Sociologiska Institutionen

Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p.

HT 2016

Handledare: Margarita Chudnovskaya

Attityder till invandring

i Sverige

En kvantitativ jämförande studie om attityder

till invandring i Sverige mellan år 2004 och år

2014

Eleni Nakos & Jeanette Weber

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att studera attityder till invandring, mer specifikt hur attityderna

är relaterade till om en individ är nöjd eller missnöjd med Sveriges ekonomi samt åsikten om

invandring är bra eller dåligt för landets ekonomi. Det studeras även om attityderna har ett

samband med om en individ har varit arbetslös eller inte. Vidare är syftet att studera hur dessa

samband skiljer sig åt under en tioårsperiod mellan 2004 och 2014. Med teorier och tidigare

forskning som utgångspunkt formulerades tre hypoteser. Uppsatsen utgår ifrån att personer

som upplever sig nöjda med Sveriges ekonomiska situation har en positiv attityd till

invandring och attityderna har blivit mer positiva 2014 jämfört med 2004. Det antas även att

personer som anser att invandring är bra för landets ekonomi har en allmänt positiv attityd till

invandring och attityderna har blivit mer positiva 2014 jämfört med 2004. Därutöver antas att

personer som har varit arbetslösa har både år 2004 och 2014 en mer negativ attityd till

invandring jämfört med de som inte var varit arbetslösa. Datan som vi har utgått ifrån är

European Social Survey (ESS). För att kunna genomföra studien har multipla linjära

regressionsanalyser utförts i SPSS statistics version 24. Resultatet tyder på ett positivt

signifikant samband mellan synen på Sveriges ekonomi och attityder till invandring. Analysen

visar även ett positivt signifikant samband mellan invandringens påverkan på landets ekonomi

och attityder. Vidare visade det sig att de som har varit arbetslösa har en mer negativ attityd

jämfört med sysselsatta 2014 men inte 2004. Sambandet var dock inte signifikant. De

generella slutsatserna som kan dras är att arbetslöshet, såsom den är mätt i denna studie, inte

kan förklara attityder till invandring. Å andra sidan kan synen på landets ekonomi samt synen

på invandringens påverkan på ekonomin förklara en del av attityderna.

Nyckelord attityder, invandring, ekonomi, regressionsanalys, ESS, kvantitativ analys, sociologi

Innehållsförteckning

Inledning ....................................................................................... 1

Syfte ................................................................................................................ 2 Frågeställningar ........................................................................................... 2 Avgränsningar .............................................................................................. 2 Disposition ................................................................................................... 3

Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning ................................ 4

Bakgrund ......................................................................................................... 4 Teorier ............................................................................................................. 5

Främlingen ................................................................................................... 5 Grupphotsteorin ........................................................................................... 6 Realistiska gruppkonfliktsteorin ................................................................... 7

Tidigare forskning ........................................................................................... 7 Attityder över tid samt attityder mellan Sverige och övriga Europa ............. 8 Attityder i ekonomisk kontext ...................................................................... 9 Skillnader i attityder mellan sysselsatta och arbetslösa ............................... 9

Hypotesformulering ....................................................................................... 11

Data och metod ............................................................................. 11

Data .............................................................................................................. 12 Bortfallsanalys ........................................................................................... 12

Variabler och operationalisering .................................................................... 13 Attitydvariabeln ......................................................................................... 13 Oberoende variabler ................................................................................... 13 Kontrollvariabler ........................................................................................ 14

Validitet och reliabilitet ................................................................................. 16 Metod ............................................................................................................ 17

Resultat ........................................................................................ 18

Deskriptiva tabeller ....................................................................................... 18 Regressionsanalyser ..................................................................................... 21

Regressionsanalys för år 2004 ................................................................... 21 Regressionsanalys för år 2014 ................................................................... 23 Jämförelse av analyser år 2004 och 2014 .................................................. 26

Diskussion ..................................................................................... 27

Begränsningar ............................................................................................... 31 Slutsatser ...................................................................................................... 32

Förslag till vidare forskning ........................................................................ 32

Referenser .................................................................................... 32

Tryckta källor ................................................................................................ 32 Elektroniska källor ......................................................................................... 34

1

Inledning

Sverige är ett land dit många människor har migrerat genom åren och migrerar även idag. I

slutet av år 2015 var ungefär 1,6 miljoner personer av de som bodde i Sverige utlandsfödda

vilket motsvarar en sjättedel av den svenska befolkningen. Under år 2015 ökade invandrade

med hela 134 000 personer i Sverige och invandring är idag den största bidragande orsaken

till landets folkökning (SCB 2016). Den påverkar flera olika områden i samhället såsom

politiska, sociala, kulturella och ekonomiska, vilket betyder att befolkningens attityder till den

är av hög betydelse. Detta då individuella preferenser exempelvis får politiska konsekvenser,

då de påverkar utformningen av politiska beslut (Mayda 2006). En av dessa konsekvenser är

att främlingsfientliga partier har ökat i popularitet i hela Europa (Rydgren & Widgren 2004).

Att dessutom Sverigedemokraterna, som önskar en strängare immigrationspolitik, idag utgör

det tredje största partiet i Sverige med för tillfället 15,8 procent av röster (SIFO 2016) gör

attityder till invandring till ett ytterst aktuellt ämne att utforska.

Attityder förändras över tid och inte minst med landets ekonomiska omständigheter.

Ekonomin påverkar arbetsmarknaden och tillgångar till landets resurser, vilket betyder att det

kan uppstå konkurrens på arbetsmarknaden, som i sin tur kan påverka attityder (Blumer 1958;

Quillian 1995; Lancee & Pardos-Prado 2013; Bauer, Lofstrom & Zimmermann 2000). Flera

studier har även bevisat att arbetslösa tenderar att ha en mer negativ attityd till invandring än

vad sysselsatta har (Bauer, Lofstrom & Zimmermann 2000; Lancee & Pardos-Prado 2013;

Gang, Rivera-Batiz & Yun 2013). Ett land med en stabil ekonomi som dess befolkning är

nöjd med skulle därmed kunna tänkas påverka attityder i en positiv riktning medan det

motsatta gäller då landet står inför mer påfrestande ekonomiska tider. Tidigare studier som

har fokuserat på den ekonomiska aspekten och hur denna kan påverka attityder har också visat

att ekonomiska omständigheter samt migrationens roll på arbetsmarknaden har varit en

bidragande faktor till förklaringen av negativa attityder (Mayda 2006; Hainmueller & Hiscox

2010). Med detta kan det tänkas att i och med att ekonomin i ett land förändras över tid så

förändras även attityderna.

Hur attityder i ekonomisk kontext förändrats över tid och vad som kan ha påverkat dem är

viktigt att undersöka i och med att det under tio års tid, mellan 2004 och 2014, har hunnit ske

många förändringar i ekonomiska och politiska omständigheter i hela Europa och övriga

världen, vilket i sin tur påverkar Sveriges migrationspolitiska frågor och med detta attityderna

2

till invandring. Att studien fokuserar på Sverige är av stort intresse då Sverige är det land som

är mest positiva till invandring jämfört med övriga Europa (Mella 2011; Ruist 2016). Vidare

förväntas uppsatsen bidra till ämnet sociologi genom att bland annan forskning inom området

ge insyn i och förstärka kunskapen om hur attityderna delvis kan förklaras utifrån synen på

ekonomin i landet hos den svenska befolkningen. I denna uppsats används det nyaste

materialet från European Social Survey (ESS) från 2014 för att kunna se hur attityder ser ut i

Sverige idag och jämförs sedan med materialet från 2004 för att kunna se eventuella

förändringar över tid.

Syfte Syftet med denna uppsats är att studera attityder till invandring, mer specifikt hur attityderna

är relaterade till om en individ är nöjd eller missnöjd med Sveriges ekonomi samt åsikten om

invandring är bra eller dåligt för landets ekonomi. Det studeras även om attityderna har ett

samband med om en individ har varit arbetslös eller inte. Vidare är syftet att studera hur dessa

samband skiljer sig åt under en tioårsperiod mellan 2004 och 2014.

Frågeställningar

Uppsatsen kommer således utgå från följande frågeställningar:

Har attityder till invandring förändrats utifrån synen på ekonomin i dagens Sverige

och för 10 år sedan?

Har attityder till invandring förändrats över 10 års tid utifrån åsikten om att invandring

är bra eller dåligt för Sveriges ekonomi?

Finns det skillnader i attityder till invandring utifrån om en har varit arbetslös eller inte

och har detta ändrats över 10 års tid?

Avgränsningar

Denna studie har valt att fokusera på svenskars attityder till invandring i koppling till hur de

subjektivt upplever Sveriges ekonomi och invandringens påverkan på den samt utifrån om

personerna har varit arbetslösa eller inte. Attityderna tolkas som positiva eller negativa

attityder på en skala från 1-4 som mäter attityder till att tillåta människor med en annan

hudfärg eller etnisk tillhörighet än majoritetsbefolkningen komma och bosätta sig i Sverige,

vidare kommer en mer detaljerad förklaring att redovisas i data-avsnittet. Datamaterialet som

används är insamlat i Sverige och resultatet går således endast att generalisera till

befolkningen i Sverige.

3

Uppsatsen utgår alltså från en definition av invandrare som en individ med annan hudfärg

eller etnisk tillhörighet än Sveriges majoritetsbefolkning som kommer för att bosätta sig i

Sverige. Detta på grund av val av beroende variabel som mäter attityder. ESS har i övrigt inte

specificerat termen invandrare eller etnisk tillhörighet i sina frågeformulär. Uppsatsen utgår

alltså också ifrån personens subjektiva upplevelse av begreppet etnisk tillhörighet, vilket kan

ha olika betydelse för olika personer. Det antas alltså att både utomeuropeiska migranter och

EU-migranter ingår i denna grupp.

Med landets ekonomi avses respondenternas subjektiva uppfattning om den. Detta eftersom

att ESS inte gett dem någon definition kring landets ekonomi. Termen går således att tolka

öppet, vilket gör att betydelsen kan skilja åt olika personer emellan. Det är dock troligt att de

flesta tenderar att koppla landets ekonomi till bland annat faktorer som arbetslöshet, inflation

och BNP-tillväxt. Även med invandringens påverkan på ekonomin menas respondenternas

egen subjektiva tolkning gällande hur invandring påverkar landets ekonomi.

Då en av studiens frågeställningar berör termen arbetslöshet, är det viktigt att påpeka att det i

huvudsak är frågan om att skilja åt mellan personer som någon gång varit arbetslösa i mer än

tre månader och de som inte varit det. Detta efter vad som efterfrågas i ESS enkäter. Det

tydliggörs alltså inte när personerna i fråga varit arbetslösa eller exakt hur länge perioden av

arbetslöshet varade, mer än att den varat över tre månader. Då arbetslöshet skapar oro om

såväl landets som den egna ekonomiska situationen samt ökar konkurrensen på

arbetsmarknaden, antar vi i denna uppsats att en persons attityder gentemot invandring kan

vara kopplade till dennes period av arbetslöshet. Detta då individen kan känna en oro över den

nuvarande arbetssituationen, exempelvis arbetets långvarighet eller en känsla av hot av

invandrare som grundar sig i att det tidigare har varit svårt att finna ett arbete på grund av

konkurrensen på arbetsmarknaden.

