Arbetsgruppens slutrapport - Fusionskollen...Om landskapsreformen eller integrationen i vården genomförs 1.1.2021, måste man överväga hur mycket förändringar som ska göras

Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm

Arbetsgruppens slutrapport 23.10.18

Social- och hälsovården

Arbetsgruppens medlemmar:

VASA KORSHOLM Thomas Öhman, Raija Kujanpää Michael Luther, Ulla-Maj Salin Jukka Kentala, Erkki Penttinen Sofia Svartsjö, Mikael Gädda

Leif Holmlund, Markku Sirviö Alice Backström, Gunilla Bertell Maria Liukkonen, Päivi Berg Nadja Suomela, Siv Nyberg

Tuija Kivioja Barbro Mattila


2

1 Sammanfattning

(Beskriv arbetsgruppens centrala resultat och slutsatser) Vasa: Folkmängd 31.12.2017: 67 392

− 46 237 finskspråkiga, 68,6 % − 15 395 svenskspråkiga, 22,8 % − 5 760 personer med annat modersmål, 8,5 %

Korsholm: Folkmängd 31.12.2017: 19 384

13 359 svenskspråkiga, 68,9 %

5 550 finskspråkiga, 28,6 %

475 personer med annat modersmål, 2,5 %

Den nya kommunen med befolkningsuppgifter från 31.12.2017: 86 776

51 787 finskspråkiga, 60,0 % 28 754 svenskspråkiga, 33,0 % 6 235 personer med annat modersmål, 1,0 %

Social- och hälsovårdsarbetsgruppens sammanfattning

Analys av nuläget: - Skillnader mellan kommunerna förekommer bl.a. i kostnader och organisation. - Skillnaden i de totala kostnaderna är ca 500 €/invånare, beskrivs i tabell och ekonomiavsnittet

närmare. Vasa har högre totala kostnader än Korsholm. I en jämförelse med Fastlandsfinland överskrider Vasa medeltalet ännu år 2016, medan Korsholm underskrider det. År 2017 ligger Vasa jämfört med Fastlandsfinland på medelnivå och Korsholm fortfarande under medelnivån. Siffrorna är

inte behovsstandardiserade. Verksamhetssätt, organisering av produktionen och invånarnas

åldersfördelning och användning av tjänsterna avspeglas på kostnaderna. - Skillnader finns i organiseringen och utbudet av funktioner och tjänster. Båda kommunerna har byggt

upp sitt serviceutbud och sin organisation utgående från den egna kommunens utgångspunkter och förutsättningar.

- I serviceproduktionen förekommer mycket likheter, många saker görs i samarbete och på samma sätt (bl.a. servicekriterier med samma innehåll).

- Skillnaderna i kommunernas service- och organisationsstrukturer samt informationssystem försvårar

jämförelsen, t.ex. vilka mätare som väljs och hur delhelheterna sammanställs så att de kan jämföras. - Samtidigt med kommunsammanslagningen har också vård- och landskapsreformerna som gäller hela

landet och Österbotten dryftats och förberetts. Detta har krävt stora arbetsinsatser och överlappande arbetsprestationer med något olika fokus.

Den nya kommunens servicestruktur:

− Den landsomfattande vård- och landskapsreformen torde förverkligas på ett eller annat sätt åtminstone

i form av en reformering av social- och hälsovården. I en stor del av sjukvårdsdistrikten har verksamheten inom social- och hälsovården samt specialsjukvården redan integrerats eller så är

integreringsplanerna i full gång. Också i Österbotten har diskussioner inletts om att bilda en enhetlig välfärdsservicehelhet även i det fall att den nationella reformen inte går framåt inom ramen för den tidtabell och de planer som nu gäller. Det är klart att utan reformering kan det nuvarande servicesystemet inte finansieras och tryggas. I en kommunsammanslagning bildas en större aktör som är större och en starkare serviceanordnare än de båda kommunerna var för sig.

Om landskapsreformen eller integrationen i vården genomförs 1.1.2021, måste man överväga hur mycket förändringar som ska göras i vårdtjänsterna och organisationen i den nya kommunen för att

undvika två organisationsreformer med ett års mellanrum. Den stora kommunen är också nationellt en stark tvåspråkig aktör, där både de finskspråkiga och de

svenskspråkiga tjänsterna är tryggade. - En gemensam social- och hälsovårdsnämnd föreslås som beslutsorgan. Om beslutssystemet för Laihelas

och Vörås samarbetsområden bör förhandlas separat. Under nämnden kan en sektion som behandlar individärenden fungera.

- Social- och hälsovårdstjänster för äldre: I den nya kommunen tryggas servicerådgivning, närservice

och service som ges i hemmet. Kommunsammanslagningen medför inga större förändringar i den nuvarande praxisen (redan nu är servicekriterier och vårdpraxis enhetliga, trots skillnader i organisationerna). Redan nu finns hemvårds- och hemserviceområden och serviceboende som stöd.


3

Bäddavdelningsplatserna i Vasa och Korsholm är tillsammans tillräckliga för det kommande behovet. Utvecklingsarbetet görs tillsammans.

− Hälsovårdsservice: fortsättningsvis decentraliserat servicenät, läkarmottagningsverksamheten är för

närvarande centraliserad i bägge kommunerna. Läkarmottagningsverksamheten erbjuds i fortsättningen huvudsakligen vid tre verksamhetsenheter samt som distanstjänster och s.k. ambulerande tjänster (t.ex. på rådgivningar, skolor, serviceboenden, hemsjukhuset). Närservice enligt servicebehovet även i fortsättningen.

− Barnrådgivningsverksamheten förverkligas enligt servicebehovet som närservice. − Familjecentermodellen kan omforma servicestrukturen i fortsättningen inom tjänsterna för barn och

familjer. − Mödrarådgivningarna är nu i bägge kommunerna centraliserade till en verksamhetsenhet. I

fortsättningen organiseras tjänsterna enligt klienternas behov och kvalitetssäkringsaspekter. Tillsammans utvecklas en optimal verksamhet.

− Tandvårdens servicenät: större, centraliserade kliniker, totalt 2-4 stycken.

− Socialservicen ordnas enligt socialvårdslagen (i synnerhet § 11 och 14) och övrig lagstiftning med sådant innehåll och i sådan omfattning som lagar och stödbehov förutsätter.

− I den nya kommunen föreslås tjänsterna enligt socialvårdslagen bli organiserade enligt

livsloppsprincipen (tjänster för barn och familjer, tjänster för personer i arbetsålder och tjänster för äldre).

− Sakkunskapen gällande barn och familjer och personer i arbetsålder centraliseras fortsättningsvis till

Smedsby och Vasa centrum. Beroende på klientens behov av stöd bedöms servicebehovet antingen vid centraliserade serviceenheter, genom att göra hembesök eller besök på annan serviceenhet.

− Hemservicen för barnfamiljer är för hela den nya kommunen organiserad via en servicepunkt. − Vuxnas/äldres hemservice och hemsjukvård är integrerad till hemvård som är indelad i ändamålsenliga

distrikt. Äldres servicebedömning görs mångprofessionellt och huvudsakligen i hemmet! − Klienternas behov av service ordnas huvudsakligen genom egen produktion eller

köptjänster/servicesedel eller stöd för närståendevård. Bedömning av boendeservice för äldre finns på

ett ställe. − Till ordnandet av tjänster för integrationsstöd och arbetsfördelning i servicen bör man återkomma i den

nya kommunen. − Klienternas behov av service ordnas genom egen produktion eller köptjänster/servicesedel eller stöd för

närståendevård. Inom handikappservicen används också arbetsgivarmodellen (personlig assistans).

− I den nya kommunen fortsätter samarbetet med Eskoon kuntayhtymä och Kårkulla samkommun till den del servicen inte produceras i egen regi eller som köptjänst från andra producenter.

− Distanstjänster, ambulerande och digitala tjänster finns som stöd för verksamheten och får i den nya kommunen en stor roll.


2. Beskrivning av nuläget inom den egna sektorn kommunvis

(Beskriv nuläget per service kommunvis. Utredningarna ska beskrivas på en sådan detaljnivå att kommunernas beslutande organ får tillräcklig information som underlag för sitt beslut. Alla eventuella detaljer behöver inte utredas och antecknas, därtill kan man här notera sådant, som kräver tilläggsutredningar i ett senare skede för att kunna avgöras. Nuläget ska beskrivas separat för varje kommun. Befintligt material ska användas i så stor utsträckning som möjligt. Arbetsgruppen kan välja att utnyttja i tillämpliga delar tabeller för nulägesbeskrivningen av servicen.)

För varje serviceområde/service/verksamhet ges följande uppgifter (grupperna avgör själva den bästa granskningsnivån ur den egna sektorns synvinkel, t.ex. per ansvarsområde, enhet): Hur har servicen och verksamheten organiserats

- tjänstemannaorganisation – sektorer och enheter samt deras personalantal och kostnader samt lönenivån i olika grupper (centraliserat från personalförvaltningen) - förtroendemannaorganisation – (styrelsen och sektioner), nämnder och sektioner samt affärsverkens direktioner

2.1. Nuläge för Vasa stads service / 2.2 Nuläge för Korsholms kommuns service

A. Organisering och ledarskap samt personal / D. Organisering och ledarskap samt personal Hur har servicen och verksamheten organiserats

- tjänstemannaorganisation – sektorer och enheter samt deras personalantal och kostnader samt lönenivån i olika grupper (centraliserat från personalförvaltningen) - förtroendemannaorganisation – (styrelsen och sektioner), nämnder och sektioner samt affärsverkens direktioner

VASA

KORSHOLM

Vasa stads social- och hälsosektor lyder under social- och

hälsovårdsnämnden. Ordförande för nämnden är Thomas Öhman. Vasa stad ordnar primärvårdstjänster för Laihela kommun inom ramen för ett

samarbetsavtal. Tjänsteinnehavarorganisationen är fastslagen i Vasa stads förvaltningsstadga och i sektorns verksamhetsstadga. Vasas social- och hälsovårdsväsende leds av sektordirektören.

Sektorn indelas också i resultatområden som leds av resultatområdesdirektörer. Dessa är vidare indelade i serviceområden och service-/verksamhetsenheter. Inom en del verksamheter byggs enheterna dessutom upp av teamstrukturer.

Socialvården ansvarar för ordnandet av den lagstadgade sociala servicen till kommuninvånarna. Socialvården leds av socialnämnden, som har 11 ledamöter. Ordförande i socialnämnden är Ulla-Maj Salin.

Den operativa verksamheten leds av socialdirektören som också är föredragande i socialnämnden. Inom socialvården finns, förutom socialdirektören, 17 personer med förmansuppgifter. Den största yrkeskategorin inom socialvården är närvårdarna (171 st.).

Socialvårdens övergripande målsättning är att erbjuda kommunens invånare en god och ändamålsenlig socialvård med människan i centrum. Socialvårdens verksamhet är uppdelad i tre olika uppgiftsområden:

förvaltning, 4 anställda


5

Förmansstrukturen är följande: sektordirektör-resultatområdesdirektör-serviceområdeschef-service-/verksamhetsenhetsansvarig. Sammanlagt finns det ca 100 förmän inom Vasa stads social- och hälsosektor. Antalet underlydande varierar mellan 1 och 58. De största yrkesgrupperna (över 30 personer) är vårdare (693), sjukskötare

(211), primärskötare (97), hälsovårdare (93), socialarbetare (62), hälsocentralläkare (54), tandskötare (51), socialhandledare (40), handledare (33), och hälsocentraltandläkare (33). Förtroendeorganisationen inom sektorn bildas av

social- och hälsovårdsnämnden (12 ledamöter, varav 1 från Laihela)

individsektionen (5 ledamöter)

Laihela-Vasa-områdessektionen (5 ledamöter) direktionen för Vasa regionala företagshälsovård (7 ledamöter)

Laihela-Vasa-områdessektionen fungerar också som en sektion under byggnads- och miljönämnden och svarar för samarbetsområdet Vasa-Laihela i fråga om miljö- och hälsoskyddet (hälsoövervakning, veterinärvård).

äldreomsorg och hemservice, ca 210 anställda familje- och individomsorg, 14 anställda

Det gemensamma samarbetsområdet för primärhälsovården mellan kommunerna Korsholm och Vörå ska ombesörja folkhälsoarbete till

samarbetsområdets befolkning i enlighet med folkhälsolagen. Folkhälsoarbetet består av (FL § 14) hälsorådgivning och hälsoundersökningar, uppföljning av befolkningens hälsotillstånd, sjukvård, mun- och tandvård, skolhälsovård, företagshälsovård samt screening och massundersökningar. Vårdnämndens verksamhetsfält är uppdelat i fem områden:

förvaltning

öppen hälso- och sjukvård

närsjukhusverksamhet tandvård specialtjänster

Vården i samarbetsområdet leds av en gemensam vårdnämnd med totalt 9 ledamöter, 6 från Korsholm och 3 från Vörå. Ordförandeskapet är roterande.

Vårdnämnden leds av vårddirektören som också fungerar som föredragande i frågor gällande förvaltning och ekonomi, emedan överläkaren är föredragande i frågor som berör medicinska frågor.

Organisationsscheman (obs. även som separat bilaga för läsbarhetens skull, bilaga 1) Sektorn:

Organisationsscheman (obs. även som separat bilaga för läsbarhetens skull, bilaga 2) Hälsovårdssamarbetet:


6

Organisationsschema för resultatområdet hem- och anstaltsvård:


7

Organisationsschema för resultatområdet hälsovårdsservice:

Organisationsschema för resultatområdet socialarbete och

familjeservice:

Socialnämnden, socialvården:


8

Samarbetsområdet för primärvården Vasa-Laihela d.v.s. organisationsschema för resultatområdet Laihela

Serviceområdet för gemensam och teknisk stödservice:


9

Granskning av arbetsbeskrivningar, yrkesbeteckningar och lönestrukturer: Förutom i organisationsstrukturerna förekommer det också en del skillnader i

uppgiftsbeteckningar och uppgiftsbeskrivningar. I Vasa har de vanligaste uppgiftsbeskrivningarna enligt lönesättningspunkt i regel en, men högst tre ”lönekorgar” för den uppgiftsrelaterade lönen beroende på arbetets svårighetsgrad, arbetets innehåll och förutsatt behörighet för arbetsuppgiften samt fortbildning. De centralaste uppgiftsrelaterade lönerna har kartlagts i situationen 04

2018 innan den allmänna höjningen i maj 2018. Den allmänna förhöjningen

som trädde i kraft i början av maj 2018 var i genomsnitt 1,25 %. I läkarnas avtal var den allmänna förhöjningen 2,55 % (kompletterande material, icke offentlig bilaga). I lönestrukturen inom kommunsektorn finns därtill arbetserfarenhetstillägg och

prövningsbaserade personliga tillägg. Andra eventuella lönedelar är rekryteringstillägg (i Vasa på viss tid, ansluter sig till problem att få personal, separat anvisning om utlåtandeförfarande, inte i omfattande bruk). En del av löneuppgörelserna baserar sig på lokalt förhandlade ärenden, vilket försvårar jämförbarheten gällande arbetsplatserna (t.ex. läkarnas avtal,

kundansvarigs lön, fysioterapeuts direktersättning, handhavande av vissa

uppgifter, t.ex. dosering av Marevan, eftergranskning efter förlossningar o.s.v.). Vid en jämförelse av de uppgiftsrelaterade lönerna kan konstateras att i vissa uppgifter är Korsholms lönenivå högre, i andra Vasa stads. Om en kommunsammanslagning genomförs, bör uppgiftsinnehållen bestämmas och arbetets svårighetsgrad bedömas i samband med löneharmoniseringen,

lönenivåerna ska inte slås fast rakt av enligt uppgiftsbeteckning. Storleken på en eventuell löneharmonisering kan inte uppskattas med uppgifterna i nuläget. Stödserviceuppgifterna sköts centraliserat av stadens centralförvaltning, dessa

löneuppgifter saknas i sote-arbetsgruppens lönebilaga.

I det icke-offentliga kompletterande lönekartläggningsmaterialet kan förekomma mindre inexaktheter orsakade av manuell informationssökning och -inmatning.

Granskning av arbetsbeskrivningar, yrkesbeteckningar och lönestrukturer: Jämfört med Vasa stad kan man i Korsholms löneuppgifter se mera lönebestämningar som är personliga, varvid det inom samma yrkesbeteckning finns

flera, som mest hela 11, olika löner med anknytning till uppgiftsinnehållet och den förutsatta behörigheten och utbildningen. De centralaste uppgiftsrelaterade lönerna har kartlagts i situationen 04 2018 innan den allmänna höjningen i början av maj 2018. Den allmänna förhöjningen som trädde i kraft i början av maj 2018 var i genomsnitt 1,25 %. I läkarnas avtal var den allmänna förhöjningen 2,55 %.

Vid en jämförelse av de uppgiftsrelaterade lönerna kan konstateras att i vissa

uppgifter är Korsholms lönenivå högre, i andra Vasa stads. Förvaltnings- och byråpersonalens löneuppgifter har inte rapporterats.

Löneuppgiftssammandraget är riktgivande, i yrkesbeteckningar och grupperingar finns skillnader.


10

B. Sättet att ordna service, Vasa / F. Sättet att ordna service, Korsholm

Servicen kan ordnas - i kommunens regi, via dottersamfund eller intressesamfund, som köptjänster, genom kommunsamarbete, regionalt och lokalt (t.ex. samkommun) Utgifter och inkomster för servicen samt investeringar i bokslutet 2017 och i budgeten och ekonomiplanen 2018 - kostnadsnivån jämfört med jämförelsekommuner

Kostnadsnivå 2016*

*Siffrorna är från 2016 då kommunerna ännu hade hand om det grundläggande utkomststödet. Fr.o.m. 1.1.2017 överfördes det till FPA och kvar i kommunerna blev endast det förebyggande och kompletterande utkomststödet. Social- och hälsovårdssektorns nettokostnader 2016 (innehåller också specialsjukvård och miljöhälsovård) visar att de sammanlagda nettokostnaderna per invånare för

social- och hälsovården i Korsholm 2 915 € år 2016 som helhet blev 349 € under genomsnittet i Fastlandsfinland 3 264 €. En viktig observation är att Korsholms kostnader inom den sociala sektorn d.v.s. 994 € är låga, endast 69 % av genomsnittet i Fastlandsfinland 1 440 €, vilket underskrider genomsnittet med 446 €. Inom specialsjukvården underskrider Korsholms nettokostnader Fastlandsfinlands medeltal med 30 € och de är 127 € lägre än i Vasa. I Vasa överskred nettokostnaderna genomsnittet med 168 €. Största delen av överskridningen, 97 €, gällde specialsjukvården. Närheten till centralsjukhuset torde öka användningen, i kostnaderna syns också faktureringen för flyttningsfördröjningspatienter, vilken ännu var i bruk år 2016. I Vasa avviker tandvården i fråga om

kostnaderna uppåt. Efter år 2016 har man i Vasa ytterligare effektiverat servicekedjorna för de äldre genom att satsa på hemvård, hemrehabilitering och serviceboende.

I Vasa motsvarar den sociala sektorns kostnader €/invånare 1 378 € 96 % av genomsnittet och underskrider det med 62 €. Mellan Vasa och Korsholm samt i jämförelsen med genomsnittliga kostnader förekommer skillnader enligt statistiken i synnerhet inom barnskyddet, anstaltsvården för äldre, tillgången på miljöservice och servicen för personer med funktionsnedsättning. Skillnaden mellan nettokostnaderna inom socialservicen i Vasa och Korsholm är så betydande att den inte kan förklaras enbart med strukturella förändringar och skillnader i organisationerna.

Allmänt taget kan konstateras att invånarnas åldersstruktur, sjukfrekvens och socioekonomiska ställning (bl.a. arbetslöshet, antal personer som befinner sig utanför arbetskraften, bildningsnivån etc.) är faktorer som orsakar kostnadstryck inom social- och hälsovårdstjänsterna. Därtill påverkas kostnaderna av faktorer som beror på hur tjänsterna produceras och hur dessa används. (Källa: Arttu 2 forskningsprogrammet nr 3), vilket förklarar skillnaderna mellan kommunerna.


11

Beträffande Korsholms låga nettokostnader för socialvården kan konstateras att många indikatorer som speglar invånarnas sjuklighet, socioekonomiska ställning,

ensamhushåll etc. ligger under landets medeltal samt under Österbottens och Vasas medeltal. Vad beträffar utbildningsnivån ligger Korsholm över medeltalet. Korsholms kommun kännetecknas av ett högt välmående, vilket framgår av olika jämförelser som har gjorts (t.ex. THL 26.11.2015 Korsholm tredje friskast i landet, HS 20.11.2017 Ungdomar i Korsholm mår bäst i hela landet, IS 16.3.2018 Korsholm tredje lyckligast i landet, HS 7.1.2018 Korsholm får minst FPA-stöd i Österbotten och bara 13 € mer än den som får minst i hela landet osv.). Situationen har således inte förändrats nämnvärt sedan 2016 för Korsholms del när kommunen ännu ansvarade för utkomststödet. Antalet placerade barn har varit på låg nivå jämfört med landets medeltal och de äldre i Korsholm använder mindre hemvård än landet i snitt. Korsholms kommuns socialväsende belastas inte av några större strukturella problem som skulle avspeglas i produktionen av tjänster och deras kostnader.

Korsholmarna har hittills överlag klarat sig med lite mindre socialvårdstjänster, vilket också avspeglat sig i lägre nettokostnader per invånare.

Källa: Finlands Kommunförbund/Statistikcentralen Observera att siffrorna inte är helt jämförbara med tabellen från 2017 på grund av t.ex. miljöhälsovården och administrativa kostnader. 1) Uppgiftsklasser: Anstalts- och familjevård inom barnskyddet, Öppenvårdstjänster inom barnskyddet, Övriga öppenvårdstjänster för barn och familjer. 2) Uppgiftsklasser: Anstaltstjänster för åldringar, Boendeservice för äldre med heldygnsomsorg, Övriga tjänster för äldre. Innehåller inte hemvård. 3) Uppgiftsklasser: Anstaltstjänster för handikappade, Boendeservice för handikappade med heldygnsomsorg, Annan service för handikappade. Innehåller inte hemvård.

4) Med hemvård avses hemtjänst enligt Socialvårdsförordningen samt hemsjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen

1 228

1 227

1 241

1 136

593

669

729

642

225

142

164

88

442

508

399

435

326

308

289

292

177

221

214

186

244

179

247

77

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500

Fasta Finland

Österbotten

Vasa

Korsholm

Nettokostnader för social- och hälsovård 2017, €/inv.

Specialiserad sjukvård Primärhälsovården Barnskydd mm. 1) Tjänster för äldre 2)Tjänster för handikappade 3) Hemvård 4) Övrig social- och hälsovård

2 856

3 282

3 254

3 235


12

Väntetider och köer 31.3.2018

VASA KORSHOLM

Läkare Hälsostationernas genomsnitt 9,7 veckor (max. 12 veckor, min. 6,2 veckor.

Vård inom vårdgarantin på 3 månader

Tandläkare Cirka 6 månader (inom ramen för vårdgarantin) Vård inom vårdgarantitiden 6 månader

Serviceboende med heldygnsomsorg

Genomsnitt 45 dygn (2017) 5,4 månader

Närståendevård Från beviljandet fr.o.m. början av följande månad, bedömning görs

inom 1-2 veckor efter att ansökan inlämnats.

