Verksamhet och budget - Gagnef · 2015-11-02 · Invandring och mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Vi ser även i vår befolkning resultatet av en ökad invandring. Det var

Verksamhet och budget 2016 ‐2018

Fastställt av kommunfullmäktige 2015‐10‐14

Dnr 2015:57/04

2

Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet .............................................................................................................. 3

Mål för verksamheten ............................................................................................................................................. 4

Förutsättningar och verksamhetens finansiering ................................................................................................... 7

Finansiella mål ....................................................................................................................................................... 10

Satsningar och kostnadsminskningar driftbudget 2016 ........................................................................................ 11

Nämnder ............................................................................................................................................................... 12

Finansförvaltningen .............................................................................................................................................. 12

Kommunstyrelsen ................................................................................................................................................. 13

Barn‐ och utbildningsnämnden ............................................................................................................................. 14

Socialnämnden ...................................................................................................................................................... 16

Kultur‐ och fritidsnämnden ................................................................................................................................... 18

Tekniska nämnden ................................................................................................................................................ 19

Miljö‐ och byggnadsnämnden ............................................................................................................................... 20

Kommunfullmäktige .............................................................................................................................................. 20

Investeringar ......................................................................................................................................................... 21

Resultatbudget ...................................................................................................................................................... 23

Balansbudget ........................................................................................................................................................ 23

Sammanfattning av beslutspunkter ...................................................................................................................... 24

3

Kommunstyrelsens ordförande har ordet

Budgeten bygger på det finansiella målet om ett

överskott om 2 % av skatte och utjämningsintäkterna.

För att kunna finansiera det investeringsbehov vi ser

framför oss är det viktigt att kommunen redovisar ett

överskott i verksamheterna.

I budgeten för 2016 kommer det att behövas

investeringar inom olika verksamheter.

Vi kommer att behöva troligtvis ett till boende för

ensamkommande flyktingungdomar. Det är svårt att

säga hur många platser men vi måste vara förberedda

på att ett nytt boende kommer att behövas.

Gagnefs ridklubb behöver ett nytt ridhus för att kunna

utveckla sin verksamhet. Ridklubben är kommunens näst största barn och ungdomsförening

och är en viktig mötesplats för alla åldrar i Gagnef, vi ser det som en bra satsning och

investering för våra ungdomar.

Inom skolan ser vi idag att Mockfjärds skolan inte räcker till därför måste vi se över fler

lokaler.

Inom äldreomsorgen är det demensboendet som ska byggas. Det är ett arbete som har

pågått länge men jag hoppas att byggandet påbörjas under 2016. Det är en verksamhet som

kommer att kosta mer än de budgeterade investeringspengar som är 92 mnkr på grund av

att vi utökar boendeplatser från 40 till 48.

Det kommer att göras en satsning på en tjänst som planarkitekt inom miljö‐

byggnadsnämndens verksamhetsområde. Tjänsten är viktig förutsättning för att vi ska kunna

ta fram detaljplaner bland annat för att möjliggöra ett framtid byggande i kommunen.

Utmaningar inför 2016 bibehålla och helst öka befolkningen för att klara av att bibehålla den

kommunala servicen i hela kommunen, klara av äldreomsorgens utmaningar med platsbrist

och budgetöverskridande.

Irene Homman

Kommunstyrelsen ordförande

4

Mål för verksamheten

Vision och Strategiska mål 2016‐2018

Vision Gagnef är en attraktiv kommun för boende, företagande och besökare. Genom engagemang och kreativitet

skapar vi samhället tillsammans.

Strategiska mål

Vi ska bli fler! Gagnef har många attraktiva boendemiljöer. Här finns närhet till natur, vatten, vackra vyer, kulturhistoriskt

värdefulla miljöer, service och kollektivtrafik. För att möta efterfrågan på byggbar mark ska kommunen erbjuda

tomter i olika storlekar och lägen.