Disposition

Till en början kommer tillämpbara teorier och tidigare forskning inom området att redovisas.

Teorierna som denna studie kommer att utgå från är Georg Simmels teori om främlingen,

Herbert Blumers grupphotsteori samt Lincoln Quillians realistiska gruppkonfliktsteori.

Utifrån teorier och tidigare forskning kommer uppsatsens hypoteser att formas och

presenteras. Vidare kommer avsnittet om data och metod då de olika variabler som används i

denna studie samt vald metod redogörs för, varefter framställda regressionsanalyser

4

presenteras i resultatavsnittet. Slutligen kommer resultaten diskuteras i ett diskussionsavsnitt

med slutsatser och förslag på vidare forskning.

Teoretiska utgångspunkter och

tidigare forskning Eftersom uppsatsens syfte är att undersöka attityder och deras förändring i en ekonomisk

kontext i Sverige, följer en kort förklaring av hur den ekonomiska situationen har sett ut i

landet samt bakgrund gällande invandring. Därefter kommer det att redovisas teorier och

tidigare forskning inom området som anses vara relevanta för uppsatsen, sedan formas

studiens hypoteser utifrån dessa.

Bakgrund Antal immigranter har varierat från år till år men det skedde en kraftig ökning med

arbetskraftsinvandringen i slutet på 1960-talet. Under 70-talet skärptes invandringspolitiken

för att få kontroll över den stora arbetskraftsinvandringen vilket ledde till att den blev mer

stabil. I mitten av 80-talet förnyades systemet för att ta emot asylsökande och 80-talet kom

således att bli asylsökandes årtionde. Under 90-talet upphörde bland annat kalla kriget samt

flera långvariga krigstillstånd, vilket kom att minska andelen asylsökande. Däremot tog det

jugoslaviska sammanbrottet plats, vilket medförde ett stort antal invandrade f.d. jugoslaver i

landet. Att Sverige sedan 1995 gick med i EU kom att påverka asyl- och migrationspolitiken i

landet. Under följande år infördes en mer restriktiv reglering för anhöriginvandring samt

andelen asylsökande minskade åter. I början av 2000-talet bröt EU-samarbetet igenom och

antalet EU-medborgare som tog sig till Sverige för att jobba kom att öka i och med att Sverige

gick med i Schengensamarbetet, vilket öppnade gränserna mellan de 13 samarbetsländerna

och gjorde att mängder av visum beviljades. Även medborgarskapslagen ändrades, vilket

möjliggjorde dubbelmedborgarskap (Migrationsverket 2016). I och med att ett av materialen

som denna uppsats analyserar är insamlat 2004, kan dessa händelser och deras påverkan på en

ökad EU-invandring tänkas ha påverkat även attityder till invandring i relation till både

ekonomi och arbetssituation.

De senaste åren har särskilt flyktinginvandring ökat och utgör idag den största gruppen

immigranter i Sverige (Migrationsverket 2016). Eftersom uppsatsen undersöker hur

attityderna förändrats mellan åren 2004 och 2014 behöver vi se hur immigrationen sett ut

under denna period. Under 2004 var antalet utländska medborgare 481 141. År 2014 har

5

antalet ökat till 739 435 utländska medborgare, vilket visar en betydlig ökning under dessa år

(SCB 2016).

Då uppsatsens syfte är att studera attityderna till invandring över tid, mer specifikt hur

attityder är relaterade till om en individ är nöjd eller missnöjd med Sveriges ekonomi, åsikter

om invandring är bra eller dåligt för landets ekonomi samt om attityderna har ett samband

med om en individ har varit arbetslös eller inte, kan det vara bra att granska hur den

ekonomiska situationen samt arbetssituationen har sett ut i landet under dessa två tidpunkter.

År 2004 låg Sveriges BNP på 34 260 USD per capita medan år 2014 hade det skett en ökning

till 45 513 USD per capita, vilket visar på en kraftig ökning på landets BNP (OECD 2016).

För att jämföra arbetslösheten under dessa två tidpunkter kan man se att den procentuellt sett

stigit drastiskt. År 2004 utgjorde andelen arbetslösa totalt sett 4,2 procent av befolkningen,

medan den år 2014 var 6,3 procent (Arbetsförmedlingen 2016). Att landets ekonomi har

förbättrats kan ha bidragit till en mer positiv upplevelse av den hos befolkningen, vilket i sin

tur kan tänkas påverka attityderna till invandring i en mer positiv riktning. Däremot kan

faktumet att arbetslösheten stigit bidra till att attityderna blivit mer negativa då konkurrens av

resurser och arbetsmöjligheter enligt tidigare forskning samt realistiska grupphotsteorin, som

presenteras i avsnittet nedan, kan leda till mer negativa attityder till invandring. Vidare

kommer denna uppsats att utgå från att landets ekonomi har förbättrats vilket kan påverka

attityderna i en positiv riktning. Vi är medvetna om att den ökade arbetslösheten kan ha en

negativ påverkan i attityderna. Dock fanns det tyvärr inte tid att undersöka attityderna utifrån

båda synvinklarna, därför har vi valt att utgå från landets ökade BNP-kapital.

Teorier Som teoretiska ramar används Simmels teori om Främlingen för att ge en överblick på hur

attityder till invandring kan tolkas samt Blumers Grupphotsteori och Quillians Realistiska

gruppkonfliktsteori för att förklara mera ingående attityder i en ekonomisk kontext. Dessa

kommer senare i uppsatsen att ligga som grund för diskussionen av resultat som fås fram.

Främlingen

Simmel (1981, s. 139–144) ger i sin teori om främlingen en grundlig förklaring till hur

attityder gentemot invandrare kan uppkomma och vad de kan bero på. Denna teori är således

väsentlig att ha som grund för att bilda en djupare förståelse för attityder till invandring.

Simmel (1981, s. 139) menar att främlingen inte är den person som kommer idag och går

imorgon, utan den person som kommer idag för att stanna imorgon, den potentiella

6

vandraren. Främlingen ses inte som individuella egenskaper utan har att göra med ett

ursprung som är gemensam för många främlingar (Simmel 1981, s. 144). Han pratar om

närhet och avstånd, här menas att den som är nära är avlägsen och den som är avlägsen är

nära. När det kommer till främlingen kan detta betyda att trots att individen är delaktig i en

gemenskap hamnar personen i utanförskap (Simmel 1981, s. 139). Detta då främlingen inte är

bunden till gruppen på samma sätt som de andra medlemmarna och kan således ges ett

avstånd från gruppen (Simmel 1981, s. 141-142). Det kan även finnas en slags främlingskap

som utesluter en från gemenskapen, då främlingen inte är en del av gruppen. I detta fall har

främlingen ingen positiv betydelse. Relationen till individen blir en icke-relation (Simmel

1981 s. 144).

Negativa attityder kan alltså grunda sig i en känsla av främlingskap till personer med

exempelvis annan bakgrund eller etnisk tillhörighet i och med att de inte ses som en del av

den egna gruppen och ges således ett visst avstånd som utesluter dem. Avståndet kan även

bero på att individen inte känner samma slags samhörighet till invandrare som till de som har

samma etniska tillhörighet som en själv. Dessa personer ses som vad Simmel kallar

främlingar (Simmel 1981). Trots att Simmels teori inte har någon förklaring till hur synen på

landets ekonomi är kopplade till attityder anses den vara relevant för denna studie då den ger

en allmän förklaring till attityder gentemot invandring och kan på så sätt ge en bättre

förståelse till attityder. Vidare kommer teorin att användas i samband med grupphotsteorin

som ger en ytterligare förklaring till negativa attityder samt realistiska gruppkonfliktsteorin

som förklarar vidare hur attityder är kopplade till landets ekonomiska omständigheter.

Grupphotsteorin

Blumers (1958) teori bygger på tanken om att negativa attityder till invandring är ett resultat

av känslan av hot mot den egna gruppens förmåner, som inte alls nödvändigtvis stämmer

överens med de enskilda gruppmedlemmarnas intressen. Det handlar om en upplevelse av vad

han kallar en grupposition som grundar sig i ojämna maktrelationer samt ojämn fördelning av

resurser grupper emellan. Enligt Blumer (1958) finns det fyra olika slags ofta förekommande

känslor när det kommer till negativa attityder i den dominerande gruppen och som är

kopplade till gruppositionens uppbyggnad. Dessa är känslan av överordnad, att den andra

gruppen är olik den egna och känns främmande, rätten till vissa fördelar och privilegier

gentemot den andra gruppen samt rädslan att dessa kommer tas ifrån dem. Upplevelsen av

grupposition är således en social process av varierande form inom gruppen i relation till andra

grupper.

7

Blumer (1958) anser alltså att negativa attityder uppstår i takt med en utveckling av

upplevelsen av hot mot den egna gruppen som grundar sig i känslan av grupposition. Detta

kan tänkas kopplas till hur människor bildar en uppfattning om immigranter, då känslan av

främlingskap och olikhet uppstår samt rädslan att företrädet till vissa resurser tas ifrån dem.

Det behöver inte betyda att personerna personligen har negativa attityder från början, men att

denna känsla stärks inom den egna gruppen och gör att de allmänna attityderna gentemot

invandring blir mer negativa speciellt under ekonomiskt påfrestande omständigheter.

Realistiska gruppkonfliktsteorin

Quillian (1995) utvecklar teorin vidare och syftar till att studera orsaker bakom det upplevda

kollektiva hotet. Han menar att negativa attityder grundar sig i ett kollektivt hot som dels

beror på den underordnade gruppens storlek i relation till majoritetsgruppen, dels på landets

rådande ekonomiska omständigheter. Den underordnade gruppens storlek är av stor betydelse

på grund av att det speciellt under försämrade ekonomiska förhållanden uppstår konkurrens

om knappa resurser och arbetspositioner mellan den dominerande och underordnade gruppen

och en större underordnad grupp upplevs således mer hotfull. Quillian (1995) skiljer

dessutom tydligt åt negativa attityder på individuell och på kollektiv nivå. Hotet upplevs av

individer, men dess relation till negativa attityder baserar sig på en jämförelse av människors

syn på grupprelationer, under influens av den ekonomiska situationen och den underordnade

gruppens storlek, som i sin tur påverkar de negativa attityderna.

Quillian (1995) talar alltså specifikt om hur attityder till invandring är nära kopplade till både

invandringens storlek samt landets ekonomiska situation. Även om invandring har ökat en hel

del under tio års tid i Sverige förväntas i denna uppsats att den förbättrade ekonomiska

situationen lett till att människor inte behöver känna sig hotade, då synen på ekonomin har

blivit mer positiv. Med Quillians teori som grund antas således att attityder till invandring har

blivit mer positiva under tioårsperioden då landets ekonomiska situation har förbättrats.

Tidigare forskning I nedanstående stycke presenteras tidigare forskning som är aktuell för denna uppsats. Den

tidigare forskningen är indelad i delar för att gå i linje med studiens frågeställningar. I och

med att syftet med uppsatsen är bland annat att undersöka förändring i attityder över tid börjar

stycket med en redogörelse för tidigare forskning kring hur attityder sett ut över tid, samt hur

attityder har sett ut i Sverige jämfört med övriga Europa.