2 veckor från att fullständig ansökan lämnats in

Hemservice Max. 1-2 veckor. 0,95 dagar

Stödtjänster Max. 0 dagar – 2 veckor. 1,2 dagar

Närsjukhus

Y98, förflyttningsför-

dröjningar, VCS

Antalet flyttningsfördröjningsdagar har sjunkit, 1 309 (mål under 1000).

År 2017 109 dagar, 9/2018 38 dagar.

Skillnader och likheter

I båda kommunerna får man tid till läkar- och skötarmottagning samt tandläkare inom ramen för vårdgarantin. I Vasa förekommer skillnader mellan hälsostationerna då det gäller mottagningstider för icke-brådskande vård. Inom serviceboendet är kön i Vasa betydligt kortare (ca 1,5 mån.) än i Korsholm (över 5 mån.), där hemservice och stödservice enligt

statistiken genomsnittligt ordnas snabbare för klienten än i Vasa.


13

Servicen per område Som utgångspunkt har Vasas organisation använts.

VASA KORSHOLM

Hemvård Begreppsdefinition: Begreppet hemvård innefattar både hemservice och stödtjänster samt hemsjukvård.

Hemvården leds av chefen för hemvården. Hemservice enligt socialvårdslagen och hemsjukvård enligt hälso-

och sjukvårdslagen har sammanslagits och kallas hemvård.

Inom hemsjukvården finns också patienter som endast berörs av hemsjukvårdsservice utan hemvårdsservice. Hemvården produceras huvudsakligen som egen verksamhet. Med servicesedel köps hemvård för cirka 70 klienter.

Klientförhållande inom hemvården beviljas av hemservicehandledaren enligt klientens behov. Kriterierna för närståendevård, hemvård och serviceboende (RAI) samt för stödservicen träder i kraft 1.7.2018. Vasa har tagit i bruk RAI-funktionsförmågemätaren i slutet av år

2017. Inom serviceområdet för hemvård fungerar också hemrehabilitering och ett utskrivningsteam. Utskrivningsteamets huvudsakliga uppgift är att ta emot klienter från sjukhusens jourenheter och bäddavdelningar med snabb tidtabell under sju dagar och både morgon- och kvällsskift. I utskrivningsteamet arbetar sjukskötare,

närvårdare samt fysio- och ergoterapeuter. Tillgången på hemvårdsservice inom områdena (inkl. Sundom och Lillkyro) är i praktiken densamma, d.v.s. kommunens delområde

påverkar inte tillgången på service.

I Korsholm hör hemservicen och stödtjänsterna under socialvården (uppgiftsområde: äldreomsorg och hemservice), medan hemsjukvården

hör under hälsovården (uppgiftsområde: folkhälsoarbete).

I Korsholm hör hemservice till barnfamiljer under uppgiftsområdet äldreomsorg och hemservice Kriterier för beviljande av hemservice finns. Hemserviceledaren beviljar hemservice utgående från godkända kriterier (RAI).

Kriterier för beviljande av närståendevård finns. Ledaren för närståendevården beviljar stöd för närståendevård utgående från godkända kriterier (RAI).

Serviceformer Hemvård Hemservice, 7 enheter Nattpatrull, 2 st. (arbete i par) Hemsjukvård, 1 enhet

Stödtjänster: Måltidsservice, 205 768 €

Hemvård Hemservice, 6 enheter (1 enhet per delområde. Sammanfaller till stor del med hvc:s hemsjukvårdsenheter) Nattpatrull, 3 st. (arbetar ensam) Hemsjukvård, 5 enheter

Stödtjänster: − Måltidsservice, 233 515,28 €


14

Trygghetstelefon (ca 650 klienter), producent Räddningsverket 218 400 € utan apparater, apparater ca 30 000 € investering

Butiksservice Badservice Klädvård

Apoteksservice, 208 000 € Gräsklippningsservice (krigsinvalider) Snöservice (krigsinvalider) Färdtjänst SHL, Seniorbussen-4 linjer, 222 424 €

Närståendevård

Närståendevården fungerar inom serviceområdet för hemvård. Inom

närståendevården fungerar två handledare och två vårdare för närståendevård. Lagstadgade lediga dagar inom närståendevården ersätts med

− servicesedel, värde 120 €/dygn (Vaana) − vikariehjälp

− intervallvård − dagverksamhet

Vårdare inom närståendevården kan beställas för kortvarig (2-3 h)

vård som avgiftsbelagd service.

− Trygghetstelefon, 51 050,15 € (larmmottagning+inventarier. Personalkostnaderna ingår i hemservicens kostnader)

− Butiksärenden − Bad-/bastuhjälp − Klädvård − Färdtjänst (enligt socialvårdslagen) 13 124,16 € +

samtransporter 14 520,44 € − Gräsklippningsservice (krigsinvalider) − Snöservice (krigsinvalider)

Närståendevård

Närståendevården i Korsholm hör under uppgiftsområdet äldreomsorg

och hemservice och den innefattar närståendevård till alla åldersgrupper. Personal: 1 ledare för närståendevården och 1,6 närvårdare Den lagstadgade ledigheten ordnas som:

− Regelbunden intervallvård

− Tillfällig vård − Vikariehjälp (1,6 anställda) − Avlösarservice − Familjevård

− Dagverksamhet − Servicesedel, 120 €/vårddygn (Vaana)

Verksamhet som stöder välmående − anhörigcafé − rekreationsverksamhet

Produktionssätt Hemservicen och stödtjänsterna produceras av kommunen samt ordnas via servicesedel.

Hemservicen och stödtjänsterna samt hemsjukvården produceras av kommunen.

Närståendevården handhas centraliserat av en ledare för närståendevården.

Avlastningen ordnas av kommunen eller också kan avlastning köpas med hjälp av servicesedel 120 € (Vaana)

Köptjänster − Trygghetstelefonserviceavtal med Räddningsverket − Butikskasseservice för hemvårdens klienter − Maskinell dosdispensering av mediciner − Ramavtal för bl.a. serviceboende i det egna hemmet − Distansläkarservice

− Alarmmottganing - Verifi − Matservice för 2 delområden-Korsholms pensionärsförening − Dosdispensering, planerad fr.o.m. hösten 2018 -


15

Samarbete med t.ex. samkommuner och andra organisationer

Anhörigcafé för närståendevårdare i samarbete med Folkhälsan Rekreationsverksamhet i samarbete med Folkhälsan

Kostnader

Brutto: 19 919 061 € 3 339 €/inv. över 75 Brutto: 5 788 069 € 3 177€/ €/inv. över 75

Netto: 16 441 764 € 2 756 €/inv. över 75 Netto: 4 870 082 € 2 673 €/ €/inv. över 75

Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: KOSTNADER SPECIFICERAT:

Brutto Netto

Hemservice, inkl. nattpatrull och stödtjänster

15 911 917 € 12 571 407

Närståendevård 2 402 802 € 2 389 696

Hemsjukvård 1 604 343 € 1 480 662

€/inv. över 75

år

€/inv. över 75

år


2674,72 € 2113,20 €

Närståendevård 403,90 € 401,70 €

Hemsjukvård 269,68 € 248,89 €

I kostnaderna ingår hemservice, hemsjukvård, jourteam,

hemrehabilitering, närståendevård för äldre, stödservice, nattpatrull

Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: KOSTNADER SPECIFICERAT:

Brutto Netto


3 762 667,51 € 2 894 400,54 €

Närståendevård 1 066 078,97 € 1 063 590,97 €

Hemsjukvård 959 322,43 € 912 090,90 €

€/inv. över 75

år

€/inv. över 75

år


2 065,13 € 1 588,58 €

Närståendevård 585,11 € 583,75 €

Hemsjukvård 526,52 € 500,60 €

− I kostnaderna ingår sådan verksamhet som i Vasa finns under

Seniorcenter (t.ex. delar av servicerådgivningen, seniorhandledningen, SAS-verksamheten)

− I kostnaderna ingår hela kommunens närståendevård − I kostnaderna ingår inte kostnader för socialvårdens allmänna

förvaltning − Matservicen ingår i kostnaderna (beviljas alla) − Köpt hemservice till barnfamiljer ingår i kostnaderna − I hemsjukvården ingår sårvård, mediciner, sjukvård

− I Korsholm finns inget jourteam och hemrehabilitering ingår

inte i kostnaderna

Nyckeltal

Vasa Korsholm

Hemvård täckningsgrad 30.11 (THL) 11,9 % 9,3 %

Hemservice

Regelbundna klienter under året 1 328 361

Totala antalet besök under året 414 135 142 119

Täckningsgrad under året för 75+ 17,5 % 17,1 (311 st.)


16

Serviceboende i hemmet för handikappade, antal personer

11 6

Stödtjänster

Totala antalet klienter under året 1560 525

Täckningsgrad under året för 75+ 21,8 % (1300 st.) 31.12 Kolla under hela året

24,4 % (445 st.)

Hemsjukvård

Regelbundna klienter under året 1 897 240 (2018)

Totala antalet besök under året 28 603 7180

Täckningsgrad under året för 75 + 23,6 % 13,2 % (2018)

Närståendevård

Totala antalet 18 – 74 år 213 45

Totala antalet över 75 år 320 96

Täckningsgrad under året för 75+ 5,4 % 5,3 %

Skillnader och

likheter

Korsholm har ingen läkarstödd hemservice. I Vasa omfattar anstaltsvården även ett hemsjukhus, Korsholm har ingen hemsjukhusverksamhet.

Kriterierna för beviljande av hemservice motsvarar varandra. Kriterierna för beviljande av närståendevård samt betalningsklasserna är olika. I den närståendevård i Vasa som hör under hemvården ingår alla över 18 år. Närståendevård för barn hör till social- och familjetjänster. I Korsholm hör alla åldersgrupper under äldreomsorgen. Maten i Vasa från TeeSe Botnia AB och i Korsholm från fastighetsverket samt från Helsinghörnan (delvis bidrag). Matservice beviljas i Korsholm till alla men i Vasa till dem som fyller kriterierna.

Hemservicen i Korsholm sköter utkörningen av måltider, i Vasa är utkörningen en köptjänst.

Priset på måltider skiljer sig åt mellan kommunerna. I Vasa kan äldre gå på lunch till stadens lunchrestauranger. Vasa har 3 servicebussar för äldre (2 i centrum, 1 till Lillkyro), som täcker behovet av färdtjänst. I Korsholm inget heltäckande system för färdtjänst för äldre. Hemservice till barnfamiljer i Vasa hör till barn- och familjeservice. Olika organisering; hemserviceledarna i Korsholm gör servicebedömning och beviljar service, arbetsscheman och arbetsledning. I Vasa finns hemserviceledare som gör servicebedömning och beviljar service och skilda hemserviceledare som har hand om arbetsledning och

administration och skilda personer som ansvarar för verksamhetsledning.

VASA KORSHOLM

Seniorcenter

Begreppsdefinition: Syftet är att stöda och främja 65 år fyllda klienters boende hemma samt att stöda orken bland närståendevårdarna. Genom bedömning och handledning samt ordnande av rehabilitering, service och vård vid rätt tidpunkt främjas förutsättningarna för de äldre att klara sig i sitt eget hem. Målet är att upprätthålla och förbättra de äldres funktionsförmåga samt att stöda boendet hemma så länge som

möjligt. Motion och aktiviteter samt delaktighet stärker också det psykiska välmåendet och minnet samt erbjuder möjligheter att träffa andra.

Organisering Verksamheten leds av chefen för Seniorcentret Verksamheten är organiserad utgående från serviceform.


17

Serviceformer SAS-verksamhet (SAS=utred, bedöm och placera) − SAS-beslut har fattats totalt 363 st. år 2017. Positiva 320

st., negativa 43 st. − Den genomsnittliga kötiden till en vårdplats var 45 dygn. − Ansökningar till dagverksamhet 127 st. − Socialarbetares hembesök 539 st.

Geriatriska polikliniken

− läkarmottagning 390 − skötarmottagning 703 − skötares hembesök 870

HYTE-besök (besök för främjande av välmående och hälsa)

totalt 491.

Dagverksamhet

− Bergstugan 1631 klientbesök

− Muistola 1329 klientbesök − Bruksgården 1472 klientbesök − ½-dagsgrupper 465 klientbesök

Stimulansverksamhet

− Kvartersklubbar 2 819 klientbesök

− Hantverksgrupper 1 035 klientbesök

− Aktivitetsgrupper 753 klientbesök

− Välmåendeträning för seniorer 168 klientbesök

− Tillställningar i Bergcentret 2 500 klientbesök

Frivilligverksamhet

− Frivilligarbetstimmar 1 188

− Frivilliggruppers besöksgånger 23 49

Motionsservice

− Klientbesök 11 482

− Klientantal 677

Patientombudsman

− Nya kontakter, som lett till åtgärder 45 st./2017.

SAS-verksamhet (bedömning av servicebehov) Bedömning i hemvårdsteamet i delområdet, servicehandledning i huvudsak av hemserviceledare

SAS-grupp för boende Socialt arbete för äldre

socialarbetare på hvc (veteraner) Geriatriska polikliniken - hvc

Seniorrådgivning (i huvudsak vid hvc/äldrerådgivarna), 78-åringar inbjuds med anhöriga till förebyggande besök i grupp till hvc 2 ggr per år på finska och svenska (4 tillfällen).

Minnesskötarfunktionerna finns hos geriatriska polikliniken.

Läkartjänsten är köptjänst (1 dag/vecka).

Dagverksamhet Beviljas av hemserviceledare, 82 personer år 2017 Dagcentergrupper enligt delområden (6 st.) 2 dagcentergrupper för minnessjuka

2669 besök

Rekreationsverksamhet hobbygrupper, 1 583 besök

övriga regelbundna träffar, 1904 besök engångsevenemang (11 st.), 852 besök

Frivillig verksamhet Koordinering av verksamhet vid Seniorpunkten (egen, tredje

sektorn och äldre själva) Motionstjänster

Fysioterapeuttjänster för äldre individuellt på hvc eller genom hembesök av hemrehabiliteringsteam.

Gruppverksamhet på fysioterapin enligt diagnosgrupp, artrosskola Antal klienter 2017: > 65 år 896, > 75 år 586

Antal besök 2017: > 65 år 896, > 75 år 2192 Patientombudsman

Socialarbetaren på hvc fungerar som patientombudsman

Kontakter som lett till åtgärder 2017: 15 st.

Produktionssätt Egen verksamhet och frivilligverksamhet Egen verksamhet och frivilligverksamhet

Köptjänster Minnestödsförenigen i Vasa rf 90 000€/år + hyresstöd 4 800€/år Vaasan seudun Muistiyhdistys ry 90 000€/år + lokal


18


Tredje sektorn

Kostnader

Brutto:4 075 007 € 683 €/inv. över 75 Brutto: Kan inte beräknas €/inv. över 75

Netto: 3 897 713 € 653 €/inv. över 75 Netto: Kan inte beräknas €/inv. över 75

Kommentarer angående innehållet i kostnaderna:

Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: På grund av att tjänsterna sköts som en del av annan verksamhet kan inte kostnad beräknas.

Nyckeltal

Inga nyckeltal/mätare finns Inga nyckeltal/mätare finns


DAGVERKSAMHET: Vasa har flera och mångsidigare tjänster än Korsholm. Vasas tjänster är koncentrerade till seniorcentret som har flera servicepunkter i staden, medan tjänsterna i Korsholm är decentraliserade och sköts som en del av annan verksamhet. Olika kriterier för beviljande av tjänsterna.

Korsholm använder sig mera av tjänster från tredje sektorn.

VASA KORSHOLM

Serviceboende

Begreppsdefinition:

Vanligt serviceboende=personal endast dagtid Serviceboende med heldygnsomsorg=personal dygnet runt Serviceboende med heldygnsomsorg är en boendeform, där invånarna har ett regelbundet behov av vård och omsorg och personal är tillgänglig under alla tider på dygnet. I en del servicehus ordnas korttidsvård för att upprätthålla klienternas funktionsförmåga och till stöd för hem- och

närståendevården. Serviceområdets grundläggande uppgift är att erbjuda de äldre individuellt serviceboende genom att stöda invånarens egna resurser i en hemtrevlig och trygg omgivning. Invånaren är deltagare och aktör enligt sina egna resurser, vårdaren finns vid sidan och hjälper invånaren genom att stöda och upprätthålla de egna resurserna. Målet är ett gott och värdigt åldrande, delaktighet och möjlighet att bo i servicehemmet till livets slut. Gemensamma värden för serviceboendet är respekt för människovärdet, rättvishet, trygghet, klientorientering, delaktighet och

verkningsfullhet.

Organisering Serviceområdet för serviceboende leds av chefen för serviceboendet. Kriterier för beviljande av serviceboende med heldygnsomsorg

finns. Kriterierna utgår från RAI.

Serviceboende för äldre hör under socialvården och uppgiftsområdet för äldreomsorg och hemservice Kriterier för beviljande av serviceboende med heldygnsomsorg finns.

Kriterierna utgår från RAI.


19

Serviceformer Serviceboende med heldygnsomsorg 24/7 Intervallvård Serviceboende i eget hem = omsorgstjänster i hemmet 24/7

Vanligt serviceboende: 22 platser (Solhörnan) Serviceboende med heldygnsomsorg: 144 platser (Aspgården, Helmiina, Solgård, Elvira, Hanneshemmet, Folkhälsans gruppboende). Från och med årsskiftet + 15 platser.

Produktionssätt Egen produktion, ramavtal och servicesedel

Distansläkare som köptjänst 31.12.17 i stadens eget serviceboende med heldygnsomsorg

− 308 invånarplatser − Intervallplatser inom serviceboendet 33. − Nya ramavtal togs i bruk 1.1.2017 och genom dem

var det möjligt att köpa sammanlagt 305 platser av

Mehiläinen, Attendo, Esper och Carl & Carolina. − Därtill köptes med servicesedel serviceboende med

heldygnsomsorg av Fylgia.

Egen produktion:

− Bruksgården år 1993 35 platser + 13 intervallplatser, dimensionering: 0,76

− Hemstrand år 2014 60 platser, dimensionering: 0,64 − Himalaja år 2015 58 platser + 23 intervallpaltser,

dimensionering: 0,65 intervall 0,67

− Krannila år 2016 60 platser, dimensionering: 0,67

− Fyrrykartano år 2017 45 platser, dimensionering: 0,69 − Brändös pärla år 2018 60 platser, dimensionering: 0,76

Ramavtal:

− Mehiläinen Mainiokoti 60 platser, dimensionering: 0,6 − Stiftelsen Ålderdomshemmet i Vasa, Carl och Carolina

34 platser, dimensionering: 0,68

− Attendo: Milka 45 psykogeriatriska platser + 15 för

dementiker, dimensionering: min. 0,5 Kaarlentupa 66 platser, dimensionering: min. 0,5

Lyckobrunnen 30 platser, dimensionering: min. 0,5

− Esperi Gustav 30 platser, dimensionering: min. 0,5

Servicesedel: − Fylgia Hanna och Linnea 22 platser, dimensionering: 0,68

Serviceboende i eget hem: resultatområdet för social- och familjeservice beviljar med stöd av handikappservicelagen

Egen produktion och köptjänst

Läkarservicen är egenproducerad

Egen produktion 24/7:

− Aspgården, 1996, 10 platser, dimensionering 0,72

− Helmiina, 2004, 10 platser, dimensionering 0,72 − Elvira, 2014, 24 platser, dimensionering 0,70–0,71

− Hannes 2014/2016 (serviceb), 24 platser, dimensionering 0,70–

0,71

− Solgård, 2008, 52 platser, dimensionering 0,67–0,71

Personalen vid dygnetruntboenden sköter även om annat än vård och omsorg, t.ex. klienternas tvätt och städning av klienternas rum.

Personalen är dimensionerad utgående från vårdtyngdsmätning i RAI. På samtliga enheter ges vård till livets slut.

Lättare serviceboende, egen produktion:

− Solhörnan, 2004, 22 platser, dimensionering 0,41

Köptjänster: − Folkhälsan, 2000, 24 platser, dimensionering 0,60


20

serviceboende i det egna hemmet. Servicen organiseras av serviceområdet för hemvård inom hem- och anstaltsvården. Kostnaderna för köptjänsten 2017 ca 0,5 milj. € + service producerad i egen regi som en del av verksamhetsutgifterna inom serviceboende.

Dygnetruntvård för patienter med andningsinsufficiens ca 600 000 €/2017.

Köptjänster Distansläkarservice 24/7 Maskinell dosdispensering av mediciner Städning

Matservice

Folkhälsans boende – 24 platser Städning (delvis extern köptjänst) Matservice (intern köptjänst)

Tvätteriservice (delvis externt) Dosdispensering – planerad hösten 2018

Samarbete med t.ex.

samkommuner och andra organisationer

Se serviceproduktion

Kostnader

Brutto: 23 587 780 € 3 954 €/inv. över 75 Brutto: 8 455 006 € 4 641 €/inv. över 75

Netto: 16 928 996 € 2 836 €/inv. över 75 Netto: 6 310 428 € 3 463 €/inv. över 75

Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: Förvaltningskostnader och samtliga lokalkostnader ingår inte.

Bruttokostnader för serviceboende 2017, egen produktion: Invånaren betalar hyra och mat till kommunen.

− Bruksgården 152,69 €/dygn − Hemstrand 135,06 €/dygn − Himalaja 131,52 €/dygn

− Krannila 124,82 €/dygn − Fyrrykartano 156,73 €/dygn

− Brändös pärla, öppnat 2018, priset per vårddag är ännu inte känt (Andvägen)

Medelpris: 140,91 € brutto utan lokalkostnader Köptjänsthus 2017:

− Mehiläinen 115,93 €/dygn

Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: I kostnaderna ingår inte kostnader för socialvårdens allmänna förvaltning. Skillnad i kostnader för köpt serviceboende (se skillnader och likheter nedan) OBS. Siffrorna för Vasa och Korsholm är inte helt jämförbara.

Bruttokostnader för serviceboende 2017, egen produktion: Förverkligade dygn. Alla kostnader ingår: inklusive samtliga lokalkostnader +mat + enhetsförman

− Aspgården: 138,75 €/dygn − Helmiina: 154,56 €/dygn − Elvira: 155,39 €/dygn − Hannes: 170,38 €/dygn − Solgård: 144,59 €/dygn

Medelpris (brutto inklusive alla lokalkostnader): 152,32 €

Lättare serviceboende

− Solhörnan: 95,35 €/dygn


21

− Lyckobrunnen 125,51 €/dygn − Kaarlentupa 105,39 €/dygn − Carl&Carolina 114,58 €/dygn − Attendo Milka 111,69 €/dygn − Esperi Gustav 113,29 €/dygn

Genomsnittlig kostnad: 113,29 € brutto, 80,91€ netto

− Fylgia; servicesedelns värde bestäms enligt inkomsterna.

Köptjänster: Folkhälsan - 128,12 €/dygn (-5%) Nettopris efter att serviceavgifter och hyra och mat är borträknade: 91,81 €. Kommunen betalar för full beläggning hela tiden.

