Årsredovisning 2015 - Motala kommun

ÖPPEN

STOLT

NYSKAPANDE

Årsredovisning | 2015

2

INNEHÅLL

ÅRSREDOVISNING 2015

Text: Motala kommun

Grafisk form, repro och tryck: DanagårdLiTHO

Foto: Petter Blomberg, Monica Kemi och Shutterstock

MOTALA KOMMUN

Besöksadress: Kommunhuset, Drottninggatan 2Postadress: 591 86 Motala

Telefon: 0141-22 50 00Fax: 0141-558 69

E-post: [email protected]: www.motala.se

Det är endast i motvind en drake lyfter.

Inledning – så används pengarna 3

Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4

Förvaltningsberättelse 7

Politiskt prioterade områden 11

Medarbetare 39

Finansiell analys 40

Ekonomisk redovisning 45

Resultaträkning 45

Balansräkning 46

Kassaflödesanalys 47

Redovisningsprinciper 48

Notförteckning 49

Driftredovisning per nämnd/styrelsen 52

Investeringsredovisning 53

Sammanställdredovisning,ekonomisköversikt 55

Sammanställd resultaträkning 56

Sammanställdbalansräkning 57

Sammanställdkassaflödesanalys 58

Sammanställdnotförteckning 58

Fem år i sammandrag 60

Personalnyckeltal 61

Kommunens kvalitet i korthet 63

Revisionsberättelse 66

3

INNEHÅLL INLEDNINGMotalakommunsårsredovisninginnehållerenövergripandeinformationomden verksamhet som bedrivits under 2015. Den innehåller också information om kommunens ekonomiska resultat och ställning.

Utöver kommunens årsredovisning gör nämnder och styrelsen en egen verksamhetsberättelse som innehåller en redovisning av årets resultat, årets verksamhet och investeringar. Dessa verksamhetsberättelser redovisas som en bilaga till årsredovisningen.

Så användes pengarna 2015

100 kronor i skatt till kommunen användes på följande sätt

Så här fick kommunen sina pengar 2015

Pedagogisk verksamhet

42,89 kronor

Vård och omsorg

38,30 kronor

Infrastruktur och skydd

5,81

Kultur, fritid och tursim

4,19

Övrigt

7,49

Politisk verksamhet

1,12

Utjämning och

generella

statsbidrag 18%

Skatteintäkter 60%

Bidrag 9%

Hyror 2%Försäljning 4%

Avgifter 7%

4

SÅ STYRS MOTALA KOMMUN

Solidariskt Motala med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet fick förtro-endet av medborgarna att leda och styra Motala kommun kommande mandatperiod och tidigt under 2015 fastställde kommun-fullmäktige kommunens lokala utvecklings-program som kommer vara vår ledstjärna under mandatperioden. Det lokala utveck-lingsprogrammet är vårt politiska löfte till Motalaborna och kopplat till programmet finns 23 kommungemensamma resultatmål som styr riktningen för våra verksamheter. Våra tre politiskt prioriterade områden är öppet och levande Motala, ett stolt och att-raktivt Motala och ett nyskapande och håll-bart Motala.

FRAMTIDSTRO OCH UTVECKLING I EN

VÄXANDE KOMMUN

Det arbete som har bedrivits i kommunen under 2015 leder mot vår vision Motala 2030 om den öppna, stolta och nyskapande sjöstaden. Motala är på väg mot att för första gången få över 43 000 invånare. Fler och fler ser att Motala erbjuder attraktiva boendemil-jöer. Motala ska vara en bra kommun att leva

i hela livet. Vi har byggt Sverige miljövänli-gaste förskola, påbörjat utbyggnaden av fram-tidens äldrevård och har antagit en kostpoli-cy för våra verksamheter där vi är en av de främsta kommunerna i vårt arbete med eko-logisk kost.

Förnyelsearbetet i centrala Motala ger oss ett mer sammanhållet och miljövänligt centrum. I somras invigde vi den nya fina pas-sagen i Varamon. I kvarteren Vårdaren och Munken byggs det nya lägenheter och trygg- hetsbostäder och intresset att vilja bygga i Motala är stort. Äntligen byggs det lägenhe-ter, radhus och småhus. Det behöver vi för att kunna få igång flyttkedjorna och kunna växa.

SAMVERKAN NYCKEL TILL ÖKAD

SYSSELSÄTTNING OCH TILLVÄXT

Glädjande konstaterar vi att företagen blir fler och sysselsättningen ökar. Samarbetet med näringslivet har utvecklats och under året har ett nytt Företagscenter skapats med ett Cof-fice. Allt för att stärka samverkan. Tillsam- mans har vi startat ett innovationsråd för att främja innovationer. Satsningen på UF-

företagen har gett resultat och Motala ligger nu i topp tre i länet.

STOLTA VÄRDAR FÖR VÄTTERNRUNDAN

OCH VM I TRIATHLON

Motala fick priset årets cykelfrämjarkommun tack vare vår höga ambition. Cykling är en politisk prioritering för oss eftersom den ock- så bidrar till en bättre miljö och hälsa. Under året har Motala också visat sig från sin allra bästa sida när vi var stolta värdar till VM i triathlon och Vätternrundans 50 årsjubileum som tillsammans lockade över 100 000 be- sökare till Motala.

MOTALA ÄR PÅ GÅNGMotalaharframtidstro,självförtroendeochdetfinnsettstortengagemangför

kommunen.Detärviktigtförvårtillväxtochutveckling.Nuärdetmycketpågång i Motala och tillsammans har vi tagit många positiva kliv framåt!

”Motalaärförförstagångenpåvägattfåöver43000invånare.FlerochflerserattMotalaerbjuderattraktivaboendemiljöer.”

5

NYSKAPANDE FÖR EN

HÅLLBAR FRAMTID

Ingen kan göra allt, men alla kan göra nå-got. Vi är många som har bidragit till arbe-tet för en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar kommun. Jag är stolt över att vi som kommun solidariskt tar ansvar för att hjälpa dem som har flytt från krig och förtryck. Detta ger möjligheter men är också en utma-ning som kräver nytänkande och samarbete,

genom att många i kommunen kraftsamlar, samarbetar och hittar nya lösningar.

NU FORTSÄTTER VI

UTVECKLA MOTALA

Jag vill tacka medborgare, personal, organisa-tioner, företag och föreningar som har bidra-git till den positiva utvecklingen under året. Men än kan vi inte luta oss tillbaka.

Det framgångsrika arbete vi har haft under 2015 måste vi fortsätta med 2016 och tillsam-mans kan vi skapa utveckling och framtidstro i Östergötlands sjöstad Motala!

Camilla Egberth (S) Kommunstyrelsens ordförande

”ViharbyggtSverigesmiljövänligasteförskolaochpåbörjatutbyggnadenavframtidensäldrevård”

6

7

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Inledning Förvaltningsberättelsen är en översikt och analys av utvecklingen av kommunens verk-samhet. Ett viktigt syfte är att redovisa hur de mål som angivits av fullmäktige har upp-nåtts. Det gäller såväl de finansiella målen som verksamhetsmässiga mål.

Förvaltningsberättelsen innehåller avsnitten politiskt prioriterade områden, medarbetare och finansiell analys.

Hur styrs kommunen?LEDNINGSSYSTEMET

Motala kommun arbetar enligt ett gemen-samt ledningssystem som är beslutat av kom- munfullmäktige. Målsättningen är att genom ett systematiskt arbetssätt leda och styra kommunens verksamhet så att största möjliga nytta skapas för medborgarem och kunder.

Styrningen i ledningssystemet utgår från två bärande delar. Dels en politisk målstyr-

ning utifrån det lokala utvecklingsprogram- met (LUP) som antas för varje mandatperi-od. I LUP ingår 23 gemensamma resultat-mål inom tre politiskt prioriterade områden. Förvaltningarna arbetar med att realisera målen genom sina aktiviteter. Nämnderna fastställer årligen verksamhetsplaner där för-valtningarnas aktiviteter beskrivs på en över-gripande nivå.

Den andra delen är en öppen och systema-tisk uppföljning och analys av verksam-hetens kvalitet och kostnad inom grund-uppdraget, det vill säga det ansvar som nämnderna har enligt lagstiftning och kom-munfullmäktiges reglemente. Denna del är under utveckling och mellan november 2015 och mars 2016 genomförs en fördjupad verk-samhetsanalys inom samtliga förvaltningar för att lägga grunden för en kommun gemensam uppföljnings- och analysmodell av grunduppdraget.

INTERNKONTROLL

Under 2015 har en revision skett av kommu-nens internkontrollarbete och åtgärder har vidtagits för att inför 2016 förstärka och ut-veckla internkontrollen som en del i den kommungemensamma styrningen.

PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET

Det personalpolitiska programmet är led-stjärnan i det strategiska personalarbetet som pekar ut riktningen kring ledarskap, medarbetarskap, kompetensförsörjning, lö

ner, arbetstider, arbetsmiljö och hälsa samt jämställdhet och mångfald.

Under 2015 har arbetet med personalpolitis-ka programmet fokuserat mätningar för att se hur kommunen fungerar inom de olika områdena i programmet. Ett sådant index som kommunen använt är Nyckeltalsinsti- tutets Attraktiv arbetsgivarindex (AVI). Att-raktiv arbetsgivarindex består av nio nyckeltal som utgör relevanta indikatorer på hur arbetsvillkoren ser ut. Jämfört med övriga kommuner avviker Motala negativt när det gäller antal tillsvidareanställda per chef, kort- och långtidssjukfrånvaron, medianlön och lika karriärmöjligheter.

Kompetensförsörjning är en fråga som har varit och är i fokus och genom att den har integrerats i verksamhetsanalyserna under året ger det goda förutsättningar att både kortsiktigt och långsiktigt prioritera rätt åt-gärder kring kompetensförsörjningen.

Under året har en ny mångfaldsplan tagits fram och implementerats. Planen inbegriper även jämställdhetsplan för kommunens verksamheter. I Nyckeltalsinstitutets jäm- ställdhetsindex (JÄMIX) utmärker sig Mot-ala kommun positivt när det gäller jäm- ställdhetsarbetet och skillnad i andel tills- vidareanställda. Områden där kommunen avviker negativt mot andra kommuner är an-del kvinnor i högsta ledningsgruppen samt skillnad i sysselsättningsgrad.

Sammanfattning och värdering av verksamhetsåret 2015Målen i det lokala utvecklingsprogrammetutvärderas genom nyckeltal där årliga mål-nivåer fastställs av kommunstyrelsen. Som en del i det första året på mandatperiodens politik har målen satts för hela perioden och det första verksamhetsåret blev en tydlig del av mandatperiodens politik. Detta visar att målstyrningen som en del i ledningssystemet fungerar mellan mandatperioderna på ett tydligt och konkret sätt. Årets uppföljning

”Jagbehövermedöppnaögon, inlyssnandeöronochmedett öppetsinnesättamiginiarbetet förattfågodaresultat.”

Katarina Persson, utredningssekreterare

STOLTA medarbetare

8

visade att sex mål uppfyllts helt, fem mål uppfyllts delvis och sex mål har inte uppfyllts. Sex mål har inte kunnat utvärderas på grund av nya mätmetoder där endast en utgångs-mätning finns redovisad. Resultatet är av blandad karaktär och ger grund för fortsatt utveckling under 2016. Målnivåer och akti-viter fokuseras särskilt för att utveckla målen vidare.

Exempel på riktning för de nyckeltal som fastställdes 2015 är bland annat:

Nyckeltal med positiv riktning:Antal arbetsställen, sysselsättning, utbild-ningsnivån, befolkningen, resultat grund-skola, entreprenörskap samt ekologiska livs-medel.

Oförändrad eller negativ riktning:Kvinnors sysselsättning, bostadsförsörjning-en, resultaten i medborgarundersökningen.

Den sistnämnda mätningen har betydelse för genomslaget på flera måls uppfyllelsenivå. Kommunen föll något i 2015 års medborgar-undersökning jämfört med 2013 och ligger något lägre än snittet för riket.

Kriterier för målbedömningLUP 2015-2018 innebär ett förändrat sätt att arbeta med målstyrning i kommunen. Ut-över att resultatmålen är gemensamma för hela organisationen så har även kommun-fullmäktige för vart och ett av målen utsett

kommunstyrelsen eller en av nämnderna att vara samordningsansvarig. Detta innebär ett ansvar att samordna samtliga berörda nämn-ders och styrelsens arbete med målet, svara för en samlad uppföljning och analys samt föreslå målnivåer för nyckeltalen.

Resultatmålen följs upp genom att nyckeltal kopplas till målet. Målen har bedömts enligt något av följande alternativ:• Helt uppfyllt - alla nyckeltal uppfylls• Delvis uppfyllt - ett eller flera nyckeltal uppfylls• Inte uppfyllt - inga nyckeltal uppfylls• Ej utvärderat - mätning har ej kunnat ske

För varje nyckeltal är en målnivå för 2015 beslutad. Målnivån kan antingen vara for-mulerad som en absolut nivå eller som en önskan om en förändring i en viss riktning.

Nyckeltalens status bedöms enligt något av följande alternativ:• Målnivå uppnådd = Det finns en mät-ning gjord för 2015 som motsvarar den be-slutade målnivån. Det kan också vara så att mätning inte är gjord för 2015 ännu MEN det finns en tidigare mätning som motsvara-de den målnivå som gällde vid tiden för den mätningen.• Målnivå ej uppnådd: Det finns en mät-ning gjord för 2015 som INTE motsvarar den beslutade målnivån. Det kan också vara så att mätning inte är gjord för 2015 ännu MEN det finns en tidigare mätning som INTE motsvarade den målnivå som gällde vid tiden för den mätningen.• Ej bedömt: Nyckeltalet har inte kunnat bedömas. Antingen beror detta på att mät-ning inte är genomförd ännu, eller att det bara finns en ursprungsmätning och att det krävs en upprepad mätning för att kunna av-göra hur nyckeltalet har utvecklats och där-med om målnivån är uppnådd eller inte.

För varje resultatmål har förvaltningarna i sina verksamhetsplaner angett vilka övergri-

pande aktiviteter som förvaltningen arbetar med. Dessa bryts sedan ner i aktiviteter på enhetsnivå. För varje resultatmål ges en sam-mafattande bild av vilka aktiviteter som på-gått under 2015 kopplat till målet samt en framtidsutblick.

Utmaningar/FramtidSAMHÄLLSPERSPEKTIV

Bostadsbyggandet är av största betydelse för att möta de utmaningar som befolknings- tillväxten ger. Kommunen ger förutsätt-ningarna för ett ökat bostadsbyggande genom att ha hög planberedskap och stor marktillgång. Under 2015 såldes 50 villa-tomter vilket är rekord i modern tid. Det är av största vikt att markförvärv och planering för bostadsbyggande kan hålla den höga nivån som påbörjades under 2015. Det-ta säkerställs bland annat med en fullt be-mannad organisation för planering samt ak-tiv dialog med intresserade byggherrar för att synliggöra de objekt kommunen har. Alltfler byggherrar visar intresse för kom-munen med stöd i det nyligen antagna bostadsförsörjningsprogrammet, vilket mås-te utnyttjas ytterligare under kommande år. Fler projekt är planerade för påbörjan under 2016 än de som startade under 2015.

Den omfattande flyktingvågen i Europa innebar även i Motala ett mycket högt antal flyktingar under hösten. Med mycket goda insatser hanterades den akuta situationen med att finna boendelösningar på ett positivt sätt. Både tillfälliga insatser och mer långsiktiga lösningar kom att dominera hös-tens arbete. Både organisering av arbetet internt och rekrytering av personal till de olika boenden kom att bli omfattande upp-gifter för kommunen under hösten. Under 2016 kommer utmaningen vara att rusta skolan och övriga delar av organisationen för att möta de nyanlända i ordinarie verk-samhet. Det är av största betydelse att inte- grationsarbetet har ett mycket högt fokus för att få både boende, arbetsmarknad och civil- samhälle att fungera för dessa grupper av människor. Fokus på detta kommer att fin-nas i alla verksamheter som har en roll inom området.

Under 2015 kom det siffror som visar att ar-betslösheten minskat något både totalt och för ungdomar mellan 18–24 år. Antalet ar-betsställen ökade tillsammans med antalet sysselsatta. Utmaningen är att fortsätta denna positiva trend och om möjligt förstärka

”Vikanvaraettstödåtandraochlåta dem få prata av sig, vi ser till att människor i olika krissitua- tionerfårdenhjälpdebehöver.”

Robert Karlsson, styrkeledareSTOLTA medarbetare

9

under kommande år. Tillväxtarbetet som kommunen drivit sedan 2012 genom Till- växt Motala AB har gett stora resultat. Genom de insatser som kommunen har gett bolaget i uppdrag att göra har en stark tillväxt skapats. Kommunen har idag fler företag än någonsin tidigare och går mot den magiska gränsen på 4 000 bolag. För 2015 var det ett starkt resultat vad gäller antalet nystartade företag där hela väst- ra Östergötland gått starkt framåt. Mot- ala landade på en ökning på 16 procent totalt, att jämföra med riket där ökningen låg på 3.6 procent och Västra Östergötland på 5.2 procent. För aktiebolag var ökningen på 28 procent i Motala. Dessa var tillsammans viktiga indikatorer på att kommunen kan öka sysselsättningen ytterligare genom denna tillväxt av företag. Den bransch som sett den allra starkaste utvecklingen är bransch- en Företagstjänster som sedan millennium- skiftet ökat med 676 jobbtillfällen, vilket är en ökning med 100 procent .

Det fortsatta arbetet med att omdana stad- ens centrum är en del av tillväxtarbetet för att skapa en attraktivare stad för människor att leva och verka i. Under året färdigställdes delar av den ombyggda genomfarten via Storgatan och en ombyggnation av Drott-ningplan påbörjades. Denna kommer att vara klar under 2016 och följs av ytterligare ombyggnationer av den gamla genomfarten ner till Östermalmsgatan. Allt detta sker som en del i medfinansieringen från trafikverket i samband med broavtalet för Motala- bron.

VERKSAMHETSPERSPEKTIV

I förvaltningarna var trycket på grunduppdraget högt. Inom socialförvaltningens om- råde ökade trycket på placeringar av barn och unga. Fortsatt arbete med att organisera om och skapa bättre förutsättningar för äld-reomsorgens enheter har varit fokuserade un-der 2015. Detta har inte räckt till för att ska-pa verksamheter och uppdrag i balans under året. Detta arbete måste fortgå under 2016 för att grunduppdraget inom dessa områ-den ska kunna utvecklas på bästa sätt. Under 2015 invigdes det ombyggda Samuelsbergs-hemmet och nya trygghetsbostäder byggs i kvarteret Munken med inflyttning 2016 som ett led i att rusta kommunen för de framtida behoven inom området.

Inom bildningsförvaltningen har främst in-satser för nyanlända varit omfattande under året. Detta har påverkat främst gymnasie-

skolan men även grundskolan i behov av nya lokaler och nya undervisningsgrupper. Den kraftiga tillväxten av barn i förskoleålder innebar krav på både nya förskolor och re-krytering av ny personal. Planeringsarbetet för en ny skola på Motala Väster har varit långt och omfattande men nådde under året sitt slutmål. I samband med beslutet om grundskolans lokalbehov så beslutades att påbörja bygget av en ny f-9 skola på Väster som ersättning för Råssnäs f-6 skola. Den nya skolan ska vara klar till terminstarten hösten 2018. Detta är kommunens enskilt största satsning under dessa år. Under 2015 ökade andelen elever i årskurs 9 med behörighet till gymnasieskolan kraftfullt till 83 procent jäm-fört med 72 procent föregående år. Att behål- la och utveckla denna positiva trend under 2016 är ett viktigt fokus för att höja bild-ningsgraden i kommunen.

Behoven är stora inom kommunens verk-samheter men det är även möjligheterna. Un-der året har innovationsprojektet haft fokus på att lyfta fram innovationer som en del i verksamhetsutvecklingen. Genom det natio-nellt finansierade projektet från Vinnova har fokus varit på att lyfta ut modeller och ar-betssätt på enheterna för att utveckla inno-vationsarbetet. Piloter och första-enheter har skapats och redovisats. Under 2016 pågår ar-betets andra fas för att lyfta arbetet närmare alla medarbetare.

MEDARBETARPERSPEKTIV

Fortsatt stigande ohälsotal i de stora perso-nalintensiva verksamheterna under 2015 är ett hot mot kvaliteten i verksamheten och innebär för den enskilde medarbetaren sto-ra påfrestningar. Att bryta de stigande ohäl-sotalen är den mest prioriterade frågan inom personalområdet och har högsta fokus under 2016. Att sätta chefers arbetsvillkor och för- utsättningar i fokus är en absolut nödvän- dighet under året. Sambandet mellan rim- ligachefsuppdrag och välbefinnandet hos de underställda är väl klarlagt. Särskilda insat-

ser för att bryta ohälsa har påbörjats under 2015 och kommer att förstärkas under 2016. Kompetensförsörjningen inom i stort sett alla områden är en mycket stor utmaning inför framtiden. Kommunens arbete för att vara en attraktiv arbetsgivare måste fokuse-ras under kommande år. Att behålla, utveck-la och attrahera personal till våra verksam-heter är av största betydelse.

EKONOMISKT PERSPEKTIV

Kommunens ekonomi kräver ett fortsatt systematiskt arbete för att möta kommunens utmaningar med rätt ekonomiska för- utsättningar. Sedan 2015 är fokus att för- stärka arbetet med verksamhetsanalys för att få en samlad bild av grunduppdragen i alla verksamheter. Både utifrån dokumentation av uppdraget, redovisning av kvalitetsindi- katorer men även ett försök till systematisk prioriteringsdiskussion. Under 2016 fördjup- as verksamhetsanalyserna i samverkan med universitetet i Linköping och dess priorite- ringscentrum angående förutsättningarna och möjligheterna till en återkommande systematisk prioritering av kommunens verksamheter. Arbetssättet som en del av kommunens ledningssystem LedMot syftar till att möta de utmaningar som den finansiella analysen beskriver. Kommunens om- världsbevakning, analysförmåga och en tydlig rollfördelning i årsagendan är ytterligare verktyg för att skapa de förutsättningar som krävs för bättre besluts- och prioriteringsun-derlag med ekonomin som grund.

”Jagärstoltöverattfåvaraendelavbarnensförstaviktigaår, att få vara med i det som barnen lär sig”

Josefin Karlsson, förskollärare

STOLTA medarbetare

1010

11

ETT ÖPPET OCH LEVANDE MOTALA

POLITISKT PRIORITERAT OMRÅDE

IettöppetochlevandeMotalaharallalikavärdeochsammachansattutvecklasochformasinframtid.Kommunenarbetaraktivtförattmänniskorskafåutvecklassomindividerochgesmöjlighetattförverkligasinadrömmarochidéer.

AKTIV POLITIK FÖR ARBETEFörr var Motala en tung industristad. Idag är Motala en tillväxtkommun i snabb för-ändring med ett sikte mot en företagsmiljö i toppklass. Där det är en självklarhet att ut-veckla befintligt näringsliv och att locka nya etableringar till Motala.

