Årsberättelse 2009/10

ÅrsberättelseVerksamhetsåret 2009/2010

Vi är en snart 75 år gammal organisation för elevråd och elevkårer.

4 årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 5

StyrelsenStyrelsen är organisationens högsta beslutande organ mellan organisationens årsmöten. Styrelsen väljs alltid av årsmötet, som därmed lämnar över makten att förvalta och utveckla organisationen under det kommande året, på mandat av organisationens medlemmar. Under verksamhetsåret har styrelsen arbetat utifrån ledorden självständighet, balans och inflytande.

6 årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Styrelsen 7

Ordförandenhar ordet:

Susanna Bollhem

Ett verksamhetsår går mot sitt slut och det är dags att sammanfatta hur arbetet har gått under det gångna året. För första gången gör vi det i en årsberättelse, som fungerar som

komplement till den ekonomiska redovisning och den verksamhetsberättelse som läggs fram till årsmötet. En årsberättelse ska redogöra för det viktigaste som hänt i organisationen under året och finnas till inte bara för medlemmar, aktiva, förtroendevalda och anställda utan även för andra organisationer, bidragsgivare eller samarbetspartners ute i kommunerna. Vi som organisation är inne i en viktig fas i vårt arbete. Under 1990-talet minskade vi i storlek och tap-pade fart ute på skolorna. Fler och fler lärare och rek-torer tog över arbetet i elevråden och de elevkårer som fanns förlorade medlemmar. Det har tagit lång tid att komma tillbaka från det bakslaget, särskilt med tanke på hur framgångsrik organisationen var under 1960-, 70- och 80-talet. Mer eller mindre hela 2000-talet har gått åt till en omfattande förändringsprocess, men nu är vi framme. På väg in i 2010-talet står organisationen starkare än vad den antagligen har gjort någon gång förut, med över 50 anställda och nästan 25 miljoner i omsättning.

Naturligtvis nöjer vi oss inte med det. Trots att vi är en stor organisation kan vi bli större – och vi behö-ver också bli större om vi ska kunna nå våra mål. I det sammanhanget tänkte jag ta tillfället i akt och presen-tera vad jag ser som tre utmaningar för det kommande verksamhetsåret.

Förbättra det lokala och det re g i onala arbetetEfter många års arbete är nu organisationen rikstäck-ande, åtminstone från och med hösten 2010, genom att vi har medlemmar i alla län och anställda för alla delar av Sverige. Man får gå tillbaka till 1980-talet för att se samma täckning av landet och egentligen tillbaka till 1960-talet, då mer eller mindre alla dåvarande elevråd och elevkårer på gymnasiet var anslutna till en riksor-ganisation. Dit har vi dock en bit kvar, framförallt vad gäller medlemsvärvning. En sak vi inte lyckats fullt ut med under året är att ansluta alla de elevråd och elevkå-rer som vi arbetar mot, vilket gör att vi tappat viktiga bidragsintäkter men också blivit mindre. Sammanlagt har 324 elevråd och elevkårer blivit medlemmar under 2009, trots att vi arbetar mot närmare 450 skolor.

»Trots att vi är en stor organisation kan vi bli större – och vi behöver också bli större för att

nå våra mål.«

namn Susanna BollhemPost OrdförandeFödd 1987kommer Från Norra Reals elevkår i Stockholm där hon var ordförande.har gjort mer Arbetat med elevkårer i Stockholm under ett år och för organisationens företag under ett år. Har suttit som ordförande i ett år och varit arvoderad på heltid.

8 Styrelsen årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 9årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Styrelsen 9

Förbättra det nationella arbetetI början av 2000-talet arbetade organisationen mer nationellt, framför allt med politik. Under de senaste åren har vi medvetet prioriterat arbetet ute i städer och län, genom att satsa på anställda som täcker upp hela Sverige. Det har varit en viktig satsning, som gjort oss rikstäckande, samtidigt som det också medfört att vi satsat mindre än andra organisationer på områden som politik, kommunikation, juridik, kunskap, utbildning och press och media. Under ett antal år har vi växt stort som organisation, men inte hörts eller synts. Nu påbörjar vi dock en större satsning på det nationella arbetet, efter att vi blivit rikstäckande lokalt och regio-nalt, som förhoppningsvis gör att vi kan nå ut på ett annat sätt som organisation.

Förbättra arbetet med andra aktörerEn mycket viktig satsning som vi som organisation gjort under 2000-talet har varit den på ett eget företag och ett eget förlag, något som många andra större orga-nisationer har. Vi har också lyckats få fart på verksam-heten, hållit många utbildningar och redan gett ut ett antal böcker. Nu är det dags att låta verksamheten ex-pandera ytterligare, framför allt kopplat till vårt arbete med grundskolan. Till detta årsmöte lägger styrelsen fram en proposition att dela organisationen i två delar, en för gymnasiet och en för grundskolan. Med tanke på

hur mycket av företaget och förlagets arbete som riktats mot grundskolan kommer våra satsningar förhopp-ningsvis att bära frukt än mer när en egen organisation för grundskolan startas. Det finns alltså mycket kvar att göra och inget är viktigare än att vi som organisation aldrig stannar upp och nöjer oss med det vi har. Förhoppningsvis kan vi redovisa ännu fler medlemmar och visa upp ännu bättre verksamhet i nästa års årsberättelse – och komma ännu ett steg närmare att uppfylla vårt syfte och vår vision. 2010-talet blir ett spännande årtionde och jag hoppas naturligtvis att det blir det bästa hittills i organisationens snart 75-åriga historia. n

styrelsen har hållit tio styrelsemöten under året, som alla har protokollförts, fattat en rad beslut och tagit del av en rad rapporter. Mellan styrelsemötena har även presidiet, tillsammans med generalsekreteraren, fattat löpande beslut som har behövt tas mellan styrel-semötena. I och med att organisationen blivit större har verk-samhetsåret präglats av diskussioner om styrelsens roll i organisationen. Ett arbete har även påbörjats för att förbättra organisationens styrning och ledning, ett arbete som har innefattat både förtroendevalda och anställda. Förslaget om att ha fler personer i organisa-tionens styrelse och att ha kongress vartannat år och årsmöte däremellan har varit en del av arbetet. Till organisationens årsmöte på Folkungaskolan i Linköping har styrelsen lagt sammanlagt fyra propo-sitioner förutom förslaget på verksamhetsplan. En pro-

Styrelsens arbete under året

position handlar om att ha kongress vartannat år och årsmöte däremellan, en proposition om att starta en organisation för elevråd på högstadiet, en om tidpunkt för att lyfta upp namnbyte på organisationen och en om att utöka antalet ledamöter i organisationens sty-relse. Under vintern 2009 anordnade styrelsen tre hearing-konferenser, öppna för de medlemmar som ville ta del av styrelsens arbete och diskutera propositionerna inför årsmötet. Styrelsen har även genomfört ett mindre antal medlemsbesök under året och närvarat under Upptakt ’09 och ett antal av stoppen under Inspiration ’09. Styrelsen har som ambition att under nästa verk-samhetsår utöka besöken hos medlemmarna, i sam-band med styrelsemöten och andra viktiga aktiviteter hos medlemmarna.

»Under de senaste åren har vi medvetet prioriterat arbetet ute i städer och län,

genom att satsa på anställda som täcker upp hela Sverige.«

Mer om styrelsens arbeteUnder verksamhetsåret har elva •

styrelsemöten hållits.

Till samtliga styrelsemöten har •generalsekreteraren och andra anställda rapporterat.

Styrelsen har antagit budget under •året samt årsplaner för samtliga delar av organisationen.

