Åhus 14:108

ÅSA

BERGG

REN

SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2017:01

RAPPORT 2017:01

Arkeologisk förundersökning 2016

Åhus 14:108Fornlämning Åhus 118:1 & 119:1

Åhus socken, Kristianstad kommun Skåne län

ÅSA BERGGREN

Inför en exploatering av delar av fastigheten Åhus 14:108, Åhus socken, Kristian-stad kommun har Sydsvensk Arkeologi på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län utfört en arkeologisk förundersökning på platsen. Exploateringsområdet i sin helhet omfattar 26 ha. Två befintliga fornlämningar berörs av förundersökningen; RAÄ Åhus 118:1 och 119:1. Sex delområden, benämnda A–F, som totalt omfattar en yta av ca 11 ha undersöktes under maj och juni 2016.

Förundersökningen omfattade metalldetektering samt matjordsavbaning i sök-schakt med utvidgningar. Totalt avbanades ca 8 400 m2 under förundersökningen. Totalt dokumenterades 538 anläggningar, varav 179 undersöktes.

Förundersökningen visar att alla delområden innehåller lämningar från bosätt-ningar eller andra anläggningar, dock i olika grad och täthet. Tydliga koncentratio-ner av lämningar som talar för att området utgjort delar av bosättningar under flera förhistoriska perioder finns inom område A, D och E. Dateringarna spänner över en längre tidsperiod inkluderande mellanneolitikum, senneolitikum, brons-ålder samt äldre järnålder. Inom område B undersöktes en fåra som kan ha utgjort en del av en vallanläggning. Område E är även intressant eftersom det kan ha utgjort en strandzon under sen mesolitisk eller tidig neolitisk tid. Metalldetek-teringen visar att man förmodligen någon gång under mitten av 1900-talet påfört jordmassor från centrala Åhus i området. Detta medför att metallföremål från Åhus historia finns i matjorden på platsen.

2017-01_omslag.indd 9 2017-02-01 11:39

Fornlämningsnr: 118 & 119 Åhus socken

Kristianstads kommun Skåne län

Åhus 14:108 Fornlämning Åhus 118:1 & 119:1

Åhus socken, Kristianstads kommun, Skåne län Arkeologisk förundersökning 2016

Åsa Berggren

Rapport 2017:1

Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box 134 291 22 Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): 044-13 58 00

Malmö Erlandsrovägen 5 218 45 Vintrie

www.sydsvenskarkeologi.se

© 2017 Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2017:1 Omslag: Thomas Linderoth schaktar i delområde D. Foto: Fredrica Nyberg Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet, I2014/00893.

577

Innehåll

Sammanfattning Inledning Syfte och metod Topografi och fornlämningsmiljö 8

Topografi och naturgeografi 8Fornlämningsmiljö 10

Tidigare undersökningar 12Undersökningsresultat 13

Område A 14Schakt 1 med utvidgning 16Schakt 2 19Schakt 4 20Schakt 5 20Sammanfattning område A 21

Område B 21Schakt 8 27Schakt 11 27Schakt 14 28Sammanfattning område B 28

Område C 29Schakt 16 29Schakt 17 30Schakt 18 31Sammanfattning område C 31

Område D 31Matjordsarkeologi 32Schakt 20 med utvidgningar 34Schakt 23 med utvidgning 35Schakt 24 37Schakt 25 39Schakt 26 39Schakt 27 41Sammanfattning område D 42

Område E 43Schakt 29 47Schakt 30 48Schakt 31 49Schakt 32 50Sammanfattning område E 51

Område F 51Matjordsarkeologi 52Schakt 35 53Schakt 36 53Sammanfattning område F 53

Metalldetektering 53

Förslag till fortsatta åtgärder 57Referenser 60

Litteratur 60Arkiv och kartor 61Muntlig uppgift 61

Administrativa uppgifter 62Bilagor 65

1. Anläggningslista 2. Fyndlista 3. Metallfyndsbestämning 4. Rapport metalldetektering 5. Rapport arkeobotanik 6. 14C-dateringar 7. Tidsaxel och förklaring av periodförkortningar 8. Det uppdragsarkeologiska systemet

Sydsvensk Arkeologi rapportserie 2017

Figur 1. Undersökningens läge i Kristianstads kommun i Skåne, markerad med grön punkt.

Figur 2. Undersökningsområdenas läge i västra Åhus, markerade med röda ytor. Skala 1:50 000.

Åhus 14:108 FU | 5

Sammanfattning Sydsvensk Arkeologi har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr: 431-2342-2016) utfört en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Åhus 14:108, Åhus socken, Kristianstad kom-mun (figur 1 och 2). Kristianstads kommun har för avsikt att exploatera del av fastigheten (bostäder m.m.). Förundersök-ningsområdet omfattar sex delområden, benämnda A-F, och omfattar totalt en yta av ca 11 ha (ca 114 000 m2) (figur 3). Ex-ploateringsområdet i sin helhet omfattar 26 ha. Två befintliga fornlämningar berörs av förundersökningen; RAÄ Åhus 118:1 och 119:1.

Undersökningen genomfördes av Sydsvensk arkeologi under maj och juni 2016.

Syftet med förundersökningen är att fördjupa kunskapen om fornlämningarna och har som mål att klargöra lämningarnas omfattning, innehåll, datering och kunskapspotential.

Förundersökningen genomfördes genom att metalldetektering utfördes inom område A, C, D och E samt matjordsavbaning i sökschakt med utvidgningar inom alla delområden.

Närområdet kring det nu aktuella förundersökningsområdet är synnerligen rikt på fornlämningar. Tyngdpunkten ligger i järnål-der men det finns även lämningar från flertalet förhistorisk tids-perioder samt från medeltid. Speciellt kan nämnas de omfat-tande lämningarna av en handels- och hantverksplats med date-ring till sen vendeltid och tidig vikingatid som undersökts endast ett hundratal meter söder om exploateringsområdet. Boplatsläm-ningar i form av stolphål, gropar och härdar som är en del av samma boplatsområde som lämningarna inom område A har tidigare undersökts direkt söder om området. En koncentration av härdar har där daterats till yngre bronsålder.

Totalt avbanades ca 8 400 m2 under förundersökningen. Totalt dokumenterades 538 anläggningar, varav 179 undersöktes.

Förundersökningen har givit många intressanta resultat. Alla delområden innehåller lämningar från bosättningar eller andra anläggningar, dock i olika grad och täthet.

Område A omfattar centrala delar av bosättningar från olika perioder, speciellt i öster och centralt i området, dvs. de delar som är högst belägna. Dateringar till mesolitikum, mellanneoli-tikum samt yngre bronsålder finns från området. Inom område B undersöktes en fåra som kan ha utgjort en vallanläggning. Date-ringen är inte fastställd. Område C omfattar mycket spridda lämningar medan det inom område D finns tydliga koncentrat-ioner av lämningar som talar för att området utgjort delar av

6 | Åhus 14:108 FU

bosättningar under flera förhistoriska perioder. Dessa kan date-ras till mellanneolitikum, bronsålder samt äldre järnålder. Även inom område D finns koncentrationer av lämningar och spår av bosättningar och aktiviteter från olika perioder, som senneoliti-kum, äldre bronsålder samt äldre järnålder. Området är även extra intressant eftersom det kan ha utgjort en strandzon under sen mesolitisk eller tidig neolitisk tid. Område F omfattar endast glest spridda lämningar.

Sammanfattningsvis så förordas att lämningarna inom område A, B, D och E undersöks vidare vid eventuell exploatering av området medan anläggningarna inom område C och F inte för-anleder någon vidare åtgärd.

Figur 3. Förundersökningsområdena A - F markerade med blå linje. Skala 1:8 000.

Åhus 14:108 FU | 7

Inledning Sydsvensk Arkeologi har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr: 431-2342-2016) utfört en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Åhus 14:108, Åhus socken, Kristianstad kom-mun (figur 1 och 2). Kristianstads kommun har för avsikt att exploatera del av fastigheten (bostäder m.m.). Förundersök-ningsområdet omfattar sex delområden, benämnda A-F, och omfattar totalt en yta av ca 11 ha (ca 114 000 m2) (figur 3). Ex-ploateringsområdet i sin helhet omfattar 26 ha. Två befintliga fornlämningar berörs av förundersökningen; RAÄ Åhus 118:1 och 119:1.

Förundersökningens fältarbete genomfördes under maj och juni 2016. Metalldetekteringen genomfördes under april 2016 av Jonas Paulsson, Kula HB. Metallföremålen har bedömts av Ber-til Helgesson, Sydsvensk Arkeologi.

Syfte och metod Förundersökningen syftar till att fördjupa kunskapen om forn-lämningarna och har som mål att klargöra lämningarnas omfatt-ning, innehåll, datering och kunskapspotential. Ambitionsnivån anpassas för att resultatet ska kunna fungera som ett fullgott beslutsunderlag för Länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet och som ett beslutsunderlag för exploatören av området.

Förundersökningen genomfördes med två huvudmetoder, me-talldetektering och matjordsavbaning i sökschakt med utvidg-ningar där det bedömdes relevant. Först genomfördes en metall-detektering i område A, C, D och E. Detta som en förtätning och ett komplement till den detektering som gjordes över hela ytan under den avgränsande förundersökningen. Sedan genomfördes avbaning av matjorden. Sökschakt lades ut i förhållande till re-sultaten i den tidigare genomförda avgränsande förundersöking-en. I vissa schakt där de framkomna lämningarna bedömdes intressanta gjordes utvidgningar av schakten. De framkomna anläggningarna kategoriserades och dokumenterades digitalt i plan. Ett urval av anläggningarna undersöktes genom handgräv-ning och dokumenterades för hand i profil. En mindre insats av matjordsarkeologi genomfördes också, då matjorden (ca 400 liter/ruta) från valda testrutor sållades och fynden tillvaratogs. Detta genomfördes i område F och D, fem testrutor per område.

Avbaningen av matjord per delområde planerades att ske på mellan 8 och 12 % av ytan. På de flesta delområden räckte det dock med något mindre yta för att en bedömning av lämningar-na skulle kunna göras. Totalt schaktades 7,4 % av förundersök-ningsytan.

Område Storlek, m2 Planerad schakt, m2, 8%-12%

Utförd schakt, m2

Utförd schakt, %

A 36 795 2 944-4 415 2 333 6,3%

B 18 409 1 473-2 209 1 430 7,8%

C 9 736 779-1 168 638 6,5%

D 24 454 1 956-2 934 2 258 9,2%

E 19 241 1 539-2 309 1 252 6,5%

F 5 484 439-658 483 8,8%

Summa 114 119 9 130-13 693 8 394 7,4% Tabell 1. Storlek på ytor för förundersökning – planerat och utfört.

Topografi och fornlämningsmiljö

Topografi och naturgeografi Exploateringsområdet är idag åkermark, och jordarten är mesta-dels sand, ställvis med inslag av steniga partier i framför allt den sydöstra samt den nordliga delen, dvs. inom delområde A samt E. Området är flackt och ligger 3–6 m ö.h. (figur 4). Ytan ger ett bitvis vågigt utseende vilket åtminstone delvis kan härledas till sandflykt med dynbildning i området.

Drygt 500 meter söder om området finns Möllerännan som grävdes under 1600-talet som ersättning för Helge å. Helge ås gamla åfåra finns ytterligare drygt hundratal meter åt söder och är idag ett alekärr. Åt väster finns öppna betesmarker och åkrar och i öster och norr finns ett industriområde och en golfbana.

Jordarten i förundersökningsområdet består av postglacial sand. I norr gränsar området till ett större område med isälvssediment (figur 4). Längre österut och även partivis söderut finns stora och små områden med flygsand. Det som är intressant här är att undersökningsområdet ligger vid en gräns mellan två jordarter, mellan sand och isälvssediment. Att området består av post-glacial sand betyder att det varit översvämmat av vatten som avsatt sanden här, efter senaste istiden. Vattnet kan ha nått upp till ca 6 m öh. Sexmeterskurvan sträcker sig här något in i områ-det som en liten udde där en mindre höjdrygg sträcker sig åt sydost in i delområde E (figur 4). Den steniga karaktär som grunden under matjorden har här stämmer väl övererens med isälvssediment och detta kan alltså vara en del av det större om-rådet med isälvssediment i norr. Här kan således ha funnits en verklig udde under perioden när vattnet nådde 6 meter över da-gens vattenlinje, ca 4000 BC. Den allra sydostligaste delen av undersökningsområdet inom delområde A har även den delvis en stenig karaktär och möjligen har även delar av detta område stuckit upp över vattenytan när vattnet nådde som högst.

8 | Åhus 14:108 FU

Åhus 14:108 FU | 9

Slutsaten av detta blir att det inte bör finnas lämningar som är från 4000 BC eller äldre perioder inom undersökningsområdet, eftersom det stod vatten här, undantaget den lilla udden i norr och delar av höjden i sydväst, som då kan ha stuckit upp ur vatt-net.

Att undersökningsområdet, med undantag för det ovan nämnda högsta partiet varit täckt av vatten kan möjligen förklara före-komsten av ett svart lager som ligger under matjorden, men ovanpå sanden. Detta kan möjligen ha bildats när vattnet börjat dragits undan men området fortfarande varit blött, men det är inte klargjort. Dock bör man kunna konstatera att det är naturligt bildat, trots att det påminner om ett kulturlager, vilket också påpekas i rapporten för den tidigare förundersökningen i områ-det. Där konstateras också att det svarta lagret ligger över hela undersökningsområdet, även om det är i varierande tjocklek och delvis är nästan helt bortplöjt. Även vid andra undersökningar i närområdet har liknande lager iakttagits (Brink 2016:7f).

Figur 4. Jordartskartan: orange parti med postglacial sand/grus, grönt parti med isälvssediment. Höjdkurvor i svart med 1 meters ekvidistans. Förunder-sökningsområdena markerade med blå linje. Röda linjer är vägar. Skala 1:8 000.

10 | Åhus 14:108 FU

Fornlämningsmiljö Närområdet kring förundersökningen är synnerligen rikt på forn-lämningar. Tyngdpunkten ligger i järnålder men det finns även lämningar från flertalet förhistorisk tidsperioder samt från me-deltid. De fornlämningar som direkt berörs av denna förunder-sökning och ett urval av de mest framträdande fornlämningarna från närområdet kommer att beskrivas nedan samt redovisas i tabell 2 och figur 5.

Ett hundratal meter söder om exploateringsområdet finns en av Kristianstadsslättens mest komplexa och omfattande fornläm-ningar, RAÄ Åhus 35:1. Denna fornlämning täcker ett område av ca 1 750x500 m och är registrerad som en boplats. Inom om-rådets nordöstra del har flera undersökningar utförts. Framträ-

Figur 5. Fornlämningsmiljön i närområdet. Exploateringsområ-det markerat med röd linje.

Åhus 14:108 FU | 11

dande är de omfattande lämningarna av en handels- och hant-verksplats med datering till sen vendeltid och tidig vikingatid. Hantverket har varit högst specialiserat. Brons, järn, horn, bärn-sten, textil, samt troligen också guld, silver och ädelstenar, har bearbetats. Handeln visar på kontakter med Nord- och Östersjö-områdena, och också den arabiska världen (Callmer 1991; Hel-gesson 2002:72f). Inom hela det registrerade området finns be-arbetad flinta och denna har varit bidragande vid avgränsningen av fornlämningen. Flera artefakter kan dateras till neolitikum.

Fornl.nr

Läm-ningtyp

Beskrivning Undersökningar

Åhus119:1

Boplats Boplats,230x80m(1bryne,4bitarkeramik,1spånoch1enkelav-slagsskrapa,rikligtmedslagenflintaochskörbrändsten).

AU1utredning2001(Edring2001).

Åhus118:1

Boplats Boplatsområde,ca620x220m(sla-genflintaiSdelenochsotfläckarochhärdariN).

AU2utredning(Kockum2005),FU(Wilhelmson2006),FU(Helgesson2014).

Åhus35:1

Boplats Boplatsområde,1750x100-400m.Komplexavboplatserfrånstenåldertillvikingatid.

Transvalvikingatidahandelsplats,delundersöktavJ.Callmer1981samt1984-1988.T.Ericson,Länsmu-seet,Kristianstad1989-90(EricsonBorggren1993).AU2utredning(Kockum2004),AU2utredning(Kock-um2005),FU(Wilhelmson2006),FU(BondessonHvid2007a,b,c).

Åhus143:1

Boplats Boplats.400x120-300m(NNÖ-SSV).UppgiftavJohanCallmer,LundsUniversitet.Fyndavkeramikoch”cropmarks”.

AU1utredning2001(Edring2001).

Åhus144:1

Fynd-plats

Fyndplatsföräldreochyngrerödgods.

AU1utredning2001(Edring2001).

Åhus145:1

Boplats Boplats,flintav-slag.

AU1utredning2001(Edring2001).

Åhus120:1

Boplats Boplats,80x60m(enstakaspån,måttligtmedavslagsamtövrigslagenflinta).

AU1utredning2001(Edring2001).

Åhus20:1

Boplats Boplatsutansynliganläggning,ca700x100m.

OmrådetärdelundersöktavJohanCallmervidfleratillfällen.FU(Helgesson2014).

Åhus148:1

Boplats Boplats,ca410-890x110-260m.

AU1utredning2001(Edring2001).AU2utredning(BondessonHvid2004).

Åhus17:2

Stads-lager

Stadslager,ca245x180mkulturla-gerfrånmedeltidabebyggelse.

FU(Kockum2007;2011;Dahlén2006).

Åhus116:1

Boplatsområde

Boplats,250x100m.

Delundersökt(EricsonBorggren1992).

Åhus22:1

Boplats Boplatsutansynliganläggning,190x120m.(flinta).

Åhus157

Boplats Boplats,ca250x200m.(enstaka

AU1utredning(BondessonHvid2003).

12 | Åhus 14:108 FU

slagnaflintor).

Åhus71:1

Fynd-samling

Fyndsamling,1bryne,1tunnackigoch2tjocknackigabergartsyxor,1tjocknackigoch1håleggadflintyxa,1delavstridsyxa

Åhus149

Fynd-plats

Fyndplats,(avslagiKristianstad-flinta).

AU2Utredning(Kockum2004).

Åhus69:1

Fynd-plats

Fyndplats,1tunnackigflintyxa.

Tidigare undersökningar Det nu aktuella exploateringsområdet ingick tidigare i ett större område, som år 2001 var föremål för en översiktlig arkeologisk utredning (Edring 2001). Vid denna utredning, som omfattade ett ca 390 ha stort område, påträffades en rad fynd inom det nu aktuella området bl.a. fragment av en håleggad yxa samt ett obe-stämt bronsföremål, båda inom RAÄ Åhus 119:1. Utredningen resulterade i registrerandet av RAÄ Åhus 119:1. Förutom RAÄ Åhus 119:1 som är registrerad som en boplats, finns det inom det aktuella exploateringsområdet ytterligare två registrerade fornlämningar: RAÄ Åhus 118:1 och 120:1. Inom RAÄ Åhus 120:1 har det påträffats slagen flinta. RAÄ Åhus 118:1 har i den södra delen varit föremål för en utredning samt två förundersök-ningar. I denna södra del av fornlämningen påträffades boplats-lämningar i form av tre koncentrationer av bl.a. stolphål, gropar och härdar (Kockum 2005). Utredningen följdes av en arkeolo-gisk förunderökning som bl.a. resulterade i fastställandet av en koncentration av härdar daterade till senare del av yngre brons-ålder (Wilhelmson 2006). I samband med en arkeologisk förun-dersökning, utförd som schaktningsövervakning, påträffades i den sydöstra delen av RAÄ Åhus 118:1 tre förhistoriska härdar (Helgesson 2014).

Inom det aktuella exploateringsområdet genomförde Sydsvensk Arkeologi under december 2015 en avgränsande arkeologisk förundersökning. Sex ytor, Område A–F, innehöll under mark dolda fornlämningar (Brink 2016). Man konstaterade att det inom områdena fanns välbevarade lämningar i form av boplats-lämningar (stolphål, gropar, härdar, kulturlager). Dock pekade man på att under mark dolda fornlämningar i den södra delen av Område D samt Område F till stor del kunde ha plöjts sönder, men också att matjorden där innehöll rikligt med flinta. Flintan daterades till yngre stenålder. I övrigt daterades de lämningar som innehöll fynd (keramik) till yngre bronsålder–äldre järnål-der. Inom Område A påträffades dessutom en möjlig grav från yngre stenålder. Inom Område B var det främst di-

Tabell 2. Fornlämningar inom och i närheten av exploateringsområdet.

Åhus 14:108 FU | 13

ken/kulturlager som kan kopplas till en eventuell vallanläggning som bedömdes vara av fortsatt arkeologiskt intresse. Metallde-tekteringen som utfördes inom ramen för den avgränsande för-undersökningen gav ett material med små, möjliga indikationer på vikingatid/medeltid samt ett material av relativt exklusiv ka-raktär från Åhus stadstid, ca 1200-tal och fram i 1600-tal.

Undersökningsresultat Förundersökningen genomfördes genom att sökschakt drogs i de sex delområden (figur 6) som bedömts innehålla fornlämningar under mark i den tidigare genomförda avgränsande förunder-sökningen.

Tydliga boplatslämningar framkom inom område A, D och E medan område B bara tycks omfatta en del av utbredningen av den vallanläggning som har anats på platsen. Inom område C och F påträffades spridda boplatslämningar som troligen utgjort utkanten av de boplatser som funnits i området. Totalt framkom 538 anläggningar varav 179 undersöktes (tabell 3) vilket utgör ca 33 %.

Figur 6. Översikt över delområde A – F med de schakt som drogs inom ramenför förundersökningen. Skala 1:3 500.

14 | Åhus 14:108 FU

Anläggningstyp Antal totalt Varav undersökta Dike 13 3 Härd 90 17 Grop 179 20 lager/kulturlager 24 10 ränna 26 2 stolphål 140 61 Utgår 66 66 totalt 538 179 Tabell 3. Totalt antal anläggningar som dokumenterats respektive undersökts inom ramen för förundersökningen.

Inom ramen för undersökningen genomfördes 11 14C-analyser. Resultaten presenteras i tabell 4 nedan och diskuteras sedan i de avsnitt som berör de aktuella anläggningarna.

Lab nr

Anl nr Prov nr

material BP Kal 1 σ Kal 2 σ period

Ua-53882

AG3098 P8854 förkolnat strå

3 478 ± 29

1880BC-1740BC

1890BC-1690BC

ÄBÅ-SN

Ua-53883

AH6959 P8984 skalkorn 2 528 ± 28

790BC-570BC

800BC -540BC

YBÅV-VI

Ua-53884

AH2868 P5366 träkol, ask 2 189 ± 28

360BC-190BC

360BC-170BC

Frjå

Ua-53885

AH1666 P6322 träkol, hassel

2 903 ± 29

1130BC-1020BC

1210BC-1000BC

ÄBÅIII-YBÅIV

Ua-53886

AS3502 P8815 träkol, ask 4 040 ± 29

2620BC-2490BC

2840BC-2470BC

MNB

Ua-53887

AH824 P8966 träkol, hassel

>40 000

Ua-53888

AL5117 P8976 träkol, hassel

3 837 ± 29

2350BC-2200BC

2460BC-2200BC

MNB-SN

Ua-53889

AH6655 P8981 förkolnat hassel-nötsskal

6 548 ± 37

5530BC-5475BC

5610BC-5460BC

mel-lan/senmeso-litikum

Ua-53890

AH1170 P8990 träkol, hassel

2 311 ± 27

405BC-375BC

410BC-250BC

Frjå

Ua-53891

AG1000 P8993 förkolnat hassel-nötsskal

3 557 ± 30

1950BC-1820BC

2020BC-1770BC

SN

Ua-53892

AL1274, G8995

P8999 träkol, hassel

3 490 ± 30

1880BC-1760BC

1900BC-1690BC

SN-ÄBÅ

Tabell 4. Alla 14C-dateringar som genomfördes inom ramen för förundersökningen. Kalibrering enligt OxCal v3.10. I kolumnen för datering till period finns en fetmarkering om en viss del inom den nämnda perioden överväger.

