Årsredovisning 2003 - Swedbanki/@sbg/@gs/@com/... · Hansabank i Baltikum och FIH i Danmark samt delägda SpareBank 1 Gruppen i Norge och Aktia i Finland. Hansabank, med bas i

Fö

ren

ing

sSp

arb

an

ken

s årsre

do

visn

ing

20

03

Årsredovisning 2003

0068_Oms.qxd 04-03-29 15.02 Sidan 1

2003 i sammandrag. 2003 var ett framgångsrikt år för Förenings-Sparbanken. Räntabiliteten på eget kapital blev den högstabland de nordiska storbankerna. Intäkterna ökade och kredit-förlusterna minskade. Affärsvolymerna inom samtliga produkt-områden ökade. Styrelsen föreslår en ökning av utdelningen till5,75 kronor per aktie.

Årets resultat ökade med 53 procent till

6 343 mkr (4 152). Intäkterna ökade med

6 procent till 24 453 mkr (23 001) med-

an kostnaderna ökade något till 13 841

mkr (13 698). Kreditförlusterna minskade

med 38 procent till 987 mkr (1 603).

Räntabiliteten på eget kapital ökade till

15,9 procent (11,0) och resultatet per

aktie ökade till 12,02 kronor (7,87).

Resultatet påverkades av en realisa-

tionsvinst om 489 mkr från försäljning

av aktier i Erste Bank samt av ned-

skrivning av aktieinnehavet i Spare-

Bank 1 Gruppen med 311 mkr.

Räntenettot

Koncernens största intäktspost, ränte-

nettot, ökade med 4 procent. Utlå-

nings- och inlåningsverksamheten bi-

drog positivt till följd av ökade voly-

mer. Inom den svenska utlåningsverk-

samheten ökade dessutom margina-

lerna. På inlåningssidan däremot min-

skade marginalerna, främst till följd av

lägre allmänt ränteläge och en över-

strömning av inlåningsmedel till hög-

förräntande konton. Framgångsrik ränte-

handel hos Swedbank Markets bidrog

också till räntenettoökningen, liksom

verksamheten i Hansabank.

Provisionsnettot

Den positiva börsutvecklingen lyfte

provisionsnettot under senare delen av

året. Provisionerna från betalningsverk-

samheten förbättrades också. Samman-

taget var dock provisionsnettot oför-

ändrat.

Kostnader

Koncernens kostnader ökade margi-

nellt och uppgick till 13 841 mkr (13 698).

Kostnaderna i den svenska veksamhe-

ten ökade med 259 mkr bland annat

genom förvärvet av HSB Bank och

EMU-förberedelser. I Internationell

bankrörelse minskade kostnaderna med

116 mkr, främst genom rationaliser-

ingar i Hansabanks verksamhet i

Litauen.

Kreditkvalitet

Kreditförlusterna minskade med 38 pro-

cent till 987 mkr (1 603), vilket mot-

svarar en kreditförlustnivå på 0,14

procent (0,23). Osäkra fordringar

ökade från 3 600 mkr till 3 862 mkr.

Volymer och marknadsandelar

En stark försäljning av hypotekslån

bidrog till att utlåningen ökade med 7

procent till 721 mdkr. Marknads-

andelen inom den svenska utlånings-

verksamheten försvarades vad gäller

privatpersoner och ökade på företags-

sidan. Inlåningsvolymen ökade med 8

procent till 275 mdkr. I dotterbolaget

Robur, som är Sveriges största fond-

förvaltare, uppgick marknadsandelen

till 28 procent och fondförmögenhe-

ten till 249 mdkr.

FöreningsSparbankenutsågs till Årets Affärsbank2003 i tidningen Affärs-världens undersökningFinansbarometern.

Procent

0

5

10

15

20

200320022001

mkr

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

200320022001

Kronor

0

1

2

3

4

5

6

200320022001

Räntabilitet under 3 år Rörelseresultat under 3 år Utdelning under 3 år

0068_Oms.qxd 04-03-29 15.06 Sidan 1

FöreningsSparbanken i korthet. FöreningsSparbanken är en bankmed ett komplett sortiment av finansiella produkter och tjänster,öppen för alla. Banken är verksam i Sverige, övriga nordiskaländer samt i Baltikum.

Vision

FöreningsSparbanken ska vara en bank

för var och en – för kunder, aktieägare,

medarbetare och samhälle.

Affärsidé

FöreningsSparbankens affärsidé är att

erbjuda ett kundanpassat, lättanvänt och

komplett utbud av finansiella tjänster

som ger våra kunder ett uthålligt eko-

nomiskt mervärde.

Banken ska uppfattas som det själv-

klara bankalternativet för kunderna

oavsett om det handlar om privatper-

soner, företag, lantbruk, kommuner,

landsting eller organisationer.

Historisk bakgrund

FöreningsSparbanken är resultatet av

fusionen mellan Sparbanken Sverige

och Föreningsbanken 1997. Sparbanken

Sverige, som börsintroducerades 1995,

bildades genom sammanslagning av

elva av de största regionala sparbank-

erna och Sparbankernas Bank. Före-

ningsbanken, vilken uppstod genom sam-

gående av 12 regionala föreningsbank-

er in i Föreningsbankernas Bank i början

av 1990-talet, börsintroducerades 1994.

Fristående sparbanker och

delägda banker

Idag finns 88 fristående sparbanker i

Sverige. FöreningsSparbanken har ett

samarbetsavtal med 86 av dessa som

innebär att sparbankerna under ett ge-

mensamt varumärke, Kopparmyntet,

förmedlar FöreningsSparbankens pro-

dukter och tjänster. Sparbankerna sva-

rar för ungefär en fjärdedel av den

samlade försäljningen av Förenings-

Sparbankens produkter.

Koncernen idag

Utöver den svenska verksamheten är

banken verksam i Baltikum genom

Hansabank, i Danmark genom FIH, i

Norge genom SpareBank 1 Gruppen

samt i Finland genom Aktia.

Svenskaverksam-heten 85 %

Hansa-bank 5 % FIH 10 %

31 december 2003


Hansa-bank 13 %

FIH 5 %

31 december 2003


Hansa-bank 35 %

FIH 1 %


Hansa-bank 38 %

FIH 1 %

��y�

Sverige

NorgeSpareBank 1Gruppen Finland

Aktia Sparbank

Estland

LitauenDanmarkFIH

Lettland

Snabbfakta FöreningsSparbanken 2003

Kunder Volymer Resultatuppgifter

Privatkunder Sverige 4 300 000 Utlåning, mdkr 721 Rörelseresultat, mkr 9 564Privatkunder Baltikum 4 000 000 Inlåning, mdkr 284 Intäkter, mkr 24 453Företagskunder Sverige 243 000 Fondförvaltning, mdkr 249 Kostnader, mkr 13 841Företagskunder Baltikum 150 000 Bankkort, miljoner 2,9 Balansomslutning, mdkr 1 002

Personal och kontor Marknadsandelar, Sverige

Anställda koncernen 15 366 Hypoteksutlåning 34 Räntabilitet, % 15,9 Kontor Sverige 516 Inlåning 26 K/I-tal, före kreditförluster 0,57Kontor Baltikum 280 Fondförvaltning 28 Resultat per aktie, kr 12,02

Fördelning utlåning31 december 2003

Fördelning intäkter 31 december 2003

Fördelning kontor31 december 2003

Fördelning antal anställda31 december 2003

I Svensk kontorsrörelse ingår försäljningsorganisationen på den

svenska marknaden; kontor, uttagsautomater, telefon- och internet-

tjänster. Kontorsrörelsen har kundansvar för privatpersoner, företag,

organisationer, kommuner och landsting.

Vidare ingår enheten för Kunderbjudande och Produkter som är

indelat i fem produktområden: Sparande & Placeringar, Lån & Finan-

sieringar, Kort, Inlösen samt Betalningar. Enheten, som är en stöd-

funktion till försäljningsorganisationen, producerar och paketerar de

produkter och tjänster som säljs i kontorsrörelsen.

I rörelsegrenen ingår även koncernens privatbanksverksamhet i

Luxemburg samt EnterCard, ett kortföretag verksam på den norska

marknaden.

I rörelsegrenen ingår finansförvaltningen i koncernens svenska verk-

samhet. Finansförvaltningen ansvarar för den långfristiga upplåning-

en samt bankens långsiktiga obligations- och aktieportfölj.

Kapitalförvaltning och försäkring omfattar Roburkoncernen med

verksamhet inom fondförvaltning, institutionell och diskretionär

kapitalförvaltning, försäkringar samt individuellt pensionssparande.

Swedbank Markets ansvarar för bankens aktie-, ränte- och valuta-

verksamhet för kontorsrörelsens och egna kunder. Swedbank

Markets bedriver även verksamhet via delägda First Securities i

Norge samt genom filialerna i Oslo, London och New York.

RÖRELSEGREN VERKSAMHET MARKNAD

Sverige

Norge

Finland

Danmark

Sverige

Sverige

Sverige

Norge

Luxemburg

Svensk kontorsrörelse

SwedbankMarkets

Kapitalförvaltningoch försäkring

Finansförvaltning

Internationell bankrörelse omfattar verksamheterna i dotterbolagen

Hansabank i Baltikum och FIH i Danmark samt delägda SpareBank

1 Gruppen i Norge och Aktia i Finland. Hansabank, med bas i

Estland erbjuder en rad produkter och tjänster till privat- och före-

tagskunder och är den ledande banken i Baltikum. FIH är verksam

huvudsakligen inom företagsfinansiering på den danska marknaden.

Norge

Finland

Danmark

Estland

Lettland

Litauen

Internationellbankrörelse

I Gemensam service och Staber ingår IT och övrig gemensam ser-

vice, koncernstaber och koncernens egna försäkringsbolag Sparia.

SverigeGemensam serviceoch Staber

ÅRSREDOVISNING 2003 | VIKTIGA HÄNDELSER 2003 | 1

Viktiga händelser 2003:

Årets resultat efter skatt ökade med 53 procent till 6 343 mkr (4 152)

Räntabiliteten på eget kapital ökade till 15,9 procent (11,0)

Kostnaderna ökade med 1 procent till 13 841 mkr (13 698)

Kreditförlusterna minskade med 38 procent till 987 mkr (1 603)

Inlåningen ökade med 14 procent, utlåningen med 7 procent och

fondförmögenheten ökade med 21 procent under året

Styrelsen föreslår att utdelningen höjs till 5,75 kronor per aktie (5,50)

FöreningsSparbanken utsågs till Årets Affärsbank

Robur utsågs till Årets Stjärnförvaltare

Banken fick utmärkelsen Sveriges bästa arbetsplats

Enligt Svenskt Kvalitetsindex var FöreningsSparbanken och de fristående

sparbankerna de enda banker som tydligt förbättrade kundnöjdheten

bland företag och privatkunder

Som första börsnoterade nordiska bank miljöcertifierades Förenings-

Sparbanken enligt den internationella standarden ISO 14001

Styrelsen föreslog ett bemyndigande för återköp av egna aktier och

beslutade om nya finansiella mål

Efter årsskiftet tillträdde Jan Lidén som ny VD och koncernchef.

2 | ÅRSREDOVISNING 2003 | INNEHÅLL

Flik FÖRENINGSSPARBANKEN I KORTHET

1 VIKTIGA HÄNDELSER 2003

4 VD-KOMMENTARVD summerar ett framgångsrikt år och blickar framåt.

6 FEM ÅR I SAMMANDRAG

8 MARKNADSANDELAR I SVERIGE

10 ÄGARE OCH AKTIENBankens aktie är en av Sveriges mest spridda aktier. Kursuppgången under året var 37 procent.

12 AFFÄRSIDÉ, VISION OCH STRATEGIFöreningsSparbanken ska vara en bank för var och en – för kunder, aktieägare, medarbetare och samhälle.

13 FINANSIELLA MÅLFrån 2004 gäller nya finansiella mål.

14 FRISTÅENDE SPARBANKER OCH DELÄGDA SVENSKA BANKERBankens produkter och tjänster distribueras också av 79 fristående sparbanker och 7 delägda banker.

16 MEDARBETAREFöreningsSparbanken utsågs av Alecta till Sveriges bästa arbetsplats 2003.

18 HÅLLBARHET OCH MILJÖFöreningsSparbanken blev första nordiska börs-noterade bank med miljöcertifikat enligt ISO 14001.

23 OMVÄRLD OCH MARKNADSUTVECKLINGEfter några dystra börsår vände aktiemarknaden uppåt. Räntemarknaden präglades av sjunkande räntor.

24 FÖRENINGSSPARBANKENS RÖRELSEGRENAR OCH DOTTERBOLAG

25 SVENSK KONTORSRÖRELSEDet svenska kontorsnätet anpassas till kundernas nya behov och beteenden.28 Spara & Placera29 Lån & Finansiering31 Kort32 Betalningar33 Kortinlösen35 Internetbanken och Telefonbanken

36 SWEDBANK MARKETSFöreningsSparbankens investmentbank hade en starkutveckling inom ränte- och valutaverksamheterna.

38 KAPITALFÖRVALTNING OCH FÖRSÄKRINGSveriges största fondbolag, Robur, utsågs till Årets Stjärnförvaltare av Dagens Industri.

ÅRSREDOVISNING 2003 | INNEHÅLL | 3

41 INTERNATIONELL BANKRÖRELSE Stabil vinstutveckling för baltiska Hansabank och ljusning för SpareBank 1 Gruppen i Norge.42 Hansabank44 FIH45 Aktia45 SpareBank 1 Gruppen

47 FINANSFÖRVALTNINGFortsatt framgångsrik riskhantering.

48 GEMENSAM SERVICE OCH STABERAffärsstödjande resurser till den svenska kontors-rörelsen har samlats i enheten Gemensam service.

51 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

54 RESULTATRÄKNING, BRYGGA MELLAN OPERATIV OCH LEGAL

55 RÖRELSEGRENAR

59 EKONOMISK REDOGÖRELSE

64 KONCERNENS RISKKONTROLL

66 REDOVISNINGSPRINCIPER

69 RESULTATRÄKNING

70 BALANSRÄKNING

71 KASSAFLÖDESANALYS

72 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL

73 NOTER

109 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

110 REVISIONSBERÄTTELSE

111 STYRELSE OCH REVISORER

112 STYRELSEARBETET

114 STYRELSE

117 KONCERNLEDNING

119 ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

120 ADRESSER

Flik DEFINITIONER

Flik BOLAGSSTÄMMA OCH EKONOMISK INFORMATION

4 | ÅRSREDOVISNING 2003 | VD-KOMMENTAR

FöreningsSparbanken ska vara den

bästa banken för de många männis-

korna och företagen. Vårt fokus är att

ständigt anpassa vår service och vårt

erbjudande till alla våra kunder. Ett

viktigt kvitto är Svenskt Kvalitets-

index som visar att FöreningsSpar-

banken, de fristående sparbankerna och

delägda bankerna är de enda banker

som ökat sin kundnöjdhet under 2003,

både bland privat- och företagskunder.

Samarbetet med de fristående spar-

bankerna och delägda bankerna är ett

mycket viktigt inslag. Tillsammans

svarar de för ungefär en fjärdedel av

koncernens produktförsäljning på den

svenska marknaden. I Sverige har

FöreningsSparbanken en kundbas på

drygt 4 miljoner kunder. Tillsammans

med de fristående sparbankerna och

delägda bankerna uppgår den svenska

kundbasen till 6 miljoner kunder.

Kanaler som internet och telefon

spelar vid sidan av kontoren en viktig

roll. Antalet internetkunder ökar stadigt

och passerade under året 1,5 miljoner

kunder, inklusive kunder från fristående

sparbanker och delägda banker. Gen-

om förbättringar och nya tjänster som

exempelvis e-kort, e-bokföring och

Bank-ID, ökar vi nyttan för våra kund-

er. Tillgängligheten ska gälla för alla,

oavsett förutsättningar. Vår handikap-

panpassade webbplats belönades för

övrigt med utmärkelsen Årets bank-

produkt av tidningen Privata Affärer.

Årets Affärsbank 2003

FöreningsSparbanken har idag cirka

240 000 företagskunder i Sverige. Det

innebär att ungefär vartannat svenskt

företag är kund i vår bank. Före-

ningsSparbanken satsar på företag

över hela landet med särskild fokus på

tillväxtregionerna. Sedan några år har

vi avsevärt höjt våra ambitioner vad

gäller de stora företagen och har under

året förstärkt våra resurser som arbet-

ar med mindre och medelstora före-

tag. Vi har under året nyanställt kvali-

ficerade privat- och företagsrådgivare

i en tid när finansbranschen i övrigt

dragit ned. I september utsågs vi till

Årets Affärsbank i tidningen Affärs-

världens undersökning Finansbaro-

metern.

Kundernas krav styr organisationen

För att öka kraften i genomförandet av

prioriterade åtgärder för ökad kund-

nöjdhet och lönsamhet, har vi inlett

ett förbättringsarbete som kommer att

omfatta hela kontorsrörelsen. Arbetet

innebär bland annat ytterligare syste-

matik i kundkontakter och försäljning

med tydliga yrkesroller kopplade till

de olika kundsegmenten på privat-

och företagssidan. De delar av kon-

torsrörelsen som under året genomfört

förbättringsåtgärderna har haft en

bättre utveckling än genomsnittet vad

avser kundnöjdhet.

Kompetensutveckling är en nyckel-

fråga för att utveckla medarbetarnas

yrkesroller och leva upp till kundernas

krav på rätt kompetens. Förenings-

Sparbanken har aldrig tidigare satsat

så mycket på medarbetarutveckling

som nu. Vi utsågs i oktober 2003 till

Sveriges bästa arbetsplats av tjänste-

pensionsföretaget Alecta, bland annat

för vårt arbete med att förebygga

ohälsa och att öka välbefinnandet hos

bankens medarbetare.

Fortsatt kundorientering ger resultat. År 2003 var ett framgångs-rikt år för FöreningsSparbanken. Vi är idag den mest lönsammanordiska storbanken. För att ytterligare öka kundorienteringenoch kundnöjdheten fortsätter och förstärks det omfattandearbete som påbörjades under 2002.

Ökad IT-effektivitet är en annan

viktig del i att frigöra tid för ökad

kundkontakt. FöreningsSparbanken

belönades i november med Compass-

priset 2003 för en IT-effektivitet ”i

världsklass”. Vi har under året återigen

nått vårt löpande mål att genomföra

runt 20 procent fler transaktioner utan

kostnadsökningar.

Stark utveckling av verksamheten

År 2003 präglades av en fortsatt oro i

omvärlden, lågränteläge och en avvak-

tande konjunktur. Trots detta presen-

terar FöreningsSparbanken ett mycket

starkt resultat. Årets resultat ökade

med 53 procent till 6 343 mdr. Vi blev

därmed den mest lönsamma nordiska

storbanken vad avser avkastning på

eget kapital om 15,9 procent. Kost-

nads-/intäktsrelationen var 0,57 pro-

cent före kreditförluster, jämfört med

0,63 procent 2002. Styrelsen har före-

slagit en höjning av utdelningen till

5,75 kronor per aktie, vilket innebär

en direktavkastning på 4,1 procent

beräknat på aktiekursen vid årsskiftet.

År 2003 uppgick marknadsandelen för

nyförsäljningen inom hypoteksutlå-

ning till 34 procent, bankinlåning från

hushåll till 24 procent och för fonder

och fondförsäkringar till 20 procent.

FöreningsSparbanken nådde prelimi-

närt en marknadsandel om nära 20

procent av nysparandet på den sven-

ska marknaden när det gäller inlåning

från hushållskunder, fonder och fond-

försäkringar från samtliga kundkate-

gorier samt privat- och indexobligatio-

ner.

Efter några års negativ utveckling

på världens börser vände börskurserna

ÅRSREDOVISNING 2003 | VD-KOMMENTAR | 5

uppåt. Stockholmsbörsen steg med 29

procent. Försäljningen, men framför

allt förvaltningsresultatet, den faktor

som är viktigast för våra fondsparare,

ökade för Robur som är Sveriges stör-

sta fondförvaltare. Ett mått på denna

framgång är att Roburs fonders genom-

snittliga rating enligt fondinforma-

tionsföretaget Morningstar ökade från

2,85 till 3,18. Robur hade vid årsskif-

tet mer än 20 procent av nettonyspar-

andet i fonder, till stor del tack vare de

nya Access-fonderna som presentera-

des under slutet av året. Robur utsågs

i januari 2004 av tidningen Dagens

Industri och Morningstar till Årets

Stjärnförvaltare 2003.

Fortsatt god utveckling i Baltikum

Utvecklingen i våra verksamheter i

Norge och Finland har varit positiv

under året och den danska versamhe-

ten är fortsatt stabil.

Hansabank, som är den marknads-

ledande banken i Baltikum, har haft

en genomsnittlig vinsttillväxt på 27

procent mellan 1999 och 2003. Mark-

nadsandelen har vuxit till en tredje-

del, men den baltiska marknaden för

finansiella tjänster mognar allt mer.

Den ökade integrationen med euro-

peiska marknader gör att räntemargi-

nalen sjunker gradvis. Mot den bak-

grunden reviderade Hansabank under

året sitt årliga vinsttillväxtmål från 20

procent till 10 procent. Trots en lång-

sammare tillväxttakt ser vi fortsatt goda

utvecklingsmöjligheter i Hansabank.

Miljötänkande en del av affären

Sedan mitten av 1990-talet bedriver

banken ett omfattande arbete med

miljö och hållbarhet. Banken har varit

en föregångare inom den finansiella

sektorn och miljö- och hållbarhetsar-

betet är integrerat i affärsverksamhe-

ten. Som första börsnoterade nordiska

bank blev FöreningsSparbanken

under året miljöcertifierad enligt ISO

14001, ett kvitto på att vi arbetar på

ett systematiskt och strukturerat sätt

med miljöfrågorna.

Utsikter för 2004

FöreningsSparbanken fullföljer med

full kraft den strategi som vi arbetat

efter sedan 2001. Nöjda kunder är vår

främsta prioritering. Kundperspek-

tivet styr utvecklingen av produkter

och tjänster, utvecklingen av vår kon-

torsrörelse och koncernens inriktning

i övrigt. Vi ska ta tillvara tillväxtmöj-

ligheterna i storstadsområdena och i

tillväxtområden på andra håll i landet.

Med fortsatt fokus på kundarbetet i

kontoren och en förbättrad konjunk-

tur har vi goda förutsättningar att få

en fortsatt positiv utveckling.

Vår stora kundbas, kompetenta

medarbetare, vårt kompletta utbud av

produkter och tjänster och våra vikti-

ga samarbetspartners är styrkan i vårt

fortsatta arbete. Vi står idag starkare

än på mycket länge, vår strategi är tyd-

lig och fast förankrad hos styrelse,

ledning och medarbetare.

Stockholm i februari 2004

Jan Lidén

VD och koncernchef

Jan Lidén

VD och koncernchef

6 | ÅRSREDOVISNING 2003 | FEM ÅR I SAMMANDRAG

Fem år i sammandrag

Nyckeltal, koncernen2003 2002 2001 2000 1999

ResultatRörelseresultat, mkr 9 564 6 848 8 039 9 366 6 454Placeringsmarginal, % 1,59 1,58 1,54 1,51 1,48Räntemarginal, % 1,47 1,43 1,38 1,35 1,33K/I-tal före kreditförluster 0,57 0,63 0,60 0,57 0,63K/I-tal efter kreditförluster 0,61 0,70 0,66 0,61 0,66Räntabilitet på eget kapital, % 15,9 11,0 14,7 19,7 15,7Avkastning på totalt kapital, % 0,94 0,69 0,82 1,04 0,83Resultat per aktie, kronor 12,02 7,87 9,86 12,10 8,70Resultat per aktie efter utspädning, kronor 1) 12,01 7,86 9,85 12,08 8,70

KapitaltäckningKapitaltäckningsgrad, % 10,8 10,8 11,3 10,8 10,4Kapitalbas, mkr 63 695 61 208 61 743 54 999 46 475Primärkapitalrelation, % 7,2 7,1 7,1 6,9 6,0

KreditkvalitetKreditförlustnivå netto, % 0,14 0,23 0,21 0,19 0,13Andel osäkra fordringar, % 0,28 0,27 0,32 0,22 0,34Reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra fordringar, % 40 40 41 48 49Total reserveringsgrad osäkra fordringar, % 131 134 103 105 85

BalansräkningTotal utlåning 826 395 802 059 793 816 759 933 673 876Hypoteksutlåning 398 752 367 645 340 997 321 332 307 777Inlåning och upplåning från allmänheten 283 616 263 419 247 190 247 438 210 537Eget kapital 41 919 38 602 37 483 34 954 31 007Totala tillgångar 1 002 334 957 503 959 632 929 439 833 710

Antalsuppgifter 2003 2002 2001 2000 1999

Privatkunder, miljoner 8,3 7,8 7,0 5,3 5,3Företagskunder, tusen 400 400 370 320 308Internetbankskunder, tusen 2) 2 747 2 152 1 509 1 028 587Telefonbankskunder, tusen 2) 2 652 2 565 2 219 2 061 1 833

Anställda 15 366 15 468 16 068 13 002 12 791Kontor 2) 820 858 951 760 818Insättnings- och uttagsautomater 2) 2 097 2 029 1 932 1 636 1 466Bank i Butik 2) 256 260 328 249 150

1) År 2005 kan maximalt 8 008 100 aktier tillkomma om teckningsoptionerna utnyttjas fullt ut.2) Inklusive fristående sparbanker och delägda banker.

ÅRSREDOVISNING 2003 | FEM ÅR I SAMMANDRAG | 7

Resultaträkning, operativmkr 2003 2002 2001 2000 1999

Ränteintäkter 47 755 52 013 55 535 52 560 40 197Räntekostnader – 31 554 – 36 464 – 40 519 – 38 971 – 28 854

Räntenetto 16 201 15 549 15 016 13 589 11 343Erhållna utdelningar 105 90 148 247 159Provisionsintäkter 7 661 7 558 7 742 8 377 6 119Provisionskostnader – 1 922 – 1 794 – 1 670 – 1 593 – 1 216

Provisionsnetto 5 739 5 764 6 072 6 784 4 903Nettoresultat av finansiella transaktioner 801 441 1 110 1 694 579Övriga rörelseintäkter 1 607 1 157 1 063 1 689 2 087

SUMMA INTÄKTER 24 453 23 001 23 409 24 003 19 071

Allmänna administrationskostnader Personal – 6 978 – 7 005 – 6 614 – 6 448 – 5 792Övriga – 5 585 – 5 279 – 5 873 – 6 000 – 5 556Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar – 1 278 – 1 414 – 1 407 – 1 271 – 798

SUMMA KOSTNADER – 13 841 – 13 698 – 13 894 – 13 719 – 12 146

RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER 10 612 9 303 9 515 10 284 6 925

Kreditförluster netto samt värdeförändring på övertagen egendom – 987 – 1 603 – 1 337 – 1 115 – 636Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar – 264 – 10Återföring av nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 55Andelar i intresseföretags resultat – 116 – 588 – 129 197 165

RÖRELSERESULTAT 9 564 6 848 8 039 9 366 6 454

Bokslutsdispositioner – 19 – 76 – 87 – 5 70Skatter – 2 567 – 1 983 – 2 123 – 2 476 – 1 904Minoritetens andel – 635 – 637 – 625 – 501 – 28

ÅRETS RESULTAT 6 343 4 152 5 204 6 384 4 592

Balansräkningmkr 2003 2002 2001 2000 1999

Utlåning till kreditinstitut 76 643 98 662 131 580 130 196 104 468Utlåning till allmänheten 749 752 703 397 662 236 629 737 569 408

Räntebärande värdepapperBelåningsbara statsskuldförbindelser 14 136 15 885 22 922 29 145 28 019Obligationer och andra räntebärande värdepapper 63 038 48 999 41 824 30 151 29 665

Aktier och andelar 5 413 6 561 7 699 11 330 11 728Tillgångar i försäkringsrörelsen 38 199 32 242 42 614 45 505 39 645Övrigt 55 153 51 757 50 757 53 375 50 777

SUMMA TILLGÅNGAR 1 002 334 957 503 959 632 929 439 833 710

Skulder till kreditinstitut 95 441 102 814 122 599 126 478 127 948Inlåning och upplåning från allmänheten 283 616 263 419 247 190 247 438 210 537Emitterade värdepapper m m 442 103 420 254 420 362 379 620 344 082Skulder i försäkringsrörelsen 38 082 32 243 43 198 45 389 39 473Övrigt 74 347 72 516 57 196 66 201 55 311Efterställda skulder 26 826 27 655 31 604 29 359 25 352Eget kapital 41 919 38 602 37 483 34 954 31 007

SUMMA SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL 1 002 334 957 503 959 632 929 439 833 710

8 | ÅRSREDOVISNING 2003 | MARKNADSANDELAR SVERIGE

Privatmarknaden

Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr

FöreningsSparbanken Datum för marknadsandel 2003 2002 2001 2000 1999 2003 2002 2001 2000 1999

Inlåning 0312 26 26 25 26 27 134 124 116 109 115Bankutlåning 0312 21 21 22 24 26 61 59 60 61 59Hypoteksutlåning 0312 34 35 35 36 36 267 242 222 203 192Individuellt Pensionssparande 0309 34 34 34 34 35 9 7 8 9 9Privatobligationer 0312 21 19 19 23 18 10 9 8 11 15Fondförvaltning 0312 28 29 30 32 34 249 206 263 288 290Fondförsäkring * 0312 13 18 23 26 30 37 33 43 45 40Bankkort (antal tusen) u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. 2 887 2 725 2 585 2 457 2 341Kredit- och betalkort (antal tusen) u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. 490 440 411 415 422

Marknadsandelar Sverige. På den svenska marknaden är Före-ningsSparbanken ledande inom hushållsinlåning, hushållsutlåning,fondsparande, individuellt pensionssparande och kortutgivning.

FöreningsSparbankens marknadsposition i Sverige

SPARANDE OCH PLACERINGAR

1:a hushållsinlåning1:a fondsparande1:a individuellt pensionssparande3:a fondförsäkring 1:a premiepensionssparande3-10:a aktiehandel

LÖNER OCH BETALNINGAR

1-2:a lönehanteringar1:a kortinlösen1:a bankkort1-2:a girobetalningar

BOENDE

1-2:a boendelån1-2:a fastighetsmäkleri

MÖTESPLATSER

1:a kontor1:a internetbank1:a telefonbank1:a uttagsautomater

FÖRETAGSMARKNADEN, 20-30%

inlåningutlåningavbetalningsfinansiering och leasing

Företagsmarknaden



Bankinlåning 0312 17 12 12 12 12 51 40 37 39 35Bankutlåning 0312 20 17 18 19 21 113 100 107 103 100Hypoteksutlåning 0312 22 21 20 20 19 100 97 94 95 94Leasing via finansbolag 0312 6 5 5 5 5 7 6 6 5 4Avbetalning via finansbolag 0312 15 15 15 15 15 11 9 8 7 6

Kommunmarknaden



Bankinlåning 0312 34 33 34 37 37 7 5 6 6 7Bankutlåning 0312 20 16 17 20 26 6 5 6 6 8Hypoteksutlåning 0312 43 45 43 44 41 8 8 7 7 8Kommuncertifikat 0312 33 36 31 19 22 2 2 1 1 1

* Marknadsandelar avser nyförsäljning.Källor: SCB, Riksbanken och Försäkringsförbundet.

”Fakturering via Internet.Det kommer att spara oss massor av tid. Och kuvert.”

Företagsrådgivning, både för stora och små företag.

10 | ÅRSREDOVISNING 2003 | ÄGARE OCH AKTIEN

Ägare och aktien. FöreningsSparbankens aktie är noterad påStockholmsbörsen, A-listans mest omsatta.

Antal aktieägare den 31 december 2003

Storleksklasser Antal aktier Antal ägare

1–500 34 924 462 372 522501-1 000 10 965 111 15 4821 001-2 000 5 858 521 4 1492 001-5 000 4 861 044 1 5605 001-10 000 2 677 376 36910 001-20 000 3 300 094 22620 001-50 000 6 069 942 19250 001-100 000 6 378 257 89100 001-500 000 37 959 429 165500 001- 414 814 607 386

TOTALT 527 808 843 395 140

Varav förvaltarregistrerade 376 736 026 19 525

Aktieägare den 31 december 2003

Procent av kapital och röster 2003 2002

Sparbanksstiftelser 21,1 21,0Fristående sparbanker 7,6 7,2Alecta 5,2 4,5Robur fonder 3,3 3,7AMF Pension 3,2 2,2Lantbrukskooperationen 3,0 3,2SHB/SPP fonder 2,5 2,0SEB fonder 2,1 1,8AFA Försäkringar 1,9 2,1FSB resultatandelsstiftelser 1,6 1,42 AP-Fonden 1,4 1,3

Övriga svenska institutioner 16,6 17,9Allmänheten 11,0 11,1Utländska ägare 19,5 20,6

TOTALT 100,0 100,0

Utländska ägare19 %

Fristående sparbanker8 %

Sparbanks-stiftelser21 %

Allmänheten11 %

Svenska institutioner38 %

Lantbruks-kooperationen3 %

Bankaktieanalytiker som följer FöreningsSparbankens utveckling

Företag Analytiker

ABG Securities Sigmund HålandAlfred Berg FK Rodney AlfvénBNP Paribas Jagoba Garcia Carnegie Magnus AnderssonCAI Cheuvreux Mats AndersonCitigroup Ronit GhoseConventum Bengt DahlströmCSFB Jonas EriksonDeutsche Bank Michael GallagherEnskilda Securities Thomas JohanssonFox-Pitt, Kelton Garth LederGoldman Sachs Christoffer MalmerHagströmer & Qviberg Hampus BrodénHandelsbanken Mikael HallåkerHSBC Jin-Wee TanING Sigrid BaasJP Morgan Markus PietikainenKaupthing Bank Lars FrickLehman Brothers Henrik SchmidtMerrill Lynch Denise Vergot-HolleMorgan Stanley Amit MehtaSwedbank Christian BrunlidUBS Warburg Andreas HåkanssonWest LB Panmure Kim BergoeÖhman FK Tobias Hornberger

En handelspost i bankens aktie på Stockholmsbörsen är 100

aktier. Det finns ett aktieslag, A-aktier, vilket betyder att

varje aktie berättigar till en röst och samtliga aktier medför

lika rätt till andel i bankens tillgångar och vinst. Före-

ningsSparbanksaktien är en av Sveriges mest spridda aktier.

Börsvärde och omsättning

Vid utgången av december 2003 var FöreningsSparbanken,

till börsvärde sett, det 8:e största företaget på Stock-

holmsbörsen med ett börsvärde på 75 mdkr. Under 2003 var

FöreningsSparbankens aktie den 16:e mest omsatta aktien

på Stockholmsbörsen. Under året gjordes totalt 117 188

avslut om totalt drygt 513 miljoner aktier till ett sammanlagt

värde av 58 mdkr.

Etiska investerare

FöreningsSparbanken är kvalificerad för investeringar i

bland annat DJSI (Dow Jones Sustainability Index),

FTSE4Good och OEKOM.

Teckningsoptionsprogram

Under våren 2000 erbjöds de anställda i FöreningsSpar-

banken och dess helägda koncernbolag samt styrelseleda-

möterna i de lokala bankerna att köpa teckningsoptioner i

FöreningsSparbanken. 8 008 100 optioner tecknades, vilka

kan utnyttjas till teckning av lika många aktier år 2005.

Teckningskursen är 187 kronor.

Kursutveckling 2003

Under året steg Stockholmsbörsens generalindex med 29

procent och Bank- och försäkringsindex steg med 30 pro-

cent. Samtidigt steg FöreningsSparbankens aktie med 37

procent. Aktiens årshögsta, 142 kronor, uppnåddes den 29

december och årets lägsta kurs, 94,5 kronor, noterades den

10 februari.

Ägarkategorier 31 december 2003

ÅRSREDOVISNING 2003 | ÄGARE OCH AKTIEN | 11

Aktiekapitalets utveckling

Nominellt värde Tillkommande Ackumulerat AktiekapitalÅr Transaktion per aktie, kronor Kurs, % antal aktier antal aktier mkr

1990 4 880 000 2 4401990 Nyemission 500 100 1 000 000 5 880 000 2 9401991 Nyemission 500 120 960 000 6 840 000 3 420

Nyemission 500 100 1 200 000 8 040 000 4 0201992 Split 5:1 100 32 160 000 40 200 000 4 020

Nyemission 100 100 10 000 000 50 200 000 5 0201993 Split 10:1 10 451 800 000 502 000 000 5 0201994 Nyemission 10 573 38 000 000 540 000 000 5 4001995 Nyemission/nedsättning 10 650/630 1) – 261 819 298 278 180 702 2 782

Fondemission 20 278 180 702 5 5641996 20 278 180 702 5 5641997 Nyemission 20 72 717 269 350 897 971 7 0181997 Nyemission 20 974 591 351 872 562 7 0371998 20 351 872 562 7 0371999 Fondemission 1:2 20 175 936 281 527 808 843 10 5562000 20 527 808 843 10 5562001 20 527 808 843 10 5562002 20 527 808 843 10 5562003 20 527 808 843 10 556

1) Kurserna är hänförliga till konvertering av fyra olika slag av preferensaktier under våren 1995.

Data per aktie

Kronor 2003 2002 2001 2000 1999

Resultat per aktie 12,02 7,87 9,86 12,10 8,70Resultat per aktie efter utspädning 2) 12,01 7,86 9,85 12,08 8,70Eget kapital per aktie 79,42 73,13 71,02 66,22 58,75Eget kapital per aktie efter utspädning 2) 79,39 73,11 70,92 66,11 58,75Substansvärde per aktie 77,32 77,49 71,92 77,80 70,89Substansvärde per aktie efter utspädning 2) 77,29 77,47 71,83 77,67 70,89Justerat eget kapital per aktie 79,43 73,16 71,12 66,28 58,75Kassaflöde per aktie 14,87 – 67,87 32,22 – 5,35 18,67Kontantutdelning per aktie 5,75 1) 5,50 5,50 5,50 5,00Börskurs vid årets slut 141,50 103,00 130,00 144,50 125,00Direktavkastning, % 4,08 5,34 4,23 3,81 4,00P/E-tal 11,73 13,09 13,19 12,05 14,29Börskurs/Eget kapital per aktie, % 177,5 140,8 183,0 218,2 212,8

1) Enligt styrelsens förslag.2) År 2005 kan maximalt 8 008 100 aktier tillkomma om teckningsoptionerna utnyttjas fullt ut.

FöreningsSparbankens aktiekurs jämfört med bankindex och generalindex

60 000

45 000

30 000

15 000

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04

250

200

150

100

50

25

Afv Bank & FörsäkringAfv Generalindex Omsatt antal aktier 1000-tal (inkl. efteranm.)FSPA A

12 | ÅRSREDOVISNING 2003 | AFFÄRSIDÉ, VISION OCH STRATEGI

Affärsidé, vision och strategi. FöreningsSparbankens mål är attvara en ledande bank för hushåll samt mindre och medelstoraföretag i Norden och i Baltikum.

Affärsidé

FöreningsSparbankens affärsidé är att

erbjuda ett kundanpassat, lättanvänt och

komplett utbud av finansiella produk-

ter och tjänster som ger våra kunder

ett uthålligt ekonomiskt mervärde.

Mål

FöreningsSparbankens mål är att vara

en ledande bank i Norden och i

Baltikum.

Banken ska uppfattas som det själv-

klara alternativet för sina kunder oav-

sett om det handlar om privatperso-

ner, företag, lantbruk, kommuner,

landsting eller organisationer.

Vision

FöreningsSparbanken ska vara en bank

för var och en – för kunder, aktieägare,

medarbetare och samhälle.

För kunderna innebär visionen

hjälp att tillgodose alla sina finansiella

behov.

För aktieägarna ska strävan mot

visionen innebära en stabil och kon-

kurrenskraftig värde- och utdelnings-

tillväxt.

För medarbetarna ska banken skapa

möjligheter till egen utveckling och

trygghet.

Strategi

FöreningsSparbankens strategier för att

nå sitt mål kan delas in i två delar: en

nationell och en internationell strategi.

Kundnöjdhet är den absolut viktigaste

framgångsfaktorn oavsett strategi.

En ökad kundnöjdhet leder till

ökade affärer, vilket i sin tur ger för-

bättrat resultat och därmed utrymme

för expansion. Enkelt uttryckt: nöjda

kunder är en förutsättning för koncer-

nens framtida verksamhet.

Den nationella strategin baseras

på att ta fram kundanpassade produk-

ter och tjänster som ger kunderna

mervärde. Det handlar i lika hög grad

om att förändra organisationen så att

bankens kundfokus blir tydligare.

En viktig ingrediens i den natio-

nella strategin är att stärka positioner-

na i tillväxtområden, främst Stock-

holm, Göteborg och Malmö. Kraven

på en allt mer kvalificerad rådgivning

ökar och därför prioriteras kompe-

tensutveckling av privat- och företags-

rådgivare.

Den internationella strategin går i

korthet ut på att stärka vår närvaro i

Norden och i Baltikum. Bankens lång-

siktiga strävan är att i de fall den blir

delägare i banker och finansinstitut på

dessa marknader eftersträva ett majo-

ritetsägande.

ÅRSREDOVISNING 2003 | FINANSIELLA MÅL | 13

Procent

0

5

10

15

20

JämförelsebankerFöreningsSparbanken

20032002200120001999

Räntabilitet på eget kapital K/I-tal före kreditförluster

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

K/I-tal före kreditförluster

20032002200120001999

K/I-tal före kreditförluster

Kronor

0

1

2

3

4

5

6

Utdelning

200320022001200019990

10

20

30

40

50

60

70

80

Utdelningsgrad

Procent

Utdelning och utdelningsgrad

Procent

0

2

4

6

8

10

12

Primärkapitalrelation

Kapitaltäckningsgrad

20032002200120001999

Kapitaltäckning

Räntabilitet

Koncernens räntabilitet på eget kapital

ska överstiga genomsnittet för samtliga

övriga större börsnoterade nordiska

banker. Den ska även vara minst 20 pro-

cent högre än den långa riskfria räntan

plus en normal riskpremie. I dagens

ränteläge (januari 2004) motsvarar det

en räntabilitet om cirka 14 procent.

Jämförelsebankerna är SEB, Handels-

banken, Nordea, Danske Bank samt

DnB NOR.

Tidigare mål: räntabilitet på eget

kapital ska överstiga genomsnittet för

samtliga övriga större börsnoterade

nordiska banker.

Operationell effektivitet

Måttet för operationell effektivitet är

relationen mellan kostnader och intäk-

ter, det så kallade K/I-talet. Det långsik-

tiga målet är att koncernens K/I-tal före

kreditförluster ska understiga 0,5.

Tidigare mål: K/I-tal 0,5 efter kre-

ditförluster.

Kapitaltäckning

FöreningsSparbankens kapitaltäck-

ningsgrad ska lägst motsvara den nivå

som vid varje tidpunkt bedöms lämp-

lig för att bibehålla en uthållig finansi-

ell stabilitet och för att utveckla verk-

samheten. För primärkapitalrelation-

en gäller att den långsiktigt ska vara 7

procent.

Tidigare mål: primärkapitalrelation

i intervallet 6,5-7,5 procent, kapitaltäck-

ningsgrad i intervallet 10,5-11,5 procent.

Utdelning

FöreningsSparbanken har som mål för

utdelningen att den ska uppgå till

lägst 40 procent av resultatet efter

skatt. Den årliga utdelningens storlek

tar sin utgångspunkt i senaste utdel-

ning och bestäms med hänsyn till för-

väntad resultatutveckling, det kapital

som bedöms nödvändigt för att ut-

veckla verksamheten samt marknad-

ens avkastningskrav.

Tidigare mål: lägst 30 procent av

resultatet efter skatt.

Finansiella mål. FöreningsSparbankens styrelse har under åretfastslagit nya finansiella mål för verksamheten. De nya målengäller från och med den 1 januari 2004.

14 | ÅRSREDOVISNING 2003 | FRISTÅENDE SPARBANKER OCH DELÄGDA SVENSKA BANKER

Fristående sparbanker och delägda svenska banker

mdkr 2003 2002

Inlåning 95,1 86,2Utlåning 90,8 86,0Utlåning via Spintab 86,3 79,9Sparande via Robur 62,9 56,1Affärsvolym 335,1 308,2Samlad balansomslutning 120,5 112,0Antal anställda 3 290 3 352

Inklusive FöreningsSparbanken Öland AB och EskilstunaRekarne Sparbank AB som ingår i FöreningsSparbank-en koncernen (ägarandelar 60 respektive 50 procent).

uppgår kundbasen till 6 miljoner kund-

er i Sverige.

Samarbetet mellan FöreningsSpar-

banken och de 86 bankerna, varav 79

är fristående sparbanker och 7 av Före-

ningsSparbanken delägda banker, reg-

leras i ett samarbetsavtal. Det aktuella

avtalet tecknades i juni 2000 och löper

enligt en tilläggsöverenskommelse till

utgången av 2006 och kan därefter för-

längas i tvåårsperioder.

Fristående sparbanker och delägda

banker utgör tillsammans en av de

största aktieägargrupperna i Före-

ningsSparbanken med sammanlagt 7,6

procent av rösterna.

Gemensamt marknadsuppträdande

En grundläggande princip för samar-

betet är att avtalsparterna ska agera

som en rikstäckande enhet i konkur-

rens med andra marknadsaktörer.

Verksamheten ska bygga på en stark

lokal närhet. Med den samlade kund-

basen och ett i allt väsentligt gemen-

samt kunderbjudande kan stordrifts-

fördelar tillvaratas. En viktig del i sam-

arbetet är det i huvudsak samordnade

marknadsuppträdandet under ett ge-

mensamt, lokalt anpassat varumärke.

De fristående sparbankerna och delägda

bankerna förmedlar på provisionsbasis

produkter från bland annat Spintab,

Robur och FöreningsSparbanken

Finans. Förutom i marknads- och pro-

duktfrågor sker ett nära samarbete på

en rad administrativa områden. Före-

ningsSparbanken är till exempel clea-

ringbank för fristående sparbanker

och delägda banker och tillhandahål-

ler ett brett sortiment av IT-tjänster.

Delägda svenska banker

Vid utgången av år 2003 var Före-

ningsSparbanken delägare i 7 tidigare

sparbanker: FöreningsSparbanken Sju-

härad AB (47,5 procent), Eskilstuna

Rekarne Sparbank AB (50 procent),

Fristående sparbanker och delägda svenska banker. Sparbanks-affären är en viktig del i FöreningsSparbankens verksamhet ochsvarar för ungefär en fjärdedel av den samlade försäljningen avFöreningsSparbankens produkter.

Det samarbete som finns etablerat

sedan lång tid mellan Förenings-

Sparbanken, fristående sparbanker

och delägda banker har sin grund dels

i en gemensam historia och värdege-

menskap, dels i ömsesidiga affärsmäs-

siga och kundrelaterade fördelar. Ge-

nom samarbetet får FöreningsSpar-

bankens kunder tillgång till ett riks-

täckande kontorsnät. Samtidigt får

sparbankerna möjligheter att erbjuda

sina kunder FöreningsSparbankens

och dess dotterbolags produkt- och

tjänsteutbud. Samarbetet skapar också

möjligheter att fördela utvecklings-

kostnader på en större affärsvolym.

Tillsammans svarar de fristående

sparbankerna och delägda bankerna

för ungefär en fjärdedel av koncernens

produktförsäljning på den svenska

marknaden. FöreningsSparbanken har

en kundbas på drygt 4 miljoner kun-

der. Tillsammans med de fristående

sparbankerna och delägda bankerna

Fristående sparbanker och delägda banker 14 % (14)

Förenings-Sparbanken26 % (26)

SEB 13 % (12)

Handels-banken15 % (16)

Nordea 19 % (20)

Övriga 12 % (12)

Marknadsandelar av inlåning från hushåll31 december 2003 (31 december 2002)

ÅRSREDOVISNING 2003 | FRISTÅENDE SPARBANKER OCH DELÄGDA SVENSKA BANKER | 15

FöreningsSparbanken Öland AB (60

procent), FöreningsSparbanken Söder-

hamn AB (40 procent), Färs & Frosta

Sparbank AB (30 procent), Berg-

slagens Sparbank AB (48 procent) och

Vimmerby Sparbank AB (40 procent).

Utvecklingen av sparbanksalliansen

Som en del i styrelsens strategiarbete

har under hösten 2003 övergripande

riktlinjer fastlagts för det framtida

samarbetet med fristående sparbanker

och delägda banker.

FöreningsSparbankens långsiktiga

strategiska inriktning är att behålla en i

huvudsak gemensam inriktning på

affärs- och verksamhetsutvecklingen

för FöreningsSparbanken och spar-

bankerna med bibehållen lokal förank-

ring.

FöreningsSparbankens styrelse är i

princip positiv till förfrågan om ägande

eller delägande i bankaktiebolag om-

bildade till sparbanker. Huvudinrikt-

ningen är ett helägande.

Bergslagens Sparbank

mkr 2003 2002

Intäkter 97 105Kostnader – 80 – 80Kreditförluster – 14 – 10Rörelseresultat 3 15

Utlåning till allmänhet 991 1 017Inlåning från allmänhet 1 751 1 611Kapitaltäckningsgrad, % 16,8 16,2Antal anställda 69 68Antal kontor 7 7

FSBs ägarandel 31 dec 2003, 48 procent.

Eskilstuna Rekarne Sparbank

mkr 2003 2002


Utlåning till allmänhet 2 187 2 124Inlåning från allmänhet 2 516 2 364Kapitaltäckningsgrad, % 15,1 14,9Antal anställda 99 97Antal kontor 5 5


Färs & Frosta Sparbank

mkr 2003 2002




FöreningsSparbanken Sjuhärad

mkr 2003 2002



FSBs ägarandel 31 dec 2003, 47,5 procent.

FöreningsSparbanken Söderhamn

mkr 2003 2002


Utlåning till allmänhet 680 655Inlåning från allmänhet 804 745Kapitaltäckningsgrad, % 16,6 17,0Antal anställda 32 30Antal kontor 2 2


FöreningsSparbanken Vimmerby

mkr 2003 2002

Intäkter 45 44Kostnader – 36 – 35Kreditförluster – 16Rörelseresultat 9 – 7

Utlåning till allmänhet 628 574Inlåning från allmänhet 761 731Kapitaltäckningsgrad, % 15,4 15,6Antal anställda 24 25Antal kontor 2 2


FöreningsSparbanken Öland

mkr 2003 2002

Intäkter 82 85Kostnader – 69 – 68Kreditförluster –2 –3Rörelseresultat 11 14



16 | ÅRSREDOVISNING 2003 | MEDARBETARE

Antal heltidstjänster i koncernen

0

5 000

10 000

15 000

20 000

FI-HoldingHansabankFSB

20032002200120001999

Utbildning för anställda i Sverige 31 december 2003

Övrig utbildning, högskolenivå18 %

Akademisk utbildning 26 %

Treårigt gymnasium 34 %

Övrigutbildning 22 %

Medarbetare. Medarbetarnas kunskap om kundernas behov ärbankens främsta framgångsfaktor. Att kontinuerligt arbeta medbankens kompetensförsörjning är således en fråga av stor stra-tegisk betydelse.

