ATT SYNLIGGRA DET OSYNLIGAOM KONSTNRLIGA UTTRYCK SOM VERKTYGFR ATT SYNLIGGRA EKOSYSTEM I STADEN

Johanna GoodSjlvstndigt arbete 30hpLandskapsarkitektprogrammet SLU Alnarp 2016

Fakulteten fr landskapsarkitektur, trdgrds- och vxtproduktionsvetenskap

2

Att synliggra det osynliga - Om konstnrliga uttryck som verktyg fr att synliggra ekosystem i stadenTo make the unvisible visible - Artistic expressions as a tool to expose urban ecosystems

Frfattare: Johanna Good

Handledare: Madeleine Granvik, SLU Ultuna, Institutionen fr stad och landExaminator: Anna Peterson, SLU Alnarp, Institutionen fr landskapsarkitektur, planering och frvaltningBitr examinator: Peter Dacke, SLU Alnarp, Institutionen fr landskapsarkitektur, planering och frvaltning

Omfattning: 30 hpNiv och frdjupning: A2EKurstitel: Master Project in Landscape ArchitectureKurskod: EX0775mne: LandskapsarkitekturProgram: Landskapsarkitektprogrammet

Utgivningsort: AlnarpUtgivningsr: 2016Omslagsbild: Johanna GoodElektronisk publicering: http://stud.epsilon.slu.se

Nyckelord: ekosystem, natur, biofili, konst, ekologisk landskapsdesign, naturpedagogik, miljengagemangKeywords: ecosystem, nature, biophilia, art, ecological landscape design, nature education, miljengagemang

SLU, Sveriges lantbruksuniversitetFakulteten fr landskapsarkitektur, trdgrds- och vxtproduktionsvetenskapInstitutionen fr landskapsarkitektur, planering och frvaltning

3

ABSTRACTUrbanisation continues to increase and the movement of people creates ecological and social stresses and global as well as local challenges. In this study, the role of ecology and the interplay between humans and nature appear as fundamental for how to ma-nage these challenges. This study explores how artistic expressions can make visible, and increase the understanding for urban eco-systems, with the purpose to strengthen the individual link between human and nature. The examination is made through a interdisci-plinary perspective, including planning and design theory as well as psychology and environmental psychology.

The main part of this work consists of a literature study and two sub studies. The literature study aims to give insight to the three questions; In which way can planning and design contribute to sus-tainable urban development, How can humans see and understand sustainability and ecology and How can this be facilitated by artistic expressions. Sub study 1 explores through six semi-qualitative in-terviews further the questions if, why and how artistic expressions can make visible and increase understanding for urban ecosystems. Moreover, the conclusions made from the literature study and the interviews lead to the development of a method for analysis with four factors shown to be of interest for the exposure as well as for the understanding of ecosystem. These factors are Space, Activity, Sensory experience and Time. In Sub study 2 the method of analy-sis is tested on eight projects with the aim of exposing nature and ecology in different ways.

The results from this study shows that artistic expressions can act for making ecosystems visible by affecting people emotionally, both consciously and unconsciously through various physical and sensuous impressions. Artistic expressions are also considered to give an aesthetical experience which can engage humans and make visible the interplay between nature and culture. furthermore artistic expressions that include the four identified factors Space, Activity, Sensory experience and Time are in this study considered to contri-bute to both the making visible process, as well as affecting how hu-mans perceive their environment. This can potentially contribute to increased understanding for the value of ecosystems. However more factors and connections need to be examined in future research.

SAMMANFATTNINGUrbaniseringen i vrlden fortstter att ka och frflyttningen av mnniskor skapar svl ekologiska som sociala pfrestningar och globala som lokala utmaningar. Ekologins roll och samspelet mellan mnniska och natur framtrder i denna studie som grundlggande fr hur dessa utmaningar ska hanteras. Detta arbete undersker hur konstnrliga uttryck kan synliggra och ka frstelsen fr eko-system i staden, med syftet att frstrka den individuella koppling-en mellan mnniskan och naturen. Underskningen sker utifrn ett tvrvetenskapligt perspektiv som inkluderar svl planerings- och designteori som psykologi och miljpsykologi.

Arbetets huvuddel bestr av en litteraturstudie, och tv delstudier. Litteraturstudien mnar att ge insikt i delfrgorna; P vilket stt pla-nering och design kan bidra till hllbar stadsutveckling, Hur mnn-iskan kan se och frst hllbarhet och ekologi samt Hur detta kan underlttas av konstnrliga uttryck. Delstudie 1 undersker genom sex semi-strukturerade intervjuer vidare frgorna om, varfr och hur konstnrliga uttryck kan synliggra och ka frstelsen fr ekosystem i staden. Utifrn slutsatserna frn litteraturstudien och intervjuerna ut-vecklas sedan en analysmetod med fyra faktorer som visar sig vara intressanta komponenter fr svl synliggrandet som fr frstelsen fr ekosystem. Dessa faktorer r Rum, Aktivitet, Sensorisk upplevel-se och Tid. I Delstudie 2 testas sedan analysmetoden p tta projekt som syftar till att synliggra natur och ekologi p olika stt.

Resultaten frn denna studie visar att konstnrliga uttryck kan ver-ka fr synliggrande av ekosystem genom att berra mnniskor p ett knslomssigt plan, bde medvetet och omedvetet genom olika kroppsliga och sinnliga intryck. Konstnrliga uttryck anses ven ge en estetisk upplevelse som kan engagera mnniskan och synlig-gra sambandet mellan natur och kultur. Vidare anses konstnrliga uttryck som innefattar de fyra identifierade faktorerna Rum, Aktivitet, Sensorisk upplevelse och Tid utifrn denna studie kunna verka bde synliggrande i sig och pverka hur mnniskan upplever sin omgiv-ning. Detta kan potentiellt bidra till kad frstelse fr ekosystemens vrde. Dock behver fler faktorer och samband underskas vidare i fortsatt forskning.

4

FRORDDetta arbete skrivs i en tid av kris. Inte sedan andra vrldskriget har s mnga mnniskor varit p flykt och det p grund av krig, men ock-s p grund av klimatfrndringar som mnniskan till stor del varit med och orsakat. Svl flyktingfrgan som klimatfrgan engagerar mnga och fr mig r det tydligt att lsningarna finns dr samarbeten sker ver grnserna; mellan lnder och ekonomier, mellan kunskaps-omrden och professioner och mellan mnniskor och olika intressen.

mnet fr denna studie har mjliggjort fr mig att grva djupare i mnga frgestllningar som jag byggt upp under min tid p land-skapsarkitektprogrammet; om mnniskors relation till natur och hur den pverkar en hllbar livstil; om hllbarhet och resiliens som ml fr stadsplanering; om vad som r vrdeskapande estetik samt om hur konstnrens och landskapsarkitektens konstnrliga uttryck kan strka den urbana mnniskans relation till naturens processer. Ar-betet med dessa frgestllningar har strkt mig och min vertygelse r att jag r pvg in i ett yrke som, tillsammans med mnga andra, har stor mjlighet att pverka utvecklingen i en positiv och lngsiktig riktning. En av de strsta uppgifterna i detta tror jag r att synliggra mnniskans del i fungerande ekosystem vilket detta arbete har hjlp mig att fortstta tro p r mjligt.

Jag vill tacka Mikael som varit mitt stora och ovrderliga std under hela min utbildning, samt vnner och familj som alltid funnits dr. Tack ocks till min handledare Madeleine fr insiktsfulla och vgle-dande kommentarer under arbetets gng.

Stockholm,6 januari 2016

5

INNEHLLSFRTECKNING

ABSTRACT 3 SAMMANFATTNING 3 FRORD 4 INNEHLLSFRTECKNING 5 1. INTRODUKTION 61.1 BAKGRUND 6 2. TEORETISKT RAMVERK 8 2.1 STDER OCH HLLBAR UTVECKLING 92.1.1 Urbanisering och klimat 92.1.2 Hllbar (stads)utveckling och dess framvxt 92.1.3 En grundlggande ekologisk vrldsbild 102.1.4 Urbana ekosystem 122.1.5 Sammanfattning 12

2.2 PLANERING OCH DESIGN FR HLLBARHET 132.2.1 Utvecklingen av ekologisk landskapsdesign 132.2.2 Biofil stadsbyggnad 142.2.3 Plats och design som del av ett strre system 162.2.4 Sammanfattning 16 2.3 ATT SE OCH FRST OMGIVNINGEN 172.3.1 Platsens betydelse 172.3.2 Natursyn och miljengagemang 182.3.3 Att lra om och frst natur 182.3.4 Perception av landskap 192.3.5 Sammanfattning 20

2.4 KONSTNRLIGA UTTRYCK 202.4.1 Estetik 202.4.2 Landskapsarkitektens konstnrliga uttryck och roll 222.4.3 Sammanfattning 23

2.5 REFLEKTIONER 24

3. METOD 25 3.1 LITTERATURSTUDIE 263.2 INTERVJUER 273.3 ANALYS AV PROJEKT 28

4. RESULTAT 294.1 DELSTUDIE 1 INTERVJUER 304.1.1 Intervjupersoner 304.1.2 Resultat 314.1.3 Reflektioner 35 4.2 DELSTUDIE 2 ANALYS AV PROJEKT 38 4.2.1 Analysmetod 384.2.2 Resultat och reflektioner 39

5. DISKUSSION 505.1 AVSLUTANDE DISKUSSION 505.1.1 Arbetets syfte 505.1.2 Slutsatser och reflektioner 515.1.3 Metoddiskussion 525.1.4 Avslutande reflektioner 53

6. REFERENSER 55 BILAGA 1 58

6

1.1 BAKGRUND Under mina studier p landskapsarkitektprogrammet har mitt intres-se fr mnniskans relation till naturen bara vxt sig starkare och i detta ligger ett stort intresse fr staden som fenomen; som platsen dr allt kan hnda och mtas. Staden bygger p samexistens och samspel och kan inte existera utan naturen, och mnniskan r en del av naturens stora ekosystem. Naturen r sedan lnge en viktig del av vr kultur, men samtidigt som man vet att naturkontakt r den viktigaste faktorn fr att skapa frstelse, intresse och engagemang fr natur och milj s visar studier att frre och frre tillbringar tid i skog och naturmark. Kanske mste naturens processer synliggras p nya stt fr att ka frstelsen fr vilken roll ekosystemen faktiskt spelar i det stora hela?

Funktionen och vrdet av ett ekosystem r till viss del osynligt fr den som inte sker kunskap om det, och om frstelse kan ge mer engagemang s skulle att synliggra dem kanske minska risken fr att de bortses frn, eller tillts byggas bort. Som landskapsarkitekt-student ligger det nra till hands att anvnda ordet gestaltning, och att se sin roll att gestalta utemiljer med natur, ekologi och resiliens som ledord fr att gra stderna mer motstndskraftiga och vnda negativa trender. Min underskning grundar sig drfr i frgan om stadens natur som planeras kan strkas och frmedlas vidare ge-nom konstnrliga och gestaltade uttryck och ett citat frn Frgfabri-ken blev min utgngspunkt:

Det r viktigt att skapa frutsttningar fr ett fritt och kreativt tnk-ande. I detta sammanhang r konsten central. Den fungerar som katalysator fr nytnkande i mten med det vriga samhllet svl som med enskilda individer.[] Vrt frhllningsstt skapar utrym-me fr utstllningar och projekt som kanske inte finner sin sjlvklara plats ngon annanstans. Frgfabriken vill synliggra det osynliga. (Frgfabriken, u..)

1 | INTRODUKTION

7

Bakgrunden till denna studie r drmed att jag tror att med dagens urbanisering s br vi frstrka kontakten med och frstelsen fr ekosystemens och naturens vrde p individniv. Studiens utgngs-punkt r att underska hur detta kan gras genom planering, design och konstnrliga uttryck som dels verkar synliggrande i sig och dels verkar fr mnniskans inlrning och frstelse. Att synliggra det osynliga, betyder sledes i den hr studien att synliggra ekosystem i staden och planera och gestalta stadens offentliga och gemensam-ma miljer utifrn ett holistiskt och tvrvetenskapligt tnkande.