Nyckeltal

Täckningsgrad +75-åringar 8,8 %.

Platsernas täckningsgrad för invånare över 75 år: 7,9 %


Kriterierna för beviljande av serviceboende motsvarar varandra då det gäller RAI-värden, i övrigt finns små skillnader. Korsholm betalar för hela kostnaden vid Folkhälsan och sedan faktureras kunderna för hyra och mat. I Vasa betalar kunderna hyra och mat direkt till den privata serviceproducenten. OBS! I tabellen är inte alla kostnadsuppgifter och dimensioneringsgrunder till 100 % jämförbara p.g.a. att innehållet i verksamheten är olika

organiserat, kostnaderna är inte jämförbara pga. att lokalkostnaderna inte ingår i Vasas kostnader. Ordnande av stödtjänsterna (städservice och tvättservice till klienterna) påverkar personaldimensioneringen. I priserna per vårddygn förekommer enhetsvisa variationer och kommunvisa skillnader beroende bl.a. på enhetens storlek, skillnader i klienternas vårdtyngd, personaldimensioneringar, hyra och andra fastighetskostnader. Vasa köper städning och matservice.

Intervallvård i boende (Solgård) i Korsholm debiteras som institutionsvård, men i Vasa debiteras intervallvården enligt fastställd taxa.

Intervallvård vid Vasa stadssjukhus debiteras som institutionsvård. Vasas stadsfullmäktige beslutade om en strukturförändring inom äldrevården 7.5.2012 § 62 samt 6.5.2013 § 74. En långsiktig och övergripande strukturförändring inom hemvården, anstaltsvården och serviceboendet har slutförts hösten 2018 i och med att det senaste servicehuset öppnades.

VASA KORSHOLM

Anstaltsvård

Begreppsdefinition: Anstaltsvården fungerar som vårdplats för patienter som behöver akutsjukvård, rehabilitering eller palliativ vård dygnet

runt. Patienterna kan komma till vård från specialsjukvården, hemmet eller öppenvårdens läkarmottagning. Anstaltsvården är läkarledd verksamhet och målet är att bota sjukdomar, främja rehabilitering och stöda patienten att klara av vardagen eller vid behov att handha vården i

terminalskedet. Hemsjukhuset som fungerar i Vasa erbjuder akut vård på sjukhusnivå till patienter i deras eget hem, servicehus samt boendeserviceenheter. Patienterna kommer till hemsjukhusvård med läkarremiss från jourmottagning, centralsjukhusets och stadssjukhusets avdelningar, remitterade av befolkningsområdenas läkare eller via företagshälsovården.

Organisering Anstaltsvården bildar ett serviceområde inom resultatområdet

hem- och anstaltsvård. Som serviceområdeschef inom

Intervallvården vid Solgård hör under socialvården och uppgiftsområdet för

äldreomsorg och hemservice Övrig institutionsvård hör under hälsovården.


22

anstaltsvården fungerar anstaltsvårdens överläkare med överskötaren som stöd.

Serviceformer Tyngdpunkten för utvecklingen av stadssjukhuset har vilat på profilering av avdelningarna, d.v.s. funktioner har koncentrerats enligt ansvarsområde, så att man på varje avdelning har kunnat satsa på utveckling och utbildning inom det egna ansvarsområdet. I och med avdelningsprofileringen år 2017 har stadssjukhusets arbetsfördelning överenskommits enligt

följande:

− Avdelning 5: utredning och rehabilitering av akut

förvirrade och geriatriska patienter. Platsantal 18.

− Avdelning 6: utredningspatienter som kommer hemifrån

och medicinsk intervallvård. Platsantal 18.

− Avdelning 7: vård i livets slutskede och annan vård som krävs på sjukhusnivå. Platsantal 16.

− Avdelning 9: akut mottagande avdelning, utredning och vård, målet är korta vårdperioder, max. 2 veckor.

Platsantal 22.

Hemsjukhuset erbjuder akut vård på sjukhusnivå samt palliativ vård till patienter i deras eget hem, servicehus samt boendeserviceenheter. Patienterna kommer till hemsjukhusvård med läkarremiss från jourmottagning, centralsjukhusets och

stadssjukhusets avdelningar, remitterade av befolkningsområdenas läkare eller via företagshälsovården. Verksamheten pågår dygnet runt och patienter tas emot också nattetid och under veckosluten. I varje arbetsskift arbetar två sjukskötare. Hemsjukhusets läkare ansvarar för vården av patienterna, konsulterar vid behov specialistläkare, jourhavande

läkare konsulteras vid behov under jourtider. På hemsjukhuset finns inget bestämt platsantal, de inskrivna patienternas antal beror på vårdtiden som de behöver. Behovet av hemsjukhusvård har ökat betydligt i och med de nya boendeserviceenheterna och patientvården har i samarbete med

personalen utvecklats i en flexiblare riktning, men fortfarande finns det behov av utveckling av verksamhetssätten. Tillgången till läkarservice inom boendeservicen är viktig för att ordna

Vårdnämnden

I närsjukhuset finns två primärvårdsavdelningar:

− Akutavdelning: 26+3 platser med behandling av infektionspatienter med 4 modernt utrustade isoleringsrum. Akutvårdsavdelningen är

indelad i palliativ, akutvårds- och demensenhet. Fortsatt rehabilitering och vård av patienter som är klinikfärdiga från VCS eller kommer direkt från samjour eller egen dagjour. På

akutavdelningen tas även emot dagpatienter för iv-behandling. − Rehabiliteringsavdelning: 12 platser, 8 långvårdsplatser som

successivt omvandlas till intervallvårdsplatser eller köplatser.

Kriterier för intagning och vård på närsjukhusets akutvårds- samt rehabiliteringsavdelningar är gjorda och fastställda i vårdnämnden 4.5.2016 § 33.

Hemsjukhus: Hemsjukhus med avancerad hemsjukvård och terminalvård finns för

palliativa patienter, med löfte om avdelningsvård vid behov.

Socialnämnden: Intervallvård: 12 platser vid Solgård för avlastning inom närståendevården och för hemserviceklienter som behöver fysisk och social rehabilitering.

Nettokostnad, Solgård, intervall: 125,47 €/dygn Bruttokostnad, Solgård, intervall: 155,08 €/dygn I priset ingår kostnader för alla utrymmen, inklusive allmänna utrymmen. Kostnader för socialvårdens allmänna förvaltning ingår inte i beräkningarna.

Personaldimensionering: Solgård, kortvård: 0,72


23

sjukvården och trygga vården i boendet för patienter i livets slutskede.

Produktionssätt Egen verksamhet

Egen verksamhet

Köptjänster Jourläkarservice Inga köptjänster till avdelningarna (Närsjukhuset) Solgård kortvårdsavdelning:

Städning (intern) Matservice (intern) Tvätteriservice (externt)

Samarbete med

t.ex. samkommuner och

andra organisationer

- -

Kostnader

Netto: Avd. 5: 281,12 €/dygn Avd. 6: 254,00 €/dygn

Avd. 7: 302,42 €/dygn Avd. 9: 297,81 €/dygn Hemsjukhuset: 218,29 €/dygn

Patienter med

andningsinsufficiens 788 339 €/år, stadens egen kostnad. (vårdkostnaderna för patienter med andningsförlamning i VSVD:s budget)

Brutto: Avd. 5: 307,73 €/dygn Avd. 6: 282,66 €/dygn

Avd. 7: 302,42 €/dygn Avd. 9: 297,81 €/dygn Hemsjukhuset: 236,69 €/dygn

Netto: Akutavd.:197 €/dygn Rehab.avd.:185 €/dygn

Köavd.:152 €/dygn Korsholm har inga patienter med andningsinsufficiens.

Brutto: Akutavd.: 227,87 €/dygn Rehab.avd.: 214,83 €/dygn

Köavd.: 188,59 €/dygn

Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: Interna lokalkostnader, inga tillägg för allmän förvaltning 6,2 %

Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: Kostnader för hälsovårdens allmänna förvaltning ingår inte i beräkningarna. Avdelningsvård gemensam innehåller bland annat hyror för aulan vid

närsjukhuset (internhyror 113 t€ och avskr. 142 t€) samt poolpersonal 2 st., netto 573 928 €/år.

Nyckeltal

Anstaltsvårdens platser totalt (antal 1.5.18) 74 täckningsgrad 75+-åringar, % (31.12) 1,9 % Vårddagar inom anstaltsvården (antal): Avdelningarna 45 356 vårddagar

Hemsjukhuset 4 452

Totalt antal platser: 46 Täckningsgrad för 75 + 2,5 % Vårddygn enl. bokslutet 2017: 16 764 vårddygn på närsjukhuset

806 på hemsjukhuset


24

Intagna patienter: Avdelningarna 1 742 Hemsjukhuset 614 Personaldimensioneringar

Avd. 5: 0,86

Avd. 6: 0,86 Avd. 7: 0,91 Avd. 9: 0,90

Personaldimensionering:

Akutavdelningen: 0,79–0,82

Rehabiliteringsavdelningen: 0,79 Köavdelningen: 0,75


Olika organiserat, inte helt jämförbara siffror. Servicehelheten för äldre och bäddavdelningsvården och service som ges hemma bildas av olika delar. Långtidsvården på anstalt har i Vasa monterats ned, nu krävs medicinsk indikation för bäddavdelningsvård och det är fråga om behov av

akut vård på bäddavdelning. På bäddavdelningarna ges fortsatt vård och rehabilitering, vård i livets slutskede ges hemma av hemsjukhuset. Gällande närsjukhusets verksamhet i Korsholm så är behovet av antal platser helt avhängigt hur klientens vårdkedja fungerar före intag till närsjukhuset och efter utskrivning. För att få förståelse för helheten bör tas i beaktande antal boendeplatser på effektiverat serviceboende, hur utbyggd hemvården och hemrehabiliteringen är samt antalet patienter som vårdas på Vasa centralsjukhus och bedöms klinikfärdiga (förflyttningsfördröjningspatienter) men som inte direkt kan erbjudas vård på egna kommunens närsjukhus.

Att enbart se på nationella rekommendationer angående behov av primärvårdsplatser är oändamålsenligt om man inte ser den funktionella helheten. Den bedömning som gjordes under förberedelsearbetet för landskapsreformen gällande behovet av avdelningsvård i kommande landskap kan inte användas rakt av för bedömning av platsbehov i Vasa-Korsholm. För närvarande finns ca 16 klienter i Korsholm som köande till effektiverat serviceboende i Korsholm samt 6 långvårdsklienter, och tidvis köande

även från VCS, vilket betyder att 48 % av aktiva avdelningsplatser upptas av köande ut. Om detta kan lösas kan teoretiskt antalet platser sannolikt minskas i Korsholm, men under förutsättning att åtgärder tas för att få klienter i vård på rätt nivå.

VASA KORSHOLM

Öppenvårds-mottagning

Begreppsdefinition: I Vasa definieras en hälsostation såsom läkarledd emedan motsvarande definition för en hälsostation i Korsholm är skötarledd. Alla fem hälsostationer i Vasa har läkares och sjukskötares sjukmottagningsverksamhet. I Korsholm har läkares sjukmottagning centraliserats till hälsostationen i Smedsby. Öppenmottagningsservice för vuxendiabetiker ordnas i Vasa också via en separat diabetesenhet. I öppenmottagningsservicen beskrivs också

rådgivningsverksamheten samt skol- och studenthälsovården. I Korsholm utförs på hälsostationerna barnrådgivning, skolhälsovård (förutom Smedsby som sköts på Skolcentrums hälsostation) och

hemsjukvård samt skötarmottagning för äldre. Övrig verksamhet är centraliserad till hvc i Smedsby.

Organisering Staden är indelad i fem hälsostationsområden. På hälsostationerna fungerar läkar- och skötarmottagning inom öppenvården.

Hälsovårdscentralen (hvc) i Smedsby. Norra-Korsholms och Smedsby hälsostationer finns vid hvc i Smedsby

− Smedsby hälsostation befolkning 2017; 5 677 pers.


25

− Dammbrunnen 22 730 invånare år 2017 − Kyrkoesplanaden 21 275 invånare − Gerby 10 864 invånare − Korsnäståget 7 580 invånare − Lillkyro 4 500 invånare

Verksamheten vid Vasas hälsostationer inom öppenvården kommer att centraliseras till H-huset som byggs på Vasa centralsjukhus område i fråga om alla ovan nämnda hälsostationer, förutom den i Lillkyro. Planeringen av H-huset pågår och huset beräknas bli färdigt åren 2022-2023.

Till H-huset flyttar också hälsocentralens frakturpoliklinik,

könssjukdomspoliklinik, spirometri, fotvårdare, motionsrådgivare, sårskötare och hörselundersökning.

Organisering av servicen: Mödrarådgivning, familjeplanering, barnrådgivningar, skol- och studerandehälsovård:

− Centraliserad mödrarådgivning (656 förlossningar) och familjeplaneringsrådgivning (Sandviken)

− 6 st. barnrådgivningsenheter (hälsostationerna + Sundom) 5 300 barn i rådgivningsåldern.

− Skolhälsovård vid 28 skolor. 6 673 elever

− Studerandehälsovård vid 11 läroanstalter, 10 500 studerande.

Antalet vakanser inom mottagningsservicen (hälsostationer,

rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård), förvaltning samt den separata diabetesenheten är sammanlagt 226:

− biträdande avdelningsskötare 1 − biträdande överläkare 3 − sårskötare 1 − hygienskötare 1 − fotvårdare 1 − ledande överläkare 1

− Kvevlax hälsostation 3 598 − Replot hälsostation 2 067 − Helsingby hälsostation 2 036 − Solf hälsostation 2 710 − Norra Korsholms hälsostation 3 225

Organisering av servicen: − Mödravård sker centralt i Smedsby (211 barn 2017-uppskattat 109

st. år 2018) − Specialmottagningar (astma, diabetes, geriatrisk pkl) samt

läkarmottagning sker centralt i Smedsby − Barnrådgivning finns på hälsostationerna. − Hemsjukvård i nära samverkan med hemservicen finns vid

hälsostationerna

− Skolhälsovård ordnas vid hälsostationerna samt vid Skolcentrums hälsostation som finns vid skolorna i centrala Smedsby.

− AKS-verksamhet (klinisk avancerad vård)

− Livsstilsmottagning

− Förebyggande arbete ingår i allas jobb

− Preventivrådgivning/sexualrådgivning


26

− ledande överskötare 1 − utvecklingsplanerare 1 − utbildningsöverläkare 1 − undervisningsskötare 1 (undervisningshälsocentral) − avdelningsskötare 9 − avdelningssekreterare 16

− primärvårdare 7 − psykiatrisk sjukskötare 1 − psykolog 2 − röntgenskötare 3 − röntgenöverläkare 2 − sjukskötare 49

− hälsovårdare 73

− hälsocentralläkare 37 − ansvarig hälsovårdare 1 − överskötare 1 − överläkare 4

Hälsocentralens diabetesmottagning på specialsjukvårdsnivå

är administrativt en egen avdelning som en del av hälsovårdsservicens resultatområde. Enheten kommer att sammanslås med sjukvårdsdistriktets motsvarande verksamhet och bilda ett diabeteskompetenscenter. Till de gemensamma

lokalerna flyttar man enligt planen i detta nu redan 2019, medan den egentliga verksamheten sammanslås eventuellt 2020.

− Vasas diabetesenhet som leds av en läkare i inre medicin har skött diabetespatienterna på specialsjukvårdsnivå i Vasa stad redan i ca 20 års tid. Enheten deltar i diabetesforskning och fungerar som konsult för andra organisationer. Antalet besök hos läkare/skötare har varit ca 1000/2000 per år.

På grund av den egna diabetesenheten använder Vasa inte

sjukvårdsdistriktets poliklinik för vuxendiabetikernas del. Diabetesenheten har inte definierats som specialsjukvård, fastän verksamheten motsvarar den motsvarande servicen vid VCS.

Serviceformer Till hälsocentralernas verksamhet hör läkar- och skötarmottagning enligt hälso- och sjukvårdslagen.

- Till verksamheten hör lagstadgad läkar-och skötarmottagning. Ledande skötaren ansvarar för det öppna vårdarbetet.

-


27

I hälsostationsverksamheten ingår därtill skötares specialmottagningsverksamhet:

- Astmaskötare - Diabetesskötare - Fysioterapeuternas direktmottagning

Stationernas läkare har dessutom hand om mödra- och barnrådgivningarna. Olika expertskötare:

- undervisningsskötare (uppgift vid

undervisningshälsocentralen)

- sårskötare - hygienskötare - hälsovårdare för hälsogranskningsverksamhet för

arbetslösa

Ring tillbaka-system inom telefonservicen. Anmälan på mottagning via självbetjäningsautomat.

Distanstestningsservice för sexsjukdomar (Medix lab). Elektronisk kommunikation:

- Doseringsanvisning för Marevan med textmeddelande

- Påminnelser med textmeddelande - Elektronisk tidsbokning − Elektronisk hälsogranskning (Duodecim) − Elektronisk egenvårdstjänst (eOmahoitokirjasto) och

hälsoträning (Duodecim) (se också den separata enheten för hälsofrämjande)

- Läkare (15 st. 14+överläkare) sköter även närsjukhusets 2 avdelningar samt alla effektiverade serviceboenden i kommunen.

- AKS-skötare (5 st.) - Astmaskötare (1 st.)

- Diabetesskötare (1 st.) - Fysioterapi med direktmottagning - Barnrådgivning (5 st.) - Skolhälsovård (7,2 st.)

- Mödrarådgivning (5 st.) - Talterapi (2 st.) - Socialarbetare, patientombudsman (1 st.) - Psykolog (1 st.)

- Mentalvårdspersonal (3 st.) - Gastro- och kolonoskopiundersökningar utförs vid Oravais hvc - Foniater - Kardiolog hjärt-echo

Telefonrådgivning med återuppringning (Tele Q) Digitaliserade tjänster;

Sms-funktion för bokningsbekräftelser

Marevanordination med sms

Tidsbokning på nätet

Produktionssätt Kommunens egen verksamhet. Stadssjukhuset, hemsjukhuset och hemsjukvården finns inom

resultatområdet för hem- och anstaltsvård. Funktionerna i Laihela kommun bildar ett eget resultatområde.

Egen verksamhet

Köptjänster SHVS (Studenternas hälsovårdsstiftelse) 5 500 studerande

Kardiologtjänster Geriatrikertjänster


28

Gastro- och kolonoskopiundersökningar utförs vid Oravais hvc Foniater

Samarbete med t.ex.


Samarbetsområde inom primärvården med Laihela kommun. Laihela kommun köper med avtal vissa socialtjänster (Klaara,

socialjour, socialombudsman, missbrukar- och mentalvårdsservice).

Substitutionsvård med Vasa Samarbetsområde för primärvården med Vörå kommun

Kostnader BS 2017

Brutto: 18 902 868 € 279,63 €/inv. Brutto: 5 446 787 € 280,99 €/inv.

Netto: 17 843 153 € 263,96 €/inv. Netto: 4 678 881 € 241,38 €/inv.

Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: Ovan nämnda kostnader innehåller hälsostationsverksamheten, de innehåller inte diabetescentret, vars kostnader är ca 1,1 milj. €.

Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: Alla köptjänster ingår.

Nyckeltal

Källa: Avohilmo 2017 Vasa

Totalt antal besök till läkare 59 648

Besök till läkare/invånare 0,9

Kunder hos läkare/invånare i % 36

Totalt antal besök till sjukskötare, hälsovårdare

o.dyl. 112 381

Besök till sjukskötare, hälsovårdare o.dyl./invånare 1,7

Kunder hos sjukskötare, hälsovårdare o.dyl./invånare i %

45

Hälsostationer, rådgivningsbyråer, skol- och studerandehälsovård

− Läkartjänster 40,5 − Vårdpersonal 136 − Övrig personal 18

Vid läroanstalterna i Vasa studerar totalt ca 16 000 studerande (egen verksamhet 10 500 och SHVS 5500). I förhållande till folkmängden är Vasa Finlands största studiestad. De invånarspecifika kostnaderna är jämfört med landets genomsnitt ungefär de dubbla.

Källa: Avohilmo 2017 Korsholm

Totalt antal besök till läkare 26 304

Besök till läkare/invånare 1,4

Kunder hos läkare/invånare i % 44

Totalt antal besök till sjukskötare, hälsovårdare o.dyl. 31 547

Besök till sjukskötare, hälsovårdare o.dyl./invånare 1,6

Kunder hos sjukskötare, hälsovårdare o.dyl./invånare i

% 46


29

Studerandehälsovård:

€ / patient € / besök €/invånare

241,70

255,56

83,45€

86,57

19,67

19,37


Kostnaderna /områdets invånare vid Vasas hälsostationer ökas på grund av att åldersstrukturen är äldredominerad, stationen/området är litet samt landsbygdsmiljön. På hälsostationer med färre än 10 läkare är det svårare att sköta semestrar och plötslig frånvaro och kräver proportionellt sett mera vikarier. Längre avstånd som orsakas av centralisering kommer i fortsättningen (H-huset) att öka efterfrågan på och behovet av elektroniska distanstjänster. Vasa: Psykiatrin för barn och vuxna finns organisatoriskt inom resultatområdet för socialarbete och familjeservice, ungdomspsykiatrin är

köptjänst. Samarbetsplaner: Vasa och VSVD sammanslår diabetes- och mentalvårds- och missbrukartjänsterna.

Korsholm: Centralisering av läkarmottagning och mödrarådgivning har genomförts för att effektivera mottagningsverksamheten men också för att ha tillräckligt patientunderlag för upprätthållande av kunnandet. Korsholm har dock ansett det viktigt att erbjuda viss service nära befolkningen (barnrådgivning, äldres skötarmottagning och hemsjukvård). Geografiska området stort och transportsträckor ofta långa. Innebär svårigheter för äldre att ta sig till Smedsby och även i viss mån föräldralediga att besöka barnrådgivningen beslut att kvarhålla viss verksamhet som närservice.

I Korsholm har en större del av kommuninvånarna besökt läkarmottagning 2017. Även antalet besök/invånare är i Korsholm ca en och en halv gånger större än i Vasa (K 1,4 och V 0,9 besök hos läkare/invånare). Besöken hos skötare/invånare är statistiskt på samma nivå (1,7 Vasa och 1,6 Korsholm), även granskat procentuellt.

VAASA KORSHOLM

Hälsovårdens stödtjänster/ Annan verksamhet

Organisering Röntgenenhet: egen verksamhet Laboratorium, instrumentvård samt apotekstjänster köps från VSVD. Röntgenpersonal:

Läkare 1,2 Vårdpersonal 3,8 Övrig personal 1,5

I Korsholm går dessa under namnet specialtjänster innehållande: Laboratorium

Instrument- och lokalvård

Röntgen

Medicinsk rehabilitering

Fysioterapi

Hjälpmedel (VCS)


30

Serviceformer Röntgen- och ultraljudsundersökningar med hälsocentralläkares remiss. Tot. 9 935 undersökningar år 2017.