Under året har arbetet med att vara en

attraktiv arbetsgivare fortsatt genom

satsningar på ökad hälsa och välbefin-

nande, jämställdhet, kompetensut-

veckling och ledarskap.

Attraktiv arbetsgivare

FöreningsSparbanken har av tjänste-

pensionsföretaget Alecta fått utmärk-

elsen Sveriges bästa arbetsplats 2003

med motiveringen

”för att i en koncernorganisation .... ha

utvecklat och förverkligat verktyg och

program som skapar en arbetsmiljö

där mjuka värden är en av grundsten-

arna i arbetet för ökad lönsamhet”.

De avgörande kriterierna i tävling-

en är: engagerade ledare, långsiktigt

tänkande, engagerade och delaktiga

medarbetare, samverkan, förebyggan-

de verksamhet och lönsamhet.

Bankens medbestämmandeavtal

IDA (Insikt, Delaktighet, Ansvar) som

involverar medarbetarna i medbe-

stämmandet, liksom satsningen ”Offen-

siv för hälsa” var viktiga anledningar

till att FöreningsSparbanken fick priset.

FöreningsSparbanken har ambitio-

nen att uthålligt vara en av Sveriges 20

mest attraktiva arbetsgivare. I Univer-

sums undersökning Företagsbarometern

hamnade banken under 2003 på 17:e

plats.

Young Professionals är bankens nät-

verk för unga medarbetare. Nätverket

verkar för ökad kontakt och kunskaps-

utbyte.

Humankapitalets utveckling

FöreningsSparbanken har i mer än tio

års tid kontinuerligt mätt human-

kapitalets utveckling i Sverige.

Till de index som banken kommer

att följa framöver hör Nöjd Medar-

betar Index (NMI), som mäter medar-

betarnas uppfattning om sin egen

situation i företaget, Värdeskapande för-

måga, som mäter medarbetarnas upp-

fattning om sin förmåga att skapa

värde för kunderna samt Välbefin-

nande, som mäter medarbetarnas

uppfattning i hälsorelaterade frågor.

2003 var humankapitalet på den

högsta nivån sedan 1997.

Hälsa

FöreningsSparbanken fortsätter sin sats-

ning Offensiv för Hälsa, som bland

annat syftar till att minska sjukfrånvar-

on i den svenska verksamheten. Efter

flera år av ökad frånvaro minskade sjuk-

frånvaron från 4,8 till 4,6 procent under

2003. Särskilda åtgärder har vidtagits

för att intensifiera arbetet med reha-

bilitering.

För att öka fokuseringen på friska

medarbetare har ett nytt mått införts,

långtidsfriska, med definitionen maxi-

malt 5 sjukdagar under en 12-måna-

dersperiod. Andelen långtidsfriska

ökade från 71,3 till 73,2 procent under

2003. För att säkerställa ett systema-

tiskt och långsiktigt arbete med häl-

sofrågor har banken beslutat om en ny

hälso- och arbetsmiljöorganisation där

friskvårds- och hälsofrågor integreras

med arbetsmiljöfrågor.

Jämställdhet

I den svenska verksamheten har jäm-

ställdhetsmål om att öka andelen

kvinnor på chefs- och specialisttjänst-

Ålders- och könsfördelning av anställda i Sverige 31 december 2003

1 000

25-29

35-39

45-49

55-59

60-

50-54

40-44

30-34

-24

500 500 1 000

Ålder KvinnorMän

Antal personer

0,9% 1,5%14,4%

5,9%

10,2%

9,7%

4,1%

3,8%

4,4%

4,6%

2,1%

5,1%

3,9%

4,8%

6,6%

7,1%

7,8%

9,7%

7,8%

ÅRSREDOVISNING 2003 | MEDARBETARE | 17

er samt att fler män ska ta ut längre

föräldraledighet införts. Jämställd-

hetsmålet för 2003, att 35 procent av

chefs- och specialisttjänsterna ska inne-

has av kvinnor, har uppnåtts. Andelen

män som tar ut föräldraledighet har

ökat från 38 till 41 procent.

Kompetensutveckling

Under året har i den svenska verksam-

heten en plattform för kompetensut-

veckling implementerats. Syftet är att

styra kompetensförsörjningen utifrån

verksamhetens behov och ge möjlig-

het för chefer och medarbetare att

snabbt identifiera och åtgärda kompe-

tensbehov.

Processen att certifiera alla med-

arbetare med kundkontakt har fortsatt

under året och är ett led i bankens

interna kvalitetsarbete. Samtidigt gör

den banken rustad att möta de krav

som lagen om finansiell rådgivning

ställer.

Inom den svenska delen av kon-

cernen har den totala utbildningsin-

vesteringen uppgått till 146 mkr, vil-

ket motsvarar cirka 15 500 kronor per

medarbetare. Den nedlagda tiden för

kompetensutveckling motsvarar cirka

2,5 procent av tillgänglig årsarbetstid.

Ledarskap

FöreningsSparbanken har omfattande

utvecklingsprogram för bankens chefer.

Koncernchef och delar av koncernled-

ningen har under 2003 genomfört ett

stort antal regionala ledarmöten. Till

dessa möten, som genomförts två

gånger i varje region, har samtliga

chefer i kontorsrörelsen bjudits in för

att diskutera bankens inriktning och

prioriteringar.

Medarbetare

Den externa personalomsättningen i

Sverige för 2003 var 6 procent (4). Den

interna personalomsättningen för 2003

var 15 procent (16).

Personalminskningsprogrammet

2002-2003 har slutförts enligt plan och

har omfattat drygt 500 medarbetare.

Programmet har genomförts utan

uppsägningar.

Prioriteringar

För att säkerställa nöjda kunder, nöjda

medarbetare och en fortsatt god lön-

samhet kommer följande områden att

prioriteras under 2004:

■ Stärkt medarbetarkompetens och

ökad kundfokusering i organisationen

■ Säkerställande av ledarskapet på alla

nivåer i banken

■ Skapandet av en arbetsmiljö med

ökat välbefinnande och aktiv han-

tering av hälsorisker.

Humankapitalets utveckling

Lokal bank Övriga enheter Lokal bank Övriga enheter 2001 2001 2003 2003

Medarbetarskap 36 31 37 38NMI ** ** 65 62Välbefinnande ** ** 75 80

** Mätningar gjordes ej på dessa index under 2001.

Ingen mätning gjordes under 2002.

18 | ÅRSREDOVISNING 2003 | HÅLLBARHET OCH MILJÖ

Hållbarhet och miljö. Hållbarhet handlar om att ekonomi, miljöoch samhälle samverkar i en helhet. För FöreningsSparbankenär miljö- och hållbarhetsarbetet sedan flera år integrerat iaffärsverksamheten.

FöreningsSparbanken har en tradition

av ett starkt engagemang i det lokala

samhället. Från bankens start, under

1800-talets första hälft, har målet alltid

varit att erbjuda finansiella tjänster för

breda grupper av människor och sam-

tidigt bidra till utvecklingen av sam-

hället. Ett uttalat samhällsansvar är en

bärande del av bankens värderingar.

Hållbarhet

FöreningsSparbankens arbete med

miljö- och hållbarhetsfrågor har både

breddats och fördjupats under 2003.

FöreningsSparbankens engagemang

inom hållbarhetsområdet har en direkt

koppling till bankens långsiktiga lön-

samhet. Genom att fokusera på håll-

barhetsfrågorna är det bankens upp-

fattning att kundernas lojalitet och

förtroende för banken ökar, samtidigt

som varumärket stärks. Hållbarhets-

arbetet bidrar även till att identifiera

nya affärsmöjligheter, minska risker

och minska driftkostnader.

Hållbarhet handlar om att ekonomi,

miljö och samhälle samverkar i en hel-

het. Hållbarhetsbegreppet kan också

definieras som ”att utvecklingen till-

godoser dagens behov utan att äventyra

kommande generationers möjligheter

att tillgodose sina behov”. Defini-

tionen kommer från Världskommis-

sionen för Miljö och Utveckling, även

kallad Brundtlandkommissionen.

Integration av hållbarhetsredovisningen

För 2003 har banken valt att redovisa

hållbarhetsarbetet integrerat i bank-

ens officiella årsredovisning. Härigen-

om uppnås en mer täckande helhets-

bild av företaget och en komplettering

till den finansiella informationen.

Redovisningen utgår från de interna-

tionella riktlinjerna för hållbarhets-

redovisning som uppställts av Global

Reporting Initiative, GRI.

SAMHÄLLE

FöreningsSparbankens samhällsansvar

bygger värderingsmässigt på att bank-

en ska vara tillgänglig för alla männi-

skor utifrån vars och ens egna förut-

sättningar. Samhällsansvaret är en inte-

grerad del i bankens affärsverksamhet.

Konkret tar sig detta flera uttryck.

Banken når sina kunder via ett brett

kontorsnät över hela landet, komplet-

terat med andra kontaktvägar som

internet och telefon. I och med detta

bidrar banken till att vidmakthålla och

utveckla en finansiell infrastruktur.

I invandrartäta områden som Rosen-

gård i Malmö, Biskopsgården i Göte-

borg och Rinkeby utanför Stockholm

med flera, finns banken representerad

med speciella multikulturella kontor

för att möta bankkunder med olika

etnisk bakgrund. Därtill erbjuder bank-

en särskild service för syn- och hörsel-

skadade. FöreningsSparbankens sats-

ning på att anpassa sin webbplats för

funktionshindrade resulterade 2003 i

att den certifierades av företaget

Funka Nu. Webbplatsen fick också

priset Årets bankprodukt av tidningen

Privata affärer.

I samverkan med Sveriges pensio-

närsorganisationer har banken under

2003 tagit fram en artikelserie för or-

ganisationernas medlemstidningar om

pengar, betalningar och internet. För

äldre finns också ett särskilt så kallat

seniorlån. Ungdomarna har sin egen

internetbank, Banken via Internet – Ung.

Detta är några exempel på hur banken

tillmötesgår mångfalden i samhället.

Härutöver ingår banken i ett stort antal

andra samarbetsprojekt och partnerskap.

Ett exempel på samarbetsprojekt,

där banken tillsammans med Volvo var

initiativtagare, är Plural. 15 svenska stor-

företag ingår i samarbetet, som star-

tade 2003. Syftet är att öka medveten-

heten om mångfaldsfrågor i näringsli-

vet och påvisa att mångfald också

främjar tillväxt och lönsamhet.

Under 2003 intensifierades bankens

arbete med att certifiera samtliga rådgi-

vare.

Banken deltar också, inte minst i sam-

arbete med ägarstiftelserna, i olika pro-

jekt inom forskning och utveckling i

samhället.

Mänskliga rättigheter

FöreningsSparbankens verksamhet vilar

på en humanistisk grundsyn med re-

spekt för varje människas lika värde

och integritet. I ett hållbarhetsperspek-

tiv är det därför självklart för banken

att ställa sig bakom principer för

grundläggande mänskliga rättigheter,

exempelvis såsom varje medarbetares

rätt att engagera sig fackligt. I Före-

ningsSparbanken är också den fackli-

ga anslutningsgraden bland medarbe-

tarna hög, cirka 80 procent.

FöreningsSparbanken har även,

som ett av få svenska företag, valt att

ställa sig bakom Global Compact, FN:s

Miljö

Samhälle

Ekonomi

ÅRSREDOVISNING 2003 | HÅLLBARHET OCH MILJÖ | 19

frivilliga initiativ för företag att stödja

grundläggande mänskliga rättigheter,

arbetsförhållanden enligt ILO-konven-

tionerna samt miljö. På FN:s webb-

plats omnämns de multikulturella bank-

erna och projektet Städer i Samverkan.

Vid inköp väljer FöreningsSpar-

banken leverantörer som svarar upp

mot de övergripande krav som ställs

inom ramarna för miljöpolicy, miljö-

ledningssystem och andra styrande

regelverk.

Sponsring

FöreningsSparbankens sponsringsåt-

aganden har en direkt koppling till

bankens affärsverksamhet. Ett antal

engagemang inom sponsring har där-

till en tydlig samhällsinriktning. Ett

exempel under förra året var priset

Årets Nybyggare, som ska främja före-

tagande och entreprenörskap bland in-

vandrare. Vidare stödjer banken orga-

nisationen Kooperation Utan Gränser

som bygger upp spar- och kreditföre-

ningar i Afrika och Latinamerika, så

kallad mikrofinansiering.

MILJÖ

Miljöarbetet i banken ska ses i ett

perspektiv av risker och möjligheter.

Ett konkret uttryck för hur miljöarbe-

tet integreras i affärsverksamheten är

via miljöanalyser vid kreditgivning till

företag. Härigenom kan banken und-

vika att ge krediter då miljörisker är

överhängande. Miljöanalysen kan också

påvisa att det är affärs- och miljömäs-

sigt riktigt att ge krediter till investe-

ringar för förbättringar av ett företags

miljöpåverkan och på så sätt minska

den negativa miljöpåverkan. Därigen-

om skapas ökade affärsmöjligheter för

banken.

FöreningsSparbanken har under

2003 även marknadsfört ett antal pro-

dukter och tjänster med speciell mil-

jöprofil samt sådana som baseras på

särskilda hållbarhetskriterier. Här åter-

finns till exempel ett antal sparpro-

dukter, fonder och kort.

ISO 14001

FöreningsSparbanken har utarbetat

och implementerat ett miljölednings-

system för den svenska verksamheten.

I början av 2003 certifierades miljöled-

ningssystemet enligt den internatio-

nella standarden ISO 14001. Före-

ningsSparbanken blev därmed den

första nordiska banken med miljö-

certifikat. Certifieringen föregicks av

ett omfattande förberedande arbete

under flera år. Samtliga enheter och

delar i banken har i olika projekt och

arbetsgrupper deltagit i arbetet med

miljöledningssystemet och förbere-

delserna för certifieringen. I princip

har all personal fått grundläggande,

handledarledd utbildning. Därutöver

har koncernledningen utbildats sär-

skilt i miljöfrågor. Miljöutbildningen

har också följts upp med självtest i två

omgångar via bankens intranät. En

särskild utbildning har getts till bank-

ens miljösamordnare. Kopplat till ar-

betet har ett omfattande informations-

arbete bedrivits, i syfte att tydliggöra

sambandet mellan miljöarbetet och

bankens affärsverksamhet.

Miljöledningssystemet är sedan

2003 implementerat i bankens ordina-

rie verksamheter.

Vilket av följande företag är bäst på att ta samhällsansvar?

Vilket av följande företag är bäst på att arbeta med miljö?

Procent0 5 10 15 20 25 30

Skandia-banken

BancoIkanobanken

SEBKPA

LänsförsäkringarBank

NordeaHandelsbanken

Folksam

Förenings-Sparbanken

20032001

Källa: SIFO:s FinansmonitorProcent

0 5 10 15 20

Skandia-banken

SEBBanco

IkanobankenHandelsbanken

Nordea

LänsförsäkringarBank

KPAFolksam


20032001

Källa: SIFO:s Finansmonitor

ISO-certifiering

20 | ÅRSREDOVISNING 2003 | HÅLLBARHET OCH MILJÖ

ternet och minskar därmed kundernas

resor till och från bankkontoren.

FöreningsSparbankens direkta miljö-

påverkan sker bland annat genom

tjänsteresor, energi- och pappersför-

brukning.

Affärsetik och governancefrågor

FöreningsSparbanken verkar för att upp-

rätthålla god etik och moral i sin af-

färsverksamhet. Betydelsen av så kal-

Indirekt och direkt miljöpåverkan

FöreningsSparbankens största miljöpå-

verkan är av indirekt karaktär. Påverkan

sker utifrån kundens val. Banken till-

handahåller till exempel etiska och

miljöinriktade produkter och tjänster.

Banken gör en miljöanalys vid kredit-

givning till företag för att minimera

kreditriskerna och påverkar då andra

företags miljöarbete. Banken erbjuder

också banktjänster via till exempel in-

lad ”good governance” har under sen-

are år ökat, inte minst mot bakgrund

av de skandaler som förekommit i

näringslivet, såväl internationellt som i

Sverige. Vikten av företags rykte och

anseende får allt större betydelse.

Frågorna kring affärsetik vidgas däri-

genom också mot att omfatta områden

som penningtvätt, mutor, korruption,

finansiering av terrorism etc. Ägare

och andra intressentgrupper har också

Indirekt miljöpåverkan i Sverige

Produkter och tjänster Miljöpåverkan 2002 2003

Miljöanalys vid kreditgivning Med hjälp av en miljöanalysmodell granskas företagens 242 000 företags- 243 000 företags-till företag miljöarbete ur ett riskperspektiv. Detta ger ett incitament kunders miljöarbete kunders miljöarbete

för företagskunderna att se över sin miljöpåverkan. kan påverkas kan påverkasMiljö- och etikfonder Pengar placeras i företag som bedriver ett trovärdigt 2,9 procent av Roburs 3,7 procent av Roburs

hållbarhetsarbete. totalt förvaltade volym totalt förvaltade volymHållbarhetsspax Aktieindexlån med miljö och etikinriktning. 44,3 mkr 33,6 mkrWWF-kort Femtio kronor av årsavgiften och en krona per betalning 1 147 000 kronor 2 100 138 kronor

går till Världsnaturfonden, WWF, som arbetar för minskade till WWF. till WWF.utsläpp av CO2 och bevarande av biologisk mångfald. 14 857 aktiva kort 19 491 aktiva kort

Andel bankkort som används Tjänsterna bidrar bland annat till minskat antal resor, 73 procent 74 procenti butik transporter och pappershantering. Miljöeffekter av detta

är minskad försurning, övergödning och klimatpåverkan samt ökad resursbesparing.

Andel av alla girobetalningar -”- 39 procent 46 procentsom görs via internetInternetbanken Genom att ha närhet till ett bankkontor blir resorna 1,3 miljoner kunder 1,6 miljoner kunderTelefonbanken kortare. Miljöeffekter av detta är minskad försurning, 2,0 miljoner kunder 2,1 miljoner kunderWAP övergödning och klimatpåverkan. 14 800 kunder 21 500 kunderKontorsnätet, antal kontor 538 516 Bank i butik, antal 241 235

Direkt miljöpåverkan i Sverige

2000 CO2 2001 CO2 2002 CO2 2003 CO2El 62,2 GWh 53,6 GWh 48,9 GWh 49, 5 GWh

5,9 MWh/anst 1) 63 kg/anst 5,2 MWh/anst 0,35 kg/anst 2) 4,9 MWh/anst 5,1 MWh/anst149 kWh/kvm 126 kWh/kvm 119,7 kWh/kvm 121,7 kWh/kvm

Kontorsmaterial– papper 3) 100 kg/anst 171 kg/anst 52 kg/anst 94 kg/anst– kuvert 58 kg/anst 63 kg/anst 20 kg/anst 47 kg/anst– blanketter 26 kg/anst 28 kg/anst 25 kg/anst 18 kg/anst– förbrukningsmaterial 2 210 kr/anst 1 745 kr/anst 1 275 kr/anst 2 112 kr/anst

Tjänsteresor– bil 796 km/anst 4) 158 kg/anst 818 km/anst 162 kg/anst 677 km/anst 136 kg/anst 656 km/anst 132 kg/anst– hyrbil 153 km/anst 23 kg/anst 77 km/anst 15 kg/anst 325 km/anst 65 kg/anst 276 km/anst 53 kg/anst– flyg 1 336 km/anst 151 kg/anst 1 057 km/anst 119 kg/anst 1 137 km/anst 85 kg/anst 725 km/anst 130 kg/anst– tågresor 418 km/anst 0,002 kg/anst 490 km/anst 0,003 kg/anst 616 km/anst 0,004 kg/anst 600 km/anst 0,003 kg/anst

Värdetransporter 5) 1 350 000 km 311 ton 1 500 000 km 345 ton 1 560 000 km 352 ton 1 872 000 km 421 ton

1) ”anst” är lika med anställd.2) Centralt upphandlad el är bra miljöval, därav den stora minskningen i koldioxidutsläppen. 3) Pappersvolym är beräknad på inköpt volym, inte förbrukad pappersmängd.4) Summan har räknas upp från föregående år på grund av att alla enheter då inte var inkluderade.5) Uppskattade värden.

ÅRSREDOVISNING 2003 | HÅLLBARHET OCH MILJÖ | 21

möjlighet att i dialog med banken föra

fram idéer och förslag, exempelvis ge-

nom de regelbundna så kallade intres-

sentdialoger som banken genomför.

Ledningssystem

I FöreningsSparbanken finns särskilda

ledningssystem för miljö- och kvali-

tetsarbete. Bankens miljölednings-

system är certifierat enligt standarden

ISO 14001 och omfattar koncernens

svenska verksamhet.

Härutöver har ett antal enheter

infört och låtit certifiera kvalitetsled-

ningssystem enligt ISO 9001: Spintab,

FöreningsSparbanken Finans, enhe-

ten Custody inom Swedbank Markets

samt bankens låneverksamhet.

Index och rating

FöreningsSparbanken bedöms konti-

nuerligt i flertalet aktieindex med håll-

barhetsinriktning. Under 2003 före-

kom bankens aktie bland annat i ned-

anstående index och bedömningar.

Mål och måluppfyllelse 2003

FöreningsSparbanken har formulerat

ett antal strategiska mål inom hållbar-

hetsområdet. Dessa mål följs upp

kontinuerligt. Mål och måluppfyllelse

för 2003 redovisas nedan.

Hållbarhetsarbetets organisation

Ytterst ansvarig för bankens hållbar-

hetsarbete är VD Jan Lidén. Övriga

ansvariga är Peter Nygårds, ansvarig

för samhällskontakter, Henrik Kolga,

informationsdirektör samt Göran

Theodorsson, personaldirektör. Håll-

barhetsarbetet koordineras av bank-

ens miljöchef, Britt-Marie Lundh.

Läs mer om bankens miljöpolicy och

hållbarhetsarbete på

www.foreningssparbanken.se/hallbarhet

Strategiska mål och måluppfyllelse

Nyckeltal Mål 2002 Utfall 2002 Mål 2003 Utfall 2003 Mål 2005

Samhälle Vara det företag som Vara det företag som Uppnått Vara det företag som Uppnått 35 procentär bäst på att ta sam- är bäst på att ta sam- är bäst på att ta sam- (28 procent)hällsansvar * hällsansvar hällsansvar

Ägare Ingå i Dow Jones Vara bland de tio Uppnått Vara bland de tio Ej uppnått Vara bland de tio Sustainability Index bästa företagen i bästa företagen i bästa företagen i (DJSI) DJSI branschindex DJSI branschindex DJSI branschindex

Miljö Vara det företag som är Ej angivet Ej mätt 25 procent ska anse 20 procent 25 procentbäst på att arbeta med 17 procent att FSB är bäst på attmiljö * 2001 arbeta med miljö

* Källa: SIFO:s Finansmonitor, se även graferna på sidan 19.

Företag Volym

DJSI 2,45 mdr euroFTSE4Good 334 milj £Oekom > 1 mdr euro

Regelbunden rådgivning ger mer.

”Att spara är som att baka bröd. Alla ingredienser måste vara färska, ochman måste kolla jäsningen då och då.”

ÅRSREDOVISNING 2003 | OMVÄRLD OCH MARKNADSUTVECKLING | 23

Omvärld och marknadsutveckling. Trots fortsatt oro i världenblev 2003 ett bra börsår och Stockholmsbörsen steg med 30procent. Räntemarknaden präglades av Riksbankens sänkning-ar av styrräntan från 3,75 till 2,75 procent.

Aktiemarknaderna 2003

Efter tre år av börsnedgång redovisa-

de Stockholmsbörsen en uppgång på

30 procent, samtidigt som merparten

av världens större börser gick upp med

över 20 procent.

Inledningen av året var dyster och

präglades av lungsjukdomen Sars och

Irakkriget. Själva krigsutbrottet och

de snabba militära framstegen visade

sig dock ha en förlösande effekt på

världens börser. Ett tilltagande pro-

blem för de svenska exportbolagen

under hösten blev däremot den allt

svagare dollarn. Dollarn försvagades

med 17 procent under året.

Den svenska EMU-omröstningen

passerade emellertid relativt obe-

märkt ur ett börsperspektiv. Samtidigt

fortsatte företagens kraftiga kostnads-

neddragningar och det tredje kvarta-

lets resultatrapporter från flertalet bo-

lag överraskade positivt. Vinstprog-

noserna började, för första gången på

mycket länge, justeras uppåt. Den sti-

gande optimismen avspeglade sig i

positiva flöden till världens börser.

Borta var också de tvångsförsäljningar

från livförsäkringsbolagen som tyngde

aktiemarknaden under 2002.

De aktier som utvecklades bäst

under året var bolag som var på väg

tillbaka upp ur finansiella kriser, där-

ibland Ericsson, ABB och ett antal IT-

relaterade företag. Även finanssektorn

utvecklades bättre än börsen som hel-

het efter starka rapporter och måttliga

kreditförluster för bankerna.

Ljusare konjunkturutsikter lyfte

även många verkstadsbolag. Svagast

gick mer defensiva sektorer, exempel-

vis dagligvaror. Globalt sett var de sva-

gaste branscherna läkemedel, energi

och teleoperatörer.

2003 blev också ett år av fortsatta

företagsskandaler. För svensk del cen-

trerades den mediala uppmärksam-

heten på Skandia; i Europa skapade

Ahold och Parmalat svarta rubriker.

Räntemarknaderna 2003

Den för räntemarknaden så viktiga mak-

rostatistiken var relativt svag under

våren och inflationen låg. Dessutom

påbörjades Irakkriget och dessa fakto-

rer sammantaget bidrog till att central-

bankerna fortsatte att sänka styrränt-

orna. För Sveriges del innebar det att

Riksbanken sänkte styrräntan i tre

steg, från 3,75 procent vid årets början

till 2,75 procent vid årets slut. ECB

sänkte totalt med 0,75 procentenheter

till 2 procent medan den amerikanska

centralbanken stannade vid 0,25 pro-

centenheters sänkning, till 1 procent.

Under sensommaren började mark-

nadsräntorna vända uppåt från histo-

riskt låga nivåer, hjälpta av fortsatt sti-

gande börser, starkare makrostatistik,

mindre deflationsoro och en ökande

riskbenägenhet. Uppgången under

hösten var betydande, men sett från

årets början blev rörelserna små. Den

svenska tioårsräntan höjdes med 0,05

procentenheter till 4,76 procent. Mot-

svarande ränta i Euroland steg med

0,11 procentenheter till 4,29 procent

medan den amerikanska tioåriga ränt-

an steg med 0,43 procentenheter till

4,25 procent.

Den nämnda EMU-omröstningen

passerade även utan större inverkan

på räntemarknaden. En trend under

slutet av året var minskande räntedif-

ferenser mot Euroland i framförallt

obligationer med kortare löptider, san-

nolikt därför att Riksbanken på nuva-

rande räntenivåer bedöms ha större

möjligheter än ECB att sänka styr-

räntorna.

Utveckling Stockholmsbörsen 2003Affärsvärldens Generalindex

Procent

100

120

140

160

180

200

Växelkurs USD/SEK 2003

SEK

6

7

8

9

10

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug SepOkt Nov Dec

Procent

2

4

6

8

10

12 3 månader10 år

200320022001200019991998199719961995

Ränteutveckling

24 | ÅRSREDOVISNING 2003 | FÖRENINGSSPARBANKENS RÖRELSEGRENAR OCH DOTTERBOLAG

FöreningsSparbankens rörelsegrenar och dotterbolag

Internrevision

Fristående sparbanker ochdelägda banker

Dotterbolag

STYRELSE

VD

Spintab

Fastighetsbyrån

Juristbyrån

Kundinkasso

FöreningsSparbankenFinans

Robur

Kapitalförvaltning och försäkring

Regioner:Norra

MellerstaStockholm

VästraSydöstra

Södra

Kunderbjudande och produkter:

Spara & PlaceraLån & Finansiering

KortBetalningarKortinlösen

TelefonbankenInternetbanken

Svensk kontorsrörelse Swedbank Markets

FIHHansabank

Aktia SparbankSpareBank 1 Gruppen

Internationell bankrörelse

Investment BankingMerchant BankingCorporate Finance

HSB Bank

Finansförvaltningen

ITKanal- och verksam-

hetsutvecklingSupport

Administrativt stödStaber

Gemensam service och Staber

Långfristig upplåningBankens obligations-

och aktieportfölj

ÅRSREDOVISNING 2003 | SVENSK KONTORSRÖRELSE | 25

Svensk kontorsrörelse har kundan-

svaret för privatpersoner, företag, or-

ganisationer, kommuner och landsting

i Sverige samt omfattar bankens egna

distributionskanaler i form av kontor,

automater, telefon och internet i Sveri-

ge, enheten för produkter och kund-

erbjudande, HSB Bank, delägda sven-

ska banker, FöreningsSparbanken Fas-

tighetsbyrå, FöreningsSparbanken Jurist-

byrå samt privatbanksverksamheten i

Luxemburg. Från och med november

2003 ingår också det förvärvade norska

kortföretaget EnterCard.

Den svenska kontorsrörelsen är

organiserad i 86 lokala banker uppde-

lade på sex regioner, Norra, Mellersta,

Stockholm, Västra, Sydöstra samt

Södra. Totalt finns cirka 7 000 medar-

betare i kontorsrörelsen. Med 516 kon-

tor över hela Sverige har Förenings-

Sparbanken det största kontorsnätet

av de svenska bankerna. Tillsammans

med bankens samarbetspartners, fri-

stående sparbanker och delägda banker,

får bankens kunder tillgång till totalt

820 kontor, 1 173 uttagsautomater och

omkring 235 Bank i Butik över hela

landet.

Förbättringsarbete för nöjdare kunder

För att öka kraften i genomförandet av

prioriterade åtgärder för ökad kund-

nöjdhet och lönsamhet, har banken

under året inlett ett förbättringsarbete

som på sikt ska omfatta hela den sven-

ska kontorsrörelsen. Arbetet innebär

att kundkontakter och försäljningsin-

satser på ett effektivt sätt systematise-

ras med tydliga yrkesroller kopplade

till de olika kundsegmenten på privat-

och företagssidan. Under året har sex

lokala banker implementerat förbätt-

ringsåtgärderna. Alla sex lokalbankerna

visade en positiv utveckling av kund-

nöjdhet och försäljning.

Nöjdare kunder

Nöjda kunder är en förutsättning för

hela koncernens verksamhet och ett

prioriterat mål för kontorsrörelsen. Före-

ningsSparbanken och de fristående spar-

bankerna var de enda bankerna som

fick nöjdare kunder, enligt den årliga

Svensk kontorsrörelse. Svensk kontorsrörelse är bankens distri-butionsnät på den svenska marknaden. Nöjda kunder är dethögst prioriterade målet. Banken utsågs till Årets Affärsbankav tidningen Affärsvärlden och kundnöjdheten förbättrades en-ligt Svenskt Kvalitetsindex.

undersökningen av Svenskt Kvalitets-

index. Både företag- och privatkunder

uppvisade bättre kundnöjdhet.

Kundernas behov förändras

Kundernas användning av tjänsterna i

kontorsnätet har de senaste åren gen-

omgått en successiv förändring. Från

att vara en plats där alla typer av bank-

ärenden utförs, från enkla betalningar

till kvalificerad finansiell rådgivning,

till att bli en mötesplats som mer och

mer används för rådgivning kring eko-

nomisk planering, både för privatper-

soner och företag. En anledning är att

kunderna i högre grad efterfrågar per-

sonlig rådgivning och en personlig

kontakt på sitt lokala kontor. En annan

anledning är att kunderna idag har

långt större möjlighet att utföra enkla-

re ärenden i elektroniska kanaler som

internet och telefon. I dag utförs

exempelvis 46 procent av girobetal-

ningarna via internet jämfört med 32

procent för två år sedan. För köp och

försäljningar av fondandelar är motsva-

rande siffror 33 och 22 procent.

Privatpersoner

FSB 4,3 miljoner kunderDelägda 0,4 miljoner kunderFristående 1,3 miljoner kunder

Små- och medelstora företag

FSB 241 000 företagDelägda 25 000 företagFristående 94 000 företag

Kommuner (289) Landsting (21) i Sverige

FSB 212 kommunerDelägda 20 kommunerFristående 93 kommunerFSB 21 landsting

Rikstäckande organisationer

FackligaKooperativa Kyrkliga

Stora företag

FöreningsSparbanken


mkr 2003 2002

Intäkter 15 306 15 449 Kostnader – 9 138 – 8 774 Resultat före kreditförluster 6 168 6 675 Kreditförluster – 826 – 1 139 Andel i intresse-företags resultat 89 – 146Rörelseresultat 5 431 5 390

Räntabilitet eget kapital, % 18,0 18,8 K/I-tal 0,60 0,57 Andel av koncernens rörelseresultat, % 56,8 78,7 Antal heltidstjänster 7 038 7 252

26 | ÅRSREDOVISNING 2003 | SVENSK KONTORSRÖRELSE

Största företagsbanken

FöreningsSparbanken är Sveriges stör-

sta företagsbank och gör affärer med

cirka 243 000 företag över hela landet,

vilket betyder cirka en tredjedel av

landets små och medelstora företag.

De små och medelstora företagen är

en prioriterad grupp i bankens arbete

och under år 2003 har arbetet med

affärer och affärsutveckling för små

och medelstora företag intensifierats.

Årets affärsbank

FöreningsSparbanken utsågs till Årets

Affärsbank 2003 i tidningen Affärs-

världens undersökning Finansbaro-

metern. Undersökningen är Sveriges

största oberoende undersökning av

bank-, finans- och försäkringsmarkna-

den. Det som har undersökts är bland

annat kundernas uppfattning om den

egna bankens pris, tjänsteutbud samt

service och bemötande. Den samman-

vägda bedömningen är att bankens före-

tagskunder är mer nöjda med Före-

ningsSparbanken än vad andra bankers

kunder är med sina respektive banker.

Ny enhet utvecklar kunderbjudandet

I enheten Kunderbjudande och Pro-

dukter, som bildades under 2003, in-

går produktområdena Spara & Placera,

Lån & Finansiering, Kort, Betalningar

och Kortinlösen. Enheten är en stöd-

funktion till kontorsrörelsen och har

som viktigaste uppgift att tillhanda-

hålla kunderbjudanden till bankens olika

målgrupper. En viktig förutsättning

för utvecklingen är samspelet med kon-

torsrörelsen. Kunderbjudande och Pro-

dukter är efterfrågestyrt och fokuserar

på stöd och åtgärder som efterfrågas

av kunderna och kontoren. Utifrån

kundernas behov utvecklar Kunder-

bjudande och Produkter kunderbjud-

ande inom de olika produktområdena

som sedan distribueras av kontorsnä-

tet samt internet- och telefonbanken.

Miljömässig hänsyn

Miljömässiga och sociala hänsyn är vik-

tiga aspekter vid framtagandet av nya

produkter och tjänster. När det gäller

miljö följer FöreningsSparbanken ISO

14001.

Så har till exempel ett särskilt verk-

tyg för miljöanalys vid kreditgivning

tagits fram. E-sparkonto, e-faktura och

andra helt elektroniska tjänster mini-

merar såväl pappershantering som be-

hovet av fysiska resor och är därför

miljömässigt närmast idealiska.

Prioriteringar

En prioriterad ambition på den svenska

marknaden är att stärka positionerna i

tillväxtområden, exempelvis Stock-

holm, Göteborg och Malmö, områden

där banken har en relativt sett svagare

ställning än i övriga delar av landet.

Kontoren är och förblir navet i Före-

ningsSparbankens verksamhet. Det

personliga kundmötet är avgörande för

förtroendet, därför är det viktigt med

kontor där kunderna kan få personlig

rådgivning och personlig service.

Kunder ställer ständigt nya och

högre krav på sina bankkontakter.

Rådgivning på kontoren blir viktigare

och därför prioriteras kompetens-

utveckling genom certifiering av både

privat- och företagsrådgivare.

Genomsnittligt antal produkter per privatkund

Genomsnittligt antal produkter per företagskund

Antal

0

1

2

3

4

5

kv4-03

kv3-03

kv2-03

kv1-03

kv4-02

kv3-02

kv2-02

kv1-02

Antal

0

1

2

3

4

5

kv4-03

kv3-03

kv2-03

kv1-03

kv4-02

kv3-02

kv2-02

kv1-02

Privatkundernas huvudsakliga sätt att kontakta banken

Procent

0

10

20

30

40

Besökabankkontor

Uttags-automater

Internet

Regelbunden rådgivning ger mer.

”Jippi! Jag har bokat möte med en privatrådgivare.”


Spara & Placera. Under 2003 befäste FöreningsSparbanken sinposition som marknadsledande på fonder och hushållsinlåning.Banken stärkte även sin ställning inom strukturerade produkteroch är nu en av marknadens ledande aktörer också inom dettatillväxtområde.

Produktområdet Spara & Placera an-

svarar för att FöreningsSparbanken har

ett komplett produktsortiment inom

sparområdet. Genom aktiv omvärlds-

bevakning och en kontinuerlig dialog

med kontorsrörelsen skapas en bild av

kundernas efterfrågan.

Produktområdets uppgift är att

agera som beställare mot produktut-

vecklingsenheterna på Swedbank Mar-

kets och Robur avseende kapitalmark-

nadsprodukter, fonder och försäkring-

ar. Inlåningssortimentet ligger inom

Spara & Placeras eget ansvar. Inom

produktområdet sker också samord-

ningen av bankens aktiviteter avseende

sparprodukter mot olika kundseg-

ment.

Nysparandet var starkt under 2003

och marknadsandelen ökade prelimi-

närt till 19,5 procent (18,3). Till följd

av det förbättrade klimatet på aktie-

marknaden ökade hushållens intresse

för aktiefonder, enskilt aktiesparande

och strukturerade produkter, helt eller

delvis kapitalgaranterade obligationer,

gradvis under året.

Hushållsinlåningen i Sverige upp-

gick till 521 mdkr vid utgången av

2003, en ökning med 5,5 procent jäm-

fört med föregående år. Det motsvarar

22 procent av hushållens placerings-

bara tillgångar. Konkurrensen på inlå-

ningssidan var fortsatt hård. Ett något

lägre tryck från nischbankerna kom-

penserades av en ökad aktivitet från

de övriga storbankerna och Riksgälds-

kontoret. Trots det befäste Förenings-

Sparbanken sin position som mark-

nadsledande inom hushållsinlåning

med en marknadsandel på 25 procent.

Till detta bidrog framgångarna för

bankens e-sparkonto. Det låga ränte-

läget under 2003 medförde att kun-

dernas intresse för sparkonton ökade

på bekostnad av transaktionskonton.

FöreningsSparbanken stärkte under

året sin position inom tillväxtområdet

strukturerade produkter och är nu en

av marknadens ledande aktörer. Vid

årsskiftet uppgick bankens marknads-

andel av den nyemitterade volymen till

21 procent. SPAX Peking och Euro-

SPAX var några av de produkter som

nådde störst framgång under året.

Inom fondsparandet stärkte Robur

sin andel av totalmarknaden till 20,3

procent jämfört med 17,1 procent 2002.

En bidragande orsak var den framgångs-

rika lanseringen av tre så kallade fond-

i-fonder (fonder som placerar i andra

fonder) under namnet Robur Access.

Prioriteringar 2004

FöreningsSparbankens mål för 2004 är

att uppnå en marknadsandel på 25

procent av hushållens nysparande.

Procent

0

5

10

15

20

2003*2002200120001999* Preliminär uppgift

Marknadsandel nysparande netto, 1999-2003

Fristående sparbanker och delägda banker 14 % (14)

Förenings-Sparbanken26 % (26)

SEB 13 % (12)

Handels-banken15 % (16)

Nordea 19 % (20)

Övriga 12 % (12)

Marknadsandelar av inlåning från hushåll31 december 2003 (31 december 2002)

0

100

200

300

400

500

600

TotalmarknadenFöreningsSparbanken

2003 *2002200120001999

mdkr

* Preliminär uppgift

Hushållsinlåning FöreningsSparbankenoch totalmarknaden


Lån & Finansiering. FöreningsSparbanken är Sveriges störstalångivare. Bankens bolåneinstitut Spintab ökade sin marknads-andel trots en hårdare konkurrens.

Produktområde Lån & Finansiering

förser FöreningsSparbankens kontors-

rörelse och de fristående sparbankerna

och delägda bankerna med hypoteks-

lån från dotterbolagen Spintab och Jord-

brukskredit, finansbolagsprodukter

från FöreningsSparbanken Finans

samt traditionell bankutlåning. Kund-

erna är hushåll, bostadsrättsförening-

ar, företag, lantbruk och kommuner.

Totalt uppgick utlåningen inom pro-

duktområdet till 614 mdkr.

Lånemarknaden präglades under

2003 av en allt hårdare konkurrens. Kon-

kurrensen kom främst från de stora

etablerade affärsbankerna samt från

statens bolåneinstitut SBAB.

Bolånemarknaden fortsätter att växa

och hade under året en tillväxttakt på 7

procent. Tillväxten återfanns främst

inom hushållsmarknaden. Värdetillväxt

på bostadsmarknaden, ett lågt ränteläge

och en högre disponibel inkomst, med-

förde en högre efterfrågan på krediter.

Spintab hävdade sig väl i den hårda

konkurrensen. Utlåningen ökade med

8 procent eller 31 mdkr. Utvecklingen

var starkast på hushållsmarknaden som

växte med 10 procent. Under året öka-

de även Spintabs marknadsandel på

företagsmarknaden. Spintabs samlade

marknadsandel uppgick därmed till 31

procent.

Efter ett relativt svagt 2002 vände

marknaden för lån och finansieringar

till företag något uppåt. Finansie-

ringsprodukterna till företag vinner

mark på flera fronter. Spintabs dotter-

bolag Jordbrukskredit hade ett bra år

och ökade försäljningen med 18 pro-

cent. Även finansbolagsutlåningen i

FöreningsSparbanken Finans ökade med

växande marknadsandelar som följd.

FöreningsSparbanken AB:s bank-

utlåning steg under året med 4 mdkr

till 182 mdkr samtidigt som total-

marknaden minskade, vilket innebar

att FöreningsSparbankens marknads-

andel inom området ökade till 16 pro-

cent. Bankutlåning till privatpersoner

i Sverige ökade med 9 procent och till

företag med 4 procent.

Vid årsskiftet 2003/2004 ändrades

förmånsrättsreglerna för företagshy-

potek, vilket försämrar förutsättning-

arna för denna säkerhetsform. Som

komplement lanserades under 2003 en

ny factoringprodukt, Fakturakredit, som

blev framgångsrik. En annan viktig

händelse under året var att dotterbola-

get HSB Bank etablerades som en ny

försäljningskanal för finansiering av

bostadsrätter i storstadsområdena. Vid

årsskiftet 2003/2004 bytte HSB Bank

namn till FSB Bolåndirekt Bank, där

FöreningsSparbanken erbjuder bolån

via internet.

Prioriteringar 2004

Under 2004 kommer Lån & Finan-

sieringar att arbeta för att möta kund-

ernas ökade krav på snabbare lånehan-

tering. Produktområdet kommer också

att lansera nya varianter av factoring-

produkter och finansieringslösningar

för bilhandlare.

Övriga 1 % (1)

Spintab 31 % (30)

Stadshypotek (inkl. Handels-banken hypotek) 29 % (31)

Nordea Hypotek 16 % (16)

SBAB 11 % (11) SEB Bolån

12 % (11)

Marknadsandelar, hypoteksinstitut i Sverige,31 december 2003 (31 december 2002)

Utlåningsutvecklingen per kundsegment.Koncernen exkl. FIH och Hansabank

Utlåning Förändring Förändringmkr 31/12-03 2003 %

Privat 325 371 27 184 9,1Fastighets-förvaltning 132 748 8 396 6,8Företag 141 434 5 333 3,9Kommuner 14 229 573 4,2

SUMMA 613 782 41 486 7,2

mdkr

0

50

100

150

200

250

300

350

400

20032002200120001999

Utlåning Spintab

Låna till en dröm.

”Hur mycket får man för2 000 kronor i månaden?”


Kort. FöreningsSparbanken befäste sin ställning som Sverigesstörsta kortutgivare under 2003. Kundernas kortköp överstegför första gången 100 miljarder kronor.

FöreningsSparbanken tillhandahåller

kort med betalningsfunktion till privat-,

organisations- och företagskunder samt

till kunder i fristående sparbanker och

delägda banker. Kunderna kan välja

mellan bankkort, som är kopplade till

ett transaktionskonto, och betal- eller

kreditkort, där köpen betalas i efter-

skott mot faktura.

Banken bedriver även säljfinansie-

ring med konsumenter och butiksked-

jor som kunder och utger profilerade

kort med andra företags logotyper. Kort

ges ut med varumärkena VISA, Master-

Card, Maestro, American Express och

Nationellt Bankkort.

År 2003 blev ett rekordår för bank-

ens kortverksamhet. Bankkortkund-

erna handlade med kort för över 100

mdkr, och 2004 förväntas antalet bank-

kort närma sig tre miljoner. Kortköpen

har ökat stadigt under lång tid och

fortsätter öka med cirka 20 procent

årligen.

En tydlig trend är att många kund-

er byter sina uttagskort mot bankkort

med betalningsfunktion. Sortimentet

och villkoren för privatpersoner har

förenklats, vilket bidragit till en god

försäljning under året. E-kort, en ny

betalningsfunktion för säkra köp över

internet, har närmare 50 000 använda-

re, varav 30 000 tillkommit under 2003.

Marknadsandelen för betal- och

kreditkort utvecklades väl under 2003.

Marknadsföringskampanjer och för-

enklade säljmetoder har bidragit till

framgången.

Marknaden för företagskort är den

mest konkurrensutsatta. Sedan sorti-

mentet kompletterats med företags-

kortet American Express Corporate

Card har banken ett komplett utbud

av kortlösningar för samtliga kundseg-

ment. Efterfrågan på profilerade kort

är stor, och idag har banken 15 part-

ners med egna kortprofiler.

Säljfinansiering, där banken till-

handahåller finansieringslösningar för

detaljhandelns kunder, ökade lönsam-

heten tack vare tidigare effektivise-

ringar. Under 2004 lanseras funktioner

som webbansökan för delbetalnings-

lån och internationellt kort.

Under 2003 förvärvade Förenings-

Sparbanken EnterCard AS i Norge.

EnterCard tillhandahåller kort åt Spare-

Bank 1 Gruppen och TerraGruppen i

Norge men marknadsför också egna

kort. Förvärvet förväntas ge synergi-

effekter i form av lägre styckekostna-

der och möjlig lansering av svenska

kortprodukter på den norska markna-

den.

Ett prioriterat arbete under 2003

var att förbereda chipkortsutgivning

enligt den globala betalsystemstandar-

den EMV, som är en helt ny kortstan-

dard baserad på chipteknik i stället

för dagens magnetremsa.

Prioriteringar 2004

2004 kommer att präglas av chipkorts-

utgivningen, liksom av fortsatta för-

säljningsaktiviteter för betal- och kre-

ditkort. Målet för de senare är en

volymtillväxt på 50 procent.

Antal korttusental

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

Antal kort

kv4-03

kv3-03

kv2-03

kv1-03

kv4-02

kv3-02

kv2-02

kv1-02

40

50

60

70

80

Antal köp

Antal köp miljoner

Bankkort, antal kort och köp per kvartal

Antal

0

1

2

3

45

6

7

8

20032002200120001999

Antal kortköp/kund per månad


Enheten Betalningar tillhandahåller

ett brett sortiment betalningsproduk-

ter och tjänster för privat- och före-

tagsmarknaden samt finansiella insti-

tutioner. Genom att ständigt anpassa

och förnya produktutbud och produk-

tion skapas marknadsanpassade betal-

ningstjänster.

Under 2003 präglades betalnings-

marknaden av hård konkurrens, sär-

skilt inom den offentliga sektorn. Före-

ningsSparbanken behöll dock sin starka

position. Bankens starka ställning bland

privat- och småföretagskunder består.

Under året tecknade svenska staten

ett ramavtal som innebär att alla statliga

myndigheters betalningsaffärer kom-

mer att hanteras av FöreningsSpar-

banken, Nordea och SEB. Förenings-

Sparbanken tecknade även ett ramav-

tal med Svenska Kyrkan.

Under 2003 utvecklades försälj-

ningen inom de flesta produktområd-

ena bättre än väntat. Ett prioriterat

område var försäljningen av elektro-

Betalningar. Elektroniska betalningstjänster utvecklades välunder 2003 och fortsätter att vara ett prioriterat område. Underåret tecknades nya ramavtal om betalningstjänster med bådesvenska staten och Svenska Kyrkan.

niska betalnings- och informations-

tjänster, som Internetbanken, e-faktu-

ror, e-lönebesked och BankID. Elek-

troniska tjänster ökar bankens till-

gänglighet avsevärt och är billigare

och effektivare för alla parter samti-

digt som minskad pappershantering

medför minskad miljöbelastning.

Antalet användare av Internet-

bankens betalningstjänst ökade med

17 procent till 1,1 miljoner bland privat-

personer och 19 procent till 114 000

bland företagskunderna. Även Auto-

girotjänsten ökade och hade vid årets

slut närmare 2 miljoner användare.

Antalet företag som erbjuder e-faktu-

ror ökade med 84 procent till 212.

Intresset för e-fakturor är dock stort

och försäljningen väntas fortsätta att

öka under 2004.

På den internationella betalnings-

marknaden infördes under 2003 en ny

EU-förordning som innebär att bank-

erna inte längre får ta ut högre avgif-

ter för betalningar till och från utland-

et än för inhemska. FöreningsSpar-

bankens utlandsbetalningar ökade mer

än väntat under året.

Betalningar har under året fortsatt

att arbeta tillsammans med bankkon-

toren med försäljningen av betallös-

ningar. Målet är att FöreningsSpar-

banken ska ta hand om kundens hela

betalningsaffär. Arbetet löper enligt

plan och kommer att fortsätta under

2004. Under 2003 har även den del av

betalaaffären inom privatmarknaden,

som tidigare utförts på entreprenad av

Postgirot, flyttats till Privatgirot.

Prioriteringar 2004

Under 2004 kommer Betalningar att

fortsätta utvecklingen av nya elektro-

niska informationstjänster, liksom ar-

betet med att kontinuerligt förenkla

rutinerna för bankkontoren. En förbätt-

rad så kallad cash managementlösning

ska också lanseras för bankens större

kunder.

Antal betalningar via internet

Antal, miljoner

0

5

10

15

20

25

kv4-03

kv3-03

kv2-03

kv1-03

kv4-02

kv3-02

kv2-02

kv1-02

Fördelning mellan elektroniskt förmedladeoch pappersbaserade privatbetalningar

Procent

0

10

20

30

40

50

60

BlanketterElektronisk

dec 2003

jun 2003

dec 2002

jun 2002

dec 2001

jun 2001

dec 2000


FöreningsSparbanken tillhandahåller

inlösentjänster för kortköp i butik och

via Internet genom inlösenverksam-

heten Babs. Det betyder i korthet att

betalningar med kort i butik och på

internet omsätts till pengar för det säl-

jande företaget. Inlösen av korttransak-

tioner görs för bank-, betal- och kredit-

kort med Visa- och MasterCard-märk-

ning, nationella bankkort, Finax och

GE Capitalkort samt utländska kort. För

American Express och Diners Club

erbjuds insamling av korttransaktioner.