Som verktyg för att nå dit finns ett tio- punktersprogram. Det är frukten av en samverkan mellan kommunen och lokala före- tag, med näringslivsbolaget Tillväxt Motala som katalysator. Här ingår satsningen på

Motala Företagscenter med Coffice och utbildning av tjänstemän i bemötande, attity-der och tillgänglighet. Att antalet arbetsstäl-len ökar mer än förväntat är en signal om att kommunen rör sig i rätt riktning.

Det skapar också förutsättningarna för att alla motalabor ska känna livsglädje och växa som individer när utbudet växer. Möjlighe-terna till meningsfull sysselsättning ökar, något som märks då bland annat ungdoms-arbetslösheten har sjunkit under 2015.

LIVSLÅNGT LÄRANDE Att stimulera fler att lägga grunden för det livslånga lärandet är en stor utmaning. För såväl individ som samhälle är det viktigt att skapa förutsättningar för en bredare ansats än enbart utbildning.

Aktiviteter handlar om att utveckla samverkan för en ökad utbildningsnivå, upp-muntra och ge stöd till föreningar, fokusera på olika insatser som främjar läsning samt kartlägga vilka olika resursbehov som finns.

DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Kommunen utvecklas bättre om alla sam-arbetar och bidrar med idéer. Därför väl-komnas ett brett engagemang och satsar på medborgares möjlighet till inflytande och delaktighet i Motala kommuns utveckling.

I projektet Framtidens Motala fick kommu-nen in tusen idéer som nu används för att utveckla Motala de närmaste åren. Detta bevisar att medborgardialog och samverkan lönar sig, och kommunen kommer kontinu-erligt att utveckla såväl de fysiska som digi-tala möjligheterna till delaktighet och infly-tande.

11

12

Resultatmål 01 Företagsmiljö i toppklass

Genom fler företag och nöjda företagare. Bedömning: Helt uppfyllt MedettsiktemotenföretagsmiljöitoppklassärdetensjälvklarhetattutvecklakommunensbefintliganäringslivochattlockanyaetableringartillMotala.SedanfyraårtillbakasamarbetarkommunenintensivtmednäringslivsbolagetTillväxtMotala,vilketharhaftenstorbetydelseförMotalastillväxtochutvecklingunderperioden.

Under 2015 har kommunen arbetat med den gemensamt framtagna 10-punktslistan. Syf- tet är att skapa en företagsmiljö i toppklass. Som verktyg för att nå dit finns ett tio- punktsprogram för att skapa ett näringslivs-klimat i toppklass. Programmet bygger på samverkan mellan kommunen och lokala företag, med näringslivsbolaget Tillväxt Mot- ala som katalysator.

Utbildningar för kommunala tjänstemän i bemötande, service handläggningstider, till- gänglighet och attityder är ett inslag i åt-gärdslistan. Nio av punkterna är avbockade och den tionde, att etablera ett förbättrings-team med fokus på relationer mellan kom-munen och näringslivet, startar våren 2016. Motala Företagscenter med Coffice invigdes

i augusti 2015. Tanken är att det ska vara en kreativ företagsarena där både nya och mog- na företag i Motala kan mötas, utbyta idé-er samt få kompetensutveckling och affärs- rådgivning.

Tillväxt Motala genomför en mätning bland kommunens företag och på frågan hur man upplever företagsklimatet idag jämfört med för två år sedan upplevde 75 procent av de tillfrågade företagen att klimatet har blivit bättre. Enligt svenskt näringslivs ranking har Motala också tagit steg framåt de senaste tre åren.

Arbetet fortsätter med att revidera hand- lingsplanen för tillgänglighet och bemö-tande. Kommunen ska formulera tydligare

servicegarantier, utforma ett nytt handslag med Tillväxt Motala i en ny 10-punktlista samt fortsätta att delta och tillsammans med Tillväxt Motala utveckla och forma mötes-platser och samverkansformer. De framtida tankarna på ett servicecenter har också en stark koppling till resultatmålet att skapa en företagsmiljö i toppklass.

Antalet arbetsställen har ökat mer än den förväntade målnivån som är uppsatt med sikte att nå 4 500 arbetsställen till år 2030. Företagarnas nöjdhet med bemötandet i Insikts-mätningen har ökat. Målet bedöms som uppfyllt.

1.1 Arbetsställen, antalSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun 3 828 3 852 3 783 3 760 3 758

1.2 NKI kvalitetsfaktor bemötandeSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun öka 75.0 73.0 73.0 69.0

13

Resultatmål 02 Meningsfull sysselsättning

Genom fler sysselsatta och minskat behov av olika former av försörjningsstöd.

Bedömning: Helt uppfyllt Allamotalaborskakännalivsglädjeochväxasomindivider.Enväxtkraftsomkommerinifrån,kommunenstydligaambitionärdärförattskapaenmeningsfullsysselsättningförattundanröjaohälsaochutanförskap.Kostnadernaförförsörjnings-stödkanminskasomsamverkanövergränsernautvecklasochansvaretförfråganfördelas.Ungdomsarbetslöshetenärfortfarandeförhögävenomdenharsjunkitunder2015.

För att minska ungdomsarbetslösheten i väs-tra Östergötland har en avsiktsförklaring un-dertecknats på initiativ av Arbetsmarknads- rådet och en lokal överenskommelse mellan Motala kommun, Tillväxt Motala och Arb- etsförmedlingen är också sjösatt. Den här samverkan skapar en grund för att på kort och lång sikt få fler unga i sysselsättning. Under 2015 har Motala kommun bland an-nat fortsatt sitt arbete med arbetsträning ge-nom Via Ekenäs för att skapa meningsfull sysselsättning.

Inför 2016 satsar Motala kommun ytterligare fem miljoner för detta ändamål där trai-neejobb och praktikplatser kommer att ingå. Ett annat verktyg som kommer att kunna påverka detta resultatmål i rätt riktning är utvecklingsarbetet inom den sociala ekonomin, där framför allt arbetsintegrerande soci-ala företag kan komma att få en viktig kom-pletterande roll. En fortsatt stark utveckling av samverkan mellan arbetsmarknadens alla parter är den största framgångsfaktorn för att sprida och fördela ansvaret för att skapa en meningsfull sysselsättning för alla.

Andelen förvärvsarbetande ökar i åldrarna 20-64 år. När det gäller andel av befolkning-en som försörjs via sociala ersättningar ligger Motala högt över rikets nivå och målnivån är att denna andel ska minska. Mellan 2014 och 2015 minskade andelen.

Målet bedöms som helt uppfyllt.

MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Riket 14.40% 14.20%

2.1 Andel förvärvsarb 20-64 år nattbefolkningSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun 74.50% 74.70% 74.70% 74.40% 73.90%


Riket 77.30% 77.30% 77.10% 77.10%

2.2 Försörjning via sociala ersättningar, andel av befolkningenSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun minska 21.40% 21.80%

14

Resultatmål 03 Bildning för individen och

samhällets utvecklingGenom fler invånare med högre utbildningsnivå. Bedömning: Helt uppfyllt

Attstimuleraflerattläggagrundenfördetlivslångalärandetärenstorutmaning.Försåvälindividsomsamhälleärdetviktigtattskapaförutsättningarförenbredareansatsänenbartutbildning.

Kommunens förvaltningar arbetar såväl externt som internt med att förbättra förut- sättningarna för att nå högre bildningsnivå över tid. Förvaltningarna har formulerat fyra övergripande aktiviteter som ska bidra till att resultatmålet uppnås. Aktiviteterna handlar om att utveckla samverkan för en ökad ut-bildningsnivå, uppmuntra och ge stöd till föreningar, fokusera på olika insatser som främjar läsning samt kartlägga vilka olika resursbehov som finns. Via kommunled-ningsförvaltningens försorg har samtal inletts med universitetsledningen vid Linköpings universitet kring ett övergripande samver-kansavtal. Inom ramen för detta avtal har ett område lyfts kring hur universitetet kan bidra med FoU-insatser för att stärka Mot- alas utbildningsnivå. Arbetet för att öka möj- ligheterna för barn och unga att klara sin skolgång sker i samverkan mellan social- nämnden och bildningsnämnden. Arbetet är en fortsättning på PSYNK, ett projekt med

stöd av Sveriges Kommuner och Landsting. Bildningsförvaltningen fokuserar på att nytt-ja främst kultur- och fritidsverksamheter-na som lokaliseringsfaktor i arbetet med att skapa lust att delta i olika aktiviteter och bredda engagemanget bland våra invånare.

Inom kulturområdet har ett generalpro- gram bidragit till att lyfta kulturens kraft. Genom en större spridning har fler invåna-re medverkat vid kommunens kulturarran- gemang. Projektet kring Gamla Motala Verkstad har förankrats och ny kraft har till- förts, vilket ger ett gott utgångsläge för framtiden. Under 2015 har Motala kommun samarbetat med föreningslivet, till exempel med en speedwayskola tillsammans med Piraterna Speedway, en skridskoskola med IFK Motala samt handikappbordtennis tillsammans med Västers BTK. Sommar-lovsprogrammet, där kommunens förening- ar kan erbjuda aktiviteter till elever, innehöll

2015 närmare hundra olika aktiviteter. Pro-jektet Motala Läser har avslutats under 2015. Projektet har genererat en rad insatser som fortsätter mellan skolor och bibliotek och i hem runtom i Motala. Inom omsorgs- verksamheten har två lättläst-cirklar för funktionsnedsatta startats under året. För-skolorna arbetar aktivt med läsning på de olika enheterna och genom besök på bibliotek och i bokbuss. Förskolans IKT-pedagoger har tagit fram ett centralt utbud av metoder och appar som ska främja språkutvecklingen och läsinlärningen. Även kommunens öpp-na förskolor har etablerat ett samarbete med biblioteket.

Vi ser en positiv utveckling både vad avser andelen invånare i åldersintervallet 30-34 år med eftergymnasial utbildning samt andelen elever med avgångsbetyg från gymnasiets na-tionella program.

3.1 Invånare med eftergymn utb, 30-34 år, andel nattbefolkningenSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun öka 33.5% 32.2% 30.2%

UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Riket 48.9% 48.7% 48.3%

3.2 Gymnasiet, andel elever med avgångsbetyg från Nationella programSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun öka 88.7% 81,2%

15

Resultatmål 04 Tillväxt genom mångfald

Bedömning: Ej uppfyllt

Motala kommun vill ta vara på mångfalden på bästa sätt, och värna om människors lika värde. På så sätt läggs grunden till trygghet,delaktighetochjämställdhetochlångsiktig,hållbartillväxtpåmänniskorsvillkor.Arbetetmedmångfaldhandlarbådeomattvisapåochmotverkadiskriminering,ochattsemångfaldsomentillgångförsåvälindividsomsamhälle.

Under året har en ny mångfaldsplan antagits. Planen ger vägledning i hur kommunen som arbetsgivare ska agera för ökad mångfald. En utbildning med tema ”Tillväxt genom mång- fald” har genomförts för politiker, förvalt-ningschefer och nyckelpersoner i syfte att stimulera till reflektion och diskussion om mångfald. Verksamheten i övrigt har under året präglats av den stora flyktingströmmen till Sverige och ett stort flyktingmottagande i kommunen. Genom bildande av en opera-tiv samverkansgrupp har frågan förts upp på kommunledningsnivå. I flyktingmottagandet har en bred samverkan etablerats med andra myndigheter, kyrkliga samfund, näringsliv- et, studieförbund och många ideella organisationer och frivilliga krafter. Beslut om inrättande av en interreligiös samverkans-

grupp har tagits av kommunfullmäktige med uppdrag att bland annat stödja och till-varata olika kulturers och religioners positiva kraft för att uppnå ökad sammanhållning i Motala.

Mångfaldsplanen behöver ytterligare förank- ras för genomslag hos kommunen som ar-betsgivare. Definitionen av mångfald behö-ver implementeras i den kommunala organisationen till förmån för ett bredare perspektiv i verksamhetsplaner och aktiviteter. Det stora antalet flyktingar som togs emot under 2015 bör ges möjligheter att på ett bra sätt introduceras i utbildning och arbete och ges goda möjligheter att knyta an till det svenska samhället.

Mångfald är komplicerat att mäta men un-der året har ändå två nyckeltal fastställts som relaterar till tillväxt. Ett av dem tar fasta på att vart femte jobb i Östergötlands privata sektor skapas i företag som drivs av utrikesfödda, detta trots att de bara står bak-om vart tionde företag i länet (Källa: Vis-ma, SCB). Mätvärden på kommunnivå finns dock ännu inte tillgängliga. Det andra nyck-eltalet avser andelen män respektive kvinnor i sysselsättning. Andelen kvinnor i syssel-sättning ligger på en oförändrad nivå mellan 2013 och 2014 trots att sysselsättningen för samtliga invånare 20-64 år har ökat.

4.1 Andel sysselsatta kvinnor 20-64 år nattbefolkningenSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012



Riket 76.00% 75.70% 75.60%

4.2 Nystartade företag, av personer med utländsk bakgrundSTATUS TREND UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun Ej bedömt Ej bedömt

16

Resultatmål 05 Medborgarinflytande

Genom att medborgarnas upplevda inflytande och upplevelsen av bemötande

och tillgänglighet förbättras. Bedömning: Ej uppfyllt

Vårkommunutvecklasbättreomallasamarbetarochbidrarmedidéer.DärförvälkomnasettbrettengagemangochsatsningpåmedborgaresmöjlighettillinflytandeochdelaktighetiMotalakommunsutveckling.Detärviktigtförattskapatillittilldetdemokratiskasystemetförattutvecklaetthållbartsamhälle.Delaktighetochinflytandeisamhälletärocksådetförstaavelvafolkhälsopolitiskamål.Ommedborgareuppleverattdeintekanpåverkadeegnalivsvillkorenuppstårutanförskapochmaktlöshetsomharettstarktsambandmedohälsa.

Medborgarna kan tillförsäkras inflytande på många olika sätt, varav medborgardialog en-dast är ett. Medborgardialog har förts in som ett viktigt verktyg i kommunens ledningssys-tem och kommunen har riktlinjer för med-borgardialog. Kommunledningsförvaltning-en har i uppdrag att utarbeta förslag till anvisningar i nära samråd med en politisk ar-betsgrupp utsedd av kommunfullmäktige. Arbetet har inletts under året och förväntas vara slutfört i juni 2016. Kommunen deltar i SKL:s nätverk för utveckling av medborgardialog och en internutbildning på temat har genomförts för politiker, förvaltningschefer och nyckelpersoner i september 2015.

Det pågår ett aktivt och omfattande ut-vecklingsarbete för ökad delaktighet inom

samtliga förvaltningar. Informationsinsatser av skilda slag, bland annat i samband med öppet hus och mässor har genomförts. Bru-karråd i många olika former och synpunkts-hantering är vanligt förekommande och används i kvalitetsarbetet. Ett utvecklingsar-bete när det gäller e-tjänster och ny websida är aktuellt och bygglovsenheten har under året testat e-tjänsten Mitt Bygge.

Kommunens resultat i medborgarunder- sökningen vad gäller möjlighet till inflytande försämrades jämfört med tidigare mätning. Samtliga faktorer; kontakt, information, på-verkan och förtroende har fått lägre betygs-index. Motala har även ett lägre resultat än genomsnittet för samtliga kommuner i un-dersökningen och kommuner i samma stor-

leksklass. Resultatet av undersökningen kan anses förvånande då frågan om delaktighet och inflytande fått ett stort genomslag i organisationen. Det arbetet behöver i sig kommuniceras på ett bättre sätt med med-borgarna. Dessutom bör kommunen, enligt analys i medborgarundersökningen, arbeta mer med påverkan samt förtroende. Ett internt forum för samordning och övergrip- ande planering kan vara motiverat. Även mätningen som gäller medborgarnas syn på bemötande och tillgänglighet har försäm-rats sedan förra mätningen.


Riket 57 57 57 56

5.1 Nöjd inflytande indexSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun öka 35 43 43 38


Riket 40 41 39 39

5.2 Bemötande och tillgänglighet, medborgareSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012


17

Resultatmål 06 Samverkan för utveckling

Genom ökad samverkan med externa aktörer. Bedömning: Ej utvärderat

Motalakommunärberoendeavsamverkanpåolikanivåerförattuppnåvisionochpolitiskamål.Attstärkasamverkanpåinternationell,nationell,regionalochlokalnivåärenavgörandeframgångsfaktorbådeförplatsutvecklingavMotalaochverksamhetsutveckling i kommunorganisationen.

Under året har ett avtal tecknats med Lin- köpings Universitet om regional tillväxt. Vi-dare har kommunen ingått samverkansav-tal med Regionutvecklingsnämnden avseen-de Utvecklingsplan Motala. Avsiktsförklaring har också ingåtts med lokala partners för sam-verkan i syfte att minska den höga ungdoms-arbetslösheten i Motala.

En översyn har även genomförts av policy för internationell samverkan. Arbete med nyck-eltal för att mäta samverkan har påbörjats. För att sätta relevanta nyckeltal krävs en invente-ring av kommunens samverkansarbete.

Fortsatt har även det strategiska samverkans-arbetet utvecklats men det går för närvarande

inte att utvärdera resultatet av dessa aktivite-ter. Det är angeläget för kommunen att värde-ra och utveckla arbetet inom flertalet övergri-pande befintliga samverkansavtal för att öka verkningsgraden.

6.1 Antal genomförda samverkansaktiviteter med externa aktörerSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012


18

ETT STOLT OCH ATTRAKTIVT MOTALA


I ett stolt och attraktivt Motala utvecklar Motala kommun sina styrkor och tar varapådenpositivautvecklingen.Befolkningenökarstadigt.Stolthetenväxer.Dessutomökarströmmenavturisterochevenemangsbesökare.Motala,Östergötlandssjöstad,stårredanidagförgodlivskvalitetochunikaupplevelser.Genom samverkan fortsätter kommunen driva utvecklingen.

18

BO OCH LEVABefolkningen ökar och Motala kommun kry- per allt närmare sin toppnotering för antalet invånare. Med större befolkning ökar mång-falden, dynamiken och förutsättningarna för välfärd och ekonomisk tillväxt. Samtidigt stäl- ler det krav på större utbud vad gäller boende och alla former av samhällsservice.

Det planeras nu för 400 nya bostäder på tre år och det långsiktiga målet är 1 000 nya bo-städer. Attraktiva och klimatsmarta boende i både befintliga områden och i nya områden där kommunen drar nytta av efterfrågan på sjöstadsnära boende.

Satsningar framåt handlar om att säkerställa god livskvalitet genom innovation och hög standard på vård, service och utbildning.

VÄRDSKAP OCH EVENEMANG Ett gott värdskap och en välkomnande atti- tyd är självklara framgångsfaktorer för att

1919

positionera Motala som en av Sveriges ledan-de destinationer för turism och evenemangs-besök.

Det goda värdskap skapas av stolta medborgare som agerar goda ambassadörer, vilket ger goda förutsättningar för fler boende, företag- are och besökare. Det finns gott om stolt- het kring vårt stora evenemang Vätternrund- an som i år firade 50 år och Triathlon-VM som båda två bidrog till att skapa folkfester som ger avtryck både nationellt och interna-tionellt.

TYDLIG VISION FÖR FRAMTIDENOmvärlden har ställt in kompassen. Plats- varumärket ”Motala, Östergötlands sjöstad”, är etablerat och uppmärksammat. Motala kommuns nya vision hämtar kraft ur både platsvarumärket och Motala kommuns kärn- värden öppen, stolt och nyskapande.

Den långsiktiga målsättningen till år 2030 är att utvecklas till Östergötlands attraktivaste plats för inflyttare, besökare, företag och in- vesterare. Motala kommun styr sitt arbete dit genom det lokala utvecklingsprogram- met med politiskt prioriterade områden och 23 resultatmål för att hela Motala kommun ska växa.

20

Resultatmål07Stolta invånare

Genom att fler medborgare rekommenderar Motala som boplats.

Bedömning: Ej uppfyllt

StoltainvånareärdebästaambassadörernaförattMotalaskafåflerboende,företagareochbesökare.Förattskapastolthet arbetar kommunen både med platsutveckling och verksamhetsutveckling.

En viktig aktivitet är genomförande av utvecklingsplan Motala som ska stärka till-gänglighet och attraktivitet. Plan för tillväxt- investeringar 2015 har genomförts och kom-municerats. I samband med detta har ett nytt kommunikationskoncept vid genom- förande av investeringar använts. Plan för tillväxinvesteringar 2016 har färdigställts och arbetet med att prioritera investeringarna i förhållande till kommunens tillväxt-

mål har utvecklats. En utvecklingsplan för landsbygden har antagits av kommunfull-mäktige. Fortsatt samverkan har skett med Tillväxt Motala i syfte att kommunicera platsvarumärket Östergötlands sjöstad.

Målet har ett nyckeltal kopplat till med- borgarundersökningens fråga om rekommendation av boplats. I medborgarundersök-ningen 2015 gick detta nyckeltal tillbaka.

Sannolikt var det höga värdet vid medborgar- undersökningen 2013 påverkat av slutför- andet av Banaväg-projektet. En ökad mål- uppfyllelse kräver ett fortsatt arbete med platsutveckling genom utvecklingsplan Mot-ala och ett fortsatt starkt fokus på att kom-municera tillväxtinvesteringar och stödjan-de aktiviteter. Viktigt är också den fortsätta samverkan med Tillväxt Motala kring plats-marknadsföringen.

7.1 Rekommendation av Motala som boplatsSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012



Riket 63 65 63 64

21

Resultatmål 08Attraktiva och klimatsmarta boendemiljöer

Genom nya bostäder, energieffektiva bostäder och sjönära bostäder. Bedömning: Delvis uppfyllt

Motalakommunskasetillattkommunensboendemiljöerärattraktivaochklimatsmarta.Dettaskavaraenförutsättningbådenärbefintligaboendemiljöerskautvecklasochnärnyaboendemiljöerskaskapas.Kommunensöversiktligaplaneringsamtbostadsförsörjningsprogramskavaravägledandeförattutvecklaattraktivaboendemiljöer.Motalasnärhettillvatten

erbjudergodaförutsättningarförattskapabostäderistrandnäralägen.

I december 2015 godkände kommunfullmäk- tige ett nytt mark- och bostadsförsörjnings-program. Programmet anger en målsättning om 400 nya bostäder under de närmaste tre åren. Under året har både planering och byg-gande av nya bostäder haft hög prioritet och 50 nya småhustomter har sålts samtidigt som mark för bostadsbyggande anvisats till flera privata exploatörer.

Stort fokus har även legat på attraktiva bo-städer för äldre och andra befolkningsgrup-per med särskilda behov och under året har trygghetsbostäder och LSS-boende i kvarte-ret Munken börjat byggas samt ersättnings-

boendet för gruppbostaden Kartorp. Vård-boendet Strandvägen har efter första etappen av ombyggnation fått 32 nya lägenheter. Under hösten har byggnationen av Sveriges miljövänligaste förskola, förskolan Västra Bråstorp, som är ett certifierat passivhus med klimatsmarta idéer, slutförts. I början av 2016 stod det klart att förskolan dessutom är länets första Svanenmärkta förskola. Utomhusmiljön är skapad för att ge möjlighe-ter till en pedagogik som främjar ett hållbart samhälle. Attraktiva boendemiljöer präglas av bra förutsättningar till ett rikt utomhusliv varför flera satsningar på utveckling av utom-husmiljöer och mötesplatser har gjorts. Bland

annat anlades Sveriges största parkourpark i samarbete med Östergötlands idrottsförbund och Frisksportarna.