8

Attityder över tid samt attityder mellan Sverige och övriga Europa

Attityderna gentemot invandring i Sverige har förändrats genom åren. Under mer än femton

år har svenskarnas attityder till invandring undersökts via SOM-institutionen. Resultatet visar

att attityderna till “utlänningar” har allmänt blivit mer tillåtande och detta sedan 1990-talet.

Vidare visar resultatet att andelen personer som anser att det är ett dåligt förslag från

regeringen att ta emot flyktingar har legat på 26 procent år 2009 vilket är lika mycket som för

tio år sedan. Värt även att nämna är att Sverigedemokraternas sympatisörer skiljer sig kraftigt

jämfört med parlamentariska sympatisörer när det kommer till attityder gentemot invandring

(Demker 2010). Då Sverigedemokraterna tog plats i riksdagen år 2010, förväntades det att de

skulle få större stöd år 2014, men svenskarnas motstånd till invandring hade redan sjunkit

(Sandberg & Demker 2014). Vidare har mångfaldsgruppen i Uppsala kommit fram i sin

longitudinella studie att Sverige är det mest positiva landet till invandring jämfört med övriga

Europa och detta resultat har visats år efter år mellan 2005-2011 utan större variationer, men

negativa attityder finns och de har varierat mer eller mindre kring 5 procent av de svarande

(Mella 2011).

För att kontextualisera så har attityder förändrats även i övriga Europa. Olika studier har visat

att attityder är nära kopplade till variabler såsom ekonomin, utbildningsnivå, mänskliga

värden och upplevda hot (Meuleman, Davidov & Billiet 2009). Meuleman (et al. 2009) har

studerat attityder till invandring i sjutton europeiska länder mellan 2002-2007. Datamaterialet

som har använts är från European social survey (ESS) och resultaten visar att attityder

gentemot invandring har skiljts åt under dessa fem år mellan olika länder. Det finns en

regional skillnad inom Europa där länder från norr, särskilt från Norden, visar en mer positiv

attityd till invandring, medan länder från södra och östra Europa visar en mer negativ attityd

(Meuleman et al. 2009, s. 359).

Européers negativa attityder till invandrare ökade mellan åren 1988 och 2003, för att sedan

minska mellan året 2003 fram till 2008. Anmärkningsvärt är dock att andelen som anser att

invandrare inte bidrar mycket till deras lands framtid trots denna senare minskning var större

år 2008 än vad den var år 1988. Gang, Rivera-Batiz & Yun (2013) förklarar vidare att dessa

attityder kan komma att ändras till det motsatta hållet under de kommande åren i och med de

ekonomiska påfrestningar Europa genomgått och den fortsatta ekonomiskt osäkra framtiden

Europa står inför.

9

Sammanfattningsvis visar tidigare studier att det under åren har skett förändringar i

attityderna gentemot invandring i Sverige såväl som i Europa. Dock har Sverige haft en

positiv attityd till invandring sedan 1990-talet och är det land som är mest positivt till

invandring jämfört med övriga Europa.

Attityder i ekonomisk kontext

Attityder till invandring är även nära kopplade till landets ekonomiska omständigheter. Dessa

attityder verkar i ett stort antal länder vara relaterade till arbetsmarknadsproblem, säkerhet och

kulturella aspekter samt individuella känslor mot politiska flyktingar och illegal invandring.

Det har visats att både ekonomiska och icke-ekonomiska faktorer har en betydelse till

attityder gentemot invandring (Mayda 2006). Icke-ekonomiska faktorer såsom oro över

invandring och brottslighet och även rasistiska känslor har en negativ effekt på attityderna.

När det kommer till de ekonomiska faktorerna visar analysen att länder med högre BNP-

kapital har en mer positiv attityd till invandring jämfört med länder med lägre BNP-kapital.

Arbetsmarknadsvariabler spelar också en viktig roll när det kommer till attityder. Det har

visats att skicklighet och preferenser inom ett arbete kan ha en betydelse för attityderna, då

infödda individer som arbetar inom yrken där många invandrare arbetar tenderar att ha mer

negativa attityder (Mayda 2006).

Åsikten om att landets ekonomi påverkas negativt av invandring är vanligt förekommande när

det gäller negativa attityder (Bauer, Lofstrom & Zimmermann 2000). Vidare menar

Dancygier och Donnelly (2013) att när landets ekonomiska situation ser bra ut är det mer

sannolikt att befolkningen ser de positiva sidorna av invandring, exempelvis fördelarna

invandringen har för ekonomin. Detta i sin tur ökar stödet för en friare invandringspolitik

samt allmänt mer positiva attityder till invandring och invandrare. Ekonomisk ostabilitet i

samhället har alltså en effekt på attityder till invandring och dess påverkan på ekonomin,

vilket är intressant då denna studie undersöker attitydernas förändring över tid i en ekonomisk

kontext.

Skillnader i attityder mellan sysselsatta och arbetslösa

Ett flertal studier har även funnit ett samband mellan arbetslöshet och attityder till invandring.

Lancee och Pardos-Prado (2013) menar att arbetslösa och uppsägning ska studeras för att

kunna se på ekonomiska förhållanden och hur de påverkar negativa attityder till invandring.

Detta då oväntad arbetslöshet gör att personer som tidigare haft en säker arbetsplats behöver

börja tävla om jobb, vilket leder till en viss socioekonomisk sårbarhet. Genom sin

longitudinella studie utförd i Tyskland mellan åren 1999-2008 kom de bland annat fram till att

övergång till arbetslöshet med större sannolikhet utvecklar en ökad oro för etnisk konkurrens

10

och således en mer negativ attityd till invandring. Vidare visar resultaten att personer som

förlorat sitt jobb och upplevt svårigheter i att hitta nytt är mer bekymrade över invandring

efter ett års tid (Lancee & Pardos-Prado 2013). Det är därmed de personer som upplever sig

vara mest ekonomiskt sårbara som oroar sig för invandring. Detta går i linje med Bauer,

Lofstrom och Zimmermanns (2000) resultat som visar att det är mer sannolikt att en arbetslös

person anser att invandrare är ett hot på arbetsmarknaden än en person som inte är det.

Det är dock inte endast arbetslösa som tenderar ha negativa attityder, utan detta är vanligt

även hos andra som upplever invandring som hotfull eller negativ på arbetsmarknaden (Gang,

Rivera-Batiz & Yun 2013). Arbetande personer som upplever att deras löner påverkas av

invandring hyser nämligen mer negativa attityder till invandring än de sysselsatta som inte

känner att deras löner påverkas. Resultaten visar även att den utbildning personer har också

spelar en stor roll i hur attityderna utvecklas, vilket är nära kopplat till huruvida man anser att

det kommer ske konkurrens inom den egna arbetsmarknaden (Gang, Rivera-Batiz & Yun

2013).

Vidare har mångfaldsbarometern mätt attityder och resultatet visade en positiv inställning till

invandring. Värt här att nämna är att undersökningen genomfördes mellan år 2005 till år

2011, under en period då det inte har varit så hög arbetslöshet i landet, där individen förväntar

sig att staten hjälper till om en blir arbetslös och i en sådan kontext ses inte invandrare som ett

hot, men negativa attityder finns och de har varierat mer eller mindre kring fem procent av de

svarande. Dessa attityder är intressanta att se om de kommer att öka i och med att den

ekonomiska krisen i Europa fördjupas vilket kan förutse en ökad arbetslöshet även i Sverige

som kan leda till rädsla för det som känns främmande, vilket i detta fall kan vara invandring

(Mella, 2011).

Tidigare forskning kring sambandet mellan arbetslöshet och attityder till invandring visar

blandade resultat, dock är det vanligt att arbetslösa har en mer negativ attityd jämfört med

sysselsatta (Gang, Rivera-Batiz & Yun 2013; Bauer, Lofstrom & Zimmermann 2000).

Arbetslöshet gör personerna mer ekonomiskt sårbara och gör det mer sannolikt att invandrare

ses som ett hot på arbetsmarknaden (Lancee & Pardos-Prado 2013). Detta är intressant då

denna studie kommer fokusera på arbetslöshetens koppling till attityder gentemot invandring i

anknytning till ekonomiska faktorer.

11

Hypotesformulering Realistiska gruppkonfliktsteorin menar att negativa attityder beror på bland annat dåliga

ekonomiska omständigheter eller arbetssituationen, medan en förbättring av ekonomin och

arbetssituation leder till en förminskning i de negativa attityderna. I linje med teorin menar

tidigare forskning att negativa attityder har minskat och att länder med högre BNP-kapital har

en positivare attityd till invandring, jämfört med länder med lägre BNP-kapital. Med Quillians

(1995) teoretiska resonemang som grund går att anta att de som är nöjda med landets ekonomi

har en allmänt mer positiv attityd jämfört med de som är missnöjda med landets ekonomi. Då

därutöver attityder förmodas bli mer positiva under förbättrade ekonomiska omständigheter

och Sveriges ekonomiska situation har sett en förbättring under tioårsperioden antas följande

hypoteser:

H1: personer som upplever sig nöjda med Sveriges ekonomiska situation har en positiv attityd

till invandring och attityderna har blivit mer positiva 2014 jämfört med 2004.

H2: personer som anser att invandring har en bra påverkan på landets ekonomi har en

allmänt positiv attityd till invandring och attityderna har blivit mer positiva 2014 jämfört med

2004.

Teorin om främlingen förmodar att individer tar avstånd från personer som inte tillhör den

egna gruppen, i detta fall invandrare, och de blir då förfrämligade (Simmel 1981). Vidare

menar grupphotsteorin att invandrare ses som hot mot den egna gruppens privilegier i och

med att det uppstår konkurrens om resurser och arbetsmöjligheter (Blumer 1958). I linje med

dessa teoretiska resonemang menar tidigare forskning att det är mer sannolikt att en arbetslös

person anser att invandrare är ett hot på arbetsmarknaden än en person som inte är det, vilket

kan leda till negativa attityder gentemot invandring. Med dessa resonemang som

utgångspunkt antas således en ytterligare hypotes:

H3: Personer som har varit arbetslösa har både år 2004 och 2014 en mer negativ attityd till

invandring jämfört med de som inte var varit arbetslösa.

Data och metod I följande stycke kommer det datamaterial som används för uppsatsens utförande att

presenteras. Det utgörs även en bortfallsanalys samt redovisas för operationaliseringar och

uppsatsens validitet och reliabilitet. Vidare följer en beskrivning av vald metod.

12

Data Det datamaterial som analyseras i uppsatsen är hämtat ur European Social Survey (ESS),

vilket är en akademiskt driven enkätundersökning som har genomförts i Europa vartannat år

sedan år 2001. ESS mäter bland annat människors attityder genom att skicka ut enkäter till

personer som är över 15 år där urvalet av respondenter sker genom OSU, det vill säga obundet

slumpmässigt urval (European social survey, Metoder). Datamaterialet som använts i denna

uppsats är från åren 2004 och 2014 och är samlat in i Sverige. Orsaken till att dessa två

datamaterial är valda inför analys är för att uppsatsen syftar till att studera hur attityder i

ekonomisk kontext förändrats över tio års tid. Värt att påpeka är att det inte är samma

personer som undersöks för att mäta personliga förändringar i attityder, utan urvalet består av

nya personer varje omgång.