Via dotterbolaget Babs Paylink till-

handahålls kortterminaler. Därtill erbjuds

e-handelslösningar i olika former. I

samarbete med vissa kunder har ban-

ken även utvecklat integrerade kort-

/kassalösningar. Många stora affärs-

kedjer hör idag till Babs kunder.

Kortinlösen. FöreningsSparbanken är Nordens största kortin-lösare och en av de största inlösarna av Visa-transaktioner iEuropa. Under 2003 ökade kortköpen med cirka 23 procent ochflera större handelsföretag blev inlösenkunder i banken.

FöreningsSparbanken är Nordens

största kortinlösare och en av de största

inlösarna för Visa i Europa. Totalt har

banken närmare 40 000 inlösenkunder.

Under 2003 fortsatte banken att stär-

ka sin marknadsposition inom kortin-

lösen. Kortköpen i Sverige ökade för

Babs med cirka 23 procent och upp-

gick till närmare 370 miljoner transak-

tioner.

Inlösenverksamheten följer också

bankens övergripande internationella

strategier. Bland annat utvecklas så

kallad cross border-inlösen, vilket

innebär att banken direkt kan hantera

inlösen av kortköp i andra länder.

Denna verksamhet inriktar sig i första

hand på övriga Norden. För kundföre-

tagen innebär det förbättrad kontant-

hantering och enklare rutiner.

Under året har bankens samarbete

med branschorganisationen Svensk

Handel fortsatt, bland annat inom

ramarna för det gemensamma kort-

konceptföretaget Allround. Banken

och Svensk Handel samarbetar även

kring ökad säkerhet i butik genom

ökad korthandel.

Prioriteringar 2004

Prioriterade områden under 2004 är

ökat kortutnyttjande, införande av en

ny kortstandard som baseras på chip-

teknik kallad EMV, internationalise-

ring, intensifierad samverkan med

bankkontoren och fortsatta effektivi-

seringar av verksamheten.

Tusental

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

kv4-03

kv3-03

kv2-03

kv1-03

kv4-02

kv3-02

kv2-02

kv1-02

Inlösta korttransaktioner

Tryggt boendelån till bra ränta.

”Jag ska flytta hemifrån imorgon. Det blir en kostnad på 245 000 kronor, för mamma och pappa.”


Internetbanken och Telefonbanken. Kunder i FöreningsSpar-banken som använder Internetbanken och Telefonbanken tillhörbankens mest nöjda kunder. Internet och telefoni är också till-växtområden. Antalet användare och tjänster ökar stadigt.

Via internet och telefon kan bankens

kunder utföra de flesta bankärenden.

De får också tillgång till banktjänster,

som enbart erbjuds via dessa kanaler.

Internetbanken

Internetbanken erbjuder ett komplett

sortiment av tjänster för såväl privat-

personer som företag. Förutom var-

dagsärenden gör kunderna i snitt 6 000

ansökningar per månad via kanalen.

Det kan röra lån eller beställningar av

bankkort och IP-sparande. För företag

finns tilläggstjänster som e-bokföring

och e-lönelista. Ungdomar har sin egen

internetbank, Banken via Internet –

Ung. Internetbanken finns också till-

gänglig med hjälp av WAP.

I Internetbanken kan kunder dess-

utom kommunicera direkt med sitt

bankkontor och sin kontaktperson.

Kontoren skickar cirka 30 000 per-

sonliga meddelanden per månad i

Internetbanken. Under 2003 ökade

försäljningen av banktjänster via Inter-

netbanken med 36 procent.

E-bokföring, en tjänst där företa-

gare kopplar sin bokföring till Inter-

netbankens betalningstjänst, introdu-

cerades under 2003. Andra nyheter var

BankID, en elektronisk legitimation

som kunderna använder i kontakt med

företag och myndigheter. Bankens

hemsida certifierades för funktions-

hindrade under 2003. Nästa steg är att

också certifiera Internetbanken.

Internetbankens mål 2003 var att

nå upp till 1 530 000 kunder, inklusive

fristående sparbanker och delägda

banker, en ökning på cirka 15 procent.

Målet nåddes redan i november. An-

slutningstakten var cirka 4 000 kunder

i veckan.

Tillgänglig dygnet runt

Via telefon finns banken tillgänglig

dygnet runt. Personlig service finns

mellan klockan 06.00 och 24.00 alla

dagar, utom vid vissa storhelger. Med

självbetjäning kan bankens kunder

utföra de flesta vanliga bankärenden.

Med personlig service går det att få

hjälp av rådgivare och göra i stort sett

alla bankärenden.

Telefonbanken har, inklusive fri-

stående sparbanker och delägda bank-

er, drygt 2,1 miljoner kunder, varav 1,5

miljoner kunder har tjänsten Personlig

Service, en ökning totalt sett med 4 pro-

cent och för Personlig Service med

9 procent under året.

Den största försäljningsökningen

under året var ansökningar av krediter

och kortförsäljning. Kortförsäljningen

ökade med 70 procent 2003.

Genom Telefonbanken togs under

året 300 000 kundkontakter för att boka

kundmöten för kontorens räkning.

Prioriteringar 2004

Under 2004 kommer försäljningsinsat-

ser inom låna- och betalaområdena att

prioriteras. Målet för antalet kunder

anslutna till Internetbanken är en till-

växt på 20 procent.

2004 lanseras en ny IT-plattform

för ökad kapacitet och driftstabilitet.

Under första delen av året får privat-

kunder ta del av bankens och mobil-

operatören Vodafones erbjudande om

mobilabonnemang. Stora företag er-

bjuds koncernkonto och en tjänst för

massbetalningar.

Antal Internetbankskunder Antal Telefonbankskunder

Tusental

0

500

1 000

1 500

2 000

20032002200120001999

Tusental

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

SjälvbetjäningPersonlig service

20032002200120001999

36 | ÅRSREDOVISNING 2003 | SWEDBANK MARKETS

Swedbank Markets. Under året ökade Swedbank Markets sinmarknadsandel av omsättningen på Stockholmsbörsen till nära4 procent. Ränte- och valutaverksamheten hade en god utveck-ling under hela året. Den aktierelaterade verksamheten stärktesunder det andra halvåret.

Swedbank Markets tillhandahåller ett

brett utbud av tjänster och produkter

på kapitalmarknaden. I huvudsak be-

står verksamheten av värdepappers-

handel, corporate finance, ränte- och

valutahandel samt olika former av pro-

jekt- och företagsfinansiering.

En central uppgift för Swedbank

Markets är att vara leverantör av kapi-

talmarknadsprodukter och rådgivning

till FöreningsSparbankens kontors-

rörelse, de fristående sparbankerna, del-

ägda bankerna och deras kunder. Där-

utöver agerar Swedbank Markets som

en självständig enhet på marknaden.

Swedbank Markets mål är att vara

en av de ledande aktörerna i Norden.

Filialerna i London och New York

samt representationskontoret i Shang-

hai ger service till i första hand sven-

ska kunder på dessa marknader.

Kompetensförstärkning

Genomförda åtgärdsprogram har inne-

burit såväl effektivisering av verksam-

heten som kompetensförstärkning, vil-

ket gav ett gynnsamt utgångsläge inför

de förbättrade marknadsförutsättning-

arna under 2003.

Som ett led i den nordiska satsning-

en etablerade sig Swedbank Markets

på den norska räntemarknaden. Sats-

ningen möjliggjordes genom ett nära

samarbete mellan den delägda fond-

kommissionären First Securities och

bankens filial i Oslo.

FöreningsSparbanken har länge

varit en av de större aktörerna på mark-

naden för strukturerade placeringspro-

dukter, exempelvis aktieindexobliga-

tioner. Under 2003 har banken, tack

vare intensifierad produktutveckling och

ökad marknadsbearbetning, mer än för-

dubblat emissionsvolymerna jämfört

med de två föregående åren.

Swedbank Markets blev 2003 det

största emissionsinstitutet för kredit-

obligationer i svenska kronor. Detta är

resultatet av en konsekvent satsning

under flera år på att bredda kundbasen

av både emittenter och investerare.

Som ett led i bankens satsning på

företagskunder har Swedbank Markets

under året etablerat särskilda kompe-

tenscentra i Stockholm och Göteborg.

Syftet är att förstärka arbetet med

bankens medelstora och stora företags-

kunder genom ett nära samarbete

mellan kundansvariga i regionerna och

Swedbank Markets produktspecialister.

Verksamheten med lokal aktie-

handel i samarbete med kontorsrörel-

sen har fortsatt enligt plan. Med det

ökade intresset för aktiehandel bland

bankens kunder fyllde de lokala aktie-

borden en viktig roll.

Ränte- och valutaverksamheten

stärktes också 2003. Goda kundvoly-

mer i kombination med en framgångs-

rik hantering av risker har givit ett gott

resultat. Utslaget i EMU-folkomröst-

ningen innebär att valuta- och ränte-

handeln i svenska kronor fortsatt kom-

mer att vara en central verksamhet för

Swedbank Markets.

Swedbank Markets aktieanalys

klättrade på olika rankinglistor och

hamnade i topposition inom vissa pri-

oriterade branscher. Kundaktiviteten

ökade under året men var fortfarande

relativt låg. Resultatet för aktiehan-

Procent

3

6

9

12

15

DecNovOktSepAugJulJunMajAprMarFebJan

SEBHandelsbankenNordeaFöreningsSparbanken

Marknadsandelar 2003OM Stockholmsbörsen, omsättningSwedbank Markets

mkr 2003 2002

Intäkter 1 902 1 371 Kostnader – 1 110 – 1 170 Resultat före kreditförluster 792 201 Kreditförluster – 17 – 73 Andel i intresseföretags resultat – 7 – 13Rörelseresultat 768 115

Räntabilitet eget kapital, % 26,4 3,8 K/I-tal 0,58 0,85Andel av koncernens rörelseresultat, % 8,0 1,7 Antal heltidstjänster 535 526

Swedbank Markets, Stockholmsbörsen, position

2003

Antalet transaktioner 3:aVolym 10:aAktieoptioner, Market Maker 3:aAktieoptioner, kund 3:aAktieterminer, Market Maker 2:aAktieterminer, kund 2:a

ÅRSREDOVISNING 2003 | SWEDBANK MARKETS | 37

deln inom Swedbank Markets visar

dock en klar förbättring jämfört med

föregående år.

Corporate Finance, som hjälper

företagskunder i finansierings- och

strukturfrågor, fick ett uppsving efter

flera år med besvärliga marknadsför-

utsättningar. Det var främst tjänster

relaterade till strukturaffärer som

ökade medan det var fortsatt trögt på

marknaden för kapitalanskaffning.

Affärsutbytet med kontorsrörelsens

medelstora företagskunder ökade.

Structured Finance, som arbetar med

export- och projektfinansiering, hade

en fortsatt god utveckling.

Prioriteringar 2004

Swedbank Markets ska ha Norden

som sin hemmamarknad. Under 2004

är Norge och Sverige prioriterade. I

Norge kommer särskild vikt att läggas

vid att ytterligare öka räntehandeln.

Satsningen på strukturerade place-

ringsprodukter, exempelvis aktiein-

dexobligationer, kommer att fortsätta.

Nordea 9 % (12)

FöreningsSpar-banken 18 % (15)

Handels-banken 24 % (22)

Övriga 28 % (25)

SEB 9 % (15)

Svensk Export-kredit 12 % (11)

AktieindexobligationerNyregistreringar enligt VPC 31 december 2003 (31 december 2002)

38 | ÅRSREDOVISNING 2003 | KAPITALFÖRVALTNING OCH FÖRSÄKRING

Kapitalförvaltning och försäkring. Under året ökade intressetför fondsparande. Robur ökade sin marknadsandel av nysparan-det från 17 till 20 procent. En bidragande orsak var den fram-gångsrika lanseringen av fond-i-fonderna Robur Access.

Robur, som är en av Sveriges största

aktörer på sparandemarknaden, är ett

helägt dotterbolag till FöreningsSpar-

banken. Robur erbjuder sparande i

fonder och diskretionär förvaltning till

privatpersoner, institutionella kunder

och företag. Fondsparande erbjuds

genom direktsparande i fonder, det

individuella pensionssparandet IPS,

försäkringslösningar (inklusive avtals-

pension) och PPM.

Produkterna erbjuds via Förenings-

Sparbanken, fristående sparbanker och

delägda banker i Sverige.

Ett samarbete finns etablerat med

Aktia Sparbank i Finland och Spare-

Bank 1 Gruppen i Norge. Fonderna er-

bjuds också genom Hansabank i Balti-

kum samt av Swedbank Luxembourg.

Roburs investeringsfilosofi omfat-

tar aktiv kapitalförvaltning med en

fundamental analysprocess med inrikt-

ningen att överträffa relevanta index.

Under året var det ett stort mass-

medialt fokus på fond- och försäk-

ringsbolag, framför allt på de traditio-

nella livbolagen. Mot bakgrund av den

utdragna börsnedgången hade många

av livbolagen mycket låg konsolide-

ringsgrad under årets början. Stati-

stiken visar också att efterfrågan

påverkades, bland annat minskade ny-

försäljningen av pensionsförsäkringar

markant.

Årets stjärnförvaltare

Robur erbjuder 78 fonder, varav drygt

hälften är aktiefonder. 60 procent av

aktiefonderna har under året utveck-

lats bättre än sina jämförelseindex.

Motsvarande siffra för 2002 var 42 pro-

cent. De högsta relativa avkastnings-

talen återfanns i fonder såsom Sverige-

fonden, Småbolag Sverige, Realinvest

och Östeuropa.

Robur har av Dagens Industri och

Morningstar Sverige utsetts till 2003

års bästa fondbolag i tävlingen ”Årets

Stjärnförvaltare”. Dessutom har Roburs

Exportfond av tidningen Privata Affär-

er utsetts till Årets Fond i klassen Aktie-

fond Sverige.

Under året lanserades fyra nya fond-

er, varav en med etisk inriktning, Etik

Sverige MEGA. Fonden investerar i

företag på den svenska börsen som

lever upp till kraven i Roburs etikanalys.

Under året genomförde Robur en

kundundersökning om fondspararnas

sparbeteende. Undersökningen visade

att de flesta kunderna, främst på grund

av bristande intresse och kunskap, byter

fonder mycket sällan. Mot bakgrund av

detta lanserade Robur tre fond-i-fonder

under namnet Robur Access. Fonder-

na, som placerar i såväl Roburs egna

fonder som externa fonder, har olika

fördelning mellan aktie- och räntefon-

der, förvaltas aktivt och har stor flexi-

bilitet vad gäller allokeringen mellan

tillgångsslag, regioner och sektorer.

Ökat fondintresse

Under 2003 ökade intresset för fond-

sparande. Jämfört med föregående år

ökade det totala nettoinflödet på

fondmarknaden med 22 procent under

året. Aktiefonder ökade mest och stod

för 42 procent av fondsparandet jäm-

fört med 30 procent under 2002. Fort-

farande var det räntefonderna som

lockade de största inflödena.

Nettoinflödet i Roburs fonder var

totalt 14,1 mdr kronor under året, vil-

ket är en ökning med 45 procent jäm-

fört med 2002. Motsvarande marknads-

andel ökade från 17 till 20 procent.

Inom den institutionella kapital-

förvaltningen, där Robur bedriver

aktie- och ränteförvaltning åt kommu-

Marknadsandelar totala tillgångarSvenska fondbolag 31 december 2003 (31 december 2002)

SEB 17 % (17)

Robur 28 % (29)

Nordea 16 % (18)

Handelsbanken13 % (12)

Övriga 22 % (20)

Länsförsäkringar/-Wasa 4 % (4)


mkr 2003 2002

Intäkter 1 256 1 324 Kostnader – 799 – 809 Resultat före kreditförluster 457 515 Rörelseresultat 457 515

Räntabilitet eget kapital, % 18,7 18,8 K/I-tal 0,64 0,61 Andel av koncernens rörelseresultat, % 4,8 7,5 Antal heltidstjänster 256 282

Marknadsdata för Robur 2003

mdkr 2003

Nysparande netto fonder 14,1 Nysparande marknadsandel fonder, % 20,3 Fondförmögenhet 249 Marknadsandel fondförmögenhet, % 28,1 Nysparande marknadsandel fondförsäkring, % 12,5 Förvaltat kapital fondförsäkring 37

ÅRSREDOVISNING 2003 | KAPITALFÖRVALTNING OCH FÖRSÄKRING | 39

ner, landsting, organisationer, stiftel-

ser och större privata företag, ökade

förvaltat kapital från 31,4 mdkr till

40,7 mdkr.

Robur erbjuder fondförsäkring

och gruppförsäkring. Roburs andel av

nytecknade premier var under året 13

procent, jämfört med 18 procent und-

er föregående år.

FöreningsSparbankens totala premie-

inflöde på pensionsmarknaden var

under året 7,3 mdkr, varav 3,1 mdkr

(2,9) från premiepensionssystemet

(PPM), 1,9 mdkr (1,6) från företags-

betalda pensioner (tjänste- och avtals-

pension) och 2,3 mdkr (2,2) från pri-

vat pensionssparande.

Erbjuder flytträtt

Inom tjänste- och avtalspensionsom-

rådet erbjuder banken fondförsäkring-

ar. Inom det privata pensionssparan-

det tillhandahålls Individuellt Pen-

sionssparande, IPS, där banken har en

mycket stark ställning. 60 procent av

alla individuella pensionssparkonton

(IPS) är tecknade via FöreningsSpar-

banken, fristående sparbanker och del-

ägda banker.

Robur är i dag ett av tre bolag som

erbjuder flytträtt inom avtalspensions-

området. Av de personer som under

året valt att byta förvaltare (för framti-

da inbetalningar) inom detta avtals-

område valde mer än 43 procent

Robur som nytt bolag.

Robur har arbetat med etiska fon-

der i mer än 20 år och har idag 10 olika

etikfonder. Kriterierna för fondernas

placeringar är baserade på FN- och

ILO-konventioner, Roburs ägarpolicy

och FöreningsSparbankens miljöpoli-

cy. Det innebär bland annat att de

bolag där Robur placerar kundernas

tillgångar ska verka för skäliga arbets-

villkor, god arbetsmiljö och fackliga

rättigheter, att de inte accepterar dis-

kriminering eller barnarbete i sin

egen verksamhet eller hos sina leve-

rantörer. Företagen ska dessutom

bedriva ett för sin bransch relevant

miljöarbete och socialt arbete.

Egen miljöanalys

Som ett av få nordiska fondbolag

bedriver Robur egen miljö- och etik-

analys och har under året förstärkt sitt

miljö- och etikteam med ytterligare en

analytiker. Under 2003 gjordes ett till-

lägg i Roburs ägarpolicy som bland

annat säger att bolagen måste kunna

hantera de möjligheter och risker som

förknippas med ett miljömässigt och

etiskt ansvarstagande för att långsik-

tigt kunna vara konkurrenskraftiga.

Samtliga analytiker och förvaltare på

Robur har under året genomgått en

utbildning kring miljö- och etikanalys.

Ägarstyrning

Roburs förvaltningsuppdrag från fond-

andelsägarna omfattar att placera fond-

ernas medel med syftet att ge andels-

ägarna en god avkastning på lång sikt.

Dessutom arbetar Robur aktivt med

att utöva de rättigheter och skyldighe-

ter som följer med ett ägande i de bo-

lag som fonderna har placerat i. Den-

na ägarstyrning görs i syfte att lång-

siktigt maximera värdet på bolagens

aktier och därmed till att ge fondandels-

ägarna en god långsiktig avkastning.

Robur vill verka för att förtroendet

för aktieägande och aktiemarknaden

är gott och att investerare och noterade

bolag och övriga aktörer på aktie-

marknaden iakttar god sed. Ägarutö-

vande är aktieägarnas påverkan på och

kontroll av bolagets styrelse och led-

ning. Roburs ägarutövande sker i för-

sta hand inför och på bolagsstämmor,

genom en löpande dialog med styrelse

och ledning och genom samverkan

med övriga aktieägare.

Prioriteringar 2004

Under 2004 kommer Robur att foku-

sera på att förbättra kunderbjudandet,

genom att ta fram nya typer av pro-

dukter samt genom en fortsatt förbätt-

ring av kvaliteten i förvaltningen av

fonderna och tjänsterna. Vad gäller nya

produkter kommer fokus att ligga på

pensionsprodukter, exempelvis fonder

och försäkringslösningar.

Under året beviljades Robur kon-

cession för annan försäkringsverksam-

het än fondförsäkring, det vill säga

traditionell försäkring. Avsikten är att

lansera ett individuellt sparande med

garantiinslag under 2004.

Nyteckning fondförsäkring, marknads-andelar 31 december 2003 (31 december 2002)

Roburs fondtillgångar 31 december 2003 (31 december 2002)

Utländska aktier36 % (35)

Svenska aktier 28 % (26)

Räntebärande värdepapper 36 % (39)

Robur Försäkring13 % (18)Övriga

20 % (13)

Nordea 2 % (7)

SEB Trygg Liv 29 % (19)

SHB Fond 11 % (15)

Skandia 25 % (28)

Rådgivning för alla företag. Stora som små.

”Då var det dags för fikapaus.Och sen styrelsemöte på det.”

ÅRSREDOVISNING 2003 | INTERNATIONELL BANKRÖRELSE | 41

Internationell bankrörelse. Den Internationella bankrörelsenrepresenterar 18 procent av koncernens rörelseresultat. Hansa-bank, Aktia och SpareBank 1 Gruppen förbättrade sina resul-tat. I danska FIH har ägarandelen utökats till 77,2 procent.

I Internationell bankrörelse ingår verk-

samheterna i dotterbolagen Hansa-

bank i Baltikum, FI-Holding i Dan-

mark samt FöreningsSparbankens an-

delar i intresseföretagen SpareBank 1

Gruppen i Norge och Aktia i Finland.

Under andra halvan av 90-talet ge-

nomförde FöreningsSparbanken ett

antal förvärv av minoritets- och majo-

ritetsandelar i finansiella institutioner

i Norden och Östersjöregionen. Verk-

samheten har utvecklats successivt

och bedrivs idag i sex länder inom

ramen för affärsområdet Interna-

tionell bankrörelse.

En utgångspunkt för bankens verk-

samhet utanför Sverige är bland annat

behovet av tillväxt. Denna kan åstad-

kommas genom såväl förvärv med god

avkastning som genom operationell

expansion. Investeringar inriktas mot

banker med en god förankring och

position i hemmamarknaden.

Förvärv kan skapa värde genom

att utvalda produktområden investerar

i kompletterande verksamhet för att

uppnå storskalighet och kundnytta.

De köpta bolagen integreras då fullt

ut i respektive område för att skapa

synergier. Ett exempel på detta är

EnterCard i Norge, som ingår i rörelse-

grenen Svensk kontorsrörelse.

Internationell bankrörelse innefat-

tar såväl minoritets- som majoritetsägda

enheter. Vid eventuella nya investe-

ringar är bankens huvudinriktning

emellertid majoritetsägande. Geogra-

fiskt fokuseras verksamheten på Nord-

en och Baltikum.

Stark tillväxt

I de baltiska länderna bedriver Före-

ningsSparbanken verksamhet genom

Hansabank, ägt till 59,7 procent.

Hansabank har de senaste åren haft en

stark tillväxt genom förvärv och orga-

nisk tillväxt och är idag den ledande

baltiska banken.

I Danmark ägde FöreningsSpar-

banken vid årsskiftet 74,7 procent i

FI-Holding, som i sin tur äger nära

100 procent i FIH. Efter årets utgång

har banken förvärvat ytterligare 2,5

procent genom att andra ägare utnytt-

jat befintligt optionsavtal mellan Före-

ningsSparbanken och övriga aktie-

ägare i FI-Holding (avtalet beskrivs i

not 30). FIH erbjuder finansierings-

lösningar till danska företag.

I Norge och Finland bygger verk-

samheten på sparbanksallianser med

25 procents ägande i SpareBank 1

Gruppen respektive 24,4 procents

ägande i Aktia Sparbank. Verksam-

heten fokuseras på affärsutbyte inom

olika produktområden, exempelvis kort-

och kapitalmarknadsprodukter i Norge.

Internationell bankrörelse repre-

senterade 2003 cirka 18,3 procent av

koncernens rörelseresultat.


mkr 2003 2002

Intäkter 4 516 4 298 Kostnader – 2 195 – 2 311 Resultat före kreditförluster 2 321 1 987 Kreditförluster – 340 – 130Andel i intresseföretags resultat – 230 – 444Rörelseresultat 1 751 1 413

Räntabilitet eget kapital, % 8,2 6,6 K/I-tal 0,49 0,54 Andel av koncernens rörelseresultat, % 18,3 20,6 Antal heltidstjänster 5 931 5 901

Internationell bankrörelse 31 december 2003

SVERIGE NORGE FINLAND BALTIKUM DANMARK TOTALT

FöreningsSparbanken + fristående SpareBankBank sparbanker + delägda banker 1 Gruppen Aktia Hansabank FI-HoldingÄgarandel, % – 25 25 60 75Investering, mkr 1 415 190 2 936 5 807 10 348 Kontor 516 + 242 + 62 290 71 280 5 1 466ATM 858 + 247 + 68 471 110 924 – 2 678Privatkunder, milj 4,3 + 1,3 + 0,4 1,0 0,2 4,0 – 11,2Företagskunder 243 000 + 94 000 + 25 000 52 000 23 000 150 000 4 000 591 000

42 | ÅRSREDOVISNING 2003 | INTERNATIONELL BANKRÖRELSE

Hansabank. Via Hansabank har FöreningsSparbanken enledande position i de tre baltiska länderna Estland, Lettlandoch Litauen.

Hansabanks affärsinriktning samman-

faller till stor del med FöreningsSpar-

bankens, med ett väl utbyggt kontors-

nät kompletterat med elektroniska

kanaler. Hansabank erbjuder ett kom-

plett produkt- och tjänsteutbud till

främst privatpersoner samt små och

medelstora företag. Verksamheten be-

drivs decentraliserat med starka loka-

la ledningar, som ansvarar för markna-

den i respektive land.

Antalet utfärdade kort överstiger

två miljoner och antalet internetbanks-

kunder uppgår till mer än en miljon.

Hansabanks internetbank hävdar sig

väl jämfört med de bästa i Europa

enligt flera oberoende bedömningar.

För FöreningsSparbanken är ägan-

det av Hansabank strategiskt betydel-

sefullt. Den växande marknaden för

bankservice i Estland, Lettland och

Litauen bidrar substantiellt till kon-

cernens tillväxt samtidigt som den

ännu så länge begränsade närvaron i

Ryssland kan skapa intressanta möjlig-

heter i framtiden.

God tillväxt och lönsamhet

Lettland och Litauen har uppvisat en

god ekonomisk tillväxt under 2003. I

Estland har BNP-tillväxten avtagit

något, samtidigt som bytesbalansun-

derskottet har ökat kraftigt. Under-

skottet har delvis orsakats av och

finansierats med rekordstora direktin-

vesteringar från utlandet. En växande

andel har dock genererats av konsum-

tionsökning, som i sin tur har möjlig-

gjorts av en stark ökning av bankernas

utlåning till privatsektorn.

Marginalerna har minskat i alla tre

länderna på grund av ökad konkurrens

på mogna marknader. För Hansabank

har detta kompenserats av volym-

ökningar och ökade provisionsintäkter.

I kombination med en gynnsam kost-

nadsutveckling har Hansabank även

under 2003 presterat ett starkt resultat.

Rörelseresultatet uppgick till 1 345 mkr,

vilket är en ökning med 15 procent.

K/I talet uppgick till 0,51 och räntabi-

liteten till 21,2. Inte minst Hansa-

banks starka ställning på den framväx-

ande marknaden för pensionssparande

har befästs under året, och mer än en

halv miljon kunder pensionssparar nu i

Hansabank.

��y��y��yySverige

NorgeSpareBank 1Gruppen Finland

Aktia Sparbank

Estland

LitauenDanmarkFIH

Lettland

�


Affärsverksamheten

I de tre baltiska länderna bedrivs en

komplett bankverksamhet, inkluderan-

de försäkringar och finansbolagstjäns-

ter. I Ryssland är verksamheten be-

gränsad till leasing och exportfinansi-

ering med ett begränsat antal kunder.

Hansapank, Estland

I Estland har Hansapank försvarat sin

marknadsledande position med mark-

nadsandelar på över 50 procent inom de

flesta områden. Under 2003 konsolide-

rades framgångsrikt föregående års sats-

ning på förvaltning av medel i det nya

pensionssystemet. Marknadsandelarna

överstiger 50 procent även här.

Hansabanka, Lettland

Bankverksamheten i Lettland har

fortsatt att expandera organiskt. Lön-

samheten har utvecklats starkt och

marknadspositionen förstärkts ytterli-

gare. Marknadsföringen av det obliga-

toriska pensionssparandet har varit

mycket framgångsrik och marknads-

andelarna överstiger nu 50 procent.

Hansabankas, Litauen

Kontorsnätet har under året effektivi-

serats ytterligare för att skapa en opti-

mal struktur för kundarbetet. Antalet

kontor har minskats med 28 till 122

samtidigt som användandet av de

elektroniska banktjänsterna har ökat

markant. Under hösten införde även

Litauen ett pensionssystem, där pen-

sionsspararna kan välja förvaltare. För

att stärka positionen inom pensions-

och försäkringssparande tecknade

banken under året avtal om förvärv av

livförsäkringsbolaget UAB Lietuvos

Draudimo Gyvybès Draudimas

(LDGD). LDGD är det ledande liv-

försäkringsbolaget i Litauen med en

marknadsandel överstigande 50 procent.

Förvärvet förväntas påverka 2004 års

resultat endast marginellt, men för

framtiden skapas förutsättningar för

lönsam tillväxt inom ett intressant

produktområde.

Hansa Leasing Russia, Ryssland

Under 2002 etablerades en begränsad

verksamhet för leasing och export-

finansiering i Ryssland. Affärerna görs

i ett bolag samägt med EBRD, den

europeiska utvecklingsbanken. EBRD:s

ägarandel är 25 procent. Affärsvoly-

mer och lönsamhet har utvecklats i

enlighet med förväntningar.

Goda förutsättningar

De baltiska ländernas inträde i EU

under 2004 och en framtida anslutning

till ERM kommer att ställa krav på

strukturförändringar. Det stora bytes-

balansunderskottet, främst i Estland,

måste hanteras. Denna omställnings-

process kan under vissa perioder på

olika sätt komma att slå mot det finan-

siella systemet. Över tiden förväntas

dock den ekonomiska tillväxten och

därmed tillväxten för banksektorn i

Baltikum överstiga genomsnittet för

EU. Detta skapar goda förutsättningar

för fortsatt lönsam tillväxt för Hansa-

bank.

Fokusering på en hållbar utveckling

En uthållig positiv utveckling för

banken ställer krav på att såväl banken

som bankens kunder bedriver långsik-

tigt hållbara verksamheter, som är i

samklang med samhället i övrigt. För

anställda och ledning har Hansabank

etiska regler som ska garantera ett

ansvarsfullt beteende. Ett ambitiöst

program har etablerats för att skydda

banken från att dras in i penningtvätt

och liknande transaktioner. Vid kredit-

givning beaktas låntagarnas hantering

av miljörisker och hållbarhet.

Hansabank stödjer via sponsoring

goda initiativ i hela Baltikum. Banken

ger bland annat bidrag till utbildning i

form av stipendier. I Estland och

Litauen har banken deltagit i projekt

för gratis massutbildning i PC- och

internetanvändning. Årliga mätningar

bekräftar att Hansabank har en stark

ställning bland kunderna i alla tre

länderna. Hansabank betraktas som

en av de bästa arbetsgivarna i de tre

länderna.

Ägande

Hansabanksaktien är noterad på börs-

en i Tallinn. FöreningsSparbankens

ägande uppgår till 59,7 procent. Näst

största ägare är EBRD med 4,8 pro-

cent. Resterande aktier är spridda

bland mindre ägare.

Hansabank

mkr 2003 2002

Intäkter 3 302 3 031 Kostnader – 1 702 – 1 837 Kreditförluster – 257 – 24Andel i intresseföretagsresultat 2 3 Rörelseresultat 1 345 1 173

Totala tillgångar 58 163 47 974Utlåning till allmänheten 39 337 30 283Eget kapital 6 089 5 288Räntabilitet, % 21,2 22,9

Marknadsandelar inlåning BaltikumSeptember 2003

SEB 23 %

Hansabank 31 %Övriga 46 %

Marknadsandelar utlåning BaltikumSeptember 2003

SEB 31 %

Hansabank 32 %Övriga 37 %

44 | ÅRSREDOVISNING 2003 | INTERNATIONELL BANKRÖRELSE

FIH. Genom fokus på och kompetens inom en väl avgränsadmarknadsnisch har FIH lyckats bevara positionen som ettnaturligt val för danska företag.

FIH är specialister på finansiering av

företag och är den tredje största aktören

i Danmark inom verksamhetsområdet.

FIH har drygt 4 000 företagskunder och

en marknadsandel för utlåning till

företag på 9 procent. Organisk tillväxt,

strikt kund- och marknadsfokus och en

effektiv kostnadsstruktur är ledstjär-

nor i FIH:s verksamhet.

Idag fokuserar FIH på tre kund-

erbjudanden: medel- och långfristig

utlåning, corporate finance-tjänster

och till viss del kapitalinvestering.

Kärnverksamheten är medel- och lång-

fristig utlåning till företagssektorn

med hemvist i Danmark. FIH erbju-

der individuellt anpassade finansie-

ringslösningar med utgångspunkt från

företagens situation och behov. Pro-

fessionell rådgivning och intressanta

finansieringslösningar tillsammans med

ett betydande nätverk skapar förut-

sättningar för förtroende och samar-

bete med kunderna i ett långsiktigt

partnerförhållande.

För att nå framgång på marknaden

krävs en stark regional närvaro och för-

ståelse för de enskilda kundernas situa-

tion. Utlåningsavdelningar finns i Köpen-

hamn, Fredericia, Herning, Aalborg

och Århus. De större företagskunderna

betjänas av en särskild avdelning i Köpen-

hamn, som erbjuder individuellt an-

passade lösningar.

Utlåningen till medelstora företag

visade en måttlig tillväxt under 2003.

Utlåningen till större företagskunder

var något lägre än 2002, beroende på

den avmattade ekonomiska utveck-

lingen i Danmark samt att FIH konti-

nuerligt proaktivt arbetar med kvali-

teten i kreditportföljen. Sammantaget

minskade FIH:s totala utlåning margi-

nellt. Kreditförluster och reservering-

ar minskade något och FIH uppnådde

ett tillfredsställande resultat.

FIH startade under 2003 ett pro-

jekt som ska utöka erbjudandet till före-

tagskunder med ett begränsat antal nya

bankprodukter under 2004. Vidare in-

gick FIH också avtal med det danska

hypoteksinstitutet BRF Kredit. FIH

genomför vartannat år kvalitativa och

kvantitativa kundanalyser för att bättre

säkra och förbättra de långsiktiga kund-

relationerna.

Hållbarhet

Som ett led i hållbarhet eftersträvas

en öppen och effektiv ledningsstil, bra

arbetsmiljö samt olika sociala arrange-

mang. Planerad individuell utveckling,

utifrån kompetens, önskemål och

FIH:s behov, ger medarbetarna möj-

lighet att utveckla sig såväl yrkesmäs-

sigt som personligt. Även när det gäl-

ler ”seniorlösningar” erbjuds en flexi-

bilitet och möjlighet till individuella

program.

Ägare

FIH ägs till 99,8 procent av FI-Hold-

ing. FöreningsSparbanken ägde i sin

tur 74,7 procent av FI-Holding vid

årsskiftet. Resterande aktier ägdes av

pensionsstiftelserna ATP och LD, in-

dustriorganisationerna Dansk Arbejds-

giverforening och Dansk Industri samt

holländska Parnib Deelnemingen.

Efter årsskiftet har FöreningsSpar-

banken förvärvat ytterligare 2,5 pro-

cent av aktierna i FI-Holding från

Parnib Deelnemingen, som därmed

har avyttrat samtliga sina aktier till

FöreningsSparbanken.

FIH

mkr 2003 2002

Intäkter 1 271 1 358 Kostnader – 279 – 253 Kreditförluster – 84 – 107 Andelar i intresseföretags resultat 86 73Rörelseresultat 994 1 071

Totala tillgångar 81 023 82 953Utlåning till allmänheten 67 945 70 077Eget kapital 7 377 6 949Räntabilitet, % 9,7 11,6


SpareBank 1 Gruppen etablerades 1996.

År 2000 förvärvade SpareBank 1

Gruppen aktierna i VÅR-Gruppen

och erhöll i och med detta bland annat

Bank 1 Oslo.

SpareBank 1 Gruppen äger 100 pro-

cent av aktierna i SpareBank 1 Livs-

forsikring, SpareBank 1 Fondsforsikring,

SpareBank 1 Skadeforsikring, Odin

Forvaltning och Bank 1 Oslo. Spare-

Bank 1 Gruppen äger också 33,3 pro-

cent av First Securities ASA, där Före-

ningsSparbanken och bolagets anställ-

da har lika stora andelar. Under året

SpareBank 1 Gruppen

förvärvade FöreningsSparbanken Spare-

Bank 1 Gruppens kortföretag Enter-

Card. SpareBank 1 Gruppen har även

sålt SpareBank 1 Finans till TerraGrup-

pen samt SpareBank 1 Aktiv Forvalt-

ning till Alfred Berg Industrifinans.

Ett nytt samarbetsavtal mellan

FöreningsSparbanken och de norska

ägarna skrevs på i början av året.

Det ekonomiska resultatet 2003

har förbättrats avsevärt, i huvudsak

tack vare resultatförbättringar i försäk-

ringsrörelsen samt det omfattande be-

sparingsprogram som löpt under året.

FöreningsSparbanken skrev under

året ned värdet på sitt innehav i Spare-

Bank 1 Gruppen med 311 miljoner

kronor. I och med detta är all goodwill

som hänförde sig till ägandet nedskriven.

Ägare

SpareBank 1 Gruppen ägs av Spare-

Bank 1 Nord-Norge, SpareBank 1 Midt-

Norge, SpareBank 1 SR-Bank och

Samarbeidende Sparebanker med 14,08

procent var. SpareBank 1 Vest äger

8,67 procent, norska LO 10 procent

och FöreningsSparbanken 25 procent.

Aktia

Aktia uppstod då Helsingfors Spar-

bank i början av 1990-talet fusionerade

med flera av kustområdets sparbanker.

Grunden till Aktia lades redan år 1826,

då den äldsta av Finlands nu existe-

rande sparbanker bildades. Aktia är en

finländsk, tvåspråkig sparbank som i

sin verksamhet utgår från privatperso-

ners, lokala företags, kommuners och

ideella samfunds behov. Kontorsnätet

omfattar cirka 70 kontor. Aktia funge-

rar som spar- och lokalandelsbanker-

nas centrala finansiella institut.

Samarbetet med FöreningsSpar-

banken inleddes 1994, då Förenings-

Sparbanken förvärvade 24,4 procent

av aktierna.

Lönsamheten förbättrades påtag-

ligt jämfört med föregående år. Trots

låga räntor och stark konkurrens öka-

de de totala intäkterna, samtidigt som

ett antal effektiviseringsåtgärder led-

de till att kostnaderna minskade. Både

utlånings- och sparandevolymerna hade

en god tillväxt.

I december tecknades avtal om köp

av Robur Försäkrings finska dotterbo-

lag Robur Livförsäkring Ab. Affären

genomfördes per den 1 januari 2004.

Ägare

Större aktieägare förutom Förenings-

Sparbanken är finska sparbanksstiftel-

ser som tillsammans äger 50,6 pro-

cent, finländska institutioner 16,3 pro-

cent samt finländska sparbanker 7,2.

Spara till en bra pension.

”Förra året blev jag pensionär. Jag har aldrig varit

så upptagen som nu.”

ÅRSREDOVISNING 2003 | FINANSFÖRVALTNING | 47

Finansförvaltning. FöreningsSparbanken är en av Sveriges stör-sta utlånare och därmed även en av de största upplånarna.Under 2003 diversifierades upplåningen ytterligare genom eta-blering av ett upplåningsprogram på den franska marknaden.

Finansförvaltningens ansvarsområde

omfattar finansiering av koncernens ut-

låning på den svenska marknaden, för-

valtning av bankens strategiska om-

sättningsportfölj och strategiska aktie-

och räntebärande innehav samt hante-

ring av frågor avseende koncernens

balansräknings-, kapital- och riskstruk-

tur. Finansförvaltningen ska genom

en aktiv förvaltning av de finansiella

riskerna skapa ett mervärde för kon-

cernen.

Kapitalmarknadsupplåning

Banken har tillgång till inlåningsme-

del från allmänheten varför det är

Spintab som hanterar den större delen

av den svenska verksamhetens kapi-

talmarknadsupplåning. Upplåningen

ska vara såväl kostnadseffektiv som

väldiversifierad. Målsättningen är att

cirka 50 procent ska komma från de

internationella kapitalmarknaderna.

Detta ska säkerställa att koncernen

vid var tid har tillgång till kapital-

marknaderna i Asien, USA och

Europa.

Kapitalmarknadsupplåningen sker

genom ett aktivt utnyttjande av sven-

ska och internationella låneprogram.

Kortfristig upplåning hanteras via

korta upplåningsprogram i Sverige,

Europa och USA. Under 2003 har

Spintab dessutom implementerat ett

franskt upplåningsprogram för att

effektivare nå de franska investerarna.

Den långfristiga upplåningen avseen-

de hypotek hanteras med svenska

bostadsobligationer och ett så kallat

EMTN-program. Spintab är mycket

välkänt internationellt och var under

2003 den största skandinaviska emit-

tenten på euromarknaden.

Likviditetsreserv

Finansförvaltningen ansvarar för bank-

ens likviditetsreserv. Detta innebär

förvaltning av en portfölj bestående

av räntebärande värdepapper, huvud-

sakligen svenska stats- och bostadsin-

strument, som är pantsättningsbara

hos Riksbanken. Värdepapperna är

noterade på auktoriserade marknads-

platser för att säkerställa en kontinu-

erlig marknadsprissättning samt god

likviditet. Storleken på portföljen och

tillhörande ränterisk regleras av ett fast-

ställt reglemente. Målsättningen är,

att med en affärsmässig och aktiv för-

valtning inom givna mandat, generera

en god avkastning. Ett led i denna ak-

tiva förvaltning är att diversifiera port-

följens sammansättning med utländska

investeringar för att bibehålla en god

avkastning.

Strategiska aktieinnehav

Finansförvaltningen förvaltar även

bankens strategiska aktie- och ränte-

bärande innehav. Detta innefattar

bland annat refinansiering av våra ut-

ländska dotter- och intressebolag samt

hantering av valutarisk enligt fastställ-

da principer.

Finansförvaltning

mkr 2003 2002

Intäkter 1 380 588 Kostnader – 47 – 49 Resultat före kreditförluster 1 333 539Nedskrivning/återföring av nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 55 – 264Rörelseresultat 1 388 275

Räntabilitet eget kapital, % 96,7 9,5 K/I-tal 0,03 0,08 Andel av koncernens rörelseresultat, % 14,5 4 Antal heltidstjänster 18 18

Spintabs kortfristiga upplåning 99 mdkr, 31 december 2003

ECP & CD (motsv EUR) 25 %

F-cert & Deposits (SEK) 37 %USCP (USD)

38 %

Spintabs långfristiga upplåning 279 mdkr, 31 december 2003

EMTN & förlags-lån (EUR) 42 %

Domestika obligationer (SEK) 58 %

48 | ÅRSREDOVISNING 2003 | GEMENSAM SERVICE OCH STABER

Gemensam service och Staber. Gemensam service, som bilda-des under året, driver bankens IT-system och utvecklar sälj-kanalerna. Målet är att skapa en effektiv och resurssnål service-organisation som stödjer kontorsnätet.

Gemensam service ska ta till vara

skalfördelar som uppstår då liknande

tjänster används av flera enheter inom

koncernen. Målet är att få högre kva-

litet i utförandet och lägre kostnader

för koncernen.

Gemensam service består av en-

heterna FöreningsSparbanken IT,

Kanal- och Verksamhetsutveckling samt

Support. Etableringen av Gemensam

service har inneburit att vissa synergi-

vinster redan kan tas hem inom de

sammanslagna enheterna. Ytterligare

potential finns genom en fortsatt

effektivisering av IT- och affärsut-

veckling samt inom centralisering av

exempelvis låneadministrativa funk-

tioner.

Oförändrade kostnader

FöreningsSparbanken IT bedriver ut-

veckling och förvaltning av IT-system

till FöreningsSparbanken, fristående

sparbanker och delägda banker.

FöreningsSparbankens IT-kostna-

der har varit i stort oförändrade under

de senaste fyra åren trots kraftigt öka-

de transaktionsvolymer. Detta har åstad-

kommits genom att kontinuerligt höja

effektiviteten inom IT-driften. Mål-

sättningen är att kunna klara upp till

drygt 20 procent högre transaktions-

volymer varje år utan kostnadsökningar.

Prestigefyllt pris

En speciell satsning har gjorts för att

bättre kunna följa upp vilka effekter

FöreningsSparbanken får av gjorda

IT-investeringar. En utvärdering av

outsourcingkoncept har också genom-

förts. Slutsatsen är att, med de förut-

sättningar som FöreningsSparbanken

har, en omfattande outsourcing inte är

motiverad eftersom en sådan inte

skulle ge tillräckliga besparingar för

att kompensera för de risker som är

förknippade med en sådan omfattan-

de förändring. IT-verksamheten är en-

ligt utomstående bedömningar, redan

idag mycket kostnadseffektiv. Inom

vissa avgränsade områden där banken

saknar egna stordriftsfördelar kan det

dock bli aktuellt att utvidga samarbe-

tet med externa leverantörer.

Under året tilldelades Förenings-

Sparbanken IT Compasspriset, som

årligen utdelas av det fristående IT-

konsultföretaget Compass till det

företag som bedöms arbeta bäst med

effektivitetshöjande åtgärder i Norden.

Enheten fick även omdömet att den

inom flera områden bedriver ”IT-verk-

samhet i världsklass”.

God tillgänglighet

Antalet transaktioner har under året

stadigt ökat inom de flesta områden,

främst inom Internet- och Telefon-

banken samt på kortområdet. Till-

gängligheten i bankens system är av

yttersta vikt för såväl kunder som för

bankens anställda. Banken ska vara

nåbar dygnet runt, alla dagar på året.

Tillgängligheten under 2003 har varit

mycket god för alla väsentliga system

och överträffat de höga tillgänglig-

hetsmål som banken har.

Ny IT-arkitektur

Under 2003 har ett omfattande ut-

vecklingsarbete bedrivits. Det största

projektet har varit utveckling av en ny

inlåningsreskontra med en produk-

tionssättning under 2004. Bland övriga

större utvecklingsprojekt finns system

för att hantera kraven i de kommande

kapitaltäckningsreglerna i Basel II, en


mkr 2003 2002

Intäkter 3 190 2 546 Kostnader – 3 649 – 3 160Resultat före kreditförluster – 459 – 614Kreditförluster 196 – 261Andel i intresse-företags resultat 32 15Rörelseresultat – 231 – 860

K/I-tal 1,14 1,24Andel av koncernens rörelseresultat, % – 2,4 – 12,6 Antal heltidstjänster 1 588 1 489

Procent

97

98

99

100

Kortköp och uttagsautomaterInternetbankStordator

2003200220012000

Tillgänglighet IT-system

Tusen

Totalt antal Amw transaktioner

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

200420032002200120001999

Transaktioner i bankens system under ettdygn, exklusive korttransaktioner

ny kortstandard baserad på chiptek-

nik och system för rådgivningsstöd.

Genom en ny IT-arkitektur för syste-

men strävar banken efter att göra mer

gemensamma utvecklingsinsatser och

därigenom lägre kostnader genom åter-

användning av programkod. Konver-

tering av Internetbanken till en nya

arkitektur under 2004 är ett av de för-

sta projekten inom detta område. Ar-

betet med att ersätta den lokala IT-platt-

formen på kontoren och centrala arbets-

platser påbörjades också under året.

Ett omfattande förberedelsearbete

bedrevs inför ett eventuellt ja till EMU.

Av de cirka 100 miljoner kronor som

investerades i detta uppskattas cirka

hälften ha resulterat i nya och förbätt-

rade funktioner som vi kan dra nytta

av, trots att valresultatet blev ett nej.

Två exempel på detta är euro i bank-

ens uttagsautomater samt EU-betal-

ningar i Internetbanken.

Internet

FöreningsSparbankens externa webb

är en av de mest besökta internetplat-

serna i Sverige. Den är också den för-

sta handikappcertifierade webbplat-

sen i bankbranschen. Banken fick

under året utmärkelsen Årets bank-

produkt för sin handikappanpassade

webbplats. Exempelvis finns en funk-

tion som läser upp innehållet för

användare med synskador.

Kanal- och verksamhetsutveckling

Enheten ansvarar för allt utvecklings-

arbete som rör kundernas befintliga

och framtida kontaktvägar med bank-

en samt medarbetarnas verktyg och

metoder för kundkontakt. Med det

avses kontor, internet, telefon, auto-

mater, genomförandestöd, etc.

Support

En viktig uppgift för Supportenheten

är att stödja kontoren med administra-

tivt arbete inom områden av likartad

karaktär. Här finns möjligheter att fri-

göra tid för medarbetare i kontorsrö-

relsen så att de i stället kan ägna mer

tid åt aktiva kundkontakter som råd-

givning och försäljning. Inom Support

finns även funktioner för inköp, juri-

diskt stöd, kompetens- och ledarut-

veckling, hantering av lokaler, distri-

bution och personaladministration.

ÅRSREDOVISNING 2003 | GEMENSAM SERVICE OCH STABER | 49

Tryggad pension på äldre dar. Prata med våra kunniga rådgivare.

”Nu har jag växt färdigt.”

ÅRSREDOVISNING 2003 | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | 51

Förvaltningsberättelse

FÖRENINGSSPARBANKEN AB

Helägda dotterbolag

Delägda dotterbolagFörenings-

SparbankenJordbruks-kredit AB

RoburFörsäkring

AB

Förenings-SparbankenFastighets-

byrå ABFörenings-

Sparbanken Öland AB

(60%)

AS Hansapank

(59,71%)

FI-Holding A/S

(74,7%)

Förenings-SparbankenFinans AB

Sparia För-säkrings AB

SwedbankLuxembourg

S.A.

Förenings-SparbankenAdministra-

tion AB

Kund-inkasso AB

K.I.A.B.