Även om målet enbart bedöms som delvis uppfyllt uppvisar nybyggnationen en tyd-ligt positiv trend. Vad gäller energieffekti-va nybyggda lokaler och bostäder noteras en negativ trend. En förklaring till detta är att en del nybyggnationer har valt fjärrvärme som uppvärmningsalternativ. Denna lösning är miljövänlig men har samtidigt svårare att leva upp till kraven för att klassas som en energieffektiv lösning. Antalet bostäder i sjönära läge har ökat.

8.1 Färdigställda lägenheter i nybyggda husSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun 80 34 24 18

8.2 Energieffektiva nybyggda lokaler och bostäder, andelSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun 80.00% 63.60% 84.20%

8.3 Sjönära bostäder, antal

STATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012


22

Resultatmål 09Hela Motala växer

Genom positiv befolkningsutveckling i hela kommunen. Bedömning: Helt uppfyllt

Motalakommunarbetarförtillväxtochutvecklingibådetätorterochilandsbygdsdelar.ArbetetiprojektetFramtidensMotalaharkonkretiseratsiutvecklingsplanMotalasomfrån2015omfattarhelakommunensgeografi.

Investeringar för tillväxt har genomförts och kommunicerats under 2015. I samband med detta har ett nytt kommunikationskoncept vid genomförande av investeringar använts. Plan för tillväxtinvesteringar 2016 har färd- igställts med stöd av en prioriteringsmodell. En utvecklingsplan för landsbygden har antagits av kommunfullmäktige. Fortsatt samverkan har skett med Tillväxt Motala i

syfte att kommunicera platsvarumärket Öst-ergötlands Sjöstad inklusive Borensberg – den lilla sjöstaden vid Göta kanal. Arbetet med medborgardialog har fortsatt i Motala tätort.

Under 2015 ökade befolkningen med 347 in-vånare och för första gången på fem år fick Motala 2015 ett födelseöverskott. Den störs-

ta delen av befolkningsökningen består av ett positivt flyttnetto. Totalt har Motala ökat sin befolkning med över 1 000 invånare på tre år. Den största befolkningsökningen skedde i Motala tätort men även i Borensberg och övriga tätorter och landsbygd ökade befolk-ningen.

9.1 Antal invånare totalt i kommunenSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun 42 721 42 903 42 556 42 187 41 867

9.2 Antal invånare i BorensbergSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun öka 3 003 2 988 2 897 2 887

9.3 Antal invånare i mindre tätorter och landsbygdSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012


23

Resultatmål 10 Rikt socialt liv

Genom medborgarnas nöjdhet med möjligheter till kultur och fritid. Bedömning: Ej uppfyllt

Ettriktsocialtlivkanerhållaspåmångaolikasätt.Gemensamtförförvaltningarnasaktiviteterärattdeytterstsyftartillattuppnåkänslanavsamhörighetochattbrytaeventuellakänsloravensamhetochisolering.Motalakommunarbetarstrategisktmedattutvecklaattraktivamiljöermedstarkidentitet.Ienutvecklandemiljömåstemänniskanståicentrum.IMotalaharallarätttillbraboendeochettstimulerandeliv.Bramiljöerochserviceskapartrygghetochsäkerhet.Dåblirhela Motala ännu mer attraktivt.

En förutsättning för att kunna erbjuda medborgarna ett rikt socialt liv är att kom-munen samverkar med såväl externa som interna aktörer, till exempel de lokala före- ningarna. Genom ökade resurser kan de ut- öka sin verksamhet och erbjuda medborgare i alla åldrar givande aktiviteter. Till exempel arbetar Verksamhetsområde Kultur för att utöka och fördjupa samarbeten med fören-ingslivet, bland annat genom dialoger om Gamla Motala Verkstad.

Kommunledningsförvaltningen har genom beslut i investeringsbudgeten skapat för- utsättningar att arbeta vidare med projekt Kulturstadsdel Gamla Motala Verkstad och idrottsområdet. Under 2015 har förbättrings- åtgärder genomförts på våra idrottsanlägg-ningar. Det långsiktiga arbetet för att ut-veckla idrottsområdet har därmed tagit ett nytt kliv och en idéskiss har presenterats.

Ett stort arbete har gjorts för att öka till- gängligheten inom föreningslivet för perso-ner inom LSS. Det nya utegymmet i Tegel- viken har försetts med tillgänglighetsanpas-sade utemöbler. På fritidsgårdarna samarbe-

tar elevhälsan tätt kring utsatta ungdomar. Fritidsgårdarna finns även med i samtals-grupper, vid studiedagar och föräldramöten. Hallens ungdomscenter arbetar med gym-nasieskolan och elever på språkintroduktion i flertalet projekt för att motverka utanför-skap.

Motala betyder mötesplats och här arran- geras årligen rikskända evenemang. Positio- nen som en ledande evenemangsstad ska förstärkas och som ett led i det arbetet bidrog kommunen till finansiering och genom-förande av Vätternrundan 50 år, Triathlon- VM och Stadsfesten under 2015.

Aktiviteter för äldre har utvecklats, bland annat inom demensområdet. Anhöriga och närstående får stöd och information om vik-ten av att upprätthålla ett socialt umgänge för att undvika isolering och ohälsa. Anhörig- center arrangerar olika aktiviteter som fö-reläsningar och anhöriggrupper. Hälsocen-ter bidrar till social samvaro genom den trä-ningsverksamhet som bedrivs. Konsthallen har i sitt arbete med Möten med minnen, som erbjuder kulturupplevelser för männi-

skor med demenssjukdom, inlett ett sam-arbete med Linköpings universitet för ökad kunskap om demens. Flertalet aktiviteter har genomförts med fokus på Motalas ny- anlända invånare. Ett samarbete har påbör-jats med Östergötlands idrottsförbund i syfte att introduceras nyanlända för kommunens föreningar och på så sätt erbjuda bra syssel- sättningsmöjligheter. Tillsammans med Bo- rens IK startades ett idrottsfritids där fram-för allt ensamkommande barn erbjuds fri-tidssysselsättning. Samarbetet kommer att utvecklas under 2016. Barncentrum har arbetat riktat mot nyanlända med barn och skapat knutpunkter i den öppna verksam-heten. Kulturskolan och förskolan arbetar aktivt för El Sistemas utveckling, en filosofi som arbetar för gemenskap och ökad integra-tion med musiken som verktyg.

Mätning görs via SCB medborgarundersök-ning. Den senast mätningen visar att med-borgarnas nöjdhet minskat, dock ligger Motala kommun på en fortsatt bra nivå i för-hållande till rikets sammanlagda resultat.

10.1 Fritidsmöjligheter enligt medborgarundersökningenSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun öka 61.0 64.0 64.0 60.0


Riket 60.0 61.0 59.0 59.0

24

Resultatmål 11Trygga invånare

Genom att medborgarna upplever trygghet. Bedömning: Ej uppfyllt

ArbetetmedsäkerhetochtrygghetiMotalakommunomfattarfleradelar;säkerhet,krisberedskapochbrottsförebyggandearbete,somallapåverkarinvånarnaochderasupplevdatrygghet.Arbetetmedkrisberedskaputgårfråndenationellamålenförsamhälletskrisberedskapochderegionalaprioriteringarna.VägledandeförkommunensarbeteärStyrdokumentförkrisberedskap2015-2018.

Under 2015 undertecknades en samverkans- överenskommelse med polisen för det brotts-förebyggande arbetet. Informationsinsatser och förebyggande arbete mot brand och olyckor har genomförts och en ny intern sä-kerhetsorganisation har införts.

Arbetet med ett handlingsprogram för skydd mot oönskade händelser pågår och har lett till förbättrat samarbete mellan nyckelaktörer in-ternt i kommunen. Antalet anmälda vålds-

brott har minskat och Motala är nu en av fem kommuner i landet med lägst antal vålds-brott jämfört med modellberäknat värde en-ligt Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2015 (35 procent färre). Motala är också en av de nio bästa kommunerna i landet vad gäl-ler ”få olyckor och brott med hänsyn tagen till lokala förhållanden” enligt Öppna jämförel-ser. Sammanlagt hamnar Motala kommun på plats 69 av 290 kommuner.

I den senaste medborgarundersökning för-sämras resultatet för hur medborgarna upple-ver tryggheten. Det är svårt att påverka männ-iskors upplevda trygghet men med tydligt fokus på samverkansöverenskommelsen med polisen och riktad information om kommu-nens arbete med säkerhet och trygghet borde resultatet kunna förbättras ytterligare.

11.1 Medborgarnas upplevda trygghetSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun Öka 54 57 57 55


Riket 59 61 61 60

25

10.1 Upplevelsen av platsvarumärketSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun Ej bedömt Ej bedömt 4.12

Resultatmål 12 Bra värdskap och nöjda besökare

Genom ökad turistekonomisk omsättning. Bedömning: Ej utvärderat

Bravärdskapsymboliseraskanskeframföralltavstoltamedborgaresomagerargodaambassadörer,vilketgergodaförutsättningarförattMotalaharnöjdabesökare.Besöksnäringenärenväxandebransch där Motala spelar en viktig roll i regionen.

2015 var ett bra år vad gäller besökssiffror vid alla de arrangemang och event som ägt rum. På grund av nya mätmetoder av en ny leverantör finns ingen tillförlitlig statistik som går att jämföra med tidigare år och där-med redovisas endast en ursprungsmätning

för 2014. Men det finns en stark tillväxt-potential. En regional besöksnäringsstrate-gi är framtagen och ska ligga till grund för kommunernas lokala strategier. Tanken är att Tillväxt Motala får ett ansvar för den stra-tegiska turismutvecklingen, medan kommu-

nen fokuserar på den infrastrukturella utvecklingen för att möjliggöra en positiv till-växt av resultatmålet. Motala har goda förut-sättningar att lyckas med detta resultatmål.

12.1 Turistekonomisk omsättning, MkrSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun Ej bedömt Ej bedömt öka 976

Resultatmål 13 Leva visionen

Bedömning: Ej utvärderat

Motala kommuns nya vision utgår från kärnvärden och platsvarumärke. Kommunen arbetar mot visionen genom de politisktprioriteradeområdenaochde23resultatmålen.MåletattlevavisionenkandefinierassomgenomförandeavdetLokalautvecklingsprogrammetvilketskaskeöverhelamandatperioden.

I nuläget har ett nyckeltal fastställts för att mäta resultatmålet och det är hämtat från Tillväxt Motalas undersökning där en fråga ställs kring om Motala – Östergötlands Sjö-

stad är ett bra sätt att beskriva Motala. En utgångsmätning redovisas från 2014 och ny mätning genomförs i början av 2016.

26

ETT NYSKAPANDE OCH HÅLLBART MOTALA


I ett nyskapande och hållbart Motala tillgodoses de mänskliga, ekonomiska ochmiljömässigabehovpåbästasätt.Kommunensövergripandesträvan?AttöverlämnaettbättreMotalatillkommandegenerationer.

26

2727

SOCIAL, EKOLOGISK OCH EKONOMISK HÅLLBARHETFör att ha kraft att genomföra det lokala ut-vecklingsprogrammet 2015–2018 krävs det att Motala kommun har en långsiktigt stark och stabil ekonomi. Motala kommuns över-gripande målsättning är tydlig: Inga kostna-der ska vältras över till kommande genera-tioner.

Vi lever i en tid av förändring. Människors vanor och behov förändras snabbt. Vi kom-municerar på nya sätt. Vi tänker mer på vad vi äter. Vad vi köper. Hur vi mår och hur vår-den ser ut. Och vi kommer att bli ännu mer uppmärksamma på att våra barn får ett så tryggt och bra liv som möjligt på förskolan, i skolan och längre fram i arbetslivet.

HÄLSA OCH SJÄLVSTÄNDIGT LIVAlla har rätt till livskvalitet. Kommunens an-svar är att erbjuda och utveckla skola, vård och omsorg med bra kvalitet, och att över-gripande skapa förutsättningar för att invån- are i alla åldrar i kommunen ska kunna leva ett hälsosamt, utvecklande och värdigt liv. Motala kommun har som mål att alla barn och ungdomar ska nå kunskapsmålen i sko-lan, och FN:s barnkonvention tillämpas över-gripande som ledstjärna i arbetet med att vär-na om barnens rättigheter.

Sysselsättningsmässigt har Motala haft flera tuffa år, men vinden har vänt. Befolkningen växer och företagandet ökar. En tydlig mål- sättning är att sänka tröskeln till arbetsmark- naden för ungdomar och att övergripande skapa förutsättningar för social trygghet ge-nom meningsfull sysselsättning. Där är Mot-ala kommun på rätt väg.

INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRSKAPEtt nytt Motala skapas tillsammans. Det be-höver finnas en god grogrund för företag- ande, entreprenörskap och innovation för att Motala ska fortsätta utvecklas från en tradi- tionell industristad till en modern och dyna- misk tillväxtkommun som präglas av mång- fald och drivs av nyskapande. Motala kom-mun har kommit en bra bit på väg, men kan bli ännu bättre.

I Motala kommun stimuleras utveckling på många sätt. I grundskolorna uppmuntras entreprenörskap på olika sätt, både i under-visningen och på frivillig grund. Här sam-verkas det med Linköpings universitet och det bedrivs högskoleutbildning i samarbete

med flera högskolor. Vidare arbetas det för att växla upp forskning och utveckling i samverkan mellan offentlig verksamhet, företag och organisationer i kommunen.

28

Resultatmål 14Växande entreprenörskap

Genom nya företag, fler UF-företag och förbättringar och innovationer. Bedömning: Delvis uppfyllt

Viktenavattstöttaentreprenörer,atttavarapåentreprenöriellamedborgaremedgodaidéerärentillväxtfaktorsomkanbidratillenpositivutvecklingavMotala.Resultatmåletväxandeentreprenörskapharenstarkkopplingtillresultatmåletom meningsfull sysselsättning.

Antalet företag i Motala är fler än någonsin och kommunen är inne i en positiv trend, både vad det gäller inflyttade företag som nystartade företag. Såväl Nyföretagarcentrum som Ung Företag-verksamheten (UF) på gym- nasieskolorna går på högvarv, vilket ger för-hoppningar om nya och framgångsrika före- tag i framtiden. En speciell entreprenörskaps- grupp har bildats med representanter från Tillväxt Motala, Nyföretagarcentrum, bild-ningsförvaltningen och kommunlednings-förvaltningen för att främja entreprenörskap i skolan. Kunskaper om den sociala ekonomin och sociala företag har också ökat

kommunen vilket på sikt kommer att genere-ra fler företag inom den sektorn.

Internt i organisationen fortsätter arbetet med att främja medarbetardrivna idéer och innovationer. Under 2015 har förankring skett på samtliga förvaltningsledningar, på ledardagar och vid olika informationstill-fällen för medarbetarna. Implementeringen är påbörjad i åtta förstaenheter. Totalt har projektgruppen mött och informerat närmare 3 000 personer, varav 1 700 externa vid bland annat SKL:s Innovationsdag, Kvalitets- mässan, Vinnovas Centrumdag och Helixda-

gen. Integrering med ständiga förbättringar är ett pågående arbete och projektet levererar även kompetenshöjning i ständiga förbätt-ringar.

Antalet nya företag per tusen invånare ökade mellan 2013 och 2014 – vilket är den senaste officiella statistiken. Målet bedöms som delvis uppfyllt pågrund av att den höga mål- nivån om 50 procent elever i UF-företag inte uppnås. Andelen UF-företag ligger dock på en mycket hög nivå i jämförelse med länet. Under 2016 kommer medarbetarnas idéer att börja mätas.

14.1 Nya företag per tusen invånareSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun öka 7.40 7.10 7.70


Riket 11.90 11.50 11.50

14.2 UF-elever, andel i Motala kommunSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun 50.00% 38.90% 37.60%


Län 22.30% 20.40%

14.3 Antal inkomna idéerSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012


29

Resultatmål 15FoU för framtidens Motala

Genom ökad samverkan med universitet och högkolor. Bedömning: Ej utvärderat

Forskningochutveckling(FoU)ärenframgångsfaktorförbådeplatsutvecklingochverksamhetsutveckling.Samverkanmeduniversitetochhögskolorskapargodaförutsättningarförkommunensbehovavkompetensförsörjning.FrånEuropa2020-strategin,viadetnationellareformprogrammetochnertilldetRegionalautvecklingsprogrammetförÖstergötland(RUP)finnsentydligstyrningmotattstärkaFoU.Motalakommunharanammatdennainriktningidetlokalautvecklingsprogrammet med detta resultatmål.

Ett nytt samverkansavtal har träffats med Lin-köpings universitet kring regional tillväxt. Av-siktsförklaring med Helix kompetencentrum 2017 har godkänts. Ett arbete har påbörjats avseende policy, nyckeltal och samordning av sektorsövergripande aktiviter inom FoU om-

rådet. Med anledning av detta har en kom-munövergripande arbetsgrupp inrättats.

Med hänsyn till att kommunen hittills inte systematiskt utvärderat sitt samverkansarbete går det för närvarande inte bedöma resultatet

av de aktiviteter som genomförts. Under 2015 har det strategiska samverkansarbetet inom FoU utvecklats. Det är angeläget för kommunen att värdera och utveckla arbetet inom flertalet övergripande befintliga samverkans-avtal inom FoUför att öka verkningsgraden.

15.1 Antal genomförda samverkansaktiviteter med universitet och högskolorSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012


30

16.1 Upplevelse av Motala som en hälsosam kommunSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun Ej bedömt Ej bedömt 5.5

Resultatmål17Bra kvalitet inom skola, vård och omsorg

Genom förbättrade skolresultat och nöjdhet inom äldreomsorgen. Bedömning: Helt uppfyllt

Med syfte att hålla en god kvalitet så sker ett successivt arbete i linje med politiska prioriteringar, evidensbaserad praktik samtlagarochföreskrifter.Engrundförutsättningförgodkvalitetärattdetfinnsmedarbetaremedrättkompetensiverksamheten.

Under året har ett arbete påbörjats med kom-munövergripande kompetensförsörjningspla-ner med syfte att säkerställa organisationens behov av medarbetare med rätt kompetens.

Hösten 2015 har ett övergripande arbete in-letts med fördjupade verksamhetsanalyser inom samtliga förvaltningar. Avsikten är att implementera en gemensam arbetsmetodik med systematisk kvalitetsuppföljning, ana-lys och prioritering i hela organisationen.

Bristerna som Skolinspektionen identifie- rade vid sitt besök på bildningsförvaltning-en under 2014 har nu åtgärdats av samtliga berörda enheter. En av bildningsför-valtningens övergripande insatser är hand-lingsplanen för ökad skolnärvaro och ökad måluppfyllelse. Planen avser grundskolan och grundsärskolan.

En av de gemensamma arenorna mellan social- och bildningsförvaltningen är att förbättra

barn och ungas uppväxtvillkor. Arbete en-ligt psynk-projektets intentioner pågår, det är formaliserat i en samverkansöverenskom- melse mellan Motala kommun och Region Östergötland, med fokus på arbete inom prioriterade områden till exempel; en skola för alla, samordnade individuella planer samt stödinsatser på hemmaplan för barn och ungdomar med sammansatta behov.

Resultatmål 16Bra förutsättningar att leva

ett hälsosamt livGenom medborgarnas upplevelse av Motala som en hälsosam kommun. Bedömning: Ej utvärderat

Godhälsaärenavdeviktigastefaktorernaförtillväxtochvälfärdochresultatmåletärdärförhögtprioriterat.Elvanationellafolkhälsomålangerlikamångapolitikområdenavbetydelseförhälsanibefolkningen.Dettaresultatmålhardärförstarkanknytningtillmerpartenavkommunensresultatmål.Viktigaförutsättningarförhälsaärtillexempelmöjlighetenattklaraskolansmålochattfåmöjlighettillegenförsörjning.

Inom detta och andra resultatmål ges exem-pel på insatser som ger förutsättningar att leva ett hälsosamt liv i Motala vilket visar på det faktum att många faktorer påverkar hälsan. Under detta resultatmål redovisas aktiviteter som ger möjligheter till rekreation och fysisk aktivitet, en stor del av fritidsverksamhetens resurser och aktiviteter har ett direkt hälso- främjande syfte. Detta gäller också för kultur- verksamheten som, utöver kurser i kultu- skolans regi, har genomfört specifikt häls- främjande aktiviteter. Tekniska förvaltning- en har arbetat med att iordningställa ute-

gym, grillplats och sittbryggor i Tegelviken och Miljö- och hälsa har erbjudit vattenprov till kommunmedborgare med enskilt vatten.

Ett stort problem är att hälsan fördelar sig så ojämlikt. Det finns påtagliga sociala skillna-der i hälsa i Östergötland som också tydligt kan avläsas på kommunnivå (Östgötakom-missionen för folkhälsa, slutrapport 2015). Detta behöver observeras i all kommunal verksamhet och ges genomslag i samtliga nämnders och förvaltningars verksamheter framöver. Östgötakommissionens slutrap-

port innehåller rekommendationer för jäm-lik hälsa på en rad områden/arenor. Dessa bör tas tillvara som en inledning på ett lång-siktigt arbete med målet att skapa samhälle-liga förutsättningar för en mer jämlik hälsa. Målet mäts för närvarande endast genom en kommunspecifik fråga i SCB:s medborg- arundersökning där ett utgångsvärde för 2015 kan redovisas. Eventuellt behöver den-na mätning kompletteras med medborgarnas självskattade hälsa från den nationella folk-hälsoenkäten.

31

Under slutet på året hölls en workshop ”Framtidens äldreomsorg” där representanter inom och utom förvaltningen bjöds in för in-formation om nuläge och diskussion om öns-kat framtida läge. I början av februari 2016 återkopplas den analys och bearbetning som genomförts av utfallet av detta vid en uppföl-jande workshop.

Räddningstjänsten har under året utbildat ett flertal personer från hemtjänsten i både Motala och Vadstena i brandkunskap ute på övningsområdet i Smedsby. Exempelvis har information getts om förebyggande insatser- i hemmet och tips om hjälpmedel som spis- vakter, timers samt spisar med släckutrust-ning.

Motala kommuns resultat ligger över ni-vån för rikssnittet för samtliga nyckeltal och samtliga nyckeltal når upp till målnivån. Trenden för målet är svagt positiv men lig-ger redan på en hög nivå. Målet bedöms som uppfyllt.