SYFTEAtt hitta nya stt att se p stadsplaneringens mjligheter till att hin-dra urbaniseringens och klimatfrndringarnas negativa effekter genom ett holistiskt och tvrvetenskapligt tnkande, r en av mina strsta drivkrafter till detta arbete. Det vergripande syftet med ar-betet r att f kad frstelse och insikt om hur konstnrliga uttryck kan anvndas fr att synliggra vrdet av ekosystem och natur i staden utifrn ett socio- ekologiskt perspektiv.

FRGESTLLNING Hur kan konstnrliga uttryck synliggra och ka frstelsen fr ekosystem i staden?

AVGRNSNINGARJag avgrnsar studien till att titta p olika sammanhang och stt som konstnrliga uttryck kan anvndas dr staden/urbana kontexter ligger som utgngspunkt.

Jag undersker i frsta hand hur ekosystemens vrden kan syn-liggras genom olika konstnrliga uttryck och kommer drfr inte vidare underska teknikens roll i att synliggra ekosystem i staden.

Frgestllningen undersks utifrn ett tvrvetenskapligt perspektiv som inkluderar svl planerings- och designteori som psykologi och miljpsykologi. Planerings- och designteori undersks utifrn dess roll att bidra till hllbar stadsutveckling. Mer specifikt undersks det-ta utifrn en ekologisk vrldsbild och fokuserar drmed framfrallt p den ekologiska hllbarheten. Social och ekonomisk hllbarhet undersks inte nrmare i denna studie.

Studien tar ocks std i psykologin och miljpsykologin fr att kopp-la ihop synliggrandet i form av design och konstnrliga uttryck med teorier om hur mnniskor upplever sin omgivning och hur de lr sig om den. Genom fltet estetik undersks konstnrliga uttryck i rela-tion till landskap och ekologi, men en vidare diskussion kring estetik som filosofiskt begrepp kommer inte att fras i denna studie.

introduktion

8

I denna del presenteras teorier och forskning som utgr ramverket till min underskning. Den teoretiska delen strvar efter att genom ett tvrvetenskapligt tillvgagngsstt ge insikter i delfrgorna:

P vilket stt kan planering och design bidra till hllbar stadsutvecklingHur kan mnniskan se och frst hllbarhet och ekologiHur kan detta underlttas av konstnrliga uttryck

Detta grs genom att presentera forskning inom fyra, fr arbetets mnesinriktning, relevanta omrden. I freliggande arbete presen-teras utifrn mnesomrdena ven ett antal begrepp vars definition och betydelse fr studien kommer att redovisas lpande i detta kapi-tel. Fljande mnesomrden och begrepp kommer att presenteras:

1 STDER OCH HLLBAR UTVECKLING - Beskriver hllbar ut-veckling som ml fr att undvika de negativa konsekvenserna av urbanisering och klimatfrndringar och varfr den ekologiska vrldsbilden r en grundlggande insikt om vad som behvs fr att mta stdernas utmaningar. Kapitlet utgr en bakgrund till studiens grundlggande utgngspunkter. Begrepp: Hllbar stadsutveckling, ekologisk vrldsbild inklusive socio- ekologiska system och resiliens samt urbana ekosystem.2 PLANERING OCH DESIGN FR HLLBARHET- Beskriver pla-nering och design som verktyg fr att bidra till hllbar utveckling av stder genom att integrera frstelse fr de ekologiska och naturliga processerna i landskapet. Begrepp: ekologisk landskapsdesign och biofil stadsbyggnad.3 ATT SE OCH FRST VR OMGIVNING - Beskriver miljspyko-logiska faktorer som pverkar hur vi uppfattar och lr oss om omgiv-ningen samt hur strategier fr att lra ut om natur sett ut och varfr.Begrepp: Miljengagemang och perception.4 KONSTNRLIGA UTTRYCK - Beskriver hur konstnrliga uttryck kan pverka vr uppfattning av vrlden och hur de kan de kan un-derltta synliggrandet och frstelsen fr de synliga och osynliga vrdena omkring oss. Begrepp: ekologisk estetik

2 | TEORETISKT RAMVERK

9

2.1 STDER OCH HLLBAR UTVECKLING

I detta avsnitt presenteras framvxten av begreppet hllbar utveck-ling och ekologins betydande roll och inflytande fr den ekologiska vrldsbild som idag r rdande i stora forskningsflt inom att mta konsekvenserna av den globala urbaniseringen och klimatfrnd-ringarna. Avsnittet mnar att ge en kort bakgrund till de relevanta teorier som studien grundar sig p.

2.1.1 URBANISERING OCH KLIMATFler mnniskor n ngonsin bor i stder och till 2030 frvntas 60% av vrldens befolkning bo i stder och i siffror innebr det att mel-lan 2010 och 2030 adderas stdernas befolkning med 1,5 miljarder mnniskor (CBD Secretariat, 2012). Mnga utmaningar ligger i den stora frflyttning av mnniskor som sker och det kravet som stlls p stderna. Stad och urbanitet str i denna studie inte i ett mot-satsfrhllande till natur och ekosystem utan syftar till platser med en tt koncentration av mnniskor och inkluderar svl den byggda staden med bostder, infrastruktur, vatten, hygien som de ekologis-ka vrdena av ekosystem och biologisk mngfald som finns till ex-empel i parker, trdgrdar, och vattendrag. Staden innefattar ven mjuka vrden som livsstil, kreativitet, kultur, kunskap som skapar mnskligt kapital och innovation. (CBD Secretariat, 2012)

Cities and Biodiversity Outlook - Action and Policy (CBD Secretariat, 2012) r en sammanfattning av en global utvrdering av lnkarna mellan urbanisering, biologisk mngfald och ekosystemtjnster med bidrag frn forskare och beslutsfattare frn hela vrlden. Enligt fr-fattarna har, och kommer, den urbana expansionen att fortstta att globalt anvnda en stor del av naturens resurser inklusive vatten och viktig jordbruksmark med fljdeffekter p biologisk mngfald och ekosystemtjnster (CBD Secretariat, 2012). FN-studien Millen-

nium Ecosystem Assessment frn 2005, utgjorde den frsta globala hlsokontrollen av vrldens ekosystem och den visade tydligt att ungefr 60% av de ekosystemtjnster som stdjer mnniskors vl-befinnande hller p att frsmras eller anvnds p ett ohllbart stt (Moberg och Simonsen, 2014; Borgstrm, 2011). Samhllets frm-ga att mta ekologiska, ekonomiska och sociala pfrestningar frn klimatfrndringarna blir avgrande och i Sverige r en av de stora utmaningarna att stadkomma en snabb omstllning av stder och regioner s att de bidrar till ett land utan nettoutslpp av vxthusga-ser (Delegationen fr Hllbara stder, 2012).

2.1.2 HLLBAR (STADS)UTVECKLING OCH DESS FRAMVXT

Denna studie tar utgngspunkt i hllbar stadsutveckling som ett verktyg fr att motverka de negativa konsekvenserna av mnniskans allt strre avskrmning frn naturen och frn frstelsen om ekosys-temens vrden att upprtthlla livsprocesser. Det gr i enlighet med hur fysikern och systemteoretikern Fritjof Capra uttryckte sig:

The great challenge of our time is to build and nurture sus-tainable communities communities that are designed in such a way that their ways of life, businesses, economies, physical structures, and technologies do not interfere with natures inhe-rent ability to sustain life. The first step in this endeavour is to understand the principles of organization that ecosystems have developed to sustain the web of life. (Szczepanski, 2013, s. 11)

Debatt kring den urbana expansionens konsekvenser r inget nytt fenomen. Visionrer p svl 1800-talet som 1900-talet vckte frgor kring industrialiseringen och relationen mellan mnniskans utveckling och naturen, och la fram olika strategier fr att uppn en mer hllbar utveckling. Ngra personer som pverkat hllbar-hetsdiskursen under 1900-talet var personer som Ebenezer Howard som i sin bok Garden Cities of Tomorrow freslog att se stad och

teoretiskt ramverk

10

landsbygd som en helhet genom att frena dem i s kallade trd-grdsstder. Lewis Mumford, med bland annat boken The Culture of Cities (1938) menade, likt sin mentor Patrick Geddes, att frst-else fr relationen mellan stad och region, urbant och ruralt, bara kunde ske genom en organisk vrldsbild dr alla levande organis-mers behov tas omhand. Aldo Leopold skrev 1949 The Land Ethic och menade att miljmssig hllbarhet inte kunde uppns genom ett ekonomiskt ramverk utan krvde social och moralisk tillvxt. P 1960 och 1970 talet dk fler tongivande rster s som Jane Ja-cobs, Ian McHarg, Andre Gunder Frank och Herman Daly upp och sporrade diskussionen vidare nr de verkliga konsekvenserna av den ohllbara utvecklingen blivit mer allmnt knda. (Wheeler och Beatley, 2009)

Tre dimensioner av hllbar utveckling har terkommit som funda-ment fr konceptet; social, ekologisk och ekonomisk (Wheeler and Beatley, 2009). Idag kretsar begreppet fortfarande kring ovannmn-da dimensioner och att skapa balans mellan dessa och ett antal dokument har vidare stimulerat aktiviteten kring hllbar utveckling. Bland dessa finns till exempel rapporten Limits to growth frn 1972, den frsta formulerade definitionen Our Common Future frn 1987, the Rio Earth Summit frn 1992 och FNs Millenium Development Goals frn 2000. De sistnmnda FN-mlen har lnge varit det nr-maste som funnits ett universellt manifest som stter riktningen fr hllbar utveckling (Wheeler and Beatley, 2009), men i september 2015 antogs globalt Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development av med 17 ml och 169 delml. (United Nations, 2015). 2012, tjugo r efter Rio Earth Summit, gav FN ut rapporten Resilient People; Resilient Planet; A Future Worth Choo-sing som introduceras med fljande ord:

Sustainable development is not a destination, but a dynamic process of adaption, learning and action. It is about recognizing, understanding and acting on interconnections above all those between the economy, society and the natural environment. (United Nations, 2012, s. 6)

Den svenska regeringen skriver p liknande stt om hllbar utveckling som en dynamisk frndringsprocess i sitt regeringsbeslut om att upp-rtta och frvalta en plattform fr frgor om hllbar stadsutveckling:

Det finns inte en fr alla given definition av begreppet hllbar stadsutveckling, dock finns etablerade frhllningsstt till m-net, ssom vikten av helhetsperspektiv, tvrsektoriella lsning-ar och lngsiktighet. Med hllbar stadsutveckling avser reger-ingen en process i stndig frndring, med hnsynstagande till social, ekonomisk och miljmssig hllbarhet och givet lokala och regionala frutsttningar. Planering och insatser mste an-passas till stders, ttorters och stadsregioners skilda frutstt-ningar, exempelvis storlek, tthet, geografiskt lge, befolknings och nringsstruktur.

