Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014€¦ · Antalet arbetssökande som deltagit i valideringstjänsten meritportfölj minskade under andra halvåret 2013 bland annat på grund

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

INSATSER FÖR ATT FÖRHINDRA LÅNGVARIG ARBETSLÖSHET

2015-02-20

Tidsperiod: 2014

Sida: 2 av 46

Insatser för att förhindra

långvarig arbetslöshet

Sida: 3 av 46



Insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet

”Arbetsförmedlingen ska senast den 13 juni 2014 och i samband med årsredovisningen för 2014 – redovisa resultatet av arbetet med de personer som bedömts löpa störst risk för långvarig arbetslöshet, särskilt avseende övergångar till arbete respektive utbildning för dem som tagit del av stödet i form av förstärkta förmedlingsinsatser och i förekommande fall programinsatser utanför garantierna, – analysera träffsäkerheten i bedömningen av vilka arbetssökande som löper störst risk för långvarig arbetslöshet, – redovisa och analysera insatser för att synliggöra kompetens, så kallad yrkeskompetensbedömning och validering, och – redovisa arbetet med insatser för ungdomar före inskrivning i jobbgarantin för ungdomar, däribland förstärkt förmedlingsstöd, vägledning och programinsatser.” Beslut i detta ärende har fattats av biträdande generaldirektör Clas Olsson. Ärendet har föredragits av kvalificerad handläggare Lena Clenander. I den slutliga handläggningen har avdelningsdirektör Marie Linell- Persson, avdelningschef för Avdelningen Förmedlingstjänster Jeanette Azinovic, enhetschef Åse-Marie Linderö och kvalificerad handläggare Therese Larsson deltagit.

Clas Olsson

Lena Clenander

Dnr: Af-2013/508922

Datum: 2015-02-20

Sida: 4 av 46



Sida: 5 av 46



Innehållsförteckning

Sammanfattning ............................................................................................ 6

1. Inledning .................................................................................................... 9

1.1 Upplägg och avgränsning ............................................................................................... 9

1.2 Metod och källor ........................................................................................................... 10

2. Arbetet med att förhindra långvarig arbetslöshet ..................................... 13

2.1 Resultat och uppföljning ...............................................................................................13

2.1.1 Sökandesammansättningen för nyinskrivna öppet arbetslösa ............................ 15

2.1.2 Insatser som arbetssökande har tagit del av ....................................................... 16

2.1.3 Resultat 90 respektive 450 dagar efter inskrivningen ........................................ 20

2.2.1 Resultat till arbete för arbetsökande som har bedömts ha behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet ............................................................................. 25

3. Träffsäkerheten i bedömningen ................................................................ 29

4. Insatser för att synliggöra kompetens ...................................................... 30

4.1 Validering ...................................................................................................................... 30

4.1.1 Branschvalidering .................................................................................................. 30

4.1.2 Meritportfölj .......................................................................................................... 32

4.2 Yrkeskompetensbedömning ........................................................................................ 33

4.3 Utveckling av validering och yrkeskompetens-bedömning ....................................... 34

5. Insatser för ungdomar före inskrivning i jobbgaranti för ungdomar ........ 36

5.1 Förmedlingsinsatser ..................................................................................................... 36

5.2 Programinsatser ........................................................................................................... 38

5.2.1 Studiemotiverande kurs på folkhögskola ............................................................ 40

5.3 Arbetet med arbetsgivare och matchning inom ramen för nationella kunder ......... 41 5.3.1 Matchningsarbetet inom Eures ............................................................................ 42

5.3.2 Sysselsättningsinitiativet för unga ....................................................................... 43

6. Diskussion ............................................................................................... 44

Sida: 6 av 46



Sammanfattning Arbetsförmedlingen ska arbeta effektivt med att förhindra att arbetssökande blir långvarigt arbetslösa. Detta ska ske genom att tidigt ge ett individanpassat stöd i form av förstärkta förmedlingsinsatser, men även relevanta programinsatser kan vara aktuella. De som bedömts vara i behov av dessa insatser saknar i högre utsträckning förgymnasial utbildning, är utrikes födda eller har en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga. Det som dessa arbetssökande har gemensamt är att de står långt från arbetsmarknaden och att de tidigt behöver ett individanpassat stöd för att snabbare komma i arbete. Denna rapport beskriver arbetet med att förhindra långvarig arbetslöshet och avser 2014.

Antal nyinskrivna med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet Totalt antal nyinskrivna öppet arbetslösa under 2014 var 339 800 personer. Av dessa bedömdes under inskrivningsmånaden totalt 35 600 personer, 10 procent, vara i behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet. Antalet nyinskrivna ungdomar under samma period uppgick till 117 600 varav 12 100 av dessa eller 10 procent, bedömdes vara i behov av dessa insatser. Andelen nyinskrivna arbetssökande med behov av insatser, såväl ungdomar som samtliga, är ungefär densamma som under både 2012 och 2013.

I början av 2013 blev det möjligt att göra bedömningar även senare under arbetslöshetstiden. I slutet av 2014 är det ungefär lika många som får bedömningen i samband med inskrivningen som senare under arbetslösheten.

Arbetssökande som får ta del av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet Bland de som bedömts riskera långvarig arbetslöshet har andelen som fått ta del av insatser varierat över tid. I stickprovsundersökningarna som genomfördes från september 2013 till januari 2015 har andelen som har fått ta del av insatser inom tre månader varierat mellan 55 och 69 procent. Vid den senaste undersökningen som genomfördes i januari 2015 hade 64 procent tagit del av insatser. Det finns olika orsaker till de låga resultaten. En orsak är att styrningen inom området har varit mer inriktad på detaljer och syftet med insatserna har inte kommunicerats i tillräcklig grad. Detta har medfört att styrningen upplevts som otydlig vilket försvårat implementeringen av arbetssättet. Implementeringen under 2012 av bedömningsstödet och arbetssättet med insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet upplevdes inom organisationen som bristfällig och alltför snabbt genomförd. Sedan dess har förutsättningarna för insatserna förändrats och förtydligats. De många förändringarna, trots förtydliganden, har dock sannolikt bidragit till att skapa en osäkerhet kring arbetssättet på arbetsförmedlingskontoren.

Fördelningen mellan förmedlingsinsatser och programinsatser har varierat. Vid undersökningarna som genomfördes i januari respektive september 2014 ökade andelen förmedlingsinsatser i förhållande till programinsatser och blev vanligast förekommande.

Sida: 7 av 46



En förklaring till ökningen var att budgetramarna i regleringsbrevet för 2014 för programinsatser utanför jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgaranti för ungdomar var lägre än under 2013. Vid den senaste undersökningen från januari 2015 har programinsatser återigen stigit och ligger på samma nivå som förmedlingsinsatser. För ungdomar däremot har förmedlingsinsatser alltid varit de vanligaste insatserna.

Resultat till arbete och utbildning Vid en uppföljning av arbetssökande med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet framkommer att 23 procent har arbete 450 dagar efter inskrivning. Detta motsvararar 9 000 arbetssökande under 2014. Andelen arbetssökande med arbete är mer än dubbelt så hög jämfört med uppföljningen 90 dagar efter inskrivning där den uppgick till 10 procent, motsvarande 3 400 arbetssökande.

För arbetssökande som inte bedömts vara i behov av insatser har nästan hälften arbete 450 dagar efter inskrivning. Andelen som har arbete vid uppföljningen 90 dagar efter inskrivning uppgår till 27 procent. Den relativa skillnaden mellan uppföljningen 90 dagar respektive 450 dagar efter inskrivning är mindre för denna grupp jämfört med arbetssökande med behov av insatser.1 Detta gäller för såväl ungdomar som för samtliga arbetssökande. Detta visar på att det tar längre tid för arbetssökande som riskerar långtidsarbetslöshet att få ett arbete än för övriga arbetssökande.

Ungdomar övergår i reguljära studier i högre grad jämfört med andra ålderskategorier. Andelen ungdomar som har påbörjat reguljär utbildning efter 450 dagar uppgår till 11 procent oberoende av om ungdomen har bedömts vara i behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet eller inte.

Fördjupad analys om resultat till arbete och utbildning efter 15 månader Med hjälp av den första stickprovsundersökningen från september 2013 som Arbetsförmedlingen genomförde av arbetssökande med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet, har en uppföljning gjorts av resultat till arbete och utbildning 15 månader efter bedömningen av de arbetssökande.

Uppföljningen visar att arbetssökande som har tagit del av insatser inom tre månader har arbete i högre utsträckning än arbetssökande som inte har fått ta del av några insatser inom tre månader. För ungdomar framgår inte motsvarande samband. Andelen arbetssökande som går vidare till reguljär utbildning är oberoende av om de har tagit del av en insats eller inte. Vid en jämförelse mellan de som fick en bedömning tidigare i arbetslösheten med de som fick den senare kan vi konstatera att de som fick bedömningen senare i högre grad har arbete 15 månader efter bedömning. Resultatet kan inte med säkerhet anses bero på insatserna då det finns andra faktorer, till exempel sökandesammansättningen, som påverkar utfallet. 1 Detta innebär att andelen arbetssökande som har arbete vid uppföljningen 450 dagar efter inskrivning inte är dubbelt så hög jämfört med uppföljningen 90 dagar efter inskrivning, såsom är fallet med arbetssökande med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet.

Sida: 8 av 46



Träffsäkerheten i bedömningen Analysen av träffsäkerheten i bedömningen av vilka arbetssökande som löper störst risk för långvarig arbetslöshet har gjorts utifrån arbetsförmedlarens bedömning och bedömningsstödets rekommendation. I de fall där arbetsförmedlarens bedömning sammanfaller med bedömningsstödets resultat, antingen då båda identifierar en risk för långvarig arbetslöshet eller då varken arbetsförmedlarens bedömning eller bedömningsstödet visar på risk för långvarig arbetslöshet, är träffsäkerheten i bedömningarna störst. Där de avvek från varandra har bedömningsstödet i genomsnitt haft en större träffsäkerhet, i betydelsen att den arbetssökande sedan blev långvarigt arbetslös eller inte. Analysen av träffsäkerheten i bedömningen återfinns i sin helhet i Arbetsförmedlingens återrapport Insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet, 13 juni 2014.

Insatser för att synliggöra kompetens Det pågår ett utvecklingsarbete på Arbetsförmedlingen bland annat inom ramen för ett särskilt uppdrag att utveckla metoderna för och omfattningen av validering av nyanländas kompetens. Arbetsförmedlingen har genomfört olika informationsinsatser och gruppaktiviteter för att öka antalet deltagare från etableringsuppdraget för att valideras enligt branschmodell eller få sina betyg bedömda.

Antalet arbetssökande som deltagit i valideringstjänsten meritportfölj minskade under andra halvåret 2013 bland annat på grund av att en stor leverantör inte deltog i förlängningen av avtalet med Arbetsförmedlingen. En ny upphandling av tjänsten genomfördes i början av 2014 med ökat antal deltagare som följd.

I samband med valideringsmässorna under våren 2014 ökade antalet deltagare från etableringsuppdraget inom branschvalidering. Totalt är det dock färre deltagare som tar del av branschvalidering under 2014 jämfört med 2013. En anledning kan vara att budgetramarna i regleringsbrevet för 2014 för programinsatser utanför garantiprogrammen är lägre i förhållande till 2013.

Antalet deltagare inom yrkeskompetensbedömning har minskat under 2014 vilket delvis beror på att Arbetsförmedlingen under första halvåret 2014 inväntade ett klargörande från Skatteverket om att ersättning för handledare vid yrkeskompetensbedömning inte ska momsbeläggas.

Sida: 9 av 46



1. Inledning Under de senaste åren har Arbetsförmedlingen fått en rad nya uppdrag som innebär att allt fler personer som har en förhållandevis svag ställning på arbetsmarknaden skrivs in som arbetssökande. Det kan vara arbetssökande med lägre utbildningsnivå, utrikes födda, äldre och personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Dessa arbetssökande är inte en homogen grupp men har det gemensamt att de står långt från arbetsmarknaden. Sedan 2008 har antalet personer med en svag ställning på arbetsmarknaden fördubblats och utgör numera majoriteten av dem som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen.2

Arbetsförmedlingen ska arbeta effektivt med att förhindra att arbetssökande blir långvarigt arbetslösa. Detta ska ske genom individanpassat stöd i form av förstärkta förmedlingsinsatser, men även relevanta programinsatser kan vara aktuella. Denna rapport beskriver arbetet med att förhindra långvarig arbetslöshet och avser 2014.

1.1 Upplägg och avgränsning Rapporten inleds med en metoddiskussion. Sedan följer ett avsnitt där sökandesammansättningen för nyinskrivna öppet arbetslösa och antalet som har bedömts ha behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet redovisas. Därefter redovisas i vilken utsträckning arbetssökande har tagit del av Arbetsförmedlingens olika insatser. Redovisning görs av status 90 respektive 450 dagar efter inskrivning, fördelat på arbetssökande med störst risk för långvarig arbetslöshet och övriga. Här följer en fördjupning av resultat 15 månader efter bedömningen utifrån den första större stickprovsundersökningen. Därefter görs en kort redovisning av slutsatserna avseende träffsäkerheten i bedömningen av vilka arbetssökande som bedöms löpa störst risk för långvarig arbetslöshet. Sedan följer ett avsnitt om att synliggöra kompetens i form av validering och yrkeskompetensbedömning. I nästkommande avsnitt presenteras några insatser som används i arbetet med ungdomar. Rapporten avslutas med en diskussion om de resultat och utmaningar som finns i arbetet med att förhindra långvarig arbetslöshet.