Styrelsen har även fattat beslut •om ett antal strategier samt fört strategiska diskussioner löpande under året.

En delegationsordning har funnits •för presidiet, generalsekreteraren och övriga anställda.

10 Styrelsen årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Styrelsen 11

StyrelsenssammansättningUnder verksamhetsåret 2009/2010 bestod styrelsen av tio ledamöter, varav en suppleant.

susanna bollhemordFörande

Norra Reals elevkår Stockholm

Född 1987Bosatt i Stockholm

samir el-sabiniVice ordFörande

Hvitfeldtskas elevkårGöteborg

Född 1989Bosatt i Göteborg

marc harrisledamot

Kungsholmens elevkårStockholm

Född 1987Bosatt i Göteborg

adam andreassonledamot

Birger Sjöbergs elevråd Vänersborg Född 1986Bosatt i Stockholm

susanne bergströmledamot

Rönnegymnasiets elevrådÄngelholm Född 1986Bosatt i Stockholm

mattias hallbergledamot

Sigrid Rudebecks elevkårGöteborg

Född 1990Bosatt i Stockholm

erik månssonledamot

Malmö Borgarskolas elevkårMalmö

Född 1991Bosatt i Malmö

PhiliP diléledamot

Katedrals elevkårUppsala

Född 1991Bosatt i Uppsala

emelie olssonledamot

Stagnelius elevkårKalmar

Född 1991Bosatt i Kalmar

Fredrik oherledamot

Bladins elevkårMalmö

Född 1987Bosatt i Lund

namn Samir El-SabiniPost Vice ordförandeFödd 1989kommer Från Hvitfeldtska gymnasiets elevkår i Göteborg där han var ordförande.har gjort mer Har varit vice ordförande för organisationen i två år och suttit ytterligare två år i styrelsen.


En generalsekreterares roll är att arbeta med organisationens vi-sion och strategi, så att man uppnår organisationens princippro-gram. Sedan mitten av verksamhetsåret har organisationen två generalsekreterare, varav en ordinarie och en biträdande. Under

året har vi tillsammans arbetat för att professionalisera organisationen, ge-nom ett bättre arbete med mål och direktiv och genom fler specialiserade tjänster. Under ganska lång tid har organisationen arbetat ad hoc, alltså skjutit från höften och utgått från vad som behövts för stunden. För oss har det blivit tydligt att vi behöver lämna det arbetssättet, när vi nu är en orga-nisation som omsätter nästan 25 miljoner, arbetar mot 450 skolor och har över 50 personer anställda. Under året har vi också gjort det vi kunnat för att introducera ett annat arbetssätt. Innan 2014 ska organisationen byta namn till Sveriges elevkårer. 2014 ska det också enbart finnas elevkårer. Det kommer att ställa krav på ett ar-bete med varumärket Sveriges elevkårer och på att lägga upp strategier för hur vi når målet. Just det är något som vi som generalsekreterare arbetat kanske mest med under året. Med styrelsens proposition till årsmötet om att lyfta upp och diskutera ett namnbyte på nästa års årsmöte sätts också en viktig riktning för när beslutet kan komma att ske, även om det är långt kvar till att det blir verklighet. n

Generalsekretera-ren har ordet:Ninni Norlinder

»Innan 2014 ska organisationen byta namn till Sveriges elevkårer. 2014 ska det också

enbart finnas elevkårer.«

namn Ninni Norlindertjänst Generalsekreterare Född 1985kommer Från Sundsta Älvkulle-gymnasiets elevkår i Karlstad.har gjort mer Har tidigare arbetat med elevkårer i Lund, varit ordförande för organisationen Ung Kultur Möts och arbetat flera år för Region Värmland.


Vårt statement är att vi kan elevkårer.


Lokal och regional verksamhetDen lokala och regionala verksamheten är hjärtat i organisationens verksamhet. Från norr till söder arbetar Sverigeschefen, regionchefer och verksamhetsutvecklare för att stötta och utveckla elevråd och elevkårer genom material, utbildningar, arrangemang och direkt medlemsstöd.

18 Lokal och regional verksamhet årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Lokal och regional verksamhet 19

En Sverigechefs uppdrag är att ha hand om det lokala och regiona-la arbetet, vilket handlar om allt arbete med anställda, material och utbildningar gentemot medlemmarna och alla de skolor som finns i Sverige. Till sin hjälp har Sverigechefen fyra regionchefer,

som under hösten kommer att bli fem och arbeta ännu närmare skolorna. I en organisation är Sverigechefen den som har koll på alla skolor, på alla medlemmar och på alla aktiva, oberoende av om de finns i Stockholm, Tidaholm, Kalmar, Sundsvall eller Mölndal. Sverigechefen är en ny tjänst som tillsattes i slutet av verksamhetsåret. Målet med tjänsten har varit att till hösten 2010 få igång ett helt utbyggt lokalt och regionalt arbete, så att organisationen därefter kan koncentrera sig på att bygga upp den nationella verksamheten, genom arbetet med politik, kommunikation, juridik, kunskap och utbildning. Ett antal mål har satts upp, där ambitionen har varit att ta sig an hela landet samtidigt, arbeta systematiskt och standardiserat, arbeta olika mot olika skolor samt arbeta med alla verksamheter och alla områden. Mycket finns fortfarande kvar att göra innan vi har Sveriges bästa med-lemsstöd, men att nå dit är verkligen målet. Först när vi kan ta en elevkår från noll till hundra på ett år har vi lyckats med våra anställda, våra mate-rial och våra utbildningar. n

Sverigechefenhar ordet:

Silvia Kakembo»Först när vi kan ta en elevkår från noll till

hundra på ett år har vi lyckats.«

namn Silvia Kakembotjänst SverigechefFödd 1987kommer Från Erik Dahlberggymnasiet i Jönköping där hon var ordförande för elevrådet.har gjort mer Har arbetat i två år med elevkårer i Göteborg, Borås och Jönköping samt varit regionchef för Region Öst i ett och ett halvt år. Är även ordförande för organisationen Sveriges ungdomsråd.


region sydRegion Syd har under året bestått av Skåne län, Blekinge län, Krono-bergs län, Kalmar län och Jönkö-pings län, och kommer så att göra hösten 2010.

Regionen har under året haft sju anställda och en chef, vilket är samma antal som kommer att fin-nas hösten 2010.

region VästRegion Väst har under åretbestått av Västra Götalands län, Hallands län och Värmlands län. Från och med hösten 2010 kommer Värmlands län att ingå i Region Mitt.

Regionen har under året haft fem anställda och en chef, vilket är samma antal som kommer att fin-nas hösten 2010.

region östRegion Öst har under året varit Stockholms län, Gotlands län, Öst-ergötlands län, Södermanlands län, Västmanlands län och Örebro län. Från och med hösten 2010 kommer samtliga län förutom Stockholms län och Gotlands län att ingå i Region Mitt.

Regionen har under året haft tio anställda och en chef. Hösten 2010 kommer regionen att ha fem an-ställda och en chef.

region nordRegion Nord har under året bestått av Uppsala län, Dalarnas län, Gäv-leborgs län, Västernorrlands län, Västerbottens län, Jämtlands län och Norrbottens län. Från och med hösten 2010 kommer Uppsala län att ingå i Region Mitt.

Regionen har under året haft fem anställda och en chef. Hösten 2010 kommer regionen att ha tre anställ-da och en chef.

region mittRegion Mitt kommer att vara en ny region från och med hösten 2010 och då bestå av Uppsala län, Värm-lands län, Örebro län, Västman-lands län, Södermanlands län och Östergötlands län.