17.1 Andel elever årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (%)STATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun 83.80% 72.60% 78.00%

17.2 Upplevt bemötande hemtjänstSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun 99.00% 99.00% 99.00% 98.00% 98.00%


Län 97.00% 97.00%

Riket 98.00% 97.00% 97.00% 97.00%

17.3 Upplevt bemötande äldreboendeSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun 95.00% 96.00% 95.00% 96.00% 98.10%


Län 95.00% 96.00%

Riket 95.00% 94.00% 95.00% 94.40%

17.4 Upplevd trygghet hemtjänstSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun 90.00% 91.00% 90.00% 89.00% 91.00%


Län 88.00% 88.00%

Riket 88.00% 86.00% 87.00% 86.30%

17.5 Upplevd trygghet på äldreboendeSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun 91.00% 91.00% 91.00% 89.00% 89.10%


Län 89.00% 91.00%

Riket 89.00% 89.00% 90.00% 87.40%

32

Resultatmål 18Motala följer FN:s barnkonvention

Genom goda villkor för levnadstandard, hälsa, utbildning, trygg uppväxt, delaktighet, samhällets skydd och stöd. Bedömning: Delvis uppfyllt

AmbitionenärattFN:sbarnkonventionskafinnasmedialltarbetesominvolverarbarn.GemensamtförkommunenärattdetpågårellerplanerasföraktiviteterinomförvaltningarnamedsyfteattökakunskapenomFN:sbarnkonventionochattintegrera konventionen i styrdokument och beslut.

Under 2014 genomförde kommunens revi-sorer en granskning av hur kommunstyrelsen beaktar och tillämpar FN:s konvention om barnets rättigheter i sin ledning och styrning. I svaret till revisorerna framhöll kommunsty-relsen en rad åtgärder för att bättre införliva barnkonventionen.

Målstrukturen har anpassats till Barnom-budsmannens uppföljningsmodell som gör

det möjligt att följa utvecklingen av hur ge-nomförandet av barnkonventionen utvecklas. I arbetet med medborgardialog beaktas behovet av dialog med barn och ungdomar.

Både inom social- och bildningsförvaltning- en har utbildningsinsatser gjorts under året för att utveckla kompetensen och öka med- vetenheten om FN:s barnkonvention. För- valtningarna lyfter fram behovet av en ge-

mensam strategi för hur FN:s barnkonvention ska tillämpas i kommunen.

Målet bedöms som delvis uppfyllt. Av sju nyckeltal är fem uppfyllda, ett är inte bedömt samt ett är oförändrat. Trenden är positiv.

33

18.1 Barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd, andelSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun minska 2.6% 2.9% 2.6%


Riket 2.1% 2.1% 2.1%

18.2 Tandhälsa, kariesfria 6-åringarSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun Ej bedömt Ej bedömt 74.00%

18.3 Andel elever årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (%)STATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012


18.4 Andel elever i årskurs 5 som känner sig trygga i skolanSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun 95.50% 96.50% 95.50% 97.00% 98.00%

18.5 Andel elever i årskurs 5 som upplever att de vuxna lyssnar på barnen / lärarna tar hänsyn till elevernas åsikterSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun 93.50% 94.00% 93.50% 91.00% 95.00%

18.6 Öppna insatser för barn och ungaSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun minska 1.20% 1.20% 1.00%


Riket 1.50% 1.40% 1.30%

18.7 Barn och unga placerade i institution eller familjehemSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun minska 10.10 10.90 9.40


Riket 11.90 13.50 11.80

34

Resultatmål 19 Social hänsyn för sysselsättning

Genom att fler tar social hänsyn vid anställning samt ökad andel kommunala upphandlingar med social hänsyn. Bedömning: Ej utvärderat

Motala kommun ser den sociala ekonomin som en organisatoriskt fristående samarbetspartnerförattfrämjainnovationer,

meningsfullsysselsättning,jämlikhälsaochettrikaresocialtlivföralla.

Under våren 2015 färdigställdes slutrappor- ten för projekt sociala ekonomin i Motala/ Östgötamodellen för stöd, stimulans och tillväxt av sociala företag/arbetskooperativ, 2014. Förslag till organisatorisk plattform för social ekonomi fastställdes i denna. Pro-jektet har fortsatt med fördjupad utredning, koordinering och förankringsarbete.

En policy för social ekonomi har arbetats fram och antogs i oktober. Från 2015 är

Motala kommun medlem i Coompanion Östergötland som ger rådgivning kring ko- operativt företagande. Temaveckor i social ekonomi har initierats på Platengymnasiet som pilot. Eleverna har fått lära sig grund- erna i att driva ideell förening och socialt ar-betskooperativ, samt ökat sina kunskaper om social ekonomi generellt.

En utgångsmätning av antalet individer med anställning utifrån social hänsyn redovisas

för 2015. Från och med 2016 ska antal upp-handlingar med krav på social hänsyn mätas.

19.1 Antal individer med anställning utifrån social hänsynSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun Ej bedömt Ej bedömt 873

19.2 Antal upphandlingar med krav på social hänsynSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012


35

20.1 Utsläpp av växthusgaser (CO2-ekv.) per invånareSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFAL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun minska 1.40 2.10 2.20

BESKRIVNING: ska inte överstiga 2 ton CO2/person år 2020. (RUS samt beräknade värden utifrån SCB:s körsträckestatistik år 2010 3 tonCO2/person

20.2 Andel bilar med förnybara bränslenSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012



Län 7.50% 7.30% 7.00%

Riket 7.00% 6.80% 6.60%

Resultatmål 20 Förnybar energi

Genom mindre koldioxidutsläpp och fler fordon som drivs på förnybar energi. Bedömning: Helt uppfyllt

Attmötaklimathotetärenglobalutmaningsomförutsätterlokalaåtgärder.Denkommunalaorganisationenanvänderidag94procentförnybarenergi.Tillsammansmedallmänhet,organisationerochföretagvillkommunenverkaförattMotalaska bli helt fossiloberoende.

Inom de kommunala förvaltningarna har flera åtgärder påbörjats för att vara en före- bild och driva utvecklingen mot en ökad an-del förnybar energi. Socialförvaltningen har som målsättning att använda de fordon som är bäst lämpade för verksamhetens behov där miljöaspekten väger tungt. Inom hemsjuk- vården används biogasbilar och cyklar när så är möjligt. Fyra elbilar testades under hös-ten inom hemsjukvård och hemtjänst. Lant- mäterienheten har ersatt en bil med en eldriven lådcykel. Miljö- och hälsoskydds- enheten har tre leasingbilar som alla drivs på förnyelsebart bränsle. Vid en kontroll av hur fordon tankats visar det på att biogas an- vänds näst intill uteslutande. Inom Bild-ningsförvaltningen är det främst verksam-hetsområde Förskola som arbetar tydligast med dessa frågor. Förskolorna har under en längre period arbetat med olika åtgärder för att hitta klimatsmarta lösningar tillsammans med barnen i verksamheten. Man arbetar – också aktivt för att minska utsläppen av växt- husgaser och att minska energianvändning-

en. Inom tekniska nämnden har planerat arbete med att aktivt söka nya förnybara energilösningar med exempelvis sol-el och vindkraft påbörjats. Vatten- och avfalls-nämnden undersöker om de egna lokalerna är lämpliga för produktion av sol-el.

Viss samordning av de kommunala aktiviteterna finns inom området transporter i form av de tre gemensamma projekten Mot- ala cykelstad, Framtidens solel samt Laddin frastruktur och introduktion av elfordon. Uppföljning av nuvarande användning av förnybara bränslen och fordonsinköp ge- nomförs inom internkontroll 2015. Fastig- hetenheten utreder om en byggnad är lämp- lig för produktion av förnybar energi i samband med om-, till- och nybyggnad samt i samband med projekteringen av varje inves-teringsprojekt.

Det finns ett behov att utveckla och för-tydliga det kommunala ansvaret för energi- frågorna i en ny klimat- och energiplan. Möj-

ligheter finns även att söka nationella bidrag för klimatinvesteringsåtgärder från och med hösten 2015 som kan underlätta introduk- tionen av förnybar energi i den kommunala organisationen.

Målbedömningen baseras på nationell statistik avseende utsläpp av växthusgaser inom kommunen som geografiskt område samt andel bilar med förnybara bränslen. Vid den senaste mätningen av koldioxidekvivalenter- na uppnåddes målnivån men mätmetoden har ändrats vilket gör att målnivåer behöver revideras. Andelen bilar i Motala som drivs med förnyelsebara drivmedel har ökat de se-naste åren vilket är den kortsiktiga ambitio-nen. Nivån ligger dock under både riket och länet och på längre sikt är målet att närma sig dessa nivåer. Målet bedöms som uppfyllt.

36

Resultatmål 21 Mat för hållbarhet

Genom högre andel ekologiska livsmedel. Bedömning: Ej uppfyllt

Motalakommunskamedverkatillattnationellamiljömålomhållbarutvecklingförverkligas.Matetstårförenstordelavmiljöpåverkanochspelarenstorrollförfolkhälsan.Kommunenskostpolicyäridettasammanhangvägledandeförallaverksamheter och de krav som ställs på den mat som serveras.

Tekniska förvaltningens kostverksamhet ansvarar för inköp, tillagning och leverans av mat medan bildnings- respektive socialför-valtningen är beställare av maten.

Inom kommunen pågår det aktiviteter som på olika sätt stödjer utvecklingen av resul-tatmålet Mat för hållbarhet. Kommunika- tionsinsatser har genomförts via kommu-nens hemsida samt publika media, till ex-empel så har goda exempel inom verksamheten lyfts fram vilket stödjer utvecklingen och intresset för kostfrågorna. Förstudien Nära Mat har varit på remiss hos nämnder-na och tekniska förvaltningen ska ansva-ra för den fortsatta hanteringen. Syftet med förstudien är bland annat att klargöra förut- sättningarna för det fortsatta arbetet med livsmedelsupphandlingar, transporter, ökad andel ekologiskt samt närproducerad mat. Inom äldreomsorgen arbetar verksamheten

med ett helhetsgrepp om kostens betydelse, nutritionsfrågor och planering för goda soci-ala sammanhang kring måltider.

I kommunen är 18 skolkök och lasaretts- köket Västgyllen KRAV-certifierade. KRAV:s miljömärkning för livsmedel är uppbyggd på ekologisk grund men har också krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimat- påverkan. I kostverksamheten pågår ett fortsatt arbete med att etablera certifieringen innan ytterligare kök certifieras. Kostverk- samheten arbetar med att öka andelen ekologiska livsmedel vilket periodvis försvåras av tillgången på råvaror. Efterfrågan på ekologiska livsmedel i samhället och inom offentliga verksamheter har ökat och utbudet är inte alltid tillräckligt.

Under 2014 uppnådde kommunen 45 procent andel ekologiska livsmedel och utfallet

för 2015 är 49,5 procent, vilket innebär en ökning men kommunen når inte målet på 50 procent. Motala kommun använder en hög andel ekologiska livsmedel i jämför- else med andra kommuner, medelvärdet för riket uppgår till 25 procent och endast ett få-tal kommuner ligger över 50 procent.

Utvecklingsarbetet inom kommunens för-valtningar kommer fortgå under 2016. Ser-vicegarantier ska tas fram och verksamheten planerar också för att utveckla mätning av olika typer av svinn, utöver tallrikssvinn även produktionssvinn och beredningssvinn. Kostverksamheten arbetar aktivt vidare med att på ett kostnadseffektivt sätt nå resultat- målet för ekologiska inköp till minst 50 procent.

21.1 Ekologiska livsmedel, andel av inköpskostnad, %STATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun 50.0% 49.5% 45.2% 40.8% 32.5%


Riket 25.0% 20.0% 16.0% 14.0%

37

22.2 Andel invånare som dagligen använder cykel sommartidSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun öka 32.00%

22.3 Kollektivtrafikresande, totalt antal påstigningarSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun öka 1 647 306 1 541 104 1 526 849

Resultatmål 22 Klimatsmart resande

Genom färre bilresor, ökad andel cyklister och ökat antal kollektivtrafikresor .Bedömning: Delvis uppfyllt

Utsläppenfråntransportsektornstårförentredjedelavutsläppenavväxthusgasernaochliggerpåsammanivåsom1990. Resor och transporter har blivit en del av vår livsstil och vår vardag. Genom att resa klimatsmart kan utsläppen av växthusgaserbegränsasochstadsmiljönavlastasfrånbilar,bullerochföroreningar.

Motala kommun har tillsammans med Lin- köpings kommun, Statens väg- och trans-portforskningsinstitut (VTI) och Östgöta- trafiken genomfört åtgärder för att stimulera till ökad användning av kollektivtra-fik i projektet Guide2Wear. Utveckling av kommunikation i frågor som rör resande och samhällsbyggnadsprocessen ingår i pro-jektet i Motala cykelstad som inleddes år 2012. En aspekt som identifierats som av-görande för ökad användning av cykeln vin-tertid är vinterunderhåll av gång- och cy-kelvägar. Inom förskolan pågår i samarbete med Gata-Park attitydpåverkande aktivite-ter riktade mot föräldrar för att få fler barn

att gå och cykla till skolan. Inom den kom-munala förvaltningen redovisar framförallt socialförvaltningen olika aktiviteter för att minska resandet genom nya tekniklösningar, att utnyttja fordonen på ett mer effektivt sätt samt introduktion av fordon med förnybara bränslen. Flera verksamheter ersätter bilresor med elcykel. Teknik för resfria möten börjar att introduceras i verksamheten.

En uppföljning av resepolicy med tillhöran-de gemensamma anvisningar har genomförts som en del kommunens internkontroll vilket kommer att ge underlag för analys av kom-munens interna resor. Behov finns av att syn-

liggöra fakta som underlag för ett internt åt-gärdsarbete i syfte att uppnå beslutade mål.Uppföljningen baseras på nationell statistik- avseende körsträckor, påstigningar i kollek- tivtrafiken från Östgötatrafiken samt lokala resvaneundersökningar genomförda inom cykelstadsprojektet rörande användnin- gen av cykel sommartid. Statistiken för Mot-ala kommun visar på en positiv utveckling vad gäller antalet påstigande i kollektiv- trafiken. Antalet körda mil per person fort-sätter dock att öka. En ny resvaneundersök-ning planeras till hösten 2016.

22.1 Antal körda mil med bil per invånareSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun minska 680 667 680


Län 641 634 639

Riket 662 652 658

38

Resultatmål 23 Varje generation bär sina kostnader

Genom goda driftresultat och hög självfinansieringsgrad av investeringar. Bedömning: Delvis uppfyllt

Grundenförhurkommunenhanterarsinekonomiärsundhushållningmedderesursersomförvaltaspåmedborgarnasuppdrag.Kommunensekonomiskautformassåattvarjegenerationbärkostnadernafördenservicesomkonsumeras.Dettainnebärattingenskabehövabetalafördetsomentidigaregenerationförbrukat.Detgälleratthushållaiochövertiden.

Ett antal aktiviteter har genomförts med bäring på resultatmålet. En förändrad in-vesteringsprocess är etablerad med annat arbetssätt, beslutsnivåer och utveckling av en systematik för prioritering av investeringar. Samtliga förvaltningar arbetade för att iden-tifiera och genomföra åtgärder för att säker-ställa ekonomisk balans i nämnderna och kommunen totalt. Under hösten 2015 påbör-jades arbetet med en så kallad fördjupad verk-samhetsanalys på alla förvaltningar. Syftet är att i och med detta arbete implementera ar-betet med systematisk kvalitetsuppföljning, analys och prioritering. Ett övergripande för-slag avseende ny inköpsorganisation har ta-gits fram, efter dialog med verksamheten ska

ledningsgruppen fastställa organisationen under första kvartalet 2016. Många aktiviter har genomförts och kommer att genomföras men för att få en god måluppfyllelse i resul-tatmålet finns behov av ytterligare åtgärder som ger ekonomisk effekt.

Det är två nyckeltal kopplade till resultat- målet. Det ena nyckeltalet tar sikte på årets resultat i den löpande verksamheten. Det budgeterade resultatet för 2015 var 1,4 pro-cent av skatteintäkter och utjämning. Utfal-let blev 0,2 procent, där både verksamheten och de finansiella posterna visar negati-va budgetavvikelser. Det andra nyckeltalet är självfinansieringsgraden på skattefinans-

ierade investeringar. Den budgeterade själv-finansieringsgraden var 55,8 procent och utfallet blev 64,5 procent. Orsaken till den po-sitiva avvikelsen var förskjutningar i tid avse-ende investeringar. Kommunen har i jämfö-relse över tid höga investeringsnivåer vilket leder till ansträngd likviditet då inte den lö-pande verksamheten är i ekonomisk balans. Detta har inneburit hög nettoupplåning un-der 2015. För att inte soliditeten, ekonomiska styrkan i ett långsiktigt perspektiv, ska för-sämras krävs en förbättrad resultatutveckling och att investeringsnivån bättre harmonise-rar med egna tillförda medel.

23.1 Årets resultat före extraordinära posterSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun 1.4% 0.2% -0.4% 3.0% 4.0%

23.2 Självfinansieringsgrad, skattefinansierade investeringarSTATUS TREND MÅL 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

Motala kommun 55.8% 64.5% 53.0% 100.0% 100.0%

39

MedarbetareIdetpersonalpolitiskaprogrammetmålasdenönskadebildenuppavMotalakommunsomdenattraktivaarbetsgivaren.Det är ledstjärnan i det strategiska personalarbetet som pekar ut riktningen kring ledarskap, medarbetarskap, kompetensförsörjning,löner,arbetstider,arbetsmiljöochhälsasamtjämställdhetochmångfald.

För att få kunskap om styrkor och svag-heter har Motala kommun använt sig av Nyckeltalsinstitutets Attraktiv arbetsgivarindex (AVI). Attraktiv arbetsgivarindex be-står av nio nyckeltal som utgör relevanta in-dikatorer på hur arbetsvillkoren ser ut. Jäm-fört med övriga kommuner avviker Motala negativt när det gäller antal tillsvidarean-ställda per chef, kort- och långtidssjukfrån-varon, medianlön och lika karriärmöjlighe-ter.

Under 2015 har Motala kommuns ledar-skapsplattform fortsatt att utvecklas. Ett arbete som dels har handlat om att tyd-liggöra förväntningar och att skapa rätt förutsättningar för ledare och som dels har handlat om utbildningar i ledar- och arbets- givarrollen. Här har även ett pilotprojekt genomförts med Thomasverktyget 360 som användas som stöd för att ta fram individuella utvecklingsplaner för Motala kommuns ledare.

Kompetensförsörjning är en fråga som har varit och är i fokus och genom att den har integrerats i våra verksamhetsanalyser un-

der året ger det oss bra förutsättningar att både kortsiktigt och långsiktigt prioritera rätt åtgärder. Även arbetet med att höja AVI har aktualiserats i det arbetet och integreras i den årliga planerings- och uppföljningspro-cessen.

Under våren slutfördes även lönekartlägg-ningen och en utvärdering genomfördes av de nya lönekriterierna.

I strävan för att öka frisknärvaron pågår och har det pågått ett arbete med ett åtgärdspa-ket där det bland annat ses ett tydligt sam-band mellan långtidssjukfrånvaro och antal anställda per chef. Då sjukfrånvaron i stor utsträckning har strukturella orsaker bör åt-gärder i första hand sättas in för att säkerstäl-la att de kvinnodominerade verksamheterna har samma förutsättningar som de mansdo-minerade.

Under året har en ny mångfaldsplan tagits fram som även inbegriper jämställdhetsplan och implementerat samt fortsatt medverk- an i den regionala jämställdhets- och mång- faldhetsutbildningen Vinna vinna-utbildning-

en. I Nyckeltalsinstitutets jämställdhetsin- dex (JÄMIX) utmärker sig Motala kommun positivt när det gäller jämställdhet- sarbetet och skillnad i andel tillsvidare- anställda. Områden där avvikelsen är negativ mot andra kommuner är andel kvinnor i hög- sta ledningsgruppen samt skillnad i syssel-sättningsgrad.

Hösten har till stor del präglats av flykting- situationen och rekrytering av personal till nya boenden för ensamkommande flykting-barn.

Utmaningarna framöver handlar om hur kommunen ska klara kompetensförsörjning- en vilket kommer att kräva ett långsiktigt, uthålligt arbete med åtgärder som handlar om att såväl attrahera och rekrytera som att behålla och utveckla medarbetare. Kom- munen behöver också fortsätta kartlägga chefers förutsättningar för att stärka stödet runt våra ledare.

Jämställdhetsindex i jämförelse med andra kommuner

Jämställdhetsarbete

Yrkesgrupper

Ledningsgrupp

Karriär-möjligheter

Lön

Tillsvidare-anställda

Föräldradagar

Heltidstjänster

Långtidssjukfrånvaro

0

5

10

15

20

0

5

10

15

20

0

5

10

15

20

0

5

10

15

20Avgångar

Tillsvidareanställningar

Medianlön

Lika karriär-möjligheter

Utbildningstid

Långtids- sjukfrånvaro

Korttidssjukvaro

Personalansvar

Övertid

Arbetsgivarindex (AVI) i jämförelse med andra kommuner

Motala kommun Snitt kommuner

40

Finansiell analysInledning Den finansiella analysen fokuserar på om Motala kommun har en god ekonomisk hus- hållning ur ett finansiellt perspektiv. Upp-följningen av de verksamhetsmässiga målen för en god ekonomisk hushållning återfinns under avsnittet som behandlar politiskt prio-riterade områden.

För att kartlägga och analysera resultat, ut-veckling och ställning används RK-modellen som utgår från fyra viktiga finansiella aspek-ter. Dessa är det finansiella resultatet, kapaci-tetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling.

God ekonomisk hushållningKommunfullmäktige ska, enligt lagen, fatta beslut om finansiella mål av betydelse för god ekonomisk hushållning. Grunden för hur kommunen hanterar sin ekonomi är sund hushållning med de resurser som för-valtas på medborgarnas uppdrag. Ekonomin ska utformas så att varje generation bär kostnaderna för den service som konsume- ras. Detta innebär att ingen ska behöva betala för det som en tidigare generation för-brukat. Det gäller att hushålla i tiden och över tiden. Under avsnittet Politiskt priorite-rade områden redovisas utfallet av resultat- målet ”Varje generation bär sina kostnader”.

Resultat och kapacitetMed resultat menas vad kommunen åstad-kommit under det gångna året. Här beskrivs bland annat årets resultat, hur kostnader och intäkter utvecklats, storleken på kommunens investeringar med mera. Med kapacitet men-as de resurser som kommunen byggt upp och förfogar över och därmed vilken bered-skap som finns inför kommande perioder. Ett mått för att visa kommunens långsikti-ga finansiella handlingsutrymme är solidite-ten som visar hur stor del av kommunens till-gångar som finansierats med egna medel. Ett annat mått är kommunens skattesats.

ÅRETS RESULTAT OCH

JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER

Efter de extraordinära posterna kan årets resultat, förändring av eget kapital, utläsas. Det egna kapitalet är den del av tillgångarna som kommunen betalat med egna medel, det vill säga förmögenheten. Kommunens eget kapital ökade under 2015 med 4,6 miljoner

kronor och uppgick till 1 143,2 miljoner kro-nor på balansdagen. Trenden för årets resul-tat är vikande. Under 2012, 2013 och 2015 har det bokförts jämförelsestörande poster i form av återbetalning från AFA försäkring. Räknas dessa poster bort skulle resultaten för de nämnda åren minskat med 41,2, 38,4 samt 18,6 miljoner kronor.