HSB BankAB

EntercardAS

Robur ABAB Spintab

Förenings-SparbankenJuristbyrå

AB

First Securities

ASA (33,3%)

Babs PaylinkAB

(49%)

AktiaSparbank

Abp(24,39%)

Eskilstuna Rekarne SparbankAB (50%)


Sjuhärad AB (47,5%)

Förenings-Sparbanken Söderhamn

AB (40%)

Färs & Frosta Spar-

bank AB(30%)

SpareBank 1Gruppen AS

(25%)

BergslagensSparbank AB

(48%)

VimmerbySparbank AB

(40%)

Intresseföretag

Allround AB(67%)

RoburKapitalför-valtning AB

RoburFonder

AB

FöreningsSparbanken består av FöreningsSparbanken AB

(Banken) och dess dotterbolag samt intresseföretag. Kon-

cernstrukturen med moderbolag och de viktigaste hel- och

delägda bolagen framgår av illustrationen nedan.

I noterna 29 och 30 till balansräkningen redovisas inne-

havet av aktier i intressebolag och koncernföretag. En sam-

manfattning av koncernens finansiella utveckling med

nyckeltal samt resultat- och balansräkningar för de senaste

fem åren återges på sidorna 6 och 7.

Förändringar av redovisningsprinciper

Redovisningsrådets rekommendationer, som trädde i kraft

1 januari 2003, har beaktats, men ej medfört någon påver-

kan på resultatet och eget kapital. Se vidare redovisnings-

principer sidan 66.

Operativ resultaträkning

Utöver den resultaträkning, som är upprättad enligt Finans-

inspektionens anvisningar, innehåller FöreningsSparbank-

ens delårsrapporter och årsredovisning en operativ resultat-

räkning. Den operativa resultaträkningen omfattar samma

juridiska personer och följer samma redovisningsprinciper

som den resultaträkning, som är upprättad enligt Finans-

inspektionens anvisningar, förutom att försäkringsrörelsen

ingår med respektive poster integrerade i den övriga verk-

samhetens intäkter och kostnader. En brygga mellan de

båda resultaträkningarna visas på sidan 54. Beskrivningar i

den löpande texten i denna förvaltningsberättelse utgår

från den operativa resultaträkningen, om inget annat anges.

Likaså bygger rörelsegrensredovisningen på den operativa

rapporteringen.

FÖRÄNDRINGAR I KONCERNSTRUKTUREN

Förvärv av EnterCard

FöreningsSparbanken förvärvade i november 2003 samtliga

aktier i EnterCard AS för 216 mkr. EnterCard sköter utgiv-

ning av kredit- och betalkort samt drift av bankkort åt 110

norska banker. Förvärvet stärker FöreningsSparbankens

position som ledande betalningsförmedlare i Norden sam-

tidigt som möjligheter finns att uppnå goda synergier med

den svenska kortverksamheten. EnterCard, som ingår i

Svensk kontorsrörelse, ger ut alla typer av Visa- och Master

Card-kontokort, har distributionsavtal med bland annat

SpareBank 1 Gruppens och TerraGruppens medlemsbanker.

Vid förvärvet uppkom en goodwillpost i Förenings-

Sparbanken på 65 mkr, som avskrivs på 10 år. Rörelse-

resultatet i koncernen 2003 påverkades positivt med 5 mkr

genom förvärvet.

52 | ÅRSREDOVISNING 2003 | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Ökat ägande i FI-Holding

FöreningsSparbanken är majoritetsägare i danska FI-

Holding (som i sin tur äger nära 100 procent av FIH) och

förvärvade i mars 2003 ytterligare 5 procent av aktierna och

ökade därmed sitt innehav från 69,7 procent till 74,7 pro-

cent. FöreningsSparbanken erlade drygt 460 mkr för aktier-

na. Villkoren i de optionsavtal, som finns mellan Före-

ningsSparbanken och övriga aktieägare i FI-Holding,

beskrivs i not 30.

HSB Bank

FöreningsSparbanken förvärvade i slutet av 2002 återståen-

de aktier i HSB Bank AB från HSB Sverige. HSB Bank

ingår i FöreningsSparbankskoncernens balansräkning från

och med den 31 december 2002 och i resultaträkningen

från och med januari 2003. Från och med 1 januari 2004 har

HSB Bank namnändrats till FSB Bolåndirekt Bank AB.

ANDRA VIKTIGA FÖRÄNDRINGAR UNDER 2003

Carl Eric Stålberg styrelseordförande

Vid ordinarie bolagsstämman i FöreningsSparbanken den

10 april 2003 utsågs Carl Eric Stålberg, tidigare förste vice

ordförande i bankens styrelse, till styrelseordförande.

Nytt samarbetsavtal med norska SpareBank 1 Gruppen

Förvärvet av EnterCard under året var en del av ett nytt

samarbetsavtal som träffades mellan FöreningsSparbanken,

SpareBank 1 Gruppen och dess övriga delägare. Avtalet er-

sätter det tidigare avtal som sades upp av Förenings-

Sparbanken i december 2001. Det nya avtalet innebär möj-

ligheter till utökat samarbete inom ett antal affärsområden.

Rekrytering av rådgivare till Stockholmsregionen

FöreningsSparbanken inledde under året en särskild sats-

ning på Stockholmsregionen. Som ett led i detta har cirka

100 företags- och privatrådgivare rekryterats. Parallellt med

den omfattande nyrekryteringen genomförde Förenings-

Sparbanken i Stockholm ett internt utvecklingsarbete med

certifiering av bankens rådgivare. Syftet är att stärka bank-

ens position på den viktiga Stockholmsmarknaden, där

FöreningsSparbanken har relativt sett lägre marknadsande-

lar än i övriga delar av Sverige.

FöreningsSparbanken miljöcertifierad enligt ISO 14001

FöreningsSparbanken miljöcertifierades i april 2003 enligt

den internationella standarden ISO 14001 och är därmed

den första börsnoterade nordiska bank att certifieras enligt

denna standard. Miljöcertifieringen är ett kvitto på att

FöreningsSparbanken arbetar på ett systematiskt och struk-

turerat sätt med miljöfrågor.

FöreningsSparbanken utsågs till Årets Affärsbank 2003

I tidningen Affärsvärldens undersökning Finansbarometern

utsågs FöreningsSparbanken till Årets Affärsbank 2003.

Undersökningen, som är Sveriges största oberoende under-

sökning av bank-, finans- och försäkringsmarknaden, har

genomförts bland ekonomichefer och andra nyckelpersoner

på drygt 2 000 företag och organisationer med över 200

anställda.

Årets arbetsgivare

FöreningsSparbanken utsågs i oktober till Sveriges bästa

arbetsplats av tjänstepensionsföretaget Alecta. Banken de-

lade förstapriset med Kanal 5. Motiveringen till Förenings-

Sparbankens utmärkelse löd: "för att ... ha utvecklat och

förverkligat verktyg och program som skapar en arbetsmil-

jö där mjuka värden är en av grundstenarna i arbetet för

ökad lönsamhet". I motiveringen framhölls också Före-

ningsSparbankens medarbetaravtal, IDA, där medarbetarna

inbjuds och stimuleras till insikt, delaktighet och ansvar

rörande bankens verksamhet.

FöreningsSparbanken erhöll pris för IT-effektivitet

FöreningsSparbanken tilldelades Compasspriset 2003.

Priset delas ut av det internationella konsultföretaget Com-

pass Consulting, som är ett ledande benchmarkinginstitut

inom IT. FöreningsSparbankens IT-organisation fick priset

med motiveringen att man "visar en stadigt stigande positiv

trend över förbättringar och befinner sig på de flesta områ-

den i världsklass."

Organisationsförändring

För att bättre stödja kontorsrörelsens kundkontakter gäller

från och med september en ny organisation i Förenings-

Sparbanken. De tidigare affärsområdena Spara, Låna och

Betala samordnas inom den nya enheten Kunderbjudande

och Produkter som ingår i rörelsegrenen Svensk kontorsrö-

relse. Samtidigt samlas gemensamma servicefunktioner i

den nya enheten Gemensam Service som ingår i rörelse-

grenen Gemensam service och Staber.

Återköp av egna aktier

FöreningsSparbankens styrelse beslutade att föreslå ordina-

rie bolagsstämma den 22 april 2004 att bemyndiga styrelsen

att besluta om återköp av egna aktier. Förslaget innefattar

även ett bemyndigande för styrelsen att avyttra återköpta

aktier. Bemyndigandet föreslås gälla förvärv över Stock-

holmsbörsen vid ett eller flera tillfällen av upp till 10 pro-

cent av samtliga aktier i FöreningsSparbanken, inklusive

den handel som sker löpande för att underlätta värdepap-

persrörelsen, vilket motsvarar knappt 52,8 miljoner aktier.

ÅRSREDOVISNING 2003 | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | 53

Nya finansiella mål

FöreningsSparbankens styrelse har fastslagit nya finansiella

mål för verksamheten att gälla från och med 1 januari 2004.

Koncernens räntabilitet på eget kapital ska överstiga

genomsnittet för samtliga övriga större börsnoterade nordiska

banker (Handelsbanken, SEB, Nordea, Danske Bank och

DnB NOR) och vara minst 20 procent högre än den långa

riskfria räntan plus normal riskpremie. I dagens ränteläge

motsvarar det en räntabilitet om cirka 14 procent.

Koncernens operationella effektivitet, mätt som K/I-tal

före kreditförluster, ska långsiktigt understiga 0,5.

FöreningsSparbankens kapitaltäckningsgrad ska lägst

motsvara den nivå som vid varje tidpunkt bedöms lämplig

för att bibehålla en uthållig finansiell stabilitet och för att

utveckla verksamheten. Primärkapitalrelationen ska lång-

siktigt vara 7 procent.

FöreningsSparbanken har som mål att aktieutdelningen

ska uppgå till lägst 40 procent av resultatet efter skatt. Den

årliga utdelningens storlek tar sin utgångspunkt i senaste

utdelning och bestäms med hänsyn till förväntad resultat-

utveckling, det kapital som bedöms nödvändigt för att ut-

veckla verksamheten samt marknadens avkastningskrav.

Banken kommer inte att ha något externt kommunice-

rat måltal för kreditförlustnivå.

HÄNDELSER EFTER DEN 31 DECEMBER 2003

VD-byte i FöreningsSparbanken

Birgitta Johansson-Hedberg avgick ur styrelsen och som

verkställande direktör och koncernchef i januari 2004. Jan

Lidén utsågs till verkställande direktör och koncernchef i

FöreningsSparbanken och tillträdde sin nya befattning den

1 februari 2004. Jan Lidén var fram till den 1 februari 2004

ställföreträdande VD och koncernchef samt chef för region

Stockholm och t f ekonomi- och finansdirektör. De två sist-

nämnda befattningarna behåller han tills en permanent lös-

ning nåtts.

Ökat ägande i FI-Holding

FöreningsSparbanken förvärvade i mitten av januari 2004

ytterligare 2,5 procent av aktierna i FI-Holding A/S för 238

mkr och ökade därmed sitt innehav till 77,2 procent. För-

värvet skedde genom att en av delägarna i FI-Holding

utnyttjade sitt i not 30 beskrivna optionsavtal.

54 | ÅRSREDOVISNING 2003 | RESULTATRÄKNING, BRYGGA MELLAN OPERATIV OCH LEGAL

Resultaträkning, brygga mellan operativ och legal

Koncernen 2003 2002

mkr Operativ Justering Legal Operativ Justering Legal

Ränteintäkter 47 755 54 47 701 52 013 – 56 51 957Räntekostnader – 31 554 61 – 31 615 – 36 464 – 83 – 36 547

RÄNTENETTO * 16 201 115 16 086 15 549 – 139 15 410

Erhållna utdelningar 105 1 104 90 – 1 89Betalningsförmedlingsprovisioner 2 930 2 930 2 727 1 2 728Värdepappersprovisioner 2 692 313 2 379 2 919 – 359 2 560Övriga provisioner 2 039 109 1 930 1 912 – 92 1 820

SUMMA PROVISIONSINTÄKTER 7 661 422 7 239 7 558 – 450 7 108

Betalningsförmedlingsprovisioner – 993 – 993 – 964 – 964Värdepappersprovisioner – 146 – 146 – 144 – 144Övriga provisioner – 783 102 – 681 – 686 109 – 577

SUMMA PROVISIONSKOSTNADER – 1 922 102 – 1 820 – 1 794 109 – 1 685

PROVISIONSNETTO 5 739 320 5 419 5 764 – 341 5 423

NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER 801 – 25 776 441 25 466

Realisationsvinster finansiella anläggningstillgångar 542 – 1 541 12 12IT-tjänster 775 775 734 734Övriga rörelseintäkter 290 – 15 275 411 – 31 380

ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER 1 607 – 16 1 591 1 157 – 31 1 126

SUMMA INTÄKTER 24 453 – 477 23 976 23 001 – 487 22 514

Personalkostnader – 6 978 41 – 6 937 – 7 005 53 – 6 952Hyror, övriga lokalkostnader – 1 148 1 – 1 147 – 1 080 1 – 1 079Datakostnader – 1 333 26 – 1 307 – 1 257 17 – 1 240Tele, porto – 443 1 – 442 – 439 7 – 432Konsulter och främmande tjänster – 660 51 – 609 – 650 56 – 594Reklam, PR, marknadsföring – 410 6 – 404 – 401 5 – 396Övriga administrationskostnader – 1 446 – 27 – 1 473 – 1 405 – 23 – 1 428Övriga rörelsekostnader – 145 11 – 134 – 47 – 115 – 162

SUMMA ALLMÄNNA ADMINISTRATIONSKOSTNADER – 12 563 110 – 12 453 – 12 284 1 – 12 283

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar – 1 278 – 1 278 – 1 414 4 – 1 410

SUMMA KOSTNADER – 13 841 110 – 13 731 – 13 698 5 – 13 693

RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER 10 612 – 367 10 245 9 303 – 482 8 821

Kreditförluster, netto – 979 – 979 – 1 601 – 1 601Värdeförändring på övertagen egendom – 8 – 8 – 2 – 2Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar – 264 – 264Åtförd nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 55 55Andel i intresseföretags resultat – 116 – 116 – 588 – 588

RÖRELSERESULTAT 9 564 – 367 9 197 6 848 – 482 6 366

Rörelseresultat i försäkringsrörelsen 367 367 482 482

RESULTAT FÖRE BOKSLUTS-DISPOSITIONER OCH SKATT 9 564 9 564 6 848 6 848

* varav belastat med avgift för insättningsgaranti – 97 – 97 – 88 – 88

Enligt Finansinspektionens anvisningar ska försäkringsföretag vars tillgång-ar inte överstiger 20 procent av koncernens tillgångar konsolideras på ettförenklat sätt. Detta innebär att försäkringsrörelsens resultat redovisas påegen rad i resultaträkningen i den legala resultaträkningen och att försäk-ringsrörelsens tillgångar och skulder redovisas separat i koncernensbalansräkning.

Den operativa resultaträkningen omfattar samma juridiska personer ochföljer samma redovisningsprinciper som den legala förutom att försäk-ringsrörelsen ingår med respektive poster integrerade i den övriga verk-

samhetens intäkter och kostnader. En brygga mellan den operativa ochden legala resultaträkningen visas ovan.

Kolumnerna ”Justering” i uppställningen ovan, med omvända tecken,visar försäkringsföretagens andel av koncernens resultaträkning. Den över-vägande delen avser verksamheten i Robur Försäkring.

Beskrivningar i den löpande texten i förvaltningsberättelsen utgår frånden operativa resultaträkningen, om inget annat anges. Likaså byggerrörelsegrensredovisningen på den operativa rapporteringen.

ÅRSREDOVISNING 2003 | RÖRELSEGRENAR | 55

Rörelsegrenar

Rörelsegrensredovisningen bygger på FöreningsSparbankens

organisation och internredovisning.

Marknadsmässiga internräntor och ersättningar tilläm-

pas mellan rörelsegrenarna medan alla kostnader inom IT

och övrig gemensam service samt koncernstaber förs via själv-

kostnadsbaserade internpriser till rörelsegrenarna. Kon-

cernledningskostnader utfördelas ej.

Koncernens eget kapital (ingående eget kapital exklusive

utdelning) allokeras till respektive rörelsegren vid årets bör-

jan. Allokeringen är baserad på kapitaltäckningsreglerna och

utifrån bedömt kapitalbehov under året. Allokerat eget kapi-

tal ränteberäknas efter genomsnittlig svensk dagslåneränta.

Goodwill med åtföljande resultateffekter, finansieringskost-

nad och avskrivning, allokeras till den rörelsegren den avser.

Räntabilitet beräknas på allokerat eget kapital för rörelse-

grenarna. Räntabilitet för rörelsegrenarna beräknas på rörelse-

resultatet med avdrag för beräknad skatt och minoritetsandel.


Svensk kontorsrörelse har kundansvaret för privatpersoner,

företag, organisationer, kommuner och landsting i Sverige

samt omfattar bankens egna distributionskanaler i form av

kontor, automater, telefon och internet i Sverige, enheten

för Kunderbjudande och Produkter, HSB Bank, delägda

svenska banker samt privatbanksverksamheten i Luxem-

burg. FöreningsSparbanken Fastighetsbyrå AB och Före-

ningsSparbanken Juristbyrå AB ingår i rörelsegrenen från

och med fjärde kvartalet 2003. Enheterna ingick tidigare i

rörelsegrenen Gemensam service och Staber. Samtliga

kvartal 2003 har justerats på grund av organisationsförän-

dringen. Från och med november 2003 ingår också det för-

värvade norska kortföretaget EnterCard.

Kontorsnätet i Sverige är organiserat i 86 lokala banker

i 6 regioner över hela landet. FöreningsSparbanken har med

sina 516 kontor det största kontorsnätet bland de svenska

bankerna. Genom samarbetet med de fristående sparbank-

erna och delägda banker tillkommer ytterligare 304 kontor.

Kontorsnätet kompletteras med 235 Bank i Butik. Genom

avtalet med Svensk Kassaservice (Posten), har kunderna

dessutom möjlighet att utföra vissa kassaärenden på cirka

1 000 kontor.

Rörelseresultatet uppgick till 5 431 mkr, en ökning med

41 mkr jämfört med föregående år. Intäkterna minskade

med 143 mkr eller 1 procent jämfört med föregående år till

15 306 mkr. Ökat utlåningsräntenetto och förvärvet av HSB

Bank uppvägde inte sjunkande fond- och försäkringsprovi-

sioner samt lägre räntemarginal på inlåningen. Föregående

år ingick även en realisationsvinst på 97 mkr från kontors-

försäljning till Sparbanken Nord.

Kostnaderna ökade med 364 mkr eller 4 procent jämfört

med föregående år till 9 138 mkr, huvudsakligen på grund

av förvärvet av HSB Bank och EnterCard samt kostnader

för systemanpassningar inför ett eventuellt EMU-inträde.

Kreditförlusterna uppgick till 826 mkr, vilket var en

minskning med 313 mkr eller 27 procent jämfört med före-

gående år. Andel i intresseföretags resultat förbättrades

främst genom att föregående års resultat belastades med av-

vecklingskostnader för e-handelsföretaget Marakanda.

Räntabiliteten på allokerat eget kapital var 18 procent (19).

Antalet heltidstjänster minskade genom överflyttning av

lokala aktiehandlare till Swedbank Markets samt överflyttning

av vissa stödjande enheter till rörelsegrenen Gemensam ser-

vice och Staber. Kostnader för den flyttade stödverksamheten

redovisas 2003 som övriga kostnader istället för som tidigare

personalkostnader, datakostnader och avskrivningar.

Resultatutveckling, Svensk kontorsrörelse

2003 2002mkr Jan-dec Jan-dec

Räntenetto 11 523 11 497Provisionsnetto 3 007 3 030Nettoresultat av finansiella transaktioner 124 112Övriga intäkter 652 810

INTÄKTER 15 306 15 449

Personalkostnader – 3 895 – 3 969Datakostnader – 729 – 1 310Övriga kostnader – 4 274 – 3 103Avskrivningar – 240 – 392

KOSTNADER – 9 138 – 8 774

RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER 6 168 6 675

Kreditförluster – 826 – 1 139Andel av intresseföretags resultat 89 – 146

RÖRELSERESULTAT 5 431 5 390

Skatt – 1 521 – 1 566Minoritetsandel – 1 – 4

ÅRETS RESULTAT 3 909 3 820

Allokerat eget kapital 21 754 20 367Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 18,0 18,8IntäktsposterIntäkter från externa kunder 14 417 14 649Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar 889 800

SUMMA INTÄKTER 15 306 15 449

Affärsvolymer, mdkrUtlåning 602 553Inlåning 238 221Fond och Försäkring 165 142Övrig placeringsvolym 8 6Aktier och andelar i intresseföretag 1 1Riskvägd volym 402 371Totala tillgångar 658 602Totala skulder 636 582Andel av koncernens rörelseresultat, % 56,8 78,7K/I-tal före kreditförluster 0,60 0,57Heltidstjänster 7 038 7 252

56 | ÅRSREDOVISNING 2003 | RÖRELSEGRENAR

Swedbank Markets

Swedbank Markets omfattar Investment Banking och Mer-

chant Banking. Swedbank Markets har även kundansvaret

för finansiella institutioner. Rörelsegrenen inkluderar, för-

utom verksamheten i Sverige och First Securities i Norge,

filialerna i Oslo, London och New York.

Swedbank Markets erbjuder handel i värdepapper och

derivatinstrument inom aktie-, ränte- och valutamarknaderna,

finansieringslösningar samt kvalificerad analys och rådgiv-

ning. Inom analysfunktionen görs kontinuerligt analyser av

cirka 150 nordiska bolag. För privata placerare erbjuder

Swedbank Markets aktiehandel och breddmarknadspro-

dukter, som exempelvis aktieindexobligationer, genom kon-

cernens kontorsnät i Sverige, genom fristående sparbanker

och delägda banker, samt genom Internetbanken och Tele-

fonbanken.

Swedbank Markets rörelseresultat uppgick till 768 mkr,

en ökningen med 653 mkr jämfört med föregående år.

Ränte- och valutahandeln gav ett starkt förbättrat resultat

samtidigt som den aktierelaterade verksamheten förbättra-

des under andra halvåret. Resultatförbättringen förklaras

också av att resultatet 2002 påverkades av negativa valuta-

kursförändringar.

Räntabiliteten på allokerat eget kapital ökade till 26

procent (4).


Kapitalförvaltning och försäkring omfattar Roburkoncer-

nen med verksamhet inom fondförvaltning, institutionell

och diskretionär kapitalförvaltning, försäkringar samt indi-

viduellt pensionssparande.

Rörelseresultatet uppgick till 457 mkr, en minskning

med 58 mkr eller 11 procent från föregående år. Försäm-

ringen förklaras främst av genomsnittligt lägre aktiekurser

på världens börser jämfört med föregående år, vilket gav

lägre förvaltningsvolym, som resulterar i minskade provi-

sionsintäker och av den lägre räntenivån, vilken negativt

påverkat avkastningen på likvida medel. Den svagare dol-

larn har minskat fondvolymen med cirka 5,5 mdkr under

året vilket innebar bortfall av bruttointäkter på cirka 40 mkr.

Räntabiliteten på allokerat eget kapital var 19 procent (19).

Resultatutveckling, Swedbank Markets


Räntenetto 843 638Provisionsnetto 622 552Nettoresultat av finansiella transaktioner 339 132Övriga intäkter 98 49

INTÄKTER 1 902 1 371

Personalkostnader – 557 – 569Datakostnader – 230 – 240Övriga kostnader – 308 – 341Avskrivningar – 15 – 20

KOSTNADER – 1 110 – 1 170

RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER 792 201

Kreditförluster – 17 – 73Andel av intresseföretags resultat – 7 – 13

RÖRELSERESULTAT 768 115

Skatt – 215 – 30

ÅRETS RESULTAT 553 85

Allokerat eget kapital 2 093 2 249Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 26,4 3,8IntäktsposterIntäkter från externa kunder 1 596 1 129Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar 306 242


Affärsvolymer, mdkrUtlåning 12 17Inlåning 0 0Fond och Försäkring 1 1Aktier och andelar i intresseföretag 0 0Riskvägd volym 32 34Totala tillgångar 232 205Totala skulder 230 203Andel av koncernens rörelseresultat, % 8,0 1,7K/I-tal före kreditförluster 0,58 0,85Heltidstjänster 535 526

Resultatutveckling, Kapitalförvaltning och försäkring


Räntenetto 45 74Provisionsnetto 1 168 1 209Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 11Övriga intäkter 35 30


Personalkostnader – 248 – 257Datakostnader – 78 – 63Övriga kostnader – 235 – 242Avskrivningar – 238 – 247

KOSTNADER – 799 – 809

RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER 457 515

RÖRELSERESULTAT 457 515

Skatt – 128 – 144


Allokerat eget kapital 1 759 1 971Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 18,7 18,8IntäktsposterIntäkter från externa kunder 2 450 2 653Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar – 1 194 – 1 329


Affärsvolymer, mdkrFond och Försäkring 249 206Övrig placeringsvolym 22 20Riskvägd volym 0 0Totala tillgångar 42 36Totala skulder 40 34Andel av koncernens rörelseresultat, % 4,8 7,5K/I-tal före kreditförluster 0,64 0,61Heltidstjänster 256 282

ÅRSREDOVISNING 2003 | RÖRELSEGRENAR | 57


I rörelsegrenen Internationell bankrörelse ingår verksamhet-

erna i dotterbolagen Hansabank i Baltikum, FI-Holding i

Danmark samt FöreningsSparbankens andelar i intresse-

företagen SpareBank 1 Gruppen i Norge och Aktia i Finland.

Rörelseresultatet för Internationell bankrörelse uppgick

till 1 751 mkr, en ökning med 338 mkr eller 24 procent från

föregående år. Trots en negativ resultatandel från Spare-

Bank 1 Gruppen på 383 mkr, varav nedskrivning av good-

will med 311 mkr, förbättrades resultatet med 181 mkr.

Hansabank förbättrade sitt rörelseresultat med 166 mkr

eller 15 procent till 1 238 mkr, medan FI-Holdings resultat

försämrades med 62 mkr eller 7 procent till 849 mkr. Före-

ningsSparbankens resultatandel från Aktia förbättrades

med 22 mkr eller 50 procent.

Intäkterna under året ökade med 218 mkr eller 5 pro-

cent jämfört med föregående år till 4 516 mkr. Kostnaderna

minskade med 116 mkr eller 5 procent till 2 195 mkr.

Kreditförlusterna ökade med 210 mkr till 340 mkr, huvud-

sakligen på grund av återvinningar av engångskaraktär i

Litauen 2002.

På grund av den negativa resultatandelen från Spare-

Bank 1 Gruppen var räntabiliteten på allokerat eget kapital

8 procent (7). För Hansabank var räntabiliteten 22 procent

(21) och för FI-Holding 10 procent (10).

Finansförvaltning

I rörelsegrenen ingår finansförvaltningen i Sverige (moder-

banken FöreningsSparbanken AB samt dotterbolaget Spin-

tab). Finansförvaltningens ansvarsområde omfattar finansi-

ering av utlåningen på den svenska marknaden, förvaltning

av bankens strategiska omsättningsportfölj, räntebärande

anläggningstillgångar och bankens strategiska aktieinnehav,

däribland aktieinnehavet i OMHEX. Finansförvaltningen

ansvarar också för hantering av frågor avseende koncernens

kapital- och riskstruktur.

Finansförvaltningens rörelseresultat uppgick till 1 388 mkr

en ökning med 1 113 mkr jämfört med föregående år. Ökning-

en förklaras huvudsakligen av en realisationsvinst på 489

mkr från försäljning av bankens aktieinnehav i Erste Bank

samt återföring av del av nedskrivning av aktieinnehavet i

OMHEX med 55 mkr, medan resultatet 2002 belastades

med en nedskrivning av OMHEX-aktierna på 264 mkr.

Resultatutveckling, Internationell bankrörelse


Räntenetto 3 069 2 972Provisionsnetto 1 002 866Nettoresultat av finansiella transaktioner 264 241Övriga intäkter 181 219


Personalkostnader – 960 – 1 005Datakostnader – 157 – 148Övriga kostnader – 598 – 581Avskrivningar – 480 – 577

KOSTNADER – 2 195 – 2 311

RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER 2 321 1 987

Kreditförluster – 340 – 130Andel av intresseföretags resultat – 230 – 444

RÖRELSERESULTAT 1 751 1 413

Skatt – 401 – 212Minoritetsandel – 632 – 638


Allokerat eget kapital 8 790 8 523Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 8,2 6,6IntäktsposterIntäkter från externa kunder 4 516 4 298Affärsvolymer, mdkrUtlåning 107 100Inlåning 37 33Aktier och andelar i intresseföretag 1 1Riskvägd volym 149 150Totala tillgångar 144 136Totala skulder 135 127Andel av koncernens rörelseresultat, % 18,3 20,6K/I-tal före kreditförluster 0,49 0,54Heltidstjänster 5 931 5 901

Resultatutveckling, Finansförvaltning


Räntenetto 797 610Provisionsnetto – 28 – 26Nettoresultat av finansiella transaktioner 66 – 22Övriga intäkter 545 26

INTÄKTER 1 380 588

Personalkostnader – 15 – 13Datakostnader – 6 – 7Övriga kostnader – 26 – 29Avskrivningar 0 0

KOSTNADER – 47 – 49

RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER 1 333 539

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar – 264Återföring av nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 55

RÖRELSERESULTAT 1 388 275

Skatt – 285 – 151

ÅRETS RESULTAT 1 103 124

Allokerat eget kapital 1 141 1 307Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 96,7 9,5IntäktsposterIntäkter från externa kunder 1 386 591Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar – 6 – 3

SUMMA INTÄKTER 1380 588

Affärsvolymer, mdkrUtlåning 0 1Övrig placeringsvolym 11 8Riskvägd volym 6 7Totala tillgångar 368 340Totala skulder 367 339Andel av koncernens rörelseresultat, % 14,5 4,0K/I-tal före kreditförluster 0,03 0,08Heltidstjänster 18 18

58 | ÅRSREDOVISNING 2003 | RÖRELSEGRENAR

Resultatutveckling, Gemensam service och Staber


Räntenetto – 92 – 258Provisionsnetto – 31 153Nettoresultat av finansiella transaktioner 0 – 33Övriga intäkter 3 313 2 684


Personalkostnader – 1 362 – 1 253Datakostnader – 956 – 677Övriga kostnader – 1 026 – 1 052Avskrivningar – 305 – 178

KOSTNADER – 3 649 – 3 160

RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER – 459 – 614

Kreditförluster 196 – 261Andel av intresseföretags resultat 32 15

RÖRELSERESULTAT – 231 – 860

Bokslutsdispositioner – 19 – 76Skatt – 17 120Minoritetsandel – 2 5

ÅRETS RESULTAT – 269 – 811

Allokerat eget kapital 162 163IntäktsposterIntäkter från externa kunder 406 409Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar 2 784 2 137


Affärsvolymer, mdkrUtlåning 2Aktier och andelar i intresseföretag 0 0Riskvägd volym – 2 3Totala tillgångar 8 6Totala skulder 8 6Andel av koncernens rörelseresultat, % – 2,4 – 12,6K/I-tal före kreditförluster 1,14 1,24Heltidstjänster 1 588 1 489


I Gemensam service och Staber ingår IT och övriga ser-

vicefunktioner, koncernstaber och koncernens egna försäk-

ringsbolag Sparia. I rörelsegrenen ingår också ett fåtal

kreditförlustreserveringar som inte redovisas av andra kund-

ansvariga enheter.

Rörelsegrenen redovisade ett rörelseresultat på -231 mkr

en förbättring med 629 mkr jämfört med föregående år.

Förbättringen förklaras huvudsakligen av lägre kreditförlus-

ter samt ökad intern fakturering.

ÅRSREDOVISNING 2003 | EKONOMISK REDOGÖRELSE | 59

tivt och ökade med 10 procent eller med 174 mkr till 1 937 mkr

(1 763). Jämfört med 2002 minskade kapitalförvaltningsprovi-

sionerna med 165 mkr. Minskningen orsakades i allt väsent-

ligt av lägre aktiekurser och därmed lägre värden på fonder-

nas tillgångar. Kapitalförvaltningsprovisionerna har dock

under året ökat kvartal för kvartal. Courtageintäkterna var i

stort sett oförändrade.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Nettoresultat av finansiella transaktioner ökade med 82 pro-

cent och uppgick till 801 mkr (441). Resultatet från hand-

eln med räntebärande värdepapper ökade med 61 mkr och

resultatet från handeln med aktier och andra finansiella

instrument ökade med 160 mkr. Intäkterna från valutaverk-

samheten ökade med 139 mkr.

Övriga rörelseintäkter

Övriga rörelseintäkter ökade med 39 procent och uppgick

till 1 607 mkr (1 157). Resultatet påverkades av en realisa-

tionsvinst om 489 mkr från försäljningen av aktieinnehavet

i Erste Bank i juni 2003. Under 2002 ingick en realisations-

vinst från kontorsförsäljning om 97 mkr.

Kostnadsutveckling

Koncernens kostnader ökade med 143 mkr eller 1 procent

och uppgick till 13 841 mkr (13 698). Kostnaderna i den

svenska verksamheten ökade med 259 mkr, bland annat ge-

nom förvärvet av HSB Bank och EMU-förberedelser. I Inter-

nationell Bankrörelse minskade kostnaderna med 116 mkr,

främst genom rationaliseringar i Hansabanks verksamhet i

Litauen.

Personalkostnader

Personalkostnaderna minskade till 6 978 mkr (7 005). I den

svenska verksamheten ökade personalkostnaderna på grund

av avtalsenliga löneökningar och kostnader för rekrytering

av rådgivare till Stockholmsregionen, men minskade med

knappt 100 mkr på grund av det under året genomförda

personalminskningsprogrammet. I Internationell Bank-

rörelse minskade personalkostnaderna med 45 mkr. Perso-

nalkostnaderna belastades med 258 mkr (269) avseende

kostnader för resultatandelssystem i koncernen.

Kostnaderna förenade med Birgitta Johansson-Hedbergs

avgång som verkställande direktör belastade resultatet med

28 mkr, varav 23 mkr avsåg pensionskostnader.

Under året minskade antalet heltidstjänster med 102

och uppgick till 15 366 (15 468) vid årets slut.

Ekonomisk redogörelse

Resultatutveckling

Rörelseresultatet i koncernen för 2003 uppgick till 9 564

mkr (6 848). Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 15,9

procent (11,0) och resultatet per aktie till 12,02 kronor (7,87).

Sett över hela året påverkades resultatet positivt av

volymtillväxten i såväl inlåning från som utlåning till all-

mänheten i den svenska kontorsrörelsen samt av resultatut-

vecklingen i Swedbank Markets och Internationell bankrö-

relse. Marginalerna på inlåning från allmänheten i Sverige

minskade dock. Provisionsintäkterna från betalningsför-

medlingsverksamheten visade fortsatt god tillväxt. Aktie-

relaterade intäkter var lägre än föregående år, men hade

sedan det första kvartalet 2003 en positiv utveckling. Övriga

intäkter påverkades av en realisationsvinst från försäljning

av bankens aktieinnehav i Erste Bank. Kostnaderna ökade

något främst genom förvärvet av HSB Bank och EMU-för-

beredelser. Kreditförlustnivån minskade och uppgick till

0,14 procent (0,23). Intresseföretagens resultat förbättrades

väsentligt trots nedskrivning av goodwill i SpareBank 1

Gruppen. Förbättringen av rörelseresultatet 2003 från de

utländska dotter- och intressebolagen påverkades margi-

nellt av valutakursförändringar med 2 mkr (-56).

Räntenettot

Koncernens räntenetto ökade med 4 procent och uppgick

till 16 201 mkr (15 549). I Svensk kontorsrörelse ökade rän-

tenettot från utlåningsverksamheten med cirka 450 mkr till

följd av ökade volymer och med cirka 100 mkr genom öka-

de marginaler. Högre inlåningsvolymer ökade räntenettot

med cirka 200 mkr medan minskade marginaler, främst till

följd av lägre allmänt ränteläge och överströmning av inlå-

ningsmedel till högförräntande konton, påverkade räntenet-

tot negativt med cirka 550 mkr. Räntenettot hos Swedbank

Markets förbättrades med cirka 250 mkr, bland annat

genom handel i obligationer och räntederivat vid filialen i

Oslo. I Internationell bankrörelse ökade räntenettot med

cirka 100 mkr.

Koncernens räntemarginal uppgick till 1,47 procent (1,43)

och placeringsmarginalen till 1,59 procent (1,58). Motsvar-

ande marginaler i Spintabkoncernen var 1,01 procent (1,01)

och 1,17 procent (1,22).

Erhållna utdelningar

Erhållna utdelningar uppgick till 105 mkr (90).

Provisionsnettot

Provisionsnettot minskade något till 5 739 mkr (5 764). Betal-

ningsförmedlingsprovisionerna fortsatte att utvecklas posi-

60 | ÅRSREDOVISNING 2003 | EKONOMISK REDOGÖRELSE

Övriga allmänna administrationskostnader

Övriga allmänna administrationskostnader ökade med 6 pro-

cent och uppgick till 5 585 mkr (5 279). Kostnadsökningen

påverkades till 78 mkr av förvärven av HSB Bank och Enter-

Card.

Lokalkostnaderna ökade 6 procent till 1 148 mkr (1 080)

bland annat genom förändringar i kontorsnätet i Svensk

kontorsrörelse. Datakostnaderna ökade med 6 procent till

1 333 mkr (1 257), främst genom EMU-förberedelser. Kost-

naderna för kontanthanteringen i form av värdetransporter

och larm ökade 25 procent eller med 62 mkr till 315 mkr.

Kostnaderna för utrangering av Cash-terminaler belastade

resultatet med 22 mkr.

Av- och nedskrivningar av materiella och

immateriella anläggningstillgångar

Avskrivningarna på materiella anläggningstillgångar mins-

kade med 83 mkr och uppgick till 633 mkr (715) medan

avskrivningarna på goodwill, exklusive intressebolagsinne-

hav, minskade med 50 mkr och uppgick till 613 mkr (663).

IT-kostnader

I IT-kostnader ingår samtliga utvecklings- och produktions-

kostnader samt servicekostnader för och avskrivningar på

datautrustning. Årets IT-kostnader uppgick, efter avdrag

för intäkter från fristående sparbanker och delägda banker,

till 2 315 mkr (2 223), varav utvecklingskostnader 688 mkr

(605). IT-kostnaderna i den svenska verksamheten var

2 021 mkr (1 929). Ökningen av IT-kostnaderna berodde på

anpassningen av IT-system för ett eventuellt EMU-inträde,

vilket ökade kostnaderna med knappt 100 mkr.

Kreditförluster

Kreditförlustnivån under året uppgick till 0,14 procent (0,23).

Kreditförlusterna minskade med 38 procent till 987 mkr

(1 603). I FI-Holding uppgick kreditförlusterna till 84 mkr

(107) och i Hansabank till 256 mkr (23).

Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar

Under året anpassades det bokförda värdet i Förenings-

Sparbanken AB på aktier i dotter- och intressebolag genom

nedskrivning med 447 mkr (1 082) till det koncernmässiga

värdet på respektive innehav.

Återföring av nedskrivningar av finansiella

anläggningstillgångar

FöreningsSparbanken återförde under året en del av den

nedskrivning av det bokförda värdet på innehavet av aktier

i OMHEX, som gjordes föregående år. Återföringen upp-

gick till 55 mkr.

Andel i intresseföretags resultat

Andel i intresseföretags resultat uppgick till -116 mkr (-588).

Förändringen förklaras främst genom avyttringen av

Marakanda i början av 2003, som ingick med resultatandel

om -231 mkr under 2002. Resultatandelen från SpareBank

1 Gruppen uppgick till -383 mkr (-564).

Skattekostnad

Koncernens resultat före skatt uppgick till 9 545 mkr (6 772)

och skattekostnaden till 2 567 mkr (1 983) motsvarande en

skattebelastning om 27 procent (29). Årets lägre skattesats

förklaras främst av ej tidigare utnyttjade förlustavdrag. Den

relativt höga skattebelastningen föregående år förklaras

främst av aktienedskrivningar som inte är skattemässigt

avdragsgilla förrän de är kvittningsbara.

Koncernens tillgångar

Koncernens tillgångar uppgick vid utgången av 2003 till

1 002 mdkr (958). Förändringen berodde främst på ökad ut-

låning.

Utlåning

Av koncernens tillgångar svarade utlåning till allmänheten

för 75 procent (73) och utlåning till kreditinstitut för 8 pro-

cent (10). Koncernens samlade utlåning till allmänheten

och andra kreditinstitut än banker och Riksgäldskontoret,

exklusive återköpsavtal (så kallade repor), uppgick vid

utgången av 2003 till 721 mdkr (673). Utlåningen ökade så-

ledes med 48 mdkr eller med 7 procent. Av ökningen svarade

Spintab för 31 mdkr och Hansabank för 9 mdkr.

Nära hälften av utlåningen, eller 337 mdkr (307) avsåg

privatpersoner, varav hypotekslånen i Spintab svarade för

274 mdkr (248). Privatutlåningen ökade således med 10

procent.

Räntebärande värdepapper

FöreningsSparbankens innehav av räntebärande värdepap-

per, inklusive belåningsbara statsskuldsförbindelser, upp-

gick vid årsskiftet till 77 mdkr (65). Till detta kom kon-

cerninterna innehav på drygt 17 mdkr (17).

Moderbolagets innehav uppgick till 82 mdkr (69) varav

12 mdkr var placerade i en portfölj som till större delen är

belåningsbar i Riksbanken och utgör därmed en likviditets-

reserv. Resterande innehav ingår i bankens värdepappers-

rörelse.

Utveckling av antalet anställda

2003 2002

Tillsvidareanställda 8 987 9 175Tillfälligt anställda 452 398

SUMMA 9 439 9 573

Hansabank 5 766 5 744FI-Holding 161 151

TOTALT 15 366 15 468


I dotterbolagen fanns vid årsskiftet likviditetsreserver

som var placerade i räntebärande värdepapper. Reserverna

uppgick till 7 mdkr i FI-Holding och 5 mdkr i Hansabank.

Tillgångar i försäkringsrörelsen

Tillgångar i försäkringsrörelsen ökade med 6 mdkr eller

med 19 procent till 38 mdkr, främst beroende på utveck-

lingen på aktiemarknaden 2003.

Koncernens skulder

Av koncernens skulder om 960 mdkr (919) svarade emitte-

rade värdepapper för 46 procent (46), in- och upplåning

från allmänheten för 30 procent (29) och skulder till kredit-

institut för 10 procent (11).

In- och upplåning från allmänheten

Koncernens in- och upplåning från allmänheten uppgick

vid utgången av 2003 till 284 mdkr (263). Exklusive åter-

köpsavtal (repor), ökade inlåningen från allmänheten med

21 mdkr, varav 4 mdkr i Hansabank.

Emitterade värdepapper och efterställda skulder

Emitterade värdepapper uppgick vid årsskiftet till 442 mdkr

(420). Koncernens emitterade värdepapper var i huvudsak

utgivna av Spintab för att finansiera hypoteksutlåning till

fast ränta. Spintabs upplåning sker med räntebindningstider

som är väl matchade mot utlåningen. Den genomsnittliga

återstående räntebindningstiden för Spintabs upplåning var

1,4 år (1,5). För koncernen som helhet var den genomsnitt-

liga kvarstående räntebindningstiden för emitterade värde-

papper 1,7 år (1,9).

Av värdepapperen var 73 procent (70) obligationer och

resterande 27 procent (30) i huvudsak kortfristiga upplå-

ningsinstrument.

Utöver obligationslån och certifikatprogram emitterar

såväl banken som Spintab, FI-Holding och Hansabank

efterställda lån i form av tidsbegränsade och eviga förlags-

lån. Sammantaget uppgick denna typ av efterställda skulder

till 27 mdkr (28) vid årets slut.

Kapitalbas och kapitaltäckning

Beräkning av kapitalbas och kapitaltäckning (not 51) utgår

från begreppet finansiell företagsgrupp och inte från kon-

cernbegreppet i årsredovisningslagen. I begreppet ingår fin-

ansiella företag, i vilka ägandet lägst uppgår till 20 procent.

Försäkringsbolag ingår inte i begreppet. I den finansiella

företagsgruppen FöreningsSparbanken ingick den 31 dec-

ember 2003, FöreningsSparbanken koncernen, Eskilstuna

Rekarne Sparbank AB, Färs & Frosta Sparbank AB, Före-

ningsSparbanken Sjuhärad AB, FöreningsSparbanken

Söderhamn AB, Bergslagens Sparbank AB, Vimmerby Spar-

bank AB, Bostocken AB, Aktia Sparbank Abp i Finland samt

SpareBank 1 Gruppen A/S och First Securities A/S i Norge.

Koncernens kapitalbas uppgick till 63,7 mdkr (61,2).

Primärkapitalet ökade med 1,9 mdkr och uppgick till 42,2

mdkr (40,3) medan supplementärkapitalet och andra poster,

som ingår i kapitalbasen, sammantaget ökade med 0,6 mdkr.

Kapitaltäckningsgraden uppgick den 31 december 2003

till 10,8 procent (10,8), varav primärkapitalrelationen var

7,2 procent (7,1). Marknadsriskernas andel av den totala

kapitaltäckningsgraden var 0,5 procentenheter (0,5).

Riskvägt belopp för kreditrisker ökade under året till

562 mdkr (539) till följd av ökad kreditgivning i Spintab

och Hansabank. Riskvägt belopp för marknadsrisker var

oförändrat och uppgick till 26 mdkr.

Förslag till nya kapitaltäckningsregler

Baselkommittén för banktillsyn och EU har under senare år

genomfört en samordnad översyn av kapitaltäckningsreglerna.

Arbetet med de nya reglerna, kallade Basel II, är nu inne i

sin slutfas. Översynen har initierats som en följd av att det

inom bankerna under senare år skett en snabb utveckling av

metoder att kvantifiera kapitalbehov, en utveckling som fort-

farande pågår. Avsikten med översynen är att anpassa kapi-

Resultatutveckling i koncernen per kvartal

mkr kv4 2003 kv3 2003 kv2 2003 kv1 2003 kv4 2002

Räntenetto 4 096 4 114 3 958 4 033 3 886Provisionsnetto 1 562 1 476 1 401 1 300 1 439Nettoresultat av finansiella transaktioner 257 132 218 194 188Övriga intäkter 268 294 871 279 277

SUMMA INTÄKTER 6 183 6 016 6 448 5 806 5 790

Personalkostnader – 1 827 – 1 752 – 1 686 – 1 713 – 1 786Övriga kostnader – 1 841 – 1 614 – 1 723 – 1 685 – 1 671

SUMMA KOSTNADER – 3 668 – 3 366 – 3 409 3 398 – 3 457

RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER 2 515 2 650 3 039 2 408 2 333

Kreditförluster inklusive värdeförändring – 155 – 160 – 282 – 390 – 360Återföring nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 32 23Andelar i intresseföretags resultat 75 55 – 211 – 35 – 125

RÖRELSERESULTAT 2 467 2 568 2 546 1 983 1 848

62 | ÅRSREDOVISNING 2003 | EKONOMISK REDOGÖRELSE

taltäckningsreglerna så att kapitalkravet på ett bättre sätt än

i dag baseras på det faktiska risktagandet i bankerna.

Baselkommittén lämnade ett första förslag på remiss

sommaren 1999. Förslaget förväntas bli presenterat i en slut-

lig utformning under första halvåret 2004. Parallellt med arbe-

tet i Baselkommittén har EU-kommissionen utarbetat ett för-

slag till hur de nya reglerna ska formuleras i de EU-direktiv

som senare kommer att ligga till grund för den svenska lag-

stiftningen. Reglerna väntas träda i kraft i slutet av 2006.

Enligt förslaget kan kapitalkravet för kreditrisker, efter

tillsynsmyndighetens godkännande, baseras på bankernas

interna kreditriskklassificering. För banker som inte når

upp till den standard som krävs för att basera kapitalkravet

på den interna riskklassificeringen, kommer kapitalkravet

att baseras på schablonregler på motsvarande sätt som i dag.

Baselkommittén och EU föreslår också att ett kapital-

krav införs för operationella risker. Kapitalkravet för dessa

risker är svårare att kvantifiera än för övriga risker i banker-

na. Förslaget har därför utformats så att det finns två alter-

nativa metoder för att beräkna kapitalkrav för operationella

risker, som i olika hög grad baseras på schabloner. På sena-

re tid har förslaget även kompletterats med möjligheten att

beräkna kapitalkravet utifrån mer avancerade mätmetoder

baserade på intern och bankgemensam förluststatistik.

De nya kapitaltäckningsreglerna kommer att vara utfor-

made så att tydliga incitament skapas för bankerna att

utveckla interna metoder att mäta kapitalbehovet både till

följd av kreditrisker och operationella risker, på samma sätt

som redan är fallet vad gäller marknadsrisker.

Inom området kreditrisker pågår för närvarande en om-

fattande översyn och anpassning av koncernens riskklassifi-

cering av krediter. Syftet är att den ska kunna uppfylla de

krav som ställs för att koncernens kapitaltäckningskrav

avseende kreditrisker ska kunna baseras på den interna

riskklassificeringen.

Ett arbete med att systematiskt samla information om

interna förluster till följd av operationella risker har också

påbörjats. Denna information kommer att kunna utgöra en

del av underlaget för en mer avancerad mätning av koncer-

nens kapitalkrav för operationella risker.

FöreningsSparbanken har under året ansökt hos Finans-

inspektionen om att få basera rapporterat kapitalkrav för

marknadsrisker på en egen Value at Risk-modell (VaR). An-

sökan är för närvarande under behandling hos Finansin-

spektionen.

Övergången till IFRS

Enligt EU-kommissionens beslut ska alla noterade bolag

inom EU från och med 2005 i sin koncernredovisning till-

lämpa en gemensam redovisningsstandard, benämnd Inter-

national Financial Reporting Standards, IFRS. Standarden

baseras på de redovisningsrekommendationer, som utgetts

av International Accounting Standards Board, IASB.

I Sverige har Redovisningsrådet sedan flera år tillbaka

översatt och implementerat ett flertal av IASB:s rekom-

mendationer, vilka således tillämpas av FöreningsSparbank-

en. Bland de mer väsentliga av de befintliga rekommenda-

tioner, som återstår att implementera, är IAS 19, Employee

Benefits, och IAS 39, Financial Instruments.

IAS 19 motsvaras i Sverige av Redovisningsrådets re-

kommendation 29 (RR 29), Ersättning till anställda. RR 29

ska tillämpas från och med 2004. FöreningsSparbankens pen-

sionsförpliktelser har i redovisningen till och med 2003 i

huvudsak redovisats som avgiftsbestämda åtaganden. Enligt

Rating

FSB Spintab FIH Hansabank

Moody´sKort P-1 P-1 P-1 P-1Lång Aa3 Aa3 A1 A1Bank Financial Strength B C

FitchKort F-1 F-1+ F-1Lång A+ AA- A–

R & I AA-

S & PKort A-1 A-1Lång A


RR 29 ska större delen av förpliktelserna i den svenska verk-

samheten fortsättningsvis redovisas som förmånsbestämda.