Regionen kommer att ha fem an-ställda och en chef.

RegionerFrån och med hösten 2010 kommer regi-onuppdelningen i organisationen att gö-ras om, så att en femte region skapas och en femte regionchef anställs.

nationellt kansli

kanslikansli

kansli


Material utgivnapå andra förlag

eleVskyddshandledningenElevskyddshandledningen är en handbok för skyddsom-

bud som är elever. I boken finns de viktigaste bestämmel-serna om arbetsmiljö tillsammans med tips och råd om

hur man går skyddsronder och gör enkätundersökningar.

eleVens guide till skoljuridikenElevens guide till skoljuridiken är en handbok om skol-

juridik, som går igenom de lagar och bestämmelser som finns för skolan. Boken ersatte den gamla ”Elevrätt”.

En mer givande skoltidEn mer givande skoltid är en fotobok som innehåller reportage från tio elevråd och elev-kårer som bedriver särskilt mycket verksam-het. Boken uppmärksammar även skolfören-ingar och skoltidningar i text och bild.

Elevkårs bokenElevkårsboken är en bok som går igenom vad en elevkår är och hur man kan ombilda sitt elevråd till en elevkår. Boken innehåller också en genomgång av hur man kan arbeta med verksamhet, organisation och medlem-skap som elevkår.

En mer givande skoltidav niklas delander och martim guerra silva

En mer givande skoltid

av n

ikla

s dela

nd

er o

ch m

artim

gu

erra

silva

Under 150 år har elever tagit tillvara gemensamma intressen.Tillsammans har de skapat en mer givande skoltid.

Det här är dagens svenska elevrörelse.

Runt om i landet besöker vi elever i föreningslokalen, på rektorsexpeditionen och i redaktionsrummet. Vi möter festarrangörer, studentkommittéer och elevskyddsombud. Inför skolkampen, under spexet och efter temaveckan lyssnar vi på deras berättelser.

Vad skapar ett självgående elevråd och självständiga skolföreningar? Hur ser ett fungerande påverkansarbete ut? Kan skolan vara en plats för gemenskap och sammanhållning? Hur fri får man vara? Här ställs de väsentliga frågorna om elevers egna organisationer.

En mer givande skoltid är ett unikt dokument över en av Sveriges snabbast växande rörelser. Boken är omistlig för lärare och rektorer, liksom för alla andra som vill förstå hur verkligt engagemang skapas.

niklas delander är skribent och föreläsare. martim guerra silva är frilansfotograf.

Elevrörelsens förlag ägs av Sveriges Elevråds Centralorganisation – SECO. Förlagets utgivning omfattar aktuell litteratur om elevpolitik och elevers organisering. Syftet är att sprida kunskap och skapa debatt om frågor som är angelägna för elever. Målgrupp är alla som verkar inom skolans värld.

ISBN 978-91-976570-1-3

Guiden – allt elevråd och elevkårer kan göraGuiden presenterar massor av verksamheter som ett elevråd eller en elevkår kan göra och innehåller beskrivningar, tips och exempel. Boken är uppdelad utifrån de fyra grundpe-larna i elevråds och elevkårers verksamhet.

sedan lång tid tillbaka har organisationen en tradition av att erbjuda material av olika slag till sina medlemmar. Under 1980- och 90-talet handlade det framför allt om häften av olika slag, medan materialen under 1990- och 2000-talet oftare bestod av böcker, i samarbete med andra förlag och senare på det egna förlaget. Under nästa verksamhetsår kommer fler personer att anställas som arbetar med att ta fram kunskap. Det ger också möjlighet att omsätta kun-skapen på andra sätt än i bokform. Samtidigt kommer bokproduktionen att fortsätta och fler häften att tas fram, eftersom häftena från 1980- och 90-talet sedan länge är inaktuella.

Material

Riktning och resultatRiktning och resultat är en handbok för unga ledare, bland annat i elevråd och elevkårer. Bo-ken går igenom hur man kan göra verklighet av en vision, och hur man kan driva en agenda och en organisation framåt. Boken innehåller även intervjuer med personer som har erfarenhet av att leda elevråd och elevkårer.

Guiden presenterar alla de enskilda verksamheter som elevråd och elevkårer kan skapa förutsättningar för på sin skola. Med hjälp av utförliga beskrivningar, tips och exempel kan läsaren gå direkt från tanke till handling. Boken är uppdelad i fyra block som motsvarar de fyra grundpelarna i elevråds och elevkårers verksamhet.

Social verksamhet bedrivs för att skapa skolanda, gemenskap och positiv stäm-ning för alla elever på skolan. Hur arrangerar man en lyckad skolfest? Hur kan man välkomna nya elever? Hur planerar och förbereder man en större uppsättning? Här beskrivs allt från inspark och karneval till skolkamp och studentfirande.

Serviceverksamhet bedrivs för att ta tillvara elevernas ekonomiska intressen och erbjuda de tjänster som de efterfrågar. Hur sköter man inköp och försäljning av skolkläder? Hur går skoltidningens redaktionsarbete till? Hur startar man ett skolkafé? Lär dig allt om hur man ger skolans elever bästa tänkbara service.

Föreningsliv bedriver elever på skolan när de vill samlas kring specifika intres-sen, ideal eller aktiviteter. Vad kan en kulturförening göra? Hur organiserar man en stark idrottsförening? Hur kan politiska föreningar skapa opinion på skolan? Här kan du läsa om alla de olika slags föreningar som skapar ett rikt föreningsliv.

Påverkansarbete bedriver elevrådet eller elevkåren för att elevernas fackliga intressen ska tillgodoses. Hur bra fungerar skolans arbetsmiljö? Lider många elever av stress? Finns det problem med lärare eller betyg? Här presenteras verktyg för att utöva ett effektivt påverkansarbete gentemot skolan.

ISBN: 978-91-976570-2-0

Det här är en bok från Elevrörelsens förlag. Elevrörelsens förlag ägs av Sveriges Elevråds Centralorganisation – SECO och ger ut böcker och material om elevers organisering och inflytande. Vårt syfte är att sprida teorier, metoder och idéer, och att därigenom förmedla kunskap och bidra till utveckling i frågor som är angelägna för elever. Vi ger även inblick i elevers organisering genom att följa och dokumen-tera vad som händer ute på landets skolor. Målgrupp är alla som verkar inom skolans värld. På www.secoutbildning.se kan du läsa mer om förlaget och vår utgivning

Ett elevråd eller en elevkår bör tillvarata sina medlemmars intressen. När man pratar om elevers intressen brukar man dela upp dem i sociala, ekonomiska, ideella och fackliga. När man omsätter intressen i praktiken innebär det olika former av verksamhet.

Verksamheten vilar följaktligen på fyra grundpelare: social verksamhet, service, föreningsliv och påverkansarbete.Det är skolans elevråd eller elevkår som har i uppdrag att dessa verksamheter ska finnas och fungera bra. Med en bred verksamhet kan man i alla lägen vara säker på att man ger tillbaka något till alla elever på skolan.

Riktning& resultatGoda rådför unga ledare. av Dan y K essel

24 Lokal och regional verksamhet årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010

i VerksamhetsPlanen slogs fast att organisationen skulle anordna utbildningar med expertkunskap under året. Därför anordnades Expertis ’10 på tre ställen under januari 2010: Stock-holm, Malmö och Göteborg. Från början var även en utbildning i Sundsvall planerad, men togs bort på grund av för få anmälda deltagare. Expertis ’09 bestod av fyra föreläsningar: en om marknads-föring och kommunikation, en om ledarskap, en om projektled-ning och en om försäljning och distribution. Alla föreläsningar hölls av personer som hade mer ingående och djupgående kun-skap om ämnena, vilket innebar att ämnena låg på en högre nivå än vanliga utbildningar.

