionsnedsättningar var en genomgående kommentar att både

Internetstiftelsens och SCBs undersökningar var för omfattande. Dessa undersökningar

genomfördes tidigare som telefonintervjuer och består av flera hundra frågor. Numera

kan deltagarna välja mellan att svåra på en webbenkät eller att bli intervjuade via

telefon. Många personer i de grupper vi vill undersöka klarar inte av att besvara så

många frågor. Andra kan ha svårt att svara just via telefon. Vi undersökte cirka 20 olika

tänkbara sätt att samla in data i Begripsamgruppen, som består av personer med

kognitiva funktionsnedsättningar. Deltagarna fick rangordna varje insamlingsmetod i

kategorierna; Ja gärna, Ja det funkar, Helst inte, Nej och Vet inte. Vi fann då att genom

att kombinera 3-5 olika sätt att samla in data så är chansen ganska stor att något av

dessa sätt hamnar i kategorin” Ja gärna” eller ”Ja det funkar”. Så fort den som vill göra

en undersökning endast väljer en insamlingsmetod så faller ett stort antal personer med

kognitiva funktionsnedsättningar ifrån.

I den nu genomförda undersökningen har deltagarna kunnat svara via:

• Enkät online

• Pappersenkät

• Telefonintervju

• Besök av datainsamlare

Vissa grupper har vi sökt upp till exempel på äldreboenden, dagliga verksamheter och på

föreningsträffar och då har vi kunnat ge personlig assistans till dem som behöver hjälp

med att fylla i enkäten. Denna uppsökande verksamhet är resurskrävande och ger en

långsam datainsamling men är nödvändig för att vissa grupper ska vara representerade i

materialet.

10

Urval och representativitet

De breda undersökningarna av vad befolkningen gör på internet försöker uppnå

representativa urval genom så kallade stratifierade slumpmässiga urval från register

över befolkningen. Detta urval består av cirka 3 000 personer. Med de metoderna kan

man med relativt små urval uttala sig om ganska mycket och med ganska stor säkerhet

om sådant som rör stora grupper i befolkningen. Men de metoderna är sämre när det

gäller personer med funktionsnedsättningar. Av de personer som valts ut har SCB

respektive Internetstiftelsen ställt frågan om de utvalda individerna råkar ha en

funktionsnedsättning och på det sättet fått tag i ett antal personer som då råkar

representera olika typer av funktionsnedsättningar, varav flera egentligen inte skapar

några svårigheter just med internet. En följd av detta sätt att få tag på personer är att

flera typer av diagnoser och funktionsnedsättningar inte alls blir representerade medan

andra blir representerade i mycket små antal. De funktionsnedsättningar som troligtvis

blir representerade är de grupper av funktionsnedsättningar som är förhållandevis stora,

dvs. vilka är vanligt förekommande. Ett sådant exempel kan vara personer med

rörelsehinder. Det är en stor grupp men det enda rörelsehinder som är relevant när vi

pratar om användning av internet är kanske svårigheter med finmotorik. Övriga

rörelsehinder påverkar troligen inte hur bra eller dåligt det går.

Vi har inte tillgång till register där vi kan göra representativa urval av personer med olika

funktionsnedsättningar. För vissa diagnoser kan sådana register finnas inom sjukvården

men då uppgifter om personers eventuella diagnoser och eller funktionsnedsättningar

anses som särskilt skyddsvärda känsliga uppgifter om hälsa, är de omgärdade med

starka integritetsskydd och restriktioner för vem som får använda dem. För många

grupper finns inga register alls. Vill man med säkerhet nå just personer med vissa

diagnoser eller funktionsnedsättningar får man antingen gå upp i mycket stora urval av

hela befolkningen eller hitta andra rekryteringsmetoder.

I den här undersökningen, som vi betraktar som en pilotstudie har vi tillämpat andra

rekryteringsmetoder.

Rekryteringsmetoder

För att nå personer med så många olika diagnoser, funktionsnedsättningar och

svårigheter som möjligt krävs ett brett rekryteringsarbete. Begripsam har ett

omfattande och nära samarbete med en rad olika organisationer som representerar

personer med olika funktionsnedsättningar. Vi har samarbetat med dessa för att nå ut

till deras medlemmar och sedan uppmanat medlemmarna att tipsa andra personer de

tror kan vara intresserade av att delta i undersökningen. Vi har också omfattande

samarbete med nätverk, grupper och enskilda individer. Vi samarbetar även med

organisationer och företag som till exempel organiserar daglig verksamhet eller erbjuder

olika former av grupp- och stödboenden. Till sist har vi använt oss av sociala medier och

då främst Facebook för att nå ut.

Många har hjälpt till att vidareförmedla informationen om undersökningen och på så

sätt har vi nått ut till de personer som valt att delta i undersökningen. Personer som

11

deltagit i undersökningen har också tipsat andra personer. Med sådana

rekryteringsmetoder får vi inte med säkerhet representativa urval.

En tänkbar brist är att vi har haft lättare att nå användare av internet jämfört med icke-

användare. Vår enkätundersökning har fokus på om användning av internet är svårt. Det

gör det svårt för oss att uttala oss om de personer med olika diagnoser och

funktionsnedsättningar som inte alls använder internet och vi kan inte säga något om

fördelningen mellan användare och icke användare inom de undersökta grupperna. Till

exempel visar en undersökning som Synskadades Riksförbund4 gjort att 25 procent av

deras medlemmar aldrig använt internet. I vår undersökning kan vi uttala oss om hur

blinda och gravt synskadade personer använder internet men icke-användarna är för få

för att göra en analys.

Det kan tänkas att det finns individer som skulle vilja vara med i vår undersökning men

som trots att vi vidtagit flera olika åtgärder för att göra undersökningen tillgänglig för

alla inte kan medverka. De gäller till exempel personer med afasi där vi vet att det finns

vissa personer som behöver mycket stöd för att klara av att svara på frågorna. Vi har

sökt upp ett antal sådana personer men på en dags arbete får vi in 3-5 svar vilket gör det

till en mycket resurskrävande insamling. Här kan vi se att de personer som har svårt att

delta i undersökningen också rapporterar större svårigheter att använda internet. Det

kan vara så att det finns individer inom varje grupp som på motsvarande sätt har svårt

att delta i undersökningen och som har större svårigheter med internet än vad de

personer inom gruppen som har deltagit har rapporterat. Sammantaget gör detta att vi

tror att vi, genom vårt sätt att rekrytera deltagare, har fått ett urval av personer med

mindre svårigheter i relation till internet jämfört med alla personer med

funktionsnedsättningar. I statistiska sammanhang anges detta som ett så kallat ”bias”,

det vill säga att vi i vårt material fått en systematisk avvikelse från hela populationen. I

så fall är svårigheterna att använda internet större än vad vår undersökning visar.

Fortsatt metodutveckling och fortsatt utveckling av kanaler för att rekrytera deltagare

kan göra att det i kommande enkätundersökningar går att nå även flera av de personer

som kan antas ha stora svårigheter att delta. Men redan nu med denna

enkätundersökning har vi nått många personer som annars aldrig verkar blir tillfrågade

att delta i enkätundersökningar.

Om diagnoser, nedsättningar och svårigheter En av våra grundhypoteser när vi planerat undersökningen var att personer med olika

typer av diagnoser, funktionsnedsättningar och svårigheter i olika grad kan uppleva att

internet eller den digitala utrustning som används för att kunna använda internet är

svåra. För att undersöka om det stämmer måste vi kunna dela in deltagarna i olika

grupper. Vi tog därför fram en omfattande lista på diagnoser, funktionsnedsättningar

och svårigheter. Totalt kan man i frågeunderlaget markera 35 fasta svarsalternativ av

4 http://www.srf.nu/det-har-gor-vi/rapporter/rapporter/

12

olika diagnoser, nedsättningar och svårigheter. Dessutom har det varit möjligt att ange

egna fritextsvar.

I denna rapport ingår svar från alla medverkande grupper. Dock har vi inte gjort analyser

separat för grupper där vi ännu inte fått tillräckligt många svar.

För dessa grupper finns det resultat på gruppnivå:

• Diagnoser: ADD, ADHD, Afasi, Autismspektrum, Bipolär, Depression-ångest,

Dyskalkyli, Dyslexi, Stroke, Språkstörning, Utvecklingsstörning

• Nedsättningar och svårigheter: Blind, Gravt synskadad,

Koncentrationssvårigheter, Känslig för starka intryck, Lässvårigheter,

Minnessvårigheter, Rörelsehinder-finmotorik, Självförtroende/självkänsla-

bristande, Skrivsvårigheter, Social rädsla, Svårt att fokusera, Svårt att förstå,

Svårt att komma igång eller att avsluta saker, Svårt att lära mig nya saker,

Talsvårigheter.

För dessa grupper finns det ännu inte resultat på gruppnivå:

• CP-skada, Demens, Döv, Dövblind, Gravt hörselskadad, Epilepsi, MS, Parkinson,

Schizofreni

Anledningen till att det inte finns separata rapporter är att för dessa grupper är antalet

svarande lågt. Det är önskvärt att fortsätta samla in data från dessa grupper. Även för

några grupper där vi tagit fram separata rapporter finns det behov av fler svarande

eftersom det skulle stärka tillförlitligheten till resultatet.

Socioekonomiska bakgrundsfaktorer Då forskare undersöker befolkningens användning av internet brukar ett antal

bakgrundsfaktorer anses intressanta att undersöka. Tanken är att någon eller några av

dessa faktorer kan förklara skillnader i hur folk använder internet. Dessa faktorer kallas

ofta socioekonomiska variabler. Vi har valt att undersöka följande faktorer:

1. Ålder

2. Kön

3. Län

4. Typ av ort

5. Typ av bostad

6. Bor tillsammans med någon som också har funktionsnedsättning

7. Utbildning

8. Sysselsättning

9. Inkomst

Förutom variabel 6 så är detta de vanligaste bakgrundsvariablerna i undersökningar om

internet. Vissa undersökningar har fokus på ”hushållet” medan vi har fokus på individen.

Det gör att vi i vår undersökning frågar om individens inkomst medan andra frågar om

hushållets totala inkomst. I de fallen blir det också intressant att fråga om antalet

13

individer i hushållet, vilket vi inte har gjort. Däremot har vi varit intresserade av att se

om individer med olika diagnoser bor tillsammans med andra individer som också har

funktionsnedsättning.

14

Rapporten ”Användning av smarta telefoner, datorer

och surfplattor”

Tolkning av våra resultat Våra resultat måste tolkas med försiktighet då vi i vår rekrytering i första hand har vänt oss till

deltagare som använder internet. Det kan finnas grupper av personer med olika

funktionsnedsättningar som vi inte har nått och som skulle justera våra siffror nedåt. Det vill säga att

det troligen skulle bli fler personer som redovisar svårigheter och fler personer som inte har tillgång

till olika digitala utrustningar.

Tillgång till digitala utrustningar I undersökningar av befolkningens tillgång till olika digitala utrustningar börjar vi nu se att tillgång till

mer än en digital utrustning är vad som krävs för att vara digitalt tillgänglig. Därför blir det relevant

att titta på hur vi har tillgång till kombinationer av smart telefon, dator och surfplatta.

Diagram 1: Svenskarna och internet 2016. Andel av befolkningen som har tillgång till olika kombinationer av utrustning i hemmet. 58 procent av befolkningen har tillgång till alla tre: dator, smart mobil och surfplatta.

Motsvarande diagram för personer i vår undersökning ser ut så här:

Diagram från IIS undersökning

”Svenskarna och internet 2016”

15

Diagram 2: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar och deras tillgång till olika kombinationer av utrustning.

I ett diagram nedan har vi gjort en jämförelse mellan de olika undersökningarna:

Diagram 3: Individers tillgång till olika kombinationer av utrustning. Jämförelse mellan Svenskarna och internet 2016 och den nu gjorda undersökningen av personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar.