Bortfallsanalys

År 2004 var 3000 personer med i urvalet och intervjuer genomfördes på 1948 personer, vilket

ger en svarsfrekvens på 65,77 procent (European Social Survey 2004, s. 183). År 2014 bestod

urvalet av 3750 personer och intervjuer genomfördes på 1791 personer. Detta innebär en

svarsfrekvens på 50,1 procent (European Social Survey 2014, s. 152). För att kunna

generalisera resultaten på befolkningen är det viktigt att svarsfrekvensen är tillräckligt stor.

Nedanstående tabell ger en beskrivning på det interna bortfallet för samtliga variabler som

använts för analys. Internt bortfall för en variabel innebär att vissa personer missat svara på

någon eller några frågor men har besvarat övriga frågor i frågeformuläret.

Tabell 1. Intern bortfall

Variabel Bortfall

2004

Bortfall

2014

Attityder till invandring 60 (3,1 %) 188 (9,7 %)

Nöjdhet med landets ekonomi 63 (3,2 %) 202 (10,4 %)

Invandringens påverkan

på ekonomin

91 (4,7 %) 196 (10,1 %)

Har varit arbetslös 196 (10,1 %) 170 (8,7 %)

Kön 0 (0 %) 157 (8,1 %)

Ålder 0 (0 %) 157 (8,1 %)

Högsta avslutade utbildning 7 (0,4 %) 171 (8,8 %)

Huvudsaklig sysselsättning 3 (0,2 %) 163 (8,4 %)

13

Det går att se i tabellen ovan att det är betydligt fler som av någon anledning valt att inte svara

på en del av frågorna under insamlingen för tidpunkt 2014 i jämförelse med 2004. Detta kan

anses vara problematiskt i och med att det möjligtvis skulle kunna bidra till en viss skevhet i

resultatet i och med att det exempelvis kunde vara möjligt att de som låtit bli att svara hyser

en mer negativ attityd till invandring än de som svarat och om så är fallet har dessa attityder

inte kunnat fångas i resultaten. Som redogjorts för i stycket ovan, är även den allmänna

svarsfrekvensen lägre för insamlingen för år 2014 jämfört med år 2004. De respondenter som

inte har svarat på någon av frågorna har sedan exkluderats innan analyserna påbörjades.

Variabler och operationalisering Variablerna som har valts till studien ser likadana ut i materialet för 2004 respektive 2014 och

frågorna som ställts i de två frågeformulären är identiska. Detta säkerställdes för att en

jämförelse ska kunna utföras.

Attitydvariabeln

För att mäta attityder till invandring har frågan “I vilken utsträckning tycker du att Sverige bör

tillåta människor som har en annan hudfärg/etnisk tillhörighet än majoriteten av Sveriges

befolkning komma och bo här?” valts att användas som beroende variabel. Detta eftersom att

den anses mäta attityder bäst av de attitydfrågor som ingick i enkäten. Denna fråga har som

svarsalternativ en skala från 1-4. Det valdes att koda om svarsalternativen så att de går i en

positiv riktning, så att 1= Tillåt inga (att komma och bo i Sverige), 2=Tillåt några få, 3= Tillåt

en del och 4=Tillåt många. Detta innebär att ju högre värde, desto positivare attityd. Vidare i

resultatet kommer således värdena 1 och 2 tolkas som negativ attityd medan 3 och 4 kommer

tolkas som positiv attityd. Anmärkningsvärt är att ESS inte har specificerat i frågeformuläret

vad begreppet etnisk tillhörighet innebär, därmed kan det betyda olika för olika respondenter.

Trots att variabeln endast mäter attityder som berör människor som har en annan hudfärg eller

etnisk tillhörighet och kan således inte fånga attityder till alla “olika typers” invandrare, har

denna valts som beroende variabel. Detta då det anses vara den variabel som bäst mäter

allmänna attityder till invandring.

Oberoende variabler

Nöjdhet med Sveriges ekonomi

En oberoende variabel som används mäter nöje eller missnöje med den ekonomiska

situationen i Sverige och frågan de intervjuade ställdes var “På det hela taget, hur nöjd är du

med den ekonomiska situationen i Sverige i dagsläget?” med svarsalternativ på en skala från

0-10 där 0=Extremt missnöjd och 10=Extremt nöjd. Variabeln kodades om då det är enklare

att ha färre kategorier och svarsalternativen ser ut på följande sätt: 0–4 utgör kategorin

14

”missnöjd” med värdet 0 och ingår i referenskategorin, 5 utgör kategorin ”neutral” med värdet

1, 6–10 utgör kategorin ”nöjd” och har värdet 2. Att kategori neutral skapades beror på att en

stor andel svarande hade valt svarsalternativet 5 och därmed ansåg vi att flera respondenter

var neutralt inställda till landets ekonomi, och därför fick de egen kategori.

Invandringens påverkan på ekonomin

Frågan “Skulle du säga att det i allmänhet är dåligt eller bra för Sveriges ekonomi att

människor från andra länder kommer för att bo här?” analyseras också eftersom att tidigare

forskning, som nämnt i föregående avsnitt, visar att personer som hyser negativa attityder till

invandring ofta anser att landets ekonomi påverkas negativt (Bauer, Lofstrom &

Zimmermann, 2000). Det är alltså ur ett ekonomiskt perspektiv intressant att se om det att en

individ har en negativ attityd påverkas av hur denne förhåller sig till frågan om hur

invandringen påverkar ekonomin i landet. Även denna fråga hade som svarsalternativ en skala

mellan 0–10 där 0= Dåligt för ekonomin och 10=Bra för ekonomin och kodades om så att

värdena 0–4 utgör kategorin ”dåligt” med värdet 0 och ingår i referenskategorin, 5 utgör

kategorin ”neutral” med värdet 1, 6–10 utgör kategorin ”bra” och har fått värdet 2. Kategorin

neutral skapades eftersom att en stor andel svarande hade valt svarsalternativet 5 och därmed

ansåg vi att flera respondenter var neutralt inställda till invandringens påverkan på landets

ekonomi, och därför fick de egen kategori.

Arbetslöshet

En annan oberoende variabel som används i analysen är huruvida respondenterna någon gång

varit arbetslös i 3 månader eller mer. Denna fråga lyder “Har du någonsin varit arbetslös och

arbetssökande under en period längre än tre månader?” med svarsalternativen “Ja” och “Nej”.

Variabeln gjordes till en dummy, där svarsalternativet “Ja” kodades som 1 och “Nej” kodades

som 0. Det bör påpekas att denna variabel inte ger svar på när tiden av arbetslöshet skett, men

att kategorin “Ja” utgör en tillräckligt stor andel av respondenterna gör variabeln intressant för

vidare analys. Antagandet i studien är att om en person någon gång i sitt liv varit arbetslös,

oavsett när detta skett, har detta påverkat dennes attityder till invandring i och med

konkurrens om resurser. Detta går i linje med tidigare forskning i området då resultat visat att

arbetslöshet kan ha ett samband med attityder till invandring (Lancee & Pardos-Prado 2013;

Bauer, Lofstrom & Zimmermann 2000; Mayda 2006).

Kontrollvariabler

Kön

15

Tidigare forskning visar att män tenderar att ha mer negativ attityd till etnisk mångfald än vad

kvinnor har (Ceobanu & Xavier 2010; Mångfaldsbarometern 2011). Då tidigare studier visar

en viss skillnad mellan kvinnors och mäns attityder till migration har variabeln kön valts att

användas som kontrollvariabel. Variabeln kön har kodats om till en dummyvariabel där

mannen=1 och kvinnan=0 som en referenskategori.

Ålder

Flera studier visar att äldre ofta har mer negativa attityder till invandring än vad yngre har

(Ceobanu & Xavier 2010; Mångfaldsbarometern 2011; Hainmuellers & Hiscox 2007), därför

valdes även denna variabel som kontrollvariabel. Åldersvariabeln är omkodad till en dummy

och delad i tre olika grupper varav gruppen ”yngre” är referenskategorin med värdet 0 och i

gruppen ingår personer som är 15-30 år. Gruppen ”medel” har fått värdet 1 och består av de

som är 31-50 år och personer som är 51 år och äldre har fått värdet 2 och ingår i gruppen

”äldre”. Denna kategorisering baserar sig på medelåldern i Sveriges befolkning (SCB, 2016).

Utbildning

I och med att ett flertal studier har kommit fram till att individer med högre utbildning har en

mer positiv attityd till invandring (Lancee & Pardos-Prado 2013; Hainmueller & Hiscox

2007; Gang, Rivera-Batiz & Myeng 2013) valdes även denna variabel att ingå i analysen.

Respondenterna fick svara på frågan “Vilken är din högsta avklarade utbildning?” med ett

flertal svarsalternativ. Variabeln är kodad om till en dummyvariabel enligt följande:

0=Gymnasium som referenskategori, 1=Grundskola eller lägre och 2=Eftergymnasial

utbildning. Detta då gymnasium är den mest vanliga högsta avslutade utbildningen.

Huvudsaklig sysselsättning

Variabeln som mäter huvudsaklig sysselsättning kontrolleras också för. På frågan “Vilken av

dessa passar bäst in på vad du har gjort under de senaste sju dagarna?” fick respondenterna

välja mellan ett flertal svarsalternativ. Variabeln kodades om så att 0=Arbete, 1= Arbetslös,

2=Annat, då det som är intressant för denna studie är att jämföra arbetslösa med arbetande.

”Arbete” med värdet 0 är således referenskategorin vilken de andra alternativen utgår ifrån.

Trots att denna variabel hade kunnat mäta arbetslöshet, vilket är ytterst relevant för denna

studie, gjordes ett aktivt val att inte använda den som en huvudvariabel att analysera eftersom

att andelen som svarat att de är arbetslösa var för liten för att kunna utföra fortsatt analys eller

ge svar på uppsatsens frågeställning. Variabeln har ändå valts att fungera som en

16

kontrollvariabel i form av huvudsaklig sysselsättning för att se eventuell påverkan på

resultatet. Arbetande används här som referenskategori för att se hur attityderna skiljer åt i de

andra kategorierna i relation till de som arbetar.

Validitet och reliabilitet Validitet innebär att studien mäter det som den är avsedd att mäta (Bryman 2011 s. 162). I

denna studie anses validiteten vara hög då redan befintliga frågor används. Att använda sig av

data från en stor europeisk undersökning (ESS) är till en fördel i och med att materialet är av

hög kvalitet. Samma höga kvalitet hade inte varit möjlig om materialet hade samlats in av

denna uppsats författare på grund av brist på tid och resurser. En nackdel med att använda ett

redan existerande datamaterial är dock att man själv inte kan välja utformningen av frågorna

och därmed inte vilka variabler som ingår i materialet, vilket innebär att man måste anpassa

sig till det befintliga materialet. Något som även kan ha påverkat validiteten negativt är att

ESS inte har definierat begrepp eller förklarat frågorna mer specifikt. Detta innebär att

frågorna och begreppen i enkäterna kan tolkas på flera olika sätt, då respondenterna använder

den uppfattning som de själv har om dem.

Reliabilitet handlar om tillförlitlighet, hur pålitliga mätningarna är, målet är att man ska kunna

göra samma studie igen och får samma resultat (Bryman 2011 s. 160). Eftersom denna studie

är baserad på ett redan befintligt datamaterial med samma frågor och specifika svar är det lätt

för framtida forskare att utföra en liknande studie. Värt att nämna är att ESS utför

undersökningar vartannat år vilket innebär att nytt datamaterial tillkommer som kan användas

för vidare undersökningar. Därutöver uppfyller ESS datamaterial hög reliabilitet i och med att

de använder sig av ett riksrepresentativt urval.

