Årsrapport 2010 - sll.se · nadsvanor och hälsa i SLL‐öppna jämförelser 2010 (KFA 2010:4).naderTydliga skill i ohälsotal finns mellan områden med lägre resp. högre andel

BBaarrnnhhäällssoovvåårrdd ÅÅrrssrraappppoorrtt 22001100

Årsrapport barnhälsovården 2010

Ansvariga för rapporten

Barnhälsovårdsenhet Nord S:t Görans sjukhus 112 81 Stockholm

08 – 618 63 84 / 81 / 88 / 89

08 – 618 09 18

Helena Martin, barnhälsovårdsöverläkare [email protected]

Marianne Bergström, vårdutvecklare [email protected]

Lena Frenzel, vårdutvecklare [email protected]

Ulla Idenstedt, vårdutvecklare [email protected]

Övriga medverkande enheter och personer

Barnhälsovårdsenhet Syd Södersjukhuset 118 83 Stockholm

08 – 616 41 17 / 16 / 15

08 – 616 41 20

Margareta Blennow, barnhälsovårdsöverläkare

Anncharlotte Lindfors, vårdutvecklare

Marit Ekroth de Porcel, BHV/MHV‐assistent

Barnhälsovårdsenhet Sydväst S:t Görans sjukhus 112 81 Stockholm

08 – 618 63 86 / 83

08 – 618 09 18

Ann Lindstrand, barnhälsovårdsläkare

Marianne Schedvins, vårdutvecklare

Folktandvården Stockholms län AB Box 6420 113 82 Stockholm

08 – 123 166 00

Ingrid Lundvall, leg.tandläkare

Riskbruksprojektet Barnhälsovårdsenhet Nord S:t Görans sjukhus 112 81 Stockholm

070 – 556 06 02

Monica Gustavsson, projektledare

Tabeller & lay out

Kartor

Bilder/Foto

Marianne Bergström, BHV‐enhet Nord

Nils Larsson, Statistiker, Karolinska Instititet

Bildgruppen Flugan; Thérèse Bergström, Marianne Bergström

I

Förord

Under 2010 var drygt 168 000 barn inskrivna inom barnhälsovården i Stockholms län, vilket motsvarar en fjärdedel av Sveriges förskolebarn.

Barnhälsovårdens årsrapport redovisar verksamheten vid barnavårdscentralerna i länet och ger samtidigt underlag för att beskriva barns hälsa över tid: lokalt, regionalt och nationellt. Uppgifter till årsrapporten har hämtats från barnets egen journal, barnhälsovårdsjournalen. Länets 468 BVC‐sjuksköterskor har sammanställt uppgifterna och skickat dem vidare till de centrala BHV‐enheterna.

Ett varmt tack till alla BVC‐sjuksköterskor som manuellt har tagit fram och rapporterat uppgifterna som utgör underlag för rapporten.

Stockholm den 17 juni 2011

II


Innehållsförteckning Ansvariga för rapporten

Förord I

Innehållsförteckning II

Sammanfattning 1

Summary 2

I Hur mår barnen i Stockholms län? 3

I:1 Hälsoindikatorer 3

I:2 Familjers köpkraft och barns hälsa 4

I:3 Amning 9

I:4 Vaccinationer 12

I:5 Rökfri miljö 15

I:6 Utvecklingsbedömning vid 18 månaders ålder, barn födda 2008 18

I:7 Fyraåringarnas längd och vikt i Stockholms län 20

I:8 Barn som riskerar att fara illa 22

I:9 Tandhälsa 24

II Verksamhet för att främja barns hälsa 25

II:1 Verksamhetsbeskrivning 25

Inskrivna barn på BVC 25

Bemanning på BVC 25

Vårdtyngd 26

Besöksverksamhet 27

II:2 Stöd i föräldraskapet 28

Hembesök 28

Föräldragrupper 29

Samverkan 29

Edinburgh Postnatal Depression Scale, EPDS 29

Samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom i tidigt föräldraskap 31

II:3 BUP i samverkan med BVC 32

II:4 Riskbruksprojektet 32

II:5 Asylsökande, papperslösa och gömda barn på BVC 33

III Kvalitetsarbete inom barnhälsovården 34

III:1 Kompetensutveckling – undervisning 34

Vårdkedjemöten och tvärprofessionella samverkansteam 35

III:2 Forskningsprojekt 35

PRIMROSE 35

Early STOPP 36

”Mental vaccination” av nyblivna föräldrar mot att i stressfyllda situationer skaka sina barn 36

Studier av vitamin D 36

Tidig upptäckt av autismspektrumtillstånd 37

IV Förklaring till tabellrubriker 38

V Tabeller 41

VI Basprogrammet 53

VII Ordförklaringar 55

1 [55]

Sammanfattning

Stockholms län bor en fjärdedel av Sveriges förskolebarn. Antalet barn under ett år har ökat med 33 procent under de senaste 10 åren. Under 2010 var 168 398 barn (0‐6 år)

inskrivna vid länets barnavårdscentraler. Av folkbokförda förskolebarn (0 – 5 år) tog 99,6 procent del av barnhälsovårdens verksamhet och sammanlagt gjordes 748 537 besök på BVC under 2010.

Andel föräldrar som fick hembesök under barnets första levnadsveckor var för första‐gångsföräldrar 77 procent och för flerbarnsföräldrar 60 procent. Andelen hembesök till familjer med nyfödda barn har ökat sedan 2008.

Andel barn vars föräldrar deltog i föräldragrupper på BVC var 69 procent för förstabarn och 25 procent för barn med syskon.

Andel nyblivna mödrar som erhöll EPDS‐samtal (screening för depression) var 32 pro‐cent. EPDS metoden är fortfarande i en uppbyggnadsfas i länet och alla BVC‐sjuksköterskor har ännu inte utbildats i metoden.

Andel barn som får enbart bröstmjölk fortsätter att minska. Andel barn som får enbart bröstmjölk vid 4 månaders ålder har sjunkit från 64 till 54 procent de senaste fem åren.

Andel barn som vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund var 95 procent. I tre områden, Rinkeby‐Kista, Spånga‐Tensta och Södertälje var vaccinationstäckningen < 90 procent. Risken för sjukdomsutbrott ökar ju fler barn som förblir ovaccinerade.

Andel barn som utsätts för tobaksrök i sin hemmiljö vid 0‐4 veckors ålder var 11 procent i länet men varierar stort mellan stadsdelar/kommuner.

Andel barn med misstanke om utvecklingsavvikelse vid 18 månaders ålder var två pro‐cent i länet.

Andel fyraåringar med övervikt och fetma har varit relativt oförändrad under de senaste fyra åren. Av länets fyraåringar hade 9,5 procent övervikt och 1,9 procent fetma.

Andel barn (födda 2005‐2010) som BVC‐sjuksköterskorna anmälde till socialtjänsten i enlighet med Socialtjänstlagen var 0,1 procent. Det förebyggande arbetet omfattade fler barn: andel barn som BVC och socialtjänsten samarbetat kring var 0,7 procent i länet.

Andel barn, 0‐5 år, som bor i hushåll med låg köpkraft samvarierar med riskfaktorer för hälsa. Det betyder att ju fler familjer som har låg köpkraft i ett område desto fler barn riskerar ohälsa. I Kista‐Rinkeby, Skärholmen, Spånga‐Tensta och Södertälje bor ≥ 40 pro‐cent av förskolebarnen i familj med låg köpkraft. I dessa områden utsätts ≥ 20 procent av barnen för tobaksrök i hemmet vid 8 månaders ålder (12 procent i länet) och ≥ 15 pro‐cent av barnen har övervikt eller fetma (11 procent i länet).

Ett tydligt samband ses mellan andel barn i familjer med låg köpkraft i länets kommu‐ner/stadsdelar och ett mått på vårdtyngd i BVC arbetet. Däremot finns det inget sam‐band mellan vårdtyngd och resursfördelning till BVC‐arbetet.

Förutsättningar för god hälsa hos förskolebarn varierar stort i länet Barn har rätt till hälsovård efter behov Resurserna är idag fördelade efter antalet barn, inte efter barnens behov

I

2 [55]


Summary

n 2010, a total of 168,398 children (aged 0‐6 years) were registered at a Stockholm County child healthcare centre (CHC). Of all pre‐school children (aged 0‐5 years) resident

in the county, 99.6 per cent participated in the child healthcare programme offered. Parents made 748,537 CHC visits with their children, 87 percent of which were to a nurse and 13 per cent to a physician. Each full‐time nurse served on average 43н children, of whom 76 were newborn. During the pre‐school years, the health situation for each child was documented in a health record, which then formed the basis for the annual report.

The proportion of parents receiving a post‐natal visit at home by a child healthcare nurse was 77 percent for first‐time parents and 60 percent for parents with more than one child.

The proportion of parents participating in parents’ groups held by a child healthcare centre was 69 percent for first‐time parents and 25 percent for families with more than one child.

The proportion of mothers screened for post‐natal depression (according to the Edin‐burgh Postnatal Depression Scale, EPDS) was 32 percent. In 2010, 73 percent of CHC nurses had been trained in the EPDS method.

The proportion of children exclusively breast‐fed at the age of four months has de‐creased from 64 percent to 54 percent in the last five years.

The proportion of children vaccinated against measles, mumps and rubella was 95 per‐cent. In three geographical areas, Rinkeby‐Kista, Spånga‐Tensta and Södertälje, the vac‐cine uptake was below 90 percent and the risk of outbreaks increases when the propor‐tion of unvaccinated children increases.

The proportion of newborn children exposed to tobacco smoke in their homes aver‐aged 11 percent, although considerable variations in this figure were noted. In Norrmalm and Vaxholm, less than two percent of one‐month‐old infants were passive smokers, whereas in Skärholmen and Nynäshamn, the proportion was 28 percent and 25 percent respectively.

The proportion of four‐year‐old children regarded as obese was 1.9 percent. In Stock‐holm County, the proportion of four‐year‐old children with obesity problems has re‐mained largely unchanged in the last four years.

The proportion of 18‐month‐old children lacking expected skills was 2 percent on av‐erage, although regional variations produced figures ranging from 0.4 to 6.9 percent in different parts of the county.

The proportion of children (born 2005‐2010) reported to the social services by child healthcare nurses in 2010 was on average one per thousand. The proportion of children receiving preventive assistance (where the child healthcare services co‐operated with the social services without filing an actual report) amounted to 0.7 percent.

The proportion of children (aged 0‐5 years) living in households with low purchasing power varied between 6 and 60 percent in different parts of the county. In areas with a high proportion of families with low purchasing power, children were more likely to be exposed to risk factors for ill health. In such areas, a greater proportion of children were exposed to passive smoking and/or suffered from obesity.

Most pre‐school children in Stockholm County live in an environment which pro‐motes good health, but there is considerable variation between different areas

I

3 [55]

I Hur mår barnen i Stockholms län?

I:1 Hälsoindikatorer Barnhälsovårdens årsrapport är till för att följa och utvärdera verksamheten vid barna‐

vårdscentralerna i länet. Rapporten ger också underlag för att belysa förskolebarns hälsa

över tid: lokalt, regionalt och nationellt. De hälsoindikatorer som barnhälsovården an‐

vänder baseras på europeiska och svenska rekommendationer.1,2,3

Hälsoindikatorerna kan indelas i indikatorer för strukturmått (t.ex. barnantal, läkartid,

vårdtyngd), processmått (t.ex. hembesök, EPDS samtal) och resultatmått (t.ex. amning,

vaccinerade med MPR, rökning, barn med fetma).

Barnhälsovårdsenheterna i Stockholms län har för 2010 valt att redovisa följande indi‐

katorer som kan spegla förskolebarns hälsa:

andel familjer som fått hembesök under barnets första levnadsveckor (barn födda

2010)

andel mödrar som erhöll EPDS‐samtal (screening för depression, barn födda 2009)

andel barn som ammats helt vid fyra månaders ålder (barn födda 2009)

andel barn med misstanke om utvecklingsavvikelse vid 18 månaders ålder

(barn födda 2008)

andel barn som vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund

(MPR‐vaccination, barn födda 2008)

andel fyraåringar med övervikt och fetma (barn födda 2005)

andel barn som utsatts för tobaksrök (barn födda 2009)

andel barn som BVC har samarbetat med socialtjänsten kring samt andel barn som har

anmälts till socialtjänsten av BVC pga. risk för att de kan fara illa (barn födda 2005 – 2010)

andel barn 0‐5 år, som bor i hushåll med låg köpkraft

Barnhälsovården har för 2010 satt upp följande mål för redovisade hälsoindikatorer:

Mål Resultat 2010

Hembesök under barnets första levnadsveckor:

Förstagångsföräldrar

Flerbarnsföräldrar

85 %

70 %

77,4 %

59,8 %

Utförda EPDS samtal 80 % 32,1 %

Amning helt vid 4 månader (= WHO´s mål) 80 % 54,4 %

MPR‐vaccination > 95 % 95,1 %

Fyraåringar med fetma 0 % 1,9 %

Spädbarn som utsatts för tobaksrök 0% 11,3 %

1 Rigby M, Köhler L, Blair M et al. Child Health Indicators for Europe, Eur Journal of Public Health 2003;13 (3

suppl):38‐46 2 Barns hälsa i Sveriges kommuner, Rädda Barnen 2004 3 Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2005

4 [55]


I:2 Familjers köpkraft och barns hälsa Stockholms läns landstings folkhälsomål är att bland annat arbeta för att ojämlikhet i

hälsa ska minska samt att förutsättningar för goda levnadsvanor ska förbättras och livs‐

stilsrelaterad ohälsa ska minska.

Stockholms län uppvisar geografiska skillnader i hälsa enligt rapporten Livsvillkor, lev‐

nadsvanor och hälsa i SLL‐öppna jämförelser 2010 (KFA 2010:4). Tydliga skillnader i

ohälsotal finns mellan områden med lägre resp. högre andel familjer med låg köpkraft.

Köpkraften är definierad som familjens eller hushållets disponibla inkomst i förhållande

till försörjningsbördan.1

Figur 1 Andel (%) barn 0‐5 år av kommunens/stadsdelens barn som bor i familj med låg köp‐kraft1.

Områden som är socioekonomiskt mer utsatta finns spridda i hela Stockholm och följer

inte alltid kommun och stadsdelsgränserna. I vissa områden är skillnaderna större inom

kommunen/stadsdelen såsom i Spånga‐Tensta, Kista‐Rinkeby, Enskede‐Årsta‐Vantör och

norra och södra Botkyrka. Vi har därför valt att dela upp dessa områden och presentera

dem separat (figur 2).

1 Definitionen av låg köpkraft: Disponibel inkomst = samlade inkomsterna i en familj inklusive bidrag och med skatter och andra negativa transfereringar fråndragna. Varje person i familjen tilldelas en vikt anpassad till ålder och ev. stordriftsfördelar enligt en s.k. ekvivalensskala. De olika familjemedlemmarnas vikter sum‐meras och den disponibla inkomsten divideras med denna summa. På så sätt erhålles disponibel inkomst per konsumtionsenhet vilket är lika med köpkraft. Köpkraften är uppdelad i kvintiler med lika många barn i Stockholms län som tillhör grupperna låg, medellåg, medel, medelhög och hög köpkraft. Vi har använt indi‐katorn procent barn 0‐5 år som bor i familj med låg köpkraft i varje kommun/stadsdel.

0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

50,0

60,0

70,0

Danderyd

Täby

Nykvarn

Ekerö

Vallentuna

Vaxholm

Kungsholm

enÄlvsjö

Österåker

Lidingö

Bromma

Norrmalm

Värmdö

Nacka

Sollentuna

Salem

Södermalm

Östermalm

Solna

Hägersten‐Liljeholm

en

Tyresö

Järfälla

Uppl V

äsby

Norrtälje

Uppl Bro

Huddinge

Sundbyberg

Haninge

Skarpnäck

Nynäsham

nSigtuna

Ensked

e‐Årsta‐Vantör

Hässelby‐Vällinby

Farsta

Botkyrka

Södertälje

Spånga‐Ten

sta

Skärholm

enRinkeby‐kista

Andel (%)

5 [55]

Figur 2 Andel (%) förskolebarn i familjer med låg köpkraft inom stadsdelarna/kommunerna Enskede‐Årsta‐Vantör, Rinkeby‐Kista, Spånga‐Tensta och Botkyrka.

Lägst köpkraft har barnfamiljer i sydvästra Stockholm och i Rinkeby, Skärholmen och

Tensta. I figur 3 visas en karta på andel barn 0‐5 år som bor i familjer med låg köpkraft i

SLL. Ju mörkare färg på kartan desto högre andel barn bor i familj med låg köpkraft.

Figur 3 Karta över andel barn i familjer med låg köpkraft i SLL. Indelning efter 10:e och 90:e percentilen.

Barnhälsovårdsenheterna har i årsrapporter sedan 2007 presenterat statistik på korrela‐

tionen mellan hälsofaktorer i barnens familjer och andelen barn som lever i familjer med

låg köpkraft. I år visar vi även ett tydligt samband mellan andel barn i familjer med låg

köpkraft i länets kommuner/stadsdelar och ett mått på vårdtyngd som används i barn‐

hälsovården i flera andra län i Sverige (figur 4).

Vårdtyngd definieras som andel förstfödda i relation till totala antalet nyfödda (födda

2010) + andel riskbarn för tbc (födda 2008) + andel rökande mödrar då barnet är 0‐4v

(födda 2009). Indikatorerna har valts för att avspegla behov av mer tid i BVC‐arbetet.

Förstfödda kräver mer insatser än övriga barn. Riskbarn för TBC innebär att barnet eller

någon av föräldrarna är födda i ett land med ökad förekomst av tuberkulos, vilket kan

innebära språksvårigheter och kan vara kopplat till ohälsa. Rökning hos modern är starkt

1 Norra Botkyrka omfattar kommundelarna Fittja, Alby, Hallunda och Norsborg 2 Södra Botkyrka omfattar kommundelarna Tullinge, Storvreten och Tumba

Andel (%) med låg köpkraft i utvalda stadsdelar/kommuner: varav

Enskede‐Årsta‐Vantör 28,1 Vantör 42,5 Enskede‐Årsta 17,8

Rinkeby‐Kista 60,5 Rinkeby 75,9 Kista 48,4

Spånga‐ Tensta 43,7 Tensta 76,2 Spånga 12,8

Botkyrka 37,5 Norra Botkyrka1 55,5 Södra Botkyrka2 19,7

6 [55]


kopplat till ohälsa och socioekonomisk belastning. Eftersom andelen förstfödda barn är

relativt sett betydligt högre än andelen rökande mödrar och andel riskbarn för TBC i

Sverige har man valt att använda en tredjedel av andelen förstfödda medräknade i vård‐

tyngden.

Figur 4 Samband mellan vårdtyngd och köpkraft (anges som index) i länets stadsdelar/kommuner. Index 1.0 motsvarar länets genomsnitt (gäller både köpkraft och vård‐tyngd). Områden med index över 1.0 har en ökad vårdtyngd respektive en ökad andel barn i familjer med låg köpkraft jämfört med genomsnittet i länet (Pearsons linjära korrelations‐koefficient1: r=0,94).

Sambandet mellan vårdtyngd i socioekonomiskt utsatta områden och vad det innebär

för BVC‐sjuksköterskornas arbete har beskrivits i en avhandling av Anita Berlin (2010).

Hon pekar på vikten av att etablera samförstånd i relationen mellan BVC‐sjuksköterska

och föräldrar. Den kulturella kompetensen att bedöma om den psykosociala hemmiljön

utgör en risk för barnets hälsa och utveckling är en svår arbetsuppgift som kräver kom‐

petens, färdigheter och klargörande strategier.2 Att motivera föräldrar till förändrade

livsstilsval är tidskrävande speciellt om detta måste ske via tolk.