Område A Område A omfattade 36 795 m2 och är beläget i den sydostliga delen av det aktuella exploateringsområdet. Hela undersök-ningsområdet ligger på mellan 4 och 6 m öh. och i område A höjer sig markytan delvis upp mot 6 meter. På denna lilla höjd finns spår av aktiviteter från flera förhistoriska perioder. Redan den avgränsande förundersökningen hade visat att här fanns boplatslämningar. Det konstaterades då att lämningarna på denna lilla höjd förmodligen hör samman med de boplatsläm-

Åhus 14:108 FU | 15

ningar som undersökts söder om Ripavägen, daterade till yngre bronsålder-äldre järnålder.

Här drogs under förundersökningen sökschakt med utvidgningar motsvarande 2 333 m2. Sökschakten numreras 1 till 7. Till schakt 1 hör en större utvidgning och schakt 6 utgör egentligen en utvidgning av ett tidigare schakt. Schakt 7 är ett mindre schakt som grävdes drygt 2 meter djupt för att undersöka om det fanns något under de sandiga lagren i området. Detta för att ute-sluta att det fanns översandade markhorisonter på platsen. Dock framkom inget annat än sand och längre ner även grusiga lager.

Området är mycket stenigt i partier, vilket gjorde schaktningen besvärlig, eftersom stenarna låg i sand som många gånger drogs med stenarna när matjorden ovanför avlägsnades. På så sätt kan mindre anläggningar, t.ex. stolphål, ha gått förlorade vid schakt-ningen. En stor del av stenarna låg i det mörka sandlagret.

Större delen av område A kan sägas utgöra en boplatsyta, men ett flertal koncentrationer av anläggningar visar att det finns tydliga aktivitets- och bosättningspartier inom denna boplatsyta (se fig. 7). Det gäller den ostliga delen av schakt 1 inklusive den större utvidgningen. Ytterligare en koncentration finns centralt i schakt 1 och en i den västliga delen som även inkluderar den ostliga delen av schakt 2 och 5. Även schakt 4 innehöll en kon-centration av lämningar. Schakt 6 togs upp för att det i ett tidi-gare schakt just där framkommit några stolphål som möjligen skulle kunnat vara en del av en huslämning. I schakt 6 framkom

Figur 7. Område A. Schakt som dragits i samband med förundersökningen markerade med röd linje, samt numrering. Schakt dragna inom ramen för den tidigare avgränsande förundersökningen markerade med grå linje. Anläggningar i grönt – grop, svart – härd, rött – ränna, brunt – dike. Skala 1: 1 700.

16 | Åhus 14:108 FU

dock inga fler stolphål, och någon huslämning kunde inte kon-stateras.

Ett drygt hundratal anläggningar dokumenterades i område A (tabell 5). Av dessa undersöktes 20 st. Nedan presenteras ett urval uppdelade enligt de schakt de påträffades i. Anläggningstyp Antal totalt Varav undersökta ränna 4 - dike 4 1 grop 79 8 härd 11 2 stolphål 12 5 utgår 4 4 totalt 114 20 Tabell 5. Anläggningar påträffade inom område A.

Schakt 1 med utvidgning I detta schakt fanns en tydlig koncentration av boplatslämningar i den ostliga delen med utvidgningen med härdar och gropar. Det fanns även flera stolphål i en koncentration i utvidgningen som troligen utgör en huslämning. Centralt i schakt 1 fanns yt-terligare en koncentration av anläggningar, samt längst i väster. Dessa bestod främst av gropar och en enstaka halvcirkelformad ränna.

Härd A6655 Denna anläggning påträffades redan under den tidigare avgrän-sande förundersökningen, varför en större utvidgning av schakt 1 gjordes just kring denna. Man hade tillvaratagit en fyrsidigt slipad flintyxa i gropens yta (Brink 2016). Yxan kan dateras till mellanneolitikum och är av en flinttyp som inte förekommer lokalt. Det ovanliga fyndet föranledde en hypotes om gropen kunde vara en grav. Vid undersökningen kunde vi dock konsta-tera att det snarare rörde sig om en härdgrop. Den var 1,66 x 0,98 m stor i ytan och 0,32 m djup. Fyllningen bestod av mörk-brun till svart, något sotig sand med träkol, mycket skörbränd småsten och bränd flinta (fig. 8). Inga övriga fynd utöver den tidigare funna yxan gjordes i fyllningen.

Ett jordprov togs samt prov direkt på den träkol som fanns i fyllningen. En bit förkolnat hasselnötsskal och träkol av tall kunde identifieras i proverna. Det förkolnade hasselnötsskalet 14C-daterades. Det gav en datering till skiftet mellan mellan- och senmesolitikum, eller snarare den tidiga delen av senmesoliti-kum och Ertebøllekulturen (Ua-53889, 6 548 ± 37 BP, 5530 BC-5475 BC kal. med 1 σ, 5610 BC-5460 BC kal. med 2 σ).

Åhus 14:108 FU | 17

Dateringen av härden pekar således åt olika håll. Hasselnötsska-let pekar mot mesolitikum medan yxan pekar mot mellanneoliti-kum. Det troligaste är dock att dessa båda hamnat i härden som kan ha anlagts vid ett senare tillfälle. Troligast är att den hört till den bosättning från yngre bronsålder som gett upphov till andra härdlämningar i området.

Härd A6959 I en liten grupp om tre härdar belägna i schakt 1 (de andra är A5676 och A6940) fanns denna härd, A6959 som mätte 1,8 x 1,9 meter i ytan och var 0,13 m djup. Fyllningen bestod av mörk gråbrun till svart sand med mycket små bitar av skörbränd flinta och träkol (fig. 9). Inga fynd påträffades i fyllningen.

Ett jordprov togs samt prov direkt på den träkol som fanns i fyllningen. I jordprovet identifierades ett sädeskorn av skalkorn och två fragmenterade sädeskorn. Vedartsanalysen av träkol visade endast obestämt träslag.

Skalkornet 14C-analyserades och kunde dateras till slutet av yngre bronsålder (Ua-53883, 2 528 ± 28 BP, 790 BC-570 BC kal. med 1 σ, 800 BC -540 BC kal. med 2 σ). Härden kan ha

Figur 8. Härd A6655 utgrävd till hälften. Fotograferad från norr.

Figur 9. Härd A6959, utgrävd kva-drant. Fotograferad från söder.

Figur 8. Härd A6655 utgrävd till hälften. Fotograferad från norr.

18 | Åhus 14:108 FU

varit i bruk under denna tid, och möjligen var även de två när-liggande härdarna från samma period.

Grop A6915 Grop A6915 var en av de gropar som påträffades i utvidgningen inte långt från den tidigare nämnda härdgruppen. Gropen hade en diameter på 1,2 m i ytan och var 0,27 m djup. Fyllningen bestod av gråbrun sand med mycket sten (fig. 10). Inga fynd gjordes i fyllningen.

Ett jordprov togs i fyllningen och två sädeskorn av skalkorn och tre bitar för hasselnötsskal påträffades i detta. Ingen 14C-analys gjordes på detta material.

Grop A6993 I utvidgningen fanns även grop A6993. Den mätte 1,1 meter i diameter i ytan och var 0,2 meter djup. Fyllningen bestod av gråbrun sand med mycket småsten, flinta och några större stenar (fig. 11). Inga fynd gjordes i fyllningen. I ett jordprov identifie-

Figur 10. Grop 6915 utgrävd till hälften. Fotograferad från sydost.

Figur 11. Grop 6993 utgrävd till hälften. Fotograferad från söder.

Figur 10. Grop A6915 utgrävd till hälften. Fotograferad från sydost.

Åhus 14:108 FU | 19

rades ett sädeskorn av skalkorn och sju fröer av svinmålla. Ingen 14C-analys gjordes på detta material.

Grop A5791 I koncentrationen av anläggningar centralt i schakt 1 fanns grop A5791. Den var 0,7 x 0,53 m stor i ytan och var 0,23 m djup. Fyllningen bestod av mörk gråbrun sand med flinta och ett in-slag av träkol (fig. 12). Vid analysen av ett jordprov hittades inga makrofossil, men däremot träkol av hassel. Ingen 14C-analys gjordes på detta material.

Gropar A6121, A6134, A6231 I den västra delen av schakt 1 framkom ytterligare en koncent-ration av anläggningar som mestadels bestod av gropar. Några av dessa undersöktes, utan att kunna ge någon närmare datering av dessa lämningar. Groparna varierade i storlek och var upp till 3 decimeter djupa. De var fyllda med gråbrun flammig eller mörkt gråbrun sand. Inslag av träkol fanns i A6231 och där togs också ett jordprov. Inga makrofossil hittades, men träkol av tall kunde identifieras. Denna 14C-analyserades inte.

Schakt 2 I schakt 2 framkom en mindre koncentration av anläggningar längt i öster, främst bestående av gropar och några diken. Denna hör förmodligen till samma koncentration av lämningar som fanns i den västra delen av schakt 1. Längre västerut i schaktet fanns spridda gropar och något enstaka stolphål.

Grop A6323 Gropen var 1,35 m i diameter i ytan och 0,16 m djup. Fyllningen bestod av mörk gråbrun sand med mycket skörbränd sten och småsten. Inga fynd påträffades i fyllningen och inga prover togs. Denna grop hör förmodligen till den koncentration av anlägg-ningar som påträffades i den västra delen av schakt 1.

Figur 12. Grop A5791 utgrävd till hälften. Fotograferad från nordost.

20 | Åhus 14:108 FU

Schakt 4 I schakt 4 fanns nio gropar och ett par rännor. De hör förmodlig-en samman med den koncentration av lämningar som syntes i de ostliga delarna av schakt 2 och 5 samt i västliga delen av schakt 1. De binds samman av förekomsten av anläggningar i det tidi-gare schaktet mellan dessa schakt. I schakt 5 undersöktes engrop och en ränna. Gropen (A5540) innehöll många bitar av flatsten, djurben och små fragment av tegel. Den bedömdes vara avrelativt modern ålder. I schaktet fanns även två diken, som omde var sammanhängande bildad en halvcirkelformat dike. Dekan även hänga samman med en bit av ett dike i ett av de tidi-gare schakten. Diket undersöktes genom att ett snitt grävdestvärs över. Fyllningen bestod av gråbrun flammig sand. Ingafynd gjordes i rännan, men ett jordprov togs och där kunde trä-kol av björk identifieras. Inga makrofossil fanns i provet.

Schakt 5 I schakt 5 fanns en mindre koncentration av anläggningar i den allra ostligaste delen, förmodligen en del av samma koncentrat-ion som i den västra delen av schakt 1 och den östra delen av schakt 2. En av dessa gropar undersöktes. I resten av schakt 5 framträdde spridda lämningar i form av mindre gropar.

Grop 5284 Detta var en större, avlång grop som påträffades i ostliga delen av schakt 5. Den var 3 x 1,55 m stor i ytan och 0,43 m djup. Fyllningen bestod av gråbrun sand med enstaka sten, och ett undre lager av mörkt gråbrun, sotig sand med inslag av lera och en del mindre sten (fig. 13). Ett jordprov togs och träkol av has-sel identifierades. Inga markrofossil påträffades i provet. Gropen hör troligen till samma koncentration av anläggningar som på-träffades i den västra delen av schakt 1 och den östra delen av schakt 2.

Figur 13. En kvadrant av grop A5284 är undersökt. Fotograferad från sydost.

Åhus 14:108 FU | 21

Sammanfattning område A Sammanfattningsvis finns ett flertal koncentrationer av läm-ningar inom område A som tyder på att den svaga förhöjningen utnyttjats för bosättning och andra aktiviteter under flera peri-oder, då dateringarna pekar mot mesolitikum, mellanneolitikum och yngre bronsålder. Lämningarna återfinns koncentrerade till de östliga och centrala delarna av området, medan spåren är nå-got glesare i den västra delen. Inget talar emot att en majoritet av lämningarna inom område A har samband med de tidigare un-dersökta bosättningslämningarna söder om Ripavägen som date-rats till yngre bronsålder – äldre järnålder, vilket föreslogs vid den tidigare förundersökningen.

Område B Delområde B är beläget i expolateringsområdets sydvästra del. Det omfattar 18 400 m2 och de sökschakt som drogs här vid förundersökningen omfattar totalt 1 430 m2. Området ligger mellan 4 och 5 m öh.

Område B är intressant främst pga. de spår av lager i en fåra eller ränna samt olika diken som uppmärksammades här under

Figur 14. Område B. Schakt som dragits i samband med förundersökningen markerade med röd linje, samt numrering. Schakt dragna inom ramen för den tidigare avgränsande förundersökningen markerade med grå linje. Anläggningar i grönt – grop, grön skraffering – lager i fåra, rött – ränna, brunt – dike. Skala 1: 1 400.

22 | Åhus 14:108 FU

den tidigare avgränsande förundersökningen (Brink 2016). Re-dan under den översiktliga utredningen som genomfördes 2001 noterades s.k. cropmarks i området precis söder om det nu aktu-ella området (Edring 2001). En hypotes att de utgjort en vallan-läggning framfördes i undersökningsplanen till den avgränsande förundersökningen som utfördes 2015. Då framkom rännor och diken i halvcirkelform inom område B som sattes i samband med de cropmarks som noterats söder om vägen. I den nu aktu-ella förundersökningen kunde förekomsten och till en viss del utbredningen av dessa rännor och diken och lager bekräftas. Delar av dessa undersöktes och presenteras nedan.

Utöver dessa rännor, diken och lager som möjligen hört till en vallanläggning så framkom ett mindre antal spridda gropar och stolphål (tabell 6). Dess återfanns både innanför och utanför den förmodade vallanläggningen, majoriteten dock innanför. En andel av dessa undersöktes och presenteras nedan.

Anläggningstyp Antal totalt Varav undersökta ränna 5 1 dike 7 2 grop 10 3 lager/kulturlager 7 2 stolphål 5 2 utgår 10 10 totalt 43 20 Tabell 6. Anläggningar påträffade inom område B.

Figur 15. Hypotetisk sträckning av fåra markerad med svart linje. Bekräftad i schakten som anläggningar med ljusgrön och grå färg.

Åhus 14:108 FU | 23

Lager A4413/A4687/A4742/A4951/A5006/A5117 i fåra/ränna I schakt 8, 9, 11, 12 och 13 framkom ett lager i en relativt grund ränna eller fåra. Den var även synlig i två av schakten under den avgränsande förundersökningen. Rännan tycks vara ungefärlig-en halvcirkelformad inom förundersökningsområdet (fig. 15). Den varierade i bredd och var som bredast ca 20 meter och som smalast 4-5 meter. Detta är dock lite beroende på hur hårt man schaktat matjorden ovanför fyllningen i rännan, men bredden bör ha varierat från bredare i öster (fig. 16) till smalare i väster.

I ett av schakten (11) så schaktades fyllningen i fåran bort för att undersöka dess djup och om det fanns anläggningar i dess bot-ten. Fåran visade sig här vara några decimeter djup. Under lagret fanns diken, två i kanerna (A4742 och A4675) och ett i mitten (A4687) (fig. 17). Som synes i figur 17 har underlaget, dvs. san-den en annan färg just under det bortschaktade lagret. En förkla-

Figur 16. Rännan med kvarlig-gande lager syns som en svag svacka under matjorden. Fotot taget där rännan var som bred-ast (i schakt 8). Foto från väster.

Figur 17. Lagret i schakt 11 är bortschak-tat och diken i kanterna och i mitten syns i sanden. Fotograferat från söder.

24 | Åhus 14:108 FU

ring till detta skulle kunna vara att vatten flutit i fåran och lakat ur sanden, medan järnutfällningar etc. blivit kvar ovanför vat-tenkanten. Det skulle tala för att vatten flutit i fåran.

Fyllningen i den halvcirkelformade rännan eller fåran bestod av svartgrå till mörkt gråbrun sand. I ytan påträffades små tegel-fragment av äldre karaktär, bränd lera, djurbensfragment och djurtandsfragment, samt fragment av en större järnspik. Två jordprover togs (från A4413 och A5117) och träkol av hassel identifierades i båda. En bit av detta träkol 14C-analyserades och gav en datering till senneolitikum (Ua-53888, 3 837 ± 29 BP, 2350BC-2200BC kal. med 1 σ, 2460BC-2200BC kal. med 2 σ). Lagret består således av kronologiskt blandat material och kan ha haft en komplex bildningsprocess. Egentligen behöver inte något av dateringsindikationerna visa på fårans eller lagrets ål-der. De ytliga, yngre fynden visar endast att den övre delen av lagret blivit till eller i alla fall påverkats under nyare historisk tid. Och det är möjligt att den mycket äldre träkolen kan ha hamnat i fåran långt efter att hasseln har brunnit.

För att få ytterligare en dateringsmöjlighet undersöktes en av groparna som framkom under lagret i schakt 11. Ett jordprov från botten av fyllningen i grop A4714 (se nedan) resulterade dock endast i att träkol av tall kunde identifieras. Eftersom trä-kol av tall ofta dateras till en mycket hög ålder (träkol från mesolitisk tid ofta förekommer i yngre jordlager) så gjordes ing-en 14C-datering, då risken för missvisande datering bedömdes som stor. Någon säker datering av lagret i fåran har således inte kunna göras i denna undersökning. Ytterligare provtagning krävs för att datering ska kunna genomföras.

Fårans form kan hjälpligt beskrivas som halvcirkelformad, med en västlig del där den har en SV-NO riktning och en ostlig del där den har en NV till SO riktning. Detta ger ett något kantigt hörn i norr. Dock borde rännan synas i det schakt som drogs just i norr vid den avgränsande förundersökningen. Där hörnet borde varit syntes dock bara ett smalare dike, så det får vara osagt om rännan verkligen har en halvcirkelform, och om den ostliga och västliga delen verkligen hänger ihop. För att reda ut detta krävs att man schaktar bort matjorden över en större yta.

Det är dock intressant att fåran tycks följa topografin i området. I figur 18 syns hur fåran följer höjdkurvan för 5 m öh. och bildar en ungefärlig halvcirkelform.

Fåran kan även tänkas vara en del av samma fenomen som gett upphov till de tidigare noterade cropmarks på södra sidan av Ripavägen. Om man tänker sig att fåran fortätter i den riktning den tycks ta åt sydost så passar den riktningen med riktningen

Åhus 14:108 FU | 25

för dessa cropmarks. Dock kan man se att fåran i så fall inte helt exakt följer topografin på denna sida om vägen, men att den ändå tycks omgärda den höjd på vilken den nuvarande gården ligger (fig. 18).

Det är möjligt att fåran även på den norra sidan har bildat crop-marks under vissa år. På fotografier från både 1940-talet och från 2014 syns en cropmark just över den del av rännan som vi nu schaktat fram inom förundersökningsområdet. Det stärker hypotesen att det verkligen är samma fenomen vi ser spår av både i form av den faktiska rännan och som cropmarks på båda sidor om vägen.

På både 2014 års och 1940-talets fotografi ser det ut som om fåran på norra sidan av vägen gör ytterligare en sväng norrut längst i väster. Om fåran tagit denna riktning så talar det för att det skulle vara en bäckfåra som naturligt svänger åt olika håll, snarare än en vallanläggning. Vid just denna plats påträffade vi dock inte några spår av fåran eller lagret vid avbaning av matjorden. Däremot fanns ett smalare dike på platsen, i schakt 14. Det är således osäkert om fåran/rännan fortsatt i denna rikt-ning.

Det är också möjligt att en stor, djup grop som framkom i den tidigare avgränsande förundersökningen (A4077) som bedömdes modern (tegel framkom på ca 1 meters djup) syns på dessa två

Figur 18. De framkomna delarna av fåran (svart linje) vars riktning tycks stämma överens med de cropmarks som noterats söder om vägen. De tycks tillsammans utgöra spår av ett fenomen som omgärdar den höjden där den nuvarande gården ligger. Höjdkurvor (grå linje) 5 och 6 m öh. syns i bilden. Flygfotografiet är från 2010 (från Kartportal Kristianstads-kartan).

26 | Åhus 14:108 FU

fotografier från 1940-talet och från 2014, som en mörkare fläck med mer växtlighet än omgivningen. Denna grop tycks ha legat i fårans sträckning. Fåran var endast några decimeter djup, men gropen som delvis snittades med grävmaskin under den tidigare undersökningen var minst 1 meter djup. Gropen kan ha grävts i fåran och delvis stört denna, möjligen efter att vatten slutat rinna i fåran.

Det är intressant att de cropmarks som syns på fotografierna från 2010 (fig. 18) och 2014 (fig. 19) visar dubbla spår, något som skulle kunna tyda på att fåran har två diken i kanten, precis som framkom i schakt 11 där lagret schaktades bort. För att utreda detta krävs att man schaktar fram och sedan bort lagret i fåran för att se om dikena verkligen följer fåran.

Det ska dock sägas att cropmarks utgör en osäker indikation på anläggningar under markytan, eftersom växtligheten kan variera av många olika skäl. Här har vi dock kunnat visa att det finns en viss korrelation mellan växtlighet och underliggande anlägg-ningar, vilket gör dessa variationer i växtligheten intressanta.

Fåran och lagret i den är svårtolkade. Huruvida fåran är en ränna grävd av människor eller en fåra skapad av att vatten runnit fram här är inte avgjort. Om den är grävd kan det ha varit för att man vill en bygga upp en vall på platsen och rännan kan sedan ha fyllts med vatten. Det är inte uteslutet att fåran istället utgjort en mindre bäckfåra där vatten flutit.

På äldre kartmaterial finns inget som antyder vare sig en vallan-läggning eller en bäckfåra på platsen.

Diken A4810/A4975/A5075 I området framkom också ett antal diken. Dessa sattes vid den avgränsande förundersökningen i samband med den förmodade vallanläggningen. Dikena följer delvis den ovan nämnda fåran i dess västliga del. De tycks dock inte ha någon motsvarighet i öster. De flesta av dessa diken har en SV-NO riktning, medan ett

Figur 19. Fåran tycks ha påverkat växtligheten även på den norra sidan av Ripavägen. Cropmarks syns på fotografier från 1940-tal (höger) respektive 2014 (vänster). På det förstnämnda syns dessa cropmarks endast på norra sidan av vägen medan de på det yngre fotografiet syns på båda sidorna om Ripavägen, om än mycket svagt på den södra. Man ser även en svag förändring i växtligheten längre västerut på den norra sidan av vägen, som om fåran fortsatt i ytterligare en sväng norrut. En tydligare markering syns över den stora gropen som syns som en mörkfärgning på båda fotografierna.

Åhus 14:108 FU | 27

fåtal sträcker sig i NS riktning. Då dräneringsdiken tycks relativt ovanliga i detta sandiga område är det intressant att det finns en koncentration av diken just här. Man kan dock inte utesluta att de fungerat som dränering då det alltså kan ha runnit vatten här tidigare i den möjliga bäckfåran, och därför kan det varit sankt just här.