Eget laboratorium som ger service nära och snabbt. Stöder akutmottagningens verksamhet Nativröntgenbilder fås vardagar Medicinsk rehabiliteringsgrupp Fysioterapi individuellt /grupp/direktmottagning/avd. rehab (se rehabiliteringstjänster)

Produktionssätt Egen verksamhet: Nativröntgen och ultraljud Egen verksamhet förutom röntgen och hjälpmedel

Köptjänster Mammografisållningar (Terveystalo Oy) Klinisk mammografi (Mehiläinen Oy) Dexa-bentäthetsmätningar (Mehiläinen Oy) Ögonbottenfotografering för diabetiker (Digifundus Oy)

Laboratorium, instrumentvård och apotek (VSVD)

Röntgen som köptjänst av SynLab Mammografisållningar via Terveystalo och kliniska från Mehiläinen Ögonbottenfotograferingar – Köptjänst via Digifundus, ordnas 2 ggr/år på hvc

Bentäthetsmätningar via Mehiläinen


Röntgen fungerar i Vasa sjukvårdsdistrikts Neagen RIS-bilddiagnostiksystem. Digitala röntgenbilder lagras i VSVD:s bildarkiv (PACS). Från sjukvårdsdistriktets apotek skaffas mediciner och från

centrallagret vårdförnödenheter. Via detta deltar Vasa vid behov i konkurrensutsättningar på nationell nivå.

Röntgenbilderna lagras i VCS PACS-arkiv. Från sjukvårdsdistriktets apotek skaffas mediciner och från centrallagret

vårdförnödenheter. Via detta deltar Korsholm vid behov i konkurrensutsättningar på nationell nivå.


Stödservicehelheten har organiserats på olika sätt: t.ex. Vasa köper laboratorieverksamheten och instrumentvården från sjukvårdsdistriktet, Korsholm har egen verksamhet. Vasa har en egen röntgenenhet, Korsholm använder köptjänst.

VASA KORSHOLM

Rehabiliterings-tjänster (medicinsk

rehabiltering)

Begreppsdefinition: Medicinsk rehabilitering hör till i hälso- och sjukvårdslagen avsedd sjukvård, som kommunerna har anordningsansvar för.

Organisering Inom resultatområdet för hälsovårdsservice fungerar serviceområdet för rehabiliteringsservice, som leds av överläkaren för rehabiliteringsservicen. Personal, 33 vakanser:

läkare 1 (rehabiliteringsöverläkare) avdelningsskötare 1 (fysioterapi) fysioterapeut 14 konditionsskötare 2

Fysioterapi, ergoterapi, medicinsk rehabilitering: se tabell hälsovårdens stödtjänster Vakanser:

− 6,1 fysioterapeuter

− talterapeuter − 1 socialarbetare − 1 psykolog


31

ergoterapeut 6 talterapeut 6 psykolog 2 rehabiliteringssekreterare 1

Förutom rehabilitering inom serviceområdet som hör till

hälsovårdsservicen ges rehabilitering också inom hem- och

anstaltsvården:

Inom hem- och anstaltsvårdens resultatområde erbjuds rehabiliteringstjänster på bäddavdelningarna, i hemmen och inom serviceboendet. Inom hemrehabiliteringen arbetar både fysioterapeuter och ergoterapeuter. På bäddavdelningarna, inom

serviceboendet och på seniorcentret arbetar fysioterapeuter.

Serviceformer

Serviceformer inom hälsovårdsservicens rehabiliteringsenhet: − fysioterapi − ergoterapi − talterapi − rehabilitering för krigsveteraner − hjälpmedel (via VSVD)

− Fysio- och ergoterapi − Talterapi − Veteranrehabilitering − Hjälpmedel (via VSVD)


Chefen för serviceområdet för rehabiliteringsservice inom hälsovårdsservicen, rehabiliteringsöverläkaren, fattar besluten om

rehabilitering inom samarbetsområdet Vasa och Laihela. Som arbetspar har läkaren rehabiliteringssekreteraren och inom resultatområdet Laihela fysioterapiavdelningsskötaren.

Egen verksamhet

Köptjänster Individuell terapi och gruppterapi. Konsultation av foniater.

Anstaltsrehabilitering

Foniater

Samarbete med t.ex.

samkommuner och andra

organisationer

Laihelas samarbetsområde hör till rehabiliteringsservicens verksamhet.

OVM-området tar del av talterapitjänster och hjälpmedelsservice samt medicinsk rehabilitering.

Kostnader

Brutto: 3 105 078 € Brutto: 774 778 €

Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: Summan innehåller inte rehabilitering inom hem- och

anstaltsvården och Laihelas resultatområde.


Nyckeltal Fysioterapi (öppenvård) besök/klienter 5 489/1 919 Fysioterapi totalt 5797 besök / 1769 patienter


32

Fysioterapi (öppenvård) besök/grupper 1 284/116 1 054 Ergoterapibesök/347 klienter 1 714 Talterapibesök/349 klienter Terapi som köptjänst: 5 580 besök/359 klienter

Hjälpmedel (blir egna): 1 222 st. / 648 klienter Hjälpmedel (lånas): 5 534 st. / 2 038 klienter Krigsveteranernas

− anstaltsrehabiliteringsdagar 301

− dagrehabiliteringsdagar 185

− öppenrehabiliteringsbesök 195 − hemrehabiliteringsbesök 1 089 − fotvårdsbesök 344

Varav ergoterapi 489 besök / 233 patienter

Avdelningens fysioterapi samt hemrehabiliteringens besök är inte inkluderade i statistiken.

VASA KORSHOLM

Tandvård

Begreppsdefinition: Munhälsovård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen

Organisering Munhälsovården fungerar vid 8 tandkliniker: Dammbrunnen, Kyrkoesplanaden, Sandviken, Korsnäståget, Malmögården, Gerby, undervisningstandkliniken och Lillkyro. Antalet behandlingsrum är sammanlagt 43. Tidsbokningen sköts centraliserat, förvaltningen finns på

Krutkällarvägen. Målet är att centralisera tandklinikerna till två stora enheter för bättre effektivitet i verksamheten (+ Lillkyro).

Befolkningsunderlaget för helg- och veckoslutsjouren är ca 166 000 invånare.

Jouren utanför tjänstetid ordnas genom köptjänst från Seinäjoki stads munhälsovård. Nattjour vid Åbo universitetssjukhus. Personal: sammanlagt 89 vakanser

Tandvården centraliserad i Korsholm, Smedsby / 7 tandläkarrum och två munhygienistrum. I skolcentret 2 tandläkare samt en stol i Replot.

Vasa stad sköter tandjour veckoslut och Seinäjoki stad nätter under veckoslut

Personal: (tot. 20,3)

− Tandläkare 9,6

− Tandskötare 8,7


33

− Tandläkarvakanser 33: ledande tandläkare 1, övertandläkare 3 (2 i tandreglering), biträdande övertandläkare 1, specialtandläkare 2 (parodontologi och radiologi), hälsocentraltandläkare 26.

− Vårdpersonal 56 (tandskötare 43, munhygienist 11, avdelningsskötare 1, biträdande avdelningsskötare 1)

− Övrig personal 1, avdelningssekreterare

− Tandhygienist 2 − En ansvarig

Serviceformer − Munhälsovård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen − Dagakut, tidsbokning − Undervisningstandklinik, där kandidater i odontologi från Åbo

universitet praktiserar. − Specialtandvård som egen verksamhet: protetik,

parodontologi, tandreglering, radiologi

− akutmottagning − planerad tandläkarservice − munhygienist

− operationsverksamhet − tandreglering − protetik

Produktionssätt Egen verksamhet Patientdatasystem: LifeCare (tidigare Effica)

Egen verksamhet

Köptjänster − Veckosluts- och söckenhelgsjour kl. 10.00–12.00 utan tidsbokning i VCS samjoursutrymmen.

− Kvällsjour i Seinäjoki vardagskvällar kl. 16–21, veckoslutskvällar och söckenhelger kl. 14.30–21.00

− Nattjour kl. 21.00–8.00 vid Åbo universitetssjukhus − Anestesitandvård i samarbete med VCS

Delvis tandreglering som köptjänst Tandjour (Vasa stad och Seinäjoki stad)


Åbo universitet Samarbetsområdet med Laihela

Samarbete med VCS Samarbetsområdet med Vörå kommun

Kostnader

Brutto: 6 843 770 € 101,24 €/inv. Brutto:1 744 453 €/inv. 89,99 €/inv.

Netto: 4 718 733 € 69,81 €/inv. Netto:1 217 649 €/inv. 62,81 €/inv.

Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: Kostnaderna innehåller inte tandvården i Laihela. I kostnaderna syns tryggandet av vårdtillgång med köptjänster, vården på specialnivå

samt förvaltningsstrukturen för Vasas tandvård.


Nyckeltal

Källa: Sotkanet Vasa 2017

Besök inom mun- och tandvården hos munhygienist (tandhygienist) vid hälsovårdscentral / 1 000 invånare

176

Tandläkarbesök på hälsovårdscentral / 1 000 invånare

688

Källa: Sotkanet Korsholm 2017

Besök inom mun- och tandvården hos munhygienist (tandhygienist) vid hälsovårdscentral / 1 000 invånare

68

Tandläkarbesök på hälsovårdscentral / 1 000 invånare

759


34

Besöksmängder hos tandläkare: 49 700 tandhygienist 20 600 sammanlagt 70 300 besök

Patienter som vårdats:

21 508 => täckning 31,8 %


Skillnader förekommer då det gäller visstidsgranskningar (t.ex. granskningsintervall, målgrupper). Vårdpraxisen varierar också i tandregleringsverksamheten. I Vasa sköts mera specialtandvård i egen regi än i Korsholm. I Vasa betonas hälsofrämjande. Båda har utmaningar i att förverkliga vårdgarantin.

VASA KORSHOLM

Undervisnings-hälsocentral

Begreppsdefinition:

Organisering Fungerar vid Dammbrunnens hälsostation. Vakanser 1, undervisningsskötare Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt deltar i kostnaderna för undervisningsskötaren 50 %, i uppgiftsbeskrivningen ingår också

organisering av och utbildning gällande regional verksamhet.

Finns ingen egen enhet för detta i Korsholm Hälsovården tar emot läkare i utbildningsfasen samt orienterande tandläkare.

Serviceformer Grundutbildning enligt läroplanen för medicine kandidat, sjukvårdsstuderande deltar. Organisering av praktiken vid hälsocentral för medicine kandidater Vidare utbildning för läkare (specialistläkarutbildning). Intern utbildning för läkare på verksamhetsenhet inom huset.

Regional koordinator för läkarutbildningen (VSVD bekostar 50 %) Oppiportti / Duodecim Oy

Inom Korsholms närsjukhus finns en KUA-undervisningsavdelning tillsammans med NOVIA, där blivande sjukvårdare kan bekanta sig med en ”egen” modul och lära sig sköta/ansvara för alla skiften under ledning av ordinarie personal.

Produktionssätt Egen verksamhet och regional koordinator med Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt

Samarbete med t.ex.


Medicinska fakulteter Novia, VAMK

Kostnader

68 800 €

Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: 68 000 € innehåller enbart personalkostnader.


Nyckeltal

− Utbildning för medicine kandidater: 214 undervisningsdagar

Specialersättning åt ansv.skötare 200 €/månad.


35

− Utbildning för sjukvårdsstuderande: 90 undervisningsdagar

− Patientbesök 337 − För läkare som utför tjänstgöring inom allmän medicin 18

grupputbildningar − För läkarna som handleder dem som utbildas 2

handledarutbildningstillfällen

VASA KORSHOLM

Enhet för hälsofrämjande

Begreppsdefinition: Enheten för hälsofrämjande erbjuder Vasaborna utbildning i anslutning till hälsan, individuell näringsrådgivning, grupphandledning i viktkontroll, motionsrådgivning samt sexualrådgivning. Med arbetet stöds utvecklingen av servicen i en riktning som främjar kommuninvånarnas hälsa.

Organisering Mångprofessionell sakkunnigenhet, vars uppgift är att utveckla

och förverkliga verksamhet som främjar hälsan ur hälsovårdens

synvinkel. Personal: 4,5

− koordinator för hälsofrämjande − 2 näringsterapeuter − hälsomotionsplanerare

− sexualrådgivare

− verksamhetsledare för förebyggande missbrukarverksamhet

Motsvarande verksamhet i Korsholm finns under öppenvårdsmottagning (se tabellen öppenvårdsmottagning

Serviceformer − Individuella mottagningar (näringsterapi, sexualrådgivning, papparådgivning)

− Gruppverksamhet (bantning, tobaksavvänjning,

parförhållande, motion) − Evenemang för allmänheten, t.ex. gubbkontroll, övervikt

hos skolelever, vattenvecka i skolorna, tobaksteman. − Allmänna föreläsningar för bl.a. barnfamiljer, arbetslösa,

äldre, invandrare, personer med intellektuell funktionsnedsättning, föreningar.

− Utbildning för den egna personalen

− Sakkunnigverksamhet i arbetsgrupper


Köptjänster

Samarbete med t.ex. samkommuner och


Samarbete med olika aktörer (t.ex. gubbkontroll: bilfirmor, andra förvaltningar: vattenvecka i skolorna)


36

Kostnader

306 861 €



Skillnader och

likheter

Korsholm har ingen motsvarande separat enhet för förebyggande verksamhet. Sjukvård och individuella besök sker också i Vasa som en del av

mottagningstjänsterna, inte vid enheten för hälsofrämjande.

VASA KORSHOLM

Specialomsorg

Begreppsdefinition: Service ordnad enligt lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda 1977/519

Organisering Behovet av specialomsorg om utvecklingsstörda bedöms och planeras inom serviceområdena för barn- och familjesocialarbete

och vuxensocialarbete. Klientplanerna utarbetas i socialarbetsteam enligt åldersgrupp (SoVaKo–team) Vasa hör till samkommunerna Eskoo och Kårkulla.

Hör under socialvården och uppgiftsområdet för familje- och individomsorg.

Specialomsorgen handhas av 2 socialarbetare (som även sköter andra

ärenden).

Serviceformer Från Eskoo köps: − krävande och intensiva vårdtjänster − tillfällig vård

− boendeservice (assisterat, instruerat och kraftigt

assisterat boende) − sakkunnigservice − arbets- och dagverksamhet

Från Kårkulla köps: − Arbetsorienterad service (1–3)

− Livsorienterad service (4–6)

− Boendeservice (1–8)

− Seniorverksamhet (1-)

− Institutionsvård

− Rådgivande verksamhet

− Familjevård

Totalt antal personer med specialomsorg 2017: ca 300 Vasa stads egen service inom specialomsorgen: Arbets- och dagverksamhet, Fyren, Sjöstjärnan Kamratstödsverksamhet

Rehabiliteringshandledning, 2 handledare Fritidsverksamhet (FDUV), Vaasan kv tuki ry, allmänt understöd)

Institutionsvård (Kårkulla och Eskoo) Öppenvårdstjänster (Kårkulla och Eskoo) Dagverksamhet (Kårkulla och Eskoo) Boende (Kårkulla och Eskoo) Rehabiliterande dagvård-i kommunens regi Morgon- och eftermiddagsvård för skolelever (i huvudsak eget, 8 st.) Korttidsvård (Kårkulla och Eskoo samt köptjänster - Sparvboet) Stödpersoner Totalt antal personer inom specialomsorgen 2017: 92 st.

Vid Kårkulla: 83 st. Vid Eskoo: 9 st.


37

Eftermiddags- och kvällsvård, 2 enheter Boendeservice: Kotikotl, Kultapiha, Näthemmet, Kivikoto, Puistokoti, Purohovi, Mäkihovi Som köptjänst Fannyn kammari, Kungsvägens boendeservice,

från Eskoo Koivusilta och Kårkulla Dagcenter, Finvacon

Enskilda klienter på andra ställen

Produktionssätt Egen verksamhet samt via samkommuner Egen verksamhet 2,3 % samt via samkommuner och som köptjänster

Köptjänster Korttidsvård - Sparvboet Morgon- och eftermiddagsvård - Folkhälsan

Samarbete med

t.ex. samkommuner och andra organisationer

Eskoo och Kårkulla Kårkulla och Eskoo handhar öppenvårdstjänster, dagverksamhet, boende

och institutionsvård Sommarläger mm. i samarbete med FDUV (bidrag) Stödpersonsverksamhet i samarbete med 4BT (Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf)

Kostnader

Brutto: 13 119 546 € 194 € /inv. Brutto: 3 551 710 € 183 €/inv.

Netto: Netto: 3 520 189 € 182 €/inv.

Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: Egen verksamhet ca 9 milj. €, köptjänster ca 4 milj. €

Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: 97,7 % är köpt verksamhet

Nyckeltal

Inga andra nyckeltal än euro/invånare finns

Jämförelsetal finns i nästa tabell, Service för personer med funktionsnedsättning

Inga andra nyckeltal än euro/invånare finns.

Jämförelsetal finns i nästa tabell, Service för personer med funktionsnedsättning


Vasa har största delen av servicen som egen produktion, medan Korsholm köper största delen av servicen. Klienter som bytt hemkommun och som har specialavtal (eller motsvarande klienter) får service utanför kommunen (gäller både Vasa och Korsholm). Morris och eftis i skolans regi fram till andra skolårets slut (i båda kommunerna).

VASA KORSHOLM

Service för personer med funktionsnedsättning

Begreppsdefinition: Service enligt lag om service och stöd på grund av handikapp 1987/380


38

Organisering Servicebehovet för personer med intellektuell funktionsnedsättning bedöms och planeras inom serviceområdena för barn- och familjesocialarbete och vuxensocialarbete. Klientplanerna utarbetas i socialarbetsteam enligt åldersgrupp (SoVaKo–team) Vasa hör till samkommunerna Eskoo och Kårkulla.

Hör under socialvården och uppgiftsområdet för familje- och individomsorg.

All service för personer med funktionsnedsättning handhas av 1

socialarbetare.

Service

Egen Köpt Annan

Dagverksamhet (Validia) x x

Anpassningsträning x

Socialhandledning x

Socialarbete x

Boendeservice x x

Stödrelationsverksamhet x

Arbetsträning x x

Sysselsättningsstödande verksamhet

x x

Ändringsarbeten i bostad och hjälpmedel

plan x

Färdtjänst plan x

Färdtjänst Personlig assistans Serviceboende Dagverksamhet Ändringsarbeten i bostaden och redskap och anordningar i bostaden

Anpassningsträning Hjälpmedel Stödpersoner Totalt antal personer inom handikappservicen under året: 294 st.

Produktionssätt Vasa stads egna tjänster och köptjänster Köptjänster och/eller egen verksamhet

Köptjänster T.ex. Validia boendeservice, enskilda klienter på olika håll i

Finland.

T.ex.

Serviceboende - Validia Dagverksamhet - Validia

Samarbete med t.ex. samkommuner och


Stödpersonsverksamhet i samarbete med 4BT (Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf)

Kostnader

Boendeservice inom dygnetruntomsorg för personer med funktionsnedsättning netto

121 €/inv. Boendeservice inom dygnetruntomsorg för personer med funktionsnedsättning netto

118 €/inv.

Övriga tjänster för personer med

funktionsnedsättning, netto

171 €/inv. Övriga tjänster för personer med

funktionsnedsättning, netto

136 €/inv.

Kommentarer: Statistikcentralens uppgifter för år 2016 Kommentarer: Statistikcentralens uppgifter för år 2016

Nyckeltal

TJÄNSTER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Gravt funktionshindrade personer med färdtjänst under året

1778

TJÄNSTER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Gravt funktionshindrade personer med färdtjänst under året

266


39

Klienter inom dagverksamhet för

funktionshindrade 31.12 60

Klienter inom verksamhet i

sysselsättningssyfte för funktionshindrade 31.12

119

Klienter inom serviceboende för gravt funktionshindrade under året

10

Klienter med personlig assistans under året 321

Klienter som under året fått ändringsarbeten i bostad samt redskap och anordningar som hör

till bostaden

212

Antal handikapphushåll som haft hemservice under året

19

Klienter inom dagverksamhet för

funktionshindrade 31.12 13

Klienter inom verksamhet i

sysselsättningssyfte för funktionshindrade 31.12

7

Klienter inom serviceboende för gravt funktionshindrade under året

7

Klienter med personlig assistans under året 50

Klienter som under året fått ändringsarbeten i bostad samt redskap och anordningar som hör

till bostaden

20

Antal handikapphushåll som haft hemservice under året

5

Skillnader och

likheter

Vasa och Korsholm har samma system för färdtjänsten.

Serviceboende ordnas på samma sätt i båda kommunerna. Klienter som bytt hemkommun och som har specialavtal (eller motsvarande klienter) får service utanför kommunen (endast i Vasa). Allt fler i Vasa vill ha personlig assistans via servicesedel. Även i Korsholm används privata firmor för personlig assistans (inte servicesedel utan i stället betalningsförbindelse).

VASA KORSHOLM

Barn- och familjesocialarbete

Begreppsdefinition: Klientfamiljer med barn under 18 år. Serviceuppgifterna och tjänster som erbjuds inom dem har definierats utgående från THL:s föreskrift om klassificering av serviceuppgifterna inom socialvården (THL 1419/4.00.00/2015).

Organisering Serviceområdet leds av serviceområdeschefen. Serviceenheterna leds av serviceenhetschefer. I socialarbetsteamen fungerar ledande

socialarbetaren som förman med arbetsledningsuppgifter.

Korsholm finns inte motsvarande indelning av tjänsterna. I Korsholm sköts all verksamhet inom socialt arbete (till alla åldersgrupper) av fem

socialarbetare. Servicen ingår i deras arbete i olika stora delar.

Serviceformer Bedömning av servicebehov (socialvårdslagen och barnskyddslagen) Socialarbete (socialvårdslagen, service för personer med funktionsnedsättning och integrationsstöd

Barnskydd (barnskyddslagen) Vård utom hemmet: familjevård, anstaltsservice (även köptjänst) Österbottens socialjour

Utredning av servicebehov enligt socialvårdslagen och barnskyddslagen. Barnskydd Placering utanför hemmet, familjevård och anstaltsvård Socialt arbete enligt socialvårdslagen Socialjour

Produktionssätt Service

Egen Köpt Annat Service

Egen Köpt Annat


40

Bedömning (av servicebehov) x

Adoptionsrådgivning x

Skötsel av klientens penningärenden (förmedlingskonto)

x

Ändringsarbeten i bostad Beslut x

Mödrahemsservice x

Service som stöder rörligheten (socialvårdslagen, handikappservicelagen)

x x

Integrationsfrämjande (plan) x x

Rehabiliterande arbetsverksamhet x x

Anstaltsvård (vård utom hemmet) x x

Mentalvårdsservice, bedömning och plan x x

Missbrukarservice, bedömning och plan x x

Stöd för närståendevård, inkl. lediga dagar

x x

Serviceboende x x

Medling i familjeärenden x x

Familjevård x x

Familjerehabilitering x

Effektiverat familjearbete x x

Social rehabilitering/kamratstödsgrupper x x x

Social kreditgivning nej

Socialarbete x

Socialhandledning x x

Socialjour (utanför tjänstetid, landskapet Österbotten)

x

Övervakning av umgänge x x

Tillfälligt boende x x

Utkomststöd, förebyggande och kompletterande

x

Assisterat boende x x

Skyddshemsservice x

Sysselsättningsstödande verksamhet*) x x

Socialarbete inom barnskyddet x

Socialarbete enligt socialvårdslagen x

Eftervård x x

*) samarbete med centralförvaltningen

Bedömning (av servicebehov) x

Adoptionsrådgivning x

Skötsel av klientens penningärenden (förmedlingskonto)


Mödrahemsservice


Beslut x

Integrationsfrämjande (plan)

Rehabiliterande arbetsverksamhet Plan

Anstaltsvård (vård utom hemmet) x

Mentalvårdsservice, bedömning och plan ? Vasa +m.fl.