Om inte annat framgår av löptext eller tabellrubrik baseras all statistik på arbetssökande utanför garantiprogrammen som skrevs in som öppet arbetslösa, fördelat på arbetssökande som har bedömts löpa störst risk för långvarig arbetslöshet och övriga. Detta fördelas på samtliga arbetssökande samt varav ungdomar i åldern 16 till 24 år. De insatser som beskrivs i 5. Insatser för ungdomar före inskrivning i jobbgaranti för ungdomar kan även erbjudas arbetssökande inom andra ålderskategorier. Resultat för ungdomar redovisas främst i kapitel 2. Arbetet med att förhindra långvarig arbetslöshet.

2 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsrapport 2014.

Sida: 10 av 46



1.2 Metod och källor Redovisningen av resultat bygger främst på statistik från Arbetsförmedlingens datalager samt strukturerade uppföljningar där medarbetare har granskat daganteckningar och individuella handlingsplaner i Arbetsförmedlingens informationssystem (AIS).

a) Statistik från Arbetsförmedlingens datalager

Arbetsförmedlingens datalager används för att redovisa statistik över antal nyinskrivna öppet arbetslösa och hur många av dem som har bedömts löpa störst risk för långvarig arbetslöshet, sökandesammansättning, hur många som blivit långvarigt arbetslösa samt resultat avseende studiemotiverande folkhögskolekurs och status 903 respektive 450 dagar4 efter inskrivning. Även validering och yrkeskompetensbedömning redovisas med data från Arbetsförmedlingens datalager. I redovisad statistik om validering ingår de tjänster som Arbetsförmedlingen upphandlar av externa leverantörer, det vill säga branschvalidering och meritportfölj.

I redovisningen av de arbetssökande som uppnår 450 dagar efter nyinskrivning under 2014 görs en jämförelse av resultatet med de arbetssökande som under 2014 uppnår 90 dagar efter inskrivning.

b) Strukturerade uppföljningar av daganteckningar och individuella handlingsplaner i AIS

För att följa upp arbetet med insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet har Arbetsförmedlingen gjort strukturerade uppföljningar där medarbetare manuellt granskar enskilda ärenden i Arbetsförmedlingens informationssystem (AIS). Daganteckningar och handlingsplaner i varje specifikt ärende har granskats. I dessa undersökningar granskas vilka insatser som de arbetssökande som har bedömts ha störst risk för långvarig arbetslöshet har fått inom tre månader efter bedömningen.

I denna återrapport presenteras, förutom resultaten från de fyra större undersökningar som beskrivits i återrapporten Insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet från 13 juni 2014, även resultatet från två ytterligare undersökningar som genomfördes under september 2014 respektive januari 2015. Uppgifter om ungdomar från samtliga genomförda större undersökningar särredovisas.

3 Resultat efter 90 dagar har redovisats i motsvarande återrapport tidigare. Denna tidsrymd kan vara för snäv för att se utvecklingen för arbetssökande med störst risk för långvarig arbetslöshet, då dessa rimligen behöver stöd under en längre period innan de kan vara aktuella för arbetsmarknaden. Samtidigt kan det vara intressant att jämföra resultat för 90 respektive 450 dagar för att se utvecklingen för denna grupp jämfört med arbetssökande som inte är i behov av extra stöd. 4 En anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin får bland annat göras för en arbetssökande som under 14 sammanhängande månader varit arbetslös och anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska program. Det är därför intressant att studera arbetssökandes övergång till jobb- och utvecklingsgarantin vid den tidpunkt då en sådan övergång har varit aktuell, exempelvis vid 15 månader, 450 dagar.

Sida: 11 av 46



I undersökningarna redovisas öppet arbetslösa (både nyinskrivna och arbetssökande som har varit inskrivna sedan tidigare) som under en viss månad bedömdes ha störst risk för långvarig arbetslöshet.

Följande undersökningar har genomförts under 2013 till 2015:

• Uppföljning under september 2013 av samtliga arbetssökande (motsvarande 5 206 arbetssökande varav 1 038 ungdomar) som tre månader tidigare, i maj 2013, hade bedömts ha störst risk för långvarig arbetslöshet.

• Uppföljning under oktober 2013 av cirka hälften av samtliga arbetssökande (motsvarande 2 547 arbetssökande varav 549 ungdomar) som hade bedömts ha störst risk för långvarig arbetslöshet tre månader tidigare, i juni 2013.

• Uppföljning under januari 2014 av cirka hälften av samtliga arbetssökande (motsvarande 3 074 arbetssökande varav 682 ungdomar) som hade bedömts ha störst risk för långvarig arbetslöshet tre månader tidigare, i september 2013.

• Uppföljning under maj 2014 av cirka hälften av samtliga arbetssökande (motsvarande 2 662 arbetssökande varav 634 ungdomar) som hade bedömts ha störst risk för långvarig arbetslöshet tre månader tidigare, i januari 2014.

• Uppföljning under september 2014 av cirka hälften av samtliga arbetssökande (motsvarande 2 180 arbetssökande varav 456 ungdomar) som hade bedömts ha störst risk för långvarig arbetslöshet tre månader tidigare, i maj 2014.

• Uppföljning under januari 2015 av cirka hälften av samtliga arbetssökande (motsvarande 3 967 arbetssökande varav 851 ungdomar) som hade bedömts ha störst risk för långvarig arbetslöshet tre månader tidigare, i september 2014.

c) Fördjupad analys

Arbetsförmedlingen har utöver ovanstående gjort en fördjupad granskning av de arbetssökande som ingick i den större undersökningen i september 2013 (där 5 206 arbetssökande ingick, varav 1 038 ungdomar) och som bedömts löpa störst risk för långvarig arbetslöshet. I den fördjupade granskningen undersöktes hur många som har fått arbete respektive påbörjat en reguljär utbildning 15 månader efter bedömningen. Arbetsförmedlingens datalager har använts för att ta fram aktuell status under september 2014 för de arbetssökande som ingick i den aktuella stickprovsundersökningen.

I den fördjupade granskningen ingår:

1. En jämförelse av status mellan de arbetssökande som har fått insatser och de som inte har fått några insatser.

2. En jämförelse av om valet av insats påverkar resultatet.

3. En jämförelse om bedömning vid inskrivning eller bedömning senare under arbetslösheten påverkar resultatet.

Sida: 12 av 46



I den fördjupade analysen har hänsyn enbart tagits till de insatser som de arbetssökande med bedömt behov av insatser fick under de tre första månaderna efter bedömningen. Skillnader i resultatet kan bland annat bero på användandet av insatser, men också skillnader i till exempel sökandesammansättningen, variationer i arbetsförmedlarnas professionella bedömningar eller på regionala skillnader som inte tagits hänsyn till här. Ingen hänsyn har heller tagits till om de arbetssökande har tagit del av insatser senare än under de tre första månaderna efter bedömning eftersom ingen sådan statistik finns tillgänglig för förmedlingsinsatser. En motsvarande fördjupning har genomförts utifrån samma stickprovsundersökning sex månader efter bedömningen med liknande resultat om än med mindre skillnader mellan grupperna.

d) Träffsäkerhet i bedömningen

Träffsäkerheten i bedömningen av vilka arbetssökande som löper störst risk för långvarig arbetslöshet tolkas utifrån bedömningsstödet5 och utifrån vilka arbetssökande som arbetsförmedlarna6 faktiskt ger bedömningen7 behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet. I båda fallen kan en uppskattning av träffsäkerheten göras utifrån hur stor andel av de arbetssökande som har fått olika bedömning i bedömningsstödet respektive av arbetsförmedlare och hur lång arbetslösheten sedan har blivit.

Analysen av träffsäkerheten i bedömningen återfinns i sin helhet i återrapport Insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet, 13 juni 2014.

e) Avstämning med marknadsorganisationen

I syfte att inhämta information från arbetsförmedlare har två rapportseminarier hållits. Dessa har genomförts med arbetsförmedlare och verksamhetssamordnare från olika arbetsförmedlingskontor i landet. Seminarierna behandlade orsakerna till de resultat som återrapporten redovisar i de fall där resultaten kunde vara svårtolkade. Slutsatserna som framkom vid seminarierna återfinns främst i diskussionsavsnittet.

f) Enkätundersökning riktad till ungdomar

Under november 2014 sändes en enkätundersökning till 1 000 ungdomar i åldern 16 till 24 år som har varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen under kortare period än tre månader. Halva urvalet bestod av ungdomar som bedömts ha behov av tidiga insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet. Sammanlagt har 705 ungdomar, motsvarande 70 procent, besvarat enkäten. Av de 705 ungdomar som har besvarat enkäten har ungefär hälften, 355 arbetssökande, bedömts ha behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet. 5 Bedömningsstödets rekommendationer delas in i fyra olika grupper: bör ha mycket goda möjligheter till arbete, bör ha goda möjligheter till arbete, överväg behov av stöd för ökade möjligheter till arbete samt behov av stöd för ökade möjligheter till arbete - överväg insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet. 6 Eftersom arbetsförmedlarens bedömning avgör vilket stöd den arbetssökande kommer att erbjudas är detta liktydigt med Arbetsförmedlingens bedömning. 7 Arbetsförmedlaren gör bedömningarna: behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet och inte behov av sådana insatser.

Sida: 13 av 46



2. Arbetet med att förhindra långvarig arbetslöshet I regleringsbrevet för 2014 betonas insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet, främst i form av förstärkta förmedlingsinsatser men även relevanta programinsatser. Arbetsförmedlingens arbete med att förhindra långvarig arbetslöshet innebär att först identifiera de som bedöms riskera långvarig arbetslöshet och därefter erbjuda dem insatser. Ibland uppmärksammas behov av förstärkt stöd senare under arbetslösheten. Insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet kan därför erbjudas senare under arbetslösheten än vid själva inskrivningen.

Vilken typ av insats som blir aktuell utgår från det individuella behovet och den arbetsmarknadspolitiska bedömningen. En beskrivning av insatser görs i kapitel 5. Insatser för ungdomar före inskrivning i jobbgaranti för ungdomar.

2.1 Resultat och uppföljning Under 2014 skrev 339 813 öppet arbetslösa in sig på Arbetsförmedlingen. Av dessa bedömdes totalt 35 599 personer, 10 procent, ha störst risk för långvarig arbetslöshet under inskrivningsmånaden. Jämfört med 2013 är andelen nyinskrivna arbetssökande med bedömt behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet ungefär lika stor.

Totalt antal nyinskrivna öppet arbetslösa ungdomar under 2014 var 117 634 personer. Av ungdomarna som skrev in sig under denna period bedömdes under inskrivningsmånaden 12 062 personer, eller 10 procent, löpa störst risk för långvarig arbetslöshet. Andelen ungdomar med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet avviker inte nämnvärt jämfört med föregående år.

Som nämnts kan arbetssökande bedömas löpa störst risk för långvarig arbetslöshet vid inskrivningen på Arbetsförmedlingen eller vid ett senare tillfälle. En anledning till att många arbetssökande får bedömningen senare än vid inskrivningen kan vara att ny information om den arbetssökande kommer fram först senare, till exempel om det finns en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Figur 1 nedan visar att antalet arbetssökande som får bedömningen senare under arbetslösheten ökade under såväl 2013 som 2014. Vid införandet av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet skulle bedömningen ske i samband med inskrivningen. I många fall upptäcks behovet först senare under arbetslöshetsperioden av de arbetssökande. Detta föranledde i början av 2013 en förändring av vilka arbetssökande som var aktuella för bedömningen.

Under början av 2014 minskade antalet arbetssökande som fick bedömningen senare under arbetslösheten. En anledning till minskningen i början av året var att färre

Sida: 14 av 46



arbetssökande utanför garantiprogrammen kunde erbjudas programinsatser under 2014. I regleringsbrevet för 2014 var budgetanslaget för programinsatser utanför garantiprogrammen lägre jämfört med föregående års regleringsbrev. Detta har i synnerhet kommit att påverka arbetssökande som bedöms löpa störst risk för långvarig arbetslöshet senare under arbetslösheten. Arbetssökande som varit inskrivna en tid har redan tagit del av de förmedlingsinsatser som erbjuds alla arbetssökande som är inskrivna på Arbetsförmedlingen varför det rimligen finns ett större behov av programinsatser för dessa arbetssökande. Detta resulterar i att bedömningar av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet inte görs då det inte finns tillgång till de insatser dessa arbetssökande har behov av.

Då inbromsningen av programinsatser utanför garantiprogrammen blev alltför kraftig beslutade Arbetsförmedlingen under sommaren 2014 att ta bort direktivet om att begränsa programinsatser. Programinsatser erbjuds därefter återigen i större omfattning. Antalet som bedöms ha behov av insatser senare än vid inskrivningen har ökat under hösten 2014 och ligger nu ungefär på samma nivå som de arbetssökande som bedöms vid inskrivningen.

Figur 1. Antal som bedöms löpa störst risk för långvarig arbetslöshet under respektive månad. Fördelat på nyinskrivna arbetslösa med bedömt behov av insatser under inskrivningsmånaden respektive arbetssökande som har skrivits in tidigare men som under månaden har bedömts ha behov av insatser.

Källa: Arbetsförmedlingens datalager

Antalet ungdomar som får bedömningen senare under arbetslösheten har varit lågt under hela perioden, dock med en viss uppgång under andra halvåret 2014. Det finns sällan anledning att bedöma ungdomar senare under arbetslösheten eftersom de redan efter 90 dagar ges tillgång till program och förstärkta insatser inom ramen för jobbgaranti för ungdomar.