Expertis ’10

Foto: erik schuss

antal deltagare sammanlagt

360 70

antal deltagare stockholm

150 30

antal deltagare göteborg

100 20

antal deltagare malmö

110 20

årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Lokal och regional verksamhet 27

insPiration ’09 är en regional utbildning som under 2009 hölls på fem platser i Sverige: Lund, Göteborg, Södertälje, Umeå och Gävle. Under våren 2010 kommer Inspiration ’10 även att genomföras i Lidköping, Göteborg, Uddevalla, Halmstad, Visby, Karlstad, Karlskrona, Stockholm, Falun, Västerås och Norrkö-ping. Inspiration ’09 utgick från boken ”Guiden – allt elevråd eller elevkårer kan göra” och inleddes med föreläsningen ”En resa genom Sverige”, som gick igenom elevrådets och elevkårens alla möjliga verksamheter. Efter det följde valbara pass där deltagarna fick lära sig mer om den verksamhet de var mest intresserade av, ihop med kurspass om marknadsföring, ekonomi och fören-ingskunskap. Inspiration ´09 avslutades sedan med ett pass om engagemang och hur man enklast hittar personer på skolan som vill engagera sig i elevrådet eller elevkåren.

Inspiration ’09antal deltagare sammanlagt

375 135

antal deltagare lund

150 35

antal deltagare göteborg

60 50

antal deltagare södertälje

90 25

antal deltagare umeå

30 10

antal deltagare gäVle

35 10

Foto: erik schuss


en Väldigt PoPulär del av organisationens arbete är de styrel-seutbildningar som hålls i början av elevråden och elevkårernas verksamhetsår, alternativt i början av höstterminen. Mer eller mindre alla elevråd och elevkårer som velat ha en styrelseutbild-ning har också fått det under året. Uppläggen på styrelseutbildningarna har varit olika på olika skolor, utifrån vad respektive elevråd och elevkår känt att de behövt lära sig mer om. Styrelseutbildningarna har också i olika hög grad utgått från böckerna ”Guiden – allt elevråd eller elevkå-rer kan göra” eller ”Elevkårsboken”. Oavsett har man i de flesta utbildningar gått igenom och diskuterat verksamhet och organi-sation i elevkåren. Många utbildningar har även lyft upp frågan om medlemmar, bland annat genom att uppmärksamma saker som medlemskort, medlemsvärvning och medlemsförmåner.

Styrelseutbildningar Kickoffsute På skolorna har även ett stort antal kickoffs hållits för in-tresserade elever. Vid dessa tillfällen har anställda i organisatio-nen, tillsammans med styrelserna för elevråden och elevkårerna, presenterat vilken verksamhet man kan bedriva på skolan, oftast utifrån elevkårer, skolföreningar och skoltidningar, men även utifrån specifika verksamheter i elevrådet eller elevkåren. En viktig del har varit att visa på bredden och omfattningen av den verksamhet man kan bedriva på skolan och att hjälpa elevråden och elevkårerna med att hitta både utskotts- och kommittéordförande och personer som på andra sätt vill delta i utskotten och kommittéernas arbete. På samma sätt har en viktig ambition varit att hitta förenings- och klubbordförande, men också personer som på andra sätt vill delta i föreningar och klub-bar på skolan.

Sammanlagt har cirka 260 •styrelseutbildningar hållits på ungefär lika många skolor.

Beroende på hur elevkårens •verksamhetsår förhåller sig till organisationens verksamhetsår har vissa under verksamhetsåret hunnit få styrelseutbildningar.

De flesta styrelseutbildningar •har varit mellan en halvdag och en heldag i omfattning och ma-joriteten har hållits på den egna skolan.

Sammanlagt har cirka 260 kick-•offs hållits på ungefär lika många skolor.

Olika kickoffs har lockat olika •många deltagare och har också riktat sig till olika många perso-ner. Alltifrån 10 personer till 200 personer har medverkat.

Sammanlagt har runt 8000 •elever deltagit.


Vårt löfte är att vi gör elevkårer bättre.


NationellverksamhetNationellt sysslar organisationen med politik, juridik, kommunikation, kunskap och utbildning. Man bedriver lobbying mot politiker, förhandlar med tjänstemän, utreder medlemmarnas juridiska rättigheter, tar fram avtalsmallar, producerar rapporter, formger broschyrer och informerar om organisationens verksamhet.

34 Nationell verksamhet årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Nationell verksamhet 35

En nationell chef har hand om organisationens nationella verk-samhet och arbetar bredvid Sverigechefen som har hand om organisationens lokala och regionala verksamhet. Medan Sveri-gechefen och hennes anställda arbetar direkt mot elever, lärare

och rektorer ute på skolorna, arbetar de nationella anställda mot politiker, jurister, forskare, journalister och tjänstemän. Våra områden är politik, kommunikation, juridik, kunskap och utbildning, där de två senare fram-för allt lägger grunden för det lokala och det regionala arbetet. I år är första gången som man har ett nationellt arbete på ett antal år. Naturligtvis har man sedan länge ett nationellt kansli, men de senaste åren har mer eller mindre alla resurser lagts på det lokala och regionala arbetet, samtidigt som man medvetet valt att inte prioritera de nationella områ-dena. Nu är det dags att starta upp ett större arbete kring politik, kommuni-kation, juridik, kunskap och utbildning, vilket kommer att bli spännande – men också en stor utmaning, med tanke på att det var ett tag sedan som organisationen på allvar arbetade med dessa områden. n

Nationella chefen har ordet:

Niklas Delander»Nu är det dags att starta upp ett större

arbete kring politik, kommunikation, juridik, kunskap och utbildning.«

namn Niklas Delandertjänst Nationell chefFödd 1981 kommer Från Malmö Borgarskola i Malmö där han var aktiv i elevkåren.har gjort mer Har tidigare arbetat som förbundssekreterare för organisationen. Har även arbetat ett år med elevkårer i Stockholm, skrivit böcker för organisationen och suttit ett år i organisationens styrelse.

årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Nationell verksamhet 37

när organisationen Fick en ny ordförande och tydli-gare skrivningar om ett politiskt arbete i verksamhets-planen höjdes ambitionerna för det politiska arbetet. En politisk sekreterare anställdes under sommaren och har arbetat tillsammans med en utredare, som även va-rit delaktig i ett projekt kring organisationens historia. Trots utmaningarna har arbetet kommit igång genom en rad aktiviteter där det viktigaste har varit att återknyta de kontakter som organisationen haft ti-digare, när man var mer politiskt aktiv under början av 2000-talet eller för den delen under 1970- och 80-talet. Främst har arbetet bedrivits utifrån de två rappor-terna ”Finns det mer än kunskap i skolan?” och ”Tio punkter för tiotalet”, som tagit upp olika frågor som är viktiga för elever, framför allt utifrån det arbete med lärare, scheman, betyg, skolmat, fysisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö som sker ute hos elevkårerna.