I den tidigare förundersökningen noterades att flera av dikena hade en gråaktig fyllning vilken antyder att de inte är helt mo-derna. Ett antal snitt togs därför upp i de nu framkomna dikena för att om möjligt utröna deras ålder.

Ett dike i schakt 10 undersöktes (A4810). Fyllningen bestod av gråbrun, något flammig, siltig sand med ett mörkare parti i mit-ten. I lagret gjordes fynd av tegel. I schakt 13 undersöktes dike A4975. Fyllningen bestod av en matjordsaktig, gråbrun, humös sand. I schakt 15 undersöktes dike A5075. Fyllningen var en något strimmig, brungrå sand med tunna inslag av gul/orange sand. I botten fanns ett tydligt svart, tunt (2-3 mm) lager. De undersökta delarna av dessa diken var ca mellan 10 och 15 cm djupa.

Åldern på just dessa diken tycks inte vara speciellt hög. Snarare tyder fynd av tegel och de flammiga fyllningarna på att det rör sig om relativt moderna diken.

Inom område B framkom ett mindre antal andra lämningar, utö-ver dem som nämns ovan, och några av dessa undersöktes.

Schakt 8 Utöver lagret i fåran, 4413, fanns ytterligare några anläggningar i schakt 8. Ett mindre antal av dessa undersöktes.

Stolphål A4371 Stolphålet mätte 0,27 m i diameter och var 0,16 m djupt. Fyll-ningen bestod huvudsakligen av gråbrun, något strimmig, humös sand, och ett något flammigare undre lager. Inga fynd gjordes i fyllningen. Ett ensamt stolphål utgör ingen säker indikation på att här stått hus. I närheten undersöktes vad som kunde vara yt-terligare ett stolphål, men det kunde avfärdas. Därför är det osä-kert hur stolphålet ska tolkas. På andra (östra) sidan fåran fanns dock ytterligare några stolphål, men de kom inte att undersökas, och låg på 50 meters avstånd från det undersökta stolphålet.

Schakt 11 Förutom de ovan nämnda dikena som framkom under lagret (A4675, A4687, A4742) i fåran så framkom ett par gropar under lagret varav en undersöktes. Ett mindre antal gropar låg inom ett tiotal meter söder om fåran, dvs. innanför den förmodade halv-cirkeln. En av dessa undersöktes. Där fanns även vad som ver-

28 | Åhus 14:108 FU

kade vara ett antal stolphål, men dessa kunde avfärdas som an-läggningar efter undersökning.

Grop 4714 Denna grop påträffades under lagret i fåran i schakt 11. Den var 1,3 x 0,7 m stor i ytan och var 0,2 m djup. Fyllningen bestod av mörkt gråbrun, humös sand, något strimmig med gula sandstråk. I botten låg samling stenar och fyllningen ovan dessa var strim-mig och flammig. Fyllningen gav intryck av att vara vattenav-satt. Ett litet fragment av en djurtand framkom i fyllningen. Som nämnts ovan analyserades ett jordprov och träkol av tall kunde identifieras.

Grop 4769 Denna grop framkom ett tiotal meter söder om den ovan nämnda fåran. Gropen uppfattades först som en rund ränna men visade sig senare vara ett undre lager som stack upp runt gropens kant. Gropen var 2,2 x 1,5 m stor i ytan och var 0,5 m djup. Fyllning-en bestod av ett övre lager av ljusgul sand och ett undre lager av mörk svartbrun sand. Inga fynd påträffades i fyllningen.

Schakt 14 I schakt 14 påträffades ett mindre antal anläggningar. De flesta av dessa undersöktes. Fåran med lager däremot tycks inte ha fortsatt hit. Ett dike fanns dock i schaktets ostliga del.

Grop/ränna A7284 Detta var en ränna eller avlång grop som mätte 1,4 x 0,55 m i ytan och var 0,2 djup. Fyllningen bestod av mörkt gråsvart, nå-got flammig, silitg sand med inslag av beige sand. Inga fynd påträffades i fyllningen.

Grop A7299 Gropen mätte 1,25 x 0,9 m i ytan och var 0,36 m djup. Fyllning-en bestod huvudsakligen av gråbrun/mörkbrun, något flammig, sitlig sand, och ett undre lager av grå/brungrå/orange flammig, fläckig sand. Inga fynd påträffades i fyllningen.

Sth A7314 Stolphålet mätte 0,3 m i diameter och var 0,15 m djupt. Fyll-ningen bestod av svartgrå, siltig, något humös, något strimmig sand. Inga fynd gjordes i fyllningen.

Sammanfattning område B Sammanfattningsvis så har undersökningen inte resulterat i nå-gon säker tolkning av de framkomna spåren inom område B. Det är inte klargjort om det är en naturlig fåra eller en grävd ränna som formar en halvcirkel genom området. Det är dock troligt att det runnit eller stått vatten i fåran/rännan och att delar av lagret i den är vattenavsatt. Den kan ha varit omgärdad av diken på

Åhus 14:108 FU | 29

bägge kanter. Andra diken i området kan ha fungerat som dräne-ringsdiken, eventuellt under relativt modern tid. Detta är logiskt om det funnits vatten i fåran vilket indikerar att området under perioder kan ha varit sankt.

Om fåran/rännan var grävd är det möjligt att man lagt upp en vall med de uppgrävda massorna på platsen. Några belägg för detta har dock inte framkommit. När detta skulle ha skett är också mycket osäkert, då inga spår av en sådan anläggning finns på äldre kartmaterial. Cropmarks på fotografier visar dock att något rännformigt fortsätter både söder om Ripavägen och längre västerut än vi kunde följa fåran under mark. Fotografier-na indikerar också att fåran omgärdas av diken liksom var tyd-ligt i schakt 11, vilket skulle innebära att åtminstone delar av fåran är grävd. Innanför och delvis utanför halvcirkelformen finns sparsamma spår av aktiviteter, i form av några gropar och enstaka stolphål. Några tydliga koncentrationer som tyder på bosättning här har inte framkommit.

Område C Delområde C är beläget i expolateringsområdets västra del. Det omfattar 9 740 m2 och de sökschakt som drogs här vid förunder-sökningen omfattar totalt 640 m2 (fig. 20). Området ligger 5 m öh.

Under den tidigare avgränsande förundersökningen påträffades här en härd och några stolphål och gropar. Ytterligare gropar och några andra anläggningstyper kunde konstateras i denna förundersökning (tabell 7). Dock var en del av dessa av en rela-tivt diffus karaktär medan andra gav intryck av att vara relativt moderna. Nedan presenteras ett urval av de undersökta anlägg-ningarna uppdelade per schakt. Anläggningstyp Antal totalt Varav undersökta ränna 2 - dike 2 - grop 22 4 stolphål 3 - utgår 1 1 totalt 30 5 Tabell 7. Anläggningar påträffade inom område C.

Schakt 16 I schakt 16 framkom ett fåtal anläggningar. En grop undersök-tes.

30 | Åhus 14:108 FU

Grop 4134 Gropen var belägen i södra delen av schakt 16. Den mätte 1,0 x 0,8 m i ytan och var 0,28 m djup. Fyllningen bestod huvudskali-gen av grå sand med inslag av lite träkol. I ett jordprov identifie-rades träkol av tall.

Schakt 17 I schakt 17 framkom en större grupp anläggningar. De gav dock inte intryck av att vara av någon högre ålder. Tre gropar under-söktes och två kunde konstateras vara yngre, medan dateringen av den tredje är osäker. I grop A 4065 gjordes fynd av tegel i fyllningen och i grop A4076 påträffades en keramikskärva av rödgods.

Grop 3911 Gropen mätte 2,5 x 1,25 m i ytan och var 0,5 m djup. Fyllningen bestod av ett övre lager av svartgrå, flammig, siltig sand, med gula, strimmiga sandfläckar, och undre lager av gul/grå/beige strimmig sand samt svagt grå/gul, strimmig sand. Fyllningen gav ett omrört och recent intryck. I ett jordprov kunde träkol av hassel identifieras.

Figur 20. Område C. Schakt som dragits i samband med förundersökningen markerade med röd linje, samt numrering. Schakt dragna inom ramen för den tidigare avgränsande förundersökningen markerade med grå linje. Anläggningar i grönt – grop, brunt – dike. Skala 1:900.

Åhus 14:108 FU | 31

Schakt 18 I schakt 18 framkom några gropar spridda i hela schaktet. I den NO delen undersöktes en av groparna (A4200) och bedömdes vara av recent datering.

Sammanfattning område C Sammanfattningsvis kan sägas att de förväntningar som den tidigare förundersökningen gav upphov till inte infriades. Några lämningar av förhistorisk bosättningen kunde inte konstateras på platsen. De fåtaliga lämningar som påträffades tidigare kan möj-ligen ha utgjort utkanten av en bosättning eller liknande. De lämningar som framkom vid denna undersökning bedömdes till stor del vara moderna gropar.

Område D Delområde D är beläget i expolateringsområdets nordvästra del. Det omfattar 24 450 m2 och de sökschakt som drogs här vid förundersökningen omfattar totalt 2 260 m2 (fig. 21). Området ligger på mellan 5 och 6 m öh. på en del av den förhöjning där den nuvarande gården ligger, direkt NV om delområde D.

Man hade redan vid den tidigare avgränsande förundersökning-en noterat att här fanns boplatslämningar. Dessa daterades bl.a. till äldre järnålder genom keramik som påträffades i lager i del-områdets NV och centrala delar. Vi kan nu konstatera att denna höjd utnyttjats för bosättningar under flera förhistoriska peri-oder. Dateringar till mellanneolitikum, både äldre och yngre bronsålder samt förromersk järnålder har fastslagits. Boplats-lämningar i form av gropar, stolphål och härdar undersöktes (tabell 8). Några tydliga huslämningar kunde inte identifieras, men det är troligt att byggnader och/eller hägnader funnits på platsen.

Tydligast boplatslämningar blev synliga under matjorden i schakt 20, 23, 24, 25, 26 och 27. I schakt 21 och 22 fanns spridda gropar som dock inte kom att undersökas inom ramen för denna undersökning. Nedan presenteras ett urval av de un-dersökta anläggningarna uppdelade per schakt.

Tabell 8. Anläggningar påträffade inom område D.

Anläggningstyp Antal totalt Varav undersökta ränna 6 - lager/kulturlager 6 1 grop 65 - härd 7 6 stolphål 70 43 utgår 11 11 totalt 165 61

32 | Åhus 14:108 FU

Man hade under den tidigare förundersökningen uppmärksam-mat att matjorddjupet inom detta område varierade kraftigt och var upp mot 0,8 m djupt i väster. Där fanns fler markytor med aktiviteter på olika nivåer i matjorden. Det mäktiga djupet upp-mättes inte på matjorden vid denna undersökning. Dock gjordes ett djupschakt (schakt 19) för att undersöka om det även i andra delar av området kunde finnas fler markhorisonter under sanden. Schakt 19 lades i ett parti med sluttning där erosionslager kan tänkas ha samlats. Men under matjorden låg ca 2 meter sand och under detta grus (fig. 22), vilket innebär att det inte fanns några översandade markhorisonter på denna plats.

Matjordsarkeologi Ett fynd av en skivyxa och rikligt med annan flinta i matjorden i den södra delen av område D under den tidigare förundersök-ningen föranledde att matjorden i detta område undersöktes spe-ciellt noga. Eftersom skivyxan var gjord av kristianstadsflinta och man noterade att en del av den ytligt liggande flintan i matjorden också var av samma typ fanns tankar om samtidighet, dvs. att det fanns spår av flintbearbetning här från perioden senmesolitikum-tidigneolitikum.

Figur 21. Område D. Schakt som dragits i samband med förundersökningen markerade med röd linje, samt numrering. Schakt dragna inom ramen för den tidigare avgränsande förundersökningen markerade med grå linje. Rutor marke-rade med gult – matjordsrutor. Anläggningar i grönt – grop, rött – ränna, svart – härd, blått – stolphål, brunt – dike, grön skraffering – lager. Skala 1:1 400.

Åhus 14:108 FU | 33

Matjordsrutorna togs upp 30 m söder om platsen för fyndet av skivyxan. Matjorden bestod här av humös sand. I fem provrutor (G2581, G2585, G2589, G2593 och G2597) med tio meters mellanrum sållades jorden för att fånga upp matjordsfynden (fig. 23). Dock kan konstateras att den myckna flintan i ytan på matjorden tycks ha legat just i ytan (möjligen pga. att den ytliga sanden blåst bort och lämnat tyngre föremål exponerade i högre grad). Mycket små mängder bearbetad flinta kunde tillvaratas i matjorden i de fem provrutorna, även om 400 liter hackades igenom i varje ruta. Denna jord togs en bit under markytan.

Totalt påträffades i de fem rutorna ett flintspån, två avslag, varav ett bränt, en del små splitter från flintslagning och några bitar bränd, men i övrigt obearbetad flinta. Spånet och ett av avslagen var inte av kristianstadsflinta, utan snarare av flinta i sydskånsk typ. Däremot var det brända avslaget och en del av splittret av kristianstadsflinta, vilket tyder på bearbetning av denna typ av flinta. Även bland splittermaterialet finns en viss representation av kristianstadsflinta. Bearbetningen kan inte med säkerhet dateras, men det är inte uteslutet att den skett under senmesolitikum eller tidigneolitikum. Det är således möjligt att det finns rester av flintslagning samtidig med skivyxan. Även spånet av icke-lokal flinta kan vara från samma tid.

Föremålen från matjordsrutorna var så få att en tolkning av spridningsbilden inte blir meningsfull.

I övrigt framkom en del yngre fynd i matjorden i rutorna. Fynd av fragmenterade djurben, moderna glasskärvor, järnspikar, fragment av ett blybleck, fragment av äldre tegel, skärvor av glaserat rödgods och stengods, bl.a. av Siegburg-typ. Dateringen av dessa föremål är medeltid och yngre (fram till och med 1900-tal). Dessa fynd daterar inte nödvändigtvis aktiviteter på platsen utan hänger samman med att jord från centrala Åhus förmodlig-en tillförts marken här (se nedan).

Figur 22. I schakt 19 syns ca 2 meter sand under matjorden och under sanden en grusigare horisont.

Figur 23. Fredrica Nyberg sållar matjorden från en av matjordsrutorna i område D.

34 | Åhus 14:108 FU

Schakt 20 med utvidgningar I schakt 20 i den SO delen av delområdet framkom två koncent-rationer av anläggningar. I den södra delen påträffades tio an-läggningar, bestående av gropar, ett lager och en härd. Några av dessa undersöktes. Ingenting som daterar anläggningarna fram-kom, förutom i grop A3302 där en järnspik indikerade en mo-dern datering för denna grop. Lager A3187 var en rest av det svarta lagret som alltså låg även över detta område.

I den norra delen återfanns ett flertal stolphål samt några gropar. Dessa anläggningar kan höra till en koncentration av anlägg-ningar som även syntes i den östra delen av schakt 23 samt i delar av schakt 24 och 25. Två utvidgningar gjordes i schakt 20 vid dessa stolphål för att utröna om det fanns huslämningar på platsen. Detta kunde inte med säkerhet bekräftas. De spridda stolphålen indikerar dock att det kan ha stått hus på platsen, möjligen upp till tre stycken. Stolphålen var mellan 0,13 och 0,22 m i diameter i ytan och var mellan 0,05 och 0,22 m djupa. Fyllningarna bestod av mörkt gråbrun sand.

Härd A3237 Härden låg i den södra delen av schakt 20 och var 1,4 x 1,2 m stor i ytan och var 0,4 m djup. Fyllningen bestod av svart/brun, siltig sand, med mycket sot och träkolsbitar. Träkol från ett jordprov analyserades men vedarten kunde inte identifieras.

Grop A3163 Gropen låg i den södra delen av schaktet och var 2,0 x 1,6 m stor i ytan och 0,36 m djup. Fyllningen bestod av grå/brun sand med partiella inslag av sot i svartaste nyans. Träkol från ett jordprov identifierades till hassel.

Figur 24. Grop A3098 utgrävd till hälften. Fotograferad från söder.

Åhus 14:108 FU | 35

Grop A3098 Gropen låg i den norra delen av schaktet. Den mätte 0,8 m i di-ameter och var 0,14 m djup. Fyllningen bestod av grå/brun sand (fig. 24). I fyllningen påträffades fynd av keramikskärvor med ytligt liggande, relativt stora magringskorn av krossad bergart. I ett jordprov kunde inga fröer eller korn hittas, men en liten bit förkolnat strå identifierades.

Detta strå 14C-analyserades och gav en datering till huvudsaklig-en äldre bronsålder men den yngsta delen av senneolitikum om-fattas också (Ua-53882, 3 478 ± 29 BP, 1880BC-1740BC kal. med 1 σ, 1890BC-1690BC kal. med 2 σ). Dateringen emotsägs inte av keramiken, som mycket väl skulle kunna vara från sen-neolitikum-äldre bronsålder. Skärvorna är för små för att något ska kunna sägas om kärlformer, men magringstypen stämmer in på keramik från perioden (Lindhal m.fl. 2002).

Schakt 23 med utvidgning I schakt 23 påträffades spridda anläggningar i stort sett hela schaktets sträckning. Dock kan man se två koncentrationer av anläggningar, en östlig och en västlig – där har också utvidg-ningar av schaktet gjorts vid matjordsavbaningen för att se om stolphålen bildade lämningar efter hus. Tre härdar talar för att koncentrationerna är spår av bosättningar och stolphål i koncent-rationer indikerar kanske upp till tre hus, ett i vardera koncent-ration av anläggningar och ett längre västerut i schaktet. Ett ur-val av anläggningarna har undersökts och presenteras nedan.

Den östliga koncentrationen av anläggningar kan vara samma koncentration som var synlig i den norra delen av schakt 20. I ett tidigare schakt från den avgränsande förundersökningen som delvis täckte ett område mellan schakt 20 och 23 framkom ett flertal gropar som talar för att koncentrationen av anläggningar här fortsätter hela vägen mellan schakten. Där påträffades också keramik som preliminärt daterats till äldre järnålder. Dock är inte alla spår samtida då dateringar till både äldre bronsålder (schakt 20) och förromersk järnålder (schakt 23) har konstaterats i denna undersökning. Detta tyder snarare på en långvarig alter-nativt återkommande bosättning på platsen. De båda dateringar-na till äldre järnålder (keramik i tidigare schakt och en 14C-datering i denna undersökning) kom från anläggningar som låg ca 8 meter från varandra, vilket tyder på en koncentration av bosättning till det partiet av området under just den perioden.

Det är troligt att samma koncentration av anläggningar även fortsätter norrut i schakt 24 och 25 (se nedan).

36 | Åhus 14:108 FU

Grop A2666 Gropen en stor rund grop belägen en koncentration av stolphål och andra anläggningar västligt i schaktet. Gropen var 2,9 x 2,2 m stor i ytan och 0,32 m djup. Fyllningen bestod av två lager, ett övre av grå/brun sand med inslag av sot centrerat till mitten och ett undre lager av brun sand, något ljusare än lager 1. Ytligt i fyllningen påträffades ett flintavslag och lite bränd flinta. I ett jordprov identifierades träkol av hassel. Gropen var belägen invid en stolphålskoncentration, men på så sätt att den förmodli-gen inte var samtida med det eventuella huset.

Härd A2634 Härden var egentligen en rest av en härd, belägen lite väster om samma grupp av anläggningar västligt i schaktet. Den var rund och mätte 0,08 m i diameter i ytan och var 0,12 m djup. Fyll-ningen bestod av grå/brun sand, aningen sotig, och den innehöll bränd sten.

Stolphål i västliga koncentrationen Ett antal stolphål i den västliga koncentrationen av anläggningar undersöktes (A2705, A2713, A2722, A2741, A2750, A8838, A8846). Ingen tydlig huslämning kunde konstateras, men stolp-hålen var tydliga och det är troligt att de utgör spår av en bygg-nad (alternativt hägnad). De undersökta stolphålen var mellan 0,15 och 0,3 m i diameter, och mellan 0,08 och 0,16 m djupa. De grunda stolphålen tyder på att huslämningar inte är välbeva-rade i området, erosion pga. av sandflykt och odling har bidragit till att de övre delarna av stolphålen och deras fyllningar för-svunnit.

Fyllningarna i stolphålen bestod av gråbrun sand. Inga fynd gjordes i stolphålen.

Grop A2759 Gropen var belägen i den östra delen av schaktet vid en grupp andra anläggningar bestående av andra gropar, två härdar och ett par stolphål. Förmodligen har det legat ett hus på platsen. Gro-pen var en större avlång nedgrävning, 3,3 x 1,4 m i ytan och 0,5 m djup. Fyllningen bestod av en svart/brun sand som innehöll enstaka stenar. I ett jordprov identifierades träkol av björk. Inga andra fynd gjordes i fyllningen.

Härd A2801 Härden var belägen i den östra koncentrationen av anläggningar i schakt 23. Den var rund, 1,95 x 1,7 m stor i ytan och mätte 0,26 m på djupet. Det ringa djupet innebär att den var en rest av en härd, liksom övriga härdar i schaktet. Fyllningen bestod av ett övre lager av grå/brun sand och ett undre lager av svart/grå sand blandad med sot som innehöll brända stenar och träkolsbi-

Åhus 14:108 FU | 37

tar. I ett jordprov identifierades frö av åkerbinda och träkol av hassel. Inga fynd gjordes i fyllningen.

Härd A2868 Härden var en mindre härdrest i den östliga koncentrationen av anläggningar i schaktet. Den var oval till formen och mätte 0,8 x 0,32 m i ytan och var maximalt 0,15 m djup. Större delen av anläggningen var inte djupare än några centimeter. Liksom öv-riga härdar i schaktet var den grund och att betrakta som en här-drest. Fyllningen bestod av grå/svart sand och innehöll lite bränd sten. I ett jordprov identifierades frö av pilört och träkol av ask. Träkolsbiten 14C-analyserades och daterades till förromersk järnålder (Ua-53884, 2 189 ± 28 BP, 360BC-190BC kal. med 1 σ, 360BC-170BC kal. med 2 σ). Det är troligt att flera av an-läggningarna i denna östliga koncentration är från samma pe-riod, och även i resten av schaktet. Dock tycks bosättningsspå-ren mer spridda i tid om man beaktar den norra delen av schakt 20 där en grop daterats till äldre bronsålder. Som nämnts ovan framkom en anläggning med keramik som preliminär daterats till äldre järnålder i den avgränsande förundersökningen på end-ast 8 meters avstånd från den här aktuella härden. Detta stärker intrycket av en bosättning på just denna plats under förromersk järnålder.

Grop A2891 Gropen var belägen i den östra delen av schaktet, ca 7 meter öster om koncentrationen av gropar, härdar och stolphål. Den var 1,4 x 1,3 m stor i ytan och var 0,4 m djup. Fyllningen bestod av grå/brun sand blandad med sot, enstaka mindre träkolsbitar. I ett jordprov identifierades träkol av ask. Inga fynd påträffades i fyllningen.

Schakt 24 Norr om schakt 23 lades schakt 24 i ungefär samma östvästliga riktning. Den östliga delen av schakt 24 visade en större kon-

Figur 25. Fredrica Nyberg dokumenterar härden A2801, belägen i schakt 23. Fotograferad från sydost.

38 | Åhus 14:108 FU

centration av anläggningar bestående av gropar, stolphål, rännor och en härd. Här gjordes också en större utvidgning av schaktet. Detta tycks vara en fortsättning på den anläggningskoncentrat-ion som konstaterats i schakt 20 och 23. Den fortsätter även norrut i schakt 25. Det fanns även spridda stolphål och mindre gropar även i övriga delen av schakt 24.