Totalt antal kvarstående arbetssökande med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet uppgick i slutet av december 2014 till 37 344 personer.

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

jan

feb

ma

r

ap

r

ma

j

jun

jul

au

g

sep

okt

no

v

de

c

jan

feb

ma

r

ap

r

ma

j

jun

jul

au

g

sep

okt

no

v

de

c

jan

feb

ma

r

ap

r

ma

j

jun

jul

au

g

sep

okt

no

v

de

c

2 012 2 013 2 014

Antal arbetssökande som har skrivits in tidigare, men som under månaden bedömts vara i behov av insatser

Totalt antal nyinskrivna som bedöms vara i behov av insatser under månaden

Sida: 15 av 46



2.1.1 Sökandesammansättningen för nyinskrivna öppet arbetslösa En allt större del av de arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen tillhör grupper som erfarenhetsmässigt har svårare att få ett arbete. Det handlar framförallt om arbetssökande som endast har en förgymnasial utbildning, äldre (55 till 64 år), utomeuropeiskt födda samt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.8 Detta betyder inte att samtliga arbetssökande som tillhör dessa grupper har en svag ställning på arbetsmarknaden och löper störst risk för långvarig arbetslöshet. En individuell bedömning av den arbetssökandes situation och förutsättningar måste alltid göras. Det är också viktigt att göra en bedömning av vilket stöd den enskilde arbetssökande behöver.

Tabell 1 visar dels samtliga nyinskrivna öppet arbetslösa och antal nyinskrivna som har bedömts löpa störst risk för långvarig arbetslöshet och dels nyinskrivna öppet arbetslösa ungdomar och antal nyinskrivna ungdomar med störst risk för långvarig arbetslöshet under 2014. En jämförelse mellan det totala antalet nyinskrivna öppet arbetslösa och de arbetssökande som har bedömts löpa störst risk för långvarig arbetslöshet visar att de senare i högre grad har förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå, är utrikes födda eller har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Som ovan beskrivits är det arbetssökande med dessa förutsättningar som också har svårast att få ett arbete.

8 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsrapport 2014.

Sida: 16 av 46



Tabell 1. Totalt antal nyinskrivna öppet arbetslösa och antal nyinskrivna öppet arbetslösa som har bedömts ha störst risk för långvarig arbetslöshet. Fördelat på kön, ålder, inrikes/utrikesfödd, utbildningsnivå samt funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga9. Uppdelat på samtliga och ungdomar 2014. Antal och andel i procent.


2.1.2 Insatser som arbetssökande har tagit del av

I figur 2 nedan framgår att andelen arbetssökande som får ta del av insatser av samtliga arbetssökande som har bedömts löpa störst risk för långvarig arbetslöshet har varierat över tid. I uppföljningarna som genomfördes i september, 2013 respektive 2014,

9 Funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga förkortas i tabellen som funktionsnedsättning.

Under 2014

Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel

Kön

Kvinnor 147 098 43 16 488 46 46 930 40 4 694 39

Män 192 715 57 19 111 54 70 704 60 7 368 61

Summa 339 813 100 35 599 100 117 634 100 12 062 100

Ålder

16-24 år 117 634 35 12 062 34 117 634 100 12 062 100

25-34 år 92 686 27 9 434 27 0 0 0 0

35-44 år 59 252 17 6 612 19 0 0 0 0

45-54 år 44 375 13 4 773 13 0 0 0 0

55- år 25 866 8 2 718 8 0 0 0 0

Summa 339 813 100 35 599 100 117 634 100 12 062 100

Födelseland

Inrikes 227 638 67 20 290 57 95 216 81 9 489 79

Utrikes 112 175 33 15 309 43 22 418 19 2 573 21

Summa 339 813 100 35 599 100 117 634 100 12 062 100

Funktionsnedsättning

Ja 8 116 2 3 549 10 2 793 2 1 354 11

Nej 331 697 98 32 050 90 114 841 98 10 708 89

Summa 339 813 100 35 599 100 117 634 100 12 062 100

Utbildningsnivå

Förgymnasial utbildning 77 858 23 17 296 49 25 361 22 7 019 58

Gymnasial utbildning 169 661 50 12 898 36 81 420 69 4 550 38

Eftergymnasial utbildning 89 342 26 5 273 15 10 778 9 483 4

Forskarutbildning 2 952 1 132 0 75 0 10 0

Summa 339 813 100 35 599 100 117 634 100 12 062 100

Totalt antal nyinskrivna

ungdomar öppet arbetslösa

Totalt antal nyinskrivna

ungdomar i behov av insatser

Totalt antal nyinskrivna öppet

arbetslösa

Totalt antal nyinskrivna öppet arbetslösa i behov

av insatser

Sida: 17 av 46



inkluderar i huvudsak sommarmånaderna och nedgången kan därför delvis förklaras av kalendereffekt. I undersökningen som genomfördes i januari 2015 hade totalt 64 procent fått ta del av insatser inom tre månader. I flertalet av undersökningarna är det en något lägre andel ungdomar som har fått ta del av insatser, 60 procent i den senaste undersökningen.

Figur 2. Andelen arbetssökande som har fått insatser inom tre månader efter att de har bedömts löpa störst risk för långvarig arbetslöshet vid undersökningarna i september 2013, oktober 2013, januari 2014, maj 2014, september 2014 och januari 2015. Fördelat på samtliga och ungdomar.

Källa: Arbetsförmedlingens undersökningar från september 2013 till januari 2015.

Detta är inte tillfredställande resultat. Det finns olika orsaker till att en så låg andel arbetssökande får ta del av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet. En orsak är att styrningen inom området har varit mer inriktad på detaljer och leveranser snarare än syftet med insatserna, att förhindra långvarig arbetslöshet. Detta har medfört att styrningen har upplevts som otydlig. En annan orsak till att uppdraget inte uppnådde önskat resultat är att implementeringen av bedömningsstödet och arbetssättet med insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet inledningsvis var bristfällig. Genomförandet skedde alltför snabbt inom organisationen med endast en mycket kort pilotstudie som förankringsprocess. Sedan dess har förutsättningarna för insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet förändrats och förtydligats. Det handlar bland annat om möjligheten att ge bedömningen senare under arbetslösheten, förändringar i tilläggskriterierna för ungdomar samt vilka sökandekategorier som ska undantas dessa insatser. De många förändringarna, trots förtydliganden, kan ha bidragit till att skapa en osäkerhet kring arbetssättet på arbetsförmedlingskontoren.

55

69 6865

56

64

48

6568

62

51

60

0

10

20

30

40

50

60

70

80

sept-2013 okt-2013 jan-2014 maj-2014 sept-2014 jan-2015

Procent

Insats inom 3 mån, samtliga Insats inom 3 mån, ungdomar

Sida: 18 av 46



Förutom de orsaker som redan har nämnts finns det även ytterligare förklaringar till att en arbetssökande inte har fått ta del av insatser från Arbetsförmedlingen. Bland den totala gruppen är den främsta orsaken att de arbetssökande inte har fått en planering som stämmer överens med det bedömda behovet.10 Många arbetssökande som bedöms vara i behov av insatser har bristande kunskaper i svenska och kan därför ha svårt att tillgodogöra sig flertalet insatser innan de har förbättrat sina svenska kunskaper, bland annat genom SFI. Andra orsaker är att arbetssökande har uteblivit från överenskomna möten, varit förhindrade – till exempel blivit sjuk – eller av andra orsaker inte varit aktuella för insatser. Bland ungdomar är den enskilt största orsaken att den arbetssökande har uteblivit från avtalade möten. Att en del arbetssökande inte har fått någon insats beror på att det inte är aktuellt med insats från Arbetsförmedlingen, då de till exempel har fått jobb, påbörjat utbildning eller blivit sjukskrivna.11

Fördelning av förstärkta förmedlingsinsatser och programinsatser Fördelningen mellan förmedlingsinsatser och programinsatser har varierat i undersökningarna. Vid undersökningarna som genomfördes i januari respektive september 2014 ökade andelen förmedlingsinsatser och blev de vanligast förekommande insatserna. En förklaring till ökningen är att budgetramarna i regleringsbrevet för 2014 för programinsatser utanför jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgaranti för ungdomar är lägre än i förhållande till 2013. Vid den senaste undersökningen har programinsatser återigen stigit och ligger nu på samma nivå som förmedlingsinsatser.

Vid en jämförelse av arbetssökande som får bedömningen i samband med inskrivningen med arbetssökande som får bedömningen senare under arbetslösheten framgår det att förmedlingsinsatser är högst i den förra gruppen. Programinsatser ges i större utsträckning bland arbetssökande som får bedömningen senare under arbetslösheten.

Det genomsnittliga antalet insatser per person under de första tre månaderna efter bedömningen har legat konstant runt 1,4 insatser vid alla de sex redovisade undersökningarna. Största enskilda insats som har givits är coachande samtal.12

10 Enkätundersökningarna likställer om den planering som har gjorts saknar insats kopplat till det bedömda behovet med om någon planering inte har upprättats över huvudtaget. 11 Vid bedömningen hade dessa arbetssökande behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet, när stickprovet genomfördes har de till exempel fått arbete och har därför inte behov av sådana insatser. Att en del arbetssökande uteblir från överenskomna möten eller av olika anledningar, utanför Arbetsförmedlingens kontroll, inte är aktuella för insatser innebär att resultatet avseende hur stor andel arbetssökande som tar del av insatser aldrig kan uppnå 100 procent. 12 Insatser via kompletterande aktör har minskat vid fjärde undersökningen och därefter. Detta beror på att många kompletterande tjänster utanför garantierna har upphört. Yrkeskompetensbedömning ingår i kategorin Praktik, validering och meritportfölj ingår i kategorin Förberedande utbildning i tabellerna 2 och 3.

Sida: 19 av 46



Tabell 2. Fördelning av antal insatser som arbetssökande med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet har tagit del av inom tre månader efter bedömning av behov. Antal insatser och andel i procent.13


Ungdomar får i genomsnitt något fler insatser per person under de första tre månaderna efter bedömningen än övriga åldersgrupper. Antalet insatser i genomsnitt per person uppgick till 1,5 för ungdomar i den senaste undersökningen som genomfördes i januari 2015.

Fördelningen mellan förmedlingsinsatser och programinsatser till ungdomar har varierat mellan undersökningarna. Dock har förmedlingsinsatser alltid varit de vanligaste insatserna till ungdomar där coachande samtal och utredande samtal är vanligast förekommande. Även för ungdomar har andelen programinsatser stigit kraftigt vid den senaste undersökningen.

I den enkätundersökning som genomfördes under november 2014 till ungdomar svarade 57 procent att de var mycket nöjda eller ganska nöjda med aktiviteterna som de tagit del av genom Arbetsförmedlingen. Andelen mycket nöjda respektive ganska nöjda var avsevärt högre bland ungdomar som bedömts ha behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet, 66 procent, jämfört med 47 procent för övriga. Cirka 18 procent angav att de inte hade någon uppfattning om de var nöjda eller missnöjda.

13 I insatsen coachande samtal ingår även samtal som inte kan beskrivas bättre med någon av de andra förmedlingsinsatserna som återfinns i tabellen (vägledning och utredande samtal).

Antal totaltAndel i

procentAntal totalt

Andel i

procentAntal totalt

Andel i

procentAntal totalt

Andel i

procentAntal totalt

Andel i

procentAntal totalt

Andel i

procent

Förmedlingsinsatser 1 849 45 1 167 46 1 435 48 1 409 57 847 51 1 728 48

därav:

Coachande samtal 837 21 526 21 718 24 683 28 392 24 956 27

Vägledning 320 8 201 8 245 8 196 8 110 7 230 6

Utredande samtal/aktualiserad hos specialis t

438 11 311 12 379 13 498 20 328 20 453 13

KA-tjänster 254 6 129 5 93 3 32 1 17 1 89 2

Programinsatser 2 055 51 1 282 51 1 460 49 1 047 42 738 44 1 745 49

därav:

Praktik 626 15 293 12 361 12 271 11 228 14 572 16

Arbetsmarknadsutbildning 347 9 167 7 241 8 186 8 80 5 293 8

Förberedande utbildning 649 16 436 17 530 18 129 5 126 8 393 11

Folkhögskola 12 0 11 0 24 1 31 1 14 1 55 2

Rehabiliterande insatser 359 9 313 12 254 9 304 12 214 13 350 10

Stöd från SIUS 62 2 62 2 50 2 126 5 76 5 82 2

Annan insats - ej via Af 160 4 76 3 83 3 8 0 80 5 122 3

Totalt 4 064 100 2 525 100 2 978 100 2 464 100 1 665 100 3 595 100

Fick bedömningen behov av tidig insats i

september 2014 uppföljning i januari

2015

Fick bedömningen behov av tidig insats i maj 2013 uppföljning i

september 2013

Fick bedömningen behov av tidig insats i juni 2013 uppföljning i

oktober 2013



2014


januari 2014 uppföljning i maj 2014


september2014

Sida: 20 av 46



Tabell 3. Fördelning av antal insatser som ungdomar med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet har tagit del av inom tre månader efter bedömning av behov. Antal insatser och andel i procent.14


Även för ungdomar är det arbetssökande som får bedömningen direkt vid inskrivningen på Arbetsförmedlingen som har högst andel förmedlingsinsatser. Andelen programinsatser är större hos arbetssökande som bedöms ha behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet senare än under inskrivningsmånaden.

Många arbetssökande som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden är i behov av erfarenhet från arbetslivet. Därför beslutade Arbetsförmedlingen under våren 2014 att extra personal skulle anställas på arbetsförmedlingskontoren, så kallade kundresurser. Kundresurserna har bland annat som uppgift att införskaffa praktikplatser till arbetssökande som löper störst risk för långvarig arbetslöshet.