4%8% 1%

30%

3%

5%

48%

1%

Tillgång till olika kombinationer av utrustning

Enbart smart telefon, 4 %

Enbart dator, 8 %

Enbart Surfplatta, 1 %

Smart telefon + dator, 30 %

Smart telefon + surfplatta, 3 %

Dator +surfplatta, 5 procent

Smart telefon + dator + surfplatta, 48 %

Inget alls, 1 %

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Enbart smart telefon

Enbart dator

Enbart Surfplatta

Smart telefon + dator

Smart telefon + surfplatta

Dator +surfplatta

Smart telefon + dator + surfplatta

Inget alls

Tillgång till kombinationer av utrustning

Svenska befolkningen Personer med funktionsnedsättning

16

Var finns de största gapen? Av jämförelsen framgår att det finns ett gap på 10 procentenheter där 58 procent av befolkningen

har tillgång till alla tre undersökta digitala utrustningar (smart telefon, dator och surfplatta) medan

motsvarande siffra för personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar är 48 procent.

Främst tycks det bero på att personer med diagnoser och funktionsnedsättningar inte i lika hög grad

har tillgång till surfplatta och att fler personer i den gruppen enbart har tillgång till smart telefon. Det

kan finnas flera anledningar till detta. Personerna i vår undersökning har ofta låga inkomster, vilket

kanske kan leda till att det inte finns utrymme att skaffa flera digitala utrustningar. Det kan också

handla om att det är svårt att lära sig flera digitala utrustningar eller att få tillgång till hjälpmedel till

mer än en digitala utrustning.

Det finns troligen en förklaring till varför vår undersökning har relativt få svarande som inte har

någon utrustning alls. Vi har i vår undersökning i första hand vänt oss till personer som använder

internet medan Svenskarna och internet vänder sig till ett tvärsnitt av befolkningen.

Sammanfattande slutsatser • En tendens i vårt material är att personer med funktionsnedsättningar tycks hålla kvar vid

datorn i ett läge där vi i befolkningen kan se ett skifte mot smarta telefoner och surfplattor.

• Det är betydligt färre personer med funktionsnedsättningar som har tillgång till alla tre av de

undersökta digitala utrustningarna.

• Det finns stor tbehov av mer kunskap och även av att få prova på och testa för att lära sig vad

de olika digitala utrustningarna kan användas till. Det gäller särskilt surfplattor och smarta

telefoner. Behoven är ojämnt fördelade mellan de olika grupperna. Vissa grupper har

betydligt större behov än andra. Det finns också stora variationer inom respektive grupp.

• Den upplevda svårighetsgraden av att använda de olika digitala utrustningarna varierar

kraftigt mellan de olika granskade grupperna men också inom varje grupp.

• Av de socioekonomiska faktorerna så har ålder den största betydelsen. Där följer vår

undersökning andra undersökningar av hela befolkningen.

• Kvinnor tycker generellt sett att det är lättare än män att använda de olika digitala

utrustningarna och de har generellt sett lite mindre behov av ökade kunskaper.

• Personer i särskilda boenden har låg tillgång till de olika digitala utrustningarna och redovisar

stora behov av ökade kunskaper

• Personer som studerar eller arbetar har bäst tillgång till digitala utrustningar och de bästa

kunskaperna. Ju längre från studier eller ordinarie arbetsmarknad individer står desto sämre

tillgång till såväl digitala utrustning som kunskap

• Personer som utbildat sig via särskolan har sämre tillgång till digitala utrustningar och större

behov av ökade kunskaper

• Personer med afasi och utvecklingsstörning hör till de diagnosgrupper som har sämst tillgång

till smarta telefoner.

• Personer som hör till grupperna talsvårigheter, svårt att lär mig nya saker och rörelsehinder-

finmotorik hör till de funktionsnedsättningar där man har lägst tillgång till smart telefon

17

• Personer med afasi har störst behov av att lära sig mer om smarta telefoner. Detsamma

gäller för datorer och surfplattor. Det tycks dock som att just surfplattan är den digitala

utrustning personer med afasi tycker är enklast använda.

• Personer som är blinda är den grupp som anser sig ha bäst kunskaper om smarta telefoner.

• Personer med utvecklingsstörning har minst tillgång till dator i hemmet.

• Personer med rörelsehinder-finmotorik är den grupp som tycker det är svårast att använda

en dator.

• Personer som är bipolära är den grupp som tycker att det är svårast att använda surfplatta.

• Ingen av våra undersökta grupper ligger nära andelen av den svenska befolkningen som har

tillgång till en surfplatta. Förutom personer med dyslexi som ligger något över.

• Flera av våra granskade grupper har samma eller större tillgång till datorer jämfört med den

svenska befolkningen. Även grupper som ligger efter är ganska nära den svenska

befolkningen. , med undantag för personer med utvecklingsstörning, talsvårigheter,

språkstörning, afasi, svårt att förstå, och svårt att lära mig nya saker.

• Flera av våra granskade grupper har samma eller större tillgång till smarta telefoner jämfört

med den svenska befolkningen. Här finns dock flera grupper som ligger klart efter.

• 100 procent av de blinda personer som deltagit i undersökningen har tillgång till en smart

telefon. Att tekniken blivit möjlig att bära med sig var man än är mycket viktigt för denna

grupp.

18

Resultat och slutsatser: Smarta telefoner Mycket av den dagliga användningen av internet har flyttat ut från våra hem. För att kunna använda

internet när vi vill behövs utrustning som vi kan bära med oss. Det i sin tur betyder att vi flyttar

åtminstone en del av aktiviteterna från datorer till mer mobila digitala utrustningar. För många har

den smarta telefonen blivit viktigare eller minst lika viktig som datorn.

Tillgång till smart telefon

De båda undersökningar vi jämför oss med ställer frågor om smarta telefoner på olika sätt.

Svenskarna och internet ställer en direkt fråga om användning av smarta telefoner (som de kallar

smarta mobiler). SCB undersöker om personer ”Har använt smartphone för uppkoppling mot

internet”. Möjligen kan frågans konstruktion förvirra. När denna fråga diskuterades av medlemmarna

i Begripsam-gruppen ansågs att det inte är självklart att en användare tänker på att en smart telefon

automatiskt kopplar upp sig mot internet hela tiden. I själva verket går det knappt att använda en

smart telefon utan vara uppkopplad mot internet men frågan antyder att man kopplar upp via en

aktiv handling och då kan personer som faktiskt använder en smart telefon svara nej på en fråga med

SCBs konstruktion. Vi valde därför att ställa en enklare fråga om huruvida personen har tillgång till en

smart telefon.

19

Personer med olika diagnoser

Diagram 4: Andel i procent, personer med olika diagnoser och tillgång till smart telefon. I undersökningen Svenskarna och internet 2017 angav 85 procent att det har tillgång till en smart telefon.

I vårt material hittar vi tre grupper som har tillgång till en smart telefon i lika eller högre grad än den

svenska befolkningen. Det är personer med Dyslexi, Depression-ångest, Autismspektrum, ADHD och

ADD. Även personer med dyskalkyli ligger nära den svenska befolkningens tillgång till smart telefon.

Betydligt mindre tillgång till smarta telefoner återfinns bland personer med utvecklingsstörning där

det skiljer 19 procentenheter mot den svenska befolkningen. Även personer med afasi uppvisar en

stor skillnad med 17 procentenheters skillnad.

85

85.7

93.1

67.7

86.7

78.3

87.3

83.3

91.8

74.5

81.6

66.2

15

8.2

5.7

29

11.1

17.4

11

16.7

5.5

21.8

18.4

29.9

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Svenska befolkningen

ADD

ADHD

Afasi

Autismspektrum

Bipolär

Depression, ångest

Dyskalkyli

Dyslexi

Stroke

Språkstörning

Utvecklingsstörning

Har tillgång till smart telefon

Ja Nej Vet inte

20

Personer med olika funktionsnedsättningar

Diagram 5: Andel i procent, personer med olika funktionsnedsättningar och tillgång till smart telefon. I undersökningen Svenskarna och internet 2017 angav 85 procent att det har tillgång till en smart telefon.

När vi redovisar vårt material utifrån funktionsnedsättningar kan vi se att personer som är blinda till

100 procent har rapporterat att de har en smart telefon. Vi tolkar det som att denna grupp snabbt

har upptäckt fördelarna med smarta telefoner och de hjälpmedel som numer är inbyggda direkt i

operativsystemet (vilket kanske främst gäller iPhone). Även personer med grava synskador ligger

över genomsnittet för den svenska befolkningen.

Långt under genomsnittet för den svenska befolkningen ligger personer med talsvårigheter (20

procentenheter under), Svårt att lära mig nya saker (18 procentenheter under), Svårt att förstå (9

procentenheter under), Skrivsvårigheter (9 procentenheter under) och rörelsehinder-finmotorik (13

procentenheter under).

Här kan det vara viktigt att förstå att personer med talsvårigheter ofta uppvisar en kombination av

svårigheter som gör att det inte nödvändigtvis är just svårigheten att tala som gör att man skulle ha

speciella svårigheter att använda en smart telefon.

85

100

89.1

81.7

85.4

80.6

79

72.5

84.7

75.9

86.5

80.4

76.1

81.8

66.7

65.4

15

0

10.9

15.7

12.4

15.7

18.2

26.4

12.1

21.3

10.8

17.6

20.5

15.1

29

32.7

0 20 40 60 80 100 120


Blind

Gravt synskadad

Koncentrationssvårigheter

Känslig för starka intryck

Lässvårigheter

Minnessvårigheter

Rörelsehinder, finmotorik

Självförtroende/självkänsla, bristande

Skrivsvårigheter

Social rädsla

Svårt att fokusera

Svårt att förstå

Svårt att komma igång eller avsluta saker

Svårt att lära mig nya saker

Talsvårigheter


Ja Nej Vet inte

21

Kön

Diagram 6: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar fördelade på kvinnor och män och som har tillgång till smart telefon.

Vad vi kan se är att kvinnor i högre utsträckning än män har tillgång till smart telefon. Det är också

fler män som inte vet om den telefon de har tillgång till kan betecknas som ”smart”.

Ålder

De båda undersökningar vi jämför oss med ger skiftande resultat vad gäller tillgång till smarta

telefoner. Det kan bero på att frågorna ställs på olika sätt. Diagrammen nedan visar de olika

resultaten. Vad vi sammanfattningsvis tycker oss se är att:

• Ungdomar oavsett om de har funktionsnedsättning eller inte i stort sett till 100 procent har

tillgång till smart telefon. Detta är ett väntat resultat utifrån vår förhandskunskap.

• Äldre personer med funktionsnedsättning har större tillgång till smart telefon jämfört med

äldre personer i hela befolkningen och att skillnaden blir större ju högre ålder. Detta är ett

oväntat resultat utifrån vår förhandskunskap.

• I arbetsför ålder finns lägre tillgång till smart telefon för personer med olika

funktionsnedsättningar jämfört med befolkningen, skillnaderna jämnas ut ju närmare

pensionsåldern vi kommer.

Våra resultat måste tolkas med försiktighet då vi i vår rekrytering i första hand har vänt oss till


funktionsnedsättningar som vi inte har nått och som skulle justera våra siffror nedåt.

79.2

86.0

17.9

12.3

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Män

Kvinnor


Ja Nej Vet inte

22

Diagram 7: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i olika åldrar och som har tillgång till smart telefon.

I jämförelse, enligt Svenskarna och internet, ser tillgången till smarta telefoner för hela den svenska

befolkningen ut så här:

Diagram 8: Andel i procent av befolkningen fördelad på olika åldrar och deras tillgång till smart telefon. Svenskarna och internet 2016.