Det som dock kan tänkas ha påverkat materialets tillförlitlighet är att materialet samlats in

genom att använda intervjupersoner som fyller i svaren i enkäten istället för respondenterna

själv. Detta kan tänkas ha sina fördelar, men kan även vara till en nackdel i och med att vissa

respondenter kan känna sig obekväma i situationer där frågorna är känsliga och därmed ge ett

svar som inte helt motsvarar deras egentliga tycke. Trots anonymitet kan det vara möjligt att

respondenten inte har förtroende för intervjuaren och därutöver kan intervjuaren ha en effekt

på den svarande vilket gör att denne till exempel inte svarar helt ärligt. Det är även möjligt att

uppsatsens författare kan ha förutfattade meningar, vilket behöver tas i beaktande när en

studie utförs. En annan faktor som påverkar reliabiliteten är det interna bortfallet och det

17

fanns en tydlig skillnad mellan materialen från år 2004 och 2014, då 2014 hade ett betydligt

högre internt bortfall (se tabell 1).

I bearbetningen av materialet för denna uppsats kom det fram att vissa variabler som hade

varit intressanta att studera inte fanns med i materialet från 2004, vilket begränsade valet av

oberoende variabler och utformningen av frågeställningar och hypoteser. Eftersom denna

uppsats är en jämförande studie, valdes de variabler som fanns med i materialen från båda

tidpunkterna inför analysen. Denna studie är baserad på det senaste datamaterialet från ESS år

2014. Tyvärr fick vi inte tillgång till material från ett senare år vilket hade ökat tillförligheten

och hade gjort det möjligt att fånga mer aktuella attityder och eventuellt nya intressanta

förändringar i dem.

Metod Uppsatsen har använt sig av kvantitativ metod eftersom denna metod lämpar sig bäst för att

undersöka förändring i attityder över tio års tid. Vidare utgår studien från en deduktiv ansats

vilket innebär att forskaren utifrån det hen vet om ett område och utifrån de olika teorier kring

detta område deducerar en eller flera hypoteser som denne vill testa (Bryman 2011 s. 26). För

att besvara uppsatsens frågeställningar och fånga attityder samt eventuell förändring över tid

används en multipel linjär regressionsanalys i programmet SPSS, version 24. En linjär

regressionsanalys används då man har en kontinuerlig beroende variabel som oftast betecknas

med bokstaven Y och vill undersöka dess samband med en eller flera oberoende variabler

som betecknas med bokstaven X (Edling & Hedström 2003 s. 87-88). I denna studie har flera

oberoende variabler använts i analysen och därmed utfördes en multipel regressionsanalys. En

multipel regression innebär att man använder två eller flera olika oberoende variabler som

antas påverka den beroende variabeln. Här inkluderas även kontrollvariabler för att minska

risken att dra felaktiga slutsatser på sambandet mellan den beroende och de oberoende

variablerna (Edling & Hedström, 2003 s. 95-96).

Syftet med metoden är att genom en linjär regressionsanalys jämföra den beroende variabeln

attityder till invandring med de oberoende variablerna missnöje med Sveriges ekonomi,

invandringens påverkan på ekonomin samt har varit arbetslös och sedan kommer följande

bakomliggande variabler att tilläggas: kön, ålder, högsta avslutad utbildning och huvudsaklig

sysselsättning. Vi har valt att testa hypoteserna 1-3 i modell 1-3 separat för att se om det finns

ett statistiskt signifikant samband mellan den beroende variabeln och de oberoende

variablerna var för sig för att sedan i modell 4 testa hur sambandet påverkas av att inkludera

18

kontrollvariabler. Två stycken regressionsanalyser kommer utföras, en på materialet från år

2004 och en för år 2014 för att se eventuella skillnader i beroende variabeln.

Resultat I detta avsnitt redovisas för uppsatsens resultat. Inledningsvis i tabell 2 presenteras

svarsalternativens fördelning i procent för den beroende variabeln attityder till invandring.

Sedan ger tabell 3 en överblick av samtliga oberoende variabler genom en deskriptiv analys

med procentuell svarsfördelning samt deras medelvärden i relation till den beroende

variabeln. Vidare redovisas resultaten på regressionsanalyser utförda på samtliga variabler

skilt för år 2004 i tabell 4 och för år 2014 i tabell 5 och analyseras var för sig varefter en

jämförande analys görs på de två tidpunkterna.

Deskriptiva tabeller I tabell 2 nedan presenteras svarsalternativens procentuella fördelning för den beroende

variabeln attityder till invandring.

Tabell 2. Procentuell svarsfördelning för beroende variabeln attityder till invandring

Svarsalternativ 2004 2014

Tillåt inga att komma och bo här 3,5% 0,5%

Tillåta några få 13,1% 6,9%

Tillåt en del 53,5% 49,5%

Tillåt många 29,9% 43,1%

Tabellen ovan visar att svarsalternativens procentuella fördelning sett olika ut för 2004

respektive 2014. År 2004 var andelen som ansåg att inga ska tillåtas komma och bo här en

aning större än år 2004, dock är andelen för detta svarsalternativ väldigt liten båda åren.

Andelen som ansåg att några få ska tillåtas var nästintill dubbelt större det tidigare årtalet. De

som ansåg att en del ska tillåtas hade under båda tidpunkterna en rätt jämn andel, dock var det

fler som valt detta svarsalternativ år 2004. Svarsalternativet “Tillåt många” fick stöd av en

betydligt större andel respondenter år 2014 än år 2004. När man studerar svarsfördelningen

för denna variabel ser det ut som att personer i sin helhet har en aning mer positiv attityd år

2014 jämfört med år 2004. Detta då negativa svarsalternativen år 2014 fått mindre stöd medan

de positiva svarsalternativen innehåller en betydligt större andel av respondenterna, medan

svaren är mer jämt fördelade mellan de olika alternativen år 2004. Detta går i linje med

tidigare forskning. Trots en del skillnader mellan de två tidpunkterna är respondenterna

19

positiva båda åren, då de allra flesta anser att en del eller många invandrare ska tillåtas

komma och bo i Sverige.

I tabell 3 nedan presenteras en deskriptiv analys på samtliga oberoende variabler som använts

för analys i denna uppsats med procentuell svarsfördelning samt medelvärdet i relation till den

beroende variabeln.

Tabell 3. Deskriptiv tabell inkluderande samtliga oberoende variabler med andel svarande

samt medelvärdet i relation till den beroende variabeln på en skala mellan 1–4

Variabel Procent

2004

Medelvärde

2004

Procent

2014

Medelvärde

2014

Nöjdhet med landets

ekonom

Missnöjd

Neutral

Nöjd

36,2%

20,6%

43,2%

2,92

3,09

3,25

18,0%

14,9%

67,1%

3,23

3,25

3,41

Invandringens

påverkan på ekonomin

Dålig

Neutral

Bra

34,8%

25,5%

39,7%

2,66

3,14

3,46

23,4%

22,7%

53,9%

2,90

3,25

3,59

Har varit arbetslös

Nej

Ja

76,0%

24,0%

3,08

3,14

74,3%

25,7%

3,36

3,32

Kön

Kvinna

Man

48,8%

51,2%

3,11

3,09

49,4%

50,6%

3,40

3,30

Ålder

Yngre

Medelålder

Äldre

24,2%

34,1%

41,7%

3,18

3,17

2,99

21,8%

30,4%

47,8%

3,44

3,46

3,24

Högst avslutad

utbildning

Grundskola eller lägre

Gymnasium

Eftergymnasial

utbildning

33,8%

43,0%

23,2%

2,93

3,12

3,30

19,2%

35,3%

45,4%

3,14

3,30

3,48

20

Huvudsaklig

sysselsättning

Arbete

Arbetslös

Annat

59,7%

4,7%

35,6%

3,15

3,14

3,01

55,7%

3,8%

40,5%

3,41

3,32

3,28

Tabell 3 ovan ger en översiktlig bild av den procentuella svarsfördelningen med medelvärden

för de olika oberoende variablerna i relation till den beroende variabeln attityder till

invandring. När svarsfördelningen mellan om personer är nöjda eller missnöjda med landets

ekonomi studeras, är det tydligt att människor 2014 är mer nöjda än 2004. Det är också en

större andel som anser att landets ekonomi påverkas positivt av invandring 2014 jämfört med

2004. Andel som har svarat att de har varit arbetslösa är nästan lika stor på båda tidpunkterna.

Vidare tolkas medelvärdet som att ju högre upp på skalan en variabel är, desto positivare

attityder, alltså tolkas 1–2 som negativa medan 3–4 tolkas som positiva. Det går att se att de

flesta variablerna ligger på en skala mellan 3–4 vilket tyder på att de flesta är positiva både år

2004 och 2014. Variabeln nöjd med Sveriges ekonomi visar både för 2004 och 2014 att de

som är nöjda med Sveriges ekonomi har ett högre medelvärde jämfört med de som är

missnöjda med landets ekonomi. Det är inte lika stor skillnad mellan de som är neutrala och

nöjda med ekonomin. Vidare visar variabeln invandringens påverkan på ekonomin att de som

anser att invandring är bra för landets ekonomi både 2004 och 2014 har ett högre medelvärde

jämfört med de som anser att invandring är dåligt för landets ekonomi. De som är neutrala har

även båda tidpunkterna ett högre medelvärde än de som anser att invandring är dåligt för

ekonomin. När variabeln har varit arbetslös studeras visar tabellen inte samma resultat. År

2004 har de som någon gång varit arbetslösa ett aningen högre medelvärde jämfört med de

som inte har varit arbetslösa, dock är skillnaden väldigt liten. År 2014 är medelvärdet

nästintill samma för de som någon gång varit arbetslösa jämfört med de som inte varit det,

dock en aning högre hos den tidigare nämnda gruppen. När man tittar på kontrollvariablerna

finner man inte så stora skillnader mellan de två åren förutom att äldre på båda tidpunkterna i

genomsnitt är en aning mer negativa än medelålders och yngre och samma gäller för

lågutbildade jämfört med högutbildade. I övrigt ser samtliga grupper, att i genomsnitt vara

mer positiva år 2014 jämfört med 2004. Dock är skillnaderna i attityder mellan de två

tidpunkterna inte särskilt stora.

21

Regressionsanalyser I tabellerna nedan följer regressionsanalyser för år 2004 respektive 2014 med medföljande

analyser samt en jämförande analys på de två tidpunkterna.

Regressionsanalys för år 2004

Tabell 4. Regressionsanalys för 2004 med variabeln attityder till invandring som beroende

variabel med signifikansnivå inom parentes.