1 Pearsons linjära korrelationskoefficient är ett mått på hur väl punkterna ansluter sig till varandra. Korrela‐

tion uttrycks i ett värde mellan 1 och ‐1. Värdet 0 = inget samband; värdet 1 anger maximalt samband. En

korrelation säger inget om orsakssamband. 2 Anita Berlin, avhandling Karolinska Institutet 2010: Cultural competence in Primary Child Health Care services – interaction between Primary Child Health Care nurses and parents of foreign origin and their children; ISBN 978–91–7409–885–3

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

0,0 1,0 2,0 3,0 4,0

Vårdtyngdsindex

Köpkraftsindex

7 [55]

Figur 5 Vårdtyngd och köpkraft (anges som index) i de fyra områden i Stockholms län som har högst resp. lägst andel barn i familjer med låg köpkraft. Index 1.0 motsvarar länets genomsnitt (gäller både köpkraft och vårdtyngd).

I ovanstående figur presenteras köpkraft och vårdtyngd för de fyra områden i Stock‐

holms läns som har högst resp. lägst andel barn som bor i familjer med låg köpkraft.

Sammanfattningsvis finns ett klart samband mellan andel barn i familjer med låg köp‐kraft i länets kommuner/stadsdelar och ett mått på vårdtyngd i BVC arbetet. Sambandet är även tydligt mellan andel barn som bor i familj med låg köpkraft och hälsoindikato‐rerna:

andel nyfödda barn i familjer med rökare

andel helammade barn vid 4 mån

andel 4‐åringar med fetma

Figur 6 Andel (%) barn 0‐5 år per stadsdel/kommun som tillhör familj med låg köpkraft relate‐rat till andel (%) barn med rökare i familjen vid 0‐4veckors ålder, barn födda 2009 (Pearsons linjära korrelationskoefficient1: r=0,84).



korrelation säger inget om orsakssamband.

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

Index Vårdtyngdsindex Köpkraftsindex

0

5

10

15

20

25

30

35

40

0,0 50,0 100,0% barn 0‐4 v. m

ed rökare i familjen

% barn i familjer med låg köpkraft

8 [55]


Figur 7 Andel (%) barn 0‐5 år per stadsdel/kommun som tillhör familj med låg köpkraft relate‐rat till andel (%) 4 åringar med fetma (Pearsons linjära korrelationskoefficient: r=0,81)1.

Figur 8 Andel (%) barn 0‐5 år per stadsdel/ kommun som tillhör familj med låg köpkraft relaterat till andel (%) barn som ammas helt vid 4 månader, barn födda 2009 (Pearsons linjära korrela‐tionskoefficient: r=‐0,81)1.

Inriktningen enligt folkhälsomålen är att erbjuda vård efter behov, men detta kan vara

svårt när förutsättningarna för BVC‐sjuksköterskornas arbete varierar över länet.



korrelation säger inget om orsakssamband.

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0

% 4 åringar med

fetma


0

10

20

30

40

50

60

70

80

0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0

% barn som enbart am

mas vid 4

månader


9 [55]

I:3 Amning

Andel barn som får enbart bröstmjölk fortsätter att minska

Tabell 6 – 7, sid. 46 –47

I ett internationellt perspektiv är amningssituationen i Stockholms län gynnsam. Drygt 97 procent av barnen som föddes 2009 ammades helt eller delvis (varav 83 procent ammades helt) vid en veckas ålder. Vid två månaders ålder ammades nästan 92 procent helt eller delvis (varav 72 procent ammades helt). Vid 4 månaders ålder ammades 83 procent helt eller delvis. Motsvarande andel var vid 6 månaders ålder 71 procent, vid 9 månaders ålder 42 procent och vid 12 månaders ålder 20 procent.

Amningsfrekvensen har minskat något på senare år. Nedgången av enbart ammade barn från och med 2004 kan delvis förklaras med en definitionsändring som innebär att barn som får smakportioner inte längre definieras som enbart ammade. Därmed skedde ock‐så en anpassning till WHOs amningsdefinition. Som en konsekvens av definitionsänd‐ringen har barn som enbart ammas minskat.

WHO´s definition av amning: Enbart ammade Barn som har fått endast bröstmjölk, läkemedel, vitaminer

och/eller mineraler. Delvis ammade Barn som förutom bröstmjölk även har fått modersmjölks‐ ersättning, välling eller annan kost. Ej ammade Barn som inte har fått bröstmjölk överhuvudtaget.

Figur 9. Andel (%) enbart‐och delvis ammade barn födda 2000 – 2009.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Andel (%)

1 vecka 2 mån 4 mån 6 mån 9 mån 12 mån

10 [55]


Figur 10 Andel (%) enbart och delvis ammade barn, vid 1 veckas ålder, barn födda 2000 – 2009, Stockholms län.

Andelen barn som enbart ammas vid en veckas ålder minskade med 9 procentenheter

från 2000 till 2009. Det betyder att fler barn får modersmjölksersättning under den för‐

sta levnadsveckan.

Det är stora lokala skillnader mellan de olika stadsdelarna och kommunerna i länet. An‐

delen barn som enbart ammades vid en veckas ålder varierade från 70 respektive 72

procent i Rinkeby‐Kista och Sigtuna till 94 respektive 90 procent i Österåker och Nykvarn.

Figur 11 Andel (%) enbart och delvis ammade barn vid en veckas ålder, födda 2009, i kommu‐ner och stadsdelar i Stockholms län.

50

60

70

80

90

100

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

92 90 90 89 88 88 86 84 84 83

7 8 8 9 10 11 12 14 14 14

1v Enbart ammade 1v Delvis ammadeAndel (%)

50

55

60

65

70

75

80

85

90

95

100

Österåker

Nykvarn

Danderyd

Norrmalm

Södermalm

Nynäsham

nNorrtälje

Skarpnäck

Kungsholm

enTäby

Tyresö

Huddinge

Vallentuna

Nacka

Hägersten

‐Liljeh

olm

enHaninge

Vaxholm

Salem

Solna

Ensked


Ekerö

Bromma

Älvsjö

Botkyrka

Östermalm

Sollentuna

Uppl Bro

Värmdö

Lidingö

Farsta

Järfälla

Södertälje

Spånga‐Ten

sta

Uppl Väsby

Sundbyberg

Skärholm

enHässelby‐Vällingby

Sigtuna

Rinkeby‐Kista

Delvis ammade Enbart ammadeAndel (%)

11 [55]

Vid fyra månader helammades 54 procent av barnen, vilket är en nedgång med 5 pro‐

centenheter jämfört med barn födda 2008. Totalt (enbart och delvis) ammades 83 pro‐

cent av barnen i denna ålder (figur 12).

Figur 12 Andel (%) enbart och delvis ammade, 4 månaders ålder, i Stockholms län, barn födda 2000 – 2009; röd linje anger WHO’s mål för enbart ammad vid 4 månader.

Vid 6 månader ammades 71 procent av barnen enbart eller delvis, varav 10 procent am‐

mades enbart, vilket kan jämföras med 18 procent för barnen födda 2004 (figur 13).

Figur 13 Andel (%) enbart och delvis ammade, vid 6 månaders ålder, barn födda 2000 – 2009.

Vid ett års ålder ammas fortfarande 20 procent i någon utsträckning. Det finns dock

betydande variationer i länet, från drygt 12 procent i Lidingö till nära 35 procent i Skär‐

holmen (tabell 7, sid 47).

40

45

50

55

60

65

70

75

80

85

90

95

100

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

73 73 72 7167 64 63 60 59

54

14 1515 16

21 22 23 25 2629

Enbart ammade Delvis ammadeAndel (%)

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

29 32 29 2918 16 15 13 12 10

49 47 50 4960 62 60 62 58 61

Delvis ammade Enbart ammade

Andel (%)

12 [55]


För att försöka belysa orsakerna till den nedåtgående trenden av amning över lag och

helamning vid en veckas ålder specifikt tillsattes en arbetsgrupp 2008 på initiativ av

BHV‐enheterna i Stockholms län. I gruppen ingick representanter från hela vårdkedjan,

dvs. från MHV, BHV och alla kvinnokliniker i länet. Gruppens arbete har dokumenterats i

en rapport ”Tillmatning av nyfödda barn på BB i Stockholms län, 2010”.

Vid genomgången visade det sig att ungefär 20 procent av barnen tillmatades med mo‐

dersmjölksersättning på BB. Endast hos var fjärde mamma, vars barn fått tillägg under

vårdtiden, sattes tillägget ut innan familjen lämnade sjukhuset. För att sätta ut tillägget

och samtidigt öka på amningen behöver kvinnorna extra stöd efter hemgången.

Med kortare vårdtider på BB minskar möjligheterna till att kunna ge ett bra stöd vid

initiering av amning. En annan svårighet är det glapp som uppstår i amningsstödet från

det att barnet och föräldrarna skrivs ut från BB, till besöket på återbesöksmottagningen

på sjukhuset och till dess familjen etablerat kontakt med BVC. Här bör rutinerna ses över

för att optimera möjligheterna för föräldrarna att få kontinuerligt amningsstöd tidigt.

Fler djupgående studier bör göras runt förlossningsrutiner, amningsstöd på BB och BVC

samt om sociala förändringar i familjemönstret och attitydförändringar har betydelse.

Amningskunskapen om bröstmjölkens betydelse för barnets hälsa måste ständigt upp‐

dateras hos såväl föräldrar som personal. Arbetet med att stärka vårdkedjan MVC – För‐

lossning/BB – BVC måste fortgå och personalens kompetensutveckling kontinuerligt

säkerställas. Samtidigt måste amningsutvecklingen följas med uppmärksamhet och då

särskilt omfattningen av helamning vid en veckas ålder och fyra månaders ålder.

I:4 Vaccinationer

Så gott som alla tvååringar är vaccinerade enligt det allmänna

vaccinationsprogrammet i Stockholms län

Tabell 10 – 11, sid. 50 – 51

Vaccinationstäckningen mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib är fortsatt hög Hela 98 procent av barn födda 2008 är vaccinerade med tre doser vaccin. Sedan föregå‐

ende år har andelen tvååringar som inte fått något av dessa vaccin sjunkit till under en

procent från tidigare 2,4 procent. De ovaccinerade barnen återfinns framför allt i Söder‐

tälje och på Södermalm. Totalt i länet saknade 110 barn födda 2008 helt skydd mot stel‐

kramp. Stelkramp orsakas av en bakterie, som normalt finns hos många djur och i jord.

Stelkramp kan uppstå efter djupa sår och djurbett men även efter t.ex. stickor och tag‐

gar. Dödligheten har med allt bättre intensivvård sjunkit. Det är angeläget att barn har

god immunitet innan de börjar vistas i sandlådor och leker utomhus. Endast vaccination

kan ge immunitet.

Vaccination mot invasiva pneumokocker

Hösten 2007 började Stockholms läns landsting, som första län i Sverige att erbjuda alla

barn kostnadsfri vaccination mot invasiva pneumokocker. I hela Sverige infördes pneu‐

mokockvaccination till barn i januari 2009. Vaccinet ges som en separat injektion vid tre,

13 [55]

fem och tolv månaders ålder. Introduktionen fick ett positivt mottagande. Täckningsgra‐

den är hög, 96 procent, hos den första årskullen barn som erbjudits vaccin i Stockholms

län. Fr.o.m. januari 2010 började barnen vaccineras med ett trettonvalent pneumokock‐

vaccin (Prevenar 13, ger skydd mot tretton olika typer av pneumokocker). Det ersatte

det tidigare använda sjuvalenta vaccinet.

Vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) I december 2010 var 95 procent av barn födda 2008 vaccinerade mot MPR. I Rinke‐

by/Kista (82 procent), Spånga‐Tensta (84 procent) och Södertälje (88 procent) är anslut‐

ningen under 90 procent. När mindre än 95 procent av en befolkning saknar immunitet

mot mässling ökar risken för att en epidemi uppstår, vilket har skett i flera länder i Euro‐

pa 2010. Barnhälsovårdsenheterna genomför olika insatser tillsammans med lokala före‐

trädare för att öka andelen barn som skyddas mot MPR.

Vaccination mot tuberkulos och hepatit B Ökad risk att smittas av tuberkulos hade 34 procent av barn födda 2008 (en ökning med

en procentenhet jämfört med föregående år) varav 93 procent blev vaccinerade med

BCG–vaccin.

Barn, vars mor har smittsam hepatit B infektion, vaccineras redan första levnadsdagen

och därefter med upprepade doser under första levnadsåret. Andra barn kan ha en ökad

risk att smittas med hepatit B senare i livet. De erbjuds kostnadsfri hepatit B vaccination

på BVC med ett kombinationsvaccin som ges vid tre, fem och 12 månaders ålder. Av

barn födda 2008 var 36 procent (barn födda 2007 = 34 procent) vaccinerade med 3 – 4

doser hepatit B vaccin.

Sjukdomsfall

Difteri, stelkramp, kikhosta, polio och invasiv Haemophilusinfektion Inget fall av difteri, stelkramp eller polio har rapporterats 2010 i Sverige.1 Europa har

varit fritt från polio sedan 2002. Nu förekommer det i Afghanistan och Pakistan och i

vissa områden i Afrika. Ett stort utbrott i Tadzjikistan 2010 har klingat av. I Nigeria har

omfattande vaccinationer minskat antalet poliofall från flera hundra till 21 fall 2010.

Kikhosta däremot förekommer fortfarande i Sverige men i allt mindre omfattning. 2006

rapporterades 1360 fall (15 per 100 000 invånare) medan endast 266 fall anmäldes 2010

(2,8 per 100 000 invånare). Under 2010 anmäldes 89 personer ha kikhosta i Stockholms

län varav nio var spädbarn. De allra flesta (53) var över 10 år gamla.

Antal rapporterade fall av kikhosta i Stockholms län

Ålder (år) 2009 2010

0 6 9

1‐5 11 16

>5 60 64

Totalt 77 89

1 www.smittskyddsinstitutet.se

14 [55]


Under 2010 insjuknade fem barn i Stockholms län1 i invasiv Haemophilus influenzaein‐

fektion. Det är okänt vilken typ barnen blev sjuka av, typ B, som vi vaccinerar mot eller

någon annan typ. Tre av de fem barnen var ovaccinerade 0‐åringar, en ettåring hade fått

tre doser och en treåring hade okänt vaccinationsstatus.

Invasiva pneumokocksjukdomar Under 2010 insjuknade totalt 11 barn under sex år med invasiv pneumokocksjukdom,

varav två barn avled. Sju av barnen var ovaccinerade. Tre barn som var fullständigt vac‐

cinerade insjuknade med pneumokocktyper som inte ingår i vaccinet. Ett vaccinerat barn

insjuknade av en pneumokockbakterie av typen 19A, som ingår i vaccinet.

Antal barn, 0‐5 år, som insjuknat i invasiv pneumokocksjukdom i SLL

Ålder (år) 2007 2008 2009 2010

0‐1 18 10 8 6

2‐5 7 4 4 5

Totalt 25 14 12 11

Mässling, påssjuka, röda hund Inget barn insjuknade i mässling under 2010 i Stockholms län. I Sverige rapporterades

totalt sex fall. Påssjuka rapporterades hos åtta barn under 18 år (4 t.o.m.15 år) i Stock‐

holms län, varav fyra ska ha varit vaccinerade, en sjuåring var ovaccinerad, resterande

saknades uppgifter om. En ovaccinerad treåring insjuknade i röda hund.

Antal barn, 0‐17 år, som insjuknat i mässling, påssjuka eller röda hund i SLL 2010

Ålder (år) Mässling Påssjuka Röda hund

0‐5 0 1 1

6‐17 0 7 0

Totalt 0 8 1

Tuberkulos hos barn Inget barn under sex år insjuknade i aktiv TBC under 2010 i länet. Två barn under 10 år

registrerades, en 6‐åring och en 7‐åring. Det ena barnet var smittat i Sverige av anhörig

med afrikanskt ursprung, och det andra i Somalia. Bägge barnen var BCG‐vaccinerade.

Latent tuberkulos hos barn är inte anmälningspliktigt och därför saknas uppgifter om

antalet barn med latent tuberkulos. Enligt Smittskyddsinstitutet har antalet fall i Sverige

av tuberkulos bland barn under tio år ökat från 16 fall 2009 till 29 fall under 2010. Fem

av dessa är födda i Sverige. Av nästan alla fall bland barn som smittats i Sverige var

smittkällan känd och barnen diagnostiserades i samband med miljöundersökning kring

sjuka familjemedlemmar.

1 www.smittskyddstockholm.se

15 [55]

Hepatit B I Stockholms län rapporterades under 2010 fyra barn i åldern 0‐5 år ha hepatit B. Ett

barn diagnostiserades i samband med adoptivbarnskontroll, ett barn i samband med

hälsoundersökning, ett barn i samband med smittspårning i familjen samt ett fall i sam‐

band med smittspårning på förskola runt ett fall av akut hepatit B.

Kvalitetssäkring, undervisning För att bibehålla tillit till det allmänna vaccinationsprogrammet krävs att all personal

inom barnhälsovården har aktuell och gedigen kunskap. Föräldrar behöver känna sig

trygga med informationen de får inför att de låter vaccinera sitt barn. Lika viktigt är att

misstänkta biverkningar rapporteras och att kommande vaccinationer genomförs på ett

för barn och föräldrar tryggt sätt. Frågor om vaccinationer diskuteras på varje områdes‐

träff när personal inom barnhälsovården möts. Kunskapsområdet är omfattande och

föränderligt och kräver regelbunden fortbildning. Telefonrådgivning, områdesträffar,

månadsblad, kurser på BHV‐enheterna och studieeftermiddagar är basen. BHV‐

enheterna är representerade i LÄKSAK’s expertgrupp för vaccinationer i Stockholms läns

landsting.

I:5 Rökfri miljö

Andel barn som utsätts för tobaksrök vid 0‐4 veckors ålder var 11 procent i

länet men varierar stort mellan stadsdelar/kommuner

Tabell 8 – 9, sid. 48 – 49

Att växa upp i en rökfri miljö skyddar mot plötslig spädbarnsdöd, luftvägsinfektioner och

småbarnsastma.

På BVC får föräldrar möjlighet att tillsammans med BVC‐sjuksköterskan samtala om vad

de kan göra för att barnet skall få en så rökfri miljö som möjligt. Sjuksköterskan har en

viktig roll vad gäller att upptäcka de föräldrar som vill göra en förändring och kunna er‐

bjuda en kort rådgivning om rökslut och eventuellt hänvisa föräldern till annat rökslutar‐

stöd.

Definition av rökare är en person som röker minst en gång per dag, även om personen

alltid röker utomhus. Barnet utsätts för tobaksrök i hemmet, s.k. passiv rökning, om

mamma, pappa och/eller annan person som stadigvarande bor med barnet är rökare.

Stadigvarande definieras som person som bor på samma adress som barnet minst 14

dagar per månad.

Sedan mitten av 1990‐talet har barnhälsovårdsenheterna i Sverige samlat in uppgifter

om föräldrars rökvanor då barnet är 0‐4 veckor respektive åtta månader gammalt. Ande‐

len barn som exponerats för tobaksrök har gradvis minskat mellan 1996 och 2005, däref‐

ter har minskningen fortsatt, men i långsammare takt. Andel barn, födda 2009, som

utsatts för passiv rökning i hemmet var 11 procent vid 0‐4 veckors ålder.

16 [55]


De senaste fem åren var andelen barn som utsattes för passiv rökning i hemmet,

vid åtta månaders ålder, i genomsnitt 12 procent (figur 14)

Det är betydligt färre mödrar än fäder som röker under barnets första månad

(figur 15)

Andelen barn som utsätts för tobaksrök varierar stort mellan stadsde‐

lar/kommuner i Stockholms län (figur 16)

Figur 14 Andel (%) barn som exponeras för tobaksrök i sin hemmiljö vid 0‐4 veckor respektive 8 månaders ålder, barn födda 2000‐2009.