När SCB undersöker denna fråga får de något annorlunda resultat:

100

92.1

84

82.3

79.5

35.7

4.7

14.2

15.6

19.2

57.1 7.1

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

< 16 år

17-30 år

31-55 år

56-64 år

65-74 år

> 75 år


Ja Nej Vet inte

98

98

98

97

91

74

58

22

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

<15 år

16-25 år

26-35 år

36-45 år

46-55 år

56-65 år

66-75 år

>76 år

Tillgång till smart telefon i befolkningen

23

Diagram 9: Andel i procent av befolkningen fördelad på olika åldrar och hur många som kopplat upp sig mot internet med en smartphone. SCB, Privatpersoners användning av datorer och internet 2016.

Stad och land

Diagram 10: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar som bor i stad, ett mindre samhälle eller på landsbygden och som har tillgång till smart telefon.

I vårt material kan vi inte se att bostadsorten spelar någon roll vad gäller om en person med olika

diagnoser eller funktionsnedsättningar har tillgång till en smart telefon.

87

85

91

86

69

48

14

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

16-24 år

25-34 år

35-44 år

45-54 år

55-64 år

65-74 år

75-85 år

Har använt smartphone för uppkoppling mot internet

82.9

85.4

86

14.8

14.6

12

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Stad

Mindre samhälle

Landsbygd


Ja Nej Vet inte

24

Boende

Diagram 11: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar boende i någon form av stödboende, villa, bostadsrätt eller vanlig hyreslägenhet och som har tillgång till smart telefon.

Här kan vi se hur boende i någon form av gruppboende eller stödboende får ett stort genomslag vad

gäller tillgång till smart telefon. I denna grupp ligger tillgången långt under den svenska befolkningen

och även långt under andra grupper i vår undersökning. I denna grupp finns också relativt många

personer som inte vet om den telefon de har kan betecknas som smart.

Utbildning

Diagram 12: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar med olika utbildningsbakgrund och som har tillgång till smart telefon.

Personer som har gått i särskola har betydligt mindre tillgång till smarta telefoner. Det gäller särskilt

personer som enbart gått grundsärskola. Även personer som utbildat sig via folkhögskola har mindre

84.5

88.2

87.8

52.2

14.7

9

10.5

40.6 7.2

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Hyreslägenhet, vanlig

Bostadrättslägenhet

Villa

Gruppboende -serviceboende-stödboende


Ja Nej Vet inte

89.6

47.4

82.3

74.2

82.3

73

92

10.4

42.1

15.5

22.6

16.5

18.9

7.6

10.5

8.1

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Grundskola

Grundsärskola

Gymnasium

Gymnasiesärskola

Yrkesutbildning/Yrkeshögskola

Folkhögskola

Högskola eller universitet


Ja Nej Vet inte

25

tillgång till smarta telefoner. Bland personer som gått grundsärskola och folkhögskola finns också

relativt många personer som inte vet om den telefon de har kan betecknas som smart.

Sysselsättning

Diagram 13: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar och i olika former av sysselsättning som har tillgång till smart telefon.

Här kan vi se att pensionärer har lägre tillgång till smarta telefoner och det är förväntat at högre

ålder ska leda till längre tillgång. Förutom studier så kan vi se att ju längre från den ordinarie

arbetsmarknaden en person befinner sig desto mindre tillgång till smarta telefoner. Personer som för

närvarande studerar eller arbetar tycks ha god tillgång till smarta telefoner men kombinerat med

informationen som kommer från personers utbildningsbakgrund finns det anledning att bevaka hur

det ser ut för personer i särskolan och personer som går folkhögskola.

92.2

89.8

66.7

93.4

81.8

70

85

93.5

6.2

10.2

31

6.6

16.4

26.2

11.7

3.9

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Arbetar

Arbetslös

Pensionär

Sjukskriven

Sjukersättning/Förtidspensionär

Daglig verksamhet

Aktivitetsersättning

Studerar


Ja Nej Vet inte

26

Inkomst

Diagram 14: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i inkomstgrupperna 0-17 999 kronor, 18 000 till 25 000 kronor och över 25 000 kronor och som har tillgång till smart telefon.

Kunskap att använda smart telefon

Ingen av de båda undersökningar vi jämför oss med ställer frågor om användarens kompetens när

det gäller att använda smart telefon. Vi har i förarbetena till vår undersökning identifierat det som en

viktig förutsättning för att både kunna använda olika digitala utrustningar och att använda internet,

särskilt för komplexa aktiviteter och interaktioner.

Svenskarna och internet 2017 ställer en specifik fråga om kunskap i att ladda ner appar5. Där framgår

att:

”Bland 56–65-åringarna instämmer 71 procent helt med påståendet Jag vet hur

man laddar ner appar till mobiltelefonen medan 8 procent inte gör det alls. Bland

66–75-åringarna instämmer 60 procent helt och 12 procent inte alls. Och bland de

som är 76 år och äldre är det knappt hälften som helt instämmer med påståendet

om installation av mobilappar och 19 procent som inte instämmer alls.”

Om vi försöker generalisera utifrån denna enda fråga så skulle upplevda kunskapsbrister öka med

stigande ålder. Vi kan se exakt ett sådant mönster i vårt material.

5 http://www.soi2017.se/vuxnas-digitala-kompetens/kompetensluckor/

82.1

87.8

93.9

16.3

12.2

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

0 – 17 999 kronor per månad

18 000 – 25 000 kronor per månad

Över 25 000 kronor per månad


Ja Nej Vet inte

27


Diagram 15: Andel i procent, personer med olika diagnoser och hur kunniga de är i att använda smart telefon.

Det finns två grupper där vi har en relativt stor andel som inte alls kan använda smart telefon. Det är

personer med utvecklingsstörning och språkstörning. Störst problem vad gäller kunskap återfinns hos

dessa grupper men ännu större samlad problematik finns hos personer med stroke, dyskalkyli och

afasi. Minst problem finns relaterade till ADD, ADHD, autismspektrum och bipolaritet.

74.5

77

34.6

71.3

69.6

61.6

40

59.5

38

47.4

48.1

13.7

17.2

34.6

18.5

17.4

25.6

43.3

28.8

30

26.3

16.9

5.9

3.4

23.1

3.4

0

5.8

10

5.4

18

7.9

6.5

3.9

3.8

4.5

8.7

2.9

6.7

2.7

8

15.8

18.2

6

10.4

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

ADD

ADHD

Afasi

Autismspektrum

Bipolär

Depression, ångest

Dyskalkyli

Dyslexi

Stroke

Språkstörning



Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap

Begränsas i min användning Kan inte alls använda

Vet inte

28


Diagram 16: Andel i procent, personer med olika funktionsnedsättningar och hur kunniga de är i att använda smart telefon.

Sett utifrån funktionsnedsättning så är det följande grupper som rapporterar störst problem vad

gäller kunskap att använda smarta telefoner; talsvårigheter, svårt att lära mig nya saker,

skrivsvårigheter, rörelsehinder-finmotorik, minnessvårigheter, lässvårigheter och gravt synskadade.

Sammantaget kan vi se att det finns stora behov av ökad kompetens kring användningen av smarta

telefoner.

75.9

51.9

58

60.3

51

51.8

50

62.5

40

60.3

61.6

43.9

61.4

38.5

36.7

24.1

25.9

23.9

23.6

30.8

23.4

22.1

23.8

32.4

21.9

21.9

32.9

20.9

32.3

26.5

0

11.1

5.3

5.7

5.8

7.8

7

5.7

8.6

6.8

4.1

3.7

5.1

4.6

10.2

0

5.6

6.9

5.7

4.8

11.3

15.1

10.5

5.5

6.8

8.5

7.6

12.3

16.3

0

5.6

5.9

4.6

7.7

5.7

5.8

5.7

8.6

5.5

5.5

11

5.1

12.3

10.2

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Blind

Gravt synskadad



Lässvårigheter

Minnessvårigheter



Skrivsvårigheter

Social rädsla

Svårt att fokusera

Svårt att förstå



Talsvårigheter


Har tiillräcklig kunskap Behöver mer kunskap


Vet inte

29

Kön

Diagram 17: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar fördelade på kvinnor och män och hur kunniga de är i att använda smart telefon.

Kvinnor anser sig ha större kunskaper än män när det gäller att använda smart telefon. Det är fler

män än kvinnor som inte vet om de har tillräckliga kunskaper.

Ålder

Diagram 18: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i olika åldrar och hur kunniga de är i att använda smart telefon.

Det finns ett starkt samband mellan stigande ålder och ökade behov av mer kunskap. Bland unga är

det fler än åtta av tio personer som tycker att de har tillräckliga kunskaper. Det faller ner till under

två av tio för de äldsta personerna.

58.0

63.5

20.4

21.1

7.3

6.7

7.7

5.7

6.6

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Män

Kvinnor




Vet inte

83.3

77.3

66.2

53.8

38.2

17.4

12.5

14.8

18.5

28.6

28.9

21.7

4.2

4.6

7.7

19.7

8.7

6.6

5.3

52.2

4

7.7

7.9

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

< 16 år

17-30 år

31-55 år

56-64 år

65-74 år

> 75 år


Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap Begränsas i min användning

Kan inte alls använda Vet inte

30

Stad och land

Diagram 19: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar som bor i stad, ett mindre samhälle eller på landsbygden och hur kunniga de är i att använda smart telefon.

Det finns en antydan om att personer som bor på landsbygden begränsas mer än andra i att använda

smarta telefoner. Av vårt material kan vi inte utläsa varför det skulle vara så. En tänkbar förklaring är

att det kan vara svårare att träffa någon som kan hjälpa till med att bygga upp den kunskap som

krävs.

Boende

Diagram 20: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar boende i någon form av stödboende, villa, bostadsrätt eller vanlig hyreslägenhet och hur kunniga de är i att använda smart telefon.

62.5

64.7

54

18.9

22.8

24

6.4

4.4

16

7

6.6

4

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Stad

Mindre samhälle

Landsbygd




Vet inte

61.4

68.2

60.8

42.6

23.2

17.6

21.5

16.4

5.9

5.1

8.8

8.2

6.6

5.1

5

18 14.8

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100



Villa





Vet inte

31

Personer som bor i olika former av särskilda boenden har stora svårigheter när det gäller kunskaper i

att använda smarta telefoner.

Utbildning

Diagram 21: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar med olika utbildningsbakgrund och hur kunniga de är i att använda smart telefon.

I vårt material finns ett svagt stöd för att högre utbildning också skulle ge goda kunskaper i att

använda teknologi. Däremot kan vi tydligt se att personer som gått i särskolan och då särskilt de som

enbart gått grundsärskolan behöver mer kunskap. Begripsams undersökning visar att personer med

utvecklingsstörning (som går i särskolan) kan ha mycket stor nytta av smarta telefoner”

71.6

22.2

63.9

50.8

69.2

60.6

64.1

14.9

11.1

19.4

24.6

14.1

21.2

23.6

7.5

5.6

7.2

4.9

9.1

7.3

38.9

6.1

11.5

6.4

6.1

22.2

8.2

6.4

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Grundskola

Grundsärskola

Gymnasium

Gymnasiesärskola


Folkhögskola





Vet inte

32

Sysselsättning

Diagram 22: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar och i olika former av sysselsättning och hur kunniga de är i att använda smart telefon

Personer som studerar eller arbetar beskriver att de har relativt goda kunskaper i att använda smarta

telefoner. Det gäller också personer som för tillfället är sjukskrivna. Ju längre från studier eller arbete

en individ står desto större tycks behoven av ökad kunskap vara.

Inkomst

Diagram 23: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i inkomstgrupperna 0-17 999 kronor, 18 000 till 25 000 kronor och över 25 000 kronor och hur kunniga de är i att använda smart telefon.

