1

Årsredovisning2015

Tjörn – möjligheternas ö hela året och för hela livet

2

Tryckeri:Sandstens Tryckeri

Upplaga: 200 ex

Redaktion: Katarina Hillberg, Mats Berntsson, Marie Johansson, Eva-Karin Ohlsson och Anna-Lena Bjarneberg

Formgivning: Maria Johannessen

Omslagsbild: Barn från Skärhamns skola har gjort och satt upp sjöstjärnor längs med Stråket i Skärhamn. Barn och unga blir genom kulturuttryck delaktiga i samhällsplaneringen.

Foto: Lisa Nestorson: Mats Kristensson och Claes Jansson, sidan 9 Maria Johannessen: övriga foton

3

Innehåll

InledningInledningen presenterar årets verksamhet och resultat i korthet samt framtidsfrågor.

Årets verksamhet i korthet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Kommunstyrelsens ordförande . . . . . . . . . . . . . . . . 6– Ny politisk vision . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7Så styrs Tjörns kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8Tjörn och omvärlden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12– Kommunens kvalitet i korthet . . . . . . . . . . . . . 14

Kommunens årsredovisning följer bestämmelser i kommunallagen och lagen om kommunal redovisning. Den upprättas av kommunstyrelsen och överlämnas till kommunfullmäktige. Revisorerna har i uppgift att föreslå kommunfullmäktige att tillstyrka eller avstyrka ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och nämnderna. Kommunfullmäktige fattar beslut om godkännande av årsredovisningen.

Kommunens resultat: +19 mkr

Årets investeringar: 75 mkr

Soliditet: 36 %

Antal invånare: 15 315

Arbetslöshet: 3,1 %

Finansiella rapporter – kommunenDetta avsnitt redogör för det ekonomiska utfallet av kommunens verksamhet, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid årets slut i rapporterna resultaträkning, finanseringsanalys och balansräkning med noter.

Kommunens resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . 50Kommunens finansieringsanalys . . . . . . . . . . . . 50Kommunens balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . 51Redovisningsprinciper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

Förvaltningsberättelse Kommunens finansiella ställning analyseras. Idriftsredovisningen redovisas nämndernas resultati förhållande till budget med kommentarer tillavvikelserna. Uppföljning av kommunfullmäktigesuppdrag med bedömning om god ekonomisk hushållning. Därefter redovisas nyckeltal med mera för medarbetare i kommun och koncern.

Finansiell analys av kommunen, resultaträkning . .38 – Driftsredovisning och ekonomisk analys av nämndernas verksamhet . . . . . . . . . . . . . . .41

VerksamhetsredovisningI reportageform presenteras nämnderna, deras resul-tat och uppdrag.

En ännu bättre plats att leva och bo . . . . . . . . . . 16

Bostäder och VA för framtiden . . . . . . . . . . . . . . . 18

Tjörns skolor rustar för framtiden . . . . . . . . . . . . . 22

Tjörns äldreomsorg – en förebild . . . . . . . . . . . . . 26

Kultur ger muskler till själen . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

Vårda, bevara och utveckla – Nytt kulturmiljöprogram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

Finansiella rapporter – sammanställd redovisningKommunens och bolagskoncernens ekonomiska ställning läggs samman till en redovisningsenhet i den sammanställda redovisningen.

Finansiell analys, sammanställd redovisning . . . 58Sammanställd redovisning, resultaträkning . . . . . .62Sammanställd redovisning, finansieringsanalys . .62Sammanställd redovisning, balansräkning. . . . . . .63Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64Resultat- och balansräkning per bolag . . . . . . . . 65

Revisionsberättelse 2015 . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

Finansiell analys av kommunen, balansräkning . . .44 – Investeringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

– Uppföljning av finansiella mål och kommunfullmäktiges uppdrag . . . . . . . . . . . . . 47

Medarbetare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

4

Årets verksamhet i korthetResultatTjörns kommun redovisar ett resultat på +18,6 miljoner kronor. Årets budgeterade resultat var +2,5 miljoner kronor och orsaken till det förbättrade resultatet är reavinster på tomt- och markförsäljningar, återbetal-ning av AFA-premier och lägre finansiella kostnader. Nämnderna redovisar ett underskott på -4,8 miljoner kronor och kommunövergripande poster är +20,8 mil-joner kronor. Skatteintäkter och generella statsbidrag är 9,8 miljoner kronor lägre än budgeterat vilket vägs upp av bättre finansiella poster med +9,1 miljoner kronor. Sammanställd redovisning omfattar kommunen och de kommunala bolagen och redovisar ett resultat på +9,9 miljoner kronor.

Investeringar Investeringar uppgår till 75,4 miljoner kronor. Inom vatten och avlopp är investeringar på 62,4 miljoner kronor utförda där om- och tillbyggnation av Änghol-mens avloppsreningsverk har kommit igång och anslut-ning av fiskindustrin har börjat. Södra hamnen fick ledningar för vatten och avlopp anslutna till överfö-ringsledning mot Ängholmen. Ombyggnad av Höviks-näs avloppsreningsverk har inneburit att fler fastigheter kan anslutas på östra Tjörn.

Finansiell ställningKommunens soliditet är 36 procent med eget kapital på 351 miljoner kronor i relation till summa tillgångar på 985 miljoner kronor. Ansvarsförbindelse för pensionså-tagande är 336 miljoner kronor och soliditet inklusive ansvarsförbindelse är 2 procent.

Viktiga händelser under året• Flyktingsituationen har påverkat året. En ny enhet

har skapats under kommunstyrelsen för att hålla ihop arbetet. Under hösten fick vi en till två nya

Mkr 2015 Budget 2014 2013 2012 2011 2010 2009

Verksamhetens intäkter 241,5 214,0 253,8 291,0 195,7 190,8 183,3

Verksamhetens kostnader -953,4 -900,3 -890,0 -925,4 -822,7 -795,2 -797,7

Nettokostnad innan avskrivning -711,9 -727,8 -686,3 -636,2 -634,4 -627,0 -604,4 -614,4

Avskrivningar -33,1 -34,0 -27,2 -26,2 -22,3 -19,7 -17,7 -16,8

Verksamhetens nettokostnader -745,0 -761,8 -713,5 -662,4 -656,7 -646,7 -622,1 -631,2

Skatteintäkter och generella statsbidrag, utjämning 752,2 762,0 730,4 692,3 671,0 669,4 646,1 621,3

Finansiella intäkter 17,3 15,8 14,0 15,9 12,2 11,6 1,9 19,1

Finansiella kostnader -5,9 -13,5 -6,4 -12,8 -9,3 -7,8 -1,9 -2,9

Årets resultat 18,6 2,5 24,5 33,0 17,2 26,5 24,0 6,3

Resultat kommunen

Inledning

familjer i månaden. Under 2015 tog vi emot 100 ensamkommande barn. Ungefär lika många förvän-tas komma under 2016.

• Barn- och utbildningsförvaltningen har öppnat Välkomsten för nyanlända elever.

• Fyra nya HVB-boenden öppnades för ensamkom-mande barn, sammanlagt finns fem HVB-hem.

• Nordvästsvenska Initiativet har beslutats för att tillsammans med Stenungsund och Orust förbättra infrastrukturen.

• Ny vision samt ny styr- och budgetmodell har beslutats.

• Nytt Kulturmiljöprogram som ger vägledning åt medborgare och politiker att fatta beslut kring bygg-nation och utveckling av våra miljöer har antagits.

• Utredning Skola 2025 som bland annat resulterade i förslag på minskad lokalyta presenterades.

• Tjörns skolor placerade sig bra i rankning. Bland annat framkom att av elever som slutade åk 9 var 93,9 procent behöriga till nationella program.

• Tjörn utsågs till Årets kulturkommun år 2016 för långsiktigt arbete med och satsning på kultur som medel för ökad livskvalitet och hållbar utveckling.

• En genomlysning av föreningsdrivna anläggningar med inriktning på behov för daglig drift samt behov av långsiktig hållbar ekonomi gjordes.

• Inflyttning i 70+boendet i Kållekärr skedde i maj.

• Ny färja till trafiken mellan Kyrkesund och Härön togs i bruk.

• Inköp av ekologiska livsmedel har uppnått 31 procent och vegetarisk skollunch har ökat till 7 procent.

5

Sju år i sammandrag för Tjörns kommun

* Andelen arbetslösa redovisas på nytt sätt. Från och med den 30 september 2011 har Arbetsförmedlingen förändrat sitt sätt att beräkna andelen inskrivna arbetssökande. Istället för att som hittills relatera till befolkningen 16–64 år kommer procenttalen att baseras på en registerbaserad arbetskraft. Därför redovisas inte siffror för åren före 2011.

2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009Allmänt

Antal invånare 31 december 15 315 15 135 15 050 14 974 14 959 14 955 14 961Andel arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd av den registerbaserade arbetskraften, december *Samtliga 16–64 år, Tjörn 3,1 % 3,1 % 3,9 % 4,0 % 3,7 %Samtliga 16–64 år, riket 8,0 % 8,1 % 8,7 % 8,9 % 8,6 %Samtliga 18–24 år, Tjörn 4,8 % 6,6 % 9,2 % 9,1 % 9,5 %Samtliga 18–24 år, riket 13,0 % 14,8 % 17,2 % 18,4 % 19,1 %

Skatt

Kommunalskatt, kr 21,21 21,21 21,21 21,21 21,64 21,64 21,64

Total skatt inkl kyrkoavgiften i genomsnitt, kr 34,19 33,82 33,82 33,57 33,54 33,54 33,56

Resultat, mkrVerksamhetens nettokostnad, kommun -745,0 -713,5 -662,4 -656,7 -646,7 -622,1 -631,2Skatteintäkter och generella statsbidrag 752,2 730,4 692,3 671,0 669,4 646,1 621,3Finansnetto, kommun 11,4 7,6 3,1 2,9 3,8 0,0 16,2

Resultat, kommun 18,6 24,5 33,0 17,2 26,5 24,0 6,3Resultat, sammanställd redovisning 9,9 28,3 35,0 21,8 31,2 25,0 0,4

Balans, mkrBalansomslutning, kommun 985,3 871,2 783,4 817,6 733,6 532,9 499,3Investeringar, kommun 75,4 118,0 88,0 104,8 117,7 87,6 80,8Låneskuld för kommun 250,0 190,0 160,0 230,0 210,0 70,0 30,0Låneskuld sammanställd redovisning 830,0 775,0 725,0 795,0 755,0 595,0 535,0Borgensåtagande 644,7 650,3 633,7 635,0 610,6 590,9 554,1Ansvarsförbindelse, pensionsskuld 336,1 351,0 364,5 337,8 334,4 302,7 314,4Soliditet, kommun 35,6 % 38,2 % 39,3 % 33,6 % 35,1 % 43,4 % 41,5 %Soliditet inkl hela pensionsskulden 1,5 % -2,1 % -7,2 % -7,7 % -10,5 % -13,4 % -21,5 %Soliditet sammanställd redovisning 24,2 % 25,2 % 25,4 % 22,8 % 23,0 % 24,9 % 24,2 %

MedarbetareÅrsarbetare, kommunen, antal 1 061 1 027 1 001 1 019 980 951 934

Årsarbetare, inkl bolag, antal 1 157 1 123 1 124 1 148 1 111 1 076 1 065Sjuktal, kommunen 8,6 % 6,2 % 6,0 % 5,3 % 4,7 % 4,4 % 4,9 %Medarbetarnas medelålder 46,1 47,6 47,6 47,8 47,7 47,3 47,5

6

Vad har varit roligast under 2015?– Vi blev fler Tjörnbor i de åldrar vi är extra angeläg-

na om att bli fler i; barn och unga familjer. Vi fortsätter att ha låg arbetslöshet, inte minst på ungdomssidan. I december utsågs Tjörn till Årets kulturkommun 2016 och det ska vi göra något riktigt bra av. All positiv uppmärksamhet kring Tjörns modell för äldreomsorg är även det något som gjort 2015 extra roligt.

Vad har varit den största utmaningen 2015?– Det var flyktingvågen som präglade mycket av an-

dra halvan av året. Jag är stolt över vår egen organisa-tion och alla de ideella organisationer som har bidragit till det. Det visar den styrka som finns i ett samhälle som Tjörn.

Tjörns befolkning ökade med 1,2 procent – hur kom det sig?

– I flera år har vi satsat på detaljplaner och boende som ska matcha unga barnfamiljers behov och öka rörligheten på bostadsmarknaden. Tjörns läge och höga kvalitet i skolan samt utbudet av fritidsaktiviteter för barnen och deras föräldrar spelar roll.

Nordvästsvenska Initiativet har gett resultat. På vilket sätt?

– Initiativet innehåller flera förslag till bättre infra-struktur i hela vårt område. Några förslag har redan bli-vit verklighet, som perrongförlängningar längs Södra Bohusbanan och åtgärdsstudie för Myggenäs korsväg. I höstas kunde vi glädjas åt att Vallhamnsrondellen äntligen påbörjades.

En mer välkomnande kommun skulle kunna vara en samlingsrubrik för satsningarna på service, be-mötande, kundservice och kortare handläggningsti-der – hur går det?

– 2015 var genomsnittstiden för att få ett bygglov 20 dagar och 102 bygglov beviljades på 12 dagar. Det är en stor förbättring och ett bra exempel på vad vi menar.

Martin JohansenKommunstyrelsens ordförande

Martin Johansen (L), kommunstyrelsens ordförande.

I år blir tredje året när ni satsar på en inflyttnings-kampanj – har det varit värt pengarna?

– Ja, det var ett klokt beslut. Det har gett oss en möjlighet att berätta att Tjörn är en välfungerande fullservicekommun med hög kvalitet i tjänsterna till medborgarna.

Vad ser du fram emot mest under 2016?– Jag ser fram emot att skapa möjligheter för våra

flyktingar till utbildning och arbete. Det kommer att vara helt avgörande för framtiden. Jag hör ofta från Tjörns företagare att de har svårigheter att få tag i arbetskraft. Vi behöver våra flyktingar om vi ska klara behovet av arbetskraft.

– Det är också viktigt att fortsätta utvecklingen av nya bostäder och lägenheter samt att arbeta för all re-gional infrastruktur som gynnar Tjörn och dess många pendlare. Kvalitetsfrågorna inom äldreomsorgen är också fortsatt angelägna.

– Under 2016 då Tjörn är Årets Kulturkommun får vi vara med om mycket roligt. Med de oerhört stora utbud och den mångfald av aktiviteter som erbjuds finns det något för alla och i alla former. Jag är särskilt glad över allt som barn och unga kan välja mellan. Och så kom-mer Disney till Tjörn! Det gynnar turistnäringen och vi vill ha fler besökare året runt.

– Vi behöver bli bättre på att värna om Tjörns miljö, en av våra allra största tillgångar och anledningar till inflyttning.

– Under 2016 ska vi vara klara med en förnyad certi-fiering till Säker och trygg kommun. Trygghet är ett av våra mest grundläggande behov.

Kommunstyrelsens ordförande

Inledning

BAHAMAS

TJÖRN

Att bo på en ö är en dröm för många. Men vilken ö är bäst? Hur hävdar sig Tjörn mot till exempel Bahamas? Vi har gjort en jämförelse:

Som du ser är Tjörn bättre än Bahamas. Du kanske skulle flytta hit? Mer om Tjörn hittar du på www.tjorn.se Hoppas att vi ses!

TJÖRN BAHAMAS

Pendlingsavstånd till Göteborg?

En av Västra Götalands tryggaste kommuner?

Högst rankad i SKL:s skolundersökning?

Lägst arbetslöshet?

Förening för allmogebåtar?

Fastighetsnära insamling av avfall?

Akvarellmuseum?

Störst årsnederbörd?

Fotograf: Anna Engblom, B

ohus Coast

I årets inflytt-ningskampanj jämfördes Tjörn med Bahamas.

7

”Visionen visar att vi tror på Tjörn och på Tjörns framtid”En ny vision för Tjörn har antagits av ett enigt kommunfullmäktige. Nu slår vi fast – en gång för alla eller åtminstone fram till år 2035 – att Tjörn ska vara möjligheternas ö hela året och för hela livet.

”Tjörn 2035 är en åretruntlevande ö för livets alla faser. Företagsamhet, småska-lighet och närhet är våra kännetecken. Havet, det öppna landskapet och kulturen är våra unika värden.”

Så sammanfattas den vision som antogs av ett enigt kommunfullmäktige i april. Bakom beslutet står ett omfattande arbete på flera fronter och i bred dialog, inte minst med medborgarna. Kommunstyrelsens ordförande Martin Johansen (L) menar att visionen blir en ledstjärna i det fortsatta arbetet just eftersom den är övergripande och förankrad i alla politiska partier:

– Men det bästa är ändå att vi med visionen så tydligt visar att vi tror på Tjörn och på Tjörns framtid!

Oppositionsrådet Benny Andersson (S) är inne på samma linje:– Det bästa med visionen är att den trycker på behovet av att Tjörn ska leva året

runt. Den andas stark framtidstro och är blocköverskridande vilket är nödvändigt för att vi ska kunna arbeta efter den under lång tid. Den ställer stort ansvar på oss politiker. Vi måste fatta en mängd beslut om vi vill kunna nå visionen.

Koppling till styrmodellVision 2035 har också direkta kopplingar till Tjörns nya styrmodell för hur kom-munens verksamheter ska planeras, följas upp och utvecklas. Kortfattat innebär detta att allt som görs och alla beslut som tas i kommunen ska utgå från visionen. Och genom hela vägen ner till den enskilde medarbetaren och i slutändan även medborgaren.

– Det viktigaste med visionsarbetet har varit att ta fram en gemensam målbild, som är hållbar över partigränserna, och som ska tydliggöra för både politiker och tjänstemän åt vilket håll vi ska, säger kommunchef Johan Fritz.

Vision i fem delarVision 2035 har fem beståndsdelar. Nedan beskrivs de mycket kort. En åretruntlevande ö för livets alla faser kräver en stabil befolkningstillväxt för att nå 20 000 invånare år 2035. Företagsamhet beskriver ett förhållningssätt till dagens och morgondagens utmaningar som bygger på en positiv inställning. Styrmodellens krav på delmål och avstämning tydliggör den röda tråden mellan vision och människors egna förmågor att hantera sina livsbetingelser.Kommunen ska arbeta aktivt med insatser för ett företagsamt Tjörn.Småskalighet som grundläggande kvalitet kräver en långsiktigt medveten ut-vecklingspolitik för Tjörns orter. Närhet innebär ökad närhet till dynamiken och utvecklingen i Göteborg och andra näraliggande kommuner genom bättre och snabbare kommunikationer och konstruktivt samarbete.Havet, det öppna landskapet och kulturen tillhör Tjörns unika värden som ledande ö-kommun. Dessa värden behöver säkerställas långsiktigt men också tydliggöras och lyftas fram som en styrka i tillväxtarbetet.

Läs visionen i sin helhet på www.tjorn.se.

Ny politisk vision

7

8

Kommunfullmäktige är högst beslutande i kom-munen och allmänheten är välkommen att lyssna på dess möten. Kommunfullmäktiges uppgifter är bland annat att fastställa kommunens budget med mål och inriktning, besluta om skattesats, besluta om vilka nämnder och styrelser som ska finnas, vad de ska göra samt välja dess ledamö-

ter och välja revisorer som granskar kommunens verksamhet. Kommunfullmäktige fattar också be-slut om andra principiellt viktiga och övergripan-de frågor för Tjörns kommun. Årsredovisningen ska godkännas av kommunfullmäktige vilket sker efter att fullmäktige har beslutat om att ansvars-frihet beviljas för nämnder och styrelser.

Så styrs Tjörns kommun

Tjörn styrs sedan 2014 av Liberalerna, Mode-raterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna samt Miljöpartiet med 22 av 41 mandat. I opposition är Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Sveri-

gedemokraterna och Tjörnpartiet. Kommunalråd är kommunstyrelsens ordförande Martin Johan-sen (L). Oppositionsråd är Benny Andersson (S).

Bo Bertelsen (M) Inga-Lill Hast (M)Lars Carlsson (M)Björn Möller (M)Miia Vuolama (M)Mike Hansson (M)Anders G Högmark (M) ordfMikael S Andersson (M)Lennart Rosén (M)

Henry Hermansson (C) Georg Strömbom (C)

Martin Johansen (L)Birgitta Adolfsson (L) Anders Wernesten (L)Ewa-Lena Svensson (L)

Hans Kristensson (L)Gun Alexandersson Malm (L) 1:e vice ordf

Roland Flyckt (KD) Reidun Lorentzon (KD)Jörgen Myrberg (KD)

Benny Andersson (S)Gunilla Nordberg (S)Nils Lackfors (S)Jeanette Lagervall (S)Robert Bull (S)Alma Nilsson (S)Hans Strandberg (S)Claes Jansson (S)Rigmor Friis (S)

Rikard Larsson (S) 2:e vice ordfBenny Halldin (S)Cecilia Månfagre (S)

Emilio Cotroneo (V)

Robert Johansson (MP) Azar Hedemalm (MP)

Thord Jansson (SD)Martin Johansson (SD)Rikard Simensen (SD)

Gert Kjellberg (TP)Daniel Loch (TP)Cyril Esbjörnsson (TP)

Kommunfullmäktiges ledamöter (till och med 14 oktober 2018)

Kommunfullmäktige styr och beslutar

Mandatfördelning i kommunfullmäktige Partier 2014 2010 2006 2002 1998 1994 1991 1988

Arbetarpartiet Socialdemokraterna 12 13 13 14 14 17 12 9Moderata Samlingspartiet 9 9 7 5 6 7 8 6Folkpartiet Liberalerna 6 6 6 6 6 6 8 11Kommunalt Alternativ – 2 5 5 3 1 1 2Kristdemokraterna 3 3 4 4 5 2 4 2Samhällets Bästa – 2 2 3 3 2 3 3Centerpartiet 2 2 2 2 2 3 3 4Vänsterpartiet 1 1 1 1 1 0 0 1Miljöpartiet De Gröna 2 2 1 1 1 2 1 0Sverigedemokraterna 3 1 – – – – – –Ny Demokrati – 0 0 0 0 1 1 0Tjörnpartiet 3 – – – – – – –

Totalt antal mandat 41 41 41 41 41 41 41 41

Politisk sammansättning

Inledning

9

Martin Johansen (L) ordförandeAnders Wernesten (L)Inga-Lill Hast (M)Bo Bertelsen (M) Lars Carlsson (M)Mike Hansson (M)Roland Flyckt (KD)Robert Johansson (MP)

Mats Kristensson (C) Benny Andersson (S) Jeanette Lagervall (S)Benny Halldin (S)Gunilla Nordberg (S)Claes Jansson (S)Gert Kjellberg (TP)Thord Jansson (SD)

KommunstyrelsenTill och med 31 december 2018.

Kommunstyrelsen leder och samordnar allt arbete inom kommunen och ansvarar för kommunens ekonomi. Tjörn har en traditionell organisation med nämnder och tillhörande förvaltningar.