Figur 15 Andel (%) barn vars mor respektive far röker när barnet är 0‐4 veckor gammalt,

barn födda 2000‐2009.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Andel (%)

födelseår

0-4 veckor 8 månader

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Andel (%)

födelseår

mor far

17 [55]

Figur 16 Andel (%) barn, födda 2009 som utsätts för tobaksrök i sin hemmiljö, vid 1 mån ålder.

De kommuner/stadsdelar med högst andel rökande mödrar när barnet är 0‐4 veckor

gammalt (Nynäshamn, Upplands Bro, Salem och Norrtälje) skiljer sig geografiskt från de

områden med högst andel rökande fäder. Störst andel rökande fäder finns i Skärholmen,

Botkyrka, Rinkeby‐Kista och Södertälje.

Andelen barn som exponeras för tobaksrök var högre i stadsdelar/kommuner med högre

andel barn som lever i familjer med låg köpkraft se figur 6, sid 7. Riktade preventiva in‐

satser behövs i de områden där många barn exponeras för tobaksrök.

0

5

10

15

20

25

30

Norrmalm

Vaxholm

Östermalm

Danderyd

Kungsholm

enEkerö

Täby

Bromma

Nykvarn

Södermalm

Älvsjö

Österåker

Nacka

Hägersten

‐Liljeh

olm

enSolna

Lidingö

Värmdö

Sundbyberg

Sollentuna

Vallentuna

Tyresö

Stockholm

s län

Skarpnäck

Ensked


Järfälla

Uppl V

äsby

Salem

Sigtuna

Huddinge

Norrtälje

Haninge

Hässelby‐Vällingby

Farsta

Spånga‐Ten

sta

Uppl Bro

Södertälje

Rinkeby‐Kista

Botkyrka

Nynäsham

nSkärholm

en

Andel (%)

18 [55]


I:6 Utvecklingsbedömning vid 18 månaders ålder, barn födda 2008

Målsättning med utvecklingsbedömning på BVC är att tidigt upptäcka barn

som har avvikelser i sin utvecklingstakt eller utvecklingsmönster

Tabell 5, sid. 45

Forskning har på senare år visat att tidig upptäckt och möjlighet till tidiga behandlingsin‐

satser har stor betydelse för barnets fortsatta utveckling och prognos. Med tidigt insatt

stöd ges möjlighet för barn att utvecklas optimalt utifrån barnets egna förutsättningar.

Vid 18 månaders ålder erbjuds alla barn ett besök hos sjuksköterskan på BVC. Vid detta

besök samtalar sjuksköterskan och föräldern bland annat om barnets utveckling och

vardagsmiljö. Därutöver bedöms följande färdigheter hos barnet:

går säkert utan stöd

kan bygga ett torn av två – tre klossar

talar åtta – tio ord

förstår fler än åtta – tio ord

kan klotterrita

kan peka ut kroppsdelar

Om ett barn inte går stadigt vid 18 månaders ålder eller saknar tre eller fler av de övriga

förväntade färdigheterna misstänks en utvecklingsavvikelse och barnet erbjuds en lä‐

karundersökning på BVC för bedömning och ställningstagande till utredning.

Av 28 212 inskrivna barn födda 2008 undersöktes 95 procent vid 18 månaders ålder. Av

dessa bedömdes 98 procent ha en åldersadekvat utveckling. Drygt 2 procent av barnen

saknade tre eller fler av de förväntade färdigheterna eller kunde inte gå säkert utan

stöd.

Knappt 3 procent undersöktes av läkare på BVC och drygt 2 procent remitterades vidare

från BVC i samband med 18‐månadersbesöket.

Utvecklingsbedömning vid 18 månaders ålder Andel (%) barn

Misstanke om utvecklingsavvikelse 2,л

Läkarundersökning på BVC 2,8

Remiss till annan instans 2,4

Andel barn med misstanke om utvecklingsavvikelse vid 18 månaders ålder varierade från

0,4 till 6,9 procent i länets kommuner/stadsdelar (Figur 17).

19 [55]

Figur 17. Andel (%) barn med misstanke om utvecklingsavvikelse vid 18 månaders ålder, förde‐

lat på kommun/stadsdel.

Andel barn som saknar tre eller fler av de förväntade färdigheterna eller inte kan gå

säkert utan stöd vid 18 månaders ålder har varit relativt konstant, kring två procent, i

länet sedan drygt 10 år tillbaka.

Studier för att få fram evidensbaserade, effektiva metoder att fånga tidig utvecklingsav‐

vikelse inom barnhälsovården pågår.1,2

Psykolog och barnläkare behöver i stör‐

re utsträckning än idag konsulteras

kring barn med svårtolkade resultat eller

vid oklara utvecklingsavvikelser. Tillgång

till ett BVC‐nära team med multiprofes‐

sionell samverkan inkluderande BVC‐

sjuksköterska, barnläkare, barnpsykolog,

logoped och förskolepedagog underlättar

bedömning och initial utredning av barn

med utvecklingsavvikelser.

1 Höglund Carlsson L, Gillberg C, Lannerö E, Blennow M. Autism: screening toddlers with CHAT in a child

health care programme did not improve early identification. Acta Paediatrica 2010;99:1897‐1899 2 Nygren G, Sandberg E, Arvidsson T, Gillberg C. BVC:s unika roll – att fånga upp autism tidigt. Läkartidningen

2010;107:2314‐18.

0

1

2

3

4

5

6

7

Värmdö

Salem

Vaxholm

Södermalm

Taby

Vallentuna

Upplands Väsby

Sollentuna

Lidingö

Danderyd

Spånga‐Ten

sta

Nynäsham

nHägersten/Liljeholm

en

Upplands Bro

Farsta

Tyresö

Järfälla

Kungsholm

enÖstermalm

Älvsjö

Huddinge

Bromma

Norrmalm

Haninge

Nacka

Sigtuna

Österaker

Norrtälje

Södertälje

Solna

Sundbyberg

Skarpnäck

Ensked


Ekero

Botkyrka

Nykvarn


Skärholm

enRinkeby‐Kista

Andel (%)

20 [55]


I:7 Fyraåringarnas längd och vikt i Stockholms län

Andel fyraåringar med övervikt och fetma har varit relativt

oförändrad under de senaste fyra åren

Tabell 12, sid 52

Fetma vid 4‐5 års ålder innebär en kraftigt ökad risk för fetma även senare i livet1. Tidiga

förebyggande insatser är grunden för arbetet mot övervikt och fetma och tidigt insatta

åtgärder som motverkar att övervikt utvecklas till fetma är angelägna.2

Barnhälsovården i länet arbetar sedan 2006 efter ett vårdprogram rörande prevention

av övervikt och fetma. Information om kost och rörelsebehov hos barn påbörjas redan

under barnets första levnadsår och fortsätter under hela BVC‐perioden. Hälsosamtalen

ska bygga på motiverande samtalsmetodik.

För att definiera övervikt och fetma används ett Body Mass Index anpassat för barn från

2 års ålder (ISO‐BMI). Övervikt definieras som ISO‐BMI > 25 och fetma som ISO‐BMI >

30.3

Av 25 704 inskrivna barn födda år 2005 har uppgifter från 22 479 barn kunnat analyse‐

ras. Bortfallet var 12,5 procent och utgjordes av barn som vägts och mätts utanför ±3

mån från fyraårsdagen eller inte hälsoundersöktes på BVC vid 4 år. Av samtliga bedöm‐

bara fyraåringar hade 9,5 procent övervikt och 1,9 procent fetma. Andelen fyraåringar

med övervikt och fetma har varit relativt oförändrad i länet de senaste fyra åren.

Figur 18. Andel (%) 4‐åringar med övervikt och fetma, födda 2001‐2005, Stockholms län.

Andelen flickor med övervikt och fetma var större än andelen pojkar. Av flickorna hade

11,3 procent övervikt och 2,2 procent fetma medan 7,9 procent av pojkarna hade över‐

vikt och 1,6 procent fetma (figur 19).

1 Gardner D.S.L et al. Contribution of early weight gain to childhood overweight and metabolic health: a

longitudinal study. Pediatrics 2009;123:e67‐e73 2 Perlhagen J, Flodmark C‐E, Hernell O. Fetma hos barn ‐ prevention enda realistiska lösningen på proble‐

met. Läkartidningen 2007;3:138‐141 3 Cole T.J.et al. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international

survey. BMJ 2000;320:1240‐5

10,6 9,3 9,3 9,3 9,5

2,22,1 1,9 1,8 1,9

0

2

4

6

8

10

12

14

2001 2002 2003 2004 2005

Andel (%)

Födelseår

Övervikt Fetma

21 [55]

Figur 19. Andel (%) 4‐åriga pojkar och flickor med övervikt och fetma, födda 2000‐2005.

Av bedömbara barn, födda 2005 i Stockholms län, hade 426 barn ett ISO‐BMI motsva‐

rande fetma. Enligt riktlinjerna i SLL:s Handlingsprogram för övervikt och fetma 2010‐

2013 bör dessa barn remitteras till länets barnläkarmottagningar i öppenvård för stöd

och behandling.

Andelen barn med övervikt och fetma varierade mellan olika kommuner och stadsdelar i

länet. Andelen fyraåringar med övervikt och fetma var över 16 procent i Nynäshamn,

Rinkeby‐Kista och Nykvarn medan mindre än 8 procent av barnen hade övervikt och

fetma i Ekerö och Östermalm.

Figur 20. Andel (%) 4‐åringar med övervikt och fetma, fördelat per stadsdel/kommun, barn födda 2005.

8,7 7,5 8,2 7,8 7,9

12,611,1 10,5 10,9 11,3

1,91,9 1,8 1,4 1,6

2,6

2,4 2,3 2,3 2,2

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

2001 2002 2003 2004 2005 2001 2002 2003 2004 2005

Andel (%) överviktiga/fetma

FödelseårPojkar Flickor

02468

101214161820

Ekero

Östermalm

Hägersten

‐Liljeh

olm

enSödermalm

Danderyd

Sollentuna

Upplands Väsby

Norrmalm

Taby

Järfälla

Österaker

Vallentuna

Upplands Bro

Kungsholm

enFarsta

Solna

Nacka

Bromma

Sundbyberg

Värmdö

Tyresö

Lidingo

Sigtuna

Vaxholm


Ensked


Skarpnäck

Älvsjö

Huddinge

Salem

Norrtalje

Haninge

Skärholm

enSödertälje

Spånga‐Ten

sta

Botkyrka

Nynäsham

nRinkeby‐Kista

Nykvarn

Andel (%) Fetma Övervikt

Övervikt Fetma Övervikt Fetma

22 [55]


Andelen barn med fetma var större i stadsdelar/kommuner med hög andel barn i famil‐

jer med låg köpkraft (se figur nr 7 sid 8).

Barnhälsovårdens vårdprogram bidrar till en ökad medvetenhet om betydelsen av bra

kost, aktivitet och rörelse för barn. I områden med hög förekomst av övervikt och fetma

bör metoder utvecklas och insatser förstärkas för att nå önskat resultat.

Barnhälsovården i Stockholms län deltar i två forskningsstudier för att utvärdera meto‐

der att förebygga övervikt och fetma hos barn: PRIMROSE och Early STOPP.

För mer information se kap III:2, Forskningsprojekt, sid 35.

I:8 Barn som riskerar att fara illa Barnhälsovården har ett stort och unikt ansvar att upptäcka och stödja barn som far illa eller riskerar att fara illa. Sjuksköterskan och läkaren träffar regelbundet så gott som alla späda och små barn och följer deras hälsa, tillväxt och utveckling och har därmed möj‐lighet att tidigt identifiera barn som lever i svåra familjesituationer.

Socialtjänsten är en av BVC:s många samverkansparter. Stabil och effektiv samverkan kräver god struktur, gemensamma mål och en ökad samsyn för att kunna överbrygga strukturella hinder som t.ex. skilda regelsystem, sekretessfrågor och olika kunskapsbak‐grund.1

I Brottsförebyggande rådets (BRÅ) statistik för 2010 angavs att 677 barn i åldern 0‐6 år, boende i Stockholms län, anmäldes till polisen pga misstänkt barnmisshandel. Högst andel var barn boende i Skärholmen (131 barn/100 000 invånare) och i Botkyrka kom‐mun (65 barn/100 000 invånare). I genomsnitt anmäldes 33 barn i åldern 0‐6 år per 100 000 invånare i Stockholms län.

Barn som bevittnar våld far illa. Detta gäller i ännu högre grad när misshandeln sker mot den ena föräldern eller mellan föräldrarna. I BRÅ:s statistik för kvinnor över 18 år som misshandlas inomhus av en närstående angavs att 3422 polisanmälningar inkommit i Stockholms län under 2010. Högst andel var kvinnor boende i Skärholmen och Haninge kommun. Barnets behov måste alltid stå i centrum och vid konflikt gå före föräldrarnas intressen. Anmälan till socialtjänsten ska göras så snart oro finns att barn far illa.

Barnombudsmannen2 har under året uppmärksammat bristerna i omsorgen av de barn som varje år omhändertas av socialtjänsten och placeras i familjehem. Bland annat sak‐nar barnen ofta tillgång till regelbundna hälsokontroller och tandvård.

I södra Stockholm tillfrågades 30 BVC‐sjuksköterskor om sina erfarenheter kring hälso‐vård för barn som blivit omhändertagna i enlighet med Lagen om vård av unga (LVU). BVC‐sjuksköterskorna uppgav att kontakten med barnen ofta varit sporadisk med ofull‐ständig hälsoövervakning som följd före omhändertagandet. Efter att barnet blivit om‐händertaget och placerat i fosterhem var det endast ett fåtal av BVC‐sjuksköterskorna som blivit kontaktade av socialtjänsten. Initiativet till att barnet skall komma till BVC ligger hos fosterfamiljen eller hos BVC‐sjuksköterskan. För att kunna erbjuda hälsovård måste BVC ha kännedom om att det fosterhemsplacerade barnet är boende i närområ‐det.

1 Strategier för samverkan ‐ kring barn och unga som far illa. Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrel‐

sen och Socialstyrelsen, 2007. 2 http://www.barnombudsmannen.se/Adfinity.aspx?pageid=7968

23 [55]

För att uppmärksamma barn som riskerar att fara illa redovisas i denna rapport antalet barn, födda 2005‐2010, som av BVC anmälts till socialtjänsten i enlighet med Social‐tjänstlagen1 (SoL) 14 kapitlet 1 §, under 2010.

”Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt

andra myndigheter inom hälso‐ och sjukvården, … är skyldiga

att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet

får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden

behöver ingripa till ett barns skydd”

Årets redovisning grundar sig på de uppgifter som BVC‐sjuksköterskorna lämnat till de centrala BHV‐enheterna. Under 2010 anmälde BVC 242 barn till socialtjänsten i enlighet med Socialtjänstlagen. Detta motsvarade 0,1 procent av alla barn som var inskrivna på BVC i länet den 31 december 2010. Variationen var stor, högsta andelen anmälningar fanns i Salem med 0,5 procent samt Enskede‐Årsta‐Vantör, Skarpnäck och Nynäshamn med 0,4 procent. I åtta av länets totalt 39 kommuner/stadsdelar anmäldes inget barn till socialtjänsten av BVC.

För första gången har uppgifter även inhämtats om BVC:s samarbete med socialtjänsten rörande enskilda barn, utan att detta föranlett en anmälan enligt SoL 14:1. I samtliga kommuner/stadsdelar förekom samarbete kring enskilda barn, i genomsnitt 0,7 procent av förskolebarnen.

Figur 21 Andel (%) barn, födda 2005‐2010, där BVC samarbetat med socialtjänsten respektive anmält i enlighet med SoL 14:1.

Insamlade uppgifter visade att när BVC ingick som en del i en familjecentral dubblerades andelen barn som BVC anmält till socialtjänsten (0,2 procent) och andelen barn som BVC samarbetat med socialtjänsten kring ökade tre gånger (2,1 procent). På Jordbro familjecen‐

1 Socialtjänstlagen 2001

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

Norrmalm

Vaxholm

Täby

Kungsholm

enSödermalm

Nacka

Lidingö

Bromma

Sollentuna

Ekerö

Sundbyberg

Danderyd

Spånga‐Ten

sta

Vallentuna

Södertälje

Nynäsham

nTyresö

Farsta

Älvsjö

Värmdö

H‐sten/Liljeh

Ensk.‐Årsta‐Vantör

Östermalm

Botkyrka

Nykvarn

Rinkeby‐Kista

Skärholm

enSigtuna

Solna

Uppl Bro

Skarpnäck

Salem

Norrtälje


Österåker

Järfälla

Huddinge

Uppl V

äsby

Haninge

Andel (%)

Samarbete m Soc Anmält till Soc

24 [55]


tral (Haninge kommun) samarbetade BVC med socialtjänsten kring 8,1 procent och i Vårby Gård (Huddinge kommun) kring 5,4 procent av förskolebarnen.

Inför årsrapporten gjorde barnhälsovården en förfrågan till socialtjänsten i några kommuner

i länet angående antal inkomna anmälningar från BVC under 2010. I Stockholms kommun

utgjorde andelen anmälningar från BVC (barn i åldern 0‐5 år) 2,5 procent av anmälda barn.

I samarbete med socialtjänsten behövs metodutveckling för tidig upptäckt och identi‐fikation av barn som riskerar att fara illa

Att arbeta med föräldrastöd parallellt med tidig upptäckt av barn som far illa kan in‐nebära en intressekonflikt. Det är då av yttersta vikt att det finns handledning och stöd i konsultation för de sjuksköterskor och läkare som anmäler i enlighet med SoL

I:9 Tandhälsa Många av länets barn och ungdomar har i dag en god munhälsa med friska tänder utan fyll‐

ningar. Däremot är det fortfarande stora skillnader mellan olika delar av länet. I områden

med låg socioekonomisk status är tandhälsan sämre.

Under flera år har det skett en fortsatt förbättring av tandhälsan hos barn och ungdomar.

Skillnaderna i tandhälsa mellan pojkar och flickor är relativt liten. Treåriga pojkar har mer

karies i sina mjölktänder än treåriga flickor. Hos de äldre barnen och tonåringarna har där‐

emot flickor sämre tandhälsa än pojkar.

Flera rapporter har visat att det finns skillnader i tandhälsa mellan områden med gott

respektive sämre socioekonomisk status. Detta gäller även för övriga storstadsregioner.

Inom vårt län finns det tydliga skillnader i tandhälsan hos barn och ungdomar i alla åldrar.

HSN‐förvaltningen avsätter därför, sedan år 2003, särskilda medel för förebyggande vård

och tandvård till barn och ungdomar i socioekonomiskt svaga områden som har större vård‐

behov och ogynnsam hälsoutveckling.

Sedan år 2005 genomför Folktandvården Stockholms län AB ett kariespreventionsprogram

som bygger på senaste kunskap. Målet är att förbättra tandhälsan hos länets barn och ung‐

domar. Allra mest hos dem som i dag har sämre tandhälsa än genomsnittet. Jämförelser av

tandhälsodata från perioden 2004 ‐ 2010 visar en tydlig trend där den genomsnittliga tand‐

hälsan hos länets barn förbättras och där skillnaderna mellan länets delar minskar.

Figur 22 Tandhälsan hos barn och ungdomar behandlade i Folktandvården år 2004‐2010. Andel 3‐åringar med karies år 2004 – 2010, fördelat på kön.