Oberoende variabel Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4

Nöjdhet med Sveriges

ekonomi(missnöjd=ref)

Neutral

Nöjd

0,165***

(0,001)

0,331***

(0,000)

0,096*

(0,029)

0,166***

(0,000)

0,089*

(0,040)

0,163***

(0,000)

Invandringens

påverkan på

ekonomin (dålig=ref)

Neutral

Bra

0,455***

(0,000)

0,755***

(0,000)

0,443***

(0,000)

0,730***

(0,000)

Har varit arbetslös

(nej=ref)

0,061

(0,143)

0,054

(0,163)

Kön (kvinna=ref) -0,049

(0,123)

Ålder (yngre=ref)

Medelålder

Äldre

-0,074

(0,098)

-1,64***

(0,000)

Högst avslutad

utbildning

(gymnasium=ref)

Grundskola eller lägre

Eftergymnasial

utbildning

-0,057

(0,169)

0,082*

(0,048)

Huvudsaklig

sysselsättning

(arbete=ref)

Arbetslös

Annat

-0,003

(0,973)

-0,032

(0,418)

Intercept 2,920 2,590 3,083 2,723

22

Justerad R 2 0,038 0,216 0,001 0,232

n 1765 1765 1765 1765 * p < 0,05; ** p < 0.01; *** p < 0.001

Tabell 4 ovan visar en multipel linjär regressionsanalys som är utförd på materialet från ESS

år 2004. Beroende variabeln som används är attityder till invandring och tabellen innehåller

fyra olika modeller. I modell ett fördes endast den oberoende variabeln nöjdhet med Sveriges

ekonomi in för att se om synen på den svenska ekonomin har ett samband med attityderna till

invandring, detta för att testa hypotes ett. Modellen visar att både sambandet mellan neutral

och attityder till invandring samt sambandet mellan nöjd och attityder till invandring är

statistiskt signifikant till 99,9 procent. Resultatet uppvisar att individer som är neutrala

gällande nöjdhet med landets ekonomi har mer positiva attityder med ett värde som ligger i

genomsnitt 0,165 högre på skalan jämfört med de som är missnöjda med Sveriges ekonomi.

Det visar även att individer som är nöjda med Sveriges ekonomi har mer positiva attityder

med ett värde som ligger i genomsnitt 0,331 högre på skalan än personer som är missnöjda

med Sveriges ekonomi. Det justerade R2-värdet är 0,038 vilket innebär att nöjdhet med

Sveriges ekonomi kan förklara 3,8 procent av variansen i den beroende variabeln attityder till

invandring.

I modell två inkluderades en till variabel invandringens påverkan på ekonomin för att se om

synen på att invandring är bra för Sveriges ekonomi har ett samband med attityder till

invandring, detta för att testa hypotes två. Resultatet är statistisk signifikant till 99,9 procent

och tyder på att de som har en neutral inställning till invandringens påverkan har mer positiva

attityder med ett värde som ligger i genomsnitt 0,455 högre på skalan, konstanthållet för

övriga variabler. Individer som anser att invandring är bra för landets ekonomi har mer

positiva attityder med ett värde som ligger i genomsnitt 0,755 högre på skalan än personer

som anser att invandring är dåligt för Sveriges ekonomi, konstanthållet för övriga variabler.

När denna variabel lagts till är variabeln nöjdhet med Sveriges ekonomi fortfarande signifikant

till 99 procent. Det justerade R2-värdet är 0,216 vilket innebär att de två oberoende

variablerna tillsammans kan förklara 21,6 procent av variansen i variabeln attityder till

invandring. Förklaringsvärdet har alltså ökat en hel del när denna variabel tillagts.

I modell 3 valdes att användas endast variabeln har varit arbetslös. Med denna variabel

kontrolleras om attityderna till invandring påverkas beroende på om någon har varit arbetslös

tre månader eller mer, detta för att testa hypotes tre. Resultatet visar att sambandet inte är

23

signifikant alltså går det inte med säkerhet att uttala sig om sambandet. Modellen visar att

individer som någon gång har varit arbetslösa har mer positiva attityder till invandring, med i

genomsnitt 0,061 högre på skalan än personer som inte har varit arbetslösa. Det justerade R2-

värdet är 0,001 vilket innebär att modellen kan förklara 0,01 procent av variationen i den

beroende variabeln.

Slutligen inkluderades samtliga variabler i modell fyra för att kontrollera för de

socioekonomiska bakgrundsvariablerna ålder, kön, högsta avslutade utbildning samt

huvudsaklig sysselsättning. De två första variablerna, det vill säga nöjdhet med Sveriges

ekonomi och invandringens påverkan på ekonomin, är fortfarande signifikanta medan

variabeln har varit arbetslös fortfarande är icke-signifikant. Variabeln äldre har en statistisk

signifikans till 99,9 procent, vilket visar att äldre är mer negativa än yngre med 1,64 lägre på

skalan, konstanthållet för övriga variabler. Även variabeln eftergymnasial utbildning är

signifikant till 95 procent och visar att en med eftergymnasial utbildning har en mer positiv

attityd än en med gymnasium som högsta avslutade utbildning med 0,082 högre på skalan,

konstanthållet för övriga variabler. Resten av kontrollvariablerna är inte signifikanta och visar

att män är mera negativa än kvinnor, medelålder har en mer negativ attityd än vad yngre har.

Personer som har gått grundskola eller lägre har en mer negativ attityd än de som har gått

gymnasium. Till slut visar resultatet att arbetslösa och personer som har något annat som sin

huvudsakliga sysselsättning har mer negativa attityder än arbetare. Det justerade R2-värdet är

0,232, vilket innebär att variablerna tillsammans kan förklara 23,2 procent av variansen i den

beroende variabeln attityder till invandring.

Regressionsanalys för år 2014

Tabell 5. Regressionsanalys för år 2014 med attityder till invandring som beroende variabel

med signifikansnivå inom parentes

Oberoende variabler Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4

24

* p < 0,05; ** p < 0.01; *** p < 0.001

Tabell 5 ovan visar resultatet för en multipel regressionsanalys som är utförd på variablerna

från materialet år 2014. Då syftet är en jämförande analys är samtliga variabler och modeller

identiska i sin form för båda tidpunkterna. Beroende variabeln som använts i analysen är även

här attityder till invandring

Nöjdhet med Sveriges ekonomi

(missnöjd= ref)

Neutral

Nöjd

0,019

(0,727)

0,178***

(0,000)

-0,031

(0,519)

0,039

(0,292)

-0,032

(0,506)

0,047

(0,202)

Invandringens påverkan på

ekonomin (dåligt= ref)

Neutral

Bra

0,350***

(0,000)

0,677***

(0,000)

0,324***

(0,000)

0,622***

(0,000)

Har varit arbetslös (nej = ref)

- 0,038

(0,282)

-0,048

(0,140)

Kön (kvinna = ref) -0,094***

(0,001)

Ålder (yngre = ref)

Medelålder

Äldre

-0,021

(0,615)

-0,123***

(0,001)

Högst avslutade utbildning (gymnasium=ref)

Grundskola eller lägre

Eftergymnasial utbildning

-0,073

(0,080)

0,055

(0,087)

Huvudsaklig sysselsättning

(arbete=ref)

Arbetslös

Annat

-0,079

(0,293)

-0,026

(0,434)

Intercept 3,229 2,885 3,361 3,043

Justerat R2 0,015 0,202 0,000 0,222

N 1669 1669 1669 1669

25

I modell ett användes variabeln nöjdhet med Sveriges ekonomi som oberoende variabel för att

testa hypotes ett, om det finns ett samband mellan nöjdhet med Sveriges ekonomi och

attityder till invandring. Resultatet visar att både de som är neutrala och nöjda med Sveriges

ekonomi har en mer positiv attityd till invandring jämfört med de som är missnöjda med

landets ekonomi. Resultatet för nöjd är statistiskt signifikant till 99,9 procent och tyder på att

individer som är nöjda med Sveriges ekonomi har mer positiva attityder med ett värde som

ligger i genomsnitt 0,178 högre på skalan än personer som är missnöjda. Resultatet för

personer som är neutrala med Sveriges ekonomi visar ett värde som ligger i genomsnitt 0,019

högre på skalan än personer som är missnöjda, vilket tyder på att de som är neutrala är mer

positiva. Resultatet är dock inte statistisk signifikant och det går därmed inte med säkerhet att

uttala sig om sambandet. Vidare är det justerade R2-värdet 0,015 alltså kan 1,5 procent av

variansen i attityderna förklaras genom den oberoende variabeln nöjdhet med Sveriges

ekonomi.

I modell två lades oberoende variabeln invandringens påverkan på ekonomin till för att testa

hypotes två. Resultatet är statistisk signifikant till 99,9 procent och tyder på att individer som

har en neutral åsikt om invandringens påverkan på landets ekonomi har mer positiva attityder

med ett värde som ligger i genomsnitt 0,350 högre på skalan än personer som anser att

invandring är dålig, konstanthållet för övriga variabler. Vidare har personer som anser att

invandring är bra för landets ekonomi mera positiva attityder jämfört med de som anser att

invandring är dåligt för ekonomin. Även här är resultatet statistiskt signifikant till 99,9

procent och tyder på att individer som anser att invandring är bra för landets ekonomi har mer

positiva attityder med ett värde som ligger i genomsnitt 0,677 högre på skalan än personer

som anser att det är dåligt, konstanthållet för övriga variabler. När denna variabel lagts till blir

variabeln nöjdhet med Sveriges ekonomi icke-signifikant. Det justerade R2-värdet är 0,202,

vilket innebär att dessa två variabler tillsammans förklarar 20,2 procent av variansen i

attityder till invandring. Förklaringsvärdet har alltså ökat en hel del när denna variabel tillagts.

För att testa hypotes tre inkluderades endast variabeln har varit arbetslös i modell tre.

Resultatet visar att personer som någon gång har varit arbetslösa har mer negativa attityder

med i genomsnitt 0,038 lägre på skalan än de som inte har varit arbetslösa. Resultatet är inte

signifikant och det går därmed inte med säkerhet att uttala sig om sambandet. Vidare är det

26

justerade R2-värdet 0,000 alltså förklarar variabeln har varit arbetslös 0,0 procent av

variansen i variabeln attityder till invandring.

Slutligen inkluderades samtliga variabler i modell fyra för att kontrollera för de

socioekonomiska bakgrundsvariablerna ålder, kön, högsta avslutade utbildning samt

huvudsaklig sysselsättning. Variablerna nöjdhet med Sveriges ekonomi och har varit arbetslös

är även i denna modell icke-signifikanta, medan invandringens påverkan på ekonomin är

fortfarande signifikant. Variabeln kön är statistiskt signifikant till 99,9 procent och visar att

män är mer negativa än kvinnor med ett värde 0,094 lägre på skalan, konstanthållet för övriga

variabler. Även variabeln äldre är signifikant till 99,9 procent, vilket visar att äldre är mer

negativa än yngre med ett värde 0,123 lägre på skalan, konstanthållet för övriga variabler.

Resten av kontrollvariablerna är inte signifikanta. Resultatet visar att medelålders personer är

mer negativa än yngre samt att de som har grundskola eller lägre som högsta avslutad

utbildning är mer negativa än de som har avslutat gymnasium, medan de som har avslutat

eftergymnasial utbildning har mer positiva attityder. Vidare visar resultatet att arbetslösa och

de som har något annat som sin huvudsakliga sysselsättning har mer negativa attityder än

arbetande. Det justerade R2-värdet är 0,222, vilket betyder att samtliga variabler som ingått i

analysen tillsammans förklarar 22,2 procent av variansen i den beroende variabeln.