Kommunstyrelsens ordinarie ledamöter

Inga-Lill Hast (M)

Benny Halldin (S)

Anders Wernesten (L) Bo Bertelsen (M)

Benny Andersson (S) Mats Kristensson (C)

Robert Johansson (MP)

Martin Johansen (L)

Gunilla Nordberg (S) Gert Kjellberg (TP) Thord Jansson (SD)Claes Jansson (S)

Jeanette Lagervall (S)

Lars Carlsson (M) Roland Flyckt (KD)Mike Hansson (M)

10

Organisationsschema, Tjörns kommun

Nämnd- och styrelseordförande

Kommunstyrelsen Martin Johansen (L) Barn- och utbildningsnämnden Björn Möller (M) Socialnämnden Reidun Lorentzon (KD)Kultur- och fritidsnämnden Benita Nilsson (L) Tjörns kommunala Förvaltnings AB Martin Johansen (L)Tjörns Hamnar AB Lennart Rosén (M)Tjörns Bostads AB Björn Möller (M)Tjörns Måltids AB Christer Hermansson (L)Myndighetsnämnden Birgitta Adolfsson (L) Arbetsutskott Martin Johansen (L) Miljö- och samhällsbyggnadsutskott Inga-Lill Hast (M)Säker- och tryggutskott Anders Wernesten (L)Strategi- och framtidsutskott Azar Hedemalm (MP)

Kommunens tjänsteorganisation leds av kommunchef Johan Fritz.

Inledning

Kommunfullmäktige 41 ledamöter

Kommunrevision

Valnämnd

Kultur- ochfritidsnämnd

Socialnämnd

Överförmyndarnämnd Tjörns Måltids AB

Tjörns kommunala

Förvaltnings AB

Barn- och utbildnings-

nämnd

Myndighetsnämnd

Kommunstyrelse

Arbetsutskott Miljö- och samhälls-byggnadsutskott

Säker- och trygg-utskott

Strategi- och framtidsutskott

Tjörns Hamnar AB

Tjörns Bostads AB

11Sträckande ejder utanför Klädesholmen.

12

Tjörns befolkningBefolkningen var 15 315 personer den sista december 2015. Det är 180 personer fler än förra året, nästan en fördubbling mot 2014. För första gången på flera år ökar andelen barn och unga. Barn i åldern 1–5 år har ökat mest bland de unga. Åldrarna 30–39 har ökat med 68 personer och åldrarna 40–64 har ökat med 76 personer. Befolk-ningsökningen har varit något större än prognos. 2015 var medelåldern i Tjörns kommun 45,2 år vilket är högre än rikets medelålder, 41,2 år.

16–64 år 18–24 årKvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Tjörn 2,9 % 3,2 % 3,1 % 3,1 % 6,1 % 4,8 %

Länet 6,5 % 7,9 % 7,3 % 8,9 % 13,1 % 11,1 %

Riket 7,4 % 8,6 % 8,0 % 10,3 % 15,5 % 13,0 %

Arbetslöshet I december 2015 var andelen öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd av den registerbaserade arbetskraften 16-64 år 3,1 procent, vilket är samma som förra året. Ungdomar 18-24 år som var öppet arbetslösa och sökande i program var 4,8 procent vilket är en minskning med 1,8 procent jämfört med förra året. I förhållande till riket och Västra Götaland har Tjörn en låg arbetslöshet.

Arbetslöshet 2015

Källa: Arbetsförmedlingen

Inledning

Tjörns näringsliv Tjörn är historiskt sett kanske mest känd för sin shippingverksamhet och för fiskindustrin. Än idag är Klädesholmen Seafood och Skärhamns Frys exem-pel på starka varumärken inom Tjörns fiskindustri. Klädesholmen Seafood utökade sin verksamhet på Tjörn med en helt ny anläggning under 2015. Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun där det lokala näringslivet utgörs av ett mindre antal branscher. En klar majoritet av öns 2 000 företag är verksamma inom fyra sektorer: 1) Bygg, 2) Handel, 3) Jordbruk, skogsbruk och fiske 4) Juridik, ekonomi och veten-skap. Tjörns kommun är den största arbetsgivaren med drygt 1 000 anställda inom främst skola och omsorg. Den största privata arbetsgivaren är Wall-hamn AB med 154 anställda. Handeln är den bransch som omsätter mest pengar på Tjörn. Även byggande av hus och livmedelsframställning är branscher med en hög omsättning. Turistbranschen (definierad som hotell, logi, restaurang och catering) hamnar på en tionde plats.

Tjörns folkmängd och åldersfördelning

Källa: SCB

Ålder 2014 2015

0–5 892 925

6–15 1 583 1 624

16–24 1 552 1 455

25–44 2 934 3 040

45–64 4 370 4 343

65–74 2 299 2 342

75– 1 505 1 586

Summa 15 135 15 315

Tjörns företag i siffror• 2 000 registrerade företag• Sju av tio företag är soloföretagare, utan anställda.

Två av tio har 1–4 anställda.• Var fjärde företag drivs av en kvinnlig företagsledare/VD.• Ett av fem företag äger minst en fastighet.• Drygt ett av 10 företag ingår i en svensk koncern.

Endast fem företag ingår i en utländsk koncern. • Närmare 60 företag har serveringstillstånd. • Endast två företag på Tjörn är börsnoterade. • Den vanligaste företagsformen på Tjörn är enskild närings-

idkare. Närmare vartannat företag utgörs av en enskild firma, medan 40 % är aktiebolag.

Källa: webSelect, januari 2016 samt SCB

Tjörn och omvärldenHär presenteras andra aktörers syn på Tjörn i förhållande till omvärlden samt våra förutsättningar i form av befolkning och sysselsättning.

Medborgarundersökningen 2015Tjörns kommun deltar sedan 2007 i SCB:s medborgarundersök-ning, som visar hur invånarna upplever kommunen och kommunens tjänster. Under hösten 2014 och våren 2015 deltog 133 kommuner i undersökningen. De övergripande resultaten redovisas som betygs-index, vilka kan variera mellan 0 och 100.

Undersökningen visar att Tjörnborna är mer nöjda med kommu-nen som en plats att leva och bo än genomsnittet för de kommuner som deltagit i undersökningen. Framförallt är Tjörnborna nöjda med tryggheten i kommunen. När det gäller kommunens övriga verk-samheter och invånarnas möjligheter till inflytande ligger resultaten något lägre än genomsnittet. Av de som svarat på undersökningen kan 45 procent starkt rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen. Undersökningen finns tillgänglig på kommunens hemsida.

Tjörn

Genomsnitt deltagande kommuner

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Leva och Bo, NRI

Verksam- heterna, NMI

Insyn och Inflytande, NII

Trygghet

61 60

4854

3641

60

71

13

Rekrytera, behålla och utveckla medarbetareKompetensförsörjning handlar om att fastställa vilken tillgång på personal som kommunen behöver, och med vilken kompetens, på lång och kort sikt. Det innebär att analysera var verksamheten står i nuläget och koppla det till var man vill befinna sig framåt i tiden. Man kan också säga att kompetensförsörjning är allt det som en arbetsgivare gör för att attrahera, rekrytera, behålla, utveckla och avveckla medarbetare.

Genom att ha en effektiv kompetensförsörjning blir organisationen mer attraktiv för medarbetare, kunder och andra intressenter. För Tjörns kommun är det nödvändigt att arbeta med kompetensförsörjning för att kunna möta den konkurrens om personal som vi ser framför oss. Detta för att även i fortsättningen kunna erbjuda Tjörnborna en god samhällsservice.

Av Tjörns kommuns cirka 1 100 anställda kommer cirka 315 personer att gå i pension fram till 2025. De största avgångarna är inom skola- och barnomsorg samt vård- och omsorgsarbete. Med de demografiska förändringar som kommer med en större andel äldre, men även fler barn, behöver vi försäkra oss om att vi har både vård- och omsorgspersonal och pedagogisk personal.

Inom socialförvaltningens område har det blivit svårare att få tag på socialsekreterare och konkur-rensen ökar när det gäller undersköterskor och per-sonal inom funktionshinder. Det finns även behov av boendestödjare, socialsekreterare och beteendevetare för arbete med ensamkommande flyktingbarn. Inom barn- och utbildningsförvaltningen finns stora behov av både lärare och förskollärare, dels på grund av stora pensionsavgångar men också för att antalet barn ökar. Inom samhällsbyggnadssektorn har man sedan flera år haft svårigheter att rekrytera och behålla bland annat ingenjörer. Många nyutexaminerade vill bo kvar i Gö-teborg och pendlingen upplevs som negativ. Delar av tekniska avdelningen har flyttat till gemensamma loka-ler i Stenungsunds kommun både för att öka samarbetet kommunerna emellan men också för att underlätta rekrytering. Inom kultur- och fritidsområdet ser man ett ökat behov av kompetens inom IT, teknik och digitala verktyg och sociala medier.

Arbetet med att ta fram en kommunövergripande kompetensförsörjningsplan har påbörjats under 2015 och planen beräknas vara klar under 2016. Planen kom-

mer bland annat att innehålla omvärldsanalys, analys av nuläget i Tjörns kommun, bedömning av verksam-heternas framtida behov samt förslag till olika åtgärder för att förstärka kommunens möjligheter att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare.

FörslagenFörslagen kan vara inom nedanstående områden som SKL anger som viktiga att arbeta med:

1. Använd kompetens rätt Genom nya eller förändrade yrkesroller, mer samarbete, annorlunda specialistförsörjning och mer patientmedverkan.

2. Bredda rekryteringen Genom att förändra normer om vem som passar var utifrån kön, ta tillvara nyanländas kompetens och visa på olika vägar in i yrket.

3. Låt fler jobba mer Genom lokala lösningar och politiska beslut och resurser, beakta att hela organisationen påverkas och att lite mer tid också är viktigt.

4. Förläng arbetslivet Genom att förändra attityder och kultur på arbets-platser, ha seniormedarbetare, förbättra ingången för unga i arbetslivet och främja en god arbets-miljö.

5. Visa på karriärmöjligheter Genom att möjliggöra sidledes karriär, erbjuda andra karriärmöjligheter än chefskap, underlätta vägen till chefskap.

6. Skapa engagemang Genom attityder och kultur, delaktighet och ledarskap.

7. Utnyttja tekniken Genom att bevaka teknisk utveckling och innova-tion, låta behoven styra, höja digital kompetens och skapa infrastruktur för lärande.

8. Marknadsför jobben Genom goda förebilder, sommarjobb, praktik och att berätta om jobben.

9. Underlätta lönekarriär Genom lokal lönebildning, individuell, tydlig lönesättning och ökad lönespridning.

13

14

Kommunens kvalitet i korthet, KKiK, 2015Sveriges kommuner och landsting, SKL, genomför årligen en mätning av kvaliteten i kommunernas verk-samheter. Syftet med mätningen är att ge invånarna en bild av hur servicen ser ut i kommunen och vara ett underlag i kommunernas arbete med styrning och ut-veckling av kommunens verksamhet. I undersökningen 2015 deltog 240 av Sveriges 290 kommuner. KKiK är indelat i fem områden:• Din kommuns tillgänglighet• Trygghetsaspekter i din kommun• Din delaktighet och kommunens information• Din kommuns effektivitet• Din kommun som samhällsutvecklare.Till varje område kopplas ett antal mått.

2015

Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen, index 71 74

Antal olika vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod 20 17

Antal barn per personal i förskola (planerat) 5,7 5,6

Antal barn per personal i förskola (faktiskt) 4,6 4,7

2015

Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar, procent

72 83

Andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga, procent

31 33

Andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen, procent

100 89

Antal tim/vecka huvudbiblioteket, simhallen och återviningscentralen har öppet utöver tiden 8–17 på vardagar

20 20

Andel av de som erbjudits plats inom förskole-verksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum, procent

84 51

Väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeirngsdatum, dagar

30 7

Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldre-boende från ansökan till erbjudande om plats, dagar

75 42

Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök, dagar 29 21

2014

2014

20142015

Tillgänglighet Trygghetsaspekter

Delaktighet och kommunens information

Bästa 25 % Sämsta 25 %Mittersta 50 %

Inte jämförbart resultat eller resultat saknas

Årets resultat för Tjörn Tjörns resultat i KKiK 2015 visar att Tjörn har en fortsatt god kvalitet och service i sina tjänster. I de flesta mått ligger Tjörns resultat över medel eller runt medelvärdet.

Andelen medborgare som upplever ett gott bemötande när de ställt en fråga via telefon har ökat jämfört med förra året.

Däremot är det färre än förra året som fått svar inom två dagar på frågor inskickade via e-post. Även tillgängligheten per telefon har blivit lägre

I KKiK mäts servicen på kommunens huvudbibliotek, simhall och återvinningscentral utifrån öppettider utöver 8–17 på vardagar. Då Tjörns kommun inte har någon simhall och de tre verksamheternas öppettider mäts tillsammans blir Tjörns resultat lägre än medel. Huvudbibliotekets öppettider ligger dock över medel.

Andelen som erbjudits plats på förskolan på önskat place-ringsdatum har ökat jämfört med förra året, vilket är över medel i jämförelse med andra kommuner. Däremot har väntetiden för dem som inte erbjudits plats på önskat placeringsdatum också ökat jämfört med förra året.

Som tidigare år visar årets resultat att medborgarna känner sig trygga och säkra på Tjörn. Inom området trygghet mäts även an-dra parametrar som till exempel antalet vårdare som besöker en hemtjänsttagare under en 14-dagars period. Där har antalet ökat jämfört med förra året. Antal barn per personal inom förskolan ligger kring medel.

Andel av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet, procent * 87

Hur god är kommunens webbbinformation till medborgarna, procent 81 81

Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling, procent av maxpoäng

63 63

Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet, index

36 36

Den information som ges på hemsidan får ett resultat över medel och kommunens självskattning över hur medborgarna kan delta i kommunens utveckling får också ett resultat över medel.

Medborgarnas upplevelse av insyn och inflytande ligger något under medel. Ett kommunövergripande arbete kring medborgar-dialog pågår.

Inledning

Tänk på att färgsättningen visar om man har bra eller dåliga resultat jämfört med andra. Den talar inte om ifall resultaten är bra eller dåliga. Man kan ha dåliga resultat jämfört med andra, vilket ger röd färg, trots att resultatet egentligen är bra (och vice versa).

*

14

15

2015

Årskostnad för ett inskrivet barn i förskolan, tusental kronor 134 133

Vilket resultat når eleverna i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven, procent 93 94

Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven, procent 82 78

Andel behöriga elever till ett yrkesprogram på gymnasiet, procent 93,9 93,6

Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8, procent 77 74

Kostnad per betygspoäng, kronor 407 368

Andelen elever som fullföljer gymnasie- utbildningen i kommunen, procent * 79,4 79,8

Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram, tusental kronor per elev * 22,5 22,4

Kvalitetsaspekter särskilt boende 63 64

Årskostnad för en plats i kommunens särskilda boende, tusental kronor ** 685 528

Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende, procent 95 82

Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst, andel av maxpoäng 73 67

Årskostnad per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen, tusental kronor *** 377 311

Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst, procent 89 93

Kvalitetsaspekter LSS grupp- och service- boende, andel av maxpoäng 78 78

Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning, procent 94 100

2015

Andelen förvärvsarbetare i kommunen, procent 84 83,5

Andelen av befolkningen som får försörjnings-stöd, procent 2,2 2,1

Antal nya företag har startats per 1 000 invånare i kommunen 6,3 7,8

Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare, dagar 10 9,3

Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall, procent 42 38

Andel miljöbilar av kommunorganisationens totala antal bilar, procent 47 49

Andelen inköpta ekologiska livsmedel, procent 22 20

Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på, index 61 65

2014 2014

Effektivitet SamhällsutvecklareTjörns kommun som samhällsutvecklare får goda resultat och ligger över medel på i stort sett alla områdets mått. Inom områ-det samhällsutveckling mäts olika parametrar som till exempel hur hög andel av befolkningen som arbetar. På Tjörn är andelen hög. Kommunens hantering av hushållsavfall har blivit effek-tivare jämfört med 2014 och ungefär hälften av kommunens bilar är miljöbilar. Andelen inköpta ekologiska livsmedel ligger på medelvärde och har ökat jämfört med förra året.

Under området effektivitet får Tjörn goda resultat. Andelen godkän-da elever på de nationella proven och behöriga till gymnasieskolan ligger över medel. Kostnaden per betygspoäng har ökat något men ligger fortfarande på medelvärde. Elevers (åk 8) syn på skolan och undervisningen har blivit mer positiv jämfört med förra året

Inom äldreomsorgen ligger resultaten för brukarnöjdhet och kva-litet- och servicemått över eller kring medel. Årskostnaden för en hemtjänsttagare är högre i Tjörns kommun jämfört med andra kom-muner. Andelen som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende har ökat.

Årets resultat för Tjörn visar att ytterst få av ungdomarna åter-kommit till socialtjänsten inom ett år efter avslutad insats/utred-ning.

Undersökningen finns i sin helhet på SKLs hemsida.

* Ej helt jämförbart med föregående år på grund av ändringar i samband med gymnasieskolans nya läroplan GY 2011.

** Ej jämförbart med föregående år. Tidigare har lokalkostnaden exkluderats, men den ingår numera i måttet.

*** Brukarantalet hämtas från Socialstyrelsens individstatistik som har förändrats sedan tidigare år. Tidigare år har uppgiften endast avsett oktober månad men avser nu ett genomsnitt av alla månader på året. Dessutom har vi nu plockat bort alla brukare som har trygghetslarm eller matdistribution som enda insats, samt brukare med mindre än 2 timmar hemtjänst per månad.

15

16

En ännu bättre plats att leva och boUnder 2015 fick världen se den värsta flyktingsitua-tionen sedan andra världskriget. Många har kommit till Sverige och några har kommit till Tjörn. Engage-manget hos Tjörnborna och frivilligorganisationerna har varit stort.

Migrationsverket har huvudansvaret för flykting-mottagandet och ersätter kommunen för kostnaderna. Kommunstyrelsen har ett övergripande samordnings-ansvar. Övriga verksamheter har ordinarie ansvar – barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för skolan, kommunstyrelsen och Tjörns Bostads AB för lokaler, boenden och bostäder, socialförvaltningen för familje-hem och gruppboenden, kultur- och fritidsförvaltningen för fritidsaktiviteter.

För att erbjuda ett bra välkomnande där flyktingarna så snabbt som möjligt får lära sig svenska, bli en del av Sverige och få möjlighet att försörja sig, görs stora ansträngningar. Fler boenden har kommit till och nya medarbetare har rekryterats, som socialsekreterare, be-handlingsassistenter, boendestödjare, grundskole- och gymnasielärare, pedagoger och språkstödjare. Några av tjänsterna blir så kallade instegsjobb för nyanlända som fått uppehållstillstånd.

2015 tog Tjörn emot drygt 85 ensamkommande barn. De ensamkommande bor i något av Tjörns fem bo-enden, på boenden i andra kommuner eller i något av de familjehem som finns på Tjörn. Kommunen driver på Migrationsverkets uppdrag ett ankomstboende på Tjörn. Det var från början tänkt att användas som över-nattningsboende men de boende har blivit kvar i väntan på att få komma till sin kommun. Tjörns kommun vill tacka alla frivilliga som ställer upp på olika sätt. En del har erbjudit boende, andra har utbildat sig till gode

män eller blivit familjehem. Volontärer har erbjudit extra svenskundervisning, serverat frukost till trötta nyanlända och ordnat klädinsamlingar.

Nordvästsvenska initiativet – för bättre infrastrukturTjörn har tillsammans med Orust och Stenungsund gått samman i ett gemensamt initiativ för en bättre infra-struktur i regionen. Med Nordvästsvenska Initiativet vill kommunerna göra det enklare för boende, företag och besökare att etablera sig och ta sig till och från regionen oavsett färdsätt.

– Det är en styrka att vi är tre kommuner som samar-betar om våra gemensamma behov rörande infrastruktur. Vi kan tillsammans utgöra en attraktiv och spännande region med närhet till Göteborg och Fyrstadsområdet. Fortsatta satsningar på kollektivtrafik, vägar, pendel-parkeringar, gång- och cykelvägar måste göras. Kollek-tivtrafiken är inte tillräckligt utbyggd i dagsläget för att alla ska kunna pendla med buss på Tjörn, säger Kristina Christiansson, chef för sektor samhällsbyggnad.

Tre prioriterade områden i förslaget är:• Vägsträckan från E6 (avfarten vid Spekeröd) genom

Stenungsund, förbi infarten till Tjörn och vidare till Orust (nuvarande väg 160).

• Södra Bohusbanan (Uddevalla–Göteborg)• En ny broförbindelse mellan Orust och fastlandet.

Fler vill flytta till Tjörn!Efter den senaste flytta-hit-kampanjen Tjörn är bättre än Bahamas, har andelen göteborgare med en positiv attityd till Tjörn ökat från 49 procent till 73 procent. Fler unga

familjer har också flyttat till Tjörn. Årets kampanj spreds bland annat med hjälp av en hyrd husbil, som besökte platser i Göteborg och fanns på plats på de stora evene-mangen på Tjörn. Cirka 2 000 personer besökte husbilen och fick veta mer om hur det är att leva och bo på Tjörn. Kampanjen blev en så kallad viral succé, det vill säga många såg och delade informa-tionen i sociala medier. Kampanjen delades 97 gånger och nåddes av när-mare 40 000 personer.

Kommunstyrelsen

Hösten 2015 började en mängd flyktingar att söka sig till Tjörn. De flesta bor på något av Migrationsverkets boenden.

17

KommunstyrelsenNämndordförande Martin Johansen (L)Kommunchef Johan FritzOmsättning: 108 091 tkrBudgetavvikelse: 1 643 tkrÅrsarbetare: 70

Så här fördelades nettokostnaderna på 74 525 tkr för de olika verksamheterna.

Kommunerna samarbetar i SOLTAKTjörn, Stenungsund, Lilla Edet och Kungälv har nu kommit igång med samarbetet kring bland annat löne- och ekonomiadministration. För Tjörns del har det inneburit att sju personer har flyttat från kommunkon-toret till Kungälv för att sköta löner och fakturering därifrån. Tanken med samarbetet är bättre resursfördel-ning och ökad tillgång till kompetens.

Samhällsbyggnadsfrågor i kommunstyrelsenSedan 1 januari 2015 är samhällsbyggnadsfrågorna en del av kommunstyrelsens ansvarsområde. Tidigare ansvarade en samhällsbyggnadsnämnd för dessa frågor. Samhällsbyggnadsfrågorna behandlas av ett av kom-munstyrelsens utskott; miljö- och samhällsbyggnadsut-skottet. Övriga tre utskott handhar beredning.

Tjörnappen lanseradesDen nya mobilapplikationen som lanserades under året blev en omedelbar succé och hade när året var slut 1340 användare.

Mer digitalisering/kvalitetssäkringI Tjörns kommun pågår ett omfattande arbete med att utveckla verksamheten med hjälp av IT. Det ska bland annat resultera i fler e-tjänster där Tjörnborna kan hantera sina ärenden direkt via en dator eller en smart-phone. Syftet med att digitalisera kommunens verk-samheter är att öka tillgängligheten för medborgare och besökare samt erbjuda snabbare och enklare service.

