of 68/68
ÖPPEN STOLT NYSKAPANDE Årsredovisning | 2015

Årsredovisning 2015 - Motala kommun

  • View
    229

  • Download
    9

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Motala kommuns årsredovisning innehåller en övergripande information om den verksamhet som bedrivits under 2015. Den innehåller också information om kommunens ekonomiska resultat och ställning.

Text of Årsredovisning 2015 - Motala kommun

  • PPEN

    STOLT

    NYSKAPANDE

    rsredovisning | 2015

  • 2INNEHLL

    RSREDOVISNING 2015

    Text: Motala kommun

    Grafisk form, repro och tryck: DanagrdLiTHO

    Foto: Petter Blomberg, Monica Kemi och Shutterstock

    MOTALA KOMMUN

    Besksadress: Kommunhuset, Drottninggatan 2Postadress: 591 86 Motala

    Telefon: 0141-22 50 00Fax: 0141-558 69

    E-post: [email protected]: www.motala.se

    Det r endast i motvind en drake lyfter.

    Inledning s anvnds pengarna 3

    Kommunstyrelsens ordfrande har ordet 4

    Frvaltningsberttelse 7

    Politiskt prioterade omrden 11

    Medarbetare 39

    Finansiell analys 40

    Ekonomisk redovisning 45

    Resultatrkning 45

    Balansrkning 46

    Kassafldesanalys 47

    Redovisningsprinciper 48

    Notfrteckning 49

    Driftredovisning per nmnd/styrelsen 52

    Investeringsredovisning 53

    Sammanstlldredovisning,ekonomiskversikt 55

    Sammanstlld resultatrkning 56

    Sammanstlldbalansrkning 57

    Sammanstlldkassafldesanalys 58

    Sammanstlldnotfrteckning 58

    Fem r i sammandrag 60

    Personalnyckeltal 61

    Kommunens kvalitet i korthet 63

    Revisionsberttelse 66

  • 3INNEHLL INLEDNINGMotalakommunsrsredovisninginnehllerenvergripandeinformationomden verksamhet som bedrivits under 2015. Den innehller ocks information om kommunens ekonomiska resultat och stllning.

    Utver kommunens rsredovisning gr nmnder och styrelsen en egen verksamhetsberttelse som innehller en redovisning av rets resultat, rets verksamhet och investeringar. Dessa verksamhetsberttelser redovisas som en bilaga till rsredovisningen.

    S anvndes pengarna 2015

    100 kronor i skatt till kommunen anvndes p fljande stt

    S hr fick kommunen sina pengar 2015

    Pedagogisk verksamhet

    42,89 kronor

    Vrd och omsorg

    38,30 kronor

    Infrastruktur och skydd

    5,81

    Kultur, fritid och tursim

    4,19

    vrigt

    7,49

    Politisk verksamhet

    1,12

    Utjmning och

    generella

    statsbidrag 18%

    Skatteintkter 60%

    Bidrag 9%

    Hyror 2%Frsljning 4%

    Avgifter 7%

  • 4S STYRS MOTALA KOMMUN

    Solidariskt Motala med Socialdemokraterna, Vnsterpartiet och Miljpartiet fick frtro-endet av medborgarna att leda och styra Motala kommun kommande mandatperiod och tidigt under 2015 faststllde kommun-fullmktige kommunens lokala utvecklings-program som kommer vara vr ledstjrna under mandatperioden. Det lokala utveck-lingsprogrammet r vrt politiska lfte till Motalaborna och kopplat till programmet finns 23 kommungemensamma resultatml som styr riktningen fr vra verksamheter. Vra tre politiskt prioriterade omrden r ppet och levande Motala, ett stolt och att-raktivt Motala och ett nyskapande och hll-bart Motala.

    FRAMTIDSTRO OCH UTVECKLING I EN

    VXANDE KOMMUN

    Det arbete som har bedrivits i kommunen under 2015 leder mot vr vision Motala 2030 om den ppna, stolta och nyskapande sjstaden. Motala r p vg mot att fr frsta gngen f ver 43 000 invnare. Fler och fler ser att Motala erbjuder attraktiva boendemil-jer. Motala ska vara en bra kommun att leva

    i hela livet. Vi har byggt Sverige miljvnli-gaste frskola, pbrjat utbyggnaden av fram-tidens ldrevrd och har antagit en kostpoli-cy fr vra verksamheter dr vi r en av de frmsta kommunerna i vrt arbete med eko-logisk kost.

    Frnyelsearbetet i centrala Motala ger oss ett mer sammanhllet och miljvnligt cent- rum. I somras invigde vi den nya fina pas-sagen i Varamon. I kvarteren Vrdaren och Munken byggs det nya lgenheter och trygg- hetsbostder och intresset att vilja bygga i Motala r stort. ntligen byggs det lgenhe-ter, radhus och smhus. Det behver vi fr att kunna f igng flyttkedjorna och kunna vxa.

    SAMVERKAN NYCKEL TILL KAD

    SYSSELSTTNING OCH TILLVXT

    Gldjande konstaterar vi att fretagen blir fler och sysselsttningen kar. Samarbetet med nringslivet har utvecklats och under ret har ett nytt Fretagscenter skapats med ett Cof-fice. Allt fr att strka samverkan. Tillsam- mans har vi startat ett innovationsrd fr att frmja innovationer. Satsningen p UF-

    fretagen har gett resultat och Motala ligger nu i topp tre i lnet.

    STOLTA VRDAR FR VTTERNRUNDAN

    OCH VM I TRIATHLON

    Motala fick priset rets cykelfrmjarkommun tack vare vr hga ambition. Cykling r en politisk prioritering fr oss eftersom den ock- s bidrar till en bttre milj och hlsa. Under ret har Motala ocks visat sig frn sin allra bsta sida nr vi var stolta vrdar till VM i triathlon och Vtternrundans 50 rsjubileum som tillsammans lockade ver 100 000 be- skare till Motala.

    MOTALA R P GNGMotalaharframtidstro,sjlvfrtroendeochdetfinnsettstortengagemangfrkommunen.Detrviktigtfrvrtillvxtochutveckling.Nurdetmycketp

    gng i Motala och tillsammans har vi tagit mnga positiva kliv framt!

    Motalarfrfrstagngenpvgattfver43000invnare.FlerochflerserattMotalaerbjuderattraktivaboendemiljer.

  • 5NYSKAPANDE FR EN

    HLLBAR FRAMTID

    Ingen kan gra allt, men alla kan gra n-got. Vi r mnga som har bidragit till arbe-tet fr en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hllbar kommun. Jag r stolt ver att vi som kommun solidariskt tar ansvar fr att hjlpa dem som har flytt frn krig och frtryck. Detta ger mjligheter men r ocks en utma-ning som krver nytnkande och samarbete,

    genom att mnga i kommunen kraftsamlar, samarbetar och hittar nya lsningar.

    NU FORTSTTER VI

    UTVECKLA MOTALA

    Jag vill tacka medborgare, personal, organisa-tioner, fretag och freningar som har bidra-git till den positiva utvecklingen under ret. Men n kan vi inte luta oss tillbaka.

    Det framgngsrika arbete vi har haft under 2015 mste vi fortstta med 2016 och tillsam-mans kan vi skapa utveckling och framtidstro i stergtlands sjstad Motala!

    Camilla Egberth (S) Kommunstyrelsens ordfrande

    ViharbyggtSverigesmiljvnligastefrskolaochpbrjatutbyggnadenavframtidensldrevrd

  • 6

  • 7FRVALTNINGSBERTTELSE

    Inledning Frvaltningsberttelsen r en versikt och analys av utvecklingen av kommunens verk-samhet. Ett viktigt syfte r att redovisa hur de ml som angivits av fullmktige har upp-ntts. Det gller svl de finansiella mlen som verksamhetsmssiga ml.

    Frvaltningsberttelsen innehller avsnitten politiskt prioriterade omrden, medarbetare och finansiell analys.

    Hur styrs kommunen?LEDNINGSSYSTEMET

    Motala kommun arbetar enligt ett gemen-samt ledningssystem som r beslutat av kom- munfullmktige. Mlsttningen r att ge- nom ett systematiskt arbetsstt leda och styra kommunens verksamhet s att strsta mjliga nytta skapas fr medborgarem och kunder.

    Styrningen i ledningssystemet utgr frn tv brande delar. Dels en politisk mlstyr-

    ning utifrn det lokala utvecklingsprogram- met (LUP) som antas fr varje mandatperi-od. I LUP ingr 23 gemensamma resultat-ml inom tre politiskt prioriterade omrden. Frvaltningarna arbetar med att realisera mlen genom sina aktiviteter. Nmnderna faststller rligen verksamhetsplaner dr fr-valtningarnas aktiviteter beskrivs p en ver-gripande niv.

    Den andra delen r en ppen och systema-tisk uppfljning och analys av verksam-hetens kvalitet och kostnad inom grund-uppdraget, det vill sga det ansvar som nmnderna har enligt lagstiftning och kom-munfullmktiges reglemente. Denna del r under utveckling och mellan november 2015 och mars 2016 genomfrs en frdjupad verk-samhetsanalys inom samtliga frvaltningar fr att lgga grunden fr en kommun ge- mensam uppfljnings- och analysmodell av grunduppdraget.

    INTERNKONTROLL

    Under 2015 har en revision skett av kommu-nens internkontrollarbete och tgrder har vidtagits fr att infr 2016 frstrka och ut-veckla internkontrollen som en del i den kommungemensamma styrningen.

    PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET

    Det personalpolitiska programmet r led-stjrnan i det strategiska personalarbetet som pekar ut riktningen kring ledarskap, medarbetarskap, kompetensfrsrjning, l

    ner, arbetstider, arbetsmilj och hlsa samt jmstlldhet och mngfald.

    Under 2015 har arbetet med personalpolitis-ka programmet fokuserat mtningar fr att se hur kommunen fungerar inom de olika omrdena i programmet. Ett sdant index som kommunen anvnt r Nyckeltalsinsti- tutets Attraktiv arbetsgivarindex (AVI). Att-raktiv arbetsgivarindex bestr av nio nyckel- tal som utgr relevanta indikatorer p hur arbetsvillkoren ser ut. Jmfrt med vriga kommuner avviker Motala negativt nr det gller antal tillsvidareanstllda per chef, kort- och lngtidssjukfrnvaron, medianln och lika karrirmjligheter.

    Kompetensfrsrjning r en frga som har varit och r i fokus och genom att den har integrerats i verksamhetsanalyserna under ret ger det goda frutsttningar att bde kortsiktigt och lngsiktigt prioritera rtt t-grder kring kompetensfrsrjningen.

    Under ret har en ny mngfaldsplan tagits fram och implementerats. Planen inbegriper ven jmstlldhetsplan fr kommunens verksamheter. I Nyckeltalsinstitutets jm- stlldhetsindex (JMIX) utmrker sig Mot-ala kommun positivt nr det gller jm- stlldhetsarbetet och skillnad i andel tills- vidareanstllda. Omrden dr kommunen avviker negativt mot andra kommuner r an-del kvinnor i hgsta ledningsgruppen samt skillnad i sysselsttningsgrad.

    Sammanfattning och vrdering av verksamhetsret 2015Mlen i det lokala utvecklingsprogrammetutvrderas genom nyckeltal dr rliga ml-niver faststlls av kommunstyrelsen. Som en del i det frsta ret p mandatperiodens politik har mlen satts fr hela perioden och det frsta verksamhetsret blev en tydlig del av mandatperiodens politik. Detta visar att mlstyrningen som en del i ledningssystemet fungerar mellan mandatperioderna p ett tydligt och konkret stt. rets uppfljning

    Jagbehvermedppnagon, inlyssnanderonochmedett ppetsinnesttamiginiarbetet frattfgodaresultat.

    Katarina Persson, utredningssekreterare

    STOLTA medarbetare

  • 8visade att sex ml uppfyllts helt, fem ml upp- fyllts delvis och sex ml har inte uppfyllts. Sex ml har inte kunnat utvrderas p grund av nya mtmetoder dr endast en utgngs-mtning finns redovisad. Resultatet r av blandad karaktr och ger grund fr fortsatt utveckling under 2016. Mlniver och akti-viter fokuseras srskilt fr att utveckla mlen vidare.