Vi arbetar vidare med att öka bostadsbyggandet för att möjliggöra för flera människor att bo och leva i Gagnef!

Kommunen ska också öka sin attraktivitet genom att utveckla de offentliga miljöerna, såväl gestaltningsmässigt

som ur trafiksäkerhetssynpunkt.

Hur mäter vi? Antal invånare

Antal nyproducerade lägenheter och småhus

Vi erbjuder en meningsfull fritid I Gagnefs kommun finns stora möjligheter till en meningsfull fritid! Vi har ett rikt kulturliv där traditioner möter

nya idéer och yttringar. Alla ges förutsättningar till att delta i aktiviteter som ger innehåll och mening i livet

både i föreningsform och individuellt.

I hela kommunen finns många aktiva föreningar med ett brett utbud inom både idrotts‐ och kulturområdet.

Föreningarna i kommunen utgör grunden i vår fritidsverksamhet. Stöd till föreningar och arbetet med

engagemang, delaktighet och inflytande för unga är prioriterade områden.

Hur mäter vi? Medborgarundersökningar och LUPP

Antal ideella föreningar i kommunen

Antal besökare vid bibliotek och fritidsgårdar

VÄRDEGRUND / FÖRHÅLLNINGSSÄTT Jag är här för alla människor som bor, verkar i eller besöker Gagnefs kommun.

Jag är kommunikativ och möter människor med respekt.

Jag är beredd att tänka nytt och försöker se utveckling och förbättring.

5

Vi är ett tryggt samhälle I Gagnefs kommun känner sig människor trygga. Vi har en låg brottslighet och minskar den ytterligare genom

att stödja olika brottsförebyggande initiativ, exempelvis med trygghetsvandringar och grannsamverkan.

Vi erbjuder en trygg uppväxt för barn och ungdomar där vi värnar om våra byskolor. Familjens Hus är navet i

våra satsningar på förebyggande och tidiga insatser och en prioriterad verksamhet för att bidra till trygga

uppväxtvillkor för barn och ungdomar.

Hur mäter vi? Brottsstatistik

LUPP

Vi erbjuder goda förutsättningar för företagande och sysselsättning Företagen i kommunen hade 2014 den bästa tillväxten i länet! Vi ger företagen i kommunen goda

förutsättningar att fortsätta växa!

Arbetslösheten i Gagnefs kommun är låg. Förutom att företag och offentlig sektor i kommunen erbjuder en

differentierad arbetsmarknad har vi med vårt geografiska läge bra pendlingsmöjligheter. För personer som av

olika anledningar står utanför arbetsmarknaden erbjuder vi arbetsträning och kompetenshöjande

verksamheter.

Infrastrukturfrågorna är viktiga! Vi ska ha goda buss‐ och tågförbindelser både inom kommunen och med vår

omvärld. Utbyggnad av fiber till våra orter är en framgångsfaktor för såväl företagare som sysselsättning.

Hur mäter vi? Antal ungdomar med försörjningsstöd

Antal hushåll med långvarigt försörjningsstöd

Svenskt näringslivs ranking

Nettoökning av antal företag

Vi bidrar till ett hållbart samhälle Vi vill bidra till ett hållbart samhälle och satsar bland annat på närproducerade och ekologiska livsmedel i våra

verksamheter. Vi ska också bidra till minskade koldioxidutsläpp genom att förbättra kollektivtrafiken, bygga ut

gång‐ och cykelvägnätet och arbeta med energieffektiviseringar av såväl verksamheter som bostäder. Vi vill

också uppmuntra till minskning av avfall genom återvinning och återanvändning.