Det är troligt att en del av lämningarna i den östliga delen av schaktet bör dateras till bronsålder eller till äldre järnålder, med tanke på dateringarna i de sydligare schakten. Dock pekar en datering i detta schakt på att det även finns mellanneolitiska spår i denna koncentration av boplatslämningar.

Stolphålskoncentration Av totalt 27 stolphål i schaktet var 25 belägna i den östliga delen vid utvidgningen. Av dessa undersöktes 23 (A3477, A3485, A3493, A3502, A3510, A3519, A3632, A3640, A3649, A3660, A7399, A7407, A7423, A7432, A7440, A7449, A7660, A7668, A7686, A7694, A7703, A7721, A7728). De var mellan 0,15 och 0,35 m i diameter i ytan, de flesta dock mellan 0,2 och 0,3 m. De var mellan 0,04 och 0,24 m djupa, de flesta dock 0,1 eller något djupare. Liksom i schakt 23 var stolphålen således dåligt beva-rade, förmodligen pga. sandflykt och odling. Majoriteten har dock bedömts som tydliga stolphål (alla utom A3485 som var något otydligare än övriga). Fyllningen bestod av gråbrun sand. Inga fynd påträffades i stolphålen. Dock togs jordprover i fyra av dem. I A3502 identifierades träkol av ask och i A7703 identi-fierades träkol av tall. Provet i A3660 innehöll många recenta fröer varför analysen inte slutfördes. Modernt material har alltså letat sig ner i fyllningen, om inte stolphålet i sig faktiskt är mo-dernt. Provet i A7660 innehöll träkol som dock inte kunde iden-tifieras till vedart. Träkol av ask från A3502 valdes ut för 14C-analys. Det daterades till mellanneolitikum B (Ua-53886, 4 040 ± 29 BP, 2620BC-2490BC kal. med 1 σ, 2840BC-2470BC kal. med 2 σ). Detta var något förvånande då lämningarna gett in-tryck av att vara en fortsättning av bosättningar som funnits på platsen under äldre bronsålder och äldre järnålder. Det kan dock vara en mer kronologiskt blandad grupp av lämningar än de gett intryck av, eller så har äldre material hamnat i en yngre anlägg-ning.

Ingen tydlig huslämning har gått att utläsa ur spåren, men stolp-hålen är så pass många inom ett mindre område att det är troligt att det legat byggnader på platsen. Alternativt är stolphålen spår av hägnader (fig. 26).

I samma område som stolphålen framkom också ett tjugotal gropar. Flera av dessa uppvisade en oregelbunden form, och kan

Figur 26. Sex av stolphålen (AS3660, AS3649, AS3519, AS3510, AS3502, AS3493, AS3477) i schakt 24 markerade med vita plastpinnar. Pga. översandning syns själva stolphålen dåligt. Kan ha utgjort en hägnad. Fotografe-rade från öster.

Åhus 14:108 FU | 39

vara rester av lager eller liknande. Några utgör dock troligen boplatsgropar. Dessa undersöktes inte.

Schakt 25 Schakt 25 bestod av en utvidgning av ett tidigare schakt från den avgränsande förundersökningen. Där hade ett antal stolphål och gropar framkommit som föranledde en närmare undersökning. Endast något enstaka av de tidigare noterade stolphålen samt en grop gick att återfinna vid förundersökningen. Det kan bero på – som tidigare noterat – att stolphål bevaras dåligt i området och att de varit så grunda att de inte klarat en andra bortschaktning av matjorden. Eller så var de bara svaga lagerrester eller djur-gångar i sanden som förvann vid den andra schaktningen.

Ändå framkom en del nya stolphål på platsen som gör det troligt att här stått någon form av stolpkonstruktion. Större lagerrester kan utgöra delar av äldre matjord eller markhorisonter som re-dan tidigare dokumenterats i närområdet (se schakt 27).

De undersökta stolphålen (A8041, A8050, A8086, A8123, A8139, A8147, A8163) var av olika karaktär. Några var större och mätte över 0,4 m i diameter i ytan, medan övriga var mellan 0,25 och 0,35 m. Ett var endast 0,1 m i diameter. Djupet varie-rade mellan 0,05 och 0,25 m. Fyllningarna bestod av svartgrå eller gråbrun sand. Inga fynd gjordes i fyllningarna och inte jordprover togs.

Det är tveksamt om de största stolphålen, längts åt öster i ut-vidgningen, verkligen utgjorde stolphål. De kan möjligen vara mindre gropar. Den ena (A8041) hade ett tydligt lager av lera i botten, vilket tyder på en annan funktion än stolphål.

Kring en grop centralt i utvidgningen framkom flera stolphål. De kan möjligen ha utgjort basen för något som omgärdat gro-pen, eller möjligen utgjort gaveln på ett hus.

Schakt 26 I schakt 26 framkom en koncentration av lämningar i den norra delen, medan det i den södra delen endast påträffades ett ensamt stolphål. Koncentrationen i norr bestod av stolphål, gropar och härdar. Några av dessa undersöktes.

Härd A1634 Härden var belägen i den norra koncentrationen av anläggningar i schakt 26. Den var oval i plan och mätte 0,7 x 0,45 m i ytan och var 0,2 m djup. Fyllningen bestod av sotig, grå/brun sand, innehållande träkol och bränd sten. Den myckna mängden bränd sten föranledde först en tolkning som kokgrop, men eftersom det var rikligt med träkol i fyllningen är det troligare att det var en härdgrop, där det brunnit på plats. I ett jordprov identifierades

40 | Åhus 14:108 FU

träkol av ask, men även en mängd recenta fröer av hallon, svin-målla, åkerbinda etc. Dessa bör ha hamnat sekundärt i fyllning-en.

Kring härden påträffades en mängd mindre färgningar som skulle kunna utgöra pinnhål (fig. 27). De kan ha varit basen för någon anordning kring härden, ett vindskydd eller liknande. Dock är det inte uteslutet att färgningarna utgjorde djurgångar i sanden.

Härd A1666 Denna härd var belägen bara en knapp meter NV om den tidi-gare beskrivna A1634. Den var rund i plan och större. Den mätte 0,9 m i diameter och var 0,48 m djup. Fyllningen bestod av grå/brun sand med inslag av sot som innehöll mycket bränd sten och träkol. På grund av den stora mängden bränd sten tolkades även denna anläggning som en kokgrop initialt, men förekoms-ten av mycket träkol gör det troligt att även denna utgjort en härdgrop. I ett jordprov identifierades träkol av hassel. Denna 14C-daterades till skiftet mellan äldre och yngre bronsålder (Ua-

Figur 27. Härdgrop A1634 med pinnhål runtomkring. Fotograferad från öster.

Figur 28. Härd A1666 innan ut-grävning. Fotograferad från öster.

Åhus 14:108 FU | 41

53885, 2 903 ± 29 BP, 1130BC-1020BC kal. med 1 σ, 1210BC-1000BC kal. med 2 σ). Detta sätter härden i samband med den lämning längre söderut inom område D som daterats till äldre bronsålder. Möjligen var bosättningen spridd över större delen av området under denna period.

Grop A1676 Gropen var belägen i samma koncentration av anläggningar som de ovan nämnda härdarna. Den var möjligen en rest av ett mindre gropsystem med två nedgrävningar och mätte 2,7 x 1,5 m i plan och var endast 0,2 m djup. Fyllningen bestod av grå/brun sand, eventuellt med lite inblandning av sot. Inga fynd gjordes i fyllningen. Förekomsten av sot skulle kunna peka på samtidighet med de närliggande härdarna.

Grop A1735 Gropen var även den belägen invid de ovan beskrivna härdarna och mätte 1,75 x 0,75 m i ytan och var 0,18 m djup. Fyllningen bestod av grå/brun sand, möjligtvis inslag av sot, och innehöll enstaka brända stenar. Även i detta fall kan förekomst av sot och bränd sten peka på samtidighet med härdarna i närheten.

Stolphål Två stolphål framkom på varsin sida om gropen A1676, ett i nordväst A2974, och ett i sydost A1756. De var drygt 0,2 m i diameter i plan, och var endast 0,06 och 0,08 m djupa. Fyllning-en bestod av gråbrun sand. Inga fynd påträffades och inga pro-ver togs.

Schakt 27 Längs i nordväst inom område D drogs schakt 27. Det lades just här för att utröna om det fanns en fortsättning på det lager som framkom här under den tidigare avgränsande förundersökning-en. I det lagret framkom keramik som preliminärt daterades till äldre järnålder. Fortsättningen av detta lager västerut kunde be-kräftas i den södra delen av det nya schaktet, uppdelat i tre sepa-rata delar, vilket tyder på att det bara är resterna kvar av lagret just här. Några fynd i lagerresterna gjordes inte. Däremot fram-kom en grop, en ränna och några stolphål i lagrets närhet. Stolp-hålen hade en rektangulär, snarare än rund form i ytan. Detta kan tyda på att de är av yngre ålder, men detta har inte bekräf-tats.

42 | Åhus 14:108 FU

Längre norrut i schaktet framkom en ränna och ett enstaka stolphål, även detta stolphål rektangulärt i plan (A8596). Det undersöktes och visade sig vara 0,14 m djupt och fyllningen bestod av gråbrun, svagt humös sand.

Sammanfattning område D Sammanfattningsvis kan sägas om område D att det här legat bosättningar under flera förhistoriska perioder över större delen av området. I det flintmaterial som framkommit i matjorden finns tecken på aktivitet här under senmesoliti-kum/tidigneolitikum. Några anläggningar som kan knytas till denna period har inte konstaterats. Vi har även tecken på aktivi-tet här under mellanneolitikum B. Det är en bit träkol från ett stolphål som daterats men det är inte säkerställt att det funnits någon byggnad eller annan konstruktion här från den tiden.

Flera koncentrationer av anläggningar tyder på olika rumslig fokus för boplatser under olika perioder. I sydost finns en sådan avgränsad plats, i södra delen av schakt 20. Dock tycks en större sammanhängande koncentration finnas i norra delen av schakt 20, östra delarna av schakt 23 och 24 samt schakt 26. Flera bo-sättningar kan ha avlöst varandra här, då dateringar till både äldre bronsålder och äldre järnålder konstaterats. Inga tydliga huslämningar har dokumenterats, men stolphål bevaras dåligt här – de som finns är ofta grunda – så detta är kanske inte förvå-nande. Därför är det svårt att inom ramen för denna förunder-sökning avgöra om stolphålen utgör spår av byggnader, hägna-

Figur 29. En skolklass från närbe-lägna Sånnaskolan, åk 4-6 kom på besök under schaktningen av om-råde D.

Åhus 14:108 FU | 43

der eller andra konstruktioner. Matjorden över en större, sam-manhängande yta måste schaktas bort för att detta ska bli tydli-gare.

I den norra delen av område D finns flera lagerrester, i schakt 25 och 27, vilket konstaterades redan under den tidigare förunder-sökningen. Detta tycks vara kulturlager eller äldre markhorison-ter från äldre järnålder. En bosättning från denna period finns förmodligen på platsen. Men yngre bronsålder är också konsta-terat i norr, där härdgropar indikerar en bosättning även från denna period.

Område E Delområde E är beläget i expolateringsområdets nordliga del. Det omfattar 19 240 m2 och de sökschakt som drogs här vid förundersökningen omfattar totalt 1 250 m2 (fig. 30). Området ligger på strax under och strax över 6 m öh. Som nämnts kan de högst liggande partierna i norr ha utgjort en udde under den tid kring 4000 BC då vattnet stod som högst i området.

Under den tidigare avgränsande förundersökningen noterades boplatslämningar inom delområdet bestående av stolphål, gro-par, härdar och kulturlager, vilka man satte i samband med läm-ningarna inom område E. Boplatslämningar från yngre bronsål-der och äldre järnålder kunde alltså förväntas inom området,

Figur 30. Område E. Schakt som dragits i samband med förundersökningen markerade med röd linje, samt numrering. Schakt dragna inom ramen för den tidigare avgränsande förundersökningen markerade med grå linje. Anläggningar i grönt – grop, rött – ränna, svart – härd, blått – stolphål, brunt – dike, grön skraffering – lager. Skala 1:1 250.

44 | Åhus 14:108 FU

vilket också infriades under förundersökningen (tabell 9). I alla fall delvis. De radiometriska dateringar som genomfördes visade att äldre järnålder finns representerat inom området, men även senneolitikum och äldre bronsålder. Det ytfunna fyndmaterialet visar även på dateringar till tidigneolitikum i området.

Anläggningstyp Antal totalt Varav undersökta ränna 5 1 lager/kulturlager 11 7 grop 51 10 härd 4 3 stolphål 36 2 utgår 20 20 totalt 127 43 Tabell 9. Anläggningar påträffade inom område E.

I flera av schakten (schakt 28, 29, 30, 31 och 32) noterades ett lager kan uppfattas som ett kulturlager. I och under lagret fanns anläggningar (fig. 31). Det hade noterats i två av schakten under den tidigare undersökningen. Urskiljningen av kulturlagret för-svårades av förekomsten av det svarta lagret som kan vara avsatt när vattnet stod som högst och täckte stora delar av undersök-ningsytan. Detta lager finns även inom område E och i partier på samma ställen som kulturlagret. Viss sammanblandning av material från de båda lagren kan ha skett både tidigare och vid undersökningen. Det är stenigt i området vilket gjorde schakt-ningen besvärlig och skiljet mellan lagren kan ha gått förlorat mellan stenarna när grävskopan rörde dem. Det som uppfattades som ett lager i undersökningen kan således vara delar av det äldre vattenavsatta lagret och delar av ett yngre kulturlager.

Figur 31. Thomas Linderoth rensar i schakt 29 efter att det stora lagret schaktats bort. De anläggningar som låg i och under lagret syns i bilden. En del av de stenar som låg ytligt i sanden syns också. Foto från söder.

Figur 32. Neolitiska flint-föremål påträffade som ytfynd nedanför den utskjutande ”udden” i område E. Från vänster: yxegg 200139, skrapa 200133, spån 200135, yxegg 200137 och skrapa 200141.

Åhus 14:108 FU | 45

Den norra delen av område E kan ha utgjort en liten udde när vattenlinjen gick som högst. Det var mycket stenigt i grunden just här vilket kan ha orsakats av att det en gång gick en strand-kant här. Dock har inga neolitiska (eller äldre) föremål eller an-läggningar påträffats just på denna ”udde”. Men nedanför ”ud-den” har ett flertal neolitiska flintföremål (fig. 32) påträffats ytligt i matjorden i en mindre koncentration (fig. 33). Dessa kan möjligen kopplas till neolitiska aktiviteter på eller nedanför ”ud-den”. Föremålen består av två eggar av slipade flintyxor (fnr: 200137, 200139), två skrapor (fnr: 200133, 200141) och ett spån (fnr: 200135). Några andra neolitiska flintföremål (avslag ej medräknat) påträffades inte som ytfynd i matjorden inom exploateringsområdet under utgrävningstiden. De som påträffades koncentrerades alltså till strax söder om den tidigneolitiska strandkanten. (Dock påträffades en senneolitisk flintdolk längre söderut, inom område A vid metalldetekteringen.) Till dessa fynd kan läggas ett fynd av en liten keramikskärva som kan vara neolitisk som påträffades i en ev. rotvälta i schakt 34.

Vid undersökning av lagret i schakt 31 (se nedan) visade det sig att kulturlagret överlagrade det svarta lagret. Just där var skill-naden tydlig, men i partier var det svårare att avgöra vad som var kulturlager och vad som var vattenavsatt lager. Dock kan konstateras att kulturlaget ofta framstod som att det överlagrade

Figur 32. Neolitiska flin-föremål påträffade somytfynd nedanför denutskjutande ”udden” iområde E. Från vänster:yxegg 200139, skrapa200133, spån 200135,yxegg 200137, skrapa200141.Figur 33. Spridningbild över ytfunna

flinföremål nedanför den utskjutande ”udden” i område E.

Figur 32

46 | Åhus 14:108 FU

anläggningar som påträffades i schakten. Möjligen har lagret en komplex och utdragen bildningsprocess och sitt ursprung i sen-neolitikum/bronsålder/äldre järnålder och yngre järnålder. Och det kan också delvis vara uppblandat med den mycket äldre ho-risonten av vattenavsatt sand/silt.

Nedan presenteras ett urval av de undersökta anläggningarna uppdelade per schakt. I schakt 28 undersöktes inte några an-läggningar, men lagret låg i den norra delen och det fanns gropar och stolphål spridda i schaktet. I ytan i en av groparna låg sten-kol/koks, glas, porslin, järnspik och djurben, vilket visar att den var av modernt datum. I schakt 33 undersöktes en rad anlägg-ningar, men att antal av de som först antagits vara stolphål vi-sade sig vara djurgångar i sanden och några av de färgningar som i ytan bedömts vara gropar visade sig vara delar av det svarta lagret som bevarats i svackor efter matjordsavbaningen. Dock fanns flera andra anläggningar som ej kom att undersökas, men som kan vara spår efter bosättningar.

Bland anläggningarna i schakt 34 undersöktes några halvcirkel-formade rännor som låg grupperade två och två motstående varandra. För att reda ut om dessa utgjorde spår av hyddor eller om de var naturliga, t.ex. spår av rotvältor eller liknande grävdes fyra rännor ut (A2323/A2288 och A2243/A2265) med ett flertal profilsnitt. Fyllningen i alla var svagt humös sand. I en av dem (A2323) påträffades en mycket liten keramikskärva (1 g) magrad med röd granit som möjligen är av neolitisk ålder. Tre av rännorna hade oregelbundna bottnar med spår av rötter som växt åt olika håll. Det är således troligt att alla dessa motstående rännor utgör spår av rotvältor, detta trots fyndet av keramikskär-

Figur 34. Ett snitt genom ränna A2265 i schakt 34. Även om profilen inte är ordentligt rensad så syns att den mörka fyllningen fortsätter in under sanden åt vänster i bild. Fotogra-ferad från norr.

Åhus 14:108 FU | 47

van. Liknande motställda rännor framkom även i schakt 33 i delområde E, och ytterligare ett flertal liknande motställda rän-nor påträffades i delområde F. De tolkas alla som spår av rotväl-tor i analogi med dem i schakt 34, även om de inte undersökts.

Schakt 29 Schakt 29 var beläget i den västra delen av delområde E. I schakt 29 låg lagret som påträffades i flertalet av schakten i om-rådet i hela schaktet, i detta schakt benämnt A1112. Anlägg-ningarna påträffades under lagret. Det fanns anläggningar, dvs. boplatsspår i stort sett i hela schaktet. Möjligen kan en svag gruppering ses i norr och en i söder. Utöver de nedan presente-rade groparna och härdarna undersöktes också ett par stolphål (A8609 och A1047) vilka också framkom under det heltäckande lagret A1112.

Grop A1000 Gropen framkom i den norra delen av schaktet under lagret som täckte hela schaktet (A1112). Den var 1,95 x 1,7 m stor och 0,5 m djup. Först uppfattades en övre fyllning som en egen grop (A1032) men under utgrävningen upptäcktes att det var samma grop. Fyllningen bestod av ett övre lager av brungrå, något siltig sand, som var mörkare än det undre lagret, och ett undre lager av brungrå sand som innehöll sten. Inga fynd tillvaratogs i fyll-ningen.

Ett jordprov innehöll en bit av förkolnat hasselnötsskal. Det har 14C-analyserats och gav en datering till senneolitikum (Ua-53891, 3 557 ± 30 BP, 1950BC-1820BC kal. med 1 σ, 2020BC-1770BC kal. med 2 σ).

Dateringen av gropens fyllning till SN gör att gropen förmodlig-en kan sättas i samband med de boplatsaktiviteter som konstate-rats till äldre bronsålder, både inom område D och E. Den äldre bronsåldersbosättningen på platsen kan således ha tagit sin bör-jan under senneolitisk tid. Dateringen gör också att man kan dra slutsatsen att det heltäckande lagret i denna del alltså var yngre än SN eller från denna tid.

Härd A824 Härden påträffades i den södra delen av schakt 29 i koncentrat-ionen av gropar och enstaka stolphål som fanns där. Den fram-kom under lager AL1112 som täckte hela schaktet. Härden var 1,0 x 0,8 m stor i plan och 0,12 m djup. Fyllningen bestod av grå/brun sand med inslag av sot. Lagret innehöll bränd sten och flinta. Inga fynd tillvaratogs i fyllningen.

Ett jordprov innehöll ett förkolnat frö av pilört och träkol av ask. Inget av dessa daterades.

48 | Åhus 14:108 FU

Härd A933 Härden framkom i den norra delen av schaktet. Den togs inte fram i sin helhet, utan en del av den fortsatte in under matjorden utanför sökschaktet. Härden påträffades under lagret AL1112. Den framtagna delen av härden var 0,55 x 0,45 m stor i ytan och var 0,27 m djup. Fyllnigen bestod av grå sand med inslag av sot, men innehöll inte någon bränd sten. Inga fynd gjordes i fyll-ningen. Något jordprov togs inte.

Schakt 30 Schakt 30 var beläget centralt i delområde E. I schaktet fram-kom det lager som noterades i del flesta schaktet i delområdet, här benämnt A1125. Det täckte hela schaktet. I schaktet fram-kom lämningar grupperade i norr (endast en grop), i söder och centralt i schaktet.

Grop A1132 Gropen framkom längst söderut i schaktet. Den framkom under lager A1125. Gropen var 1,6 x 0,85 m i ytan och mätte 0,37 m i djupled. Fyllningen bestod av grå/brun sand. Inga fynd gjordes i fyllningen. Något jordprov togs inte.

Grop A1148 Gropen påträffades i den södra delen av schakt 30, under lager A1125. Den var 2,0 x 0,8 m stor i plan och mätte 0,44 på djupet. Fyllningen bestod av grå/brun sand. I fyllningen påträffades två flintavslag (2 st/36 g).

I ett jordprov påträffades träkol av ask.

Grop A1210 Gropen framkom i den centrala delen av schaktet under lager A1125. Den var 0,9 x 0,6 m stor i plan och 0,18 m djup. Fyll-ningen var något diffus och bestod av grå, ljusare brun sand samt innehöll sten. Eventuellt var detta en del av lager A1125 som hamnat i en mindre svacka. Inga fynd gjordes och inget jordprov togs.

Grop A1262 Gropen var den enda anläggning som påträffades i den norra delen av schaktet. Den framkom under lager A1125. Gropen var 1,2 x 0,75 m stor i plan och 0,36 m djup. Fyllningen bestod av grå/brun nästan svart sand och innehöll sten. Inga fynd gjordes och inget jordprov togs i fyllningen.

Härd A1170 Härden tolkas som en härdgrop och påträffades i den södra de-len av schaktet, under lager A1125. Den hade en diameter på 0,6 m i ytan och var 0,22 m djup. Fyllningen bestod av grå/brun

Åhus 14:108 FU | 49

sand med mörkare inslag (sot), innehöll mycket sten - bränd och obränd. Inga fynd gjordes i fyllningen.

I ett jordprov påträffades träkol av hassel. Denna 14C-daterades till förromersk järnålder (Ua-53890, 2 311 ± 27 BP, 405BC-375BC kal. med 1 σ, 410BC-250BC kal. med 2 σ). Denna date-ring är något tidigare än den ovan nämnda dateringen till denna period från en härd i delområde E. Det är också knappt 130 me-ter mellan dessa två anläggningar, och vare sig avståndet eller dateringarna tyder på att de skulle vara samtida.