FöreningsSparbanken har under 2003 vidtagit de mått

och steg som erfordras för att implementera RR 29 i kon-

cernredovisningen från och med första kvartalet 2004. Be-

räkningar av pensionsskulden enligt fastställda aktuariella

antaganden har gjorts baserat på förmånsbestämda pen-

sionsåtaganden och relaterad tillgångsmassa per den 31

december 2003. Värderad enligt RR 29 ökar ingående pen-

sionsskuld med knappt 1,6 mdr inklusive löneskatt, upp-

skjuten inkomstskatt och effekter i intresseföretag. Där-

igenom reduceras koncernens ingående eget kapital 2004

med motsvarande belopp. Baserat på de förhållanden som

förelåg vid årsskiftet förväntas den redovisade pensions-

kostnaden för 2004 bli densamma som om redovisningen

skett enligt tidigare metod.

Rekommendationen innebär att koncernen ska fastställa

de antaganden som ligger till grund för beräkningen.

Värderingen bygger bland annat på följande årliga antaganden:

■ Löneökningstakt 3,25 procent

■ Ökning av inkomstbasbelopp 2,5 procent

■ Inflation 2,0 procent

■ Skulden diskonteras med 4,9 procent

■ Långsiktig förväntad avkastning på tillgångar som hålls

avskilda för täckande av pensionsförpliktelserna bedöms,

efter avkastningsskatt och kostnader, uppgå till 5 procent.

I slutet av december 2003 utgav IASB en uppdaterad

version av IAS 39 baserad på ett utkast, som publicerades

2002. Rekommendationen kommer under 2004 att bli före-

mål för en godkännandeprocess inom EU innan den enligt

plan ska tillämpas i redovisningen från och med 2005.

De föreslagna reglerna i IAS 39 har varit utsatta för stark

debatt och kraftiga ifrågasättanden. Det råder därför osä-

kerhet om hur den slutliga utformningen av IAS 39 kommer

att bli. Det kan inte uteslutas att ytterligare förändringar

sker som en konsekvens av de diskussioner som förs i sam-

band med EU:s godkännandeprocess.

FöreningsSparbanken har trots dessa oklarheter genom-

fört ett omfattande kartläggningsarbete baserat på den tidi-

gare nämnda versionen av IAS 39. De områden, som påver-

kas av införandet av IAS 39 har identifierats liksom möjliga

vägval i redovisningsfrågor. När standarden fått sin slutliga

utformning kommer FöreningsSparbanken att fatta beslut i

vägvalsfrågor medan förberedelser för implementeringen

fortsätter trots osäkerheten om regelverkets slutliga utform-

ning.

I FöreningsSparbanken pågår också ett kontinuerligt

arbete för att tidigt identifiera eventuella skillnader mellan

nuvarande redovisningsprinciper och IFRS vad gäller såväl

kommande uppdateringar av befintliga standards som nya

rekommendationer.

Utsikter för 2004

FöreningsSparbankens resultat påverkas starkt av makro-

ekonomiska förändringar som banken själv inte råder över.

Bland annat påverkar förändringar i det allmänna ränteläget,

börs- och valutakurser och företagens betalningsförmåga

resultatutvecklingen. Banken lämnar av det skälet ingen

resultatprognos men redovisar i not 58 en känslighetsanalys

hur olika intäker och kostnader påverkas av omvärldsför-

ändringar.

64 | ÅRSREDOVISNING 2003 | KONCERNENS RISKKONTROLL

Koncernens riskkontroll

KREDITRISKER

Med kreditrisk avses risken för att motpart inte fullgör sina

förpliktelser mot koncernen samt risken för att ställda

säkerheter ej täcker koncernens fordran.

FöreningsSparbankens styrelse har det övergripande an-

svaret för koncernens kreditriskexponering och anger ge-

nom styrelsens kredit- och kapitalmarknadsutskott riktlin-

jer för kreditriskernas hantering. Styrelsen har i särskild in-

struktion delegerat ansvaret i vissa frågor till detta utskott,

som regelbundet rapporterar till styrelsen. Styrelsen utser

även central kreditkommitté samt omprövar årligen affärs-

enheternas kreditlimiter. I de utländska dotterbolagen an-

svarar respektive styrelse för utformningen av detaljerade

regler anpassade till lokala förhållanden.

Riktlinjer och instruktioner för kreditgivningen tilläm-

pas på ett enhetligt och samordnat sätt inom koncernen.

Ansvaret för kreditengagemang ligger på de kundansvariga

affärsenheterna. En särskild enhet inom moderbolaget an-

svarar för kreditengagemang som förmedlats från de fristå-

ende sparbanker som koncernen samarbetar med.

Styrelsen utser de lokala bankernas styrelser samt om-

prövar årligen dessa enheters kreditlimiter, som baseras på

en kategoriindelning, beroende bland annat på respektive

lokal banks totala utlåningsvolym, den lokala marknadens

struktur samt affärsenhetens kompetens.

Uppföljning och analys

Beslutsordningen i affärsenheterna är baserad på dualitets-

principen, som innebär att alla kreditbeslut i Förenings-

Sparbanken fattas av minst två personer, eller för mindre

krediter av en person med stöd av IT-baserade bedöm-

ningssystem.

Dualitetsprincipen innebär också att de lokala affärsen-

heternas kreditchefer ska vara oberoende i förhållande till

affärsverksamheten.

Lokala bankers samt dotterbolags styrelse och ledning

ansvarar för löpande kredit- och affärsuppföljning. Bland

annat är samtliga beviljade limiter över 1 mkr föremål för

årlig omprövning, vilket innebär att kundens återbetal-

ningsförmåga och säkerheternas kvalitet analyseras minst

en gång per år, med stöd bland annat av koncernens risk-

klassificeringssystem. Inom ramen för riskklassificerings-

systemet bedöms risken för obestånd, baserat bland annat på

ett antal ekonomiska nyckeltal, samt risken vid obestånd,

som bedöms utgående från den genomsnittliga säkerhets-

täckningsgraden i respektive engagemang. Ett givet opera-

tivt syfte med riskklassificering av limitpliktiga företags-

engagemang är att skaffa ett underlag för att i god tid kunna

identifiera förhöjda risker i kreditportföljen, dels för att

undvika förlustengagemang, dels för att initiera riskbegränsa-

de åtgärder i syfte att undvika att krediten blir nödlidande.

Riskklassificeringssystemen anpassas för närvarande, i ett

pågående projektarbete, till Baselkommitténs förslag.

Identifiering och kontroll av miljömässiga risker är inte-

grerade i den årliga såväl som den löpande kredituppfölj-

ningen.

Den centrala kreditfunktionen, som är oberoende och

fristående i förhållande till affärsverksamheten, har ett

samordnings- och uppföljningsansvar för kreditverksam-

heten i koncernen samt förbereder och leder arbetet i kon-

cernens centrala kreditkommitté. Den centrala kreditfunk-

tionen ansvarar även för koncernens kreditrapportering och

portföljanalys.

FINANSIELLA RISKER

Styrelsen har fastställt en finanspolicy för koncernen. Där

behandlas bland annat riskprofil, ansvar, riskhantering, risk-

kontroll och rapportering. FöreningsSparbanken ska ha en

låg riskprofil med begränsade risker på de finansiella mark-

naderna.

I bankens handel med finansiella produkter ska risk

vägas mot förväntad avkastning. FöreningsSparbankens akti-

viteter på de finansiella marknaderna ska utformas för att

långsiktigt tillfredsställa kundernas behov och därutöver

underlätta koncernens egen finansiering och portföljför-

valtning.

Banken ska delta i handeln på de finansiella marknad-

erna på ett sådant sätt att banken upprätthåller en god legi-

timitet som professionell affärspartner. Koncernens finan-

siering struktureras så att en långsiktig och stabil investerar-

bas byggs upp på ett antal marknader i världen.

De finansiella risker som behandlas i finanspolicyn är

ränte-, valutakurs- och aktiekursrisk (marknadsrisker) samt

likviditetsrisk. Därutöver behandlas motpartsrisker i icke

standardiserade derivatkontrakt, så kallade OTC-derivat,

vilka är relaterade till marknads- och avvecklingsrisker.

Ansvar för styrning, hantering och kontroll

Styrelsen är ytterst ansvarig för koncernens hantering av

finansiella risker. Styrelsen beslutar om övergripande mål

för kapitaltäckning, likviditet och limiter för koncernens

exponering för olika finansiella risker. Vidare behandlas frå-

gor som rör styrning av koncernens finansiella risker.

Styrelsen utser bankens finanskommitté och tradingkom-

mitté. Bankens finanskommitté fördelar och övervakar risk-

mandat i koncernen inom av styrelsen fastställda limiter.

Tradingkommittén fördelar riskmandat mellan de olika

avdelningarna inom Swedbank Markets ansvarsområde.

ÅRSREDOVISNING 2003 | KONCERNENS RISKKONTROLL | 65

Dotterbolagens styrelser fastställer risklimiter för respek-

tive bolag inom de ramar som angivits av bankens finans-

kommitté. Respektive dotterbolags finanskommitté följer

bolagets finansiella risker löpande. En viktig utgångspunkt

för koncernens riskhantering är att den risktagande enheten

ansvarar för löpande uppföljning och kontroll av samtliga

förekommande risker inom det egna verksamhetsområdet,

däribland finansiella risker. Enhetscheferna ansvarar såle-

des för att riskerna inom den egna verksamheten på daglig

basis hanteras och kontrolleras på ett tillfredsställande sätt

och inom givna koncernövergripande riktlinjer.

Koncernens enhet för finansiell riskkontroll, som är

direkt underställd ekonomi- och finansdirektören, har till

uppgift att utöva en oberoende riskkontroll och uppfölj-

ning. Enheten har det övergripande ansvaret för uppfölj-

ning av efterlevnaden av risklimiter, utveckling av mätme-

toder, limitering samt granskning av finansiella risker inom

koncernen.

Inom de risktagande enheterna i koncernen finns loka-

la riskkontrollfunktioner som ansvarar för löpande uppfölj-

ning och sammanställning av finansiella risker. Rapporte-

ring sker löpande till koncernens enhet för finansiell risk-

kontroll.

Limitering av marknads- och likviditetsrisker

Med marknadsrisker avses risken för att förändringar i räntor,

valuta- samt aktiekurser leder till att nettot av bankens till-

gångar och skulder, inklusive derivat, faller i värde. Lik-

viditetsrisker syftar på risken för att koncernen inte klarar

av att infria ett betalningsåtagande, alternativt måste vidta

extraordinära åtgärder för att kunna göra detta.

Marknadsrisker kontrolleras huvudsakligen genom dag-

lig uppföljning av såväl riskexponeringar mot uppsatta limi-

ter som löpande analys av utestående positioner. Limiterna

för ränterisk utgår ifrån känslighetsmått som baseras på

ränterörelser i enskilda valutor. Koncernens valutakursrisk-

exponering begränsas och kontrolleras genom limitering av

innehav i en enskild valuta samt på aggregerad nivå. Limiter

för aktiekursriskexponering är baserade på känslighetsmått

för aktiekursrörelser. Limitstrukturerna för ränte-, valuta-

kurs- och aktiekursrisk inkluderar särskilda limiter för options-

relaterade risker, så kallad icke-linjära risker. Utöver limiterna

för enskilda riskslag har koncernen också limiter baserade

på den Value-at-Risk (VaR) modell, som beskrivs i not 56.

Koncernens likviditetslimiter sätter gränser för hur stora

ackumulerade nettoutflöden av betalningsmedel som kon-

cernens positioner får resultera i under en enskild dag eller

en kortare tidsperiod.

OPERATIONELLA RISKER

Operationell risk definieras i koncernens riskpolicy som

risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller

otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel och felaktiga sys-

tem eller yttre händelse. Det kan röra sig om risker kopp-

lade till fel och brister i produkter och tjänster, dålig intern

kontroll, oklara ansvarsförhållanden, bristfälliga tekniska

system, olika former av brottsliga angrepp och bristande

beredskap inför störningar. Operationella risker existerar i

alla delar av koncernens verksamhet. Riskerna fördelas över

ett brett spektrum.

Ansvar och organisation

FöreningsSparbankens styrelse är ytterst ansvarig för koncer-

nens hantering av operationella risker. Respektive verksam-

hetsansvarig ska identifiera, utvärdera och kontrollera sin

enhets operationella risker. Det åligger styrelsens revisions-

och säkerhetsutskott att särskilt följa de operationella riskerna.

På koncernnivå finns en stabsenhet med ansvar för upp-

följning, bevakning och rapportering av de operationella

riskerna inom koncernen. Inom koncernens olika affärsen-

heter och dotterbolag finns särskilt utsedda medarbetare

med ansvar för koordinering av riskkontrollen i respektive

verksamhet. Därutöver finns enheter för till exempel fysisk

säkerhet och IT-säkerhet med ansvar för delar inom den

operationella riskkontrollen.

Metod och teknik

Självutvärderingar av operationella risker, som är en av de

viktigaste teknikerna för riskidentifiering, har under året

genomförts inom samtliga affärsenheter och inom priorite-

rade stabs- och stödfunktioner. Analys av detta material

utgör grunden för att kunna vidta åtgärder i riskreducerande

syfte. Självutvärderingarna har under året kompletterats

med riskvärderingar inom samtliga affärsenheter där fokus

varit på risker kopplade till bankens beroende av IT-system.

Ekonomiska förluster över en viss miniminivå och som

är kopplade till operationella risker, registreras, analyseras

och följs upp i en förlustdatabas. Risk- och sårbarhetsana-

lyser genomförs i samband med väsentliga verksamhetsför-

ändringar. I koncernen pågår försök att tidigt identifiera

operationella risker genom så kallade riskindikatorer.

Nya kapitaltäckningsregler – Basel II

Avseende operationella risker har banken beslutat att i det

kommande kapitaltäckningregelverket, Basel II, tillämpa scha-

blonmetoden, så kallad standardised approach. Förberedelser

för att kvalificera koncernen för denna metod pågår.

66 | ÅRSREDOVISNING 2003 | REDOVISNINGSPRINCIPER

Redovisningsprinciper

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Lag (1995:1559)

om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

(ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

samt, i de fall skillnader inte finns, Redovisningsrådets

rekommendationer.

Ändrade redovisningsprinciper

Redovisningsrådets rekommendationer RR22 Utformning

av finansiella rapporter, RR 25 Rapportering för segment –

rörelsegrenar och geografiska områden, RR 26 Händelser

efter balansdagen och RR 27 Finansiella instrument: Upp-

lysningar och klassificering trädde i kraft 2003. Rekom-

mendationerna har inte haft någon väsentligt inverkan på

redovisat resultat eller finansiell ställning. Rekommenda-

tionerna har däremot medfört fler notupplysningar samt

sammanställning över förändringar i eget kapital.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar FöreningsSparbanken AB

och de bolag där banken har ett bestämmande inflytande,

vilket i bankens fall också innebär ett direkt eller indirekt

innehav av mer än 50 procent av aktiernas röstvärde. Dessa

bolag har intagits i koncernredovisningen enligt förvärvs-

metoden. Metoden innebär att aktiernas anskaffningsvärde

elimineras mot förvärvat eget kapital. Ett dotterbolags

bidrag till eget kapital är således enbart det kapital som till-

kommit efter förvärvet. Uppkommen goodwill avskrivs

individuellt över bedömd nyttjandeperiod, vilken bedömts

uppgå till högst 20 år.

Koncernredovisningen innehåller även intressebolag,

bolag där banken har ett betydande men inte bestämmande

inflytande, vilket i bankens fall också innebär ett direkt

eller indirekt innehav av mer än 20 procent och upp till 50

procent av aktiernas röstvärde. Intressebolag konsolideras

enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden inne-

bär att andelarna i ett bolag redovisas till anskaffningsvärde

vid anskaffningstillfället och därefter justeras med aktuell

andel av förändringen i bolagets nettotillgångar. I resultat-

räkningen redovisas andelen i bolagens resultat före skatt

på egen rad efter avdrag för avskrivning på goodwill.

Bolag övertagna för skyddande av fordran har ej konso-

liderats då de är av ringa betydelse eller bedöms kunna

avvecklas inom snar framtid.

Utländska dotterbolag och intressebolag

Aktier i utländska dotterbolag och intressebolag, för vilka

refinansiering skett i samma valuta som investeringen, vär-

deras i likhet med refinansieringen till anskaffningskurs i

banken. I koncernen sker omräkning av bolagen enligt dags-

kursmetoden. Detta innebär att tillgångar och skulder om-

räknas till balansdagens kurs medan resultaträkningen om-

räknas till genomsnittlig kurs för räkenskapsåret. Upp-

komna omräkningsdifferenser vid användandet av dagskurs-

metoden påverkar direkt bundet respektive fritt eget kapi-

tal. I konsekvens härmed förs även kursdifferenser hänför-

liga till finansiering, i utländsk valuta, av investeringen i

bolagens aktier direkt till fritt eget kapital med beaktande

av uppskjuten skatt.

Utländska filialer, dotterbolag och intressebolag klassi-

ficeras som självständiga verksamheter.

Tillgångar och skulder i utländsk valuta

Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balans-

dagens stängningskurs. Utestående terminskontrakt mark-

nadsvärderas till balansdagens terminskurser. Innehavet av

utländska sedlar har värderats till köpkurser för sedlar per

balansdagen. Vinster och förluster vid omräkning redovisas

i resultaträkningen inom Nettoresultat av finansiella trans-

aktioner.

Finansiella instrument

Instrumenten redovisas på affärsdag då avtal ingåtts om för-

värv. Bortbokning sker då de förfaller eller försäljs.

Värdepapper, som avses att innehas till förfall eller på

mycket lång sikt, klassificeras som finansiella anläggnings-

tillgångar. Övriga värdepapper, samt derivatinstrument

klassificeras som finansiella omsättningstillgångar.

Instrumenten redovisas första gången till anskaffnings-

värdet, vilket utgörs av vederlaget för instrumentet med

tillägg av sådana utgifter som kan hänföras direkt till för-

värvet. Den räntesats, som ger instrumentets anskaffnings-

värde som resultat när den används för att beräkna nuvärdet

av framtida betalningar, utgör den effektiva anskaffnings-

räntan. Instrumentets upplupna anskaffningsvärde beräknas

genom att diskontera de kvarvarande framtida betalningarna

med den effektiva anskaffningsräntan. Som ränteintäkt redo-

visas erhållna betalningar samt förändringen av instrumentets

upplupna anskaffningsvärde under perioden, vilket medför

att en jämn avkastning erhålls. Finansiella anläggningstill-

gångar, som utgörs av räntebärande värdepapper, värderas

till upplupet anskaffningsvärde. Realiserade resultat på finan-

siella anläggningstillgångar redovisas under Övriga rörelse-

intäkter respektive under Övriga rörelsekostnader.

Finansiella omsättningstillgångar, som utgörs av överlåt-

bara värdepapper och derivatinstrument i tradingverksam-

heten, värderas till verkligt värde. Verkligt värde fastställs

utifrån noterade marknadspriser eller diskontering av fram-

tida kassaflöden. Orealiserad vinst som uppkommer till följd

av att det bokförda värdet överstiger det upplupna anskaff-

ningsvärdet, sätts av till en fond för orealiserade vinster. Fond-

en tas upp under bundet eget kapital efter beaktande av

uppskjuten skatt. Övriga finansiella omsättningstillgångar

värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt

värde. I resultaträkningen tas så väl orealiserade som realise-

ÅRSREDOVISNING 2003 | REDOVISNINGSPRINCIPER | 67

rade skillnader mellan verkligt värde och upplupet anskaff-

ningsvärde upp under Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Derivatinstrument med positivt bokfört värde redovisas

inom Övriga tillgångar och derivatinstrument med negativt

bokfört värde inom Övriga skulder.

Återköpstransaktioner

Med en äkta återköpstransaktion, så kallad repa, avses ett

avtal där parter kommit överens om försäljning av värde-

papper samt ett efterföljande återköp av motsvarande till-

gångar till ett bestämt pris.

Vid en återköpstransaktion redovisas ett sålt värdepapper

fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som

finansiell skuld. Sålt värdepapper redovisas även som ställd

pant inom linjen. Erlagd likvid för förvärvat värdepapper

redovisas som en lånefordran på den säljande parten. Skill-

naden mellan likvid för avistaledet och terminsledet perio-

diseras över löptiden som ränta.

Värdepapperslån

Värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen som

värdepapper och redovisas, på affärsdag, som ställd säker-

het inom linjen, medan inlånade värdepapper inte tas upp

som tillgång. Värdepapper som lånas ut värderas på samma

sätt som övriga innehavda värdepapper av samma slag. I de

fall avyttring av inlånade värdepapper sker, så kallad blank-

ning, skuldbokförs på affärsdag ett belopp motsvarande

värdepappernas verkliga värde.

Säkringsredovisning

För att skydda vissa tillgångar och skulder eller i avtal fast-

ställda betalningsflöden mot ränterisker, aktiekursrisker eller

valutakursrisker matchas dessa positioner mot positioner

med omvända flöden på motsvarande löptider. Vid säk-

ringsredovisning redovisas någon av dessa positioner enligt

annan värderingsregel än den ordinarie.

Säkringsredovisningen tillämpas på positioner som är in-

dividuellt eller gruppvis identifierade och som har en effektiv

säkring, det vill säga hög korrelation vid värdeförändring. Säk-

ringens effektivitet bedöms regelbundet under säkringens löptid.

När säkringsredovisning avbryts genom att skyddande

position realiseras medan säkrad position kvarstår i balans-

räkningen, upptagen till upplupet anskaffningsvärde, perio-

diseras realisationsresultatet över den säkrade positionens

återstående löptid.

I Spintab säkringsredovisas all upplåning och utlåning

med bunden ränta samt derivat eftersom de ömsesidigt

matchar varandras räntebindning. Vid återköp av upplåning

och förtidsinlösen av utlåning periodiseras därför realiserad

kursskillnad och ränteskillnadsersättning som ränta över

respektive instruments återstående löptid. När banken köp-

er Spintabs upplåningsinstrument sker, i koncernredovis-

ningen, en motsvarande periodisering av skillnaden mellan

bankens anskaffningsvärde för det uppköpta instrumentet

och Spintabs bokförda värde av detsamma.

Lånefordringar

Lånefordringar, utlåning till kreditinstitut och allmänheten,

klassificeras som finansiell anläggningstillgång och redovisas

i balansräkningen på likviddag. Lånefordringar upptas till

anskaffningsvärde så länge de inte anses vara osäkra. Ränta,

inklusive avgifter och kostnader som utgör en integrerad

del i den effektiva avkastningen, periodiseras så att en jämn

avkastning erhålls för tillgången.

Osäkra lånefordringar är sådana för vilka det är sanno-

likt att betalningarna inte fullföljs enligt kontraktsvillkoren.

En lånefordran är inte osäker om det finns säkerheter som

med betryggande marginal täcker både kapital, räntor och

ersättning för eventuella förseningar. När en lånefordran

blivit osäker redovisas kontraktsenliga räntor när de betalas.

Osäkra lånefodringar värderas till sitt bedömda återvin-

ningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och be-

dömt lägre återvinningsvärde belastar resultatet som reser-

vering för sannolik kreditförlust. I de fall återvinningsvär-

det stiger, till följd av att framtida betalningar bedöms öka

jämfört med föregående värdering, redovisas ökningen som

en ej längre erforderlig reservering.

Reservering för sannolik kreditförlust sker som huvud-

regel baserat på individuell värdering. Om det bedöms som

sannolikt att kreditförluster har inträffat i en grupp av låne-

fordringar som ska värderas individuellt, men där förluster-

na ännu inte kan hänföras till de individuella lånefordring-

arna görs en gruppvis reservering. För homogena grupper

av fordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk

tillämpas gruppvis värdering.

Förlust konstateras när den helt eller delvis kan faststäl-

las beloppsmässigt och det inte finns några realistiska möj-

ligheter till återvinning av lånefordran. Återbetalningar av

sådan förlust intäktsredovisas inom kreditförluster.

Bokfört värde på lånefordringar är anskaffningsvärdet

reducerat med bortskrivningar och reserveringar. På skuld-

sidan redovisas reserveringar för sannolika förluster för garan-

tier och andra ansvarsförbindelser.

Koncernens leasingverksamhet utgörs av finansiell leasing

och redovisas därför som utlåning. Detta medför att erhållna

leasingavgifter redovisas dels som ränteintäkter och dels

som amortering.

Immateriella anläggningstillgångar

Utvecklingsutgifter vars anskaffningsvärde kan beräknas på ett

tillförlitligt sätt och för vilka det är sannolikt att framtida eko-

nomiska fördelar hänförliga till tillgångarna kommer att tillfalla

banken tas upp i balansräkningen. I övriga fall kostnadsförs

utvecklingsutgifter då de uppkommer. Immateriella tillgångar

som tas upp i balansräkningen bokförs till anskaffningsvärde

och avskrivning sker över tillgångens uppskattade nyttjandepe-

ridod i takt med att dess värde successivt förbrukas. Av-

skrivningstiden och avskrivningsmetoden omprövas och anpas-

sas, vid behov, i samband med varje boksluttillfälle.

Redovisningsprinciper avseende goodwill beskrivs under

Koncernredovisning ovan samt under Avskrivningar nedan.

68 | ÅRSREDOVISNING 2003 | REDOVISNINGSPRINCIPER

Licenser avseende programvaror

Kostnader för licenser avseende programvaror för datasys-

tem periodiseras över den tidsperiod licensen avser, dock

längst 36 månader.

Finansiella skulder

Finansiella skulder redovisas initialt på affärsdag till sitt an-

skaffningsvärde och upptas därefter till upplupet anskaff-

ningsvärde förutom derivatinstrument i tradingverksamhe-

ten som upptas till verkligt värde. Upplupet anskaffnings-

värde och ränta beräknas och redovisas på samma sätt som

för finansiella instrument, se vidare Finansiella instrument,

stycke 3. Bortbokning sker vid förfall.

Avsättningar

Uppskjuten skatt beräknas för temporära skillnader och redo-

visas till nominellt belopp medan övriga avsättningar nuvär-

desberäknas.

Avsättningarna prövas per varje balansdag och justeras,

vid behov, så att de motsvarar aktuell uppskattning av åta-

gandenas värde.

Intäkter

Principer vid intäktsredovisning för finansiella instrument,

lånefordringar samt återköpstransaktioner beskrivs i separata

avsnitt för dessa kategorier. Arvode för tjänsteuppdrag redo-

visas som intäkt när tjänsten utförs.

Avskrivningar

Materiella anläggningstillgångar, såsom inventarier och fas-

tigheter för eget bruk, avskrivs systematiskt över nyttjande-

perioden. Med nyttjandeperiod avses den tid som tillgång-

en förväntas bli utnyttjad för sitt ändamål. Inventariernas

nyttjandeperiod bedöms i snitt vara 5 år och deras restvär-

de bedöms vara noll. Avskrivning påbörjas då tillgången är

färdig att tas i bruk.

Goodwillavskrivning baseras på nyttjandeperioden, vilket

innebär att goodwill skrivs av systematiskt med 5 procent

för Föreningsbanken AB, Robur Försäkring AB, AS Hansa-

pank och FIH Holding. Dessa förvärv ses som mycket lång-

siktiga investeringar i stabila och på sina marknader ledan-

de företag inom FöreningsSparbankens långsiktigt priorite-

rade hemmamarknad. Goodwill på övriga dotterbolag skrivs

av systematiskt med 10 eller 20 procent. Goodwill på in-

tressebolag skrivs av med 5, 10 eller 20 procent per år.

Nyttjandeperioden återspeglar koncernens uppskattning av

den tid under vilken framtida ekonomiska fördelar som

goodwillposten representerar kommer koncernen tillgodo.

Nedskrivningar

Vid varje bokslutstillfälle prövas om det föreligger skäl för

nedskrivning av tillgångar som normalt inte värderas till

verkligt värde. Vid prövningen beräknas berörda tillgångars

återvinningsvärde. Återvinningsvärdet definieras som det

högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjande-

värde. En tillgång skrivs ned då redovisat värde överstiger

återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs då återvin-

ningsvärdet ökat till följd av att det skett en förändring i de

antaganden som ledde fram till nedskrivningen. I banken

har nedskrivning skett av vissa aktier i dotter- och intresse-

bolag så att bokfört värde överensstämmer med koncern-

mässigt värde.

Värdering av lånefordringar beskrivs i separat avsnitt.

Pensionsförpliktelser

Koncernens pensionsförpliktelser täcks genom försäkringar,

avsättningar till pensionsstiftelser och avsättningar i balans-

räkningen.

Som rörelsekostnad redovisas, enligt Finansinspektionens

anvisningar, en kalkylmässig pensionskostnad avseende pen-

sionsförpliktelser som tryggats i egen regi, samt löneskatt.

Den kalkylmässiga pensionspremien återförs som boksluts-

disposition under Avräkning av pensioner, där avräkning

sker mot utbetalda pensioner, verklig löneskatt och avkast-

ningsskatt, eventuell gottgörelse från eller avsättning till

pensionsstiftelserna, samt förändring av pensionsavsättning

i balansräkningen.

Skatter

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och upp-

skjuten skatt. Med uppskjuten skatt avses skatt på skillnader

mellan redovisat och skattemässigt värde, som i framtiden ut-

gör underlag för aktuell skatt. Uppskjuten skattefordran som

hänför sig till underskottsavdrag redovisas i den utsträckning

det är sannolikt att de kan utnyttjas. När bankens estniska

dotterbolag Hansapank lämnar utdelning belastas den med

källskatt. Koncernen reserverar därför för skatt avseende

nästa års förväntad utdelning.

Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld

har beräknats nominellt med 28 procent i Sverige och med

respektive lands skattesats för utländska bolag. Uppskjuten

skattefordran som inte kan avräknas mot uppskjuten skatte-

skuld redovisas som övrig tillgång.

Under Skatt på årets resultat redovisas också skatt på

andelar i intresseföretags resultat.

Försäkringsrörelsen

Försäkringsföretagens resultaträkningar, inklusive avkast-

ningsskatt, redovisas sammanhållet i koncernresultaträk-

ningen som Rörelseresultat i försäkringsrörelsen.

Placeringstillgångar, såsom aktier och räntebärande vär-

depapper, värderas till verkligt värde.

Försäkringstekniska avsättningar består av avsättning för

livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär placerings-

risken och avsättning för oreglerade skador och motsvarar

de utfästa förpliktelserna enligt försäkringsavtalen.

ÅRSREDOVISNING 2003 | RESULTATRÄKNING | 69

Resultaträkning

KONCERNEN BANKEN

mkr Not 2003 2002 2003 2002

Ränteintäkter 47 701 51 957 18 316 21 585Räntekostnader – 31 615 – 36 547 – 11 216 – 14 509

RÄNTENETTO * 1 16 086 15 410 7 100 7 076

Erhållna utdelningar 2 104 89 5 515 4 897Provisionsintäkter 3 7 239 7 108 4 764 4 801Provisionskostnader 4 – 1 820 – 1 685 – 1 008 – 960Nettoresultat av finansiella transaktioner 5 776 466 506 144Övriga rörelseintäkter 6 1 591 1 126 1 528 1 082

SUMMA INTÄKTER 23 976 22 514 18 405 17 040

Personalkostnader 7 – 6 937 – 6 952 – 5 466 – 5 505Övriga allmänna administrationskostnader 8, 9 – 5 516 – 5 331 – 4 324 – 4 224

SUMMA ALLMÄNNA ADMINISTRATIONSKOSTNADER – 12 453 – 12 283 – 9 790 – 9 729

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 10 – 1 278 – 1 410 – 510 – 559

SUMMA KOSTNADER – 13 731 – 13 693 – 10 300 – 10 288

RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER 10 245 8 821 8 105 6 752

Kreditförluster, netto 11 – 979 – 1 601 – 812 – 1 509Värdeförändring på övertagen egendom 11 – 8 – 2 – 8 – 1Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 13 – 264 – 447 – 1 082Återföring av nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 14 55 55Andel i intresseföretags resultat 29 – 116 – 588

RÖRELSERESULTAT I BANKRÖRELSEN 9 197 6 366

Rörelseresultat i försäkringsrörelsen 15, 62 367 482

RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATT 9 564 6 848 6 893 4 160

Bokslutsdispositioner 16 – 19 – 76 – 568 – 237Skatt på årets resultat 17 – 2 567 – 1 983 – 1 728 – 1 377Minoritetens andel – 635 – 637

ÅRETS RESULTAT 6 343 4 152 4 597 2 546

* varav belastat med avgift för insättningsgaranti – 97 – 88 – 91 – 86

Beskrivningar i den löpande texten i förvaltningsberättelsen utgår från den operativa resultaträkningen, som återges på sidan 61. En brygga mellan den operativa och legala resultaträkningen visas på samma sida.

Nyckeltal 2003 2002

Resultat per aktie, kronor 1) 12,02 7,87Resultat per aktie efter utspädning, kronor 2) 12,01 7,86Föreslagen utdelning per aktie, kronor 5,75 5,50

1) Beräknat på 527 808 843 aktier.2) År 2005 kan maximalt 8 008 100 aktier tillkomma om teckningsoptionerna utnyttjas fullt ut. Utspädningseffekten har beräknats till 218 661 aktier (151 610).

70 | ÅRSREDOVISNING 2003 | BALANSRÄKNING

KONCERNEN BANKEN

mkr Not 2003 2002 2003 2002

TillgångarKassa och tillgodohavande hos centralbanker 8 017 6 719 3 079 3 287Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 18, 26 14 136 15 885 11 721 12 276Utlåning till kreditinstitut 12, 19, 21-26 76 643 98 662 124 423 119 369Utlåning till allmänheten 12, 20-26 749 752 703 397 212 055 209 225Obligationer och andra räntebärande värdepapper 26, 27 63 038 48 999 70 187 57 074Aktier och andelar 28 2 593 3 472 2 207 3 040Aktier och andelar i intresseföretag 29 2 820 3 089 1 977 2 383Aktier och andelar i koncernföretag 30 27 737 24 839Tillgångar i försäkringsrörelsen 31 38 199 32 242Immateriella anläggningstillgångar 32 5 978 6 485 1 419 1 459Materiella tillgångar 33 1 961 2 142 752 858Övriga tillgångar 34, 35 32 349 28 500 37 314 32 401Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 36 6 848 7 911 3 498 3 548

SUMMA TILLGÅNGAR 1 002 334 957 503 496 369 469 759

KONCERNEN BANKEN

mkr Not 2003 2002 2003 2002

Skulder, avsättningar och eget kapitalSkulder till kreditinstitut 37 95 441 102 814 115 756 103 222In- och upplåning från allmänheten 38 283 616 263 419 235 498 219 009Emitterade värdepapper m m 39 442 103 420 254 42 471 45 064Skulder i försäkringsrörelsen 40 38 082 32 243Övriga skulder 35, 41 54 450 52 597 45 740 46 221Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 42 10 258 10 694 2 054 2 391Avsättningar 43 4 441 4 052 914 699Efterställda skulder 44 26 826 27 655 20 180 21 574Minoritetsintresse 5 198 5 173Obeskattade reserver 45 7 940 7 391Aktiekapital 46 10 556 10 556 10 556 10 556Fonder 46 19 581 18 678 8 571 7 928Balanserade vinster 46 5 439 5 216 2 092 3 158Årets resultat 46 6 343 4 152 4 597 2 546

SUMMA SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL 1 002 334 957 503 496 369 469 759

För egna skulder ställda panter 47 97 730 104 807 60 290 73 015Övriga ställda säkerheter 48 11 988 7 096 11 984 6 992Ansvarsförbindelser 26, 49 22 188 21 525 25 017 19 700Åtaganden 50 3 283 527 2 438 988 2 973 326 2 173 974

Noter ej direkt relaterade till resultaträkningen, balansräkningen, kassaflödesanalys eller eget kapital:Not 51 – KapitaltäckningsanalysNot 52 – RörelsegrenarNot 53 – Upplysningar om närståendeNot 54 – Övriga upplysningarNot 55 – Upplysningar om verkligt värdeNot 56 – Upplysningar om finansiella risker och andra riskerNot 57 – Inverkan på värdet av tillgångar och skulder i svenska kronor samt utländsk valutaNot 58 – KänslighetsanalysNot 59 – RäntebindningstiderNot 60 – Valutafördelning

Vid ordinarie bolagsstämma 22 april 2004 ska balansräkningarna och resultaträkningarna fastställas.

Balansräkning

ÅRSREDOVISNING 2003 | KASSAFLÖDESANALYS | 71

KONCERNEN BANKEN

mkr Not 2003 2002 2003 2002

Likvida medel vid årets början * 58 569 94 153 47 087 72 828Den löpande verksamhetenRörelseresultat 9 564 6 848 6 893 4 160Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 61 3 062 5 202 706 2 648Betalda skatter – 1 862 – 1 231 – 1 302 – 659Ökning/minskning av utlåning till kreditinstitut 8 574 – 10 174 – 24 060 – 4 027Ökning/minskning av utlåning till allmänheten – 41 824 – 40 288 2 694 – 1 251Ökning/minskning av innehavet av värdepapper, klassificerade som omsättningstillgångar – 8 712 1 427 – 7 027 2 793Ökning/minskning av inlåning och upplåning från allmänheten inklusive privatobligationer 22 928 12 724 18 643 7 989Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut 9 166 – 18 846 28 862 – 14 528Förändring av övriga tillgångar och skulder, netto – 6 936 1 743 – 7 022 – 26

KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN – 6 040 – 42 595 18 387 – 2 901

InvesteringsverksamhetenFörvärv av anläggningstillgångar – 1 590 – 2 235 – 4 195 – 1 787Försäljning av anläggningstillgångar 2 083 1 253 1 705 142Kontorsöverlåtelser 101 101

KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN 493 – 881 – 2 490 – 1 544

FinansieringsverksamhetenEmission av räntebärande värdepapper 177 391 159 224 3 042 1 547Inlösen av räntebärande värdepapper – 145 319 – 137 577 – 813 – 8 380Ökning/minskning av övrig upplåning – 15 772 – 11 091 – 10 070 – 11 560Utbetald utdelning – 2 903 – 2 903 – 2 903 – 2 903

KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 13 397 7 653 – 10 744 – 21 296

ÅRETS KASSAFLÖDE 7 850 – 35 823 5 153 – 25 741

Kursdifferenser i likvida medel – 178 – 369Förvärvade likvida medel 0 608Likvida medel vid årets slut 66 241 58 569 52 240 47 087* varav pantsatta värdepapper för OMHEX

vid årets början 4 800 4 400 4 800 4 400vid årets slut 3 207 4 800 3 207 4 800

Kassaflödesanalys

Kommentar till kassaflödesanalys, koncernenKassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vidårets början och slut.

Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och baseras på rörelsere-sultatet för perioden samt i balansräkningen ingående förändringar. Rörelse-resultatet korrigeras för sådana förändringar som inte ingår i den löpande verk-samhetens kassaflöde.

Vid förvärv och avyttring av verksamheter är förvärvade enheters ingående balanser och avyttrade enheters utgående balanser exkluderade. Kassaflödenredovisas indelade i in- och utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten.

Den löpande verksamhetenKassaflödet från den löpande verksamheten utgår från periodens rörelseresultat.Justering görs för betalda inkomstskatter samt för poster som inte ingår i denlöpande verksamhetens kassaflöde. Förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår i den normala affärsverk-samheten såsom ut- och inlåning från allmänheten och kreditinstitut och som inteär att hänföra till investerings- eller finansieringsverksamheterna.

I det resultatgenererade kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 48 346 mkr(52 158) samt ränteutbetalningar inklusive kapitaliserade räntor med 32 118 mkr(36 185).

InvesteringsverksamhetenInvesteringsverksamheten består av inköp respektive försäljningar av anläggnings-tillgångar. Vid förvärv respektive avyttring av verksamheter avräknas eventuelltingående likvida medel. Förvärvade likvida medel redovisas som separat post.

I förvärv av anläggningstillgångar ingår under 2003 förvärv av aktier i EnterCardoch Allround samt utökad andel i FI-Holding. Den sammanlagda köpeskillingen

för dessa uppgår till 676 mkr. Vid förvärv av EnterCard AS uppgick tillgångar exklusive förvärvad likviditet till 1 594 mkr och skulder till 1 448 mkr. Vid förvärv av Allround AB uppgick tillgångar exklusive förvärvad likviditet till 4 mkr och skulder till 1 mkr.

FinansieringsverksamhetenEmission och återbetalning av obligationslån med löptider överstigande ett årredovisas brutto. Under förändring av övrig upplåning ingår nettoförändring avupplåning med kortare löptider och hög omsättning.

Likvida medelLikvida medel består av kassa och tillgodohavande hos Centralbank, vid netto-fordran nettot av dagslånefordringar och dagslåneskulder med löptid upp till femdagar samt i Centralbank belåningsbara statsskuldsförbindelser och bostads-obligationer med beaktande av repor och blankning.

Specifikation av likvida medel 2003 2002

Kassa och tillgodohavande hos Centralbank 8 017 6 719Dagslån, netto 0 0Belåningsbara värdepapper justerat för repor och blankning 58 224 51 850

SUMMA 66 241 58 569

72 | ÅRSREDOVISNING 2003 | FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL

Koncernenmkr Aktiekapital Bundna reserver Fria reserver Årets resultat Total

Ingående balans 2002-01-01 10 556 17 355 4 368 5 204 37 483Överföringar mellan bundet och fritt eget kapital 1 323 978 – 2 301Utdelning – 2 903 – 2 903Omräkningsdifferens – 321 – 321Kursdifferens finansiering dotterbolag 191 191Årets resultat 4 152 4 152

UTGÅENDE BALANS 2002-12-31 10 556 18 678 5 216 4 152 38 602

Överföringar mellan bundet och fritt eget kapital 903 3 249 – 4 152Utdelning – 2 903 – 2 903Omräkningsdifferens – 183 – 183Kursdifferens finansiering dotter- och intressebolag 60 60Årets resultat 6 343 6 343

UTGÅENDE BALANS 2003-12-31 10 556 19 581 5 439 6 343 41 919

Banken Fond för Balanseradmkr Aktiekapital Överkursfond Reservfond orealiserad vinst vinst Årets resultat Total

Ingående balans 2002-01-01 10 556 3 650 2 638 1 001 3 583 3 147 24 575Vinstdisposition enligt beslut vid årets bolagsstämma 3 147 – 3 147Utdelning – 2 903 – 2 903Överföring mellan bundet och fritt eget kapital 639 – 639Lämnade koncernbidrag – 42 – 42Skattereduktion på grund av lämnade koncernbidrag 12 12Årets resultat 2 546 2 546

UTGÅENDE BALANS 2002-12-31 10 556 3 650 2 638 1 640 3 158 2 546 24 188

Vinstdisposition enligt beslut vid årets bolagsstämma 2 546 – 2 546Utdelning – 2 903 – 2 903Överföring mellan bundet och fritt eget kapital 643 – 643Lämnade koncernbidrag – 92 – 92Skattereduktion på grund av lämnade koncernbidrag 26 26Årets resultat 4 597 4 597

UTGÅENDE BALANS 2003-12-31 10 556 3 650 2 638 2 283 2 092 4 597 25 816

Se även not 46, Eget kapital.

Förändringar i eget kapital

ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER | 73

Räntenetto

KONCERNEN BANKEN

2003 2003 2002 2002 2003 2003 2002 2002mkr Ränta Medelsaldo Ränta Medelsaldo Ränta Medelsaldo Ränta Medelsaldo

RänteintäkterKreditinstitut 2 625 112 670 4 352 138 784 4 206 151 312 5 368 160 855

svenska kronor 1 473 54 735 2 969 81 887 3 140 99 828 4 098 110 546utländsk valuta 1 152 57 935 1 383 56 897 1 066 51 484 1 270 50 309

Utlåning allmänheten 39 768 727 509 41 410 681 198 10 986 211 187 13 042 215 498svenska kronor 33 103 608 197 34 158 565 938 10 407 193 890 12 136 194 854utländsk valuta 6 665 119 312 7 252 115 260 579 17 297 906 20 644

Räntebärande värdepapper 2 331 79 338 2 506 68 148 2 199 83 771 2 295 72 500svenska kronor 1 284 52 789 1 442 42 679 1 420 55 927 1 576 47 773utländsk valuta 1 047 26 549 1 064 25 469 779 27 844 719 24 727

Övriga 2 977 3 689 925 880svenska kronor 83 145 221 180utländsk valuta 2 894 3 544 704 700

SUMMA 47 701 51 957 18 316 21 585

svenska kronor 35 943 38 714 15 188 17 990utländsk valuta 11 758 13 243 3 128 3 595

RäntekostnaderKreditinstitut 3 340 109 110 4 567 117 520 3 605 128 058 4 238 123 316

svenska kronor 2 104 61 714 3 068 68 444 2 601 89 312 3 083 83 329utländsk valuta 1 236 47 396 1 499 49 076 1 004 38 746 1 155 39 987

In- och upplåning från allmänheten 5 121 276 782 6 652 263 726 4 259 229 851 5 915 229 136svenska kronor 4 369 225 336 5 480 211 942 4 055 214 560 5 392 210 263utländsk valuta 752 51 446 1 172 51 784 204 15 291 523 18 873

Emitterade värdepapper 17 035 450 278 18 128 431 665 1 048 55 086 1 677 61 963svenska kronor 8 965 179 120 7 952 150 880 287 6 951 211 4 242utländsk valuta 8 070 271 158 10 176 280 785 761 48 135 1 466 57 721

Efterställda skulder 1 421 1 497 1 160 1 220svenska kronor 167 149 162 146utländsk valuta 1 254 1 348 998 1 074

Övriga 4 698 5 703 1 144 1 459svenska kronor 1 171 1 472 1 142 1 459utländsk valuta 3 527 4 231 2

SUMMA 31 615 36 547 11 216 14 509

svenska kronor 16 776 18 121 8 247 10 291utländsk valuta 14 839 18 426 2 969 4 218

SUMMA RÄNTENETTO 16 086 15 410 7 100 7 076

svenska kronor 19 167 20 593 6 941 7 699utländsk valuta – 3 081 – 5 183 159 – 623

SUMMA MEDELSALDO, TILLGÅNGAR 1 016 923 986 105 517 978 512 386

SUMMA MEDELSALDO, SKULDER 977 324 948 715 494 892 484 778

Räntemarginal 1,46 1,42 1,27 1,22Placeringsmarginal 1,58 1,56 1,37 1,38Medelränta på utlåning till allmänheten 5,47 6,08 5,20 6,05Medelränta på inlåning från allmänheten 1,85 2,52 1,85 2,58Ränteintäkter på värdepapper klassificerade som omsättningstillgångar 2 223 2 320 2 182 2 280

1

NoterRedovisningsprinciper finns på sidan 66. När inget annat anges är det bokförda värden.

Erhållna utdelningar

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Aktier och andelar 104 89 97 78Aktier och andelar i intresseföretag 52 61Aktier och andelar i koncernföretag* 5 366 4 758

SUMMA 104 89 5 515 4 897

* varav genom koncernbidrag 5 193 4 642

2

74 | ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER

Personalkostnader

Personaluppgifter i försäkringsrörelsen ingår ej i denna not utan redovisas i not 62.

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Löner och arvoden 4 269 4 171 3 325 3 257Pensionskostnader

Kalkylmässiga kostnader 141 226 140 226Erlagda premier 578 625 504 572

Socialförsäkringsavgifter 1 458 1 412 1 176 1 137Avsättning resultatandelssystem 228 245 112 96Utbildningskostnader 122 120 96 93Övriga personalkostnader 141 153 113 124

SUMMA 6 937 6 952 5 466 5 505

Löner och arvoden till styrelsen, VD och vVD i Sverige 88 79 62 59till övriga anställda i Sverige 3 456 3 370 3 220 3 151

Tantiem och jämförlig ersättning till VD och vVD i Sverige 11 9 8 6

Löner och arvoden till styrelsen, VD och vVD i Estland 6 7till övriga anställda i Estland 240 215

Tantiem och jämförlig ersättningtill VD och vVD i Estland 4 4

Löner och arvoden till styrelsen, VD och vVD i Lettland 1till övriga anställda i Lettland 110 115

Tantiem och jämförlig ersättningtill VD och vVD i Lettland 1

Löner och arvoden till styrelsen, VD och vVD i Litauen 2till övriga anställda i Litauen 160 185

Tantiem och jämförlig ersättningtill VD och vVD i Litauen 1

Löner och arvoden till styrelsen, VD och vVD i Danmark 22 18till övriga anställda i Danmark 98 97

Tantiem och jämförlig ersättningtill VD och vVD i Danmark 2 1

Löner och arvoden till styrelsen, VD och vVD i Norge 0till övriga anställda i Norge 5

Tantiem och jämförlig ersättning till VD och vVD i Norge 0

Löner och arvoden till styrelsenVD och vVD i Luxemburg 6 6till övriga anställda i Luxemburg 21 24

Tantiem och jämförlig ersättningtill VD och vVD i Luxemburg

Löner och arvoden till övriga anställda utomlands 35 41 35 41

SUMMA 4 269 4 171 3 325 3 257

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Årets kostnader avseende pensioner och liknande förmåner:Till VD och vVD, nuvarande och tidigare 97 62 88 56Antal personer 64 58 45 47

Förpliktelser avseende pensioner för verkställande direktörer och vice verkställandedirektörer, nuvarande och tidigare, har tryggats genom försäkringar samt genompensionsstiftelse. Förpliktelserna, tryggade via pensionsstiftelser, uppgick till 312 mkr (276).

Totala förpliktelser avseende pensioner som tryggats genom pensionsstiftelseruppgick till 445 mkr (348). Totala tillgångar i pensionsstiftelserna översteg förplik-telserna med 45 mkr (35) och uppgick till 490 mkr (383).

7Provisionsintäkter

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Betalningsförmedlingsprovisioner 2 930 2 728 2 264 2 143Utlåningsprovisioner 751 663 386 359Inlåningsprovisioner 28 31 26 30Garantiprovisioner 151 157 102 105Värdepappersprovisioner

Courtage 303 293 249 240Kapitalförvaltning 1 943 2 062 1 065 1 181Övriga värdepappersprovisioner 133 205 125 203

Övriga provisionerFastighetsförmedling 134 143Övrigt 866 826 547 540

SUMMA 7 239 7 108 4 764 4 801

Provisionskostnader

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Betalningsförmedlingsprovisioner 993 964 841 824Värdepappersprovisioner 146 144 103 102Övriga provisioner 681 577 64 34

SUMMA 1 820 1 685 1 008 960

Nettoresultat av finansiella transaktioner

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

RealisationsresultatAktier/andelar 123 – 55 100 – 65Räntebärande värdepapper 401 46 408 40Andra finansiella instrument 43 – 17 1 1

SUMMA 567 – 26 509 – 24

Orealiserade värdeförändringarAktier/andelar – 69 81 – 28 118Räntebärande värdepapper – 154 139 – 165 – 10Andra finansiella instrument – 55 – 75 0 0

SUMMA – 278 145 – 193 108

Valutakursförändring 487 347 190 60

SUMMA 776 466 506 144

Övriga rörelseintäkter

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Realisationsvinster finansiella anläggningstillgångar 541 12 504 0Fastighetsintäkter 81 62 0 1Driftsnetto övertagna fastigheter 0 0Driftsnetto övrig övertagen egendom 0 0Realisationsvinster fastigheter, inventarier m m 0 105 2 139IT-tjänster 775 734 873 790Övriga rörelseintäkter 194 213 149 152

SUMMA 1 591 1 126 1 528 1 082

6

5

4

3


KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Lån till VD och vVD 70 78 33 38Antal personer 69 72 17 22Lån till styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 71 74 13 35Antal personer 112 86 13 15Lån till företag där ledande befattningshavare innehar enbetydande andel av rösterna 79 79

Koncernen har inte ställt pant, annan säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse tillförmån för någon ledande befattningshavare.