Det finns flera motiv till att årligen ha ekono-miskt överskott. Lagstiftningen med balans-kravet är ett minimikrav på resultatet, men för att få en god ekonomisk hushållning för-utsätts ett större sammantaget överskott. Ett överskott skapar handlingsfrihet och möjlig-het till en mer långsiktig planering. En mar-ginal krävs också för att klara oförutsedda på-frestningar, att inte inflationen ska urholka värdet av det egna kapitalet och framförallt för att finansiera investeringar.

RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA

POSTER I RELATION TILL

SKATTINTÄKTER OCH KOMMUNAL-

EKONOMISK UTJÄMNING

55

76,8

61,8

-9,2

4,6

-20 -10

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

2011 2012 2013 2014 2015

Mkr

2,8

4

3,1

-0,4

0,2

-1 -0,5

0 0,5

1 1,5

2 2,5

3 3,5

4 4,5

2011 2012 2013 2014 2015

%

41

Resultatet före extraordinära poster redovi-sar de medel som blir över eller saknas när den löpande verksamheten är betald. Finan-siella poster i form av skatteintäkter, kom-munalekonomisk utjämning samt finansiel-la kostnader och intäkter tillkommer i detta resultat. Utfallet 2015 blev 0,2 procent och trenden är vikande. Resultaten de två senaste åren innebär, med nuvarande investeringsni-vå, att det inte blir en hög självfinansierings-grad av investeringar.

NETTOKOSTNADERNAS ANDEL AV

SKATTEINTÄKTER OCH

KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING

Verksamhetens nettokostnader visar hur stor del av kommunens löpande verksamhet som måste finansieras. De utgör skillnaden mel-lan kostnader (inklusive avskrivningar) och intäkter i kommunens driftverksamhet.

En grundläggande förutsättning för att upp-nå och vidmakthålla en god ekonomisk hus-hållning är att balansen mellan löpande in-täkter och kostnader är god. Ett mått på denna balans är att sätta nettokostnaderna i relation till skatteintäkter och kommunal-ekonomisk utjämning. Redovisas en andel under 100 procent har kommunen en posi-tiv balans mellan löpande kostnader och in-täkter. För att det ska betraktas som god eko-nomisk hushållning krävs minst två procent under 100 procent för att i hög grad över tid kunna självfinansiera investeringarna.

Verksamhetens nettokostnader uppgick till 2 138,1 miljoner kronor 2015 vilket är en ökning med cirka 64 miljoner kronor (3,1 procent) jämfört med 2014. Verksamhetens nettokostnadsandel av skatteintäkterna och kommunalekonomisk utjämning uppgick till 99,6 procent, vilket är en minskning med 0,8 procentenheter jämfört med 2014.

Nämndernas resultatNämndernas bokslut innehållande redovis-ning av årets resultat, årets verksamhet och investeringar på projektnivå redovisas som

en bilaga till årsredovisningen. Nedan sam-manfattas förklaringar till nämndernas bud-getavvikelser. Totalt var nämnderna inte i ekonomisk balans mot tilldelade medel utan hade en negativ budgetavvikelse med 3,4 miljoner kronor, varav den skattefinansiera-de verksamhetens avvikelse var -5,5 miljoner kronor.

KOMMUNSTYRELSEN

Kommunstyrelsen visade ett ekonomiskt överskott med 2,9 miljoner kronor. En bety-dande orsak till överskottet är förseningen av införande av ny teknisk plattform avseende IT. Överskottet förklaras också av en restrik-tiv hållning gällande inköp av material och tjänster.

BILDNINGSNÄMNDEN

Den ekonomiska avvikelsen för bildnings-nämnden blev ett underskott med 0,9 mil-joner kronor. Förskoleverksamheten visade underskott på 1,7 miljoner kronor beroen-de på ökade administrativa kostnader för be-manning, ökat antal barn som bland annat gav ökade måltids- och lokalkostnader samt barnskötares vidareutbildning till förskolelä-rare. Grundskoleverksamheten uppvisade ett överskott mot budget på 4,6 miljoner kronor. Anledningen till det positiva resultatet mot budget är främst de sparåtgärder som vidta-gits ute på enheterna, extra tillfälligt statsbi-drag samt att särskoleverksamheten lämnade ett stort överskott. Det totala överskottet re-ducerades av ökade kostnader för skolskjuts, administrativa kostnader för bemanningen samt ett ökat elevantal. Gymnasieverksam-heten visade ett underskott på 4,2 miljoner, främst på grund av ökat elevantal och högre kostnader för interkommunala ersättningar än budgeterat. Vuxenutbildningen redovisa-de en negativ budgetavvikelse på 0,9 miljo-ner kronor, som till största delen förklarades av återbetalade statsbidrag som skulle ha be-lastat 2014. Arbetsmarknads- och introduk-tionsverksamheten visade sammantaget ett överskott på 0,9 miljoner kronor med anled-ning av bidrag från Migrationsverket. Ge-mensamma verksamheter gav ett överskott på 0,6 miljoner kronor då tjänster dragits ned på förvaltningskontoret.

PLAN- OCH MILJÖNÄMNDEN

Plan- och miljönämndens ekonomiska re-sultat blev ett överskott mot budget med 2,1 miljoner kronor. Hela överskottet förklara-des av avvikelser på intäktssidan. Dock hade överskottet varit än större om inte resulta-tet belastats av ett par större kostnadsposter

av engångskaraktär. Nästan hela överskottet bland intäkterna berodde på den rekordhö-ga nivån på byggandet i kommunen under 2015 som fått till följd att taxeintäkter inom bygglov visade en positiv avvikelse på 1,5 miljoner kronor. Effekten märktes även hos lantmäteriet med nybyggnadskartor och ut-sättningar. Även hos Miljö-och hälsoskydd-senheten visade taxeintäkterna en positiv av-vikelse.

SOCIALNÄMNDEN

Socialnämnden redovisade en stor negativ budgetavvikelse på 23,7 miljoner kronor. Redan vid nämndens första prognos för året signalerades om ett stort befarat underskott. Det befarade underskottet kvarstod under året även om resultatet förbättrades något på slutet med anledning av överskott inom flyktingmottagandet. Då antalet ensamkom-mande barn utöver avtalade platser med Mig-rationsverket ökade gav det en kraftig intäkt-sökning det sista kvartalet. Kostnaderna för personal med mera ökade inledningsvis inte i samma omfattning. Flyktingmottagandet visade totalt för socialnämndens del ett över-skott på 9,4 miljoner kronor. Individ- och fa-miljeomsorgen redovisade ett underskott på -19,4 miljoner kronor. Det var främst kost-nader för placeringar av barn och unga som stod för underskottet. Hemsjukvården visa-de ett underskott på 9,5 miljoner kronor på grund av ökat insatsbehov. Underskott fanns också inom verksamheten äldreomsorg.

TEKNISKA NÄMNDEN

Tekniska nämnden redovisade en positiv budgetavvikelse med 12,7 miljoner kronor. De största avvikelserna mot budget fanns inom verksamheterna gata och park, fastig-het samt kost. Verksamhetsområde Gata och Park redovisade ett överskott mot budget på 6,6 miljoner kronor. Det har under året va-rit svårt att prognostisera på grund av volym- och omsättningsökningar med anledning av stora infrastrukturprojekt. Driftpersonalen arbetade i stor omfattning under året med investeringsprojekt som fick en positiv effekt på driftresultatet. Väderläget bidrog också till det positiva resultatet då verksamheten hade betydligt lägre kostnader för vinterväg-hållningen. Fastighetsenheten redovisade ett överskott mot budget på 2,9 miljoner kronor beroende på att energikostnaderna generera-de ett positivt resultat mot budget med an-ledning av det milda vädret. Kostverksam-heten redovisade ett överskott mot budget på 2,9 miljoner kronor. Anledningen är främst den ersättning från Region Östergötland som

96,7 95,8

96,6

100,4 99,6

93

94

95

96

97

98

99

100 101

2011 2012 2013 2014 2015

%

42

verksamheten erhöll angående justering av beställda portioner, men även mindre inköp av livsmedel. Kommunstyrelsens beslut om restriktioner innebar för tekniska nämndens verksamheter att flera inköp och aktiviteter inte genomfördes.

VATTEN- OCH AVFALLSNÄMNDEN

Vatten- och avfallsnämndens verksamhet är särredovisad i två delar, avfall och vatten. Årets resultat balanseras mot tidigare års ut-fall. Nämnden budgeterade ett underskott på 4,4 miljoner kronor. Eftersom under-skottet blev 2,3 miljoner kronor blev det en positiv budgetavvikelse på 2,1 miljoner kro-nor. Avfallsenheten budgeterade ett under-skott på 5,4 miljoner kronor och resultatet blev ett överskott på 0,3 miljoner kronor. Överskottet beror på ökade intäkter men även minskade kostnader för köp av verk-samhet och konsulter samt deponiskatt. Av-fallstaxan var under året varit oförändrad jämfört med 2014 bortsett från vissa tilläggs-tjänster som justerades under året. Vatten hade ett budgeterat överuttag från taxekol-lektivet med 1 miljon kronor men redovisade ett underuttag på 2,6 miljoner kronor. Den budgeterade taxehöjningen för 2015 genom-fördes inte samt avvikelser för bränsle och en-ergipriser.

ÖVRIGA NÄMNDER

Övriga nämnder är fullmäktiges beredning-ar, revisionen, valnämnden, överförmyndar-en och personalnämnden. Totalt redovisade dessa nämnder en positiv budgetavvikelse på 1,4 miljoner kronor. Detta förklarades av att personalnämndens planerade aspirantpro-gram inte genomfördes, lägre kostnader för hälsoombud, marknadsföring och fritidsstu-dier samt återsökningar av medel från Migra-tionsverket för överförmyndarverksamheten.

FINANSNETTO

Finansnettot består av skillnaden mellan fi-nansiella intäkter och kostnader, i huvudsak räntor och borgensavgifter. Årets finansnet-to var negativt och uppgick till 3,0 miljoner

kronor och är en försämring med 1,9 miljo-ner kronor jämfört med 2014.

ÅRETS INVESTERINGAR

Motala kommuns nettoinvesteringar 2015 uppgick till 196,9 miljoner kronor vilket gör att de senaste årens höga investeringsnivåer fortsätter. Ökningen beror till viss del på re-investeringsbehov av fastigheter och anlägg-ningar som byggdes under 1960-1990 men även på infrastrukurprojekt som följd av Ba-naVäg-projektet, tillväxtinvesteringar och ut-ökning av inventarier.

SJÄLVFINANSIERINGSGRAD

INVESTERINGAR

Självfinansieringsgraden av investeringarna mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med årets resultat plus av-skrivningar. 100 procent innebär att kom-munen kan självfinansiera samtliga investe-ringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens finansiella handlingsutrymme stärks.

Självfinansieringsgraden i den skattefinansie-rade verksamheten (exklusive vatten- och av-fallsnämndens investeringar) uppgick under 2015 till 64,5 procent. Motsvarande siffror för 2012 var 100 procent, 2013 100 procent och 2014 53 procent.

LÅNESKULD

Låneskulden var i stort sett oförändrad un-der 2014. Under 2015 genomfördes netto-upplåning på 122 miljoner kronor. Detta med anledning av de senaste årens höga in-vesteringsnivåer och att inte årets resultat

hjälpt till att finansiera investeringarna. För att inte låneskulden ska öka ytterligare mås-te investeringar i den skattefinansierade verk-samheten finansieras med egna medel. Kom-munens långfristiga låneskuld uppgick vid årsskiftet till 426 miljoner kronor (exklusive beviljad checkkredit). Risk och kontrollMed risk avses sådana åtaganden eller för-hållanden som kan innebära negativa kon-sekvenser för framtiden. De mått som re-dovisas här är kommunens soliditet, likvida medel, pensionsskuld samt borgensåtagand-en. Med kontroll avses förmågan att styra och kontrollera verksamheten. Ett sätt att be-skriva detta i den finansiella analysen är att se på respektive nämnds avvikelse mot bud-geten men även hur väl utfallet följer tidiga-re prognoser.

SOLIDITETSOLIDITET ENLIGT BALANSRÄKNINGEN

(EXKLUSIVE ANSVARSFÖRBINDELSEN AVSEENDE

PENSIONER)

SOLIDITET (INKLUSIVE SAMTLIGA PENSION-

FÖRPLIKTELSER)

Soliditeten är ett mått som används för att mäta kommunens ekonomiska styrka, fi-nansiellt handlingsutrymme, i ett långsiktigt perspektiv. Måttet anger hur stor andel av de totala tillgångarna som finansierats med eget kapital. Eget kapital i balansräkningen kan således beskrivas som en historisk framskriv-ning av resultaträkningens utveckling. Det är ett negativt tecken för ekonomin om so-liditeten successivt försämras. En ökning av soliditeten kan uppnås med en förbättrad re-sultatutveckling och genom att nettoinves-teringsnivån bättre harmoniserar med egna tillförda medel. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är att soliditeten över

14,2

8,8 9,7 6,9

10,1

5,4 4,4 3,5

5,8 7,1

0

2

4

6

8

10

12

14

16

2011 2012 2013 2014 2015

Mkr

Kostnader

Intäkter

217 217

303 304

426

20 70

120 170 220 270 320 370 420 470

2011 2012 2013 2014 2015

Mkr

53,6

55,3 54,3 54,4

50,9

48 49 50 51 52 53 54 55 56

2011 2012 2013 2014 2015

%

3

7 6

8 8

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

2011 2012 2013 2014 2015

%

196,4 234,9

138,6

195,4 217,3

25,7 18,1 20,1 7,3 20,4

0

50

100

150

200

250

2011 2012 2013 2014 2015

Mkr

43

en längre period inte försvagas utan behålls och utvecklas i en positiv riktning.Under 2015 minskade soliditeten enligt ba-lansräkningen från 54,4 till 50,9 procent. Or-saken till detta är ett lågt positivt årets resultat i den löpande verksamheten och en låg själv-finansieringsgrad av investeringar. För soli-diteten inklusive samtliga pensionsförplik- telser ökade den några tiondelar med anled-ning av att ansvarsförbindelsen för pensio-ner minskade.

LIKVIDITET OCH RÖRELSEKAPITAL

Rörelsekapitalet, som består av omsättnings- tillgångar minus kortfristiga skulder, kan sägas vara ett mått på den ekonomiska styr-kan på kort sikt. Det är viktigt att skapa ett positivt rörelsekapital för att få en bra hand-lingsberedskap inför framtiden. Det sker bäst genom ett starkt resultat som bland annat möjliggör en högre grad av självfinansiering av investeringar. Orsaken till att rörelsekapi-talet inte minskade så mycket, trots svagt re-sultat och låg självfinansieringsgrad, var att stor upplåning förstärkte likviditeten.

PENSIONER

Ur risksynpunkt är kommunens pensions-förpliktelser viktiga att beakta, eftersom skulden ska finansieras under en lång tid framöver. Det totala pensionsåtagandet upp-gick vid årets slut till 996 miljoner kronor. Av dessa redovisas 39 miljoner kronor i ba-lansräkningen som en avsättning och 957 miljoner kronor återfinns utanför balansräk-ningen som en ansvarsförbindelse. Den avser pensioner intjänade till och med 1997. Den del som utgör ansvarsförbindelse är ofinan-sierad.

Idag belastas kommunen med kostnader både för anställda och för pensionärerna. Förändringarna i regelverket från 1998 har inneburit att den avgiftsbestämda ålders-pensionen står för en allt större del av pen-sionskostnaden. Därmed minskar pensions-skulden över tiden då en övergång sker från förmånsbestämda pensioner till avgiftsbe-

stämda pensioner. Dessa skuldförs inte utan de anställda får själva placera pensionsavgif-ten vilket också innebär att kommunen får betala ut avgiften direkt. Prognoserna för kommunens årliga pensionsutbetalningar vi-sar att de årligen ökar och når kulmen 2025–2030.

För att undvika att växande betalningar tränger undan annan kommunal verksam-het har kommunen gjort försäkringslösning-ar, till exempel inlösen av pensionsförmåner som ingår i ansvarsförbindelsen. Hade inte dessa lösningar genomförts hade pensionsut-betalningarna varit 7,5 miljoner högre under 2015. Värdet på det placerade pensionskapi-talet var vid årsskiftet 167 miljoner kronor och det fanns ett värde i en överskottsfond på 7,9 miljoner kronor.

BORGENSÅTAGANDE

Kommunen tecknar i vissa fall borgen för lån till helägda Bostadsstiftelsen Platen, men även till andra verksamheter. Kommunens totala borgensåtagande 2015-12-31 uppgick till 672 miljoner kronor vilket är en ökning jämfört med 2014 med 6 miljoner kronor. Ökningen kan härledas till att åtagandet till Bostadsstiftelsen Platen har ökat med 24 miljoner kronor. Kommunen har under 2015 inte infriat några borgensåtaganden och det finns inga indikatorer att så skulle behöva ske inom de kommande åren. 82 procent av de totala borgensåtagandena är till Bostads-stiftelsen Platen och bedömningen är att ris-ken är låg att behöva infria några borgenså-taganden.

Under 2004 träffades rekonstruktionsavtal med tre bostadsrättsföreningar som kom-munen är borgenär för. Avtalen innebär att kommunen garanterar underskottstäckning i föreningarna om de höjer intäkterna och minskar sina kostnader för att sedan börja amortera de lån som kommunen borgar för. Riskerna i dessa avtal är beroende av ränteni-våerna vilket under lång tid varit gynnsamt. Under 2015 har två av dessa avtal avslutats då föreningarna uppnått de målvärden som an-gavs. Det tredje avtalet kan troligtvis avslutas under 2016.

Motala kommun har i november 2005 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nu-varande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2015-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk fören-ing har ingått likalydande borgensförbindel-

ser. Mellan samtliga medlemmar i Kommun-invest ekonomisk förening har ingåtts ett re-gressavtal som reglerar fördelningen av an-svaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till stor-leken på de medel som respektive medlem-skommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på med-lemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Motala kommuns ansvar enlig ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2015-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 325 620 649 807 kro-nor och totala tillgångar till 319 573 677 123 kronor. Kommunens andel av de totala för-pliktelserna uppgick till 867 894 605 kro-nor (0,27 procent) och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 852 857 560 kronor (0,27 procent).

PROGNOSAVVIKELSER OCH UTFALL I

FÖRHÅLLANDE TILL BUDGET

En god prognossäkerhet innebär att kom-munen har goda förutsättningar att anpassa sig till förändrade förutsättningar under året. Budgetföljsamhet är ett annat mått på kom-munens finansiella kontroll. Budgetavvikel-sen bör ligga så nära noll som möjligt.

Prognossäkerheten under 2015 var för kom-munen totalt sett relativt god. Det var flera de-lar som var svårt att i ett tidigt skede förutse. Som till exempel kan nämnas återbetalning från AFA-försäkring med stort belopp samt stora kostnader och intäkter avseende flyk-tingsituationen. Budgetavvikelsen procentu- ellt sett på årets resultat var inte så stor men uppgick till 24 miljoner kronor. Nämnder-nas totala budgetavvikelse var liten men det fanns nämnder med stora avvikelser och stor prognososäkerhet. Avseende budgetavvikel-ser och prognossäkerhet vad gäller investeringar så redovisades stora totala budgetavvi-kelser och där utfallet av investeringarna blev betydligt mindre än vad de första prognoser-na angav.

BALANSKRAVSUTREDNING

Balanskravet är ett lagstadgat krav som kom-munen måste uppfylla. Det trädde ikraft år 2000 och utgör en undre gräns för vilket re-sultat som är tillåtet att budgetera och redo-visa. Balanskravet innebär att kommunerna ska besluta om en budget och redovisa i bok-slut där intäkterna överstiger kostnaderna.

2011 2012

2013 2014

2015

-182 -246

-201

-302 -270

38 12 23 -25

31

-400

-300

-200

-100

0

100

Mkr

Rörelsekapital Likviditet

44

Om resultatet ändå blir negativt i bokslutet är huvudprincipen att underskottet ska kom-penseras med motsvarande överskott inom tre år. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Beslut om reg-lering ska fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa balanskravs-resultatet uppkom. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att inte reglera hela underskottet ett visst år.

BALANSKRAVSUTREDNING, BELOPP I

MILJONER KRONOR

Årets resultat enligt resultaträkningen +4,6

Realisationsvinster/förluster -1,5

Nedskrivningar +1,9

Årets resultat efter balanskravsjusteringar +5,0

Disponering från sociala investeringsfonden +1,5

Årets balanskravsresultat +6,5

Avstämningen mot det lagreglerade balan-skravet visar att kommunens balanskravs-resultat uppfyller balanskravet. Årets ba-lanskravsresultat uppgick till 6,5 miljoner kronor.

Årets resultat i resultaträkningen har juste-rats med vinster och förluster vid försäljning av anläggningstillgångar, nedskrivningar av lantmäteriets inventarier samt disponerat medel under eget kapital avseende sociala investeringsfonden. Den taxefinansierade verksamheten inom kommunen, vatten och avfall, ska inte finansieras av skatteintäkter. Över- respektive underskott inom verksam-heten avsätts eller disponeras av det egna ka-pitalet före årets resultat och påverkar således inte balanskravsutredningen. Verksamheten bokförs som en skuld/fordran till taxekollek-tivet.

ÅTERSTÄLLNING AV BALANSKRAVS-

RESULTAT, BELOPP I MILJONER

KRONOR

Kvar att återställa från 2014 -9,0

Balanskravsresultat 2015 +6,5

Kvar att återställa från 2014 -2,5

I årsredovisningen 2014 konstaterades ett balanskravsresultat på -9,0 miljoner kronor som senast ska återställas under 2017. Un-der 2015 har 6,5 av de 9,0 miljoner kronorna återställts och det återstår 2,5 miljoner kro-nor att återställa.

Avslutande kommentarKommunen genomförde i samarbete med SKL under hösten 2014 långtidsberäkningar

av kommunens ekonomi. Beräkningarna var en framskrivning av kostnaderna och intäk-terna 2014-2025 med utgångspunkt i 2013 års bokslut. Långtidsberäkningarna visade att kommunen hade ett bra utgångsläge med låga kostnader jämfört med de strukturella förutsättningarna, inga stora låneskulder och med en skattesats som var rimlig. Resultatni-vån konstaterades vara på sikt något svag för att motsvara en god ekonomisk hushållning. Nu finns resultatet för ytterligare två års bok-slut och förutsättningarna har blivit sämre. Två år där årets resultat har varit på en låg nivå, dessutom två år med höga investering-ar vilket medfört att låneskulden ökat med 40 procent. Detta innebär att det finansiella handlingsutrymmet, soliditeten, försämrats. Inför 2016 har skattesatsen höjts med 50 öre. Ett av kommunens resultatmål är att ekono-min ska utformas så att varje generation bär kostnaderna för den service som konsume-ras. Detta innebär att ingen ska behöva beta-la för det som en tidigare generation förbru-kat. Det gäller att hushålla i tiden och över tiden. De resultat som nu redovisats de två senaste åren innebär inte en god ekonomisk hushållning i tiden och ska kommunen upp-nå hushållningen över tid krävs en förbätt-rad resultatutveckling och att investeringsni-vån bättre harmoniserar med egna tillförda medel. Höga investeringar leder på sikt till högre avskrivningar, ökad skuldsättning och därmed försämrat finansnetto vilket betyder att en mindre del av resurserna kan användas till löpande verksamhet.