Missbrukarservice, bedömning och plan Vasa +m.fl.

Stöd för närståendevård, inkl. lediga dagar*

x

Serviceboende x


Familjevård Beslut x

Familjerehabilitering x

Effektiverat familjearbete x x

Social rehabilitering/kamratstödsgrupper x x


Socialarbete x


Socialjour x Vasa


Tillfälligt boende

x

Utkomststöd, förebyggande och kompletterande**

x

Assisterat boende x

Skyddshemsservice x

Sysselsättningsstödande verksamhet*** x x

Socialarbete inom barnskyddet x

Socialarbete enligt socialvårdslagen x

Eftervård x x

*närståendevården finns under äldreomsorgen ** +integrationsstöd *** sysselsättningskoordinator under koncernförvaltningen

Köptjänster En del av vården utom hemmet, se tabellen ovan. Se tabellen ovan.

Samarbete med t.ex. samkommuner

och andra organisationer

Vasa skyddshem (samarbete som projekt) Arjessa m.fl. (familjearbete)


41

Kostnader

Nettodriftskostnader för barnskyddets institutions- och familjevård, €/invånare

82,8 Nettodriftskostnader för barnskyddets institutions- och familjevård, €/invånare

18,8

Nettodriftskostnader för öppenvårdstjänster inom barnskyddet, €/invånare

23,8 Nettodriftskostnader för öppenvårdstjänster inom barnskyddet, €/invånare

6,3

Nettodriftskostnader för övriga öppenvårdstjänster för barn och familjer, €/invånare

36,2 Nettodriftskostnader för övriga öppenvårdstjänster för barn och familjer, €/invånare

49,5

Kommentar: Samtliga indikatorer från Sotkanet.

Kommentar: Samtliga indikatorer från Sotkanet.

Nyckeltal

TJÄNSTER TILL BARN OCH BARNFAMILJER 2017

Antal 0-17 åringar som placerats utanför hemmet 145

Andel 0-17 åringar som placerats utanför hemmet i % av befolkningen i samma ålder 1 %

Brådskande placerade 0-17-åringar under året i antal 31

Brådskande placerade 0-17-åringar under året i % av befolkningen i samma ålder 0,7 %

Antal barn i familjevård 81

Antal barn i anstaltsvård 64

Totala antalet barnskyddsanmälningar under året 1333

Andelen barnskyddsanmälningar som ledde till åtgärder 26 %

0 - 17-åriga barn om vilka en barnskyddsanmälan gjorts i antal 1297

0 - 17-åriga barn om vilka en barnskyddsanmälan gjorts, % av befolkningen i samma ålder 5,9 %

Klienter inom barnskyddets öppenvård 0-20 åringar under året 497

Klienter i eftervård under året 62

Antal barnfamiljer som under året haft hemservice enl. 19 § i socialvårdslagen 199

Antal barnfamiljer som under året omfattats av barnskyddets hem- och barnavårdsservice (enligt § 36 i barnskyddslagen) 57

TJÄNSTER TILL BARN OCH BARNFAMILJER 2017

Antal 0-17 åringar som placerats utanför hemmet 12

Andel 0-17 åringar som placerats utanför hemmet i % av befolkningen i samma ålder 0,3 %

Brådskande placerade 0-17-åringar under året i antal 3

Brådskande placerade 0-17-åringar under året i % av befolkningen i samma ålder 0,1 %

Antal barn i familjevård 5

Antal barn i anstaltsvård 7

Totala antalet barnskyddsanmälningar under året 193

Andelen barnskyddsanmälningar som ledde till åtgärder 42 %

0 - 17-åriga barn om vilka en barnskyddsanmälan gjorts i antal 136

0 - 17-åriga barn om vilka en barnskyddsanmälan gjorts, % av befolkningen i samma ålder 3,0 %

Klienter inom barnskyddets öppenvård 0-20 åringar under året 47

Klienter i eftervård under året 7

Antal barnfamiljer som under året haft hemservice enl. 19 § i socialvårdslagen 17

Antal barnfamiljer som under året omfattats av barnskyddets hem- och barnavårdsservice (enligt § 36 i barnskyddslagen) 20


42

Antal barnfamiljer som under året omfattats av barnskyddets intensifierade familjearbete (enligt § 36 i

barnskyddslagen) 127

Antal barnfamiljer som under året omfattats av familjearbete enligt § 18 i socialvårdslagen 38

Effektiverat familjearbete, antal familjer 45

Antal fastställda underhållsavtal under året 1013

Antal barnfamiljer som under året omfattats av barnskyddets intensifierade familjearbete (enligt § 36 i

barnskyddslagen) 12

Antal barnfamiljer som under året omfattats av familjearbete enligt § 18 i socialvårdslagen 30

Effektiverat familjearbete, antal familjer 39

Antal fastställda underhållsavtal under året 77

Skillnader och

likheter

I Korsholm hör integrationstjänster och stöd för sysselsättning till koncernförvaltningen (förutom klienter med TYP-plan).

I Vasa finns en skild enhet som gör behovsbedömningar.

Vasa har egna barnskyddsenheter för vård utanför hemmet, men köper också tjänster. I Korsholm sköts all verksamhet inom socialt arbete (till alla åldersgrupper) av fem socialarbetare. Ovanstående service ingår i deras arbete i olika stora delar (förutom närståendevård och sysselsättningskoordinator). Korsholm köper alla tjänster för vård utanför hemmet. Förebyggande arbete i Vasa har egen hemservice för barnfamiljer.

VASA KORSHOLM

Service för barn och barnfamiljer

Begreppsdefinition: Öppen service för familjer med barn under 18 år. Serviceuppgifterna och tjänster som erbjuds inom dem har definierats utgående från THL:s föreskrift om klassificering av serviceuppgifterna inom socialvården (THL 1419/4.00.00/2015).

Organisering Serviceområdet leds av serviceområdeschefen. Serviceenheterna

leds av serviceenhetschefer.

I Korsholm finns inte motsvarande indelning av tjänsterna.

Serviceformer − Familjerådgivning − Familjerättsliga tjänster − Hemservice för barnfamiljer − Familjearbete − Integrationstjänster − Österbottens medlingsbyrå − Mottagningscentral

− Rehabiliteringshandledning

− Familjerådgivning − Faderskapsärenden − Underhållsärenden − Vårdnadsärenden − Familjearbete − (Hemservice till barnfamiljer finns under uppgiftsområdet för

äldreomsorg och hemservice)

Produktionssätt Service Egen Köpt Annat

Fostrings- och familjerådgivning x

Hemservice för barnfamiljer x x

Integrationsfrämjande (Kotomaja) x x

Rehabiliterande arbetsverksamhet *) x x

Familjerättsliga tjänster x

Familjearbete (enl. socialvårdslagen) x x


Service Egen Köpt Annat

Fostrings- och familjerådgivning x

Hemservice för barnfamiljer x x

Integrationsfrämjande* x

Rehabiliterande arbetsverksamhet

Familjerättsliga tjänster x

Familjearbete (enl. socialvårdslagen) x x

Social

rehabilitering/kamratstödsgrupper


43


Stödservice, stödfamilj x x

Skyddshemsservice x

Sysselsättningsstödande verksamhet x x

Kamratstöd x x x

*) inkl. vuxensocialarbete



Skyddshemsservice x

Sysselsättningsstödande verksamhet

Kamratstöd x

*Finns under koncernförvaltningen

Köptjänster En del av familjearbetet, stödrelations- och gruppfunktionerna anskaffas av/ordnas i samarbete med både privata serviceproducenter och organisationer (MLL, Vasa Settlementförening, FDUV o.s.v.

Samarbete med t.ex.


Vasa skyddshem

Kostnader

Kan inte beräknas Kan inte beräknas

Nyckeltal

FAMILJERÅDGIVNING 2017

Totalt antal besök under året 1 716

Antal 0-6 åringar under året 29

Antal 7-15-åringar under året 79


Antal vuxna klienter underåret 417

FAMILJERÅDGIVNING 2017

Totalt antal besök under året 1 335

Antal 0-6 åringar under året 3



Antal vuxna klienter underåret 207


Motsvarande service finns, men den är olika organiserad. Vasa stad har egen enhet för hemservice för barnfamiljer. I Korsholm sköts verksamheten gemensamt av socialarbetarna (se ovan). Vasa stöder tredje sektorn både genom köp och bidrag (MLL och Settlementet). Familjerådgivningen i Vasa har hand om familjer med barn upp till 13 år. Familjer med barn över 13 år hänvisas till Klaara. I Korsholm sköter

familjerådgivningen alla åldersgrupper och fram till 2018 har familjerådgivningen även skött om skolpsykologuppgifterna.


44

VASA KORSHOLM

Vuxensocial-arbete

Begreppsdefinition: Service för personer i arbetsålder som är över 18 år. Serviceuppgifterna och tjänster som erbjuds inom dem har definierats utgående från THL:s föreskrift om klassificering av serviceuppgifterna inom socialvården (THL 1419/4.00.00/2015).

Organisering Serviceområdet leds av serviceområdeschefen. Serviceenheterna leds av serviceenhetschefer. I socialarbetsteamen fungerar ledande socialarbetaren som arbetsledningsförman.


Serviceformer − Bedömning av servicebehov − Aktivering och rehabilitering (socialarbete och

socialhandledning)

− Integration och service för personer med funktionsnedsättning (socialarbete och socialhandledning)

− Ekonomiskt stöd (förebyggande och kompletterande utkomststöd)

− Rehabiliterande arbetsverksamhet − Sektorsövergripande samservice som främjar

sysselsättningen TYP, regional service − Personlig assistans

− Socialhandledning − Utkomststöd − Sektorsövergripande samservicen som främjar sysselsättningen

(TYP)


Bedömning av servicebehov, rådgivning och handledning

x

Skötsel av klientens penningärenden x



x x

Integrationsfrämjande x x

Rehabiliterande arbetsverksamhet x x

Mentalvårdsservice (bedömning och plan)

x x

Missbrukarservice (bedömning och plan) x x

Serviceboende (bedömning och plan) x x


Dagverksamhet /eftermiddags- och kvällsvård, fritid (bedömning och plan)

x x x



Socialarbete x


Service Egen

Köpt Annat

Bedömning av servicebehov, rådgivning och handledning

x

Skötsel av klientens penningärenden ? Ändringsarbeten i bostad Bes

lut x


Beslut

x

Integrationsfrämjande Rehabiliterande arbetsverksamhet x x Mentalvårdsservice (bedömning och plan) Pla

n Vasa +m.fl.

Missbrukarservice (bedömning och plan) Plan

Vasa +m.fl.

Serviceboende (bedömning och plan) x Medling i familjeärenden Dagverksamhet/eftermiddags- och kvällsvård, fritid (bedömning och plan)

Social rehabilitering/kamratstödsgrupper x

Social kreditgivning nej Socialarbete x Socialhandledning x x


45

Effektiverat serviceboende, bedömning och plan

x x

Tillfälligt boende x x

Utkomststöd, förebyggande och kompletterande

x

Assisterat boende x x


Skyddshemsservice x


Kamratstöd x x x

Effektiverat serviceboende, bedömning och plan

x

Tillfälligt boende x Utkomststöd, förebyggande och

kompletterande

x

Assisterat boende nej Stödservice, stödfamilj x x Skyddshemsservice x

Sysselsättningsstödande verksamhet x x Kamratstöd x

Köptjänster Rehabiliterande arbetsverksamhet Se tabellen ovan FinVacon Attendo

Samarbete med

t.ex. samkommuner och andra organisationer

Församlingar Österbottens psykosociala förening

Kostnader

Brutto: 10 152 961 € 150,65 €/inv. Brutto: Kan inte beräknas på motsvarande sätt


Saknas stödpersons- och familjeverksamhet, av integrationsfrämjandet ingår socialarbetet i vuxensocialarbete.

Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: I Korsholm sköts all

verksamhet inom socialt arbete (till alla åldersgrupper) av fem socialarbetare. Ovanstående service ingår i deras arbete i olika stora delar. Kostnaderna kan därför inte beräknas skilt för de ovannämnda serviceformerna.

Nyckeltal

ÖVRIG SOCIALVÅRD

Antal hushåll som fått kompletterande och förebyggande utkomststöd under året

1 412/432

Antal personer i rehabiliterande

arbetsverksamhet under året 414

Antal kontakter till socialjouren under året (alla)

2 080

ÖVRIG SOCIALVÅRD

Antal hushåll som fått kompletterande och förebyggande utkomststöd under året

69

Antal personer i rehabiliterande

arbetsverksamhet under året 61

Antal kontakter till socialjouren under året (alla)

136


I Korsholm hör integrationstjänster och stöd för sysselsättning till koncernförvaltningen (förutom klienter med TYP-plan). I Vasa finns en skild enhet som gör behovsbedömningar. Vasa har ett eget serviceområde för vuxensocialt arbete. Vasa har team som ”specialiserat sig” på servicehelheter, i Korsholm sköter fem socialarbetare hela fältet på ett omfattande sätt.


46

VAASA KORSHOLM

Service för personer i

arbetsålder

Begreppsdefinition: Öppenservice och anstaltsservice för personer över 18 år. Serviceuppgifterna och tjänster som erbjuds inom dem har definierats utgående från THL:s föreskrift om klassificering av serviceuppgifterna inom socialvården (THL 1419/4.00.00/2015). Innehåller också

tjänster inom hälsovården.

Organisering Serviceområdet leds av serviceområdeschefen, som också

fungerar som chef för läkarna. Serviceenheterna leds av

serviceenhetschefer.


Serviceformer − Horisonten, mentalvårds- och beroendecenter (service för personer över 25 år)

− Klaara, ungdomsstation (service för 13-24-åringar) − Vasa missbrukarcenter (tillnyktrings-, avgiftnings-,

substitutions- och anstaltsvård) − Boendeservice: personer med funktionsnedsättning och

intellektuell funktionsnedsättning, rehabiliteringsklienter

inom mentalvård och missbrukarvård − Stödservice för vardagskompetens (hemrehabilitering,

social och psykosocial rehabilitering, stöd som ges i

hemmet till rehabiliteringsklienter inom mentalvård och missbrukarvård)

− Missbrukarvård


Anstaltsservice x x

Mentalvårdsservice, Horisonten x x

Missbrukarservice, Horisonten x x

Ungdomsstationen Klaara x x

Serviceboende, mentalvårdsklienter och personer med funktionsnedsättning

x x

Dag- och arbetsverksamhet (rehabiliteringsklienter inom mentalvården)

x x x


Socialhandledning x

Effektiverat serviceboende mentalvårdsklienter och personer med funktionsnedsättning

x x

Service Egen Köpt Annat

Anstaltsservice (vård utom hemmet) Mentalvårdsservice, Horisonten* hvc VCS Missbrukarservice, Horisonten Vasa Ungdomsstationen Klaara Vasa Serviceboende, mentalvårdsklienter och personer med funktionsnedsättning

x

Dag- och arbetsverksamhet x x

Social rehabilitering/kamratstödsgrupper

x

Socialhandledning x Effektiverat serviceboende mentalvårdsklienter och personer med funktionsnedsättning

x

Tillfälligt boende, mentalvårdsklienter och personer med funktionsnedsättning

x


47

Tillfälligt boende, mentalvårdsklienter och personer med funktionsnedsättning

x x

Assisterat boende, mentalvårdsklienter och personer med funktionsnedsättning

x x


Kamratstöd x x x

Missbrukarstation (tillnyktrings-, avgiftnings- och substitutionsvård)

x

Hemrehabilitering, distr. psykosocialt stöd

x

Uppföljning och stöd vid psyk. läkemedelsbehandling

x

Missbruksöverläkare x

Psykiatri, för vuxna x x

Hälsorådgivning för drogmissbrukare, Tipsi

x

Assisterat boende, mentalvårdsklienter och personer med funktionsnedsättning

x

Sysselsättningsstödande verksamhet Kamratstöd Missbrukarstation (tillnyktrings-, avgiftnings- och substitutionsvård)

Vasa

Hemrehabilitering, distr. psykosocialt stöd

Uppföljning och stöd vid psyk. läkemedelsbehandling

Missbruksöverläkare Psykiatri, för vuxna Hälsorådgivning för drogmissbrukare, Tipsi

Köptjänster − Boendeservice (bl.a. rehabiliteringsklienter inom mentalvården)

− Missbrukarrehabilitering bl.a. Pixne, Lappo (Minnesota), Kankaanpää, Rehappi/Coronaria m.fl.

− Psykosocial boendeservice (flera olika) − Psykosocial dagverksamhet (bl.a. Psykosociala

föreningen, FinVacon)

− Vasa stad − Vasa centralsjukhus/VSVD

− Pixne, USM, Lappo (Minnesota), Kankaanpää − Missbrukarvård (Vasa) − Psykosocial boendeservice (Attendo)

− Psykosocial dagverksamhet (Psykosociala föreningen, FinVacon) − Ungdomsarbetsverkstad Spurtti

Försäljning av tjänster till andra

Korsholm, Laihela, Storkyro, Malax, Vörå m.fl.


Pixne, Kankaanpää, Lappo m.fl. *Tjänster som hör till specialomsorgen finns i tabellen Specialomsorg

Pixne, USM

Kostnader

Missbrukarvård: 7 108 780 €, 105 €/inv. 2016 är nettokostnaderna inom missbrukarvårdens specialservice 68 euro/inv. (THL)

Missbrukarvård: 88 740,52 €, 4,58 €/invånare 2016 är nettokostnaderna inom missbrukarvårdens specialservice 6 euro/inv. (THL)

Nyckeltal

MISSBRUKARVÅRD

A-klinik, antal klienter under året 394

MISSBRUKARVÅRD

A-klinik, antal klienter under året 28


48

Akutvårdsstation, antal klienter under året 319

Rehabiliteringsanstalt, antal klienter under året

89

Ungdomsstation, antal klienter under året 542

Boendeservice och stödboende, antal klienter under året

44

Antal klienter i psykiatrisk boendeservice

under året 119

Antal klienter i mentalvårdens dagverksamhet

under året 119

Akutvårdsstation, antal klienter under året 5

Rehabiliteringsanstalt, antal klienter under året

17

Ungdomsstation, antal klienter under året 85

Boendeservice och stödboende, antal klienter under året

0

Antal klienter i psykiatrisk boendeservice

under året 2

Antal klienter i mentalvårdens dagverksamhet

under året


Vasa producerar missbrukarvårdstjänster (öppenvårdstjänster, akutvårdstjänster och substitutionsvård) till Korsholm. Mentalvårdstjänster för Korsholm via VCS och hvc. Båda använder Pixne-kliniken. Kommunerna sköter själva socialt arbete och socialhandledning.

En stor del av tjänsterna är för Korsholms del köptjänster. Vasa är den största serviceproducenten. Vasa och VCS och kommunerna i landskapet har inlett planeringen av integreringen av missbrukar- och mentalvårdstjänster. Integreringsplanen gäller i det här skedet Vasa, i planerna finns en sammanslagning av Vasa stads och sjukvårdsdistriktets missbrukar- och mentalvårdstjänster till en ny klientorienterad helhet.


49

BOKSLUT 2017 och BUDGET 2018

VASA

KORSHOLM

Budgeten 2018 för Vasa stads social- och hälsovårdsväsende är 244 miljoner euro. I schemat nedan finns resultatområdenas budgeter för år 2018 och bokslutssiffror 2017.

Därtill fungerar under social- och hälsovårdsnämnden och sektordirektören affärsverket Vasa regionala företagshälsovård. Affärsverket har

verksamhetsenheter i Vasa, Korsholm och Laihela. I bokslutet för år 2017 var omsättningen 4 230 129 € och i budgeten för år 2018 har omsättningen fastslagits till 4 825 000 €.

Sektorns ändrade budget 2018 enligt kontoslag byggs som helhet upp

enligt tabellen nedan, så att verksamhetsbidraget är 214 046 900 €. Köp

av tjänster 137 miljoner € innehåller också stadens interna

förvaltningsservice samt köp från kommuner, samkommuner och andra

serviceproducenter:

Bokslut 2017 och budget 2018

Resultaträkning BS2017 BU2018 €/inv. (2018)

Socialnämnden 18 208 794 19 202 940 991

Vårdnämnden (KO)

12 814 405 12 535 300 647

Specialsjukvården 22 028 595 23 150 000 1 194

Totalt 53 051 794 54 888 240 2 832


50

Budget 2018

Budget 2018


51

C. Servicenät, Vasa / G. Servicenät, Korsholm

Servicenät och närservice per verksamhetspunkt - skola, daghem, serviceboende, läkarmottagning, bibliotek osv. (i mån av möjlighet utmärkta på en karta kommunvis) - centrala iakttagelser rörande servicenätet bl.a. centraliserat/decentraliserat osv.

Social- och hälsovårdsenheterna har inte utmärkts på kartan. De inlämnas som bilaga (bilaga 3 hyresobjekt inom social- och hälsovården Vasa och

Korsholm)

VASA

KORSHOLM

Avsikten är att en verksamhetsenhetsvis servicenätsutredning ska göras som en

del av beredningen av landskaps- och vårdreformen. Kartan blir inte färdig till kommunsamgångsutredningens rapportskede. Hälsovården:

− Servicenätet har under de senaste åren centraliserats delvis. Hälsostationer har sammanslagits. Läkar- och

skötarmottagningsverksamheten har centraliserats till större helheter, så att mottagningsservicen i stadskärnan har slagits ihop administrativt till

två och fysiskt till fyra enheter. − I Lillkyro fungerar en egen liten hälsostation. − Mödrarådgivningsverksamheten har koncentrerats till en

verksamhetsenhet i Sandviken.

I samma enhet finns också den centraliserade familjeplaneringen. − Under huvudhälsostationen fungerar könssjukdomspoliklinik,

frakturpoliklinik, fysioterapi, röntgen och laboratorium. − År 2022 centraliseras Vasa stads läkar- och skötarmottagning till H-

huset som byggs på Vasa centralsjukhus område och i och med det konkretiseras integreringen av tjänsterna inom social- och primärvården och specialsjukvården.

− Barnrådgivningsverksamheten och skol- och studerandehälsovården fungerar som närservice på områdena.

− Hemsjukvården hör till resultatområdet hem- och anstaltsvård. − Till samarbetsområdet inom hälsovården hör Laihela.

Laihelas hälsostation fungerar mycket självständigt som ett eget resultatområde.

− Munhälsovården fungerar vid 7 tandkliniker.

Sammanslagning av dessa till två stora enheter är under beredning.

Hälsovården: Inom samarbetsområdet finns två huvudhälsovårdscentraler, varav en i Korsholm (Smedsby).