73.9

59.3

34.7

68.9

58.5

56

66.1

79.5

16.7

27.1

25.6

18

26.4

13.6

16.9

11.5

14.9

8.2

6.9

9.6

5.1

18.2

12

8.5

6.6

8.8

5.1

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Arbetar

Arbetslös

Pensionär

Sjukskriven


Daglig verksamhet


Studerar




Vet inte

59.7

67.7

69.5

20.7

17.7

22.9

7.8

6.3

8.3

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100







Vet inte

33

Det finns ett visst samband mellan inkomst och behovet av mer kunskap. De individer som redovisar

lägst inkomst rapporterar om det största behovet av ökad kunskap.

Hur är det att använda smart telefon?

Förutom att ställa frågor om tillgång till och kunskap i att använda smart telefon så har vi också frågat

om hur lätt eller svårt det är att använda en smart telefon. De två undersökningarna vi jämför oss

med ställer inga motsvarande sådana frågor.


Diagram 24: Andel i procent, personer med olika diagnoser och hur det är att använda smart telefon.

I vårt material finns fyra grupper som tycker att det är relativt lätt att använda smarta telefoner;

ADD, ADHD, autismspektrum och bipolär. Det kan tyckas märkligt att personer med

utvecklingsstörning tycker att det är ganska lätt att använda smarta telefoner när samma grupp

redovisade stora svårigheter i att använda smarta telefoner. Vi tolkar detta på två sätt. Det kan vara

så att om man kommer igång och använder en smart telefon så tycker man att den är ganska enkel

att använda. Det kan också vara så att man använder begränsade funktioner i telefonen och då blir

den enkel att använda.

Störst svårigheter i att använda smarta telefoner rapporterar personer med stroke, afasi och

språkstörning.

69

70

19

64.1

72.2

57.7

54.2

55

32.5

48.4

62

28.6

25

52.4

32.1

22.2

32.2

33.3

39

45

29

30

0

5

23.8

5.6

8.1

12.5

5

20

22.6

8

4.8

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

ADD

ADHD

Afasi

Autismspektrum

Bipolär

Depression, ångest

Dyskalkyli

Dyslexi

Stroke

Språkstörning



Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte

34


Diagram 25: Andel i procent, personer med olika funktionsnedsättningar och hur det är att använda smart telefon.

När vi sorterar svaren utifrån funktionsnedsättningar är det blinda personer som tycker att den

smarta telefonen är lättast att använda. Inom varje grupp finns det en grupp individer som redovisar

stora svårigheter. Denna grupp varierar mellan 6-22 procent. Störst svårigheter redovisar personer

med talsvårigheter, skrivsvårigheter och rörelsehinder-finmotorik.

67.9

43.8

51.6

51.3

45.3

48.2

48.5

54.8

42.5

50.8

59.3

43.1

57.5

33.3

40.6

25

50

39.9

40.7

41.9

40.9

37.9

36.5

38.8

38.1

32.2

43.1

33.1

53.3

37.5

7.1

6.3

7.2

7.3

10.5

10

13.6

7.7

16.3

9.5

6.8

12.3

7.9

11.1

21.9

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Blind

Gravt synskadad



Lässvårigheter

Minnessvårigheter



Skrivsvårigheter

Social rädsla

Svårt att fokusera

Svårt att förstå



Talsvårigheter



35

Kön

Diagram 26: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar fördelade på kvinnor och män och hur det är att använda smart telefon.

Kvinnor tycker att det är något lättare än män att använda smart telefon.

Ålder

Diagram 27: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i olika åldrar och hur det är att använda smart telefon.

Det finns ett starkt samband mellan stigande ålder och svårigheter att använda en smart telefon.

56.4

58.9

39.0

32.9

4.1

7.4

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Män

Kvinnor



86.4

76.7

60.1

44.2

33.9

30

13.6

19.8

34.8

45.5

51.6

40

2.6

4.4

7.8

14.5

30

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

< 16 år

17-30 år

31-55 år

56-64 år

65-74 år

> 75 år

Hur är det att använda smart telefon


36

Stad och land

Diagram 28: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar som bor i stad, ett mindre samhälle eller på landsbygden och hur det är att använda smart telefon.

Det är svårt att dra några speciella slutsatser utifrån var personer bor men personer boende på

landsbygden är de som minst tycker att det är lätt att använda dator. Detta kan möjligen bero på att

det är svårare att få hjälp om något krånglar. Det är dock inget vi kan se i vårt material.

Boende

Diagram 29: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar boende i någon form av stödboende, villa, bostadsrätt eller vanlig hyreslägenhet och hur det är att använda smart telefon.

I de särskilda boendena bor till största delen personer med utvecklingsstörning men också personer

inom autismspektrumområdet. Personer med utvecklingsstörning har å ena sida redovisat stora

behov av ökad kompetens men samtidigt redovisat att de tycker det är ganska enkelt att använda

smarta telefoner. Personer inom autismspektrumområdet tycker att det är ganska enkelt att

använda smarta telefoner. Detta kan möjligen förklara varför så många inom de särskilda boendena

tycker att det är lätt att använda smarta telefoner.

58.6

62.1

51.2

34.5

31.9

46.5

5.8

6

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Stad

Mindre samhälle

Landsbygd



57.8

59.6

54.4

71.4

35.3

35.3

38

22.9

5.6

5.1

7

5.7

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100



Villa




37

Utbildning

Diagram 30: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar med olika utbildningsbakgrund och hur det är att använda smart telefon.

Vi kan i vårt material inte förklara varför en relativt stor grupp personer med högskoleutbildning

tycker att det är svårt att använda smarta telefoner. En tänkbar förklaring är att de kanske använder

telefonen till fler och därmed mer komplexa saker än andra grupper. Det kan också tänkas att denna

grupp är äldre och därmed inte har tagit till sig denna teknik lika mycket som andra grupper.

Vi kan inte heller förklara varför personer med folkhögskoleutbildning eller gymnasiesärskola tycker

att det är relativt lätt att använda smarta telefoner.

61.7

55.6

58.4

71.1

60.9

74.1

52.5

33.3

33.3

35.6

24.4

34.4

22.2

38.7

11.1

8.8

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Grundskola

Grundsärskola

Gymnasium

Gymnasiesärskola


Folkhögskola




38

Sysselsättning

Diagram 31: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar och i olika former av sysselsättning och hur det är att använda smart telefon.

Arbetslösa, pensionärer och personer med sjukersättning/förtidspension är de grupper som har

minst andel individer som tycker det är lätt att använda smarta telefoner. Bland pensionärer finns

den grupp som tycker att det är svårast.

63.7

45.3

37.2

57.9

50.8

69.7

72.5

72.9

32.5

50.9

45.3

38.6

42.4

22.5

17.6

20

16.3

5.3

5.6

7.8

7.1

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Arbetar

Arbetslös

Pensionär

Sjukskriven


Daglig verksamhet


Studerar



39

Inkomst

Diagram 32: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i inkomstgrupperna 0-17 999 kronor, 18 000 till 25 000 kronor och över 25 000 kronor och hur det är att använda smart telefon.

Andelen personer som tycker att det är svårt att använda smarta telefoner är större ju lägre inkomst

de har. Däremot är andelen som tycker att det är lätt i princip lika stor i alla grupperna.

58.4

58.8

57.3

33.1

34.1

39.5

7.1

5.9

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100






40

Resultat och slutsatser: Datorer Tidigare var datorn ofta den enda digitala utrustningen för att använda internet och för många var

det också den första digitala utrustningen som personen använde. Idag kan vi inte vara helt säkra på

detta. Det kan vara så att den smarta telefonen är den första digitala utrustning eller i alla fall den

digitala utrustning vissa individer använder mest. Det är dock fortfarande mycket vanligt att man har

tillgång till en dator i sitt hem.

Tillgång till dator

De båda undersökningar vi jämför oss med ställer frågor om datorer på olika sätt. Svenskarna och

internet ställer en direkt fråga om tillgång till dator. SCB undersöker om personer ” Har använt

stationär bärbar dator/laptop för uppkoppling mot internet”. Möjligen kan frågans konstruktion

förvirra. När denna fråga diskuterades av medlemmarna i Begripsam-gruppen ansågs att det inte är

självklart att en användare tänker på att en dator kopplar upp sig mot internet. Det sker ju oftast

automatiskt och frågan antyder att man kopplar upp via en aktiv handling och då kan personer som

faktiskt använder en dator och internet möjligen svara nej på en fråga med SCBs konstruktion. Vi

valde därför att ställa en enklare fråga om huruvida personen har tillgång till en dator. Vi ställde

sedan en annan fråga om huruvida personen använder internet.


Diagram 33: Andel i procent, personer med olika diagnoser och tillgång till dator i hemmet. I undersökningen Svenskarna och internet 2017 angav 93 procent att de har tillgång till en dator i hemmet.

93

93.9

92

87.1

91.6

95.8

89.9

96.4

95.3

90.7

86.5

75

7

6.1

8

12.9

7.9

4.2

9.5

3.6

4.7

9.3

13.5

22.4

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100


ADD

ADHD

Afasi

Autismspektrum

Bipolär

Depression, ångest

Dyskalkyli

Dyslexi

Stroke

Språkstörning


Tillgång till dator i hemmet

Ja Nej Vet inte

41

Personer med många olika diagnoser tycks ha ungefär lika tillgång till en dator i hemmet som den

svenska befolkningen. Undantag finns när det gäller personer med utvecklingsstörning (18

procentenheter lägre tillgång), språkstörning (7 procentenheter lägre tillgång) och afasi (6

procentenheter lägre tillgång).


Diagram 34: Andel i procent, personer med olika funktionsnedsättningar och tillgång till dator i hemmet. I undersökningen Svenskarna och internet 2017 angav 93 procent att de har tillgång till en dator i hemmet.

När vi sorterar vårt material utifrån funktionsnedsättning är det bara gravt synskadade personer som

når upp i samma tillgång till dator i hemmet som den svenska befolkningen. De flesta övriga grupper

ligger något under. Undantaget är grupperna Talsvårigheter (13 procentenheter lägre tillgång), Svårt

att lära mig nya saker (8 procentenheter lägre tillgång) och Svårt att förstå (10 procentenheter lägre

tillgång).

93

88.9

96.4

91.5

92.6

88.6

91.5

91.1

88.7

88.7

90.5

91.1

81.6

89.8

85.5

80

7

11.1

3.6

8.5

6.9

11.4

8.5

8.9

11.3

11.3

9.5

8.9

17.2

9.6

14.5

20

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100


Blind

Gravt synskadad



Lässvårigheter

Minnessvårigheter



Skrivsvårigheter

Social rädsla

Svårt att fokusera

Svårt att förstå



Talsvårigheter


Ja Nej Vet inte

42

Kön

Diagram 35: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar fördelade på kvinnor och män och som har tillgång till dator i hemmet.

Det finns något fler män än kvinnor som har tillgång till en dator men skillnaden är liten.

Ålder

Även högt upp i åldrarna har många personer tillgång till en dator i sitt hem. I de båda

undersökningar vi jämför oss med hamnar SCB betydligt lägre. Vi tror att det möjligen har med

frågekonstruktionen att göra.

I vårt material har personerna tycks personerna ha en större eller likvärdig tillgång till en dator

jämfört med motsvarande åldersgrupp i befolkningen. Det resultatet måste tolkas med försiktighet

då vi i vår rekrytering i första hand har vänt oss till deltagare som använder internet. Det kan grupper

av personer med olika funktionsnedsättningar som vi inte har nått och som skulle justera våra siffror

nedåt.

Diagram 36: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i olika åldrar och som har tillgång till dator i hemmet.

92.5

89.8

7.1

9.9

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Män

Kvinnor

Har tillgång till dator

Ja Nej Vet inte

95.8

89.8

92.3

86.3

97.5

70

4.2

9.4

7.4

13.7

30

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

< 16 år

17-30 år

31-55 år

56-64 år

65-74 år

> 75 år

Har tillgång till dator

Ja Nej Vet inte

43

Diagram 37: Andel i procent av befolkningen fördelad på olika åldrar och deras tillgång till dator. Svenskarna och internet 2016.