Schakt 31 Schakt 31 beläget i områdets östliga del täcktes till ungefär hälf-ten av de lager som noterades i de flesta schaktet i delområdet. Lagret som här benämns A1274 framkom i schaktets södra del.

Grop A1386 I norra delen av schaktet framkom en större (ca 2,5 m i diame-ter, 0,5 m djup) grop som var mycket distinkt. Den var dock störd av en större djurgång eller ett gryt. Gropen var troligen recent. Fyllningen innehöll stora mängder skärvig sten, samt ett blandat fyndmaterial av glas, keramik och tegel. Det är intres-sant att fyllingen innehöll ett kronologiskt blandat material ex-empelvis ett flintavslag, en keramikskärva av rödgods som var glaserad på insidan, troligen från 1500-1600-tal samt en mindre tegelbit. Tegelbiten framkom i botten på fyllningen, vilket inne-

Figur 35. Den del av det stora kulturlagret som avtäcktes i schakt 31 är benämnt A1274. Fotograferat från sydost.

50 | Åhus 14:108 FU

bär att hela gropen troligen är av modernt datum, dvs. det är inte bara störningar som fört med yngre material ner i fyllningen.

Centralt i schaktet framkom en liten lagerrest som också inne-höll recent material, som djurben och glasbitar. Moderna aktivi-teter har alltså lämnat fler spår i området.

Lager A1274 I detta schakt undersöktes det stora lagret som fanns i flera av schakten (fig. 35) genom att en liten provruta (0,4 x 1 meter, 0,47 m djup) grävdes. Då uppdagades att lagret just här bestod av ett övre lager som var ett kulturlager där det också fanns ett fyndmaterial, och ett undre lager som bestod av det svarta, för-modligen vattenavsatta lagret.

Det övre lagret bestod av mörkt gråbrun, siltig sand. Fynd-materialet bestod av 7 avslag av flinta (149 g), 1 flintskrapa (63 g), ett flintstycke med tillhuggning (37 g) och några mycket små fragment av djurben. Flintmaterialet består av lokal kristian-stadsflinta. Avslagen varierar i stora från små till mycket stora. Ett så litet material kan inte med säkerhet dateras, men det är möjligt att det kan vara ett bronsåldersmaterial (muntligen Ka-rina Hammarstrand Dehman).

Ett jordprov från det övre lagret innehöll träkol av hassel. Denna träkol 14C-daterades till äldre bronsålder, möjligen något tidi-gare, då den sena delen av senneolitikum också omfattas (Ua-53892, 3 490 ± 30 BP, 1880BC-1760BC kal. med 1 σ, 1900BC-1690BC kal. med 2 σ).

Detta övre lager tolkas som ett förhistoriskt kulturlager, troligen från senneolitikum eller äldre bronsålder. Dock överlagrar det i andra schakt anläggningar från både senneolitikum och äldre järnålder, vilket ger en bild av en komplex och utdragen bild-ningsprocess för lagret. Det är dock inte recent, eftersom det saknar det inslag av moderna fynd som påträffades i lagerresten centralt i schaktet. Snarare kan det sättas i samband med de boplatsaktiviteter som påträffats inom område D och E.

Det undre lagret bestod av svart, siltig sand. Det är alltså en del av det svarta lager som noterats i stora delar av omgivningen. Det är tydligt att det svarta lagret här är äldre än kulturlagret som formats under perioder av bosättning i området under SN/ÄBÅ. Det svarta lagret kan således vara från neolitisk tid, kanske har det avsatts när vattnet gick som högst ca 4000 BC då strandkanten gick ungefär här.

Schakt 32 Schakt 32 drogs i den östliga delen av delområde E. I schaktet fanns lämningar i den södra delen av schaktet och centralt i

Åhus 14:108 FU | 51

schaktet fanns en del av det stora lagret som här benämns A1414.

Grop A1431 Gropen var belägen i den södra delen av schaktet, strax söder om lagret A1414. Gropen var 0,8 x 0,34 m stor i plan och 0,28 m djup. Fyllningen bestod av grå/brun sand nästan svart, och innehöll sten. Inga fynd gjordes i fyllningen. I ett jordprov på-träffades ett fragmenterat sädeskorn som dock inte identifierats till art. Det har inte heller daterats.

Sammanfattning område E Område E är intressant bland annat för att det ligger på ca 6 m öh. och kan ha utgjort en udde under inledningen av tidigneoli-tisk tid. Dock är det endast ytfynd av neolitiska flintföremål som kan stärka tecknen på neolitisk närvaro just här samt en mindre keramikskärva påträffad i schakt 34. Istället kan fler bosätt-ningsfaser senare under förhistorisk tid beläggas.

De framkomna anläggningarna bekräftar att här funnits bosätt-ningar och dateringarna har visat att dessa spänner över fler tidsperioder än tidigare trott. SN, ÄBÅ och FROMJÅ finns re-presenterade. Främst bestod boplatslämningarna av gropar och några härdar. Ett fåtal stolphål påträffades också, men inga hus kunde konstateras. Möjligen har den bitvis steniga grunden gjort det svårt att hitta mindre anläggningar såsom stolphål.

Det förmodligen stora kulturlager som täcker anläggningarna i flera av schakten kan ha en komplex bildningsprocess över lång tid. Det kan också ha blandats samman med det äldre förmodlig-en vattenavsatta svarta lagret i området.

Område F Delområde F är beläget i expolateringsområdets nordliga del. Det omfattar 5 485 m2 och de sökschakt som drogs här vid för-undersökningen omfattar totalt 485 m2. Området ligger på strax över 5 m öh. Här framkom under den tidigare avgränsande för-undersökningen spridda boplatslämningar och man noterade rikligt med slagen flinta i matjorden. Detta föranledde att ytter-ligare två sökschakt drogs och ett antal ytterligare anläggningar konstaterades (tabell 10) och en matjordsarkeologisk insats ge-nomfördes inom ramen för den här aktuella förundersökningen. Nedan presenteras ett urval av de undersökta anläggningarna per schakt samt resultaten av matjordsarkeologin.

52 | Åhus 14:108 FU

Anläggningstyp Antal totalt Varav undersökta ränna 4 - grop 20 1 stolphål 14 9 utgår 20 20 totalt 58 30 Tabell 10. Anläggningar påträffade inom område F.

Matjordsarkeologi Då man under den tidigare avgränsande förundersökningen no-terat rikligt med slagen flinta i matjorden just här så gjordes en mindre matjordsarkeologisk insats inom område F. Man hade tidigare noterat slagen flinta av främst Kristianstadstyp, men även annan, ej lokal flinta. Bland annat hittade man ett förarbete till en spånpilspets från mellanneolitikum. Därför lades fem provrutor (G202, G533, G537, G541 och G545) ut med tio me-ters mellanrum centralt inom delområdet.

Matjorden bestod här av humös sand. Den hackades igenom på hackbord för att fånga upp matjordsfynden. Dock kan konstate-ras att flintfynden var få nere i matjorden. Den slagna flintan som tidigare noterades i området kan möjligen ha blåst fram och gett ett rikligt intryck, då det var mer glest mellan fynden längre ner i matjorden.

Figur 36. Område F. Schakt som dragits i sam-band med förundersök-ningen markerade med röd linje, samt numrering. Schakt dragna inom ramen för den tidigare avgrän-sande förundersökningen markerade med grå linje. Rutor markerade med gult – matjordsrutor. Anlägg-ningar i grönt – grop, rött – ränna, blått – stolphål. Skala 1:700.

Åhus 14:108 FU | 53

Totalt påträffades 7 avslag och 9 splitter i de fem rutorna, alla av kristianstadsflinta. Ett tiotal fragment av bränd flinta påträffades också. En liten sandmagrad keramikskärva kan möjligen vara från järnålder, och ytterligare några skärvor av rödgods (någon med insides glasyr) kan dateras till historisk tid. Dessa fynd var jämnt spridda i rutorna, förutom i rutan längst till väster (G545) som endast innehöll några små bitar bränd flinta.

Schakt 35 I schakt 35 framkom lämningar spridda i hela schaktet. Rännor och avlånga gropar kan vara spår av rotvältor, i likhet med de rännor som undersöktes i delområde E (se ovan). Vid matjordsavbaningen framkom ett stort antal stolphål i schaktet, men vid undersökning visade sig flera vara djurgångar eller mo-derna, i ytan fyrkantiga stolphål. Det gick således inte att sluta sig till att det stått någon bebyggelse här under förhistorisk tid. Några gropar kan dock ha utgjort boplatsspår.

Grop A214 Gropen var belägen i den östliga delen av schaktet och var 1,5 x 1,2 m stor i plan och 0,28 m djup. Fyllningen bestod av ljus grå-brun sand med ett flertal sandlinser som om den fyllts igen i flera omgångar. Inga fynd gjordes i fyllningen. I ett jordprov framkom träkol av hassel. Det daterades inte.

Schakt 36 I schakt 36 påträffades avlånga gropar, rännor och stolphål. I likhet med schakt 35 så var de avlånga groparna och rännorna förmodligen spår av rotvältor. Av de många stolphålen var det en majoritet som var fyrkantiga i formen i plan och av modernt datum. Några stolphål bör dock ha varit äldre. Två av dessa un-dersöktes, A688 och A705. I det sistnämnda påträffades en kärna av flinta. Det gick dock inte att utläsa något mönster bland stolphålen som visade på att det stått ett hus på platsen. Någon form av aktivitet bör dock ha pågått här.

Sammanfattning område F Lämningarna inom område F utgjordes av några spridda boplatsgropar och enstaka stolphål. Någon struktur i dessa kunde inte identifieras. Datering av lämningarna finns inte.

Den matjordsarkeologiska insats som genomfördes kunde inte belägga en koncentration av slagen flinta till detta område.

Metalldetektering Då metalldetekteringen som genomfördes under den tidigare avgränsande förundersökningen gav intressanta resultat priorite-rades ytterligare metalldetektering under denna förundersök-

54 | Åhus 14:108 FU

ning. Man hade tidigare noterat att de påträffade metallfynden var av en relativt exklusiv karaktär som inte var förväntad på den dåtida landsbygden. Fynden kunde dateras till 1200-1600-tal vilket sammanfaller med Åhus stadstid. Frågan var om fyn-den kom inifrån Åhus eller om det legat en välbärgad gård på platsen som inte finns dokumenterad på några kartor.

Därför beslutades om ytterligare detektering som utfördes inom område A, C, D och E, som ett komplement till den tidigare de-tekteringen som täckte i princip hela exploateringsområdet (utom en 60 m bred remsa i norr och en 25 m bred remsa i söder där det växte gräs).

Totalt påträffades 71 metallföremål i den nya detekteringen (fig. 37), av brons, bly och silver. I denna samling föremål dominerar mynt, vilket är oväntat i denna miljö. Smältor och klumpar och oidentifierade föremål finns också i stor mängd, men annars är beslag, knappar, bleck och söljor relativt vanliga. Ett par bokspännen (ett av dessa är möjligen en bälteshake), fingerbor-gar, någon enstaka bjällra, muskötkula och plomb fanns också i materialet. Dateringen av materialet är intressant. Det finns inget som tydligt tyder på yngre järnålder, trots närheten till hant-verks- och handelsplatsen Transval. Istället tycks de äldsta fyn-den vara från högmedeltid, med kontinuitet till tidigt 1600-tal. Sedan finns även yngre föremål i materialet, från 1700- och

Figur 37. Fyndspridning av de metallföremål som påträffades i den metalldetektering som genomfördes inom område A, C, D och E, markerade med gröna punkter. Metallfynd påträffade inom ramen för den tidigare avgränsande förun-dersökningen i hela exploate-ringsområdet markerade med röda punkter.

Åhus 14:108 FU | 55

1800-tal. Mynten kan dateras till 1400-1700-tal, med tyngd-punkt i 1400-1500-tal. Hela materialet har en exklusiv prägel. Speciellt kan nämnas den plomb eller sigill (fig. 38) (fyndnr 200235) som har sitt ursprung i staden Duderstadt i Göttingen-provinsen i Tyskland från 15- eller 1600-tal. Den har förmodlig-en plomberat tyg. Det är således möjligt att någon i Åhus in-handlat tyskt tyg under denna tid. En likadan plomb har påträf-fats i Frederiksholms kanal i Köpenhamn (www.bagseals.org). Kanske var det dit man åkte för att köpa nya tyger? Andra ex-klusivare föremål är ett ornament av bly (fig. 39) (detektor-fyndnr 735) som kan ha suttit på en rokokomöbel från 1700-talet, ett bronsbleck (fig. 40) (detektorfyndnr 749) med fin or-namentik (bl.a. en amfora) ev. i empirstil från tidigt 1800-tal, en del av en brosch i brons (fig. 41) (detektorfyndnr 814) från 1700- eller 1800-tal och ett fragment av vad som troligen varit ett smycke i fint filigranarbete med rosetter och pärlstavar i för-gylld brons (fig. 42) (fyndnr 200231) förmodligen från 1800-talet. Till det exklusiva materialet hör också ett bronsföremål som kan vara en bälteshake eller ett bokspänne (fig. 43) (fyndnr 200229) från medeltid eller senare. Liknande föremål har påträf-fats vid Vreta kloster (SHM 18011:152A och 18011:217) och man har där inte kunnat avgöra om det rör sig om bälteshakar eller bokspännen.

Detta högstatuspräglade material för tankarna till en mer välbär-gad stadsmiljö, men läget utanför Åhus stad föranledde oss till att tänka att det borde funnits en välbärgad gård på platsen, kanske tillhörig någon av stadens borgare. Men då inga spår av någon gårdsbebyggelse finns på några historiska kartor och inga fysiska spår av någon sådan gård framkom vid vare sig den tidi-gare eller denna förundersökning, så får detta sägas vara osanno-likt. Alternativet är att materialet är sekundärt placerat på plat-sen. Detta är den troligaste förklaringen till att det inom hela expolateringsområdet finns ett metallmaterial av högraståndska-raktär som snarare är att förvänta från stadsmiljö än från en lant-lig miljö. Fyndmaterialet kan ha följt med i jordmassor som spridits ut på fälten här och därmed blandats med eventuellt be-fintligt fyndmaterial i matjorden. Vi har inga belägg för att så skett, men det är möjligt att man fört hit jord i syfte att förbättra den sandiga jorden i åkermarken, och det ligger närmast till hands att jordmassorna kommit från centrala Åhus.

Frågan är när detta kan ha skett. Om man dömer efter de upp-tagna metallfynden så kan det ha skett tidigt, men man bör också ta järnföremålen (som inte plockades upp vid detekteringen) och övrigt material som ligger ytligt i matjorden inom exploate-ringsområdet i beaktande. Då är det troligare att man fört hit

Figur 38. Blyplomb (200235) för textil, 15-1600-tal, Göttingen.

Figur 39. Ornament av bly (735) från 1700-tal.

Figur 40. Bronsbleck (749) med amfora i empirstil, tidigt 1800-tal.

56 | Åhus 14:108 FU

jordmassor någon gång under 1900-talet. Ytligt i matjorden no-terades nämligen ovanligt mycket glasskärvor, bl.a. pressglas typiskt för 1930-40-tal, keramikskärvor, bl.a. glaserat rödgods och stengods från medeltid till 1800-tal, porslinsskärvor, bl.a. från sent 1800-/tidigt 1900-tal, handsmidda järnspikar, slagg, kritpipsfragment (fig. 44) etc. En del av detta material är äldre. Kritpiporna och en del av keramiken tyder på medeltid och 1600-tal. Ett kritpipshuvud (fig. 45) är från 1700-talets andra hälft eller senare, och kan vara från Holland (epost Robert Bergman Carter 2016-11-18). Men sammataget verkar materi-alet vara från första hälften av 1900-talet och äldre.

Det är troligt att kronologiskt blandade massor förts ut hit på 1900-talet vid något eller några tillfällen, snarare än att man upprepade gånger under många århundraden gjort flertalet dumpningar av jord från Åhus centrum här.

Det finns flera händelser i Åhus som kan ha gett upphov till att man forslade ut jordmassor ut ur staden. Med hjälp av Bertil Helgesson och Björn Rosenberg har en sannolik händelse ring-ats in. I samband med att Köpmannagatan i centrala Åhus lades om grävdes stora massor upp. Första etappen av omläggningen skedde kring 1950 mellan Östra Vallgatan och Norregatan (fig. 47). Denna tidpunkt stämmer överens med materialet i matjor-den.

Marken man grävde ut för Köpmannagatan låg då mellan S:t Annas kapell och ett helgeandshus (1300-tal, från 1524 benämnt Sankta Annas hospital). Föremål med dateringar till medeltid och senare är således att vänta och stämmer med materialet i matjorden. Likaså är många mynt och mer exklusiva föremål inte oväntat då platsen låg mycket i centralt i staden.

Det är således fullt möjligt att materialet som nu hittats på åkern är från detta område. Staden kan ha stått med massor av fet stadsjord som kunde göra nytta som markförbättring på de san-diga åkrarna utanför staden. Kanske såldes jorden? Björn Ro-senberg har hittat exempel på sådan försäljning i handlingar från tiden, men från annat håll (muntligen Björn Rosenberg).

Metallfynden i matjorden inom exploateringsområdet belyser således Åhus tidiga historia och kan utgöra ett viktigt komple-ment till de fynd som påträffats inne i själva Åhus.

Det bör dock påpekas att det påförda materialet blandats med den befintliga matjorden och de föremål som eventuellt fanns i denna. De neolitiska flintföremål som nämns ovan kan vara ex-empel på befintliga föremål som fanns i matjorden på platsen innan de påförda massorna fördes dit. Man kan även tänka sig att det skulle finnas ett befintligt metallmaterial från yngre järn-

Figur 41. Del av bronsbrosch (814) från 17- eller 1800-tal.

Figur 42. Smycke i förgylld brons med roset-ter och pärlstavar (200231) förmodligen från 1800-talet. Foto: LUHM.

Figur 43. En bälteshake eller ett bokspänne i brons (200229) från medeltid eller senare. Foto LUHM.

Åhus 14:108 FU | 57

ålder kopplat till Transval på platsen men det har vi inte kunnat visa i denna undersökning.

Förslag till fortsatta åtgärder Förundersökningen har givit många intressanta resultat. Alla delområden innehåller lämningar från bosättningar eller andra anläggningar, dock i olika grad och täthet.

Område A omfattar centrala delar av bosättningar från olika perioder, speciellt i öster och centralt i området, dvs. de delar som högst. Lämningarna inom detta område utgör en fornläm-ning och bör undersökas arkeologiskt om området ska exploate-ras. Dock kan området snävas in något och den västligaste delen där lämningarna ligger glest lämnas utan undersökning (se fig. 46).

Figur 44. Ett slumpvis utvalt material av ytfynd bestående av porslin, keramik, glas, slagg, järnspikar och kritpipsfragment. Datering från me-deltid och yngre.

Figur 45. Ett av ytfynden. Ett kritpipshuvud från 1700-talets andra hälft eller senare, kan vara från Holland.

58 | Åhus 14:108 FU

Inom område B krävs en mindre åtgärd för att mer översiktligt undersöka den fåra som finns inom området. Den behöver schaktats fram samt fyllningen provtas för att om möjligt klara-göra fåras ursprung och funktion.

Område C omfattar mycket spridda lämningar och föranleder ingen vidare åtgärd.

Inom område D finns tydliga koncentrationer av lämningar som talar för att området utgjort delar av bosättningar under flera förhistoriska perioder. Området utgör en fornlämning och vid exploatering bör lämningarna undersökas arkeologiskt. Området kan snävas in något i det sydöstliga hörnet där det inte framkom några lämningar i de sökschakt som drogs där under den tidigare avgränsande förundersökningen.

Även inom område E finns koncentrationer av lämningar och spår av bosättningar och aktiviteter från olika perioder. Området är även extra intressant eftersom det kan ha utgjort en strandzon under sen mesolitisk eller tidig neolitisk tid.

Område F omfattar endast glest spridda lämningar som kan läm-nas utan undersökning.

Sammanfattningsvis så förordas att lämningarna inom område

Figur 46. Planen visar utsträckningen av de delområden A, B, D och E som bör förklaras vara fornlämningar och som bör undersökas vidare om området ska exploateras.

Åhus 14:108 FU | 59

A, B, D och E undersöks vidare vid eventuell exploatering av området medan anläggningarna inom område C och F inte för-anleder någon vidare åtgärd. Område A och D kan göras något mindre än förundersökningsavgränsningen, enligt figur 46 och tabell 11.

Delområde Area m2 A 30 066 B 18 409 D 21 810 E 19 240 Totalt 89 525

Tabell 11. Föreslagna områ-den för fornlämningsav-gränsning som bör slutunder-sökas vid exploatering.

Figur 47. Åhus. Modern bebyggelse och vägar inlagda på karta från 1776. Del av Köpmannagatan som lades om 1950 markerad med lila linje. S:a Annas kapellruin markerad med grön punkt.

60 | Åhus 14:108 FU

Referenser

Litteratur Bondesson Hvid, B. 2003. Kulturlandskapsinventering, arkeologi steg 1. Planerad utbyggnad

av Kristianstad Golfklubb. Västra Täppet, Åhus socken, Kristianstad, Skåne. Wallin kul-turlandskap och arkeologi Rapport 2003:58.

Bondesson Hvid, B. 2004. Arkeologisk utredning. Kristianstad Golfklubb, Västra täppet, Åhus socken, Kristianstads kommun, Skåne. Wallin kulturlandskap och arkeologi Rapport 2004:24.

Bondesson Hvid, B. 2007a. Arkeologisk förundersökning 2006. Åhus 55:51, Raä 35, Åhus socken, Kristianstads kommun, Skåne. Wallin kulturlandskap och arkeologi Rapport 2007:3.

Bondesson Hvid, B. 2007b. Kompletterande arkeologisk förundersökning 2007. Åhus 55:51, Raä 35, Åhus socken, Kristianstads kommun, Skåne. Wallin kulturlandskap och arkeologi Rapport 2007:34.

Bondesson Hvid, B. 2007c. Kompletterande arkeologisk förundersökning 2006. Åhus 14:108, Raä 35, Åhus socken, Kristianstads kommun, Skåne. Wallin kulturlandskap och arkeologi Rapport 2007:4.

Brink, K. 2016. Åhus 14:108. Avgränsande arkeologisk förundersökning 2015. Sydsvensk arkeologi rapport 2016:22.

Callmer, J. 1991. Platser med anknytning till handel och hantverk i yngre järnålder. I: Mor-tensen, P. & Rasmussen, B.M. (red). Fra stamme til Stat i Danmark, 2. Høvdingesamfund og Kongemagt. Jysk Arkæologisk Selskabs Skrifter XXII:2. Viborg.

Dahlén, J. 2006. Arkeologisk förundersökning 2006. Åhus 42:230, RAÄ 17, Åhus, 1152, Kristianstad, Skåne län. Regionmuseet Kristianstad, Landsantikvarien i Skåne. Arkivrap-port 101/2006.

Edring, A. 2001. Åhus väster. Översiktlig arkeologisk utredning år 2001. Regionmuseet Kris-tianstad, Landsantikvarien i Skåne Rapport 2001:12. Kristianstad.

Ericson Borggren, T. 1992. Boplatslämningar från förhistorisk tid. Åhus 55:69 m.fl., Åhus sn, Skåne. Kristianstads läns museum Rapport 1992. Kristianstad.