(Socialdepartementet, 2014, s. 3)

I dokumentet pongteras vidare att samhllsplanering har en myck-et betydelsefull roll i att skapa frutsttningar fr mnniskors liv och beteende, naturresurser, klimatpverkan och ekosystemtjnster. (Socialdepartementet, 2014) 2.1.3 EN GRUNDLGGANDE

EKOLOGISK VRLDSBILDDet r relevant fr denna studie att frst hur ekosystem och eko-logiska processer kan bidra till att motverka de negativa konse-kvenserna av urbanisering och klimatfrndringar. Den ekologiska vrldsbilden kan sgas utgra en grund fr detta och inom den do-minerar synen om mnniskans sammanlnkning till naturen i s kall-ade socio- ekologiska system, samt resilienstnkande som ett kon-cept fr hur vi kan skapa motstndskraft i olika typer av system fr att hantera frndringar. Denna studie stller sig bakom den ekolo-giska vrldsbilden som en utgngspunkt fr hllbar stadsutveckling.

teoretiskt ramverk

11

SOCIO-EKOLOGISKA SYSTEMTermen socio- ekologiska system anvnds som ett forskningsflt dr ekologiska system inte kan studeras utan att ocks studera den mnskliga pverkan, med utgngspunkten att mnniskor inte r fri-kopplade frn biosfren, utan en del av det globala ekologiska sys-tem som omfattar alla levande varelser, dr mnniskan och natur interagerar (Moberg och Simonsen, 2014; Folke, 2006). Detta be-grepp r inbddat i det ontologiska konceptet Antropocen, en enligt forskarna vetenskaplig sanning sett utifrn forskarens roll som en objektiv observatr, som anvnds fr att beskriva en ny geologisk era, dr mnniskan r den strsta faktorn till frndringar av eko-systemet, svl p biosfren lokalt som i stort (Valman, 2013). En-ligt forskarna har vi lmnat Holocen och r nu i Antropocen (Folke, 2006). Vidare utfrs forskningen av olika socio-ekologiska system utifrn ramverket resiliens som drmed ocks ses utifrn perspekti-vet av Antropocen som den nya geologiska eran.

RESILIENSEnligt Stockholm Resilience Center r det f koncept som vunnit s mycket mark under de senaste decennierna som resiliens. Resiliens r kapaciteten hos ett system att hantera och motst frndringar samt frmgan att anpassa sig och fortstta att utvecklas. Resilien-stnkande undersker hur social-ekologiska system, p bsta stt kan frvaltas fr att skerstlla en hllbar och resilient tillgng av de vsentliga ekosystemtjnster mnniskan r beroende av (Mo-berg och Simonsen, 2014). Resilenstnkande fddes ur en gren av ekologin som adresserade dynamik i ekosystem, och fokuserar srskilt p kopplingen mellan de sociala och den ekologiska sfrer-na, och dr mnniskans handlingar har srskilt fokus fr att frst ekosystemens kapacitet att generera naturresurser och ekosystem-tjnster (Folke, 2006). Resiliens r inte ett slutml utan en dynamisk

egenskap hos ett system i stndig frndring och ett koncept som inte bara anvnds som ett ramverk fr forskning fr att analysera och frst sammanvvda sociala och ekologiska system, utan som ven tillmpas allt mer i praktiken tack vare kad kunskap om hur olika sys-tem fungerar och hur resiliens kan byggas upp. (Simonsen et al., 2015)

PRINCIPER FR DEN EKOLOGISKA VRLDSBILDENChrisna Du Plessis och Peter Brandon (2014) undersker genom en bred litteraturgenomgng och intervjuer, den ekologiska vrldsupp-fattningen som ett stt att tolka och frst hllbarhet. De beskriver utvecklingen av den ekologiska vrldsuppfattningen, och citerar fle-ra nyckelkllor, dribland Bill Reed som menar att the purpose of sustainability is sustaining life-enhancing conditions (Du Plessis och Brandon, 2014, s 2). Du Plessis och Brandon hvdar att den ekolo-giska vrldsbilden inte anses erstta den tidigare mekaniska vrlds-bilden, men att den sistnmnda har visat sig otillrcklig vad gller design och utveckling av levande system. Du Plessis och Brandons artikel sammanfattar utvecklingen av den ekologiska vrldsbilden och dess utgngspunkter i tre huvudbeskrivningar [narratives]. Den frsta freslr att vrlden mste ses som en helhet, ett samman-vvt levande system dr mnniskor r en del av naturen i ett so-cialt- ekologiskt system. Den andra r att det r en relativ syn som innefattar naturens processer, relationer, flden, beroendefrhllan-den och evolution. Den tredje beskrivningen r att vrlden r dyna-misk, stndigt i frndring, och drmed obestndig. Inom den eko-logiska vrldssynen fresls drmed en hllbarhetsparadigm som lierar mnsklig utveckling med naturen och som leder till msesidig evolution mellan mnskliga och naturliga system. Fr att uppn det-ta krvs svl att teknologi sammanfrs med ekologiska processer som att mnniskan p ett kognitivt, spirituellt och knslomssigt plan sammanlnkas. (Du Plessis och Brandon, 2014)

teoretiskt ramverk

12

2.1.4 URBANA EKOSYSTEMDet finns mnga olika definitioner av natur, svl geografiska som filosofiska, och i denna studie representerar natur de delar av den fysiska miljn som skapar frutsttningar fr biotiska, levande fak-torer som har en inverkan p olika ekosystem. Ett biologiskt eko-system r enligt den frsta, och fortfarande gllande, definitionen av Tansley 1935, interaktionen mellan en biotisk och en fysisk sammansttning inom ett avgrnsat studieomrde dr skalan av ett ekosystem avgrs av frgestllningen (Cadenasso och Pickett, 2008). Urbana ekosystem i denna studie ansluter sig till Tansleys definition och anser dem vidare vara de underliggande processer-na som all form av stadsutveckling br understdja fr att bli hll-bar enligt den ekologiska vrldsbilden. Detta fr att ekosystemens nyttor, s kallade ekosystemtjnster, s som rent vatten, reglering av klimat, pollinering av grdor och uppfyllande av mnniskors kul-turella behov r essentiella fr mnniskans verlevnad. I dagens globaliserade samhlle finns det i princip inga ekosystem som inte formats av mnniskor och inga mnniskor som inte r beroende av ekosystemen fr ekosystemtjnsterna som de tillhandahller. (Mo-berg och Simonsen, 2014) Stder kan drfr anses vara mnskliga ekosystem dr biotiska, sociala, fysiska och byggda komponenter interagerar (Cadenasso och Pickett, 2008).

Mnga stder r placerade i biologiskt rika omrden, vilket gr st-derna i sig rika p biologisk mngfald och r drfr ocks av vikt i ett strre, i vissa fall till och med globalt perspektiv. Ekosystem, om frlorade, kan inte till fullo ersttas och knnedomen om den urba-na naturens roll att tillhandahlla ekosystemtjnster och i att lind-ra urbana miljproblem kar, och likas dess effekt fr mnniskors hlsa och sociala interaktioner, men d ekosystemen och mnnisk-ans beroende av dem r till stor del osynliga, blir utmaningarna och

miljproblemen ltt abstrakta fr medborgarna. (Borgstrm, 2011) Forskning visar att stderna kan stdja och gynna en rik biologisk mngfald och att lokala interventioner kan ka den inhemska bio-logiska mngfalden (CBD Secretariat, 2012) Forskaren Sara Borg-strm pongterar ven den urbana naturens roll som en arena dr viktiga vrden kan frmedlas och frsts av allmnheten:

Urban nature is of importance for providing accessible arenas where ecological knowledge and sustainable development iss-ues can be conveyed to the public and discussed in a context with direct contact with nature (Borgstrm, 2011, s 13)

2.1.5 SAMMANFATTNINGI avsnitt 2.1 presenteras hllbar stadsutveckling som en dynamisk frndringsprocess som mste utg frn lokala och regionala fr-utsttningar. Enligt den ekologiska vrldsbilden r hllbarhet att upprtthlla livsprocesser, vilket kan gras genom att frst hur olika naturliga system r uppbyggda och sedan arbeta fr deras motstndskraft och anpassningsfrmga, resiliens. En av de vik-tigaste aspekterna av att uppn resiliens r att se vrlden som ett socio-ekologiskt system dr mnniskan och naturens utveckling r sammanvvd. Vrlden ska enligt den ekologiska vrldsbilden ocks ses som en helhet dr alla flden och processer rknas in och r i stndig frndring. Stder r ofta rika p biologisk mngfald och kan anses vara ekosystem som tillhandahller ekosystemtjnster. Lokalt kan interventioner stdja och gynna den biologiska mngfal-den och den urbana naturen r av stor vikt svl i stdjande av bio-logisk mngfald som i att vara en arena fr frstelse och kunskap om ekosystemens vrde.

teoretiskt ramverk

13

2.2 PLANERING OCH DESIGNFR HLLBARHETI detta avsnitt redogrs fr ngra teorier inom planering och design fr att frst hur dessa professioner kan bidra till hllbar stadsut-veckling. Studien fokuserar p ekologisk landskapsdesign som r ett vergripande ramverk fr design som utgr frn den ekologis-ka vrldsbilden och drmed strvar efter att gestalta och formge resilienta, adaptiva system, dr process och anpassning ver tid anvnds som designverktyg fr svl platsanalys, platsintervention och fr sjlva designlsningen. I avsnittet presenteras ocks kon-ceptet biofili fr dess teorier kring att designa staden med integration av natur som ett stt att ka mnniskans frstelse fr ekosyste-men. ven teorier kring platsens betydelse fr ekologisk frstelse presenteras genom bland annat det beslktade begreppet topofili.

2.2.1 UTVECKLINGEN AV EKOLOGISK LANDSKAPSDESIGN

Ekologisk design r ett interdisciplinrt flt fr forskning och praktik som mnar att sammanlnka kultur och natur genom att integrera naturliga processer i mnskliga verk och aktiviteter. Filiz Celik (2013) skriver att ekologins influenser till designprofessionerna har bidragit till en holistisk och dynamisk syn p natur, omgivning och landskap. Vidare menar Celik att gestaltning av hllbara landskap mste ta hnsyn till frndring ver tid och olika skalniver och ven vara re-sponsiv och drmed baseras p ekologisk frstelse och medveten-heten om mjligheter och begrnsningar i ett givet landskap. Han menar att ekologi i landskapsdesign har kommit att innebra frst-else fr landskapet som en produkt av olika integrerade processer som inkluderar mnster, mngfald, hllbarhet och stabilitet. Enligt Celik finns det svl praktiska som estetiska syften med ekologisk landskapsgestaltning, dr de praktiska innefattar landskapsintegri-tet och hllbarhet och de estetiska innefattar gestaltning av kreativa och meningsfulla platser. (Celik, 2013)

EKOLOGISK LANDSKAPSDESIGN SOM SVAR P EN EKOLOGISK VRLDSBILDMary Cadenasso och Steward Pickett med Urban principles for eco-logical landscaping (2008) samt Filiz Celik med Ecological landscape design (2013) menar att urban ekologi r ett forskningsflt som har hg relevans fr hllbar stadsutveckling. De menar att det genom de senaste rens forskning inom mnet har ett antal principer vxt fram som fungerar som ramverk fr ekologisk landskapsdesign i stder. Tre principer som rr stadens struktur: Stder r ekosystem, Stder r spatialt heterogena och Stder r dynamiska samt tv principer som rr de ekologiska processerna i stder: Mnskliga och naturliga processer interagerar i stder och Ekologiska biofysiska processer r viktiga i dessa processer. (Cadenasso och Pickett, 2008; Celik, 2013)

Enligt Cadenasso och Pickett (2008) indikerar de ovannmnda prin-ciperna, nr de ses som en ekologisk helhet, perspektiv och ansat-ser till landskapsdesign som kan frbttra ekologisk resiliens och funktionen av urbana system. De menar att ekologiskt informerade landskap har potentialen att verstta de fundamentala ekologiska principerna frn forskningen kring urban ekologi till praktiken. Dock menar Cadenasso och Pickett att det fortfarande finns mnga ter-stende frgor om relationen mellan ekologiska principer och urban landskapsdesign och hantering, dribland hur det kan anvndas fr att utbilda mnniskor om ekologiska processer och den osynliga na-turens roll i staden.

teoretiskt ramverk

14

teoretiskt ramverk

PRINCIPER FR EKOLOGISK LANDSKAPSDESIGNDe tidigare beskrivna principerna fr ekologisk landskapsdesign fr-klarar ramverket och utgngspunkterna till varfr landskapsdesign ska vara ekologiskt informerad. Fr att vidare frst den praktiska tillmpningen av dessa vergripande principer sammanfattar Sim Van Der Ryn och Stuart Cowan (2007), frfattare till boken Ecologi-cal Design frst publicerad 1996, vad den ekologiska vrldsbilden innebr fr ekologisk landskapsdesign i fem tillmpningsprinciper, se Figur 2a, som denna studie ansluter sig till.