    Exempel p riktning fr de nyckeltal som faststlldes 2015 r bland annat:

    Nyckeltal med positiv riktning:Antal arbetsstllen, sysselsttning, utbild-ningsnivn, befolkningen, resultat grund-skola, entreprenrskap samt ekologiska livs-medel.

    Ofrndrad eller negativ riktning:Kvinnors sysselsttning, bostadsfrsrjning-en, resultaten i medborgarunderskningen.

    Den sistnmnda mtningen har betydelse fr genomslaget p flera mls uppfyllelseniv. Kommunen fll ngot i 2015 rs medborgar-underskning jmfrt med 2013 och ligger ngot lgre n snittet fr riket.

    Kriterier fr mlbedmningLUP 2015-2018 innebr ett frndrat stt att arbeta med mlstyrning i kommunen. Ut-ver att resultatmlen r gemensamma fr hela organisationen s har ven kommun-fullmktige fr vart och ett av mlen utsett

    kommunstyrelsen eller en av nmnderna att vara samordningsansvarig. Detta innebr ett ansvar att samordna samtliga berrda nmn-ders och styrelsens arbete med mlet, svara fr en samlad uppfljning och analys samt fresl mlniver fr nyckeltalen.

    Resultatmlen fljs upp genom att nyckeltal kopplas till mlet. Mlen har bedmts enligt ngot av fljande alternativ: Helt uppfyllt - alla nyckeltal uppfylls Delvis uppfyllt - ett eller flera nyckeltal uppfylls Inte uppfyllt - inga nyckeltal uppfylls Ej utvrderat - mtning har ej kunnat ske

    Fr varje nyckeltal r en mlniv fr 2015 beslutad. Mlnivn kan antingen vara for-mulerad som en absolut niv eller som en nskan om en frndring i en viss riktning.

    Nyckeltalens status bedms enligt ngot av fljande alternativ: Mlniv uppndd = Det finns en mt-ning gjord fr 2015 som motsvarar den be-slutade mlnivn. Det kan ocks vara s att mtning inte r gjord fr 2015 nnu MEN det finns en tidigare mtning som motsvara-de den mlniv som gllde vid tiden fr den mtningen. Mlniv ej uppndd: Det finns en mt-ning gjord fr 2015 som INTE motsvarar den beslutade mlnivn. Det kan ocks vara s att mtning inte r gjord fr 2015 nnu MEN det finns en tidigare mtning som INTE motsvarade den mlniv som gllde vid tiden fr den mtningen. Ej bedmt: Nyckeltalet har inte kunnat bedmas. Antingen beror detta p att mt-ning inte r genomfrd nnu, eller att det bara finns en ursprungsmtning och att det krvs en upprepad mtning fr att kunna av-gra hur nyckeltalet har utvecklats och dr-med om mlnivn r uppndd eller inte.

    Fr varje resultatml har frvaltningarna i sina verksamhetsplaner angett vilka vergri-

    pande aktiviteter som frvaltningen arbetar med. Dessa bryts sedan ner i aktiviteter p enhetsniv. Fr varje resultatml ges en sam-mafattande bild av vilka aktiviteter som p-gtt under 2015 kopplat till mlet samt en framtidsutblick.

    Utmaningar/FramtidSAMHLLSPERSPEKTIV

    Bostadsbyggandet r av strsta betydelse fr att mta de utmaningar som befolknings- tillvxten ger. Kommunen ger frutstt-ningarna fr ett kat bostadsbyggande ge- nom att ha hg planberedskap och stor marktillgng. Under 2015 sldes 50 villa-tomter vilket r rekord i modern tid. Det r av strsta vikt att markfrvrv och plan- ering fr bostadsbyggande kan hlla den hga nivn som pbrjades under 2015. Det-ta skerstlls bland annat med en fullt be-mannad organisation fr planering samt ak-tiv dialog med intresserade byggherrar fr att synliggra de objekt kommunen har. Alltfler byggherrar visar intresse fr kom-munen med std i det nyligen antagna bostadsfrsrjningsprogrammet, vilket ms-te utnyttjas ytterligare under kommande r. Fler projekt r planerade fr pbrjan under 2016 n de som startade under 2015.

    Den omfattande flyktingvgen i Europa innebar ven i Motala ett mycket hgt antal flyktingar under hsten. Med mycket goda insatser hanterades den akuta situationen med att finna boendelsningar p ett posi- tivt stt. Bde tillflliga insatser och mer lngsiktiga lsningar kom att dominera hs-tens arbete. Bde organisering av arbetet internt och rekrytering av personal till de olika boenden kom att bli omfattande upp-gifter fr kommunen under hsten. Under 2016 kommer utmaningen vara att rusta skolan och vriga delar av organisationen fr att mta de nyanlnda i ordinarie verk-samhet. Det r av strsta betydelse att inte- grationsarbetet har ett mycket hgt fokus fr att f bde boende, arbetsmarknad och civil- samhlle att fungera fr dessa grupper av mnniskor. Fokus p detta kommer att fin-nas i alla verksamheter som har en roll inom omrdet.

    Under 2015 kom det siffror som visar att ar-betslsheten minskat ngot bde totalt och fr ungdomar mellan 1824 r. Antalet ar-betsstllen kade tillsammans med antalet sysselsatta. Utmaningen r att fortstta den- na positiva trend och om mjligt frstrka

    Vikanvaraettstdtandraochlta dem f prata av sig, vi ser till att mnniskor i olika krissitua- tionerfrdenhjlpdebehver.

    Robert Karlsson, styrkeledareSTOLTA medarbetare

  • 9under kommande r. Tillvxtarbetet som kommunen drivit sedan 2012 genom Till- vxt Motala AB har gett stora resultat. Genom de insatser som kommunen har gett bolaget i uppdrag att gra har en stark tillvxt skapats. Kommunen har idag fler fretag n ngonsin tidigare och gr mot den magiska grnsen p 4 000 bolag. Fr 2015 var det ett starkt resultat vad gller antalet nystartade fretag dr hela vst- ra stergtland gtt starkt framt. Mot- ala landade p en kning p 16 procent tot- alt, att jmfra med riket dr kningen lg p 3.6 procent och Vstra stergtland p 5.2 procent. Fr aktiebolag var kningen p 28 procent i Motala. Dessa var tillsammans viktiga indikatorer p att kommunen kan ka sysselsttningen ytterligare genom den- na tillvxt av fretag. Den bransch som sett den allra starkaste utvecklingen r bransch- en Fretagstjnster som sedan millennium- skiftet kat med 676 jobbtillfllen, vilket r en kning med 100 procent .

    Det fortsatta arbetet med att omdana stad- ens centrum r en del av tillvxtarbetet fr att skapa en attraktivare stad fr mnniskor att leva och verka i. Under ret frdigstlldes delar av den ombyggda genomfarten via Storgatan och en ombyggnation av Drott-ningplan pbrjades. Denna kommer att vara klar under 2016 och fljs av ytterligare ombyggnationer av den gamla genomfarten ner till stermalmsgatan. Allt detta sker som en del i medfinansieringen frn trafik- verket i samband med broavtalet fr Motala- bron.

    VERKSAMHETSPERSPEKTIV

    I frvaltningarna var trycket p grundupp- draget hgt. Inom socialfrvaltningens om- rde kade trycket p placeringar av barn och unga. Fortsatt arbete med att organisera om och skapa bttre frutsttningar fr ld-reomsorgens enheter har varit fokuserade un-der 2015. Detta har inte rckt till fr att ska-pa verksamheter och uppdrag i balans under ret. Detta arbete mste fortg under 2016 fr att grunduppdraget inom dessa omr-den ska kunna utvecklas p bsta stt. Under 2015 invigdes det ombyggda Samuelsbergs-hemmet och nya trygghetsbostder byggs i kvarteret Munken med inflyttning 2016 som ett led i att rusta kommunen fr de framtida behoven inom omrdet.

    Inom bildningsfrvaltningen har frmst in-satser fr nyanlnda varit omfattande under ret. Detta har pverkat frmst gymnasie-

    skolan men ven grundskolan i behov av nya lokaler och nya undervisningsgrupper. Den kraftiga tillvxten av barn i frskolelder innebar krav p bde nya frskolor och re-krytering av ny personal. Planeringsarbetet fr en ny skola p Motala Vster har varit lngt och omfattande men ndde under ret sitt slutml. I samband med beslutet om grundskolans lokalbehov s beslutades att pbrja bygget av en ny f-9 skola p Vster som ersttning fr Rssns f-6 skola. Den nya skolan ska vara klar till terminstarten hsten 2018. Detta r kommunens enskilt strsta satsning under dessa r. Under 2015 kade andelen elever i rskurs 9 med behrighet till gymnasieskolan kraftfullt till 83 procent jm-frt med 72 procent fregende r. Att behl- la och utveckla denna positiva trend under 2016 r ett viktigt fokus fr att hja bild-ningsgraden i kommunen.

    Behoven r stora inom kommunens verk-samheter men det r ven mjligheterna. Un-der ret har innovationsprojektet haft fokus p att lyfta fram innovationer som en del i verksamhetsutvecklingen. Genom det natio-nellt finansierade projektet frn Vinnova har fokus varit p att lyfta ut modeller och ar-betsstt p enheterna fr att utveckla inno-vationsarbetet. Piloter och frsta-enheter har skapats och redovisats. Under 2016 pgr ar-betets andra fas fr att lyfta arbetet nrmare alla medarbetare.

    MEDARBETARPERSPEKTIV

    Fortsatt stigande ohlsotal i de stora perso-nalintensiva verksamheterna under 2015 r ett hot mot kvaliteten i verksamheten och innebr fr den enskilde medarbetaren sto-ra pfrestningar. Att bryta de stigande ohl-sotalen r den mest prioriterade frgan inom personalomrdet och har hgsta fokus under 2016. Att stta chefers arbetsvillkor och fr- utsttningar i fokus r en absolut ndvn- dighet under ret. Sambandet mellan rim- ligachefsuppdrag och vlbefinnandet hos de understllda r vl klarlagt. Srskilda insat-

    ser fr att bryta ohlsa har pbrjats under 2015 och kommer att frstrkas under 2016. Kompetensfrsrjningen inom i stort sett alla omrden r en mycket stor utmaning infr framtiden. Kommunens arbete fr att vara en attraktiv arbetsgivare mste fokuse-ras under kommande r. Att behlla, utveck-la och attrahera personal till vra verksam-heter r av strsta betydelse.

    EKONOMISKT PERSPEKTIV

    Kommunens ekonomi krver ett fortsatt systematiskt arbete fr att mta kommu- nens utmaningar med rtt ekonomiska fr- utsttningar. Sedan 2015 r fokus att fr- strka arbetet med verksamhetsanalys fr att f en samlad bild av grunduppdragen i alla verksamheter. Bde utifrn dokumentation av uppdraget, redovisning av kvalitetsindi- katorer men ven ett frsk till systematisk prioriteringsdiskussion. Under 2016 frdjup- as verksamhetsanalyserna i samverkan med universitetet i Linkping och dess priorite- ringscentrum angende frutsttningarna och mjligheterna till en terkommande systematisk prioritering av kommunens verksamheter. Arbetssttet som en del av kommunens ledningssystem LedMot syftar till att mta de utmaningar som den finans- iella analysen beskriver. Kommunens om- vrldsbevakning, analysfrmga och en tyd- lig rollfrdelning i rsagendan r ytterligare verktyg fr att skapa de frutsttningar som krvs fr bttre besluts- och prioriteringsun-derlag med ekonomin som grund.

    Jagrstoltverattfvaraendelavbarnensfrstaviktigar, att f vara med i det som barnen lr sig

    Josefin Karlsson, frskollrare

    STOLTA medarbetare

  • 1010

  • 11

    ETT PPET OCH LEVANDE MOTALA

    POLITISKT PRIORITERAT OMRDE

    IettppetochlevandeMotalaharallalikavrdeochsammachansattutvecklasochformasinframtid.Kommunenarbetaraktivtfrattmnniskorskafutvecklassomindividerochgesmjlighetattfrverkligasinadrmmarochider.

    AKTIV POLITIK FR ARBETEFrr var Motala en tung industristad. Idag r Motala en tillvxtkommun i snabb fr-ndring med ett sikte mot en fretagsmilj i toppklass. Dr det r en sjlvklarhet att ut-veckla befintligt nringsliv och att locka nya etableringar till Motala.