0

1

2

3

4

5

6

7

8

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Andel (%) Samtliga Pojkar Flickor

25 [55]

II Verksamhet för att främja barns hälsa

II:1 Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsuppföljningen som redovisas i denna rapport, för barn 0‐6 år som är in‐

skrivna på BVC i Stockholms län, baseras på uppgifter från BVC‐sjuksköterskorna i länet

samt befolkningsuppgifter ur Statistiska Centralbyråns statistikdatabas och från HSNf.

Inskrivna barn på BVC Tabell 1, sid 41

Den 31 december 2010 var 29 512 barn under ett år inskrivna på BVC i Stockholms län,

vilket motsvarar 99,8 procent av de folkbokförda barnen. Antalet barn under ett år i

länet har ökat med 33 procent senaste 10 åren.

Figur 23 Antal nyfödda barn per årskull, inskrivna på BVC, från 2001‐2010.

Vid årsskiftet 2010/2011 var 168 398 barn inskrivna vid Barnavårdscentralerna i Stock‐

holms län. Det är en ökning med 2,7 procent (4 374 barn) jämfört med föregående år.

Bemanning på BVC Tabell 2, sid 42

Den 31 december 2010, arbetade 468 barnsjuksköterskor och distriktssköterskor vid

länets barnavårdscentraler. Deras sammanlagda arbetstid motsvarade 390,6 heltids‐

tjänster, en ökning med 6,1 heltidstjänster jämfört med 2009.

Figur 24. Antal inskrivna barn per heltidstjänst sjuksköterska på BVC år 2004‐2010.

22178

23616

24578

25349

25551

26783

27154

27810

28590

29512

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Antal

320 325 333 341 346 352 356

72 71 73 72 73 74 76

0

100

200

300

400

500

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Antal1‐6 år 0 år

26 [55]


Varje heltidsanställd sjuksköterska hade i genomsnitt 432 förskolebarn, varav 76 nyföd‐

da inskrivna vid sin BVC, vilket kan jämföras med 2004 då motsvarande siffra var 392

barn totalt, varav 72 nyfödda (en ökning med 10 resp. 6 procent). Antalet nyfödda per

heltidsanställd sjuksköterska varierar stort inom länet. I Stockholms stad är genomsnit‐

tet över 80 nyfödda barn per heltidstjänst, medan kranskommunerna i genomsnitt har

drygt 70 nyfödda barn per heltidstjänst.

Figur 25 Antal nyfödda barn (2010) per heltidstjänst BVC‐sjuksköterska per stadsdel/kommun.

Andelen nyfödda som är moderns första barn varierade över länet med lägst andel i

Vaxholm (29 procent) medan Norrmalm och Kungsholmen uppvisade högst andel först‐

födda (63 respektive 69 procent). Länsgenomsnittet var 47 procent.

Vårdtyngd Tabell 2, sid 42

För att behålla en god kvalitet bör en heltidsanställd sjuksköterska betjäna cirka 60‐70

nyfödda barn per år. Arbetet i områden med hög andel barn som bor i familjer med låg

köpkraft och/eller med social problematik innebär att sjuksköterskan behöver mer tid

och således färre barn per heltidsanställd sjuksköterska för att kunna genomföra sina

arbetsuppgifter .

I år presenterar vi ett mått på vårdtyngd i BVC‐arbetet som används i flera län i Sverige.

Vårdtyngd definieras som summan av:

andel förstfödda i relation till det totala antalet nyfödda (barn födda 2010)

andel riskbarn för tbc (barn födda 2008)

andel rökande mödrar då barnet är 0‐4 v (barn födda 2009)

Indikatorerna har valts för att förstfödda kräver mer insatser än övriga barn. Riskbarn för

TBC innebär att barnet eller någon av föräldrarna är födda i ett land med ökad före‐

komst av tuberkulos, vilket kan innebära språksvårigheter och kan vara kopplat till ohäl‐

sa. Rökning hos modern är kopplat till ohälsa och socioekonomisk belastning. De tre

indikatorerna adderas. Eftersom andelen förstfödda barn i Sverige är relativt sett mycket

högre än andelen rökande mödrar och andelen riskbarn för TBC har man valt att använ‐

0

20

40

60

80

100

120

Nykvarn

Ekerö

Tyresö

Vaxholm

Norrtälje

Södertälje

Värmdö

Danderyd

Älvsjö

Täby

Vallentuna

Skärholm

enNynäsham

nLidingö

Salem

Uppl Bro

Rinkeby‐Kista

Botkyrka

Nacka

Österåker

Sollentuna

Järfälla

Haninge

Huddinge

Bromma

Uppl V

äsby


Spånga‐Ten

sta

Farsta

Kungsholm

enSigtuna

Södermalm

Ensked



en

Solna

Östermalm

Skarpnäck

Sundbyberg

Norrmalm

Antal barn per heltid

27 [55]

da en tredjedel av andelen förstfödda medräknade i vårdtyngden. Länets genomsnitt var

52,6 procent vilket motsvarar index = 1,0.

Figur 26 Andel familjer med låg köpkraft i stadsdel/kommun (staplar) uttryckt i index där medel‐

värdet för Stockholms län = 1 samt vårdtyngd (linjen) uttryckt i index för resp. stadsdel/kommun,

där medelvärdet för länet (52,6 procent) motsvarar index = 1.

Besöksverksamhet Tabell 3, sid 43

Totalt har 748 537 besök gjorts på länets barnavårdscentraler under 2010 (sjuksköters‐

ke‐ och läkarbesök på mottagning samt besök i grupp och hembesök). Av dessa besök

gjordes 87 procent hos sjuksköterska och 13 procent hos läkare. Av läkarbesöken på BVC

gjordes 33 procent hos barnläkare och resten skedde hos distriktsläkare. Barnläkartill‐

gången vid barnavårdscentralerna varierar stort över länet.

Figur 27 Andel läkarbesök som var till barnläkare på BVC under 2010, per stadsdel/kommun.

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

Danderyd

Täby

Nykvarn

Ekerö

Vallentuna

Vaxholm

Kungsholm

enÄlvsjö

Österåker

Lidingö

Bromma

Norrmalm

Värmdö

Nacka

Sollentuna

Salem

Södermalm

Östermalm

Solna


en

Tyresö

Järfälla

Uppl V

äsby

Norrtälje

Uppl Bro

Huddinge

Sundbyberg

Haninge

Skarpnäck

Nynäsham

nSigtuna

Ensked



Farsta

Botkyrka

Södertälje

Spånga‐Ten

sta

Skärholm

enRinkeby‐Kista

index köpkraft vårdtyngd

01020304050607080

Norrmalm

Solna

Älvsjö

Rinkeby‐Kista

Sollentuna

Botkyrka

Vallentuna

Huddinge

Spånga‐Ten

sta

Vaxholm

Värmdö

Nykvarn

Nynäsham

nSkärholm

enTyresö

Danderyd

Sigtuna

Haninge

Nacka

Uppl V

äsby

Lidingö

Sundbyberg


en

Järfälla

Skarpnäck

Norrtälje

Bromma


Farsta

Östermalm

Salem

Ekerö

Kungsholm

enSödermalm

Uppl Bro

Österåker

Södertälje

Täby

Ensked


Andel [%]

28 [55]


Det är framförallt under de två första åren som barnen besöker BVC ofta. Barn födda

2010 fick i genomsnitt 14 besök under första levnadsåret och 3 besök/år under sitt

andra år.1 I enlighet med barnhälsovårdens basprogram erbjuds alla barn minst tre lä‐

karbesök under första levnadsåret. Därutöver undersöks barnen hos BVC‐läkare utifrån

individuellt behov eller på föräldrarnas initiativ.

II:2 Stöd i föräldraskapet En av barnhälsovårdens viktigaste uppgifter är att erbjuda föräldrar stöd utifrån deras behov och önskemål för att utveckla deras kompetens och trygghet i föräldrarollen. Stö‐det kan vara att bli sedd, lyssnad på, att bli lugnad vid oro samt att få råd och informa‐tion i frågor som gäller barnet eller familjen.

Hembesök Tabell 4, sid 44

Grunden för föräldrastöd är att föräldrar känner tillit till sjuksköterskan. Tilliten bygger

på sjuksköterskans lyhördhet, förståelse och inlevelse i barnfamiljernas situation.2 Hem‐

besöket till nyblivna föräldrar ger goda förutsättningar för en tillitsfull kontakt dels för

att sjuksköterskan får möjlighet att skapa sig en bild av familjen och dels för att samtal i

hemmiljön ger en mer jämbördig relation mellan sjuksköterskan och föräldrarna.3, 4

Alla föräldrar skall erbjudas ett hembesök inom 30 dagar efter barnets födelse. Från och

med år 2008 ses en ökning av andelen familjer med nyfödda barn som fått hembesök

vilket sannolikt kan förklaras med det förändrade ersättningssystem som infördes från

och med år 2008.

Figur 28 Andel (%) förstabarnsföräldrar resp. flerbarnsföräldrar som fått hembesök i samband med barnets födelse, barn födda 2000 – 2010.

1 Hälso‐ och sjukvårdsnämndens förvaltning, GVR/RAPP 2 Gustafsson, I., Kaplan‐Goldman, S, Att främja ett psykosocialt arbetssätt 3 Jansson AnnKristin, Hembesök kan ge nyblivna föräldrar stöd att utvecklas som familj, Läkartidningen

2003:15 (100) 1348‐1351 4 Almqvist‐Tangen G, Bergström M, Lindfors A, Holmberg L, Magnusson M. Minskat antal hembesök inom

barnhälsovården. Läkartidningen. 2010;107: 47 pp 2968‐2971.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

År 2000

År 2001

År 2002

År 2003

År 2004

År 2005

År 2006

År 2007

År 2008

År 2009

År 2010

Andel(%) Första barn Omföderskor

29 [55]

Föräldragrupper Tabell 5, sid 45

Utvärderingar av föräldragrupper visar att nyblivna föräldrar främst uppskattar att få

träffa andra föräldrar som befinner sig i samma situation och att genom diskussioner

och erfarenhetsutbyte få mera kunskap om föräldraskap.1

Andelen förstagångsföräldrar som deltagit i föräldragrupper har varit ca 75‐80 procent

under en följd av år. Deltagandet av föräldrar med flera barn har varit betydligt lägre.

Under våren 2009 kom de första rapporterna om den nya influensan och under andra

halvåret 2009 arbetade BVC intensivt med att vaccinera barnen vilket kan förklara ned‐

gången i deltagandet till 69 procent för förstagångsföräldrar respektive 25 procent för

flerbarnsföräldrar. Jämförbar statistik saknas för barn födda 2007 och 2008.

Figur 29 Andel (%) föräldrar som deltagit i föräldragrupper till barn födda 2000 – 2006 samt 2009.

Samverkan Genom samverkan med andra verksamheter kan barnhälsovården stärka sin kompetens

att ge familjer ett brett stöd. Exempel på samverkansformer är samverkan med mödra‐

hälsovård, öppen förskola och socialtjänsten där verksamheterna är samlokaliserade,

s.k. familjecentral. År 2007 fanns 21 familjecentraler med de fyra basverksamheterna i

Stockholms län. De ekonomiska villkoren förändrades 2008, vilket sannolikt bidrog till att

flera familjecentraler lades ner. För tillfället finns sammanlagt 12 familjecentraler, jämnt

fördelade i södra och norra länet. Samverkan under familjecentralsliknande former före‐

kommer alltjämt.

Edinburgh Postnatal Depression Scale, EPDS Aktuell forskning visar att nästan var åttonde nybliven mamma uppvisar tecken på eller

har en depression.2, 3 Perioden efter förlossningen är en känslig tid och samspelet barn‐

föräldrar är viktigt.4 Därför är det angeläget att identifiera deprimerade mödrar tidigt

1 Föräldrastödsutredningen, SOU 2008:131 2 Wickberg G. Hwang P. Post partum depression – nedstämdhet och depression i samband med barnafö‐

dande. Statens Folkhälsoinstitut. 2003:59. Development of the 10‐item Edinburgh Postnatal Depression

Scale. Br J Psychiatry. 1987 Jun;150:782‐6. 3 Cox JL, Holden JM, Sagovsky R.Detection of postnatal depression. Development of the 10‐item Edinburgh

Postnatal Depression Scale. Br J Psychiatry. 1987 Jun;150:782‐6. 4 Alhusen JL: A litterature update on maternal‐fetal attachment. J Obstet Gynecol Neonatal Nurs.

2008;37:315‐28

0102030405060708090

År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2009

Andel (%) Första barn Omföderskor

30 [55]


och erbjuda hjälp. Genom att använda ett självskattningsformulär, bestående av 10 på‐

ståenden om hur mamman mått de senaste sju dagarna, då barnet är 6 – 8 veckor

gammalt, finns det möjlighet att uppmärksamma mödrar som behöver stöd. Stödjande

samtal med BVC‐sjuksköterskan har visat sig hjälpa kvinnor som är lätt eller måttligt

nedstämda. Mödrar med allvarligare depression remitteras till annan vårdgivare för

ställningstagande till medicinering och/eller annan behandling.

Under 2010 utbildades 56 BVC‐sjuksköterskor i EPDS metoden, men då vi befinner oss i

en uppbyggnadsfas saknar fortfarande drygt 27 procent av BVC‐sjuksköterskorna utbild‐

ning. Under år 2010 fick en tredjedel av mödrarna i Stockholms län EPDS samtal. Målet

är att alla mödrar skall erbjudas EPDS samtal.

Andel utbildade BVC‐

sjuksköterskor i EPDS

Andel möd‐

rar som haft

EPDS‐samtal

Varav andel stöd‐

samtal på BVC

Andel hänvisade/

remitterade kvinnor

72,6 % 32,1 % 11,6 % 6,4 %

Några sjuksköterskor har valt att erbjuda enbart förväntat deprimerade mödrar EPDS‐

samtal, vilket kan förklara att andelen stödsamtal (i förhållande till andel utförda EPDS

samtal) var särskilt hög i vissa områden. I norra länsdelen där drygt 86 procent av sjuk‐

sköterskorna är utbildade i metoden fick hälften av mödrarna EPDS samtal. I södra läns‐

delen där 72 procent är utbildade fick endast 21 procent av mödrarna EPDS samtal, vil‐

ket bl.a. kan förklaras med att det bor fler kvinnor som talar annat språk än svenska i

södra jämfört med norra länet. Det saknas översättning av frågeformulären till vissa

språk, något som BHV‐enheterna arbetar för att få fram.

Figur 30 Andel (%) utförda EPDS samtal till mödrar med barn födda 2009.

01020304050607080

Farsta

Rinkeby‐Kista

Nynäsham

nVärmdö

Haninge

Skärholm

enÖstermalm

Skarpnäck

Ensk‐Årsta‐Vantör

Nacka

Södermalm

Sundbyberg

Södertälje


Huddinge

Botkyrka

H‐sten/Liljeh

olm

enNorrtälje

Lidingö

Ekerö

Tyresö

Sigtuna

Bromma

Österåker

Norrmalm

Danderyd

Solna

Uppl Bro

Älvsjö

Kungsholm

enSollentuna

Vallentuna

Järfälla

Uppl V

äsby

Täby

Stockholm

s län

Andel (%)

31 [55]

Samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom i tidigt föräldraskap Psykisk sjukdom under graviditet och spädbarnsperiod påverkar inte bara den drabbade

kvinnan utan även hennes barn och resten av familjen. Drygt 10 procent av alla gravida

och nyblivna mammor har ett psykiatriskt sjukdomstillstånd. 1 Förekomsten är densam‐

ma som hos icke gravida. Efter förlossningen ökar risken för insjuknande eller försämring

vid obehandlad sjukdom. Förekomsten av postpartumpsykos är ca 1‐2/1000 förlossning‐

ar. Det innebär att i Stockholms läns landsting insjuknar mellan 30 och 60 kvinnor årli‐

gen. Psykisk sjukdom samvarierar ofta med andra faktorer som ökar familjens sårbarhet.

Det kan vara arbetslöshet, våld i nära relationer, bristande socialt nätverk eller missbruk.

Psykisk sjukdom hos den gravida och nyförlösta kvinnan kan medföra problem i anpass‐

ning till föräldraskapet. Relationen, som utvecklas mellan barnet och den mest kontinu‐

erlige vårdgivaren, utgör grunden för barnets sociala, emotionella och kognitiva utveck‐

ling. I allvarliga fall kan kvinnans omsorgsförmåga svikta. Det är viktigt att detta upp‐

märksammas och vid behov anmäls i enlighet med Socialtjänstlagen, kapitel 14 § 1.

År 2000 startade det första samverkansteamet på Södermalm. Idag finns i varje stads‐

del/kommun, totalt 35 team inom Stockholms län, ett tvärprofessionellt samverkans‐

team kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap. I teamet

ingår representanter från mödra‐ och barnhälsovården, barn‐ och vuxenpsykiatri och

socialtjänst. Representant från kvinnokliniken och lokala beroendemottagningen ingår i

några av teamen.

Teamen arbetar utifrån lokala förutsättningar med en strukturerad modell för samarbe‐

tet. Syftet är att samverka utifrån den enskilda familjens behov för att erbjuda adekvat

vård och omsorg samt skapa en vårdplan och ett professionellt nätverk runt familjen.

Målet är att skapa trygghet för blivande och nyblivna föräldrar och deras barn genom att

uppmärksamma levnadsvillkor, behov och risker ur ett medicinskt, socialt och psykolo‐

giskt perspektiv.

1 Barnafödande och psykisk sjukdom, Rapport nr 62 (2009), Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi

32 [55]


II:3 BUP i samverkan med BVC

Konsultation för BVC-sjuksköterskor av psykolog från BUP

Förebyggande insatser inom barnhälsovården är ett av barn‐ och ungdomspsykiatrins

(BUP) uppdrag. Detta sker dels via konsultation till personal och dels genom direkt kontakt

med barn och föräldrar. I uppdraget ingår både att via konsultation vägleda sjuksköterskan

i hennes arbete med tidig upptäckt av depression i samband med förlossning eller annan

psykisk ohälsa i familjen samt vägledning runt barn med avvikande utvecklingsmönster.

BUP skall också erbjuda korta insatser till nyblivna föräldrar med fokus på föräldraskap,

där problematiken bedöms vara ett hinder för god anknytning mellan föräldrar och barn.

Samtalen äger rum på BVC eller på barnpsykiatrisk mottagning.

Familjer med spädbarn söker vanligtvis för oro som rör barnets mat, sömn och utveckling

som kan bidra till en stressfylld relation mellan barn och förälder. Påfrestningarna kan

gälla särskilda svårigheter i samband med barnets födelse eller psykiska problem i famil‐

jen. De flesta spädbarn kommer till BUP via konsultation eller genom rekommendation

från BVC‐sjuksköterskan. Föräldrar till barn 1‐3 år söker för problem såsom trots och ag‐

gressivitet, matproblem, ängslighet eller oro kring barnets utveckling. Vanligaste påfrest‐

ningen i familjen är relationsproblem mellan föräldrarna men också psykiska problem i

familjen. Många av dessa kommer genom BVC: s försorg, men även andra instanser som

vuxenpsykiatri, barnläkarmottagningar och socialtjänst remitterar till BUP.

II:4 Riskbruksprojektet

Riskbruksprojektet är ett regeringsuppdrag från 2007 som i Stockholms läns landsting

utvecklat det alkoholpreventiva arbetet inom hälso‐ och sjukvården. Projektet avsluta‐

des vid årsskiftet 2010/2011. Riskbruksprojektet har implementerats och ingår numera i

ordinarie BVC verksamhet.

Målet med uppdraget var att frågor om alkoholvanor ska ha en självklar plats i hälso‐

och sjukvården. Det förebyggande arbetet som BVC‐sjuksköterskan bedriver är en del i

det nationella arbetet med att uppmärksamma och minska riskbruk av alkohol. På BVC

består det alkoholpreventiva arbetet framförallt av individuella samtal men också av

diskussioner i föräldragrupper med syfte att få föräldrar att tänka igenom hur deras al‐

koholvanor kan påverka barnen.