2.1.3 Resultat 90 respektive 450 dagar efter inskrivningen Arbetssökande med bedömt behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet har ett svårare utgångsläge på arbetsmarknaden varför det generellt tar längre tid för dessa arbetssökande att få ett arbete.

14 Insatser via kompletterande aktör har minskat vid fjärde undersökningen. Detta beror på att många kompletterande tjänster utanför garantierna har upphört. Yrkeskompetensbedömning ingår i kategorin Praktik, validering och meritportfölj ingår i kategorin Förberedande utbildning i tabell 4.

Antal totaltAndel i

procentAntal totalt

Andel i

procentAntal totalt

Andel i

procentAntal totalt

Andel i

procentAntal totalt

Andel i

procentAntal totalt

Andel i

procent

Förmedlingsinsatser 498 61 294 52 353 57 407 64 238 67 400 52

därav:

Coachande samtal 250 31 130 23 175 28 205 32 121 34 206 27

Vägledning 90 11 44 8 58 9 70 11 32 9 57 7

Utredande samtal/aktualiserad hos specialis t

129 16 111 20 110 18 124 20 82 23 113 15

KA-tjänster 29 4 9 2 10 2 8 1 3 1 24 3

Programinsatser 271 33 248 44 248 40 188 30 104 29 344 45

därav:

Praktik 77 9 40 7 45 7 46 7 1 0 96 13

Arbetsmarknadsutbildning 31 4 14 2 19 3 27 4 35 10 29 4

Förberedande utbildning 48 6 44 8 98 16 26 4 8 2 74 10

Folkhögskola 8 1 8 1 20 3 27 4 10 3 48 6

Rehabiliterande insatser 92 11 107 19 56 9 40 6 36 10 75 10

Stöd från SIUS 15 2 35 6 10 2 22 3 14 4 22 3

Annan insats - ej via Af 42 5 22 4 19 3 37 6 15 4 21 3

Totalt 811 100 564 100 620 100 632 100 357 100 765 100



2015


september 2014


januari 2014 uppföljning i maj 2014


september 2013

Fick bedömningen behov av tidig insats i juni 2013 uppföljning i

oktober 2013



2014

Sida: 21 av 46



Arbetssökande med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet Tabell 4 visar status för arbetssökande med bedömt behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet vid inskrivningstillfället, 45015 respektive 90 dagar efter inskrivningen.16 Uppföljningen av samtliga arbetssökande med behov av insatser 450 dagar efter inskrivning visar att andelen som har arbete uppgår till 23 procent under 2014. Detta är en ökning med 13 procentenheter jämfört med uppföljningen av de arbetssökande som under 2014 uppnått 90 dagar efter inskrivning.17 Uppföljning av ungdomar med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet 450 dagar efter inskrivning visar att andelen som har arbete uppgår till 19 procent under 2014, vilket är en ökning med 10 procentenheter jämfört med uppföljningen 90 dagar efter inskrivning. Andelen arbetssökande med bedömt behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet som har arbete efter 450 dagar är mer än dubbelt så hög jämfört med uppföljningen efter 90 dagar, såväl för ungdomar som för samtliga arbetssökande med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet. Detta är en indikation på att det tar längre tid för dessa arbetssökande att få ett arbete jämfört med övriga arbetssökande.

Andelen arbetssökande som har påbörjat reguljär utbildning efter 450 dagar uppgår till 7 procent. Detta är en ökning med 5 procentenheter jämfört med uppföljningen 90 dagar efter inskrivning. Ungdomar deltar i reguljära studier i högre grad jämfört med andra ålderskategorier. Andelen ungdomar som påbörjat reguljär utbildning har ökat med 7 procentenheter mellan uppföljningarna och uppgår till 11 procent efter 450 dagar. En förklaring till ökningen är att reguljär utbildning startar vid bestämda tidpunkter varför uppföljningen 450 dagar efter inskrivning kan fånga upp fler som påbörjar reguljär utbildning. Arbetsförmedlingen har dessutom i uppdrag att motivera ungdomar att återgå till studier. Att inte ännu fler ungdomar påbörjar reguljär utbildning kan förklaras av att ungdomar i viss mån redan tidigare har valt bort studier och istället valt att skriva in sig på Arbetsförmedlingen.

15 En anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin får bland annat göras för en arbetssökande som under 14 sammanhängande månader varit arbetslös och anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Det är därför intressant att studera arbetssökandes övergång till jobb- och utvecklingsgarantin vid den tidpunkt då en sådan övergång har varit aktuell, exempelvis vid 15 månader, 450 dagar. 16 Uppföljningen 90 dagar efter inskrivning avser arbetssökande som skrevs in på Arbetsförmedlingen från oktober 2013 till och med september 2014. Uppföljningen 450 dagar efter inskrivning avser arbetssökande som skrevs in från oktober 2012 till och med september 2013. 17 Observera att mätningen 90 dagar respektive 450 dagar efter inskrivning inte gäller samma arbetssökande utan dem som har passerat dag 90 respektive dag 450 under 2014.

Sida: 22 av 46



Tabell 4. Status för arbetssökande med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet 450 respektive 90 dagar efter inskrivning. Uppföljningsperiod 2014. Antal och andel i procent.


Resultatet 90 dagar efter inskrivning under 2013 ligger på motsvarande nivå som för 2014 i tabell 4 ovan.18

En jämförelse mellan olika bakgrundsvariabler har gjorts i uppföljningen 450 dagar efter inskrivning. Jämförelsen visar att män i högre grad har fått arbete jämfört med kvinnor. Inrikes födda fick arbete i större utsträckning jämfört med utrikes födda. En högre andel arbetssökande med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har arbete efter 450 dagar jämfört med arbetssökande utan funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. När det gäller utbildningsnivån är andelen som går till arbete högst bland dem med eftergymnasial utbildning följt av dem med gymnasial utbildning.19

18 Då insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet infördes i början av 2012 finns ingen status för arbetssökande med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet 450 dagar efter inskrivning för 2013. 19 Då antalet arbetssökande med forskarutbildning är få är det svårt att dra säkra slutsatser angående denna grupp.

Status


Arbete 9 030 23 2 453 19 3 404 10 1 053 9

-därav arbete utan stöd 6 039 15 1 671 13 2 516 7 836 7

-därav arbete med stöd 1 809 5 560 4 612 2 177 1

-därav nystartsjobb 1 182 3 222 2 276 1 40 0

Arbetspraktik 357 1 44 0 1 020 3 320 3

Arbetsökande med förhinder 3 416 9 825 6 2 790 8 855 7

Förberedande- och arbetsmarknadsutbildning 1 017 3 145 1 1 850 5 582 5

Reguljär utbildning 2 644 7 1 447 11 828 2 427 4

Öppet arbetslös 8 820 22 1 584 12 18 815 54 5 662 48

Garantierna 3 836 10 2 488 20 1 276 4 923 8

Övriga program 1 049 3 199 2 1 546 4 513 4

Övrigt 9 906 25 3 552 28 3 460 10 1 547 13

Totalt 40 075 100 12 737 100 34 989 100 11 882 100

450 dagar 90 dagar

Med behov av insatser

- varav ungdomarMed behov av

insatser- varav ungdomar

Sida: 23 av 46



Andelen kvinnor som påbörjar reguljär utbildning är högre än andelen män. Andelen arbetsökande utan en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som påbörjar reguljär utbildning är något högre än andelen arbetssökande med en funktionsnedsättning. Andelen utrikes födda som påbörjar reguljär utbildning är något lägre än andelen inrikes födda.

Arbetssökande utan behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet Resultaten för arbetssökande med bedömt behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet kan jämföras med resultaten för arbetssökande som har bedömts inte ha samma behov av stöd. En jämförelse visar att arbetssökande utan behov av insatser i högre utsträckning har fått arbete vid mätning 90 respektive 450 dagar efter inskrivning. Detta resultat är väntat då arbetssökande utan behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet ska befinna sig närmare arbetsmarknaden.

Tabell 5 visar status för arbetssökande utan behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet vid inskrivningstillfället, 90 respektive 450 dagar efter inskrivningen.20 Uppföljningen av samtliga arbetssökande utan behov av extra stöd 450 dagar efter inskrivning visar att andelen som har arbete uppgår till 47 procent under 2014. Detta är en ökning med 20 procentenheter jämfört med uppföljningen av de arbetssökande 90 dagar efter inskrivning. En majoritet av dem som är i arbete, såväl efter 90 dagar som efter 450 dagar efter inskrivning, har arbete utan stöd. En jämförelse mellan samtliga arbetssökande utan behov av insatser och ungdomar utan behov av insatser 450 dagar efter inskrivning visar att ungdomar får arbete i något lägre grad, 42 procent.

Andelen arbetssökande utan behov av insatser som har arbete efter 450 dagar är större jämfört med arbetssökande med behov av insatser. Den relativa skillnaden mellan uppföljningen 90 dagar respektive 450 dagar efter inskrivning är mindre för denna grupp jämfört med arbetssökande med behov av insatser.21 Detta gäller för såväl ungdomar som för samtliga arbetssökande.

Av samtliga arbetssökande utan behov av insatser har 7 procent påbörjat reguljär utbildning vid uppföljning under 2014, 450 dagar efter inskrivning. Detta är en ökning med 4 procentenheter jämfört med uppföljningen av arbetssökande 90 dagar efter inskrivning. Andelen ungdomar som har påbörjat en reguljär utbildning efter 450 dagar är högre och uppgår till 11 procent, vilket också är en ökning med 6 procentenheter jämfört med motsvarande uppföljning 90 dagar efter inskrivning. Andelen ungdomar som har påbörjat reguljär utbildning efter 450 dagar uppgår till 11 procent oberoende av

20 Observera att mätningen 90 dagar respektive 450 dagar efter inskrivning inte gäller samma arbetssökande utan dem som har passerat dag 90 respektive dag 450 under 2014. 21 Detta innebär att andelen arbetssökande som har arbete vid uppföljningen 450 dagar efter inskrivning inte är dubbelt så hög jämfört med uppföljningen 90 dagar efter inskrivning, såsom är fallet med arbetssökande med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet.

Sida: 24 av 46



om ungdomen har bedömts ha behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet eller inte.

Tabell 5. Status för arbetssökande utan behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet 450 respektive 90 dagar efter inskrivning. Uppföljningsperiod 2014. Antal och andel i procent.


Resultatet 90 dagar efter inskrivning under 2013 ligger på motsvarande nivå som för 2014 i tabell 5 ovan.

En jämförelse mellan män och kvinnor vid uppföljningen 450 dagar efter inskrivning visar att det är en något högre andel av männen som har fått arbete. Det är en mycket större andel av de inrikes födda som har gått till arbete jämfört med de utrikes födda. Likaså har arbetssökande utan en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga fått arbete i högre utsträckning jämfört med arbetssökande som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. När det gäller utbildningsnivån är andelen som går till arbete högst bland dem med eftergymnasial utbildning.

Kvinnor påbörjar reguljär utbildning i högre grad än män. Inga större skillnader avseende deltagande i reguljär utbildning kan noteras mellan inrikes födda och utrikes födda. Arbetssökande utan funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har

Status


Arbete 157 145 47 52 862 42 83 048 27 26 712 25

-därav arbete utan stöd 145 636 43 49 331 39 79 721 26 25 729 24

-därav arbete med stöd 4 012 1 1 389 1 1 834 1 711 1

-därav nystartsjobb 7 497 2 2 142 2 1 493 0 272 0

Arbetspraktik 1 024 0 140 0 1 082 0 293 0

Arbetsökande med förhinder 9 263 3 2 399 2 8 066 3 2 241 2

Förberedande- och arbetsmarknadsutbildning 4 837 1 830 1 9 578 3 2 313 2

Reguljär utbildning 22 132 7 14 093 11 9 044 3 5 190 5

Öppet arbetslös 56 452 17 10 187 8 162 704 53 49 876 46

Garantierna 25 278 8 17 756 14 10 621 3 8 427 8

Övriga program 2 105 1 305 0 1 949 1 345 0

Övrigt 57 352 17 26 841 21 22 838 7 13 139 12

Totalt 335 588 100 125 413 100 308 930 100 108 536 100

Utan behov av insatser

- varav ungdomarUtan behov av

insatser- varav ungdomar

450 dagar 90 dagar

Sida: 25 av 46



påbörjat reguljär utbildning i högre grad jämfört med arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

2.2.1 Resultat till arbete för arbetsökande som har bedömts ha behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet Med hjälp av den första – och samtidigt – största stickprovsundersökningen som Arbetsförmedlingen har genomfört av arbetssökande med bedömt behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet, har en jämförelse gjorts av resultat till arbete och utbildning 15 månader efter bedömningen av de arbetssökande. Resultatet kan inte med säkerhet anses bero på insatserna då det kan finnas bakomliggande faktorer som inte kan tas fram genom statistik. Det handlar bland annat om sökandesammansättningen, arbetsförmedlarnas bedömningar och den arbetssökandes motivation. I den aktuella stickprovsundersökningen av arbetssökande som i maj 2013 bedömdes ha behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet hade 55 procent tagit del av insatser inom tre månader. Ingen hänsyn har tagits till om de arbetssökande har tagit del av insatser senare än under de tre första månaderna efter bedömning. En motsvarande fördjupning som den som beskrivs nedan har genomförts utifrån samma stickprovsundersökning sex månader efter bedömningen. Resultatet överensstämde med den som beskrivs nedan, om än med mindre skillnader mellan grupperna.