Hälsostationer finns i Replot, Helsingby, Solf, Kvevlax. Norra Korsholms hälsostation finns i samma hälsostation som Smedsby hälsostation som båda är

inrymda i huvudhälsostationen. I huvudhälsocentralen finns centraliserad verksamhet, såsom dagtida jour (inkl. tandvårdsjour), sjukvårdsmottagning, mödrarådgivning, röntgen, laboratorium,

psykolog och talterapitjänster, socialarbetare (patientombudsman), astmaskötare, diabetesmottagning. I hälsostationerna finns verksamhet enligt följande: barnrådgivning, hemsjukvård. I skolorna finns utrymmen för skolhälsovård. I Skolcentret i Smedsby finns en hälsostation för skolhälsan. I skolcentret finns uppemot 1 600 elever Servicenät och närservice per verksamhetspunkt

skola, daghem, serviceboende, läkarmottagning, bibliotek osv. centrala iakttagelser rörande servicenätet bl.a.

centraliserat/decentraliserat osv.


52

Socialarbete och familjeservice:

− Resultatområdets viktigaste enheter som erbjuder klientmottagningsservice finns placerade i Vasa centrum.

− Vid socialcentralen (Vörågatan 46) finns största delen av servicen inom socialarbetet för barnfamiljer, socialarbetet inom barnskyddet och

familjerådgivningen. − Bedömning av barnfamiljernas servicebehov (enligt socialvårdslagen och

barnskyddslagen) görs också vid socialcentralen. − Vuxensocialarbetet och socialhandledningen har koncentrerats

huvudsakligen till Handelsesplanaden 9 A. − Mentalvårds- och beroendecenter Horisonten finns på Vasaesplanaden 20

B.

− Ungdomsstationen Klaara finns i fastigheten vid Kyrkoesplanaden 28. − Egna och köpta boendeenheter för personer med funktionsnedsättning

och rehabiliteringsklienter inom mental- och missbrukarvården finns på olika håll i staden, likaså anstaltsenheterna inom barnskyddet för placering utom hemmet.

− Anstaltsplatser inom barnskyddet för placering utom hemmet skaffas

också från privata serviceproducenter och ca 65 % av placeringarna gjordes i familjer inom familjevården.

− Boendeservice för personer med funktionsnedsättning köps också från Eskoos och Kårkullas boendeenheter.

− Boendeservice för rehabiliteringsklienter inom mentalvården köps huvudsakligen från två organisationer samt ca 25 platser från privata serviceproducenter.

− Dag- och arbetsverksamheten för personer med funktionsnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning finns vid två olika enheter i Brändö (Fyren) och Sunnanvik (Sjöstjärnan).

− I Tervajoki finns samkommunen Eskoos boendeenhet och dag- och arbetsverksamhetsenhet och i Vasa finns Kårkullas boendeenheter.

− Klienterna inom missbrukarrehabilitering har två separata boendeenheter, på Skeppsgatan (Aaltohemmet) och invid

huvudhälsostationen (Silmukoti) samt stödbostäder på olika håll i Vasa. − I stadsdelen Lillkyro ordnas servicen med tidsbokning i Vähäkyrötalo eller

i form av hembesök. − Öppenservice för rehabiliteringsklienter inom mental- och

missbrukarvården och rehabiliterande arbetsverksamhet finns vid Handelsesplanaden 8.

− Serviceområdet för vuxensocialarbete koncentreras 11/2018 till Korsholmsesplanaden 44.

− Specialomsorgstjänster för personer med intellektuell funktionsnedsättning ordnas inom samkommunerna Eskoo och Kårkulla, vilka också svarar för anstaltsvården (9 pers.).

Socialvården: Inom äldreomsorgen är hemservicen decentraliserad så att det i varje kommundel finns en hemservicebyrå med hemserviceledare och personal. Hemservicebyråerna finns i

Replot för Replot-Björköbyområdet

Smedsby (vid Solgård) för Norra Korsholm

Kvevlax för Kvevlaxområdet Smedsby (vid Seniorpunkten) för Smedsbyområdet

Helsingby för södra och östra Korsholm

Solf för Solfområdet

I Smedsby finns boendeenheterna Solgård, Elvira, Hanneshemmet, Helmiina och

Solhörnan samt Folkhälsans gruppboende (köpservice). På Replot finns Aspgårdens boende. Ledaren för närståendevården finns vid Solhörnan i Smedsby. Personalen inom familje- och individomsorgen samt socialvårdens förvaltning finns

i ämbetshuset i Smedsby.


53

− Österbottens socialjour betjänar hela landskapet Österbotten utanför tjänstetid, byrån (ingen kundbetjäning) finns vid Senatsgatan 1.

− Österbottens medlingsbyrå betjänar landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten.

− Ungdomsstationen Klaaras, familjerådgivningens och mentalvårds- och missbrukartjänster säljs också till kommunerna i grann-/närområdet.

− Flyktingmottagningscentralens bostäder finns på olika håll i Vasa, kundservicen har koncentrerats till byrån vid Fredsgatan xx.

− Österbottens tolkcentrals tjänster flyttades till Mico Botnia Ab 1.5.2018. − Resultatområdet svarar för närvarande för ett utvecklingsprojekt i

landskapet Österbotten som hör till LAPE-reformprogrammet. − Anslutningen till KANTA-kunduppgiftsarkivet har beretts inom VaLaS-

projektet, som THL finansierar.

− Vasa är också med gällande vuxensocialarbete i Pro SOS-utvecklingsprojektet inom socialarbete.

Hem- och anstaltsvård:

− Den omfattande och fleråriga strukturförändringen inom hem- och

anstaltsvården slutfördes i början av år 2018, då den långvariga anstaltsvården hade monterats ned.

− I Vasa har fem egna hus med effektiverad service byggts under de senaste fem åren.

− Även avdelningsverksamheten har utökats för att ersätta anstaltsvårdens bäddavdelningsplatser.

− Tyngdpunktsområdet har varit och är fortsättningsvis utvecklande av

hemvård och hemrehabilitering. − Också Seniorcentrets verksamhet har utvecklats för att producera

mångsidiga tjänster, med hjälp av vilka de äldre kan bo längre och vara i bättre kondition i sina egna hem.

− Stadssjukhusets avdelningar har profilerat sig efter behov. − Hemsjukhusets verksamhet utvecklas och dess beredskap att sköta mera

patienter ökas genom att flera sjukskötare läggs till i morgon- och

kvällsskiftena. − Hem- och anstaltsvården har förberett sig på den kommande

vårdreformen genom att finslipa sina processer och förbättra sin profil och sitt varumärke.

För sektorns ansvarsområde för vårdarbete ansvarar ledande överskötaren med stöd av överskötarna (hälsovårdsservicen 1 och hem- och anstaltsvården 1 samt inom Laihelas resultatområde en kombinerad vakans för resultatområdeschef-överskötare 1) samt serviceområdescheferna och enheternas ansvarspersoner.


54

Serviceområdet gemensam och teknisk stödservice leds av förvaltningschefen. Serviceområdet sköter om sektorns anläggningsservice och säkerhetstjänster. I en del av enheterna fungerar för både klienternas, personalens och fastigheternas säkerhet vaktmästare eller vaktmästarhandledare. Säkerhetstjänster köps också i form av bevakningsservice. I många fastigheter finns kameraövervakning och

personlarmsystem. Servicemän och specialservicemän sköter om underhåll och service av medicinsk apparatur. De sätter också ihop och transporterar bl.a. sjukhussängar och andra hjälpmedel till hem och servicebostäder samt utför mindre reparationsarbeten i bostäder för tryggande av boende hemma. Därtill svarar serviceområdet för

sektorns klädvård. Arbetskläderna hyrs och tvätteritjänster köps.

Vasa stad centraliserade stödservicen 2015 och därför sköts inte uppgifter inom allmän förvaltning, ekonomi- och personalförvaltning samt ICT-stödservice längre som egen verksamhet, utan antingen som köptjänst antingen från centralförvaltningen eller genom stödservicebolag som inledde verksamheten i början av maj. Upphandlings-, centrallager- och

transportservicen köps från stödservicebolaget TeeSe Botnia Ab. Bolaget har också hand om bl.a. mat- och städservice samt fastighetsunderhåll. Stödservice inom ekonomiförvaltning, löneförvaltning och ICT produceras för sektorn delvis av centralförvaltningen, delvis från stödservicebolaget Mico

Botnia Ab. Tolkcentralen överfördes till Mico Botnia Ab då bolaget inledde sin verksamhet.

Förvaltningschefen, HR-controllern och sektorns två jurister fungerar administrativt under centralförvaltningen som stöd för sektordirektören och sektorledningen. Socialombudsmannen fungerar inom centralförvaltningen

och Vasa stad säljer tjänster till landskapet. Också Korsholm köper socialombudsmannens tjänster från Vasa. I båda kommunerna fungerar också en lagstadgad patientombudsman som egen verksamhet. Vasa har också ett handikapp- och tillgänglighetsombud. Denna verksamhet grundar sig inte på lagstiftning.

Laihela kommun har genom ett samarbetsavtal överfört primärvårdstjänsterna och till dem nära anknutna socialtjänster att skötas av

Vasa stad. Serviceenheter inom Laihelas resultatområde är läkarmottagning med rådgivningsverksamhet (familjeplanering, mödrarådgivning, skolhälsovård, studenthälsovård), tandvård, hemsjukvård, bäddavdelning, munhälsovård, fysioterapi samt stödservice inkl. instrumentvård, städ- och underhålls- samt

säkerhetstjänster. Via Vasa stad samordnas enligt samarbetsavtalet

ungdomsstationen Klaaras, familjerådgivningens samt missbrukarvårdens öppen-

Stödtjänster för förvaltningen

It-tjänster, HR, lönebyrå och ekonomiavdelning gemensam för hela kommunens förvaltning. Hör under koncerntjänster.

Samarbetsområdet för primärvården i Korsholm och Vörå grundades 2009 för att sköta folkhälsoarbetet i kommunerna. Korsholms kommun är värdkommun och fungerar som förvaltningsenhet för vårdnämnden. En huvudhälsovårdscentral

finns i Korsholm och en finns i Vörå. Via huvudhälsovårdscentralerna i de respektive kommunerna ordnas öppen hälso- och sjukvård, hem- och avdelningsvård, specialtjänster och tandvård (se organisationsschemat för Korsholms hälsovård för närmare information).


55

och anstaltvårdstjänster samt socialombudsmannens tjänster. Resultatområdet leds av resultatområdesdirektören-överskötaren. I förhållande till Vasa är resultatområdets kostnader noll euro i och med att Laihela kommun betalar enligt den i verksamhetens bokslut fastställa förverkligade kommunandelen.

D. Nuläge, flaskhalsar och utvecklingsbehov för service och verksamhet, Vasa / H. Nuläge, flaskhalsar och utvecklingsbehov för service och verksamhet, Korsholm

VASA Flaskhalsar i servicen och utvecklingsbehov (beslut som fattats eller

planer som gjorts) Strategiska mål och utvecklingsprogram för servicen, tidsperspektiv 3-5 år

KORSHOLM

Flaskhalsar i servicen och utvecklingsbehov (beslut som fattats eller planer som gjorts) Strategiska mål och utvecklingsprogram för servicen, tidsperspektiv 3-5 år

Allmänt:

Vasa stad har också en central roll i vård- och landskapsberedningen. Vi samarbetar också intimt med sjukvårdsdistriktet. Bl.a. pågår planeringen av en sammanslagning av missbrukar- och mentalvårdsservicen. Vasas social- och hälsovårdsväsende har en aktiv roll i utvecklingen av utbildningen inom social- och hälsobranschen. Undervisningshälsocentral, tandundervisningshälsocentral och finansieringsavtal om utbildning inom sociala

sektorn (Helsingfors universitet, Social- och kommunalhögskolan och Jyväskylä universitet, Karlebys universitetscenter Chydenius). Vasa stad deltar i två kompetenscenter inom det sociala området FSKC och SONet BOTNIA (som avtalskommun). Inom social- och hälsovårdssektorn inleddes våren 2015 forskarutbildning inom social- och hälsovetenskaper. Med tvååriga

utbildningsperioder ville man på området skapa en infrastruktur som stöder

forskning och utveckling samt bidra till att det på området också i fortsättningen finns tillräckligt med sakkunniga som genomgått forskarutbildning och avlagt doktorsexamen. Forskarutbildningen har genomförts i samarbete med sjukvårdsdistriktet, universiteten, yrkeshögskolorna samt olika sakkunnigorganisationer. Utbildningen fortsätter som det nu ser ut under år 2018.

Allmänt:

Pågående utveckling: Ibruktagande av Kanta-tjänsten för socialvården genom samarbete med

vi5 (Vörå, Korsholm, Malax, Korsnäs, Närpes) Sote-planeringsarbete Deltar i utvecklandet av mental- och missbrukartjänster Korsholms kommuns socialvård har deltagit och deltar i nära samarbete

med Vasa och de övriga kommunerna i den utvecklingsverksamhet som pågår i landskapet. Ligger i linje med det som finns beskrivet för Vasas del.

Utveckling av hemsjukhusmodellen till att omfatta även andra klienter än palliativa klienter under 2019.

Flaskhalsar:

Ny lagstiftning eller nya förordningar samt enkäter från myndigheter är resurskrävande


56

H-huset: se texten om utvecklingsåtgärder inom den öppna hälsovården under mottagningsservice.

Äldreomsorg

Strategiska mål och pågående utveckling:

− En strukturomvandling inom äldrevården har genomförts enligt fullmäktiges beslut (6.5.2013 § 74).

− Vasas servicestruktur inom äldrevården är i enlighet med social- och hälsovårdsministeriets rekommendation 2013.

− Alla tjänster har produktifierats.

− Kriterierna för tillgång till tjänster har fastställts i nämnden. − Satsningar har gjorts på vårdkedjornas funktionsduglighet: t.ex.

läkarservice verksamhetsstyrning utskrivningsskötare akutteam

hemrehabilitering m.m. − Tack vare åtgärderna har specialsjukvårdsfaktureringen börjat sjunka

och faktureringen för klinikfärdiga patienter har upphört. − Resultatområdets representanter har varit med i flera arbetsgrupper för

beredning av vårdreformen.

− Långtidsvården på stadssjukhusets avdelningar har upphört, då avdelningens 10 patienter flyttades till ett privat vårdhem i september

2017. − Sjukhusavdelningarnas profiler har gåtts igenom med tanke på den

kommande vårdreformen. − Stadssjukhusets platsantal har minskats radikalt under de senaste

åren. − I september 2017 upphörde all långtidsvård på sjukhuset och

platsantalet är 74.

− På avdelning 8 har man under många år arbetat med rehabilitering av patienter med hjärngenomblödningsstörningar. Genom att utnyttja det kunnande som samlats utvecklades avdelningen

till en enhet för krävande rehabilitering. I avdelning 10:s utrymmen byggdes med små ändringsarbeten en psykogeriatrisk enhet för sjukvårdsdistriktet. I början av år 2018 flyttades avdelningarna 8 och 10

till Vasa centralsjukhus avdelningar.

− Serviceboendet har förnyats. Egna servicehus med heldygnsomsorg har byggts (byggherre Pikipruukki FAb), 2016 färdigställdes Krannila och nya Fyrrykartano kunde öppnas i januari 2017. Brändös pärla som ersätter Kyrkoesplanadens servicehus

Äldreomsorg Strategiska mål och pågående utveckling:

Korsholms plan för att stödja den äldre befolkningen godkändes av fullmäktige 2015. De insatsområden som definierades i planen var: Åldersvänlig samhällsplanering med alternativa boendemöjligheter t.ex. i

form av servicekvarter. Friskvård och rådgivning som stöder de äldre i att ta ansvar för sitt eget

välmående. Hemvård prioriteras då tjänster till äldre utvecklas. Bra läkarstöd till hemvården. Ansvarsläkarsystem för sköra äldre med många sjukdomar. Effektiv rehabilitering i rätt tid. Rehabiliterande arbetssätt inom vård och omsorg. Kontinuerlig förstärkning av det gerontologiska och geriatriska kunnandet

hos personalen. Ansvarig arbetstagare för personer som behöver hjälp med att koordinera

sina vård- och serviceinsatser. Välfärdsteknologi som stöder hemmaboende. Service som stöder rörlighet (t.ex. byabuss).

Boendeplatserna utökas så att 5 nya platser tas i bruk hösten 2018 vid Helmiina och 10 nya platser tas i bruk vid Aspgården våren 2019 Digitalisering

Dosdispensering Alvar-tjänsten I & O – utvecklande av äldres service, spec. servicehandledning baserad på RAI


57

togs i bruk som sista enhet 5/2018. Ett nytt arbetssätt, ”kulturellt äldrearbete” har tagits i bruk. Skötardimensioneringen 0,6 togs först i bruk i finansministeriets kommunförsök vid servicehuset Himalaja, därefter i de övriga.

− Köptjänsterna konkurrensutsattes, nya ramavtal är i användning samt servicesedlar som kompletterar dem. Hemvård

− Produktiviteten har förbättrats. − Det direkta klientarbetets andel ökar.

Servicestyrningssystemet har kompletterats ytterligare med en

optimeringsdel. Teamarbetet har effektiverats. − Distans-/ansvarsläkarservicens kostnadseffekter utvärderades och

konstaterades vara bra. − Hemvårdens ledningssystem och resultatmätare förnyades,

sjukskötarnas och närvårdarnas arbete omorganiserades och en ny hemvårdsenhet grundades, som tar emot patienter som är i utskrivningsbart skick så fort som möjligt.

− Primärvårdens bäddavdelningskapacitet som blivit obehövlig monterades ned och vårdpersonalen överfördes till hemvården.

− Ergo- och fysioterapeuterna utökades på fältet och detta konstaterades ha en tydlig inverkan på klienternas funktionsförmåga och rehabilitering.

− Behovet av närståendevård ökar fortsättningsvis. − För att höja personalens arbetsförmåga startades projektet Energi ur

hälsa, i vilket hela hemvården deltar. − Den digitala distansomsorgstjänsten Alvar har tagits i bruk inom

hemvårdens serviceområden. − Ett robotiseringsförsök inom hemvården kommer eventuellt att inledas i

samarbete med Åbo Akademi. Seniorcentret

− Som målgrupp för arbetet definierades tydligare hemmaboende klinter som redan förlorat av sin funktionsförmåga eller riskklienter.

− Arbetsmetoderna och resursernas placering har bedömts på nytt.

− En hälsovårdare bedömer (på hembesök) äldre som använt mycket tjänster och närståendevårdens klienter och närståendevårdarna.

− Seniorcentret producerar substansprogram i Alvartjänsterna för

hemvårdens klienter.

Flaskhalsar och utvecklingsbehov:


Kvalitetsarbete (samma för landskapet), RAI behöver integreras ännu mera som grund för verksamhetsutveckling, uppföljning och åtgärder inom äldreomsorgen.

Otillräckligt läkarstöd till hemvården. Intensiv hemrehabilitering efter sjukhusvistelse ännu inte tillräckligt

utvecklad. Avsaknad av färdtjänst för specialgrupper.


58

− Fungerande vårdkedjor både inom specialsjukvården och primärvården är en utmaning: flyttningen av patienter/klienter i vårdtrappan till rätt vårdplats/boendeservice.

− Inom hemvården ökande av kompetensen och processernas smidighet. − Även ökande av språkkunskaperna, inte enbart svenska språket, utan

flera språk, eftersom det i Vasa också finns många åldringar med

invandrarbakgrund. − Stärkande av hemrehabiliteringen. − Utvecklande av HyTe-funktionerna inom äldreservicen.

Svårt att rekrytera behörig personal, krävs åtgärder i form av tex. särskilda platser för läroavtal.

Långa köer till serviceboende med heldygnsomsorg. Utreda möjligheten att ta i bruk servicesedlar för serviceboende med

heldygnsomsorg. Åldersvänligt samhällsbyggande.

Hälsovårdsservice

Strategiska mål och pågående utveckling: Hälsovårdsservicens strategiska mål:

Förebyggande av sjukdomar, olyckor och utslagning. Minskande av välfärds- och hälsoskillnaderna mellan

befolkningsgrupperna. Rätt dimensionering av tjänsterna.

Effektiva vårdprocesser. Utnyttjande av informationsteknik, digitalisering, robotisering och annan

teknologi.

Skapande av nya verksamhetsmodeller och ibruktagande av god praxis.

Hälsovårdsservice

Strategiska mål och pågående utveckling: Bra vård och bättre hälsa Genom ständiga förbättringar och patienten i fokus

Vision och värdegrunder inom samarbetsområdet för primärvården i Korsholm och Vörå

RIKT UTBUD AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRDSTJÄNSTER Allt från närservice till centrala specialiserade funktioner Vi ger vård efter behov med rätt kvalitet och hög patientsäkerhet

Tillgänglighet, medmänsklighet och gott bemötande är viktiga ledord för oss

FÖRTROENDE, ERFARENHET OCH NYTÄNKANDE

Vårt arbete vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet och rätt kompetens hos våra medarbetare

Lärande i arbetet, nytänkande i arbetssätt är viktigt

STOLTHET OCH BRA ARBETSMILJÖ Våra medarbetare känner stolthet över att arbeta hos oss

Vi skapar en god atmosfär för patienter och personal genom att se och uppmuntra varann

Vi har stort inflytande över verksamheten Vi tar alla eget ansvar och arbetar i riktning mot uppsatta mål

TILLSAMMANS ÖVER GRÄNSERNA

Utifrån våra brukares behov samverkar vi med övriga vårdgivare för att

nå bästa resultat Servicekedjor inom sjukvårdsdistriktet implementeras och uppföljs


59


Resurstilldelningen för utveckling är inte tillräcklig. Lokalitetslösningarna som förtätningen av servicenätet kräver är svåra. Personalbristen stör verksamheten. Informationsteknik samt bestämmelser begränsar utvecklingsarbetet.

Kötiderna till icke-brådskande vård varierar enligt hälsostation mellan 6

och 11 veckor. Inom tandvården är vårdkön kring 6 månader.

Flaskhalsar och utvecklingsbehov: Akutmottagningstiderna räcker inte till, en del patienter hänvisas till

samjouren Köer till läkare när bemanningen är lägre. Svårt rekrytera yrkesgrupper med litet kollegialt stöd, så som

talterapeuter, psykologer

Brist på intervallvårdsplatser = långa köer

Socialarbete och familjeservice

Resultatområdet är med i regeringens spetsprojekt för barn- och familjeservice (LAPE) och Pro SOS-projektet (utvecklingsprojekt inom vuxensocialarbete) gällande utveckling av arbetsmetoder samt digitala tjänster. I samarbete med THL och kompetenscentret inom det sociala området SONet BOTNIA fortsätter

utvecklingen av klientdatasystemet för anpassning till KANTA-arkivet. På resultatområdet tas kvalitetssystemet SHQS i bruk. Kostnadsmedvetenheten stärks inom olika tjänster.

Mål - Stödande av föräldraskap och främjande av barnets individuella tillväxt och

positiva utveckling och delaktighet. - Utveckling av familjevårdens och familjearbetets kvalitet, innehåll och resurser. - Utveckling av metoderna för integrationsstöd och förtydligande av arbetsfördelningen i samarbete med olika förvaltningar och övriga aktörer. - Förebyggande och minskande av skador på grund av rusmedelsmissbruk och

mentalvårdsproblem samt främjande av familjernas funktionsförmåga och trygghet. - Utveckling av metoderna för bedömning av flersektoriellt servicebehov. - Förtydligande av klientprocesser och arbetsfördelning enligt socialvårdslagen. - Val av mätare som beskriver informationsproduktionens och verksamhetens resultat och effekter.