Resultat

25 %

14 %

9 %

2 %2 %

8 %

6 %

4 %

12 %18 %

Ekonomi och inköp

Räddningstjänst, säkerhet, folkhälsa Kommungemensamma kostnader

Personalavdelningen

Kansli

Kommunstyrelse, nämnd

Information och kundtjänst

It-avdelning

Mark och exploatering

Överförmyndarverksamhet

17

Kommunstyrelsen totalt redovisar för 2015 en positiv avvikelse mot budget på 2,1 miljoner kronor. För kom-munstyrelsen, kommunkansliet och kommungemen-sam verksamhet är avvikelsen +1,7 miljoner kronor och för samhällsbyggnadssektorn är avvikelsen +0,4 miljoner kronor.

Den politiska verksamheten har ett resultat på -0,7 miljoner kronor. Budget fördelades inte till de nya ut-skotten samt kostnader har tagits för utbildningsinsat-ser. Samtliga avdelningar inom kommunkansliet visar totalt ett resultat på +0,2 miljoner kronor.

Kommunövergripande posterDen kommungemensamma verksamhetens underskott på -0,5 miljoner kronor beror på högre avgifter från Soltak AB och Södra Bohuslän än budgeterat. Oför-utsedda kostnader har ett överskott på +3,8 miljoner kronor. Nytillkomna verksamheten Flyktingsamord-ning har ett underskott på -1,1 miljoner kronor. En 13-del av statens engångsbidrag på +0,7 miljoner kronor har bokförts och kvarvarande resultat redovisas enligt försiktighetsprincipen, men ansökan om ersättning från Migrationsverket görs 2016.

A. Generella uppdragDe gemensamma uppdragen har ofta karaktären attvara långsiktiga, såsom inriktningsmål i den nya styr-modellen. Därför är de flesta mål delvis uppfyllda.Målet kring koncernstruktur är uppnått. Mål om per-sonalklimat och bemötande är inte uppnått.

B. Kommunstyrelsens uppdragMålet att korta handläggningstiden och -- styrmodell är uppnått. Målet att förbättra informationen till kun-der, medborgare, företag och andra organisationer är inte uppfyllt.

Vissa uppdrag delas av kommunstyrelsen och sektor samhällsbyggnad och redovisas på bägge ställen.

Uppdrag

Uppdrag uppfyllt 1 2

Uppdrag delvis uppfyllt 6 5

Uppdrag inte uppfyllt 2 1

A B

18

Bostadsrätter i Höviksnäs.I början av april flyttade de första familjerna in i sina nya bostadsrätter. I det här fallet är det Tjörns kommun som sålt mark till exploatören Sverigebogården, som uppfört 22 lägenheter.

Bostäder och VA för framtiden

Samhällsbyggnadsfrågorna handlar, precis som det låter, om att bygga samhället. Om bostäder, miljö,

vatten, avlopp, vägar och trafik. Och om fler ska vilja flytta till Tjörn, behöver samhällsplaneringen vara ett steg före. Under 2015 har det särskilt arbetats med detaljplaner för fler bostäder, utbyggnad av avloppsnä-tet och kvalitetshöjning av dricksvattnet. Dessutom har ett nytt kulturmiljöprogram antagits, ”Vårda, bevara och utveckla”, en vägvisare för såväl husägare som politiker och tjänstemän inför kommande beslut om detaljplaner och bygglov. (läs mer om kulturmiljöpro-grammet på s. 34)

Nya detaljplaner Vad är en detaljplan? En detaljplan talar om hur marken får användas för till exempel bostäder, industrier och parker. Planen regle-rar också antal och storlek på byggnaderna samt hur de ska se ut. Eftersom Tjörns kommun har som ambition att växa, är nya bostäder en prioriterad fråga. Därför pågår ett intensivt arbete med att ta fram nya detaljpla-ner för nya bostadsområden.

Redan nu finns det färdiga detaljplaner för mer än 400 nya bostäder på Tjörn. De flesta av dessa områden ägs av privata fastighetsägare. Tjörns kommun har vid årsskiftet 2015/2016 24 tomter till salu i Kållekärr, Skärhamn, Höviksnäs och på Dyrön. 2015 har två nya

detaljplaner antagits av kommunfullmäktige. Vid Bus-kär, nära torget i Skärhamn planeras 10 lägenheter, och i Kollung i norra Skärhamn planeras cirka 120 bostäder och verksamheter. (Detaljplanerna har överklagats.)

Fler detaljplaner är under arbete och beräknas vara klara 2016/2017. Några områden som planeras är Almöstrand (255 lägenheter, 120 villor/radhus), Norra Koholmen (cirka 50 lägenheter, 2 villatomter), Södra Koholmen (cirka 20 lägenheter och 2 villatom-ter), Stockevik (cirka 60 bostäder), Dunkavlemyren i Skärhamn (cirka 110 lägenheter), Almösund – Ävja/Mellby (cirka 16 villor/parhus) och Höviksnäs (cirka 35 bostäder). Sammanlagt ska detaljplaner som medger 900 bostäder tas fram inom de närmaste åren.

Detaljplanerna följer översiktsplanens strävan efter en samlad bebyggelse i tätorterna eller i nya områden längs huvudstråken, där det redan finns en god kollek-tivtrafik mot Stenungsund och Göteborg.

Bygglov på 20 dagar i genomsnittUnder 2015 har ett stort arbete lagts ner för att bland annat minska handläggningstiden för bygglov. 2015 låg den genomsnittliga handläggningstiden för ett bygglov inom Tjörns kommun på 20 dagar, efter att alla ansök-ningshandlingar är kompletta. 102 bygglov beviljades på 12 dagar eller kortare tid under året.

Kommunstyrelsen – samhällsbyggnad

18

19

Nya bostäder 2015 1 maj flyttade de första hyresgästerna in i det nya 70+ boendet i Kållekärr. Boendet består av 23 hyreslägen-heter, hälften tvåor och hälften treor. Totalt har 32 per-soner flyttat in. Det är det kommunala bolaget Tjörns Bostads AB som har byggt boendet. Bostadsbolaget har närmare 500 hyreslägenheter i kommunen. Lägen-heterna är populära och många står i bostadskö. Endast 37 lägenheter har bytt hyresgäst under året. Sedan 1 januari 2015 har ungdomar i åldern 18–24 år förtur i kön till små hyreslägenheter i det kommunala bostadsbolaget Tjörns Bostads AB. Förturen gäller lägenheter på 1 rum och kök. Det finns 67 sådana lägenheter i kommunen.

De nya uthyrningsreglerna är en del i kommunens pågående barn- och ungdomssatsning. Att göra lägen-heter tillgängliga för ungdomar är ett av de prioriterade målen. Under 2015 har 8 ungdomar fått lägenheter tack vare de nya reglerna. Under året uppfördes 31 nya vil-lor på Tjörn.

Storsatsning på VA möter framtidens behov För att befolkningen på Tjörn ska kunna växa samtidigt som känslig miljö skyddas görs sedan några år tillbaka stora och nödvändiga investeringar inom Vatten och Avlopp (VA). 2015 var året då den nya sammankopp-lingen av avloppsledningar på Tjörn blev komplett.Sedan 2007 har arbetet pågått med att koppla rör från Björholmen, Kyrkesund och Skärhamn via Stockevik och Mossholmen till det ny- och ombyggda reningsver-ket i Ängholmen utanför Rönnäng. Den sista etappen var att koppla ledningarna som kommer in från Kyrke-sund vid Södra hamnen i Skärhamn till Stockevik.

– Detta är en stor investering i Tjörns infrastruktur. Nu kan fler fastigheter anslutas till det kommunala VA-systemet, vilket i sin tur värnar vår miljö, säger Kristina Christiansson.

I en ö-kommun som Tjörn hindrar både hav och berg nedgrävning av vatten- och avloppsledningar. Från till exempel Kyrkesund till Skärhamn går avloppsvattnet via en sjöledning. På Tjörn bor många också i villor, vilket medför att det behöver byggas fler meter rör. När befolkningen tredubblas på sommaren och fler flyttar till Tjörn permanent, står nu det utbyggda VA-nätet klart med en hög kapacitet. Den stora investeringen kommer att betala sig i takt med att nya bostäder byggs och ansluts.

Allt avlopp på västra Tjörn ska till Ängholmen utan-för Rönnäng och Södra Hamnen-projektet är en av de sista länkarna i detta arbete.

Lennart och Anna Maj Börjesson trivs gott på det nya 70+boendet i Kållekärr.

4 248Andel hushåll som lämnar matavfall.

19

20

Tjörns kommun har fortfarande fyra avloppsrenings-verk; Skärhamn, Höviksnäs, Sunna i Kyrkesund och Ängholmen. Nu kan avvecklingen av Skärhamn och Sunna påbörjas. De två reningsverken på Änghol-men och i Höviksnäs ska i fortsättningen ta hand om avloppen för västra respektive östra Tjörn. För att öka kapaciteten byggs båda reningsverken om.

Arbetet med om- och tillbyggnad av Ängholmens re-ningsverk har kommit ungefär halvvägs. Fullt utbyggt (2017) ska det ta emot allt avloppsvatten från västra Tjörn. Även avloppsvatten från fiskindustrierna och slam från enskilda avlopp ska tas emot på reningsver-ket.

100 hushåll med nya avlopp har minskat utsläppen med 11 tonInventeringen av fastigheter med enskilda avlopp fortsätter. Enskilda fastighetsägare har ansvaret för att deras anläggningar inte förorenar dricksvatten eller övergöder vattenområden. Efter tidigare inventeringar av enskilda avlopp i kommunen har över 100 hushåll redan installerat nya avloppsanläggningar. Detta har lett till att miljöfarliga utsläpp och gödningsämnen minskat med över elva ton per år.

20

Kommunstyrelsen – samhällsbyggnad

Framtiden:Tjörns kommun har ansvar för all slamtömning för enskilda avlopp. Alla enskilda avloppsanläggningar ska tömmas minst en gång per år. Renova vann upphand-lingen och kommer att sköta slamtömningen. Tra-fikverket påbörjade arbetet med rondellen i Vallhamn under 2015 med geotekniska förstärkningsåtgärder. Själva byggandet av rondellen påbörjas 2016. I sam-band med bygget kommer Tjörns kommun att bygga en gång- och cykelväg från Vallhamnskrysset till arbets-platserna i Vallhamns industriområde. En gång- och cykelväg kommer också att byggas mellan Myggenäs och Skåpesund, där den kommer att ansluta till en gång- och cykelväg på Orust. Ett nytt inpasseringssys-tem kommer att införas på återvinningsstationen Heås under 2016.

Havet runt Tjörn har blivit renare.

20dagar tog det i genomsnitt att få bygglov under 2015.

21

Miljö- och samhällsbyggnadsutskottetNämndordförande Inga-Lill Hast (M) Sektorchef Kristina ChristianssonOmsättning: 122 524 tkrBudgetavvikelse: 410 tkrÅrsarbetare: 60

Så här fördelades nettokostnaderna på 29 270 tkr för de olika verksamheterna.

Fyra uppdrag uppfyllda Det mellankommunala samarbetet kring VA-frågor har prioriterats. Utskottet ska vid prioriteringen av arbetet följa bostadsförsörjningsprogrammet. Alla ska ha möjlighet att få såväl naturupplevelser som välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Barnkonventionen genomsyrar all verksamhet.

40 %

12 %

2 %

8 %

5 %5 %

6 %

13 %

9 %

Miljöavdelning

Tekniska avdelningen

Bostadsanpassning

Byggavdelning

Utredningar/projekt

Planavdelning

Resultat Samhällsbyggnadssektorn har en positiv avvikelse gentemot budget på +0,4 miljoner kronor. Staben har ett överskott om cirka 2,1 miljoner kronor, som följd av att planerade större utredningar ej kunnat genomföras.

Miljöavdelningen har ett negativt resultat om -0,2 mil-joner kronor och resultatet beror framförallt på lägre intäkter än budgeterat, samt att avdelningen har fått betala tillbaka tillsynsavgifter år 2010–2013.

Plan- och byggavdelningen har ett positivt överskott om +2,4 miljoner kronor. Byggruppen har högre intäk-ter än budgeterat på grund av bland annat förkortade politiska beslutsvägar för beslut. Bostadsanpassningen har ett överskott då stora och kostsamma ersättningar uteblivit under året. Plangruppen har intäkter som är högre än budgeterat på grund av att en stor plan kunnat faktureras under året.

Tekniska avdelningen (exklusive VA och Avfall) visar totalt ett positivt överskott om +1,2 miljoner kronor där park och natur haft lägre kostnader för snöröjning samt överskott hos GIS.

Vatten och avlopp redovisar ett negativt resultat om -3,7 miljoner kronor. En viss del av lägre intäkter från brukningsavgifterna beror på att Tjörn inte haft lika många sommargäster, på grund av kall sommar, som nyttjat vattnet och därmed är försäljning av dricks-vatten lägre än väntat. Mindre intäkter på grund av fördröjning av införandet av ny VA-taxa. Intäkter för arbetade timmar i projekt har blivit lägre än budgeterat och verksamhetskostnaderna ligger högre än budgete-rat.

Avfall redovisar ett resultat om -1,4 miljoner kronor. Intäkterna för skrot har blivit lägre då ersättningen för detta har minskat. Köp av avfallshantering har blivit dyrare, Renova har indexuppreglerat sina kostnader som inte har varit budgeterade. Heås har haft pro-blem med orenheter, på grund av bristande kvalitet på sopsorteringen. Extra insatser av sortering av entrepre-nören har krävts. Containrar har flyttats på området för att underlätta att soporna sorteras rätt. Avfallsmäng-derna har ökat gentemot förra året på Heås avfallscen-tral. Ett nytt inpasseringssystem kommer att införas på återvinningsstationen Heås under 2016.

Uppdrag

Stab

Vatten och avlopp Avfall

21

Uppdrag uppfyllt 4

Uppdrag delvis uppfyllt 2

Uppdrag inte uppfyllt 2

22

Äventyrspedagogik, Rönnnängs förskola

Tjörns skolor rustar för framtiden Skolorna på Tjörn har en lång tradition av att nå målen och visa goda resultat i mätningar och rank-ningar i nationell jämförelse. De främsta framgångsfaktorerna har varit behörig personal, låg personal-omsättning, ett gott ledarskap på alla nivåer, stor samsyn i verksamheten, höga och tydliga politiska ambitioner samt ett väl utvecklat förebyggande arbete.

För att behålla denna höga kvalitet och samtidigt möta de samhällsförändringar som påverkar skolan

i framtiden, har det under 2015 gjorts en utredning med förslag på åtgärder. Utredningen heter Skola 2025 och identifierar både lokala och nationella faktorer som påverkar skolan. De viktigaste är:• Cirka 128 lärare, förskollärare, fritidspedagoger och

rektorer på Tjörn går i pension fram till 2025. Det blir en stor utmaning att klara kompetensförsörj-ningen de kommande tio åren.

• Krav på lärarlegitimation och ämnesbehörighet gör det svårt att skapa attraktiva heltidstjänster och rekrytera lärare till mindre enheter. Tjänsterna blir deltidstjänster och de är mindre attraktiva. Siffror från SCB visar på en befarad brist på utbildad per-sonal inom förskola och skola.

• Eleverna får bättre tillgång till elevhälsa, special-pedagoger, kulturskola med mera om resurserna koncentreras till färre antal skolor. För att eleverna ska lära och trivas i skolan krävs att de mår bra och får pedagogiska extraresurser vid behov. Det är även viktigt att kontakten med rektorer och lärare är enkel för både elever och vårdnadshavare. Det blir svårare att skapa när administration, elevhälsa,

resurscentrum och kulturskola delas mellan många skolor. När man har större skolor kan dessa resurser i högre grad vara tillgängliga för elever och föräld-rar alla skoldagar.

• Lokalkostnader. I takt med att det totala elevantalet på Tjörn har minskat med cirka 700 elever på 15 år har lokalkostnaderna per elev ökat. De flesta av kommunens skolor har färre elever jämfört med tidigare år. Enligt Skolverkets statistik från 2013 kostade lokalerna för en elev på Tjörn cirka 3 800 kronor mer jämfört med liknande kommuner. Enligt barn- och utbildningsförvaltningen är lokalkostna-derna en av anledningarna till den tydliga skillnad i kostnad som Tjörns skolor har jämfört med övriga landet.

• Betyg i årskurs sex. Reformen att införa betyg i årskurs sex innebär ett pedagogiskt och organisa-toriskt dilemma då skolorna på Tjörn är uppdelade i F–5-skolor och 6–9-skolor. F–5-indelningen kan ifrågasättas eftersom eleverna byter skola samma läsår som det första betyget ska sättas. Även nu-varande lärarutbildning med behörighetsindelning i årskurs 1–3 samt 4–6 innebär en svårighet med nuvarande skolindelning.

Barn- och utbildningsnämnden

22

23

Långekärrs skola stängerLångekärrs skola och förskola avvecklas från 1 juli 2016, under förutsättning att beslutet vinner laga kraft. Alla elever som tidigare tillhört Långekärrs skolas upp-tagningsområde kommer från och med höstterminen 2016 att tillhöra Kållekärrs skolas upptagningsområde. Barn som idag har plats i Långekärrs förskola erbjuds plats i Kållekärrs förskola.

VälkomstenAlla barn och ungdomar, upp till och med 17 år, er-bjuds skolundervisning. Barn har inte skolplikt förrän man fått permanent uppehållstillstånd. Alla flykting-barn och ensamkommande barn och ungdomar som bor på Tjörn går i skolan. När nya barn och ungdomar kommer till Tjörns kommun görs en kartläggning över vilka kunskaper de har med sig hemifrån. Efter det börjar eleverna i olika introduktionsklasser för att på sikt kunna ingå i en ordinarie klass. Kartläggningsar-betet kallas för Välkomsten. Grundskoleundervisning sker på Tjörn i de vanliga skolorna. Gymnasieundervis-ningen sker oftast på Nösnäsgymnasiet.

Ekologisk och klimatsmart matSkolorna på Tjörn har länge arbetat med att väcka elevernas intresse för mat och miljö. Ett mål är att öka andelen ekologiska livsmedel, men också att visa elev-erna vilka val de kan göra för att påverka klimatet.

– Det är viktigt att vi ser helheten. Många tror att om vi bara väljer ekologiskt så gör vi den bästa insatsen

för miljön, men faktum är att vi gör mer om vi äter mindre kött och slänger mindre, säger Anneli Jon-sén på Tjörns Måltids AB.

Varje dag får Tjörne-leverna välja mellan två varmrätter till lunch, en vegetarisk, en fisk- eller kötträtt. Till detta serveras en riklig salladsbuffé. Ett resultat som märks är att fler elever väljer vegetarisk mat för att de vet att miljön mår bättre om vi äter min-dre kött. Ett annat exempel på en ökad medvetenhet hos eleverna är att fler och fler väljer matvete i stället för ris. Eleverna har lärt sig att skogar skövlas för att skapa risfält och att det svenska ekologiska matvetet är ett smartare miljöval. Men riset finns fortfarande kvar för de elever som föredrar ris, för att valet att äta mer klimatsmart ska vara elevernas eget.

Eleverna utbildas kontinuerligt, till exempel på Mål-tidens dag, i att deras egna val spelar roll.

– Vi tror att om vi kan få eleverna att välja det al-ternativ som är bäst för miljön, är det mer hållbart än om vi skulle styra dem och till exempel bara servera vegetarisk mat en gång i veckan, säger Anneli Jonsén.

Inför skolstarten i höstas fick också sexornas för-äldrar på Bleketskolan och Häggvallskolan smaka på skolmaten. På menyn stod köttfärssås med spagetti, fiskgratäng med kräftsmak och potatis eller vegetarisk quornfärssås. Och så förstås en riklig salladsbuffé. Föräldrarna var imponerade.

På Tångeröds förskola får barnen också vara med i köket när maten tillagas. Varje barn får vara med en alldeles egen timme, då de har personalens fulla uppmärk-samhet och får hjälpa till ”på riktigt”. På så vis får barnen en inblick i hur deras mat tillagas. De får dofta, känna och smaka och de får kunskaper i livsmedelshygien. Den här dagen fick Molly vara med och skala morötter i olika färger och räkna morotsstavar som sedan serverades på lunchbuffén.

91procent av eleverna har godkänd läsförståelse i årskurs 3.

23

24

– Är det verkligen så här variationsrik salladsbuffé varje dag? Och fisken, den är ju fantastisk, säger Jonas Reuterberg, en av föräldrarna.

Andelen ekologiska råvaror i skolan är nu uppe i 31 procent. Målet är att andelen ekologiskt ska fortsätta att öka med 5 procent om året.

Två gånger per år mäts matsvinnet i alla skolor. Trenden visar att de skolor och förskolor som infört buffésystem har minskat svinnet betydligt. Till exem-pel Tångeröds förskola som minskade svinnet med två tredjedelar sedan barnen fick börja ta sin mat själva från en buffé.

Busskort efter behovBehovsprövningen för att få fria busskort återinförs, vilket sparar motsvarande sju lärartjänster på heltid.De fria busskorten till 1 571 skolelever på Tjörn har kostat kommunen drygt 6 miljoner kronor per läsår. Endast hälften av eleverna har använt korten dagligen. Det är ungefär lika många som det antal som har rätt till skolskjuts. Undersökningar som gjordes när alla elever fick busskort visade att en stor del av eleverna inte använde korten regelbundet eller inte alls.

31andel procent ekologiska livsmedel i skolan.

Barn- och utbildningsnämnden

FramtidenI takt med att barnkullarna ökar på norra Tjörn byggs Tångeröds förskola ut med fyra nya avdelningar. Till-sammans med de befintliga avdelningarna kommer det från och med höstterminen 2016 att finnas åtta avdel-ningar på Tångeröds förskola, varav tre småbarnsav-delningar. De nya avdelningarna öppnar 15 augusti och har plats för 60 nya barn. Totalt kommer Tångeröds förskola att inrymma 130–140 barn.

Alla barn från förskoleklass till årskurs sex ska få varsitt digitalt verktyg. De kommande tre åren får elever i två årskurser per år digitalt verktyg. När det är klart får även barnen i förskoleklass varsitt digitalt verktyg.

I stället för att som förut introducera de nyanlända eleverna i Stenungsund (Stenungskolan) och Tjörn-bro park kommer alla nyanlända elever till och med 18 års ålder att samlas i Välkomstens nya lokaler i Skärhamn. Här görs en kartläggning av varje elev, över vilka kunskaper man har med sig hemifrån. Eleverna studerar också svenska, får samhällsinformation och gör studiebesök under de minst åtta veckor de är kvar på Välkomsten innan de slussas vidare till Nösnäsgym-nasiet eller någon av grundskolorna på Tjörn.

Elever på Fridas Hage använder digitala läromedel.

25

Barn- och utbildningsnämndenNämndordförande Björn Möller (M)Förvaltningschef Staffan Sjölund Omsättning: 360 281 tkrBudgetavvikelse: 4 024 tkrÅrsarbetare: 372

ResultatBarn- och utbildningsnämnden redovisar en sam-manlagd positiv avvikelse mot budget med +4,0 mil-joner kronor. Den politiska verksamheten redovisar ett negativt resultat med -0,1 miljoner kronor.

Resurscentrum redovisar ett positivt resultat med +0,8 miljoner kronor.