Resultatmålet att varje generation bär sina kostnader bör kompletteras med beslut om vad Motala kommun anser vara god ekono-misk hushållning. I dessa riktlinjer bör be-slutas vilka målnivåer som ska uppnås så att kommunen har ett minst oförändrat finan-siellt handlingsutrymme till kommande ge-nerationer.

Utmaningarna är liknande som finns för öv-riga kommuner i Sverige. Som SKL konsta-terar är resultatnivån på sikt för svag för att motsvara god ekonomisk hushållning. Kost-nadsutvecklingen i verksamheten måste bätt-re anpassas till utvecklingen av skatteintäkter och utjämning. I likhet med kommunsek-torn i övrigt finns ett stort behov av investe-ringar vilket innebär att det krävs ett större driftöverskott för att inte i hög grad behöva låna till investeringarna. Det behövs en pla-nering på längre sikt och ett bättre besluts- och prioriteringsunderlag för investeringar-na. Den demografiska utvecklingen gör att

resurserna måste fördelas utifrån hur ålders-grupperna i befolkningen utvecklas. En an-nan utmaning är också att fördela resurserna både efter de politiska prioriteringarna och efter ambitionsnivåer i grunduppdragen.

45

EKONOMISK REDOVISNINGInledning

Avsnittet ekonomisk redovisning redovisar ett antal finansiella rapporter om kommun-ens och koncernens ekonomi. Rapporterna visar resultat under 2015 och vilka till-

gångar och skulder som finns. I noter finns förklaringar och förtydliganden. I driftredo- visningen redogörs för hur pengarna an- vänts under året och visar budgetavvikelse

fördelat på olika nämnder. Investerings-redovisningen redovisar uppdelat på olika typer av investeringar vad som genomförts och en jämförelse mot budgeterat.

Resultaträkning

AVVIKELSE MOT

BELOPP TKR NOT 2015 BUDGET 2014

Verksamhetens intäkter 1 612 531 72 531 533 798

Verksamhetens kostnader 2 -2 636 059 -79 075 -2 498 468

Avskrivningar 3 -114 534 -4 534 -109 154

Verksamhetens nettokostnader -2 138 062 -11 078 -2 073 824

Skatteintäkter 4 1 643 752 -12 208 1 565 700

Generella statsbidrag och utjämning 5 501 937 -5 718 499 984

Finansiella intäkter 6 7 091 3 591 5 813

Finansiella kostnader 7 -10 090 1 910 -6 864

Resultat före extraordinära poster 4 628 -23 503 -9 191

Extraordinära kostnader/intäkter 0 0 0

Årets resultat 4 628 -23 503 -9 191

46

Balansräkning

Bokslut Bokslut

BELOPP I TKR NOT 15-12-31 14-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 8 1 613 238 1 536 102

Maskiner och inventarier 9 125 040 121 947

Summa materiella anläggningstillgångar 1 738 278 1 658 049

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier och andelar 10 25 399 25 399

Långfristiga fordringar 11 105 680 118 462

Summa finansiella anläggningstillgångar 131 079 143 861

Summa anläggningstillgångar 1 869 357 1 801 910

Bidrag till statlig infrastruktur 12 57 600 60 800

Omsättningstillgångar

Förråd 13 1 769 1 934

Kortfristiga fordringar 14 184 355 152 709

Kassa, bank 15 130 839 74 966

Summa omsättningstillgångar 316 963 229 609

SUMMA TILLGÅNGAR 2 243 920 2 092 319

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital

Årets resultat 16 4 628 -9 191

Övrigt eget kapital 1 138 554 1 147 745

Summa eget kapital 1 143 182 1 138 554

Avsättningar

Avsättningar för pensioner 17 38 808 41 638

Andra avsättningar 18 38 862 50 533

Summa avsättningar 77 670 92 171

Skulder

Långfristiga skulder 19

Skulder till kreditinstitut 526 384 403 692

Skuld till statlig infrastruktur 10 057 26 317

Summa långfristiga skulder 536 441 430 009

Kortfristiga skulder 20

Kortfristiga lån 368 471

Leverantörsskulder 81 885 69 977

Övriga kortfristiga skulder 91 005 57 531

Upplupna kostnader, förutbetalda intäkter 255 273 249 994

Upplupen pensionskostnad individuell del 58 096 53 612

Summa kortfristiga skulder 486 627 431 585

Summa skulder 1 023 068 861 594

SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 243 920 2 092 319

ANSVARSFÖRBINDELSER

Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland 24 957 103 980 743

skulderna eller avsättningarna

Därav löneskatt 186 937 191 476

Borgensåtaganden 25 672 172 665 939

47

Kassaflödesanalys

TKR NOT 2015 2014

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Årets resultat 4 628 -9 191

Omklassificering avsättningar 2014 0 -21 716

Avskrivningar 26, 27 114 028 109 657

Förändring pensionsskuld inklusive löneskatt 17 -2 830 -1 292

Övriga avsättningar 18 -11 671 20 854

Minskning av skulden till statlig infrastruktur 19 -16 259 -35 425

Övriga ej likviditetspåverkande poster 21 2 666 995

Medel från verksamheten 90 562 63 882

Förändring kortfristiga fordringar 14 -31 646 22 589

Förändring förråd 13 165 63

Förändring kortfristiga skulder 20 55 042 26 236

Kassaflöde från den löpande verksamheten 114 123 112 770

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Utbetalning fastigheter och anläggningar 26 -179 119 -163 682

Inbetalning fastigheter och anläggningar 26 20 117 7 370

Utbetalning maskiner och inventarier 27 -38 214 -31 762

Inbetalning maskiner och inventarier 27 293 0

Kassaflöde från investeringsverksamheten -196 923 -188 074

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Nyupptagna lån 19 130 057 1 825

Checkkredit 19 0 100 000

Amortering av långfristiga skulder 19 -7 365 -1 123

Ökning långfristiga fordringar 22 -339 -267

Minskning långfristiga fordringar 22, 23 16 320 23 560

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 138 673 123 995

Årets kassaflöde 16 55 873 48 691

Likvida medel vid årets början 74 966 26 275

Likvida medel vid årets slut 130 839 74 966

4848

REDOVISNINGSPRINCIPERAllmänna redovisningsprinciperÅrsredovisningen har upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen. I övrigt följer kommunen god redovisningssed och tillämpar i huvudsak de rekommenda-tioner som ges ut av Rådet för kommunal re-dovisning (RKR).

Sammanställd redovisningSyftet med den sammanställda redovisning-en, den kommunala motsvarigheten till kon-cernredovisning, är att ge en samlad bild av nämndernas och bolagens verksamheter och ekonomiska ställning. De koncerninterna transaktionerna, det vill säga interna ford-ringar, skulder med mera har eliminerats för att ge en för koncernen rättvisande bild. I den sammanställda redovisningen ingår förutom nämndernas verksamhet även Bo- stadsstiftelsen Platen, det helägda kommu-nala bolaget Sjöstaden Motala Fastighets- utveckling AB samt det delägda bolaget Motala Idrottspark AB. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden och pro-portionell konsolidering. Med proportionell konsolidering menas att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat och balansräk-ningar tas in i den sammanställda redovisningen. Förvärvsmetoden innebär att an-skaffningsvärdet för dotterföretagens andelar har avräknats mot förvärvat eget kapital. Av-skrivningar har redovisats enligt respektive dotterbolags principer. Redovisningsprinci-pen för Bostadsstiftelsen Platens obeskatta-de reserver redovisas som skatteskuld med 22 procent samt övriga 78 procent som eget kapital.

SkatteintäkterSkatteintäkterna periodiseras och redovisas det år den beskattningsbara inkomsten in-tjänats av de skattskyldiga. Den prognos på skatteavräkningen som Sveriges Kommuner och Landsting publicerar i december räken-skapsåret används vid beräkningen av årets skatteintäkter. Periodiserad slutavräkning re-dovisas som en omsättningstillgång respek-tive en kortfristig skuld beroende på utfal-let. Redovisade skatteintäkter består av tre olika delar: Preliminära skatteinbetalning-ar som kommit kommunen tillgodo under året, prognos för slutavräkning samt diffe-rens mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten för föregående in-komstår.

AnläggningstillgångarEn investering är en anskaffning av en an-läggningstillgång som är avsedd för stadig-varande bruk eller innehav i verksamheten och uppgår till ett väsentligt belopp. En investering bokförs som en anläggningstill-gång i balansräkningen och skrivs av under nyttjandetiden enligt en plan som fastställs vid anskaffningstillfället. För att en anskaff-ning ska redovisas som en investering ska föl-jande två kriterier samtidigt vara uppfyllda.• Tillgången ska ha en ekonomisk livs- längd på minst tre år• Anskaffningsvärdet måste uppgå till minst ett halvt prisbasbelopp, exklusive avdrags- gill moms (2015: 22 250 kronor).För anskaffningar av inventarier som har ett naturligt samband eller som ingår som ett led i en större inventarieinvestering ska det sam-manlagda värdet vara grund för bedömning-en. Vid en anskaffning av en tillgång som inte uppfyller kriterierna för att vara en in-vestering ska kostnadsföring ske, det vill säga belasta verksamhetens resultat under samma år som anskaffningen sker.

Anläggningstillgångarna är upptagna till an- skaffningsvärdet med tillägg för värde- höjande investeringar samt avdrag med avskrivningar och eventuella investeringsbidrag. Kapitaltjänst beräknas enligt en nominell metod med en internränta på 2,5 procent. Investeringarna börjar avskrivas månaden efter att tillgången tagits i bruk. Kreditiv-ränta belastar pågående investeringsprojekt. Avskrivningstiderna har fastställts med ut-gångspunkt från RKR:s skrift om avskriv-ningar men med en egen bedömning av till- gångarnas beräknade nyttjandetid. Explo-ateringsverksamheten redovisas som en anläggningstillgång. Viktiga delar, kompo-nenter, i anläggningstillgångar kan behöva ersättas regelbundet men med olika tidsin-tervall. Eftersom avskrivningarna ska speg-la hur tillgångars värde och/eller servicepo-tential successivt förbrukas, måste skillnader, i förbrukning och nyttjandeperioder av be-tydande komponenter i en materiell anlägg-ningstillgångs, beaktas. Så kallad kompo-nentavskrivning används på större projekt från och med 2013. En översyn av avskriv-ningstider samt på historiska investering-ar avseende komponenter påbörjades under 2015 och kommer slutföras under 2016.

PensionerPensionsförmåner som intjänats före år 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Sär-skild avtalspension och visstidspension samt pensionsförmåner intjänade från och med år 1998 redovisas i balansräkningen som avsätt-ning. Den individuellt intjänade pensions-kostnaden under året redovisas som en kort-fristig skuld. Pensionsskulden är korrigerad med bortförsäkrade åtaganden.

AvsättningarFör att möta framtida kostnader gör kom-munen avsättningar. Avsättningarna avser pensioner, bostadsrättsföreningar, återstäl-lande av deponi, avfallsfond samt återställ-ningsfond Tuddarp.

Social investeringsfondI samband med årsredovisningen 2013 öron- märktes fem miljoner kronor i eget kapital med ambitionen att inrätta en social investeringsfond. Genom förebyggande åtgärder ska verksamheten, med ett kommunöver- gripande perspektiv, genom metodutveck-ling minska de kommunala kostnaderna samt generera mänskliga vinster. Åtgärderna ska tydligt kunna stödja och förstärka mål- uppfyllelsen. Sociala investeringsfonden spe-cificeras i balanskravsutredningen.

Bidrag till infrastrukturella investeringarVåren 2009 beslutades om en avsiktsförkla-ring mellan kommunen och Trafikverket om medfinansiering av projektet riksväg 50. Bi- draget avskrivs under en period av 25 år.

Derivat och säkringsredovisningDerivatinstrument nettoredovisas under rän-tekostnader. Marknadsvärdeförändringar under derivatavtalens löptid redovisas inte i resultatet.

4949

Notförteckning

Tkr Bokslut Bokslut

2015 2014

NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Försäljningsmedel 118 238 113 247

Vatten- och avfallsavgifter 110 422 104 895

Övriga taxor och avgifter 78 255 71 681

Hyror och arrenden 47 011 45 561

Bidrag 257 128 197 151

varav återbetalning AFA försäkring 18 553 0

Realisationsvinster 1 477 1 263

Summa 612 531 533 798

NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER

Kostnader för arbetskraft 1 742 545 1 637 159

Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial 7 013 17 150

Övrigt material 94 000 106 357

Köp av huvudverksamhet 341 444 302 682

Lokal- och markhyror 73 346 72 268

Övriga tjänster 156 407 141 735

Lämnade bidrag 90 383 90 644

Fastighetskostnader och fastighetsentreprenader 53 364 61 592

Bränsle, energi och vatten 47 573 49 205

Övriga kostnader 29 984 19 676

Summa 2 636 059 2 498 468

NOT 3 AVSKRIVNINGAR

Avskrivningar 114 534 109 154

Avskrivningar beräknas på anläggningarns anskaffningsvärde. Investeringarna börjar

avskrivas månaden efter att tillgången tagits i bruk. Avskrivningstiderna har fastställts

med utgångspunkt från RKR:s skrift om avskrivningar men med en egen bedömning

av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. Avskrivningarna i resultaträkningen är inte helt

jämförtbart med not 26 och 27 på grund av att Vatten Vadstena är exkluderat i resultatet.

NOT 4 SKATTEINTÄKTER

Preliminär kommunalskatt 1 645 168 1 569 967

Slutavräkning -1 416 -4 267

Summa 1 643 752 1 565 700

NOT 5 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING

Inkomstutjämning 415 365 403 854

Kostnadsutjämning -7 949 -4 382

Regleringsbidrag -1 646 9 776

Strukturbidrag/införandebidrag 4 421 4 382

Mellankommunal utjämning -1 254 -2 545

Bidrag för LSS-utjämning 10 228 16 984

Generella bidrag från staten 10 087 0

Kommunal fastighetsavgift 72 685 71 915

Summa 501 937 499 984

NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER

Ränteintäkter 3 698 1 195

Borgensavgift, Platen 1 400 1 701

Borgensavgit MSE 93 0

Utdelning på aktier och andelar 12 18

Övriga finansiella intäkter 1 888 2 899

Summa 7 091 5 813

NOT 7 FINANSIELLA KOSTNADER

Räntekostnader 8 109 7 728

Räntor på pensionsavsättningar 555 445

Indexering medfinansiering Bana-väg -4 -1 547

Övriga finansiella kostnader 1 430 238

Summa 10 090 6 864

Tkr Bokslut Bokslut

2015 2014

NOT 8 MARK OCH BYGGNADER OCH

TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

Markreserv 15 907 14 097

Verksamhetsfastigheter 805 126 772 865

Affärsfastigheter 416 468 398 749

Publika fastigheter 262 899 247 017

Fastigheter för annan verksamhet 28 618 28 501

Övriga fastigheter 84 219 74 873

Summa 1 613 237 1 536 102

Förändringarna specificeras i not 26

NOT 9 MASKINER OCH INVENTARIER

Maskiner 11 717 9 556

Inventarier 90 375 87 883

Bilar/Transportmedel 22 948 24 507

Summa 125 040 121 946

Förändringarna specificeras i not 27

NOT 10 AKTIER, ANDELAR M M

Aktier

Kommun AB 2 2

Mjölby-Svartådalens Energiverk AB 444 444

Motala Net AB 0 0

Östgötaporten 2 2

Industrikompetens 420 420

Motala Idrottspark AB 10 000 10 000

Sjöstaden Motala fastigheter 250 250

Delsumma Aktier 11 118 11 118

Andelar

Kommuninvest 2 260 2 260

Östsvenska Yrkeshögskolan 50 50

Häckenäs Vind 261 261

Bobergs Bygdegårdsförening 15 15

Delsumma Andelar 2 586 2 586

Bostadsrätter

HSB Bråkstrecket 695 695

Delsumma bostadsrätter 695 695

Grundfondskapital

Bostadsstiftelsen Platen 11 000 11 000

Delsumma grundfondskapital 11 000 11 000

Summa 25 399 25 399

NOT 11 LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

Bostadsrättsföreningen Brådstupet 11 266 12 031

Bostadsrättsföreningen Brådrasket 0 2 590

Bostadsrättsföreningen Holstensgården 2 113 2 031

Bostadsrättsföreningen Bråkstrecket 0 7 258

Arbetarnas Byggnadsförening 100 200

SMK Motala Speedwayklubb 1 200 1 500

BK Zeros 0 0

Förlagsbevis Kommuninvest 8 100 8 100

Sjöstaden Motala utl lån 82 808 84 638

Övriga långfristiga fordringar 93 114

Summa 105 680 118 462

50

Tkr Bokslut Bokslut

2015 2014

NOT 12 BIDRAG TILL STATLIG

INFRASTRUKTUR

Avser medfinanskiering Riksväg 50 Mjölby-Motala

Beslutat bidrag till projektet 80 000 80 000

Upplöst under året (avskrivningstid 25 år) -3 200 -3 200

Upplöst tidigare år -19 200 -16 000

Summa 57 600 60 800

NOT 13 FÖRRÅD M M

Tekniska kontorets förråd 1 667 1 711

Drivmedelsförråd 0 121

Förråd återvunnen asfalt 102 102

Summa 1 769 1 934

NOT 14 KORTFRISTIGA FORDRINGAR

Kundfordringar 28 271 17 641

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 34 841 41 464

Mervärdesskatt 22 048 23 561

Statsbidragsfordringar 24 118 10 671

Upplupna skatteintäklter 1 828 295

Fordran fastighetsavgift 30 679 29 558

Kortfristig del av långfristig fordran Sjöstaden 1 830 1 830

Kortfristig del av långfristig fordran 1 070 1 007

Debiterad preliminärskatt 24 275 24 275

Övriga kortfristiga fordringar 15 395 2 407

Summa 184 355 152 709

NOT 15 LIKVIDA MEDEL

Kontanta medel 139 143

Plusgiro 40 268

Bank 30 660 -25 445

Beviljad checkkredit 100 000 100 000

Summa 130 839 74 966

NOT 16 EGET KAPITAL

Årets resultat 4 628 -9 191

Övrigt eget kapital 1 138 554 1 147 745

därav markering inom eget kapital för social

investeringsfond. 3 518 5 000


NOT 17 AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER

Ingående avsättning 41 638 42 930

Årets avsättningsförändring -2 373 -1 040

Löneskatt -575 -252

Ingående avsättning förtroendevalda 0 0

Årets avsättningsförändring förtroendevald 95 0

Löneskatt förtroendevalda 23 0

Summa 38 808 41 638

NOT 18 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

Åtgärder avseende bostadsrättsföreningar 1 895 12 000

Återställande av deponi 14 127 16 970

Avfallsfond 13 840 13 563

Återställningsfond, Tuddarp 9 000 8 000

Summa 38 862 50 533

NOT 19 LÅNGFRISTIGA SKULDER

Lån i bank och kreditinstitut 426 384 303 692

Beviljad checkkredit 100 000 100 000

Medfinansiering statlig infrastruktur 10 057 26 317

Summa 536 441 430 009

Tkr Bokslut Bokslut

2015 2014

NOT 20 KORTFRISTIGA SKULDER




Mervärdesskatt 8 684 7 897

Personalens källskatt 24 928 23 296

Bergen energi 0 3 197



Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 114 231 119 903

Semester-/ferielöneskuld 109 550 100 842

Skuld arbetsgivaravgifter 31 492 29 249

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 255 273 249 994

Upplupen pensionskostnad individuell del 58 096 53 612

Summa 486 627 431 585

NOT 21 ÖVRIGA EJ

LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER

Värdeändringar anläggningsreskontran 2 666 995

NOT 22 ÖKNING AV LÅNGFRISTIGA

FORDRINGAR

Utlämnat lån bostadsrättsföreningar 339 267

Andelskapital och aktier 0 -100

Summa 339 167

NOT 23 MINSKNING AV

LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

Amortering på utlämnade lån -1 185 -1 012

Amortering bidrag till statlig infrastruktur

(riksväg 50) -3 200 -19 200

Avslut rekonstruktionsavtal

bostadsrättsföreningar -10 105 0

Övriga långfristiga fordringar -1 830 -3 248

Summa -16 320 -23 460

NOT 24 PENSIONSFÖRPLIKTELSER

Pensionsförpliktelser som inte har upptagits

bland skulderna eller avsättningarna 957 103 980 743

Därav löneskatt 186 937 191 476

NOT 25 BORGENSÅTAGANDEN

Egna hem 621 705

Kommunalt ägda företag, Bostadsstiftelsen

Platen 548 980 524 560

Mjölby-Svartådalen Energi AB 35 000 35 000

Bostadsrättsföreningar 85 881 103 924

Övriga åtaganden 1 690 1 750

Summa 672 172 665 939

51

NOT 26 FASTIGHETER OCH ANLÄGGNINGAR

IB Avskrivn Utgift Inkomst Värdeändring UB Ack.avskrivn

Markreserv

Markreserv 5 352 0 50 148 0 5 254 0

Regl o saneringsfastighet 8 745 0 1 912 4 0 10 653 0

Summa 14 097 0 1 962 152 0 15 907 0

Verksamhetsfastigheter

Förvaltningsbyggnader 71 223 5 975 10 042 2 304 0 72 986 64 943

Fritidsanl/fastigheter 72 233 6 680 4 707 300 -108 69 852 82 595

Skolfastigheter 446 943 27 471 11 095 0 0 430 567 356 728

Barnomsorgsfastigheter 79 754 6 273 30 870 0 0 104 351 76 745

Äldre o omsorgsfastigheter 86 230 5 316 32 221 0 -7 113 128 57 139

Räddningstj.anl/fastigheter 787 63 0 0 0 724 821

Förråd, verkstäder 15 695 2 177 0 0 0 13 518 10 131

Summa 772 865 53 955 88 935 2 604 -115 805 126 649 102

Affärsfastigheter

Vattenreningsanläggningar 18 237 1 077 2 990 0 0 20 150 26 258

Avloppsreningsanläggningar 59 806 3 899 633 0 0 56 540 48 649

Ledningar 244 972 5 207 22 263 0 0 262 028 70 991

Avfallsanläggningar 26 915 2 353 214 0 0 24 776 22 951

Övriga affärsfastigheter 735 91 833 0 -118 1 359 645

Vattenreningsanl. Vadstena 2 683 117 -2 0 0 2 564 508

Avloppsreningsanl. Vadstena 562 32 410 0 0 940 189

Ledningar Vadstena 44 839 761 4 271 238 0 48 111 2 470

Summa 398 749 13 537 31 612 238 -118 416 468 172 661

Publika fastigheter

Parkeringsanläggningar 2 388 67 0 0 0 2 321 1 288

Kollektivtrafikanläggningar 32 861 1 241 3 858 960 0 34 518 4 289

Bekvämlighetsinrättningar 219 20 0 0 0 199 323

Gator, vägar o broar 172 125 8 436 18 657 2 603 0 179 743 122 885

Parker, natur o kulturanläggningar 39 424 3 287 9 985 4 0 46 118 27 640

Summa 247 017 13 051 32 500 3 567 0 262 899 156 425

Fastigheter för annan verksamhet

Industrifastigheter 25 253 1 079 1 193 0 0 25 367 9 321

Tomträttsmark 1 233 15 0 -12 1 236 0

Skogsmark 2 015 0 0 0 0 2 015 0

Summa 28 501 1 079 1 208 0 -12 28 618 9 321

Övriga fastigheter

Civilförsvarsanläggningar 2 0 0 0 0 2 9

Industriexploatering 38 960 0 9 133 178 0 47 915 0

Bostadsexploatering 35 911 0 13 769 13 378 0 36 302 0

Summa 74 873 0 22 902 13 556 0 84 219 9


Maskiner

Maskiner 9 556 2 165 4 326 0 0 11 717 18 288

Summa 9 556 2 165 4 326 0 0 11 717 18 288

Inventarier

Inventarier 72 626 22 726 26 196 200 -1 880 74 016 192 423

Inventarier VA 13 183 2 111 3 623 0 0 14 695 9 149

Inventarier avfall 2 074 409 0 0 0 1 665 3 580

Summa 87 883 25 246 29 819 200 -1 880 90 376 205 152

Bilar/transportmedel

Bilar/transportmedel 18 183 3 269 896 93 -142 15 575 20 348

Bilar/transportmedel, avfall 6 324 1 726 3 173 0 -399 7 372 10 307

Summa 24 507 4 995 4 069 93 -541 22 947 30 655

TOTALT 1 658 048 114 028* 217 333 20 410 -2 666 1 738 277 1 241 613

* Är ej jämförbar med resultaträkningens avskrivningar. I beloppet ingår avskrivningar för Vadstena Vatten som inte ingår i resultaträkningen. I resultaträkningen ingår nedskrivningar som

återfinns i ovanstående kolumn värdeändring.