- Säkerställande av att klientens självbestämmanderätt förverkligas och hörs.

- Produktifiering av servicefunktionerna och säkerställande av kostnadseffektiviteten vid olika serviceenheter.


− Förändringsprogrammet gällande service för barn och familjer (LAPE), LAPE-förändringsagent, ibruktagande av åtgärder enligt utvecklingsprojektets rekommendationer.

Socialarbete och familjeservice

Strategiska mål och pågående utveckling: Korsholms välfärdsplan för barn och unga (godkänd av KF 3/2015) innehåller följande huvudmålsättningar:

Stärka barns och ungas fysiska och psykiska välmående genom förbyggande arbete.


60

− Utvecklingsprojektet inom socialarbetet Pro SOS (fortsätter till 6/2019), ibruktagande av mätare för klientens funktionsförmåga.

− Anslutningen till KANTA-systemet fortsätter i fråga om övriga serviceuppgifter inom socialvården.

− Serviceformulering och företagarutbildning. − Befästande av ICDP-arbetsmetoden inom barnskyddets placeringar

utom hemmet. − Utbildarutbildning för arbetsmetoden TLP (fungerande barn och

familj) och ibruktagande av arbetsmetoden i samarbete med andra aktörer.

− Befästande av verksamhetsmodellen för systemiskt barnskydd. − Åtgärder enligt välfärdsprogrammet för barn och unga åren 2018-

2021, deltagande i arbetet med landskapets plan.

− Åtgärder enligt Vasas integrationsprogram för åren 2019-2022. − Utveckling av familjevården, med beaktande av hela landskapets

behov. − Behovsutredning om enhet på särskild och krävande nivå då det

gäller placeringar utom hemmet. − Vasa stads och Vasa sjukvårdsdistrikts gemensamma planering om

sammanslagning av missbrukar- och mentalvårdsservicen. − Konkurrensutsättning av köpservicen då det gäller barnskyddets

placeringar utom hemmet. − Konkurrensutsättning av boendeservice för klienter inom

missbrukar- och mentalvårdsrehabilitering.


− Kraftigt ökade klientmängder inom barn- och familjesocialarbetet enligt socialvårdslagen samt inom barnskyddet: behov av sådan service och sådant stöd som inte kan åtgärdas med socialvårdens metoder.

− Svårigheter att få tjänster inom psykiatrin, i synnerhet inom ungdomspsykiatri, patienter skrivs ut till veckoslutet mitt under

placering. − Mest svårigheter att få personal vad gäller psykologer, socialarbetare

och i någon mån sjukskötare. − Ordnande av service för personer med intellektuell funktionsnedsättning

som håller på att bli självständiga samt Nepsy-ungdomstjänster. − Inom integrationsfrämjandet arbetsfördelning i fråga om tjänster som

inte hör till social- och hälsovården. − Ordnande av vård på special- och krävande nivå för små barn med

funktionsnedsättning. − Ordnande av service på special- och krävande nivå inom

missbrukartjänsterna för unga. − Utveckling av familjevårdens kvalitet och stödet till familjevårdarna.

Tidigt stöd till barn och unga samt deras familjer i tvärsektoriellt samarbete för att förebygga utslagning.

Stärka barns och ungas delaktighet.

Pågående utvecklingsarbete: Förstärka det psykosociala stödet till unga och unga vuxna som riskerar att

marginaliseras och som behöver social rehabilitering. Ny plan under arbete för att utveckla tvärsektoriellt samarbete kring

rusmedelförebyggande arbete bland barn och unga. Utveckla barn- och familjetjänster genom deltagande i Lape-projektet. Utveckla psykosociala tjänster: psykosocial gruppverksamhet inleds 2018 i

samarbete med psykosociala föreningen.

Deltagande i Vasa skyddshems projekt.


Ett växande antal familjer som har mångfacetterade problem, både bland föräldrar och barn missbruk och psykiska problem, nuvarande

socialarbetarresurs otillräcklig. Missbrukar- och mentalvårdens samarbete med

barnskyddet/familjetjänsterna behöver utvecklas.

Behov av att utveckla morgon- och eftermiddagsverksamheten inom specialomsorgen.


61

− Val av funktionsförmågemätare och bedömningsmetod, i Pro SOS-projektet prövas Kyky-funktionsförmågemätaren, jämförts med TUVA.

Specialsjukvård


Vasa stad och sjukvårdsdistriktet bereder inom missbrukar- och mentalvårdstjänsterna bildande av en ny servicehelhet från början av år 2019. Beslut har i detta skede inte fattats om saken. Behandling i oktober i nämnden och sjukvårdsdistriktet. Integrering av mentalvårds- och

missbrukartjänsterna planeras genom att modellera nya klientorienterade, kostnadseffektiva och verkningsfulla verksamhetssätt, så att verksamheten kan anpassas som landskapsmässiga funktioner. Till stöd för beredningsgruppen har ansvariga personer från olika organisationers serviceformer samlats, från sjukvårdsdistriktet och kommunerna.

I utvecklingen av diabetesarbetet ingår i Vasa stads och VSVD:s första

skede att flytta till gemensamma utrymmen under år 2019, eventuellt från 3/2019. Den egentliga sammanslagningen av diabetescentralens verksamheter

skulle förverkligas från början av 2020. Beslut har inte fattats i det här skedet, det är fråga om en strategisk utvecklingsplan.


Lösning av situationen gällande flyttningsfördröjningspatienter och vården av s.k. primärvårdspatienter inom den nuvarande specialsjukvården, i synnerhet i s.k. akutsituationer (t.ex. semestertider, infektionsepidemier).

Specialsjukvård Strategiska mål och pågående utveckling:

− Målsättning: Inga förflyttningsfördröjningsklienter på VCS


− Smidigt förfarande behövs gällande överflyttning av patienter som ej kan hemförlovas från VCS utan behöver en avdelningsplats inom primärvården

för rehabilitering. Antalet primärvårdsplatser inom distriktet borde fås ner enligt nationella direktiv men ersättande system måste hittas för att göra

detta möjligt. T.ex. hemförlovningsskötare som ännu mer aktivt försöker få hem klienter från VCS utan att styra patienten via hvc:s avdelning.

− Specialsjukvårdens storkonsumenter bör ännu mer än hittills fångas upp och tillsammans med primärvården uppgöras vårdplaneringar.

2.3 Centrala iakttagelser av likheter och olikheter i kommunernas service

Arbetsgruppens sammanfattande iakttagelser vid granskning av servicen i kommunerna gemensamt

Gemensamma nämnare

Olikheter

Äldreomsorg RAI Servicekriterierna förhållandevis enhetliga.

Stödservicen enhetlig.

Äldreomsorg Olika informationssystem.

I Vasa Pegasos/i Korsholm Abilita.

Organiseringen av arbetet olika (servicestyrning), skillnader i förmansstrukturerna.


62

Korsholm har ingen digital vård.

Hälsovårdsservice Verksamheterna är organiserade på mycket olika sätt, båda kommunerna

sköter om de lagstadgade primärvårdsfunktionerna.

Hälsovårdsservice Vasas patientdatasystem inom primärvården är Pegasos, i Korsholm

Abilita. Patientdatasystemet inom Vasas tandvård är LifeCare.

Vasa har mera differentierad verksamhet på grund av större volym.

Socialarbete och familjeservice En del av tjänsterna utvecklats och/eller används i samarbete (personlig

assistans, socialjour, missbrukarservice, substitutionsvård). Samma klientdatasystem (Abilita).

Socialarbete och familjeservice Verksamheterna är organiserade på mycket olika sätt, båda kommunerna

sköter om de lagstadgade funktionerna.

Kommunernas goda praxis och möjligheterna att utnyttja den

VASA

KORSHOLM

Äldreomsorg:

Mobil journal, Pegagos med. Optimering, dirigering av hemvården. Distansläkarservice. Maskinell dosdispensering av mediciner. Hemrehabilitering. Alvar-digitala tjänster.

Systematiskt genomförda TAK-enkäter.

Äldreomsorg:

Mobilt system för uppföljning av hemservicebesök (Abilita) Enkäter för utvärdering av servicens kvalitet (klienter-anhöriga-personal

tillfrågas) I Korsholms används en gemensamma vård- och serviceplan för

hälsovårdens och äldreomsorgens klienter. Planen ger en heltäckande bild av klientens vård och service, rehabilitering, målsättningar, resurser,

problemområden, hjälpmedel samt beviljade stödtjänster. Genom den elektroniska uppföljningen sker dokumentering, utvärdering och uppföljning av given vård. Detta ger även en ökad patient- och

klientsäkerhet eftersom personal har möjlighet att läsa och dokumentera hemma hos klienten och uppgifterna syns direkt i planen. Den gemensamma vård- och serviceplanen är ett viktigt redskap för det mångprofessionella arbetet och stödjer på ett tydligare sätt klientens

rehabilitering, klientens delaktighet och samverkan med anhöriga. En integrering av RAI-mätinstrument till den gemensamma vård- och

serviceplanen är också under utveckling och kommer att tas i bruk inom kort i Korsholm. Denna integrering medför att klientens vårdplan på ett tydligare sätt byggs upp utgående från de resultat och värden som RAI-


63

bedömningen ger, vilket gör att klienten får en mera individuell och målinriktad vård- och serviceplan.

Hälsovårdsservice: För läkarutbildning som överskrider språkgränserna beviljades Vasa stad

ett anslag på 100 000 € för språkmentorskap och -handledning för läkare genom digitaliseringens metoder, samarbetsprojekt mellan Åbo Akademi och Åbo universitet, finansiär Kulturfonden. Finansieringsbeslutet erhölls 8/2018.

Undervisningshälsocentral och i och med den betoning på yrkesövergripande utbildning, introduktion och seniorstöd.

Undervisningstandklinik.

Enhet för hälsofrämjande, förebyggande arbete och uppsökande verksamhet bland kommuninvånarna.

Rådgivnings- och skolhälsovårdsbesöken har modellerats och dokumenterats elektroniskt.

God introduktionspraxis och introduktionsmaterialet finns i elektronisk form i intranätet.

Familjeträning, papparådgivning. Klientansvarig-funktion (de som använder mycket service) på

Laihelamottagningen. Partnerskapsavtal med MLL, tidigt stödande av familjer, Vartu

(gruppverksamhet + hembesök).

Föräldragrupper koordinerade av rådgivningen, 8 träffar. Fysioterapeuternas direktmottagning.

Diabetesenhet. Utveckling av funktionerna i mångprofessionella styrgrupper, bl.a. skol-

och studenthälsovård, munhälsovård, mödrarådgivning o.s.v. Elektroniska tjänster har utvecklats redan i över tio år: elektronisk

tidsbokning (studenthälsovård, venerisk poliklinik, familjeplanering och skötarmottagning), textmeddelande till patienterna (påminnelse om mottagningstid, Marevananvisning, laboratorieresultat), e-hälsoportal för

kommuninvånarna. ITTE-anmälningsautomater på mottagningarna. Duodecims omfattande databaser används via det interna intranätet bl.a.

Oppiportti − Stödsystem för beslutsfattandet i Pegasos, vilket påminner och vägleder i

vårdbesluten.

− Elektronisk klientrespons, Roidu-systemet.

Hälsovårdsservice: Områdesansvar ger möjlighet till kontinuitet; patient-läkare-AKS-skötare.

Lättare att upptäcka storkonsumenter Små enheter har lättare att testa nya system Vissa delar av verksamheten bättre lämpade att sköta centraliserat;

mödrarådgivning, akutsjukvård (men subakut vård bör kunna skötas av områdesläkare) och geriatrisk vård (minnesutredning t.ex.)

Öppet diskussionsklimat, tillåtet och önskvärt att säga till om något är/görs fel

Nya, renoverade utrymmen utrustade för SOTE Personalen ansvarstagande, låg personalomsättning Fysioterapins direktmottagning Kundfeedback via Roidu-system Duodecims beslutsstöd i patientjournalsystemet för läkare tagits i bruk Sedan 2012 gjorts satsningar på personalutbildning inom

förbättringsarbete enligt Lean för att genom kontinuerlig utveckling av verksamheten utifrån upptäckta avvikelser förbättra kundflödet, öka patientsäkerheten och öka tillgängligheten till vård.

Förbättringsgrupp som behandlar inkomna förbättringsförslag och ordnar personalutbildning som stöder verksamhetens målsättningar.

Socialarbete och familjeservice: Team för bedömning av servicebehov Hemservice för barnfamiljer Håven och Väylä

Socialarbete och familjeservice: Mångprofessionellt arbetssätt används både i utredningsarbete och i

klientarbete


64

Hela sektorn − kvalitetsledning, systematiskt kvalitetsarbete − systematisk förmans- och ledarskapsutbildning − satsningar har gjorts på utbildning, undervisning och forskning, goda

möjligheter till yrkesmässig fortbildning − bättre utnyttjande av elektroniska arbetsrum och distansförbindelser,

minskar resande och kostnader, effektiverar arbetet och informationsgången

− s.k. omfattande verksamhetsberättelse − social- och hälsovård i samma organisation − social- och hälsovårdsförvaltningen i samma utrymmen, ständig dialog

och tätt samarbete, god anda − HaiPro-patientsäkerhets- och arbetssäkerhetsverktyg − Exreport-informationssystemet för ledningens stöd förenar verksamhets-,

ekonomi- och personalrapporteringen − Tätt samarbete och regelbundna möten med VSVD:s tjänstemannaledning − Resultatområdesvisa utvecklingsplaner

Gemensamt: Gemensamt GERI-Lean arbete som involverar alla enheter inom

äldrevården, över sektorgränser. Ger tydlighet i strukturer och arbetssätt, ger synlighet mot politiker och tjänstemän samt medarbetare.

3 Utvecklingstrycket i nuläget kommunvis

Vilka utvecklingstryck kan ses i nuläget och i framtiden ur uppgiftsområdets perspektiv? Vilka är de kommande lösningarna utgående från befintliga strategier (även utmärkta på kartan)? – verksamhet, volymer, specialfrågor, ekonomi, rekrytering, nuläget i förhållande till övergripande teman.

Utvecklingstryck – Se punkt 2.2 D & H och 2.3

VASA

KORSHOLM

Redan under flera år har staden haft utmaningar i rekryteringen av hälsocentralläkare. Vår lönenivå är inte helt konkurrenskraftig, men

arbetsgivarimagen har utvecklats bl.a. med god utbildnings- och handledningsverksamhet, vilket också syns i de goda vitsorden som studerande gett samt i deras villighet att komma på praktik. Just nu ser läkarsituationen ut att förändras i en positiv riktning.

Socialarbetarnas arbetssituation är utmanande på grund av klientmängderna, men vi har lyckats besätta tjänsterna med behöriga sökande. I synnerhet inom barnskyddet har förverkligandet av tidsfristerna/orken i arbetet tidvis varit utmanande.

Fortsatt utvecklingsarbete krävs inom avdelningsvården (närsjukhuset) för att komma i en situation utan köande. Kommunens GeriLean projekt kan delvis

avhjälpa problemet tillsammans med utbyggnaden av boendeplatser. Därtill bör utveckling ske mot en ökad vård i hemmet med nya verksamhetsmetoder som stöd i arbetet.

Läkarrekrytering är tidvis resurskrävande och försämrad läkartillgänglighet ger genast synlig tillgänglighetsbrist ur befolkningssynpunkt. Brist på talterapeuter ökar trycket på köptjänster/servicesedlar för servicen.


65

Språkkunskapskrav

Vasa stads språkkunskapsklasser är fastslagna i förvaltningsstadgan: I God förmåga att i tal och skrift använda finska och svenska språken. II Nöjaktig förmåga att i tal och skrift använda finska och svenska språken.

III Förmåga att förstå och använda finska och svenska språken. I sista hand bestäms språkkunskapskravet då uppgiften lediganslås. Arbetsuppgiften och eventuellt också arbetspunkten avgör vilken språkkunskap som ska krävas och den bestäms i huvuddrag enligt följande huvudprinciper:

1. av personer i ledande eller därmed jämförbar ställning samt personer vars

arbetsuppgifter omfattar betjäning av externa kunder krävs språkkunskaper enligt språkkunskapsklass I

2. av personer vars arbetsuppgifter omfattar betjäning av interna kunder krävs språkkunskaper enligt språkkunskapsklass II

3. av den övriga personalen krävs språkkunskap enligt språkkunskapsklass III.

Gällande sektorn har språkkunskapskraven preciserats i stadsstyrelsens allmänna sektion (senaste ändringen 30.5.2013).

Språkkunskapskraven har inom Vasa stads social- och hälsovårdssektor sänkts på grund av rekryteringsutmaningarna:

- hem- och anstaltsvården III - serviceboendet från fall till fall god förmåga att använda finska eller

svenska språket - tandskötare III

- samarbetsområdet inom primärvården finska språket

Den anställande myndigheten bestämmer vilken språkkunskap som krävs när uppgiften besätts.

Kommunstrukturutredningen för Vasa och Korsholm

4 Preliminär utvärdering av sammanslagningens styrkor, svagheter,

möjligheter och hot (SWOT-analys)

(Sammanfattning av centrala styrkor, svagheter, möjligheter och hot enligt arbetsgruppen)

Vasa som självständig kommun

Styrkor − stark yrkeskunskap, satsats på utbildning,

forskning och utveckling − verksamhet som följer med sin tid,

förändrings- och anpassningsbar, modern − kompetenta arbetstagare − fungerande tvåspråkighet − utvecklingsvilja: bl.a. projekt, Kaste-

projekt, servicedesign

− utnyttjande av digitalisering − kvalitetssystem i användning inom hela

sektorn − omfattande serviceutbud, mångsidig

servicestruktur − mångsidigt specialkunnande, t.ex.

diabetescentral, boendeenheter inom specialomsorgen, utskrivningsteam och hemrehabilitering, missbrukarservice över

kommungränserna egen verksamhet − strukturförändringen inom äldreomsorgen

har genomförts − korta avstånd − landskapsmässiga, ervaområdets och

landsomfattande nätverk

− landskapsaspekten eller social- och hälsovårdsintegrationen beaktad

− redan nu ansvarar Vasa för regionala tjänster, positiv inställning till regional utveckling t.ex. socialjour, medlingsverksamhet, tandvårdens veckoslutsjour,

socialombudsmannens verksamhet, Tipsi − gott samarbete och fysisk närhet till

specialsjukvården − social- och hälsovårdsfunktioner enligt

rekommendationerna − undervisningshälsocentral,

undervisningstandklinik

− hälsofrämjande enhet

− hemservice för barnfamiljer − medicine studerande värdesätter Vasa som

utbildningsplats − gott samarbete med tredje sektorn − anställning av långtidsarbetslösa, i

synnerhet inom äldrearbetet − omfattande integrationsverksamhet − Österbottens tolkcentral − handikapp- och tillgänglighetsombud,

beaktande av tillgängligheten

Svagheter rekryteringsutmaningar/problem med tillgång

på personal inom en del yrkesgrupper: läkare, tandläkare, psykolog, olika terapeuter, tidvis

socialarbetare, just nu också sjukskötare och närvårdare.

ork i arbetet, stödande av arbetshälsa, hantering av sjukfrånvaro

allmän förändring av arbetskulturen, man

förbinder sig nödvändigtvis inte vid arbetsgivaren för en lång tid

inneluftsproblem, lokalfrågor två- och flerspråkighetsutmaning i

servicebehovet flera informationssystem,

informationsöverföring och -tillgång i en del tjänster är tidsfristerna svåra att hålla − allt stramare ekonomisk situation

− ”social- och hälsovården outsourcats” ur stadskoncernen redan, nödvändiga investeringar eller anskaffningar blir ogjorda

ledning genom information svårt, dåliga informationssystem för ledarskap

ständigt informationsflöde, viktig information

kan drunkna svag resurstilldelning för forskning och

utveckling inom det sociala området dålig koordinering och resurstilldelning för

utveckling, görs ofta vid sidan om andra arbeten

delvis dåligt fungerande servicekedjor

kollektivtrafiken är inte fungerande till alla delar, vilket återspeglar sig i transportservicens kostnader

deloptimering och delvis dåligt fungerande kontaktytor försvagar kommunens/social- och hälsovårdsserviceproduktions helhet och klientens processer (t.ex. stängning på

sommaren, veckoavdelningar, tidsramar för

morgon- och eftermiddagsvård) ordnande av studenthälsovård i behövlig

omfattning även för studerande från andra orter

ordnande av verksamhet för den lagstadgade

sjömanshälsovårdscentralen

Möjligheter − utvecklande av verksamheten, samarbete

och gemensamt arbete med

specialsjukvården − integration av social- och hälsovården på

landskapsnivå − mångsidigt högskole- och

läroanstaltssamarbete, gemensamma

Hot − vissa uppgifter som kräver specialkunskap har

koncentrerats till en/få arbetstagare

− brist på yrkeskunnig och kompetent arbetskraft, konkurrensen om kunnig personal blir hårdare

− nyckelpersoner byts, tyst information överförs

inte


67

forsknings-, utbildnings- och utvecklingsprojekt

− digitalisering, distanstjänster och elektronisk service

− projektkunnande; utveckling av verksamheten, servicen och kunnandet via

projekt − goda förutsättningar för fördjupande av det

mångprofessionella samarbetet − öka klientorienteringen ytterligare, bl.a.

klientråd, erfarenhetssakkunniga − bättre utnyttjande av responsen i

utvecklingsarbetet − landskapets centralstad − utveckling av specialkunnandet, t.ex. inom

omsorgen om personer med intellektuell funktionsnedsättning

− innehålls- och tidtabellsmässig osäkerhet gällande vård- och landskapsreformen/social-

och hälsovårdsintegrationen − bristfälligt affärsekonomiskt kunnande

(avtalskunnande, konkurrensutsättningar) − projektkunnande och projektarbete vilar på

några fås axlar personaldimensioneringarna i vissa

klientprocesser hotar förverkligandet av tidsfrister och belastar personalen (t.ex. barnskyddet)

planeringens kortsiktighet, ”kvartalekonomi”

− marknadsstörningssituation − möjliga storolyckshot (bl.a. industrin,

kusten/havet, flygfältet) − i läroanstalterna betonas utbildningsplatser

inom teknikbranschen, återspeglas på

områdets arbetskraft inom social- och hälsovård, nu rekryteringsutmaningar

Korsholm som självständig kommun

Styrkor

Låg personalomsättning Bra läkarbemanning (tidvisa svackor) Gott rykte Närservice (barnrådgivning, hemsjukvård,

lab i byarna) Tillgång till röntgen och lab på hälsocentralen Stöd från modern avdelningsvård på akut-

och rehabiliteringsavdelning Fungerande äldrevård

I nära samarbete med anhöriga I kontinuerlig utveckling

Kontinuitet i kundkontakterna (hemservice, områdesansvar AKS-läkare m.fl.)