Medelantalet anställda beräknat KONCERNENefter 1 585 timmar per anställd 2003 2002

FöreningsSparbanken AB 9 255 9 395Spintab 20 21FöreningsSparbanken Finans 102 94Robur Kapitalförvaltning 275 304Mandab 3 1FöreningsSparbanken Juristbyrå 7 7FöreningsSparbanken Fastighetsbyrå 81 92Kundinkasso 34 35HSB Bank 77Allround 7FöreningsSparbanken Öland 62 62Eskilstuna Rekarne Sparbank 52 54Swedbank (Luxemburg) 48 54FI-Holding 195 184Hansabank Group 6 728 6 757EnterCard 10

SUMMA 16 956 17 060

varav i Estland 2 515 2 517Lettland 1 507 1 355Litauen 2 706 2 885Danmark 195 185Norge 22 10Luxemburg 48 54Storbritannien 18 18USA 14 14Japan 2 2Kina 3 3

SUMMA 7 030 7 043

Antal arbetade timmar (tusental) 26 876 27 040Antal anställda i koncernen vid årets utgång exkl långtidsfrånvaro relaterat till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster 15 341 15 434

Den underliggande personalomsättningen i de svenska bolagen exklusive försäk-ringsrörelsen uppgick till 5,8 procent, exklusive pensionsavgångar.

KönsfördelningAntalet anställda fördelat på kvinnor och män uppgick i koncernen till 64 procent kvinnor och 36 procent män och i banken till 58 procent kvinnor och 42 procent män.

Antalet styrelseledamöter i koncernen fördelat på kvinnor och män uppgick2003-12-31 till 24 procent kvinnor och 76 procent män.

Antalet övriga ledande befattningshavare inklusive VD i koncernen fördelat påkvinnor och män uppgick 2003-12-31 till 17 procent kvinnor och 83 procent män.Antalet styrelseledamöter i banken fördelat på kvinnor och män uppgick 2003-12-31 till 50 procent kvinnor och 50 procent män.

Antalet övriga ledande befattningshavare inklusive VD i banken fördelat på kvin-nor och män uppgick 2003-12-31 till 24 procent kvinnor och 76 procent män.

Medelantalet anställda i procent Kvinnor Män

Sverige 58 42Estland 75 25Lettland 68 32Litauen 80 20Danmark 36 64Norge 44 56Luxemburg 46 54Storbritannien 38 62USA 21 79Japan 50 50Kina 67 33

Personalens sjukfrånvaro i procent Juli-dec 2003

Total sjukfrånvaro 4,1 varav långtidssjukfrånvaro, som andel av total sjukfrånvaro 68,9

Sjukfrånvaro för kvinnor 5,5Sjukfrånvaro för män 2,1Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år och yngre 2,1Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30-49 år 3,6Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år och äldre 5,2

Uppgifterna om sjukfrånvaro avser personal anställd i FöreningsSparbanken iSverige. Den totala sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagdaordinarie arbetstid inom respektive grupp. Långtidssjukfrånvaro avser frånvarounder en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.

Information angående ledande befattningshavareMed ledande befattningshavare avses styrelseledamöter och verkställande direktörtillika koncernchef, personer i koncernledningen eller vice verkställande direktörer ibanken. Med högsta ledningen avses här styrelsens ordförande, andra styrelse-ledamöter som uppburit ersättning från banken utöver gängse styrelsearvode samtverkställande direktör tillika koncernchef. Med andra ledande befattningshavareavses här personer i koncernledningen eller personer med titel vice verkställandedirektör i banken.

En kompensationskommitté, bestående av styrelsens ordförande samt dess för-ste och andre vice ordförande beslutar om löner och övriga förmåner för verkstäl-lande direktör, dennes ställföreträdare samt övriga ledamöter i koncernledningen,vice verkställande direktörer, övriga personer som rapporterar direkt till verkställ-ande direktören i svenska verksamheten samt chefen för Internrevisionen.

Arvode till verkställande direktör, personer i koncernledningen eller vice verkställ-ande direktörer i banken för styrelseuppdrag avräknas mot lön om inte annat medgetts.

Under våren 2000 erbjöds de anställda i FöreningsSparbanken och de helägdakoncernbolagen i Sverige samt styrelseledamöterna i de lokala bankerna att påmarknadsmässiga villkor köpa teckningsoptioner i FöreningsSparbanken. Totaltutestår 8 008 100 optioner, varav 221 700 innehas av VD och andra ledandebefattningshavare, vilka berättigar till teckning av lika många aktier under en vissperiod år 2005. Optionspremien var 15 kronor och teckningskursen är 187 kronor.I samband med teckning av optionerna år 2000 erhöll vissa medarbetare en sub-vention, som belastade resultatet med cirka 70 mkr. Ledande befattningshavareomfattades inte av subventionen. Presentationen av styrelsen och koncernledning-en innehåller uppgifter om respektive persons innehav av teckningsoptioner iFöreningsSparbanken. Genom optionspremien ökade det egna kapitalet med 120mkr. Den 31 december 2003 var börskursen på FöreningsSparbankens aktie141:50 kronor och på teckningsoptionen 3:85 kronor.


Pensionsutfästelse till övriga styrelseledamöterKoncernen har inte några pensionsutfästelser för övriga styrelseledamöter.

Ersättning till verkställande direktör, tkr 2003 2002Fast ersättning, lön 4 800 4 800Rörlig ersättning, tantiem och bonus 309 545Övriga ersättningar/förmåner 96 95

SUMMA 5 205 5 440

varav pensionsgrundande ersättning 4 860 4 860Pensionskostnad inkl löneskatt (varav kostnader förknippade med VD:s avgång 22 800 tkr) 29 184 4 698Vid anställningens upphörande 2004-01-30 tillkommerersättning med 3 800

Rörlig ersättning till verkställande direktören är maximerad till 25 procent av års-lönen och är till 2/3 tantiem, som är beroende av utfall i resultatandelssystemetKopparmyntet och till 1/3 bonus kopplad till individuella mål. Under år 2003 utbe-talades 309 tkr i rörlig ersättning till verkställande direktören. Rörlig ersättning är ejpensionsgrundande.

Pensions- och uppsägningsvillkor för verkställande direktören BirgittaJohansson-HedbergFöreningsSparbankens VD och koncernchef, Birgitta Johansson-Hedberg, avisera-de i december 2003 att hon avsåg att lämna sin befattning senast vid bolags-stämman 2004. I januari 2004 träffade Birgitta Johansson-Hedberg och banken en överenskommelse enligt i huvudsak följande:

Birgitta Johansson-Hedberg avgick som VD och koncernchef 2004-01-30. Honerhåller totalt för 2004 en ersättning om 3,8 mkr, inklusive eventuell rörlig ersätt-ning. Enligt tidigare överenskommelser erhåller Birgitta Johansson-Hedberg pen-sion från 58 till 65 års ålder med ett årligt belopp motsvarande 70 procent avlönen och med 45 procent av lönen för tid därefter utan avdrag för tidigare intjä-nad pensionsrätt. I bokslutet för 2003 har samtliga kostnader förknippade medBirgitta Johansson-Hedbergs avgång, 27,8 mkr varav 22,8 mkr avser pensions-kostnader, resultatförts.

Lön-, pensions- och uppsägningsvillkor för tillträdande verkställande direktören Jan LidénFrån och med 1 februari 2004 har Jan Lidén utsetts till verkställande direktör ochkoncernchef i banken.

Jan Lidéns anställningsvillkor som verkställande direktör innehåller inga inslag avrörliga lönedelar i form av bonus, tantiem eller liknande utan löneersättningenutgörs av en fast årslön på 6,5 mkr. Den ordinarie pensionsåldern är 60 år.

Jan Lidén disponerar för avgiftsbestämda pensionsändamål ett årligt premie-belopp på 3,5 mkr. I övrigt har banken inte utfäst några pensionsnivåer i fråga omålders-, efterlevande- eller sjukpension utan bankens åtagande avser endast premiens storlek.

Vid uppsägning från bankens sida utgår till Jan Lidén lön under uppsägnings-tiden som är tolv månader. Därutöver utgår avgångsvederlag under tolv månader.Avräkning sker om Jan Lidén erhåller nytt arbete. Vid uppsägning från Jan Lidénssida är uppsägningstiden sex månader och avgångsvederlag kan då ej påkallas.

Ersättning andra ledande befattningshavare *mkr 2003 2002

Fast ersättning, lön 51 52Rörlig ersättning, tantiem och bonus 8 7Övriga ersättningar/förmåner 1 1

SUMMA 60 60

Antal personer 22 23

* Inkluderar ersättningar som utgår från samtliga koncernbolag, såväl svenska somutländska.

Rörlig ersättning till koncernledningen är maximerad till 25 procent av årslönen och är till 2/3 tantiem, som är beroende av utfall i resultatandelssystemet Koppar-myntet och till 1/3 bonus kopplad till individuella mål.

Tre vice verkställande direktörers, varav två personer ingår i koncernledningen,rörliga ersättningar är beroende av respektive affärsområdes resultat. Under år2003 utbetalades 10 751 tkr i rörlig ersättning till koncernledningen och en vice

Högsta ledningen, tkr 2003 2002

Styrelsearvoden och ersättningarÅrligt styrelsearvode beslutat av bolagsstämman enligt

punkt 1-5 nedan 5 800 6 4001. därav till styrelseordförande 1 350 1 940

därav i egenskap av styrelsens ordförande 1 200 1 800därav för utskottsarbete 150 140

2. därav till styrelsens förste vice ordförande 900 780därav i egenskap av styrelsens förste vice ordförande 600 600därav för utskottsarbete 300 180

3. därav till styrelsens andre vice ordförande 800 890därav i egenskap av styrelsens andre vice ordförande 600 600därav för utskottsarbete 200 290

4. därav till övriga ordinarie styrelseledamöter 2 100 2 790därav i egenskap av ordinarie styrelseledamöter 1 650 2 200därav för utskottsarbete 450 590

5. därav ej utnyttjat 2003 avseende andra uppdrag vid sidan av ordinarie styrelsearbete 650

Marianne Qvick Stoltz har förutom för styrelse- och utskottsarbete om 325 tkrerhållit ersättning för arbete som ordförande i Företagsrådet med 55 tkr (55).

Styrelsearvode utgår ej till övriga personer som har anställningsavtal med koncernen.

Ersättningar till styrelsens ordförande under år 2003, tkr

Till Göran CollertInom ramen för av bolagsstämman fastställda styrelsearvodenFör tiden 2003-01-01–2003-04-10 som styrelseordföranden 550Övriga ersättningar/förmåner under hela året 21

SUMMA 571

Göran Collert har ett avtal med FöreningsSparbanken av innebörd att Göran Collert,från och med att han lämnade sitt uppdrag som styrelseordförande, på konsultativbasis står till styrelsens förfogande. Göran Collert har i denna sin egenskap erhållitett arvode om 1 700 tkr år 2003. Arvodet är inte pensionsmedförande. Förenings-Sparbanken har, som en följd av Göran Collerts anställningsförhållande i Förenings-Sparbanken under perioden 1968-1995, till Göran Collert från och med 1995 ut-betalt sedan tidigare tryggad pension intjänad under nämnda tid, vilket belopp upp-gick till 2 501 tkr år 2003.

Till Carl Eric StålbergFast ersättning, lön under hela året 2 700Inom ramen för av bolagsstämman fastställda styrelsearvodenFör tiden 2003-01-01–2003-04-10 217För tiden 2003-04-11–2003-12-31 975Övriga ersättningar/förmåner under hela året 73

SUMMA 3 965

varav pensionsgrundande ersättning 2 700Pensionskostnad 2 334

Pensionsutfästelser för styrelsens ordförandeCarl Eric Stålberg har som anställd från och med 1 januari 2003 rätt till förmåns-bestämd pension från 60 års ålder. Pensionsrätten uppgår till intjänad del av 75procent av lönen. Intjänandedelen bestäms av anställningstidens längd i månader dividerad med 360. Banken bestrider därjämte en pensionspremie uppgående till360 tkr per år. Samordning med tidigare intjänade pensionsförmåner sker ej. För-månerna intjänas löpande fram till pensionsdagen och är oantastbara sedan deintjänats.

Uppsägningsvillkor för styrelsens ordförandeBeroende på anledningen till upphörandet av Carl Eric Stålbergs anställning kanhan enligt sitt avtal med banken vara berättigad till en pensionsmedförande er-sättning med belopp motsvarande tidigare lön under en period efter anställningensupphörande. Perioden uppgår till 24 månader. Under speciella omständigheter kanden utsträckas till 36 månader. Ersättning kan dock längst utgå intill dess Carl EricStålberg i januari 2011 uppnår 60 års ålder. Rätten till ersättning enligt vad härsagts är villkorad bland annat av att 50 procent av hans inkomster från eventuellny anställning etc. avräknas från ersättningen i den mån styrelsen ej beslutarannat.


verkställande direktör. Resultatfört belopp uppgick till 8 210 tkr. Rörlig ersättning ärej pensionsgrundande.

PensionsutfästelserAndra ledande befattningshavare, totalt 22 personer (varav femton ingår i koncern-ledningen).

För sjutton av dessa tjugotvå personer utgår förmånsbestämd pension från 60-62 års ålder med 60-70 procent av lönen med avdrag för tidigare intjänad pensionsrätt. Förmånerna intjänas löpande fram till pensionsdagen utom för fyraav dessa sjutton personer där pensionslöftet är fullt intjänat vid 58 års ålder. För-månerna är oantastbara sedan de intjänats.

För två av dessa tjugotvå personer är den ordinarie pensionsåldern 60 år. Pen-sionen är i sin helhet utgiftsbestämd och banken har inte utfäst några pensions-nivåer i fråga om ålders-, efterlevande- eller sjukpension utan bankens åtagandeavser endast premiens storlek.

För en av dessa tjugotvå personer gäller pension enligt gällande kollektivavtalkompletterad med 60 års pensionsålder.

För en av dessa tjugotvå personer kompletteras kollektivavtalade förmåner med60 års pensionsålder och avgiftsbestämda förmåner.

För en av dessa tjugotvå personer kompletteras kollektivavtalade förmåner med60 års pensionsålder och förmånsbestämda premiebetalningar.

Uppsägningsvillkor Vid uppsägning från bankens sida utgår lön under uppsägningstiden, som är 6-12månader. Därutöver utgår avgångsvederlag under 12-24 månader. Avräkning skerom nytt arbete erhållits, i några fall förutsätter avräkningen att uppsägningen skettföre 55 års ålder. Vid uppsägning från vice verkställande direktörs sida är uppsäg-ningstiden 6 månader och avgångsvederlag kan då ej påkallas.

Övriga allmänna administrationskostnader

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Fastighetskostnader 13 12 1 2Hyror, övriga lokalkostnader 1 134 1 067 873 824Datakostnader 1 307 1 240 1 092 1 016Tele, porto 442 432 305 303Konsulter och främmande tjänster 609 594 491 508Resekostnader, representation 273 269 190 193Materialkostnader 201 209 167 173Reklam, PR, marknadsföring 404 396 256 277Värdetransport, larm 315 253 282 222Övriga administrationskostnader 684 697 555 576Övriga rörelsekostnader 134 162 112 130

SUMMA 5 516 5 331 4 324 4 224

8

Ersättning till koncernens revisorer för revision och konsultationer 2003.

KONCERNEN BANKEN

mkr Revision Konsultation Revision Konsultation

Deloitte & Touche 18 6 9 3Ernst & Young 2 3 1 3PMAC AB 2 0 1 0Övriga 1 1

SUMMA 23 10 11 6

Operationell leasing

Då koncernen är leasetagare avser avtalen i huvudsak lokaler. Det sammanlagda beloppet per den 31 december 2003, av framtida minimi-

leaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara avtal fördelar sig på för-fallotidpunkter enligt följande:

Koncernen Intäkt från mkr Kostnader vidareuthyrning Total

2004 707 11 6962005 709 10 6992006 714 9 7052007 712 8 7042008 716 8 708Efter 2008 808 14 794

SUMMA 4 366 60 4 306

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Avskrivningar Inventarier 595 669 407 457Fastigheter 38 45 1 0Goodwill 614 663 101 101Övriga immateriella anläggnings-tillgångar 31 33 1 1

SUMMA 1 278 1 410 510 559

Beträffande avskrivningsprinciper se ”Redovisningsprinciper”.

10

9


Kreditförluster netto och värdeförändring på övertagen egendom

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Individuellt värderade fordringarÅrets bortskrivning för konstaterade kreditförluster 1 151 1 553 594 994Återförda tidigare gjorda reserveringar för sannolika kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster – 516 – 802 – 248 – 414Årets reservering för sannolika kreditförluster 837 961 414 386Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster – 471 – 560 – 124 – 172Återförda ej längre erforderliga reserveringar för sannolika kreditförluster – 270 – 428 – 61 – 114

ÅRETS NETTOKOSTNAD 731 724 575 680

Gruppvis reservering för individuellt värderade lånefordringarAvsättning/upplösning av gruppvis reservering 144 762 150 755Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditriskÅrets bortskrivning för konstaterade kreditförluster 115 117 80 82Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster – 10 – 30 – 2 – 17Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster 7 14 6 10

ÅRETS NETTOKOSTNAD FÖR GRUPPVIS VÄRDERADE HOMOGENA LÅNEFORDRINGAR 112 101 84 75

AnsvarsförbindelserÅrets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser * – 8 14 3 – 1

ÅRETS NETTOKOSTNAD FÖR KREDITFÖRLUSTER 979 1 601 812 1 509

Kreditförluster fördelade per kategoriKreditinstitutBortskrivningar och reservering 0 18 0 18Återföring och inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster – 1 – 2 – 1 – 2AllmänhetBortskrivningar och reservering 1 740 2 634 1 000 1 803Återföring och inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster – 760 – 1 049 – 187 – 310

SUMMA 979 1 601 812 1 509

Kreditförluster netto och värdeförändring på övertagen egendomÅrets nettokostnad för kreditförluster 979 1 601 812 1 509Värdeförändring på övertagen egendom 8 2 8 1

varav orealiserad värdeförändring fastigheter 0 0varav orealiserad värdeförändring annan övertagen egendom 0 0varav realiserad värdeförändring annan övertagen egendom 8 2 8 1

SUMMA KREDITFÖRLUSTER NETTO OCH VÄRDEFÖRÄNDRING PÅ ÖVERTAGEN EGENDOM 987 1 603 820 1 510

* varav bortskrivning 1 2varav reservering 1 45varav återvinning – 10 – 33

SUMMA – 8 14

Under 2003 eller 2002 hade koncernen inte några exponeringar, som på grund av transfereringsrisk motiverade reserveringar.

11


Osäkra lånefordringar

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Reserveringar Specifika reserveringar för individuellt värderade lånefordringar 1 347 1 259 787 696Reserveringar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk 211 199 108 102Gruppvisa reserveringar för individuellt värderade lånefordringar 3 501 3 365 2 050 1 900

SUMMA 5 059 4 823 2 945 2 698

Total reserveringsgrad osäkra fordringar, % 131 134 154 145(inklusive gruppvis reservering för individuellt värderade fordringar, i relation till bokfört värde före reservering avseende individuellt identifierade osäkra fordringar)Reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra fordringar, % 40 40 47 43Osäkra lånefordringarBokfört värde för osäkra lånefordringar (oreglerade) 2 304 2 142 1 015 1 057Andel osäkra fordringar, % 0,3 0,3 0,3 0,3Oreglerade lånefordringar för vilka ränta intäktsförsBokfört värde för oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka upplupen ränta intäktsförs 396 599 124 186Omstrukturerade * samt omklassificerade lånefordringarBokfört värde för lånefordringar som omstrukturerats under räkenskapsperioden före omstrukturering 145 168 21 33Bokfört värde för lånefordringar som omstrukturerats under räkenskapsperioden efter omstrukturering 59 106 14 18Bokfört värde för osäkra lånefordringar som under räkenskapsperioden återfått status av normal lånefordran 370 344 129 187Egendom övertagen för skyddande av fordranByggnader och mark 11 13 0 1Aktier och övriga andelar 12 13 7 7Annan övertagen egendom 2 2 0 0

SUMMA 25 28 7 8

* En lånefordran anses omstrukturerad om långivaren har beviljat någon form av eftergift till följd av att låntagaren har finansiella problem.

12

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar

mkr KONCERNEN BANKEN

Nedskrivning av aktier 2003

Aktier och andelar i intresseföretagFinansiell ID Teknik BID AB 1First Securities ASA 40SpareBank 1 Gruppen AS 319

Aktier och andelar i koncernföretagFöreningsSparbanken Juristbyrån AB 5Swedbank Luxembourg SA 82

SUMMA 447

mkr KONCERNEN BANKEN

Nedskrivning av aktier 2002

Aktier och andelar OMHEX AB 264 264

Aktier och andelar i intresseföretagAllround AB 9SpareBank 1 Gruppen AS 597Marakanda Marknadsplatser AB 210VPX Matching AB 2

SUMMA 264 1 082

13 Återföring av nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Aktier och andelarOMHEX AB 55 55

SUMMA 55 55

Återföring har skett av del av tidigare bokförd nedskrivning av aktieinnehav iOMHEX AB. 2 223 721 aktier har skrivits upp från ett bokfört värde på 65 kr/aktietill 89,50 kr/aktie vilket är lika med börskursen per 2003-12-31.

Rörelseresultat i försäkringsrörelsen

KONCERNEN

mkr 2003 2002

Skadeförsäkringsrörelsen 54 151Livförsäkringsrörelsen 313 331

SUMMA 367 482

15

14


Bokslutsdispositioner

KONCERNEN BANKEN

Avsättning, mkr 2003 2002 2003 2002

Obeskattade reserver 549 161Avräkning pensioner 19 76 19 76

SUMMA 19 76 568 237

BANKEN

Obeskattade reserver, mkr 2003 2002

Överavskrivningar inventarier – 86 42Periodiseringsfond 635 119

SUMMA 549 161

KONCERNEN BANKEN

Avräkning pensioner, mkr 2003 2002 2003 2002

Kalkylmässiga pensionskostnader – 141 – 226 – 141 – 226Utbetalda pensioner 14 13 14 13Löne- och avkastningsskatt 113 201 113 201Förändring av pensionsför-pliktelser avsatta i balansräkningen – 4 – 4 – 4 – 4Gottgörelse från stiftelser m m – 16 – 7 – 16 – 7Avsättning till stiftelser 53 99 53 99

SUMMA 19 76 19 76

16 Skatt på årets resultat

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Aktuell skattekostnad 1 882 1 099 1 473 1 125Skatt avseende tidigare år 38 51 18 16Uppskjuten skattekostnad 647 833 237 236

SUMMA 2 567 1 983 1 728 1 377

Koncernen, 2003Skattekostnaden motsvarar 26,9 procent av resultatet före skatt i koncernen.Skillnaden mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gäl-lande skattesats förklaras nedan:

2003 2002

mkr procent mkr procent

Skattekostnad 2 567 26,9 1 983 29,3Skattekostnad, 28 % på resultatet före skatt – 2 673 – 28,0 – 1 896 – 28,0

SKILLNAD – 106 – 1,1 87 1,3

Skillnaden består av följande poster:Tillkommande skatt avseende tidigare år 38 0,4 51 0,8Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader – 46 – 0,4 112 1,6Tidigare ej kvittningsbart förlustavdrag – 104 – 1,1Ej avdragsgill goodwill 281 2,9 180 2,7Annan skattebas i försäkringsverksamheten – 47 – 0,5 – 55 – 0,8Avvikande skattesatser i andra länder – 221 – 2,3 – 269 – 4,0Övrigt – 7 – 0,1 68 1,0

SUMMA – 106 – 1,1 87 1,3

Sedan 2000 betalar Hansabank inkomstskatt i Estland först när vinstmedel utdelastill fysiska personer och till bolag som inte har hemvist i Estland. Skattesatsen är26/74 av utdelat belopp. Koncernen har reserverat skatt för den utdelning somförväntas erhållas under 2004 och som lämnas från verksamhetens resultat 2003.FöreningsSparbankens andel av kvarvarande vinstmedel i Hansabank skulle, omde blev föremål för utdelning, medföra en skattekostnad på 468 mkr. Någon upp-skjuten skatt har inte bokförts för dessa till följd av att banken kan styra tidpunktenför utdelning och det förväntas inte ske inom överskådlig framtid. Eventuella framti-da utdelningar bedöms således även fortsättningsvis erhållas ur framtida vinster.

Banken, 2003Skattekostnaden motsvarar 27,3 procent av resultatet före skatt i banken.Skillnaden mellan bankens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällandeskattesats förklaras nedan:

2003 2002

mkr procent mkr procent

Skattekostnad 1 728 27,3 1 377 35,1Skattekostnad, 28 % på resultatet före skatt – 1 771 – 28,0 – 1 098 – 28,0

SKILLNAD – 43 – 0,7 279 7,1

Skillnaden består av följande poster:Tillkommande skatt avseende tidigare år 18 0,3 16 0,4Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader – 61 – 1,0 263 6,7

SUMMA – 43 – 0,7 279 7,1

17


Belåningsbara statsskuldförbindelser m m

Upplupet anskaff-Koncernen Verkligt värde Bokfört värde ningsvärde Nominellt belopp

mkr 2003 2002 2003 2002 2003 2002 2003 2002

Belåningsbara statspapperOmsättningstillgångarSvenska staten 8 173 10 303 8 173 10 303 8 098 10 202 7 391 10 151Svenska kommuner 748 424 748 424 745 418 749 418Utländska stater 4 356 3 208 4 356 3 208 4 340 3 213 4 868 3 191

SUMMA 13 277 13 935 13 277 13 935 13 183 13 833 13 008 13 760

AnläggningstillgångarSvenska staten 87 86 86 85Svenska kommuner 108 108 108 112Utländska stater 862 1 761 859 1 756 865 1 762 860 1 759

SUMMA 862 1 956 859 1 950 865 1 956 860 1 956

SUMMA 14 139 15 891 14 136 15 885 14 048 15 789 13 868 15 716

varav i utländsk valuta 5 215 4 980

Upplupet anskaff-Banken Verkligt värde Bokfört värde ningsvärde Nominellt belopp

mkr 2003 2002 2003 2002 2003 2002 2003 2002

Belåningsbara statspapperOmsättningstillgångarSvenska staten 8 173 10 161 8 173 10 161 8 098 10 061 7 391 10 010Svenska kommuner 748 359 748 359 745 356 749 358Utländska stater 2 800 1 754 2 800 1 754 2 780 1 754 3 327 1 754

SUMMA 11 721 12 274 11 721 12 274 11 623 12 171 11 467 12 122

AnläggningstillgångarSvenska statenSvenska kommuner 2 2 2 2Utländska stater

SUMMA 2 2 2 2

SUMMA 11 721 12 276 11 721 12 276 11 623 12 173 11 467 12 124

varav i utländsk valuta 2 800 1 754

18

KONCERNEN BANKEN

Löptidsöversikt, mkr 2003 2002 2003 2002

Återstående löptid≤ 1 år 6 289 5 986 4 952 4 356> 1 år – 5 år 3 442 6 743 2 396 4 839> 5 år – 10 år 577 1 369 548 1 294> 10 år 3 828 1 787 3 825 1 787

SUMMA 14 136 15 885 11 721 12 276

Genomsnittlig återstående löptid 4,7 år 3,2 år 5,4 år 3,6 år

Koncernenmkr Diskonteringsinstrument Kuponginstrument Totalt

Övervärde 965 965Undervärde – 691 – 6 – 697

SUMMA – 691 959 268

Bankenmkr Diskonteringsinstrument Kuponginstrument Totalt

Övervärde 932 932

Undervärde – 678 – 678

SUMMA – 678 932 254


Utlåning till kreditinstitut

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

AnläggningstillgångarSvenska banker 25 344 28 446 19 776 26 814Övriga svenska kreditinstitut 1 584 4 512 60 350 33 669Utländska banker 48 342 62 404 42 975 55 586Övriga utländska kreditinstitut 1 392 3 324 1 341 3 324

TOTALT UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE 76 662 98 686 124 442 119 393

Reserv för sannolika kreditför-luster, svenska kreditinstitutReserv för sannolika kreditför-luster, utländska kreditinstitut – 19 – 24 – 19 – 24

SUMMA 76 643 98 662 124 423 119 369

varav i utländsk valuta 36 251 48 127 29 134 42 009varav koncernföretag 60 065 36 472varav intresseföretag 1 006 1 625 1 006 1 625

KONCERNEN BANKEN

Efterställda fordringar 2003 2002 2003 2002

Koncernföretag 1 311 1 318Intresseföretag 199 313 199 313Övrigt 278 65 278 65

SUMMA 477 378 1 788 1 696

KONCERNEN BANKEN


Återstående löptidBetalbara på anfordran 28 215 27 447 41 771 38 000≤ 3 mån 39 045 55 321 33 415 54 087> 3 mån – 1 år 8 709 14 874 22 015 25 604> 1 år – 5 år 584 906 27 124 1 560> 5 år 90 114 98 118

SUMMA 76 643 98 662 124 423 119 369


19 Utlåning till allmänheten

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

AnläggningstillgångarSvensk allmänhet 609 172 570 993 176 476 174 417Utländsk allmänhet 136 393 120 770 29 284 21 049Försäkringsbolag 9 221 16 433 9 221 16 433

TOTALT UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE 754 786 708 196 214 981 211 899

Reserv för sannolika kreditför-luster, svensk allmänhet – 3 302 – 3 178 – 2 885 – 2 610Reserv för sannolika kreditför- luster, utländsk allmänhet – 1 732 – 1 621 – 41 – 64

SUMMA 749 752 703 397 212 055 209 225

varav i utländsk valuta 124 643 116 973 18 157 18 019varav koncernföretag 851 377

KONCERNEN BANKEN

Efterställda fordringar 2003 2002 2003 2002

KoncernföretagIntresseföretagÖvrigt 496 514 496 514

SUMMA 496 514 496 514

KONCERNEN BANKEN


Återstående löptid *Betalbara på anfordran 11 595 13 791 11 211 12 686≤ 3 mån 198 155 214 007 58 982 67 033> 3 mån – 1 år 129 988 120 390 53 719 45 785> 1 år – 5 år 281 746 230 328 40 292 38 769> 5 år 128 268 124 881 47 851 44 952

SUMMA 749 752 703 397 212 055 209 225


* Banken förbehåller sig alltid rätten att säga upp lån till återbetalning inom ett årenligt Bankrörelselagen kap 2 § 19.

20


Finansiell leasing

Koncernen, mkrFinansiella leasingavtal fördelade efter löptid:

Senare än 1 årInom 1 år men inom 5 år Senare än 5 år Total

2003 2002 2003 2002 2003 2002 2003 2002

Bruttoinvestering 7 376 5 886 13 803 11 011 1 969 1 801 23 148 18 698Ej intjänade finansiella intäkter 1 084 758 1 889 1 452 465 388 3 438 2 598Nettoinvestering 6 292 5 128 11 914 9 559 1 504 1 413 19 710 16 100

Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter – 308 – 217

Leasingavtalens restvärden är i samtliga fall garanterade av leasetagarna.

21

Lånefordringar säkerheter

Koncernen Bokfört värde Bokfört värde

mkr 2003 2002

Bostadsfastigheter inkl bostadsrätter 400 020 367 535Övriga fastigheter 113 377 108 585Kommuner etc 52 238 49 264Företagshypotek 16 387 17 591Borgen 12 230 12 179Blanco 86 005 80 442Övriga säkerheter 40 807 37 061

UTLÅNING 721 064 672 657

Kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret 54 684 64 370Återköpsavtal – kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret 22 697 39 145Återköpsavtal – allmänheten 27 950 25 887

TOTAL UTLÅNING TILL KREDIT-INSTITUT OCH ALLMÄNHETEN 826 395 802 059

22 Lånefordringar lånetyp

Koncernen Bokfört värde Bokfört värde

mkr 2003 2002

Banklån 281 720 270 295Hypotekslån 398 752 367 645Avbetalning, leasing, factoring 40 592 34 717

UTLÅNING 721 064 672 657

Kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret 54 684 64 370Återköpsavtal – kreditinstitut inklRiksgäldskontoret 22 697 39 145Återköpsavtal – allmänheten 27 950 25 887

TOTAL UTLÅNING TILL KREDIT-INSTITUT OCH ALLMÄNHETEN 826 395 802 059

23


Lånefordringar sektor/branschUpplupet Specifika Gruppvisa Reserveringar Bokfört värde Bokfört värde

anskaffnings- reserveringar reserveringar för gruppvis för låneford- Bokfört värde för oregleradeKoncernen värde före för individuellt för individuellt värderade ringar efter för osäkra lånefordringarmkr beaktande av värderade värderade homogena beaktande av lånefordringar för vilka räntaSektor/bransch, 2003 reserveringar lånefordringar lånefordringar grupper reserveringar (oreglerade) intäktsförs

Privatpersoner 337 882 44 149 211 337 478 315 195Fastighetsförvaltning 153 657 247 435 152 975 410 33Handel, hotell, restaurang 28 253 189 489 27 575 163 10Byggnadsverksamhet 11 060 20 90 10 950 69 1Tillverkningsindustri 51 058 374 1 154 49 530 486 100Transport 15 714 20 209 15 485 140 4Skogs- och lantbruk 34 864 31 71 34 762 84 5Övrig serviceverksamhet 18 509 61 356 18 092 190 39Övrig företagsutlåning 60 872 336 548 59 988 447 9Kommuner 14 229 14 229

UTLÅNING 726 098 1 322 3 501 211 721 064 2 304 396

Kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret 54 703 19 54 684 0Återköpsavtal – kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret 22 697 22 697Återköpsavtal – allmänheten 27 950 27 950

TOTAL UTLÅNING TILL KREDIT-INSTITUT OCH ALLMÄNHETEN 831 448 1 341 3 501 211 826 395 2 304 396

Upplupet Specifika Gruppvisa Reserveringar Bokfört värde Bokfört värdeanskaffnings- reserveringar reserveringar för gruppvis för låneford- Bokfört värde för oreglerade

Koncernen värde före för individuellt för individuellt värderade ringar efter för osäkra lånefordringarmkr beaktande av värderade värderade homogena beaktande av lånefordringar för vilka räntaSektor/bransch, 2002 reserveringar lånefordringar lånefordringar grupper reserveringar (oreglerade) intäktsförs

Privatpersoner 307 233 54 97 199 306 883 176 217Fastighetsförvaltning 144 766 339 360 144 067 458 156Handel, hotell, restaurang 26 271 150 530 25 591 491 27Byggnadsverksamhet 10 654 28 89 10 537 43 5Tillverkningsindustri 51 949 183 1 030 50 736 355 66Transport 14 633 112 187 14 334 118 5Skogs- och lantbruk 31 215 52 60 31 103 83 37Övrig serviceverksamhet 19 444 45 497 18 902 77 46Övrig företagsutlåning 57 635 272 515 56 848 341 40Kommuner 13 656 13 656

UTLÅNING 677 456 1 235 3 365 199 672 657 2 142 599



Lånefordringar geografiska områdenUpplupet Specifika Gruppvisa Reserveringar Bokfört värde Bokfört värde

anskaffnings- reserveringar reserveringar för gruppvis för låneford- Bokfört värde för oregleradeKoncernen värde före för individuellt för individuellt värderade ringar efter för osäkra lånefordringarmkr beaktande av värderade värderade homogena beaktande av lånefordringar för vilka räntaGeografiska områden, 2003 reserveringar lånefordringar lånefordringar grupper reserveringar (oreglerade) intäktsförs

Sverige 607 243 1 100 2 040 165 603 938 1 312 324OECD 75 582 138 999 5 74 440 556 72Östersjöområdet 38 623 46 462 41 38 074 432Övriga länder 4 650 38 4 612 4

UTLÅNING 726 098 1 322 3 501 211 721 064 2 304 396



25

24


Upplupet Specifika Gruppvisa Reserveringar Bokfört värde Bokfört värdeanskaffnings- reserveringar reserveringar för gruppvis för låneford- Bokfört värde för oreglerade

Koncernen värde före för individuellt för individuellt värderade ringar efter för osäkra lånefordringarmkr beaktande av värderade värderade homogena beaktande av lånefordringar för vilka räntaGeografiska områden, 2002 reserveringar lånefordringar lånefordringar grupper reserveringar (oreglerade) intäktsförs

Sverige 565 828 992 2 014 172 562 650 1 482 547OECD 77 320 148 984 76 188 286 52Östersjöområdet 31 171 43 367 27 30 734 369Övriga länder 3 137 52 3 085 5

UTLÅNING 677 456 1 235 3 365 199 672 657 2 142 599



Specifikation kreditexponering

Koncernenmkr % av varavLand, 2003 Utlåning Derivat * Placeringar Garantier Övrigt Totalt total kreditinstitut

Sverige 621 964 10 143 50 026 12 828 283 695 244 76,7 70 332OECD ** 108 358 19 761 24 544 3 318 2 055 158 036 17,5 76 073

varav Danmark 71 908 2 043 6 459 1 166 81 576 9,0 14 970varav Norge 12 237 2 508 1 864 783 1 128 18 520 2,0 12 962

Baltikum 38 352 49 2 489 1 512 2 454 44 856 4,9 331Ryssland 1 384 27 1 411 0,2 199Latinamerika 1 011 85 3 1 099 0,1 666varav Argentina 34 34varav Brasilien 599 599 0,1 527

Japan 283 53 8 344 344Övriga Ostasien 979 81 378 1 438 0,2 1 175

varav Sydkorea 615 10 625 0,1 473varav Kina 1 79 274 354 354

Övriga länder 3 417 1 88 63 400 3 969 0,4 1 116

SUMMA 775 748 30 007 77 174 17 887 5 581 906 397 100,0 150 236

* Avser marknadsvärdet. ** Exklusive Sverige, Japan, Ungern, Mexico, Polen, Turkiet, Slovakien, Sydkorea och Tjeckien.

Koncernenmkr % av varavLand, 2002 Utlåning Derivat * Placeringar Garantier Övrigt Totalt total kreditinstitut

Sverige 582 321 10 205 44 263 9 591 1 159 647 539 75,6 66 023Danmark 71 194 2 252 4 639 1 391 79 476 9,3 8 167USA 7 572 7 496 3 652 766 18 19 504 2,3 11 427Övriga OECD ** 39 940 9 822 8 983 3 305 2 709 64 759 7,6 54 979Latinamerika 805 39 101 3 948 0,1 524varav Argentina 39 39varav Brasilien 375 1 376 288

Östersjöområdet 31 301 45 3 216 1 344 2 990 38 896 4,5 613Ryssland 475 3 4 482 0,1 21Japan 5 203 4 212 212Övriga Ostasien 1 056 11 301 1 368 0,2 988Övriga länder 2 358 1 89 101 347 2 896 0,3 925

SUMMA 737 027 30 024 64 884 16 614 7 531 856 080 100,0 143 879

* Avser marknadsvärdet. ** Exklusive Sverige, Danmark, USA, Japan, Ungern, Mexico, Polen, Turkiet, Sydkorea och Tjeckien.

26


Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Upplupet anskaff-Koncernen Verkligt värde Bokfört värde ningsvärde Nominellt belopp

mkr 2003 2002 2003 2002 2003 2002 2003 2002

Emitterade av andra än offentliga organOmsättningstillgångarSvenska bostadsinstitut 31 825 26 409 31 825 26 409 31 791 26 203 31 416 26 066Övriga svenska emittenter

Icke finansiella företag 4 538 4 069 4 538 4 069 4 586 4 113 4 496 4 085Övriga finansiella företag 6 789 2 397 6 789 2 397 6 782 2 391 6 794 2 398

Utländska emittenter 19 513 15 345 19 513 15 345 19 485 15 244 19 287 15 172

SUMMA 62 665 48 220 62 665 48 220 62 644 47 951 61 993 47 721

varav efterställt 360 381

AnläggningstillgångarSvenska bostadsinstitut 2 71 2 70 2 70 2 70Övriga svenska emittenter

Icke finansiella företag 76 103 76 103 76 103 76 103Övriga finansiella företag 143 426 142 416 143 417 101 371

Utländska emittenter 154 190 153 190 153 190 153 190

SUMMA 375 790 373 779 374 780 332 734

SUMMA 63 040 49 010 63 038 48 999 63 018 48 731 62 325 48 455

varav i utländsk valuta 23 568 19 711varav noterat 61 986 44 528

Upplupet anskaff-Banken Verkligt värde Bokfört värde ningsvärde Nominellt belopp

mkr 2003 2002 2003 2002 2003 2002 2003 2002

Emitterade av andra än offentliga organOmsättningstillgångarSvenska bostadsinstitut 46 566 41 893 46 566 41 893 46 533 41 686 46 081 41 405Övriga svenska emittenter

Icke finansiella företag 4 302 3 547 4 302 3 547 4 288 3 553 4 260 3 569Övriga finansiella företag 6 790 2 105 6 790 2 105 6 782 2 098 6 794 2 105

Utländska emittenter 11 727 9 361 11 727 9 361 11 720 9 339 11 674 9 348

SUMMA 69 385 56 906 69 385 56 906 69 323 56 676 68 809 56 427

varav efterställt 360 381

AnläggningstillgångarSvenska bostadsinstitut 8 8 8 8Övriga svenska emittenter

Icke finansiella företag 76 3 76 3 76 3 76 3Övriga finansiella företag 161 157 157 159

Utländska emittenter 726 726 726 726

SUMMA 802 172 802 168 802 168 802 170

SUMMA 70 187 57 078 70 187 57 074 70 125 56 844 69 611 56 597

varav i utländsk valuta 27 111 23 256varav koncernföretag 17 138 14 817varav noterat 69 190 56 216

27

Koncernenmkr Diskonteringsinstrument Kuponginstrument Totalt


SUMMA – 60 773 713

Bankenmkr Diskonteringsinstrument Kuponginstrument Totalt


SUMMA – 70 646 576

KONCERNEN BANKEN


≤ 1 år 33 287 33 652 42 319 38 685> 1 år – 5 år 27 024 11 947 26 416 17 549> 5 år – 10 år 2 461 2 667 903 277> 10 år 266 733 549 563

SUMMA 63 038 48 999 70 187 57 074



Aktier och andelar

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

OmsättningstillgångarHandelslager 1 625 1 611 1 383 1 329För skyddande av fordran 12 13 7 7Fondandelar 116 124

SUMMA 1 753 1 748 1 390 1 336

AnläggningstillgångarBostadsrätter 32 31 28 28Kreditinstitut 472 1 411 472 1 411Övriga aktier 336 282 317 265

SUMMA 840 1 724 817 1 704

AKTIER OCH ANDELAR 2 593 3 472 2 207 3 040

Anskaffningsvärde OmsättningstillgångarHandelslager 1 667 1 811 1 338 1 441För skyddande av fordran 12 13 7 7Fondandelar 115 120AnläggningstillgångarIngående balans 1 724 1 946 1 704 1 916Under året tillkommande 185 107 181 107Under året avgående – 1 124 – 65 – 1 123 – 55Under året nedskrivet – 264 – 264Under året återföring avtidigare nedskrivning 55 55

SUMMA 840 1 724 817 1 704

28

2003mkr Antal Bokfört värde Röstandel, % Marknadsvärde

KreditinstitutBaltic Rim Fund Ltd, Jersey 750 13 4,97Sparebanken Midt-Norge * 598 300 128 9,97 155Sparebanken Rogaland * 741 950 177 9,97 259Sparebanken Nord-Norge * 642 350 108 9,97 128Sparebanken Vest * 249 500 46 9,98 44Övriga ** 0

BANKENS INNEHAV 472

Övriga aktierOMHEX AB * 3 723 721 312 3,20 333Övriga ** 5

BANKENS INNEHAV 317

Övriga ** 19

KONCERNENS INNEHAV 336

* Dessa bolag är noterade, övriga är onoterade. I handelslagret är 209 mkr onoterade, resten är noterade.** Specifikation kan erhållas från FöreningsSparbanken AB, Koncernekonomi.


Aktier och andelar i intresseföretag

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Anläggningstillgångar Kreditinstitut 2 797 3 071 1 970 2 369Övriga intresseföretag 23 18 7 14

SUMMA 2 820 3 089 1 977 2 383

Anläggningstillgångar Ingående balans 3 089 3 137 2 383 2 725Under året tillkommande 5 477 5 477Förändring av ackumulerade resultatandelar 54 – 525Under året nedskrivet – 311 – 360 – 819Omräkningsdifferens i samband med nedskrivning 20 – 40Under året avgående – 6 – 11Omräkningsdifferens eget kapital utländska bolag – 31

SUMMA 2 820 3 089 1 977 2 383

Årets andel av 2003 Anskaff- intresseföretagsmkr Antal Bokfört värde ningsvärde Röstandel, % resultat före skatt

KreditinstitutAktia Sparbank Ab 8 600 000 190 190 24,39Bergslagens Sparbank AB 582 391 118 118 48,00BoStocken AB 5 0 0 50,00Eskilstuna Rekarne Sparbank AB 865 000 125 125 50,00First Securities ASA * 357 000 134 200 33,33Färs & Frosta Sparbank AB 1 478 700 257 257 30,00FöreningsSparbanken Sjuhärad AB 950 000 288 288 47,50FöreningsSparbanken Söderhamn AB 256 000 62 62 40,00SpareBank 1 Gruppen 390 600 485 1 415 25,00Vimmerby Sparbank AB 340 000 41 41 40,00VPC AB 443 700 270 270 24,65

BANKENS INNEHAV 1 970 2 966

Intresseföretagens ackumulerade resultatandel enligt kapitalandelsmetodenAktia Sparbank Ab 233 66Bergslagens Sparbank AB 3 2BoStocken AB 15 21First Securities ASA – 35 – 9Eliminering pga nedskrivning i banken av First Securities 40Eliminering av omräkningsdifferens vid nedskrivning i banken av First Securities 26Färs & Frosta Sparbank AB 53 18FöreningsSparbanken Sjuhärad AB 89 41FöreningsSparbanken Söderhamn AB – 1 2SpareBank 1 Gruppen – 632 – 72Nedskrivning goodwill SpareBank 1 Gruppen – 311 – 311Omräkningsdifferens i samband med nedskrivning goodwill 20Eliminering pga nedskrivning i banken av SpareBank 1 Gruppen 916Eliminering av omräkningsdifferens vid nedskrivning i banken av SpareBank 1 Gruppen 14Vimmerby Sparbank AB 3 – 3VPC AB 18 31Indirekt ägda intressebolag 532 88Omräkningsdifferens av eget kapital i utländska bolag – 31Förvärvseliminering Eskilstuna Rekarne Sparbank AB – 125

KONCERNENS INNEHAV 2 797 – 126

29


Årets andel av 2003 Anskaff- intresseföretagsmkr Antal Bokfört värde ningsvärde Röstandel, % resultat före skatt

Övriga intresseföretagBabs Paylink AB 4 900 1 1 49,00VPX Matching AB 62 500 0 16 25,00DocHotel i Stockholm AB 5 250 5 5 25,00Finansiell ID-Teknik BID AB 12 735 0 1 28,30Övriga 1 1

BANKENS INNEHAV 7 24

Intresseföretagens ackumulerade resultatandel enligt kapitalandelsmetodenBabs Paylink AB 20 12VPX Maching AB – 16 1Eliminering pga nedskrivning i banken 16DocHotel i Stockholm AB – 2 – 1Finansiell ID-Teknik BID AB – 3 – 3Eliminering pga nedskrivning i banken 1Övriga 1

KONCERNENS INNEHAV 2 820 – 116

* FöreningsSparbanken har en option att under 2005 öka sin ägarandel i First Securities till 51 procent.Samtliga aktier är onoterade.

Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Uppgift om säte och organisationsnummer framgår av adressregistret.

Aktier och andelar i koncernföretag

BANKEN

mkr 2003 2002

AnläggningstillgångarSvenska kreditinstitut 15 394 13 140Utländska kreditinstitut 9 053 8 421Övriga svenska bolag 3 290 3 278

SUMMA 27 737 24 839

Ingående balans 24 839 23 763Under året tillkommande 2 947 1 076Under året nedskrivet – 87Omräkningsdifferens i samband med nedskrivning 38

SUMMA 27 737 24 839

30


2003 Anskaffnings-mkr Antal Bokfört värde värde Röstandel, % Marknadsvärde

Svenska kreditinstitutAB Spintab 23 000 000 13 328 13 328 100FöreningsSparbanken Finans AB 345 000 415 415 100FöreningsSparbanken Företagskredit AB 200 000 20 120 100FöreningsSparbanken Öland AB 780 000 135 135 60HSB Bank AB 22 000 1 496 1 496 100

SUMMA 15 394 15 494

Utländska kreditinstitutAS Hansapank 47 376 178 2 936 2 936 59,71 9 155EnterCard AS 120 481 216 216 100FI-Holding A/S * 746 975 5 807 5 807 74,7Swedbank (Luxemburg) S.A 299 999 94 138 100

SUMMA 9 053 9 097

Övriga svenska bolagAllround AB 7 000 16 25 67FöreningsSparbanken Administration AB 10 000 6 6 100FöreningsSparbanken Juristbyrå AB 5 000 1 6 100Kundinkasso AB 50 000 5 5 100Mandab AB 500 5 230 100Robur AB 10 000 000 3 191 3 191 100Sparia Försäkringsaktiebolag 30 000 65 105 100Övriga 1 1

SUMMA 3 290 3 569

* FöreningsSparbanken AB och övriga aktieägare i FI-Holding A/S har träffat följande optionsavtal: Från och med 2003 hade de övriga aktieägarna möjlighet att sälja upptill 75 procent av sitt innehav. En aktieägare utnyttjade möjligheten och FöreningsSparbanken AB ökade sitt innehav med 5 procent. Från och med 2004 har de övriga aktie-ägarna möjlighet att sälja hela sitt ursprungliga aktieinnehav. Priset ska motsvara delägarnas anskaffningskostnad för aktierna i FI-Holding uppräknad med 4,5 procent perår. Skulle övriga delägare avvakta med att utnyttja sina optioner till slutet av 2005, vid vilken tidpunkt optionsavtalen upphör att gälla, skulle FöreningsSparbankens för-värvspris inklusive ränta för samtliga vid slutet av 2003 återstående aktier i FI-Holding komma att uppgå till cirka 2,6 mdkr.

FöreningsSparbanken AB har möjlighet att under perioden 2004-2005 köpa övriga aktieägares innehav i FI-Holding A/S till en köpeskilling som motsvarar deras an-skaffningskostnad för aktierna i FI-Holding uppräknad med 6 procent per år.

AS Hansapank är noterat medan övriga bolag är onoterade. Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen.Uppgift om säte och organisationsnummer framgår av adressregistret.