    Som verktyg fr att n dit finns ett tio- punktersprogram. Det r frukten av en sam- verkan mellan kommunen och lokala fre- tag, med nringslivsbolaget Tillvxt Motala som katalysator. Hr ingr satsningen p

    Motala Fretagscenter med Coffice och ut- bildning av tjnstemn i bemtande, attity-der och tillgnglighet. Att antalet arbetsstl-len kar mer n frvntat r en signal om att kommunen rr sig i rtt riktning.

    Det skapar ocks frutsttningarna fr att alla motalabor ska knna livsgldje och vxa som individer nr utbudet vxer. Mjlighe-terna till meningsfull sysselsttning kar, ngot som mrks d bland annat ungdoms-arbetslsheten har sjunkit under 2015.

    LIVSLNGT LRANDE Att stimulera fler att lgga grunden fr det livslnga lrandet r en stor utmaning. Fr svl individ som samhlle r det viktigt att skapa frutsttningar fr en bredare ansats n enbart utbildning.

    Aktiviteter handlar om att utveckla sam- verkan fr en kad utbildningsniv, upp-muntra och ge std till freningar, foku- sera p olika insatser som frmjar lsning samt kartlgga vilka olika resursbehov som finns.

    DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Kommunen utvecklas bttre om alla sam-arbetar och bidrar med ider. Drfr vl-komnas ett brett engagemang och satsar p medborgares mjlighet till inflytande och delaktighet i Motala kommuns utveckling.

    I projektet Framtidens Motala fick kommu-nen in tusen ider som nu anvnds fr att utveckla Motala de nrmaste ren. Detta bevisar att medborgardialog och samverkan lnar sig, och kommunen kommer kontinu-erligt att utveckla svl de fysiska som digi-tala mjligheterna till delaktighet och infly-tande.

    11

  • 12

    Resultatml 01 Fretagsmilj i toppklass

    Genom fler fretag och njda fretagare. Bedmning: Helt uppfyllt MedettsiktemotenfretagsmiljitoppklassrdetensjlvklarhetattutvecklakommunensbefintliganringslivochattlockanyaetableringartillMotala.SedanfyrartillbakasamarbetarkommunenintensivtmednringslivsbolagetTillvxtMotala,vilketharhaftenstorbetydelsefrMotalastillvxtochutvecklingunderperioden.

    Under 2015 har kommunen arbetat med den gemensamt framtagna 10-punktslistan. Syf- tet r att skapa en fretagsmilj i toppklass. Som verktyg fr att n dit finns ett tio- punktsprogram fr att skapa ett nringslivs-klimat i toppklass. Programmet bygger p samverkan mellan kommunen och lokala fretag, med nringslivsbolaget Tillvxt Mot- ala som katalysator.

    Utbildningar fr kommunala tjnstemn i bemtande, service handlggningstider, till- gnglighet och attityder r ett inslag i t-grdslistan. Nio av punkterna r avbockade och den tionde, att etablera ett frbttrings-team med fokus p relationer mellan kom-munen och nringslivet, startar vren 2016. Motala Fretagscenter med Coffice invigdes

    i augusti 2015. Tanken r att det ska vara en kreativ fretagsarena dr bde nya och mog- na fretag i Motala kan mtas, utbyta id-er samt f kompetensutveckling och affrs- rdgivning.

    Tillvxt Motala genomfr en mtning bland kommunens fretag och p frgan hur man upplever fretagsklimatet idag jmfrt med fr tv r sedan upplevde 75 procent av de tillfrgade fretagen att klimatet har blivit bttre. Enligt svenskt nringslivs ranking har Motala ocks tagit steg framt de senaste tre ren.

    Arbetet fortstter med att revidera hand- lingsplanen fr tillgnglighet och bem-tande. Kommunen ska formulera tydligare

    servicegarantier, utforma ett nytt handslag med Tillvxt Motala i en ny 10-punktlista samt fortstta att delta och tillsammans med Tillvxt Motala utveckla och forma mtes-platser och samverkansformer. De framtida tankarna p ett servicecenter har ocks en stark koppling till resultatmlet att skapa en fretagsmilj i toppklass.

    Antalet arbetsstllen har kat mer n den frvntade mlnivn som r uppsatt med sikte att n 4 500 arbetsstllen till r 2030. Fretagarnas njdhet med bemtandet i Insikts-mtningen har kat. Mlet bedms som uppfyllt.

    1.1 Arbetsstllen, antalSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun 3 828 3 852 3 783 3 760 3 758

    1.2 NKI kvalitetsfaktor bemtandeSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun ka 75.0 73.0 73.0 69.0

  • 13

    Resultatml 02 Meningsfull sysselsttning

    Genom fler sysselsatta och minskat behov av olika former av frsrjningsstd.

    Bedmning: Helt uppfyllt Allamotalaborskaknnalivsgldjeochvxasomindivider.Envxtkraftsomkommerinifrn,kommunenstydligaambitionrdrfrattskapaenmeningsfullsysselsttningfrattundanrjaohlsaochutanfrskap.Kostnadernafrfrsrjnings-stdkanminskasomsamverkanvergrnsernautvecklasochansvaretfrfrganfrdelas.Ungdomsarbetslshetenrfortfarandefrhgvenomdenharsjunkitunder2015.

    Fr att minska ungdomsarbetslsheten i vs-tra stergtland har en avsiktsfrklaring un-dertecknats p initiativ av Arbetsmarknads- rdet och en lokal verenskommelse mellan Motala kommun, Tillvxt Motala och Arb- etsfrmedlingen r ocks sjsatt. Den hr samverkan skapar en grund fr att p kort och lng sikt f fler unga i sysselsttning. Under 2015 har Motala kommun bland an-nat fortsatt sitt arbete med arbetstrning ge-nom Via Ekens fr att skapa meningsfull sysselsttning.

    Infr 2016 satsar Motala kommun ytterliga- re fem miljoner fr detta ndaml dr trai-neejobb och praktikplatser kommer att ing. Ett annat verktyg som kommer att kunna pverka detta resultatml i rtt riktning r utvecklingsarbetet inom den sociala ekono- min, dr framfr allt arbetsintegrerande soci-ala fretag kan komma att f en viktig kom-pletterande roll. En fortsatt stark utveckling av samverkan mellan arbetsmarknadens alla parter r den strsta framgngsfaktorn fr att sprida och frdela ansvaret fr att skapa en meningsfull sysselsttning fr alla.

    Andelen frvrvsarbetande kar i ldrarna 20-64 r. Nr det gller andel av befolkning-en som frsrjs via sociala ersttningar ligger Motala hgt ver rikets niv och mlnivn r att denna andel ska minska. Mellan 2014 och 2015 minskade andelen.

    Mlet bedms som helt uppfyllt.

    ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Riket 14.40% 14.20%

    2.1 Andel frvrvsarb 20-64 r nattbefolkningSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun 74.50% 74.70% 74.70% 74.40% 73.90%

    ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Riket 77.30% 77.30% 77.10% 77.10%

    2.2 Frsrjning via sociala ersttningar, andel av befolkningenSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun minska 21.40% 21.80%

  • 14

    Resultatml 03 Bildning fr individen och

    samhllets utvecklingGenom fler invnare med hgre utbildningsniv. Bedmning: Helt uppfyllt

    Attstimuleraflerattlggagrundenfrdetlivslngalrandetrenstorutmaning.Frsvlindividsomsamhllerdetviktigtattskapafrutsttningarfrenbredareansatsnenbartutbildning.

    Kommunens frvaltningar arbetar svl externt som internt med att frbttra frut- sttningarna fr att n hgre bildningsniv ver tid. Frvaltningarna har formulerat fyra vergripande aktiviteter som ska bidra till att resultatmlet uppns. Aktiviteterna handlar om att utveckla samverkan fr en kad ut-bildningsniv, uppmuntra och ge std till freningar, fokusera p olika insatser som frmjar lsning samt kartlgga vilka olika resursbehov som finns. Via kommunled-ningsfrvaltningens frsorg har samtal inletts med universitetsledningen vid Linkpings universitet kring ett vergripande samver-kansavtal. Inom ramen fr detta avtal har ett omrde lyfts kring hur universitetet kan bidra med FoU-insatser fr att strka Mot- alas utbildningsniv. Arbetet fr att ka mj- ligheterna fr barn och unga att klara sin skolgng sker i samverkan mellan social- nmnden och bildningsnmnden. Arbetet r en fortsttning p PSYNK, ett projekt med

    std av Sveriges Kommuner och Landsting. Bildningsfrvaltningen fokuserar p att nytt-ja frmst kultur- och fritidsverksamheter-na som lokaliseringsfaktor i arbetet med att skapa lust att delta i olika aktiviteter och bredda engagemanget bland vra invnare.

    Inom kulturomrdet har ett generalpro- gram bidragit till att lyfta kulturens kraft. Genom en strre spridning har fler invna-re medverkat vid kommunens kulturarran- gemang. Projektet kring Gamla Motala Verkstad har frankrats och ny kraft har till- frts, vilket ger ett gott utgngslge fr framtiden. Under 2015 har Motala kom- mun samarbetat med freningslivet, till exempel med en speedwayskola tillsammans med Piraterna Speedway, en skridskoskola med IFK Motala samt handikappbordtennis tillsammans med Vsters BTK. Sommar-lovsprogrammet, dr kommunens frening- ar kan erbjuda aktiviteter till elever, innehll

    2015 nrmare hundra olika aktiviteter. Pro-jektet Motala Lser har avslutats under 2015. Projektet har genererat en rad insatser som fortstter mellan skolor och bibliotek och i hem runtom i Motala. Inom omsorgs- verksamheten har tv lttlst-cirklar fr funktionsnedsatta startats under ret. Fr-skolorna arbetar aktivt med lsning p de olika enheterna och genom besk p biblio- tek och i bokbuss. Frskolans IKT-pedagoger har tagit fram ett centralt utbud av metoder och appar som ska frmja sprkutvecklingen och lsinlrningen. ven kommunens pp-na frskolor har etablerat ett samarbete med biblioteket.

    Vi ser en positiv utveckling bde vad avser andelen invnare i ldersintervallet 30-34 r med eftergymnasial utbildning samt andelen elever med avgngsbetyg frn gymnasiets na-tionella program.

    3.1 Invnare med eftergymn utb, 30-34 r, andel nattbefolkningenSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun ka 33.5% 32.2% 30.2%

    UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Riket 48.9% 48.7% 48.3%

    3.2 Gymnasiet, andel elever med avgngsbetyg frn Nationella programSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun ka 88.7% 81,2%

  • 15

    Resultatml 04 Tillvxt genom mngfald

    Bedmning: Ej uppfyllt

    Motala kommun vill ta vara p mngfalden p bsta stt, och vrna om mnniskors lika vrde. P s stt lggs grunden till trygghet,delaktighetochjmstlldhetochlngsiktig,hllbartillvxtpmnniskorsvillkor.Arbetetmedmngfaldhandlarbdeomattvisapochmotverkadiskriminering,ochattsemngfaldsomentillgngfrsvlindividsomsamhlle.

    Under ret har en ny mngfaldsplan antagits. Planen ger vgledning i hur kommunen som arbetsgivare ska agera fr kad mngfald. En utbildning med tema Tillvxt genom mng- fald har genomfrts fr politiker, frvalt-ningschefer och nyckelpersoner i syfte att stimulera till reflektion och diskussion om mngfald. Verksamheten i vrigt har under ret prglats av den stora flyktingstrmmen till Sverige och ett stort flyktingmottagande i kommunen. Genom bildande av en opera-tiv samverkansgrupp har frgan frts upp p kommunledningsniv. I flyktingmottagandet har en bred samverkan etablerats med andra myndigheter, kyrkliga samfund, nringsliv- et, studiefrbund och mnga ideella orga- nisationer och frivilliga krafter. Beslut om inrttande av en interreligis samverkans-

    grupp har tagits av kommunfullmktige med uppdrag att bland annat stdja och till-varata olika kulturers och religioners positiva kraft fr att uppn kad sammanhllning i Motala.