Sammansättningen av arbetssökande som har fått respektive inte har fått ta del av insatser En utgångspunkt för att söka eventuella orsaker till att vissa arbetssökande får ta del av insatser och andra inte, trots att samtliga har identifierats ha behov av insatser, är att jämföra bakgrundsvariabler mellan de arbetssökande. Tabell 6a visar sammansättningen av arbetssökande som bedömdes ha behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet under maj 2013 och som sedan fick respektive inte fick insatser under de första tre månaderna utifrån bakgrundsvariabler.

Tabellen visar att könsfördelningen och fördelningen mellan inrikes och utrikes födda är relativt jämna mellan dem som har fått och inte har fått ta del av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet. Det är färre arbetssökande med högst förgymnasial utbildning som har fått insatser jämfört med de som inte har fått insatser. Detta skulle kunna bero på att dessa arbetssökande i första hand är i behov av utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet och inte av de insatser som Arbetsförmedlingen kan erbjuda. Åldern är högre hos arbetssökande som har fått insatser jämfört med dem som inte har fått några insatser under de första tre månaderna. En av orsakerna till detta är, som redan har nämnts, att ungdomar oftare uteblir från avtalade möten. Det är en högre andel arbetssökande med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som får en insats än som inte får någon insats. I övrigt är det ingen skillnad i sammansättningen av de arbetssökande som har fått ta del av en insats och de som inte har fått ta del av en

Sida: 26 av 46



insats. Orsakerna till varför vissa arbetssökande får ta del av insatser och andra inte går således inte att utläsa utifrån befintlig statistik.

Tabell 6a Sammansättningen av arbetssökande som fick insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet och de som inte fick insatser utifrån kön, ålder, inrikes-/utrikesfödd, funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga22 samt utbildningsnivån.23

Källa: Datalagret, Arbetsförmedlingen och uppgifter hämtade ur den större undersökningen som genomfördes i september 2013.

För ungdomar är sammansättningen utifrån ovanstående bakgrundsvariabler likadan oavsett om de har fått tagit del av insatser eller inte. Undantaget är arbetssökande med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där en högre andel av de med en funktionsnedsättning har fått tagit del av insatser.

22 Funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga förkortas i tabellen som Funktionsnedsättning. 23 Samtliga arbetssökande som ingick i undersökningen bedömdes ha behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet under maj 2013.

Totalt (antal) Totalt (andel) Totalt (antal) Totalt (andel)

Kön

Kvinnor 1 376 48 1 088 47

Män 1 504 52 1 238 53

Summa 2 880 100 2 326 100

Ålder

16-24 år 497 17 541 23

25-34 år 893 31 676 29

35-44 år 764 27 529 23

45-54 år 521 18 398 17

55-65 år 205 7 182 8

Summa 2 880 100 2 326 100

Födelseland

Inrikes 1 266 44 1 046 45

Utrikes 1 614 56 1 280 55

Summa 2 880 100 2 326 100

Funktionsnedsättning

Ja 373 13 232 10

Nej 2 507 87 2 094 90

Summa 2 880 100 2 326 100

Utbildningsnivå

Förgymnasial utbildning 1 305 45 1 121 48

Gymnasial utbildning 977 34 790 34

Eftergymnasial utbildning 586 20 403 17

Forskarutbildning 12 0 12 1

Summa 2 880 100 2 326 100

Fått insatser inom tre månader efter bedömning

Inga insatser inom tre månader efter bedömning

Sida: 27 av 46



Jämförelse av resultat till arbete och utbildning beroende på om arbetssökanden har fått eller inte fått insatser Tabell 6b visar att av de arbetssökande som bedömdes vara i behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet i maj och fick sådana inom tre månader hade 29 procent, motsvarande 845 personer, arbete 15 månader efter bedömningen gjordes. Motsvarande andel för dem som också bedömdes vara i behov av insatser under maj men som inte fick några insatser var 22 procent, motsvarande 501 personer.

Andelen som går vidare till reguljär utbildning verkar vara oberoende av om den arbetssökande har tagit del av en insats eller inte. Anledningen till att en högre andel av de arbetssökande som har fått ta del av insatser deltar i ett program 15 månader efter bedömningen jämfört med de som inte har fått ta del av någon insats kan vara att Arbetsförmedlingen har tätare kontakt med dessa arbetssökande. I statuskategori Övriga återfinns många arbetssökande i underkategorin okänd orsak. Vid okänd orsak har kontakten upphört och Arbetsförmedlingen får, trots förfrågan och eventuella försök att nå den arbetssökande, ingen förklaring till orsaken.

Tabell 6b Status för arbetssökande med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet 15 månader efter bedömningen, fördelat på dem som fick insatser och de som inte fick insatser.

Källa: Datalagret, Arbetsförmedlingen och uppgifter hämtade ur den större undersökningen som genomfördes i september 2013.

Av de ungdomar som bedömdes vara i behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet i maj och fick ta del av insatser inom tre månader hade 19 procent motsvarande 93 personer arbete 15 månader efter bedömningen gjordes. Motsvarande andel för dem som också bedömdes vara i behov av insatser under maj månad men som inte fick några insatser var 18 procent, motsvarande 98 personer. Även en kortare uppföljningsperiod, sex månader, visar på motsvarande resultat. Här har insatserna inte gett någon märkbar effekt. Det kan finnas många förklaringar till detta. Förutom de redan återgivna ovan, kan det diskuteras om denna grupp främst behöver andra typer av insatser såsom reguljär utbildning. För övrigt följer resultatet för ungdomar samma

Status

Totalt (antal) Totalt (andel) Totalt (antal) Totalt (andel)

Arbete 845 29 501 22

– därav arbete utan stöd 439 15 341 15

– därav arbete med stöd 180 6 62 3

– därav nystartsjobb 226 8 98 4

Öppet arbetslös 619 21 573 25

Reguljär utbildning 114 4 127 5

Program 651 23 341 15

Övriga 651 23 784 34

Totalt 2 880 100 2 326 100

Fått insatser Inga insatser

Status 15 månader efter inskrivning

Sida: 28 av 46



mönster som för samtliga arbetssökande med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet.

Jämförelse av vilka insatser som leder till arbete Vilken insats som leder till arbete eller utbildning, i bemärkelsen att arbetssökande har tagit del av en specifik insats, varierar beroende på om arbetssökande fick bedömningen i samband med inskrivningen eller senare under arbetslösheten. För arbetssökande som bedöms vid inskrivningstillfället är förmedlingsinsatser och i synnerhet coachande samtal vanligast förekommande. Bland arbetssökande som bedömdes senare under arbetslösheten är programinsatser och främst praktik vanligast. De insatser som leder till arbete eller utbildning är också de insatser som respektive grupp har tagit del av i störst utsträckning.

Jämförelse av resultat till arbete och utbildning beroende på om arbetssökande bedömdes vid inskrivningen eller senare under arbetslösheten En jämförelse av arbetssökande som fått ta del av insatser inom tre månader uppdelat på arbetssökande som bedömdes vid inskrivningen och arbetssökande som bedömdes senare under arbetslösheten visar att en högre andel av de arbetssökande som bedömdes senare har arbete 15 månader efter bedömningen. Skillnaden är relativt hög. Andelen som har arbete av de arbetssökande som fick bedömningen senare än vid inskrivningen uppgår till 34 procent medan motsvarande andel för de arbetssökande som bedömdes vid inskrivningstillfället som har arbete uppgår till 23 procent. Det kan finnas flera olika anledningar till detta. En anledning kan vara att dessa arbetssökande har varit inskrivna en längre tid på Arbetsförmedlingen och har då haft möjlighet att ta del av andra insatser och att söka arbete. Dessutom har arbetsförmedlaren haft chansen att lära känna den arbetssökande bättre och därigenom skaffat sig mer kunskap om vilket stöd den arbetssökande behöver för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Bättre kännedom om den arbetssökande leder till mer individuellt anpassade uppföljningar vilket i sin tur leder till ökade förutsättningar till arbete. En annan orsak kan vara att arbetssökande som får ta del av praktik generellt befinner sig närmare arbetsmarknaden.

Avsnittet ovan visar att av de arbetssökande som har arbete eller har påbörjat reguljär utbildning efter 15 månader i högre utsträckning får bedömningen senare än vid inskrivningen. Den insats som denna grupp arbetssökande främst har tagit del av är programinsatsen praktik. Om det är insatsen i sig som har lett till resultatet eller om den arbetssökande redan innan insatsen befunnit sig närmare arbetsmarknaden än övriga med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet går inte att utläsa ur denna fördjupning. Arbetssökande med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet är en heterogen grupp med individuella skillnader.

Sida: 29 av 46



3. Träffsäkerheten i bedömningen Bedömningsstödet ska fungera som ett stöd för arbetsförmedlaren att identifiera de arbetssökande som löper störst risk för långvarig arbetslöshet. Bedömningsstödet är utvecklat för att ta fram de arbetssökande som bedöms ha störst risk för långvarig arbetslöshet i förhållande till tillgängliga resurser. Detta motsvarar cirka 10 procent, eller 30 000 av de arbetssökande. På så sätt kan resurser riktas till rätt arbetssökande oavsett var i landet de bor. Arbetsförmedlarens bedömning kan avvika från bedömningsstödets rekommendation, då vissa personliga egenskaper inte kan fångas in i verktyget. Bedömningsstödet utgör tillsammans med arbetsförmedlarens professionella bedömning grunden för den arbetsmarknadspolitiska bedömningen och avgör därmed vilket stöd Arbetsförmedlingen erbjuder. Det är arbetsförmedlaren som slutligen avgör vilket stöd den arbetssökande ska få.

Ett sätt att betrakta träffsäkerheten i bedömningen är att studera hur utfallet ser ut där arbetsförmedlarens bedömning sammanfaller med bedömningsstödets rekommendation och där de inte gör det. I de fall där arbetsförmedlarens bedömning sammanfaller med bedömningsstödets rekommendation, antingen då det i båda bedömningarna anses finnas risk för långvarig arbetslöshet eller då varken arbetsförmedlarens bedömning eller bedömningsstödet visar på risk för långvarig arbetslöshet, är träffsäkerheten i bedömningarna störst. Där bedömningarna avvek från varandra har bedömningsstödets rekommendationer i genomsnitt haft en större träffsäkerhet, i betydelsen att den arbetssökande sedan blev långvarigt arbetslös eller inte.

Analysen av träffsäkerheten i bedömningen återfinns i sin helhet i Arbetsförmedlingens återrapport Insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet, 13 juni 2014.

Sida: 30 av 46



4. Insatser för att synliggöra kompetens Arbetsförmedlingen erbjuder i dagsläget enligt programförordningen24 strukturerad bedömning, värdering och dokumentation av arbetssökandes tidigare förvärvade kunskaper och kompetens. Insatser med validerande inslag i olika omfattning är till exempel yrkeskompetensbedömning, prova-på-plats, meritportfölj som upphandlad förberedande utbildning och validering som upphandlad förberedande utbildning enligt branschmodell.

4.1 Validering Validering innebär att en arbetssökande får sina kunskaper och kompetenser bedömda, värderade, dokumenterade och erkända oberoende av hur dessa har förvärvats. Nedan beskrivs de valideringstjänster som Arbetsförmedlingen har upphandlat samt antalet arbetssökande som har tagit del av dessa.

4.1.1 Branschvalidering Målet med valideringsinsatser är att få deltagarnas kompetens kartlagd, bedömd, dokumenterad och erkänd. Arbetsförmedlingens del i processen omfattar kartläggning vid validering, men inte själva valideringen. Denna utförs av upphandlade externa aktörer eller den för yrket behöriga myndigheten. För att Arbetsförmedlingen på ett effektivt sätt ska klara sitt matchningsuppdrag och korta ledtiderna till arbete eller utbildning används metoden Kompetenskartläggning vid validering som ett verktyg i förmedlingsarbetet. Valideringsinsatserna kan bli aktuella främst i tre situationer;

• För att dokumentera kompetens och därmed öka anställningsbarheten.

• Som ett led inför kompletterande utbildning, i syfte att klarlägga kunskapsnivå, anpassa innehållet i utbildningen och/eller förkorta studietiden för deltagaren.

• För att definiera den validerades nuvarande kompetens och särskilt den kompetens som är överförbar i anslutning till yrkesvägledning.

En viktig princip för validering är att den är legitim och erkänd. Därför ska valideringsutförare ha mandat för sin verksamhet från berörda intressenter/branscher för aktuell valideringsmodell.

Arbetsförmedlingen upphandlar valideringstjänster på central nivå som ska kunna användas för arbetssökande med identifierat behov. Valideringstjänsterna finns i Arbetsförmedlingens utbildningsregister som alla handläggare har tillgång till. Upphandlade valideringsinsatser enligt branschmodell har i huvudsak fokuserats till yrkesområdena industri, bygg, restaurang och livsmedel samt vård och omsorg. Sedan

24 Paragraf 14 och 30 i förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.

Sida: 31 av 46



hösten 2014 finns även valideringar inom detaljhandel samt städ och service. Det pågår ett arbete med att upphandla ytterligare branschvalideringar inom områden där det finns framtagna branschmodeller.

Metoden kompetenskartläggning vid validering har reviderats från och med början av 2014 i överensstämmelse med Nationella kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens (YH 2012/428)25.