Tillgångar i försäkringsrörelsen

KONCERNEN

mkr 2003 2002

Placeringstillgångar 847 767Placeringstillgångar för vilken livför-säkringstagaren bär placeringsrisk 37 083 31 319Övriga tillgångar 269 156

SUMMA 38 199 32 242

31 Immateriella anläggningstillgångar

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Goodwill 5 851 6 431 1 355 1 456Övrigt 127 54 64 3

SUMMA 5 978 6 485 1 419 1 459

Anskaffningsvärde 2003 2002 2003 2002

Ingående balans 9 544 9 260 2 025 2 025Under året tillkommande 175 284 62Omräkningsdifferens 228 275

UTGÅENDE BALANS 9 947 9 819 2 087 2 025

Ackumulerade avskrivningar 2003 2002 2003 2002

Ackumulerade avskrivningar vid årets början – 3 315 – 2 619 – 566 – 465Årets avskrivningar – 645 – 696 – 102 – 101Omräkningsdifferens – 9 – 19

ACKUMULERADE AVSKRIV-NINGAR VID ÅRETS SLUT – 3 969 – 3 334 – 668 – 566

32


Specifikation av goodwill i koncernen

Bolag Anskaffningsår Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Avskrivningstid/år

Robur AB 1995 1 752 1 424 328 10Föreningsbanken AB 1997 2 000 664 1 336 20Robur Försäkring AB 1998 887 237 650 20FI-Holding A/S 1999 2 494 523 1 971 20AS Hansabank 1999 1 378 280 1 098 20HSB Bank AB 2002 177 18 159 10Hansabank (koncern) 761 626 135 5Övriga 265 91 174 10-20

SUMMA 9 714 3 863 5 851

Materiella tillgångar

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

OmsättningstillgångarFastigheter övertagna för skydd av fordran 11 13 0 1

SUMMA 11 13 0 1

AnläggningstillgångarInventarier 1 116 1 316 732 836Fastigheter för den egna rörelsen 834 813 20 21

SUMMA 1 950 2 129 752 857

SUMMA 1 961 2 142 752 858

KONCERNEN BANKEN

Inventarier, anskaffningsvärde 2003 2002 2003 2002

Ingående balans 4 306 4 446 2 967 3 075Under året tillkommande 552 376 340 178Under året avgående – 612 – 516 – 296 – 286

UTGÅENDE BALANS 4 246 4 306 3 011 2 967

KONCERNEN BANKEN

Inventarier, ackumulerade avskrivningar 2003 2002 2003 2002

Ackumulerade avskrivningar årets början – 2 990 – 2 787 – 2 131 – 1 948Förvärvade ackumulerade avskrivningarFörändring ackumulerade avskrivningar på grund av försäljning och utrangering 455 466 259 274Årets avskrivningar – 595 – 669 – 407 – 457

ACKUMULERADE AVSKRIV-NINGAR VID ÅRETS SLUT – 3 130 – 2 990 – 2 279 – 2 131

KONCERNEN BANKEN

Fastigheter för den egna rörelsen,anskaffningsvärde m m 2003 2002 2003 2002

Ingående balans 1 205 1 736 28 28Under året tillkommande 191 153Under året avgående – 371 – 684

UTGÅENDE BALANS 1 025 1 205 28 28

Taxeringsvärde 75 59 28 28

33KONCERNEN BANKEN

Fastigheter för den egna rörelsen,ackumulerade avskrivningar 2003 2002 2003 2002

Ackumulerade avskrivningar årets början – 392 – 377 – 7 – 7Förvärvade ackumulerade avskrivningarFörändring ackumulerade avskrivningar på grund av försäljning och utrangering 239 – 30Årets avskrivningar – 38 – 45 – 1 0

ACKUMULERADE AVSKRIV-NINGAR VID ÅRETS SLUT – 191 – 392 – 8 – 7

Övriga tillgångar

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Skattefordran 185 185Fondlikvidfordringar * 2 524 33 2 524 33Derivatinstrument 26 787 25 933 29 137 27 130Övriga tillgångar ** 2 805 2 086 283 244Uppskjuten skattefordran 233 263 153 167Koncernbidrag, aktieägartillskott 5 217 4 642

SUMMA 32 349 28 500 37 314 32 401

varav i utländsk valuta 10 998 20 231 11 853 17 095

* Bokförs i balansräkningen enligt gällande nettningsregler.

Brutto fondlikvidfordringar 8 151 3 523 8 151 3 523

** Återtagen leasingegendom uppgick till 138 mkr (112) i koncernen.** Reserv för sannolika kreditförluster ingår med 6 mkr (–) i koncernen.Övertagen egendom för skyddande av fordran uppgick till 2 mkr (2) i koncernen.

KONCERNEN BANKEN

Specifikation av uppskjuten skattefordran 2003 2002 2003 2002

Pensioner 94 82 94 81Underskottsavdrag 65 47 48 47Valutasäkring 42 61Övrigt 32 73 11 39

SUMMA 233 263 153 167

34


Derivatinstrument

Koncernen handlar med derivatinstrument i den normala affärsverksamheten samt i syfte att säkra vissa positioner avseende värden på aktier, räntor och valutor.Nedanstående sammanställning är upprättad i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och omfattar samtliga derivatinstrument i koncernen exklusive optioner förFirst Securites och FI-Holding. För mer information se not 29 och 30. Som huvudregel redovisas derivat till verkligt värde. Undantag görs för derivat som säkringsredovi-sas. Nedan redovisade avvikelser mellan bokfört och verkligt värde motsvaras av omvända avvikelser för andra positioner inom utlåningen och upplåningen.

Koncernen, 2003Derivatinstrument med positiva verkliga värden eller värde nollDerivatinstrument helt eller delvis upptagna i balansräkningen

Ränterelaterade Valutarelaterade

mkr Verkligt värde Bokfört värde Nominellt värde Verkligt värde Bokfört värde Nominellt värde

Innehavda optioner 52 55 18 293 225 225 2 714Terminer 2 459 2 459 801 625 9 287 9 287 209 226Swappar 14 605 12 727 377 747 2 386 1 040 57 673Övriga derivatinstrument 0 0 1 986

SUMMA 17 116 15 241 1 199 651 11 898 10 552 269 613

varav clearat 329 329 246 754

Derivatinstrument som ej upptagits i balansräkningenRänterelaterade Valutarelaterade


Terminer 85 2 341 123 15 390Övriga derivatinstrument

SUMMA 85 2 341 123 15 390

SUMMA 17 201 15 241 1 201 992 12 021 10 552 285 003


Derivatinstrument med positiva verkliga värden eller värde nollDerivatinstrument helt eller delvis upptagna i balansräkningen

Aktierelaterade Övriga


Innehavda optioner 1 000 1 002 5 083 2 2 1Terminer 89 89 491Swappar 17 9 428 0 0 11 331Övriga derivatinstrument 6 10 10 184

SUMMA 1 106 1 100 6 008 12 12 11 516

varav clearat 360 360

Orealiserad vinst på derivatinstrument med positivt värde uppskjuten på grund av säkringsredovisning 3 435 mkr.

Koncernen, 2003Derivatinstrument med negativa verkliga värden Derivatinstrument helt eller delvis upptagna i balansräkningen



Utställda optioner 71 70 14 584 215 215 2 619Terminer 2 559 2 559 804 595 11 485 11 485 245 491Swappar 17 626 14 978 410 404 11 095 6 100 149 172Övriga derivatinstrument 19 19 4 845

SUMMA 20 275 17 626 1 234 428 22 795 17 800 397 282


Derivatinstrument som ej upptagits i balansräkningenRänterelaterade Valutarelaterade


Terminer 1 700 34 236Övriga derivatinstrument

SUMMA 1 700 34 236

SUMMA 20 275 17 626 1 234 428 24 495 17 800 431 518


35


Derivatinstrument med negativa verkliga värden Derivatinstrument helt eller delvis upptagna i balansräkningen



Utställda optioner 948 934 5 233 2 2 1Terminer 92 92 730Swappar Övriga derivatinstrument 4 8 8 132

SUMMA 1 040 1 026 5 967 10 10 133


Orealiserad förlust på derivatinstrument med negativt värde uppskjuten på grund av säkringsredovisning 9 358 mkr.

Banken, 2003Derivatinstrument med positiva verkliga värden eller värde nollDerivatinstrument helt eller delvis upptagna i balansräkningen



Innehavda optioner 49 49 16 459 225 225 2 703Terminer 2 458 2 458 800 649 9 869 9 869 215 376Swappar 13 648 12 683 355 542 3 750 3 541 37 245Övriga derivatinstrument 0 0 1 986

SUMMA 16 155 15 190 1 174 636 13 844 13 635 255 324


Derivatinstrument med positiva verkliga värden eller värde nollDerivatinstrument helt eller delvis upptagna i balansräkningen



Innehavda optioner 971 971 4 847Terminer 89 89 491Swappar Övriga derivatinstrument

SUMMA 1 060 1 060 5 338


Orealiserad vinst på derivatinstrument med positivt värde uppskjuten på grund av säkringsredovisning 1 174 mkr.

Banken, 2003Derivatinstrument med negativa verkliga värden Derivatinstrument helt eller delvis upptagna i balansräkningen



Utställda optioner 68 68 13 999 215 215 2 607Terminer 2 559 2 559 804 534 11 505 11 505 249 973Swappar 13 472 13 434 326 476 1 974 1 974 39 918Övriga derivatinstrument 2 2 4 845

SUMMA 16 101 16 063 1 149 854 13 694 13 694 292 498


Derivatinstrument med negativa verkliga värden Derivatinstrument helt eller delvis upptagna i balansräkningen



Utställda optioner 885 885 4 916Terminer 92 92 731Swappar Övriga derivatinstrument

SUMMA 977 977 5 647


Orealiserad vinst på derivatinstrument med negativt värde uppskjuten på grund av säkringsredovisning 38 mkr.


Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Upplupna ränteintäkter 4 598 5 248 2 038 1 986Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 250 2 663 1 460 1 562

SUMMA 6 848 7 911 3 498 3 548

varav i utländsk valuta 1 876 2 556 518 868

Skulder till kreditinstitut

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Svenska banker 38 512 48 435 60 029 48 724Övriga svenska kreditinstitut 2 374 176 8 389 5 972

SUMMA 40 886 48 611 68 418 54 696

Utländska banker 52 802 52 403 45 585 46 727Övriga utländska kreditinstitut 1 753 1 800 1 753 1 799

SUMMA 54 555 54 203 47 338 48 526

SUMMA 95 441 102 814 115 756 103 222

varav i utländsk valuta 40 739 31 521 32 108 23 895varav koncernföretag 31 449 10 337varav intresseföretag 3 125 2 968 3 125 2 968

KONCERNEN BANKEN


Återstående löptidBetalbara på anfordran 38 710 44 238 46 650 52 862≤ 3 mån 15 667 39 193 36 137 38 200> 3 mån – 1 år 18 485 12 799 18 352 11 760> 1 år – 5 år 18 249 2 634 14 617 400> 5 år 4 330 3 950

SUMMA 95 441 102 814 115 756 103 222


37

36 Inlåning och upplåning från allmänheten

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Inlåning svenska kronorSvensk allmänhet 209 561 191 340 201 220 182 662Utländsk allmänhet 10 142 12 018 8 896 9 961Övriga 12 425 13 155 12 399 13 095

SUMMA 232 128 216 513 222 515 205 718

Inlåning i utländsk valuta 50 538 46 439 12 983 13 291

SUMMA 282 666 262 952 235 498 219 009

Upplåning i svenska kronorUpplåning i utländsk valuta 950 467

SUMMA 950 467

SUMMA 283 616 263 419 235 498 219 009

varav koncernföretag 3 222 2 859

Inlåning KONCERNEN BANKEN


Återstående löptidBetalbara på anfordran 243 277 218 998 211 186 190 342≤ 3 mån 29 700 34 307 21 534 25 476> 3 mån – 1 år 7 254 6 824 1 306 1 422> 1 år – 5 år 2 409 2 788 1 472 1 769> 5 år 26 35

SUMMA 282 666 262 952 235 498 219 009


Upplåning KONCERNEN

Löptidsöversikt, mkr 2003 2002

Återstående löptidBetalbara på anfordran≤ 3 mån 138 109> 3 mån – 1 år 718 335> 1 år – 5 år 65> 5 år 29 23

SUMMA 950 467

Genomsnittlig återstående löptid 1,12 år 1,12 år

Emitterade värdepapper

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Emitterade skuldebrevCertifikat 116 205 123 411 35 622 40 670Obligationslån 321 779 293 721 6 849 4 394Övrigt 4 119 3 122

SUMMA 442 103 420 254 42 471 45 064


KONCERNEN BANKEN


≤ 1 år 240 747 206 194 33 577 40 338> 1 år – 5 år 179 746 188 434 8 882 4 636> 5 år – 10 år 15 581 17 548 12 90> 10 år 6 029 8 078

SUMMA 442 103 420 254 42 471 45 064


39

38


Skulder i försäkringsrörelsen

KONCERNEN

mkr 2003 2002

Försäkringstekniska avsättningar 787 692Försäkringstekniska avsättningarför vilka försäkringstagaren bär risk 37 081 31 318Övriga skulder 214 233

SUMMA 38 082 32 243

Övriga skulder

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Skatteskulder 339 100 162Fondlikvidskulder * 43 3 656 43 3 656Skuld inlånade värdepapper 561 515 561 515Sålda ej innehavda värdepapper 11 762 10 321 11 762 10 321Derivatinstrument 36 344 33 005 29 986 29 095Koncernskulder 266 257Övrigt 5 401 5 000 2 960 2 377

SUMMA 54 450 52 597 45 740 46 221


* Bokförs i balansräkningen enligt gällande nettningsregler.

Brutto, fondlikvidskulder 5 670 7 146 5 670 7 145

41

40 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Upplupna räntekostnader 6 664 7 174 673 956Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 594 3 520 1 381 1 435

SUMMA 10 258 10 694 2 054 2 391

varav i utländsk valuta 2 701 3 119 425 657

Avsättningar

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Avsättningar för pensioner 10 13 8 12Avsättningar för skatter

Uppskjuten skatt 4 375 3 890 888 664Övriga skatter 1 80

Övriga avsättningar 55 69 18 23

SUMMA 4 441 4 052 914 699

I övriga avsättningar ingår reserveringar på garantier med 55 mkr (69) i koncernenoch 18 mkr (23) i banken.

KONCERNEN BANKEN

Specifikation av uppskjuten skatt 2003 2002 2003 2002

Obeskattade reserver 3 470 3 223Fond för orealiserade vinster 888 639 888 638 Övrigt 17 28 26

SUMMA UPPSKJUTEN SKATT 4 375 3 890 888 664

43

42


Efterställda skulder

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Förlagslån 17 671 15 827 13 781 13 964Eviga förlagslån 9 138 11 809 6 399 7 610Övrigt 17 19

SUMMA 26 826 27 655 20 180 21 574


44

Specifikation av efterställda skulderBankenTidsbundna förlagslån

Rätt till förtidsinlösen för Nominellt Bokfört Löptid FöreningsSparbanken Valuta belopp belopp i mkr Kupongränta, %

1989/2019 SEK 111 111 11,001992/2006 SEK 904 743 nollkupongobligation1993/2008 SEK 216 139 nollkupongobligation1994/2010 SEK 1 259 681 nollkupongobligation1998/2008 EUR 152 1 374 5,501998/2008 EUR 35 322 5,501999/2009 EUR 200 1 814 rörlig2000/2010 2005 USD 200 1 448 rörlig2001/2011 2006 USD 300 2 169 rörlig2002/2012 2007 EUR 400 3 622 4,602003/2013 2008 EUR 150 1 358 rörlig

SUMMA 13 781

Eviga förlagslånRätt till förtidsinlösen för Nominellt Bokfört

Löptid FöreningsSparbanken Valuta belopp belopp i mkr Kupongränta, %

1996/evigt 2011 JPY 10 000 678 4,351996/evigt 2006 USD 150 1 078 7,501997/evigt 2012 USD 50 362 8,011997/evigt 2007 USD 50 362 7,741997/evigt 2012 USD 200 1 431 7,501998/evigt 2028 JPY 5 000 338 5,002000/evigt * 2010 USD 300 2 150 9,00

SUMMA 6 399

* Lånet har sådana villkor att det av Finansinspektionen godkänts som primärkapitaltillskott.


Obeskattade reserver

Banken, 2003mkr Ingående Avsättning Upplösning Utgående

Ackumulerade överavskrivningar Inventarier 297 – 87 210Periodiseringsfond 7 094 1 724 – 1 088 7 730

SUMMA 7 391 1 724 – 1 175 7 940

Specifikation av avsättningarAvsatt 1998 866Avsatt 1999 1 311Avsatt 2000 1 119Avsatt 2001 1 383Avsatt 2002 1 327Avsatt 2003 1 724

SUMMA 7 730

Eget kapital

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Bundet eget kapital

AKTIEKAPITAL 10 556 * 10 556 10 556 * 10 556

Överkursfond 3 650 3 650 3 650 3 650Reservfond 5 480 5 480 2 638 2 638Fond för orealiserade vinster 2 288 1 646 2 283 1 640Ackumulerad omräkningsdifferens – 2 – 2Övriga fonder 8 165 7 904

SUMMA FONDER 19 581 18 678 8 571 7 928

Fritt eget kapital Ackumulerad omräkningsdifferens 97 219Balanserad vinst 5 342 4 997 2 092 3 158Årets resultat 6 343 4 152 4 597 2 546

SUMMA FRITT EGET KAPITAL 11 782 9 368 6 689 5 704

SUMMA EGET KAPITAL 41 919 38 602 25 816 24 188

* 527 808 843 aktier à nominellt 20 kronor. I den ackumulerade omräkningsdifferensen ingår kursdifferens på finansiering avdotter- och intressebolag med -148 mkr (-208).

Specifikation av fond för orealiserade vinster

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

BalanspostStatsskuldsförbindelser 10 19 10 19Obligationer 2 231 1 427 2 228 1 424Aktier och andelar 47 131 45 128Övriga tillgångar 69 69

SUMMA 2 288 1 646 2 283 1 640

46

45 För egna skulder ställda säkerheter

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

För egna skulder ställda panter, bokfört beloppStatspapper och obligationer pantsatta för skulder, kreditinstitut 19 225 27 216 19 225 27 216Statspapper och obligationer pantsatta för inlåning från allmänhet 10 900 17 250 10 900 17 250Statspapper och obligationer pantsatta hos Riksbanken 25 709 26 742 25 709 26 742Lån pantsatta för vissa utelöpande obligationer 111Fondandelar pantsatta för försäkringstagare 37 440 31 681Värdepapperslån 4 456 1 807 4 456 1 807

SUMMA 97 730 104 807 60 290 73 015

Övriga ställda säkerheter

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Övriga ställda panter, bokfört beloppVärdepapperslån 6 422 1 635 6 422 1 635Statspapper och obligationer pantsatta för övriga åtaganden 3 536 5 461 3 532 5 357Likvida medel 2 030 2 030

SUMMA 11 988 7 096 11 984 6 992

Ansvarsförbindelser

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Ansvarsförbindelser, nominella beloppKreditgarantier 5 125 4 135 12 634 9 013Övriga fullgörandegarantier 12 590 12 347 10 457 8 705Accepterade och endosserade växlar 171 131 171 131Beviljade ej disponerade remburser 1 448 1 375 1 362 1 336Övriga ansvarsförbindelser 2 854 3 537 393 515

SUMMA 22 188 21 525 25 017 19 700

49

48

47


Åtaganden

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Åtaganden, nominella beloppÖvriga ränte-, aktie- och valutakursrelaterade kontrakt * 3 178 930 2 342 166 2 885 662 2 090 886Beviljade ej utbetalda krediter 58 937 53 215 41 088 36 589Beviljade ej utnyttjade räkningskrediter 45 660 43 607 46 576 46 499

SUMMA 3 283 527 2 438 988 2 973 326 2 173 974

* De mycket stora belopp, som redovisas för ränte-, aktie- och valutakursrelaterade kontrakt, sammanhänger dels med att nominella belopp anges och dels med attpositiva och negativa belopp adderas och inte nettosalderas, enligt Finansinspektionens anvisningar.

50

Kapitaltäckningsanalys

I. Beräkning av total kapitalbasFINANSIELL

FÖRETAGSGRUPP BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Primärt kapital (netto) * 42 158 40 266 29 141 27 534varav primärkapitaltillskott 2 149 2 596 2 149 2 596

Supplementärt kapital 24 848 25 103 16 921 17 831varav eviga förlagslån 7 240 9 568 4 250 5 014

Avräkning aktier m m – 4 282 – 5 266 – 1 186 – 1 201Summa primärt och supple-mentärt kapital 62 724 60 103 44 876 44 164Utvidgad del av kapitalbas 971 1 105 743 877

SUMMA 63 695 61 208 45 619 45 041

* Specifikation av primärt kapital

mkr 2003 2002 2003 2002

Eget kapital enligt balansräkning 41 919 38 602 25 816 24 188Föreslagen utdelning – 3 035 – 2 903 – 3 035 – 2 903Justeringar för den finansiellaföretagsgruppen ** – 2 404 – 1 33272 procent av periodiseringsfond 5 566 5 109Primärkapitaltillskott 2 149 2 596 2 149 2 596Minoritets-/majoritetsintresse 9 417 10 471Ackumulerade överavskrivningar – 131 – 145Goodwill – 5 757 – 7 023 – 1 355 – 1 456

SUMMA PRIMÄRT KAPITAL 42 158 40 266 29 141 27 534

** Huvudsakligen avdrag för försäkringsbolag som ej ingår i den finansiella före-tagsgruppen

Primärkapitalet den 31 december 2003 minskades med 468 mkr avseende ejreserverad uppskjuten skatt på FöreningsSparbankens andel av kvarvarande vinst-medel i Hansabank, som om den blir föremål för utdelning skulle motsvara enskattekostnad på motsvarande belopp. Skattekostnaden för FöreningsSparbank-ens andel av förväntad utdelning från Hansabank för 2003 har belastat resultatet.

51 II. Beräkning av riskvägda belopp avseende kreditrisker

FINANSIELL FÖRETAGSGRUPP BANKEN

Poster i balansräkningen mkr 2003 2002 2003 2002

Grupp A – 0%Grupp B – 20% 21 370 23 478 15 458 17 414Grupp C – 50% 195 017 181 655 15 307 14 886Grupp D – 100% 325 642 313 358 134 412 136 016

Poster utanför balansräkningen 2003 2002 2003 2002

Grupp A – 0%Grupp B – 20% 2 360 3 252 689 912Grupp C – 50% 244 269 57 63Grupp D – 100% 17 227 17 367 20 147 17 377

SUMMA 561 860 539 379 186 070 186 668

III. Beräkning av riskvägda belopp avseende marknadsrisker

mkr 2003 2002 2003 2002

Riskvägt belopp för ränterisker 11 146 9 128 6 732 5 275varav för specifik risk 5 741 4 666 2 642 1 735varav för generell risk 5 405 4 462 4 090 3 540

Riskvägt belopp för aktiekursrisker 444 354 212 225varav för specifik risk 170 138 76 86varav för generell risk 274 216 136 139

Riskvägt belopp för avvecklingsrisker 4 0 3 0Riskvägt belopp för motpartsrisker och andra risker 7 621 7 935 7 277 7 493Riskvägt belopp för valutakursrisker 6 445 8 257 4 419 5 100

SUMMA 25 660 25 674 18 643 18 093

IV. Beräkning av total kapitaltäckningsgrad

mkr 2003 2002 2003 2002

Total kapitalbas 63 695 61 208 45 619 45 041Totalt riskvägt belopp för kreditrisker och marknadsrisker 587 520 565 053 204 713 204 761Total kapitaltäckningsgrad, % 10,8 10,8 22,3 22,0Primärkapitalrelation, % 7,2 7,1 14,2 13,5


Specifikation till II.

FINANSIELL FÖRETAGSGRUPP 2003 2002

mkr Summa Riskvägt Summa RiskvägtPoster i balansräkningen placeringar belopp placeringar belopp

Grupp A – 0% 94 444 106 152Grupp B – 20% 106 852 21 370 117 389 23 478Grupp C – 50% 390 034 195 017 363 310 181 655Grupp D – 100% 325 642 325 642 313 358 313 358

Nominellt Omräknat Riskvägt Nominellt Omräknat RiskvägtPoster utanför balansräkningen belopp belopp belopp belopp belopp belopp

Grupp A – 0% 120 973 4 622 110 155 2 777Grupp B – 20% 664 704 11 801 2 360 762 886 16 259 3 252Grupp C – 50% 14 991 488 244 54 030 537 269Grupp D – 100% 31 260 17 227 17 227 38 089 17 367 17 367

SUMMA 561 860 539 379

BANKEN 2003 2002

mkr Summa Riskvägt Summa RiskvägtPoster i balansräkningen placeringar belopp placeringar belopp

Grupp A – 0% 143 190 119 407Grupp B – 20% 77 288 15 458 87 071 17 414Grupp C – 50% 30 613 15 307 29 771 14 886Grupp D – 100% 134 412 134 412 136 016 136 016

Nominellt Omräknat Riskvägt Nominellt Omräknat RiskvägtPoster utanför balansräkningen belopp belopp belopp belopp belopp belopp

Grupp A – 0% 93 417 4 332 92 856 1 861Grupp B – 20% 113 225 3 444 689 211 110 4 559 912Grupp C – 50% 360 113 57 30 332 125 63Grupp D – 100% 30 387 20 147 20 147 27 253 17 377 17 377

SUMMA 186 070 186 668


RörelsegrenarKapitalför- Gemensam

Svensk Swedbank valtning och Internationell Finans- service ochkontorsrörelse Markets försäkring bankrörelse förvaltning Staber Eliminering Total

2003 2003 2003 2003 2003 2003 2003 2003

Externa intäkter 14 417 1 596 2 450 4 516 1 386 406 – 318 24 453Interna intäkter 889 306 – 1 194 – 6 2 784 – 2 779

SUMMA INTÄKTER 15 306 1 902 1 256 4 516 1 380 3 190 – 3 097 24 453

Avskrivningar – 240 – 15 – 238 – 480 0 – 305 – 1 278Andel i intresseföretags resultat 89 – 7 – 230 32 – 116Resultat efter skatt 3 909 553 329 718 1 103 – 269 6 343Summa tillgångar 657 915 232 205 41 560 143 921 368 578 7 785 – 449 630 1 002 334Kapitalandelar 950 134 1 447 1 288 2 820Skulder 636 161 230 112 39 801 135 131 367 437 7 623 – 449 630 966 635Allokerat Eget kapital 21 754 2 093 1 759 8 790 1 141 162 35 699

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 657 915 232 205 41 560 143 921 368 578 7 785 – 449 630 1 002 334

Kapitalför- GemensamSvensk Swedbank valtning och Internationell Finans- service och

kontorsrörelse Markets försäkring bankrörelse förvaltning Staber Eliminering Total

2002 2002 2002 2002 2002 2002 2002 2002

Externa intäkter 14 649 1 129 2 653 4 298 591 409 – 728 23 001Interna intäkter 800 242 – 1 329 – 3 2 137 – 1 847

SUMMA INTÄKTER 15 449 1 371 1 324 4 298 588 2 546 – 2 575 23 001

Avskrivningar – 392 – 20 – 247 – 577 0 – 178 – 1 414Andel i intresseföretags resultat – 146 – 13 – 444 15 – 588Resultat efter skatt 3 820 85 371 563 124 – 811 4 152Summa tillgångar 602 351 205 248 35 801 136 005 340 114 6 239 – 368 255 957 503Kapitalandelar 917 188 0 1 715 1 268 3 089Skulder 581 984 202 999 33 830 127 482 338 807 6 076 – 368 255 922 923Allokerat Eget kapital 20 367 2 249 1 971 8 523 1 307 163 34 580

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 602 351 205 248 35 801 136 005 340 114 6 239 – 368 255 957 503

52

Upplysningar om närstående

KoncernföretagDå samtliga koncernföretag konsolideras enligt förvärvsmetoden, vilket medför attinterna transaktioner elimineras på koncernnivå, lämnas inte upplysningar omdessa förutom nedan angivna, som avser försäkringsbolag i koncernen.

mkr 2003 2002 *

Erhållet från andra koncernföretagFinansiella intäkter 64 83Premieintäkter för försäkringar och återförsäkringar 71 66Erlagt till andra koncernföretagFinansiella kostnaderPremiekostnader för försäkringar och återförsäkringar 31 31

* I årsredovisningen 2002 redovisades 2002 års siffror på annan grund.

IntresseföretagI respektive not till balansräkningen framgår tillgångar och skulder mellan koncer-nen och intresseföretag. Aktier och andelar i intresseföretag framgår av not 29.

Banken har utfärdat garantier och ställt säkerheter med 1 632 mkr till förmån för intresseföretagen, samtidigt har intresseföretagen utfärdat garantier och ställtsäkerhet till förmån för banken med 241 mkr. FöreningsSparbanken har erhållitränteintäkter från intresseföretagen till ett belopp av 108 mkr samt erlagt ränte-kostnader till intresseföretagen om 81 mkr. Därutöver har tjänster köpts från in-tresseföretagen till ett värde av 38 mkr, samtidigt har tjänster till ett värde av 344mkr sålts till intresseföretagen.

Försäljningen avser främst utveckling av produkter, system samt viss marknads-föring som banken tillhandahåller för de delägda bankerna; Eskilstuna Rekarne,

53

Sjuhärad, Söderhamn, Färs & Frosta, Bergslagen och Vimmerby. De delägda bankerna säljer olika produkter som tillhandahålls av Spintab, Robur och Före-ningsSparbanken Finans och erhåller provisioner för denna försäljning.

Fristående sparbankerSamarbetet mellan FöreningsSparbanken och de 79 fristående sparbankerna och7 av FöreningsSparbanken delägda bankerna regleras i ett samarbetsavtal. Detaktuella avtalet tecknades i juni 2000 och löper enligt en tilläggsöverenskommelsetill utgången av 2006 och kan därefter förlängas i tvåårsperioder.

Genom samarbetet får FöreningsSparbankens kunder tillgång till ett rikstäckandekontorsnät. Samtidigt får sparbankerna möjligheter att erbjuda sina kunder Före-ningsSparbankens och dess dotterbolags produkt- och tjänsteutbud. Samarbetetskapar också möjligheter att fördela utvecklingskostnader på en större affärsvolym.

Tillsammans svarar de fristående sparbankerna och delägda bankerna för unge-fär en fjärdedel av koncernens produktförsäljning på den svenska marknaden. Defristående sparbankerna och delägda bankerna förmedlar på provisionsbasis pro-dukter från bland annat Spintab, Robur och FöreningsSparbanken Finans.Förutom i marknads- och produktfrågor sker ett nära samarbete på en rad admi-nistrativa områden. FöreningsSparbanken är till exempel clearingbank för friståen-de sparbanker och delägda banker och tillhandahåller ett brett sortiment av IT-tjänster.

Fristående sparbanker och delägda banker utgör tillsammans en av de störstaaktieägargrupperna i FöreningsSparbanken med sammanlagt 7,6 procent av rös-terna.

Ledande befattningshavareUpplysningar framgår av not 7 Personalkostnader.


Svenska SparbanksföreningenI den ideella föreningen, Svenska Sparbanksföreningen har FöreningsSparbankenen röstandel om 17,5 procent. Sparbanksföreningen äger 100 procent av aktiernai Sparta Holding AB som är moderbolag till bland annat Skandrenting AB ochSkepparholmen AB.

FöreningsSparbanken hade den 31 december 2003 fordringar på cirka 4,5 mdkr(4,5) på Svenska Sparbanksföreningen och dess dotterföretag avseende lån läm-nade på affärsmässiga grunder. I slutet av 2003 sålde banken sitt aktieinnehav iSkandrenting AB till Sparta Holding AB, varvid en realisationsvinst om nära 5 mkruppkom.

Övriga upplysningar

Efterställda tillgångarDen sammanlagda volymen av tillgångar som banken får äga enligt Bankrörelse-lagen 2 kap. 15 a § får uppgå till 30 procent av kapitalbasen.

Ramen för sådana tillgångar är därmed 13 686 mkr. Tillgångar av detta slag uppgick 2003-12-31 till 1 527 mkr.

Upplysningar om verkligt värdeJämförelse mellan bokfört och verkligt värde av koncernens tillgångar och skulder:

Tillgångar, 2003mdkr Verkligt värde Bokfört värde Skillnad

Tillgångar ej redovisade till verkligt värde i balansräkningenFinansiella instrument

Belåningsbara statsskuldsför-bindelser m m

Anläggningstillgångar 0,9 0,9Obligationer och räntebärande värdepapper

Omsättningstillgångar – säkringsredovisade 7,1 7,1Anläggningstillgångar 0,4 0,4

Övriga tillgångarSwappar — säkringsredovisade 4,0 0,8 3,2

Aktier/andelarAnläggningstillgångar 0,9 0,8 0,1

UtlåningUtlåning till kreditinstitut 76,6 76,6Utlåning till allmänheten 755,5-761,6 749,7 5,8-11,9

FörsäkringsrörelsenObligationer och räntebärande värdepapper 0,2 0,2

FastigheterMateriella tillgångar 0,8 0,8

Tillgångar redovisade till verkligt värde i balansräkningen

Omsättningstillgångar 155,0 155,0Övrigt 10,0 10,0

SUMMA 1 011,4-1 017,5 1 002,3 9,1-15,2

Skulder, 2003mdkr Verkligt värde Bokfört värde Skillnad

Skulder ej redovisade till verkligt värde i balansräkningenFinansiella instrument

Emitterade värdepapper 442,2 442,1 0,1Övriga skulder

Swappar – säkringsredovisade 13,1 5,6 7,5Övrigt värderat till anskaffningsvärde 25,4 25,4

Efterställda skulder 29,7 26,8 2,9In- och upplåning

Skulder till kreditinstitut 95,5 95,4 0,1In- och upplåning från allmänheten 283,6-283,7 283,6 0,0-0,1

Skulder redovisade till verkligt värde i balansräkningen 81,5 81,5

SUMMA 971,0-971,1 960,4 10,6-10,7

55

54

Verkligt värde på immateriella tillgångar, avsättningar och inventarier anses mot-svara bokfört värde. I tabellen har därför verkligt värde av dessa poster satts likamed bokfört värde.

Finansiella instrument I tabellen är finansiella instrument uppdelade i kategorierna anläggningstillgångaroch säkringsredovisade omsättningstillgångar. Säkringsredovisning tillämpas näromsättningstillgångar innehas för att eliminera marknadsrisker i tillgångar och skulder som tas upp till upplupet anskaffningsvärde i balansräkningen. Säkrings-redovisade omsättningstillgångar är i balansräkningen upptagna till (upplupet)anskaffningsvärde. Om säkringen är effektiv kommer värdefall på den skyddadeposten att kompenseras genom att värdet av den skyddande positionen ökar imotsvarande mån och vice versa. I den mån säkringsredovisade instruments verk-liga värde avviker från det bokförda kommer därmed denna avvikelse att eliminerasav en lika stor avvikelse med omvänt tecken mellan bokfört och verkligt värde förden skyddade positionen. Finansiella instrument som utgör omsättningstillgångaroch ej säkringsredovisas är i balansräkningen upptagna till verkligt värde. Verkligtvärde av övriga finansiella instrument (tillgångar eller skulder) är beräknat påsamma sätt som värdet av dessa omsättningstillgångar. Detta innebär att i denmån det finns noterade marknadspriser för tillgångar och skulder är verkligt värdeberäknat på basis av mittkursen när marknaden stängde per den 31 december2003. För OTC-instrument är beräkningen av verkligt värde baserad på priser förjämförbara noterade instrument. Optionerna i First Securities och FI-Holding sombeskrivs i not 29 och 30 har inte beaktats.

In- och utlåning Obunden in- och utlåning är värderad till upplupet anskaffningsvärde. Verkligtvärde av in- och utlåning med bunden ränta har beräknats genom diskontering avframtida avtalade kassaflöden under räntebindningstiden. I kalkylen ingår såledesingen uppskattning av det värde som framtida ej avtalade marginaler på in- ochutlåning representerar. Vid beräkning av verkligt värde av bankens bundna inlåninghar diskontering skett med bankens beräknade finansieringskostnad. Denna mot-svaras av räntorna på depositmarknaden för löptider på upp till ett år och av räntorna på Spintabs så kallade benchmarkobligationer för längre löptider.

Verkligt värde av koncernens bundna utlåning har angivits i form av ett intervall.Det lägre beloppet i intervallet är beräknat genom att kreditportföljens kontraktera-de kassaflöde diskonterats med de nyutlåningsräntor för olika löptider som tilläm-pats i slutet av 2003. Det högre beloppet är beräknat genom att kreditportföljenskontrakterade kassaflöde diskonterats med koncernens upplåningsränta för olikalöptider. Enligt Finansinspektionens anvisningar ska den valda diskonteringsräntandels spegla respektive kredits räntebindningstid dels marknadens värdering av kreditrisken i de enskilda krediterna. Diskonteringsräntan bör även spegla en tänktköpares kostnad för att administrera krediterna och dennes krav på avkastning påsatsat riskkapital.

Upplysningar om finansiella risker och andra risker

Finansiella riskerMed finansiella risker avses marknadsrisker såsom ränte-, valutakurs- och aktie-kursrisker samt likviditetsrisker. Se även not 58.

RänteriskerMed ränterisk avses att värdet av ett finansiellt instrument kan variera på grund avförändringar i räntenivån. Koncernens ränterisker uppkommer som ett resultat avatt räntebindningstiderna för tillgångar och skulder inklusive derivat inte samman-faller. Koncernens räntebundna tillgångar utgörs framför allt av krediter. Ränte-risken i dessa är i huvudsak eliminerad, antingen genom att de finansierats medräntebunden upplåning, eller genom att koncernen ingått swapavtal där koncernenbetalar bunden ränta.

En höjning av samtliga marknadsräntor (inklusive realräntor) med en procentenhetskulle den 31 december 2003 ha medfört en minskning av värdet av koncernensräntebärande tillgångar och skulder, inklusive derivat, med 1 770 mkr (725). Värde-minskningen för positioner i svenska kronor skulle ha uppgått till 1 445 mkr (459)och i utländsk valuta till 325 mkr (266). Koncernens ränterisk i utländsk valuta finnsi huvudsak i de utländska dotterbolagen FI-Holding och Hansabank. För en tids-stafflerad tabell över ränterisken, se not 57. Ökningen i uppmätt ränterisk förklarasi huvudsak av positioner som tagits för att minska räntenettots känslighet för fallande räntor (se kommentar nedan).

56


Vid en räntehöjning med en procent-enhet skulle koncernens nettoresultat avfinansiella transaktioner den 31 december 2003 ha minskat med 276 mkr (184).Ökningen av känsligheten i nettoresultat av finansiella transaktioner uppkommerfrämst på grund av förändrad positionstagning i koncernens likviditetsportfölj, såväli moderbolaget som i det danska dotterbolaget FI-Holding.

Ränteförändringar påverkar även räntenettot. Hur stor effekten blir beror dels påhur lång den återstående räntebindningstiden är för koncernens räntebundna till-gångar, skulder och derivat, dels på i vilken utsträckning banken förmår anpassaräntorna på ut- och inlåning med rörlig ränta. I koncernen finns stora volymer inlå-ning som löper med en rörlig ränta som är så låg att den inte bedöms kunnasänkas om styrräntorna skulle sänkas. Dessa volymer har ökat påtagligt under2003 till följd av årets styrräntesänkningar. Moderbolaget har under 2003 valt attpositionera sig för att reducera negativa effekter på räntenettot till följd av lågasvenska styrräntor. Detta har resulterat i ett positivt bidrag till resultatet. Den valdapositioneringen ökar den uppmätta ränterisken, eftersom den inlåning vars ränte-nettorisk den är avsedd att skydda antas vara ränterörlig när koncernens ränteriskberäknas. Se vidare not 58.

ValutakursriskerMed valutakursrisk avses att värdet av tillgångar, skulder och derivat kan varierapå grund av förändringar i valutakurser. Koncernens valutakursrisker hanterasgenom att det samlade värdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i en ochsamma valuta anpassas till önskad nivå. Anpassningen sker i huvudsak genomanvändande av derivatinstrument såsom räntevalutaswappar och valutaterminer.

Vid årets slut var 21 (24) procent av koncernens tillgångar och 41 (42) procent avskulderna denominerade i utländsk valuta. Två tredjedelar av koncernens tillgångaroch en tredjedel av skulderna i utländsk valuta finns i dotterbolagen FI-Holding ochHansabank. Ytterligare drygt en tredjedel av koncernens skulder i utländsk valutahar uppkommit till följd av att dotterbolaget Spintab tagit upp lån i utländsk valuta.Spintabs upplåning i utländsk valuta är, bortsett från en liten del som finansierarutlåning i euro, i sin helhet swappad till svenska kronor. I moderbolaget var skuld-erna i utländsk valuta vid årsskiftet något större än tillgångarna i utländsk valuta.Huvuddelen av valutarisken i den överskjutande delen av skulderna var elimineradgenom valutaterminer och räntevalutaswappar.

Vid årsskiftet hade Hansabank en tillgångsposition i euro till ett motvärde av 11,4miljarder svenska kronor. Positionen är skapad dels genom att Hansabank placeraten stor del av bankens likviditetsreserv i värdepapper denominerade i euro, delsgenom att en stor del av Hansabanks utlåning i euro är finansierad av inlåning de-nominerad i estniska kroon. En justering av växelkursen mellan estniska kroon ocheuro skulle bara kunna inträffa i en extrem situation. Värdet av den estniska valutanbaseras på en sedelfond i euro och växelkursen gentemot euro (fram till 1999gentemot tyska mark) är sedan valutareformen 1992 fastställd och fixerad enligtestnisk lag. I Hansabank fanns vid årets slut även strategiska positioner i lettiskalat och litauiska litas till följd av investeringar i utländska dotterbolag i Lettland ochLitauen.

För att reducera valutakursrisken är FöreningsSparbankens strategiska innehav, isåväl utländska bolag som i dotterbolag, som regel finansierade i respektive landsvaluta. Som undantag är bankens innehav i Hansabank finansierat i en kombina-tion av euro samt en korg av valutor till vilken den lettiska valutan är knuten.

Tidigare låg också en del av finansieringen i svenska kronor men detta har upp-hört under 2003, något som minskat koncernens totala valutaexponering.

Sammantaget är koncernens exponering för valutakursrisker begränsad. En kurs-rörelse för svenska kronan gentemot utländska valutor om +/– 5 procent skulle vidårets utgång innebära ett sämsta utfall avseende värdeförändring på koncernenstillgångar och skulder, exklusive goodwill, i utländsk valuta om cirka 1 mkr (50).

AktiekursriskerMed aktiekursrisk avses att värdet av ett finansiellt instrument kan variera på grundav förändringar i aktiekurser och i förväntningar om dessas framtida volatilitet.Exponering för aktiekursrisker uppstår i koncernen till följd av innehav i aktier ochaktierelaterade derivat. Bankens aktiehandel är i huvudsak kundrelaterad.Positionerna i bankens tradingrörelse är normalt sådana att endast begränsadeförluster kan uppkomma vid större kursrörelser. Dessa positioner syftar blandannat till att skapa likviditet åt bankens kunder.

En generell kursrörelse om +/– 10 procent skulle vid årets utgång innebära ettsämsta utfall avseende värdeförändring på tradingverksamhetens positioner påcirka 0 mkr (0). Utöver innehavet i bankens tradingverksamhet finns mindre inne-hav i dotterbolagen FI-Holding och Hansabank.

Modellbaserad riskmätning, Value-at-Risk (VaR) och stresstestKoncernen har sedan 2002 en modellbaserad riskmätning som komplement tillövriga mätmetoder, exempelvis känslighetsmått. Ett känslighetsmått kan till exem-pel vara resultateffekten som uppkommer i en portfölj när samtliga marknadsräntorstiger med en procentenhet. Detta innebär att man, utifrån en modell för hur mark-nadsräntor, aktiekurser och valutakurser rör sig, skattar en sannolikhetsfördelningför resultatutfallet i koncernens portfölj, under det hypotetiska antagandet att port-följen får ligga orörd över en viss horisont.

I FöreningsSparbankens modell skattas sannolikhetsfördelningen dagligen medså kallad Monte Carlo-simulering, där scenarierna är baserade på historik övermarknadsprisförändringar från det senaste året. Horisonten är en handelsdag.Med sannolikhetsfördelningen som grund beräknas sedan riskmåttet Value-at-Risk(VaR), som på senare år blivit internationell standard för riskmätning. VaR anger enmed aktuell portfölj möjlig förlustnivå som är så hög att den endast kan överträffasmed låg sannolikhet. FöreningsSparbanken använder 99 procent VaR, vilket inne-bär att den potentiella förlusten kommer att överstiga VaR-beloppet med 1 procentsannolikhet över vald horisont.

Eftersom modellens scenarier baseras på historik kommer sådan samvariationmellan marknadspriser som uppträder regelmässigt, exempelvis hur olika räntorerfarenhetsmässigt rör sig i förhållande till varandra, att beaktas när VaR-siffranberäknas. Modellen ger därför en rikare och mer nyanserad bild av risken än derena känslighetsmåtten. En annan fördel med VaR är att olika slags risk (ränte-,aktiekurs- och valutakursrisk) kan jämföras och sammanfattas med ett enda mått.

FöreningsSparbankens VaR-modell utvärderas kontinuerligt genom så kalladbacktesting, som är ett systematiskt sätt att i efterhand undersöka om den sanno-likhetsfördelning över möjliga portföljresultat som modellen genererat var rimlig.Slutsatsen av hittills genomförd backtesting är att modellen har en god tillförlitlighet.

En svaghet med VaR-måttet är att de historiskt uppmätta samband som beräk-ningen bygger på ibland sätts ur spel vid stressituationer på de finansiella markna-derna. Beräkningen av VaR kompletteras därför med regelbundet utförda stress-test som beskriver koncernens möjliga förlustpotential om det skulle inträffa såexceptionella marknadsstörningar att de historiska marknadsmönstren bryter sam-man. Banken genomför dels ett antal standardiserade stresstest på regelbundenbasis, dels genomförs då och då större ad hoc-stresstest (till exempel inför års-dagen av 11 september).

Marknadsrisker i bankens tradingverksamhetBankens tradingverksamhet bedrivs inom Swedbank Markets och syftar i förstahand till att tillfredsställa kundernas behov av att göra transaktioner på den finan-siella marknaden. Positionstagande sker endast i begränsad omfattning och risk-nivån i verksamheten är låg. I diagrammet nedan redovisas den dagliga intjäningeni verksamheten under 2003. Av detta framgår att denna legat på en stabil nivåmed små variationer under året. Den jämna nivån i intjäningen och frånvaron avenstaka dagar med stora förluster är typisk för en tradingverksamhet som bedrivsunder låg risk.

0

20

40

60

80

100

120

+20/+24

+16/+20

+12/+16

+8/+12

+4/+8

0/+4

-4/0

-8/-4

-12/-8

-16/-12

-20/-16

-24/-20

-/-24

Antal dagar

Bankens dagliga intjäning i mkr i tradingverksamheten. Höjden på staplarna visar antaletdagar med den intjäningsnivå som anges i diagrammets underkant.

Fördelning av daglig intjäning i bankens tradingverksamhet 2003, mkr


LikviditetsriskerLikviditetsrisker uppstår som ett resultat av att förfallostrukturen för kassaflödenfrån tillgångar och skulder, inklusive derivat, ej sammanfaller. Om förfallostrukturenär sådan att banken behöver låna stora belopp för att fullgöra sina betalningsför-pliktelser en enskild dag finns en risk att banken i en ansträngd marknadssituationkan få svårt att fullgöra sina förpliktelser eller att banken tvingas låna upp pengarpå oförmånliga villkor. Koncernen bedriver en aktiv likviditetshantering för att und-vika sådana risker. Hanteringen sker bland annat genom upprätthållandet av en likviditetsreserv i syfte att skapa en betalningsberedskap både för sådana betal-ningsåtaganden som kan uppkomma under dagen och för de som förfaller längrefram i tiden. Likviditetsreserven utgörs av i Riksbanken pantsättningsbara tillgång-ar. Liknande reserver i form av värdepapper som är pantsättningsbara i respektivelands centralbank finns även i dotterbolagen FI-Holding och Hansabank.

Dessutom sker en löpande uppföljning av koncernens likviditetssituation, ochkoncernens upplåning planeras på ett sådant sätt att alltför stora kortfristiga finan-sieringsbehov undviks.

Goda relationer med långivare och en aktiv marknadsföring av koncernen somlåntagare på världens viktiga kapitalmarknader är också av strategisk betydelse för

5

10

15

20

25

03-12-1203-10-1303-08-1303-06-1303-04-1403-02-13

Procent

VaR för tradingverksamheten har under perioden varit som lägst 7,5 mkr och somhögst 20,5 mkr, med ett genomsnitt på 13,0 mkr

VaR för bankens tradingverksamhet koncernens likviditetssituation. Koncernen arbetar därför aktivt för att bibehålla ochvidareutveckla den väldiversifierade upplåningsbas som koncernen redan har, därordet väldiversifierad både syftar på antalet marknader och antalet investerare.Koncernen har således en god likviditetsberedskap baserad på en konservativrisksyn.

Derivatinstrument Derivatinstrument är finansiella instrument vars värde huvudsakligen beror på enunderliggande tillgång, och används i koncernen inom Swedbank Markets,Treasury och i vissa av dotterbolagen. Inom Swedbank Markets görs affärer i deri-vatinstrument dels i syfte att möta kundernas behov, dels i marketmakingaktivitetersamt för att täcka och ta marknadsriskpositioner. Aktierelaterade derivat användsbland annat för att riskavtäcka emitterade warranter och aktieindexobligationer.Inom övriga enheter syftar användningen av derivat främst till att minska ränte- ochvalutakursrisker som är förknippade med de tjänster koncernen erbjuder kundernaeller med verksamhetens finansiering. Derivatinstrument påverkar koncernensfinansiella risk eftersom instrumentens värde påverkas av rörelser i räntor, valuta-och aktiekurser. Finansiella risker förknippade med derivat limiteras och följs uppinom den övergripande hanteringen av finansiella risker. De kassaflöden som upp-kommer genom koncernens derivattransaktioner bevakas och följs upp på sammasätt som övriga kassaflöden inom koncernen.

I not 35 redovisas koncernens samtliga derivatpositioner den 31 december 2003,fördelade i grupperna ränte-, valuta- och aktiederivat samt övriga. Kontrakt medpositiva marknadsvärden är summerade för sig och kontrakt med negativa värdenför sig. I tabellen anges dessutom hur stor andel av koncernens derivat som äravräknade mot en clearingorganisation. Kontrakt med positivt marknadsvärdemedför att koncernen har en fordran på motparten. I den mån kontraktet är avräk-nat mot en clearingorganisation har banken en fordran på denna. Clearinginstitutethanterar och reducerar motpartsrisker genom tagande av marginalsäkerheter ochlöpande avräkning. Motpartsrisken i dessa kontrakt blir därför negligerbar ochanses inte utgöra någon kreditrisk för banken. Ej heller ingår dessa kontrakt i risk-vägt belopp vid beräkning av bankens kapitalkrav för motpartsrisker. För övrigakontrakt, så kallade OTC-derivat, medför ett positivt marknadsvärde en kreditrisk.För att reducera kreditrisken i OTC-derivat har koncernen som regel avtal medmotparterna som medger nettning, det vill säga att i händelse av motparts obe-stånd skall bankens samtliga derivatavtal med motparten ses som en helhet så attbankens eventuella transaktioner med negativa marknadsvärden avräknas mottransaktioner med positiva marknadsvärden och på så sätt reducera kreditexpone-ringen till derivatavtalens samlade nettovärde.