Ledning förvaltning redovisar ett positivt resultat med +0,7 miljoner kronor. Redovisad avvikelse beror delvis på att medel som rör avslutade projekt har överförts till driften och har en positiv resultatpåverkande effekt. Ledning administration redovisar ett positivt resultat med +1,7 miljoner kronor. Införandet av behovsstyrda läsårskort under hösten 2015 bidrar till resultatavvi-kelsen jämfört med budget. En ytterligare förklarande faktor till resultatet är att det under året skett personal-förändringar som påverkat utfallet.

Ledning förskola och grundskola redovisar ett nega-tivt resultat med -3,4 miljoner kronor. Avvikelse beror delvis på att intäkterna i form av barnomsorgsavgifter är något lägre än budgeterat. En ytterligare förklaring är att personalkostnaderna är högre än budgeterat, vilket bland annat beror på ett icke budgeterat avgångs-vederlag samt ökade kostnader för nyanlända elever.

Grundskola redovisar ett negativt resultat -2,1 mil-joner kronor. Avvikelsen förklaras delvis av att utfal-let avseende löneökningar blev högre än budgeterat samt att det på vissa enheter finns ett utökat behov av stödresurser.

Gymnasie- och vuxenutbildning redovisar ett positivt resultat med +5,4 miljoner kronor. Den positiva avvi-kelsen förklaras av att kostnadsmassan för det externa gymnasiet var lägre än budgeterat samt att volymerna avseende gymnasiala vuxenutbildningen var något lägre än budgeterat.

Grundsärskola, gymnasiesärskola och särvux redo-visar ett positivt resultat med +1,1 miljoner kronor. Två elever på gymnasiesärskolan tog studenten sommaren 2015 och det tillkom inga ytterligare elever under hös-ten, vilket förklarar majoriteten av resultatavvikelsen inom detta område.

Förskolan redovisar ett negativt resultat med -0,1 miljoner kronor. Den beslutade ramjusteringen för vo-lymökning av antalet barn i förskolan på 2,5 miljoner kronor har tillkommit och påverkar förskolans resultat positivt. Fler barn i yngre åldrar önskar förskoleplats jämfört med vad som budgeterats, men beviljad ram-justering bidrar till att kompensera detta.

Så här fördelades nettokostnaderna på 322 126 tkr för de olika verksamheterna.

Öka personaltätheten per barn i förskolan till att minst motsvara genomsnittet i Västra Götalandsregionen. * Uppdrag inte utvärderat då statistik från SCB för 2015 är ännu inte publicerad (publiceras 23/4 2016).

De utökningar av ramen som sker utöver behov för oför-ändrad verksamhet ska prioriteras till de grupper som arbetar närmast brukarna, exempelvis inom förskolan. * Uppdrag inte utvärderat då Statistik från SCB för 2015 är ännu inte publicerad (publiceras 23/4 2016).

Tjörns elevers kunskapsresultat ska vara bland de som är i topp tio i Sverige och lägst topp tre i Västra Göta-lands län• Vid jämförelse av genomsnittligt meritvärde åk 9 vår-

terminen 2015 placerade sig Tjörn på 8:e plats i Västra Götaland

• Vid jämförelse av genomsnittligt meritvärde åk 9 vårter-minen 2015 placerade sig Tjörn på 57:e plats i Sverige

• Av de elever som slutade åk 9 vårterminen 2015 var 93,9 % behöriga till något nationellt program på gymnasiet, vilket var näst högst andel behöriga i Västra Götaland och 14:e högst andel behöriga i Sverige enligt SKL:s Öppna jämförelser.

UppdragUppdrag uppfyllt 7

Uppdrag delvis uppfyllt 5

Uppdrag inte uppfyllt 2

15 %

0,3 %2 %

6 %

6 %

7 %43 %

21 %

Gymnasie- och vuxenutbildning

Gemensamt förskola/grundskola

Förskola

Resurscentrum

Gemensam administration

Grundskola

Särskola

Nämnd

25

Uppdrag inte besvarat *

26

Valåsen byter driftsform och blir intraprenad. Intraprenad är en driftsform där både personal och boende får ett större inflytande. Personal och drift bekostas fortfarande av kommunen. Under 2016 ligger fokus på att skapa förutsättningar för ändring av driftsform.

Tjörns äldreomsorg – en förebildTubberödshus i rampljuset Tubberödshus har uppmärksammats på flera sätt under året. Många har sett TV-programmet Landgång som sändes i SVT i augusti. Filmteamet följde de boende på resor och aktiviteter under sju dagar.

Restaurangen på Tubberödshus kom också på en hedrande andraplats när det avgjordes vem som lagade Årets Seniormåltid 2015. Tävlingen avgjordes i Malmö och anordnades av White Guide Junior. Tio restaurang-er var nominerade i klassen, där Tubberödshus först gick till final och sedan tog andraplatsen.

Relationsmodellen blir modell för hela Tjörn”Så länge man är i livet, ska man leva” är inte längre bara ett motto för de boende på Tubberödshus och Lilldals äldreboende, utan något som ska prägla äld-reomsorgen i hela kommunen. Modellen, som nu fått namnet Relationsmodellen, bygger vidare på idén att de äldre ska få en omsorg som ger dem högre livskvali-tet och större möjlighet att påverka sina egna liv.

Relationsmodellen bygger precis som begreppet säger på relationer. Med en relationsbaserad äldreom-sorg suddas gränserna ut mellan personal och boende. De boende är med och bestämmer vilken mat som ska serveras, de är med på anställningsintervjuer och pla-nerar aktiviteter. På så vis kan de fortfarande bidra med

sin yrkeskunskap och erfarenhet och vara delaktiga på riktigt. Personalen har sina privata kläder och jobbar i de boendes hem, med deras bästa för ögonen. Boende och personal sitter tillsammans och äter och samtalen får komma naturligt, som medmänniska till medmän-niska.

– Det blir bra omsorg för vi har skapat en organisa-tion där det varje dag ingår sociala sammanhang och mötesstunder för våra äldre och våra medarbetare, därför suddas gränserna ut mellan personal och pensio-närer, vi blir ”vi” med varandra, säger Lilian Bohlin, avdelningschef, Socialförvaltningen.

Relationsmodellen från Tjörn har redan spridits till andra kommuner, som till exempel Trollhättan. Det finns också intresse av att införa modellen i Belgien, där Tjörns arbete blev känt genom nomineringen till den europeiska utmärkelsen ”Social innovation in ageing” 2013. Modellen visas också upp varje år på Äldredagarna i Stockholm.

Intraprenaden på Lilldals äldreboende tar formLilldals äldreboende började drivas i intraprenadform i oktober 2014 och har under 2015 nått ett mycket gott resultat med relationsmodellen som ledstjärna. Priori-terade områden har varit god omsorg, trivsel, medarbe-tare och ekonomi.

26

Socialnämnden

27

Ensamkommande flyktingbarnFlyktingsituationen i världen har under 2015 förvärrats, vilket också har påverkat Tjörn. Utöver avtalet på 17 ensamkommande har ytterligare 85 anvisats till Tjörn av Migrationsverket, för att bo här under asylproces-sen. Minst två tredjedelar av de flyktingar som kommer till Tjörn är barn under 17 år. Under året har fyra nya boenden öppnats. Barnen som kommer hit placeras antingen i ett boende på Tjörn eller i annan kommun, eller i ett familjehem. Flera Tjörnbor har anmält sitt intresse för att bli familjehem eller gode män.

Alla ensamkommande barn, det vill säga barn som kommer utan vårdnadshavare får en god man, som företräder barnet i förmyndares och vårdnadshavares ställe. Så snart det är möjligt börjar barnen skolan. De som är under 16 år går på Bleketskolan eller Hägg-vallskolan, de som är över 16 år på Nösnäsgymnasiet. Varje barn får också ett juridiskt ombud som företräder dem i asylprocessen. Den ansträngda situationen gör att det nu tar över ett år innan barnen får veta om de får stanna eller inte. Personalen arbetar för att ge ungdo-marna en stabil tillvaro medan deras ansökan om asyl prövas. Som nya i Sverige har ungdomarna ett stort behov av trygghet, omsorg och uppmuntran.

– Att inte veta vad som ska hända eller vem som ska hjälpa en skapar ofta en hopplöshetskänsla hos barnen och en stor oro kring vad som händer om de skulle bli utvisade, säger Marie Johansson, enhetschef för avdelningen för ensamkommande barn. Alla ungdomar får en kontaktperson som stöttar dem i vardagen. Det kan handla om stöd i läxläsning, i att sköta ett eget hem eller hjälp i kontakten med socialsekreterare, god man eller skolpersonal.

När de är klara med asylprocessen och fått perma-nent uppehållstillstånd slussas de ut i samhället, ofta via så kallade utslussningslägenheter tills de skaffat egen försörjning och eget boende. Det kan vara på Tjörn eller någon annanstans i landet. Av de fem per-soner hittills som fyllt 21 år, bor två kvar på Tjörn. De ensamkommande flyktingbarnens boende och personal som krävs (inklusive lärartjänster) bekostas av staten (Migrationsverket).

Nationell Patientöversikt införs Tjörns kommun inför nationell patientöversikt (NPÖ), ett nytt elektroniskt system som ger samlad informa-tion om patientens vårdhistorik. Med NPÖ blir det möjligt för behörig och legitimerad sjukvårdspersonal att, under förutsättning att patienten samtycker, ta del av journalinformation som registrerats hos andra vård-givare. Syftet är att kunna ge god och säker vård.Under året har vårdsystemen integrerats och perso-nal utbildats för att NPÖ ska kunna börja användas 1 januari 2016.

– Genom att samordna informationen får vårdgivarna en helhetsbild av patienten och ett bättre beslutsun-derlag för diagnos, behandling och uppföljning, säger Shujaat Noormohamed, socialchef. Nätverket SSPFR – förebyggande arbete för barn och ungaSSPFR är ett skyddsnät för unga mellan 12 och 18 år. Det består av personer som arbetar inom skola, soci-altjänst, polis, kultur- och fritid och räddningstjänst.

Minst två tredjedelar av de flyktingar som kommer till Tjörn är barn under 17 år.

27

28

Syftet är att teamet tillsammans med vårdnadshavaren och den unge ska samarbeta för att få till en positiv utveckling. Målsättningen är att den unge ska ha en fungerande skolgång och leva ett liv fritt från droger och kriminalitet. Genom att vårdnadshavaren ger sitt samtycke till att samarbetet får ske mellan till exempel socialtjänst och skola, går det snabbare att sätta in rätt åtgärder tidigt.

FramtidenDet finns inget i nuläget som talar för att flyktingström-men minskar till Europa. Enligt Migrationsverkets för-delningstal (där man räknar ut hur många asylsökande varje län respektive kommun behöver ta emot) ser det ut som om Tjörn behöver ta emot 94 ensamkommande barn under 2016.

Växthuset och trädgården på Billströmska kommer i framtiden att vara utgångspunkten för ett socialt före-tag. Hit kan människor komma på rehabilitering eller arbetsträning samtidigt som produkterna kan säljas till externa kunder. Förutom odling av grödor kan deltagar-na också arbeta med ullförädling, mustning av äpplen och papperstillverkning.

Tillsammans med övriga kommuner i Västra Gö-taland kommer Tjörn att påbörja processen för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet genom di-gital teknik. Det kan handla om digitala trygghetslarm, mobilt arbetssätt och tele- och videokommunikation

Enligt nuvarande lagstiftning har kommunen fem arbetsdagar på sig att ta hem en brukare som är utskriv-ningsklar på sjukhuset. Om det är en brukare som varit omhändertagen inom psykiatrin har kommunen haft 30

dagar på sig. Enligt det förslag som framlagts av reger-ingskansliet kan det bli tre kalenderdagar som gäller i framtiden, oavsett vilken typ av brukare det gäller. Om den nya lagen blir av, kommer det att bli en utmaning med att till exempel bemanna dygnet runt och med att skaffa fram fler platser inom de särskilda boendena.

Växter som hjälpmedel för rehabilitering och arbetsträning.

28

Socialnämnden

Resultat Socialstyrelsens brukarundersökning

Fokusera på hur våra brukare inom äldreomsorgen upplever kvaliteten på den levererade servicen och bemötandet.

Förvaltningen deltar årligen i Socialstyrelsens brukar-undersökning. Överlag har Tjörn något bättre resultat än genomsnittet i riket på de flesta områden inom brukarunder-sökningen. Några exempel där Tjörn fick positiva resultat i hemtjänsten:• Bra bemötande från personalen (Tjörn 97 %, Riket 97 %)• Känner förtroende för personalen (Tjörn 96 %, Riket 91 %)• Personalen utför sina arbetsuppgifter bra (Tjörn 93 %,

Riket 87 %)• Man känner sig trygg hemma med hemtjänsten

(Tjörn 92 %, Riket 86 %)• Personalen tar hänsyn till den äldres åsikter och önske-

mål (Tjörn 91 %, Riket 87 %)

De fem frågor som fick högst andel positiva svar vid årets brukarundersökning, särskilda boenden:• Bra bemötande från personalen (Tjörn 99 %, Riket 94 %)• Lätt få kontakt med personalen vid behov (Tjörn 96 %,

Riket 84 %)• Känner sig trygg på sitt äldreboende (Tjörn 95 %,

Riket 89 %)• Känner förtroende för personalen (Tjörn 95 %, Riket 87 %)• Är sammanlagt nöjd med boende (Tjörn 95 %, Riket 82 %)

29

SocialnämndenNämndordförande Reidun Lorentzon (KD)Förvaltningschef Shujaat NoormohamedOmsättning: 438 867 tkrBudgetavvikelse: -10 679 tkrÅrsarbetare: 510

0,4 %

7 %

14%

10 %

4 %

24 %

40 %

Så här fördelades nettokostnaderna på 287 369 tkr för de olika verksamheterna.

Kommunal hälso- och sjukvårdÄldreomsorg

Barn och familj

Vuxen och arbetsmarknad

AdministrationFunktionshinder

ResultatSocialnämnden redovisar för året en negativ avvikelse mot budget på -10,7 miljoner kronor. Budgetavvikelse för Individ och familjeavdelningen (IFA) -18,1 miljoner kronor. Den största avvikelsen i IFAs verksamhet hänför sig främst till den samlade myndighetsutövningen där institutions- och familje-hemsplaceringar för barn och vuxna står för den största delen av underskottet. Framförallt är det barn med egen missbruksproblematik där kostsamma institutionspla-ceringar har skett. Placeringar av barn har överskridit årets budget med 6,2 miljoner kronor och placeringar av vuxna med 1,4 miljoner kronor. En anledning till ökade kostnader för placeringar av barn är att orosan-mälningar av barn som far illa ökat med 100 procent 2015 (från 233 till 464 anmälningar) jämfört med 2014. Trots denna volymökning har IFA sedan andra kvartalet 2015 försökt att arbeta med nya metoder i syfte att minska kostnaderna.

Behovet av biståndsbedömda timmar till hemtjänsten har ökat och överskrider årets budget med 4,9 miljo-ner kronor. Personlig assistans har under de senaste månaderna fått 3 nya brukare vilket bidrar till negativt resultat. Svårighet att få vikarier har bidragit till att extrakostnader har uppstått för fyllnad- och övertids-ersättning till ordinarie personal. För IFAs HVB-hem för ensamkommande som drivs i egen regi har ersätt-ningen för nattarbetande personal behövt att ändras under påbörjat budgetår, vilket bidrar till det negativa resultatet utifrån tilldelad budget på enhetsnivå.

Budgetavvikelse för Vård och äldreomsorgen (VÄO) är -6,1 miljoner kronor. Underskottet beror främst på avvikelse inom hemtjänsten på -4,1 miljoner kronor vilken har svårighet att klara sig på tilldelad timpeng. Även Valåsens äldreboende redovisar en högre nega-tiv avvikelse. Extra tunga brukare har krävt att extra personal har behövt tillsättas under året. Inom Kom-munal hälsa och sjukvård (KHS) har kostnader ökat för förbandsmaterial och för hjälpmedel. VÄO har i år haft speciellt höga kostnader kring introduktion av vikarier då det har varit en stor rörlighet. Svårighet att få vika-rier har också bidragit till att extrakostnader gått ut till fyllnad- och övertidsersättning för ordinarie personal. Upprepad korttidsfrånvaro har bidragit till kostnader över ram för sjuklöner.

FörvaltningsgemensamtBudgetavvikelse för Förvaltningsgemensamt är +13,7 miljoner kronor då avsatta medel för strategiska utvecklingsfrågor inte har utnyttjas. Den politiska verk-samheten har en avvikelse på -0,1 miljoner kronor.

Uppdrag

29

Nämnd

Ej uppfyllda uppdrag:• Inga dialog och kartläggning möten har

genomförts. • Planeringsarbetet med att starta en familje-

central har pågått, men den har inte öppnat.• Inga nya kvalitetsdeklarationer har tagits fram.

Delvis uppfyllda uppdrag:• Aktiviteter, dialektprojekt och eget skapande

på våra äldreboenden.

Har fördröjts:• Att stärka det gemensamma arbetet kring

barn och ungdomar i samverkan.• Barn och ungdomskulturprogrammet inte

nådde förväntat resultat i genomsnittligt meritvärde för Tjörns elever.

Uppdrag uppfyllt 7

Uppdrag delvis uppfyllt 3

Uppdrag inte uppfyllt 3

30

Kultur ger muskler till själenKulturveckan – en kulturbomb för Tjörnbor och besökare Dockteater, 20-talsjazz, öppna ateljéer, dagbio, spöklajv, berättarkvällar, skutträff på Åstol, prova-på metallbroder, live opera, konstutställningar, kulturvand-ringar, teaterföreställningar, skördefest, Karl Nord-ström, författarbesök, föredrag, workshops…Tjörns kulturvecka arrangerades för andra gången och den har kommit för att stanna. Under en vecka på hösten (vecka 40) kunde Tjörnbor och besökare ta del av en explosion av upplevelser och möjligheter till eget skapande. Sammanlagt ordnades 120 aktiviteter under en vecka med ett utbud för alla åldrar.

Under kulturveckans sista dag samlades alla arrangö-rer på Nordiska Akvarellmuseet för en minimässa. Syftet med Kulturveckan är att visa kultur i alla dess former och låta den exponeras på olika platser på Tjörn. Vid sidan av lokala förmågor och arrangemang besöks Tjörn under Kulturveckan också av artister och en-sembler utifrån. 2015 kom till exempel skådespelaren Görel Crona och föreställningen Shakespeares dotter, författaren Gunilla Linn Persson berättade om sin bok I tid och otid och på Sagabion kunde besökare uppleva den direktsända operaföreställningen Trubaduren från Metropolitan i New York. Under kulturveckan var Tjörn också en del av Göteborgs konstbiennal, GIBCA (Göteborg International Biennal for Contemporary Art).

Genomlysning av fem föreningar med egna anläggningarEn genomlysning har gjorts för att ta reda på behovet för de fem största föreningarna på Tjörn som driver eller planerar att bygga anläggningar – IFK Valla, Skär-hamns IK, Tjörns Ridklubb, Stiftelsen Tjörns Ishall (som består av Rönnängs IK, Tjörns KK och Tjörns kommun) och Valsängs Ryttarförening.

Genomlysningen visar bland annat att det finns stora renoveringsbehov i de flesta av anläggningarna. För att vara en liten kommun, har Tjörn förhållandevis många stora, föreningsdrivna anläggningar. Samtidigt som föreningslivet befinner sig i ett generationsskifte, där det blir allt svårare att rekrytera ideella krafter, blir det ännu svårare för föreningarna att upprätthålla den fastighetsskötsel som krävs i anläggningarna.

Sagabiografen ökarDet blir allt mer populärt att gå på bio och direktsänd opera. 2015 hade Sagabiografen 1 759 fler besökare än 2014. Detta trots att alla sittplatser i den gamla lokalen inte längre kan användas, på grund av brandsäkerhets-regler. Ett tillfälligt tillstånd har getts för biovisningar, förutsatt att 60–100 platser inte bokas. En av årets publiksuccéer var den direktsända invigningen från Gö-teborgs Filmfestival. Den röda mattan var utrullad och Peter Harrysson var på plats i Skärhamn och hälsade

Kultur- och fritidsnämnden

Dans på Öppen scen i Häggvallskolans idrottshall.

30

31

alla välkomna. Sedan tog Göteborg över och besökarna fick vara med i realtid när festivalen invigdes och fick se kortfilmen Audition och sedan det danska dramat Våga älska med Ghita Nørby och Sven Wollter.

Biografen använder modern, så kallad 2K-teknik för filmvisningarna. Även 3D-filmer kan visas. Bion ger premiärvisningar året runt, dagbiovisningar under höst, vinter- och vårsäsong samt direktsänd opera från New York. Filmstudio Saga visar utvald kvalitetsfilm varan-nan tisdag under höst och vår. Under lov- och helgda-gar visas knattebio för de allra minsta.

Kulturarbetare – ett riktigt jobbTio kultursommarjobbare dök under sommaren upp på badplatser, i hamnar, på äldreboenden, fritidshem, gator och torg med sin scenshow, anpassad efter stund och plats. Med trycket ”kultursommarjobbare” på sina tröjor blev det en markering för både deltagare och åskådare att kultur är något man kan arbeta med.

– De fick en insyn i att kulturjobbet inte bara handlar om att uppträda, utan ha hand om hela kedjan från att boka spelningar, kontakta personal på boenden och se till att det finns el, säger Cathrine Berntsson, avdel-ningschef för barn- och ungdomskultur.

Scenframträdandena gjordes såväl inomhus på äldreboenden som utomhus i gassande solsken. Alla hade kanske inte tänkt på att det i yrkesrollen också ingår att få mycket tillbaka från en tacksam publik. Att semestrande båtfolk spontanapplåderar när de sjunger på bryggan eller att de äldre på ett boende klappar hän-derna när de sjunger Elvis. Och att de i de ögonblicken faktiskt också blir ambassadörer för Tjörn. För vad

säger det gästande båtfolket i nästa hamn om ungdo-marna på Tjörn?

Årets kulturkommun 2016I december 2015 kom den glada och efterlängtade nyheten att Tjörn utsetts till Årets kulturkommun av fackförbundet Vision. Juryns motivering löd:”En medveten samhällsplanering med tydliga kultu-rella förtecken och ett nära samarbete mellan olika för-valtningar och institutioner har lett till ökad livskvalité och bättre hälsa hos medborgarna i Tjörns kommun. Med kultur som styrmedel har rätten att få ta del av professionell kultur och möjligheter att få skapa, utöva och möta konst blivit verklighet för alla åldrar i kom-munen året om. Ett lovvärt initiativ är satsningen på att höja kulturkompetensen hos anställda som arbetar med barn och unga. Nordiska akvarellmuseet, en väl fungerande biblioteksverksamhet, kommunens stöd till konstnärliga yrkesutövare och aktivt föreningsliv är ett resultat av ett tydligt medborgarperspektiv. På Tjörn får kulturen ta plats och fackförbundet Vision vill uppmuntra den lilla kommunen som bedriver en målmedveten och hållbar utveckling av kultur för alla på ”möjligheternas ö” och utser Tjörn till Årets Kul-turkommun 2016.”

– Det är fantastiskt roligt och ett bevis på att vi job-

Förväntansfull publik på Sagabiografen i Skärhamn.