När SCB undersöker samma sak blir deras resultat:

Diagram 38: Andel i procent av befolkningen fördelad på olika åldrar och hur många som kopplat upp sig mot internet med en dator/laptop. SCB, Privatpersoners användning av datorer och internet 2016.

79

92

80

73

80

81

74

47

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

<15

16-25

26-35

36-45

46-55

56-65

66-75

>76

Tillgång till dator i befolkningen

62

61

76

72

64

55

26

0 10 20 30 40 50 60 70 80

16-24 år

25-34 år

35-44 år

45-54 år

55-64 år

65-74 år

75-85 år

Har använt stationär bärbar dator/laptop för uppkoppling mot internet

44

Stad och land

Diagram 39: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar som bor i stad, ett mindre samhälle eller på landsbygden och som har tillgång till dator i hemmet.

Det kan vara svårt att förstå varför boende i en stad ska leda till lägre tillgång till dator i hemmet. Det

kan troligen förklaras av att vissa grupper av individer oftare bor i städer och att dessa har

rapporterat lägre tillgång till dator i hemmet. Till exempel bor 80 procent av personerna med

utvecklingsstörning i städer. Det är också i städer som de flesta särskilda boenden är belägna och i

dessa boenden kan vi se en lägre tillgång till datorer. Även antalet personer med låg inkomst är störst

i städerna.

Boende

Diagram 40: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar boende i någon form av stödboende, villa, bostadsrätt eller vanlig hyreslägenhet och som har tillgång till dator i hemmet.

Personer som bor i villa och bostadsrätt har dator i hemmet i ungefär samma utsträckning som den

svenska befolkningen. Personer i hyreslägenhet ligger något under och personer som bor i särskilda

bostäder ligger mycket under. För dessa personer skiljer det 28 procentenheter mellan grupperna.

89.5

93.4

96.1

10.1

6.6

3.9

84 86 88 90 92 94 96 98 100

Stad

Mindre samhälle

Landsbygd


Ja Nej Vet inte

89.5

98.3

95.7

65.2

10.2

1.7

4.3

33.3

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100


Bostadsrättslägenhet

Villa



Ja Nej Vet inte

45

Utbildning

Diagram 41: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar med olika utbildningsbakgrund och som har tillgång till dator i hemmet.

Särskola och folkhögskola är de utbildningsbakgrunder där vi kan hitta den största avvikelsen vad

gäller att ha tillgång till dator i hemmet. Vi kan i vårt material inte förklara varför personer som gått

gymnasiesärskola har mindre tillgång till dator i hemmet jämfört med personer som enbart gått

grundsärskolan. En tänkbar förklaring kan vara att personer med enbart grundsärskola oftare bor

kvar hemma hos sina föräldrar men det skulle behöva undersökas djupare.

Sysselsättning

Diagram 42: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar och i olika former av sysselsättning som har tillgång till dator i hemmet.

89.9

84.2

92.2

77.4

92.4

86.1

96

10.1

15.8

7.8

19.4

7.6

13.9

4

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Grundskola

Grundsärskola

Gymnasium

Gymnasiesärskola


Folkhögskola


Tillgång i dator i hemmet

Ja Nej Vet inte

94.6

96.6

87

93.3

87.1

84

90

98.7

5.1

3.4

13

6.7

12.9

15.3

8.3

1.3

75 80 85 90 95 100

Arbetar

Arbetslös

Pensionär

Sjukskriven


Daglig verksamhet


Studerar


Ja Nej Vet inte

46

Bland personer som studerar har 99 procent tillgång till en dator i hemmet. Även personer som

arbetar eller som för tillfället är arbetslösa har god tillgång till dator i hemmet. Ju längre ifrån studier

eller arbete en individ befinner sig desto större är risken att personen inte har tillgång till dator i

hemmet.

Inkomst

Diagram 43: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i inkomstgrupperna 0-17 999 kronor, 18 000 till 25 000 kronor och över 25 000 kronor och som har tillgång till dator i hemmet.

Låg inkomst får ett visst genomslag vad gäller tillgång till dator i hemmet (5 procentenheters skillnad

gentemot den svenska befolkningen) men det tycks inte vara låga inkomster i sig som förklarar varför

vissa individer inte har tillgång till dator i hemmet.

Kunskap att använda dator

Vad vi kan se är att kunskap i att använda en dator är ojämnt fördelad mellan grupperna.

88.1

95

97.7

11.4

5

2.3

82 84 86 88 90 92 94 96 98 100





Ja Nej Vet inte

47


Diagram 44: Andel i procent, personer med olika diagnoser och hur kunniga de är i att använda dator.

Den grupp som har störst behov av mer kunskap i att använda datorer är personer med afasi. Här kan

det för många handla om att lära sig använda datorn igen, då de kan ha varit datoranvändare innan

de fick sin skada. Även personer med Utvecklingsstörning, Språkstörning, Stroke och Dyskalkyli

rapporterar stora behov av ökad kunskap.

Minst behov av ökad kunskap återfinns i grupperna ADHD, Bipolär och Autismspektrum men även i

dessa grupper finns relativt stora andelar som behöver mer kunskap.

72

77

33.3

75.1

75

64.7

48.3

67.6

44.2

44.4

47.9

16

16.1

46.7

18.6

16.7

25.9

37.9

25.9

34.6

36.1

30.1

8

4.6

13.3

4.5

8.3

7.1

13.8

5.6

11.5

11.1

6.8

2

6.7

5.8

8.3

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

ADD

ADHD

Afasi

Autismspektrum

Bipolär

Depression, ångest

Dyskalkyli

Dyslexi

Stroke

Språkstörning



Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap Kan inte göra allt jag vill


48


Diagram 45: Andel i procent, personer med olika funktionsnedsättningar och hur kunniga de är i att använda dator.

De grupper som rapporterar störst behov av mer kunskap är Talsvårigheter, Svårt att lära mig nya

saker, Svårt att förstå, Skrivsvårigheter, Minnessvårigheter och Lässvårigheter. Minst behov av ökade

kunskaper rapporterar personer som är blinda men även i denna grupp är det 25 procent som

behöver mer kunskap. Andelen som behöver mer kunskap är stor i alla olika grupper.

75

64.8

59.8

62.1

49.5

48.6

56.5

64.8

48.1

68.9

60

45.8

59.9

39.4

39.1

25

33.3

28.6

28.2

36.9

31.4

24.7

25.6

35.6

21.6

29

36.1

26.8

37.9

30.4

0

0

7.4

5.7

6.8

12.1

7.1

8

8.7

6.8

9

7.2

7.6

10.6

15.2

0

1.9

3.2

2.9

5.8

6.4

7.1

1.6

5.8

2.7

2.1

7.2

3.8

9.1

13

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Blind

Gravt synskadad



Lässvårigheter

Minnessvårigheter



Skrivsvårigheter

Social rädsla

Svårt att fokusera

Svårt att förstå



Talsvårigheter




49

Kön

Diagram 46: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar fördelade på kvinnor och män och hur kunniga de är i att använda dator.

Det finns inga stora skillnader mellan kvinnor och män när det gäller kunskap att använda dator.

Ålder

Diagram 47: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i olika åldrar och hur kunniga de är i att använda dator.

Det finns ett starkt samband mellan stigande ålder och behov av mer kunskap i att använda en dator.

Yngre personer har inga större svårigheter med att använda en dator.

66.7

67.2

21.9

22.8

5.7

6.4

4.3

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Män

Kvinnor




91.7

78.4

70.2

64.2

46.8

36

8.3

17.6

22.3

21.1

32.9

28

4.3

10.5

13.9

12 8

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

< 16 år

17-30 år

31-55 år

56-64 år

65-74 år

> 75 år




50

Stad och land

Diagram 48: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar som bor i stad, ett mindre samhälle eller på landsbygden och hur kunniga de är i att använda dator.

Behovet av kunskap verkar inte vara kopplat till individernas bostadsort.

Boende

Diagram 49: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar boende i någon form av stödboende, villa, bostadsrätt eller vanlig hyreslägenhet och hur kunniga de är i att använda dator.

Behovet av ökad kunskap i att använda datorer är störst hos individer som bor i särskilda boenden.

67.1

70.8

66.7

21.7

22.6

23.5

6.5

7.8

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Stad

Mindre samhälle

Landsbygd




66.7

72.5

70.5

46.9

21.4

22.5

19.1

35.9

6.9

6.6

4.7

4

7.8

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100



Villa



Har tiillräcklig kunskap Behöver mer kunskap Kan inte göra allt jag vill


51

Utbildning

Diagram 50: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar med olika utbildningsbakgrund och hur kunniga de är i att använda dator.

Tillgång till dator i hemmet är relativt låg för personer med folkhögskola som utbildningsbakgrund

men kunskapen bland de personer i denna grupp som har en dator är relativt hög. I övrigt är det

särskolan som slår igenom negativt. Här återfinns de största behoven av ökad kunskap. Behovet är

dock stort i alla grupper. Även bland personer med högskoleutbildning anser nästan 30 procent att

de behöver mer kunskap i att använda datorer.

72.1

42.1

68.9

54.2

67.5

77.1

71.7

19.1

21.1

22.8

33.9

17.5

11.4

21.2

5.9

10.5

5

10

5.7

6.2

15.8

8.5

10.5

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Grundskola

Grundsärskola

Gymnasium

Gymnasiesärskola


Folkhögskola



Har tiillräcklig kunskap Behöver mer kunskap


Vet inte

52

Sysselsättning

Diagram 51: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar och i olika former av sysselsättning och hur kunniga de är i att använda dator.

Personer som studerar, arbetar eller för tillfället är sjukskrivna rapporterar minst behov av ökade

kunskaper i att använda datorer. Behoven av ökade kunskaper ökar ju längre från studier eller arbete

en individ befinner sig.

Inkomst

Diagram 52: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i inkomstgrupperna 0-17 999 kronor, 18 000 till 25 000 kronor och över 25 000 kronor och hur kunniga de är i att använda dator.

Låg inkomst ger ett visst genomslag när det gäller behov av ökade kunskaper i att använda dator.

76.8

65

48.4

75.4

59.8

55.1

71.2

81.8

17.4

33.3

28.6

19.7

30.5

29.9

25.4

14.3

4.6

11.9

4.9

7,3

5.5

8.7

5.5

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Arbetar

Arbetslös

Pensionär

Sjukskriven


Daglig verksamhet


Studerar




65.1

74

75.9

22.4

17

19.5

7.2

6

3.8

4.3

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100







53

Hur är det att använda dator?

Förutom att ställa frågor om tillgång till och kunskap i att använda dator så har vi också frågat om hur

lätt eller svårt det är att använda en dator. De två undersökningarna vi jämför oss med ställer inga

motsvarande sådana frågor.

Om det är lätt eller svårt att använda en dator kan bero på många olika saker. En faktor är helt enkelt

vad en person använder en dator till. Den som använder datorn till många olika och komplicerade

saker kanske då upplever att åtminstone vissa av dessa är svåra och att svårigheten på något sätt har

med datorn att göra. Den som har en gammal dator med ett gammalt operativsystem kan uppleva

svårigheter som nyare datorer och operativsystem har löst. Oftast handlar svårigheter om bristande

möjligheter att lära sig, att träna och att få hjälp när datorn krånglar.


Diagram 53: Andel i procent, personer med olika diagnoser och hur det är att använda dator.

I samtliga grupper finns det relativt stora andelar som tycker att det är svårt eller varken lätt eller

svårt att använda en dator. Andelen som tycker att det är lätt att använda en dator ligger i samtliga

fall under 65 procent och för grupperna Språkstörning, Stroke och Afasi är det cirka 40 procent som

tycker att det är lätt.