Politik

Förutom det har organisationen även varit repre-senterad på seminarium och mingel, gjort intervjuer i tidningar, radio och TV, skickat ut pressmeddelanden, funnits med på mässor samt haft ett mycket stort antal möten med andra politiska aktörer. Arbetet har bedrivits mot riksdagen och regeringen, myndigheter, politiska partier, partipolitiska ungdoms-förbund, skolorganisationer, elev- student- och föräld-raorganisationer, ungdomsorganisationer, barnorgani-sationer och tankesmedjor samt i viss mån fackförbund och högskolor och universitet. Ambitionen under året har varit att återetablera sig som politisk aktör, för att under de kommande åren kunna driva principprogrammets krav om elevkårer på ett ordentligt sätt. Frågan om elevkårer har lyfts upp i det politiska arbetet under året, men planen är att lyfta upp frågan än mer under de kommande åren. n

Under verksamhetsåret har det politiska arbetet fått nytt liv, med målet att etablera organisationen som en självklar aktör i ungdoms-, skol- och elevpolitiska frågor.

i organisationens PrinciPProgram finns flera skriv-ningar om juridik och i allmänhet är det juridiska kunnandet en viktig strategi. Tidigare i historien har organisationen sysslat mycket med skoljuridik, under exempelvis 1990-talet och början av 2000-talet, men även under 1970-talet då boken ”Elevrätt” först gavs ut. Under de senaste åren har organisationen även utveck-lat sin kunskap om avtalsrätt, med tanke på elevkårer-nas ofta ganska omfattande ekonomiska verksamhet där avtal och förhandlingar är en avgörande del. Under året har organisationen samarbetat med ju-ristbyrån Engström & Hellman, som startats av två ny-utexaminerade jurister med anknytning till organisa-tionen och till Ung Media. Genom dem har vi kunnat ta oss an en del svårare juridiska fall för elevkårernas räkning men också kunnat arbeta vidare med rättsläget kring yttrande-, förenings- och tryckfrihet i skolan. Ett sådant arbete har nu landat i en bok som kom-

JuridikEn viktig del i organisationens nationella arbete har varit juridiken, och frågor om yttrande-, förenings- och tryckfrihet har seglat upp som några av de viktigaste frågorna för landets elevkårer.

mer att ges ut på Norstedts Juridik under hösten, med arbetsnamnet ”Ungdomar, föreningar och skola”. Bo-ken, som är skriven på en mer avancerad juridisk nivå, gör en utredning av vad som gäller kring yttrande-, förenings- och tryckfrihet i skolan och är den första i sitt slag som tar upp föreningsfrihetens roll i förhål-lande till elever. När boken getts ut är ambitionen att omsätta den till enklare böcker och material som kan användas direkt av elevkårerna ute på skolor. Möjligheten att anmäla fall till Justitieombudsmannen har även diskuterats av styrelsen, med eftersom många fall kring föreningsfri-het i skolan inte prövas överhuvudtaget, trots att det under året förekommit ett antal förhållandevis allvar-liga fall där föreningsfriheten inte har respekterats på det sätt som anges i lag. n

Finns det mer

än kunskap i

skolan?

38 Nationell verksamhet årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010

...ska det enbart finnas elevkårer

nu börjar vi arbetet

MarknadsföringLedarskapprojektkunskapförankring

Kommun i kationDet är en sak att veta vad man vill och en annan att kunna förmedla det. Under verksamhetsåret har organisationen påbörjat ett viktigt arbete med att förbättra sin kommunikation.

under 1990- och 2000-talet har organisationen satsat förhållandevis lite på kommunikation. Främst har detta att göra med att man satsat allra mest på det lokala och regionala arbetet, men också på att man varit duktigare på information än på kommunikation. Ett exempel är att man haft informationssekreterare snarare än gra-fiska formgivare anställda. En viktig anledning till svårigheterna att arbeta med kommunikation är det namnbyte som skedde 2007, från Elevorganisationen i Sverige till Sveriges Elevråds Centralorganisation – SECO. Precis som styrelsen pekar ut i en proposition till årsmötet så skedde namn-bytet utan att en tillräckligt omfattande grafisk profil slogs fast, men också utan ett tillräckligt omfattande förankringsarbete gentemot utomstående aktörer. När ett namnbyte till Sveriges elevkårer nu kan bli aktuellt under de kommande åren kommer arbetet med

kommunikation sannolikt att bli enklare, med tanke på möjligheten att i samband med namnbytet etablera en ordentlig grafisk och språklig profil. I samband med ett eventuellt namnbyte är det också möjligt att etablera organisationen gentemot utomstående aktörer på ett annat sätt än genom dagens arbete. Trots utmaningarna kring arbetet med kommuni-kation har organisationen producerat ett stort antal trycksaker och andra kommunikationslösningar under det gångna året. Framför allt utmärker sig den kom-munikation som skett kring organisationens förlag och kring informations- och insamlingskampanjen Opera-tion Dagsverke, men även den egna grafiska profil som funnits kring arrangemang som Upptakt ’09, Expertis ’09 och Inspiration ’09 samt den grafiska profil för organisationens årsmöte 2010. n

under året har en rad lokala och regionala utbild-ningar hållits, som även beskrivs på andra ställen i denna årsberättelse. Några exempel är Inspiration ’09 och Expertis ’10 samt en rad styrelseutbildningar och kickoffs. På nationell nivå har organisationen alltid haft nationella träffar av olika slag. Under 1990-talet hölls förhållandevis få sådana, men från och med början av 2000-talet har en nationell träff hållits mer eller mindre varje år och då haft olika namn, som Förändra (2002) Handlingskraft (2003), Elevrådsträffen (2004) eller Attract (2006). I år hette den nationella träffen Upptakt ’09 och gick av stapeln på Billingehus, ett konferenscenter utanför Skövde. Fler än 300 elever från drygt 75 skolor närva-rade tillsammans med ett femtiotal anställda och även de flesta förtroendevalda för organisationen. Upptakt ’09 var framför allt inriktat på elevkårer,

Utbildning

och riktade sig till dem som redan hade en elevkår på skola, de som var nyfikna på att starta en elevkår eller de som ville ombilda sitt elevråd till en elevkår. Träffen inleddes med en föreläsning om elevkårernas historia och avslutades med workshops, seminarier och ett större event om vad som skulle hända när del-tagarna kom tillbaka till sina skolor. Därutöver fanns föreläsningar och kurspass om elevkårers verksamhet, organisation, struktur och medlem-skap, samt föreläsningar och kurspass om avtals-rätt, skoljuridik och föreningsrätt. Precis som tidigare år har den nationella träffen även fyllt rollen av en större mötesplats för organi-sationen, på ett sätt som kompletterar årsmötet, där beslut och förhandlingar mer står i fokus. n

Utbildningar är en av de viktigaste delarna av organisationens medlemsstöd. På utbildningarna kan medlemmarna få inspiration, utveckla sina arbetssätt, dela erfarenheter och möta andra aktiva inom elevråd och elevkårer.

I november 2009 kan du och ditt elevråd inspireras och utbildas.

Sveriges Elevråds Centralorganisation – SECO bjuder in till

heldagsutbildningen Inspiration 09!

Upptakt ’09Foto: andré larsson

Plats Billingehus utanför Skövdedatum 16-18 oktober 2009antal deltagare 310 personer från 75 skolor tillsammans med 50 anställda och 15 förtroendevalda för organisationen.


Företaget& förlagetFöreläsningar för vuxna som arbetar med skolan och utbildningar på högstadieskolor kompletterar organisationen. Med böcker om organisering och inflytande sätts kunskap på pränt och sprids. Genom företaget och förlaget producerar organisationen böcker och utbildningar som når ut till fler målgrupper än enbart medlemmarna.

44 Företaget och förlaget årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Företaget och förlaget 45

En VD:s uppgift är att leda ett företag. Sedan 2007 har organisa-tionen ett företag, som framför allt inriktat sig på försäljning av utbildningar till skolor och då framför allt till grundskolan. Det finns nästan 1 800 grundskolor som har årskurs 6-9 i Sverige.