    Mngfaldsplanen behver ytterligare frank- ras fr genomslag hos kommunen som ar-betsgivare. Definitionen av mngfald beh-ver implementeras i den kommunala orga- nisationen till frmn fr ett bredare pers- pektiv i verksamhetsplaner och aktiviteter. Det stora antalet flyktingar som togs emot under 2015 br ges mjligheter att p ett bra stt introduceras i utbildning och arb- ete och ges goda mjligheter att knyta an till det svenska samhllet.

    Mngfald r komplicerat att mta men un-der ret har nd tv nyckeltal faststllts som relaterar till tillvxt. Ett av dem tar fasta p att vart femte jobb i stergtlands privata sektor skapas i fretag som drivs av utrikesfdda, detta trots att de bara str bak-om vart tionde fretag i lnet (Klla: Vis-ma, SCB). Mtvrden p kommunniv finns dock nnu inte tillgngliga. Det andra nyck-eltalet avser andelen mn respektive kvinnor i sysselsttning. Andelen kvinnor i syssel-sttning ligger p en ofrndrad niv mellan 2013 och 2014 trots att sysselsttningen fr samtliga invnare 20-64 r har kat.

    4.1 Andel sysselsatta kvinnor 20-64 r nattbefolkningenSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun ka 71.80% 71.80% 71.10%

    UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Riket 76.00% 75.70% 75.60%

    4.2 Nystartade fretag, av personer med utlndsk bakgrundSTATUS TREND UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun Ej bedmt Ej bedmt

  • 16

    Resultatml 05 Medborgarinflytande

    Genom att medborgarnas upplevda inflytande och upplevelsen av bemtande

    och tillgnglighet frbttras. Bedmning: Ej uppfyllt

    Vrkommunutvecklasbttreomallasamarbetarochbidrarmedider.DrfrvlkomnasettbrettengagemangochsatsningpmedborgaresmjlighettillinflytandeochdelaktighetiMotalakommunsutveckling.Detrviktigtfrattskapatillittilldetdemokratiskasystemetfrattutvecklaetthllbartsamhlle.Delaktighetochinflytandeisamhlletrocksdetfrstaavelvafolkhlsopolitiskaml.Ommedborgareuppleverattdeintekanpverkadeegnalivsvillkorenuppstrutanfrskapochmaktlshetsomharettstarktsambandmedohlsa.

    Medborgarna kan tillfrskras inflytande p mnga olika stt, varav medborgardialog en-dast r ett. Medborgardialog har frts in som ett viktigt verktyg i kommunens ledningssys-tem och kommunen har riktlinjer fr med-borgardialog. Kommunledningsfrvaltning-en har i uppdrag att utarbeta frslag till anvisningar i nra samrd med en politisk ar-betsgrupp utsedd av kommunfullmktige. Arbetet har inletts under ret och frvntas vara slutfrt i juni 2016. Kommunen deltar i SKL:s ntverk fr utveckling av medborgar- dialog och en internutbildning p temat har genomfrts fr politiker, frvaltningschefer och nyckelpersoner i september 2015.

    Det pgr ett aktivt och omfattande ut-vecklingsarbete fr kad delaktighet inom

    samtliga frvaltningar. Informationsinsatser av skilda slag, bland annat i samband med ppet hus och mssor har genomfrts. Bru-karrd i mnga olika former och synpunkts-hantering r vanligt frekommande och anvnds i kvalitetsarbetet. Ett utvecklingsar-bete nr det gller e-tjnster och ny websida r aktuellt och bygglovsenheten har under ret testat e-tjnsten Mitt Bygge.

    Kommunens resultat i medborgarunder- skningen vad gller mjlighet till inflytande frsmrades jmfrt med tidigare mtning. Samtliga faktorer; kontakt, information, p-verkan och frtroende har ftt lgre betygs-index. Motala har ven ett lgre resultat n genomsnittet fr samtliga kommuner i un-derskningen och kommuner i samma stor-

    leksklass. Resultatet av underskningen kan anses frvnande d frgan om delaktig- het och inflytande ftt ett stort genomslag i organisationen. Det arbetet behver i sig kommuniceras p ett bttre stt med med-borgarna. Dessutom br kommunen, enligt analys i medborgarunderskningen, arbeta mer med pverkan samt frtroende. Ett in- ternt forum fr samordning och vergrip- ande planering kan vara motiverat. ven mtningen som gller medborgarnas syn p bemtande och tillgnglighet har frsm-rats sedan frra mtningen.

    UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Riket 57 57 57 56

    5.1 Njd inflytande indexSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun ka 35 43 43 38

    UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Riket 40 41 39 39

    5.2 Bemtande och tillgnglighet, medborgareSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun ka 52 54 54 54

  • 17

    Resultatml 06 Samverkan fr utveckling

    Genom kad samverkan med externa aktrer. Bedmning: Ej utvrderat

    Motalakommunrberoendeavsamverkanpolikaniverfrattuppnvisionochpolitiskaml.Attstrkasamverkanpinternationell,nationell,regionalochlokalnivrenavgrandeframgngsfaktorbdefrplatsutvecklingavMotalaochverksamhetsutveckling i kommunorganisationen.

    Under ret har ett avtal tecknats med Lin- kpings Universitet om regional tillvxt. Vi-dare har kommunen ingtt samverkansav-tal med Regionutvecklingsnmnden avseen-de Utvecklingsplan Motala. Avsiktsfrklaring har ocks ingtts med lokala partners fr sam-verkan i syfte att minska den hga ungdoms-arbetslsheten i Motala.

    En versyn har ven genomfrts av policy fr internationell samverkan. Arbete med nyck-eltal fr att mta samverkan har pbrjats. Fr att stta relevanta nyckeltal krvs en invente-ring av kommunens samverkansarbete.

    Fortsatt har ven det strategiska samverkans-arbetet utvecklats men det gr fr nrvarande

    inte att utvrdera resultatet av dessa aktivite-ter. Det r angelget fr kommunen att vrde-ra och utveckla arbetet inom flertalet vergri-pande befintliga samverkansavtal fr att ka verkningsgraden.

    6.1 Antal genomfrda samverkansaktiviteter med externa aktrerSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun Ej bedmt Ej bedmt

  • 18

    ETT STOLT OCH ATTRAKTIVT MOTALA

    POLITISKT PRIORITERAT OMRDE

    I ett stolt och attraktivt Motala utvecklar Motala kommun sina styrkor och tar varapdenpositivautvecklingen.Befolkningenkarstadigt.Stolthetenvxer.Dessutomkarstrmmenavturisterochevenemangsbeskare.Motala,stergtlandssjstad,strredanidagfrgodlivskvalitetochunikaupplevelser.Genom samverkan fortstter kommunen driva utvecklingen.

    18

    BO OCH LEVABefolkningen kar och Motala kommun kry- per allt nrmare sin toppnotering fr antalet invnare. Med strre befolkning kar mng-falden, dynamiken och frutsttningarna fr vlfrd och ekonomisk tillvxt. Samtidigt stl- ler det krav p strre utbud vad gller boende och alla former av samhllsservice.

    Det planeras nu fr 400 nya bostder p tre r och det lngsiktiga mlet r 1 000 nya bo-stder. Attraktiva och klimatsmarta boende i bde befintliga omrden och i nya omrden dr kommunen drar nytta av efterfrgan p sjstadsnra boende.

    Satsningar framt handlar om att skerstlla god livskvalitet genom innovation och hg standard p vrd, service och utbildning.

    VRDSKAP OCH EVENEMANG Ett gott vrdskap och en vlkomnande atti- tyd r sjlvklara framgngsfaktorer fr att

  • 1919

    positionera Motala som en av Sveriges ledan-de destinationer fr turism och evenemangs-besk.

    Det goda vrdskap skapas av stolta medborg- are som agerar goda ambassadrer, vilket ger goda frutsttningar fr fler boende, fretag- are och beskare. Det finns gott om stolt- het kring vrt stora evenemang Vtternrund- an som i r firade 50 r och Triathlon-VM som bda tv bidrog till att skapa folkfester som ger avtryck bde nationellt och interna-tionellt.

    TYDLIG VISION FR FRAMTIDENOmvrlden har stllt in kompassen. Plats- varumrket Motala, stergtlands sjstad, r etablerat och uppmrksammat. Motala kommuns nya vision hmtar kraft ur bde platsvarumrket och Motala kommuns krn- vrden ppen, stolt och nyskapande.

    Den lngsiktiga mlsttningen till r 2030 r att utvecklas till stergtlands attraktivaste plats fr inflyttare, beskare, fretag och in- vesterare. Motala kommun styr sitt arbete dit genom det lokala utvecklingsprogram- met med politiskt prioriterade omrden och 23 resultatml fr att hela Motala kommun ska vxa.

  • 20

    Resultatml07Stolta invnare

    Genom att fler medborgare rekommenderar Motala som boplats.

    Bedmning: Ej uppfyllt

    StoltainvnarerdebstaambassadrernafrattMotalaskafflerboende,fretagareochbeskare.Frattskapastolthet arbetar kommunen bde med platsutveckling och verksamhetsutveckling.

    En viktig aktivitet r genomfrande av ut- vecklingsplan Motala som ska strka till-gnglighet och attraktivitet. Plan fr tillvxt- investeringar 2015 har genomfrts och kom-municerats. I samband med detta har ett nytt kommunikationskoncept vid genom- frande av investeringar anvnts. Plan fr tillvxinvesteringar 2016 har frdigstllts och arbetet med att prioritera investering- arna i frhllande till kommunens tillvxt-

    ml har utvecklats. En utvecklingsplan fr landsbygden har antagits av kommunfull-mktige. Fortsatt samverkan har skett med Tillvxt Motala i syfte att kommunicera platsvarumrket stergtlands sjstad.

    Mlet har ett nyckeltal kopplat till med- borgarunderskningens frga om rekommen- dation av boplats. I medborgarundersk-ningen 2015 gick detta nyckeltal tillbaka.

    Sannolikt var det hga vrdet vid medborgar- underskningen 2013 pverkat av slutfr- andet av Banavg-projektet. En kad ml- uppfyllelse krver ett fortsatt arbete med platsutveckling genom utvecklingsplan Mot-ala och ett fortsatt starkt fokus p att kom-municera tillvxtinvesteringar och stdjan-de aktiviteter. Viktigt r ocks den fortstta samverkan med Tillvxt Motala kring plats-marknadsfringen.

    7.1 Rekommendation av Motala som boplatsSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun ka 59 67 67 60

    UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Riket 63 65 63 64

  • 21

    Resultatml 08Attraktiva och klimatsmarta boendemiljer

    Genom nya bostder, energieffektiva bostder och sjnra bostder. Bedmning: Delvis uppfyllt

    Motalakommunskasetillattkommunensboendemiljerrattraktivaochklimatsmarta.Dettaskavaraenfrutsttningbdenrbefintligaboendemiljerskautvecklasochnrnyaboendemiljerskaskapas.Kommunensversiktligaplaneringsamtbostadsfrsrjningsprogramskavaravgledandefrattutvecklaattraktivaboendemiljer.Motalasnrhettillvattenerbjudergodafrutsttningarfrattskapabostderistrandnralgen.

    I december 2015 godknde kommunfullmk- tige ett nytt mark- och bostadsfrsrjnings-program. Programmet anger en mlsttning om 400 nya bostder under de nrmaste tre ren. Under ret har bde planering och byg-gande av nya bostder haft hg prioritet och 50 nya smhustomter har slts samtidigt som mark fr bostadsbyggande anvisats till flera privata exploatrer.

    Stort fokus har ven legat p attraktiva bo-stder fr ldre och andra befolkningsgrup-per med srskilda behov och under ret har trygghetsbostder och LSS-boende i kvarte-ret Munken brjat byggas samt ersttnings-

    boendet fr gruppbostaden Kartorp. Vrd-boendet Strandvgen har efter frsta etappen av ombyggnation ftt 32 nya lgenheter. Under hsten har byggnationen av Sveriges miljvnligaste frskola, frskolan Vstra Brstorp, som r ett certifierat passivhus med klimatsmarta ider, slutfrts. I brjan av 2016 stod det klart att frskolan dess- utom r lnets frsta Svanenmrkta frskola. Utomhusmiljn r skapad fr att ge mjlighe-ter till en pedagogik som frmjar ett hllbart samhlle. Attraktiva boendemiljer prglas av bra frutsttningar till ett rikt utomhusliv varfr flera satsningar p utveckling av utom-husmiljer och mtesplatser har gjorts. Bland

    annat anlades Sveriges strsta parkourpark i samarbete med stergtlands idrottsfrbund och Frisksportarna.

    ven om mlet enbart bedms som delvis uppfyllt uppvisar nybyggnationen en tyd-ligt positiv trend. Vad gller energieffekti-va nybyggda lokaler och bostder noteras en negativ trend. En frklaring till detta r att en del nybyggnationer har valt fjrrvrme som uppvrmningsalternativ. Denna lsning r miljvnlig men har samtidigt svrare att leva upp till kraven fr att klassas som en energieffektiv lsning. Antalet bostder i sjnra lge har kat.