31

45 000antal gästnätter 2015.

32

3 200Antal barn i föreningslivet: 50 % tjejer, 50 % killar.

bat åt rätt håll! Vi har arbetat strategiskt i många år för att vara en av de mest attraktiva kulturkommunerna i landet. Vi har varit spetsiga, modiga och vågat satsa. Det är alla fantastiska medarbetare, kulturaktörer och föreningar som gjort det här. Det är stort, säger Evike Sandor, kulturchef.

Barnens guide till Tjörns kommun Tjörns tredjeklassare och klass 3–4 i Långekärr har valt ut lokala besöksmål, skrivit texter och ritat. Till sin hjälp har de haft barnboksförfattaren Jessika Berglund som sedan sammanställde allt material till en bok; en besöksguide skriven av barn som bor på Tjörn, fylld med tips för besökande barn och deras föräldrar.

– Barnen har gjort ett jättebra arbete. Jag har fått tips på mycket som jag inte hade en aning om, säger Boel Sjöberg, litteraturpedagog och kultursamordnare för barn och unga i Tjörns kommun.

De 169 barn som deltog hade releaseparty på biblio-teket i Skärhamn en måndag i slutet av maj. Intresset var stort och flera lokala medier rapporterade från eve-nemanget. Precis som vuxenguiden ”Natur- och kultur-guide Tjörn” finns även ”Barnens guide till Tjörn” till försäljning i bokform.

Framtiden2016 är Tjörn Årets kulturkommun, vilket kommer att manifesteras i flera evenemang och aktiviteter. Bland annat kommer Tjörn att vara en del av Göteborgs teater- och dansfestival. 2016 blir också Dansens år på Tjörn. Arbetet med ett Ungdomens hus/kulturhus fort-sätter. Renovering av byggnaderna på Sundsby säteri ska fortsätta. Satsningar ska även göras på Säbygården.Förvaltningen ska utveckla idrottsföreningarnas an-läggningar och arbeta strategiskt för att klara anlägg-ningarnas utmaningar – året om och på lång sikt. Barn- och ungdomskulturen ska fortsätta vara ett viktigt fokusområde.

Friluftslivet och idrottsverksamheten ska fortsätta utvecklas genom framtagna planer och program. Även handlingsplanen för turism ska revideras. Marknadsföring av kultur, fritid och turistverksamheten på Tjörn ska utvecklas ytterligare.

Swing Tarturo avslutade kulturveckan på Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn.

32

Kultur- och fritidsnämnden

33

Kultur- och fritidsnämndenNämndordförande Benita Nilsson (L)Förvaltningschef Evike SandorOmsättning: 50 638 tkrBudgetavvikelse: 0 tkrÅrsarbetare: 49

Så här fördelades nettokostnaderna på 46 080 tkr för de olika verksamheterna.

• Vikande nationell trend för barn och unga i föreningslivet; Tjörn planerar riktade insatser 2016.

• Parkering en infrastrukturfråga.• Cultural planning-aktiviteters organisation löst

inför 2016.• Arbetet pågår med att starta familjecentral på

östra Tjörn.• Målet för nyttjandegrad i idrottshallar för högt?• Handlingsplan för friluftslivet på gång.• Omarbetad organisation för kultur för äldre.• Nära mål för stärkt arbete för utsatta barn och

ungdomar.• Nära mål för barn- och ungdomskulturprogram-

met.

1 %

6 %

19 %

17 %

25 %

32 %

Bibliotek

Förenings- och friluftsliv

Kultur och turism

AdministrationBarn- och ungdoms-verksamhet

ResultatKultur- och fritidsförvaltningen inklusive nämnden, redovisar för året ett nollresultat.

Ansvarsområdena Förvaltningsövergripande, Biblio-tek, Kultur- och fritidscentra, Saga, Bion och Barn & Unga redovisar för året ett positivt resultat på +0,6 miljoner kronor. Orsakerna bakom överskottet beror till stor del på högre intäkter i kombination med lägre verksamhets- och personalkostnader jämfört mot bud-get. Turism redovisar för året ett positivt resultat.

Ansvarsområdena Föreningsbidrag, Kulturenhe-ten, Sundsby Säteri, Anläggningar, Friluftsliv och Kulturskolan, redovisar för året ett negativt resultat på -0,6 miljoner kronor. Underskottet grundar sig i den nedskrivning av bryggor som stormen i början av året medförde. Förutom nedskrivningen, bidrar högre verksamhetskostnader och inköp utöver budget till det negativa underskottet på ovan nämnda ansvar.

Uppdrag

33

Nämnd

Det går inte att missa att något är på gång under Tjörns kulturvecka. De gröna flaggorna vajar på stänger runt hela Tjörn och program delas ut till alla hushåll.

Uppdrag uppfyllt 4

Uppdrag delvis uppfyllt 7

Uppdrag inte uppfyllt 2

34

Vårda, bevara och utveckla – program för Tjörns kulturmiljöerDet nya kulturmiljöprogrammet handlar om de många unika kulturmiljöerna på Tjörn, hur de utveck-lats, hur vi vårdar dem och hur vi kan ta hand om dem i framtiden. Om byggnadsstilar, fornminnen, landsbygdsmiljöer och fiskesamhällen. Och om varför det är viktigt att ta med sig historien in i framti-den.

I det gamla kulturminnesvårdsprogrammet (från 1979, reviderat 1988) var det fokus på kulturminnen, som kyrkor och andra unika byggnader. Sedan dess har be-greppet kulturminnesvård ersatts med kulturmiljövård. Det är stor skillnad.

Det nya programmet handlar om alla sorters bygg-nader och miljöer. Om fornminnen, javisst, men också om hela fiskelägen och byar. Om byggnadsstilar från 300 år gamla stenstugor till dagens katalogvillor. Om byggnadsdetaljer som träpanel, fönsterplacering och snickarglädje. Kulturmiljöprogrammet ska vara en vägvisare för såväl en intresserad allmänhet som för politiker och tjänstemän inför kommande beslut om till exempel detaljplaner och bygglov.

Den största delen i programmet beskriver 33 olikakulturmiljöer som är typiska för Tjörn. Utöver dessa miljöer får kyrkorna på Tjörn varsin presentation lik-som flera av kommunens fornminnen.

– Alla intressanta miljöer är inte med. Vi skriver till exempel om Tyfta och Bråland som exempel på en viss typ av miljö på Tjörn. Om man bor i en liknande miljö

kan man använda detta avsnitt och få vägledning för sina renoveringsprojekt ändå, säger Daniel Rutgersson, bebyggelseantikvarie och planarkitekt på Tjörns kom-mun och en av dem som arbetat med programmet.

I samband med att varje kulturmiljö presenteras ger programmet rekommendationer på hur tjänstemän och politiker kan resonera kring framtida samhällsplane-ring. Det kan handla om att man i ett visst område bör vara försiktig med nybyggnation eller hur husen bör utformas för att underordnas landskapsbilden.

Vad säger lagen om skydd av värdefulla miljöer och byggnader?KulturmiljölagenFornminnen har ett starkt skydd. Byggnader eller mil-jöer som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde kan förklaras som byggnadsminne av länsstyrelsen. Exempel på Tjörn är Sundsby och kvarnen på Fjälebro.Det finns också statliga byggnadsminnen – det är bygg-nader och anläggningar som ägs av staten och berättar

Nytt kulturmiljöprogram

Stockevik

34

35

om den statliga förvaltningens historia. Fyren Pater Noster är ett exempel från Tjörn.

Svenska kyrkans kyrkobyggnader har ett automatiskt lagskydd om de är byggda före 1940.

Plan- och bygglagenDen reglerar planläggning och byggnadslov. Lagen ställer krav på fastighetsägaren att underhålla sin fast-ighet och att visa varsamhet och hänsyn till kulturhisto-riska värden. Den innehåller även förbud mot förvansk-ning av särskilt värdefulla byggnader. Vid planläggning kan kommunen skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse genom specifika planbestämmelser.

Sankt Olofs valar, Kyrkesund.

Dösevägen, Valla.

Säby

35

36

37

Vandringsleden på Dyrön

38

Finansiell analys av kommunen, resultaträkning

Tjörns kommun redovisar ett positivt resultat på +18,6 miljoner kronor. Det är en resultatförsämring jämfört med 2014 på -5,9 miljoner kronor, då resultatet blev+24,5 miljoner kronor. Mot budget 2015 där resultatet var +2,5 miljoner kronor är det däremot en resultat-förbättring på +16,1 miljoner kronor. Främsta orsa-kerna till att årets resultat blivit bättre än budgeterat är reavinster på tomt- och markförsäljning +7,1 miljoner kronor, återbetalning av AFA-premier +5,9 miljoner kronor, positiva finansiella poster främst lägre ränte-kostnader på +7,6 miljoner kronor på grund av tidsför-skjutningar av investeringar och ett lägre ränteläge än budgeterat samt lägre driftkonsekvenser av investering-ar på +3,9 miljoner kronor eftersom vissa investeringar har försenats. Nämndernas verksamheter redovisar däremot ett underskott på -4,8 miljoner kronor och skatteintäkter och generella statsbidrag blev -9,8 miljo-ner kronor lägre än budgeterat framförallt på grund av lägre inkomstutjämning.

Kommunens intäkterKommunens intäkter, där skatteintäkterna är den i särklass största med en andel på cirka 74,3 procent. Det är något lägre jämfört med 2014 då andelen var 76,2 procent. Andelen för verksamhetens intäkter är något högre jämfört med förra året 24,0 procent mot 22,3 procent 2014.

Kommunens kostnaderKommunens kostnader, där personalkostnaderna har den största andelen på cirka 55,8 procent. Det är små förändringar mellan kostnadsslagen jämfört med 2014.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

mkr

2,2

6,3

24,026,5

17,2

33,0

24,5

18,6

Bidrag

SkatteintäkterTaxor och avgifter

74,3 %

5,2 %

12,0 %

6,8 %

1,7 %

Övriga intäkterFinansiella intäkter

Kostnader Mkr ProcentPersonalkostnader -553,3 55,8Lokal- och fastighetskostnader -87,7 8,8Bidrag -25,4 2,6Köpta tjänster -193,6 19,5Övriga kostnader -93,3 9,4Avskrivningar -33,2 3,3Finansiella kostnader -5,9 0,6Summa -992,4 100,0

Intäkter Mkr ProcentTaxor och avgifter 120,6 12,0Bidrag 68,3 6,8Övriga intäkter 52,6 5,2Finansiella intäkter 17,3 1,7Skatteintäkter 752,2 74,3Summa 1011,0 100,0

55,8 %

3,3 %0,6 %

8,8 %

19,5 %

2,6%

9,4 %

Lokal- och fastighets-kostnader

Personalkostnader

Övriga kostnaderBidragAvskrivningar

Finansiella kostnaderKöpta tjänster

Årets resultat

Förvaltningsberättelse

39

Förändringar av kostnader och intäkterVerksamhetens intäkter uppgår till 228,1 miljoner kro-nor exklusive jämförelsestörande poster (13,4 miljoner kronor). Det är 16,7 miljoner kronor högre än före-gående år (211,4 miljoner kronor exklusive jämförel-sestörande poster 2,6 miljoner kronor). Förändringen mellan 2014 och 2015 blev +7,9 procent.

Verksamhetens kostnader uppgår till 953,4 miljoner kronor. Det är en ökning med 53,1 miljoner kronor jämfört med föregående år (900,3 miljoner kronor). Förändringen mellan 2014 och 2015 blev +5,9 procent.

Kommunens nettokostnad innan avskrivningar blev 698,5 miljoner kronor exklusive jämförelsestörande poster (688,9 miljoner kronor 2014 exklusive jämfö-relsestörande poster). Nettokostnaden ökar med 1,4 procent mellan 2014 och 2015.

NettokostnadsandelenNettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidrag är ett viktigt nyckeltal för att analysera utvecklingen av kommunens ekonomi. Nettokostnads-andelen bör inte överstiga 98 procent av skatteintäkter och statsbidrag för att kunna generera ett överskott som motsvarar god ekonomisk hushållning. Nettokostnads-andelen inklusive avskrivning och exklusive jämförel-sestörande poster blev 100,8 procent 2015 jämfört med 98 procent 2014. Lägger man till finansnettot som är +11,4 miljoner kronor 2015 så blir nettokostnadsande-len 99 procent 2015 jämfört med 97 procent 2014.

BudgetavräkningMkr Resultat BudgetNettokostnader före avskrivning -711,9 -727,8Avskrivningar -33,1 -34,0Verksamhetens nettokostnader -745,0 -761,8Skatteintäkter och generella statsbidrag 752,2 762,0Finansiella intäkter 17,3 15,8Finansiella kostnader -5,9 -13,5Årets resultat +18,6 +2,5

AvskrivningarAvskrivningarna för året redovisas till 33,1 miljoner kronor mot budgeterat 34,0 miljoner kronor. Minsk-ningen beror på att utfallet av utförda investeringar 2014 blev lägre än prognostiserat. Jämfört med 2014 års utfall har avskrivningarna ökat från 27,2 miljonerkronor till 33,1 miljoner kronor, en ökning med 5,9 miljoner kronor eller 21,7 procent.

Skatteintäkter och statsbidrag/utjämningÅrets skatteintäkter blev 752,2 miljoner kronor (budget 762,0 miljoner kronor). Det är en ökning mot föregå-ende år på 21,8 miljoner kronor eller cirka 3,0 procent. Ökningstakten har under de senaste åren varierat mel-

Nettokostnadsandel exklusive finansnetto

0102030405060708090

100110

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

%

mkr

98 98101101 102

96 97100

Verksamhetens nettokostnad inklusive avskrivningar

lan 1 och 5 procent. Tjörns kommuns skattesats är 21,21 procent och

kommunen fick in 713,3 miljoner kronor i egna skat-teintäkter.

Inkomstutjämningen utjämnar skatteintäkterna mel-lan kommunerna i landet. Skillnaden mellan de egna beskattningsbara inkomsterna och ett skatteutjäm-ningsunderlag på 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i landet blir inkomstutjämningsbidraget. Ett fåtal kommuner överstiger 115 procent av den ge-nomsnittliga skattekraften och får bidraga till systemet. Tjörns kommun fick 32,8 miljoner kronor i inkomst-utjämning samt 35,1 miljoner kronor i fastighetsavgift samt ett bidrag från systemet via regleringsavgiften och strukturbidrag med 1,0 miljoner kronor. Generella statsbidrag uppgår till 1,9 miljoner kronor varav 0,7 miljoner kronor avser statsbidrag för flyktingsituatio-nen.

Kostnadsutjämningen utjämnar kostnader mellan kommunerna som bygger på strukturella skillnader. Kostnadsutjämningen bygger på en standardkostnad. Dels kan det vara att behovet av kommunal verksamhet är olika, till exempel kan det finnas ett större behov av

0

100

200

300

400

500

600

700

800

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

679,0716,1

758,4

614,4 631,2 622,1 646,7 675,0

40

* I kyrkoavgiften ingår 0,03 kronor som betalas in till stiftet.

Skatt (kr)

Därav församling Totalt Kommun Landsting Begravnings- avgift Kyrkoavgift *

Valla 34,19 21,21 11,48 0,24 1,26

Stenkyrka 34,19 21,21 11,48 0,24 1,26

Rönnäng 34,19 21,21 11,48 0,24 1,26

Klövedal 34,19 21,21 11,48 0,24 1,26

0

100

200

300

400

500

600

700

800

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

692,3730,4

752,2

609,9 621,3646,1

mkr

669,4 671,0

Skatteintäkter och statsbidrag/utjämning

äldreomsorg i kommuner med många gamla invånare. Dels kan en glesbygdskommun behöva ha färre elever per lärare och högre utgifter för skolskjutsar. Systemet kompenserar inte om en kommun väljer att ha en högre servicegrad eller om verksamheten sköts effektivare än andra. Tjörns kommun har en gynnsam struktur och betalade in – 38,1 miljoner kronor till kostnadsutjäm-ningen.

Till LSS-utjämningen (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) som är ett eget system får Tjörn +6,2 miljoner kronor.

Finansiella intäkter och kostnaderBudgeterade finansiella intäkter är 15,8 miljoner kro-nor och utfallet blev 17,3 miljoner kronor. Finansiella intäkter på 17,3 miljoner kronor består i huvudsak av utdelning från Tjörns Kommunala Förvaltnings AB på 15,8 miljoner kronor som beslutats om på bolags-stämman i juni. Borgensavgifter från bolagen blev 1,1 miljoner kronor. Övrigt är ränteintäkter på tillgodoha-vanden 0,4 miljoner kronor.

Budgeterade finansiella kostnader är 13,5 miljoner kronor och utfallet blev 5,9 miljoner kronor. Finansiel-la kostnader på 5,9 miljoner kronor består av räntekost-nader på lån och krediter. Räntekostnad på pensions-skulden är 0,9 miljoner kronor och räntekostnader på lån 4,8 miljoner kronor. Utnyttjad kredit under året belastar resultatet med 0,2 miljoner kronor.

Kommunens upplåning samt avstämning mot finanspolicyn Långfristig låneskuld är 250 miljoner kronor vilket är en ökning jämfört med årsskiftet på 60 miljoner kronor. Budgeterad ökning av lånevolymen var 146,8 miljoner kronor. Den genomsnittliga räntebindningstiden är 3,29 år och den genomsnittliga räntan på balansdagen är 1,88 procent. Kommunen har 8 ränteswapar på totalt 155 miljoner kronor. Marknadsvärdet på ränteswapar är -16,3 miljoner kronor. Marknadsvärdet bör ställas i relation till vad ett fasträntelån med motsvarande löptid kostat vid samma period som ränteswaparna upptogs. Undervärde är den kostnad som skulle uppstå om av-talet avslutas i förtid. Om fasträntelån avslutas i förtid erläggs ränteskillnadsersättning.

Räntebindningen inklusive ränteswapar förfaller inom 1 år med 95 miljoner kronor, inom 2–3 år med 10 miljoner kronor, inom 4–5 år med 30 miljoner kro-nor, inom 5–6 år med 105 miljoner kronor, inom 6–7 år med 10 miljoner kronor. Sammanlagt är beloppet 250 miljoner kronor.

Avstämning mot finanspolicyn: ”Två långivare bör eftersträvas”, kommunen har en långivare, Kommuninvest. ”Enskild långivare bör inte representera mer än 60 procent av total skuldportfölj med undantag från Kom-muninvest.” Kommuninvest har 100 procent.”Tillåtna instrument är ränteswapar, ränteterminer, FRA, Caps och Floors”. Endast ränteswapar används.”Den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldport-följen ska inte understiga ett år och inte överstiga tio år.” Kommunen har 3,29 år som genomsnittlig ränte-bindning.”Den genomsnittliga kapitalbindningstiden regleras ej”. Kapitalbindningstiden är 0,85 år.”Förfalloprofilen i kapitalbindningen regleras ej”. 88 procent förfaller inom närmaste 12-månaders period.

Förvaltningsberättelse

41

Driftredovisningens avvikelse mot budget är +16,0 miljoner kronor. I beloppet ligger återbe-talning av AFA försäkringspremier med 5,9 mil-joner kronor, reavinster för fastighet och mark med 7,1 miljoner kronor, ej utnyttjade driftkon-sekvenser 3,9 miljoner kronor samt överskott på finansiering 7,5 miljoner kronor. Nämnder och styrelsers sammanlagda avvikelse mot budget är -4,8 miljoner kronor. Nedan följer en kort be-skrivning av nämnder och styrelsers avvikelser. För mer detaljer hänvisas till respektive nämnd och styrelses artiklar.

KommunstyrelsenKommunstyrelsens redovisar för perioden ett positivt resultat på +2,1 miljoner kronor.

Den största avvikelsen återfinns i kommungemensam verksamhet inklusive oförutsedda kostnader som redo-visar ett överskott gentemot budget på +2,1 miljoner kronor där budgeten på oförutsedda medel inte har nyttjats i någon större utsträckning, överskott på 3,7 miljoner kronor. Kommungemensamma kostnader och flyktingmottagningen har underskott på sammanlagt 1,6 miljoner kronor. Ansökan till Migrationsverket för flyktingmottagningen görs under 2016.

Sektor samhällsbyggnad har en avvikelse på +0,4 miljoner kronor, där stab, plan och bygg samt miljö-avdelningen har ett överskott på +4,3 miljoner kronor

och tekniska, VA samt Avfall har ett underskott på -3,9 miljoner kronor.

Kultur- och fritidsnämndenKultur- och fritidsnämnden har ingen avvikelse gent-emot budget. Under året har nämnden tagit kostnader för nedskrivning av bryggor som blev förstörda i stor-men Egon. Kulturverksamheten redovisar ett överskott som kompenserar kostnaderna.

Barn- och utbildningsnämndenBarn och utbildningsnämnden redovisar sammanlagt positiv avvikelse med +4,0 miljoner kronor. Nämnden erhöll en ramjustering med 2,5 miljoner kronor enligt beslut i kommunfullmäktige september. Ramjustering-en var destinerad till förskoleverksamheten.

Den största avvikelsen finns inom gymnasie- och vuxenutbildning som redovisar ett positivt resultat med +5,4 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen förkla-ras av att kostnadsmassan för det externa gymnasiet var lägre än budgeterat samt att volymerna avseende gymnasiala vuxenutbildningen var något lägre än budgeterat.

SocialnämndenAvvikelse är -10,7 miljoner kronor, Individ- och familjeavdelningen (IFA) -18,1 miljoner kronor, Vård och äldreomsorgen (VÄO) -6,1 miljoner kronor samt

Driftredovisning och ekonomisk analys av nämndernas verksamhetTkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Avvikelse

Kommunfullmäktige 30 -3 288 -3 258 2 655 -603Kommunstyrelsen 126 820 -230 615 -103 795 105 848 2 053Kultur- och fritidsnämnd 4 558 -50 638 -46 080 46 080 0Barn- och utbildningsnämnd 38 155 -360 281 -322 126 326 150 4 024Socialnämnd 151 498 -438 867 -287 369 276 690 -10 679Förvaltningsfastigheter 24 916 -22 312 2 604 -2 196 408Summa nämndverksamhet 345 977 -1 106 001 -760 024 755 227 -4 797

Pensionsutbetalning -15 694 -15 694 16 200 506Fastighets-/tomtförsäljning 7 123 7 123 7 123Driftskonsekv. investeringar 3 941 3 941Hyresreduktion TBAB 4 700 4 700 -5 000 -300Semesterlöneskuld -864 -864 1 500 636Övriga poster 5 929 -4 525 1 404 1 404Summa verksamhet 363 729 -1 127 084 -763 355 771 868 8 513

Finansiering 51 523 51 523 -44 000 7 523

Total nettokostnad kommunen 363 729 -1 075 561 -711 832 727 868 16 036

42

Förvaltningsgemensamt +13,7 miljoner kronor. Den största avvikelsen i IFAs verksamhet hänför sig till den samlade myndighetsutövningen där institu-tions- och familjehemsplaceringar för barn och vuxna står för den största delen av underskottet. Placeringar barn har överskridit periodens budget med 6,2 miljoner kronor och placeringar vuxen med 1,4 miljoner kronor. Behovet av biståndsbedömda timmar till hemtjänsten överskrider budget med -4,9 miljoner kronor. Personlig assistans har fått tre nya brukare vilket bidrar till det negativa resultatet.