Den frsta principen freslr att designen mste grundas i kunskap om platsen. Den andra principen tillhandahller kriterier fr att utvr-dera de ekologiska konsekvenserna av en given design. Den tredje principen freslr att de negativa konsekvenserna kan minimeras genom att designa med naturen. Den fjrde principen menar p att effektiv ekologisk design kar medvetenheten genom pgen-de mjligheter fr lrande och deltagande, och br drfr involvera allmnheten. Slutligen freslr den femte principen att om naturens processer grs synliga terfr den fysiska miljn liv och mnniskan fr mjligheten att lra om den. (Van Der Ryn och Cowan, 2007)

2.2.2 BIOFIL STADSBYGGNADBiofili r ett stadsbyggnadskoncept som lgger stor vikt vid stads-byggnad enligt principerna fr ekologisk landskapsdesign. Begrep-pet r bde en evolutionsteori och en strategi fr att ka mnniskans kontakt med de naturliga system fr att skapa hllbara stadsstruktu-rer. I den hr studien beskrivs biofili fr svl den starka anknytning-en till naturen i designen, som fr de konkreta strategierna fr att skdliggra den fr mnniskan genom anspelningar p symbolik och sensoriska upplevelser.

summary of implications for landscape design

Ecological design grows from an intima-te, detailed knowledge of the place and its nuances.

By tracing the environmental impacts of a design, we discover the more ecologi-cally sound options.

Natures living processes offer oppurtu-nities to design using natural cycles, natu-ral waste, and regeneration as part of the total design.

Listen to every voice in the design process. Everyone is a participant - designer.

Making natural cycles and processes visible brings the designed environment back to life.

landscape design principles

Solutions grow from place

Ecological accounting informs design

Design with nature

Everyone is a designer

Make nature visible

FIGUR 2a. Tillmpningsprinciper fr ekologisk landskapsdesign enligt Van Der Ryn och Cowan (2007)

15

I Cities and Biodiversity Outlook (CBD Secretariat, 2012) men-ar man att stder genom biofil stadsbyggnad kan stdja biologisk mngfald och gra stadslivet attraktivt:

With concerted efforts, the proliferation of biophilic cities can be-come a worldwide phenomenon, making city living a wondrous experience connected with biodiversity. (CBD Secretariat, 2012, s. 25)

Termen biofili myntades av Edward O. Wilson fr att beskriva mnniskans biologiska och i generna inneboende knsla fr liv och livsprocesser . Biofili anses vara den frmsta evolutionsteorin vad gller mnniskans natur och miljanknytning (Beery et al., 2015).Timothy Beatley (2011) beskriver konceptet biofili och biofil stads-byggnad i sin bok Biophilic cities integrating nature into urban de-sign and planning. Han menar att biofil stadsbyggnad kan ta mnga olika uttryck men att den gemensamma prioriteten r integration av natur i staden, att skydda och nra den natur som finns genom att terstlla, och samtidigt hittar nya kreativa stt att f in natur i den urbana miljn. Beatley menar att skapa sensoriska upplevelser ge-nom syner, ljud, dofter, texturer som ett medel att lnka mnniskan till de naturliga processerna och som terapeutiska och njutnings-bara delar av det urbana livet. De visuella referenserna till naturen genom symboler, bilder, former hjlper enligt Beatley mnniskan att terkoppla till vra evolutionra och emotionella band till naturen. Deras nrvaro i staden r ett mtt p vra biofila medvetenhet som pminner oss om naturens sknhet. Enligt Beatley r medborgarna i en biofil stad r inte passiva naturupplevare utan aktivt medvetna och p olika stt en del av naturen. Det ska vara ltt fr mnnisk-orna att njuta av naturen och reflektera ver dess roll i att ge gldje och mening till livet. Mnniskors kunskap om den lokala naturen r en viktig aspekt av den biofila och drfr behvs miljutbildning och kreativa stt att skapa medborgarengagemang fr naturen och skapa en stark urban miljetik. Naturliga och biofila element mste

enligt Beatley vara centrala i allting som designas och byggs. Biofila stder anvnder naturen och naturliga system som modell fr de-sign och planering fr att hushlla med resurser, inte skapa avfall och behlla balansen med biosfren. (Beatley, 2011)

I Figur 2b illustreras vidare ngra viktiga designelement fr det biofi-la nromrdet. Designelementen som visas inkluderar konnektivitet fr svl mnniska som natur, tillgnglig och anvndbar grnska fr mnskliga aktiviteter, integration med naturen genom tbart vxt-material och trdhus samt mjligheterna att lra om natur genom ett naturcenter och ett bibliotek fr att lna naturutrustning.

teoretiskt ramverk

SOME KEY ATTRIBUTES OF A BIOPHILIC NEIGHBORHOOD Connected streets and pathways throughout

Abundant green areas to explore, play in, and gather in

One or more nature trails nearby; a neighborhood meandering pathwayconnecting major destinations in the neighborhood

Ability to move by foot or bicycle from doorstep or building stoop to regional nature

Water: A remnant creek or stream or water body to visitAbundant nature throughout: Sidewalk gardens, yard farms, backyardwoodlots

Edible trees and bushes

Designated neighborhood camping area

One or more tree houses

A neighborhood nature center

Neighborhood nature docents: Neighborhood experts on a range of natural and biophilic topics give frequent talks and hikes

Nature equipment lending libraries (stocked with such things as field guides, aquatic testing kits, portable microscopes, binoculars, and bat detectors)FIGUR 2b. Designelement fr det biofila nromrdet enligt Beatley (2011)

16

2.2.3 PLATS OCH DESIGN SOM DEL AV ETT STRRE SYSTEMI svl definitionen av hllbar stadsutveckling i avsnitt 2.1.2 som i ut-gngspunkterna och tillmpningarna fr ekologisk landskapsdesign i avsnitt 2.2.1 har platsens frutsttningar betydelse att uppn hll-barhet och resiliens beskrivits. Ett utkat resonemang kring platsens betydelse fr design av fysiska miljer presenteras drfr nedan.

Andrea Kahn och Carol J. Burns (2005) skriver i sin bok Site matters att fr de professioner som arbetar med design av den fysiska miljn har platsen betydelse bde som lokal fr designen, men fr att fy-sisk gestaltning bygger p frstelse av relationerna mellan projek-tet och platsens frutsttningar. De menar att alltfr ofta i designdis-kursen har plats [site] antagits som en enhet bestende av tydliga grnser som avgrnsar den frn dess omgivning. De menar att en plats fr att kunna kontrolleras i ett projekt behver ha fysiska av-grnsningar, men att den fr att frsts i design mste ses som del av ett strre system och helhet. Konceptet plats refererar drmed till tv motstende ider; en fysiskt avgrnsad plats och en spatialt och temporrt utvidgande omgivning. Vidare innebr det ven att en plats ven mste frsts i geografisk kontext, spatial kontext och ver tidspektrat dtid, nutid och framtid. (Kahn och Burns, 2005)

Landskapsarkitekten Kristina Hill beskriver detta vidare i sitt kapitel Shifting sites i Site matters (Hill, 2005) Hill menar att relevanta frgor inom landskapsarkitekturen r att frst vilka processer som skapar flden i ett aktuellt omrde, vad som kan pverka framtida flden, och hur kan vi frst mnniskans roll i ekosystemet genom mtesnoder och energiflden. Att frst konceptet plats genom dess frndringar ver tid har enligt Hill ndrat innebrden av ordet inom landskapsarkitekturen. (Valman, 2013) Hill menar att ett landskap och en specifik plats, innefattar en stor mngd olika landskapsmns-ter och att det mste ses ur ett multimorfologiskt perspektiv fr att p

ngot stt kunna ta hnsyn till rrelsemnster och behov fr mnga olika levande organismer. Grnser r i detta avseende ett viktigt red-skap i att designa landskap och nyckeln r att se grnser frbi dem som bara tar hnsyn till den mnskliga skalan, enligt Hill. (Hill, 2005)

2.2.4 SAMMANFATTNINGEkologins influenser till designprofessionerna har bidragit till en holistisk och dynamisk syn p natur, omgivning och landskap och ekologisk landskapsdesign r ett flt som vuxit fram fr att genom design kunna sammanlnka natur och kultur. Inom ekologisk land-skapsdesign ser man p landskapet som en produkt av olika inte-grerade processer och mot de svarar designen bde fr att skapa hllbarhet och fr att skapa meningsfulla platser. Fem principer som bildar ramverket fr ekologisk landskapsdesign har vxt fram kring stdernas struktur och de ekologiska processerna i stder. Det f-resls att genom design som ser dessa som en ekologisk helhet kan resilens uppns. Fem tillmpningsprinciper har ocks fresla-gits dr design med naturen, naturens synlighet, platsens frutstt-ningar, ekologisk utvrdering och allmnhetens roll pongteras som utgngspunkter fr ekologisk design med mjlighet att skapa ekolo-giskt informerade landskap.

Inom biofil stadsbyggnad arbetar man konkret med ekologisk land-skapsdesign och integrera natur samt att skdliggra den. Detta grs genom att skapa sensoriska upplevelser, visuella referenser genom symboler och bilder och genom att gra mnniskorna en aktiv del av naturen som ett stt att lnka dem till de naturliga pro-cesserna och skapa medborgarengagemang och en stark urban miljetik.

Plats i design ska ses som del av ett strre system och br ses frbi grnserna av den fysiska designen fr att kunna ta hnsyn till de ekologiska frutsttningarna. Plats ska ocks frsts genom sina frndringar ver tid.

teoretiskt ramverk

17

2.3 ATT SE OCH FRST VR OMGIVNING

Fr att frst vad som kan leda till frstelse fr ekosystemen pre-senteras i detta avsnitt teorier kring kopplingen mellan praktik, teori och plats fr inlrning och hur vi uppfattar och skapar mening av vr omgivning genom perception och kognitiva kartor. I avsnittet pre-senteras ven en verblick av hur strategier vxt fram fr att ka frstelsen fr natur genom miljundervisning, naturvgledning och utomhuspedagogik som en del av att frmja omsorg om naturen.