BHV‐enheterna har tillsammans med en projektanställd sjuksköterska planerat och ge‐

nomfört innehållet i Riskbruksprojektet för BVC verksamheten 2007‐2010.

Arbetet inleddes med att en arbetsgrupp av BVC sjuksköterskor tillsattes. Deras

uppgift var att testa befintligt och nytt material på föräldrar med barn i olika åldrar

samt att tillsammans med BHV‐enheterna ta fram ett vårdprogram som stöd för

sjuksköterskorna i alkoholarbetet (”Barn och alkohol” samt manual, se Metodbok

kap 7.3.1 och 7.3.2).

Utbildning i Motiverande samtal (MI) startades med att alla BVC‐sjuksköterskor er‐

bjöds en ½‐dags introduktion av metoden. Dessutom har 21 grundkurser

(2 ½ dag per kurs) i Motiverande samtal genomförts med sammanlagt 298 deltagare.

Uppföljande handledning har ingått i utbildningen.

33 [55]

Ett flertal föreläsningar om alkoholprevention har genomförts som innehållit fakta

om alkohol i samhället och dess konsekvenser för det ofödda och uppväxande bar‐

net, om riskbruk av alkohol under graviditet och småbarnsåren, om personalens

egna attityder till alkohol samt implementering av vårdprogrammet. I mindre grup‐

per på områdesträffar har tid avsatts för diskussioner i ämnet. Exempel på frågor

som tagits upp är ”Samhällets och egna attityder till alkoholen.” ”Hur samtalar vi om

alkohol med föräldrarna.”

Under ”Uppmärksamhetsveckan 2008”, erbjöds alla föräldrar som besökte BVC att

fylla i ett AUDIT formulär anonymt. Resultatet sammanställdes i en rapport ”AUDIT

som instrument för screening av riskbruk och missbruk av alkohol” – Litteraturöver‐

sikt samt resultat av AUDIT‐studie bland småbarnsföräldrar i Stockholms läns lands‐

ting.

Fokusgruppsintervjuer med föräldrar och BVC sjuksköterskor gjordes i syfte att när‐

mare ta reda på vilka budskap om alkohol småbarnsföräldrar är intresserad av, och

hur de vill samtala om alkohol. ”Det är nog bra att BVC tar upp hur barn märker eller

känner av att man har druckit alkohol”.

II:5 Asylsökande, papperslösa och gömda barn på BVC

Asylsökande, gömda, papperslösa och anhöriginvandrade förskolebarn ska erbjudas

kostnadsfri barnhälsovård liksom alla andra barn som bor i Stockholms län. De flesta av

dessa barn erbjuds också en kostnadsfri hälsoundersökning via barnläkarmottagningar

och sex vårdcentraler i Stockholms län.

Migrationsverket förmedlar kontakten för de asylsökande barnen med fax via Transkul‐

turellt Centrum (SLL) till den BVC som ligger nära familjens bostad. Transkulturellt cent‐

rum genomförde en uppföljning av 78 asylsökande barn som man förmedlat till BVC

under februari och mars 2010. Studien gjordes i samarbete med Barnhälsovårdsenhet

syd. BVC sjuksköterskor fick svara på en enkät om och hur de fått kontakt med barnen.

Svar kom från 76 procent av BVC sjuksköterskorna. Av dem som svarade hade BVC fått

kontakt med familjerna i ungefär hälften (28/59) av fallen. När de väl fick kontakt var

kontakten tät, mellan 1‐21 besök, i snitt 6 besök/barn. Två barn hade varit på s.k. hälso‐

undersökning inklusive provtagning innan de kom till BVC och endast fyra barn skickades

på remiss för hälsoundersökning. Ingen BVC sjuksköterska hade satt PPD på barnen.

En annan studie om asylsökande barns tillgång till hälsoundersökningar gjordes 2010 av

Gunnel Bågenholm, f.d. Barnhälsovårdsöverläkare, på uppdrag av SPESAK Barn och

Ungdom. Denna studie visade att runt 30 procent av förskolebarnen kom till hälsoun‐

dersökning och av dessa barn togs prover på 75 procent. Smittskydd Stockholm önskar

att man når fler barn för hälsoundersökning och provtagning eftersom flera barn med

t ex tuberkulos, hiv och hepatit B upptäckts först då sjukdomsförloppen blivit symtomgi‐

vande eller vid smittspårning inom sjukvården.

BVC‐sjuksköterskan spelar en viktig roll för att fånga upp nyligen anlända barn och er‐

bjuda barnhälsovård då dessa barn kan ha ett uppdämt behov av sjuk‐ och hälsovård.

Barnhälsovården bör då alltid förmedla remiss till barnläkarmottagningarna för hälsoun‐

dersökning.

34 [55]


III Kvalitetsarbete inom barnhälsovården

III:1 Kompetensutveckling – undervisning Barnhälsovård omfattar ett brett kompetensområde inom såväl medicin, psykologi som

socialpediatrik. Verksamheten på BVC kräver att kunskaper fylls på kontinuerligt. Många

av dagens föräldrar är pålästa och ställer stora krav på personalen. Merparten av utbild‐

ningen anordnas av BHV‐enheterna i Stockholms län, ibland i samarbete med andra

verksamheter. Utbildning sker både regionalt via studieeftermiddagar och lokalt genom

bl.a. områdesträffar, referensgrupper, samverkansgrupper och månadsblad.

Fortbildningen syftar till att stödja personalen för att underlätta det praktiska arbetet på

barnavårdscentralerna samt ge förutsättningar för så likvärdig barnhälsovård som möj‐

ligt över hela länet.

Till studieeftermiddagarna inbjuds all personal på BVC och Barn‐ och ungdomsmedi‐

cinsk mottagning. Varje studieeftermiddag ges vid två till tre tillfällen för att all personal

skall ha möjlighet att delta och är gemensamma för sjuksköterskor, läkare och psykolo‐

ger.

På områdesträffar som äger rum lokalt två gånger/år i mindre grupper sker förankring

och uppföljning av nya rutiner och metoder med möjlighet till diskussion.

Annan fortbildning som erbjuds regelbundet är ”Introduktionsutbildning för nyanställ‐

da sjuksköterskor på BVC”, ”Fortbildning för läkare i barnhälsovård”, samtalsmetoden

Motiverande samtal (MI) och Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS).

Ett par gånger per år inbjuds BVC‐sjuksköterskor, som representanter för sitt område, till

referensgruppsmöte på respektive barnhälsovårdsenhet (BHV‐enhet). Syftet är att dis‐

kutera och fördjupa kunskapen om aktuella teman inom barnhälsovård.

Barnhälsovårdens ”Månadsblad” innehåller aktuell information gällande barn och barn‐

hälsovård för all personal som arbetar på BVC.

Under 2010 har utbildning anordnats med nedanstående teman:

Sömn och sömnbehov hos barn

Amningens betydelse för barnet och föräldrablivandet

Riskbruk och fetalt alkoholsyndrom

Samtal om bra mat och rörelse på BVC

Vaccination av barn med ökad risk för smitta av TBC

Introduktionsutbildning för nya BVC‐sjuksköterskor

Fortbildning för läkare i barnhälsovård

Fortbildning amning

MI – Motiverande samtal

EPDS – Edinburgh Postnatal Depression Scale

35 [55]

I samarbete med andra enheter har dessutom fortbildning med följande teman arrangerats.

Studiedag – Att förebygga psykisk ohälsa hos barn (MHV).

Spädbarnsmisshandel (MIO‐gruppen och MHV).

Hudutbildning (Hudklinikerna på SÖS och KS).

Transkulturella perspektiv på bemötande av flyktingbarn och dess familjer (Transkul‐

turellt centrum).

Barns tandhälsa (Folktandvården).

Hörselscreening för 4‐åringar (Enheten för audionomi).

Vaccination av barn (Smittskydd Stockholm).

Amningscirkel.

Vårdkedjemöten och tvärprofessionella samverkansteam Vårdkedjemöten och tvärprofessionella samverkansteam genomförs regelbundet där

personal från olika delar av hälso‐ och sjukvården samt kommunal verksamhet deltar.

III:2 Forskningsprojekt

PRIMROSE Primärprevention av barnfetma genom föräldrasamtal på barnavårdscentral om goda

matvanor och fysisk aktivitet är en randomiserad befolkningsstudie som genomförs vid

BVC i åtta landsting där Stockholms läns landsting ingår. Medverkande BVC har randomi‐

serats till interventionsgrupp eller kontrollgrupp.

Det övergripande syftet med projektet är att utvärdera programmets hälsoeffekter och

kostnader. Interventionen är tänkt att förbättra barns matvanor, begränsa deras stillasit‐

tande och på sikt minska risken för att de utvecklar övervikt eller fetma.

I Stockholms län deltar sjuksköterskor från BVC i Norrtälje, Hallstavik, Vaxholm, Värmdö

och S:t Eriks BVC i projektets interventionsgrupp. De har hitintills rekryterat 151 familjer

till interventionsgruppen. I kontrollgruppen ingår BVC på Lidingö, Valsta, Tureberg,

Tungelsta, Handen och Rosenborg i Södertälje som tillsammans har rekryterat 172 famil‐

jer till studien. Deltagandet i interventionsgruppen i landet totalt uppgår till 446 familjer

och i kontrollgruppen 638 familjer.

Interventionsprogrammet baseras på praktisk näringslära, inlärningspsykologi och moti‐

verande samtal. Sjuksköterskorna har fördjupade samtal med föräldrarna om goda mat‐

vanor och rörelse med hjälp av en manual och metoden motiverande samtal. Kontroll‐

gruppen arbetar efter gällande BHV‐program med bra matvanor och fysisk aktivitet.

Projektet kommer att utvärderas när barnen fyllt fyra år. Ansvarig forskare för PRIMRO‐

SE är professor Finn Rasmussen, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institu‐

tet.

36 [55]


Early STOPP Barnhälsovården i Stockholms län deltar även i Early STOPP, en forskningsstudie med syfte

att utveckla preventiva insatser mot att barn utvecklar övervikt och fetma.

Projektet riktas till familjer med spädbarn där båda föräldrarna är överviktiga (BMI >25)

eller minst en förälder lider av fetma (BMI >30). Syftet är att undersöka om dessa familjer,

genom ökat stöd och insatser, kan minska uppkomsten av övervikt och fetma hos sina

barn. Två hundra familjer rekryteras via BVC och randomiseras till antingen interventions‐

grupp eller kontrollgrupp. Familjerna följs från det barnen är 18 månader och till dess att

barnen är 6 år. Kontrollgruppen erbjuds sedvanlig rådgivning om kost och fysisk aktivitet

via BVC. Ansvarig forskare för Early STOPP är professor Claude Marcus, Enheten för Pedia‐

trik, Karolinska Institutet.

”Mental vaccination” av nyblivna föräldrar mot att i stressfyllda situa-tioner skaka sina barn De skador som påträffas vid spädbarnsmisshandel, då ett spädbarn utsatts för kraftiga

skakningar, s.k. Shaken Baby Syndrome (SBS), leder i mellan 19 – 30 procent av fallen till

döden och i ca 1/3 till allvarliga och bestående skador. I de flesta fall är misshandeln av det

enskilda barnet kulmen på ett upprepat reaktionsmönster.

Projektet Mental vaccination har genomförts i södra Stockholm 2009‐2010, på uppdrag av

Regeringskansliet genom Socialdepartementet. Ansvariga för pilotstudien var MIO‐

gruppen på Astrid Lindgrens barnsjukhus i samverkan med mödra‐ och barnhälsovårdsen‐

heterna samt kvinnokliniken vid Södersjukhuset. Programmet är den första större inter‐

ventionen mot spädbarnsvåld inom mödra‐, barn‐ och förlossningsvård och syftar till att

via systematisk information vid upprepade tillfällen öka de nyblivna föräldrarnas kunskap

och medvetenhet om SBS. Programmet syftar också till att ge föräldrar möjlighet att re‐

flektera och utveckla preventiva strategier att utnyttja i kritiska situationer. Informationen

sker i föräldragrupp på MVC, i enskilt samtal med barnmorska på BB och vid första hembe‐

söket av BVC‐sjuksköterska när barnet är nyfött. Vid samtliga tillfällen kompletteras sam‐

talet med skriftlig information.

Kontrollgruppen kommer att utgöras av ett lika stort konsekutivt urval av föräldrar som

under motsvarande period fött barn i Uppsala län. Pilotprojektet utvärderas via Linköpings

universitet under år 2011.

Studier av vitamin D Livsmedelsverket rekommenderar D‐vitamin tillskott till alla barn upp till två års ålder. Ett

flertal studier av D‐vitaminnivåer hos gravida kvinnor och förskolebarn har genomförts i

länet under de senaste åren. 1, 2, 3 Med dessa samt internationella studier som underlag,

1 Fernell E, Barnevik‐Olsson M, Bågenholm G et al. Serum levels of 25‐hydroxyvitamin D in mothers of Swe‐dish and of Somali origin who have children with and without autism. Acta Paediatrica 2010;99:743‐47. 2 Sääf M, Fernell E, Kristiansson F et al. Severe vitamin D deficiency in pregnant women of Somali origin living in Sweden. Acta Paediatrica 2011;100:612‐14. 3 Bågenholm G, Sääf M et al. Alla förskolebarn i Sverige behöver vitamin D‐berikad kost. Läkartidningen 2010;107:2471‐73

37 [55]

rekommenderar barnhälsovården i Stockholms län (från 2011) vitamin D‐profylax från en

veckas ålder (tidigare från 1 månads ålder). I Livsmedelsverkets ”Förslag till uppdaterade

råd om mat till spädbarn och småbarn” rekommenderas detsamma.

Enligt beslut i Stockholms läns landsting lämnas D‐vitamin ut kostnadsfritt till föräldrar

med barn i åldern 0‐2 år. Efter 2 års ålder rekommenderas fortsatt vitamin D‐profylax till

mörkhyade barn, barn som inte äter berikade produkter samt barn som inte får tillräcklig

solexponering. En studie från Norge har visat att barn som erbjudits D‐vitamin gratis hade

högre D‐vitaminnivåer i blodet än barn vars föräldrar själva fick köpa D‐vitamin.1 Detta

talar för att sannolikt skulle en större andel av barnen i länet erhålla ett fortsatt D‐vitamin

tillskott efter 2 års ålder om BVC hade möjlighet att erbjuda kostnadsfria D‐droppar till

barn som tillhör riskgrupperna.

Tidig upptäckt av autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd (ASD) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med komplex

bakgrund. Den brukar karaktäriseras av de tre huvudsymtomen:

1. svårigheter med socialt samspel 2. kommunikations‐ och språkstörning 3. stereotypa och repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter

Flera studier visar att tidig upptäckt som leder till tidiga insatser ger förbättrat resultat. År

2003 var medianålder för de första insatserna sex år enligt uppgifter från habiliterings‐

centra i södra Stockholms län. Inget barn hade fått behandlingsinsatser före tre års ålder.

För att undersöka om ett screeningprogram CHAT (checklist for autism in toddlers) utarbe‐

tat i Storbritannien kunde sänka åldern för upptäckt och insatser startade det s.k. CHAT‐

projektet 2005.2 CHAT innebär att förälder/vårdnadshavare svarar på nio frågor och sjuk‐

sköterskan observerar barnet utifrån fem aspekter då barnet är 18 månader gammalt.

CHAT‐screeningen utfördes på barn i södra länet medan barn i norra delarna erbjöds 18‐

månadersbesök enligt basprogrammet. Resultatet av CHAT‐projektet, som pågick i tre år

visade att betydligt fler barn fick tidiga insatser jämfört med före studien. Totalt remitte‐

rades 70 barn före tre års ålder till autismcenter för små barn. Däremot sågs inga skillna‐

der i ålder för när insatser påbörjades mellan områden som använt CHAT eller ej. CHAT‐

screening har inte införts i landstinget. Dock angav många sjuksköterskor att de ansåg

CHAT vara ett värdefullt instrument när de var oroade för ett barns utveckling. Liknande

utvärderingar av instrument för att upptäcka barn med autismspektrumtillstånd pågår i

Sverige.

1 Madar AA, Klepp K‐I, Meyer HE. Effect of free vitamin D drops on serum 25‐hydroxyvitamin in infants with immigrant origin: a cluster randomized controlled trial. European Journal of Clinical Nutrition 2009;63:478‐84. 2 Höglund Carlsson L, Gillberg C, Lannerö E, Blennow M. Autism: screening toddlers with CHAT in a child

health care programme did not improve early identification. Acta Paediatrica 2010;99:1897‐99

38 [55]


IV Förklaring till tabellrubriker

Tabell 1 – Inskrivna barn i barnhälsovården i Stockholms län, 2010–12–31

Antal inskrivna barn totalt Summan av inskrivna barn födda 2004 ‐ 2010

2010, 2009, 2008 … Antal barn per födelseår

Andel (%) första barn Andel nyfödda barn som är moderns först födda i relation till totala antalet barn födda 2010

Tabell 2 – Bemanning och vårdtyngd

Antal BVC‐ssk Antalet sjuksköterskor som arbetar med barnhälsovård helt eller delvis inom Stockholms län

Antal heltidstjänster Tjänstgöringstiden omräknad till heltidstjänster som sjuksköterskor arbetar med barnhälsovård

Antal barn/heltid Antal barn per sjuksköterska med tjänstgöringstid omräknad till heltid

Antal nyfödda barn/heltid Antal nyfödda barn per sjuksköterska med tjänstgöringstid omräknad till heltid

Vårdtyngd Vårdtyngd definieras som summan av andelen rökande mödrar när barnet är 0 – 4 veckor gammalt + andelen riskbarn för tuberkulos vid 2 års ålder + 1/3 av andelen förstföderskor med barn födda 2010

Vårdtyngdsindex Medelvärdet för hela Stockholms läns landsting anges som index = 1

Köpkraft Andelen barn 0‐5 år som bor i familjer med låg köpkraft i stadsdelen/kommunen

Köpkraftsindex Medelvärdet för hela Stockholms läns landsting anges som index = 1

Tabell 3 – Besöksverksamheten vid BVC under 2010 i Stockholms län

Antal inskrivna barn totalt Summan av inskrivna barn födda 2004 – 2010

BVC‐besök totalt Totalt antal besök på BVC, till sjuksköterska och läkare samt gruppbesök och hembesök

Varav andel (%) till barnläkare

Andel av läkarbesöken som var besök hos läkare med specialistkompetens i pediatrik

Andel gruppbesök Andel besök på BVC‐mottagning som var besök till föräldragruppsverksamheten

Andel hembesök Andel besök som var besök i barnens hem

Andel besök med tolk Andelen besök där samtalet sker via tolk

Tabell 4 – Första hembesöket till barn födda 2010; EPDS självskattningsformulär till mödrar med barn födda 2009

Första hembesök totalt Andelen barn totalt som fått ”första hembesök” inom 30 dagar efter

hemkomsten från BB eller Neonatalklinik alternativt efter ankomsten till

Sverige för adoptivbarn

Varav till första barn Andelen ”första hembesök” till familjer där det är moderns första barn

Varav till omföderska Andelen ”första hembesök” till familjer där modern är omföderska

E P D S Edingburgh Postnatal Depression Scale är en metod för att med

självskattningsformulär identifiera mödrar med nedstämdhet eller

depression i samband med barnets födelse

BVC‐ssk utbildad Andelen BVC‐sjuksköterskor som är utbildade eller håller på att utbildas i

EPDS‐metoden

39 [55]

Utförd EPDS Andel mödrar som svarat på självskattningsformuläret, barn födda 2009

Varav stödsamtal Andelen mödrar som erbjudits en serie stödsamtal

hänvisat/remiss Andel mödrar som hänvisats/remitterats till en annan vårdnivå

Tabell 5 – Föräldragrupper, barn födda 2009; utvecklingsbedömning vid 18 mån, barn födda 2008

Föräldragrupper totalt Andel barn vars förälder/föräldrar deltagit i föräldragruppsverksamhetentotalt, en – flera gånger, barn födda 2009

varav 1:a barn totalt Andel förstagångsföräldrar som deltagit i föräldragruppsverksamheten

varav flerbarn totalt Andelen flerbarnsföräldrar som deltagit i föräldragruppsverksamheten

18 månaders utvecklingsbedömning, andel (%) undersökta

Andelen barn födda 2008 som utvecklingsbedömts av BVC‐sjuksköterskavid 18 månaders ålder

Varav misstanke om utv.avvikelser

Andelen barn födda 2008 med misstanke om utvecklingsavvikelse (om ett barn inte går stadigt vid 18 månaders ålder eller saknar tre eller fler av de övriga förväntade färdigheterna misstänks en utvecklingsavvikelse)

Till läkare Andel av utvecklingsbedömda som undersöktes av läkare på BVC

Remitterade Andel av utvecklingsbedömda barn som remitterades vidare till annan vårdnivå

Tabell 6 – Amning, andel (%) enbart ammade barn, födda 2009

Enbart ammade barn Andel barn som fått enbart bröstmjölk, enligt WHO:s definition.