VÄOs underskott beror främst på avvikelse inom hemtjänsten.

Positiv avvikelse föreligger på Förvaltningsgemen-samt då avsatta medel för strategiska utvecklingsfrågor ännu inte har utnyttjats.

Kommunövergripande posterBudgeten är +27,4 miljoner kronor avvikelse gentemot budget är +20,8 miljoner kronor.

Beräkningar från KPA visar på att utbetalningar för pensioner blev bättre än budgeterat +0,5 miljoner kronor. Fastighets- och tomtförsäljningar är genom-förda med reavinster på 7,1 miljoner kronor som avser tomter på Nordviksgärde och tomt på Vallhamns industriområde. Två arrendetomter på Klädesholmen är sålda under året.

Förvaltningsberättelse

Driftskonsekvenser av investeringar var på helår budgeterade till 4,4 miljoner kronor men beroende på fördröjningar av vissa projekt har endast 0,5 miljoner kronor nyttjats. Det innebär en positiv budgetavvikelse på resterande 3,9 miljoner kronor.

Återbetalning från Tjörns Bostads AB avseende hy-resreduktion är utfallet 4,7 miljoner kronor som ger en negativ avvikelse på -0,3 miljoner kronor.

Ökning av semesterlöneskuld är budgeterad till 1,5 miljoner kronor och utfallet blev 0,9 miljoner kronor, ett positivt överskott erhölls med +0,6 miljoner kronor.

Under posten övrigt ligger återbetalning av AFA Försäkringspremier för år 2004 (+5,9 miljoner kronor). Kostnader för nytt kulturhus har direktavskrivits, ak-tiviteter har varit framtagande av rapport, studiebesök med mera. Omställningskostnad för personal, befarade kundförluster samt fördelning av migrationspengar återfinns under övriga poster.

Posten finansiering som ligger centralt avser avskriv-ningar och räntekostnader som belastar verksamhe-terna. I driftredovisningen lyfts dessa av för att läggas tillbaka som en extern kostnad (avskrivning, ränta) i resultaträkningen. Med en budget på 44,0 miljoner kronor och ett utfall på 51,5 miljoner kronor innebär det en positiv avvikelse med +7,5 miljoner kronor. Fi-nansieringsposten är därmed för lågt beräknat gentemot utfallet.

43Västerhavsveckan, Nordiska Akvarellmuseet, Skärhamn

44

Exploatering, mkr Utfall Budget

Exploateringsprojekt, utgifter 4,7 11,7

Exploateringsprojekt, inkomster -11,1 -10,6

Summa exploatering -6,4 1,1

InvesteringarKommunens investeringar är budgeterade till 187,7 miljoner kronor och utförda investeringar blev 75,4 miljoner kronor.

Utförda skattefinansierade investeringarSkattefinansierade investeringar är utförda med 12,9 miljoner kronor jämfört med budget på 67,7 miljoner kronor.

Utförda investeringar är IT utrustning och IT system, inventarier till bland annat skolor och äldreomsorg, ut-rustning för säkerhet och räddningstjänst, nya bryggor på badplatser mm.

Utförda avgiftsfinansierade investeringarAvgiftsfinansierade investeringar (vatten och avlopp samt renhållning) är utförda med 62,5 miljoner kronor jämfört med budget 120 miljoner kronor.

Utförda investeringar är framförallt Ängholmens re-ningsverk, Va ledningar södra hamnen i Skärhamn samt avloppsreningsverket i Höviksnäs.

Investeringar, mkr Utfall Budget

Vatten och avlopp 62,4 120,0

Gator, trafik, natur 0,6 17,3

Renhållning 0,1 0,0

Övrigt (IT, inventarier, lokalombyggnader mm) 12,3 50,4

Summa investeringar 75,4 187,7

Utförda skattefinansierade investeringar, mkr UtfallIT/ADB-utrustning 3,5

IT System 3,3

Utrustning Räddningstjänsten 0,7

Inventarier barn- och utbildningsförvaltning 1,1

Inventarier socialförvaltning 0,6

Mindre lokalombyggnader 0,9

Gång- och cykelvägar, lekplatser 0,6

Bryggor mm på badplatser 1,8

Övrigt 0,4

Summa skattefinansierade investeringar 12,9

Utförda avgiftsfinansierade investeringar, mkr UtfallVA Hakenäset etapp 1 och 2 1,3

Höviksnäs avloppsreningsverk 8,7

VA-ledning, Södra hamnen, Skärhamn 12,4

Ängholmens avloppsreningsverk 32,3

Övrigt 7,8

Summa avgiftsfinansierade investeringar 62,5

Finansiell analys av kommunen, balansräkning

Självfinansieringsgrad av investeringarMåttet självfinansieringsgrad anger hur stor del av årets investeringar på 75,4 miljoner kronor som finansierats med egna medel från resultaträkningen, 51,7 miljoner kronor (resultat på 18,6 miljoner kronor plus avskriv-ningar på 33,1 miljoner kronor). Självfinansieringsgra-den 2015 blev cirka 69 procent mot cirka 45 procent 2014. Budgeterad självfinansieringsgrad 2015 var 19 procent.

ExploateringExploateringsverksamheten redovisar ett överskott på + 6,4 miljoner kronor.

Under året har gata, vatten, avlopp och lekplats färdigställts i den andra etappen i den kommunala delen av detaljplanen Hövik 5:1 i Höviksnäs. Mark-anvisningsavtal har träffats med en exploatör om ca hälften av planens flerbostadshustomter både för bostadsrätter och hyresrätter. Förhandlingar pågår med annan exploatör om återstående ytor i detaljplanen. Två stycken av de kommunala bostadstomterna i området är försålda under året.

Vid Nordviksgärde har försäljningen av bostadstom-ter fortlöpt. Fem stycken tomter såldes under 2015. Arbete pågår fortsatt med att iordningställa områdets sista etapp där kommunen har sju stycken tomter. I Vallhamn har en industritomt sålts.

Förvaltningsberättelse

45

BorgensåtagandeBorgensåtagandena minskar från cirka 650 miljoner kronor till cirka 645 miljoner kronor mellan 2014 och 2015. Det är en minskning med 5 miljoner kronor el-ler 1 procent. Kommunens borgensåtagande har ökat med 10 miljoner kronor för Tjörns Bostads AB och 0,8 miljoner kronor för SOLTAK AB. Borgensåtagandena har däremot minskat med 15 miljoner kronor för Tjörns Hamnar AB. Av det totala borgensåtagandet på 645 miljoner kronor är 513 miljoner kronor (80 procent) till Tjörns Bostads AB, 53 miljoner kronor (8 procent) till bostadsrättsföreningar, 42 miljoner kronor (6 procent) till Tjörns Kommunala Förvaltnings AB, 25 miljoner kronor (4 procent) till Tjörns hamnar AB samt ca 12 miljoner kronor (2 procent) till stiftelser och förening-ar, egna hem, SOLTAK AB samt Renova.

Ansvarsförbindelse för pensionsåtagandeAnsvarsförbindelsen avseende kommunens pensionså-tagande har minskat med 14,9 miljoner kronor under året från 351,0 miljoner kronor till 336,1 miljoner kronor.

Pensionsskulden definieras som nuvärdet av framtida pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa.

Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelserTjörns kommun har inga fastställda föreskrifter om förvaltning av pensionsmedel. Pensionsmedel avser tillgångar som enligt särskilda beslut förvaltas för att i framtiden användas för utbetalning av pensioner. Avsättningar i balansräkningen är 64,7 miljoner kronor och ansvarsförbindelsen är 336,1 miljoner kronor in-klusive särskild löneskatt. Kommunen har inga finan-siella placeringar avseende pensionsmedel. Återlånade medel i kommunen är 100 procent. Från föregående år har avsättningen ökat med 4,1 miljoner kronor och ansvarsförbindelsen har minskat med 14,9 miljoner kronor. AvsättningarÖvriga avsättningar har ökat med 0,1 miljoner kronor mellan 2014 och 2015 från 15,2 miljoner kronor till 15,3 miljoner kronor. Avsättningar som gjorts tidigare på 15,2 miljoner kronor avser återställande av deponin på Heås 9,4 miljoner kronor och avsättning för förbätt-rad korsutformning i Vallhamnskrysset på 5,8 miljoner kronor. Under året har en uppräkning av avsättning för deponin på Heås gjorts med 0,1 miljoner kronor vilket är årets förändring.

0

50

100

150

200

250

300

350

400

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

mkr364

351336

303304 314334 338

Ansvarsförbindelse för pensionsåtagande

0

100

200

300

400

500

600

700

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

mkr633,7 650,3 644,7

513,0554,0

590,9610,6

635,0

Borgensåtagande

0

25

50

75

100

125

2008 2009 2010 2011 2012 2013

Nettoinvesteringar Egna medel

mkr

2014 2015

Nettoinvesteringar varav finansierade med egna medel

19,4

39,5

23,1

36,1 46

,2

* Varav va-investeringar, mkr: 2015: 62,4 2013: 72,2 2011: 48,8 2009: 42,6 2014: 86,6 2012: 90,5 2010: 48,5 2008: 13,0

46,7

* 80

,8

*

85,6

*

117,

7*

118

*

75,4

*

104,

8*

88,0

*

59,2

51,7

51,7

46

SoliditetSoliditeten är det viktigaste måttet på kommunens eko-nomiska styrka på lång sikt. Soliditeten mäter hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital och om det finns beredskap för framtida resultatför-sämringar, det vill säga den långsiktiga betalningsför-mågan. Två faktorer som främst påverkar soliditeten är dels det årliga resultatet och dels tillgångarnas föränd-ring och graden av lånefinansiering. För 2015 uppgår soliditeten till 36 procent jämfört med 38 procent 2014.

Lägger man till ansvarsförbindelsen för pensions-skulden på cirka 336 miljoner kronor sjunker solidite-ten 2015 till 2 procent mot -2 procent 2014.

LikviditetKassalikviditeten mäter betalningsförmågan på kort sikt. Nyckeltalet visar summa kortfristiga fordringar och likvida medel i förhållande till kortfristiga skulder.

Mellan 2014 och 2015 har kassalikviditeten ökat till 94 procent från 68 procent. Det innebär att betalnings-förmågan på kort sikt har förbättrats. Det som framfö-rallt påverkat nyckeltalet är att kommunens fordringar ökat med ca 16 miljoner kronor och kassa/bank har ökat med 48 miljoner kronor.

BalanskravetGod ekonomisk hushållningKommunallagen anger att kommuner och landsting ska vara välskötta och att de ska sköta sina ekonomier på ett ansvarsfullt sätt. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. En väl balanserad ekonomi är grunden för en bra verksamhet. Dagens generationer bör inte förbruka mer resurser än det som finns att tillgå och därigenom äventyra kommande generationers möjligheter att finansiera sin välfärd.

God ekonomisk hushållning enligt lagen innebär bland annat att det ska finnas finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten samt att dessa mål efterlevs, följs upp och utvärderas under året och i bokslutet.

I kommunen sker avstämning av resultatet gentemot budget och uppdrag fem gånger under året. Två delårs-bokslut görs, per april och per augusti. Uppföljningarna noteras och delårsboksluten beslutas i kommunfull-mäktige.

Kommunens verksamheter redovisar sina mål och måluppfyllelser i samband med bokslut och delårs-bokslut. Om bokslutet visar ett negativt resultat krävs det att kommunfullmäktige beslutar om en åtgärdsplan för att återställa underskottet inom en treårsperiod. Resultatutjämningsreserv är inte införd.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Soliditet

procent

39 3836

41 42 43

35 34

Soliditet inklusive ansvarsförbindelse

-25

-20

-15

-10

-5

0

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

procent

-7

-2

2

-21

-13

-21

-10

-8

Balanskravsutredning mkr Årets resultat 18,6Samtliga realisationsvinster -0,6Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0Orealiserade förluster i värdepapper 0Återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0Årets resultat efter balanskravsjusteringar 18,0Medel till resultatutjämningsreserv 0Medel från resultatutjämningsreserv 0Årets balanskravsresultat 18,0

Förvaltningsberättelse

47

Ekonomiska nyckeltal för sju år, Tjörns kommun2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009

Resultat, mkr

Årets resultat 18,6 24,5 33,0 17,2 26,5 24,0 6,3Verksamhetens intäkter 241,5 214,0 253,8 291,0 195,7 190,8 183,3Verksamhetens kostnader -953,4 -900,3 -890,0 -925,4 -822,7 -795,2 -797,7Verksamhetens nettokostnad exkl avskrivningar -711,9 -686,3 -636,2 -634,4 -627,0 -604,4 -614,4Avskrivningar -33,1 -27,2 -26,2 -22,3 -19,7 -17,7 -16,8Verksamhetens nettokostnad inkl avskrivningar -745,0 -713,5 -662,4 -656,7 -646,7 -622,1 -631,2Förändring nettokostnad inklusive avskrivningar 4,4 % 7,7 % 0,9 % 1,5 % 3,9 % -1,4 % 2,7 %Nettokostnad/skatteintäkter & statsbidrag (inkl avskrivningar, exkl finansnetto)

99,0 % 97,7 % 95,7 % 97,9 % 96,6 % 96,3 % 101,6 %

Skatteintäkter, statsbidrag, utjämning 752,2 730,4 692,3 671,0 669,4 646,1 621,3Skatteintäkter, statsbidrag, utj. årlig förändring 3,0 % 5,5 % 3,2 % 0,2 % 3,5 % 4,0 % 1,9 %Årets resultat/skatteintäkter, statsbidrag, utj 2,5 % 3,4 % 4,8 % 2,6 % 4,0 % 3,7 % 1,0 %Finansnetto 11,4 7,6 3,1 2,9 3,8 0,0 16,2Nettokostnad/skatteintäkter & statsbidrag (inkl avskrivningar, inkl finansnetto)

97,5 % 96,6 % 95,2 % 97,4 % 96,0 % 96,3 % 99,0 %

Balans, mkrBalansomslutning 985,3 871,2 783,4 817,6 733,6 532,9 499,3Eget kapital 351,1 332,5 308,0 274,9 257,7 231,3 207,3Periodens investeringar 75,4 118,0 88,0 104,8 117,7 87,6 80,8Självfinansieringsgrad 69 % 45 % 67 % 38 % 39 % 42 % 29 %Låneskuld för kommun 250,0 190,0 160,0 230,0 210,0 70,0 30,0Soliditet 35,6 % 38,2 % 39,3 % 33,6 % 35,1 % 43,4 % 41,5 %Soliditet inkl hela pensionsskulden 1,5 % -2,1 % -7,2 % -7,7 % -10,5 % -13,4 % -21,5 %Kassalikviditet 94 % 68 % 77 % 128,4 % 107,4 % 48,6 % 57,0 %Borgensåtagande 644,7 650,3 633,7 635,0 610,6 590,9 554,0Borgensåtagande kronor per invånare 42 096 42 967 42 084 42 407 40 820 39 485 37 030Ansvarsförbindelse, pensionsskuld 336,1 351,0 364,5 337,8 334,4 302,7 314,4

Händelse Förändring i kommunen, mkrRänteförändring, 1 procentenhet 2,5Löneförändring, 1 % 5,5Bruttokostnadsförändring, 1 % 9,5Försörjningsstöd, förändring 10 % 0,9Skatteintäkter, bidrag, utjämning, 1 % 7,5Förändrad utdebitering, 1 kr 33,8

Känslighetsanalys, förändring av kostnad

VerksamhetsmålVerksamheten ska bedrivas ändamålsenligt och kostnads-effektivt. Nämnder och styrelser ska sträva efter hög mål-uppfyllelse och ett optimalt resursutnyttjande. I beslutad budget ges uppdrag, som för verksamheten motsvarar god ekonomisk hushållning, där måluppfyllelse kan vara svår att uppnå på ett år men att inom ett perspektiv på en mandatperiod bör kunna vara helt uppfyllt.

Finansiella målKommunens soliditet ska uppgå till minst 25 procent. Årets resultat ska uppgå till minst 0,5 procent av skat-teintäkter och generella statsbidrag.

Riktlinjer för god ekonomisk hushållningGod ekonomisk hushållning anses uppfyllt när verksam-hetsmålen är uppfyllda, helt eller delvis, med 90 procent och när de finansiella målen är helt uppfyllda.

MåluppfyllelseSoliditeten uppgår till 36 procent och årets resultat av skatteintäkter och bidrag är 2,5 procent. Finansiella målen är helt uppfyllda.Sammanlagt har kommunfull-mäktige gett nämnder och styrelser 65 uppdrag och de kommunala bolagen 4 uppdrag. Av uppdragen är 27 uppfyllda, 12 inte uppfyllda och 28 delvis uppfyllda. Två uppdrag givna till barn- och utbildningsnämnden kan ej besvaras. Med 80 procent av uppdragen helt eller delvis uppfyllda är bedömningen att nämnder och kom-munstyrelse inte uppfyllt god ekonomisk hushållning.

Uppföljning av finansiella mål och kommunfullmäktiges uppdrag

48

Medarbetare

Ledarskap Ett gott ledarskap är grunden till trivsel, hälsa och utveckling i arbetet. Som ett led i utvecklingen av kommunens chefer och ledare genomförs årligen fyra gemensamma träffar, Ledarforum, för samtliga chefer. Under 2015 har bland annat styrmodell, Cultural Plan-ning, ledningssystemet Hypergene, personlighet och ledarskap, kompetensförsörjning och hållbart ledarskap behandlats. En utvärdering av Ledarforum har gjorts och de flesta chefer tycker att det är ett bra sätt att träffa kollegor, få information om vad som är på gång i kommunen samt ibland få höra inspirerande föreläs-ningar.

En arbetsgrupp med chefer från Socialförvaltningen och ansvariga för olika stödfunktioner centralt i kom-munen har haft flera träffar för att hitta förenklingar och rutiner som ska underlätta för chefer och grupple-dare. Bland annat har rutiner för platsannonsering setts över och utbildning för gruppledare i arbetsgivarrollen och samverkansavtalet har genomförts.

Arbetsmiljö och hälsa Under året har kartläggning och intervjuer gjorts med olika grupper av medarbetare där sjukfrånvaron är hög. Resultatet av kartläggningarna och intervjuerna finns med som en del i det aktiva arbetsmiljöarbete som bedrivs inom enheterna.

Utvecklingsprogrammet ”Hälsofrämjande ledarskap” har påbörjats och kommer att fortgå under 2016. Syftet med utvecklingsprogrammet är att stärka det hälso-främjande perspektivet i det systematiska arbetsmiljö-arbetet.

Utbildning En utbildning för gruppledare och enhetschefer inom socialförvaltningen där fokus var arbetsgivarrollen och samverkansavtalet har genomförts med totalt ca 40 deltagare.

Utbildning i arbetsmiljö genomförs återkommande varje år för chefer och arbetsplatsombud. Utbildningen görs tillsammans med fackliga representanter. Un-der 2015 har arbetsmiljöutbildningen genomförts två gånger med cirka 40 deltagare.

Introduktion av nya medarbetare Introduktionsprogrammet fortsätter med två tillfäl-len per år. Alla som anställts under året bjuds in till en heldag med information om hur det är att vara anställd i kommunen samt en bussrundtur till flera av kommu-nens verksamheter. Under 2015 har cirka 50 personer deltagit i introduktionen.

Introduktion för nya chefer har tidigare genomförts individuellt, men sedan hösten genomförs det nu i grupp för att utbyta erfarenheter samt ge möjlighet att fördjupa introduktionen.

Rekrytering De riktlinjer för kompetensbaserad rekrytering som arbetades fram under 2014 används nu i stor utsträck-ning av rekryterande chefer. För att få ett ännu bättre beslutsunderlag och minska risken för felrekrytering används personlighetstest som komplement till andra underlag som betyg mm. Två medarbetare på perso-nalavdelningen är certifierade att använda personlig-hetstest, och under 2015 genomfördes cirka 50 test i samband med rekrytering.

Annonsering sker i allt större utsträckning i sociala medier såsom Facebook. Vi kan se att antalet sökande tenderar att bli fler vid annonsering i Facebook än i tra-ditionella media. Det är också ett mer prisvärt alterna-tivt jämfört med till exempel annonser i dagspress.

Årsarbetare och sjuktalAntal årsarbetare i kommunen är 1 061 varav 136 timavlönade. Motsvarande för 2014 var 1 027 årsar-betare varav 126 timavlönade. Ökningen av antalet årsarbetare i kommunen beror framförallt på överföring av personal från Tjörns Miljö AB till samhällsbygg-nadsförvaltningen samt anställning av dagtidsstyrka inom räddningstjänsten. Antalet årsarbetare totalt för kommunkoncernen inklusive bolagen är 1 157 jämfört med 1 123 för 2014.

Sysselsättningsgraden har ökat till 88,5 procent vilket närmar sig GR-snittet som legat kring 92 procent.Trenden med minskande sjukfrånvaro har sedan några år brutits och en ökning av sjukfrånvaron kan ses över hela arbetsmarknaden. Sjukfrånvaron för Tjörns kommun är 8,6 procent för de senaste tolv månaderna. Tjörns kommun har i flera år legat under snittet för GR, men för 2015 hamnar vi över GR-snittet som är 8,0 procent. En förklaring till att vi ligger över snittet kan vara att vi för närvarande inte kan få med timavlöna-des sjukfrånvaro. Timavlönades sjukfrånvaro påver-kar statistiken på så sätt att den totala frånvaron blir lägre. Sjukfrånvaron motsvarande period 2014 var 6,2 procent, dvs en ökning med 1,8 procentandelar, det är framförallt korttidssjukfrånvaro som ökat.

Personalkostnaderna är kommunens enskilt största kostnad men det är också genom engagerade medarbetare som kommunen kan uppnå kvalitetsförbättringar i de välfärdstjänster som utförs för Tjörnbornas räkning.