52

Driftredovisning per nämnd/styrelsen

BELOPP I TKR BUDGET 2015 BOKSLUT 2015 AVVIKELSE AVVIKELSE %

Kostnader 4 007 493 4 112 391 -104 898

Fullmäktiges beredningar 421 328 93

Revisionen 1 804 1 804 0

Valnämnden 90 82 8

Överförmyndaren 5 159 6 123 -964

Personalnämnden 2 924 2 669 255

Kommunstyrelsen 160 197 162 765 -2 568

Bildningsnämnden 1 721 164 1 760 402 -39 238

Plan- och miljönämnden 87 547 87 527 20

Socialnämnden 1 358 738 1 406 278 -47 540

Tekniska nämnden 535 741 549 066 -13 325

Vatten- och avfallsnämnden 133 708 135 347 -1 639

Intäkter 1 852 425 1 953 914 101 489

Fullmäktiges beredningar 0 0 0

Revisionen 0 0 0

Valnämnden 0 0 0

Överförmyndaren 1 051 2 768 1 717

Personalnämnden 0 254 254

Kommunstyrelsen 65 834 71 307 5 473

Bildningsnämnden 667 388 705 736 38 348

Plan- och miljönämnden 22 547 24 637 2 090

Socialnämnden 499 209 523 059 23 850

Tekniska nämnden 467 106 493 087 25 981

Vatten- och avfallsnämnden 129 290 133 066 3 776

Netto 2 155 068 2 158 477 -3 409 0%

Fullmäktiges beredningar 421 328 93 22%

Revisionen 1 804 1 804 0 0%

Valnämnden 90 82 8 9%

Överförmyndaren 4 108 3 355 753 18%

Personalnämnden 2 924 2 415 509 17%

Kommunstyrelsen 94 363 91 458 2 905 3%

Bildningsnämnden 1 053 776 1 054 666 -890 0%

Plan- och miljönämnden 65 000 62 890 2 110 3%

Socialnämnden 859 529 883 219 -23 690 -3%

Tekniska nämnden 68 635 55 979 12 656 18%

Vatten- och avfallsnämnden 4 418 2 281 2 137 48%

53

Investeringsredovisning

BELOPP TKR BUDGET 2015 UTFALL 2015 AVVIKELSE

INKOMSTER 15 125 20 409 5 284

STRATEGISKA INVESTERINGAR 15 125 20 319 5 194

Tillväxt och utveckling 15 125 20 319 5 194

Exploatering bostäder 13 325 13 303 -22

Exploatering industri 1 800 215 -1 585

Fastighetsförsäljning 0 391 391

Tillväxtinvesteringar 0 2 558 2 558

Gata Park 0 1 305 1 305

Utökade reinvesteringar IT 0 2 304 2 304

Utökade reinvesteringar övrigt 0 243 243

REINVESTERINGAR 0 54 54

VATTEN- OCH AVFALLSNÄMNDENS INVESTERINGAR 0 36 36

UTGIFTER 274 710 217 336 57 374

STRATEGISKA INVESTERINGAR 183 961 139 533 44 428

Lokaler 104 560 68 450 36 110

Grundskolor 18 859 7 424 11 435

Förskolor 37 319 27 113 10 206

LSS 11 018 2 695 8 323

Äldreomsorg 30 639 25 318 5 321

Övriga lokaler 6 725 5 900 825

Tillväxt och utveckling 50 393 43 409 6 984

Exploatering bostäder 11 653 13 629 -1 976

Exploatering industri 8 324 8 905 -581

Fastighetsköp 500 883 -383

Tillväxtinvesteringar 26 064 13 245 12 819

Gata Park 3 852 6 747 -2 895

Utökade reinvesteringar 29 008 27 674 1 334

IT 16 949 14 827 2 122

Utökat gatuunderhåll 5 000 5 539 -539

Övrigt 7 059 7 308 -249

REINVESTERINGAR 29 299 19 747 9 552

Beläggningsunderhåll 2 000 2 035 -35

Gata Park 10 995 8 293 2 702

IT 3 191 2 868 323

Inventarier 13 113 6 551 6 562

INTÄKTSFINANSIERADE INVESTERINGAR 21 900 19 624 2 276

Fastighetsunderhåll 15 000 14 961 39

Drift och anläggning 6 900 4 663 2 237

RATIONALISERINGSINVESTERINGAR 800 989 -189

VATTEN- OCH AVFALLSNÄMNDENS INVESTERINGAR 38 750 37 443 1 307

Vatten 30 850 34 055 -3 205

Avfall 7 900 3 388 4 512

NETTOUTGIFTER 259 585 196 927 62 658

Därav:

Kommunstyrelsen 25 824 18 668 7 156

Bildningsnämnden 16 500 15 734 766

Plan- och miljönämnden 2 540 1 441 1 099

Socialnämnden 6 818 6 043 775

Tekniska nämnden 169 153 117 634 51 519

Vatten- och avfallsnämnden 38 750 37 407 1 343

54

Kommentarer investeringar

Kommunens investeringar är av olika karak-tär och av olika omfattning och kategoriseras i olika typer av investeringar. De olika typer-na är strategiska investeringar, reinvesteringar, rationaliseringsinvesteringar, intäktsfinansier- ade investeringar samt vatten- och avfalls-nämndens investeringar. Under 2015 var det kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som fattade alla investeringsbeslut. Nämn-derna och styrelsen hade ett genomförande- och uppföljningsansvar för respektive investe-ringsprojekt.

De budgeterade nettoinvesteringarna upp-gick till 260 miljoner kronor och utfallet blev 197 miljoner kronor vilket innebär en avvi-kelse på 63 miljoner kronor.

Strategiska investeringarStrategiska investeringar avser lokaler, tillväxt och utveckling och utökade reinvesteringar. En strategisk investering är en investering av strategisk betydelse kopplat till strategiska be-slut och politiska prioriteringar, i huvudsak fastigheter och tillväxtinvesteringar. De strate-giska investeringarna ska medverka förbättrad uppfyllelse av målen avseende bland annat nya bostäder, utökad turism och besöks- näring, befintligt företagande och nyetable-ringar.

Lokalinvesteringarna innebar under 2015 utgifter på 68 miljoner kronor. Detta var en avvikelse på 36 miljoner kronor. Bland loka-lerna som det investerats i finns bland annat förskola i Bråstorp, Bryggan integration och

Strandvägens äldreboende. Anledningen till avvikelsen var förseningar i projekt som fort-sätter under 2016 så som ombyggnation av kök, gruppbostad LSS och äldreboende.

Investeringar i tillväxt och utveckling inne-höll exploatering av bostäder som till exempel Norra Bråstorp, Södra Freberga och Oli-vehult och exploatering industri där det största projektet var Sjövik i Varamon. Inom gruppen tillväxt och utveckling var de största investeringsprojekten Parkour Råssnäs, om-daning av bussgatan utanför Baltzarhuset, trafiksäkerhetsåtgärder samt kajen Vätterpro- menaden, Motala Verkstad och kvarteret Lin-den. En avvikelse på totalt sju miljoner kro-nor.

Inom gruppen utökade reinvesteringar åter-fanns bland annat utökade medel för IT-in-vesteringar och utökat gatunderhåll. IT-in-vesteringar bestod av framförallt stadsnät och en-till-en satsning inom skolan.

ReinvesteringarEn reinvestering är en investering som ersät-ter befintliga objekt, i huvudsak maskiner, inventarier och fordon, men även belägg-ningsunderhåll på gator och vägar. Under 2015 uppgick reinvesteringarna till 20 miljoner kronor vilket var nästan 10 miljoner kro- nor mindre än budgeterat. Stora projekt in-om reinvesteringar var beläggningsunderhåll, upprustning av parker och lekplatser, inven-tarier inom skola, förskola och äldreomsorg samt IT-investeringar.

RationaliseringsinvesteringarEn rationaliseringsinvestering är en investering som är ekonomiskt lönsam och som minskar de löpande driftkostnaderna mer än avskrivningar och ränta. Under 2015 genom- fördes investeringar i gatubelysning.

Intäktsfinansierade investeringarInvesteringar vars tillkommande driftkost-nader finansieras genom avgifter eller andra intäkter är till exempel fordon/inventarier inom drift och anläggning och planerat un-derhåll av fastigheter. Utgifterna uppgick till 20 miljoner kronor med en avvikelse på drygt två miljoner kronor. Avvikelsen be-rodde främst på förskjutning i tid avseende inköp av lastbil. Den största utgiften var pla-nerat underhåll av fastigheter som uppgick till 15 miljoner kronor.

Vatten- och avfallsnämndens investeringarVatten- och avfallsnämndens investeringar redovisade för 2015 en nettoutgift på drygt 37 miljoner kronor vilket var drygt en miljon kronor mindre än budgeterat.

Stora investeringar inom Vatten- och avfalls- nämnden var va-verk i Motala och va-nät i Motala och Vadstena, sophämtningsfordon och lastväxlarbil inom Avfall.

55

Sammanställd redovisning, ekonomisk översikt

Med sammanställd redovisning avses den kommunala motsvarigheten till koncern- redovisning. Syftet med redovisningen är att ge en samlad bild av nämndernas och bolagens verksamheter och ekonomiska ställning. Den sammanställda redovisningen innebär inte en summering av årsredovisningarna utan innehåller justeringar och elimineringar av koncerninterna transaktioner.

I kommunens sammanställda redovisning in- går förutom nämndernas verksamhet även helägda bolagen Bostadsstiftelsen Platen och Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB samt det till 44 procent delägda Motala Idrottspark AB.

Bostadsstiftelsen PlatenBostadsstiftelsen Platen ska inom Motala kommun förvärva, avyttra, äga och förvalta fastigheter eller tomträtter samt bygga bo-städer, affärslägenheter, byggnader för kom-munal service och tillhörande kollektiva an-läggningar. Med hänsyn till de kommunala självkostnads-och likställighetsprinciperna ska stiftelsen främja bostadsförsörjningen i Mot-ala.

Nettoomsättningen var 367 miljoner kronor under 2015. Antalet uthyrda lägenheter upp-gick vid årsskiftet 2015-2016 till 5 707 styck-en vilket motsvarar 99 procent av lägenhets-beståndet. Om- och avflyttningar uppgick under året till totalt 838 stycken vilket mot-svarar 14,6 procent.

Inom ramen för förnyelseprojekt har om-fattande renoveringar genomförts på fastig-heterna Bomullen 6 och Bomullen 7 i bo-stadsområde Ekön. Projektet som startade under 2014 omfattar 120 stycken lägenhe-ter och slutfördes under 2015. Beslut fattades under året att öka projektet att även omfat-ta Bomullen 3 där renovering av 54 lägenhe-ter påbörjades under hösten 2015. Under året slutfördes arbetet med ombyggnation av vär-mesystem i området Gamla stan.

Företagets kostnader för fastighets-, lokal- och lägenhetsunderhåll uppgick till 80,2 miljoner kronor. I december förvärvades fast-igheten Brunneby Hälla 1:30 i Borensberg.

Enligt tidigare beslut såldes fyra stycken rad-huslägenheter.

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 17,7 miljoner kronor och årets re-sultat blev en vinst på 17,7 miljoner kronor.

BOSTADSSTIFTELSEN

PLATEN

2015 2014

Grundfond, tkr 11 000 11 000

Kommunens andel, % 100 100

Nettoomsättning, tkr 367 075 363 819

Resultat före

bokslutsdispositioner, tkr

17 665 11 164

Årets resultat, tkr 17 714 9 945

Balansräkningens

omslutning, tkr

1 324 383 1 322 075

Soliditet, % 29 28

Antal anställda 86 89

Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling ABSjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB, före detta Bostadsstiftelsen Platens Bygg AB, är ett helägt dotterbolag till Motala kom-mun från och med 2013-12-19. Dessförin-nan ägdes bolaget av Bostadsstiftelsen Platen.

Verksamheten består i att inom Motala kommun äga, hyra och förvalta fastigheter, lokaler och anläggningar, köpa och sälja samt bebygga och utveckla fastigheter. I bolaget ägs och förvaltas sedan mars 2012 en räddningsstation. Bolaget har inga anställda.

Nettoomsättningen var under året åtta mil-joner kronor och resultatet före bokslutsdispositioner var 751 tusen kronor. Årets re-sultat uppgick till 586 tusen kronor.

SJÖSTADEN MOTALA

FASTIGHETSUTVECKLING AB

2015 2014

Aktiekapital, tkr 250 250



Resultat före bokslutsdispositioner,

tkr

751 652

Årets resultat, tkr 586 388

Balansräkningens omslutning, tkr 90 448 90 578

Soliditet, % 2,08 1,43


Motala Idrottspark ABBolaget bedriver korttidsupplåtelse av id- rottsanläggning för idrotts- och kulturända-mål. Bolaget ska äga, förvalta och utveckla fastigheter och arenor för idrott samt därmed förenlig verksamhet. Bolaget är ett dotterbolag till Motala AIF idrottsallians och som äger 56 procent av aktierna. Övriga 44 pro-cent ägs av Motala kommun.

Nettoomsättningen var under året 4,0 miljoner kronor och resultatet var en förlust på 308 tusen kronor.

MOTALA IDROTTSPARK AB 2015 2014

Aktiekapital, tkr 1 000 1 000



Resultat före bokslutsdispositioner,

tkr

-308 -489

Årets resultat, tkr -308 -489

Balansräkningens omslutning, tkr 52 852 53 443

Soliditet, % 56 56


Resultat(siffrorna inom parentes avser 2014)

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

2015 års utfall för verksamhetens nettokost-nader blev 2 074,9 miljoner kronor (2 015,2). Nettokostnadsökningen uppgick 2015 till 59,6 miljoner kronor vilket motsvarar tre procent. Verksamheten i den sammanställda redovisningen tar i anspråk 94 procent (98) av skatteintäkterna inklusive kommunalekono-misk utjämning.

FINANSNETTO

Årets negativa finansnetto uppgår till 47,9 miljoner kronor och är en försämring med 0,3 miljoner kronor.

51,249,4

50,653 53,4

4,55,82,5

4,9 5,5

0

10

20

30

40

50

60

2011 2012 2013 2014 2015

Räntekostn Ränteint

56

RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA

POSTER

Resultat före extraordinära poster blev +22,9 miljoner kronor (+2,2). Nettoinvesteringsni-vån i koncernen 2015 var 258,7 miljoner kro-nor (293,3). Resultat före extraordinära poster

ÅRETS RESULTAT

Den sammanställda redovisningen för Motala kommun visar ett positivt resultat för 2015 med 24,0 miljoner kronor (2,2). Resultatet är en förbättring med 21,8 mil-joner kronor från föregående år.Årets resultat

FinansieringRÖRELSEKAPITAL OCH LIKVIDITET

Rörelsekapitalet har under året förbättrats med 46,6 miljoner kronor och uppgår på balansdagen till -234,2 miljoner kronor (-280,8).

Koncernens likviditet uppgick på balansda-gen till 167,9 miljoner kronor (125,6).

LÅNESKULD

Den långfristiga nettoupplåningen har un-der året ökat med 140,8 miljoner kronor och uppgår på balansdagen till 1 330,6 miljoner kronor (1 189,8).Låneskuld

SOLIDITET

Soliditeten är ett mått på den finansiella styr-kan i ett långsiktigt perspektiv. Det är ett ne-gativt tecken om soliditeten successivt för-

sämras. Ökad soliditet kan uppnås med en förbättrad resultatutveckling. Detta genom att nettoinvesteringsvolymen bättre stämmer överens med internt tillförda medel inom koncernen.Soliditet

AnställdaTotala antalet månadsanställda medarbetare i kommunen var 3 847 stycken vilket var en ökning med 173 stycken. Bostadsstiftelsen Platen har 86 stycken anställda i medelan-tal vilket är en minskning med tre årsarbeta-re. Motala Idrottspark AB har oförändrat två stycken anställda.

60,1

80,3

104,8

2,2

22,9

0

20

40

60

80

100

120

2011 2012 2013 2014 2015

58,4

78,2

104,5

2,2

24,0

0

20

40

60

80

100

120

2011 2012 2013 2014 2015

Mkr

1131,5 1124,5 1101,41189,8

1330,6

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

2011 2012 2013 2014 2015

4244

4644 43

20

25

30

35

40

45

50

2011 2012 2013 2014 2015

Sammanställd resultaträkning

TKR NOT 2015 2014

Verksamhetens intäkter 1 917 059 834 741

Verksamhetens kostnader 2 -2 835 914 -2 700 351

Jämförelsestörande poster 0 543

Avskrivningar 3 -156 027 -150 173

Verksamhetens nettokostnader -2 074 882 -2 015 240

Skatteintäkter 1 643 752 1 565 700

Kommunalekonomisk utjämning 429 252 428 069

Fastighetsavgift 72 685 71 915

Finansiella intäkter 4 5 502 4 884

Finansiella kostnader 5 -53 401 -53 088

Resultat före extraordinära poster 22 908 2 240

Bokslutsdispositioner 0 5 995

Skattekostnader 1 103 -6 027

Årets resultat 24 011 2 208

57

Sammanställd balansräkning

TILLGÅNGAR NOT 15-12-31 14-12-31

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 6 2 983 890 2 889 402

Maskiner och inventarier 7 145 713 137 739

Summa materiella anläggningstillgångar 3 129 603 3 027 141

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier, andelar 8 4 702 4 702

Långfristiga fordringar 9 23 749 35 598

Summa finansiella anläggningstillgångar 28 451 40 300

Summa anläggningstillgångar 3 158 054 3 067 441

Bidrag till statlig infrastruktur 57 600 60 800

Omsättningstillgångar

Förråd 10 2 217 2 398

Kortfristiga fordringar 11 141 619 165 391

Likvida medel 12 167 881 125 628

Summa omsättningstillgångar 311 717 293 417

SUMMA TILLGÅNGAR 3 527 371 3 421 658

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital

Balanserat eget kapital 13 1 531 389 1 513 202

Varav årets resultat 24 011 2 208


Avsättningar för pensioner 14 56 150 57 593

Andra avsättningar 15 53 238 60 510

Summa avsättningar 109 388 118 103

SKULDER

Långfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut 1 330 573 1 189 792

Skulder till statlig infrastruktur 10 057 26 317

Summa långfristiga skulder 16 1 340 630 1 216 109

Kortfristiga skulder



Summa kortfristiga skulder 17 545 964 574 244

Summa skulder 1 886 594 1 790 353

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 527 371 3 421 658

Ansvarsförbindelser

Borgensåtaganden 672 172 665 939

därav koncerninterna åtaganden 548 980 524 560

Ställda panter

Fastighetsinteckningar 455 295 465 505

58

Sammanställd kassaflödesanalys

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 2015 2014

Förändring av eget kapital 22 668 -19 607

Avskrivningar 155 520 150 676

Förändring pensionsskuld inklusive löneskatt -29 373 -786

Ianspråktagande/avsättning av framtida pensionsutbetalningar 0 0

Övriga avsättningar 0 20 854

Ianspråktagande tågleasing 0 0

Minskning av skulden till statlig infrastruktur 0 -35 425

Övriga ej likviditetspåverkande poster 1 114 982

Medel från verksamheten 149 930 116 694

Förändring kortfristiga fordringar -27 548 22 077

Förändring förråd 180 -4 854

Förändring kortfristiga skulder 20 398 39 286

Kassaflöde från den löpande verksamheten 142 960 173 203

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Utbetalning fastigheter och anläggningar -284 843 -263 674

Inbetalning fastigheter och anläggningar 27 898 10 799

Utbetalning maskiner och inventarier -1 710 -40 244

Försäljning av aktier i dotterbolag 0 0

Kassaflöde från investeringsverksamheten -258 655 -293 119

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Nyupptagna lån 170 664 110 075

Amortering av långfristiga skulder -30 913 -23 471

Ökning långfristiga fordringar 406 -771

Minskning långfristiga fordringar 16 320 23 560

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 156 477 109 393

Årets kassaflöde 40 782 -10 523

Likvida medel vid årets början 125 628 136 151

Likvida medel vid årets slut 166 410 125 628

Sammanställd notförteckning

NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER 2015 2014



Interna mellanhavanden (elimineringar) -64 036 -64 917

Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB 8 278 8 395



Interna mellanhavanden (elimineringar) -792 -792

Summa 917 059 834 741

NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER

Motala kommun 2 636 059 2 498 468







Summa 2 835 914 2 700 351

NOT 3 AVSKRIVNINGAR 2015 2014




Motala Idrottspark AB 634 593

Summa 156 027 150 173

NOT 4 FINANSIELLA INTÄKTER



Varav räntebidrag 0 0


Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB 0 0

Interna mellanhavanden (elimineringar) 0 -2 484


Interna mellanhavanden (elimineringar) 0 0

Summa 5 502 4 884

59

NOT 5 FINANSIELLA KOSTNADER 2015 2014






Interna mellanhavanden (elimineringar) 0 -2 484

Summa 53 401 53 088

NOT 6 MARK OCH BYGGNADER

Motala kommun 1 613 238 1 536 314

Bostadsstiftelsen Platen 1 263 936 1 245 816




Summa 2 983 890 2 889 402







Summa 145 713 137 739

NOT 8 AKTIER, ANDELAR M.M.