Tabell 7 – Amning, andel (%) enbart & delvis ammade barn, födda 2009

Enbart och delvis ammade barn

Andel barn som fått enbart bröstmjölk samt andel barn som förutom bröstmjölk fått modersmjölksersättning eller välling eller annan kost

Tabell 8 – Andel barn som utsatts för tobaksrök i hemmet vid 0-4 veckors ålder, födda 2009

Bedömbara Andel barn där uppgifter om familjens rökvanor fanns registrerade i BHV‐journalen

Mors resp. Fars rökvanor Andel barn vars mor respektive far röker dagligen

Rökare i familjen Mor och/eller far röker minst en cigarett/cigarr/pipstopp dagligen. Kan även vara någon annan som stadigvarande bor hos familjen (mor/farföräldrar, äldre syskon etc.)

Tabell 9 – Andel barn som utsatts för tobaksrök i hemmet vid 8 månaders ålder, födda 2009

Bedömbara Andel barn där uppgifter om familjens rökvanor fanns registrerade i BHV‐journalen

Mors resp. Fars rökvanor Andel barn vars mor respektive far röker dagligen

Rökare i familjen Andel barn vars mor och/eller far röker minst en cigarett/cigarr/pipstopp dagligen. Kan även vara någon annan som stadigvarande bor hos familjen (mor/farföräldrar, äldre syskon etc.)

40 [55]


Tabell 10 – Vaccinationstäckning, barn födda 2008…

Difteri, Stelkramp, Kikhosta Polio, Hib, Pneumokocker

Andelen barn vaccinerade mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, haemophilus influenzae typ B (Hib) och invasiv pneumokocksjukdom, med minst 3 doser

MPR (Mässling, Påssjuka, Röda hund)

Andelen barn vaccinerade mot dessa sjukdomar med minst en dos

Tabell 11 – Vaccinationstäckning, barn födda 2008…

Riskbarn; TBC Riskbarn = barn, födda i Sverige eller utrikes, vilka uppfyller ett eller flera av nedanstående kriterier:

Familjemedlem eller annan närstående har tuberkulos

Familjemedlem eller annan närstående har tidigare haft tuberkulos

Den ena eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna eller annan hushållsmedlem kommer från land där tuberkulos är vanligt

Längre vistelse planeras i något av ovanstående länder med nära kontakt med lokalbefolkningen

Total andel (%) BCG‐vaccinerade barn

Totala andelen barn, både riskbarn och icke riskbarn för tuberkulos, som blivit Calmettevaccinerade (BCG)

Varav BCG‐vaccinerade riskbarn

Andelen riskbarn vaccinerade mot tuberkulos

Andel (%) hepatit B ≥ 3 doser

Barn till mödrar som är bärare av Hepatit B vaccineras mot denna sjukdom (= 4 – 5 doser)

Den ena eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna eller annan hushållsmedlem kommer från land där Hepatit B är vanligt (prevalens > 2 procent, = 3 doser)

Längre vistelse planeras i något av ovanstående länder med nära kontakt med lokalbefolkningen

Tabellen visar andelen vaccinerade som blivit registrerade i BHV–journalen

Tabell 12 – Barn med övervikt och fetma, 4 åringar

Andel (%) bedömda Andel inskrivna 4‐åringar (födda 2005) som blivit vägda och mätta i rätt tid vid 4‐årsundersökningen, dvs. ± 3 mån i förhållande till sin födelsedag

Övervikt Andelen barn (flickor resp. pojkar) med överviktÖvervikt definieras som ISO‐BMI > 25 (ISO‐BMI = BMI anpassat för barn från 2 års ålder)

Fetma Andelen barn (flickor resp. pojkar) med fetmaFetma definieras som ISO‐BMI > 30

41 [55]

V Tabeller Tabell 1 Inskrivna barn i barnhälsovården (0 – 6 år) i Stockholms län 2010‐12‐31

Stadsdel/Kommun

Antal

inskrivna

barn

totalt

Varav födda Andel (%) första barn f 2010 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004

Danderyd 2 630 386 378 444 436 479 479 28 37,3

Ekerö 2 188 303 356 368 363 375 407 16 35,3

Järfälla 5 055 832 830 810 857 868 829 29 41,5

Lidingö 3 416 514 500 514 610 621 630 27 35,4

Norrtälje 3 235 531 583 497 534 537 549 4 42,7

Sigtuna 3 069 510 503 516 534 460 482 64 42,9

Sollentuna 5 547 822 840 893 964 981 941 106 36,1

Solna 5 109 1 043 980 916 798 728 597 47 61,0

Sundbyberg 3 553 733 647 643 513 509 442 66 52,9

Täby 5 267 747 812 857 903 946 959 43 34,1

Upplands Bro 1 982 324 329 330 339 336 319 5 40,4

Upplands Väsby 2 993 495 484 459 512 519 488 36 45,7

Vallentuna 2 535 378 386 432 434 426 465 14 37,0

Vaxholm 961 133 140 142 170 192 178 6 28,6

Österåker 3 114 481 478 475 501 606 573 0 43,2

Norra länet 50 654 8 232 8 246 8 296 8 468 8 583 8 338 491 43,0

Bromma 4 834 805 844 806 784 820 761 14 46,5

Enskede‐Årsta‐Vantör 8 264 1 600 1 506 1 386 1 361 1 233 1 138 40 52,7

Farsta 3 504 626 582 595 603 551 515 32 49,0

Hägersten‐Liljeholmen 6 874 1 483 1 302 1 210 1 067 948 844 20 57,9

Hässelby‐Vällingby 5 242 900 885 874 855 870 847 11 38,0

Kungsholmen 4 627 1 127 968 826 629 586 454 37 68,5

Norrmalm 5 809 1 284 1 134 1 012 871 744 657 107 63,2

Rinkeby‐Kista 4 693 866 844 710 747 732 708 86 43,9

Skarpnäck 2 788 537 473 484 464 423 390 17 53,8

Skärholmen 2 777 502 487 458 471 431 417 11 40,6

Spånga‐Tensta 3 655 573 605 617 604 582 612 62 33,3

Södermalm 9 937 1 993 1 824 1 802 1 517 1 395 1 269 137 59,8

Älvsjö 2 489 413 409 416 433 425 385 8 45,0

Östermalm 5 332 1 014 966 867 836 858 710 81 54,1

Stockholms stad 70 825 13 723 12 829 12 063 11 242 10 598 9 707 663 53,2

Botkyrka 6 994 1 214 1 168 1 201 1 157 1 112 1 110 32 40,6

Haninge 6 201 1 049 1 029 1 028 1 038 1 030 955 72 41,2

Huddinge 8 200 1 340 1 342 1 361 1 398 1 408 1 320 31 38,7

Nacka 8 078 1 231 1 327 1 397 1 376 1 343 1 338 66 38,4

Nykvarn 730 115 122 108 116 143 126 0 42,6

Nynäshamn 1 655 280 290 268 278 263 267 9 36,1

Salem 1 280 176 182 226 205 250 235 6 39,8

Södertälje 6 926 1 181 1 121 1 166 1 158 1 118 1 105 77 42,1

Tyresö 3 490 512 557 571 603 614 628 5 36,1

Värmdö 3 365 459 511 527 615 666 575 12 37,9

Södra länet 46 919 7 557 7 649 7 853 7 944 7 947 7 659 310 39,6

Stockholms län 168 398 29 512 28 724 28 212 27 654 27 128 25 704 1 464 46,9

42 [55]


Tabell 2 Bemanning och Vårdtyngd

Stadsdel/Kommun

Antal BVC‐ssk

Antal heltids‐tjänster

Antal barn / heltid

Varav

antal

nyfödda/

heltid Vård‐tyngd1

Vård‐tyngds‐index2

Köp‐kraft3

Köp‐krafts‐index2

Danderyd 7 5,9 450 66 25,9 0,5 6,1 0,3

Ekerö 7 5,2 421 58 20,4 0,4 7,8 0,4

Järfälla 13 11,4 442 73 58,6 1,1 17,0 0,9

Lidingö 10 7,5 455 68 33,1 0,6 9,3 0,5

Norrtälje 13 8,3 389 64 38,4 0,7 18,3 1,0

Sigtuna 8 6,3 487 81 60,0 1,1 22,6 1,3

Sollentuna 13 11,3 491 73 42,2 0,8 12,0 0,6

Solna 14 11,9 431 88 57,5 1,1 13,4 0,8

Sundbyberg 11 8,1 437 90 61,1 1,2 18,2 1,1

Täby 13 11,2 469 67 32,4 0,6 5,9 0,4

Upplands Bro 5 4,6 430 70 57,8 1,1 17,8 1,0

Upplands Väsby 7 6,6 452 75 52,1 1,0 17,5 1,0

Vallentuna 7 5,7 449 67 36,8 0,7 8,4 0,5

Vaxholm 3 2,1 458 63 21,4 0,4 8,5 0,5

Österåker 6 6,7 467 72 28,2 0,5 10,7 0,5

Norra länet 137 112,8 449 73 44,4 0,8 15,6 0,7

Bromma 12 10,8 447 74 36,4 0,7 11,9 0,6

Enskede‐Årsta‐Vantör 24 18,8 440 85 61,0 1,2 28,1 1,3

Farsta 9 8,1 434 78 66,4 1,3 30,5 1,4

Hägersten‐Liljeholmen 19 17,4 396 85 46,6 0,9 16,7 0,8

Hässelby‐Vällingby 14 12,0 439 75 65,7 1,3 29,8 1,4

Kungsholmen 19 14,1 329 80 35,4 0,7 10,5 0,5

Norrmalm 16 12,6 460 102 33,6 0,6 11,9 0,5

Rinkeby‐Kista 15 12,3 383 71 114,4 2,2 60,5 2,8

Skarpnäck 7 6,0 465 90 57,0 1,1 24,8 1,1

Skärholmen 9 7,4 375 68 106,4 2,0 52,5 2,4

Spånga‐Tensta 9 7,6 481 75 80,5 1,5 43,7 2,0

Södermalm 28 24,4 407 82 39,4 0,8 14,7 0,6

Älvsjö 7 6,3 398 66 49,5 0,9 10,8 0,5

Östermalm 14 11,5 465 88 38,1 0,7 15,0 0,7

Stockholms stad 202 169,1 419 81 55,1 1,0 24,1 1,1

Botkyrka 21 17,1 409 71 87,6 1,7 37,5 1,9

Haninge 17 14,4 432 73 55,7 1,1 24,8 1,2

Huddinge 21 18,3 447 73 61,3 1,2 23,9 1,2

Nacka 20 17,1 472 72 39,1 0,7 13,4 0,6

Nykvarn 2 2,0 365 58 22,4 0,4 8,2 0,4

Nynäshamn 5 4,1 404 68 52,6 1,0 25,6 1,2

Salem 3 2,6 502 69 39,1 0,7 14,7 0,9

Södertälje 22 18,0 385 66 69,0 1,3 40,0 1,8

Tyresö 9 8,2 428 63 40,0 0,8 17,0 0,7

Värmdö 9 7,0 482 66 27,1 0,5 12,3 0,6

Södra länet 129 108,7 432 70 56,5 1,1 24,6 1,2

Stockholms län 468 390,6 432 76 52,5 1,0 21,6 1,0

1 Vårdtyngd definieras som summan av andelen rökande mödrar när barnet är 0‐4 veckor gammalt + andelen riskbarn för

tuberkulos + 1/3 av andelen förstföderskor 2 Index 1 = medelvärdet för hela Stockholms läns landsting 3 Se definition i avsnitt I:1:2 sidan 4, ref.1

43 [55]

Tabell 3 Besöksverksamheten vid BVC under 2010 i Stockholms län

Stadsdel/Kommun

Antal inskrivna barn totalt

BVC‐besök totalt

Varav sjuk‐sköterske besök

läkar‐besök

Av läk.besök andel (%) till barnläk

Av alla besök är andel (%)

Grupp‐besök

Hem‐besök

Tolk‐besök

Danderyd 2 630 10 379 9 263 1 116 20,2 9,6 2,5 0,4

Ekerö 2 188 6 767 5 759 1 008 48,4 5,8 4,7 0,4

Järfälla 5 055 20 547 17 871 2 676 33,9 6,2 4,2 3,1

Lidingö 3 416 13 197 11 685 1 512 31,3 7,7 3,8 0,7

Norrtälje 3 235 16 749 14 960 1 789 36,8 5,6 2,7 0,0

Sigtuna 3 069 12 885 11 122 1 763 20,6 0,7 3,8 1,7

Sollentuna 5 547 20 690 18 269 2 421 9,3 6,8 3,5 0,9

Solna 5 109 25 749 22 330 3 419 7,1 8,1 3,9 0,5

Sundbyberg 3 553 17 947 15 572 2 375 32,7 7,6 3,4 3,7

Täby 5 267 20 869 18 431 2 438 70,3 9,2 3,7 0,6

Upplands Bro 1 982 8 979 7 719 1 260 64,2 6,6 3,8 0,7

Upplands Väsby 2 993 14 326 12 797 1 529 30,1 6,5 3,0 0,6

Vallentuna 2 535 10 712 9 572 1 140 10,5 8,6 3,8 0,3

Vaxholm 961 3 889 3 432 457 14,7 11,4 3,2 0,0

Österåker 3 114 10 325 9 051 1 274 64,8 3,7 3,1 0,8

Norra länet 50 654 214 010 187 833 26 177 31,9 6,9 3,5 1,1

Bromma 4 834 23 249 20 444 2 805 38,1 9,1 3,8 0,7

Enskede‐Årsta‐Vantör 8 264 37 257 32 016 5 241 71,7 9,1 2,3 2,2

Farsta 3 504 15 657 12 988 2 669 42,9 7,3 2,6 1,5

Hägersten‐Liljeholmen 6 874 37 387 32 705 4 682 32,8 10,1 3,6 0,5

Hässelby‐Vällingby 5 242 20 643 17 858 2 785 39,7 5,9 3,9 6,3

Kungsholmen 4 627 30 312 26 725 3 587 57,5 12,4 3,9 0,1

Norrmalm 5 809 31 187 27 329 3 858 1,2 11,1 1,6 0,0

Rinkeby‐Kista 4 693 20 181 17 336 2 845 9,0 2,6 2,7 14,0

Skarpnäck 2 788 11 820 10 162 1 658 36,6 1,1 0,8 1,5

Skärholmen 2 777 11 164 9 447 1 717 18,3 1,2 2,4 10,6

Spånga‐Tensta 3 655 13 829 11 852 1 977 13,7 4,8 3,6 9,3

Södermalm 9 937 43 524 37 533 5 991 58,8 9,2 3,1 0,2

Älvsjö 2 489 11 694 10 231 1 463 7,2 8,5 2,2 3,0

Östermalm 5 332 22 978 20 159 2 819 44,4 8,5 2,2 0,1

Stockholms stad 70 825 330 882 286 785 44 097 38,7 8,3 2,9 2,7

Botkyrka 6 994 32 057 28 089 3 968 9,9 5,3 3,7 5,8

Haninge 6 201 21 522 18 583 2 939 21,6 5,1 2,8 3,5

Huddinge 8 200 35 243 30 488 4 755 11,0 7,0 2,9 5,9

Nacka 8 078 33 424 29 253 4 171 24,8 7,0 2,7 1,0

Nykvarn 730 3 503 3 004 499 15,4 9,8 3,2 0,0

Nynäshamn 1 655 6 715 5 703 1 012 15,8 5,3 2,6 1,2

Salem 1 280 4 997 4 435 562 48,4 5,7 3,7 0,2

Södertälje 6 926 31 186 27 076 4 110 69,3 5,4 3,7 8,3

Tyresö 3 490 22 466 19 519 2 947 19,0 7,8 2,1 0,3

Värmdö 3 365 12 532 10 819 1 713 14,7 5,9 3,1 0,8

Södra länet 46 919 203 645 176 969 26 676 25,3 6,3 3,1 3,9

Stockholms län 168 398 748 537 651 587 96 950 33,2 7,3 3,1 2,6

44 [55]


Tabell 4 Första hembesöket till barn födda 2010; EPDS självskattningsformulär till mödrar med barn födda 2009

Stadsdel/Kommun

Första hembesöket (födda 2010) andel (%) varav E P D S (barn födda 2009); andel (%)

Totalt till 1:a barn

till om‐föderska

BVC‐ssk utbildad

utförd EPDS1

varav stöd‐ samtal

hänvisat/ remiss

Danderyd 64,0 72,2 59,1 85,7 52,4 5,1 4,5

Ekerö 92,7 96,3 90,8 85,7 35,7 16,5 2,4

Järfälla 90,9 94,5 88,3 92,3 72,2 7,5 7,7

Lidingö 77,0 82,4 74,1 100,0 34,4 7,0 5,2

Norrtälje 69,3 81,1 60,5 61,5 33,3 5,7 4,6

Sigtuna 85,3 89,5 82,1 87,5 40,8 8,8 3,4

Sollentuna 83,2 92,6 77,9 100,0 63,1 3,2 6,4

Solna 79,8 92,0 60,7 92,9 52,8 7,2 8,9

Sundbyberg 69,7 75,8 62,9 90,9 22,7 12,2 5,4

Täby 89,4 94,1 87,0 100,0 73,5 2,2 6,5

Upplands Bro 90,1 88,5 91,2 80,0 56,2 9,2 9,7

Upplands Väsby 80,6 93,8 69,5 85,7 72,5 9,1 9,1

Vallentuna 88,4 94,3 84,9 85,7 70,7 12,1 2,9

Vaxholm 76,7 81,6 74,7 33,3 0,7 100,0 0,0

Österåker 73,4 85,1 64,5 62,5 41,8 19,5 12,0

Norra länet 80,9 88,2 75,3 86,2 52,1 7,5 6,8

Bromma 89,1 93,9 84,9 83,3 41,4 17,2 7,7

Enskede‐Årsta‐Vantör 40,8 55,8 24,2 45,8 14,4 15,7 7,8

Farsta 52,7 61,9 43,9 33,3 3,8 40,9 22,7

Hägersten‐Liljeholmen 76,9 82,3 69,6 66,7 32,6 23,3 7,1

Hässelby‐Vällingby 77,7 88,9 70,8 61,5 26,1 20,8 8,7

Kungsholmen 89,6 95,5 76,9 73,7 62,6 7,3 5,4

Norrmalm 43,1 54,0 24,5 81,3 48,2 9,1 3,7

Rinkeby‐Kista 44,6 44,7 44,4 46,7 4,5 21,1 2,6

Skarpnäck 54,4 76,8 28,2 100,0 11,6 10,9 5,5

Skärholmen 46,0 59,3 36,9 22,2 8,8 41,9 0,0

Spånga‐Tensta 70,7 80,6 65,7 44,4 0,7 0,0 25,0

Södermalm 56,5 68,8 38,4 77,8 21,3 11,3 5,9

Älvsjö 80,1 81,2 79,3 71,4 60,1 18,7 6,5

Östermalm 39,0 54,5 20,6 64,3 10,6 14,7 6,9

Stockholms stad 60,3 70,3 48,8 63,3 25,5 14,7 6,2

Botkyrka 79,2 82,4 77,0 68,2 32,4 7,4 5,0

Haninge 61,9 78,5 50,2 64,7 7,6 20,5 9,0

Huddinge 62,8 83,0 50,1 76,2 30,0 29,9 6,5

Nacka 66,0 82,0 56,1 83,3 20,3 10,7 3,7

Nykvarn 92,2 89,8 93,9 0,0 0,0

Nynäshamn 51,8 75,2 38,5 80,0 5,9 0,0 11,8

Salem 97,2 98,6 96,2 100,0 0,5 0,0 100,0

Södertälje 76,8 88,5 68,3 66,7 22,7 16,1 4,7

Tyresö 50,6 67,6 41,0 88,9 36,4 11,8 8,4

Värmdö 68,2 78,7 61,8 66,7 6,8 8,6 2,9

Södra länet 68,4 82,0 59,4 72,4 21,4 15,9 5,8

Stockholms län 68,1 77,4 59,8 72,6 32,1 11,6 6,4

1 Utförd EPDS anger andelen mödrar som besvarat/fyllt i självskattningsformulär

45 [55]