Våra satsningar når ut till ungefär 200 skolor. Det är lite över 10 procent av alla grundskolor, men det är klart att vi vill nå ut bredare än det. Först när vi börjar närma oss åtminstone hälften av alla grundskolor kan vi vara nöjda. Kanske kan det också bli verklighet, om styrelsens proposition till årsmötet om att dela organisationen i en organisation för gymnasiet och en för högstadiet går igenom. Om så blir fallet kommer säkert mycket av företagets arbete att ändras. En egen organisation måste startas upp och det kommer antagligen att förändra hur vi arbetar mot skolorna, även om Elevturnén säkert kommer att finnas kvar. Samtidigt är det svårt att säga något innan medlemmarna tagit ställning till propositionen. Oavsett går företaget en spännande utveckling till mötes. Elevturnén kommer att växa i höst och vi planerar att besöka sammanlagt 25 städer denna gång. Jag hoppas att vi ska öka kontakten med antalet grundskolor och då ta ett stort steg upp mot kontakt med 50 procent av alla grundsko-lor med årskurs 6-9 under nästa verksamhetsår. n

VD:nhar ordet:

Dany Kessel»Företaget går en spännande

framtid till mötes.«

namn Dany Kesseltjänst VD för organisationens företagFödd 1982kommer Från Katedralskolans elevråd i Uppsala där han var ordförande för elevrådet.har gjort mer Har arbetat fyra år med elevråd i Uppsala, arbetat två år som verksamhetschef för orga-nisationen och suttit i styrelsen under två år. Pluggar nationalekonomi vid Stockholms universitet, vid sidan av arbetet.


FöretagetUnder namnet SECo Utbildning bedriver organisationens företag utbildningsverksamhet på högstadieskolor runt om i hela landet. Företaget erbjuder enskilda utbildningar på skolor och föreläsningar för lärare, rektorer och kommuntjänstemän. Dessutom arrangerar företaget varje år en utbildningsturné, Elevturnén.

Precis som tidigare år har företaget hållit utbild-ningar för elevråd och elevskyddsombud i grundskolan. Sammanlagt har 35 utbildningar hållits för elevråd och 25 utbildningar hållits för elevskyddsombud, förutom de utbildningar som hölls under Elevturnén, med utbildning av elevrådsrepresentanter under en dag och utbildning av elevskyddsombud under den andra. Ett antal föreläsningar för lärare och rektorer har även hål-lits, även om inte föreläsningsverksamheten har stått i centrum för företagets verksamhet. En utbildning säljs oftast för 7 000 kronor exklusive moms, samtidigt som den också innebär omkostnader för företaget i form av arvode, resa och uppehälle. Bero-ende på hur man räknar kan man säga att verksamhe-ten under året gått varken plus eller minus, eftersom den anställda utbildningssamordnaren även har ett stort antal andra arbetsuppgifter, men får hela sin lön täckt av företaget. Under året har även lågkonjunkturen och köpstop-pen ute i kommunerna slagit mot företagets verksam-het, genom att färre utbildningar har köpts in från skolorna. I början av verksamhetsåret rådde exempelvis köpstopp på över en tredjedel av alla grundskolor och då kan man utgå från att många andra skolor ligger precis på marginalen och inte haft råd att köpa in en utbildning. Viktigast under året har sannolikt varit satsningen

på Elevturnén, som besökte 12 städer med två stopp i varje stad och lockade nästan 600 deltagare. Ambi-tionen är att låta Elevturnén ta över försäljningen av enskilda utbildningar. Även om det finns en poäng med en enskild utbildning på en enskild skola blir resultatet bättre och priset lägre om man samlar flera skolor sam-tidigt. En sådan träff riktar sig också mer till elevrå-dens styrelser på grundskolan snarare än till eventuella klassrepresentanter. n

rePresentanter Från eleVråd

eleVskyddsombud

skolor

30

25

7

7

27

23

8

5

27

32

7

5

22

16

4

4

23

46

5

7

19

36

6

7

44

91

11

20

20

9

4

2

32

33

5

12

19

20

3

6

12 3

64 15

skolor

Elevturnén 2009


2008 startades eleVrörelsens Förlag. Tidigare hade organisationen främst gett ut böcker på förlaget Nor-stedts Juridik, men i och med att det fanns manus kring andra ämnen än juridik fanns behovet från organisatio-nens sida av att starta en egen utgivning. Sedan starten har förlaget gett ut ett antal böcker och även gjort ett flertal beställningsjobb åt andra organisationer, vilket inbringat intäkter för det ut-förda arbetet och även vissa försäljningsintäkter. Bland beställningsjobben märks exempelvis ”Ungdoms-rådsboken”, som även innehöll häftet ”Hur fungerar kommunen”, en bok och ett material som producerats i samarbete med Sveriges ungdomsråd. Under året sticker utgivningen av ”Elevkårsboken” ut som den viktigaste händelsen. Lagom till förra års-mötet producerades boken ”Guiden – allt elevråd eller elevkårer kan göra”. Till detta årsmöte släpps boken ”Riktning och resultat”, en bok för unga ledare framför allt i elevråd och elevkårer, vilket blir organisationens första egna bok om ledarskap. Ett stort antal material och böcker är också under produktion. Exempelvis kommer en bok om påver-kansarbete att bli klar under det nya verksamhetsåret och det samma gäller för en bok om inflytande, som produceras i samarbete med Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Skolledarna, Sveriges Kommuner och Landsting och Friskolornas Riksförbund.

FörlagetElevrörelsens förlags syfte är att förmedla kunskap och bidra till utveckling i frågor som är angelägna för elever. I utgiv-ningen finns både böcker som riktar sig mot elever inom elev-råd och elevkårer och böcker för vuxna som arbetar inom eller med skolan.

I höst utges även ”Ungdomar, föreningar och skola”, den bok som organisationen producerat om yttrande-, förenings- och tryckfrihet i skolan, i samarbete med Norstedts Juridik. Tillsammans med Ung Media, samarbets- och intresseorganisationen för skol- och ungdomsmedia, förs även diskussioner om att ge ut en ny version av ”Skoltidningshandboken”. n


Vårt syfte äratt stödja elevrådoch elevkårer.


OperationDagsverkeI snart femtio år har elever i Sverige stöttat utbildningsprojekt runt om i världen genom att göra dagsverken. Elever för en rättvisare värld är parollen för operation Dagsverke, som är namnet på organisationens internationella kampanj.


Under organisationens historia har vi drivit många olika projekt och kampanjer. Den kampanj och det projekt som antagli-gen pågått under längst tid är Operation Dagsverke, som är organisationens insamlings- och informationskampanj. Sedan

starten för snart femtio år sedan har kampanjen samlat in över 100 miljo-ner kronor. Varje år deltar nästan 70 000 elever i kampanjen, framför allt på grundskolan men även på gymnasiet. Operation Dagsverke står inför stora utmaningar. Under året har kam-panjen gått framåt, och vi har kunnat erbjuda ett mer omfattande stöd till de elever som genomför kampanjen, exempelvis genom två anställda per-soner som arbetar direkt mot skolorna. Samtidigt väntar minskade bidrag från vår bidragsgivare Forum Syd under nästa år, beroende på att Forums Syds bidragsgivare, SIDA, fått mindre pengar av regeringen än tidigare. Nu handlar det om att behålla det vi har men med mindre resurser. Det gäller också att säkerställa att kampanjen verkligen ägs och drivs av elever ute på skolorna. Det som alltid gjort Operation Dagsverke speciellt är att det är elevernas kampanj, som de själva äger och driver, snarare än en kampanj som en utomstående bistånds- eller internationell organisation kommer in med i skolan. Lyckas vi behålla den ägandekänslan under nästa år även med mindre resurser så har vi kommit långt. n

Kampanjledningen har ordet:

Madeleine Fridh»Det gäller att säkerställa att kampanjen

verkligen ägs och drivs av elever ute på skolorna.«

namn Madeleine Fridhtjänst Verksamhetschef Operation DagsverkeFödd 1985kommer Från Göteborgs Högre Samskola i Göteborg där hon bland annat var engagerad i skoltidningen.har gjort mer Har pluggat statsvetenskap och utveck-lingsstudier vid Göteborgs och Stockholms universitet.