Förvaltningsberättelse

49

Årsarbetare i kommunkoncernen 2015 2014 2013 2012 2011 2010Kommunstyrelsen 70 67 60 55 49 37Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet 60 58 37 36 33 37Kultur- och fritidsnämnden 49 49 46 44 43 39Barn- och utbildningsnämnden 372 365 376 392 393 415Socialnämnden 510 488 482 492 462 423

Årsarbetare Tjörns kommun 1 061 1 027 1 001 1 019 980 951 Tjörns Bostads AB 51 52 54 57 58 56Tjörns Hamnar AB 15 14 15 15 16 15Tjörns Måltids AB 30 31 33 35 34 33Tjörns Miljö AB 0 0 21 22 23 21

Summa årsarbetare i kommunkoncernen 1 157 1 123 1 124 1 148 1 111 1 076 Personalvolym 2015 2014 2013 2012 2011 2010Antal tillsvidareanställda 1 034 990 948 965 968 940

Antal visstidsanställda 156 151 135 138 115 118Timavlönade årsarbetare 136 126 128 128 116 111Årsarbetare totalt 1 061 1 027 1 001 1 020 980 951

Andel kvinnor 85,2 % 85,5 % 87,7 % 87,0 % 87,2 % 87,3 %Andel män 14,8 % 14,5 % 12,3 % 13,0 % 12,8 % 12,7 % Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid Tjörns kommun 2015 2014 2013 2012 2011 2010

Kön Kvinna 9,0 % 6,6 % 6,4 % 5,6 % 4,9 % 4,4 % Man 6,3 % 3,8 % 3,9 % 4,0 % 3,5 % 3,8 %Ålder –29 år 6,7 % 4,7 % 4,7 % 3,6 % 4,0 % 2,7 % 30–49 år 8,9 % 6,4 % 5,8 % 5,8 % 4,8 % 5,1 % 50– 8,7 % 6,4 % 6,7 % 5,5 % 4,9 % 4,0 %Intervall Summa tid med långtidsfrånvaro överstigande 59 dagar i för- hållande till totalsjukfrånvaro. 26,0 % 52,8 % 49,1 % 51,6 % 40,7 % 40,5 % Total sjukfrånvaro, kommun 8,6 % 6,2 % 6,0 % 5,4 % 4,7 % 4,4 %

Total sjukfrånvaro, koncern 8,4 % 6,1 % 5,8 % 5,3 % 4,9 % 4,4 %

Sysselsättningsgrad 2015 2014 2013 2012 2011 2010

Tjörns kommun 88,5 % 79,0 % 80,6 % 80,8 % 79,8 % 79,4 %Göteborgsregionen (GR) – – 91,0 % 90,0 % 90,0 % 90,0 %

Nyckeltal medarbetare

Åldersstruktur Tjörns kommun 2015 Tillsvidare- och visstidsanställda med månadslön:

Ålder Kvinnor Män Totalt–29 103 32 13530–39 187 34 22140–49 264 40 30450–55 186 25 21156– 276 45 321

Totalt 1 016 176 1 192

Kommunens genomsnittliga medelålder är 46,1 år.

I personalvolym för Tjörns kommun ingår Tjörns Miljö AB.

50

Kommunens resultaträkning och finansieringsanalys

Resultaträkning, mkr 2015 2014 2013

Verksamhetens intäkter Not 1 241,5 214,0 253,8Verksamhetens kostnader Not 2 -953,4 -900,3 -890,0Nettokostnad innan avskrivning -711,9 -686,3 -636,2

Avskrivningar -33,1 -27,2 -26,2

Verksamhetens nettokostnader -745,0 -713,5 -662,4

Skatteintäkter Not 3 713,3 679,8 664,4Generella statsbidrag och utjämning Not 4 38,9 50,6 27,9Finansiella intäkter Not 5 17,3 14,0 15,9Finansiella kostnader Not 6 -5,9 -6,4 -12,8

Årets resultat 18,6 24,5 33,0

Finansieringsanalys, mkr 2015 2014 2013Den löpande verksamhetenVerksamhetens intäkter 241,5 214,0 253,8Verksamhetens kostnader -953,4 -900,3 -890,0Justering för gjorda avsättningar 4,2 7,6 8,1Minskning av avsättningar p g a utbetalningar 0,0 0,0 -3,2Justering för reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar -0,6 -0,3 -3,4Verksamhetens nettokostnad -708,3 -679,0 -634,7

Skatteintäkter och intäkter av bidrag 752,2 730,4 692,3Finansiella intäkter 17,3 14,0 15,9Finansiella kostnader -5,9 -6,4 -12,8Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital

55,3

59,0

60,7

Ökning (-) minskning (+) av förråd/lager -6,3 1,3 -11,4Ökning (-) minskning (+) av kortfristiga fordringar -16,3 -3,2 22,7Ökning (+) minskning (-) av kortfristiga skulder 27,1 16,0 -16,3Ökning (+) minskning (-) av långfristiga rörelseskulder 4,2 9,7 14,1Medel från förändringar i rörelsekapitalet 8,7 23,8 9,1

Medel från den löpande verksamheten 64,0 82,8 69,8

InvesteringsverksamhetenFörvärv av materiella tillgångar Not 7 -76,8 -118,0 -88,0Försäljning av materiella tillgångar Not 8 0,4 0,3 3,7Försäljning av finansiella tillgångar Not 7 0,0 0,0 0,0Nedskrivning av finansiella tillgångar Not 7 0,5 0,0 0,0Medel från investeringsverksamheten -75,9 -117,7 -84,3

FinansieringsverksamhetenUtlåningMinskning av långfristiga fordringar 0,0 0,2 18,1UpplåningNyupptagna lån 60,0 30,0 0,0Amortering av låneskulder 0,0 0,0 -70,0Medel från finansieringsverksamheten 60,0 30,2 -51,9

Förändring av likvida medel 48,1 -4,7 -66,4Likvida medel vid årets början 23,2 27,9 94,3Likvida medel vid periodens slut 71,3 23,2 27,9

Finansiella rapporter

51

Kommunens balansräkning

Mkr 2015-12-31 2014-12-31 2013-12-31

Tillgångar

Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångarMark, byggnader och tekniska anläggningar Not 9 747,2 704,6 615,0

Maskiner och inventarier Not 10 38,2 38,9 37,7Finansiella anläggningstillgångarVärdepapper och andelar Not 11 11,8 10,4 10,4Långfristiga fordringar Not 12 0,1 0,1 0,3Summa anläggningstillgångar 797,3 754,0 663,4

OmsättningstillgångarLager och förråd Not 13 22,6 16,3 17,6Fordringar Not 14 94,0 77,7 74,5Kassa och bank Not 15 71,4 23,2 27,9Summa omsättningstillgångar 188,0 117,2 120,0

Summa tillgångar 985,3 871,2 783,4

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital Not 16Ingående eget kapital 332,5 308,0 275,0Årets resultat 18,6 24,5 33,0Summa eget kapital 351,1 332,5 308,0

AvsättningarAvsättningar för pensioner Not 17 64,7 60,6 53,6Övriga avsättningar Not 18 15,3 15,2 14,5Summa avsättningar 80,0 75,8 68,1

SkulderLångfristiga skulder Not 19 378,2 314,0 274,4Kortfristiga skulder Not 20 176,0 148,9 132,9Summa skulder 554,2 462,9 407,3

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 985,3 871,2 783,4

Panter och ansvarsförbindelserAnsvarsförbindelse, pensionsskuld Not 21 336,1 351,0 364,5Borgensåtaganden Not 22 644,7 650,3 633,7Visstidsförordnande och pensionsutfästelser Not 23

Soliditet 35,63 % 38,17 % 39,32 %

52

RedovisningsprinciperÅrsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bland annat innebär att:• Intäkter redovisas i den omfattning det är san-

nolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

• Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.

• Tillgångar och skulder har upptagits till anskaff-ningsvärde där inget annat anges.

• Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed.

ResultaträkningenJämförelsestörande posterSom jämförelsestörande poster redovisas poster som sällan förekommer och har väsentligt belopp. Kom-munen redovisar dessutom alltid resultat vid försälj-ning av avläggningstillgångar och fastighetsförsälj-ning vid markexploatering som jämförelsestörande poster.

LeasingKommunens leasing av lös egendom består huvud-sakligen av leasing av bilar. Dessa leasingavtal över-stiger inte tre år och klassificeras därför enligt RKR:s rekommendation nr 13.2, Redovisning av hyres- och leasingavtal, som operationella leasingavtal. Det innebär att de redovisas som hyresavtal.

Va-anläggningsavgifterFram till och med 2006 redovisades anläggningsav-gifterna i sin helhet som en intäkt i resultaträkningen det år de kommit in till kommunen. Tjörns kommun bytte 2007 redovisningsprincip för redovisning av va-anläggningsavgifter. Intäkten periodiseras över investeringarnas livslängd på 50 år.

LånekostnaderTjörn tillämpar huvudmetoden för lånekostnader, det vill säga de belastar resultatet för den period de hänför sig till.

BalansräkningAnläggningstillgångarAnläggningstillgångarna har tagits upp till anskaff-ningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. För att en anskaffning ska klassificeras som en anlägg-ningstillgång ska nyttjandeperioden överstiga 3 år och inte vara av ringa värde. Tjörns kommun tillämpar en beloppsgräns på ett halvt prisbasbelopp. Två avsteg görs från de regler som finns i RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar. Avskrivningar sker med början året efter anskaffningsåret. Tjörns kommun har i ett investeringsprojekt startat med komponentavskrivning. Under 2016 ska planering av införande påbörjas.

Linjär avskrivning tillämpas. Från och med 2010 har redovisningen av investeringsbidrag ändrats från att ti-digare ha minskat anskaffningsvärdet på investeringen till att tas upp som en förutbetald intäkt och periodise-ras över anläggningens nyttjandeperiod. De vanligaste investeringarnas avskrivningstider är: vatten- och avloppsledningar 50 år, förvaltningsbyggnader 33 år, fritidsanläggningar 20 år, maskiner och brandfordon 10 år, inventarier 5 år samt datorer 3 år.

AvsättningarAvsättningar för återställande av deponi har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. En uppdaterad kalkyl har erhållits som avsättningen baseras på. Beloppet har indexuppräknats sedan 2013.

Avsättning har gjorts för ingångna avtal om bidrag till statlig infrastruktur.

PensionsskuldKommunens pensionsskuld redovisas enligt blandmo-dellen, vilket innebär att pensioner intjänade före 1998 inte tas upp som en avsättning, utan redovisas som en ansvarsförbindelse. I ansvarsförbindelsen tas även upp beräknad särskild löneskatt. Utbetalningar avseende pension intjänad före 1998 redovisas som kostnader i resultaträkningen. Ett avsteg från blandmodellen gjor-des 2006 då kommunen gjorde en engångsavsättning på 5 miljoner kronor för att avse framtida utbetalningar av ansvarsförbindelsen. Pensionsförmåner intjänade från och med 1998 redovisas som en kostnad i resul-taträkningen och en kortfristig skuld eller avsättning i balansräkningen. Under avsättningar för pensioner i balansräkningen redovisas pensioner som inte avser den avgiftsbestämda delen. Avtalspensioner till förtro-endevalda är under utbetalning.

Finansiella rapporter

53

Sammanställd redovisningHuvudprincipen för sammanställd redovisning och koncernredovisning är att moderföretagets principer styr. Det är en strävan att kommunens företag ska bedömas enligt kommunens redovisningsprinciper. Avskrivnings- och värderingsregler kan skifta mellan kommunen och dess bolag.

Den sammanställda redovisningen omfattar kom-munen och företag där kommunen innehar mer än 50 procent av röstandelarna. Per 31 december 2008 skapades en koncern då kommunen överlät samtliga aktier till kommunens bokförda värde till det hel-ägda moderbolaget Tjörns Kommunala Förvaltnings AB. Koncernen består av de helägda bolagen Tjörns Hamnar AB, Tjörns Bostads AB och Tjörns Måltids AB. Den sammanställda redovisningen utgörs av kommunens och dotterföretagens balans- och resul-taträkningar i sammandrag. Den är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att kommunens bok-förda värden på aktier i dotterbolagen har eliminerats mot dotterbolagens egna kapital vid förvärvstillfället. Proportionell konsolidering innebär att om företagen ej är helägda tas endast ägda andelar av räkenskaps-posterna in i koncernredovisningen. Interna inköp och försäljningar samt mellanhavanden har eliminerats. Tjörns andel i det gemensamt ägda bolaget SOLTAK AB är 14 procent. Bolagets verksamhet bedöms som ej väsentlig i förhållande till kommunens kostnader, resultat och ställning och ingår inte i den samman-ställda redovisningen.

Kommunens bolag har från och med 2014 till-lämpat BFNAR 2012:1 (K3). Den största skillnaden i och med övergången är att avskrivningsplaner i Tjörns Bostads AB har omprövats vid fördelning av fastigheter på komponenter. Kommunen har ännu inte övergått till komponentredovisning men det har inte skett någon justering i den sammanställda redovis-ningen för dessa olika tillämpningar.

Artbike och containergrafitti vid cykelleden till Pilane.

54

-

6 Finansiella kostnader 2015 2014

Räntekostnader på lån 4 796 5 142

Ränteuppräkning på pensionsskuld 950 674

Övriga finansiella kostnader 198 612

Summa 5 944 6 428

7 Bruttoinvesteringar 2015 2014

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 66 982 107 464

Maskiner och inventarier 9 311 10 548

Summa 76 293 118 012

8 Försäljning av anläggningstillgångar 2015 2014

Materiella anläggningstillgångarFörsäljningspris 402 212Mark, bokfört värde 0 -20

Byggnader, bokfört värde 0 0

Inventarier, bokfört värde 0 0

Realisationsvinst före försäljningsomkostnader

402

192

Omkostnader vid försäljning 0 0

Realisationsvinst 402 192

9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2015 2014

Mark och markanläggningarIngående anskaffningsvärde 110 805 96 898Årets inköp 620 13 927

Årets försäljningar / utrangeringar -10 -20

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

111 415

110 805

Ingående avskrivningar -25 255 -22 541

Årets avskrivningar -3 098 -2 714

Utgående ackumulerade avskrivningar -28 353 -25 255

Utgående bokfört värde 83 062 85 550

Fastigheter och tekniska anläggningarIngående anskaffningsvärde 749 742 655 982Årets inköp 65 446 88 694

Omklassificering från omsättningstillgång -562 5 066

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

814 626

749 742

Ingående avskrivningar -130 738 -115 343Årets avskrivningar -19 746 -15 395

Utgående ackumulerade avskrivningar -150 484 -130 738

Utgående bokfört värde 664 142 619 004

Mark och markanläggningar 83 059 85 553

Verksamhetsfastigheter 130 707 135 727

Anläggningar för hamnar 351 441

Anläggningar för industriell verksamhet 525 593 476 587

Övriga fastigheter och anläggningar 7 494 6 249

Summa 747 204 704 557

1 Verksamheternas intäkter 2015 2014

Vatten- och renhållningsavgifter 66 491 64 576Anläggningsavgifter vatten och avlopp 3 496 3 454

Äldreomsorgsavgifter 10 585 10 717

Barnomsorgsavgifter 11 078 10 341

Bygglovsavgifter 5 152 3 706

Hyror och arrenden 23 829 22 285

Statsbidrag 68 303 54 973

Interkommunala ersättningar 3 461 8 874

Försäljning av verksamhet 5 528 4 452Reavinst vid fastighetsförsäljning och exploatering före avdrag av omkostnader 6 901 2 364

Övriga intäkter 36 712 28 259

Summa 241 536 214 001

Varav jämförelsestörande poster:Reavinster vid fastighetsförsäljning 402 192

Reavinster vid inventarieförsäljning 199 95

Resultat från exploateringsverksamhet 6 901 2 364

Återbetalning från AFA-försäkringar 5 941 0

2 Verksamheternas kostnader 2015 2014

Lönekostnader inkl sociala avgifter 509 593 468 009

Pensionsavsättning 4 963 7 489

Årets nyintjänade pensioner 23 030 20 315

Pensionsutbetalningar 15 741 15 544

Lokal- och fastighetskostnader 87 666 85 017

Bidrag 25 436 27 753

Köpta tjänster och transporter 193 623 192 808

Övriga kostnader 93 316 83 359

Summa 953 368 900 294

Varav jämförelsestörande poster 0 0

3 Skatteintäkter 2015 2014

Preliminär kommunalskatt 713 839 681 359

Slutavräkning föregående år -1 166 -1 634

Prognos slutavräkning innevarande år 649 105

Summa 713 322 679 830

4 Generellt statsbidrag och utjämning 2015 2014

Inkomstutjämningsbidrag 32 752 37 833

Kostnadsutjämningsavgift -38 080 -32 530

Strukturbidrag 1 570 1 567

Regleringsbidrag 0 3 496

Regleringsavgift -535 0

Bidrag för LSS-utjämning 6 154 6 762

Utjämningsavgift LSS 0 0

Fastighetsavgift 35 252 33 605

Periodiserad slutavräkning fastighetsavgift -106 -170

Generella bidrag från staten 1 883 0

Därav tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen

746 0

Summa 38 890 50 563

5 Finansiella intäkter 2015 2014

Aktieutdelning från Tjörns Kommunala Förvaltnings AB

15 800 12 000

Borgensavgifter 1 104 1 137

Ränteintäkter externt 241 808

Övriga finansiella intäkter 179 119

Summa 17 324 14 064

Noter, tkr

54

Finansiella rapporter

55

-

10 Maskiner och inventarier 2015 2014

Ingående anskaffningsvärde 84 671 74 347

Årets inköp 9 310 10 324Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

93 981

84 671

Ingående avskrivningar -45 715 -36 625Årets avskrivningar -10 046 -9 090

Utgående ackumulerade avskrivningar -55 761 -45 715

Utgående bokfört värde 38 220 38 956

Färjor och fordon 5 969 7 154Inventarier 30 958 30 584

Konst 1 293 1 217

Summa 38 220 38 955

11 Värdepapper och andelar 2015 2014

Aktier:Tjörns Kommunala Förvaltnings AB 5 000 5 000Renova AB 2 173 2 173

Soltak AB 10 10

Andelar: Kommuninvest ekonomisk förening 1 825 445Klädesholmens Affärsfastighet Ekonomiska Förening

60

60

Grundfondkapital:Stiftelsen Sjöfartens Utbildningsinstitut 500 500Förlagsbevis:Förlagslån Kommuninvest 2 188 2 188

Summa 11 756 10 376

Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. De har därefter beslutat om insatsemissioner och vinstutdelningar för Tjörns kom-mun. Tjörns kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekono-miska förening uppgick per 2015-12-31 till 6 810 750 kr.

12 Långfristiga fordringar 2015 2014

Vatten och avlopp-lån Härön 119 119

Summa 119 119

13 Lager och förråd 2015 2014

Ingående exploateringsmark 16 275 17 603

Omföring från anläggningstillgång till expoateringsmark

0

0

Omföring till anläggningstillgång 0 -5 066

Exploateringskostnader under året 7 099 3 924Försäljning av mark -742 -186Nedskrivning 0 0Summa exploateringsmark 22 632 16 275

14 Kortfristiga fordringar 2015 2014

Kundfordringar 15 128 18 618

Skatteintäkter 27 849 20 967

Mervärdesskatt 10 769 9 996

Förutbetalda kostnader 18 915 15 728

Upplupna intäkter 21 271 12 255

Övriga fordringar 90 104

Summa 94 022 77 668

15 Kassa och bank 2015 2014

Kassa 1 8

Handkassor 18 25

Plusgiro 692 14 687

Bank 70 652 8 512

Summa 71 363 23 223

16 Eget kapital 2015 2014

Ingående eget kapital 332 502 307 964

Årets resultat 18 587 24 538Summa eget kapital/Utgående balans 351 089 332 502

Varav eget kapital i va-verksamheten (negativt)

-5 901 -2 173

17 Avsättningar till pensioner / Pensioner 2015 2014

Avsättningar för pensioner

Ingående avsättning 60 560 53 624Pensionsutbetalningar -1 269 -1 312

Nyintjänad pension 4 178 6 385

Ränte- och basbeloppsuppräkningar 765 542

Förändring av löneskatt 579 1 354

Övrigt -80 -33

Utgående avsättning 64 733 60 560

Varav:Ålderspension m m 48 306 44 713

Löneskatt 11 427 10 847Extra pensionsavsättning (ansvarsförbindelsen)

5 000 5 000

Summa avsättning 64 733 60 560

Antal visstidsförordnandenPolitiker 4 4

Ansvarsförbindelse för pensioner

Ingående ansvarsförbindelse 351 047 364 522Pensionsutbetalningar -11 378 -10 204Aktualisering -6 567 -1 439Ränte- och basbeloppsuppräkning 5 181 3 018Visstidspension för förtroendevalda -59 -573Sänkning av diskonteringsränta 0 0Bromsen 0 -1 163Förändring av löneskatt -2 920 -2 631Övrigt 767 -483Utgående ansvarsförbindelse 336 071 351 047

Varav:Pensionsförmåner intjänade före 1998 269 980 281 977Visstidspension till förtroendevalda 478 533Särskild löneskatt 65 613 68 537Summa ansvarsförbindelse 336 071 351 047

Senast avlästa aktualiseringsgrad 89 % 82 %

18 Övriga avsättningar 2015 2014

Avsatt för återställande av deponiRedovisat värde vid årets början 9 411 9 319

Nya avsättningar under perioden 0 0

Indexuppräkning 42 92

Utgående avsättning 9 453 9 411

Avsatt för bidrag till infrastruktur *

Redovisat värde vid årets början 5 817 4 700

Nya avsättningar under perioden 0 1 117

Utgående avsättning 5 817 5 817

Totala övriga avsättningar 15 270 15 228

55

56

-

*2012 gjordes en avsättning på 4 700 tkr för ett beslutat bidrag för byggande av ny och förbättrad korsningsutformning vid väg 169/723, Vallhamnskrysset. Avtal om finansieringen har slutits med Trafikverket och förstudie har utförts.

2014 gjordes en avsättning på 1 117 tkr för medfinansiering av utbyggnad av E20.

19 Långfristiga skulder

Kommunens långfristiga skulder består av lån från bankinstitut, an-slutningsavgifter från VA-kollektivet samt förutbetalda investeringsbi-drag. Kommunen använder ränteswapar som säkringsinstrument för att säkra ränterisk. Nedan görs en beskrivning av vilka säkringsrela-tioner avseende ränteswapar som fanns utstående på balansdagen. Swapkontrakt har inte förtidsinlösts eller förlängts.

2015 2014

Skulder till banker och kreditinstitut 250 000 190 000Förutbetalda va-anslutningsavgifter 122 158 117 691Förutbetalda investeringsbidrag 6 053 6 275Summa 378 211 313 966

Utestående ränteswapsavtal 155 000 155 000Avtalens marknadsvärde per bokslutsdag -16 297 -18 892Genomsnittliga räntebindningstiden per balansdag inkl derivat, år

3,29

5,11

Genomsnittliga räntebindningstiden per balansdag exkl derivat, år

0,11

0,11

Genomsnittsränta per balansdagen inklusive ränteswapsavtal

1,88 %

2,59 %

Genomsnittsränta per balansdagen exklusive ränteswapsavtal

-0,13 %

0,48 %

Räntekostnad för lån 256 1 570Räntekostnad för ränteswapar 4 539 3 573

Kommunens riskhantering styrs av beslutade riktlinjer till finanspo-licyn. Kapitalanskaffningen är reglerad med att en lånegivare bör ej representera mer än 60 % av total skuldvolym med undantag för Kommuninvest. Två olika motparter bör eftersträvas. Storlek på låneli-mit, upplåningsformer, kapitalbindning, förfallostruktur och refinan-sieringsrisk regleras ej.

Ränterisken är reglerad med att motpart bör vara minst två olika. Av tillåtna instrument används ränteswapar. Förfallostruktur och värdeförändring regleras ej. Den genomsnittliga räntebindningstiden får inte understiga 1 år och inte överstiga 10 år.

Upplåningsbehovet påverkas av förlängning av befintliga krediter, nyupplåning och kommande investeringar.