    8.1 Frdigstllda lgenheter i nybyggda husSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun 80 34 24 18

    8.2 Energieffektiva nybyggda lokaler och bostder, andelSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun 80.00% 63.60% 84.20%

    8.3 Sjnra bostder, antal

    STATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun ka 2032 2 007

  • 22

    Resultatml 09Hela Motala vxer

    Genom positiv befolkningsutveckling i hela kommunen. Bedmning: Helt uppfyllt

    Motalakommunarbetarfrtillvxtochutvecklingibdettorterochilandsbygdsdelar.ArbetetiprojektetFramtidensMotalaharkonkretiseratsiutvecklingsplanMotalasomfrn2015omfattarhelakommunensgeografi.

    Investeringar fr tillvxt har genomfrts och kommunicerats under 2015. I samband med detta har ett nytt kommunikationskoncept vid genomfrande av investeringar anvnts. Plan fr tillvxtinvesteringar 2016 har frd- igstllts med std av en prioriteringsmodell. En utvecklingsplan fr landsbygden har an- tagits av kommunfullmktige. Fortsatt sam- verkan har skett med Tillvxt Motala i

    syfte att kommunicera platsvarumrket st-ergtlands Sjstad inklusive Borensberg den lilla sjstaden vid Gta kanal. Arbetet med medborgardialog har fortsatt i Motala ttort.

    Under 2015 kade befolkningen med 347 in-vnare och fr frsta gngen p fem r fick Motala 2015 ett fdelseverskott. Den strs-

    ta delen av befolkningskningen bestr av ett positivt flyttnetto. Totalt har Motala kat sin befolkning med ver 1 000 invnare p tre r. Den strsta befolkningskningen skedde i Motala ttort men ven i Borensberg och vriga ttorter och landsbygd kade befolk-ningen.

    9.1 Antal invnare totalt i kommunenSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun 42721 42 903 42 556 42 187 41 867

    9.2 Antal invnare i BorensbergSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun ka 3 003 2 988 2 897 2 887

    9.3 Antal invnare i mindre ttorter och landsbygdSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun ka 9 052 9 025

  • 23

    Resultatml 10 Rikt socialt liv

    Genom medborgarnas njdhet med mjligheter till kultur och fritid. Bedmning: Ej uppfyllt

    Ettriktsocialtlivkanerhllaspmngaolikastt.Gemensamtfrfrvaltningarnasaktiviteterrattdeytterstsyftartillattuppnknslanavsamhrighetochattbrytaeventuellaknsloravensamhetochisolering.Motalakommunarbetarstrategisktmedattutvecklaattraktivamiljermedstarkidentitet.Ienutvecklandemiljmstemnniskansticentrum.IMotalaharallartttillbraboendeochettstimulerandeliv.Bramiljerochserviceskapartrygghetochskerhet.Dblirhela Motala nnu mer attraktivt.

    En frutsttning fr att kunna erbjuda medborgarna ett rikt socialt liv r att kom-munen samverkar med svl externa som interna aktrer, till exempel de lokala fre- ningarna. Genom kade resurser kan de ut- ka sin verksamhet och erbjuda medborgare i alla ldrar givande aktiviteter. Till exempel arbetar Verksamhetsomrde Kultur fr att utka och frdjupa samarbeten med fren-ingslivet, bland annat genom dialoger om Gamla Motala Verkstad.

    Kommunledningsfrvaltningen har genom beslut i investeringsbudgeten skapat fr- utsttningar att arbeta vidare med projekt Kulturstadsdel Gamla Motala Verkstad och idrottsomrdet. Under 2015 har frbttrings- tgrder genomfrts p vra idrottsanlgg-ningar. Det lngsiktiga arbetet fr att ut-veckla idrottsomrdet har drmed tagit ett nytt kliv och en idskiss har presenterats.

    Ett stort arbete har gjorts fr att ka till- gngligheten inom freningslivet fr perso-ner inom LSS. Det nya utegymmet i Tegel- viken har frsetts med tillgnglighetsanpas-sade utembler. P fritidsgrdarna samarbe-

    tar elevhlsan ttt kring utsatta ungdomar. Fritidsgrdarna finns ven med i samtals-grupper, vid studiedagar och frldramten. Hallens ungdomscenter arbetar med gym-nasieskolan och elever p sprkintroduktion i flertalet projekt fr att motverka utanfr-skap.

    Motala betyder mtesplats och hr arran- geras rligen riksknda evenemang. Positio- nen som en ledande evenemangsstad ska frstrkas och som ett led i det arbetet bi- drog kommunen till finansiering och genom-frande av Vtternrundan 50 r, Triathlon- VM och Stadsfesten under 2015.

    Aktiviteter fr ldre har utvecklats, bland annat inom demensomrdet. Anhriga och nrstende fr std och information om vik-ten av att upprtthlla ett socialt umgnge fr att undvika isolering och ohlsa. Anhrig- center arrangerar olika aktiviteter som f-relsningar och anhriggrupper. Hlsocen-ter bidrar till social samvaro genom den tr-ningsverksamhet som bedrivs. Konsthallen har i sitt arbete med Mten med minnen, som erbjuder kulturupplevelser fr mnni-

    skor med demenssjukdom, inlett ett sam-arbete med Linkpings universitet fr kad kunskap om demens. Flertalet aktiviteter har genomfrts med fokus p Motalas ny- anlnda invnare. Ett samarbete har pbr-jats med stergtlands idrottsfrbund i syfte att introduceras nyanlnda fr kommunens freningar och p s stt erbjuda bra syssel- sttningsmjligheter. Tillsammans med Bo- rens IK startades ett idrottsfritids dr fram-fr allt ensamkommande barn erbjuds fri-tidssysselsttning. Samarbetet kommer att utvecklas under 2016. Barncentrum har arbetat riktat mot nyanlnda med barn och skapat knutpunkter i den ppna verksam-heten. Kulturskolan och frskolan arbetar aktivt fr El Sistemas utveckling, en filosofi som arbetar fr gemenskap och kad integra-tion med musiken som verktyg.

    Mtning grs via SCB medborgarundersk-ning. Den senast mtningen visar att med-borgarnas njdhet minskat, dock ligger Motala kommun p en fortsatt bra niv i fr-hllande till rikets sammanlagda resultat.

    10.1 Fritidsmjligheter enligt medborgarunderskningenSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun ka 61.0 64.0 64.0 60.0

    UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Riket 60.0 61.0 59.0 59.0

  • 24

    Resultatml 11Trygga invnare

    Genom att medborgarna upplever trygghet. Bedmning: Ej uppfyllt

    ArbetetmedskerhetochtrygghetiMotalakommunomfattarfleradelar;skerhet,krisberedskapochbrottsfrebyggandearbete,somallapverkarinvnarnaochderasupplevdatrygghet.Arbetetmedkrisberedskaputgrfrndenationellamlenfrsamhlletskrisberedskapochderegionalaprioriteringarna.VgledandefrkommunensarbeterStyrdokumentfrkrisberedskap2015-2018.

    Under 2015 undertecknades en samverkans- verenskommelse med polisen fr det brotts-frebyggande arbetet. Informationsinsatser och frebyggande arbete mot brand och olyckor har genomfrts och en ny intern s-kerhetsorganisation har infrts.

    Arbetet med ett handlingsprogram fr skydd mot onskade hndelser pgr och har lett till frbttrat samarbete mellan nyckelaktrer in-ternt i kommunen. Antalet anmlda vlds-

    brott har minskat och Motala r nu en av fem kommuner i landet med lgst antal vlds-brott jmfrt med modellberknat vrde en-ligt ppna jmfrelser Trygghet och skerhet 2015 (35 procent frre). Motala r ocks en av de nio bsta kommunerna i landet vad gl-ler f olyckor och brott med hnsyn tagen till lokala frhllanden enligt ppna jmfrel-ser. Sammanlagt hamnar Motala kommun p plats 69 av 290 kommuner.

    I den senaste medborgarunderskning fr-smras resultatet fr hur medborgarna upple-ver tryggheten. Det r svrt att pverka mnn-iskors upplevda trygghet men med tydligt fokus p samverkansverenskommelsen med polisen och riktad information om kommu-nens arbete med skerhet och trygghet borde resultatet kunna frbttras ytterligare.

    11.1 Medborgarnas upplevda trygghetSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun ka 54 57 57 55

    UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Riket 59 61 61 60

  • 25

    10.1 Upplevelsen av platsvarumrketSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun Ej bedmt Ej bedmt 4.12

    Resultatml 12 Bra vrdskap och njda beskare

    Genom kad turistekonomisk omsttning. Bedmning: Ej utvrderat

    Bravrdskapsymboliseraskanskeframfralltavstoltamedborgaresomagerargodaambassadrer,vilketgergodafrutsttningarfrattMotalaharnjdabeskare.Besksnringenrenvxandebransch dr Motala spelar en viktig roll i regionen.

    2015 var ett bra r vad gller beskssiffror vid alla de arrangemang och event som gt rum. P grund av nya mtmetoder av en ny leverantr finns ingen tillfrlitlig statistik som gr att jmfra med tidigare r och dr-med redovisas endast en ursprungsmtning

    fr 2014. Men det finns en stark tillvxt-potential. En regional besksnringsstrate-gi r framtagen och ska ligga till grund fr kommunernas lokala strategier. Tanken r att Tillvxt Motala fr ett ansvar fr den stra-tegiska turismutvecklingen, medan kommu-

    nen fokuserar p den infrastrukturella ut- vecklingen fr att mjliggra en positiv till-vxt av resultatmlet. Motala har goda frut-sttningar att lyckas med detta resultatml.

    12.1 Turistekonomisk omsttning, MkrSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun Ej bedmt Ej bedmt ka 976

    Resultatml 13 Leva visionen

    Bedmning: Ej utvrderat

    Motala kommuns nya vision utgr frn krnvrden och platsvarumrke. Kommunen arbetar mot visionen genom de politisktprioriteradeomrdenaochde23resultatmlen.MletattlevavisionenkandefinierassomgenomfrandeavdetLokalautvecklingsprogrammetvilketskaskeverhelamandatperioden.

    I nulget har ett nyckeltal faststllts fr att mta resultatmlet och det r hmtat frn Tillvxt Motalas underskning dr en frga stlls kring om Motala stergtlands Sj-

    stad r ett bra stt att beskriva Motala. En utgngsmtning redovisas frn 2014 och ny mtning genomfrs i brjan av 2016.

  • 26

    ETT NYSKAPANDE OCH HLLBART MOTALA

    POLITISKT PRIORITERAT OMRDE

    I ett nyskapande och hllbart Motala tillgodoses de mnskliga, ekonomiska ochmiljmssigabehovpbstastt.Kommunensvergripandestrvan?AttverlmnaettbttreMotalatillkommandegenerationer.

    26

  • 2727

    SOCIAL, EKOLOGISK OCH EKONOMISK HLLBARHETFr att ha kraft att genomfra det lokala ut-vecklingsprogrammet 20152018 krvs det att Motala kommun har en lngsiktigt stark och stabil ekonomi. Motala kommuns ver-gripande mlsttning r tydlig: Inga kostna-der ska vltras ver till kommande genera-tioner.

    Vi lever i en tid av frndring. Mnniskors vanor och behov frndras snabbt. Vi kom-municerar p nya stt. Vi tnker mer p vad vi ter. Vad vi kper. Hur vi mr och hur vr-den ser ut. Och vi kommer att bli nnu mer uppmrksamma p att vra barn fr ett s tryggt och bra liv som mjligt p frskolan, i skolan och lngre fram i arbetslivet.