Hur mäter vi? Andelen ekologiska/KRAV‐märkta livsmedel som serveras i verksamheterna

Minskning av oljeförbrukning i våra fastigheter

Andel miljöklassade bilar i kommunen

Antal resande med kollektivtrafiken

Vi ger våra barn och ungdomar bra förutsättningar för fortsatta studier och arbete Enligt all forskning är en fullföljd skolgång den enskilt viktigaste framgångsfaktorn i livet. Det är därför viktigt

att vi ger våra barn och unga bra förutsättningar att fullfölja sin skolgång. Skolan ska vara en kreativ mötesplats

för att utveckla sina talanger, var och en efter sin förmåga! Vi ska utveckla arbetssätt och arbetsformer i skolan

med fokus på elevens egna lärande och arbeta med att öka elevernas inflytande över det egna lärande.

Hur mäter vi? Andel elever som uppnår målen i alla ämnen i åk 6 resp åk 9

Alla ungdomar ska komma in på ett nationellt gymnasieprogram

Vi ger möjlighet till ett värdigt liv och stärka människors självständighet Verksamheterna inom äldreomsorgen har under flera år fått höga betyg vid de nationella kvalitetsmätningarna.

Vi ska arbeta med att bibehålla den höga kvaliteten i verksamheten. Byggnationen av ett nytt demensboende

är en prioriterad fråga.

6

Våra brukare ska vara delaktiga i planeringen och utformningen av sina insatser och vi ska arbeta med att

stärka människors självständighet. Valen i det dagliga livet ska tas av brukaren.

Vi ger nyanlända goda förutsättningar till utbildning och arbete.

Hur mäter vi? Nöjd Kund Index

Vi bedriver vår verksamhet med god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att vi inte ska göra av med mera pengar än vi har. Det innebär också att vi

inte har orimligt höga kostnader för verksamheterna utan att de bedrivs på ett så effektivt sätt som möjligt.

Hur mäter vi? Budgetföljsamhet

7

Förutsättningar och verksamhetens finansiering

Skattesats Budgeten bygger på oförändrad skattesats 22,72 %

Skatte‐ och utjämningsintäkter, samt befolkningsutveckling Skatte‐ och utjämningsintäkter Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018

Skatteintäkter 429 895 448 021 460 590 476 330

Intäkts‐/kostnadsutjämning 96 386 94 677 94 644 91 673

LSS utjämning ‐3 925 ‐3 398 ‐3 394 ‐3 392

Fastighetsavgift 22 897 22 758 22 758 22 758

Summa Finansförvaltning 545 253 562 058 574 598 587 369

Förra året visade den framtagna befolkningsprognosen på vikande befolkningssiffror. Vi har valt att inte ta

fram någon ny befolkningsprognos under 2015. Skatteutfallet är beroende av befolkningssiffran 1 november

året innan budgetåret. 1 november 2014 hade kommunen 9 986 invånare. Detta var den lägste

befolkningssiffran kommunen haft de senaste 1½ åren. Befolkningen växte fram till nyår då kommunen hade

10 023 personer. I budgeten har vi räknat med en positiv befolkningsutveckling under 2015 och budget bygger

på en befolkningssiffra på 10 035 personer. För följande år räknar vi med en svagt minskande befolkning. SCB

har för riket justerat upp befolkningsprognosen för kommande år bland annat som resultat av invandring. Inför

budget 2017 bör kommunen ta fram en ny befolkningsprognos.

Det finns två faktorer som borde kunna bidra till en positiv befolkningsutveckling:

Nybyggnation av lägenheter i östra kommundelen. Alla lägenheter är uthyrda och det borde finnas

bostadsmöjlighet för fler i kommunen.

Invandring och mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Vi ser även i vår befolkning resultatet

av en ökad invandring. Det var en faktor som inte fanns med i den befolkningsprognos som togs fram

2014 och är ett argument för en uppjusterad befolkningsförväntan.

Ekonomiska förutsättningar för planperioden Gagnefs kommun är en relativt liten ekonomisk enhet med begränsade möjligheter att följa den ekonomiska

utvecklingen i vår omvärld. I stort har kommunen valt att förlita sig på den bevakning som genomförs av

Sveriges kommuner och landsting (SKL) och de intäkts‐ och kostnadsprognoser som SKL presenterar. Dessa

prognoser ligger till grund för kommunens budgetförutsättningar.