Bostadsstiftelsen Platen 553 553






Summa 4 702 4 702

NOT 9 LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR







Summa 23 749 35 598

NOT 10 FÖRRÅD M.M.


Bostadsstiftelsen Platen 449 464



Summa 2 217 2 398

NOT 11 KORTFRISTIGA FORDRINGAR





Motala Idrottspark AB 93 1 379

Summa 141 619 165 391

NOT 12 LIKVIDA MEDEL 2015 2014





Summa 167 881 125 628

NOT 13 EGET KAPITAL

Motala kommun 1 143 182 1 138 554



Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB 1 614 990




Justering för obeskattade reserver 8 554 13 098

Summa 1 531 389 1 513 202

NOT 14 AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER





Summa 56 150 57 593

NOT 15 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR


Bostadsstiftelsen Platen (uppskjuten skatteskuld) 14 301 9 730



Summa 53 238 60 510

NOT 16 LÅNGFRISTIGA SKULDER

Fördelning av långfristiga skulder

exkl. pensionsskuld Motala kommun 536 441 430 009





Summa 1 340 630 1 216 109

NOT 17 KORTFRISTIGA SKULDER






Summa 545 964 574 244

60

Fem år i sammandragFEM ÅR I SAMMANDRAG 2011 2012 2013 2014 2015

Antal invånare 41 828 41 867 42 187 42 556 42 903

– därav förändring -127 39 320 369 347

Skattesats 31,25 31,25 31,25 31,90 31,90

– därav kommunen 21,40 20,98 20,98 21,23 21,20

– därav landstinget 9,85 10,27 10,27 10,67 10,70

Årets resultat, mkr 55,0 76,8 61,8 -9,2 4,6

Verksamhetens nettokostnad, mkr 1 880,3 1 856,3 1 933,6 2 073,8 2 138,1

Nettokostnadsutveckling, procent 1,6 -1,3 4,1 7,3 3,1

Utveckling skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning,

procent2,4 -0,3 3,3 3,2 3,9

Nettokostnadernas andel av skatter och utjämning, procent 96,7 95,8 96,6 100,4 99,6

Årets resultats andel av skatter och utjämning 2,8 4,0 3,1 -0,4 0,2

Finansnetto, mkr -8,7 -4,4 -6,2 -1,1 -3,0

Soliditet enligt balansräkningen, procent 53,6 55,3 54,3 54,4 50,9

Solditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser, procent 3 7 6 7,5 8,3

Likvida medel (exklusive checkkredit), mkr 37,6 11,6 26,3 -25,0 30,8

Lån i bank och kreditinstitut, mkr 215,1 215,0 301,4 303,2 426,4

Nettoinvesteringar, mkr 170,7 216,8 118,5 188,1 196,9

61

PersonalnyckeltalAntal månadsanställda efter kön, anställningsform och sysselsättningsgrad

ANTAL

MEDARBETARE

2015 2014FÖRÄNDRING

ANTALANTAL ANDEL % ANTAL ANDEL %

Totalt 3 847 3 674 173

DÄRAV:

Kvinnor 2 988 77,7 2 875 78,3 113

Män 859 22,3 799 21,7 60

Heltid 2 940 76,4 2 761 75,1 179

Deltid 907 23,6 913 24,9 -6

Antal månadsanställda efter ålder, kön och sysselsättningsgrad

ÅLDER

KVINNOR MÄN SAMTLIGA

ANTAL HELTID DELTID ANTAL HELTID DELTID ANTALANDEL %

HELTID

0-19 4 2 2 3 2 1 7 0,2

20-29 255 172 83 98 81 17 353 9,2

30-39 587 459 128 165 141 24 752 19,5

40-49 904 696 208 227 211 16 1 131 29,4

50-59 841 591 250 230 210 20 1 071 27,8

60-64 367 239 128 120 107 13 487 12,7

65- 30 18 12 16 11 5 46 1,2

Totalt 2 988 2 177 811 859 763 96 3 847 100

Genomsnittsålder 46,3 46,0 46,2

62

Sjukfrånvaro av sammanlagd ordinarie arbetstid

SJUKFRÅNVARO I PROCENT 2011 2012 2013 2014 2015

Ålder

<=29 år 3,3 3,7 4,2 5,7 5,9

30-49 år 5,1 5,7 6,2 6,5 6,7

>=50 år 5,7 5,8 6,4 6,4 7,6

Kön

Kvinnor 5,9 6,1 6,6 6,9 7,6

Män 3,1 4,0 4,5 4,8 4,9

Sysselsättningsgrad

Heltid 4,8 5,1 5,7 5,9 6,3

Deltid 7,7 8,1 8,2 8,8 10,1

Förvaltning

Kommunledningsförvaltningen 2,2 2,8 1,8 2,9 6,1

Bildningsförvaltningen 4,0 4,5 5,0 5,2 5,5

Plan- och miljöförvaltningen 2,7 2,8 4,6 3,7 4,4

Socialförvaltningen 7,2 7,4 8,0 8,3 8,8

Tekniska förvaltningen 5,2 5,8 5,9 6,4 8,0

Totalt 5,2 5,6 6,1 6,4 7,0

63

Motala

2015

Medelvärde

(riket) 2015

Motala

2014

Medelvärde

(riket) 2014

DIN

KO

MM

UN

S T

ILLG

ÄN

GLI

GH

ET

Tillgänglighet Epost,

%

Andel (%) av medborgarna som inom två arbetsdagar får svar på en enkel

fråga via e-post. Frågorna skickas till kommunens centrala e-postadress.

Tiden mäts sedan i arbetsdagar från det att e-postfrågan har inkommit till

dessa att ett svar skickats. Källa: Undersökning av externt företag

68 84 76 83

Tillgänglighet Telefon,

%

Andel (%) av de som ringer kommunen för att få svar på en enkel fråga som får

direkt svar på frågan. Under en fastställd period ställs ett antal relevanta frågor

av enklare karaktär genom telefonsamtal till kommunen vid ett antal tillfällen.

Uppringning sker via kommunens växel. Källa: Undersökning av externt företag

43 46 46 49

Bemötande Telefon,

%

Andel (%) av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de

kontaktar kommunen kring en enkel fråga. Baseras på en subjektiv bedömning

av frågeställaren utifrån tre nivåer; god, medelgod och dålig. Procentsatsen

gäller enbart för gott bemötande. Källa: Undersökning av externt företag.

83 94 82 86

Öppettider utöver

vardagar 8-17 på

bibliotek, simhall och

återvinnings-central,

h/v

Antal timmar per vecka som kommunens huvudbibliotek, simhall och

återvinningscentral har öppet utöver tiden 08-17 på vardagar. Timmarna

summeras för varje del och presenteras som en total. Resultaten för varje del

finns under kompletterande mått. Källa: Egen undersökning i kommunen

13 49 13 48

Plats på förskola på

önskat datum, %

Andel (%) barn som erbjudits plats före eller på önskat placeringsdatum. Om

önskat placeringsdatum infaller på lördag, söndag eller helgdag räknas första

kommande vardag som önskat placeringsdatum. Mätperiod årets 6 första

månader. Källa: Egen undersökning i kommunen.

59 65 71 67

Väntetid förskola för

de som ej fått plats

på önskat datum,

dagar

Genomsnittligt antal dagar mellan önskat placeringsdatum och faktiskt

erbjudet placeringsdatum. Mätperiod årets 6 första månader.

Källa: Egen undersökning i kommunen.7 23 8 21

Väntetid särskilt

boende, dagar

Medelvärde, antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum

avseende särskilt boende inom äldreomsorg. Med ansökningsdatum

avses det datum då ansökan om plats på särskilt boende kommer in till

kommunen, oavsett om ansökan görs skriftligt eller muntligt. Med erbjudet

inflyttningsdatum avses det datum då den enskilde enligt kommunens

erbjudande har möjlighet att flytta in på ett särskilt boende, oavsett om den

enskilde sedan väljer att flytta in eller inte. Avser samtliga utredningar avseende

plats på särskilt boende som avslutades i kommunen under första halvåret,

och som avsåg personer som vid tidpunkten för ansökan var 65 år eller äldre.

Källa: Egen undersökning i kommunen.

52 57 53 52

Väntetid

försörjningsstöd,

dagar

Genomsnittligt antal dagar från första kontakten för ansökan vid nybesök,

med socialtjänsten till dess att beslut om försörjningsstöd har fattats. Med

första kontakt avses muntlig eller skriftlig kontakt angående ansökan om

försörjningsstöd. Allmänna förfrågningar exkluderas. Mätperiod är första

halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen.

31 16 36 16

TR

YG

GH

ET

SA

SP

EK

TE

R I

DIN

KO

MM

UN

Nöjd Region Index -

Trygghet

Medborgarnas bedömning av hur tryggt det är i kommunen, skala 1-100. Källa

SCB:s medborgarundersökningar.54 60 57 61

Personal-kontinuitet

hemtjänst, antal olika

personal på 14 dagar

Medelvärde, antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under en

14-dagarsperiod. Gäller de personer, 65 år eller äldre, som har två eller

fler besök av hemtjänsten varje dag (måndag-söndag). Trygghetslarm

och matleveranser räknas ej. Mätningen avser tiden 07.00- 22.00.

Hemsjukvårdspersonal redovisas inte. Brukare som inte bott i det egna

hemmet under hela eller delar av mätperioden exkluderas ur mätningen.

Källa: Egen undersökning i kommunen.

Ingen uppgift

lämnad 201515 15 15

Barn/personal i

förskola, planerad

Antal barn, i åldern 1-5 år, i förskola totalt, dividerat med totalt antal

årsarbetare i förskolan. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi.

Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: Skolverket.

6,0 5,4 5,6 5,4

Barn/personal i

förskola, närvarande

Antal närvarande barn per närvarande personal i förskola. Mätning under

tvåveckorsperiod i oktober. Personal räknas om till heltidspersonal. För

barnen räknas det faktiska antalet. Avser total tid, ej tid i barngrupp. Avser alla

förskolor i kommunen oavsett regi. Källa: Egen undersökning i kommunen.

4,5 4,3 4,5 4,3

Kommunens kvalitet i korthet

64

Motala

2015

Medelvärde

(riket) 2015

Motala

2014

Medelvärde

(riket) 2014D

IN D

ELA

KT

IGH

ET

OC

H

KO

MM

UN

EN

S IN

FOR

MA

TIO

N

Valdeltagande

kommunvalet, %

Antal avgivna röster i senaste kommunalvalet (giltiga och ogiltiga) dividerat med

antal röstberättigade, multiplicerat med 100. Källa: Valmyndigheten och SCB.Inget val 2015 Inget val 2015 84,8 83,2

Webbinformation %

av maxpoäng

Indexet baseras på en extern mätning av informationsgivningen på

kommunens webbsida. Undersökningen görs på 12 verksamhetsområden där

varje områdes svar kan ge maximalt 100%. Här redovisas ett medelvärde av

resultaten på de 12 områdena. Källa: SKL (Information till alla).

83 80 81 78

Delaktighetsindex %

av maxpoäng

Andel (%) av maxpoäng. Indexet visar en samlad bild av hur väl kommunen

möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Poängen

baseras på 18 frågor om möjligheterna till medborgardelaktighet i kommunen.

Frågorna ändrades år 2014. Källa: Egen undersökning i kommunen

Ingen uppgift

lämnad 201555 56 53

Nöjd Inflytande Index

- Helhet

Kommunens Nöjd-Inflytandeindex, skala 1-100. Bygger på tre frågor om

möjligheterna till inflytande i kommunen.

Källa SCB:s medborgarundersökningar.

35 40 43 40

DIN

KO

MM

UN

S E

FFE

KT

IVIT

ET

Kr/barn förskola Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner

och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i

förskola vid mätning 15/10 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi.

Källa: SCB och Skolverket.

127 963 130 784 127 593 125 593

Nationella prov åk 6,

genom-snittlig andel

(sv, ma, en) %

Elever i åk 6 som deltagit i alla delprov som fått lägst betyget E för

ämnesprovet i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik,

hemkommun, genomsnittlig andel (%). Avser elever folkbokförda i kommunen

oavsett var de går i skolan. Källa: Skolverket och SCB.

97 93 92 92

Nationella prov åk 3

genomsnittlig andel

(sv, ma) %

Genomsnittlig procentsats för de elever som klarat samtliga ämnesprov i

svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3. Beräknas

som antal godkända elever i matematik + antal godkända elever i svenska

och svenska som andraspråk / hemkommun antal deltagande elever i

matematik +hemkommun antal deltagande elever i svenska och svenska som

andraspråk. Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skolan.

Källa: Skolverket och SCB.

69 70 64 68

Elever i åk. 9 som

är behöriga till ett

yrkesprogram,

andel %

Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med

antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål-

och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever

folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket.

92,0 85,2 84,9 86,4

Elevers syn på skolan

och undervisningen

i åk 8, andel positiva

svar (%)

Genomsnitt av andelen elever som på en fyrgradig skala svarat stämmer

helt och hållet och stämmer ganska bra (positiva svar) på de gemensamma

enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. Avser elever i

årskurs 8 i kommunen. Källa: Egen uppgift från kommunen och SKL.

78 75 83 76

Kostnad per

betygspoäng

grundskola

Kostnad per betygspoäng (meritvärde) i årskurs 9, kommunala skolor.

Kostnaderna avser total kostnad exklusive lokaler. Betygspoängen avser år T,

kostnaderna år T-1. Källa Dagens samhälle, Skolverket och SCB.

358 375 358 368

Gymnasieelever som

fått examen eller

studiebevis inom 4 år

inkl IM, %

Obs! Ej helt jämförbart med föregående år pga ändringar i samband med

gymnasieskolans nya läroplan Gy 2011.74,3 78,6 77,1 78,3

Kostnad per

gymnasieelev i förh.

till andel som ej fått

examen/studiebevis

Obs! Ej helt jämförbart med föregående år pga ändringar i samband med

gymnasieskolans nya läroplan Gy 2011.29 238 25 809 23 409 25 186

Kvalitetsaspekter

särskilt boende, andel

av maxpoäng

Sammanvägt resultat i form av andel av maxpoäng. Varje delfråga ger mellan

0-5 poäng. Summan av alla delfrågor beräknas och delas med maximalt

möjliga poäng. Redovisas som procent. Ett antal nya delfrågor har tillkommit

2014

73 66 73 66

Kostnad särskilt

boende äldre-

omsorg, kr/brukare

Obs! Ej jämförbart med föregående år. Tidigare har lokalkostnader exkluderats,

men detta ingår numera i måttet. 700 099 796 077 580 236 672 629

forts >>

65

Motala

2015

Medelvärde

(riket) 2015

Motala

2014

Medelvärde

(riket) 2014D

IN K

OM

MU

NS

EF

FE

KT

IVIT

ET

Andel brukare som

är ganska / mycket

nöjda med sitt

särskilda boende %

Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller

ganska nöjda med sitt särskilda boende dividerat med samtliga personer i

åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av

äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren.

Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och

äldreboenden, Socialstyrelsen.

81 83 84 84

Omsorgs- och

serviceutbud

hemtjänst, andel av

maxpoäng



möjliga poäng. Redovisas som procent. 70 65 64 66

Kostnad hemtjänst

äldreomsorg, kr/

brukare

Obs! Brukarantalet hämtas från Socialstyrelsens individstatistik som har

förändrats sedan tidigare år. Tidigare år har uppgiften endast avsett oktober

månad men avser nu ett genomsnitt av alla månader på året. Dessutom har vi

nu plockat bort alla brukare som har trygghetslarm eller matdistribution som

enda insats, samt brukare med mindre än 2 timmar hemtjänst per månad.

180 839 265 002 156 318 248 069

Andel brukare som

är ganska / mycket

nöjda med sin

hemtjänst %

Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de är mycket eller

ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65

år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen

av äldres uppfattning. "Vet ej/Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren.

Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och

äldreboenden, Socialstyrelsen.

93 91 95 91

Kvalitetsaspekter

LSS grupp- och

serviceboende, andel

av maxpoäng



möjliga poäng. Redovisas som procent. Notera att en ny delfråga tillkommit

sedan förra året.

92 82 86 82

Ej åter-aktualiserade

ungdomar ett år efter

insats, %

Andel (%) ungdomar i åldern 13-20 år som inte återkommit till socialtjänsten

inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser.

Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd.

Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Avser insatser/utredningar som

avslutades första halvåret år T-1. Källa: Egen undersökning i kommunen.

77 78 93 78

DIN

KO

MM

UN

SO

M S

AM

HÄ

LLS

UT

VE

CK

LAR

E

Förvärvsarbetande

invånare 20-64 år, %

Antal förvärvsarbetande i åldern 20-64 år dividerat med antal invånare i åldern

20-64 år den 31/12. Källa: SCB.74,7 78,5 74,4 78,5

Invånare som någon

gång under året

erhållit ekonomiskt

bistånd, andel (%)

Antal invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd,

dividerat med antalet invånare den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB.3,8 4,2 3,9 4,1

Antal nya företag, per

1000 inv.

Antalet nyregistrerade företag per 1000 invånare i kommunen. Baseras på data

från första halvåret och räknas upp gånger två som en prognos för helåret.

Källa: Nyföretagarcentrums företagsbarometer.

4,8 4,9 4,0 4,9

NKI Företagsklimat

enligt SKL:s Insikten

Nöjd Kund Index, Företagsklimat - Totalt: Kommunrankning,

enkätundersökningen Insikt, företagarnas helhetsbedömning av servicen i

myndighetsutövningen (skala 0-100). Källa: SKL.

67 68Ingen mätning

2014

Ingen mätning

2014

Sjukpenningtal Antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per 1

000 registrerade försäkrade i åldrarna 16-64 år exklusive försäkrade med hel

sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt

sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar. Källa: Försäkringskassan

11,9 10,5 10,7 9,3

Återvunnet material

av hushållsavfall, %

Andel hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inklusive

biologisk behandling (%). Källa: Avfall Sverige46 39 36 36

Miljöbilar i kommun-

organisationen, %

Notera att vi nu hämtar denna uppgift från Miljöfordon Syd istället för egen

inhämtning.46 34 - 44

Ekologiska livsmedel

%

Kostnad i kronor för inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnad

i kronor för total mängd inköpta livsmedel i kommunen. Avser ekologiska

livsmedel enligt KRAV-märkning, EU:s miljösymbol för ekologiska livsmedel

eller andra likvärdiga symboler där det finns en erkänd certifiering som

garanterar produktens ekologiskt producerade innehåll. Mätningen avser årets

första 6 månader. Källa: Egen undersökning i kommunen.

47 25 46 20

Nöjd Region Index -

Helhet

Kommunens Nöjd-Regionindex, skala 1-100. Bygger på tre frågor om

hur kommunen är som plats att bo och leva på i sin helhet. Källa SCB:s

medborgarundersökningar.

56 60 63 60

66

InledningVi, av fullmäktige utsedda revisorer i Motala kommun, har granskat om den verksamhet som under 2015 bedrivits i styrelsen, nämn-derna och fullmäktiges beredningar skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk syn- punkt tillfredsställande sätt, om den interna kontrollen varit tillräcklig samt om räken-skaperna är rättvisande.

Vidare har vi genom utsedda revisorer och lekmannarevisorer även granskat verksam-heten i kommunens företag.

Uppdrag och ansvarKommunstyrelsen, nämnderna och fullmäk- tigeberedningarna ansvarar för att verksam-heten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar även för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till fullmäktige.

Revisorernas ansvar är att granska all verk-samhet, kontroll och redovisning och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag.

Revisionens omfattning och inriktningVi har utfört vårt granskningsuppdrag i en-lighet med kommunallagen, god revisions-sed i kommunal verksamhet och kommu-nens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och i den omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning.

Vi har delgivit berörda nämnder resultaten av de granskningar vi genomfört. Rapporter över genomförda granskningar har löpande överlämnats till kommunfullmäktige samt lagts ut på kommunens hemsida.

Vi har träffat nämnder, kommunstyrelsen, presidier och förvaltningsledningar under året för diskussion och informationsutbyte kring olika aktuella frågor. Vi har även tagit del av kommunfullmäktiges, styrelsens, nämn- dernas och fullmäktigeberedningarnas pro-tokoll.

I vår granskning har vi biträtts av sakkunniga från KPMG.

För ansvarsprövningen viktiga iakttagelser och bedömningarVi har granskat kommunens årsredovisning och bedömer att den i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, dess finansie-ring och den ekonomiska ställningen.

Vi konstaterar att det ekonomiska utfallet för 2015 uppgick till 4,6 mnkr, vilket är 23,5 mnkr sämre än budgeterat. I resultatet ingår återbetalning från AFA Försäkring med 18,6 mnkr. Nämndernas och styrelsens skat-tefinansierade verksamheter visar ett under-skott på -5,5 mnkr. Kommunen bör komp- lettera resultatmålet ”att varje generation ska bära sina kostnader” med ett beslut som de-finierar vad man anser vara god ekonomisk hushållning.

Prognossäkerheten har även under 2015 varit varierande, varför det krävs åtgärder av olika slag för att förbättra nämndernas förmåga att upprätta prognoser.

Av kommunens 23 resultatmål har endast sex uppnåtts och sex har inte utvärderats. Vi har därför svårt att bedöma måluppfyllelsen.

Utifrån årets genomförda granskningar är vår bedömning att det finns brister i arbetet med den interna styrningen och kontrollen, då det saknas enhetliga system och rutiner, vilket har lett till olika nivåer av engagemang

och insatser från nämndernas och kommun-styrelsens sida. Vi ser dock positivt på kom-munstyrelsens initiativ till det förändringsar-bete som påbörjats för att stärka den interna kontrollen.

Socialnämnden har under de två senaste åren redovisat betydande underskott mot full-mäktiges fastlagda budget. Nämndens eko-nomiska prognoser har inte varit tillförlit- liga. Årets ekonomiska resultat avviker negativt mot budget med -23,7 mnkr. Social-nämnden har inte, enligt vår uppfattning, tydligt informerat kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, om sin ekonomiska situation. Kommunstyrelsen har heller inte informerat kommunfullmäktige. Socialnäm- nden har inte agerat med tillräcklig hand-lingskraft och därmed inte i tid vidtagit till-räckliga åtgärder, för att anpassa verksam-heten och dess kostnader till den fastställda budgeten.

Revisorernas uttalande iansvarsfråganVi riktar anmärkning mot socialnämnden på grund av bristande styrning, ledning, upp- följning och kontroll av verksamheten som medfört en bristande ekonomisk måluppfyl-lelse och därmed ohörsamhet till de mål som fastställts av fullmäktige.

Vi tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, nämnder-na och fullmäktigeberedningarna samt de en-skilda förtroendevalda i dessa organ för verk-samhetsåret 2015.

Vi tillstyrker även att kommunfullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för 2015. Den är i allt väsentligt upprättad i en-lighet med den kommunala redovisningsla-gen och god redovisningssed.

Revisionsberättelse för år 2015

Motala den 13 april 2016

Ragnar Gyberg Ragnhild Wärn Christer Petersson Stefan Hörnell

Håkan Holmberg Yvonne Karlsson Susanne Nörgaard

67

motala.se/kommun

Documents

Årsredovisning 2015 - Motala kommun