    HLSA OCH SJLVSTNDIGT LIVAlla har rtt till livskvalitet. Kommunens an-svar r att erbjuda och utveckla skola, vrd och omsorg med bra kvalitet, och att ver-gripande skapa frutsttningar fr att invn- are i alla ldrar i kommunen ska kunna leva ett hlsosamt, utvecklande och vrdigt liv. Motala kommun har som ml att alla barn och ungdomar ska n kunskapsmlen i sko-lan, och FN:s barnkonvention tillmpas ver-gripande som ledstjrna i arbetet med att vr-na om barnens rttigheter.

    Sysselsttningsmssigt har Motala haft flera tuffa r, men vinden har vnt. Befolkningen vxer och fretagandet kar. En tydlig ml- sttning r att snka trskeln till arbetsmark- naden fr ungdomar och att vergripande skapa frutsttningar fr social trygghet ge-nom meningsfull sysselsttning. Dr r Mot-ala kommun p rtt vg.

    INNOVATIONER OCH ENTREPRENRSKAPEtt nytt Motala skapas tillsammans. Det be-hver finnas en god grogrund fr fretag- ande, entreprenrskap och innovation fr att Motala ska fortstta utvecklas frn en tradi- tionell industristad till en modern och dyna- misk tillvxtkommun som prglas av mng- fald och drivs av nyskapande. Motala kom-mun har kommit en bra bit p vg, men kan bli nnu bttre.

    I Motala kommun stimuleras utveckling p mnga stt. I grundskolorna uppmuntras entreprenrskap p olika stt, bde i under-visningen och p frivillig grund. Hr sam-verkas det med Linkpings universitet och det bedrivs hgskoleutbildning i samarbete

    med flera hgskolor. Vidare arbetas det fr att vxla upp forskning och utveckling i samverkan mellan offentlig verksamhet, fretag och organisationer i kommunen.

  • 28

    Resultatml 14Vxande entreprenrskap

    Genom nya fretag, fler UF-fretag och frbttringar och innovationer. Bedmning: Delvis uppfyllt

    Viktenavattstttaentreprenrer,atttavarapentreprenriellamedborgaremedgodaiderrentillvxtfaktorsomkanbidratillenpositivutvecklingavMotala.Resultatmletvxandeentreprenrskapharenstarkkopplingtillresultatmletom meningsfull sysselsttning.

    Antalet fretag i Motala r fler n ngonsin och kommunen r inne i en positiv trend, bde vad det gller inflyttade fretag som ny- startade fretag. Svl Nyfretagarcentrum som Ung Fretag-verksamheten (UF) p gym- nasieskolorna gr p hgvarv, vilket ger fr-hoppningar om nya och framgngsrika fre- tag i framtiden. En speciell entreprenrskaps- grupp har bildats med representanter frn Tillvxt Motala, Nyfretagarcentrum, bild-ningsfrvaltningen och kommunlednings-frvaltningen fr att frmja entreprenrskap i skolan. Kunskaper om den sociala eko- nomin och sociala fretag har ocks kat

    kommunen vilket p sikt kommer att genere-ra fler fretag inom den sektorn.

    Internt i organisationen fortstter arbetet med att frmja medarbetardrivna ider och innovationer. Under 2015 har frankring skett p samtliga frvaltningsledningar, p ledardagar och vid olika informationstill-fllen fr medarbetarna. Implementeringen r pbrjad i tta frstaenheter. Totalt har projektgruppen mtt och informerat nrmare 3 000 personer, varav 1 700 externa vid bland annat SKL:s Innovationsdag, Kvalitets- mssan, Vinnovas Centrumdag och Helixda-

    gen. Integrering med stndiga frbttringar r ett pgende arbete och projektet levererar ven kompetenshjning i stndiga frbtt-ringar.

    Antalet nya fretag per tusen invnare kade mellan 2013 och 2014 vilket r den sen- aste officiella statistiken. Mlet bedms som delvis uppfyllt pgrund av att den hga ml- nivn om 50 procent elever i UF-fretag inte uppns. Andelen UF-fretag ligger dock p en mycket hg niv i jmfrelse med lnet. Under 2016 kommer medarbetarnas ider att brja mtas.

    14.1 Nya fretag per tusen invnareSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun ka 7.40 7.10 7.70

    ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Riket 11.90 11.50 11.50

    14.2 UF-elever, andel i Motala kommunSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun 50.00% 38.90% 37.60%

    ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Ln 22.30% 20.40%

    14.3 Antal inkomna iderSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun Ej bedmt Ej bedmt

  • 29

    Resultatml 15FoU fr framtidens Motala

    Genom kad samverkan med universitet och hgkolor. Bedmning: Ej utvrderat

    Forskningochutveckling(FoU)renframgngsfaktorfrbdeplatsutvecklingochverksamhetsutveckling.Samverkanmeduniversitetochhgskolorskapargodafrutsttningarfrkommunensbehovavkompetensfrsrjning.FrnEuropa2020-strategin,viadetnationellareformprogrammetochnertilldetRegionalautvecklingsprogrammetfrstergtland(RUP)finnsentydligstyrningmotattstrkaFoU.Motalakommunharanammatdennainriktningidetlokalautvecklingsprogrammet med detta resultatml.

    Ett nytt samverkansavtal har trffats med Lin-kpings universitet kring regional tillvxt. Av-siktsfrklaring med Helix kompetencentrum 2017 har godknts. Ett arbete har pbrjats avseende policy, nyckeltal och samordning av sektorsvergripande aktiviter inom FoU om-

    rdet. Med anledning av detta har en kom-munvergripande arbetsgrupp inrttats.

    Med hnsyn till att kommunen hittills inte systematiskt utvrderat sitt samverkansarbete gr det fr nrvarande inte bedma resultatet

    av de aktiviteter som genomfrts. Under 2015 har det strategiska samverkansarbetet inom FoU utvecklats. Det r angelget fr kom- munen att vrdera och utveckla arbetet inom flertalet vergripande befintliga samverkans-avtal inom FoUfr att ka verkningsgraden.

    15.1 Antal genomfrda samverkansaktiviteter med universitet och hgskolorSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun Ej bedmt Ej bedmt

  • 30

    16.1 Upplevelse av Motala som en hlsosam kommunSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun Ej bedmt Ej bedmt 5.5

    Resultatml17Bra kvalitet inom skola, vrd och omsorg

    Genom frbttrade skolresultat och njdhet inom ldreomsorgen. Bedmning: Helt uppfyllt

    Med syfte att hlla en god kvalitet s sker ett successivt arbete i linje med politiska prioriteringar, evidensbaserad praktik samtlagarochfreskrifter.Engrundfrutsttningfrgodkvalitetrattdetfinnsmedarbetaremedrttkompetensiverksamheten.

    Under ret har ett arbete pbrjats med kom-munvergripande kompetensfrsrjningspla-ner med syfte att skerstlla organisationens behov av medarbetare med rtt kompetens.

    Hsten 2015 har ett vergripande arbete in-letts med frdjupade verksamhetsanalyser in- om samtliga frvaltningar. Avsikten r att implementera en gemensam arbetsmetodik med systematisk kvalitetsuppfljning, ana-lys och prioritering i hela organisationen.

    Bristerna som Skolinspektionen identifie- rade vid sitt besk p bildningsfrvaltning-en under 2014 har nu tgrdats av samt- liga berrda enheter. En av bildningsfr-valtningens vergripande insatser r hand-lingsplanen fr kad skolnrvaro och kad mluppfyllelse. Planen avser grundskolan och grundsrskolan.

    En av de gemensamma arenorna mellan social- och bildningsfrvaltningen r att frbttra

    barn och ungas uppvxtvillkor. Arbete en-ligt psynk-projektets intentioner pgr, det r formaliserat i en samverkansverenskom- melse mellan Motala kommun och Region stergtland, med fokus p arbete inom prioriterade omrden till exempel; en skola fr alla, samordnade individuella planer samt stdinsatser p hemmaplan fr barn och ungdomar med sammansatta behov.

    Resultatml 16Bra frutsttningar att leva

    ett hlsosamt livGenom medborgarnas upplevelse av Motala som en hlsosam kommun. Bedmning: Ej utvrderat

    Godhlsarenavdeviktigastefaktorernafrtillvxtochvlfrdochresultatmletrdrfrhgtprioriterat.Elvanationellafolkhlsomlangerlikamngapolitikomrdenavbetydelsefrhlsanibefolkningen.Dettaresultatmlhardrfrstarkanknytningtillmerpartenavkommunensresultatml.Viktigafrutsttningarfrhlsartillexempelmjlighetenattklaraskolansmlochattfmjlighettillegenfrsrjning.

    Inom detta och andra resultatml ges exem-pel p insatser som ger frutsttningar att leva ett hlsosamt liv i Motala vilket visar p det faktum att mnga faktorer pverkar hlsan. Under detta resultatml redovisas aktiviteter som ger mjligheter till rekreation och fysisk aktivitet, en stor del av fritidsverksamhetens resurser och aktiviteter har ett direkt hlso- frmjande syfte. Detta gller ocks fr kultur- verksamheten som, utver kurser i kultu- skolans regi, har genomfrt specifikt hls- frmjande aktiviteter. Tekniska frvaltning- en har arbetat med att iordningstlla ute-

    gym, grillplats och sittbryggor i Tegelviken och Milj- och hlsa har erbjudit vattenprov till kommunmedborgare med enskilt vatten.

    Ett stort problem r att hlsan frdelar sig s ojmlikt. Det finns ptagliga sociala skillna-der i hlsa i stergtland som ocks tydligt kan avlsas p kommunniv (stgtakom-missionen fr folkhlsa, slutrapport 2015). Detta behver observeras i all kommunal verksamhet och ges genomslag i samtliga nmnders och frvaltningars verksamheter framver. stgtakommissionens slutrap-

    port innehller rekommendationer fr jm-lik hlsa p en rad omrden/arenor. Dessa br tas tillvara som en inledning p ett lng-siktigt arbete med mlet att skapa samhlle-liga frutsttningar fr en mer jmlik hlsa. Mlet mts fr nrvarande endast genom en kommunspecifik frga i SCB:s medborg- arunderskning dr ett utgngsvrde fr 2015 kan redovisas. Eventuellt behver den-na mtning kompletteras med medborgarnas sjlvskattade hlsa frn den nationella folk-hlsoenkten.

  • 31

    Under slutet p ret hlls en workshop Framtidens ldreomsorg dr representanter inom och utom frvaltningen bjds in fr in-formation om nulge och diskussion om ns-kat framtida lge. I brjan av februari 2016 terkopplas den analys och bearbetning som genomfrts av utfallet av detta vid en uppfl-jande workshop.

    Rddningstjnsten har under ret utbildat ett flertal personer frn hemtjnsten i bde Motala och Vadstena i brandkunskap ute p vningsomrdet i Smedsby. Exempelvis har information getts om frebyggande insatser- i hemmet och tips om hjlpmedel som spis- vakter, timers samt spisar med slckutrust-ning.

    Motala kommuns resultat ligger ver ni-vn fr rikssnittet fr samtliga nyckeltal och samtliga nyckeltal nr upp till mlnivn. Trenden fr mlet r svagt positiv men lig-ger redan p en hg niv. Mlet bedms som uppfyllt.

    17.1 Andel elever rskurs 9 som uppntt kunskapskraven i alla mnen (%)STATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun 83.80% 72.60% 78.00%

    17.2 Upplevt bemtande hemtjnstSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun 99.00% 99.00% 99.00% 98.00% 98.00%

    ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Ln 97.00% 97.00%

    Riket 98.00% 97.00% 97.00% 97.00%

    17.3 Upplevt bemtande ldreboendeSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun 95.00% 96.00% 95.00% 96.00% 98.10%

    ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Ln 95.00% 96.00%

    Riket 95.00% 94.00% 95.00% 94.40%

    17.4 Upplevd trygghet hemtjnstSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun 90.00% 91.00% 90.00% 89.00% 91.00%

    ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Ln 88.00% 88.00%

    Riket 88.00% 86.00% 87.00% 86.30%

    17.5 Upplevd trygghet p ldreboendeSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun 91.00% 91.00% 91.00% 89.00% 89.10%

    ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Ln 89.00% 91.00%

    Riket 89.00% 89.00% 90.00% 87.40%

  • 32

    Resultatml 18Motala fljer FN:s barnkonvention

    Genom goda villkor fr levnadstandard, hlsa, utbildning, trygg uppvxt, delaktighet, samhllets skydd och std. Bedmning: Delvis uppfyllt

    AmbitionenrattFN:sbarnkonventionskafinnasmedialltarbetesominvolverarbarn.GemensamtfrkommunenrattdetpgrellerplanerasfraktiviteterinomfrvaltningarnamedsyfteattkakunskapenomFN:sbarnkonventionochattintegrera konventionen i styrdokument och beslut.