2.3.1 PLATSENS BETYDELSEBiofili som redogjorts fr i avsnitt 2.2 r till viss del ett omdiskuterat begrepp och kritiken inkluderar att begreppet inte inkluderar ven fysiska icke-levande element i den naturliga miljn och att man i begreppets utveckling inte tagit tillrcklig hnsyn till forskning med varierande resultat. Dock menar Beery et al. (2015) att trots att be-greppet av vissa anses ofullstndigt s kvarstr ett stort intresse i de evolutionra ursprunget till mnniskans anknytning till naturen. ven fresprkare fr biofili menar p att det rvda biologiska ban-det till naturen ibland kan vara svagt och drfr kan understdjas av lrande, kultur och upplevelse fr att optimera de biofila tenden-serna. P det spret r topofili ett begrepp som vxt fram som en utveckling av biofili enligt Beery et al. Topofili erknner likt biofili kopplingen till den biologiskt rvda anknytningen till naturen, men menar att ven fysiska, icke levande element i naturen br inklu-deras och att kulturellt lrande tillsammans med biologiska faktorer spelar roll fr mnniskans anknytning till naturen och att detta sker genom specifik platsanknytning. (Beery et al., 2015) Yi-Fu Tuan var en av de frsta som fresprkade topofili och utvecklade det genom studier av perception, attityder och vrderingar av omgivning (Beery et al. 2015) och han, beskrev topofili som vxelspelet mellan en upplevande mnniska och en plats (Wingren, 2009). Det genetiska

bandet till plats tros ha haft betydande frdelar genom att ge bttre lokalknnedom fr anvndning av lokala resurser genom drivkraf-ten att utforska och samtidigt lra om de lokala frutsttningarna. Konceptet topofili beskriver drmed en underliggande evolutionr bas fr mnniska natur relationer och menar att platsanknytning kan vara ett verktyg fr att skapa omsorg om miljn och intresse fr hllbarhet. (Beery et al., 2015)

Enligt forskaren Anders Szczepanski (2013) kan en knsla fr plat-sen i ett skolsammanhang relateras till skolans nrmilj och leda fram till en lokalhistorisk, ekologisk, social och fysisk frankring i det utvidgade pedagogiska rummet (Szczepanski, 2013, s 4). Szczepanski menar genom begreppet topofili att i relationen mellan mnniska och fysisk milj r ordet plats inte enbart geografisk utan ven mental och att upplevelsen av de objekt som utgr rummet r ett knslospel mellan perception och begreppsbildning. Szczepan-ski menar att det finns ett mnster i forskningsresultat kring platsens betydelse fr miljmedvetenhet som betonar vikten av den person-liga, egna fysiska platserfarenheten och att den sinnliga interaktio-nen utgr en viktig grund fr frstelsen av lrande och undervis-ning utomhus. (Szczepanski, 2013)

Stadsplaneraren och stadstrdgrdsmstaren Arvid Bengtsson (1981) skrev redan 1981 i boken Lekmilj - livsmilj att det lnge varit knt att praktik mste g parallellt med teori fr att lra genom att gra i en skapande milj r den mest effektiva pedagogiska me-todiken. Bengtsson menar att konsten r att stadkomma miljer som har inbyggda mjligheter fr kreativa aktiviteter dr det egna utforskandet r en stor del av att uppleva en milj och lra om sin omgivning. Bengtsson pvisar exempel frn bland annat Tyskland, Kina och Holland dr det praktiska integrerats med det teoretiska l-randet och menar att skoltrdgrdarna r en plats dr det spelar stor roll att barnen fr upptcka naturen sjlva, fr egna erfarenheter och dr de kan se inbrdes naturliga samband. (Bengtsson, 1981)

teoretiskt ramverk

18

Globalt diskuterades vikten av miljutbildning fr att begrnsa mil-jproblemen upp p FNs miljkonferens i Stockholm 1972 och detta fljdes senare av gemensamma ml fr miljundervisning och en deklaration med rekommendationer fr miljundervisning. Svens-ka skolan har enligt lroplanen i uppgift att ge ett miljperspektiv i undervisningen genom att ge kunskaper om god milj och hllbar utveckling och om den egna livsstilens betydelse fr hlsan, miljn och samhllet. (Skolverket, 2011)

Enligt miljpsykologiprofessorn Maria Johansson ska miljutbild-ning fokusera p sambandet mellan mnniska och ekologiska sys-tem och miljn ska d ses som en helhet. De vergripande mlen r att eleverna ska utveckla omsorg och knslighet fr miljn och fr att uppn detta mste de sjlva aktivt medverka i undervisning-en. Praktiska aktiviteter och direkta upplevelser i omgivningen kan drfr uppmuntra deltagande och visa p individens ansvar. Genom att eleven lr sig frst orsak och konsekvens, kritiskt tnkande och problemlsning kan man p sikt bygga upp en miljetik i samhllet (Johansson, 2005).

NATURVGLEDNING OCH UTOMHUSPEDAGOGIKEnligt rapporten Naturvgledning i Sverige- en versikt utgiven av Centrum fr naturvgledning (Arnell et al, 2009) kan naturvgled-ning definieras som att frmedla kunskap om och vcka knsla fr naturen och kulturlandskapet. Begreppet kan tolkas p mnga stt, men i en definition framtagen av Nordiska ministerrdet 1990 beto-nas att det bde handlar om att frmedla kunskap och vcka knsla och att det gr utver att bara frmedla fakta. Vrnandet om den svenska naturen gr lngt tillbaka i tiden, men fick mer uppmrk-samhet i brjan p 1900-talet. Efter 1950 nr insikten om behovet av en natur- och miljvrd blev starkare gavs ven naturvgledning-en nya och starkare former, naturskolorna infrdes, ideella organi-sationer som WWF tillkom och Friluftsfrmjandet initierade Skogs-

2.3.2 NATURSYN OCH MILJENGAGEMANG

Ett personligt miljengagemang r ett inre motiv som, s lnge det r genomfrbart, bidrar till ett dagligt beteende dr hnsyn tas till miljn (Johansson, 2005). Miljengagemang kan beskrivas bde som en attityd, en positiv syn till miljvnligt beteende och en vrdeorien-tering, som beskriver synen p natur och milj. I studier har visats att om det personliga miljengagemanget ska leda till miljvnligt beteende s r empati fr och en knslomssig anknytning till na-turen viktiga komponenter (Johansson, 2005). Vidare har visats att miljengagemang brjar utvecklas tidigt i barndomen och faktorer som framkommit som speciellt viktiga r egna naturupplevelser i barndomen och miljutbildning. Det har ocks framkommit att milj-vnliga attityder i den sociala omgivningen r viktiga bde fr att in-itiera, men ocks fr att bibehlla miljengagemang. I denna studie kan ett kat miljengagemang ses som ett ml fr synliggrandet av ekosystem i staden fr att uppn ett miljvnligt beteende.

2.3.3 ATT LRA OM OCH FRST NATUR

MILJUNDERVISNINGBegreppet miljundervisning anvndes fr frsta gngen 1948 vid ett mte i Paris av Union for Conservation of Nature and Natural Resour-ces (IUCN). 1970 presenterade de en av de frsta definitionerna dr miljundervisning beskrevs som en process dr eleven ska identifiera vrden och klargra begrepp s att hen kan utveckla frdigheter och attityder ndvndiga fr att frst sambanden mellan mnniska, kul-tur och milj. Undervisningen skulle ocks innehlla beslutsfattande och egna beteenden som berr miljns kvalitet. (Johansson, 2005)

teoretiskt ramverk

19

mulle. Mnga centrala satsningar p kom efter regeringsskrivelsen En samlad naturvrdspolitik frn 2002 och satsningar sker idag inom olika organisationer s som Naturrum, Naturvrds- och fritidsstiftel-ser, kommuner, lnsstyrelser, fretag, naturskolor och museer. (Arnell et al, 2009) Enligt rapporten frn Centrum fr naturvgledning (Arnell et al, 2009) behvs det mer utvrdering och forskning kring frgan om sambandet mellan naturvgledning och strre engagemang fr natur och milj. I intervjuer med naturvgledare framkommer ngra faktorer som tros leda till kat naturengagemang:

De mnskliga mtena med dialog och diskussion De positiva frstahandsupplevelserna av natur med naturmten som ger sinnesintryck En personlig knsla och anknytning till platsen Nyfikenhet och upptckargldje Aktiviteter med mngfald i utbud Sjlvstndiga uppgifter och eget ansvar

I linje med de ovannmnda slutsatserna dragna kring naturvgled-ning finns ocks utomhuspedagogik som r ett frhllningsstt som syftar till lrande i vxelspel mellan upplevelse och reflektion grundat p konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Utomhuspedagogik r ett tvrvetenskapligt forsknings- och utbildningsomrde som bland annat innebr:

Att lrandets rum ven flyttas ut till samhllsliv, natur- och kulturlandskap. Att vxelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas. Att platsens betydelse fr lrandet lyfts fram.

(Arnell et al, 2009)

2.3.4 PERCEPTION AV LANDSKAPPerception eller varseblivning r hjrnans bearbetning av sinne-sintryck s att de upplevs medvetet. Simon Bell (1999), doktor och professor i landskapsarkitektur menar i boken Landscape - Pattern, perception and process att mnniskan sker ordning ur kaos, och letar efter mnster som verkar logiska enligt vr vrldsbild, likvl som att vara estetiskt tilltalande i relationen mellan del helhet. Att uppfatta och erknna mnster r enligt Bell viktigt fr att vi ska kunna frst vrlden omkring oss och vi kan utveckla sprk fr be-skrivning och analys fr att kommunicera relationer mellan olika mnster, processerna som frndrar dem och vr estetiska och knslomssiga svar p dem. Hur vi uppfattar och frstr mnster beror mycket p vad vi letar efter och varfr, baserat p den egna kunskapen och tidigare erfarenheter. Vidare menar Bell att visuell perception r den som ger oss mest information och genom vilken vi tnker. Dock r de andra sinnena viktiga kompletteringar till sy-nen som adderar fler dimensioner till perceptionen och som strker och bekrftar det visuella intrycket. De kognitiva processerna och minnets struktur anvnds fr att klassificera mnster och objekt till en sammanhngande, meningsfull och frstelig bild. (Bell, 1999)

P samma spr menar Hill (2005) att kognitiv forskning visar att metaforer r fundamentala fr mnniskans mjlighet att skapa me-ningsfulla frvntningar om relationer och mnster och att hur vi uppfattar och kategoriserar beskrivningar av omvrlden pverkas av den egna levda erfarenheten. (Hill, 2005) Miljpsykologiprofes-sorerna Rachel Kaplan, Steven Kaplan och landskapsarkitekten Robert Ryan menar att mnniskor br med sig interna kognitiva kartor som innehller information om platser och spatiala egenska-per, om hndelser, aktiviteter, mnniskor och allt som vi vet, som verktyg fr att lagra information i hjrnan. De menar att mnniskan lagrar information, upplevelser och hur vi tar emot information ge-nom kognitiva kartor. Enligt Kaplan, Kaplan och Ryan byggs de upp av repetition och genom liknande omstndigheter och att det inte rcker att f ngot berttat fr sig utan att det krvs en egen erfa-

teoretiskt ramverk

20

renhet fr att skapa en kognitiv karta. Att kunna relatera till en redan existerande kognitiv karta anses ocks ka chansen att den nya in-formationen kommer inkorporeras. (Kaplan, Kaplan och Ryan, 1998)

2.3.5 SAMMANFATTNINGTopofili r en utveckling av begreppet biofili som menar att utver biologiska faktorer har ven kulturellt lrande spelat roll fr mnn-iskans anknytning till naturen och att lokal platsanknytning kan vara ett verktyg fr milj och hllbarhetsengagemang. Topofili beskrivs som en vxelverkan mellan den upplevande mnniskan och plat-sen. Plats anses inte enbart ha en geografisk utan ven en men-tal dimension dr upplevelsen av objekt i rummet r en knslospel mellan perception och begreppsbildning. Inlrning i utomhusmilj gynnas av egen fysisk platserfarenhet med kreativa aktiviteter, eget utforskande och sinnlig interaktion. Miljengagemang kan beskri-vas som empati och knslomssig anknytning till naturen. Fr svl miljutbildning som naturvgledning anses frstahandsupplevelser med natur, anknytning till platsen, eget utforskade, sjlvstndiga upplevelser som ger eget ansvar och olika aktiviteter leda till ett kat miljengagemang.

Perception r hjrnans bearbetning av sinnesintryck och enligt Bell (1999) sker mnniskan frstelse fr de mnster som finns i vr omgivning fr att frst vrlden. Genom att frst relationer mel-lan mnster, processer som frndrar dem och vra knslomssi-ga svar p dem. Visuell perception utgr det sinne som ger oss mest information men de andra sinnena adderar fler dimensioner till perception och strker det visuella intrycket. Genom kognitiva pro-cesser och minnets struktureras mnster och objekt till en samman-hngande meningsfull och frstelig bild. Kaplan, Kaplan och Ryan menar att information som lagras i hjrnan i form av kognitiva kartor och att det fr att bygga upp en kognitiv karta krvs egna erfaren-heter, repetition och relationer till tidigare upplevda omstndigheter.