Arbetsförmedlaren genomför en inledande kompetenskartläggning och bedömer om den arbetssökande har behov av ytterligare kartläggning26. Vanligtvis genomförs den fördjupade kompetenskartläggningen via en upphandlad leverantör. Om särskilt kunnande om de specifika krav på kunskaper och kompetenser som gäller inom yrket/branschen finns hos Arbetsförmedlingen genomförs hela eller delar av den fördjupade kompetenskartläggningen i egen regi. Perspektivet är huvudsakligen utforskande och bör också kombineras med vägledning för eventuella beslut om vägval.

Bedömningar av utländska gymnasieutbildningar, eftergymnasiala yrkesutbildningar och akademiska utbildningar utförs av Universitets- och högskolerådet.27

Antal arbetssökande som deltagit i branschvalidering Under 2014 har totalt 720 arbetssökande utanför garantiprogrammen deltagit i branschvalidering. Detta är en minskning i förhållande till 2013 då 940 personer deltog i branschvalidering. En anledning till minskat antal deltagare kan vara att budgetramarna i regleringsbrevet för 2014 för programinsatser utanför jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgaranti för ungdomar är lägre än i förhållande till 2013. Genom de informationsinsatser i form av bland annat valideringsmässor som Arbetsförmedlingen genomförde riktade till arbetssökande inom etableringsuppdraget under våren 2014 ökade antalet deltagare från denna grupp. Det totala antalet deltagare var dock lägre jämfört med 2013. Informationsinsatserna har haft som mål att fler arbetssökande som tillhör etableringsuppdraget ska få sina kompetenser och erfarenheter dokumenterande och bedömda. Mässaktiviteterna är en del av det särskilda uppdrag som Arbetsförmedlingen fick från regeringen i december 2013, som beskrivs i avsnitt 4.3 Utveckling av validering och yrkeskompetensbedömning.28

Män tar i högre grad jämfört med kvinnor del av valideringstjänster. Den enskilt största branschen där Arbetsförmedlingen genomför validering är inom vård. Därefter följer branscherna bygg, svets, elektronik och andra traditionellt mer mansdominerande områden. Arbetsförmedlingen har uppmärksammat att en ökad andel arbetssökande, särskilt kvinnor inom etableringsuppdraget, har behov av att få sina kunskaper validerade

25 Myndigheten för yrkeshögskolan, Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens 26 Denna delprocess ingår i Arbetsförmedlingens ordinarie arbete och är inte specifik för validering. 27 www.uhr.se 28 Uppdrag till Arbetsförmedlingen att utveckla metoderna för och omfattningen av validering av nyanlända invandrares kompetens. A2013/4879/IU

Sida: 32 av 46



inom andra branscher. Myndigheten har därför under våren 2014 upphandlat branschvalideringar inom detaljhandel samt städ och service. Processen med att upphandla ytterligare branschvalideringar pågår.

Gemensamt för arbetssökande som har tagit del av valideringstjänster är att de främst har förgymnasial eller gymnasial utbildning.

4.1.2 Meritportfölj Målgruppen för tjänsten Meritportfölj är främst personer som har fått uppehållstillstånd såsom flyktingar, skyddsbehövande med flera samt deras anhöriga. Det finns möjlighet att anvisa andra deltagare vid behov. Målet med tjänsten Meritportfölj är i första hand att deltagarna ska få sin yrkesklassificering identifierad och verifierad. Tjänsten mynnar ut i en så kallad meritportfölj, vilken är en strukturerad sammanställning av all arbetslivserfarenhet, utbildning samt övriga meriter.

För att få fram underlag till meritportföljen genomförs personlig inventering, validering och/eller yrkesbedömning. Personlig inventering innebär att en kartläggning görs av deltagarens arbetserfarenhet och kompetens. Dessa ska sedan utredas via validering. Valideringen ska ske i nära samarbete med aktuell branschorganisation. I de fall validering inte kan göras, till exempel då en bransch inte har en utarbetad valideringsmodell, kan en så kallad yrkesbedömning genomföras. När en yrkesbedömning görs, genomförs en nivå- och kunskapsbedömning av deltagarens tidigare erfarenhet inom yrket. Slutligen kan deltagaren erbjudas kvalificerad yrkes- och/eller studievägledning.

En meritportfölj innehåller personlig presentation, CV samt strukturerade beskrivningar av deltagarens utbildningsbakgrund och arbetserfarenheter innehållande dels befintliga dokument och dels kompletterande nyproducerade beskrivningar av utbildningen respektive arbetserfarenheten. Den innehåller även dokument och/eller annan beskrivning av övrig kompetens som deltagaren har fått genom exempelvis föreningsliv, ideellt arbete och hobby.

Antal arbetssökande som deltagit i meritportfölj Under 2014 har totalt 5 246 arbetssökande utanför garantiprogrammen fått ta del av tjänsten meritportfölj. Under 2013 deltog 5 556 arbetssökande utanför garantiprogrammen i tjänsten. Under första halvåret 2014 minskade antalet deltagare inom meritportfölj, för att därefter öka. Anledningen till de lägre volymerna under inledningen av 2014 är att en stor leverantör av tjänsten inte deltog i förlängningen av avtalen. Det medförde att leverantörens leverans av tjänsten meritportfölj upphörde då avtalsperioden gick ut i juni 2013. En ny upphandling av tjänsten genomfördes i början av 2014 med ökat antal deltagare som följd. I samband med den nya upphandlingen

Sida: 33 av 46



förändrades karaktären på meritportfölj från att vara en kartläggningsinsats till att närma sig en valideringsinsats.29

En jämförelse mellan 2013 och 2014 visar att andelen deltagare från etableringsuppdraget har ökat kraftigt inom tjänsten, från 84 procent till 97 procent. Män tar i högre grad jämfört med kvinnor del av tjänsten meritportfölj. Det kan finnas strukturella hinder som försämrar kvinnors möjligheter att delta i insatser.30 Gemensamt för arbetssökande som har tagit del av tjänsten meritportfölj är att de har förgymnasial eller gymnasial utbildning.

4.2 Yrkeskompetensbedömning Syftet med yrkeskompetensbedömning är att arbetssökande, utan eller med begränsad erfarenhet av arbete på den svenska arbetsmarknaden, ska kunna få sin kompetens bedömd på en arbetsplats i samband med arbetspraktik.

Yrkeskompetensbedömning kan vara en del av en så kallad prova-på-plats. Den som anvisas en prova-på-plats ska få visa upp sina kunskaper och sin kompetens i ett yrke eller på en arbetsplats där han eller hon kan komma i fråga för en anställning efter avslutad praktik. Anvisningen bör göras i nära anslutning till att deltagaren anmäler sig som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen. Bedömningen får pågå i högst tre veckor.

Antal arbetssökande som deltagit i yrkeskompetensbedömning Under 2014 har totalt 805 arbetssökande utanför garantiprogrammen deltagit i yrkeskompetensbedömning. Detta är en minskning från 2013, då totalt 1 262 arbetssökande utanför garantiprogrammen deltog. En anledning till de lägre volymerna 2014 är att Arbetsförmedlingen under våren inväntade ett klargörande från Skatteverket om huruvida ersättning för handledare vid yrkeskompetensbedömning skulle momsbeläggas eller inte.31 Det har skett en ökning av andelen arbetssökande som tillhör etableringsuppdraget som har tagit del av yrkeskompetensbedömning under 2014. Andelen män som deltar jämfört med kvinnor är högre även här. Till skillnad från deltagare inom branschvalidering och meritportfölj har deltagare inom yrkeskompetensbedömning en eftergymnasial utbildning i högre grad. Att utbildningsnivån är högre inom yrkeskompetensbedömning kan delvis förklaras av att här ingår deltagare från projektet Nationell Matchning som fokuserar på akademiker.

29 Eftersom tjänstens karaktär har förändrats är siffrorna för 2013 och 2014 inte helt jämförbara. 30 Arbetsförmedlingen (2013) Etablering av vissa nyanlända – statistik kring etableringsuppdraget, 2013-11-01. 31 Skatteverket gjorde i december 2013 ett ställningstagande att ersättningen för yrkeskompetensbedömning är momspliktig. Konsekvensen av att Skatteverket skulle ålägga en momsplikt på tjänsten yrkeskompetensbedömning var att Arbetsförmedlingen måste upphandla tjänsten. Skatteverket ändrade sitt tidigare ställningstagande om ersättning för yrkeskompetensbedömning i maj 2014. Skatteverket gör nu ställningstagandet att ersättningen inte är en momspliktig omsättning.

Sida: 34 av 46



Projektet Nationell Matchning Det ESF-finansierade projektet Nationell Matchning var ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Kungliga Tekniska Högskolan och ett antal kommuner och var verksamt i Stockholm, Göteborg och Malmö. Projektet har under perioden november 2011 till september 2014 arbetat med att matcha den kompetens som nyanlända akademiker innehar utifrån arbetsmarknadens behov samt att utveckla Arbetsförmedlingens och kommunernas arbetsmetoder. Målgruppen är personer med utländsk akademisk examen, yrkesexamen eller dem med utländska yrkeskunskaper som saknar erfarenhet av svensk arbetsmarknad. Projektet har fokuserat på personliga möten mellan arbetssökande och arbetsgivare samt användandet av insatsen yrkeskompetensbedömning som ett komplement till Universitets- och högskolerådets bedömning av utländsk utbildning. Under det fjärde kvartalet 2014, då den operativa verksamheten hade avslutats, genomfördes slutrapportering till ESF och en slutkonferens. Projektet avslutades 31 december 2014.

4.3 Utveckling av validering och yrkeskompetens-bedömning I slutet av 2013 fick Arbetsförmedlingen ett särskilt uppdrag att både utveckla metoderna för och omfattningen av validering av nyanländas kompetens främst inom etableringsuppdraget.32 Uppdraget tillkom mot bakgrund av att antalet arbetssökande som har anvisats till validerande insatser har varit lågt i förhållandet till behovet som funnits, framförallt bland nyanlända inom etableringsuppdraget.33 Det finns ett övergripande behov av att kunna erbjuda validering för identifiering och tillvaratagande av kompetens som nyanlända har med sig. Utbildningsnivån i gruppen har ökat vilket betyder att fler och fler behöver få sina betyg bedömda.

Inom ramen för uppdraget har lokala arbetsförmedlingskontor genomfört mässor som bjudit in personer inom etableringsuppdraget för att informera om olika validerande insatser. Arbetsförmedlingen har även genomfört andra informationsinsatser och gruppaktiviteter för att öka antalet deltagare inom etableringen som valideras enligt branschmodell eller får sina betyg bedömda.

Arbetsförmedlingen har möjliggjort för fler genomför en validering inom sitt yrke, genom att utveckla tillämningen och genom att validering enligt branschmodell inom detaljhandel samt städ och service har upphandlats. Som tidigare nämnts har upphandlad validering enligt branschmodell i huvudsak fokuserats till yrkesområdena industri, bygg, restaurang och livsmedel samt vård och omsorg. Tjänsten meritportfölj har också utvecklats för att tydligare erbjuda validering inom områden som Arbetsförmedlingen 32 A2013/4879/IU. 33 Statskontorets rapport 2013:6 ”Kartläggning och bedömning av valideringsinsatser för utrikes födda” samt Arbetsförmedlingens återrapport 2013 ”Etablering av vissa nyanlända – statistik kring etableringsuppdraget” sid 23-26.

Sida: 35 av 46



inte har upphandlat. För att öka kunskaperna kring validering av nyanlända har kompetensutvecklingsinsatser genomförts bland arbetsförmedlare som arbetar med personer som omfattas av etableringsuppdraget.

Vidare har en fortlöpande dialog med branschföreträdare och leverantörer av valideringsinsatser förts under uppdragsperioden för att undanröja eventuella hinder vid en tidig validering, till exempel när bedömning av kompetens behöver ske via tolk. Ofta innebär det svårigheter när en valideringsinsats och/eller yrkeskompetensbedömning ska göras med tolk eftersom tolken endast ska översätta det som sägs. Tolkens kunskap om branschen kan därför bli avgörande för utfallet. Kunskap och kompetens kan vara lands- och språkspecifik beträffande till exempel arbetssätt, teknisk utrustning och material vilket försvårar bedömningen när den sätts in i den svenska kontexten. För att identifiera kompetens krävs många gånger en möjlighet att resonera kring likheter och olikheter mellan länder inom yrket som ska valideras. Arbetsförmedlingen har därför även utvecklat stöd för individen att synliggöra sin kompetens och att kunna få information om valideringsprocessen på sitt eget språk.

Arbetsförmedlingen har också fört en dialog med privata arbetsgivare och kommuner i syfte att kunna erbjuda yrkeskompetensbedömning för personer som omfattas av etableringsuppdraget i större utsträckning. En diskussionspunkt har varit möjligheten att erbjuda platser där yrkeskompetensbedömningen sker på första språket.

Inom etableringsuppdraget har antalet valideringar enligt branschmodell ökat. Mer än dubbelt så många som omfattas av etableringsuppdraget har validerats enligt branschmodell 2014 jämfört med 2013. Därmed ökar andelen utrikes födda som får sin yrkeskompetens validerad redan under etableringstiden väsentligt under 2014. En konsekvens av detta är att de som valideras under etableringstiden i högre grad går vidare till kompletterande insatser än direkt till arbete jämfört med övriga som valideras. Genom de kompetensutvecklingsinsatser som genomförts och det utvecklingsarbete som bedrivits finns förutsättningar för fortsatta ökningar av antalet deltagare under kommande år.34

34 En fullständig redovisning av uppdraget, erfarenheter från arbetet och slutsatser återfinns i Arbetsförmedlingens Uppdrag till Arbetsförmedlingen att utveckla metoderna för och omfattningen av validering av nyanlända invandrares kompetens från februari 2015.