56 Operation Dagsverke årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Operation Dagsverke 57

Tidigare projektaVslutat Projekt

oPeration dagsVerke i andra länder

Pågående Projekt

2009 aFghanistanFörra året gjorde vi för andra gången dagsverken för unga i Afghanistan. Första gången var 1993 i samarbete med Svenska Afghanistankommit-tén. 2009 var det i samarbete med ActionAid och ett projekt för krigsdrabbade ungdomar i norra Afghanistan. Actio-nAid håller nu på att starta projektet där målet är att utbilda ca tusen krigsdrabbade ungdomar.

2010 sudanI år gör vi dagsverken för rätten till utbildningen och rätten att välja väg i livet! I samarbete med Plan upp-märksammar vi situationen för unga i södra Sudan, där barnäktenskap är en vanlig orsak till att unga tjejer hop-par av skolan.

1981 & 1985 sydaFrikaUnder apartheidregimen i

Sydafrika gick elevorganisa-tionerna i Norden ihop och

gjorde dagsverken för projekt i Södra Afrika 1981 och 1985. De insamlade pengarna gick

bland annat till ett utbild-ningscentrum som ANC drev

i Tanzania.

2005 Pakistan2005 gick de insamlade peng-arna till ett av Plans projekt i Pakistan. Nu börjar projek-tet fasas ut och vi inväntar en slutrapport från Plan. I november 2009 avslutades projektet.

1987 el salVador1987 slog insamlingen rekord

och elever i Sverige samlade in 12,5 miljoner kronor till

ett projekt där man byggde 49 skolor i flyktingläger och byar

runt omkring i El Salvador.


oPeration dagsVerke är en informations- och insam-lingskampanj som handlar om att stödja elevers organi-sering kring globala frågor. Under en dag lämnar näs-tan 70 000 elever skolbänken för att göra ett dagsverke, alltså en dags arbete. Själva arbetet kan vara alltifrån att arbeta på ett företag, göra tjänster åt grannar eller arrangera en konsert. De insamlade medlen går sedan till ett utbildningsprojekt. 2009 gick Operation Dagsverke till Afghanistan i samarbete med Action Aid, genom ett projekt för krigsdrabbade ungdomar i norra delarna av Afghanis-tan. Sammanlagt nästan 5 miljoner kronor samlades in. 2010 kommer Operation Dagsverke att gå till Sudan i samarbete med Plan Sverige, med ett projekt som har som syfte att öka antalet tjejer som fortsätter sin utbildning genom att minska antalet barnäktenskap. Under året har en rad omfattande informations- och utbildningsinsatser kring Operation Dagsverke skett. Ett antal material har producerats, ett större antal fö-reläsningar ute på skolor har hållits och en rad mindre informations- och utbildningsträffar har anordnats. Projektet har även haft en hemsida och kunnat ge stöd och hjälp via telefon-, e-post och sociala medier som Facebook, Bilddagboken och YouTube. Ett viktigt arrangemang under året har varit Opera-tion Dagsverkes nationella konferens, som gick av sta-peln i mars. På den nationella konferensen medverkar

Kampanjenoperation Dagsverke 2009 gick till Afghanistan i samarbete med Action Aid och samlade in nästan 5 miljoner kronor.Årets kampanj går till Sudan i samarbete med Plan Sverige.

elevråd, elevkårer och Operation Dagsverke-grupper från hela landet för att lära sig mer om det kommande projektet men också för att tillsammans rösta fram vilket som ska bli nästa års projekt. På den nationella konferensen beslutades att Ope-ration Dagsverke 2011 ska gå till Indien och Nepal, i samarbete med Individuell Människohjälp, IM.

startades1961

antal anställda1 verksamhetschef, 1 kampanjledare

och 2 verksamhetsutvecklare

antal deltagande eleVer 2009Drygt 72 500

antal genomFörda Föreläsningar85 föreläsningar på lika många skolor


Vi erbjuder anställda, material och utbildning ihop med pengar och projekt.

AdministrationUnder året har organisationen omsatt över 23 miljoner kronor och haft över 50 anställda. Det egna kapitalet har stärkts genom ett överskott på över 400 000 kronor, vilket ger ett eget kapital på något över 3 miljoner kronor. Året har präglats av den ekonomiska krisen, men också av expansion av ekonomi och personal.

64 Administration årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Administration 65

Administrativa chefen har ordet:Therese Björklund

En administrativ chefs roll är att ha hand om organisationens arbete med administration, ekonomi, personal och information. Några exempel på det som ligger på den administrativa chefens ansvar är allt arbete med medlemssystemet, telefonväxeln, bok-

föring, arbetsmiljöarbete och förhandlingar med facket samt all informa-tion mellan anställda, medlemmar och förtroendevalda. När organisationen varit mindre har det istället funnits en kansli-samordnare, som mer varit inriktad på det praktiska arbetet med admi-nistration och ekonomi. I slutet av verksamhetsåret anställdes dock en administrativ chef, som nu har en kanslisekreterare, en ekonom och en projektledare under sig, för att sköta hela organisationens administration. En utmaning under nästa år kommer att bli att få igång ett mer profes-sionellt arbete med de områden som ligger på den administrativa chefens tjänst. Vi som organisation är bra på administration och ekonomi, men vi behöver bli bättre – på ekonomisk uppföljning lika väl som att se till att nå ut med enkel och tydlig information till medlemmarna. n

»Vi som organisation är bra på administration och ekonomi,

men vi behöver bli bättre.«

namn Therese Björklundtjänst Administrativ chefFödd 1988kommer Från Haninge Fria gymnasium i Haninge utanför Stockholm.har gjort mer Har tidigare arbetat som kanslisamordnare för organisationeninnan hon blev administrativ chef.


arVoderade

susanna bollhemOrdförande

samir el-sabiniVice ordförande

cheFer

ninni norlinderGeneralsekreterare

niklas delanderBiträdande generalsekreterare

silVia kakemboSverigechef

therese björklundAdministrativ chef

regioncheFer

ludVig PerssonRegionchef Öst

torbjörn olssonRegionchef Väst

alexandra janssonRegionchef Syd

sara elFVikRegionchef Nord

nationellt anställda

carl du rietzGrafisk formgivare

jonas lindebergInformationssekreterare

AnställdaListan redovisar de tjänster och de anställda somfanns när denna årsberättelse gick till tryck.