Tabell 5 Föräldragrupper, barn födda 2009; Utvecklingsbedömning vid 18 mån, barn födda 2008

Stadsdel/Kommun

Föräldragrupper andel (%) varav 18‐mån. utvecklingsbedömning andel(%)

Totalt till 1:a barn

till flerbarn Undersökta

Varav misstanke om utvecklings‐ avvikelser

till läkare

remit‐terade

Danderyd 65,9 78,1 59,6 97,3 1,2 1,4 0,9

Ekerö 34,3 83,9 3,2 93,8 3,5 4,1 2,0

Järfälla 33,9 63,9 12,4 97,9 1,5 1,5 1,9

Lidingö 60,4 80,1 48,7 96,7 1,2 0,6 0,4

Norrtälje 24,9 51,5 7,1 95,8 2,3 21,2 1,5

Sigtuna 4,0 7,8 0,7 94,8 2,2 3,1 1,6

Sollentuna 45,7 77,2 27,2 97,0 1,1 1,2 2,0

Solna 58,5 77,8 29,9 96,8 2,4 0,8 3,2

Sundbyberg 40,2 60,4 13,9 96,9 2,4 1,8 1,3

Täby 61,9 75,6 55,2 94,7 0,9 1,4 1,5

Upplands Bro 40,4 52,8 32,7 95,8 1,3 0,9 3,8

Upplands Väsby 38,8 70,8 12,5 90,2 1,0 2,4 0,7

Vallentuna 46,4 86,3 23,9 97,7 0,9 0,7 0,7

Vaxholm 81,4 79,6 82,4 96,5 0,7 2,9 0,0

Österåker 38,1 88,5 4,2 90,7 2,3 0,9 1,6

Norra länet 44,1 68,1 26,2 95,7 1,7 2,7 1,7

Bromma 73,0 89,5 58,6 94,7 1,7 1,4 3,7


Farsta 44,3 60,1 29,1 97,1 1,4 2,2 2,4



Kungsholmen 74,1 92,9 34,2 88,4 1,5 2,7 3,4

Norrmalm 69,6 90,9 24,7 97,5 1,8 1,0 3,5

Rinkeby‐Kista 8,8 17,9 2,6 80,7 5,9 7,7 8,9

Skarpnäck 52,2 82,9 22,2 92,4 2,5 2,2 0,4

Skärholmen 6,4 13,5 1,4 95,0 5,5 4,6 3,9

Spånga‐Tensta 36,0 46,0 30,2 81,8 1,2 1,0 2,2

Södermalm 58,8 78,3 29,7 96,4 0,7 3,8 2,0

Älvsjö 55,7 83,9 33,6 97,6 1,5 1,7 0,7

Östermalm 50,6 67,3 29,2 93,2 1,5 1,7 1,5

Stockholms stad 51,2 71,8 28,1 93,7 2,2 2,8 2,8

Botkyrka 25,7 46,8 11,1 94,8 3,5 3,0 6,0

Haninge 31,3 60,9 11,9 95,4 1,8 3,3 2,9

Huddinge 40,1 64,1 22,5 95,1 1,5 1,9 1,5

Nacka 56,4 84,0 37,6 96,9 1,9 1,0 0,9

Nykvarn 0,0 0,0 0,0 70,4 3,9 0,0 0,0

Nynäshamn 28,3 54,0 11,9 92,5 1,2 6,9 2,0

Salem 35,2 57,1 23,5 99,6 0,4 0,9 3,1

Södertälje 37,1 59,4 22,3 97,0 2,3 6,8 2,1

Tyresö 48,5 77,6 29,6 96,7 1,4 2,9 2,9

Värmdö 28,2 75,5 6,0 99,6 0,4 1,5 2,5

Södra länet 37,7 64,0 20,4 95,8 2,0 3,0 2,6

Stockholms län 45,5 69,0 25,2 94,9 2,0 2,8 2,4

46 [55]


Tabell 6 Amning, andel (%) enbart ammade barn, födda 20091

Stadsdel/Kommun

Andel (%) enbart ammade barn vid


Danderyd 90,1 82,9 70,3 14,4 0,3 0,0

Ekerö 82,6 76,3 * 60,2 24,4 * 0,7* 0,0

Järfälla 79,8 70,0 49,4 5,3 0,1 0,0

Lidingö 81,3 73,0 56,3 9,7 0,0 0,0

Norrtälje 86,5 69,1 52,7 11,5 0,0 0,0

Sigtuna 72,3 63,8 50,4 12,0 0,0 0,0

Sollentuna 81,9 72,9 57,1 7,7 0,0 0,0

Solna 82,9 74,1 59,4 9,5 0,0 0,0

Sundbyberg 79,0 70,9 53,0 5,4 0,0 0,0

Täby 85,6 75,5 63,4 5,1 0,0 0,0

Upplands Bro 81,6 70,6 45,2 6,8 0,0 0,0

Upplands Väsby 79,3 66,0 56,4 28,4 0,0 0,0

Vallentuna 84,7 70,5 58,2 11,6 0,3 0,0

Vaxholm 84,1 75,9 54,1 3,7 0,0 0,0

Österåker 94,3 88,1 75,1 32,3 0,0 0,0

Norra länet 82,8 72,9 57,4 11,6 0,1 0,0

Bromma 82,5 76,2 66,1 10,0 0,0 0,0

Enskede‐Årsta‐Vantör 82,9 73,0 52,7 5,7 0,4 0,0

Farsta 80,3 66,6 45,0 2,7 0,4 0,0

Hägersten‐Liljeholmen 84,4 72,9 56,9 12,0 0,0 0,0

Hässelby‐Vällingby 76,3 61,7 45,1 11,7 0,7 0,0

Kungsholmen 85,7 80,6 68,4 17,2 5,2 0,0

Norrmalm 88,7 79,8 62,9 20,3 0,2 0,1

Rinkeby‐Kista 70,2 57,2 36,5 5,0 0,2* 0,0*

Skarpnäck 85,7 77,5 56,2 6,6 0,2 0,0

Skärholmen 78,0 59,0 40,7 7,6 0,0 0,0

Spånga‐Tensta 79,3 62,4 46,8 10,6 4,0 0,2

Södermalm 87,5 79,0 59,3 10,3 0,2 0,0

Älvsjö 82,3 74,7 57,9 3,7 0,2 0,0

Östermalm 82,1 74,5 59,6 11,8 0,0 0,0

Stockholms stad 82,7 72,5 55,4 10,4 0,8 0,0

Botkyrka 82,2 62,9 39,1 4,1 1,1 0,6

Haninge 84,3 66,8 49,1 8,9 0,4 0,0

Huddinge 85,1 72,1 55,9 11,7 0,2 0,0

Nacka 84,5 76,4 60,3 8,0 0,0 0,0

Nykvarn 90,2 82,0 70,2 23,6 2,3* 0,0*

Nynäshamn 86,5 66,6 42,6 2,1 0,0 0,0

Salem 83,2 67,6 43,9 5,8 0,0 0,0

Södertälje 79,4 61,3 41,3 8,3 0,7 0,5

Tyresö 85,2 68,9 43,6 1,1 0,0 0,0

Värmdö 81,3 74,8 56,4 5,0 0,0 0,0

Södra länet 83,5 69,0 49,7 7,5 0,4 0,2

Stockholms län 82,9 71,7 54,4 10,0 0,5 0,0

1 Värde markerat med * anger ett bortfall som överstiger 20 procent vilket betyder att angivet värde är statistiskt osäkert

47 [55]

Tabell 7 Amning, andel (%) enbart och delvis ammade barn, födda 20091

Stadsdel/Kommun

Andel (%) enbart & delvis ammade barn vid


Danderyd 99,4 96,9 95,1 88,9 54,6 15,3

Ekerö 97,8 94,3* 87,5 74,8* 44,2* 20,2

Järfälla 97,9 88,6 79,7 67,1 36,0 17,3

Lidingö 97,7 93,5 85,9 75,2 36,1 12,4

Norrtälje 98,6 89,4 76,8 60,8 35,7 17,2

Sigtuna 94,5 84,9 75,0 59,5 31,1 16,2

Sollentuna 97,5 93,5 86,4 75,9 42,2 18,6

Solna 97,5 94,0 86,4 74,7 42,6 20,6

Sundbyberg 97,9 92,1 81,8 70,0 38,4 17,6

Täby 97,7 92,8 86,3 76,5 44,7 17,3

Upplands Bro 97,1 90,6 79,4 61,3 37,1 17,1

Upplands Väsby 99,2 86,8 73,1 64,0 38,9 19,1

Vallentuna 97,9 91,6 83,3 73,0 43,0 15,7

Vaxholm 97,1 92,0 89,6 77,6 42,6 15,8

Österåker 98,5 97,2 91,3 79,4 41,5 12,2

Norra länet 97,8 91,8 83,5 71,6 40,2 17,2

Bromma 98,5 95,4 88,5 78,5 43,3 20,4


Farsta 96,2 86,5 76,1 66,1 43,0 23,8



Kungsholmen 97,2 94,1 89,1 79,6 46,7 18,3

Norrmalm 98,1 96,2 89,4 80,7 41,6 15,0

Rinkeby‐Kista 96,6 92,5 82,0 71,0 52,6* 37,0*

Skarpnäck 97,1 93,7 85,5 75,5 47,7 27,0

Skärholmen 95,7 87,0 75,9 66,4 47,8 34,8

Spånga‐Tensta 97,3 93,0 86,1 73,7 47,1 22,6

Södermalm 98,5 94,0 89,1 80,8 52,1 27,1

Älvsjö 97,8 93,9 84,9 73,3 43,4 22,3

Östermalm 97,1 93,7 88,9 79,3 40,0 15,0

Stockholms stad 97,5 93,0 85,6 75,6 45,9 23,2

Botkyrka 97,2 87,5 73,9 58,5 36,1 22,0

Haninge 96,9 87,1 74,7 61,7 35,2 18,7

Huddinge 96,8 91,0 82,7 67,1 40,9 20,7

Nacka 98,2 95,5 87,4 70,6 44,4 19,9

Nykvarn 96,7 91,8 84,3 61,8 17,2* 5,9*

Nynäshamn 95,8 85,0 71,5 61,2 30,0 16,0

Salem 95,0 83,2 69,9 56,4 33,5 16,7

Södertälje 95,5 84,0 69,9 52,2 30,1 16,6

Tyresö 97,1 88,8 77,3 61,9 37,0 13,8

Värmdö 96,0 91,3 83,6 70,2 36,3 17,7

Södra länet 96,8 89,2 78,2 62,7 36,9 18,7

Stockholms län 97,4 91,6 83,0 71,0 41,8 20,2


48 [55]


Tabell 8 Andel barn som utsatts för tobaksrök i hemmet vid 0‐4 veckors ålder, födda 2009

Stadsdel/Kommun

Mors rökvanor Fars rökvanor Rökare i familjen Bedöm‐bara

Andel (%) rökare

Bedöm‐bara

Andel (%) rökare

Bedöm‐bara

Andel (%) rökare

Danderyd 93,9 1,4 93,4 1,7 93,7 2,5

Ekerö 96,3 1,5 96,6 3,2 96,1 3,5

Järfälla 98,8 3,5 97,2 11,2 97,8 12,9

Lidingö 92,8 2,2 92,0 4,8 90,8 6,8

Norrtälje 96,2 7,0 95,5 13,3 96,1 17,0

Sigtuna 98,0 6,1 96,4 13,6 95,8 15,6

Sollentuna 94,9 2,6 93,9 8,2 95,0 9,6

Solna 96,4 1,3 96,0 5,5 96,2 6,4

Sundbyberg 95,7 2,7 95,4 7,0 95,4 7,8

Täby 95,1 1,0 94,1 4,1 93,7 5,0

Upplands Bro 91,8 9,3 85,4 16,0 91,8 21,2

Upplands Väsby 99,0 4,6 97,5 12,1 97,9 13,7

Vallentuna 98,4 6,3 97,4 6,4 96,6 10,5

Vaxholm 99,3 0,0 99,3 1,4 97,1 1,5

Österåker 97,1 2,6 97,1 3,9 96,7 5,8

Norra länet 96,2 3,3 95,2 7,7 95,4 9,5

Bromma 95,7 1,1 95,4 4,8 87,2 5,3


Farsta 98,3 6,8 96,0 16,8 95,4 18,0



Kungsholmen 98,1 0,5 97,4 2,3 97,4 2,8

Norrmalm 97,8 0,4 97,7 1,3 97,5 1,4

Rinkeby‐Kista 88,5 6,3 85,4 22,1 86,5 24,2

Skarpnäck 96,2 3,7 93,7 11,7 95,1 11,8

Skärholmen 94,0 5,7 92,0 23,9 93,2 27,8

Spånga‐Tensta 96,0 5,3 92,1 16,5 92,4 19,1

Södermalm 98,2 1,3 97,1 4,7 97,3 5,4

Älvsjö 98,8 1,2 98,8 5,0 98,8 5,7

Östermalm 93,9 0,9 93,8 1,3 92,9 2,0

Stockholms stad 95,8 2,5 94,5 8,6 93,7 9,7

Botkyrka 96,5 6,7 95,2 22,2 93,0 24,6

Haninge 94,5 6,1 92,2 15,0 93,4 17,4

Huddinge 96,9 4,5 96,9 13,8 96,9 15,8

Nacka 96,2 1,5 95,8 5,0 95,3 5,9

Nykvarn 91,8 0,9 91,8 4,5 92,6 5,3

Nynäshamn 98,6 10,8 97,6 19,1 98,3 24,9

Salem 98,4 7,8 97,3 11,9 98,4 14,0

Södertälje 97,0 5,4 95,2 20,5 95,5 22,6

Tyresö 97,8 4,6 97,3 7,9 97,1 11,1

Värmdö 96,7 3,4 96,5 5,5 95,9 7,6

Södra länet 96,5 4,9 95,5 13,7 95,3 15,8

Stockholms län 96,1 3,4 94,9 9,7 94,6 11,3

49 [55]

Tabell 9 Andel barn som utsatts för tobaksrök i hemmet vid 8 månaders ålder, födda 2009 1

Stadsdel/Kommun

Mors rökvanor Fars rökvanor Rökare i familjen Bedöm‐ bara

Andel (%) rökare

Bedöm‐ bara

Andel (%) rökare

Bedöm‐ bara

Andel (%) rökare

Danderyd 85,7 1,5 85,4 1,9 84,7 2,8

Ekerö 96,6 2,3 96,6 2,9 96,6 4,1

Järfälla 97,1 6,3 96,6 11,7 97,1 14,9

Lidingö 83,8 2,6 83,4 5,0 81,8 6,1

Norrtälje 92,6 9,3 91,4 12,9 92,6 17,2

Sigtuna 95,8 6,4 93,6 11,7 94,8 14,5

Sollentuna 92,7 3,7 91,8 7,9 92,6 9,6

Solna 96,1 2,0 95,2 5,4 95,8 6,5

Sundbyberg 93,2 3,8 92,9 7,2 92,9 9,0

Täby 92,0 2,1 91,4 4,0 92,0 5,5

Upplands Bro 91,5 10,0 91,2 14,3 91,8 21,5

Upplands Väsby 96,3 5,6 96,3 11,6 96,5 14,8

Vallentuna 98,4 7,1 96,9 5,6 96,4 10,5

Vaxholm 99,3 0,0 99,3 1,4 97,9 1,5

Österåker 96,9 4,1 96,9 4,3 96,9 7,6

Norra länet 93,8 4,5 93,1 7,5 93,4 10,0

Bromma 93,7 2,1 93,4 4,7 93,5 5,1


Farsta 97,1 6,2 95,9 14,2 95,5 16,5



Kungsholmen 97,4 1,1 96,2 2,9 96,3 3,9

Norrmalm 97,8 0,6 97,5 1,5 97,4 1,7

Rinkeby‐Kista 77,3* 7,4 75,0* 22,6 77,3* 22,5

Skarpnäck 91,8 4,8 89,9 9,6 90,3 13,8

Skärholmen 91,8 7,2 90,6 24,5 90,3 28,2

Spånga‐Tensta 90,2 6,8 87,9 17,9 91,2 20,1

Södermalm 97,3 3,0 95,8 5,5 96,4 6,4

Älvsjö 99,0 2,0 98,8 5,7 98,5 6,9

Östermalm 90,6 0,8 90,4 1,3 90,0 1,8

Stockholms stad 92,9 3,5 91,7 8,6 91,9 10,2

Botkyrka 91,4 9,7 90,3 20,8 90,8 24,5

Haninge 89,9 8,0 86,2 13,3 87,9 16,4

Huddinge 91,9 6,9 91,3 14,9 91,7 17,7

Nacka 94,7 2,3 94,3 4,7 94,0 5,8

Nykvarn 90,2 2,7 90,2 6,4 91,0 9,0

Nynäshamn 97,6 12,0 97,6 17,7 97,2 23,8

Salem 97,3 7,3 96,7 8,5 97,3 12,4

Södertälje 94,3 8,7 92,8 20,5 91,3 23,7

Tyresö 98,0 6,2 97,7 7,9 97,3 12,4

Värmdö 95,9 3,7 95,1 6,0 95,7 7,8

Södra länet 93,4 6,8 92,3 13,3 92,4 16,2

Stockholms län 93,3 4,6 92,2 9,5 92,5 11,7


50 [55]


Tabell 10 Vaccinationstäckning avseende Difteri, Stelkramp, Kikhosta, Polio, Haemophilus Influenzae typ B (Hib),