Inverkan på värdet av tillgångar och skulder i svenska kronor samt utländsk valuta, inklusive derivat, om marknadsräntan stiger med en procentenhet

Koncernen2003, mkr <3 mån 3-6 mån 6-12 mån 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-10 år >10 år Totalt

Svenska kronor – 90 123 – 300 – 365 – 520 – 93 – 287 23 64 – 1 445Utländsk valuta 10 – 21 – 78 7 – 71 – 29 24 34 – 201 – 325

SUMMA – 80 102 – 378 – 358 – 591 – 122 – 263 57 – 137 – 1 770

Varav finansiella omsättningstillgångar som marknadsvärderas i koncernenSvenska kronor – 32 – 9 – 37 – 13 – 139 91 – 43 – 136 60 – 258Utländsk valuta – 7 17 – 35 – 34 – 33 14 27 73 – 40 – 18

SUMMA – 39 8 – 72 – 47 – 172 105 – 16 – 63 20 – 276

Koncernen2002, mkr <3 mån 3-6 mån 6-12 mån 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-10 år >10 år Totalt

Svenska kronor –102 2 – 105 – 71 – 62 – 58 – 278 260 – 55 – 469Utländsk valuta – 9 – 18 1 – 32 67 – 35 – 42 – 20 – 178 – 266

SUMMA – 111 – 16 – 104 – 103 5 – 93 – 320 240 – 233 – 735

Varav finansiella omsättningstillgångar som marknadsvärderas i koncernenSvenska kronor – 79 – 32 2 – 16 5 – 44 – 82 152 – 61 – 155Utländsk valuta – 18 – 17 4 – 8 4 2 13 11 – 30 – 39

SUMMA – 97 – 49 6 – 24 9 – 42 – 69 163 – 91 – 194

57

KänslighetsanalysFörändring 2003 2002

Räntenetto, 12 månader 1)

Höjda räntor + 1%-enhet – 220 + 20Sänkta räntor – 1%-enhet – 440 – 540

Värdeförändring 2)

Marknadsränta + 1%-enhet – 276 – 184– 1%-enhet + 270 + 166

Aktiekurser + 10 % + 9 + 3– 10 % + 10 + 1

Valutakurser + 5 % + 1 + 4– 5 % – 1 + 2

ÖvrigtBörsutveckling 3) +/– 10 % +/– 181 +/– 142Personalförändring +/– 100 personer +/– 45 +/– 45Löneförändring +/– 1%-enhet +/– 64 +/– 62 Osäkra fordringar 4) +/– 1 mdkr +/– 40 +/– 50Kreditförlustnivå +/– 0,1% enhet +/– 756 +/– 707

1) Beräkningen utgår från antagandet att marknadsräntorna stiger med en pro-centenhet och därefter ligger kvar på den nya nivån i ett år, att koncernen höjerräntorna för såväl ut- som inlåning (inklusive lågränteinlåning) med en procentenhetsamt att balansräkningen är oförändrad under perioden. Beräkningen för sjunkan-de räntor sker på motsvarande sätt förutom att räntan på lågränteinlåningen antasvara oförändrad.2) Beräkningen avser den omedelbara resultateffekten av respektive scenario förkoncernens marknadsvärderade räntepositioner respektive koncernens aktie- ochvalutapositioner.3) Avser påverkan på provisionsnettot genom värdeförändring av Roburs

aktiefonder.4) Kalkylränta för 2003 4 procent för 2002 5 procent.

58


Räntebindningstider

Koncernens räntebärande tillgångar och skulder inklusive ränteanknutna derivat fördelat på räntebindningstider. Utan

2003, mkr <= 3 mån 3-6 mån 6 mån–1 år 1–2 år 2–3 år 3–4 år 4–5 år 5–10 år >10 år ränta Totalt

Tillgångar bokförda beloppKassa och tillgodohavanden hos centralbanker 3 437 4 580 8 017Belåningsbara statsskuldsförbindelser 4 104 565 1 623 659 287 201 2 292 576 3 829 14 136Utlåning till kreditinstitut 69 258 4 993 1 838 218 170 80 75 11 76 643Utlåning till allmänheten 374 927 48 657 54 405 98 355 60 718 36 147 38 771 24 244 13 528 749 752Obligationer och andra värdepapper 31 861 6 195 984 10 770 2 749 3 441 4 349 2 117 572 63 038Övrigt 90 748 90 748

SUMMA TILLGÅNGAR 483 587 60 410 58 850 110 002 63 924 39 869 45 487 26 948 17 929 95 328 1 002 334

Skulder bokfört beloppSkulder till kreditinstitut 81 322 7 379 5 426 515 212 133 454 95 441In- och upplåning från allmänheten 263 826 9 366 4 002 1 450 1 113 1 117 949 907 886 283 616Emitterade värdepapper och efterställda skulder 229 611 68 873 17 482 47 237 35 532 23 561 22 633 10 294 13 706 468 929Övriga skuldposter 407 110 114 41 111 757 112 429Eget kapital 41 919 41 919

SUMMA SKULDER 575 166 85 728 27 024 49 243 36 857 24 811 23 582 11 655 14 592 153 676 1 002 334

Derivat nominella belopp netto* 71 038 – 18 433 – 12 174 – 18 859 – 496 – 8 629 – 9 052 – 13 502 – 3 210 – 13 317

NETTO INKLUSIVE DERIVAT – 20 541 – 43 751 19 652 41 900 26 571 6 429 12 853 1 791 127 – 58 348 – 13 317

* För optioner anges deltaviktade nominella belopp.

Valutafördelning

Koncernen, 2003mkr SEK EUR USD GBP Övriga Totalt

TillgångarUtlåning till kreditinstitut 40 393 13 348 11 857 699 10 346 76 643Utlåning till allmänheten 625 109 41 319 16 923 246 66 155 749 752Räntebärande värdepapper 48 390 12 207 6 722 1 319 8 536 77 174Övriga ej valutafördelade tillgångar 98 765 98 765

SUMMA 812 657 66 874 35 502 2 264 85 037 1 002 334

SkulderSkulder till kreditinstitut 54 703 12 955 18 407 2 927 6 449 95 441In- och upplåning från allmänheten 232 128 7 536 10 112 4 253 29 587 283 616Emitterade värdepapper och efterställda skulder 190 183 121 947 119 403 11 856 25 540 468 929Övriga ej valutafördelade skulder 154 348 154 348

SUMMA 631 362 142 438 147 922 19 036 61 576 1 002 334

Övriga tillgångar och skulder inklusive positioner i derivat 83 958 112 123 16 720 – 28 212Nettoposition i valuta 8 394 – 297 – 52 – 4 751

I övriga valutor ingår en kort position i estniska kronor, EEK, motsvarande – 7 685. Då den estniska valutan enligt estnisk lag är fixerad emot euron, EUR, bedöms denlånga positionen i euro reduceras av den korta positionen i estniska kronor.

Banken, 2003mkr SEK EUR USD GBP Övriga Totalt

TillgångarUtlåning till kreditinstitut 95 289 11 913 10 869 539 5 813 124 423Utlåning till allmänheten 193 898 7 515 7 856 393 2 393 212 055Räntebärande värdepapper 51 997 16 959 11 824 1 104 24 81 908Övriga ej valutafördelade tillgångar 77 983 77 983

SUMMA 419 167 36 387 30 549 2 036 8 230 496 369

SkulderSkulder till kreditinstitut 83 649 7 927 15 833 2 882 5 465 115 756In- och upplåning från allmänheten 222 514 3 063 3 901 4 084 1 936 235 498Emitterade värdepapper och efterställda skulder 9 071 9 483 43 007 39 1 051 62 651Övriga ej valutafördelade skulder 82 464 82 464

SUMMA 397 698 20 473 62 741 7 005 8 452 496 369

Övriga tillgångar och skulder inklusive positioner i derivat – 18 955 31 869 4 898 6 959Nettoposition i valuta – 3 041 – 323 – 71 6 737

60

59


Koncernen, 2002mkr SEK EUR USD GBP Övriga Totalt

TillgångarUtlåning till kreditinstitut 50 535 12 353 22 877 525 12 372 98 662Utlåning till allmänheten 586 424 31 697 18 277 1 351 65 648 703 397Räntebärande värdepapper 40 194 5 938 9 956 1 445 7 351 64 884Övriga ej valutafördelade tillgångar 90 560 90 560

SUMMA 767 713 49 988 51 110 3 321 85 371 957 503

SkulderSkulder till kreditinstitut 71 293 10 726 15 301 398 5 096 102 814In- och upplåning från allmänheten 216 512 9 147 11 579 2 600 23 581 263 419Räntebärande värdepapper 171 636 87 395 139 724 18 205 30 949 447 909Övriga ej valutafördelade skulder 143 361 143 361

SUMMA 602 802 107 268 166 604 21 203 59 626 957 503

Övriga tillgångar och skulder inklusive positioner i derivat 66 115 115 402 17 853 – 29 387Nettoposition i valuta 8 835 – 92 – 29 – 3 642

I övriga valutor ingår en kort position i estniska kronor, EEK, motsvarande – 6 776. Då den estniska valutan enligt estnisk lag är fixerad emot euron, EUR, bedöms denlånga positionen i euro reduceras av den korta positionen i estniska kronor.

Banken, 2002mkr SEK EUR USD GBP Övriga Totalt

TillgångarUtlåning till kreditinstitut 77 360 11 597 22 001 227 8 184 119 369Utlåning till allmänheten 191 206 4 295 9 426 487 3 811 209 225Räntebärande värdepapper 44 341 10 366 13 173 1 445 25 69 350Övriga ej valutafördelade tillgångar 71 815 71 815

SUMMA 384 722 26 258 44 600 2 159 12 020 469 759

SkulderSkulder till kreditinstitut 79 327 4 631 15 303 302 3 659 103 222In- och upplåning från allmänheten 205 718 6 138 3 906 2 434 813 219 009Räntebärande värdepapper 5 857 10 153 47 186 2 319 1 123 66 638Övriga ej valutafördelade skulder 80 890 80 890

SUMMA 371 792 20 922 66 395 5 055 5 595 469 759

Övriga tillgångar och skulder inklusive positioner i derivat – 6 610 21 653 2 856 104Nettoposition i valuta – 1 274 – 142 – 40 6 529


Specifikation av justeringar för poster som ejingår i kassaflödet i den löpande verksamheten

KONCERNEN BANKEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Avräkning pensioner – 19 – 76 – 19 – 76Orealiserade värdeförändringar/valutakursförändringar 629 105 195 – 108Realisationsvinst/realisationsförlustfinansiella anläggningstillgångar – 541 – 12 – 490 – 1Realisationsvinst/realisationsförlustfastigheter och inventarier 23 – 105 38 – 124Kapitalandel intressebolag 116 588Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 633 715 407 457Av- och nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar 0 264 447 1 083Återföring av nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar – 55 – 55Avskrivningar goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar 645 696 101 101Nedskrivning av lån 945 2 193 945 1 707Förändring av försäkringsreserv 98 – 163Utdelning koncernbolag * – 574 – 350Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 1 043 669 51 692Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter – 452 343 – 337 – 720Övrigt – 3 – 15 – 3 – 13

SUMMA 3 062 5 202 706 2 648

* Avser netto mellan ej inbetald utdelning redovisad som intäkt för räkenskapsåretoch under detta år inbetald utdelning från föregående räkenskapsår.

61


Resultaträkning för försäkringsrörelsen uppställd enligt ÅRFL

LIVFÖRSÄKRINGS- SKADEFÖRSÄKRINGS-RÖRELSEN RÖRELSEN

mkr 2003 2002 2003 2002

Teknisk redovisning av skadeförsäkringsrörelsenPremieintäkter 78 73Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 0 0Övriga tekniska intäkter 0 0Försäkringsersättningar – 41 83Förändring i övriga försäkringstekniska avsättningar 0 0Återbäring och rabatter 0 0Driftskostnader – 5 – 5Övriga tekniska kostnader 0 0

SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSENS TEKNISKA RESULTAT 32 151

Teknisk redovisning av livförsäkringsrörelsenPremieinkomst 6 161 7 146Kapitalavkastning, intäkter 830 1 118Orealiserade vinster/förluster på placeringstillgångar där försäkringstagarna bär risken 3 836 – 13 726Övriga tekniska intäkterFörsäkringsersättningar – 3 601 – 3 918Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar – 6 345 10 373Återbäring och rabatter – 7 – 5Driftskostnader – 202 – 200Kapitalavkastning, kostnader – 2 – 4Orealiserade förluster på placeringstillgångar 0 – 8Övriga tekniska kostnader – 21 – 3Kapitalavkastning överförd till finansrörelsen (avkastningsskatt) – 404 – 530

LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSENS TEKNISKA RESULTAT 245 243

Icke-teknisk redovisningSkadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 32 151Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat 245 243Kapitalavkastning, intäkter 73 90 22 22Orealiserade vinster på placeringstillgångar 1 3 1 3Kapitalavkastning, överförd från livförsäkringsrörelsen 404 530Kapitalavkastning, kostnader – 5 – 3 – 1 – 25Orealiserade förluster på placeringstillgångar 0 – 1Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsenÖvriga intäkter och kostnader – 1 – 1

RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATT 717 861 54 151

Bokslutsdispositioner – 18 – 41Avkastningsskatt – 404 – 530Skatt – 38 – 34

ÅRETS RESULTAT 275 297 36 110

2003 2002

Antal anställda i försäkringsrörelsen 23 34

mkr 2003 2002

Löner och arvoden 8 9Pensionskostnader

Erlagda premier 1 2Socialförsäkringsavgifter 0 3Avsättning vinstandelssystem 0 1Utbildningskostnader 0 0Övriga personalkostnader 0 0

SUMMA 9 15

Löner och arvoden till styrelsen, VD och vVD i Sverige 2 3till övriga anställda i Sverige

Löner och arvoden till styrelsen, VD och vVD i Estland 1 1till övriga anställda i Estland 2 3

Löner och arvoden till övriga anställda utomlands 2 2Tantiem och jämförlig ersättning till VD och vVD 0 0

SUMMA 7 9

Årets kostnader avseende pensioner och liknande förmåner:Till styrelsen, VD och vVD 1 2

62

ANNUAL REPORT 2003 | PROPOSED DISPOSITION OF PROFIT | 109

Proposed disposition of profit

SEK M

The following amounts are at the disposal of the Annual

General Meeting:

Profit for the financial year 4,597

Profit brought forward 2,092

Total available 6,689

The Board of Directors recommends:

A cash dividend to shareholders of

SEK 5.75 per share 3,035

To be carried forward 3,654

The Group’s non-restricted earnings thereafter amount to

SEK 8,747 M. No allocation to restricted reserves in Group

companies is proposed.

Board of Directors

Following the Annual General Meeting of 2003, the Board of

Directors consisted of the following members: Bo Forslund,

Ulrika Francke, Birgitta Johansson-Hedberg, Thomas Johansson,

Göran Johnsson, Birgitta Klasén, Marianne Qvick Stoltz,

Carl Eric Stålberg, Lennart Sundén and Anders Sundström.

In addition, the Board of Directors included the follo-

wing employee representatives: Gith Bengtsson and Monica

Hellström.

The Board of Directors elected Carl Eric Stålberg as

Chairman, Bo Forslund as First Deputy Chairman and

Ulrika Francke as Second Deputy Chairman. Birgitta

Johansson-Hedberg resigned from the Board in January

2004.

Stockholm, February 16, 2004

Carl Eric Stålberg Bo Forslund Ulrika Francke

Thomas Johansson Göran Johnsson Birgitta Klasén

Marianne Qvick Stoltz Lennart Sundén Anders Sundström

Gith Bengtsson Monica Hellström

Jan Lidén

President

110 | ANNUAL REPORT 2003 | AUDITORS’ REPORT

Auditors’ report

To the Annual General Meeting of FöreningsSparbanken AB (publ), registration number 502017-7753.

We have audited the annual report, the consolidated financial statements, the accounting records and the administration

by the Board of Directors and the President of FöreningsSparbanken AB for the year 2003. The accounting records and the

administration of the Company are the responsibility of the Board of Directors and the President. Our responsibility is to

express an opinion of the annual report, the consolidated financial statements and the administration based on our audit.

We conducted our audit in accordance with generally accepted auditing standards in Sweden. Those standards require

that we plan and perform the audit in order to obtain reasonable assurance that the annual report and the consolidated financial

statements are free of material misstatements. An audit includes examining, on a test basis, evidence supporting the

amounts and disclosures in the accounts.

An audit also includes an assessment of the accounting principles and their application by the Board of Directors and

the President, an evaluation of the significant estimates made by the of Directors and the President when they prepared the

annual report and the consolidated financial statements, and an evaluation of the overall presentation of information in the

annual report and the consolidated financial statements. We have examined significant decisions, actions taken and the

circumstances of the Company in order to determine the liability, if any, to the Company of the President or any of the members

of the Board of Directors and whether they have acted in any other way in contravention of the Swedish Companies Act,

the Swedish Banking Act, the Annual Accounts Act for Credit Institutions and Securities Companies or the Company’s

Articles of Association. We believe that our audit has provided us with a reasonable basis for our opinion set forth below.

The annual report and the consolidated financial accounts have been prepared in accordance with the Annual Accounts Act

for Credit Institutions and Securities Companies and therefore provide a true and fair view of the Company’s and the

Group’s profit and financial position in accordance with generally accepted auditing standards in Sweden.

We recommend that the Annual General Meeting adopt the profit and loss accounts and balance sheets of the Parent

Company and the Group, deal with the profit in the Parent Company in accordance with the proposal in the Board of

Directors’ Report, and discharge the members of the Board of Directors and the President from liability for the financial

year.

Stockholm, February 20, 2004

Deloitte & Touche AB Ernst & Young AB

Jan Palmqvist Torbjörn Hanson

Authorized Public Accountant Authorized Public Accountant

Peter Markborn

Authorized Public Accountant

Appointed by the Swedish Financial Supervisory Authority

ANNUAL REPORT 2003 | BOARD OF DIRECTORS AND AUDITORS | 111

Board of Directors and Auditors

Board of Directors of FöreningsSparbanken AB

Elected by the Annual General Meeting on April 10, 2003

Directors

Carl Eric Stålberg, Chairman

Bo Forslund, First Deputy Chairman

Ulrika Francke, Second Deputy Chairman

Birgitta Johansson Hedberg, President

(resigned from the Board in January 2004)

Thomas Johansson

Göran Johnsson

Birgitta Klasén

Marianne Qvick Stoltz

Lennart Sundén

Anders Sundström

Employee representatives

Gith Bengtsson

Monica Hellström

Deputy Directors elected by the employees

Per Ekström

Anna-Karin Holst

Auditors of FöreningsSparbanken AB

Elected for four years by the Annual General Meeting on

April 10, 2003

Auditors

Deloitte & Touche AB

Authorized Public Accountant Jan Palmqvist,

Chief Auditor and Chairman

Ernst & Young AB

Authorized Public Accountant Torbjörn Hansson,

Chief Auditor

Appointed by the Swedish Financial Supervisory

Authority

Authorized Public Accountant Peter Markborn

PMAC AB

Nomination Committee of FöreningsSparbanken AB

The proposal for members of the Bank’s Nomination Com-

mittee is prepared together with the Bank’s major share-

holders and other interested parties and submitted to the

Annual General Meeting for approval.

s General Meeting on the principles that served as the

basis for its work in nominating Board members.

In accordance with the decision of the Annual General

Meeting in 2003, the Nomination Committee consists of:

Thomas Halvorsen,

Chairman of the Nomination Committee, President of the

Fourth National Pension Insurance Fund

Lorentz Andersson,

Governor of Västerbotten County

Bengt Eriksson,

Chairman of FSR

Lars Otterbeck,

President of Alecta Pensionsförsäkring Ömsesidigt

Eva Karin Hempel,

agronomist and board member of the Federation of

Swedish Farmers

Per-Göran Nyberg,

board member of Sparbanksstiftelsernas Förvaltnings-

aktiebolag

112 | ANNUAL REPORT 2003 | BOARD WORK

Board work

The Board of Directors has overall

responsibility for the operations of Före-

ningsSparbanken. The President is re-

sponsible for day-to-day management.

In addition to his legal responsibilities,

the Chairman is also responsible for

strategic issues involving protecting

the interests of the Group.

According to FöreningsSparbanken’s

articles of association, the Board of

Directors consists of no fewer than

nine and no more than 11 members, in

addition to employee representatives

and their deputies. Information on the

members of the Board since the last

Annual General Meeting is provided

on page 111.

Nomination Committee

FöreningsSparbanken has a Nomination

Committee annually elected by the

Annual General Meeting. The role of

the committee is to recommend Board

members and Auditors as well as their

fees. The Annual General Meeting in

2003 elected the following committee

members: Thomas Halvorsen, President

of the Fourth National Pension Insurance

Fund; Governor Lorentz Andersson; former

bank executive Per-Göran Nyberg; Bengt

Eriksson, Chairman of the National

Organization of Independent Savings

Banks, agronomist Eva Karin Hempel,

and Lars Otterbeck, President of

Alecta Pensionsförsäkring Ömsesidigt.

Compensation to Board members,

the President and other senior executives

is provided in Note 7.

Board work during the year

During the year the Board of Directors

held a total of 18 meetings devoted to,

among other things, the following issues:

■ Monitoring major market events

■ Development of the Bank’s efforts

to improve customer satisfaction

■ Development of the Swedish branch

operations

■ Development of the international

strategy

■ New financial objectives

■ Development of the Bank’s strategy

vis-à-vis independent savings banks

■ Review of corporate governance, in-

cluding independent risk control co-

ordinated at the Group level

■ The Bank’s preparations for Sweden’s

possible membership in EMU

■ Development of the Group-wide

economic capital program

■ The Bank’s cooperation with Spare-

Bank 1 Gruppen

■ The Bank’s cooperation with Aktia.

During the year the Board of

Directors took a study tour of retail

operations in Germany and Austria.

Credit and Capital Market Committee

The Board has a Credit and Capital

Market Committee, which consists of

the Chairman of the Board, the President

and four other members appointed

from within the Board.

The Committee held 22 meetings

during the year.

The Committee responds to credit

and limit queries submitted to the Board

within certain limits, provided that the

cases in question are not of a principle

nature or otherwise are of major signif-

icance.

Since the Annual General Meeting

in 2003 the Committee has had the

following members: Carl Eric Stålberg,

Chairman, Bo Forslund, Deputy Chair-

man, Ulrika Francke, Birgitta Johansson-

Hedberg, Thomas Johansson and

Göran Johnsson.

Audit and Security Committee

The Board’s Audit and Security Com-

mittee, which consists of four members

appointed from within the Board, held

four meetings during the year.

The Committee is responsible for,

among other things, maintaining the

Board’s contacts with the internal

audit and security functions and the

external auditors in order to provide

the Board with greater access to infor-

mation on auditing and security opera-

tions in the Bank, to facilitate and

improve opportunities for the internal

audit unit and external auditors to

communicate with the Board and to

evaluate the Bank’s security work.

In addition, the Committee is

responsible for reviewing the report

compiled at least once a year that

describes and evaluates the operational

risks in the Bank. The Committee also

has the right to initiate action on matters

regarding operational risks and condi-

tions noted in the Bank’s organization

related to such risks.


in 2003 the Committee has had the

following members: Ulrika Francke,

Chairman, Lennart Sundén, Deputy

Chairman, Birgitta Klasén and Marianne

Qvick Stoltz.

Election Committee

The Board has an Election Com-

mittee consisting of two members

appointed from within the Board. The

Committee is primarily responsible for

preparing issues regarding the ap-

pointment of members and chairmen

of the boards of the local banks.


in 2003 the Committee has consisted

of Bo Forslund.

Compensation Committee

The Board’s Compensation Com-

mittee consists of the Chairman of the

Board and the two Deputy Chairmen.

ANNUAL REPORT 2003 | BOARD WORK | 113

Since the Annual General Meeting in

2003, the Committee has consisted of

Carl Eric Stålberg, Chairman, Bo

Forslund, First Deputy Chairman, and

Ulrika Francke, Second Deputy Chair-

man. The committee held eight meetings

during the year.

The Compensation Committee

determines the salaries and other ben-

efits for the President, Deputy Presi-

dent, other members of the Executive

Management, the Head of Internal

Audit and other persons who report

directly to the President.

During the spring the Compensation

Committee established a new policy

with principles for wages and benefits

for new executives. The policy defines,

among other things, executive categories,

total cost range, benefits and pension

terms. During the autumn the com-

mittee established a policy for the

Bank’s incentive programs that quality

assures new proposals for internal

incentive programs and serves as a

basis when deciding to establish new

programs and measure results. The

policy presumes an absolute level for

variable compensation, objective and

measurable goals, and results that are

based on actual performance.

INTERNAL AUDIT

The purpose of Internal Audit is to

review and evaluate controls and risk

management within the Group. Internal

Audit is an internal review function

independent from the operational units

in accordance with the general advice

of the Swedish Financial Supervisory

Authority (FFFS 1999:12).

Internal Audit is directly subordinate

to the Board of Directors.

Internal Audit also assists the outside

auditors in their tasks.

114 | ANNUAL REPORT 2003 | BOARD OF DIRECTORS

Board of Directors

GÖRAN JOHNSSON

Chairman of the Swedish Metal Workers’Union. Born 1945. Elementary school and labor union training. Elected 1997.

Other directorships: Deputy Chairman of theEuropean and Nordic federations of metal workers’ unions. Board Member of the FourthNational Pension Insurance Fund, the Inter-national Metalworkers’ Federation, the SwedishTrade Union Confederation, the SwedishFoundation for Strategic Research andStiftelsen Kvinnoforum. Deputy Member of the Swedish Social Democratic Party /PartyBoard and Executive Committee.

Member of the Board of Directors’ Credit andCapital Market Committee.

Holding: 15 shares and 0 warrants.

BIRGITTA KLASÉN

Chief Information Officer EADS – EuropeanAeronautic Defence and Space Company – as of February 18, 2004. Born 1949. CivilEngineer. Elected 2000.

Other directorships: Board Member of E.ONBenelux bv, Ledstiernan AB, ENIRO AB and IPUnplugged AB.

Member of the Board of Directors’ Audit andSecurity Committee.

Holding: 2,000 shares and 0 warrants.

THOMAS JOHANSSON

Deputy Chairman of the Federation of SwedishFarmers. Born 1954. B.Sc. in Agriculture.Elected 2001.

Other directorships: Chairman of the SwedishAgricultural Research Foundation. DeputyChairman of Federation of Swedish Farmers.Board Member of Agro Väst AB, HagmarksMistra and Swedish Meats.

Member of the Board of Directors’ Credit andCapital Market Committee.


BO FORSLUND

First Deputy Chairman since 2003. Born 1939.Former Member of the Swedish Parliament,Chairman of the Sundsvall City Council. Elected 1991.

Other directorships: Chairman of Savings Bank Foundation Norrland and Sparbanks-stiftelsernas Förvaltningsaktiebolag. DeputyChairman of the Supervisory Board of AktiaSparbank Ab.

Chairman of the Board of Directors’ ElectionCommittee and Deputy Chairman of the Creditand Capital Market Committee.


ULRIKA FRANCKE

Second Deputy Chairman since 2003. Born1956. President of SBC Ek för SBCBostadsrättscentrum AB. Elected 2002.

Other directorships: Chairman of the StockholmBuilding Society and its subsidiaries and foundations, and Södersjukhuset AB. BoardMember of SBC Bostadsrättscentrum AB’ssubsidiaries, Econova Biotech AB, Skanska ABand Tyréns AB.

Member of the Board of Directors’ Credit andCapital Market Committee and Chairman of theAudit and Security Committee.


CARL ERIC STÅLBERG

Chairman since 2003. Born 1951. GraduateBusiness Administrator. Elected 2001.

Other directorships: Chairman of the SwedishSkiing Association. Deputy Chairman of theInternational Skiing Federation and EuropeanSavings Bank Group (ESBG). Board Member ofSparebank 1 Gruppen AS and the SwedishOlympic Committee.

Chairman of the Board of Directors’ Credit andCapital Market Committee.


ANNUAL REPORT 2003 | BOARD OF DIRECTORS | 115

MARIANNE QVICK STOLTZ

Small business owner. Born 1949. Diploma inRetail Economics, studied at CHF, Lausanne.Elected 1994.

Other directorships: President/Co-owner of AugMagnussons Eftr AB. Chairman/Co-owner ofTidsforum Göteborg AB. Deputy Chairman ofHigab and Västsvenska industri och Handels-kammaren. Board Member of Göteborg o CoTräffpunkt AB.

Member of the Board of Directors’ Audit andSecurity Committee.


LENNART SUNDÉN

President of Swedish Match AB. Born 1952.Civil Engineer and Graduate BusinessAdministrator. Elected 2000.

Other directorships: Board Member of A AndréGmbH & Co KG, JM AB and Swedish MatchAB with subsidiaries.

Deputy Chairman of the Board of Directors’Audit and Security Committee.


ANDERS SUNDSTRÖM

Member of Parliament. Born 1952. Urban planner. Elected 2003.

Other directorships: Chairman of LuleåUniversity of Technology and Sparbanken Nord,Board memeber of Boliden AB and Excellent e-Service AB. Member of the Swedish SocialDemocratic Party /Party Board and ExecutiveCommittee.


GITH BENGTSSON

Bank employee. Born 1962. Employee representative. Elected 2000.

Other directorship: Board Member ofSparinstitutens Pensionskassa (SPK).


MONICA HELLSTRÖM

Bank employee. Born 1948. Employee representative. Deputy Board member since1999, Board member since 2003.

Other directorships: None.


116 | ANNUAL REPORT 2003 | BOARD OF DIRECTORS

HÅKAN BERG

Head of Internal Audit. Born 1955. Bachelor ofLaws. Employed since 1984. Adjunct memberof the Employed September 2003. Adjunctmember of the Board of Directors’ Audit andSecurity Committee.

Holding: 0 shares and 20,000 warrants.

CECILIA HERNQVIST

Secretary of the Board of Directors and theExecutive Management. Born 1960. Bachelorof Laws. Employed since 1990.


JAN LIDÉN

President and CEO, adjunct member of theBoard, Head of the Stockholm Region andacting CFO. Born 1949. Graduate BusinessAdministrator. Employed since 1990.

Other directorships: Chairman of Förenings-Sparbankens Fastighetsbyrå AB. Board member of Visa International/Visa InternationalEU, Visa Sweden Service AB/Visa SwedenAssociation and the Swedish BankersAssociation.


ANNUAL REPORT 2003 | EXECUTIVE MANAGEMENT | 117

Executive Management

JAN LIDÉN

President and CEO, adjunct member of the Board, Head of the Stockholm Region and actingCFO. Born 1949. GraduateBusiness Administrator. Employedsince 1990.

Holding: 481 shares and 10,000warrants.

ANDERS EK

Executive Vice President andPresident of AB Robur. Born1948. Bachelor of Arts. Employedsince 2000.


GERT ENGMAN

Executive Vice President, ChiefInformation Officer and Head ofShared Services. Born 1949.Graduate Economist. Employedsince 1993.

Holding: 1,811 shares and 20,000warrants.

GÖRAN GUNNARSSON

Executive Vice President andHead of Electronic Channels. Born1943. Economist. Employed since2001. Previously employed 1985-1999.


LENNART HAGLUND

Executive Vice President andManager of the Southern Region.Born 1947. Marketing economist.Employed since 1999.


KJELL HEDMAN

Executive Vice President andHead of Customer Offerings andProducts. Born 1951. Economist.Employed since 1985.


BRITT HENRIKSSON

Executive Vice President andManager of the Northern Region.Born 1949. Marketing economist.Employed since 1969.


MIKAEL INGLANDER

Executive Vice President andManager of the SoutheasternRegion. Born 1963. GraduateBusiness Administrator. Employedsince 1988.


118 | ANNUAL REPORT 2003 | EXECUTIVE MANAGEMENT

LARS-ERIK KVIST

Executive Vice President andChief Credit Officer. Born 1945.Graduate Business Administrator.Employed since 1974.


BENGT-ERIK LINDGREN

Executive Vice President andManager of the Central Region.Born 1950. Graduate Economist.Employed since 1975.


INGRID PERSSON

Executive Vice President responsiblefor independent savings banksand partly owned banks. Born1948. Graduate Economist.Employed since 1994.


PETER RYDELL

Executive Vice President andManager of the Western Region.Born 1948. Bachelor of Laws.Employed since 2002.


GÖRAN THEODORSSON

Executive Vice President, andHead of Human Resources andCompetence Development. Born1948. Economist. Employed since1969.


ANNIKA WIJKSTRÖM

Executive Vice President andHead of International Banking aswell as Swedbank Markets. Born1951. Bachelor of Arts. Employedsince 1986.


HENRIK KOLGA

Head of Communications. Born1953. MBA.


GITH BENGTSSON

Bank employee. Born 1962.Upper secondary education.Employee representative. Elected2000.


ANNUAL REPORT 2003 | OTHER SENIOR EXECUTIVES | 119

Other Senior Executives

LARS EKLUND

Senior Vice President responsible for Operational Risks,

Security, Legal Affairs, Insurance and Crisis Management.

Born 1945. Bachelor of Laws. Employed since 1989.

Adjunct member of the Board of Directors’ Audit and

Security Committee. Chairman of the Audit and Security

Sub-Committee.

Holding: 1,981 shares and 20,000 warrants.

ROBERT CHARPENTIER

Senior Vice President and Deputy Head of Swedbank

Markets. Born 1965. Master of Economics. Employed

since 1997.


120 | ANNUAL REPORT 2003 | ADDRESSES

Addresses

FöreningsSparbanken ABRegistration number: 502017-7753Registered office: StockholmVisiting address: Brunkebergstorg 8Mailing address: SE-105 34 StockholmTelephone: +46-8-5859 00 00Fax: +46-8-796 80 92www.foreningssparbanken.see-mail: [email protected]: swedsess

Swedbank MarketsVisiting address: Regeringsgatan 13Mailing address: SE-105 34 StockholmTelephone: +46-8-5859 18 00Fax: +46-8-5859 25 63www.foreningssparbanken.se/swedbankmarketse-mail: [email protected]

SUBSIDIARIES IN SWEDEN

AB SpintabRegistration number: 556003-3283Registered office: StockholmVisiting address: Regeringsgatan 13Mailing address: SE-106 11 StockholmTelephone: +46-8-5859 21 00Fax: +46-8-10 79 70www.foreningssparbanken.se/spintabe-mail: [email protected]

Robur ABRegistration number: 556110-3895Registered office: StockholmVisiting address: Malmtorgsgatan 8Mailing address: SE-105 34 StockholmTelephone: +46-8-5859 24 00Fax: +46-8-796 49 85www.robur.se

Robur Försäkring ABRegistration number: 516401-8292Registered office: StockholmVisiting address: Malmtorgsgatan 8Mailing address: SE-105 34 StockholmTelephone: +46-8-5859 24 00Fax: +46-8-5859 05 25www.robur.se

FöreningsSparbanken Finans ABRegistration number: 556131-3395Registered office: StockholmVisiting address: Brunkebergstorg 8Mailing address: SE-105 34 StockholmTelephone: +46-8-5859 22 00Fax: +46-8-21 34 67www.foreningssparbanken.se/finanse-mail: [email protected]

Kundinkasso Aktiebolag K.I.A.B.Registration number: 556209-5363Registered office: GothenburgVisiting address: Drakegatan 7-9Mailing address: Box 256, SE-401 24GothenburgTelephone: +46-31-733 32 00Fax: +46-31-40 09 14www.foreningssparbanken.se/kundinkassoe-mail:[email protected]

FSB BolånDirekt BankRegistration number: 516401-9951Registered office: StockholmVisiting address: Fleminggatan 39-41Mailing address: Box 8325, SE-104 20StockholmTelephone: +46-8-785 37 00Fax: +46-8-785 37 50www.bolandirekt.see-mail: [email protected]

FöreningsSparbanken Fastighetsbyrå ABRegistration number: 556090-2115Visiting address: S:t Eriksgatan 117Mailing address: Box 23164, SE-104 35StockholmTelephone: +46-8-5454 55 00Fax: +46-8-5454 55 21www.fastighetsbyra.foreningssparbanken.see-mail: [email protected]

FöreningsSparbanken Öland ABRegistration number: 516401-0034Registered office: BorgholmVisiting address: Storgatan 15Mailing address: Box 26, SE-387 21 BorgholmTelephone: +46-485-56 45 00Fax: +46-485-125 62www.olandsbank.come-mail: [email protected]

INTERNATIONAL SUBSIDIARIES

AS HansapankRegistered office: TallinnLiivalaia 8EE-150 40 TallinnEstoniaTelephone, switchboard: +372 6310 310Fax: +372 6310 410www.hansagroup.come-mail: [email protected]: HABA EE2X

FIH Erhvervsbank A/SRegistration number: 28 827Registered office: CopenhagenLangelinie Alle 43DK-2100 CopenhagenDenmarkTelephone: +45-722 25 00Fax: +45-722 250 01www.fih.come-mail: [email protected]

Swedbank (Luxembourg) S.A.Registration number: 302018-5066Registered office: Luxembourg8-10 Avenue de la GareL-1610 LuxembourgMailing address: PO Box 1305L-1013 LuxembourgTelephone: +352 404 9401Fax: +352 404 907www.swedbank.lue-mail: [email protected]: BNEL LULL

EnterCard ASRegistration number: 980 844 854 mvaRegistered office: NorwayVisiting address: Holbergs gate 21Mailing address: PO Box 6783, N-0130 OsloTelephone: +47 21 31 66 00Fax: +47 21 31 66 01www.entercard.noe-mail: [email protected]

FILIALER I UTLANDET

NorgeFöreningsSparbanken OsloFjordalléen 16 Aker bryggePO Box 1441 Vika 0115 OsloNorgeTelefon: +47-23 11 62 00Telefax: +47-23 11 62 01Swift: SWEDNOKK

StorbritannienSwedbank, London BranchSwedbank House42 New Broad StreetLondon EC2M 1SBStorbritannienTelefon: +44-207 256 60 00Telefax: +44-207 638 11 01Swift: SWED GB 2L

USASwedbank, New York BranchOne Penn Plaza, 15th floor,New York, NY 10119USATelefon: +1-212 486 84 00Telefax: +1-212 486 32 20Swift: SWED US 33

INTRESSEBOLAG I SVERIGE

Bergslagens Sparbank AB516401-0109Säte: LindesbergBesöksadress: Kungsgatan 13Postadress: Box 114, 711 23 LindesbergTelefon: 0581-880 40Telefax: 0581-144 75Internet: www.bergslagenssparbank.see-post: [email protected]

Eskilstuna Rekarne Sparbank AB516401-9928Säte: EskilstunaBesöksadress: Kungsgatan 5Postadress: 631 93 EskilstunaTelefon: 016-15 80 00Telefax: 016-12 20 84Internet: www.ersab.se/e-post: [email protected]

Färs & Frosta Sparbank AB516401-0091Säte: LundBesöksadress: Knut den Stores Torg 2Postadress: Box 204, 221 00 LundTelefon: 046-37 18 50Telefax: 046-37 18 51Internet: www.farsofrostasparbank.see-post: [email protected]

FöreningsSparbanken Sjuhärad AB516401-9852Säte: BoråsBesöksadress: Allégatan 55Postadress: Box 1730, 501 17 BoråsTelefon: 033-16 65 00Telefax: 033-16 66 60Internet: www.sjuharad.foreningssparbanken.see-post: [email protected]

FöreningsSparbanken Söderhamn AB516401-0042Säte: SöderhamnBesöksadress: Kungsgatan 11Postadress: Box 13, 826 21 SöderhamnTelefon: 0270-722 00Telefax: 0270-186 90Internet: www.fsbankensoderhamn.se/e-post: [email protected]

Vimmerby Sparbank AB516401-0174Säte: VimmerbyBesöksadress: Sevedegatan 37Postadress: Box 103, 598 22 VimmerbyTelefon: 0492-795 00Telefax: 0492-795 49Internet: www.vimmerbysparbank.see-post: [email protected]

VPC AB556112-8074Säte: StockholmBesöksadress: Regeringsgatan 65Postadress: Box 7822, 103 97 StockholmTelefon: 08-402 90 00 Telefax: 08-24 67 88Internet: www.vpc.see-post: [email protected]

INTRESSEBOLAG I UTLANDET

Aktia Sparbank AbpBesöksadress: Mannerheimvägen 14, Postadress: PB 207FIN- 00101 HelsingforsFinlandTelefon, växel: +35-810 247 50 00Telefax: +35-810 247 63 56Internet: www.aktia.fie-post: [email protected]

SpareBank 1 Gruppen ASBesöksadress: Henrik Ibsensgate 12Postadress: PO Box 778 SentrumN-0106 OsloNorgeTelefon: +47-21 02 50 50Telefax: +47-21 02 50 51Internet: www.sparebank1.noe-post: [email protected]

REPRESENTATIONSKONTOR

JapanSwedbankKanichiro HirataSwedbank Tokyo8F Shibakoen 32 Mori Building3-4-30 ShibakoenMinato-ku Tokyo 105-0011JapanTelefon: +81-357 772 081Telefax: +81-357 772 084e-post: [email protected]

KinaLiu ZhimeiSwedbank Shanghai Representative OfficePOS Plaza, 1501 (15th Fl.)1600, Century AvenuePudongShanghai 200122 KinaTelefon: +86-215 820 3300Telefax: +86-215 820 0022

Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i förhållande till bokfört värde för utlåningtill kreditinstitut och allmänheten.

Antal anställda Antal anställda vid årets utgång, exklusive långtidsfrånvarande, i relation till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster.

Avkastning på totalt kapital Rörelseresultat i relation till genomsnittlig balansomslutning.

Börskurs/Eget kapital Börskurs vid årets utgång i relation till utgående eget kapital per aktie.

Direktavkastning Utdelning per aktie i relation till börskursen vid årets utgång.

Duration Den genomsnittligt vägda löptiden på det nuvärdesberäknadebetalningsflödet uttryckt i antal år.

Eget kapital per aktie Eget kapital i relation till antalet utestående aktier.

Försäkringstekniska avsättningar Värdet av försäkringsbolags garanterade försäkringsåtaganden,inklusive avsättningar för oreglerade skador.

Justerat eget kapital per aktie Eget kapital samt kapitalandelen av skillnaden mellan bokfört värdeoch verkligt värde i finansiella anläggningstillgångar som utgörs avräntebärande värdepapper i relation till antalet utestående aktier.

Kapitalbas Summan av primärt och supplementärt kapital minus poster enligt2 kap. 7§ 3:e stycket lagen om kapitaltäckning. För att täcka kapitalkrav för marknadsrisker får förlagslån med en ursprungliglöptid på minst två år inkluderas i en utvidgad del av kapitalbasen.

Kapitaltäckningsgrad Utgående kapitalbas i relation till utgående riskvägt belopp.

Kassaflöde per aktie Årets kassaflöde i relation till antalet utestående aktier.

K/I-talSumma kostnader i relation till summa intäkter.

Kreditförluster, netto Årets konstaterade och sannolika förluster med avdrag för återfördareserveringar och återvinningar avseende lånefordringar samt åretsnettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser.

Kreditförlustnivå, netto Kreditförluster netto och värdeförändringar på övertagen egendomi förhållande till ingående balans för utlåning samt övertagen egen-dom och kreditgarantier.

LöptidTid fram till en fordran eller skuld har villkorsändringsdag eller för-fallodag.

Osäkra fordringar Lånefordringar där betalningarna sannolikt inte kommer att fullföljasenligt kontraktsvillkoren. En sådan lånefordran anses inte som osä-ker om det finns säkerhet för den som med betryggande marginaltäcker både kapital, räntor och ersättningar för eventuella förse-ningar. Osäkra fordringar brutto med avdrag för specifika reserve-

ringar för individuellt värderade lånefordringar samt reserveringarför gruppvis värderade homogena lånefordringar utgör osäkra for-dringar netto.

P/E-talBörskurs vid årets utgång i relation till resultat per aktie.

Placeringsmarginal Räntenetto i relation till genomsnittlig balansomslutning.

Primärkapital Eget kapital, i moderbolaget inklusive 72 procent av periodiserings-fond, minus goodwill, samt kapitaltillskott och reserver som får in-gå i kapitalbasen som primärt kapital enligt 2 kap. 6 § lagen omkapitaltäckning. I den finansiella företagsgruppen ingår även mino-ritetsandelar som belöper på företag som omfattas av gruppbase-rad redovisning.

Primärkapitalrelation Utgående primärkapital i relation till utgående riskvägt belopp.

Reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra fordringar Specifika reserveringar för individuellt värderade lånefordringarsamt reserveringar för gruppvis värderade homogena grupper avlånefordringar i relation till osäkra fordringar brutto.

Resultat per aktie före utspädning Den del av årets resultat som är hänförlig till stamaktierna i relationtill ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående stamaktier.

Resultat per aktie efter utspädning Den del av årets resultat som är hänförlig till stamaktierna i relationtill ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående stamaktierjusterat för utspädningseffekten av potentiella stamaktier.

Riskvägt belopp Summa tillgångar i balansräkningen och åtaganden utanför balans-räkningen, uppdelade i kredit- och marknadsrisker, värderade ochriskvägda enligt gällande kapitaltäckningsföreskrifter. Volymerna vägsmed hänsyn till bedömd risk så att de kommer att ingå i den risk-vägda volymen till 0 procent, 20 procent, 50 procent eller 100 procent.

Räntemarginal Skillnaden mellan medelräntan på samtliga tillgångar och medel-räntan på samtliga skulder.

Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i relation till genomsnittligt eget kapital.

Räntebindningstid Avtalad tid under vilken räntan på en tillgång eller skuld är bunden.

Substansvärde per aktie Eget kapital enligt balansräkningen samt kapitalandelen av skill-naden mellan bokfört värde och verkligt värde på tillgångar ochskulder i relation till det utgående antalet utestående aktier.

Supplementärt kapital Tidsbundna förlagslån, efter viss reduktion om den återstående löp-tiden understiger fem år, eviga förlagslån samt kapitaltillskott ochreserver som får ingå i kapitalbasen som supplementärt kapitalenligt 2 kap. 6 § lagen om kapitaltäckning.

Total reserveringsgrad osäkra fordringar Samtliga reserveringar för lånefordringar i relation till osäkra for-dringar brutto.

Definitioner

FöreningsSparbanken kommer preliminärt att

publicera resultatrapporter vid följande tillfällen:

Delårsrapport – första kvartalet 2004 4 maj

Delårsrapport – andra kvartalet 2004 18 augusti

Delårsrapport – tredje kvartalet 2004 29 oktober

Koncernens ekonomiska rapporter kan hämtas

via FöreningsSparbankens hemsida på internet

med adress www.foreningssparbanken.se/ir eller

på närmaste FöreningsSparbankskontor.

Ekonomisk information 2004

Design: SolbergGrafisk produktion: LT LayoutFoto: Leif Hansen, sidan 5 och 114-118Tryck: db grafiskaTryckeriet och pappret är Svanengodkänt.

Ordinarie bolagsstämma äger rum i ELMIA Kongress- och

konserthus, Hammarskjöldsalen, Elmiavägen, Jönköping,

torsdagen den 22 april 2004, klockan 14.00. Inregistrering

till stämman börjar klockan 12.30.

Anmälan m m

Aktieägare som vill deltaga i bolagsstämman ska dels vara

införd i den av VPC AB (”VPC”) förda aktieboken tors-

dagen den 8 april 2004, dels anmäla sitt deltagande och det

antal biträden (högst två) som aktieägaren eventuellt avser

medföra senast fredagen den 16 april 2004 klockan 15.00. An-

mälan skickas till FöreningsSparbankens centralkontor

antingen med brev under adress Box 47022, 100 74

Stockholm eller per telefon 08-775 44 66 eller per telefax

08-775 81 65 eller via internet www.foreningssparban-

ken.se/ir (under rubriken bolagsstämma).

I anmälan ska uppges namn, personnummer/organisa-

tionsnummer, adress och telefonnummer. Om deltagande

sker med stöd av fullmakt ska behörigen undertecknad

och dagtecknad fullmakt och i fall där fullmaktsgivaren är

juridisk person, vidimerat registreringsbevis eller annan

handling utvisande firmatecknares behörighet, insändas

före bolagsstämman. Fullmakt som nu sagts gäller högst

ett år från utfärdandet.

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste,

för att äga rätt att deltaga i bolagsstämman, tillfälligt låta

registrera aktierna i eget namn i den av VPC förda aktie-

boken. Sådan registrering, som normalt tar några dagar i

anspråk, måste vara genomförd torsdagen den 8 april 2004.

Förvaltaren bör därför underrättas i god tid före denna tid-

punkt.

Bolagsstämma

Ärenden

Ärenden som enligt lag och bolagsordningen ska förekom-

ma på ordinarie bolagsstämma; framläggande av styrelsens

och verkställande direktörens årsredovisning och revisor-

ernas berättelse samt koncernredovisningen och koncern-

revisionsberättelsen för räkenskapsåret 2003, fråga om fast-

ställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt

koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,

dispositioner beträffande bankens vinst enligt den fast-

ställda balansräkningen samt fastställande av avstämnings-

dag för utdelning, fråga om beviljande av ansvarsfrihet för

styrelseledamöterna och verkställande direktören för den

tid redovisningen omfattar samt val av styrelse och fast-

ställande av arvoden åt styrelse och revisorer.

Därtill kommer bland annat styrelsens förslag dels om

förvärv av egna aktier för att underlätta värdepappersrörel-

sen, dels om bemyndigande för styrelsen att besluta om

förvärv av egna aktier samt om överlåtelse av sålunda för-

värvade aktier.

Föredragningslista med uppgift om vid bolagsstämman

förekommande ärenden anges i kallelsen till bolagsstäm-

man. Kallelsen publiceras den 18 mars i bland annat Dagens

Nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens Industri.

Utdelning

Styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas 5,75 kronor

per aktie. Som avstämningsdag för rätt till utdelning för

2003 föreslås tisdagen den 27 april 2004. Sista dagen för

handel med bankens aktie inklusive rätt till utdelning är

därmed torsdagen den 22 april 2004.

Om bolagsstämman beslutar enligt styrelsens förslag,

beräknas utdelningen komma att utbetalas genom VPCs

försorg fredagen den 30 april 2004.

0068_Oms.qxd 04-03-29 14.50 Sidan 1

94

18

30

18

FöreningsSparbanken AB (publ)

Org nr 502017–7753

Styrelsen har sitt säte i Stockholm

Besöksadress: Brunkebergstorg 8

Postadress: 105 34 Stockholm

Telefon: 08-585 900 00

Internet: www.foreningssparbanken.se

e-post: [email protected]

0068_Oms.qxd 04-03-29 14.54 Sidan 1

Documents

Årsredovisning 2003 - Swedbanki/@sbg/@gs/@com/... · Hansabank i Baltikum och FIH i Danmark samt delägda SpareBank 1 Gruppen i Norge och Aktia i Finland. Hansabank, med bas i