2.4 KONSTNRLIGA UTTRYCKDenna studie mnar att underska varfr och hur olika konstnrliga uttryck kan anvndas fr att synliggra ekosystem. Som utgngs-punkt fr hur begreppet konstnrliga uttryck anvnds i denna studie citeras Statens Konstrds frhllningsstt till konstnrliga uttryck i det offentliga rummet nedan. Statens konstrd grundades 1937 och r en myndighet under Kulturdepartementet som har i uppdrag att underska och utveckla de sammanhang dr samtidskonst och of-fentliga rum mts. De menar att:

Samtidskonst utgrs inte bara av objekt, utan upplevelse, soci-al interaktion och kritiskt kreativt frhllningsstt. P liknande stt r de offentliga rummen inte bara gatan och torget, utan i minst lika hg grad de sociala och mentala offentliga rummen, de som uppstr nr vi interagerar och sikter bryts. (Statens Konstrd, u.)

Fr freliggande studie betyder detta att konstnrliga uttryck inne-fattar bde levande (till exempel upplevelse, social interaktion, te-ater) och fysisk (till exempel objekts- eller landskapsdesign) konst och gestaltning. Konstnrliga uttryck r ett samlingsnamn fr dessa och kommer i detta avsnitt att beskrivas vidare utifrn sin potential att verka fr engagemang och frstelse fr omgivningen. Frst pre-senteras denna potential genom begreppet ekologisk estetik. Dr-efter fljer ett resonemang om landskapsarkitektens konstnrliga uttryck som en del i att frst professionens roll och mjligheter i att synliggra ekosystem.

2.4.1 ESTETIKBegreppet estetik kommer frn grekiskan och betyder det sinnliga eller det frnimbara. Tidigare ansgs estetik vara lran om det sk-na, en definition som idag anses alltfr begrnsad och idag exis-terar vidare definitioner som inkluderar underskningar av andra begrepp s som avbildning, symbol, metafor och vrde och i den

teoretiskt ramverk

21

empiriska estetiken avses biologiska, psykologiska och sociologiska underskningar av faktorer som pverkar sknhets- och konstupp-levelser. (Hermern, u.)

Bell (1999) skriver att estetik vanligtvis associeras med naturen, meningen med och uppskattningen av konst och ligger till grund fr hur vi frstr vr omgivning. Estetik menar Bell r central fr vr knsla av sknhet och den njutning vi fr frn vr omgivning. Bell refererar till omgivning [environment] som allt omkring oss med kultur, natur och mnniska i ett sammanlnkat system och sger vidare att varje upplevelse i omgivningen ger en estetisk upplevelse. Landskap r den del av omgivningen som r den mnskliga livsmil-jn, som vi kan ta del av i ett givet tidsspektra och det kan ocks frsts som den spatiala skalan i vilken vra handlingar ger rum. Bell menar att syftet med konst r att ppna fr debatt och att vi behver uttrycka meningen med estetik i en uppfattningsbar kontext och praktiskt relatera den till vr vardagsupplevelse av omgivning-en. I den kontexten syftar estetik drfr till de uppfattningsbara och sensoriska egenskaperna av landskapet vi upplever. (Bell, 1999) Med syftet att underska hur mnniskan kan frst sin omgivning genom konstnrliga uttryck kommer estetik att beskrivas vidare un-der rubriken ekologisk estetik.

EKOLOGISK ESTETIKBell (1999) menar att Aldo Leopolds teorier kring ekologisk estetik utvidgar frstelsen fr den estetiska upplevelsen till att inkludera alla vra sinnen och vrt intellekt och inte bara det synligt visuella och den direkta njutningen. Han menar att landskapet kan bli mer frsteligt om det inkluderar lager av ekologi och att ju mer utforsk-ande och uppskattning av dynamiken i naturlig frndring desto strre tillfredsstllelse och knsla fr platsen sjlv. Ekologisk estetik r p s vis inte bara varseblivning av olika objekt utan hur vi frstr

mnster och bestndsdelarna som en sammanhngande helhet. Knslan fr platsen eller knslorna som framkallas av landskapet r kvaliteter som upplevs av betraktaren, men som beror p de inne-boende egenskaperna i landskapet. (Bell, 1999)

ven Jale Erzen, doktor i arkitektur, konstnr och frfattare, beskri-ver i Ecology, art, ecological aesthetics (Erzen, 2004) estetik utifrn sin roll fr mnniskan att uppfatta vrlden genom sinnliga upple-velser och hon menar att ekologisk estetik r en samtida uppfatt-ning om behovet att formulera strategier fr att ta till vara p vr jord. Erzen hvdar att det finns ett nra samband mellan ekologism, landskapsarkitektur och ekologisk estetik och att deras frmga att skapa empatiska och utbildande lnkar till allmnheten omfattas av ett konceptuellt fenomenologiskt ramverk. Erzen menar att med en fenomenologisk ansats till natur-kultur relationer pongteras esteti-kens roll bde i vr relation till omgivningen och i dess pverkan p ekologiska faktorer, d uppfattningen av omgivningen anses vara den mest avgrande faktorn fr hur mnniskan anvnder naturen. Funktionen av den estetiska uppfattningsfrmgan har nu accepte-rats som motsats till den tidigare synen p miljn dr mnniskan inte var inkluderad. (Erzen, 2004)

Erzen menar att konst p senare r har spelat en aktiv roll i att han-tera ekologiska och sociala problem och att engagera allmnheten. Hon menar att perception och kommunikation har estetiska grunder som har en engagerande potential. Konsten och estetikens roll att verka engagerande kan beskrivas genom det social-antropologiska begreppet emic att frst natur fr att redogra fr mnskliga intentioner och mnskliga tolkningar av natur genom tolka praktik, traditioner och vrderingar inifrn, till skillnad frn att tolka naturen utifrn en vetenskaplig grund som observatr. Estetik som en mul-ti-dimensionell och multi-sensorisk ppning av ens perception av vrlden gr frbi jaget eller egot. (Erzen, 2004)

teoretiskt ramverk

22

Det frmsta budskapet i ekologisk konst och ekologisk estetik, vilket stmmer vl verens med denna studies syfte, r, enligt Erzen, som frmedlare av en ny frstelse fr omgivningen, men ocks genom nya design och landskapslsningar. Detta fr att mnniskans ex-istens r simultan med allt som omger oss och estetiska kvaliteter som rr oss knslomssigt, som fr oss att knna gldje och njut-ning i att uppfatta sknhet, skulle ocks f oss att frst skrheten i det vackra nr vi uppfattar det som levande, leder till en knsla att vilja skydda dessa kvaliteter. (Erzen, 2004)

Konstnren, frfattaren och professorn Jackie Brookner (1992) skri-ver i Art Journal om konstens mjligheter att frst och uppleva vrl-den genom dess frmga att synliggra det omedvetna:

Art affords us opportunity for experiencing not only through lo-gos, but directly through the body and the unconscious. Art, like dreams, has the capacity to bring unconscious contents to consciousness. As these surface, art can help us find new phy-sical images, so that we can collectively see, articulate, and integrate what has hitherto been denied or unimagined, and can thus experience the world and ourselves more intimately. (Brookner, 1992, s. 11)

Enligt Erzen synliggr konst mnniskans intentioner och mnnisk-an har visats i frsta hand svara p de aspekter av omgivningen som synliggr mnskliga intentioner. Drmed menar Erzen att konst i omgivningen gr oss medvetna om sambandet mellan mnniskan och naturen. Drfr skapar nrvaron av konst eller formandet av landskapet genom estetiska metoder uppmrksamhet och blir em-patiska och utbildande. Konstens intentioner att verka fr ekologi och milj tas emot lttare av allmnheten n problemlsningar som inte anvnder sig av symbolik, metaforer och andra ur estetiken fd-da former. Att anvnda dessa uttryck aktiverar fantasin och delta-gandet och denna typ av ekologisk estetik har anvnts av konstn-rer under flera rtionden. (Erzen, 2004)

teoretiskt ramverk

Ecology is the resulting total of multi-layered exchanges and relations of infinite diverse existences; these exchanges and re-lations depend always on some kind of mutual perception [] Ecological artists work presents its aesthetic qualities as it is lived in time, and as the senses, imagination, intuition and me-mory build up the aesthetic sense through active participation and communication. (Erzen, 2004, s. 24)

2.4.2 LANDSKAPSARKITEKTENS KONSTNRLIGA UTTRYCK

Avslutningsvis i denna studies litteraturdel fljer ett resonemang kring landskapsarkitektens koppling till konstnrliga uttryck. Detta grs dels fr att koppla litteraturstudiens tvrvetenskapliga utgngs-punkter till en relevant yrkesroll och dels som en vidareutveckling av vad den yrkesrollen kan vara.

Landskapsarkitekten Torbjrn Andersson skriver om landskapsarkitektur Landskapsarkitektur omfattar gestaltning och integrering av na-turliga och tillfrda element i miljn. Den utgr frn de naturliga frhllandena p varje plats och utnyttjar deras egenskaper och inneboende kvaliteter. Den frutstter med detta en ekologisk grundsyn och r en platsens konst. Landskapsarkitekturen har en angelgen uppgift i att rumsligt organisera den yttre miljn, ge den vrde och identitet. (Andersson, u.. b)

Andersson beskriver ocks landskapsarkitekten som:

en person som med estetiska, tekniska, biologiska och funktio-nella utgngspunkter planerar och utformar mark och vegeta-tion vid byggnation i urban milj och i naturmilj. (Andersson, u.. a)

23

Andersson inkluderar drmed i sin definition av landskapsarkitektur svl konst som vetenskap med ekologi och plats som utgngs-punkter fr arbetet.

Landskapsarkitekten Carola Wingren (2009) undersker i sin av-handling landskapsarkitektens konstnrliga praktik utifrn sin egna erfarenheter. Wingren skriver att landskapsarkitektur i mnga avse-enden r en konstart, men dr ett uppdrags praktiska syfte gr fre det konstnrliga och estetiska. Wingren menar att en viktig del av landskapsarkitekturen riskerar att g frlorad d det inte, till skillnad frn fr konstnren, finns utvecklade verktyg att argumentera fr de konstnrliga och estetiska freteelserna i ett projekt. Vidare an-ser Wingren att designhandlingar och konstnrliga handlingar str fr olika uttryck inom landskapsarkitekturens estetiska flt och att hon som landskapsarkitekt sysselstter sig med svl design som konst. Hon frklarar det som att de tv egentligen r ytterligheter p en estetikens axel p vilken hon hela tiden rr sig. (Wingren, 2009)

Wingren diskuterar ven begrnsningen fr landskapsarkitekten att frmedla en id, ett landskap och en rumslig upplevelse genom en ritning. Wingren menar att den fysiska representationen och tolk-ningen ger en direkt upplevelse som r mer sinnlig och kan tas i an-sprk av hela kroppen och Wingren sjlv testar narrativ design som ett stt att ge en helhetsupplevelse till svl betraktaren, bestllaren eller tjnstemannen. Wingren menar att det finns behov av att tnka nytt fr att klara att bygga ett hllbart samhlle och d mste bde beslutsfattare och medborgare inbegripas. (Wingren, 2009)

Bengtsson (1981) menar p liknande stt i sitt resonemang kring att lra genom att gra att de miljer som inte fungerar ur aspekten engagemang och vxelverkan inte gr det fr att de r statiska och omjliga att pverka. Han citerar Simon Nicholson nr han skriver:

Vad som hnt r att vuxna i form av professionella konstnrer, ar-kitekter och planerare haft gldje att leka med sina material, ider och planeringsalternativ [...] All skapargldje har allts stulits. (Bengtsson, 1981, s. 101)