Sida: 36 av 46



5. Insatser för ungdomar före inskrivning i jobbgaranti för ungdomar Det är det individuella behovet och den arbetsmarknadspolitiska bedömningen som avgör vilken insats som ungdomen blir erbjuden. En del aktiviteter är mer anpassade för ungdomar som har ett större behov av stöd medan andra är anpassade för dem som har ett mindre behov av stöd från Arbetsförmedlingen.

5.1 Förmedlingsinsatser Nedan görs en översiktlig beskrivning av några förmedlingsinsatser.35

Jobbcoachning Coachningens främsta uppgift är att stödja, uppmuntra och utmana den arbetssökande och hjälpa denne att på ett medvetet sätt välja jobbsökarstrategier. Den ska även ge inspiration och vid behov hjälpa den arbetssökande att finna alternativa vägar till det önskade arbetet. Jobbcoachning används individuellt eller i grupp. Ett exempel på gruppaktiviteter är de CV-seminarier som Arbetsförmedlingen anordnar. Specifika färdigheter som att skriva ansökan, personligt brev, finna kontaktvägar till arbetsgivare och att förbereda sig inför en anställningsintervju kan tränas.

Utredande samtal och utredning via specialist Arbetssökande som har en historik av ohälsa och/eller en diffus problematik kan erbjudas insatser i form av utredande, vägledande eller arbetsförberedande insatser. Utredande samtal och i vissa fall en utredning via specialist är exempel på insatser som kan erbjudas. För att kunna erbjuda fördjupat stöd finns arbetsförmedlare med fördjupad kompetens inom området arbetslivsinriktad rehabilitering samt specialister.36 Metoden syftar till att göra en samlad bedömning av den arbetssökandes förutsättningar för arbete genom att kartlägga aktuell situation och eventuell tidigare arbetserfarenhet. Syftet är också att klargöra om ytterligare utredning behövs för att ge kunskap om arbetsförmågan.

Vägledning Kännetecknande för unga arbetssökande som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden är att de inte har fullföljt en gymnasieutbildning eller att de har en inriktning på sin utbildning mot yrken där konkurrensen om jobben är mycket stor. Ungdomar väljer inte alltid utbildningar som matchar arbetsmarknadens behov. För att komma tillrätta med detta är det viktigt att arbetsliv och arbetsmarknad synliggörs under elevernas skoltid i betydligt högre utsträckning än vad som görs idag. Mot bakgrund av

35 Vilka förmedlingsinsatser ungdomar med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet har tagit del av och i vilken utsträckning redovisas i kapitel 2. Arbetet med att förhindra långvarig arbetslöshet. 36 Arbetsförmedlingens specialister består av psykologer, socialkonsulenter, arbetsterapeuter/sjukgymnaster samt specialister inom syn/döv/hörsel.

Sida: 37 av 46



detta har Arbetsförmedlingen under våren 2014 tagit fram ett väglednings- och informationsmaterial om den svenska arbetsmarknaden. Genom materialet vill Arbetsförmedlingen skapa en plattform för ökad dialog om arbetsmarknad, arbetsliv, yrken och utbildningsvägar. Informationsmaterialet kan stötta lärare, studie- och yrkesvägledare och arbetsförmedlare i arbetet med att öka förutsättningarna för ungdomarna att göra medvetna val baserade på fakta och kunskap. Med hjälp av statistik, fakta, intervjuer, filmer, tester, diskussionsfrågor och uppgifter får eleverna hjälp att analysera och formulera sina framtidsdrömmar, kunskaper och färdigheter. Målet med informationssatsningen är att fler ungdomar ska etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har via Skolverkets fortbildningsinsats presenterat materialet för pedagoger och studie- och yrkesvägledare på sju orter i Sverige under hösten. Spridning av materialet kommer att fortsätta i samverkan med Skolverket under 2015.

På Arbetsförmedlingens webbplats finns olika självhjälpsverktyg i vägledningssyfte som arbetssökande kan använda på egen hand, med stöd av Arbetsförmedlingen Kundtjänst eller det lokala arbetsförmedlingskontoret. Det har skett en utveckling av webbverktygen under året, till exempel har ett nytt instrument för självskattning av nyckelkompetenser tagits fram.

Studie- och yrkesvägledningsaktiviteter har erbjudits via Arbetsförmedlingens kundtjänst, till exempel chattevenemang riktade till ungdomar inför högskoleval. Arbetsförmedlingen har tagit fram en särskild informationssida för ungdomar på Arbetsförmedlingens webbplats.37 Handboken Jobbguide för unga har skickats till alla elever i Sverige som avslutade gymnasieskolan i juni 2014. Handboken spänner över flera områden och fokuserar bland annat på yrkesval, olika vägar till arbete och hur arbete söks.

I Arbetsförmedlingens enkätundersökning som genomfördes under november 2014 ansåg 61 procent av de ungdomar som hade tagit del av studie- och yrkesvägledning att de fått tillräcklig hjälp av Arbetsförmedlingen för att välja yrke eller studier.

Arbetsförmedlingen har arbetat med att vidareutveckla ett kompetensutvecklingsprogram för arbetsförmedlare/specialister som ger den kompetens som krävs för att utföra vägledningsuppdraget. Sedan 2014 har handläggare och specialister som arbetar med ungdomar förtur till utbildningsmodulerna som ingår i programmet. En ESF-finansierad förstudie, ”Synliggöra kompetenser i matchningen”, har genomförts under 2014 som berör utvecklingsinsatser inom vägledning och validering.

Arbetsförmedlingen och Skolverket representerar Sverige i policynätverket ELGPN, The European Lifelong Guidance Policy Network, som syftar till att utveckla studie- och yrkesvägledningen inom EU:s medlemsländer. Arbetsförmedlingen medverkar i ett samarbete med Skolverket för att under 2014 och 2015 genomföra fortbildningsinsatser,

37 www.arbetsformedlingen.se/ung

Sida: 38 av 46



som Skolverket i sitt regleringsbrev har fått i uppdrag att ta fram. Fortbildningen syftar till att utveckla arbetet med studie- och yrkesvägledning för i första hand grundskolan.

5.2 Programinsatser Programinsatser kan komma ifråga för ungdomar med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet efter individuell bedömning och när det är motiverat för att förkorta tiden till arbete. Nedan görs en översiktlig beskrivning av programinsatser som ungdomar med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet kan ta del av.38

Praktik Praktik kan bestå av arbetspraktik, prova-på-plats eller yrkeskompetensbedömning. Arbetspraktiken är ofta avsedd för arbetssökande som har fått kontakt med en potentiell arbetsgivare och där praktiken kan underlätta en anställning på arbetsplatsen. Den kan även användas som yrkesorientering och i vägledande syfte, vilket innebär att arbetssökande ges möjlighet att prova på en arbetsplats eller ett yrke. Samtidigt erhåller den arbetssökande erfarenheter och kunskap om arbete. Syftet med prova-på-platser är att ge arbetssökande, med ingen eller begränsad erfarenhet av svenskt arbetsliv, en möjlighet att tidigt få kontakt med arbetslivet inom områden som överensstämmer med deras erfarenheter och utbildningar. Yrkeskompetensbedömning innebär att arbetssökande, med ingen eller begränsad erfarenhet av arbetslivet, får möjlighet att visa upp sina kunskaper och få en bedömning av dessa.

Yrkesintroduktionsanställning En yrkesintroduktionsanställning ger ungdomar mellan 15 och 24 år möjlighet att lära sig ett yrke och få hjälp av en handledare samtidigt som de har ett arbete med lön. Yrkesintroduktionsavtal är ett samlingsnamn för branschspecifika avtal om anställningar för individer utan tidigare erfarenhet i yrket. Inom ramen för sådana avtal ska personer som saknar relevant erfarenhet eller utbildning introduceras i ett yrke genom handledning och utbildning under en icke lönegrundande del av arbetstiden. Arbetsgivare som anställer unga i åldern 15 till 24 år på yrkesintroduktionsanställningar kan, sedan januari 2014, få ekonomiskt stöd för detta.39

Arbetsmarknadsutbildning Med arbetsmarknadsutbildning avses yrkesinriktad utbildning som syftar till att stärka den arbetssökandes möjligheter att få ett arbete samt underlätta för arbetsgivare att få arbetskraft med lämplig kompetens. En arbetsmarknadsutbildning är inriktad mot aktuell efterfrågan på arbetsmarknaden som inte kan tillgodoses via det reguljära utbildningsväsendet. Arbetsmarknadsutbildning ges i form av kurser som 38 Vilka programinsatser ungdomar med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet har tagit del av och i vilken utsträckning redovisas i kapitel 2. Arbetet med att förhindra långvarig arbetslöshet. 39 För mer information om yrkesintroduktionsanställningar, se Arbetsförmedlingens återrapport Yrkesintroduktionsanställningar enligt regleringsbrevet för 2014

Sida: 39 av 46



Arbetsförmedlingen eller andra aktörer upphandlar av olika utbildningsanordnare, till exempel utbildningsföretag, högskola eller den kommunala uppdragsverksamheten. Kännetecknande för utbildningen är att den kan individanpassas för att snabbast möjligt nå målet arbete.

Förberedande insatser De förberedande insatserna syftar till att underlätta arbetssökandes val av arbete. Insatserna är individuellt anpassade och kan vara av vägledande, rehabiliterande eller orienterande karaktär. Insatserna riktar sig till arbetssökande som behöver förbereda sig för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program eller ett arbete. I de förberedande insatserna ingår:

• Aktiviteter inom ramen för arbetsförmedling eller vägledning, jobbsökarkurser eller yrkesvalskurser på heltid.

• Arbetslivsinriktad rehabilitering, insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga eller som av andra skäl behöver extra stöd och hjälp för att få ett fotfäste på arbetsmarknaden.

• Arbetslivsintroduktion för personer vilkas dagar med sjukpenning eller sjukersättning har tagit slut.

• Fördjupad kartläggning och vägledning för dem som behöver få sina förutsättningar för framtida arbete/utbildning klargjorda.

• Förberedande eller orienterande utbildningar, i huvudsak utbildningar som förbereder för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program, till exempel för arbetsmarknadsutbildning.

Arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering är en förberedande insats som vänder sig till arbetssökande som är oklara över sina förutsättningar och möjligheter samt kraven på arbetsmarknaden och som därför behöver vägledning och stöd.40 Syftet är att erbjuda individanpassade arbetsförberedande insatser efter behov i upp till sex månader. Insatserna kan vara av vägledande, rehabiliterande eller orienterande karaktär och ska särskilt användas för den som behöver förbereda sig för annat arbetsmarknadspolitiskt program eller arbete. Under programtiden står Arbetsförmedlingens samlade tjänsteutbud till förfogande. Arbetslivsinriktad rehabilitering kan också ske inom ramen för kompletterande arbetsförmedlingstjänster.

40 Programmet är aktuellt för arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och personer med lång sjukfrånvaro samt för arbetssökande med lång tids arbetslöshet som till exempel unga vuxna med diffus problematik, nyanlända med stödbehov och/eller långvarigt beroende av försörjningsstöd.

Sida: 40 av 46



5.2.1 Studiemotiverande kurs på folkhögskola Studiemotiverande kurs på folkhögskola är en förberedande insats som bygger på ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet. Målgruppen är arbetssökande som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan, samt är 16 till 24 år eller som har fyllt 25 år och deltar i jobb- och utvecklingsgarantin. Insatsen syftar till att motivera och underlätta för deltagaren att påbörja eller återgå till reguljär utbildning. Kursen innebär tre månaders studier på heltid och kan innehålla inslag av orienterande, repeterande och motivationshöjande karaktär. Vägledning samt träning i studieteknik med inriktning på kärnämnen som samhällskunskap, svenska, engelska och matematik är centralt.

Antalet ungdomar utanför garantiprogrammen som deltog i studiemotiverande kurs på folkhögskola under 2014 var 1 527 ungdomar, vilket kan jämföras med 1 952 ungdomar under 2013, 1 322 ungdomar under 2012 samt 535 ungdomar under 2011.41

De första åren efter införandet av insatsen skedde en tydlig ökning i antal deltagare, dock har denna utveckling stannat av och volymen har minskat för deltagare utanför garantiprogrammen under 2014. Anledningen som lyfts fram är ramen avseende aktivitetsstöd för deltagare i utbildning utanför garantiprogrammen.

En deltagarundersökning som Folkbildningsrådet genomförde under våren 2013 visar att 88 procent tycker att deras förväntningar på kursen uppfyllts, 72 procent känner sig motiverade till fortsatta studier och 51 procent upplever ett ökat självförtroende. Många känner sig bättre rustade för fortsatta studier och har fått insikt om att utbildning är en väg till arbete.42 I Arbetsförmedlingens egen enkätundersökning som genomfördes under november 2014 svarade 74 procent av de ungdomar som hade tagit del av studiemotiverande folkhögskolekurs att de var mycket nöjda eller ganska nöjda med insatsen.

Uppföljning under 2014 av ungdomar utanför garantiprogrammen 90 dagar efter avslutad studiemotiverande folkhögskolekurs visar att 19 procent har gått vidare till reguljära studier, 12 procent har fått arbete och 22 procent är öppet arbetslösa.43 En jämförelse med 201344 visar inte på några större skillnader.

41 Uppgifter är hämtade från Arbetsförmedlingens datalager. 42 Folkbildningsrådet 2013, Studiemotiverande folkhögskolekurs 2013 43 Ungdomar som har avslutat studiemotiverad folkhögskolekurs från oktober 2013 till och med september 2014. 44 Ungdomar som har avslutat studiemotiverad folkhögskolekurs från oktober 2012 till och med september 2013.