20 Kortfristiga skulder 2015 2014

Leverantörsskulder 55 588 56 344Personalens källskatter 8 660 7 815Upplupna löner 7 975 7 474Semesterlöneskuld och okompenserad övertid

34 468

33 603

Pensionsskuld avgiftsbestämd del 17 960 16 374Upplupen löneskatt, avgiftsbestämd del 4 457 3 972Upplupen löneskatt, utbetalda pensioner 3 297 3 045Betald preliminär skatt -10 256 -10 256Upplupna räntor 232 299Övriga upplupna kostnader 18 253 14 111Förutbetalda intäkter 22 674 12 835Förutbetalt tillfälligt stöd 8 947 0Övriga skulder 3 739 3 276

Summa 175 994 148 892

Tjörns kommun har i juni 1995 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2015-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska föreninghar ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhål-lande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapi-tal i Kommuninvest ekonomisk förening.Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Tjörns kommunsansvar enligt ovan nämnda borgensförbindelse, kan noteras att per31 december 2015 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 325 620 649 807 kronor och totala tillgångar till 319 573 677 123 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 641 528 117 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 630 406 720 kronor.

23 Visstidsförordnade och pensionsutfästelser

Det finns pensionsutfästelser avseende 4 politiker. Se not 17.Pensionsskulden skulle öka med 92 tkr om reducering på grund av in-komst skulle upphöra för visstidspensioner som inkomstsamordnas.

Noter, tkr21 Ansvarsförbindelse, pensionsskuld 2015 2014

Pensioner 270 458 282 510Särskild löneskatt 65 613 68 537Summa 336 071 351 047

22 Borgensåtaganden 2015 2014

Tjörns Bostads AB 513 000 503 000Tjörns Kommunala Förvaltnings AB 42 000 42 000Tjörns Hamnar AB 25 000 40 000SOLTAK AB 800 0Bostadsrättsföreningar 52 957 54 107Stiftelser och föreningar 10 101 10 394Egna hem 133 181Renova 703 653Summa 644 694 650 335

56

Finansiella rapporter

57Fåren betar fritt bland skulpturer på Pilane.

58

där bolagen återrapporterar verksamhet och ekonomi. Dotterbolagen har i uppdrag att arbeta i enlighet med de ägardirektiv som kommunfullmäktige fastställt samt att ta fram kvalitetsdeklarationer som ska återrapporte-ras till kommunstyrelsen en gång per halvår. Uppdra-gen är uppfyllda förutom att Tjörns Bostads AB, Tjörns Hamnar AB och Tjörns Måltids AB inte har tagit fram kvalitetsdeklarationer.

Finansiell analys, sammanställd redovisning

När bolagskoncernens redovisning läggs samman med kommunens kallas det sammanställd redovisning eller kommunkoncernen. Interna inköp och försäljningar samt interna fordringar och skulder elimineras bort för att få fram en sammanställd resultat- och balansräk-ning.

Årets resultatKommunkoncernen ihop med kommunen redovisar ett resultat på +9,9 miljoner kronor jämfört med +28,3 miljoner kronor 2014. Tjörns Hamnar AB redovisar ett resultat på +6,5 miljoner kronor innan bokslutsdisposi-tion och skatt. Tjörns Kommunala Förvaltnings AB har bokat upp 4,0 miljoner kronor i anteciperad utdelning från Tjörns Hamnar. Tjörns Bostads AB har ett resultat på 2,6 miljoner kronor innan skatt. Tjörns Måltids AB har ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på +1,2 miljoner kronor. Tjörns Måltids AB ger koncern-bidrag till Tjörns Kommunala Förvaltning AB med 1,1 miljoner kronor för att täcka moderbolagets kostnader. Utdelningar och koncernbidrag elimineras i den sam-manställda redovisningen.

Förändring av intäkter och kostnaderVerksamhetens intäkter är 289,0 miljoner kronor mot 271,5 miljoner kronor år 2014. Intäkterna har ökat med 17,5 miljoner kronor eller 6,4 procent.

Verksamhetens kostnader är 955 miljoner kronor jämfört med 900,4 miljoner kronor år 2014. Kostnader-na har ökat med 54,6 miljoner kronor eller 6,1 procent.

Förändring av intäkter och kostnader inklusive avskrivningar blir en högre nettokostnad med 44,6 miljoner kronor eller 6,6 procent.

InvesteringarUnder året har Tjörns Bostads AB färdigställt 24 lägen-heter i Kållekärr för 70+ boende, tillbyggnad av Tång-eröds Förskola och tillbyggnad av Myggenäs skolas kök. Övriga investeringar är utförda av kommunen.

Finansiell analys, sammanställd redovisningKommunala bolagBolagskoncernen startade den 31 december 2008 med moderbolaget Tjörns Kommunala Förvaltnings AB och dess dotterbolag Tjörns Bostads AB, Tjörns Hamnar AB, Tjörns Måltids AB och Tjörns Miljö AB. Verksam-heten i Tjörns Miljö AB upphörde år 2014 och ingår i kommunens verksamhet. Bolaget är fusionerat med Tjörns Kommunala Förvaltnings AB.

Viktiga händelserTjörns Bostads AB har byggt 24 lägenheter för 70+ bo-ende i Kållekärr där inflyttning skett under året. Tjörns Hamnar AB har tagit nya färjan på Härön i drift under 2015. Tjörns Måltid AB har ställt sig positiv till att Orust kommun förvärvar aktier i bolaget. Antal serve-rade vegetariska skolluncher har varit 7 procent och in-köpen av ekologiska livsmedel har uppnått 31 procent. Tjörns Bostads AB och Tjörns Hamnar har tagit fram risk- och åtgärdsplan samt internkontrollplan. Tjörns Måltid AB har fastställt affärs- och verksamhetsplan.

Kommunfullmäktiges uppdragTjörns Kommunala Förvaltnings AB har i uppdrag att samverka med kommunstyrelsen att förstärka det koncerngemensamma arbetet samt att förvalta de vär-den som skapas i dotterbolagen för kommunens bästa. Bägge uppdragen är uppfyllda genom styrelsemöten

Tjörns Bostads ABStyrelseordförande Björn Möller (M)VD Lars PetterssonOmsättning: 113 674 tkrResultat: 2 014 tkrÅrsarbetare: 51

Tjörns Hamnar ABStyrelseordförande Lennart Rosén (M)VD Lars PetterssonOmsättning: 36 170 tkrResultat: 2 751 tkrÅrsarbetare: 15

Tjörns Måltids ABStyrelseordförande Christer Hermansson (L)VD Solbritt TörnqvistOmsättning: 27 362 tkrResultat: 68 tkrÅrsarbetare: 30

Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Kommunstyrelsens ordförande Martin Johansen (FP)VD Johan FritzOmsättning: 0 tkrResultat: 4 001 tkrÅrsarbetare: 0

Finansiella rapporter

59

Lånevolym, räntebindningstid samt kapitalbindningstidLånevolymen för kommunen inklusive de kommu-nala bolagen är 830 miljoner kronor. Kommunen har nyupplånat 60 miljoner kronor, Tjörns Bostads AB har nyupplånat 10 miljoner kronor och Tjörns Hamnar har amorterat 15 miljoner kronor. Totala räntekostnader är 20,8 miljoner kronor att jämföra med 23,6 miljoner kronor år 2014.

Kommunkoncernen har 22 ränteswapar på totalt 585 miljoner kronor. Marknadsvärdet på ränteswapar är -62,1 miljoner kronor. Marknadsvärdet bör ställas i relation till vad ett fasträntelån med motsvarande löptid kostat vid samma period som ränteswaparna upptogs. Undervärde är den kostnad som skulle uppstå om av-talet avslutas i förtid. Om fasträntelån avslutas i förtid erläggs ränteskillnadsersättning.

Räntebindningen inklusive ränteswapar förfaller inom 1 år med 245 miljoner kronor, inom 2–3 år med 100 miljoner kronor, inom 4–5 år med 145 miljoner kronor, inom 5–6 år med 290 miljoner kronor, inom 6–7 år med 50 miljoner kronor. Sammanlagt är belop-pet 830 miljoner kronor.

Ekonomiska nyckeltal för sju år, sammanställd redovisning

2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009

Resultat, mkr

Årets resultat 9,9 28,3 35,0 21,8 31,2 25,0 0,4

Årets resultat/eget kapital 2,4 % 7,0 % 9,3 % 6,4 % 9,7 % 8,6 % 0,2 %

Verksamhetens intäkter 289,0 271,5 306,8 349,3 251,6 231,3 227,6Verksamhetens kostnader -955,0 -900,4 -891,9 -930,6 -826,7 -807,8 -802,3Avskrivningar -54,1 -46,6 -45,1 -40,9 -37,4 -34,3 -33,3Årets nettokostnad inklusive avskrivning -720,1 -675,5 -630,2 -622,2 -612,5 -610,8 -608,0Förändr intäkter & kostnad inklusive avskrivning 6,6 % 7,2 % 1,3 % 1,6 % 0,3 % 0,5 % 3,3 %

Balans, mkrBalansomslutning 1 693,6 1 598,4 1 476,8 1 502,0 1 393,1 1 166,5 1096,7Investeringar 115,6 179,3 126,6 140,3 156,3 143,6 105,6

Lånevolym 830,0 775,0 725,0 795,0 755,0 595,0 535,0Räntekostnad inklusive räntebidrag 20,8 23,6 29,9 25,7 24,0 12,7 12,0Genomsnittsränta 2,5 % 3,0 % 4,1 % 3,2 % 3,2 % 2,1 % 2,2 %

Oms tillg + fin anl tillg (exkl aktier & andelar) 218,3 183,4 193,7 308,9 279,1 164,5 194,5Kort- och långfristiga skulder 1 190,9 1 111,0 1 026,0 1 089,2 1 015,2 827,6 782,0Finansiella nettotillgångar -972,6 -927,6 -832,3 -780,3 -736,1 -663,3 -587,5

Soliditet 24,2 % 25,2 % 25,4 % 22,8 % 23,0 % 24,9 % 24,2 %Kassalikviditet 92,1 % 87,6 % 107,0 % 156,0 % 125,0 % 67,0 % 65,0 %

Ränta och löptider 2015-12-31 2014-12-31 2013-12-31Ränta på balansdagen

2,35 %

2,70 %

3,07 %

Räntebindning inkl swapar 3,46 år 4,44 år 5,54 år

Räntebindning exkl swapar 0,11 år 0,10 år 0,09 årKapitalbindning 0,54 år 0,82 år 1,35 årTotal låneskuld 830 mkr 775 mkr 725 mkrAntal ränteswapar 22 st 22 st 22 stBelopp ränteswapar 585 mkr 585 mkr 585 mkr

Lånevolym, mkr 2015-12-31 2014-12-31 2013-12-31Tjörns kommun 250 190 160Tjörns Bostads AB 513 503 483Tjörns Kommunala Förvaltnings AB

42

42

42

Tjörns Hamnar AB 25 40 40Summa 830 775 725

60

Finansiella nettotillgångarFinansiella nettotillgångar är ett mått på medellång betalningsberedskap. Denna beredskap har förbättrats. Omsättningstillgångar och finansiella anläggningstill-gångar har ökat med 35 miljoner kronor och skulderna har ökat med 80 miljoner kronor. Nyupplåning för att täcka investeringar har skett med 55 miljoner kronor.

SoliditetSoliditet är det egna kapitalet genom de totala tillgång-arna, det vill säga hur stor andel av de totala tillgång-arna som är eget kapital. Soliditeten är 24,2 procent att jämföra med 25,2 procent föregående år. Orsaken till försämrad soliditet är att tillgångssidan har ökat mer än eget kapital. Eget kapital har ökat med 6,1 miljoner kronor, avsättningar och skulder har ökat med 79,9 miljoner kronor.

LikviditetKassalikviditeten mäter betalningsförmågan på kort sikt. Nyckeltalet visar summa kortfristiga fordringar och likvida medel i förhållande till kortfristiga skulder. Mellan 2015 och 2014 har kassalikviditeten förbättrats beroende på att likvida medel har ökat med 15,9 miljo-ner kronor medan kortfristiga skulder har ökat med 22 miljoner kronor. Kassalikviditeten 2015 är 92,1 procent och år 2014 87,6 procent.

Villkorade aktieägartillskottAktieägaren har lämnat villkorade aktieägartillskott med 62,024 miljoner kronor, Tjörns Kommunala För-valtnings AB med 5,8 miljoner kronor där ursprungsbe-loppet var 4,9 miljoner kronor samt 0,9 miljoner kronor tillkommit vid fusionering med Tjörns Miljö AB, Tjörns Bostads AB med 55,324 miljoner kronor, Tjörns Mål-tids AB 0,9 miljoner kronor.

Finansiella rapporter

61

Bostäder byggs vid Nordviks berg, Skärhamn.

62

Sammanställd redovisning, resultat-räkning och finansieringsanalys

Resultaträkning, mkr 2015 2014 2013

Verksamhetens intäkter Not 1 289,0 271,5 306,8– varav jämförelsestörande poster 13,4 2,5 16,3Verksamhetens kostnader Not 2 -955,0 -900,4 -891,9– varav jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0

Avskrivningar -54,1 -46,6 -45,1

Verksamhetens nettokostnader -720,1 -675,5 -630,2

Skatteintäkter 752,2 730,4 692,3Finansiella intäkter 0,6 1,5 3,1Finansiella kostnader -20,8 -23,6 -29,9Aktuell skatt för året -0,8 -3,9 -2,4Uppskjuten skatt på obeskattade reserver -1,2 -0,6 2,1

Årets resultat 9,9 28,3 35,0

Finansieringsanalys, mkr 2015 2014 2013Den löpande verksamhetenVerksamhetens intäkter 289,0 271,5 306,8Verksamhetens kostnader -955,0 -900,4 -891,9Justering för gjorda avsättningar 4,2 7,6 4,9Justering för gjorda utrangeringar -1,1 0,4 0,0Justering för reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar -0,4 -0,3 -10,3Verksamhetens nettokostnad -663,3 -621,2 -590,5

Skatteintäkter och intäkter av bidrag 752,2 730,4 692,3Finansiella intäkter 0,6 1,5 3,1Finansiella kostnader -20,8 -23,6 -29,9Betald inkomstskatt -3,3 -4,9 -2,3Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital

65,4 82,2 72,7

Ökning (-) minskning (+) av förråd/lager -6,2 1,3 -11,3Ökning (-) minskning (+) av kortfristiga fordringar -9,4 -6,6 17,9Ökning (+) minskning (-) av kortfristiga skulder 20,9 27,2 -7,5Ökning (+) minskning (-) av långfristiga rörelseskulder 4,2 9,7 14,1Medel från förändringar i rörelsekapitalet 9,5 31,6 13,2

Medel från den löpande verksamheten 74,9 113,8 85,9

InvesteringsverksamhetenInvestering i materiella tillgångar -115,6 -179,3 -126,6Försäljning av materiella tillgångar 2,2 0,7 18,1Nedskrivning av materiella tillgångar 0,5 0,0 0,0Medel från investeringsverksamheten -112,9 -178,6 -108,5

FinansieringsverksamhetenFörändring av långfristiga fordringar 0,1 0,2 18,0Upptagna lån 70,0 50,0 0,0Amortering av låneskuld -16,3 -0,7 -70,1Medel från finansieringsverksamheten 53,8 49,5 -52,1

Förändring av likvida medel 15,8 -15,3 -74,7Likvida medel vid årets början 79,5 94,8 169,5Likvida medel vid periodens slut 95,3 79,5 94,8

Finansiella rapporter

63

Sammanställd redovisning, balansräkning

Mkr 2015-12-31 2014-12-31 2013-12-31

Tillgångar

Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångarMark, byggnader och tekniska anläggningar 1 398,7 1 350,3 1 217,2

Maskiner och inventarier 69,8 59,3 60,5Finansiella anläggningstillgångarVärdepapper och andelar 6,8 5,4 5,4Långfristiga fordringar 0,3 0,4 0,6Summa anläggningstillgångar 1 475,6 1 415,4 1 283,7

OmsättningstillgångarLager och förråd 23,0 16,8 18,1Fordringar 99,6 86,7 80,2Kassa och bank 95,4 79,5 94,8Summa omsättningstillgångar 218,0 183,0 193,1

Summa tillgångar 1 693,6 1 598,4 1 476,8

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapitalIngående eget kapital 399,7 375,2 340,2Årets resultat 9,9 28,3 35,0Summa eget kapital 409,6 403,5 375,2

AvsättningarAvsättningar för pensioner 64,7 60,6 53,6Övriga avsättningar 28,4 23,3 22,0Summa avsättningar 93,1 83,9 75,6

SkulderLångfristiga skulder 979,2 921,3 862,4Kortfristiga skulder 211,7 189,7 163,6Summa skulder 1 190,9 1 111,0 1 026,0

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 693,6 1 598,4 1 476,8

64

Noter, sammanställd redovisning

1 Verksamheternas intäkter, mkr 2015 2014

Vatten- och renhållningsavgifter 63,0 59,5

Äldreomsorgsavgifter 10,6 10,7

Barnomsorgsavgifter 11,1 10,3

Hyror och arrenden 65,5 64,0

Statliga bidrag och ersättning från försäkringskassan 68,4 55,1

Interkommunala ersättningar 3,5 8,9

Försäljning av verksamhet 17,7 19,2Reavinst vid fastighetsförsäljning och exploatering före avdrag av omkostnader 6,9 2,4

Övriga intäkter 42,3 41,4

Summa 289,0 271,5

Varav jämförelsestörande poster:

Reavinster vid fastighetsförsäljning 0,4 0,2

Resultat från exploateringsverksamhet 6,9 2,3Återbetalning från AFA-försäkringar 5,9 0,0

2 Verksamheternas kostnader, mkr 2015 2014

Råvaror 5,9 6,6

Personalkostnader 599,6 562,7

Hyror och fastighetskostnader 30,7 29,9

Bidrag 25,4 27,8

Köpta tjänster och transporter 193,8 176,9

Material 5,1 10,6

Övriga kostnader 94,5 85,9

Summa 955,0 900,4

Varav jämförelsestörande poster 0,0 0,0

64

Finansiella rapporter

65

Kommun Dotterbolag/Moderbolag

Koncernbolag

Resultaträkning, mkrTjörns

kommun

Tjörns Kommunala

Förvalt-nings AB

Tjörns Hamnar AB

Tjörns Bostads AB

Tjörns Måltids AB

Verksamhetens intäkter 241,5 0,0 37,2 113,7 27,5

Verksamhetens kostnader -953,4 -0,2 -25,4 -80,6 -26,2

Avskrivningar -33,1 0,0 -4,6 -16,3 -0,1

Verksamhetens nettokostnad -745,0 -0,2 7,2 16,8 1,2

Skatteintäkter 752,2 0,0 0,0 0,0 0,0

Finansiella intäkter 17,3 4,0 0,2 0,0 0,0

Finansiella kostnader -5,9 -0,9 -0,9 -14,2 0,0Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 18,6 2,9 6,5 2,6 1,2

Bokslutsdispositioner 0,0 1,1 -2,9 0,0 -1,1

Skatt på årets resultat 0,0 0,0 -0,8 -0,6 0,0

Årets resultat 18,6 4,0 2,8 2,0 0,1

Balansräkning, mkrTillgångar

AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 742,2 0,0 53,1 605,0 0,0

Maskiner och inventarier 38,2 0,0 30,5 0,9 0,2

Finansiella anläggningstillgångar

Värdepapper och andelar 11,8 45,5 0,0 0,0 0,0

Långfristiga fordringar 0,1 0,0 0,0 0,2 0,0

Summa anläggningstillgångar 797,3 45,5 83,6 606,1 0,2

OmsättningstillgångarLager och förråd 22,6 0,0 0,0 0,4 0,0

Fordringar 94,0 5,6 6,7 2,9 8,2

Kassa och bank 71,4 14,6 7,0 2,5 0,0

Summa omsättningstillgångar 188,0 20,2 13,7 5,8 8,2

Summa tillgångar 985,3 65,7 97,3 611,9 8,4

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital 351,1 23,5 14,3 56,0 2,2

Obeskattade reserver

Obeskattade reserver 0,0 0,0 30,2 0,0 0,0

Summa obeskattade reserver 0,0 0,0 30,2 0,0 0,0

Avsättningar

Avsättningar 80,0 0,0 0,0 6,5 0,0

Summa avsättningar 80,0 0,0 0,0 6,5 0,0

Skulder

Långfristiga skulder 378,2 42,0 46,0 513,0 0,0

Kortfristiga skulder 176,0 0,2 6,8 36,4 6,2

Summa skulder 554,2 42,2 52,8 549,4 6,2Summa eget kapital, avsättningar och skulder 985,3 65,7 97,3 611,9 8,4

Resultat- och balansräkning per bolag

66

Revisionsberättelse�TJÖRNS � kommun

Kommunrevisionen 2016-04-08

Till: Kommunfullmäktige

Revisionsberättelse för år 2015

Vi, av kommunfullmäktige utsedda revisorer, har granskat verksamheten i kommunens styrelse och nämnder samt genom de utsedda lekmannarevisorerna verksamheten i de kommunala bolagen i Tjörns kommun. V år granskning omfattar även kommunens sammanställda redovisning avseende kommunkoncernen.

Styrelser, nämnder och utskott ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar även för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till fullmäktige.

Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten.

Granskningen har avseende kommunen utförts i enlighet med kommunal­lagen, god revisionssed i kommunal verksamhet samt kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning.

Ur redogörelsen önskar vi särskilt uppmärksamma att revisorerna har genomfört en granskning av kultur- och fritidsnämndens arbete för att säkerställa att föreningsbidrag utbetalas i enlighet med likställighetsprincipen och om nämnden arbetar uti.från kommunfullmäktiges vilja. I granskningen noteras brister i kultur- och fritidsnämndens styrning, ledning, uppföljning och kontroll avseende föreningsbidrag till fritidsföreningar. Revisionen avser fortsatt följa nämndens arbete inom området.

Vi bedömer sammantaget att styrelsen och nämnderna i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomiskt synpunkt tillfredsställande sätt.

Sida 1 av 2

67

Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Vi bedömer också att styrelsens och nämndernas interna kontroll har varit tillräcklig

Vi bedömer utifrån avrapporteringen i årsredovisningen att kommunens finansiella mål uppnås. Vi bedömer dock att resultatet för flera av de verksamhetsmässiga målen inte är förenligt med vad fullmäktige bestämt. Vi delar därför styrelsens bedömning att god ekonomisk hushållning inte har uppnåtts. Vi bedömer att kommunens redovisning av måluppfyllelsen kan stärkas. Exempelvis saknas idag motivering och mer utförlig analys avseende måluppfyllelse för uppdragen, med undantag för ett mindre urval av enskilda uppdrag. Detta försvårar möjligheterna att följa vad kommunen grundar sin bedömning av måluppfyllelse på.

Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelsen och nämnderna samt enskilda ledamöter i dessa organ.

Vi tillstyrker också att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för 2015.

Vi åberopar bifogad redogörelse samt överlämnade revisionsrapporter.

Tjörn den 8 april 2016 /' I �

0,,, i /J?J� Ort«-YuU 11rzf!ÄErling Alsin Dan-Tore Toresson

���h-� Anders Forsman

Till revisionsberättelsen hör bilagan: Redogörelse for revisionen år 2015

Sida2 av 2

68

Tjörns kommun • 471 80 Skärhamn • tfn 0304-60 10 00 • kommun@tjorn.se www.tjorn.se • Organisationsnummer: 212000-1306