Arena Kompetensförsörjning i statsförvaltningen

Kompetensförsörjningens framtid i staten, nationellt

och internationellt.  Bengt Eriksson 2006-11-24

Dagens styrning av kompetensförsörjningen i statsförvaltningen• Det delegerade arbetsgivaransvaret: det personalpolitiska

beslutet 1985, verksledningsbeslutet 1987• Relevant lagstiftning• Förordning om årsredovisning och budgetunderlag• Budgetpropositionen• Förvaltningspolitiken (handlingsplan, programförklaring m.

fl.)• Skrivningar i regleringsbrev• Regeringskansliets vägledning?: Myndigheternas redovisning

av kompetensförsörjningen i årsredovisningen

Föreskrifter och råd, förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

• 3 KAP. 3 § • FÖRESKRIFTER• Redovisningens innehåll skall anpassas till myndighetens

specifika förutsättningar och regeringens behov av

information.• Redovisningen skall baseras på dokumenterade data och

mätmetoder.

Föreskrifter och råd, förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

• 3 KAP. 3 § • ALLMÄNNA RÅD• Med kompetensförsörjning avses här att säkerställa att

kompetens finns • för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov på

både kort och lång sikt. Med verksamhetens mål avses

myndighetens mål enligt 3 kap. 1 § första stycket.• Analysen och bedömningen bör avse de sammantagna

åtgärder som vidtagits i relation till verksamhetens mål. Det

kan t.ex. avse åtgärder som syftat till att attrahera, rekrytera,

utveckla, behålla och avveckla kompetens samt åtgärder för

kompetensöverföring.

Förvaltningspolitisk programförklaring

• En av tre ledstjärnor:

Nytänkande och förändring: Öppenhet för ny teknik och nya

lösningar. Utvärdering, uppföljning och ständigt lärande.• Mål 2. En förvaltning som gör rätt saker på rätt sätt:

- En mera kompetent förvaltning

- En mångkulturell förvaltning

Kompetensfrågor i programförklaringen

• Fortlöpande och strategiskt arbete på myndigheterna med att

utveckla kompetensen• Förtroende genom nolltolerans mot korruption, etiskt

förhållningssätt• Analys av utvecklingsbehov i statsförvaltningen• Ökad mångetnisk och mångkulturell kompetens• Kartläggning av rekryteringsmetoder• Modell för analys och uppföljning av mångfaldsarbetet• Nytänkande och förändring – genom utvärdering, uppföljning

och ständigt lärande ska förvaltningen anpassa sig till en

föränderlig omvärld

Statliga arbetsgivarfrågor i budgetpropositionen för 2006/2007

• De statliga arbetsgivarna skall totalt sett inte vara

löneledande.• De statliga arbetsgivarna skall öka andelen kvinnor på

ledande befattningar. • De statliga arbetsgivarna skall minska löneskillnaderna

mellan kvinnor och män. Detta är ett nytt mål för 2007. • Den etniska och kulturella mångfalden bland de anställda i

statsförvaltningen skall öka på alla nivåer. • De statliga arbetsgivarna skall verka för en god arbetsmiljö i

syfte att minska sjukfrånvaron.

Resultatindikatorer• Myndigheternas arbete med kompetensförsörjningen. • Personalförsörjningsläget i staten. • Utvecklingen av genomsnittliga löner i olika sektorer på

arbetsmarknaden. • Andelen kvinnor på ledande befattningar inom staten. • Löneskillnader mellan kvinnor och män med hänsyn tagen till

arbetstid. Trots att detta är ett nytt mål för 2007 finns till-gänglig

statistik för uppföljning. • Andelen anställda med utländsk bakgrund på olika nivåer inom

statsförvaltningen. • Den genomsnittliga sjukfrånvaron i staten.