Bengtsson (1981) sger att landskapsarkitektens expertis r efter-strvansvrd som ett kontinuerligt lagarbete med till exempel sko-lan, dr denne bde kan stimulera och visa p mjligheter och ven omstta lrares och elevers egna synpunkter till skisser och pro-gram. Bengtsson fortstter med att sga att ven konstnrer br engageras p liknande stt, dr konstnrens pedagogiska uppgift i samhllet br vara att hjlpa andra att frigra och utveckla kreativa anslag. (Bengtsson, 1981)

Bell (1999) beskriver det som att dagens landskapsarkitekter trnas i att vara mer n parkdesigners och att de studerar mnga olika m-nen fr att fr att erhlla frdigheter fr en multi-disciplinr, holistiskt och integrerad approach. Vidare menar Bell att landskapsarkitekten strvar efter den bsta balansen mellan funktion och sknhet, med hnsyn till landskapet karaktr och att landskapsarkitekten rr sig ver flten konst och vetenskap, och integrerar analys med kreativi-tet. ven Bell menar att utmaningen nu ligger i att utveckla nya stt att inkorporera alla dimensioner, lager och delaktighetsaspekter av konceptet landskap i planering, design och styrning av olika typer av landskap. (Bell, 1999)

2.4.3 SAMMANFATTNINGEnligt Bell (1999) r estetik central fr vr knsla av sknhet och njutning som vi fr av omgivningen och att varje upplevelse i omgiv-ningen r en estetisk upplevelse. Vidare estetik i relation till konst och landskapet syftar till de uppfattningsbara och sensoriska egen-skaperna av landskapet vi upplever. Bell beskriver ekologiska lager i landskapet fr det mer frsteligt och att utforskande och naturliga dynamiska frndringar ger tillfredsstllelse och knsla fr platsen.

teoretiskt ramverk

24

Erzen menar att uppfattningen av omgivningen anses vara den mest avgrande faktorn fr hur mnniskan anvnder naturen och att konst p senare r har spelat en aktiv roll i att hantera ekolo-giska och sociala problem och att engagera allmnheten. Detta fr att estetiska kvaliteter som rr oss knslomssigt, ocks fr oss att frst skrheten i det vackra nr vi uppfattar det som levande, vilket leder till en knsla att vilja skydda dessa kvaliteter. Drmed menar Erzen och ven Brookner att konst i omgivningen gr oss medvetna om sambandet mellan mnniskan och naturen. Brookner menar att konst talar till mnniskan genom kroppen och det omedvetna och att konst drfr har potentialen att artikulera och se sdant som varit gmt.

Landskapsarkitekten och landskapsarkitekturen innefattar enligt Andersson och ven Bell svl estetiska, tekniska, biologiska och funktionella aspekter dr svl konst som ekologi inryms. Vidare menar Bell att landskapsarkitekten arbetar multi-disciplinrt, holis-tiskt och integrerat. Wingren menar att designhandlingar och konst-nrliga handlingar str fr olika uttryck inom landskapsarkitekturens estetiska flt och att vi behver tnka nytt fr att klara att bygga ett hllbart samhlle. Bengtsson och Wingren diskuterar landskapsar-kitektens roll i samarbeten dr dennes expertis kan anvndas fr att inbegripa andra och omstta deras ider till skisser och program.

2.5 REFLEKTIONEROm man ser till helheten av dessa fyra teoretiska mnesomrden s terkommer ett antal faktorer bde vad gller planerings- och design verktyg och som del av mnniskans mjligheter till att skapa mening och frstelse fr omgivningen:

Plats och delaktighet som faktorer fr svl hllbar stadsplanering och inom planering och design enligt ekologiska principer, som fr att skapa anknytning till och lra om natur och ekosystem.

Sinnena pongteras inom biofil stadsbyggnad, och anses ven spe-la en roll fr mnniskans perception och inlrning. Sinnena r en na-turlig del av mnniskans perception, att uppfatta omgivningen, och olika sensoriska upplevelser anses kunna frstrka inlrning och upplevelsen av omgivningen. Fr att skapa kognitiva kartor som kan ge mening och frstelse till upplevelsen av omgivningen nmns ven repetition av upplevelsen och drmed kan tid lggas till som en faktor som spelar in.

Vidare, om upplevelsen av omgivningen r det viktigaste fr hur mnniskan anvnder naturen s skulle kanske dessa faktorer till-sammans kunna bidra till att ka de positiva knslorna fr naturen och ekosystemen genom att medvetandegra och frstrka upple-velsen av kontakt med naturen.

Konstnrliga uttrycks potential har i den teoretiska delen beskrivits genom fltet ekologisk estetik dr synliga ekologiska lager i design och landskapslsningar anses kunna frmedla en ny frstelse fr omgivningen. Detta ligger i linje med fltet ekologisk landskapsde-sign och dess ambitioner att tillmpa design som integrerar ekolo-giska processer och flden. De konstnrliga uttrycken verkar genom att synliggra mnniskans intentioner i omgivningen, vilket skapar uppmrksamhet och kan vara utbildande. De verkar ven genom att pverka mnniskans upplevelse av omgivningen. Uttryck som sker genom bilder, metaforer och symbolik aktiverar mnniskans fantasi och kan bidra till att skapa deltagande. Landskapsarkitek-ten beskrivs som en person som arbetar inom det estetiska fltet med bde konstnrliga och designuttryck genom tvrdisciplinra kunskaper. Avslutningsvis tyder denna studies litteraturgenomgng, drmed p att det kan finnas mjligheter fr konstnrliga uttryck att underltta mnniskans frstelse och uppfattning fr ekosystem.

teoretiskt ramverk

25

Denna underskning kan sgas ta avstamp i filosofiska forsknings-traditionerna ontologi, lran om det varande och hur man uppfattar vrlden, epistemologi, lran om kunskap och etik, studiet av mnn-iskans handlande utifrn hens vrderingar. Utifrn freliggande stu-dies ontologiska perspektiv behandlas frgor som hur mnniskan upplever vrlden och naturen och den epistemologiska frgan om kunskap kan pverka vr relation till och frstelse fr natur. I fr-gestllningen kan ocks sgas att det finns underliggande etiska frgor, men som dock inte undersks hr. Dessa handlar till exem-pel om rtten att anse mnniskan verlgsen naturen och att bygga stder utan hnsyn till natur, ngot som i frlngningen slr tillbaka p mnniskan och i frsta ledet drabbar fattiga och socialt utsatta.

Utgngspunkten fr denna studie r att inhmta kunskap och bely-sa min frgestllning p ett tvrvetenskapligt stt. Underskningen kan drfr anses vara explorativ och kan med frdel gras genom att anvnda flera olika tekniker fr insamling av information, s kall-lad metodtriangulering (Patel och Davidsson, 2003). Denna studie bestr av tre delar; litteraturstudie, intervjuer och projektanalys som tillsammans belyser frgestllningen ur flera synvinklar och per-spektiv. Arbetsprocessen fr arbetet illustreras i Figur 3a.

Studiens syfte och frgestllning r kvalitativt och tvrvetenskap-ligt uppbyggd och mnar att upptcka och identifiera aspekter av konstnrliga uttryck som kan anvndas fr att synliggra ekosystem i staden. Studien r uppdelad i tre huvudsakliga delar, dels ett teo-retiskt ramverk och sedan tv delstudier som tillsammans syftar till att strka studiens validitet.

Delstudie 1 r resultatet av sex intervjuer som undersker frge-stllningen utifrn flera olika aktrers perspektiv och erfarenheter. Detta grs genom att belysa om och varfr konstnrliga uttryck kan anvndas samt hur detta grs.

3 | METOD

26

Delstudie 2 r en analys av tta olika studerade projekt som synlig-gr ekosystem p olika stt. Analysen grs utifrn faktorerna Rum, Tid, Sensorisk upplevelse och Aktivitet, d jag utifrn litteraturstudien och intervjuerna har dragit slutsatsen att dessa fyra faktorer r intres-santa komponenter fr mnniskans perception, upplevelse och inlr-ning och drav kan anses relevanta fr synliggrandet av ekosystem.

3.1 LITTERATURSTUDIE

SYFTELitteraturstudien genomfrdes med syftet att bygga upp ett teoretiskt ramverk kring frgestllningen. Ramverket bestr i sin tur av fyra olika mnesomrden som utgr olika ben fr studien att vila p d de underliggande faktorerna till min frgestllning r mnga och utgrs av svl miljpsykologiska som design- och planeringsteo-retiska faktorer. mnesomrdena r Stder och hllbar utveckling, Planering och design fr hllbarhet, Att se och frst vr omgivning samt Konstnrliga uttryck.

LITTERATUR OCH KLLORLitteraturstudien utgr ifrn ett tvrvetenskapligt synstt dr flera kllor med skiftande disciplinperspektiv valts fr att studera och jm-fra likheter och olikheter i synen p pverkande faktorer, och fr att f fram en s tckande uppfattning som mjligt om hur konstnrliga uttryck kan och har anvnts fr att synliggra ekosystem i en urban kontext.

Fr skningen av litteratur anvndes drfr till en brjan en s kall-lad trattmodell (Nyberg, 2000) dr skningen skedde brett i flera olika skmotorer fr att f en bild av vilken mngd och vilken typ av relevant litteratur som fanns tillgnglig fr min frgestllning.Skord som anvndes d var med olika kombinationer konst*, kul-tur*, natur*, ekosystem*, milj*, offentlig*, hllbar*, resiliens, art*, culture*, natur*, ecosystem* environment*, public*, sustainable*, resilience*

Detta ledde mig till frstelsen att min frgestllning specifikt inte r ett stort forskningsomrde, utan anknyter till flera forskningsflt och jag fokuserade drfr p att genom skorden finna forskning och litteratur som kunde vara relevant fr ngon av mina litteraturin-gngar, ven om de inte berrde min frgestllning specifikt.

Under arbetets gng och i linje med att frgestllningen avgrnsa-des och nya begrepp dk upp som relevanta, gjordes skningar med begreppen biofil, biophilic, ecological landscape design, ecolo-gical aesthetics, ekologisk estetik, place, plats.

Bde svensk och utlndsk litteratur har anvnts d frgestllningen inte r kopplad till en specifik plats utan med en urban kontext som av-grnsning. Kllkritik har funnits med i all sllning av litteratur och infor-mation har ven skts bland svenska aktrer och myndigheter s som Boverket, Statens Centrum fr Arkitektur och Design, Statens Konst-rd, Lnsstyrelsen och Naturvrdsverket. Skmotorerna som anvnts r LIBRIS och Google Scholar, universitetsbibliotekets sktjnst Pri-mo, SLUs publiceringstjnst Epsilon och KTHs sktjnst DIVA.

metod

Figur 3a. Arbetsprocessen. Arbetet inleddes med en litteraturstudie, fljt av intervjuer i Delstudie 1. Utifrn mina slutsatser av dessa utvecklades drefter en analysmetod som sedan testades p tta projekt i Delstudie 2.

LITTERATURSTUDIE INTERVJUERdelstudie 1

ANALYSMETOD

ANALYS AV PROJEKTdelstudie 2

27

3.2 INTERVJUERSYFTESyftet med intervjuerna var att genom intervjupersonernas specifika erfarenheter f en djupare frstelse fr konstnrliga uttryck som metod fr att synliggra ekosystem i staden.

STRUKTURERINGEn kvalitativ semi-strukturerad intervjumetod anvndes fr att ta del av kunskap frn respektive person utifrn deras erfarenheter och yrkesroll. Intervjuerna utfrdes med lg grad av svl strukturering som standardisering och frgorna var ppna och gav mycket utrym-me fr intervjupersonen att svara och frdjupa sig p s stt som denne fann relevant. Ett antal frgeomrden med huvudfrgor var formulerade och syftade till att behlla fokus p frgestllningen p ett liknande stt genom alla intervjuer, men sedan stlldes varieran-de fljdfrgor till respektive intervjuperson beroende p deras speci-fika erfarenhet och perspektiv samt beroende p vad som kom fram under samtalets gng. Att lta intervjupersonernas erfarenhet styra samtalet var en viktig del av intervjumetoden fr mitt syfte att f en grundlggande bild av och frstelse fr frgestllningen.