Sida: 41 av 46



Tabell 7. Status 90 dagar efter avslutad Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) för ungdomar utanför garantiprogrammen. Ungdomar som avslutat SMF från oktober 2012 till och med september 2013 respektive från oktober 2013 till och med september 2014, fördelat på uppföljningsperiod 2013 och 2014.


Reguljär utbildning är styrd av fasta starter och alla utbildningar hinner inte börja vid mätning 90 dagar efter avslutad studiemotiverande folkhögskolekurs. Andelen ungdomar som går vidare till reguljär utbildning inom ett år efter avslutad kurs är högre än vid mätningen 90 dagar efter avslutad kurs. Av de ungdomar utanför garantiprogrammen som avslutat folkhögskolekursen under 2013 hade 377 av 1 205, eller 31 procent, påbörjat reguljär utbildning inom ett år.

5.3 Arbetet med arbetsgivare och matchning inom ramen för nationella kunder Arbetsförmedlingen arbetar kontinuerligt med att utveckla, förbättra och öka sina arbetsgivarkontakter. Detta görs dels för att hjälpa arbetssökande att hitta ett arbete, dels för att underlätta för arbetsgivare som behöver rekrytera. Ett välfungerande matchningsarbete kräver att Arbetsförmedlingen har bra relationer med såväl mindre lokala som stora nationella arbetsgivare. Arbetet med att skapa ett gott samarbete med arbetsgivare bedrivs både på de lokala arbetsförmedlingskontoren och på nationell nivå. I matchningsuppdraget ingår även att ackvirera arbete, praktikplatser eller annan sysselsättning för enskilda arbetssökande inom ett område där arbetsgivaren inte anmält ett rekryteringsbehov.

En form av matchning är rekryteringsträffar av olika slag, vilka möjliggör för arbetssökande och arbetsgivare att träffas. Arbetsförmedlingen deltar dessutom på mässor och events som anordnare, deltagare eller utställare. Arbetsförmedlingen arbetar

Antal Andel Antal Andel

Arbete 119 11 119 12

- därav arbete utan stöd 95 9 94 9

- därav arbete med stöd 16 1 15 1

- därav nystartsjobb 8 1 10 1

Reguljär utbildning 219 20 199 19

Öppet arbetslösa 230 21 228 22

Program med aktivitetsstöd 219 20 179 17

Övriga inskrivna 109 10 94 9

Övriga avaktualiserade 207 19 213 21

Totalt 1 103 100 1 032 100

2013 2014

Sida: 42 av 46



även med branschkontakter, bland annat genom branschråd som finns på regional och nationell nivå.45

På nationell nivå samarbetar Arbetsförmedlingen med arbetsgivare som har rekryteringsbehov eller möjlighet att erbjuda praktikplatser på orter runt om i landet. Arbetsförmedlingen kan erbjuda arbetsgivarna hjälp i form av bland annat olika insatser och program. Inom ramen för sådana insatser kan skräddarsydda lösningar skapas utifrån enskilda arbetsgivares behov. Programmen och insatserna kan erbjudas både till nationella kunder och till arbetsgivare på regional och lokal nivå.

Inom ramen för arbetet med nationella kunder gör Arbetsförmedlingen nationella överenskommelser med arbetsgivare där aktiviteterna anpassas utifrån arbetsgivarens och arbetssökandes behov. Arbetssökande som har behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet har tillgång till Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program redan tidigt i sin arbetslöshet och kan därmed matchas till samarbeten med nationella kunder. En del av samarbetena riktar sig specifikt till ungdomar. Genom samarbetena kan ungdomarna, eller andra arbetssökande med begränsad arbetserfarenhet, få erfarenhet av arbetslivet och skapa kontakter och nätverk som är värdefulla för framtiden.

5.3.1 Matchningsarbetet inom Eures Arbetsförmedlingen ingår i det europeiska nätverket EURopean Employment Services, EURES, som arbetar för att främja fri rörlighet och ökad matchning på den europeiska arbetsmarknaden. Inom det ordinarie tjänsteutbudet erbjuds därför stöd till arbetssökande att hitta arbete i andra länder och service till arbetsgivare som vill rekrytera internationellt.

Projektet Your first EURES job, som är initierat av EU-kommissionen, syftar till att ge arbetssökande i åldern 18 till 30 år stöd för att kunna få jobb i Europa. Små och medelstora arbetsgivare som anställer ungdomar från ett annat EU-land kan också få stöd för att erbjuda ett introduktionsprogram till de nyanställda. Information, matchning, rekrytering och ekonomiskt stöd ingår i projektet. Det ekonomiska stödet till ungdomar ges i form av intervjuresa, flytt/bosättning, för erkännande av kvalifikationer exempelvis för översättning, för kortare språkkurs och för kompletterande bosättningsstöd vid särskilda behov. Eures-nätverket jobbar med att matcha jobbsökanden till utlandsjobb och att hjälpa arbetsgivare med utlandsrekrytering.

Vidare fortsätter Arbetsförmedlingen för andra året i rad att samarbeta med den offentliga arbetsförmedlingen i Tyskland om lärlingsutbildning för personer i åldern 18

45 I branschråden ingår Arbetsförmedlingen, arbetsgivarorganisationer samt enskilda arbetsgivare som representerar berörd bransch.

Sida: 43 av 46



till 27 år46. Utbildningen består av studier i tyska, praktik och lärlingsutbildning med anställning i Tyskland.

Rekryteringsevent för personer som vill arbeta utomlands arrangeras kontinuerligt. Eures anordnar i allt högre grad så kallade online-event där företag och arbetssökande möts via webben. Det har även blivit ett inslag i de traditionella jobbmässorna som Eures arrangerar såsom till exempel European Job Days och Work Abroad Tour. Rekryteringar av kompetens till de svenska bristyrkena kompletteras även de med event som anordnas online. Många av de svenskrekryterande företagen vill dock möta arbetssökande på plats i det land som erbjuder kompetens varför riktade rekryteringsevent anordnas i samarbete med Eures i Sverige och motsvarande land. Sedan drygt ett år använder Eures chatt som en möjlighet att nå arbetssökande i Europa till svenska företag med svårigheter att rekrytera. Eures marknadsför också möjligheten att rekrytera med hjälp av online-verktyg. Ett exempel är LinkedIn som används som både ett marknadsföringsverktyg och matchningsverktyg.

5.3.2 Sysselsättningsinitiativet för unga I februari 2013 enades Europeiska rådet om särskilt riktade insatser för att minska ungdomsarbetslösheten i hela Europa, det så kallade Sysselsättningsinitiativet för unga. Medlen ska finansiera aktiviteter såsom bland annat praktik och lärlingsinsatser. EU-kommissionen har valt ut regionerna mellersta Norrland, norra Mellansverige och Sydsverige då arbetslösheten där är 25 procent.

Arbetsförmedlingen och Svenska ESF-rådet fick under våren 2014 i uppdrag att starta den nationella delen av Sysselsättningsinitiativet för unga. Under hösten 2014 påbörjades ett delprojekt för att kartlägga relevanta insatser för ungdomar inom Sysselsättningsinitiativet. Arbetet har fokuserat på förberedande insatser inför anställning och matchning. Insatserna sker till stor del i form av gruppaktiveteter såsom cv-seminarier, vägledning, intervjuträning samt information om hur det fungerar på en arbetsplats med mera. Arbetsförmedlarna har även arbetat med individuella samtal för att ytterligare stärka och motivera ungdomarna. Projektarbetet har även haft tydligt arbetsgivarfokus och ett intensifierat matchningsarbete. Projektet kommer att analysera resultatet av detta arbete för att sedan utveckla verksamheten i ett kommande genomförandeprojekt.

46 Tidigare var åldersspannet 18-35 år.

Sida: 44 av 46



6. Diskussion Andelen arbetssökande med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet som får ta del av dessa inom tre månader har kontinuerligt följts upp genom stickprovsundersökningar, från september 2013 till januari 2015. Dessa undersökningar visar att andelen av dem som fått insatser har varierat mellan som lägst 55 och som mest 69 procent.

Vid den senaste stickprovsundersökningen som genomfördes i januari 2015 hade 64 procent tagit del av insatser. Det kan finnas många olika orsaker till varför Arbetsförmedlingen inte har uppnått tillfredsställande resultat i detta uppdrag. En orsak är att styrningen inom området har varit mer inriktad på detaljer och leveranser snarare än syftet med insatserna, att förhindra långvarig arbetslöshet. Detta har medfört att styrningen upplevts som otydlig. En annan orsak till att uppdraget inte uppnådde önskat resultat är att implementeringen av bedömningsstödet och arbetssättet med insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet inledningsvis var bristfällig. Genomförandet skedde alltför snabbt inom organisationen med endast en mycket kort pilotstudie som förankringsprocess. IFAU skriver i en rapport47 att ”implementeringen gick för fort och präglades av förvirring och otydlighet”. Därefter har förutsättningarna för arbetet med insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet förändrats och förtydligats. Det handlar bland annat om att bedömningen även kunde genomföras senare under arbetslösheten istället för endast vid inskrivningen, förändringar avseende tilläggskriterierna för ungdomar samt vilka sökandekategorier som skulle undantas insatserna. De många förändringarna har, trots förtydliganden, sannolikt bidragit till att skapa en osäkerhet kring arbetssättet på arbetsförmedlingskontoren. Arbetsförmedlingen har därför inte fullt ut lyckats förankra syftet med användningen av bedömningsstödet samt arbetssättet med att tidigt erbjuda insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet.

Ytterligare en svårighet i styrningen av arbetet med att erbjuda insatser tidigt för att förhindra långvarig arbetslöshet är att Arbetsförmedlingen saknar ett adekvat systemstöd för att följa upp förmedlingsinsatser. Dessa insatser har endast kunnat följas med hjälp av stickprovsundersökningar. Detta har försvårat möjligheten att analysera och säkerställa att uppsatta mål uppnås. Även den politiska turbulensen under hösten 2014 har genererat en osäkerhet kring den framtida arbetsmarknadspolitiska inriktningen avseende arbetet med insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet. Detta kan också ha påverkat resultaten. Under hösten 2014 påbörjade Arbetsförmedlingen ett genomgripande förnyelsearbete som bland annat innebär organisatoriska förändringar och en förändrad styrning. Bland annat är ökat fokus på resultat och minskad detaljstyrning en viktig del i förnyelsearbetet.

47 IFAU rapport 2014:1, En profilfråga: Hur använder arbetsförmedlare bedömningsstödet?

Sida: 45 av 46



En fråga som återkommer är om Arbetsförmedlingen har rätt verktyg för att ge det stöd som arbetssökande med störst risk för långvarig arbetslöshet har behov av. Arbetsförmedlingens sökandesammansättning har förändrats och idag står en större andel arbetssökande långt från arbetsmarknaden. Bland arbetssökande med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet, och särskilt bland ungdomar, saknar många gymnasiekompetens. Här räcker det inte enbart med förmedlingsinsatser för att de arbetssökande ska bli konkurrenskraftiga på dagens arbetsmarknad. Istället behövs utbildningsinsatser inom det ordinarie utbildningsväsendet för en del arbetssökande. För andra kan insatserna vara de rätta men att de behöver få ta del av dem i än högre utsträckning.

Eftersom uppdraget att tidigt erbjuda insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet inte har integrerats i Arbetsförmedlingens verksamhet i önskad omfattning skulle en fördjupad analys av implementeringen av uppdraget behöva genomföras. Det finns även behov av att utvärdera effekten av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet.

Arbetsförmedlingen kommer alltid att behöva prioritera utifrån tillgängliga resurser. För att effektivare kunna individanpassa stödet till de arbetssökande fordras identifiering av olika arbetssökandes behov. Detta underlättar planeringen för vilka tjänster, på vilka sätt och i vilka kanaler myndighetens tjänster ska levereras. Det krävs systematik i bedömningen av vilket stöd den arbetssökande behöver för att säkerställa objektivitet, enhetlighet och rättssäkerhet. Arbetsförmedlingen behöver vidareutveckla stödet för arbetsförmedlare att göra bedömningar ur ett nationellt perspektiv. En vidareutveckling skulle kunna avse att inkludera mer av mjuka data. Det handlar till exempel om den arbetssökandes kontaktnät, motivation att hitta jobb samt faktorer som försvårar möjligheten att få en anställning, exempelvis bristande kunskaper i svenska eller andra personliga förutsättningar.

Antalet arbetssökande som har anvisats till validerande insatser har varit lågt i förhållandet till behovet, framförallt bland nyanlända. Det finns flera stora utmaningar avseende validering. En utmaning ligger i att identifiera behovet av validering enligt branschmodell eller motsvarande. Ett exempel på detta är att det finns svårigheter att göra bedömningar av utländsk utbildning när det saknas dokumentation eller när man på svenska språket inte kan beskriva sin kompetens på ett relevant sätt. Kunskap och kompetens kan vara lands- och språkspecifik beträffande till exempel arbetssätt, teknisk utrustning och material som används vilket också försvårar bedömningen. En annan utmaning är att validering av yrkeskompetens enligt branschmodell behövs inom fler yrken än vad som erbjuds idag. Arbetsförmedlingen har identifierat ett behov av ökad kunskap hos arbetsförmedlare om validering inom myndigheten. Informationsinsatserna som har genomförts under 2014 har bidragit till att öka kunskapen bland arbetsförmedlare vilket kan medföra ett ökat deltagande i valideringstjänster.

Sida: 46 av 46



Documents

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014€¦ · Antalet arbetssökande som deltagit i valideringstjänsten meritportfölj minskade under andra halvåret 2013 bland annat på grund