Ericson Borggren, T. 1993. Rapport. Arkeologisk undersökning m.m. 1989-91. Åhus 42:84 m.fl., Åhus sn, Fornlämning 35, Skåne. Kristianstads läns museum Rapport 1993:13. Kris-tianstad.

Helgesson, B. 2002. Järnålderns Skåne. Samhälle, centra och regioner. Uppåkrastudier 5. Acta Archaeologica Lundensia, Series in 8°, No. 38. Lund.

Helgesson, B. 2014. Åhus 14:108 m fl. Arkeologisk förundersökning, 2011. Sydsvensk arkeo-logi Rapport 2014:10. Kristianstad.

Kockum, J. 2004. Transval 55:51, Raä 35 & 118, Åhus sn, Kristianstads kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning, 2004. Regionmuseet Kristianstad, Landsantikvarien i Skåne Rap-port 2004:134. Kristianstad.

Kockum, J. 2005. Boplatslämningar i Transval. Fastigheterna Åhus 55:1 & 14:108. Åhus sn, Kristianstads kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning, 2005. Regionmuseet Kristian-stad, Landsantikvarien i Skåne Rapport 2005:102. Kristianstad.

Åhus 14:108 FU | 61

Kockum, J. 2007. S:t Jörgen i Åhus. Åhus 30:5. Arkeologisk förundersökning, 2007. RAÄ 17, Åhus sn, 1152, Kristianstads kommun, Skåne län. Regionmuseet Kristianstad, Lands-antikvarien i Skåne Rapport 2007:23. Kristianstad.

Kockum, J. 2011. Åhus 30:1 m fl. Arkeologisk förundersökning 2011 genom St Jörgen i Åhus. Sydsvensk Arkeologi Rapport 2011:34. Kristianstad.

Wilhelmson, H. 2006. Åhus 14:108. Arkeologisk förundersökning, 2006. Regionmuseet Kris-tianstad, Landsantikvarien i Skåne Rapport 2006:55. Kristianstad.

Arkiv och kartor FMIS – fornsök.

Historiska kartor – Kristianstads kommuns kartportal

Muntlig uppgift Bertil Helgesson, Sydsvensk Arkeologi

Björn Rosenberg (telsamtal)

Robert Bergman Carter (epost 2016-11-18)

62 | Åhus 14:108 FU

Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi dnr: 160014

Länsstyrelsen i Skåne dnr: 431-2342-2016

Datum för beslut: 2016-04-07

Projektnummer: 160014

Län: Skåne

Kommun: Kristianstad

Socken: Åhus

Fastighet: Åhus 14:108

Koordinatsystem: Sweref 99 TM

X koordinat: 6197200

Y koordinat: 454200

Höjdsystem: RH2000

M ö.h. 3-6 m ö.h.

Fältarbetstid: 2016-05-16 – 2016-06-03 (metalldetektering: 2016-04-17 – 2016-04-23)

Antal arbetsdagar: 15

Antal arkeologtimmar: 368

Antal maskintimmar: 88 (ej återställning)

Exploateringsyta: Totalt 26 ha. Inom område A-F: 114 120 m2

Undersökt yta: Totalt inom schakt: 8 396m2

Platschef: Åsa Berggren

Personal: Thomas Linderoth, Fredrica Nyberg

Underkonsulter: Kula HB, Ramirent, Karlssons entreprenad, Avis

Företagare: Kristianstad kommun

Tidigare undersökningar: Översiktlig arkeologisk utredning (Edring 2001), avgrän-sande arkeologisk förundersökning (Brink 2016).

Fynd: Fynden förvaras i magasin hos LUHM (Historiska museet vid Lunds universitet) under nummer 32591. Okonserve-rade metallföremål förvaras hos Sydsvensk arkeologi.

Dokumentationsmaterial: Intrasisprojekt SA_160014 (Åhus 14:108) samt rapporter över konservering och numismatik förvaras på Region-museet, Kristianstad.

Kostnader, beräknade: 769 920 kr

Kostnader, faktiska: 703 507 kr

Bilaga 1

Anl nr Anl typ Undersökt X Y Z Schakt Område 206 Grop No 6197369,089 454362,185 5,145 35 F