    Under 2014 genomfrde kommunens revi-sorer en granskning av hur kommunstyrelsen beaktar och tillmpar FN:s konvention om barnets rttigheter i sin ledning och styrning. I svaret till revisorerna framhll kommunsty-relsen en rad tgrder fr att bttre infrliva barnkonventionen.

    Mlstrukturen har anpassats till Barnom-budsmannens uppfljningsmodell som gr

    det mjligt att flja utvecklingen av hur ge-nomfrandet av barnkonventionen utvecklas. I arbetet med medborgardialog beaktas be- hovet av dialog med barn och ungdomar.

    Bde inom social- och bildningsfrvaltning- en har utbildningsinsatser gjorts under ret fr att utveckla kompetensen och ka med- vetenheten om FN:s barnkonvention. Fr- valtningarna lyfter fram behovet av en ge-

    mensam strategi fr hur FN:s barnkonven- tion ska tillmpas i kommunen.

    Mlet bedms som delvis uppfyllt. Av sju nyckeltal r fem uppfyllda, ett r inte bedmt samt ett r ofrndrat. Trenden r positiv.

  • 33

    18.1 Barn i familjer med lngvarigt ekonomiskt bistnd, andelSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun minska 2.6% 2.9% 2.6%

    UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Riket 2.1% 2.1% 2.1%

    18.2 Tandhlsa, kariesfria 6-ringarSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun Ej bedmt Ej bedmt 74.00%

    18.3 Andel elever rskurs 9 som uppntt kunskapskraven i alla mnen (%)STATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun ka 83.80% 72.60% 78.00%

    18.4 Andel elever i rskurs 5 som knner sig trygga i skolanSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun 95.50% 96.50% 95.50% 97.00% 98.00%

    18.5 Andel elever i rskurs 5 som upplever att de vuxna lyssnar p barnen / lrarna tar hnsyn till elevernas sikterSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun 93.50% 94.00% 93.50% 91.00% 95.00%

    18.6 ppna insatser fr barn och ungaSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun minska 1.20% 1.20% 1.00%

    ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Riket 1.50% 1.40% 1.30%

    18.7 Barn och unga placerade i institution eller familjehemSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun minska 10.10 10.90 9.40

    ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Riket 11.90 13.50 11.80

  • 34

    Resultatml 19 Social hnsyn fr sysselsttning

    Genom att fler tar social hnsyn vid anstllning samt kad andel kommunala upphandlingar med social hnsyn. Bedmning: Ej utvrderat

    Motala kommun ser den sociala ekonomin som en organisatoriskt fristende samarbetspartnerfrattfrmjainnovationer,meningsfullsysselsttning,jmlikhlsaochettrikaresocialtlivfralla.

    Under vren 2015 frdigstlldes slutrappor- ten fr projekt sociala ekonomin i Motala/ stgtamodellen fr std, stimulans och tillvxt av sociala fretag/arbetskooperativ, 2014. Frslag till organisatorisk plattform fr social ekonomi faststlldes i denna. Pro-jektet har fortsatt med frdjupad utredning, koordinering och frankringsarbete.

    En policy fr social ekonomi har arbetats fram och antogs i oktober. Frn 2015 r

    Motala kommun medlem i Coompanion stergtland som ger rdgivning kring ko- operativt fretagande. Temaveckor i social ekonomi har initierats p Platengymnasiet som pilot. Eleverna har ftt lra sig grund- erna i att driva ideell frening och socialt ar-betskooperativ, samt kat sina kunskaper om social ekonomi generellt.

    En utgngsmtning av antalet individer med anstllning utifrn social hnsyn redovisas

    fr 2015. Frn och med 2016 ska antal upp-handlingar med krav p social hnsyn mtas.

    19.1 Antal individer med anstllning utifrn social hnsynSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun Ej bedmt Ej bedmt 873

    19.2 Antal upphandlingar med krav p social hnsynSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun Ej bedmt Ej bedmt

  • 35

    20.1 Utslpp av vxthusgaser (CO2-ekv.) per invnareSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFAL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun minska 1.40 2.10 2.20

    BESKRIVNING: ska inte verstiga 2 ton CO2/person r 2020. (RUS samt berknade vrden utifrn SCB:s krstrckestatistik r 2010 3 tonCO2/person

    20.2 Andel bilar med frnybara brnslenSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun ka 6.70% 6.40% 6.00%

    ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Ln 7.50% 7.30% 7.00%

    Riket 7.00% 6.80% 6.60%

    Resultatml 20 Frnybar energi

    Genom mindre koldioxidutslpp och fler fordon som drivs p frnybar energi. Bedmning: Helt uppfyllt

    Attmtaklimathotetrenglobalutmaningsomfrutstterlokalatgrder.Denkommunalaorganisationenanvnderidag94procentfrnybarenergi.Tillsammansmedallmnhet,organisationerochfretagvillkommunenverkafrattMotalaska bli helt fossiloberoende.

    Inom de kommunala frvaltningarna har flera tgrder pbrjats fr att vara en fre- bild och driva utvecklingen mot en kad an-del frnybar energi. Socialfrvaltningen har som mlsttning att anvnda de fordon som r bst lmpade fr verksamhetens behov dr miljaspekten vger tungt. Inom hemsjuk- vrden anvnds biogasbilar och cyklar nr s r mjligt. Fyra elbilar testades under hs-ten inom hemsjukvrd och hemtjnst. Lant- mterienheten har ersatt en bil med en eldriven ldcykel. Milj- och hlsoskydds- enheten har tre leasingbilar som alla drivs p frnyelsebart brnsle. Vid en kontroll av hur fordon tankats visar det p att biogas an- vnds nst intill uteslutande. Inom Bild-ningsfrvaltningen r det frmst verksam-hetsomrde Frskola som arbetar tydligast med dessa frgor. Frskolorna har under en lngre period arbetat med olika tgrder fr att hitta klimatsmarta lsningar tillsammans med barnen i verksamheten. Man arbetar ocks aktivt fr att minska utslppen av vxt- husgaser och att minska energianvndning-

    en. Inom tekniska nmnden har planerat arbete med att aktivt ska nya frnybara energilsningar med exempelvis sol-el och vindkraft pbrjats. Vatten- och avfalls-nmnden undersker om de egna lokalerna r lmpliga fr produktion av sol-el.

    Viss samordning av de kommunala aktivi- teterna finns inom omrdet transporter i form av de tre gemensamma projekten Mot- ala cykelstad, Framtidens solel samt Laddin frastruktur och introduktion av elfordon. Uppfljning av nuvarande anvndning av frnybara brnslen och fordonsinkp ge- nomfrs inom internkontroll 2015. Fastig- hetenheten utreder om en byggnad r lmp- lig fr produktion av frnybar energi i sam- band med om-, till- och nybyggnad samt i samband med projekteringen av varje inves-teringsprojekt.

    Det finns ett behov att utveckla och fr-tydliga det kommunala ansvaret fr energi- frgorna i en ny klimat- och energiplan. Mj-

    ligheter finns ven att ska nationella bidrag fr klimatinvesteringstgrder frn och med hsten 2015 som kan underltta introduk- tionen av frnybar energi i den kommunala organisationen.

    Mlbedmningen baseras p nationell stati- stik avseende utslpp av vxthusgaser inom kommunen som geografiskt omrde samt andel bilar med frnybara brnslen. Vid den senaste mtningen av koldioxidekvivalenter- na uppnddes mlnivn men mtmetoden har ndrats vilket gr att mlniver behver revideras. Andelen bilar i Motala som drivs med frnyelsebara drivmedel har kat de se-naste ren vilket r den kortsiktiga ambitio-nen. Nivn ligger dock under bde riket och lnet och p lngre sikt r mlet att nrma sig dessa niver. Mlet bedms som uppfyllt.

  • 36

    Resultatml 21 Mat fr hllbarhet

    Genom hgre andel ekologiska livsmedel. Bedmning: Ej uppfyllt

    Motalakommunskamedverkatillattnationellamiljmlomhllbarutvecklingfrverkligas.Matetstrfrenstordelavmiljpverkanochspelarenstorrollfrfolkhlsan.Kommunenskostpolicyridettasammanhangvgledandefrallaverksamheter och de krav som stlls p den mat som serveras.

    Tekniska frvaltningens kostverksamhet an- svarar fr inkp, tillagning och leverans av mat medan bildnings- respektive socialfr-valtningen r bestllare av maten.

    Inom kommunen pgr det aktiviteter som p olika stt stdjer utvecklingen av resul-tatmlet Mat fr hllbarhet. Kommunika- tionsinsatser har genomfrts via kommu-nens hemsida samt publika media, till ex-empel s har goda exempel inom verksam- heten lyfts fram vilket stdjer utvecklingen och intresset fr kostfrgorna. Frstudien Nra Mat har varit p remiss hos nmnder-na och tekniska frvaltningen ska ansva-ra fr den fortsatta hanteringen. Syftet med frstudien r bland annat att klargra frut- sttningarna fr det fortsatta arbetet med livsmedelsupphandlingar, transporter, kad andel ekologiskt samt nrproducerad mat. Inom ldreomsorgen arbetar verksamheten

    med ett helhetsgrepp om kostens betydelse, nutritionsfrgor och planering fr goda soci-ala sammanhang kring mltider.

    I kommunen r 18 skolkk och lasaretts- kket Vstgyllen KRAV-certifierade. KRAV:s miljmrkning fr livsmedel r uppbyggd p ekologisk grund men har ocks krav p djuromsorg, hlsa, socialt ansvar och klimat- pverkan. I kostverksamheten pgr ett fort- satt arbete med att etablera certifieringen innan ytterligare kk certifieras. Kostverk- samheten arbetar med att ka andelen eko- logiska livsmedel vilket periodvis frsvras av tillgngen p rvaror. Efterfrgan p eko- logiska livsmedel i samhllet och inom offentliga verksamheter har kat och utbudet r inte alltid tillrckligt.

    Under 2014 uppndde kommunen 45 pro- cent andel ekologiska livsmedel och utfallet

    fr 2015 r 49,5 procent, vilket innebr en kning men kommunen nr inte mlet p 50 procent. Motala kommun anvnder en hg andel ekologiska livsmedel i jmfr- else med andra kommuner, medelvrdet fr riket uppgr till 25 procent och endast ett f-tal kommuner ligger ver 50 procent.

    Utvecklingsarbetet inom kommunens fr-valtningar kommer fortg under 2016. Ser-vicegarantier ska tas fram och verksamhe- ten planerar ocks fr att utveckla mtning av olika typer av svinn, utver tallrikssvinn ven produktionssvinn och beredningssvinn. Kostverksamheten arbetar aktivt vidare med att p ett kostnadseffektivt stt n resultat- mlet fr ekologiska inkp till minst 50 pro- cent.

    21.1 Ekologiska livsmedel, andel av inkpskostnad, %STATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun 50.0% 49.5% 45.2% 40.8% 32.5%

    UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Riket 25.0% 20.0% 16.0% 14.0%

  • 37

    22.2 Andel invnare som dagligen anvnder cykel sommartidSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun ka 32.00%

    22.3 Kollektivtrafikresande, totalt antal pstigningarSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun ka 1 647 306 1 541 104 1 526 849

    Resultatml 22 Klimatsmart resande

    Genom frre bilresor, kad andel cyklister och kat antal kollektivtrafikresor .Bedmning: Delvis uppfyllt

    Utslppenfrntransportsektornstrfrentredjedelavutslppenavvxthusgasernaochliggerpsammanivsom1990. Resor och transporter har blivit en del av vr livsstil och vr vardag. Genom att resa klimatsmart kan utslppen av vxthusgaserbegrnsasochstadsmiljnavlastasfrnbilar,bullerochfroreningar.