Vision och värdegrund antagen Moderna och ändamålsenliga utrymmen för

verksamheten. Ge personal möjlighet att verka på bägge

inhemska språken, framför allt läkare kommer för att lära sig svenska

Lagom stort område och lagom stora enheter Aktivt utvecklingsarbete Kundfokuserad verksamhet Ansvarstagande personal (små enheter gör

att personalen tar större eget ansvar) Bred kompetens ger möjlighet att se helheter Mångsidiga arbetsuppgifter Det sektoröverskridande arbetet fungerar

bra.

Svagheter

Barnrådgivningen splittrad ur personalsynpunkt

Sektorbunden verksamhet (primärhälsov./socialen/spec. sjukvård)

Geografiskt spridda hälsostationer kräver personalförflyttningar

Patientjournalsystem olika inom VSVD Köer till serviceboende vilket ger belastning

på närsjukhuset och hemvården Svårt att rekrytera vissa personalgrupper Spetskompetens gällande mindre grupper

kan inte byggas Otillräckliga personalresurser inom

socialarbete och hemservice. Otillräckliga resurser inom it-stödtjänster och

utvecklingen av digitala tjänster Otillräckliga tjänster inom mental- och

missbrukarvården

Möjligheter

E-hälsotjänster ger mervärde för patienterna Förändringsvilja och kunskap inom

förbättringsarbete finns hos personalen

Hot

Politiskt drivna förändringar ger osäkerhet Minskade ekonomiska resurser framöver? Valfrihet = konkurrens, hot mot ekonomin Landskapsreformen ett hot mot närservicen Ett splittrat socialskydd som inte har förnyats

så att det motsvarar behoven


68

SWOT Gemensam (om kommunerna fusioneras)

Styrkor

den nationella och regionala tyngden ökar i och med en kommunsamgång, även inom sjukvårdsdistriktet

också ur Vasas synvinkel beaktar man redan boende på landsbygden och att servicenätet sträcker sig utanför stadscentrum; förståelse

finns för närservice en större organisation samlar tjänsterna,

specialkompetensområdena utnyttjas bredare och möjligheten att specialisera/fördjupa kunnandet inom ett visst delområde ökar

i en stor kommun är det möjligt att tjänster som nu köps sköts i egen regi när resurserna

har slagits samman

Svagheter

tilläggskostnader på grund av harmonisering av löner och metoder

sillsallad av informationssystem i större enheter risk för minskat personligt

ansvar och engagemang två olika patientjournalsystem; ingetdera

systemet bättre och knappast användbart i ev. framtida landskap/SOTE; stor onödig kostnad att synkronisera/överföra data från ett system till ett annat om allt ska göras om ytterligare en gång inom några år.

Möjligheter

samordnade tjänster och serviceprocesser möjliggör bredare service för invånarna och valfrihet på båda språken

robotik, välfärdsteknologiutveckling en större arbetsgivare möjliggör mångsidiga

arbetspunkter och ökar möjligheterna till

omplacering och arbetsrotation, antalsmässigt flera arbetsplatser inom det egna substansområdet, ger ytterligare

möjligheter till utveckling av specialkompetens

flödestänkande kan utnyttjas i större utsträckning; •akuta patienten/kunden •kroniska patienten (återbesök,

intervallkontroller) i alla yrkesgrupper kan yrkeskompetensen

höjas genom att arbeta med smalare

spektrum servicen på två språk förbättras i den nya,

sammanslagna kommunen (volymen ökar i båda språkgrupperna)

kompetent ledarskap, optimal utveckling och användning av resurserna

tillgängligheten blir bättre eller/och jämlikare

frivillig integrering ger möjligheter att påverka bl.a. servicedesignen i främsta linjen (jfr den av lagstiftningen påtvingade integrationen av social- och hälsovården) och säkerställer att vi själva fattar beslut om våra egna tjänster som ett självständigt område

mindre sårbar organisation

lättare att rekrytera till större organisation centralisering av stödservicen ger fördelar

och förtydligar serviceprocesserna förenhetligade informationssystem, bl.a.

via den av VSVD administrerade konkurrensutsättningsprocessen och

utvecklingen av informationssystem (5-10 års tidsperspektiv)

minskar överlappande arbete och bl.a. inbördes fakturering och byråkrati i interna samarbetsprocesser

möjlighet att för den nya kommunorganisationen bygga upp ett

Hot

samordnade tjänster kan framkalla nya klientförhållanden och servicebehov, ökar kostnaderna

det finns inbyggt motstånd mot förändring ”I valet mellan det som redan är och det som skulle kunna vara har det rådande ett

försteg” vinsterna avlägsna/abstrakta medan

uppoffringarna som krävs är konkreta, inom

snar framtid och påverkar oss alla rädsla för att alla tjänster inte finns att tillgå

på två språk

utan kompetent ledarskap nås ej önskad/optimal utveckling

rädsla för att servicen på landsbygden blir sämre

finns inte längre utrymme för allmänläkarens breda kunnande; vaggan till graven. Detta är ännu en fungerande verklighet i Korsholm. I

en större enhet är verksamheten sannolikt uppdelad; skola, barn, akutvård, äldrevård

tillgängligheten blir sämre, detta är vårdens största problem idag

kostnaderna ökar, t.ex. löneharmonisering,

förvaltningskostnader sammanslagningens inverkan på nuvarande

samarbetsområden centralisering av stödservicen för servicen

längre bort och är dyr, hotbild otydliga ansvar och fjärmande från fältet

en stor organisations stelhet; risk att ineffektiviteten ökar, bl.a. interna processer

kan försvåras och kräva mera resurser (t.ex. risk för att mötena ökar)


69

ändamålsenligt, fungerande ledarskapssystem och tillräcklig satsning på

utvecklings-, förmans- och projektarbete

4.0. Social- och hälsovårdsgruppen har som bakgrundspåverkare för analysen

1) den nationella vård- och landskapsreformen och 2) en eventuell frivillig välfärdsintegration på

landskapsnivå 3) linjedragningarna för följande regeringsperiod 4) en eventuell

kommunsammanslagning. Försvårar besvarandet av frågorna.

I många avseenden behövs en vårdanordnare som täcker landskapet för att underlaget ska vara

tillräckligt omfattande för specialfunktioner och utveckling.

4.1 Österbottens huvudstad

(Vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot identifierar ni i er verksamhet med tanke på det

övergripande temat ”Österbottens huvudstad”? Hur utnyttja styrkor, hur omvandla svagheter till

styrkor, hur utnyttja framtida möjligheter och hur undvika hot?)

Den nya kommunen har en stark roll som landskapsmässig påverkare och utvecklare, en allt starkare nationell påverkare även i vårdfrågor, om kommunsammanslagningen förverkligas.

Vasa-Korsholm som centralort har stort ansvar att axla gentemot övriga Österbotten. Brobyggare behövs för att accepteras som drivande centralort.

4.2 Nordens energihuvudstad: kunskapens, företagandets och den mångsidiga

arbetsmarknadens stad


övergripande temat ”Nordens energihuvudstad - kunskapens, företagandets och den mångsidiga

arbetsmarknadens stad”? Hur utnyttja styrkor, hur omvandla svagheter till styrkor, hur utnyttja

framtida möjligheter och hur undvika hot?)

Inom social- och hälsovårdssektorn utbildar högskolorna på båda språken arbetskraft, möjlighet att påverka utbildningslinjedragningarna och innehållet både i yrkesutbildande utbildningar och påbyggnadsutbildningar, hotbild har varit utbildningens betoning på tekniska branscher under de

senaste åren. Mera utbildningsplatser behövs inom social- och hälsovården. Universitetssamarbete inom social- och hälsovården via samarbetsområde (f.d. ERVA), även med andra

universitet. På samarbetsområdena även räddningsväsendet samt universitetens, sjukvårdsdistriktens och de stora kommunernas representation.

Teknologikunnandet ska utnyttjas bättre än tidigare inom välfärdsteknologin och utvecklingen av social- och hälsovårdstjänsterna, distansservicen och i den allmänna digitaliseringen samt robotiken.

Framtidens hotbild är bristen på arbetskraft som ökar ytterligare: integration, utbildning, språkstudier och sysselsättning bör stödas för personer med annan etnisk och språklig bakgrund även inom social- och hälsovårdssektorn. Bör beaktas i yrkesutbildningen och högskoleutbildningen, som har en stark upprätthållare och bakgrundsstöd i kommunerna.

Målet är att integrationen sköts i den nya kommunen koordinerat och på ett bra sätt: den nya kommunen är en eftertraktad ort för boende, utbildning och arbete, den lockar och attraherar experter att bli kommuninvånare.

Forskning, utbildning, utveckling och innovation bör tas om hand inom social- och hälsovården också inom primärservicen, inte bara inom specialsjukvården. Till detta ansluter sig en tvärvetenskaplig aspekt och ett brett samarbete med olika utbildningsaktörer och organisationer. Målet är integrering på landskapsnivå av forskning, utbildning, utveckling och innovation. Genom sammanslagning av resurserna för utveckling och utbildning är den nya kommunen starkare än de båda kommunerna skilt

för sig.


70

4.3 Språkstabilitet


övergripande temat ”Språkstabilitet”? Hur utnyttja styrkor, hur omvandla svagheter till styrkor, hur

utnyttja framtida möjligheter och hur undvika hot?)

Både den finsk- och svenskspråkiga servicen förbättras i den nya, sammanslagna kommunen. Viktigt att servicen fungerar på åtminstone svenska och finska, vilket förutsätter att arbetskulturen

stöder tvåspråkigheten. En tydlig satsning på bl.a. tvåspråkig förvaltning. Bägge språken bör kunna användas i förvaltnings-

och mötessammanhang. Språkförhållandena förändras, en ökande andel av arbetskraften och kommuninvånarna/klienterna har

andra modersmål än finska eller svenska. Bör beaktas i språkundervisningen, översättnings- och tolkservicen, anvisningar, guider och elektroniskt material.

I enlighet med servicebehovet bör det också finnas enspråkiga enheter (t.ex. enheter för serviceboende, tjänster för personer med intellektuell funktionsnedsättning i samarbete med Eskoo och Kårkulla, den nya kommunen har allt bättre möjligheter att organisera och utvärdera verksamheten,

möjliggör även rekryteringar till arbetsställen, där det räcker med behärskande av den ena inhemska språket.

4.4 Delområdenas stad (Vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot identifierar ni i er verksamhet med tanke på det

övergripande temat ”Delområdenas stad”? Hur utnyttja styrkor, hur omvandla svagheter till styrkor,

hur utnyttja framtida möjligheter och hur undvika hot?)

− Delområdenas stad stöds av bl.a. organiserandet av närservicen i form av hemvård och dagcenter delområdesvis. Det stöder också invånarnas delaktighet när det finns arbetstagare med lokalkännedom.

− Den nya kommunen identifierar både urbana områden och landsortsbetonade förorter och tryggar servicen oberoende av boplats.

− Den strama ekonomiska situationen kan leda till centraliseringsbeslut och gallring i tjänsterna även då

det med tanke på anordnandet av servicen inte är optimalt, bör beaktas som en hotbild.

− En styrka är redan nu den ändamålsenliga servicestrukturen i båda kommunerna. Inga stora förändringar är att vänta, motsvarande förändringar skulle också göras i bägge kommunerna självständigt utan en kommunsammanslagning.

− Om kommungränsen försvinner ökas valmöjligheterna och detta återspeglar sig på invånarnas användning av servicen i allt högre grad, fastän det också nu är möjligt fritt att välja t.ex. hälsostation. Antalet servicesedelsproducenter ökar för klienterna.

4.5 Hållbar ekonomi och organisering av servicen i den nya kommunen


övergripande temat ”Hållbar ekonomi och organisering av servicen i den nya kommunen”? Hur

utnyttja styrkor, hur omvandla svagheter till styrkor, hur utnyttja framtida möjligheter och hur

undvika hot?)

En tydlig satsning på tvåspråkig förvaltning. Närservice och arbetstagare med lokalkännedom. Decentraliserad dagcenterverksamhet (delområdesvis och seniorpunkten) finns kvar och utvecklas som

stödtjänst för att stödja äldres hemmaboende, även för andra specialgrupper. Morgon- och eftermiddagsverksamheten utvecklas i den nya kommunen.

Effektiverad användning av verksamhetsutrymmen och å andra sidan större fastighetsmassa till förfogande medför synergifördelar.

Inom stödserviceuppgifter samarbete och sammanslagning, effektivering. Utnyttjande av personalens kunnande, utnyttjandet av specialsakkunskap inom det egna uppgiftsfältet

utökas till nytta för den nya sammanslagna kommunen och dess invånare, överlappande arbete minskar.

Överlag står dagens samhälle inför en utmaning att ge invånarna redskap för att bättre kunna hantera

sitt välmående så att man inte bidrar till större serviceberoende än nödvändigt. Utveckla digitala tjänster, t.ex. Alvartjänsten (bildtelefoniprojektet). Utveckla fungerande hemförlovningsteam med tyngdpunkt på rehabilitering i hemmet och

hemsjukhusmodell som täcker hela den nya kommunen (fungerar redan i Vasa). Presentation av serviceproduktionen i början av slutrapporten, punkten Sammandrag.


71

4.6 Personalresurser (Vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot identifierar ni i er verksamhet med tanke på det

övergripande temat ”Personalresurser”? Hur utnyttja styrkor, hur omvandla svagheter till styrkor,

hur utnyttja framtida möjligheter och hur undvika hot?)

Sammanslagning av två kunniga personaler tillför organisationen mera kunnande, lärande av varandra och spridning av god praxis.

Överlappande arbete minskar, t.ex. vissa administrativa ärenden behöver inte tas om hand ”två gånger”.

Ökar möjligheter till arbetsrotation, karriärsutveckling, byte av arbetsställe, smalbasigare djupkompetens eller arbetsuppgifter med brett kunnande.

Båda kommunernas specialkunnande kan utnyttjas mera omfattande, t.ex. vård i livets slutskede,

digitala tjänster, familjerådgivning, diabeteskompetenscenter.

4.7 Markanvändning, boende och trafik (Vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot identifierar ni i er verksamhet med tanke på det

övergripande temat ”Markanvändning, boende och trafik”? Hur utnyttja styrkor, hur omvandla

svagheter till styrkor, hur utnyttja framtida möjligheter och hur undvika hot?)

− Mobila tjänster, distansservice och digitalisering gör att servicen finns nära, när avstånd och färdsel

ställer utmaningar. − Färdtjänst kan ordnas bättre och effektivare, när vi förenar våra resurser. − Tyngden för samhällsplanering, planläggning och samarbetet mellan olika myndigheter, sakkunniga och

kommuninvånare framhävs allt mera i och med att befolkningen åldras. Detta bör beaktas redan i förberedelseskedet. Målet är att man ska klara sig själv så länge som möjligt.

− Bedömningen av samhälleliga konsekvenser i beslutsfattande borde förbättras också genom beaktande av de s.k. specialgruppernas behov.

− Vid planering av servicenätet och ändringar i det bör nåbarhet och tillgänglighet samt kollektivtrafiken

på glesbygdsområden beaktas. − Informationsnätens tillgänglighet bör beaktas: servicen består allt mera av elektroniska tjänster och

inga skuggområden får förekomma.

4.8 Övriga eventuella styrkor, svagheter, möjligheter och hot

(Vilka övriga styrkor, svagheter, möjligheter och hot identifierar ni? Hur utnyttja styrkor, hur

omvandla svagheter till styrkor, hur utnyttja framtida möjligheter och hur undvika hot?)

Se SWOT. Arbetsgruppen står till förfogande vid behov för tolkning av rapporten och precisering av uppgifterna.

5 Centrala iakttagelser och slutsatser av resultaten av arbetsgruppens

arbete

De centrala slutsatserna och det samlade budskapet från arbetsgruppen för det fortsatta

utredningsarbetet och till den gemensamma ledningsgruppen.

Se kapitel 1. Se SWOT. Arbetsgruppen har under hela beredningstiden haft en gemensam syn på väldigt många ärenden.

Utgångspunkt och central tanke har varit klienten och servicen till klienten. Fastän det förekommer skillnader i funktioner och organiseringssätt, finns det också mycket likheter och samarbete har bedrivits inom social- och hälsovårdsservicen redan nu.

Den landskapsbaserade social- och hälsovårdsberedningen har påverkat tjänstemännens arbetstid och uppgiftshelhet. Tidsanvändningen har varit en utmaning.

Arbetsgruppen står till förfogande vid behov för tolkning av rapporten och precisering av uppgifterna.


72

Tilläggsfrågor, svar till Olavi Kaleva senast 15.9:

Allmän kommentar: SWOT och tilläggsfrågorna flyter ihop

1) Uppskattade för- och nackdelar ur temagruppens (sektorns) synvinkel om kommunerna går ihop?

De övergripande temana borde beaktas i bedömningen.

Se kommunvisa SWOT och gemensamma SWOT. Svaren kan anslutas som svar även till punkten "Österbottens huvudstad”. Som en större kommun är vi en starkare påverkare och serviceproducent inom social- och

hälsovårdsservicen, tyngden i bl.a. beslutsfattandet och formuleringen av serviceprocesser ökar. En stor kommuns ”ansvar” för samarbetet i förhållande till andra kommuner och för landskapets helhet

bör beaktas. Förutsätter observationsförmåga, ansvarskänsla och förmåga till lyhördhet på ett mera

omfattande sätt än ur den egna kommunens och kommuninvånarnas perspektiv.

− Win-win-aspekten i verksamheten och beslutsfattandet, över parti-, kommun- och språkgränserna. Både det politiska ledarskapet och yrkesledarskapet i avgörande ställning. Social- och hälsovårdsarbetsgruppernas mångprofessionella tjänstemannaarbete bl.a. i vård- och

landskapsberedningen har uppvisat stor ömsesidig förståelse och gott samarbete. God grund för utveckling av organisationerna och det fortsatta arbetet.

2) Hur kan man bäst befrämja kommuninvånarnas delaktighet och påverkningsmöjligheter i den

sammanslagna kommunen?

Svaren kan också anslutas till punkten ”Delområdenas stad”. Delvis också s.k. god praxis. Kommuninvånarna med i utvecklingen av processerna redan i beredningsskedet, t.ex. klientråd, world

café-metoder, utlåtanden t.ex. äldreråd, ungdomsfullmäktige.

Politiska förtroendevalda (kommuninvånare) och sakkunniga/yrkesmänniskor (personal) samt servicebrukare/klienter med tillsammans redan i beredningsskedet och fortgående utveckling av processerna bl.a. i form av olika arbetsgrupper, mångsidiga responskanaler och bredare beaktat

kompetensutnyttjande. Främjande av välfärd och hälsa (HYTE); kommuninvånarnas/individernas eget ansvar vid sidan av

kommunens och samhällets ansvar. Den nya kommunens resurser i förhållande till servicebehovet och serviceanvändningen/lagen om efterfrågan och utbud – styrning av serviceanvändningen – individens eget ansvar om sin hälsa och välfärd. Servicedesign och serviceutbud med beaktande av resursaspekten och prioriteter.

Fungerande kommunikationer skapar delaktighet speciellt för grupper med funktionshinder. Här kan

god praxis från Vasa utvecklas i Korsholm i form servicebussmodell à la Lillkyro. Arbetstagare med lokalkännedom stöder invånarnas delaktighet Viktigt för delaktigheten att servicen fungerar på åtminstone svenska och finska Fungerande responssystem och verksamhetssätt som aktivt utvecklar verksamheten på basis av

responsen.

Digitala och fysiska utrymmen för ökad inkludering och delaktighet, t.ex. digitala förfrågningar/kanaler.

Det sociala rummet, försök med delaktighetsfrämjande socialskydd Dubbelriktad dialog, nytänkande

3) På vilket sätt befrämjas och utvecklas tvåspråkigheten bäst (svenska och finska) i den

sammanslagna kommunen? Språkfrågan är en av de centralaste frågorna inom social- och hälsovårdsservicen och gäller inte bara

tvåspråkigheten eller främjandet av den. Service ges på klientens modersmål (finska och svenska) och klienten betjänas i mån av möjlighet

också på andra språk (tolkservice). Förvaltning och funktioner tvåspråkiga, ärenden kan uträttas på båda språken.

Tvåspråkigheten tas om hand bl.a. genom effektiv översättningsservice, vid behov språkutbildning,

tandemundervisning. Vi ska inte bygga upp språkfrågan till en skiljemur, utan sköta ärendena tillsammans över

språkgränserna. Den gemensamma fördelen är inte beroende av språket. Språkkunskapskraven ska lösas vid rekrytering och bestämmande av behörighet.


73

Arbetskraften och klienterna/invånarna består i fortsättningen i allt större grad också av andra än sådana som har finska eller svenska som modersmål. Detta återspeglar sig bl.a. på servicekulturen och servicebehovet, arbetsgemenskaperna och köptjänsterna.

4) Vilka goda arbetsmetoder (Best Practice) har arbetsgruppen identifierat som kunde tas i bruk i en

sammanslagen kommun?

Se god praxis, som listas i en separat punkt. Fungerande gemensamma elektroniska informationssystem och arbetsrum, utnyttjande av

distansförbindelser bl.a. vid möten och konsultationer.

Jobbas ganska lika och det finns redan samarbete när det gäller att utveckla nya tjänster, t.ex. Alvartjänsten (bildtelefoniprojektet).

Fungerande hemförlovningsteam och hemsjukhusmodell som täcker hela den nya kommunen. God praxis med återkommande enkäter till kunder (exempel från Korsholms äldreomsorg) God praxis från Vasa i form servicebussmodell a la Lillkyro kan utvecklas i Korsholm. Ge verktyg åt kunderna till självhjälp, t.ex. familjehandledning via webbverktyg och träffar

(Voimaperheet - Kraftfamiljer) GERI-Lean arbete som involverar alla enheter inom äldrevården, över sektorgränser. Ger tydlighet i

strukturer och arbetssätt, ger synlighet mot politiker och tjänstemän samt medarbetare. Gemensam vård- och serviceplan för hälsovårdens och äldreomsorgens klienter (modell från Korsholm). Integrering av RAI mätinstrument till den gemensamma vård- och serviceplanen (modell från

Korsholm). Det mångprofessionella arbetet betonas.

Tema Synpunkter samt åtgärder i framtiden

Hur utnyttja

möjligheter

Uppbyggande av gemenskap, "vi är ett-attityd”, som är mera än ökande av samarbetet. Samgång är mera än ökande av samarbetet. Starkare tillsammans.

Hur utnyttja styrkor

Samma arbetsgivare/organisation har gemensamma anvisningar och riktlinjer, såväl i personalpolitiken som i klientprocesserna: jämn servicekvalitet, skalfördelar.

Hur omvandla

svagheter till styrkor

En starkare arbetsgivare underlättar rekryteringen, konkurrerar inte sinsemellan om arbetskraften.

Hur förbereda sig på

eller undvika hot

Bra information, öppen dialog, med redan i beredningsskedet, attityd ”vi löser det tillsammans”.

BILAGOR:

- Organisationsscheman Vasa (bilaga 1) och Korsholm (bilaga 2)

- Social- och hälsovårdens hyresobjekt, gemensam bilaga (bilaga 3)

KOMPLETTERANDE MATERIAL, icke-offentligt: kartläggning av uppgiftsrelaterade löner

Documents

Arbetsgruppens slutrapport - Fusionskollen...Om landskapsreformen eller integrationen i vården genomförs 1.1.2021, måste man överväga hur mycket förändringar som ska göras