214 Grop Yes 6197368,65 454360,951 5,16 35 F

228 Grop No 6197366,391 454355,849 5,321 35 F

253 Ränna No 6197365,28 454357,023 5,287 35 F

268 Grop No 6197364,805 454353,86 5,38 35 F

292 Stolphål Yes 6197361,819 454351,931 5,343 35 F

298 Grop No 6197354,789 454338,802 5,291 35 F

318 Grop No 6197352,894 454335,619 5,4 35 F

327 Stolphål Yes 6197353,488 454336,183 5,329 35 F

335 Stolphål Yes 6197351,522 454334,264 5,368 35 F

351 Stolphål Yes 6197350,666 454334,254 5,35 35 F

367 Grop No 6197353,515 454334,002 5,396 35 F

387 Grop No 6197352,624 454332,402 5,402 35 F

401 Stolphål Yes 6197351,402 454332,792 5,36 35 F

409 Stolphål Yes 6197349,895 454332,219 5,352 35 F

432 Grop No 6197351,073 454329,937 5,472 35 F

448 Grop No 6197349,948 454330,18 5,444 35 F

480 Stolphål Yes 6197347,187 454327,947 5,389 35 F

487 Stolphål No 6197347,908 454328,084 5,382 35 F

495 Grop No 6197344,959 454325,159 5,338 35 F

524 Stolphål No 6197341,314 454318,013 5,187 35 F

549 Stolphål No 6197340,784 454359,588 5,31 36 F

557 Stolphål No 6197339,05 454359,173 5,291 36 F

564 Grop No 6197337,799 454356,559 5,324 36 F

592 Grop No 6197337,612 454353,46 5,388 36 F

614 Grop No 6197336,179 454355,639 5,291 36 F

626 Ränna No 6197335,582 454353,33 5,339 36 F

666 Grop No 6197328,812 454343,187 5,341 36 F

688 Stolphål Yes 6197325,902 454342,673 5,292 36 F

705 Stolphål Yes 6197325,251 454342,043 5,277 36 F

715 Grop No 6197323,848 454339,848 5,254 36 F

748 Ränna No 6197322,982 454338,616 5,25 36 F

814 Grop No 6197378,695 454133,701 5,672 29 E

824 Härd Yes 6197381,788 454130,753 5,718 29 E

846 Grop Yes 6197383,814 454130,151 5,827 29 E

860 Stolphål Yes 6197384,439 454130,401 5,714 29 E

869 Grop No 6197387,429 454130,911 5,883 29 E

901 Grop No 6197392,752 454129,504 6,159 29 E

915 Stolphål No 6197398,697 454127,062 6,38 29 E

923 Stolphål No 6197399,867 454128,123 6,405 29 E

933 Härd Yes 6197401,201 454124,89 6,494 29 E

943 Härd No 6197402,764 454127,301 6,559 29 E

952 Grop No 6197403,582 454125,107 6,536 29 E

966 Grop No 6197407,143 454126,159 6,612 29 E

1000 Grop Yes 6197409,732 454123,803 6,643 29 E

1032 Grop Yes 6197409,153 454123,608 6,651 29 E

1047 Stolphål Yes 6197410,538 454122,98 6,62 29 E

1055 Grop No 6197409,539 454120,939 6,639 29 E

1072 Grop No 6197407,336 454122,371 6,642 29 E

1081 Grop No 6197406,813 454119,073 6,586 29 E

1112 Kulturlager No 6197396,773 454126,902 6,693 29 E

1125 Kulturlager No 6197406,749 454176,002 6,752 30 E

1132 Grop Yes 6197388,255 454181,174 5,527 30 E

1148 Grop Yes 6197391,383 454181,12 5,617 30 E

1170 Härd Yes 6197390,415 454179,084 5,606 30 E

1181 Stolphål No 6197402,642 454176,175 6,097 30 E

1189 Grop No 6197403,698 454175,532 6,178 30 E

1201 Grop No 6197403,778 454178,221 6,147 30 E

1210 Grop Yes 6197408,248 454176,966 6,229 30 E

1222 Grop No 6197408,505 454175,447 6,19 30 E

1233 Grop No 6197410,486 454175,436 6,271 30 E

1250 Grop No 6197412,467 454175,95 6,322 30 E

1262 Grop Yes 6197422,617 454170,633 6,625 30 E

1274 Kulturlager Yes 6197410,857 454241,668 6,096 31 E

1285 Grop No 6197401,977 454244,961 5,487 31 E

1310 Grop No 6197401,432 454243,54 5,51 31 E

1328 Grop No 6197406,702 454243,92 5,615 31 E

1343 Stolphål No 6197407,52 454241,366 5,767 31 E

1351 Stolphål No 6197409,774 454243,075 5,801 31 E

1358 Stolphål No 6197409,592 454242,871 5,778 31 E

1367 Stolphål No 6197409,339 454242,9 5,8 31 E

1376 Lager Yes 6197425,921 454237,618 6,248 31 E

1386 Grop Yes 6197433,579 454234,351 6,28 31 E

1414 Kulturlager No 6197437,072 454295,43 5,834 32 E

1420 Grop No 6197431,498 454295,564 5,498 32 E

1431 Grop Yes 6197430,372 454297,183 5,445 32 E

1442 Ränna Yes 6197426,871 454296,46 5,416 32 E

1464 Grop No 6197425,137 454298,037 5,44 32 E

1483 Stolphål No 6197420,848 454296,532 5,421 32 E

1491 Kulturlager No 6197392,769 454078,369 5,578 28 E

1495 Grop No 6197398,637 454073,562 5,524 28 E

1524 Grop No 6197395,647 454076,795 5,421 28 E

1538 Grop No 6197390,014 454081,889 5,374 28 E

1561 Stolphål No 6197384,897 454085,733 5,556 28 E

1570 Stolphål No 6197381,838 454084,252 5,668 28 E

1579 Stolphål No 6197370,45 454094,743 5,647 28 E

1586 Stolphål No 6197366,829 454095,775 5,705 28 E

1594 Stolphål No 6197368,628 454096,112 5,696 28 E

1602 Stolphål No 6197368,11 454096,637 5,695 28 E

1610 Stolphål No 6197333,028 453985,789 5,581 26 D

1619 Grop No 6197359,755 453977,51 5,806 26 D

1634 Härd Yes 6197361,693 453976,13 5,811 26 D

1646 Stolphål Yes 6197361,414 453975,723 5,802 26 D

1647 Stolphål No 6197361,129 453975,887 5,801 26 D

1648 Stolphål No 6197361,078 453976,183 5,79 26 D

1649 Stolphål No 6197361,145 453976,306 5,792 26 D

1650 Stolphål No 6197361,49 453976,335 5,771 26 D

1651 Stolphål No 6197361,589 453976,425 5,773 26 D

1652 Stolphål No 6197362,167 453976,066 5,772 26 D

1653 Stolphål No 6197362,254 453976,222 5,77 26 D

1654 Stolphål No 6197362,372 453976,041 5,768 26 D

1655 Stolphål No 6197362,426 453976,145 5,787 26 D

1656 Stolphål No 6197362,385 453975,8 5,784 26 D

1657 Stolphål No 6197362,411 453975,684 5,785 26 D

1658 Stolphål No 6197362,205 453975,684 5,786 26 D

1659 Stolphål No 6197362,192 453975,675 5,788 26 D

1660 Stolphål No 6197362,037 453975,602 5,776 26 D

1661 Stolphål No 6197361,627 453975,645 5,782 26 D

1662 Stolphål No 6197361,525 453975,562 5,789 26 D

1663 Stolphål No 6197361,879 453976,578 5,793 26 D

1664 Stolphål No 6197361,945 453976,639 5,779 26 D

1665 Stolphål No 6197362,068 453976,416 5,781 26 D

1666 Härd Yes 6197362,736 453974,914 5,858 26 D

1676 Grop Yes 6197366,282 453973,705 5,769 26 D

1705 Grop No 6197367,513 453975,115 5,724 26 D

1717 Grop No 6197368,935 453972,889 5,813 26 D

1735 Grop Yes 6197364,221 453971,549 5,83 26 D

1756 Stolphål Yes 6197365,105 453974,879 5,846 26 D

1791 Grop Yes 6197389,234 454079,124 5,677 28 E

1836 Grop No 6197351,729 454338,32 5,305 35 F

1847 Ränna No 6197348,628 454334,132 5,359 35 F

1891 Grop No 6197351,237 454329,837 5,45 35 F

1912 Grop No 6197353,411 454332,116 5,415 35 F

1957 Grop No 6197356,111 454334,003 5,398 35 F

1985 Stolphål No 6197355,004 454330,943 5,4 35 F

2057 Ränna No 6197375,023 454273,117 5,351 34 E

2072 Ränna No 6197372,825 454271,225 5,281 34 E

2103 Grop No 6197372,804 454272,848 5,29 34 E

2112 Grop No 6197371,385 454272,163 5,276 34 E

2121 Grop No 6197373,004 454263,992 5,408 34 E

2131 Grop No 6197370,794 454264,874 5,325 34 E

2149 Grop No 6197372,298 454262,146 5,4 34 E

2166 Stolphål No 6197373,488 454264,379 5,37 34 E

2175 Stolphål No 6197373,473 454264,749 5,363 34 E

2184 Stolphål No 6197370,083 454260,952 5,347 34 E

2193 Stolphål No 6197370,304 454260,345 5,372 34 E

2207 Stolphål No 6197370,352 454259,609 5,375 34 E

2216 Ränna No 6197369,255 454259,237 5,406 34 E

2228 Grop No 6197371,012 454254,223 5,498 34 E

2373 Grop No 6197365,418 454237,034 5,565 34 E

2390 Stolphål No 6197365,865 454236,634 5,539 34 E

2398 Stolphål No 6197363,981 454235,371 5,501 34 E

2407 Stolphål No 6197363,115 454233,944 5,52 34 E

2415 Grop No 6197364,377 454233,622 5,568 34 E

2430 Stolphål No 6197361,62 454228,818 5,523 34 E

2439 Stolphål No 6197363,783 454228,093 5,563 34 E

2446 Stolphål No 6197363,762 454227,964 5,555 34 E

2453 Stolphål No 6197362,603 454226,704 5,516 34 E

2460 Stolphål No 6197361,905 454225,582 5,516 34 E

2468 Stolphål No 6197361,433 454225,416 5,52 34 E

2475 Stolphål No 6197360,496 454224,39 5,493 34 E

2482 Stolphål No 6197359,749 454224,679 5,501 34 E

2490 Stolphål No 6197358,869 454222,224 5,468 34 E

2498 Stolphål No 6197360,372 454215,917 5,584 34 E

2507 Stolphål No 6197360,318 454215,438 5,568 34 E

2519 Grop No 6197359,256 454215,634 5,57 34 E

2544 Grop No 6197356,012 454211,553 5,589 34 E

2601 Stolphål No 6197260,508 453952,944 4,953 23 D

2625 Stolphål No 6197260,539 453955,681 4,832 23 D

2634 Härd Yes 6197267,153 453963,822 4,932 23 D

2648 Grop No 6197273,176 453966,188 4,991 23 D

2666 Grop Yes 6197273,754 453973,851 5,042 23 D

2696 Stolphål No 6197273,659 453975,325 5 23 D

2705 Stolphål Yes 6197275,121 453974,438 5,048 23 D

2713 Stolphål Yes 6197276,511 453971,409 5,082 23 D

2722 Stolphål Yes 6197276,393 453974,909 5,05 23 D

2741 Stolphål Yes 6197276,212 453976,148 5,072 23 D

2750 Stolphål Yes 6197276,898 453977,18 5,114 23 D

2759 Grop Yes 6197283,024 453999,525 5,235 23 D

2791 Grop No 6197284,784 454001,528 5,126 23 D

2801 Härd Yes 6197287,189 454000,084 5,326 23 D

2816 Grop No 6197288,432 454003,346 5,27 23 D

2830 Stolphål No 6197289,436 454002,338 5,209 23 D

2839 Stolphål No 6197286,97 454004,159 5,171 23 D

2849 Grop No 6197291,952 454008,802 5,329 23 D

2868 Härd Yes 6197290,164 454008,982 5,313 23 D

2882 Grop No 6197290,85 454010,836 5,244 23 D

2891 Grop Yes 6197295,08 454017,718 5,224 23 D

2908 Stolphål No 6197296,531 454021,095 5,22 23 D

2916 Grop No 6197303,812 454031,408 5,216 23 D

2974 Stolphål Yes 6197367,02 453971,752 5,747 26 D

2982 Grop No 6197218,971 453965,211 4,245 22 D

2993 Grop No 6197227,854 453974,36 4,445 22 D

3017 Grop No 6197225,658 453999,717 4,538 21 D

3029 Grop No 6197223,298 454000,046 4,577 21 D

3045 Stolphål No 6197221,701 454003,315 4,467 21 D

3082 Stolphål Yes 6197277,225 454021,012 4,861 20 D

3090 Stolphål Yes 6197274,669 454021,307 4,896 20 D

3098 Grop Yes 6197269,456 454024,945 4,833 20 D

3110 Stolphål Yes 6197268,102 454024,777 4,813 20 D

3118 Stolphål Yes 6197266,094 454027,588 4,688 20 D

3127 Stolphål Yes 6197259,433 454030,732 4,671 20 D

3135 Stolphål Yes 6197258,952 454032,649 4,663 20 D

3144 Stolphål Yes 6197257,029 454031,782 4,64 20 D

3152 Grop No 6197251,914 454035,593 4,573 20 D

3163 Grop Yes 6197240,108 454043,998 4,549 20 D

3187 Lager Yes 6197235,119 454045,189 4,571 20 D

3215 Grop No 6197235,452 454047,671 4,537 20 D

3237 Härd Yes 6197232,158 454048,712 4,534 20 D

3255 Grop No 6197231,077 454047,446 4,516 20 D

3265 Grop No 6197230,003 454048,357 4,462 20 D

3279 Grop No 6197229,847 454050,375 4,432 20 D

3291 Grop No 6197228,234 454049,666 4,355 20 D

3302 Grop No 6197228,561 454052,088 4,423 20 D

3318 Grop No 6197224,432 454051,707 4,251 20 D

3329 Stolphål Yes 6197270,123 454026,454 4,792 20 D

3354 Grop No 6197301,215 453937,036 5,734 24 D

3361 Grop No 6197305,059 453940,566 5,812 24 D

3369 Grop No 6197305,963 453944,329 5,757 24 D

3377 Stolphål No 6197306,06 453948,249 5,667 24 D

3385 Stolphål No 6197305,565 453953,108 5,589 24 D

3394 Grop No 6197308,315 453963,016 5,524 24 D

3407 Grop No 6197311,844 453975,958 5,522 24 D

3435 Grop No 6197317,029 453987,957 5,474 24 D

3447 Grop No 6197317,382 453990,3 5,464 24 D

3477 Stolphål Yes 6197319,476 453997,591 5,444 24 D

3485 Stolphål Yes 6197318,807 453997,933 5,432 24 D

3493 Stolphål Yes 6197319,674 453999,609 5,482 24 D

3502 Stolphål Yes 6197319,83 454001,911 5,455 24 D

3510 Stolphål Yes 6197320,163 454002,154 5,458 24 D

3519 Stolphål Yes 6197320,176 454003,925 5,45 24 D

3528 Grop No 6197319,002 453998,683 5,478 24 D

3548 Grop No 6197318,689 454000,154 5,475 24 D

3570 Grop No 6197321,708 454002,098 5,447 24 D

3581 Grop No 6197322,12 454003,293 5,485 24 D

3597 Grop No 6197321,032 454003,547 5,49 24 D

3632 Stolphål Yes 6197322,44 454005,866 5,494 24 D

3640 Stolphål Yes 6197321,401 454008,755 5,44 24 D

3649 Stolphål Yes 6197322,25 454011,035 5,455 24 D

3660 Stolphål Yes 6197322,657 454011,675 5,467 24 D

3670 Grop No 6197321,606 454010,536 5,466 24 D

3689 Grop No 6197324,404 454014,031 5,453 24 D

3717 Grop No 6197325,233 454021,127 5,393 24 D

3751 Ränna No 6197324,927 454022,573 5,392 24 D

3771 Grop No 6197327,755 454025,987 5,39 24 D

3793 Grop No 6197328,469 454027,319 5,406 24 D

3829 Grop No 6197065,575 453918,648 3,871 17 C

3839 Grop No 6197070,333 453922,605 3,949 17 C

3861 Stolphål No 6197069,611 453924,644 3,945 17 C

3870 Grop No 6197079,05 453934,075 4,086 17 C

3890 Ränna No 6197080,75 453935,371 4,03 17 C

3911 Grop Yes 6197081,327 453940,774 4,085 17 C

3935 Grop No 6197081,306 453942,598 4,119 17 C

3945 Grop No 6197083,094 453943,284 4,115 17 C

3980 Ränna No 6197086,795 453947,2 4,06 17 C

4005 Grop No 6197089,112 453950,254 3,873 17 C

4021 Grop No 6197090 453954,59 3,984 17 C

4044 Dike No 6197095,305 453960,771 3,904 17 C

4065 Grop Yes 6197098,665 453966,626 3,9 17 C

4076 Grop Yes 6197100,698 453968,191 3,857 17 C

4089 Grop No 6197104,381 453975,661 3,899 17 C

4134 Grop Yes 6197048,782 453957,032 3,911 16 C

4146 Grop No 6197057,054 453964,512 3,915 16 C

4161 Grop No 6197061,775 453966,79 3,978 16 C

4177 Dike No 6197063,192 453967,676 3,991 16 C

4200 Grop Yes 6197153,016 453952,687 4,209 18 C

4215 Stolphål No 6197153,48 453948,089 4,303 18 C

4222 Grop No 6197151,341 453948,072 4,314 18 C

4248 Stolphål No 6197150,202 453943,316 4,35 18 C

4256 Grop No 6197141,409 453934,214 4,499 18 C

4268 Grop No 6197139,361 453927,266 4,489 18 C

4276 Grop No 6197135,531 453922,285 4,347 18 C

4292 Grop No 6197134,05 453920,258 4,299 18 C

4320 Grop No 6197125,813 453912,284 4,309 18 C

4339 Grop No 6197123,747 453909,459 4,324 18 C

4371 Stolphål Yes 6197015,479 454142,075 4,148 8 B

4387 Lager Yes 6197018,959 454156,113 4,146 8 B

4398 Grop No 6197022,471 454160,816 4,124 8 B

4413 Kulturlager No 6197025,971 454175,52 4,042 8 B

4445 Ränna No 6197028,219 454187,858 4,11 8 B

4469 Stolphål No 6197029,541 454191,14 4,118 8 B

4479 Stolphål No 6197029,414 454193,569 4,156 8 B

4489 Stolphål No 6197029,265 454193,936 4,168 8 B

4499 Grop No 6197033,656 454198,165 4,218 8 B

4538 Ränna No 6197030,809 454127,708 4,198 11 B

4556 Ränna No 6197032,222 454124,453 4,223 11 B

4653 Grop No 6197035,375 454121,605 4,214 11 B

4661 Grop No 6197040,142 454121,228 4,136 11 B

4675 Dike No 6197046,193 454117,271 4,04 11 B

4687 Kulturlager No 6197050,712 454114,789 4,061 11 B

4704 Grop No 6197051,385 454112,507 3,879 11 B

4714 Grop Yes 6197054,608 454113,395 3,899 11 B

4742 Kulturlager No 6197058,6 454109,896 4,06 11 B

4769 Grop Yes 6197035,93 454123,013 4,212 11 B

4810 Dike Yes 6197071,077 454147,952 3,872 10 B

4821 Dike No 6197068,093 454148,893 3,898 10 B

4853 Grop No 6197015,15 454104,877 4,306 12 B

4865 Dike No 6197024,539 454093,065 4,244 12 B

4891 Ränna No 6197025,25 454091,107 4,162 12 B

4928 Dike No 6197027,238 454089,481 4,083 12 B

4951 Kulturlager No 6197029,772 454085,931 3,967 12 B

4975 Dike Yes 6197005,912 454083,894 4,128 13 B

4991 Dike No 6197008,032 454075,404 4,038 13 B

5006 Kulturlager No 6197008,89 454071,293 3,969 13 B

5075 Dike Yes 6196975,236 454018,866 4,271 15 B

5117 Kulturlager Yes 6197037,552 454157,477 4,059 9 B

5171 Stolphål No 6197095,797 454271,366 4,077 5 A

5178 Grop No 6197095,22 454278,569 4,044 5 A

5189 Grop No 6197094,75 454281,306 4,049 5 A

5222 Stolphål Yes 6197096,998 454291,784 4,184 5 A

5233 Grop No 6197095,867 454295,979 4,174 5 A

5245 Grop No 6197096,775 454302,843 4,185 5 A

5260 Grop No 6197100,443 454324,905 4,157 5 A

5272 Grop No 6197099,485 454327,701 4,175 5 A

5284 Grop Yes 6197101,39 454329,635 4,226 5 A

5310 Grop No 6197102,207 454327,79 4,156 5 A

5322 Grop No 6197100,815 454333,254 4,256 5 A

5369 Grop No 6197125,322 454346,409 4,329 4 A

5386 Dike Yes 6197130,96 454352,685 4,356 4 A

5405 Grop No 6197138,503 454363,097 4,385 4 A

5420 Grop No 6197143,765 454369,104 4,392 4 A

5434 Dike Yes 6197154,344 454378,495 4,469 4 A

5491 Grop No 6197157,86 454384,539 4,503 4 A

5506 Grop No 6197163,484 454387,537 4,373 4 A

5518 Grop No 6197168,119 454394,943 4,331 4 A

5540 Grop Yes 6197171,521 454398,351 4,429 4 A

5563 Grop No 6197173,858 454402,306 4,365 4 A

5607 Grop No 6197194,426 454427,08 4,5 3 A

5619 Grop No 6197200,695 454431,106 4,511 3 A

5639 Grop No 6197214,605 454450,134 4,412 3 A

5652 Grop No 6197216,389 454453,708 4,385 3 A

5667 Grop No 6197161,765 454384,954 4,399 4 A

5676 Härd No 6197162,312 454510,339 4,94 1 A

5687 Härd No 6197161,823 454509,03 4,971 1 A

5698 Ränna No 6197154,7 454500,212 4,751 1 A

5720 Grop No 6197149,185 454489,003 4,663 1 A

5739 Härd No 6197147,818 454489,836 4,689 1 A

5748 Härd No 6197147,195 454488,841 4,664 1 A

5757 Härd No 6197147,814 454486,912 4,674 1 A

5771 Grop No 6197139,391 454475,238 4,693 1 A

5791 Grop Yes 6197133,161 454461,989 4,632 1 A

5802 Grop No 6197129,863 454457,915 4,583 1 A

5811 Grop No 6197129,002 454454,737 4,657 1 A

5829 Grop No 6197130,753 454453,851 4,635 1 A

5863 Grop No 6197129,079 454450,992 4,564 1 A

5880 Stolphål No 6197156,9 454502,136 4,666 1 A

5889 Grop No 6197124,956 454446,854 4,507 1 A

5917 Grop No 6197122,363 454444,276 4,522 1 A

5930 Grop No 6197121,885 454440,93 4,576 1 A

5957 Grop No 6197119,372 454439,193 4,568 1 A

5972 Grop No 6197120,55 454436,378 4,515 1 A

5992 Grop No 6197118,844 454432,277 4,448 1 A

6000 Grop No 6197116,019 454431,72 4,543 1 A

6033 Ränna No 6197111,904 454423,395 4,551 1 A

6086 Stolphål Yes 6197102,004 454408,07 4,415 1 A

6095 Grop No 6197109,281 454422,058 4,525 1 A

6104 Grop No 6197100,702 454402,181 4,396 1 A

6121 Grop Yes 6197099,272 454401,338 4,41 1 A

6134 Grop Yes 6197099,358 454399,522 4,39 1 A

6148 Grop No 6197097,307 454400,22 4,512 1 A

6163 Grop No 6197096,985 454399,04 4,492 1 A

6176 Grop No 6197095,812 454398,607 4,528 1 A

6187 Grop No 6197092,711 454393,011 4,665 1 A

6207 Grop No 6197091,367 454390,525 4,674 1 A

6221 Grop No 6197092,708 454387,409 4,606 1 A

6231 Grop Yes 6197089,596 454383,784 4,538 1 A

6253 Grop No 6197088,282 454379,569 4,498 1 A

6267 Grop No 6197081,219 454375,861 4,524 1 A

6323 Grop Yes 6197071,187 454347,892 4,475 2 A

6336 Dike No 6197071,575 454344,044 4,475 2 A

6359 Dike No 6197070,976 454342,831 4,486 2 A

6377 Dike No 6197070,389 454341,005 4,427 2 A

6398 Grop No 6197069,235 454339,988 4,389 2 A

6415 Grop No 6197068,467 454337,979 4,379 2 A

6430 Grop No 6197068,646 454332,475 4,3 2 A

6449 Ränna No 6197067,543 454331,88 4,347 2 A

6482 Grop No 6197068,85 454329,061 4,305 2 A

6491 Grop No 6197062,613 454316,022 4,299 2 A

6514 Stolphål No 6197059,62 454304,723 4,203 2 A

6523 Stolphål No 6197060,3 454297,97 4,163 2 A

6532 Grop No 6197060,759 454299,033 4,198 2 A

6546 Grop No 6197057,433 454298,852 4,199 2 A

6571 Grop No 6197055,203 454286,911 4,351 2 A

6587 Grop No 6197056,495 454283,869 4,364 2 A

6620 Grop No 6197058,149 454301,915 4,268 2 A

6655 Härd Yes 6197181,012 454491,043 4,982 1 A

6681 Grop No 6197178,681 454490,77 5,003 1 A

6706 Grop No 6197177,516 454489,938 4,968 1 A

6718 Grop No 6197176,066 454491,893 4,995 1 A

6740 Härd No 6197179,652 454495,224 5,17 1 A

6752 Härd No 6197184,526 454498,555 5,085 1 A

6762 Grop No 6197183,758 454497,98 5,032 1 A

6773 Stolphål No 6197182,807 454499,416 5,114 1 A

6783 Stolphål Yes 6197180,474 454498,111 5,128 1 A

6792 Stolphål No 6197178,991 454498,621 5,07 1 A

6801 Stolphål No 6197180,37 454499,972 5,092 1 A

6811 Grop No 6197181,793 454501,695 5,114 1 A

6825 Grop No 6197177,515 454501,073 5,05 1 A

6837 Grop No 6197176,649 454502,328 5,003 1 A

6854 Grop No 6197176,12 454500,515 5,055 1 A

6864 Stolphål Yes 6197176,988 454499,355 5,072 1 A

6873 Stolphål No 6197176,794 454499,89 5,075 1 A

6882 Grop No 6197174,583 454502,169 5,008 1 A

6898 Grop No 6197172,978 454501,594 5,068 1 A

6915 Grop Yes 6197175,367 454504,726 4,977 1 A

6929 Grop No 6197166,148 454505,12 4,994 1 A

6940 Härd No 6197162,306 454508,856 4,966 1 A

6959 Härd Yes 6197164,154 454510,354 4,983 1 A

6993 Grop Yes 6197171,194 454510,172 5,01 1 A

7006 Grop No 6197167,236 454512,502 5 1 A

7060 Grop No 6197168,054 454517,174 4,973 1 A

7075 Grop No 6197183,49 454487,044 4,958 1 A

7091 Grop No 6197183,254 454483,074 4,772 1 A

7114 Grop No 6197188,755 454485,974 4,88 1 A

7129 Härd No 6197187,639 454483,212 4,881 1 A

7205 Grop No 6197169,616 454448,1 4,596 6 A

7224 Grop No 6197166,53 454447,073 4,612 6 A

7247 Ränna No 6197157,525 454437,843 4,49 6 A

7276 Grop No 6196992,85 454049,646 3,846 14 B

7284 Ränna Yes 6196994,053 454038,668 4,108 14 B

7299 Grop Yes 6196995,729 454035,567 4,05 14 B

7314 Stolphål Yes 6196992,903 454034,138 4,103 14 B

7355 Grop No 6197318,323 454015,584 5,407 24 D

7373 Grop No 6197312,924 454017,387 5,425 24 D

7383 Grop No 6197311,362 454014,995 5,438 24 D

7399 Stolphål Yes 6197313,784 454013,134 5,423 24 D

7407 Stolphål Yes 6197315,582 454012,994 5,46 24 D

7423 Stolphål Yes 6197318,477 454011,633 5,479 24 D

7432 Stolphål Yes 6197319,118 454011,155 5,47 24 D

7440 Stolphål Yes 6197318,901 454005,46 5,482 24 D

7449 Stolphål Yes 6197315,28 454002,214 5,478 24 D

7458 Grop No 6197318,341 454000,228 5,473 24 D

7483 Grop No 6197319,752 454010,778 5,481 24 D

7498 Grop No 6197317,113 454012,507 5,462 24 D

7548 Grop No 6197318,015 454006,942 5,516 24 D

7562 Grop No 6197314,961 454003,517 5,481 24 D

7576 Ränna No 6197316,04 454005,646 5,509 24 D

7627 Ränna No 6197315,544 454009,992 5,448 24 D

7660 Stolphål Yes 6197316,603 454010,248 5,42 24 D

7668 Stolphål Yes 6197315,56 454016,033 5,405 24 D

7686 Stolphål Yes 6197311,368 454015,867 5,411 24 D

7694 Stolphål Yes 6197310,692 454013,356 5,362 24 D

7703 Stolphål Yes 6197310,629 454011,929 5,384 24 D

7721 Stolphål Yes 6197312,201 454011,395 5,406 24 D

7728 Stolphål Yes 6197308,403 454012,243 5,416 24 D

7737 Härd No 6197308,527 454006,932 5,496 24 D

7756 Stolphål No 6197307,233 454004,526 5,449 24 D

7765 Stolphål No 6197308,314 454001,792 5,446 24 D

7773 Grop No 6197308,787 453999,347 5,471 24 D

7785 Grop No 6197311,237 454001,026 5,498 24 D

7805 Grop No 6197312,833 453999,801 5,476 24 D

7847 Stolphål No 6197348,834 454158,247 5,424 33 E

7856 Grop No 6197348,31 454156,444 5,463 33 E

7868 Ränna No 6197347,586 454154,54 5,475 33 E

7915 Lager Yes 6197345,111 454147,298 5,174 33 E

7934 Lager Yes 6197347,07 454147,184 5,224 33 E

7965 Grop No 6197346,271 454139,026 5,145 33 E

7991 Stolphål Yes 6197345,264 454134,171 5,199 33 E

8008 Grop No 6197345,057 454129,627 5,292 33 E

8024 Lager Yes 6197342,648 454129,402 5,163 33 E

8041 Stolphål Yes 6197342,575 454013,657 5,523 25 D

8050 Stolphål Yes 6197350,126 454012,327 5,626 25 D

8060 Grop No 6197346,371 454012,655 5,6 25 D

8072 Grop No 6197345,116 454010,529 5,619 25 D

8086 Stolphål Yes 6197344,017 454010,336 5,614 25 D

8096 Grop No 6197345,402 454005,07 5,654 25 D

8123 Stolphål Yes 6197346,677 454006,326 5,676 25 D

8139 Stolphål Yes 6197347,136 454004,815 5,653 25 D

8147 Stolphål Yes 6197347,124 454004,182 5,645 25 D

8163 Stolphål Yes 6197346,347 454003,216 5,657 25 D

8180 Grop No 6197346,265 454001,882 5,749 25 D

8243 Kulturlager No 6197345,961 453999,235 5,662 25 D

8284 Grop No 6197343,322 453999,263 5,594 25 D

8297 Stolphål No 6197343,507 453998,451 5,564 25 D

8307 Kulturlager No 6197341,816 453996,858 5,629 25 D

8400 Grop No 6197345,944 453996,105 5,628 25 D

8419 Grop No 6197338,657 453997,382 5,649 25 D

8446 Grop No 6197328,284 453951,462 5,809 27 D

8455 Kulturlager No 6197331,156 453950,69 5,765 27 D

8468 Kulturlager No 6197334,039 453949,126 5,834 27 D

8502 Stolphål No 6197333,186 453949,751 5,756 27 D

8510 Stolphål No 6197335,061 453950,883 5,71 27 D

8514 Stolphål No 6197335,759 453949,497 5,763 27 D

8518 Kulturlager No 6197337,999 453948,605 5,846 27 D

8570 Ränna No 6197339,072 453950,497 5,858 27 D

8596 Stolphål Yes 6197346,231 453947,794 5,924 27 D

8604 Ränna No 6197354,973 453949,682 6,068 27 D

8633 Grop No 6197346,657 454129,991 5,308 33 E

8644 Lager Yes 6197346,284 454133,531 5,26 33 E

8664 Grop No 6197348,614 454138,547 5,141 33 E

8694 Grop No 6197349,207 454149,573 5,32 33 E

8707 Grop No 6197348,463 454151,735 5,376 33 E

8725 Lager Yes 6197349,313 454154,258 5,477 33 E

8739 Grop No 6197350,103 454158,245 5,452 33 E

8752 Grop No 6197348,531 454156,358 5,485 33 E

8774 Grop No 6197346,677 454138,983 5,148 33 E

8822 Stolphål No 6197281,691 453976,735 5,198 23 D

8830 Stolphål No 6197280,851 453975,325 5,216 23 D

8838 Stolphål Yes 6197279,272 453974,136 5,118 23 D

8846 Stolphål Yes 6197278,86 453971,879 5,145 23 D

8858 Ränna No 6197259,762 454028,529 4,749 20 D

8876 Grop No 6197257,614 454025,343 4,772 20 D

8886 Stolphål No 6197260,88 454036,04 4,67 20 D

8892 Stolphål No 6197261,137 454032,593 4,669 20 D

8899 Stolphål No 6197276,579 454018,423 4,902 20 D

8909 Stolphål No 6197276,22 454017,109 4,911 20 D

8919 Grop No 6197274,405 454018,971 4,942 20 D

Bilaga 2

Fyndnr Material Sakord Antal Vikt Anmärkning Anläggning 200051 Flinta Övrig flinta 2 23 846

200053 Flinta Avslag 2 36 1148

200055 Flinta Avslag 1 4 påträffades i ruta 8995

200057 Flinta Stycke med tillhuggning 1 37 påträffades i ruta 8995

200059 Ben Djurben 8 1 mkt små frgm, väger mindre än 1 g 8995

200061 Flinta Avslag 6 145 ytfynd 1274

200063 Flinta Skrapa 1 63 ytfynd 1274

200065 Flinta Avslag 1 13 SÖ kvadranten 1386

200067 Keramik Rödgods 1 1 SÖ kvadranten 1386

200069 Bränd lera Tegel 1 1 SÖ kvadranten 1386

200071 Flinta Avslag 2 25 ytfynd 1414

200073 Keramik Skärva 1 1 2323

200075 Flinta Avslag 1 8 ytfynd 2666

200077 Flinta Övrig flinta 1 7 ytfynd 2666

200079 Keramik Skärva 7 11 3098

200081 Bränd lera Tegel 3 1 mindre än ett gram 4065

200083 Keramik Rödgods 1 1 mindre än ett gram 4076

200085 Bränd lera Bränd lera 5 17 ytfynd 4413

200087 Ben Djurben 64 21 ytfynd 4413

200089 Ben Djurben 2 1 ytfynd, tänder 4413

200091 Ben Djurben 1 2 4687

200093 Ben Djurben 1 1 tand? 4714

200095 Ben Djurben 5 6 4742

200097 Bränd lera Bränd lera 2 1 4742

200099 Bränd lera Tegel 1 1 4742

200101 Bränd lera Tegel 1 1 mindre än 1 g 4810

200103 Ben Djurben 1 5 4865

200105 Bränd lera Tegel 4 1 4865

200107 Keramik Skärva 1 1 keramik? 4865

200109 Keramik Skärva 1 1 keramik? 4865

200111 Ben Djurben 9 70 4951

200113 Bränd lera Bränd lera 23 2 5006

200115 Ben Djurben 8 2 ytfynd, tand 5117

200117 Bränd lera Tegel 15 3 ytfynd 5117

200119 Bränd lera Bränd lera 7 7 ytfynd 5117

200121 Ben Djurben 1 1 mindre än 1 g 5434

200123 Bränd lera Tegel 1 3 5434

200125 Ben Djurben 8 4 5540

200127 Bränd lera Tegel 4 58 handgjort taktegel 5540

200129 Flinta Kärna 1 187 705

200131 Flinta Övrig flinta 1 4 slipad yta?? 6655

200133 Flinta Skrapa (avslag) 1 17 lösfynd 8811

200135 Flinta Spån 1 9 lösfynd 8971

200137 Flinta Yxa 1 22 lösfynd 8972

200139 Flinta Yxa 1 17 lösfynd, ev. håleggad 201

200141 Flinta Skrapa 1 13 lösfynd, bearb. i båda ändar 8985

200143 Ben Djurben 7 2 lösfynd på alven i OS3337 3151

200145 Flinta Kärna 1 109 ev. ett stort avslag 202

200147 Flinta Avslag med inhak 1 12 202

200149 Flinta Splitter 1 1 mindre än 1 g 202

200151 Keramik Skärva 3 1 mindre än 1 g 202

200153 Bränd lera Bränd lera 1 1 avtryck efter strå el likn 202

200155 Bränd lera Tegel 5 1 mindre än 1 g 202

200157 Flinta Avslag 1 4 533

200159 Flinta Splitter 2 1 mindre än 1 g 533

200161 Flinta Övrig flinta 10 1 mindre än 1 g 533

200163 Bränd lera Tegel 27 31 533

200165 Bränd lera Bränd lera 1 13 533

200167 Flinta Avslag 1 9 537

200169 Flinta Övrig flinta 9 1 mindre än 1 g 537

200171 Flinta Splitter 3 1 mindre än 1 g 537

200173 Keramik Rödgods 1 1 537

200175 Keramik Rödgods 1 1 537

200177 Keramik Rödgods 1 1 yngre rödgods 537

200179 Bränd lera Tegel 18 10 537

200181 Keramik Skärva 1 1 537

200183 Keramik Rödgods 1 1 537

200185 Flinta Avslag 3 1 541

200187 Flinta Splitter 5 1 mindre än 1 g 541

200189 Flinta Övrig flinta 6 1 mindre än 1 g, obs även fossil 541

200191 Keramik Skärva 1 1 541

200193 Flinta Övrig flinta 3 1 545

200195 Flinta Avslag 3 1

200197 Flinta Avslag 1 6 2581

200199 Flinta Övrig flinta 7 1 2581

200201 Flinta Spån 1 1 2585

200203 Flinta Avslag 1 3 2585

200205 Flinta Övrig flinta 4 1 2585

200207 Flinta Avslag 1 1 2589

200209 Flinta Splitter 3 1 2589

200211 Flinta Splitter 8 1 2593

200213 Flinta Splitter 10 1 2597

200215 Krita Kritpipa 3 5 Ytfynd i område B

200217 Slagg Slagg 2 27 ytfynd i område B

200219 Flinta Skrapa (avslag) 1 8 matjordsfynd vid schakt 29

200221 Flinta Spån 1 1 matjordsfynd vid schakt 29

200223 Flinta Avslag 23 226 matjordsfynd vid sch 29

200225 Flinta Dolk 1 36 matjordsfynd vid metalldetektering (fynd 811)

200227 silver mynt 1 0 J. Paulssons nr 805, LUHM inventarienr 32591:805

200229 CU-leg bokspänne 1 3 J.Paulssons nr 796, LUHM inventarienr 32591:796

200231 CU-leg smycke 1 1 J Paulssons nr 822, LUHM inventarienr 32591:822

200233 CU-leg Mynt 1 0 J Paulssons nr 825, LUHM inventarienr 32591:825

200235 bly plomb 1 37 J Paulssons nr 786, LUHM inventarienr 32591:786

Bilaga 3

Projekt 160014 Åhus FU

Id. FM

Material Fynd Datering Kommentarer

721 Brons Bleck Genomborrat 722 Brons Bleck 723 Brons Beslag Runt, genomborrat 724 Brons Sölja MT Rund, snedstrierad 725 Brons Klump 726 Brons Smälta 727 Brons Fingerborg 728 Brons Klump 729 Silver Mynt 1653 Christina 1653, 1 öre silvermynt 730 Brons Klump 733 Silver Mynt 1623? Gustav II Adolf??, 1 öre 1623? 734 Brons Klump 735 Bly Ornament M 1700-

talet Rokoko, beslag till möbel?

736 Silver Mynt 1653 Christina 1653, 1 öre silvermynt 737 Brons Bleck Klippt 738 Silver Mynt 1621 Christian IV, 1 skilling, 1621 739 Brons Beslag 740 Bly Klump 741 Brons Knapp NT 742 Brons Sölja MT 743 Brons Knapp NT 744 Bly Muskötkula NT 745 Brons Smälta 746 Silver Mynt 1719 Ulrika Eleonora, 1 öre kopparmynt 747 Bly Klump 748 Brons Klump 749 Brons Föremål B 1800-

talet? Bleck med driven ornamentik, bl.a. amfora. Empir?

750 Brons Föremål NT Vred till något 751 Brons Föremål NT Fint profilerat, handtag till något 752 Brons Beslag Runt, skålat, genomborrat 753 Brons Beslag NT Ände till något, kniv?, enkel ornamentik 754 Brons Beslag 786 Bly Plomb NT Från Göttingen, 1500-1600-tal* 787 Brons Föremål Beslag till något 788 Silver Mynt 1588-1648 Christian IV, 1 skilling 789 Silver Mynt 1483–

1578 Hvid, danskt mynt

790 Silver Mynt ? 791 Brons Knapp NT

792 Brons Föremål NT Platta med tre hål. 793 Silver Mynt 1500-tal 794 Silver Mynt 1500-tal? 795 Brons Sölja MT Rund, snedstrierad 796 Brons Bälteshake MT/NT Vreta kloster SHM 18011:152 och 217 797 Brons Knapp NT Till knivhandtag 798 Silver Mynt B 1400-tal Brakteat, Erik av Pommern? 799 Brons Bleck 800 Brons Klump 801 Brons Klump 802 Brons Fingerborg 803 Silver Mynt B 1500-

talet Frederik 1?, 1523-1533, Søsling?