Förutsättningarna för kompetensförsörjning i svensk statsförvaltningStyrkor/möjligheter• En i huvudsak god rekryteringssituation• Den övergripande målsättningen att samverka mer• Hög akademikertäthet• Delegerat arbetsgivaransvar• Strukturell utveckling: IT, kunskapshanteringSvagheter/Hot• Otydligt uppdrag och styrning• Generationsväxlingen• Minskande andel yrkesverksamma om några år• Ökande konkurrens om arbetskraft?• Kulturell eftersläpning (cultural lag)

Statlig kompetensförsörjning i EU-perspektiv # 1

• Leadership and the Lisbon Strategy• Performance management • Age management and transfer of expertise• Mobility• Ethics• Change management• Strategic HRM• Civil servant roles

Statlig kompetensförsörjning i EU-perspektiv # 2 (Hållbar kvalitet/utveckling enligt 4QCs vetenskapliga rapportörer)

• Från design till co-design- Skapa och kommunicera en öppen och stödjande attityd till förslag

om förbättringar, varifrån de än kommer.

- När innovationsförslaget är på agendan – inkludera ett brett spektrum

av uppfattningar och intressenter i dess tidiga utveckling.

- Genomför en tidig sökning för att se vad andra gjort – också

internationellt.

- Definiera tydliga standards eller mätbara mål.

- Planera (designa) inte bara besluts- och produktionsfaserna, utan

också den eventuella utvärderingsfasen.

Från decision till co-decision

• Co-decision understödjer hållbar kvalitet/utveckling eftersom

medborgarna- Kommer att uppfatta att de ”äger” besluten.- Medborgarna blir kunnigare genom att delta i debatt och

process som föregår beslut, vilket skapar legitimitet.- Deltagande kan i sig öka tillfredsställelse.

Från production till co-production

• Co-production ökar hållbarhet i kvalitet/utveckling

- Eftersom produktionen ”ägs” gemensamt.- Produktionssättet blir synligare/öppnare och därför

begripligare.- Resultatet kan innebära färre ”black boxes” och därmed

skapas bättre legitimitet.

”It takes a whole village to educate a child.”African saying

Sex aspekter av ”co-production agenda”1. Förskjutning från organisationsbaserad produktion till en

”kedje”-baserad produktion.

2. Trenden inom OECDs länder att fragmentisera större

departement till autonoma myndigheter och behovet att

motverka risken för stuprör (fragmented silo production).

3. Vertikal kedjeproduktion kräver co-production filosofi och

praktik (för att klara ”ett ärende, en kontakt”).

4. Resultat är definitionsmässigt co-produced (eftersom något

annat inte är möjligt).

5. Själv-service med stöd av e-gov och ICT ökar medverkan av

medborgaren som medborgare och kund i

produktionsprocessen.

6. Horisontell co-production är beroende av frivilliga, icke-profit

organisationer och religiösa organisationer.

Från evaluation till co-evaluation

• Vi måste utvärdera för att konstatera effekterna av utveckling

av servicekvalitet. Är brukarna nöjdare än förr?• Vi måste utvärdera prestationsdata, servicebrukarnas

uppfattning, men också icke-brukares och möjliga framtida

brukare.• ”The barriers to citizen participation are not technology-driven

but have social, cultural and intellectual reasons. Therefore, it

is important to measure who participates, who doesn´t and

why.”• ”What are your citizens´ development goals?”• http://www.4qconference.org/liitetiedostot/4qc_sr_report.pdf

Ur Finnish Public Management ”Building Sustainable QualityMinistry of Finance, Finland 2006-11-17• “According to some studies, the most significant obstacles to

productivity improvement in enterprises and in the public sector

seem to be organisational or employee issues, internal

resistance to changing processes, inability to change staff

behaviour from centralised decision-making, lack of support

from the management and so on. It has been realised during

the Productivity Programme that the most significant obstacles

of productivity improvement in the public sector seem to be

structural or human resource management issues and often

also a cultural resistance to change.”