Jämförelse av analyser år 2004 och 2014

Då detta är en jämförande studie följer en jämförelse av resultaten från de två

regressionsanalyserna 2004 och 2014. Modell ett visar att de som är nöjda med ekonomin är

positiva till invandring båda åren. Analysen visar att skillnaderna mellan de som är nöjda och

missnöjda med ekonomin har minskat år 2014 jämfört med år 2004. Dock när ett

”attitydvärde” med interceptet som grund räknas ut fås det fram enligt a + b1 att variabeln

nöjd år 2004 får ett attitydvärde på 3,251 medan attitydvärdet för 2014 blir 3,407. Detta

innebär att attityderna är mer positiva år 2014, vilket går i riktning med hypotes ett. I båda

tabellerna är resultaten i modell 1 signifikanta, vilket innebär att det går att uttala sig om

denna skillnad och variabeln nöjdhet med Sveriges ekonomi kan förklara en del av attityderna.

Vidare visar även modell två att attityderna är positiva hos de som anser att invandringen har

en bra påverkan på Sveriges ekonomi. Analysen visar att skillnaderna mellan de som anser att

invandring är bra för landets ekonomi och de som anser att invandring är dåligt för ekonomin

1 Då vi vill jämföra de två tidpunkterna med varandra för att se eventuell förändring räknas fram ett så kallat

”attitydvärde” genom att addera interceptet med b-koefficienten

27

har minskat 2014 jämfört med 2004. Dock när attitydvärdet med interceptet som grund räknas

ut fås det fram enligt a + b2 att variabeln bra år 2004 får ett attitydvärde på 3,345 medan

attitydvärdet för 2014 blir 3,562. Detta innebär att attityder till invandring hos de som anser

att invandring är bra för Sveriges ekonomi har blivit mer positiva år 2014 jämfört med de som

anser att invandring är dåligt och går således i riktning med hypotes två. Resultaten för denna

variabel är i bägge tabellerna signifikanta vilket innebär att variabeln invandringens påverkan

på ekonomin kan förklara en del av attityderna. Värt att påpeka är att nöjdhet med Sveriges

ekonomi blir icke-signifikant för år 2014 när variabeln invandringens påverkan på ekonomin

inkluderats i modellen. Detta indikerar på att det inte går att säkerställa sambandet mellan

nöjdhet med Sveriges ekonomi och attityder till invandring år 2014.

Modell tre visar att individer som har varit arbetslösa år 2004 har en positiv attityd till

invandring medan de år 2014 har en negativ attityd till invandring, vilket betyder att endast

resultatet i regressionsanalysen för år 2014 går i riktning med hypotes tre. Dock är variabeln

har varit arbetslös icke-signifikant i båda tabellerna samt har ett obetydligt förklaringsvärde,

vilket innebär att den inte kan förklara attityderna gentemot invandring i Sverige och det går

inte heller att uttala sig om att sambandet existerar.

Kontrollvariablerna som har tillagts är i båda tabellerna i modell fyra till största del icke-

signifikanta. Dock visar tabellerna att variabeln äldre är signifikant för både år 2004 och

2014. Även variabeln eftergymnasial utbildning är signifikant år 2004. År 2014 är däremot

variabeln kön signifikant. I sin helhet innebär detta att kontrollvariablerna inte kan förklara

attityderna gentemot invandring i Sverige, förutom några av variablerna som är signifikanta.

Variabeln nöjdhet med Sveriges ekonomi är fortfarande signifikant år 2004 och sambandet

kan säkerställas. År 2014 är den fortfarande icke-signifikant, vilket innebär att man inte kan

säkerställa sambandet mellan nöjdhet med Sveriges ekonomi och attityder till invandring.

Variabeln invandringens påverkan på ekonomin är fortfarande signifikant båda åren, alltså går

det att uttala sig om att sambandet med säkerhet existerar.

Diskussion I detta avsnitt diskuteras resultaten närmare med tidigare forskning och teorier som

utgångspunkt. Resultaten kommer diskuteras i hypotesernas ordning och slutligen kommer en

2 Ibid

28

allmän slutsats att dras. Avslutningsvis presenteras uppsatsens styrkor och begränsningar samt

förslag på vidare forskning.

Syftet med denna uppsats har varit att studera attityder till invandring, mer specifikt hur

attityderna är relaterade till om en individ är nöjd eller missnöjd med landets ekonomi, samt

åsikten om invandringen är bra eller dålig för ekonomin. Det har även studerats om

attityderna har ett samband med om en individ har varit arbetslös eller inte. Vidare har syftet

varit att studera om dessa samband skiljer sig åt under en tioårsperiod mellan 2004 och 2014.

Det har visats att svenskar har en allmänt positiv attityd (se tabell 3), vilket går i linje med

tidigare forskning som menar att Sverige är det land som är mest positiva till invandring

jämfört med övriga Europa (Mella 2011). I denna tabell är det vidare tydligt att attityderna till

invandring i allmänhet har blivit mer positiva år 2014 jämfört med 2004, vilket delvis kan

förklaras med att Sveriges ekonomi förbättrats. Denna förklaring går även hand i hand med

realistiska gruppkonfliktsteorin som menar att negativa attityder kan bero på försämrade

ekonomiska omständigheter och när de ekonomiska omständigheterna ser en förbättring sker

en förminskning i de negativa attityderna (Quillian 1995). En ytterligare förklaring till att

respondenterna inte har haft lika positiva attityder 2004 kunde tänkas vara det ökade antal

EU-medborgare som tog sig till Sverige för att jobba efter att Sverige gick med i

Schengensamarbetet några år innan (Migrationsverket 2016). Detta då människor kan ha sett

den ökade arbetsinvandringen som ett hot mot sin position på arbetsmarknaden.

Resultaten för regressionsanalyserna i modell ett i tabellerna 4 och 5 går i riktning med

hypotes 1: personer som upplever sig nöjda med Sveriges ekonomiska situation har en positiv

attityd till invandring och attityderna har blivit mer positiva 2014 jämfört med 2004.

Sambandet mellan landets ekonomiska situation och attityder kan stödjas i tidigare forskning

då även de menar att länder med högre BNP-kapital har en positivare attityd till invandring än

länder med lägre BNP-kapital (Mayda 2006). Personer som är nöjda med ekonomin var

dessutom mer nöjda 2014 jämfört med 2004, vilket kan ha en förklaring i att Sveriges BNP-

kapital har förbättrats betydligt (OECD 2016), och därmed behålls hypotesen. Värt att nämna

igen är att detta samband år 2014 inte längre var statistiskt signifikant i modell två och fyra,

alltså kan sambandet ifrågasättas då en del av sambandet kan förklaras genom de andra

oberoende variablerna i modellen.

29

Resultatet får därutöver teoretiskt stöd då gruppkonfliktsteorin kan ge en förklaring till varför

länder med ett högre BNP-kapital och således bättre ekonomisk situation har en positivare

attityd till invandring än länder med lägre BNP-kapital. Enligt Quillian (1995) kan negativa

attityder nämligen grunda sig i ett kollektivt hot som kan bero på bland annat landets dåliga

ekonomiska omständigheter men att förbättrade ekonomiska omständigheter kan leda till en

förminskning av de negativa attityderna. Detta kan tolkas som att personer som är nöjda med

landets ekonomi har mer positiva attityder i och med att de inte behöver känna sig ekonomiskt

sårbara och förklarar således det signifikanta positiva sambandet variablerna emellan i båda

tabellerna.

Resultatet för modell två i tabellerna visar ett positivt signifikant samband mellan variabeln

invandringens påverkan på ekonomin och attityder till invandring både för 2004 och 2014.

Vidare går resultatet i linje med hypotes 2: personer som anser att invandring har en bra

påverkan på landets ekonomi har en allmänt positiv attityd till invandring och attityderna har

blivit mer positiva 2014 jämfört med 2004. Båda modellerna visar att de som har åsikten om

att invandring är bra för landets ekonomi har en mer positiv attityd än de som anser att

invandring är dåligt för landets ekonomi, vilket enligt vår mening var förväntat. Detta kan

tänkas förklaras av att de inte känner hot av invandrare utan ser dem snarare som ett stöd för

landets ekonomi. Tidigare forskning har även kommit fram till att landets förbättrade

ekonomiska omständigheter leder till mer positiva attityder (Dancygier & Donnelly 2013)

vilket stödjer antagandet att attityderna har blivit mer positiva år 2014, och därmed behålls

hypotesen. Resultatet får stöd i Quillians (1995) teori som menar att negativa attityder grundar

sig på ett kollektivt hot som kan bero på ekonomiskt svåra omständigheter men att bra

ekonomiska omständigheter kan leda till en minskning i de negativa attityderna. Att

människor anser att invandring har en bra påverkan på landets ekonomi kan således bero på

att ekonomin har förbättrats i Sverige.

Vidare visar modell tre att sambandet mellan variabeln har varit arbetslös och attityder till

invandring har olika riktningar år 2004 och år 2014. Modellen för år 2004 visar att de som har

varit arbetslösa har en mer positiv attityd till invandring jämfört med de som inte har varit

arbetslösa medan de år 2014 har en mer negativ attityd till invandring, vilket delvis går i linje

med hypotes 3: Personer som har varit arbetslösa har både år 2004 och 2014 en mer negativ

attityd till invandring jämfört med de som inte har varit arbetslösa. År 2014 går i linje med

hypotes tre samt tidigare forskning som visar att de som någon gång har varit arbetslösa av

30

olika anledningar tenderar att ha en mer negativ attityd till invandring än vad arbetande har.

Detta skulle kunna förklaras av en tidigare oro över att finna nytt arbete då man behöver

konkurrera med fler om de arbetsplatserna som finns (Lancee & Pardos-Prado 2013; Gang,

Rivera-Batiz & Yun 2011; Mella 2011; Bauer, Lofstrom & Zimmermann 2000). Å andra

sidan går resultatet från 2004 inte i linje med hypotes tre och får inget stöd i tidigare

forskning. Sambandet är heller inte signifikant för något av åren så det går inte att bevisa att

sambandet med säkerhet existerar. Även förklaringsvärdet bekräftar att det inte finns något

samband. Därmed förkastas hypotesen.

Resultatet för år 2014 kan trots icke-signifikansen få teoretiskt stöd i Simmels (1981) teori

som menar att främlingen är någon som kan kännas nära då denne är en i gruppen, men också

avlägsen eftersom det kan skapa ett avstånd till personen som leder till en viss slags

utanförskap och främlingskap. Det är tänkbart att oron över att invandringen ökar

konkurrensen på arbetsmarknaden kan leda till främlingskap. Resultatet kan även få stöd i

Blumers (1958) grupphotsteori som menar att negativa attityder till invandring är ett resultat

av känslan av hot mot den egna gruppens förmåner. Att de som har varit arbetslösa har en mer

negativ attityd till invandring kan således bero på att de tidigare möjligtvis har haft svårt att

finna arbete och därför uppstår en känsla av hot av invandrare då de ökar konkurrensen på

arbetsmarknaden. I och med att sambandet inte var signifikant går det dock inte att uttala sig

om bakomliggande faktorer.

I modell fyra går att se att denna studie i linje med tidigare forskning kom fram till att män

tenderar att ha mer negativa attityder än kvinnor (Ceobanu & Xavier 2010;

Mångfaldsbarometern 2011). Vad detta beror på är svårt att säga utan vidare forskning.