Det kan vara svårt att förstå varför personer med utvecklingsstörning tycker att det är lättare att

använda en dator jämfört med många av de andra grupperna. Det kan möjligen bero på att det finns

personer runt omkring som hjälper dem när datorn krånglar.

51.1

60

41.7

62.3

63.6

48.6

50

51

38.3

37.5

57.1

46.7

30

45.8

31.5

27.3

41.2

34.6

41

44.7

37.5

30.4

2.2

10

12.5

6.2

9.1

9.5

15.4

8

17

25

12.5

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

ADD

ADHD

Afasi

Autismspektrum

Bipolär

Depression, ångest

Dyskalkyli

Dyslexi

Stroke

Språkstörning




54


Diagram 54: Andel i procent, personer med olika funktionsnedsättningar och hur det är att använda dator.

Störst rapporterade svårigheter finns i grupperna Rörelsehinder-finmotorik, Talsvårigheter, Svårt att

lära mig nya saker, Skrivsvårigheter, Lässvårigheter och Minnessvårigheter. Minst svårigheter

rapporterar blinda personer där 61 procent tycker att datorn är lätt att använda. I övriga fall ligger de

andra grupperna mellan 30-50 vad gäller hur många som tycker att datorn är lätt att använda.

Att en så stor andel personer med rörelsehinder tycker att det är svårt att använda dator beror

troligen på svårigheter att styra datorn (mus, tangentbord, pekskärm).

60.9

48.1

42.6

47.5

40.2

32.5

43.8

50.9

38

49.3

46.2

40.6

45.3

32.7

33.3

34.8

48.1

43.8

41.3

45.7

52.4

33.8

40

44.6

41.8

40.9

49.3

42.3

50.9

48.7

4.3

3.8

13

10.6

14.1

14.3

21.3

8.2

16.3

7.5

12.1

10.1

11.7

16.4

17.9

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Blind

Gravt synskadad



Lässvårigheter

Minnessvårigheter



Skrivsvårigheter

Social rädsla

Svårt att fokusera

Svårt att förstå



Talsvårigheter



55

Kön

Diagram 55: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar fördelade på kvinnor och män och hur det är att använda dator.

Vi kan inte se några skillnader vad gäller kön och hur det är att använda en dator.

Ålder

Diagram 56: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i olika åldrar och hur det är att använda dator.

Svårigheterna med att använda en dator ökar med stigande ålder. Det är dock först över 75 år som

mer än en fjärdedel av användarna tycker att det är svårt att använda en dator. Upp till den åldern är

det färre än 10 procent i varje ålderskategori som tycker att det är svårt. Bland de riktigt unga är det

ingen som tycker att datorn är svår.

En tänkbar förklaring till att äldre har större svårigheter kan vara att de började använda dator

relativt sent i livet men det kan också vara så att fler personer i den gruppen har äldre och mer

krångliga datorer/operativsystem.

53.6

53.2

39.2

37.3

6.8

9.6

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Män

Kvinnor



73.9

69.6

52.7

43.2

46.5

33.3

26.1

26.8

37.6

48.1

45.1

38.9

3.6

9.4

8.6

8.5

27.8

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

< 16 år

17-30 år

31-55 år

56-64 år

65-74 år

> 75 år



56

Stad och land

Diagram 57: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar som bor i stad, ett mindre samhälle eller på landsbygden och hur det är att använda dator.

På samma sätt som för surfplatta så är det individer boende på landsbygden som i minst utsträckning

tycker att det är lätt att använda dator. Eventuellt beror det på att det är svårare att få hjälp om

något krånglar. Det är dock inget vi kan se i vårt material.

Boende

Diagram 58: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar boende i någon form av stödboende, villa, bostadsrätt eller vanlig hyreslägenhet och hur det är att använda dator.

Boendeform tycks inte spela någon roll när det gäller hur lätt eller svårt det är att använda dator.

54.5

56.8

44.9

35.9

37.6

49

9.4

5.6

6.1

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Stad

Mindre samhälle

Landsbygd



51.5

56.7

50.6

59.1

41.5

36.7

38.8

31.8

7.1

7.6

10

9.1

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100



Villa




57

Utbildning

Diagram 59: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar med olika utbildningsbakgrund och hur det är att använda dator.

Personer som enbart gått grundsärskola är den grupp som rapporterar störst svårigheter att använda

dator. För dem som gått vidare till gymnasiesärskolan tycks svårigheterna minska dramatiskt. I övrigt

tycks utbildningsbakgrund inte spela så stor roll. Det är möjligen förvånande vad gäller gruppen med

högskoleutbildning där många kan antas använda datorer relativt ofta men att det inte tycks påverka

den upplevda svårighetsgraden.

57.4

31.3

52.1

64.6

57.1

53.3

53.6

37.7

43.8

40.5

27.1

37.1

43.3

36.5

4.9

25

7.4

8.3

5.7

3.3

9.5

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Grundskola

Grundsärskola

Gymnasium

Gymnasiesärskola


Folkhögskola




58

Sysselsättning

Diagram 60: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar och i olika former av sysselsättning och hur det är att använda dator.

Personer med aktivitetsersättning är den grupp som tycker att det är lättast att använda dator. Det

kan möjligen förklaras av att det är unga personer mellan 20-30 år som finns i denna grupp. Störst

svårigheter i att använda dator upplever pensionärer och personer med

sjukersättning/förtidspension.

Inkomst

Diagram 61: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i inkomstgrupperna 0-17 999 kronor, 18 000 till 25 000 kronor och över 25 000 kronor och hur det är att använda dator.

Inkomst tycks spela liten roll vad gäller hur lätt eller svårt en person upplever att det är att använda

en dator.

56.3

52.7

44.8

56.6

47.5

55

66.7

60.5

37.9

43.6

41.9

35.2

41.1

35.8

27.8

31.6

5.8

3.6

13.3

9.3

10.6

9.2

5.6

7.9

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Arbetar

Arbetslös

Pensionär

Sjukskriven


Daglig verksamhet


Studerar



52.5

56.5

53.6

37.7

33.7

42.4

9.8

8.7

4

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100






59

Resultat och slutsatser: Surfplatta Surfplattan är ett mellanting mellan datorn och den smarta telefonen. Den är bärbar men har

samtidigt en relativt stor skärm. För personer med olika typer av svårigheter kan det tänkas att

surfplattan erbjuder fördelar jämfört med datorn eller den smarta telefonen. I förhållande till dessa

båda digitala utrustningar är surfplattan den som tillkommit senast, vilket gör att många kanske först

skaffat sig erfarenheter av dator och smart telefon och sedan av surfplattan.

Tillgång till surfplatta

De båda undersökningar vi jämför oss med ställer frågor om surfplattor på olika sätt. Svenskarna och

internet ställer en direkt fråga om tillgång till surfplatta. SCB undersöker om personer ” Har använt

surfplatta (ej läsplatta) för uppkoppling mot internet”. Möjligen kan frågans konstruktion förvirra.

När denna fråga diskuterades av medlemmarna i Begripsam-gruppen ansågs att det inte är självklart

att en användare tänker på att en surfplatta automatiskt kopplar upp sig mot internet hela tiden. I

själva verket går det knappt att använda en surfplatta utan vara uppkopplad mot internet men frågan

antyder att man kopplar upp via en aktiv handling och då kan personer som faktiskt använder en

surfplatta svara nej på en fråga med SCBs konstruktion. Vi valde därför att ställa en enklare fråga om

huruvida personen har tillgång till en surfplatta.


Diagram 62: Andel i procent, personer med olika diagnoser som har tillgång till surfplatta. I undersökningen Svenskarna och internet 2017 anger 69 procent att de har tillgång till en surfplatta i hemmet.

69

48

61.2

46.9

52.5

58.3

51.8

63.3

70.6

50.9

54.1

55.8

31

52

38.8

53.1

47.5

37.5

47.6

36.7

29.4

49.1

45.9

40.3

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100


ADD

ADHD

Afasi

Autismspektrum

Bipolär

Depression, ångest

Dyskalkyli

Dyslexi

Stroke

Språkstörning



Ja Nej Vet inte

60

Förutom personer med dyslexi är det ingen av grupperna som ligger nära genomsnittet för den

svenska befolkningen. Minst tillgång till surfplatta har personer med afasi, ADD, stroke och

depression-ångest.


Diagram 63: Andel i procent, personer med olika funktionsnedsättningar som har tillgång till surfplatta. I undersökningen Svenskarna och internet 2017 anger 69 procent att de har tillgång till en surfplatta i hemmet.

När vi sorterar vårt material utifrån funktionsnedsättningar så ser vi att ingen grupp ligger nära den

svenska befolkningen. Klart minst tillgång till surfplatta har blinda personer. Vi tolkar det som att

detta är en grupp som hårt gått in för att skaffa sig en smart telefon och som ofta har en dator som

komplement. Det kan möjligen göra att behovet av en surfplatta inte är så stort då skillnaden mellan

en surfplatta och smart telefon kan upplevas som liten för denna grupp. Betydligt fler personer med

69

35.7

60.4

49.7

54.5

58.5

55.3

52.8

55.6

60.4

51.4

53.7

52.3

58.9

50

52

31

60.7

39.6

49.7

44.9

41.5

44

46.1

43.5

39.6

48.6

45.6

45.3

40.5

48.5

46

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100


Blind

Gravt synskadad



Lässvårigheter

Minnessvårigheter



Skrivsvårigheter

Social rädsla

Svårt att fokusera

Svårt att förstå



Talsvårigheter


Ja Nej Vet inte

61

grav synskada har tillgång till en surfplatta och här kan det tänkas att den större skärmen gör en

skillnad. Tillsammans med personer med skrivsvårigheter är gravt synskadade den grupp som har

störst tillgång till en surfplatta.

Kön

Diagram 64: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar fördelade på kvinnor och män och som har tillgång till en surfplatta.

Något fler kvinnor än män har tillgång till en surfplatta.

Ålder

Våra resultat måste tolkas med försiktighet då vi i vår rekrytering i första hand har vänt oss till


funktionsnedsättningar som vi inte har nått och som skulle justera våra siffror nedåt.

Diagram 65: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i olika åldrar och som har tillgång till en surfplatta.

54.6

60.2

44.6

38.8

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Män

Kvinnor

Har tillgång till surfplatta

Ja Nej Vet inte

95.7

55.5

57.7

59.4

56.4

39.3

4.3

43.8

41.5

39.6

42.3

60.7

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

< 16 år

17-30 år

31-55 år

56-64 år

65-74 år

> 75 år

Har tillgång till surfplatta

Ja Nej Vet inte

62

Diagram 66: Andel i procent av befolkningen fördelad på olika åldrar och deras tillgång till surfplatta. Svenskarna och internet 2016.

När SCB undersöker samma sak blir deras resultat:

Diagram 67: Andel i procent av befolkningen fördelad på olika åldrar och hur många som kopplat upp sig mot internet med en dator/laptop. SCB, Privatpersoners användning av datorer och internet 2016.

Observera att när Svenskarna och internet ställer en generell fråga om tillgång till surfplatta i sin

undersökning 2017 har tillgången ökat kraftigt. Det materialet är dock inte uppdelat i

ålderskategorier. För att göra det får vi gå tillbaka till undersökningen 2016.

56

37

39

43

43

41

33

18

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

>15

16-25

26-35

36-45

46-55

56-65

66-75

<76

Tillgång till surfplatta i befolkningen

38

46

64

52

42

30

16

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

16-24 år

25-34 år

35-44 år

45-54 år

55-64 år

65-74 år

75-85 år

Har använt surfplatta (ej läsplatta) för uppkoppling mot internet

63

Stad och land

Diagram 68: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar som bor i stad, ett mindre samhälle eller på landsbygden och som har tillgång till en surfplatta.