    Motala kommun har tillsammans med Lin- kpings kommun, Statens vg- och trans-portforskningsinstitut (VTI) och stgta- trafiken genomfrt tgrder fr att stimu- lera till kad anvndning av kollektivtra-fik i projektet Guide2Wear. Utveckling av kommunikation i frgor som rr resande och samhllsbyggnadsprocessen ingr i pro-jektet i Motala cykelstad som inleddes r 2012. En aspekt som identifierats som av-grande fr kad anvndning av cykeln vin-tertid r vinterunderhll av gng- och cy-kelvgar. Inom frskolan pgr i samarbete med Gata-Park attitydpverkande aktivite-ter riktade mot frldrar fr att f fler barn

    att g och cykla till skolan. Inom den kom-munala frvaltningen redovisar framfrallt socialfrvaltningen olika aktiviteter fr att minska resandet genom nya tekniklsningar, att utnyttja fordonen p ett mer effektivt stt samt introduktion av fordon med frnybara brnslen. Flera verksamheter erstter bilresor med elcykel. Teknik fr resfria mten brjar att introduceras i verksamheten.

    En uppfljning av resepolicy med tillhran-de gemensamma anvisningar har genomfrts som en del kommunens internkontroll vilket kommer att ge underlag fr analys av kom-munens interna resor. Behov finns av att syn-

    liggra fakta som underlag fr ett internt t-grdsarbete i syfte att uppn beslutade ml.Uppfljningen baseras p nationell statistik- avseende krstrckor, pstigningar i kollek- tivtrafiken frn stgtatrafiken samt lok- ala resvaneunderskningar genomfrda in- om cykelstadsprojektet rrande anvndnin- gen av cykel sommartid. Statistiken fr Mot-ala kommun visar p en positiv utveckling vad gller antalet pstigande i kollektiv- trafiken. Antalet krda mil per person fort-stter dock att ka. En ny resvaneundersk-ning planeras till hsten 2016.

    22.1 Antal krda mil med bil per invnareSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun minska 680 667 680

    ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Ln 641 634 639

    Riket 662 652 658

  • 38

    Resultatml 23 Varje generation br sina kostnader

    Genom goda driftresultat och hg sjlvfinansieringsgrad av investeringar. Bedmning: Delvis uppfyllt

    Grundenfrhurkommunenhanterarsinekonomirsundhushllningmedderesursersomfrvaltaspmedborgarnasuppdrag.Kommunensekonomiskautformassattvarjegenerationbrkostnadernafrdenservicesomkonsumeras.Dettainnebrattingenskabehvabetalafrdetsomentidigaregenerationfrbrukat.Detglleratthushllaiochvertiden.

    Ett antal aktiviteter har genomfrts med bring p resultatmlet. En frndrad in-vesteringsprocess r etablerad med annat arbetsstt, beslutsniver och utveckling av en systematik fr prioritering av investeringar. Samtliga frvaltningar arbetade fr att iden-tifiera och genomfra tgrder fr att sker-stlla ekonomisk balans i nmnderna och kommunen totalt. Under hsten 2015 pbr-jades arbetet med en s kallad frdjupad verk-samhetsanalys p alla frvaltningar. Syftet r att i och med detta arbete implementera ar-betet med systematisk kvalitetsuppfljning, analys och prioritering. Ett vergripande fr-slag avseende ny inkpsorganisation har ta-gits fram, efter dialog med verksamheten ska

    ledningsgruppen faststlla organisationen under frsta kvartalet 2016. Mnga aktiviter har genomfrts och kommer att genomfras men fr att f en god mluppfyllelse i resul-tatmlet finns behov av ytterligare tgrder som ger ekonomisk effekt.

    Det r tv nyckeltal kopplade till resultat- mlet. Det ena nyckeltalet tar sikte p rets resultat i den lpande verksamheten. Det budgeterade resultatet fr 2015 var 1,4 pro-cent av skatteintkter och utjmning. Utfal-let blev 0,2 procent, dr bde verksamheten och de finansiella posterna visar negati-va budgetavvikelser. Det andra nyckeltalet r sjlvfinansieringsgraden p skattefinans-

    ierade investeringar. Den budgeterade sjlv-finansieringsgraden var 55,8 procent och ut- fallet blev 64,5 procent. Orsaken till den po-sitiva avvikelsen var frskjutningar i tid avse-ende investeringar. Kommunen har i jmf-relse ver tid hga investeringsniver vilket leder till anstrngd likviditet d inte den l-pande verksamheten r i ekonomisk balans. Detta har inneburit hg nettoupplning un-der 2015. Fr att inte soliditeten, ekonomiska styrkan i ett lngsiktigt perspektiv, ska fr-smras krvs en frbttrad resultatutveckling och att investeringsnivn bttre harmonise-rar med egna tillfrda medel.

    23.1 rets resultat fre extraordinra posterSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun 1.4% 0.2% -0.4% 3.0% 4.0%

    23.2 Sjlvfinansieringsgrad, skattefinansierade investeringarSTATUS TREND ML 2015 UTFALL 2015 UTFALL 2014 UTFALL 2013 UTFALL 2012

    Motala kommun 55.8% 64.5% 53.0% 100.0% 100.0%

  • 39

    MedarbetareIdetpersonalpolitiskaprogrammetmlasdennskadebildenuppavMotalakommunsomdenattraktivaarbetsgivaren.Det r ledstjrnan i det strategiska personalarbetet som pekar ut riktningen kring ledarskap, medarbetarskap, kompetensfrsrjning,lner,arbetstider,arbetsmiljochhlsasamtjmstlldhetochmngfald.

    Fr att f kunskap om styrkor och svag-heter har Motala kommun anvnt sig av Nyckeltalsinstitutets Attraktiv arbetsgivar- index (AVI). Attraktiv arbetsgivarindex be-str av nio nyckeltal som utgr relevanta in-dikatorer p hur arbetsvillkoren ser ut. Jm-frt med vriga kommuner avviker Motala negativt nr det gller antal tillsvidarean-stllda per chef, kort- och lngtidssjukfrn-varon, medianln och lika karrirmjlighe-ter.

    Under 2015 har Motala kommuns ledar-skapsplattform fortsatt att utvecklas. Ett arbete som dels har handlat om att tyd-liggra frvntningar och att skapa rtt frutsttningar fr ledare och som dels har handlat om utbildningar i ledar- och arbets- givarrollen. Hr har ven ett pilotprojekt genomfrts med Thomasverktyget 360 som anvndas som std fr att ta fram individu- ella utvecklingsplaner fr Motala kommuns ledare.

    Kompetensfrsrjning r en frga som har varit och r i fokus och genom att den har integrerats i vra verksamhetsanalyser un-

    der ret ger det oss bra frutsttningar att bde kortsiktigt och lngsiktigt prioritera rtt tgrder. ven arbetet med att hja AVI har aktualiserats i det arbetet och integreras i den rliga planerings- och uppfljningspro-cessen.

    Under vren slutfrdes ven lnekartlgg-ningen och en utvrdering genomfrdes av de nya lnekriterierna.

    I strvan fr att ka frisknrvaron pgr och har det pgtt ett arbete med ett tgrdspa-ket dr det bland annat ses ett tydligt sam-band mellan lngtidssjukfrnvaro och antal anstllda per chef. D sjukfrnvaron i stor utstrckning har strukturella orsaker br t-grder i frsta hand sttas in fr att skerstl-la att de kvinnodominerade verksamheterna har samma frutsttningar som de mansdo-minerade.

    Under ret har en ny mngfaldsplan tagits fram som ven inbegriper jmstlldhetsplan och implementerat samt fortsatt medverk- an i den regionala jmstlldhets- och mng- faldhetsutbildningen Vinna vinna-utbildning-

    en. I Nyckeltalsinstitutets jmstlldhetsin- dex (JMIX) utmrker sig Motala kom- mun positivt nr det gller jmstlldhet- sarbetet och skillnad i andel tillsvidare- anstllda. Omrden dr avvikelsen r negativ mot andra kommuner r andel kvinnor i hg- sta ledningsgruppen samt skillnad i syssel-sttningsgrad.

    Hsten har till stor del prglats av flykting- situationen och rekrytering av personal till nya boenden fr ensamkommande flykting-barn.

    Utmaningarna framver handlar om hur kommunen ska klara kompetensfrsrjning- en vilket kommer att krva ett lngsiktigt, uthlligt arbete med tgrder som handlar om att svl attrahera och rekrytera som att behlla och utveckla medarbetare. Kom- munen behver ocks fortstta kartlgga chefers frutsttningar fr att strka stdet runt vra ledare.

    Jmstlldhetsindex i jmfrelse med andra kommuner

    Jmstlldhetsarbete

    Yrkesgrupper

    Ledningsgrupp

    Karrir-mjligheter

    Ln

    Tillsvidare-anstllda

    Frldradagar

    Heltidstjnster

    Lngtidssjukfrnvaro

    0

    5

    10

    15

    20

    0

    5

    10

    15

    20

    0

    5

    10

    15

    20

    0

    5

    10

    15

    20Avgngar

    Tillsvidareanstllningar

    Medianln

    Lika karrir-mjligheter

    Utbildningstid

    Lngtids- sjukfrnvaro

    Korttidssjukvaro

    Personalansvar

    vertid

    Arbetsgivarindex (AVI) i jmfrelse med andra kommuner

    Motala kommun Snitt kommuner

  • 40

    Finansiell analysInledning Den finansiella analysen fokuserar p om Motala kommun har en god ekonomisk hus- hllning ur ett finansiellt perspektiv. Upp-fljningen av de verksamhetsmssiga mlen fr en god ekonomisk hushllning terfinns under avsnittet som behandlar politiskt prio-riterade omrden.

    Fr att kartlgga och analysera resultat, ut-veckling och stllning anvnds RK-modellen som utgr frn fyra viktiga finansiella aspek-ter. Dessa r det finansiella resultatet, kapaci-tetsutvecklingen, riskfrhllanden samt kon- trollen ver den finansiella utvecklingen. Varje aspekt analyseras med hjlp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa stllning och utveckling.

    God ekonomisk hushllningKommunfullmktige ska, enligt lagen, fatta beslut om finansiella ml av betydelse fr god ekonomisk hushllning. Grunden fr hur kommunen hanterar sin ekonomi r sund hushllning med de resurser som fr-valtas p medborgarnas uppdrag. Ekonomin ska utformas s att varje generation br kostnaderna fr den service som konsume- ras. Detta innebr att ingen ska behva be- tala fr det som en tidigare generation fr-brukat. Det gller att hushlla i tiden och ver tiden. Under avsnittet Politiskt priorite-rade omrden redovisas utfallet av resultat- mlet Varje generation br sina kostnader.

    Resultat och kapacitetMed resultat menas vad kommunen stad-kommit under det gngna ret. Hr beskrivs bland annat rets resultat, hur kostnader och intkter utvecklats, storleken p kommunens investeringar med mera. Med kapacitet men-as de resurser som kommunen byggt upp och frfogar ver och drmed vilken bered-skap som finns infr kommande perioder. Ett mtt fr att visa kommunens lngsikti-ga finansiella handlingsutrymme r solidite-ten som visar hur stor del av kommunens till-gngar som finansierats med egna medel. Ett annat mtt r kommunens skattesats.

    RETS RESULTAT OCH

    JMFRELSESTRANDE POSTER

    Efter de extraordinra posterna kan rets resultat, frndring av eget kapital, utlsas. Det egna kapitalet r den del av tillgngarna som kommunen betalat med egna medel, det vill sga frmgenheten. Kommunens eget kapital kade under 2015 med 4,6 miljoner

    kronor och uppgick till 1143,2 miljoner kro-nor p balansdagen. Trenden fr rets resul-tat r vikande. Under 2012, 2013 och 2015 har det bokfrts jmfrelsestrande poster i form av terbetalning frn AFA frskring. Rknas dessa poster bort skulle resultaten fr de nmnda ren minskat med 41,2, 38,4 samt 18,6 miljoner kronor.

    Det finns flera motiv till att rligen ha ekono-miskt verskott. Lagstiftningen med balans-kravet r ett minimikrav p resultatet, men fr att f en god ekonomisk hushllning fr-utstts ett strre samma