marcus strinäsPolitisk sekreterare

johan Frick Utredare

administratiVt anställda

kerstin nilssonKanslisekreterare

nesrin erdalEkonom

marie lindebergProjektledare

anställda i Företaget och Förlaget

dany kesselVD

mattias hallbergUtbildningssamordnare

sara arVidssonRedaktör

maximilian byströmRedaktör

axel cronertSkribent

anställda FöroPeration dagsVerke

madeleine FridhVerksamhetschef

johanna sVanelindKampanjledare

elin sundbergVerksamhetsutvecklare Stockholm och Uppsala

linda PerssonVerksamhetsutvecklare Skåne

anställda i städeroch län

hedVig joseFsonVerksamhetsutvecklareArbetar i Stockholms län

julia boströmVerksamhetsutvecklareArbetar i Stockholms län

minna almqVistVerksamhetsutvecklareArbetar i Stockholms län

erik arVidsonVerksamhetsutvecklareArbetar i Stockholms län

robin sandellVerksamhetsutvecklareArbetar i Stockholms län

andré nylénVerksamhetsutvecklare Arbetar i Västra Götalands län och Hal-lands län

jonathan konyiVerksamhetsutvecklare Arbetar i Göteborg samt i Västra Göta-lands län och Hallands län

Fatime nedziPoVskaVerksamhetsutvecklare Arbetar i Malmö och Skånes län

Petter PustinaVerksamhetsutvecklare Arbetar i Malmö och Skånes län

Fredrik signäsVerksamhetsutvecklare Arbetar i Malmö och Skånes län

soFia lucasVerksamhetsutvecklare Arbetar i Uppsala län och i Uppland

jesPer runForsVerksamhetsutvecklare Arbetar i Uppsala län och i Uppland

emira PetersonVerksamhetsutvecklare Arbetar i Uppsala län och i Uppland

stePhanie sollermanVerksamhetsutvecklareArbetar i Södermanlands och Västman-lands län

johanna uddhVerksamhetsutvecklareArbetar i Värmlands län

dan atsmonVerksamhetsutvecklare Arbetar i Östergötlands län

rebecka denkertVerksamhetsutvecklare Arbetar i Kalmar län och Blekinge län

lotta magneVerksamhetsutvecklareArbetar i Lund och i Skåne län

annamaria szekelyiVerksamhetsutvecklare Arbetar i Kristianstad

ida sjöholmVerksamhetsutvecklare Arbetar i Helsingborg

nicole haagVerksamhetsutvecklareArbetar i Västra Götaland med inrikt-ning på Fyrbodal

alina björkmanVerksamhetsutvecklare Arbetar i Västra Götaland med inrikt-ning på Skaraborg

andré larssonVerksamhetsutvecklareArbetar i Kronobergs och Jönköpings län samt i Blekinge län

jens henningssonVerksamhetsutvecklareArbetar i Västerbottens och Norrbottens län samt i Västernorrlands län

daniel curmanVerksamhetsutvecklareArbetar i Örebro län

jenniFer söderströmVerksamhetsutvecklareArbetar i Gävleborg och Dalarnas län samt i Västernorrlands län


2009-01-01– 2009-12-31

2008-01-01– 2008-12-31

Rörelsens intäkter

Verksamhetsintäkter 14 422 421 2 431 160

Erhållna bidrag 8 855 161 14 748 320

Övriga rörelseintäkter 229 996 434

Summa rörelseintäkter 23 507 578 17 179 914

Rörelsens kostnader

Övriga kostnader -9 775 069 -6 410 384

Personalkostnader -12 963 086 -9 884 711

Avskrivningar och nedskrivningar samt återföringar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

-368 047 -249 293

Summa rörelsekostnader -23 106 202 -16 544 388

Rörelseresultat 401 376 635 526

Finansiella poster

Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

138 536 428 580

Räntekostnader och liknande resultatposter

-109 055 -60 297

Summa finansiella poster 29 480 368 283

Årets resultat 430 856 1 003 809

2009-01-01– 2009-12-31

2008-01-01– 2008-12-31

TillgångarAnläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Inventarier, verktyg och installationer 356234 344 933

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag 633690 633 690

Summa anläggningstillgångar 989 924 978 624

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Kundfodringar 13 001 664 4 848 989

Övriga kortfristiga fodringar 3 878 466 159 800

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2 129 091 1 400 436

Kortfristiga placeringar

Övriga kortfristiga placeringar 2 989 054 5 852 778

Kassa och bank 537 964 1 166 196

Summa omsättningstillgångar 22 536 239 13 428 199

Summa tillgångar 23 526 163 14 406 823

Årsredovisning

Resultaträkning Balansräkning


2009-01-01– 2009-12-31

2008-01-01– 2008-12-31

Eget kapitalBalanserad vinst eller förlust 2 696 073 1 692 264


Summa eget kapital 3 126 929 2 696 073

Obeskattade reserver

Avsättningar -13 467 26 520

SkulderLångfristiga skulder

Övriga långfristiga skulder 5 795 111 6 466 351

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 7 781 579 1 710 257

Övriga kortfristiga skulder 6 134 013 1 701 745

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

701 997 1 805 877

14 617 589 5 217 879

Summa skulder 20 412 701 11 684 230

Summa eget kapital och skulder 23 526 163 14 406 822

Balansräkning forts.

2009 2008

1 Personalkostnader innehåller

Löner 10 803 872 7 803 032

Sociala avgifter 1 822 665 1 717 464

Övrigt 336 548 369 224

Summa 12 963 086 9 889 720

2 Inventarier, verktyg och installationer

Ingående anskaffningsvärde 860 561 552 198

Inköp 379 347 308 362

Utrangering 0 0

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

1 239 908 860 560

Ingående avskrivningar -515 627 -266 334

Årets avskrivningar -368 047 -249 293

Utrangering 0 0

Utgående ackumulerade avskrivningar -883 674 -515 627

Utgående planenligt restvärde 356 234 344 933

Bokfört värde 356 234 344 933

Avskrivningar enligt plan för inventarier beräknas på en nyttjandeperiod av 5 år

Avskrivningar enligt plan för datorer beräknas på en nyttjandeperiod av 3 år

TilläggsupplysningarAllmäna upplysningar

RedovisningsprinciperTillämpade redovisningsprinciper överenstämmer med årsredovisningslagen samt uttalanden och all-mäna råd från Bokföringsnämnden. När allmänna råd från Bokföringsnämnden saknas har vägledning hämtats från Redovisningsrådets rekommendationer och i tillämpliga fall från uttalanden av FAR. När så är fallet anges detta i särskild ordning nedan.

Värderingsprinciper mmTillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärde om inget annat anges nedan. FordringarFordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.

Medelantal anställda 2009 2008

Medelantal anställda har varit, 56 38

varav kvinnor 33 20


3 Övriga kortfristiga placeringar

Peningmarknadsfond Mega,

Bokfört värde 2 989 054 5 852 778

Marknadsvärde 2 989 054 5 852 778

Aktiekapital SECO Innovations AB 7 719 450

4 Eget kapital

Belopp vid årets ingång 2 696 073 1 692 264


Belopp vid årets utgång 3 126 929 2 696 073

5 Långfristiga skulder

OD 96 Filipinerna (skuld till Svenska Kyrkans Mission)

0 50 434

OD 00 Ghana (skuld till Frälsningsarmén)

0 27 056

OD 06 Rwanda (skuld till UNCHR) 0 1 164 658

OD 07 Albanien (skuld till PLAN Sverige)

0,19 0

OD 08 Bolivia (skuld till Kooperation utan gränser)

3 604 204 5 224 204

OD 09 Afghanistan (skuld till Action Aid)

2 190 507 0

OD 10 Sudan (skuld till PLAN Sverige) 400 0

5 795 111 6 466 351

6 Aktier och andelar i dotterföretag

Seco Innovations AB, 556710-6948, säte Stockholm

Antal andelar 1000 1 000

Kapitalandel 100% 100%

Bokfört värde 633 690 633 690


Vårt mål är en mer givande skoltid för alla elever.

Documents

Årsberättelse 2009/10