Tillgång till surfplatta är klart lägre för personer som bor i en stad. Vi ser samma mönster som när det

gäller tillgången till dator. Det kan troligen bero på att vissa grupper oftare bor i städer och att det är

dessa grupper som får genomslag när det gäller tillgång till surfplatta. Exempelvis bor personer i

särskilda boenden oftare i städer och vi kan se nedan att det får genomslag.

Boende

Diagram 69: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar boende i någon form av stödboende, villa, bostadsrätt eller vanlig hyreslägenhet och som har tillgång till en surfplatta.

Minst tillgång till surfplatta har personer som bor i särskilda boenden. I dessa boenden bor ofta

personer med diagnoser och funktionsnedsättningar som visat sig ha mindre tillgång till surfplatta.

Det gäller till exempel personer med utvecklingsstörning. För övriga grupper är det troligen inte

53.2

68.6

68

45.6

31.4

32

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Stad

Mindre samhälle

Landsbygd


Ja Nej Vet inte

47.9

61

76.2

39.1

51.1

38.4

23.8

58

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100



Villa



Ja Nej Vet inte

64

boendet i sig som förklarar skillnaderna. Snarare kan sådant som inkomst och sysselsättning bättre

förklara varför vissa har mindre tillgång till surfplatta.

Utbildning

Diagram 70: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar med olika utbildningsbakgrund och som har tillgång till en surfplatta.

Utbildningsbakgrunden verkar inte spela så stor roll när det gäller tillgång till surfplatta. Vi kan i vårt

material se en tänkbar förklaring till varför så få personer med folkhögskoleutbildning har tillgång till

en surfplatta och det är att 71 procent av dessa personer har en inkomst under 18 000 kronor per

månad och kanske inte har råd att skaffa sig en surfplatta även om de skulle vilja det.

54.4

57.9

57.8

59

60.8

44.7

60.8

45.6

42.1

42.2

37.7

38

52.6

38.8

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Grundskola

Grundsärskola

Gymnasium

Gymnasiesärskola


Folkhögskola



Ja Nej Vet inte

65

Sysselsättning

Diagram 71: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar och i olika former av sysselsättning som har tillgång till en surfplatta.

De grupper som har högst tillgång till surfplatta är personer som arbetar eller studerar. Grupper som

står längre från arbetsmarknaden har mindre tillgång till surfplatta.

Inkomst

Diagram 72: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i inkomstgrupperna 0-17 999 kronor, 18 000 till 25 000 kronor och över 25 000 kronor och som har tillgång en surfplatta.

Låg inkomst får ett relativt stort genomslag när det gäller vem som har tillgång till en surfplatta. I

gruppen med lägst inkomst är det 53 procent som har tillgång till surfplatta. Genomsnittet för

svenska befolkningen är 69 procent (oavsett inkomst). I vårt material är skillnaden 21 procentenheter

mellan gruppen med lägst och högst inkomst.

66

49.2

45

50.8

53.4

46.2

60

62.3

34

50.8

54.3

49.2

44.8

52.3

40

37.7

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Arbetar

Arbetslös

Pensionär

Sjukskriven


Daglig verksamhet


Studerar


Ja Nej Vet inte

53

59

74

45.9

41

26

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100





Ja Nej Vet inte

66

Kunskap att använda surfplatta

Vad vi kan se i vår undersökning är att kunskaper om att använda surfplatta är ojämnt fördelade

mellan de olika grupperna och även inom grupperna. Det tycks finnas stora behov av ökad kunskap

och även av att testa en surfplatta. Vi har ganska många individer som idag inte vet om de har

tillräcklig kunskap.


Diagram 73: Andel i procent, personer med olika diagnoser och hur kunniga de är i att använda surfplatta.

Kunskaper i att använda surfplatta är ojämnt fördelade mellan de olika grupperna. Här finns några

grupper där kunskaperna är relativt goda; ADD och ADHD. Men för personer med afasi och stroke är

kunskaperna betydligt mindre. I samtliga grupper finns önskemål om mer kunskaper. Att många inte

vet om de har kunskap tyder på att det finns behov av att testa och lära mer om surfplattor.

68.8

67.5

30.4

61.7

57.1

51.3

42.3

61.8

33.3

46.9

42.6

8.3

12.5

39.1

14.4

19

18.8

34.6

19.6

25

15.6

22.1

4.2

10

8.7

6

0

9.1

11.5

7.8

10.4

18.8

7.4

6.3

13

3.6

9.5

7.1

11.5

22.9

9.4

14.7

12.5

8.8

8.7

14.4

14.3

13.6

0

8.8

8.3

9.4

13.2

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

ADD

ADHD

Afasi

Autismspektrum

Bipolär

Depression, ångest

Dyskalkyli

Dyslexi

Stroke

Språkstörning





Vet inte

67


Diagram 74: Andel i procent, personer med olika funktionsnedsättningar och hur kunniga de är i att använda surfplatta.

Även utifrån personernas olika funktionsnedsättningar kan vi se att det finns stora behov av mer

kunskap. Den grupp som innehåller flest personer som anser sig ha tillräckliga kunskaper är blinda

(62 procent). I övriga grupper är det mellan 40-50 procent som tycker att de har tillräckliga

kunskaper.

61.9

41.2

50.3

54.8

46.2

48.1

45.9

52.2

43.2

56.7

53.7

41.9

54.7

40.7

29.5

14.3

29.4

17

16.6

23.7

16

21.2

22.6

24.2

10.4

17.2

24.3

18.2

20.3

25

19

11.8

12.3

8.9

12.9

13

9.4

8.7

13.7

13.4

10.4

13.5

10.1

10.2

15.9

5.9

9.9

10.2

7.5

15.3

16.5

7

9.5

9

8.2

9.5

9.5

15.3

20.5

11.3

10.5

9.6

9.7

7.6

7.1

9.6

9.5

10.4

10.4

10.8

7.4

13.6

9.1

0 20 40 60 80 100 120

Blind

Gravt synskadad



Lässvårigheter

Minnessvårigheter



Skrivsvårigheter

Social rädsla

Svårt att fokusera

Svårt att förstå



Talsvårigheter




Vet inte

68

Kön

Diagram 75: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar fördelade på kvinnor och män och hur kunniga de är i att använda surfplatta.

Kvinnor tycker i något högre utsträckning än män att de har tillräckliga kunskaper i att använda

surfplattor. Män är också mer tveksamma till om de har tillräckliga kunskaper.

Ålder

Diagram 76: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar och i olika åldrar och hur kunniga de är i att använda surfplatta.

Behovet av mer kunskap är starkt kopplat till stigande ålder. Att så många inte vet om de behöver

mer kunskap tolkar vi som att det finns ett stort behov av att få testa och utvärdera vad en surfplatta

kan vara bra för.

52.7

56.8

17.2

20.3

8.6

6.3

7.8

7.9

13.7

8.7

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Män

Kvinnor




91.7

62.7

58.8

50.6

39.1

22.7

8.3

13.6

17.8

19.5

29

22.7

0

6.8

5.8

9.2

7.2

27.3

0

7.7

6.9

15.9

27.3

0

14.4

9.8

13.8

8.7

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

< 16 år

17-30 år

31-55 år

56-64 år

65-74 år

> 75 år




69

Stad och land

Diagram 77: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar som bor i stad, ett mindre samhälle eller på landsbygden och hur kunniga de är i att använda surfplatta.

Bostadsort tycks inte spela någon större roll vad gäller kunskap att använda surfplatta.

Boende

Diagram 78: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar boende i någon form av stödboende, villa, bostadsrätt eller vanlig hyreslägenhet och hur kunniga de är i att använda surfplatta.

Personer som bor i särskilda boenden har störst behov av mer kunskap. I den gruppen finns bland

annat många personer med utvecklingsstörning.

54.9

58.1

60.9

18

15.5

26.1

6.7

10.1

6.5

8.6 11.9

7

4.3

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Stad

Mindre samhälle

Landsbygd




Vet inte

49.6

64.6

60.8

36.2

18.4

12.4

21.6

29.3

9.4

6.8

6.4

10.2

6.2

17.2

12.5

9.9

7

13.8

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100



Villa





Vet inte

70

Utbildning

Diagram 79: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar med olika utbildningsbakgrund och hur kunniga de är i att använda surfplatta.

Personer som gått i särskolan har störst behov av mer kunskap i att använda surfplatta. Det gäller

även personer som gått folkhögskola.

56.5

40

56.2

49.1

56

43.3

59.8

16.1

13.3

18.9

23.6

13.3

33.3

18.2

8.1

13.3

5.9

7.3

8

8.4

6.5

13.3

10.1

10.9

9.3

6.7

5.6

12.9

20

8.9

9.1

13.3

13.3

7.9

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Grundskola

Grundsärskola

Gymnasium

Gymnasiesärskola


Folkhögskola





Vet inte

71

Sysselsättning

Diagram 80: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar och i olika former av sysselsättning och hur kunniga de är i att använda surfplatta.

Personer som studerar är den grupp som mest anser sig ha tillräckliga kunskaper i att använda

surfplatta. Därefter följer personer som arbetar. Ju längre från studier och arbete desto större blir

behovet av ökade kunskaper.

Inkomst

Diagram 81: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i inkomstgrupperna 0-17 999 kronor, 18 000 till 25 000 kronor och över 25 000 kronor och hur kunniga de är i att använda surfplatta.

Personer med låga inkomster har störst behov av mer kunskap i att använda en surfplatta.

66.1

53.8

33.6

59.6

50.7

40.4

53.6

72.2

17.3

13.5

24.8

15.4

21.9

25.7

23.2

8.3

4.8

11.5

12.4

7.7

7.5

4.6

7.1

4.2

4

11.5

20.4

8.2

11

7.7

9.6

8.8

17.3

11.6

18.3

12.5

13.9

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Arbetar

Arbetslös

Pensionär

Sjukskriven


Daglig verksamhet


Studerar




Vet inte

51

62

69

18.5

20.7

16.3

8.8

4.3

7

10

4.3

11.7

8.7

5.4

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100







Vet inte

72

Hur är det att använda surfplatta

Förutom att ställa frågor om tillgång till och kunskap i att använda surfplatta så har vi också frågat

om hur lätt eller svårt det är att använda en surfplatta. De två undersökningarna vi jämför oss med

ställer inga motsvarande sådana frågor.


Diagram 82: Andel i procent, personer med olika diagnoser och hur det är att använda surfplatta.

Bipolära personer är den grupp som tycker det är svårast att använda en surfplatta och denna grupp

har inte redovisat så stora svårigheter när det gäller att använda smart telefon eller dator. Vi kan i

vårt material inte se något som förklarar denna skillnad. Den låga andelen personer med ADD som

tycker att det är lätt att använda surfplatta och att många personer i den gruppen inte vet kan tyda

på att dessa personer i första hand satsar på att använda smart telefon och dator. Även den relativt

stora andelen personer med ADHD som tycker att surfplattan är svår kan indikera att det finns

många som är ovana att använda just surfplatta. Även i grupperna depression-ångest, afasi och

stroke rapporterar relativt stora andelar att de tycker det är svårt att använda surfplatta.

39.1

67.3

50

57

46.2

55.8

55.6

60

44.4

65

65.9

47.8

21.2

35.7

35.5

30.8

29.1

33.3

32

37

25

22

4.3

11.5

14.3

6.5

23.1

14

11.1

6.7

18.5

10

7.3

8.7

4.9

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

ADD

ADHD

Afasi

Autismspektrum

Bipolär

Depression, ångest

Dyskalkyli

Dyslexi

Stroke

Språkstörning


Hur är det att använda surfplatta?


73


Diagram 83: Andel i procent, personer med olika funktionsnedsättningar och hur det är att använda surfplatta.