804 Brons Smälta 805 Silver Mynt 1400-tal? 806 Silver Mynt 1241-1377 Borgarkrigsmynt 807 Bly Klump 808 Brons Föremål Del av något 809 Bly Klump 810 Silver Mynt 1400-tal Christopher av Bayern, Christian I 812 Brons Bokspänne NT 813 Brons Klump 814 Brons Föremål NT Del av något, brosch? 815 Brons Föremål Myntliknande med prägling men troligen inget

mynt. 816 Bly Knapp 817 Silver Mynt B 1500-

talet

818 Silver Mynt B 1400-tal Brakteat, Erik av Pommern? 819 Brons Smälta 820 Bly Klump Rund med hål, ev. muskötkula 821 Brons Föremål NT Troligen del av sölja 822 Guld Föremål NT Filigran med rosetter och pärlstavar, troligen

till smycke (folkdräkt), tidigt 1800-tal? 823 Brons Dubbelknapp NT Med inlagd sten, manschettknapp? 824 Brons Bjällra VT, MT Ref. SHM, fungerar fortfarande 825 Silver Mynt B 1500-

talet

VT=vikingatid, MT=medeltid, NT= nyare tid, dvs. efterreformatorisk tid Kommentarer Det är tydligt att det inte finns något material från sen järnålder, trots närheten till Transval, och ej heller tidig medeltid. De tidigaste fynden ligger i högmedeltid och sedan tycks det finnas en kontinuitet till åtminstone tidigt 1600-tal. Mynten dominerar och en tyngdpunkt finns i 1400-1500-tal. Något mynt (nr 746) och några fynd (nr 735, 749, 814, 822) indikerar senare aktiviteter. Genomgående finns en exklusiv prägel på materialet (nr 735, 749, 796,

814, 822). Ytterligare två bältehakar, snarlika 796, framkom vid AU2. Iögonfallande är sigillet från Göttingen som man kanske skulle förvänta sig att påträffa inne i Åhus stad, men inte på denna plats. Slående är också tre mynt från ärkefienden Sverige från en tid innan Skåne blev svenskt. Man kan också beakta storleken på det monetära inslaget. Av 71 metallfynd är 18 (25%) mynt, vilket måste uppfattas som exeptionellt. Det kan också tilläggas att det inte finns någon bebyggelse på den tidigast upprättade kartan över området från 1822 (LMV, akt 24); ej heller någon markering på Buhrmanns karta från 1684. Helt uppenbart fanns det en bebyggelse med viss status på platsen från medeltid och fram till tidigt 1600-tal, och kanske ända fram till 1700-talet eller tidigaste 1800-tal. Troligen finns ett samband med staden Åhus (en eller flera borgare som äger mark). Varför gården/gårdarna ej finns belagda i källorna är en gåta.

Referenser

Internet * http://www.bagseals.org/gallery/main.php?g2_itemId=21642

LMV-Lantmäteriet, Gävle https://etjanster.lantmateriet.se/historiskakartor/s/advancedsearch.html

SHM-Historiska Museet, Stockholm (Sök i samlingarna) http://mis.historiska.se/mis/sok/start.asp

Konserveringsrapport

His tori ska Musee t

Sakord:Plomb

Inventarienr:32591:786

Datum:2016-11-23

Konservator:LovisaDal

Uppdragsgivare:SydsvenskarkeologiABFastighet:Åhus 14:108

Projektledare:Åsa Berggren

Beskrivning:Plombmedtvåmotvarandraböjdaplattor.Textochmotivprägladepåbådasidor.Intakt,mendelvisdeformerad.Material:BlyÅtgärd:Mekaniskrengöringmedskalpellochborsteundermikroskop.Kemiskrengöringmed0,1MEDTA.Sköljdikranvatten.Dokumentation:Arbetsfotografiertagnaföreochefterkonservering.

Konserveringsrapport

His tori ska Musee t

Sakord:FöremålavCu-legering

Inventarienr:32591:796,:822,:825

Datum:2016-11-29

Konservator:LovisaDal

Uppdragsgivare:SydsvenskarkeologiABFastighet:Åhus 14:108

Projektledare:Åsa Berggren

Beskrivning:32591:796Bälteshake(bokspänne?)medtvånitarochdekorpåovansidan.32591:822Fragmentavförgyllt,genombrutetföremål(smycke?)medrosetterochpärlstavar.Sammanpressat,deformeratochmedavbrutnaändar.32591:825Myntsomviktsmedtvåparallellaveck(somenbokpärmmedrygg).Material:Cu-legeringÅtgärd:Mekaniskrengöringmedskalpellochborsteundermikroskop.Fyndnummer32591:822ävenkemisktrengjordi0,1MEDTA.Allaytorskyddademed5%ParaloidB72.Dokumentation:Arbetsfotografiertagnaföreochefterkonservering.

Konserveringsrapport

His tori ska Musee t

Sakord:Mynt

Inventarienr:32591:805

Datum:2016-11-23

Konservator:LovisaDal

Uppdragsgivare:SydsvenskarkeologiABFastighet:Åhus 14:108

Projektledare:Åsa Berggren

Beskrivning:Myntmeddelvisnaggadochböjdkant.Material:SilverÅtgärd:Mekaniskrengöringmedskalpellochborsteundermikroskop.Kemiskrengöringmed0,1MEDTA.Allaytorskyddademed5%ParaloidB72.Dokumentation:Arbetsfotografiertagnaföreochefterkonservering.

BestämningavtvåmyntfrånÅhus14:108LUHM32591:805Formentligsvenskbrakteatmedstrålerandfra1300-talletLUHM32591:825NürnbergRäknapenning,typenerprægetfraca.1480oggennem1500-tallet

GitteIngvardson/LUHM

2017-01-31

Följandelistautgörbestämningaravmyntsompåträffadesvidmetalldetekteringviddentidigaregenomfördaavgränsandeförundersökningen-Sydsvenskarkeologirapport2016:22(Brink2016).Depublicerashäreftersombestämningarnaintefannstillgängligaviddentidigarerapportenstryckning.LUHM32543:11:MagnusEriksson(1319-63),förmodligentvåsidigpenningmedlejon,ca1320-1340,jfr.LagerqvistgruppXXVI,medtoperforeringar12:ChristianII(1513-23)klippingpräglatiMalmömellan1518-22,jfrGalster4213:FrederikII(1549-88),2skillingpräglatiKöpenhamn,1564-65,jfrHede1614:MagnusSmek(1332-60),penningpräglatiLund,jfrMansfeld-Bûllner65615:ErikGlipping,enligtGrinder-HansenpräglatiLundmellan1259-69,jfrMansfeld-Bûllner10416:FredeikII,skillingpräglatiKöpenhamn1562,jfrHede1218:ChristianIV(1588-1648),skillingpräglatiChristiania(Norge),1644,jfr.Hede1719:Hans(1481-1513),hvidpräglatiMalmö,jrfGalster3120:ChristianII(1513-23),klippingpräglatiMalmömellan1518-22,jfrGalster4222:MagnusSmek(1332-60),penningpräglatiLund,jfrMansfeld-Bûllner66223:ErikavPommern(1396-1439),kopparsterlingpräglatca1420-3524:ChristianIV(1588-1648),2skillinglybskpräglatiGlückstadtmellan1619-1648,jfrHede16825:Hans(1481-1513),hvidpräglatiMalmö,jfrGalster31,böjtochkantskada27:ChristianIII(1535-59),skillingpräglatiKöpenhamn,1536,kantskadaochsliten,jfrHede10628:Lübeck,sechsling,1537,jfrJesse526G.Galster1972:UnionstidensUdmøntningerK.Grinder-Hansen2000:Kongemagtenskrise.Detdanskemøntvæsen1241-1340H.Hede1978:DanmarksogNorgesmønterW.Jesse1928:DerWendischeMünzvereinL.O.Lagerqvist1970:SvenskaMyntunderVikingatidochMedeltidH.V.Mansfeld-Bûllner1954:AfbildningerafsamtligehidtilkjendteDanskeMønterfraTidsrummet1241-1377

Bilaga 4

Metalldetekteringsrapport

Undersökning med metalldetektor i samband med arkeologisk förundersökning inom fastigheten Åhus 14:108, fornlämning nr 118 och nr 119, Åhus socken, Kristianstads kommun,

Skåne

Metalldetektor som användes: Modell: C-Scope CS-1220-XDP. En mycket känslig metalldetektor som med mätar- och ljudsignal registrerar magnetiska olikheter i undergrunden ner till ett största djup av cirka 35 centimeter. Undersökningen: Arbetsmetod och utförande: Metalldetekteringen omfattade endast ploglagret. Anvisade delområden (A, C, D och E) avsöktes systematiskt enligt sökstråksprincipen. Majoriteten av dessa undersökningsytor metalldetekterades med ett avstånd mellan sökstråken på 40 meter. Dessa lades exakt mitt emellan de stråk var 40:e meter som gjordes vid den tidigare undersökningen i december 2015 (avgränsande arkeologisk förundersökning). Vid en sammanläggning av de båda undersökningarna motsvarar undersökningsintensiteten av de nu undersökta delområdena alltså en sökstråksavsökning var 20:e meter. I princip hela område E samt den norra delen av område D kunde på grund av hög vegetation inte undersökas vid den tidigare undersökningen i december 2015. Under vintern hade denna vegetation kompakterats, vilket föranledde att dessa ytor nu kunde detekteras. Avståndet mellan sökstråken lades på 20 meter. Även de igenlagda sökschakten från undersökningarna 2015 sonderades med metalldetektor för att kompensera de trots allt besvärliga detekteringsförhållandena. Vid undersökningen negligerades generellt utslag från järnföremål, medan alla andra kontrollerades. Metallföremål som med säkerhet kunde tillföras tiden före 1850 eller med osäkerhet kunde dateras i fält, togs upp och mättes in. Metallföremål som med säkerhet kunde bestämmas till senare tid (d.v.s. efter 1850) tillvaratogs inte. Detekteringssituationen: (fysiska faktorer som påverkar detekteringsresultatet) – Större delen av undersökningsytan var vid detekteringstillfället höstsådd, med en lågt uppkommen gröda. Som nämnts ovan fanns det inom hela område E och den norra delen av område D en vegetation från äldre träda, som kompakterats under vintern. Inga besvärande magnetiska förhållanden fanns inom det avsökta området. Undersökningen utfördes under blåsiga, men i övrigt gynnsamma meteorologiska förhållanden. Detekteringarna utfördes 17/4, 19/4 och 23/4 2016. Jonas Paulsson, Kula HB Arkeolog och Metalldetekteringsspecialist

Bilaga 5

Inledning

PåuppdragavSydsvenskArkeologiharArkeologikonsultanalyserat40provpåväxtmakrofossilochträkolfrånÅhus14:108,RAÄÅhus118:1,119:1och120:1,Åhussocken,Kristianstadkommun,Skånelän.ProvernavarfloteradeavpersonalfrånSydsvenskArkeologi.Detfloteradematerialetanalyseradesundermikroskopmedenförstoringav4–100gångerochbestämningengjordesmedhjälpavreferenssamlingochreferenslitteratur(bl.a..Berggren1969,1981,Jacomet2006;DigitalSeedAtlasoftheNetherlands).

Syftetmeddenarkeobotaniskaanalysenvarattförsökaklarläggaanläggningarnaskaraktärochfunktionochpåsåsättfåettgreppomvilkaaktivitetersomskettiområdet.Ytterligareettsyftevarattplockautlämpligtmaterialför14C-analys.

Helaområdetuppvisarstorbioturbationavframföralltmaskar.Dettamedförvissriskförattmaterialfrånolikaålderblandassamman.Deproversomuppenbartinnehållermaterialavolikaåldermarkerasmedröttiprovlistan(tabell1).

Metod

Eftersomdetvarviktigtattplockautmaterialfördateringundersöktesettstörreantalprover.Idefallväxtmakrofossilsaknadesanalyseradesträkoldärsyftetvarattplockautträkolmedlägstahögstaegenåldern(tabell2).Vedartsanalysenomfattarintealltträkolivarjeenskildanläggningutanendelavdet,ettsubsampleochdärförkandetfinnasandraarteriprovernaändesomangesiartlistan(tabell1).

Resultat

Enkomplettartlistaöversamtligaprovpresenterasitabell1.Itabellenframgårävenvadsomplockatsutför14C-analys.

Generelltinnehöllprovernaliteförkolnadväxtmakrofossilvilketkanhaolikaförklaringar.Påochomkringstenåldersboplatserkanväxtmakrofossilvarasparsamtförekommande.Underblandannatjärnålderochhistorisktidkansammafyndknapphetåterfinnasenbitutanförboplatsernascentraladelariområdensomanväntsföreldfängdaaktiviteterellernågotsomavgerdåliglukt.AvanalysenfrånÅhusgårdetinteklarläggavilkaaktivitetersomskettinomområdet.Beroendepåspridningsmönstretkanmanförmodaattnågraavanläggningarnaliggernärmareenbebyggelseänandra.Detärdeanläggningarsominnehållerförkolnadesädeskornsomtolkassomhushållsavfall.Dessaåterfinnsiregelrelativtnärahusen.Idethärfalletrördetsigomanläggning6915,6993,6959och1431.Antaletsädeskornvarlitetmendetfinnsändåenvisssamstämmighetimaterialet.Detärbaraskalkornsomkunnatidentifierastillsammansmednitrofilaogräs.Dettagerenvissindikationpååldervilketbörliggaijärnålderellerhistorisktid.

Inågraproveråterfannsskaldelaravhasselnöt(anläggning6655,5540och1032).Skalfrånhasselnötterförekommerisåvälgravarsomiavfallsmaterialfrånhelaförhistorienochävenunder

historisktid.Närskaldelarförekommerutanannathushållsavfallsomsädeskorn,ogräsochinsamladeväxterärinteendateringtillstenålderovanlig.Detgårdockintesäganågotnärmareomeneventuellålderpåhasselnötterna.

Litteratur

Berggren, G. 1969. Atlas of seeds and small fruits of Northwest-European plant species wit morphological descriptions. Part 2: Cyperaceae. Swedish natural Science Research Council, Stockholm. Berggren,G.1981.AtlasofseedsandsmallfruitsofNorthwest-Europeanplantspecieswithmorphologicaldescriptions.Part3:Salicaceae–Cruciferae.SwedishMuseumofnaturalHistory,Stockholm.

DigitalSeedAtlasoftheNetherlands:http://seeds.eldoc.ub.rug.nl/?pLanguage=en

Jacomet,S.2006.Identificationofcerealremainsfromarchaeologicalsites.ArchaeobotanyLab,IPAS,BaselUniversity.Opubliceratkompendium.

Bilaga 6

IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]

8000CalBC 6000CalBC 4000CalBC 2000CalBC CalBC/CalAD

Calibrated date

Ua-53882 3478±29BP

Ua-53883 2528±28BP

Ua-53884 2189±28BP

Ua-53885 2903±29BP

Ua-53886 4040±29BP

Ua-53888 3837±29BP

Ua-53889 6548±37BP

Ua-53890 2311±27BP

Ua-53891 3557±30BP

Ua-53892 3490±30BP

IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]

2200CalBC 2000CalBC 1800CalBC 1600CalBC

Calibrated date

3300BP

3400BP

3500BP

3600BP

3700BP

Radio

carb

on d

ete

rmin

ati

on

Ua-53882 : 3478±29BP

68.2% probability 1880BC (26.4%) 1840BC 1830BC (41.8%) 1740BC 95.4% probability 1890BC (90.5%) 1730BC 1720BC ( 4.9%) 1690BC

IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]

1000CalBC 800CalBC 600CalBC 400CalBC

Calibrated date

2200BP

2300BP

2400BP

2500BP

2600BP

2700BP

2800BP

Radio

carb

on d

ete

rmin

ati

on

Ua-53883 : 2528±28BP

68.2% probability 790BC (29.2%) 740BC 690BC (10.4%) 660BC 640BC (28.6%) 570BC 95.4% probability 800BC (35.0%) 730BC 690BC (60.4%) 540BC

IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]

500CalBC 400CalBC 300CalBC 200CalBC 100CalBC CalBC/CalAD 100CalAD

Calibrated date

2000BP

2100BP

2200BP

2300BP

2400BP

Radio

carb

on d

ete

rmin

ati

on

Ua-53884 : 2189±28BP

68.2% probability 360BC (46.7%) 280BC 240BC (21.5%) 190BC 95.4% probability 360BC (95.4%) 170BC

IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]

1400CalBC 1200CalBC 1000CalBC 800CalBC

Calibrated date

2500BP

2600BP

2700BP

2800BP

2900BP

3000BP

3100BP

3200BP

Radio

carb

on d

ete

rmin

ati

on

Ua-53885 : 2903±29BP

68.2% probability 1130BC (68.2%) 1020BC 95.4% probability 1210BC (95.4%) 1000BC

IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]

3000CalBC 2800CalBC 2600CalBC 2400CalBC 2200CalBC

Calibrated date

3800BP

3900BP

4000BP

4100BP

4200BP

4300BP

Radio

carb

on d

ete

rmin

ati

on

Ua-53886 : 4040±29BP

68.2% probability 2620BC (26.4%) 2550BC 2540BC (41.8%) 2490BC 95.4% probability 2840BC ( 1.8%) 2820BC 2630BC (93.6%) 2470BC

IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]

2600CalBC 2400CalBC 2200CalBC 2000CalBC

Calibrated date

3600BP

3700BP

3800BP

3900BP

4000BP

4100BP

Radio

carb

on d

ete

rmin

ati

on

Ua-53888 : 3837±29BP

68.2% probability 2350BC (39.1%) 2270BC 2260BC (29.1%) 2200BC 95.4% probability 2460BC (95.4%) 2200BC

IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]

5800CalBC 5600CalBC 5400CalBC 5200CalBC

Calibrated date

6200BP

6300BP

6400BP

6500BP

6600BP

6700BP

6800BP

6900BP

Radio

carb

on d

ete

rmin

ati

on

Ua-53889 : 6548±37BP

68.2% probability 5530BC (68.2%) 5475BC 95.4% probability 5610BC ( 4.7%) 5580BC 5570BC (90.7%) 5460BC

IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]

800CalBC 600CalBC 400CalBC 200CalBC

Calibrated date

2100BP

2200BP

2300BP

2400BP

2500BP

2600BP

2700BP

Radio

carb

on d

ete

rmin

ati

on

Ua-53890 : 2311±27BP

68.2% probability 405BC (68.2%) 375BC 95.4% probability 410BC (91.0%) 350BC 290BC ( 4.4%) 250BC

IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]

2200CalBC 2000CalBC 1800CalBC 1600CalBC

Calibrated date

3300BP

3400BP

3500BP

3600BP

3700BP

3800BP

Radio

carb

on d

ete

rmin

ati

on

Ua-53891 : 3557±30BP

68.2% probability 1950BC (65.2%) 1870BC 1840BC ( 3.0%) 1820BC 95.4% probability 2020BC ( 2.1%) 1990BC 1980BC (74.2%) 1860BC 1850BC (19.0%) 1770BC

IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]

2200CalBC 2000CalBC 1800CalBC 1600CalBC

Calibrated date

3300BP

3400BP

3500BP

3600BP

3700BP

Radio

carb

on d

ete

rmin

ati

on

Ua-53892 : 3490±30BP

68.2% probability 1880BC (68.2%) 1760BC 95.4% probability 1900BC (93.4%) 1740BC 1710BC ( 2.0%) 1690BC

Bilaga 7

Bilaga 8

Det uppdragsarkeologiska systemet Inom det uppdragsarkeologiska systemet utförs arkeologiska undersökningar som vilar på Kulturmiljölagen (1988: 950 – KML). Undersökningarna baseras på beslut av länsstyrelsen och utgör ett villkor för att en Företagare skall ges tillstånd för ingrepp i fast fornlämning.

Arkeologiska undersökningar kan göras i tre etapper: utredning, förundersökning och undersökning. De olika delarna är led i en process som i första hand syftar till att bevara fornlämningen, vilket är grundtanken i Kulturmiljölagen.

Den arkeologiska utredningen kan göras i två steg: Steg 1 innebär att befintligt underlagsmaterial sammanställs i form av en byråinventering och att en fältinventering genomförs. Steg 2 innebär sökschaktsgrävning med grävmaskin. Syftet med den arkeologiska utredningen är att identifiera och lokalisera fornlämningar som berörs av ett arbetsföretag. Utredningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd för ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren (den som avser utföra ett arbetsföretag).

Om det vid den arkeologiska utredningen påträffas under mark dolda fornlämningar, eller om det redan finns kända fornlämningar inom ett område, kan Länsstyrelsen besluta om en arkeologisk förundersökning. En arkeologisk förundersökning innebär som regel schaktgrävning med grävmaskin. Arbetet innebär att ett representativt urval av fornlämningen undersöks. Syftet med den arkeologiska förundersökningen är att avgränsa fornlämningen och fastställa dess vetenskapliga potential. Förundersökningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren.

Baserat på resultat från förundersökningen gör Länsstyrelsen en bedömning om fornlämningen bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential för att gå vidare till en arkeologisk undersökning. Syftet med en arkeologisk undersökning är att undersöka, dokumentera, analysera och tolka lämningar och fynd för den aktuella fornlämningen, samt att besvara de vetenskapliga frågeställningar som fornlämningen anses ha potential att ge svar på. Efter en arkeologisk undersökning hävs lagskyddet enligt 2 kap. Kulturmiljölagen.

Inom det uppdragsarkeologiska systemet finns tre olika aktörer:

Länsstyrelsen prövar tillstånd, beslutar och utövar tillsyn (uppdragsgivare)

Företagaren söker om tillstånd och bekostar undersökningen

Undersökaren utför arkeologiska undersökningar (uppdragstagare)

Detta är en mycket kortfattad beskrivning av det uppdragsarkeologiska systemet. En mer fullständig information kan hämtas under följande länk:

http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/8473/Varia%202015_9.pdf?sequence=1

Här finns vägledning för tillämpningen av Kulturmiljölagen (1988:950), Uppdragsarkeologi (2 kap.) enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd.

Sydsvensk Arkeologi AB rapportserie 2017

1. Åhus 14:108. Fornlämning Åhus 118:1 & 119:1, Åhus socken, Kristianstads kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2016. Åsa Berggren.

Åhus 14:108

ÅSA

BERGG

REN

SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2017:01

RAPPORT 2017:01

Arkeologisk förundersökning 2016

Åhus 14:108Fornlämning Åhus 118:1 & 119:1

Åhus socken, Kristianstad kommun Skåne län

ÅSA BERGGREN

Inför en exploatering av delar av fastigheten Åhus 14:108, Åhus socken, Kristian-stad kommun har Sydsvensk Arkeologi på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län utfört en arkeologisk förundersökning på platsen. Exploateringsområdet i sin helhet omfattar 26 ha. Två befintliga fornlämningar berörs av förundersökningen; RAÄ Åhus 118:1 och 119:1. Sex delområden, benämnda A–F, som totalt omfattar en yta av ca 11 ha undersöktes under maj och juni 2016.

Förundersökningen omfattade metalldetektering samt matjordsavbaning i sök-schakt med utvidgningar. Totalt avbanades ca 8 400 m2 under förundersökningen. Totalt dokumenterades 538 anläggningar, varav 179 undersöktes.

Förundersökningen visar att alla delområden innehåller lämningar från bosätt-ningar eller andra anläggningar, dock i olika grad och täthet. Tydliga koncentratio-ner av lämningar som talar för att området utgjort delar av bosättningar under flera förhistoriska perioder finns inom område A, D och E. Dateringarna spänner över en längre tidsperiod inkluderande mellanneolitikum, senneolitikum, brons-ålder samt äldre järnålder. Inom område B undersöktes en fåra som kan ha utgjort en del av en vallanläggning. Område E är även intressant eftersom det kan ha utgjort en strandzon under sen mesolitisk eller tidig neolitisk tid. Metalldetek-teringen visar att man förmodligen någon gång under mitten av 1900-talet påfört jordmassor från centrala Åhus i området. Detta medför att metallföremål från Åhus historia finns i matjorden på platsen.

2017-01_omslag.indd 9 2017-02-01 11:39