URVALUrvalet av intervjupersoner skedde utifrn den bredd av erfarenheter som efterstrvades, med utgngspunkt i aktrer som bedriver verk-samhet med anknytning till urbana hllbarhetsfrgor och konstnrliga uttryck. Tidigt i processen gjordes en lista ver aktrer vars erfaren-het och perspektiv ansgs intressanta fr att belysa frgestllningen frn flera hll. Listan frndrades ngot under studiens gng, vartef-ter frgestllningen frfinades och nya aktrers namn dk upp, men sammantaget lg fokus i urvalet hela tiden p att de olika intervjuer-na tillsammans skulle utgra relevanta delar i sig, och samtidigt ge kompletterande perspektiv och tillsammans bilda en helhet.

GENOMFRANDEInnan intervjuerna formulerades ett intervjuschema med tre nyck-elfrgor och ett antal personspecifika frgor som mnade berra delfrgorna Om konstnrliga uttryck kan anvndas fr att synliggra ekosystem, Varfr konstnrliga uttryck kan vara effektiva och Hur det kan gras. Nyckelfrgorna rrde drfr vilken roll konstnrliga uttryck och metoder kan ta, hur det kan fungera som budskapsb-rare eller tankevckare och om det finns speciella konstarter som anses mer lmpade fr att synliggra ekosystem. Fr varje intervju-person formulerades intervjuschemat, utver nyckelfrgorna, utifrn dennes yrkesverksamhet fr att fnga upp s mnga erfarenheter och synvinklar p delfrgorna som mjligt. Se bilaga 1 fr intervju-scheman.

Intervjupersonerna kontaktades i frsta hand via e-mail, dr jag frklarade syftet med min studie och varfr jag ville intervjua dem. Sedan genomfrdes intervjuerna under oktober och brjan p no-vember 2015, p platser valda av intervjupersonerna och lngden varierade mellan 15 min till 2 timmar, beroende p intervjupersoner-nas scheman. Intervjuerna spelades in fr att jag som intervjuare skulle kunna gna allt fokus till intervjupersonens svar samt stlla relevanta fljdfrgor och intervjuerna har transkriberats i efterhand som del av tolkning och bearbetning av materialet.

Intervjun med Anna Emmelin blev kortare n med de andra intervju-personerna, vilket ledde till att alla frgor inte kunde stllas till henne som tnkt. Dock var intervjun trots detta kvalitativ och svaren vr-defulla som ett ytterligare perspektiv till mitt resultat, men fljdfrgor och ytterligare frtydliganden blev lidande av den korta intervjutiden.

metod

28

TOLKNING OCH REDOVISNINGEfter de genomfrda intervjuerna transkriberades respektive inter-vju fr mjlighet till tolkning och jmfrelse mellan intervjusvaren frn respektive intervju. Svaren jmfrdes och grupperades in i ka-tegorier och fem huvudrubriker formulerades slutligen utifrn inter-vjusvaren. Redovisningen av resultatet sker utifrn dessa fem hu-vudrubriker i form av en syntes av intervjupersonernas svar.

3.3 ANALYS AV PROJEKTSYFTEUtifrn litteraturstudien och intervjuerna urskiljde jag ett mnster med faktorerna Rum, Tid, Sensorisk upplevelse och Aktivitet, som poten-tiellt kunde pverka hur ekosystem skulle kunna synliggras fr att mnniskans frstelse fr och integration med dem skulle ka. Fr att vidare studera dessa faktorers innebrd i gestaltning fr synlig-grande av ekosystem valde jag att anvnda dessa faktorer som en metod fr att analysera ngra utvalda projekt. Syftet var att genom en metodisk analys av ett antal projekt som under studiens gng vi-sat sig intressanta i sitt syfte att vilja synliggra natur och ekologi p olika stt, kunna visa hur faktorerna gestaltats och drmed diskutera hur dessa kan pverka synliggrandet och mottagandet.

URVALUnder studiens gng har ngra personers namn terkommit som in-tressanta fr det sttet de gestaltar och arbetar med ekologi p, och Mattias Gustafsson frn URBIO och Malin Lobell var tv av dessa. Mattias Gustafsson, Malin Lobell samt en tredje person, Pernilla Glaser, som kom till min knnedom under intervjun med Leila Mas-sih, gestaltar p olika stt frgor om ekologi och natur. I och med att de tre ven anlitats av Norrmalms stadsdelsfrvaltning fr att lyfta dessa frgor genom gestaltning fann jag dem som lmpliga studie-

objekt fr denna delstudie. Idprojekt frn URBIO valdes vidare dr-fr att kontoret r det enda, som jag i mina efterforskningar, kunnat hitta i Sverige som uttalat arbetar utifrn principerna biofil och Rd-Grn-Bl stadsbyggnad som har som syfte att sammanfra ekolo-giska och sociala aspekter fr att uppn hllbarhet och skdliggra naturen p olika stt. De specifika projekten som valdes knyter alla samman dessa aspekter och urvalet skedde utifrn de idprojekt som presenteras i URBIOs bok Myllrande stadslandskap.

GENOMFRANDEDe fyra faktorer som i litteraturen och intervjuerna visat sig vara intressanta komponenter fr mnniskans upplevelse och inlrning, och drmed potentiellt fr upplevelsen och frstelsen fr ekosys-tem r: Rum, Tid, Sensorisk upplevelse och Aktivitet.

Projekten analyserades utifrn projektbeskrivningar samt visuali-seringar och bilder. Fr upplevelsevandringarna var projektbeskriv-ningarna dels det som Leila Massih som bestllare berttade under intervjun samt det som konstnrerna sjlva berttade och det mate-rial de skickade till mig om vandringarna.

Frn URBIO anvndes projektbeskrivningar och visualiseringar frn boken Myllrande stadslandskap, URBIOs hemsida och deras pu-blicerade blogginlgg p den digitala plattformen Hllbar Stad. Sex idprojekt valdes ut inom tre, av URBIO formulerade, kategorier: Nringsodlad stadsbyggnad, Hypersensorisk landskapsarkitektur samt Stadsbyggnad med resiliens och myllrande estetik som del av biofil och RGB-stadsbyggnad.

Samtliga tta projekt analyserades utifrn frgestllningar som jag hade satt upp fr respektive faktor och drefter gjordes en samman-tagen reflektion av projektens potential att verka synliggrande av ekosystem. Frgestllningarna fr respektive faktor var:

metod

29

rum/platsInnefattar upplevelsen rumslighet? Syns platsens frutsttningar och processer?

sensorisk upplevelser flera sinnen involverade i upplevelsen?

aktivitetFinns mjlighet fr beskaren att vara delaktig genom aktivitet (verksam/rrelse)/ interaktivitet (vxelspel, samspel) eller r det en passiv betraktelse?

tidKan man flja processen ver tid? Kan man uppleva den igen?

4 | RESULTAT

30

Syftet med att gra intervjuer var att komplettera litteraturstudien och f en bredare frstelse fr om och varfr konstnrliga uttryck kan anvndas i en urban kontext fr att synliggra ekosystem samt hur det kan gras, utifrn olika aktrers perspektiv. I avsnitt 4.1.2 presenteras frst intervjupersonerna kort fr att ge ett sammanhang till deras intervjusvar utifrn deras bakgrund och yrkesroll. Sedan i 4.1.3 presenteras en syntes av de olika intervjuerna och i 4.1.4 pre-senteras mina reflektioner p denna del.

4.1.1 INTERVJUPERSONER

JAN RYDN Frgfabriken r sedan 1995 en konsthall och en plattform fr samtida kulturella uttryck inom konst, arkitektur och stadsplanering. De har utvecklat en metod kring att samla aktrer kring dessa frgor och anvnder konst som en katalysator fr sin verksamhet. Jan kommer frn en bred bakgrund som inkluderar idhistoria, nationalekonomi, journalistik och konst och har sedan 2006 arbetat p Frgfabriken p olika stt.

LEILA MASSIH OCH FREDRIK EKROTH Stockholm stads stadsdelsfrvaltningar ansvarar fr en del av denkommunala servicen i stadsdelen, dribland parkmiljarbete. Leila Massih r samhllsplanerare och jobbar p parkmiljavdelningen norra innerstaden p Norrmalms stadsdelsfrvaltning. Hon arbe-tar bland annat med kommunikation och medborgardialog och an-svarade fr utstllningen Parkliv som anordnades som en del av att kommunicera den nya parkplanen fr Norrmalm. Fredrik arbetar som landskapsarkitekt p parkmiljavdelningen och r del av olika projekt som rr upprustning av parker inom frvaltningens grnser.

MATTIAS GUSTAFSSON URBIO r ett landskapsar-kitektkontor som startades av Mattias Gustafsson med en tydlig stadsbyggnadsid om att anvnda vrdeskapande landskapsarki-tektur fr att uppn en mer robust och attraktiv stadsmilj. Utgngs-punkterna ligger i biofil stadsutveckling och Rd-Grn-Bl (R-G-B) stadsbyggnadskonst dr de ekologiska och sociala strukturerna vvs samman fr att generera resiliens och hllbarhet. Kontoret job-bar med reella projekt, idprojekt och har ven skrivit boken Myll-rande stadslandskap.

MALIN LOBELL Malin r konstnr, trdgrdsmstare och stadsodlare och jobbar med konst som ett verktyg fr kommunika-tion. Mnga av hennes projekt involverar att arbeta situationsspeci-fikt, deltagarbaserat och i samarbeten med andra discipliner. Malin genomfrde upplevelsevandringen I mina tbara kvarter som del av Norrmalms stadsdelsfrvaltnings utstllning Parkliv.

PERNILLA GLASER Pernillas bakgrund r inom teatern och hon har studerat hllbar stadsutveckling. Hon r frfattare och har jobbat mycket med pedagogik, metodutveckling och de levande konstnrliga uttrycken som en del av medborgardialog, hllbarhet och hur man kan jobba tvrdisciplinrt med gestaltning fr att frst och bertta. Pernilla genomfrde upplevelsevandringen I din grna lunga som del av Norrmalms stadsdelsfrvaltnings utstllning Parkliv.

ANNA EMMELIN arbetar som kommunikationsrdgivare p Stockholm Resilience Center (SRC) som bedriver forskning om so-cio-ekologiska system och resiliens. Hon jobbar ven p Albaeco som jobbar med att verstta vetenskap till kommunicerbara insik-ter om samspelet mellan mnniska, natur och samhlle.

4.1 DELSTUDIE 1 INTERVJUER

31

4.1.2 RESULTATHr nedan presenteras en syntes av intervjusvaren utifrn fem iden-tifierade teman: Konstnrliga uttryck som tankevckare, Koppling mnniska - natur, Koppling till platsen och mnniskan, Delaktighet och sinnen samt Mtet.

KONSTNRLIGA UTTRYCK SOM TANKEVCKAREAlla intervjupersoner ansg att konstnrliga uttryck har potential att vara tankevckande genom att verka engagerande och p olika stt n fram till mnniskan. Jan beskrev konsten som en grogrund och en katalysator fr nytnkande som kan leda till att man ser andra samband n med traditionella metoder genom att man tnker i me-taforer, liknelser, bilder och berttelser. Jan ansg att konstarter ver-kar p olika stt och att valet beror p vad som ska uppns och ver vilken tidsrymd. Han trodde drfr inte att man ska anta att en spe-ciell konstart alltid r det mest effektiva sttet att vara tankevckare.

Jag tror att alla konstarter kan fungera s [som tankevckare], men att de verkar p olika stt. Min knsla r att en del knns omedelbart, spontant tnker jag att det r lttare att vcka tan-ke och att man blir mer direkt engagerad genom till exempel genom workshops eller performance, men det kan ocks vara saker som verkar ver en lngre tid eller ett objekt som vcker en i