Pneumokocker och Mässling, Påssjuka Röda hund (MPR), barn födda 20081

Stadsdel/Kommun

Andel (%) vaccinerad med 3 doser mot MPR

1 dos Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib Pneumo‐kocker

Danderyd 98,9 98,9 98,9 98,9 98,9 97,5 96,6

Ekerö 99,5 99,5 99,5 99,5 99,5 98,4 98,1

Järfälla 99,4 99,4 99,4 99,4 99,4 98,6 97,4

Lidingö 98,2 98,2 98,2 98,2 98,2 98,1 93,6

Norrtälje 98,8 98,8 98,8 98,8 98,8 96,4 97,0

Sigtuna 99,2 99,2 99,2 99,2 99,2 96,9 95,0

Sollentuna 98,3 98,3 98,3 98,3 98,1 97,1 97,4

Solna 99,2 99,2 99,2 99,2 98,9 98,3 96,9

Sundbyberg 99,1 99,1 99,1 99,1 99,1 98,1 95,6

Täby 98,4 98,4 98,4 98,2 97,9 97,3 95,7

Upplands Bro 99,7 99,7 99,7 99,4 99,7 93,9 97,3

Upplands Väsby 98,7 98,7 98,7 98,7 98,5 96,9 96,9

Vallentuna 99,1 99,1 99,1 99,1 99,1 97,7 93,1

Vaxholm 96,5 96,5 96,5 96,5 96,5 95,1 95,1

Österåker 98,5 98,5 98,5 98,5 98,5 96,6 92,2

Norra länet 98,8 98,8 98,8 98,8 98,7 97,4 96,0

Bromma 98,5 98,5 98,5 98,5 98,5 97,1 97,1


Farsta 99,8 99,8 99,8 99,8 99,8 99,7 98,5



Kungsholmen 98,2 98,2 98,2 98,1 97,8 89,1 96,0

Norrmalm 99,2 99,2 99,2 99,2 99,1 98,8 97,8

Rinkeby‐Kista 94,5 94,5 94,5 85,4 93,8 90,8 82,1

Skarpnäck 96,7 96,7 96,7 96,7 96,9 94,4 94,2

Skärholmen 98,5 98,5 98,5 98,5 98,5 96,3 96,9

Spånga‐Tensta 94,5 94,5 94,5 94,5 94,2 92,7 83,8

Södermalm 94,3 94,6 94,4 94,4 94,0 92,2 92,9

Älvsjö 99,3 99,3 99,3 99,3 98,8 98,6 98,8

Östermalm 98,5 98,5 98,5 98,5 98,5 97,5 96,1

Stockholms stad 97,2 97,2 97,2 96,6 97,0 95,2 94,5

Botkyrka 97,4 97,4 97,4 97,4 97,4 93,9 95,8

Haninge 98,4 98,4 98,4 98,4 98,3 97,2 95,2

Huddinge 97,6 97,6 97,6 97,6 97,6 96,0 95,9

Nacka 99,1 99,1 99,1 99,1 98,9 98,1 97,9

Nykvarn 99,1 99,1 99,1 99,1 99,1 99,1 97,2

Nynäshamn 98,1 98,1 98,1 98,1 98,1 95,9 91,4

Salem 99,1 99,1 99,1 99,1 99,1 98,2 96,5

Södertälje 93,8 94,1 93,8 93,8 93,2 90,6 88,0

Tyresö 99,1 99,1 99,1 99,1 98,8 98,4 96,5

Värmdö 99,4 99,4 99,4 99,4 99,2 98,7 98,5

Södra länet 97,7 97,7 97,7 97,7 97,5 95,9 95,1

Stockholms län 97,8 97,8 97,8 97,6 97,7 96,0 95,1

1 Fet/kursiva värden visar att vaccinationstäckningen för MPR ligger under 90 % vilket anses vara gränsen för s.k. flockimmunitet

51 [55]

Tabell 11 Vaccinationstäckning, avseende BCG och hepatit B, barn födda 2008

Stadsdel/Kommun

Andel (%)

riskbarn TBC

BCG‐vaccinerade, andel (%) Andel (%) hepatit B ≥ 3 doser riskbarn TBC

ej riskbarn

Total andel (%) BCG vacc barn

Danderyd 12,2 92,6 2,1 13,1 16,9

Ekerö 7,3 81,5 0,0 6,0 12,5

Järfälla 41,4 98,2 1,7 41,6 42,5

Lidingö 19,3 90,9 0,0 17,5 22,2

Norrtälje 17,3 83,7 0,2 14,7 13,5

Sigtuna 39,7 93,2 0,0 37,0 42,2

Sollentuna 27,7 94,3 0,5 26,4 28,4

Solna 36,1 91,2 1,4 33,8 37,8

Sundbyberg 40,9 93,2 0,8 38,6 41,1

Täby 20,1 87,2 0,6 18,0 20,3

Upplands Bro 35,2 91,4 2,3 33,6 35,8

Upplands Väsby 32,5 96,6 0,0 31,4 39,7

Vallentuna 18,3 96,2 0,0 17,6 17,8

Vaxholm 12,0 76,5 0,8 9,9 10,6

Österåker 11,4 98,1 1,0 12,0 13,5

Norra länet 26,9 92,9 0,7 25,6 28,4

Bromma 20,0 88,8 0,3 18,0 23,0

Enskede‐Årsta‐Vantör 40,5 90,7 1,6 37,7 43,6

Farsta 43,4 97,7 2,1 43,5 48,1

Hägersten‐Liljeholmen 26,1 86,7 0,6 23,1 33,1

Hässelby‐Vällingby 49,0 93,9 2,0 47,0 51,9

Kungsholmen 12,2 82,2 9,2 18,2 15,6

Norrmalm 12,4 76,8 1,1 10,5 19,1

Rinkeby‐Kista 93,7 94,9 6,7 89,3 89,0

Skarpnäck 35,5 86,6 0,3 31,0 34,1

Skärholmen 87,3 96,8 1,7 84,7 89,1

Spånga‐Tensta 64,2 94,9 2,3 61,8 61,8

Södermalm 18,4 85,8 0,8 16,5 23,1

Älvsjö 33,4 99,3 1,1 33,9 34,4

Östermalm 19,4 91,1 1,0 18,5 29,9

Stockholms stad 35,0 91,9 1,8 33,4 38,6

Botkyrka 67,4 94,2 4,6 65,0 67,9

Haninge 36,0 96,2 0,2 34,7 35,6

Huddinge 44,1 97,3 7,6 47,2 44,5

Nacka 25,0 90,3 0,7 23,0 27,3

Nykvarn 7,4 100,0 1,0 8,3 7,4

Nynäshamn 29,9 87,5 1,6 27,2 29,5

Salem 18,1 97,6 2,7 19,9 22,1

Södertälje 49,7 97,2 2,7 49,7 52,2

Tyresö 23,5 90,3 0,2 21,4 24,5

Värmdö 11,2 81,4 0,2 9,3 12,5

Södra länet 38,6 94,7 2,3 37,9 39,7

Stockholms län 33,6 93,0 1,6 32,3 35,9

52 [55]


Tabell 12 Barn med övervikt och fetma, 4‐åringar, barn födda 2005

Stadsdel/Kommun

Bedömbara Total andel(%) varav Flickor varav Pojkar Andel (%)

Antal flickor

Antal pojkar

Över‐vikt Fetma

Över‐ vikt Fetma

Över‐ vikt Fetma

Danderyd 87,1 195 222 8,2 0,7 8,2 1,5 8,1 0,0

Ekerö 87,5 170 186 6,5 1,1 7,6 1,2 5,4 1,1

Järfälla 90,3 351 398 8,3 1,1 10,0 2,0 6,8 0,3

Lidingö 91,1 273 301 10,1 1,9 11,7 2,6 8,6 1,3

Norrtälje 78,3 225 205 10,9 3,0 10,7 4,0 11,2 2,0

Sigtuna 91,3 219 221 9,1 3,0 12,3 4,6 5,9 1,4

Sollentuna 90,8 432 422 7,6 1,5 9,5 1,9 5,7 1,2

Solna 89,3 278 255 7,5 2,4 8,6 3,2 6,3 1,6

Sundbyberg 88,2 208 182 10,8 0,8 12,0 1,0 9,3 0,5

Täby 91,0 400 473 8,7 0,6 10,5 0,8 7,2 0,4

Upplands Bro 87,5 130 149 7,9 1,8 10,0 3,1 6,0 0,7

Upplands Väsby 93,9 233 225 7,4 1,7 10,3 1,7 4,4 1,8

Vallentuna 89,0 212 202 7,7 1,9 10,8 2,4 4,5 1,5

Vaxholm 88,2 76 81 10,2 1,9 13,2 0,0 7,4 3,7

Österåker 79,9 238 220 8,5 1,1 10,9 0,8 5,9 1,4

Norra länet 88,5 3 640 3 742 8,5 1,6 10,3 2,1 6,8 1,1

Bromma 93,6 351 361 9,4 1,5 10,3 1,1 8,6 1,9

Enskede‐Årsta‐Vantör 87,3 453 541 9,8 2,5 10,6 3,3 9,1 1,8

Farsta 93,2 231 249 8,1 1,7 10,0 0,4 6,4 2,8

Hägersten‐Liljeholmen 89,3 345 409 7,4 1,1 8,7 0,9 6,4 1,2

Hässelby‐Vällingby 88,5 377 373 10,3 1,9 11,1 1,9 9,4 1,9

Kungsholmen 85,9 195 195 8,7 1,0 12,3 1,5 5,1 0,5

Norrmalm 89,2 292 294 8,0 1,2 9,2 1,0 6,8 1,4

Rinkeby‐Kista 68,9 220 268 12,9 5,3 15,5 5,0 10,8 5,6

Skarpnäck 83,3 149 176 9,8 2,5 12,1 2,0 8,0 2,8

Skärholmen 87,8 182 184 11,7 3,0 13,2 3,3 10,3 2,7

Spånga‐Tensta 79,9 233 256 11,0 3,9 13,3 5,2 9,0 2,7

Södermalm 89,5 575 561 7,8 0,8 8,7 1,0 7,0 0,5

Älvsjö 95,8 178 191 11,4 1,1 14,0 1,7 8,9 0,5

Östermalm 84,1 318 279 6,5 1,3 7,2 2,2 5,7 0,4

Stockholms stad 86,9 4 099 4 337 9,2 1,9 10,6 2,0 7,9 1,8

Botkyrka 80,2 428 462 12,0 4,2 13,6 3,7 10,6 4,5

Haninge 88,4 417 427 11,7 2,5 14,6 3,4 8,9 1,6

Huddinge 88,0 579 583 10,4 2,1 12,8 2,6 8,1 1,5

Nacka 91,7 598 629 9,0 1,2 12,4 1,8 5,7 0,6

Nykvarn 90,5 52 62 16,7 2,6 19,2 1,9 14,5 3,2

Nynäshamn 80,1 109 105 13,1 4,2 11,9 5,5 14,3 2,9

Salem 95,7 133 92 12,4 1,3 14,3 0,8 9,8 2,2

Södertälje 82,4 445 465 12,2 2,6 14,6 3,1 9,9 2,2

Tyresö 92,8 254 329 9,9 1,7 10,2 2,4 9,7 1,2

Värmdö 85,6 246 246 10,8 0,8 11,4 1,2 10,2 0,4

Södra länet 87,0 3 261 3 400 11,0 2,3 13,1 2,7 9,0 1,9

Stockholms län 87,5 11 000 11 479 9,5 1,9 11,3 2,2 7,9 1,6

53 [55]

VI Barnhälsovårdens basprogram

Barnets

ålder

Ssk; Th;

läk1

Samtal‐undersökning‐information‐planering‐åtgärd

0‐14 d Ssk Erbjuda kontakt med BVC inom en vecka efter hemkomsten från BB.

o Hembesök av sjuksköterska inom en månad efter hemkomsten från BB

o Samtal om: barnets hälsa, graviditet, förlossning, amning, skötsel, utrustning, föräldraroller, rökning, alkohol och barnsäkerhet.

o Informera om och erbjuda föräldragrupp

o Följa upp information från utskrivningsmeddelande, FV 2; PKU och OAE

o Somatisk undersökning av barnet

o Hälsoplanering för den närmaste tiden

o Riskbedömning avseende Hepatit B och BCG

o D‐vitamin

2 ‐ 8 v Ssk Sjuksköterskebesök på BVC, ca 2 – 4 gånger/månad

o Stöd och bedömning avseende barnets hälsa, tillväxt, amning, uppfödning, utveckling, föräldra‐, barnkontakt och barnsäkerhet

o Utvecklingsbedömning 4 veckor

o Föräldragrupper startar (6 ggr under barnets första år)

Bedömning av moderns stämningsläge enl. EPDS eller annan evidensbaserad metod.

Läk Somatisk undersökning av läkare vid 6 ‐ 8 veckors ålder

2–5 mån Ssk Sjuksköterskebesök ca en gång/mån (läkarundersökning vid avvikelser och efter behov)

Hälsosamtal om barnets hälsa, tillväxt, utveckling och rörelse, amning, uppfödning, stimulans, föräldra‐, barnkontakt och barnsäkerhet

3 mån Ssk Vaccination I

o Difteri, Stelkramp, Kikhosta, Polio, Hib samt Pneumokocker. För riskgrupper: Hepatit B.

5 mån Ssk Vaccination II

o Difteri, Stelkramp, Kikhosta, Polio, Hib samt Pneumokocker. För riskgrupper: Hepatit B

6‐12 m Ssk

Th Sjuksköterskebesök ca en gång var annan månad

Hälsosamtal om barnets hälsa, tillväxt, utveckling, tänder, kost och matvanor, stimulans, föräldra‐, barnkontakt, barnsäkerhet och barnomsorg

D‐vitaminer

Tandhälsovård

6 mån Ssk‐Läk Utvecklingsbedömning

Läk Somatisk undersökning av läkare

Ssk‐Läk BCG‐vaccination vid ökad risk för TBC

1 Ssk = BVC‐sjuksköterska; Th = Tandhygienist; Läk = Läkare på BVC

54 [55]


Barnets

ålder

Ssk; Th;

läk1

Samtal‐undersökning‐information‐planering‐åtgärd

8 mån Ssk Hälsoundersökning, 8 månader

o Livsstilsfrågor (tobak, alkohol)

10 mån Ssk‐läk Utvecklingsbedömning

Läk Somatisk undersökning av läkare

12 mån Läk Somatisk undersökning av läkare, om ej gjord vid 10 månader

Ssk Sjuksköterskebesök

o Hälsosamtal om barnets hälsa, tillväxt, utveckling, tänder, kost och mat‐ och rörelsevanor, stimulans, föräldra‐, barnkontakt, barnsäkerhet och barnomsorg

o D‐vitamin

Vaccination III

o Difteri, Stelkramp, Kikhosta, Polio, Hib samt Pneumokocker. För riskgrupper: Hepatit B

18 mån Ssk Sjuksköterskebesök, (läkarundersökning vid avvikelser och efter behov)

o Utvecklingsbedömning

o Hälsosamtal om barnets hälsa, tillväxt, utveckling, tänder, kost‐ och rörelsevanor, språk, stimulans, TV/media och barnsäkerhet.

o Livsstilsfrågor (tobak, alkohol) föräldraroll, gränssättning

o D‐vitamin

Vaccination

o Mässling, Påssjuka och Röda Hund.

3 år Ssk Sjuksköterskebesök (läkarundersökning vid avvikelser och efter behov)

o Hälsosamtal avseende kost‐mat‐ och rörelsevanor TV‐media enligt 3‐års‐formuläret

o Språkbedömning – Språkförståelse

o Utvecklingsbedömning vid behov


o Hälsosamtal

o Familjens helhetssituation, tillväxt, utveckling, motorik, beteende, kost och måltidsordning, fysisk aktivitet, livsstilsfrågor (tobak, alkohol), TV/media och barnsäkerhet

o Utvecklingsbedömning

o Synskärpebestämning – HVOT‐tavlan

o Hörselmätning – Lekaudiometri

o Språk‐ uppföljning – Språk‐ och talscreening vid fyra år


o Samtal om barnets hälsa, tillväxt och utveckling.

o Synskärpebestämning ‐ HVOT‐tavlan

Vaccination IV

o Difteri, Stelkramp, Kikhosta, Polio

o Bedömning av utredningsbehov inför skolstart

o Epikris till skolhälsovården. Samverkan med SHV

55 [55]

VII Ordförklaringar

Förkortning Förklaring

ASD Autism Spectrum Disorders (Autismspektrumtillstånd)

AUDIT Alcohol Use Disorders Identification Test

BCG Bacille Calmette Guerin = Vaccin mot tuberkulos

BHV Barnhälsovård

BLM/BUMM Barnläkarmottagning/Barn– och ungdomsmedicinsk mottagning

BMI Body Mass Index är ett mått som beskriver förhållandet mellan kroppsvikten i kilo och längden i m2 (kg/m2)

BUP Barn– och Ungdomspsykiatri

BVC Barnavårdscentral, lokal där barnhälsovård bedrivs för barn 0 – 6 år

BVC–sjuksköterska Barnsjuksköterska eller distriktssköterska som arbetar med barnhälsovård på en barnavårdscentral

CHAT Checklist for Autism in Toddlers

CHC Child Health Centres (barnavårdscentral, BVC)

EPDS Edinburgh Postnatal Depression Scale; Arbetsmetod för tidig upptäckt av postnatal depression hos mamman

Hib Haemophilus influenzae typ b

HSNf Hälso‐ och Sjukvårdsnämndens förvaltning

Invasiv bakteriell sjukdom Svår bakteriell sjukdom, t.ex. bakterieinfektion i blodet och hjärnhinneinflammation

ISO BMI Ett konstruerat mått för att räkna ut barns BMI, motsvarande BMI hos en vuxen

LÄKSAK Läkemedelssakkunniga I Stockholms läns landsting

MHV Mödrahälsovård

MI Motivational Interviewing – Motiverande samtal (samtalsmetodik)

MPR Mässling, Påssjuka och Röda hund

MVC Mödravårdscentral, lokal där man bedriver mödrahälsovård

Norra länet Omfattar kommunerna Danderyd, Lidingö, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker samt, Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Upplands Bro och Upplands Väsby

SBS Shaken Baby Syndrom

SLL Stockholms läns Landsting

SoL Socialtjänstlagen

SPESAK En specialsakkunnig läkare, väljs som expert inom sin medicinska specialitet

Stockholm stad Omfattar stadsdelarna Rinkeby–Kista, Spånga–Tensta, Hässelby–Vällingby, Bromma, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalm, Enskede–Årsta–Vantör, Skarpnäck, Farsta, samt Hägersten–Liljeholmen, Skärholmen och Älvsjö

Södra länet Omfattar kommunerna Haninge, Nacka Nynäshamn, Tyresö och Värmdö samt Botkyrka, Huddinge, Nykvarn, Salem och Södertälje

TBC Tuberkulos

TC Transkulturellt Centrum är Stockholms läns landstings kunskapscentrum i transkulturell psykiatri, asyl‐ och flyktingsjukvård samt tandvård för asylsökande och ”papperslösa”

WHO Världshälsoorganisationen

Barnhälsovård / Folkhälsoarbete

Årsrapporten kan beställas från Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst S:t Görans sjukhus, 112 81 Stockholm 08 – 618 63 81 08 – 618 09 18 E‐post: [email protected] 08 – 618 63 88 08 – 618 09 18 E‐post: [email protected] 08 – 618 63 89 08 – 618 09 18 E‐post: [email protected] 08 – 618 63 83 08 – 618 09 18 E‐post: [email protected]

Barnhälsovårdsenhet Syd, Södersjukhuset, 118 83 Stockholm 08 – 616 41 16 08 – 616 41 20 E‐post: [email protected] Rapporten kan laddas ner från barnhälsovårdens hemsida: www.bhvsll.se

2011‐06‐15

2011‐06‐17

Documents

Årsrapport 2010 - sll.se · nadsvanor och hälsa i SLL‐öppna jämförelser 2010 (KFA 2010:4).naderTydliga skill i ohälsotal finns mellan områden med lägre resp. högre andel