Vidare gick det år 2014 att säkerställa ett samband som är förankrat i tidigare forskning,

nämligen att äldre har mer negativa attityder än yngre (Ceobanu & Xavier 2010;

Mångfaldsbarometern 2011; Hainmuellers & Hiscox 2007). Detta kan dels bero på att det är

mer sannolikt att äldre personer är lågutbildade samt att de inte är lika vana vid invandring

jämfört med unga. Det kan tänkas att det hos äldre skapas ett avstånd som utesluter invandrare

från gemenskapen då de inte är en del av den egna gruppen. Således betraktas invandrare som

främlingar enligt Simmels teori. För båda åren kom det fram att högutbildade har en mer

positiv attityd än lågutbildade, vilket går i linje med tidigare forskning (Lancee & Pardos-

Prado 2013; Hainmueller & Hiscox 2007; Gang, Rivera-Batiz & Myeng 2013). Detta kan dels

förklaras genom realistiska gruppkonfliktsteorin då det kan tänkas att lågutbildade med högre

31

sannolikhet behöver tävla om arbetsplatser och resurser. Därutöver är det anmärkningsvärt att

det var betydligt mycket fler som hade en högre utbildning 2014 jämfört med 2004 (se tabell

3), vilket är intressant då de allmänna attityderna till invandring har blivit mer positiva 2014.

Personens huvudsakliga sysselsättning visar blandade resultat och ingen av kategorierna

uppvisar ett signifikant samband, dock stämmer resultatet överens med tidigare forskning då

arbetslösa båda åren tenderar ha mer negativa attityder jämfört med arbetande.

Kontrollvariablerna ser ut att ha en viss effekt på attityder gentemot invandring men dessa är

inte huvudförklaringar till attityderna.

Begränsningar

Värt här att nämna är att ekonomin kan endast förklara en liten del av attityderna till

invandring. För att kunna få en bredare och djupare förståelse om ämnet skulle flera faktorer

behöva inkluderas såsom politiska aspekter, exempelvis hur främlingsfientliga partier

påverkar attityder eller kulturella aspekter eller hur till exempel kulturen påverkar attityder till

invandring då flera kulturer blandas. I och med att denna uppsats sträcker sig över en tio

veckors period fanns det inte tid för en så stor undersökning, därför valde vi att begränsa

studien till attityder utifrån en ekonomisk kontext.

Värt att påpeka är att 2014 var ett valår då stödet för Sverigedemokraterna visade sig vara

stort (SIFO 2016) och det var därmed intressant att se om detta hade en effekt på attityder till

invandring. Trots detta visade sig attityder till invandring vara positiva år 2014, vilket dels

kan tänkas bero på att en del respondenter om de hyser negativa attityder inte vill eller vågar

svara ärligt i en intervjusituation. Att svarsfrekvensen för arbetslösa var för liten för att kunna

besvara en av studiens frågeställningar och variabeln har varit arbetslös valdes istället kan ha

haft en effekt på respondentens svar. Detta då tiden på arbetslösheten kan ha haft en påverkan

på attityderna och det går alltså inte med säkerhet att visa att arbetslösheten har varit en orsak

till respondenternas svar och det att förklaringsvärdet förblev så litet.

Det fanns även vissa svårigheter i att formulera studiens två första hypoteser då det utgicks

ifrån att attityderna har blivit mer positiva medan teorierna fokuserar mera på orsaker till

negativa attityder. Riktningen i hypoteserna valdes dock att förbli positiv då de utgick från

den ekonomiska förbättringen i Sverige. Vidare visade sig skillnaderna i attityder mellan de

två tidpunkterna vara relativt små. Detta kan bland annat bero på att de variabler som valts att

ingå i analysen för denna studie endast förklarar en del av attityderna. På grund av tidsbrist

gick det inte att ta reda på andra förklarande faktorer.

32

Slutsatser

Slutsatsen i denna studie är att svenskar har en allmänt positiv attityd till invandring och

attityderna har blivit mer positiva 2014 jämfört med 2004. Människor som har en positiv syn

på Sveriges ekonomi och anser att invandring är bra för ekonomin har även i genomsnitt en

positivare attityd till invandring. Dessa åsikter ser inte ut att ha förändrats avsevärt mellan de

två aktuella tidpunkterna men däremot förbättrades dessa en aning år 2014. Trots att

arbetslöshet, så som den är mätt i studien, förväntades ha ett samband med attityder gick det

inte att säkerställa och resultatet gick heller inte helt i riktning med hypotesen och tidigare

forskning. De flesta resultaten får dock stöd i teorier och tidigare forskning inom området och

det visade sig att det är två av studiens huvudvariabler nöjdhet med ekonomin och

invandringens påverkan på ekonomin som förklarar en del av attityderna. Denna studie bidrar

till att bland annan forskning inom området öka kunskapen om hur attityder till invandring

kan förklaras med hjälp av ekonomiska faktorer och ger vidare en insyn i vad förändringar i

dessa attityder över tid kan tänkas bero på utifrån en ekonomisk synvinkel.

Förslag till vidare forskning

Det vore intressant att utföra en studie på ett senare material från 2016 för att se om

attityderna har påverkats av de senaste årens stora flyktinginvandring. Studien kunde även

kompletteras genom en jämförande studie mellan Sverige och medelhavsländerna, för att se

eventuella skillnader i attityderna då medelhavsländerna har tagit emot ett stort antal

flyktingar de senaste åren. Vidare vore det intressant att studera hur stor roll bland annat

kulturella, politiska och sociala aspekter spelar i attityder till invandring för att kunna fördjupa

kunskapen om vad de grundar sig i.

Referenser

Tryckta källor

Bauer, T.K., Lofstrom M. & Zimmermann K.F (2000). Immigration Policy, Assimilation of

Immigrants and Natives' Sentiments towards Immigrants: Evidence from 12 OECD Countries.

33

(Discussion Paper No. 187). Bonn. http://ftp.iza.org/dp187.pdf

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl., Malmö: Liber.

Blumer, H (1958). Race prejudice a sense of group position. The Pacific Sociological

Review. 1(1), ss. 3-7. DOI: 10.2307/1388607

Ceobanu, M.C. & Escandell, X. (2010). Comparative Analyses of Public Attitudes Toward

Immigrants and Immigration Using Multinational Survey Data: A Review of Theories and

Research. The Annual Review of Sociology. DOI: 10.1146/annurev.soc.012809.102651

Dancygier, R.M. & Donelly, M.J. (2013). Sectoral Economies, Economic Contexts, and

Attitudes toward Immigration. The Journal of Politics, 75(1), ss. 17–35. DOI:

10.1017/S0022381612000849.

Demker, M. (2010). Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare i Sören Holmberg

& Lennart Weibull (red) (rapport 50). Nordiskt ljus. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs

universitet. URI: http://hdl.handle.net/2077/26484

Edling, C. & Hedström, P. (2003). Kvantitativa metoder: grundlaggande analysmetoder for

samhalls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.

Gang Ira N. Rivera-Batiz Francisco L. Su Yun, Myeng. (2013). Economic Strain, Education

and Attitudes towards Foreigners in the European Union. Review of International Economics,

21(2), ss. 177–190. DOI: 10.1111/roie.12029

Hainmueller, J. & Hiscox, M.J. (2010). Attitudes toward Highly Skilled and Low-skilled

Immigration: Evidence from a Survey Experiment. American Political Science Review,

104(1), ss. 61-84. DOI:10.1017/S0003055409990372

Hainmueller, J. & Hiscox M. J. (2007). Educated Preferences: Explaining Attitudes Toward

Immigration in Europe. Cambridge journals, 61 (2), ss. 399-442. DOI:

10.1017/S0020818307070142

Lancee, B. & Pardos-Prado, S. (2013). Group Conflict Theory in a Longitudinal Perspective:

Analyzing the Dynamic Side of Ethnic Competition. International Migration Review, 47(1),

ss. 106-131. DOI: 10.1111/imre.12015

Mayda, A.M. (2006). Who is against immigration? A cross-country investigation of

individual attitudes toward immigrants. The Review of Economics & Statistics, 88(3), ss. 510-

530. DOI:10.1162

Meuleman, B., Davidov, E., & Billiet, J. (2009). Changing attitudes toward immigration in

Europe, 2002–2007: A dynamic group conflict theory approach. Social Science Research,

38(2), ss. 352-365. DOI: 10.1016

34

Mella, O. (2011). Mångfaldsbarometern: Sju år av attitydmätningar. Sociologisk Forskning,

48(4), ss. 45-53. URL: http://www.jstor.org/stable/41698242

Quillian, L. (1995). Prejudice as a response to perceived group threat: Population composition

and anti-immigrant and racial prejudice in Europe. American sociological review, 60(4), s.

586-611. URL: http://www.jstor.org/stable/2096296

Rydgren, J. & Widgren A., red., Från Le Pen till Pim Fortuyn. Parlamentarisk

högerextremism i dagens Europa. Malmö: Liber, 2004.

Sandberg, L. & Demker, M. (2014) Starkare oro för främlingsfientlighet än för invandring i

Annika Bergström & Henrik Oscarsson (red) Mittfåra & marginal. Göteborgs universitet:

SOM-institutet.

Simmel, G. (1981). Hur är samhället möjlig? och andra essäer. Göteborg: Korpen.

Elektroniska källor

Arbetsförmedlingen (2016). Tidigare statistik. https://www.arbetsformedlingen.se/Om-

oss/Statistik-och-publikationer/Statistik/Tidigare-statistik.html (2016-12-01)

European Social Survey (2016) ESS 2014 Survey documentation report. (Edition 3.1)

http://www.europeansocialsurvey.org/docs/round7/survey/ESS7_data_documentation_report_

e03_1.pdf (2016-12-02).

European Social Survey (2016). ESS2 – 2004 Survey documentation report. (Edition 3.6).

(2016-12-02).

European Social Survey (2016). Metoder.

http://www.europeansocialsurvey.org/about/country/sweden/methods.html (2016-12-02).

Migrationsverket (2016). Historik. http://www.migrationsverket.se/Om-

Migrationsverket/Fakta-om-migration/Historik.html (2016-12-08)

Mångfaldsbarometern (2011). Mångfaldsbarometern 2011.

https://www.immi.se/rasism/files/mangfaldsbarometer_2011.pdf (2016-12-08)

OECD (2016). Gross domestic product (GDP). https://data.oecd.org/gdp/gross-domestic-

product-gdp.htm (2016-12-02)

Ruist, J. (2016). Attityder till invandring i Sverige.

http://www.migrationsinfo.se/attityder/attityder-till-invandring-i-sverige/ (2016-12-12).

Sjörén, T. (2016). Väljbarometern november 2016. https://tns-sifo.se/rapporter-

undersokningar/valjarbarometern-november-2016 (2016-120-6)

Statistiska Centralbyrån (2016). Befolkningsstatistik. Utländska medborgare efter region,

ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 – 2015.

35

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/Utlm

edbTotNK/table/tableViewLayout1/?rxid=51b3dca1-2874-40de-8233-13acd055a010. (2016-

11-30).

Statistiska Centralbyrån (2016). Folkmängd 2015 - befolkningsförändringar: Nu är männen

fler än kvinnorna i Sverige. (Statistiknyhet från SCB 2016:32).

Statistiska centralbyrån (2015). Från massutvandring till rekordinvandring.

http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/in-och-utvandring/

(2016-12-04).