Här kan vi se ett tydligt bevis på att det vore olyckligt att redovisa synskadade personer som en

grupp. Blinda personer är den grupp som tycker att det är svårast att använda surfplatta (30 procent)

medan gravt synskadade personer är den grupp som minst anser att användningen är svår (9

procent). I samtliga grupper finns en relativt stor andel 15-20 procent som tycker att det är svårt att

använda surfplatta.

50

43.8

53.3

61.1

58.3

48.7

44.7

55.1

54

57.9

59

55.8

52.7

48.5

48

20

46.9

28.3

27.4

25

29.5

42.6

30.4

28.6

21.1

20.5

25.6

29.7

30.3

28

30

9.4

17.4

9.5

15

17.9

12.8

11.6

15.9

18.4

19.2

16.3

16.5

18.2

20

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Blind

Gravt synskadad



Lässvårigheter

Minnessvårigheter



Skrivsvårigheter

Social rädsla

Svårt att fokusera

Svårt att förstå



Talsvårigheter



74

Kön

Diagram 84: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar fördelade på kvinnor och män och hur det är att använda surfplatta.

Kvinnor tycker att det är något enklare att använda en surfplatta jämfört med män.

Ålder

Diagram 85: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i olika åldrar och hur det är att använda surfplatta.

Det finns en stark koppling mellan stigande ålder och ökade svårigheter att använda en surfplatta.

Bland yngre personer tycker de flesta att surfplattan är enkel att använda.

54.0

59.9

32.7

30.8

11.3

8.5

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Män

Kvinnor



86.4

70

60.8

42.1

41.9

27.3

13.6

25.7

28.6

42.1

44.2

45.5

10.6

12.3

14

18.2 9.1

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

< 16 år

17-30 år

31-55 år

56-64 år

65-74 år

> 75 år



75

Stad och land

Diagram 86: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar som bor i stad, ett mindre samhälle eller på landsbygden och hur det är att använda surfplatta.

Det är något fler personer som bor i stad respektive mindre samhälle som anser att det är svårt att

använda en surfplatta jämfört med personer som bor på landsbygden.

Boende

Diagram 87: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar boende i någon form av stödboende, villa, bostadsrätt eller vanlig hyreslägenhet och hur det är att använda surfplatta.

Det är relativt få personer som bor i särskilda boenden som har tillgång till surfplatta (39 procent)

men av de som har tillgång tycker nästan 70 procent att den är lätt att använda.

58.3

55.4

63.6

31.3

31.5

33.3

9.7

9.8

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Stad

Mindre samhälle

Landsbygd



54.2

59.8

56.2

69.2

33.6

29.9

32.8

23.1

10.7

10.3

8.8

7.7

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100



Villa




76

Utbildning

Diagram 88: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar med olika utbildningsbakgrund och hur det är att använda surfplatta.

27 procent av personerna med grundsärskola som utbildningsbakgrund tycker att det är svårt att

använda en surfplatta. Det tycks jämnas ut för dem som går vidare till gymnasiesärskolan. Vi kan i

vårt material inte se någon förklaring till varför så relativt få personer som gått vanligt gymnasium

tycker att det är lätt att använda en surfplatta. Vi kan i vårt material inte se att högre utbildning

skulle leda till att det anses lättare att använda en surfplatta.

Sysselsättning

Diagram 89: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar och i olika former av sysselsättning och hur det är att använda surfplatta.

63.9

54.5

49.5

68.6

68.1

62.5

54

30.6

18.2

36.9

22.9

19.1

31.3

36.5

5.6

27.3

12.6

5.7

10.6

6.3

9.5

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Grundskola

Grundsärskola

Gymnasium

Gymnasiesärskola


Folkhögskola




59.8

39.3

40.4

67.7

51.2

65.5

74.3

66.7

32

46.4

43.9

22.6

37.2

22.4

22.9

27.1

7.7

7.1

14

6.5

10.5

10.3

6.3

7.1

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Arbetar

Arbetslös

Pensionär

Sjukskriven


Daglig verksamhet


Studerar



77

Den grupp som tycker att de är lättast att använda surfplatta är personer i Aktivitetsersättning. Det

kan möjligen förklaras av att det är unga personer mellan 20-30 år där relativt många (60 procent)

skaffat sig tillgång till surfplatta och även tycker att den är lätt att använda (74 procent av alla som

har tillgång till en surfplatta). I övrigt kan vi se att det är personer som studerar eller arbetar som

tycker att surfplattor är lättast att använda. Personer som står längre från studier eller arbete

redovisar större svårigheter.

Inkomst

Diagram 90: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i inkomstgrupperna 0-17 999 kronor, 18 000 till 25 000 kronor och över 25 000 kronor och hur det är att använda surfplatta.

Vi kan inte dra några slutsatser baserade på inkomster.

55.3

49.1

59.4

33.7

42.1

31.3

8.5

8.8

9.4

0 20 40 60 80 100 120






78

Reflektioner över de socioekonomiska faktorernas roll

Kön

Det är små skillnader mellan kvinnor och män. De skillnader som finns handlar om att kvinnor

verkar tycka att de olika digitala utrustningarna är lite enklare att använda och att de därmed

inte heller efterfrågar lika mycket ny kunskap. Kvinnor har något större tillgång till smarta

telefoner och surfplattor. Män har något större tillgång till dator.

Ålder

Ålder är den bakgrundsfaktor som får störst genomslag i vår undersökning. Generellt kan sägas

att ju högre ålder desto mindre tillgång till utrustning, desto större behov av mer kunskap och

desto fler anser att de olika digitala utrustningarna är svåra att använda. Med det sagt är det

värt att notera att många även högt upp i åldrarna har god tillgång till olika digitala

utrustningar och att de tycker att de är lätta att använda.

Jämfört med den svenska befolkningen får vi resultat som antyder att äldre personer med

funktionsnedsättning i högre utsträckning än andra äldre har skaffat sig tillgång till någon

digitala utrustning för att använda internet. Det resultatet behöver tolkas med stor försiktighet

då våra rekryteringsmetoder kan spela in. Denna fråga behöver undersökas vidare.

Det finns sannolikt personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar som inte alls

använder internet och som vi inte fångat upp. Till exempel visar en nyligen gjord undersökning

av Synskadades Riksförbund att cirka 25% av deras medlemmar aldrig kopplat upp sig mot

internet. Dessa personer är i huvudsak äldre.

Stad och landsbygd

Det finns mycket små skillnader mellan stad och land i vårt material. Något som verkar kunna dra ner

siffrorna för städer är att det är i våra städer de flesta särskilda boendena finns placerade och i dessa

boenden finns grupper som tycks ha särskilda svårigheter också när det gäller tillgång till digitala

utrustningar och kunskap i att använda dessa.

Boende

Personer som bor i särskilda boenden redovisar å ena sidan att de tycker det är ganska lätt att

använda smarta telefoner, datorer och surfplattor men å andra sidan redovisar de stor behov

av kompetensutveckling. I denna grupp redovisas samtidigt låg tillgång till smarta telefoner,

datorer och surfplattor. Vi tolkar detta som att många på dessa boenden inte har tillgång till de

olika digitala utrustningarna. När de väl får tillgång så tycker många att det är ganska enkelt att

använda digitala utrustningarna men de ser samtidigt behov av att lära sig mer. Det kan tyda

på att de använder sina digitala utrustningar till förhållandevis enkla funktioner men begränsas

till just enkla funktioner på grund av bristande kunskaper. I dessa boenden bor till stor del

personer som har utvecklingsstörning, är inom autismspektrumområdet eller har psykiska

svårigheter.

I övrigt kan vi se en svag men förväntad socioekonomisk skiktning som gör att personer i

hyreslägenhet har lite lägre tillgång till de olika digitala utrustningar jämfört med personer som

bor i bostadsrätt eller villa. Denna grupp rapporterar också något större svårigheter. Skillnaden

79

är möjligen mindre än förväntad och det kan förklaras av att ett antal personer med

utvecklingsstörning rapporterat att de bor i villa, vilket vi tror har att göra med att de bor kvar

hos sina föräldrar även som vuxna. Det kan finnas andra grupper som på samma sätt bor kvar i

föräldrarnas villa och som egentligen inte har egna resurser att betala ett sådant boende. Vi

ser därför inte det raka samband mellan boende i villa och hög inkomst som kanske är

förväntat.

Bor tillsammans med någon som har en funktionsnedsättning?

Vi kan inte se några tydliga skillnader utifrån om en person med funktionsnedsättning bor

tillsammans med en annan person som också har funktionsnedsättning.

Utbildning

Utbildningsbakgrund spelar en stor roll när det gäller tillgång till olika digitala utrustningar, behovet

av mer kunskap och hur lätt eller svårt man tycker att det är. Störst problem ser vi med särskolan och

speciellt för personer som bara har gått grundsärskolan. Annars får högre utbildning ett visst

genomslag på så sätt att man har större tillgång till digitala utrustningar och mindre behov av mer

kunskap. Men detta genomslag kanske inte är stort som förväntat om man jämför med generella

undersökningar av befolkningen. En tänkbar förklaring kan vara att högre utbildning inte alltid ger

höga inkomster. I vår undersökning finns en stor grupp med högutbildade personer som har under

18 000 kronor i månaden i inkomst.

Sysselsättning

Personer som antingen studerar eller har arbete rapporterar bäst tillgång till olika digitala

utrustningar och även de största kunskaperna i att använda dessa digitala utrustningar. Ju

längre bort från studier eller ordinarie arbetsmarknad individer befinner sig desto mindre

tillgång till digitala utrustningar, desto större redovisade behov av mer kunskaper och desto

svårare tycker personerna att det är att använda digitala utrustningarna.

Detta är mycket allvarligt av flera skäl:

• Kraven på att medborgare ska kunna agera som digitala medborgare är lika stort

oavsett sysselsättning. I vissa fall kräver myndigheter och andra i princip en digital

närvaro för att få del av samhällets olika stödinsatser. I andra fall underlättar en digital

närvaro kraftigt möjligheterna att få stöd.

• Steget in i arbete eller studier blir ännu större om den som står utanför inte är en

kompetent digital individ. Att behärska olika digitala utrustningar och att använda

nätet är en förutsättning för arbete inom många yrken och inom många utbildningar.

Inkomst

Inkomstskillnader ger inte så stort genomslag i vår undersökning som i många generella

undersökningar av internet. Det kan bero på att vi har en relativt stor andel högutbildade personer

som har mycket låga inkomster. Fortsatta analyser får visa om det uppstår större skillnader om

denna grupp plockas bort från gruppen med låga inkomster.

80

Om Begripsam Begripsam vill bidra till universellt utformade produkter och tjänster så att de kan användas av alla.

Det gör vi genom att sätta fokus på vad som krävs för att tillgodose behov hos de individer som har

de tuffaste kraven på användbarhet. När dessa individer tycker att en produkt eller tjänst är enkel att

använda så kommer alla andra också att tycka det.

Begripsam utvecklar och tillämpar metoder som gör att alla människor kan delta i och påverka

design- och utvecklingsprocesser.

Vi bedriver egen forskning och utveckling och samarbetar gärna med andra som delar vår vision om

ett fullt tillgängligt samhälle för alla medborgare. Våra metoder och arbetssätt är grundade i

forskning och levda erfarenheter.

Begripsam består av en ideell medlemsförening och ett bolag. Vi medverkar bland annat i

forskningsprojekt, i tester och utvärderingar, i designprocesser, innovationsprocesser och i

utvecklingsarbete. Vi deltar i svensk och internationell standardisering och i nyskapande projekt och

aktiviteter. Vårt arbete syftar till att bidra till ett samhälle där alla individer kan uppnå sin fulla

potential och leva ett bra liv.

Documents

Användning av smarta telefoner, datorer och surfplattor · För datorer har vi behållit en samlande fråga huruvida det är lätt eller svårt men vi har lagt till motsvarande frågor