Ökning i % 2014 2015 2016 2017 2018

SKL:s prognos (15:15)

Timlönekostnad 2,9 3,0 3,2 3,4 3,5

Inflation (SKL) 0,2 0,4 1,4 1,7 1,8

Realt skatteunderlag 1,3 2,1 2,3 1,4 1,1

SKL:s Prisindex för kommunal verksamhet (SKL 15:23)

Arbetskraftskostnader 2,7 3,1 3,5 3,3 3,3

Prisindex (PKV) 2,3 2,6 3,1 3,0 3,1

Kommunens budget förutsättningar

Lönehöjningar 2,6 3,2 2,5 3,4 3,5

Prishöjningar 1,0 1,5 0,0 1,2 1,8

Entreprenader 2,3 2,7 1,5 3,0 3,1

8

Det är osäkerhet omkring lönehöjningar för 2016 då det är sifferlösa avtal på många avtalsområden. Utifrån

den låga inflation som har varit de senaste åren finns en förväntan om en mer försiktig löneutveckling nästa år.

Budget är lagt efter en löneutveckling 2016 på 2,5 %.

När det gäller prishöjningar har dessa varit lägre de senaste åren. SKL prognostiserar en inflation för 2014‐2015

på 0,6 %. I budgetarna samma år har verksamheterna fått kompensation med totalt 2,5 %, vilket är 1,9 % mer

än faktisk utfall. Därför läggs ingen inflationskompensation för 2016, trots att SKL förutspår en inflation på 1,4

%. Även för 2017 föreslås en nedjustering av inflationskompensationen i budgetförutsättningarna.

Budget för inflationskompensation för entreprenader bygger på en sammanvägning av löneutveckling‐ och

inflationsförväntningar. I entreprenader beräknas 70 % av kostnaden vara personalkostnader medan resten

följer den vanliga inflationsutvecklingen. Därför läggs en kompensation på 70 % av den förväntade

lönekostnadshöjningen. Ingen kompensation ges för inflation inom ramen för entreprenader.

SKL:s prognoser kommer vid ett antal tillfällen under året. Budgetförutsättningarna fastställs tidigt i processen

utifrån januariprognosen. Vid stora prognosförändringar kan budgetförutsättningarna behöva ändras vilket

inte har varit fallet under denna budgetprocess.

Budget lönehöjningar Budget för lönehöjningar har beräknats som en sammanhållen summa. Den del av lönehöjningarna som avser

kompensation för en högre lönenivå under årets första tre månader har fördelats ut i nämndernas ramar.

Nämnderna ska budgetera sina personalkostnader utifrån den lönenivå som gäller hösten 2015. Den del av

ramen som avser lönehöjningar som resultat av lönerörelsen 2016 har budgeterats inom kommunledningens

verksamhetsområde. Denna budget kommer att fördelas ut på nämnderna när de verkliga kostnaderna är

kända.

Kapitalkostnader I årets budget har ramen för kapitalkostnader lagts ut på de enskilda nämnderna. Tidigare har kapitalkostnader

budgeterats centralt under kommunstyrelsen. Detta gör att jämförelserna med 2015 års budget för de

enskilda nämnderna haltar.

Budgeten bygger på beräkning av kapitalkostnader för redan genomförda investeringar 2015‐05‐30,

beräkningar av tillkommande kapitalkostnader 2016 för ytterligare investeringar som genomförs under 2015,

samt kapitalkostnader som kommer tillkomma som resultat av investeringsbudgeten 2016.

Kapitalkostnaderna består av internräntor och avskrivningar. Internräntan för 2016 är satt till 2,4 % i enlighet

med SKL:s cirkulär 14:59. Internräntor och avskrivningar för investeringar aktiverade fram till 2015‐08‐31 är

budgeterade enligt beräkningar utifrån anläggningsreskontran. För investeringar som kommer att aktiveras

under resten av 2015, hela 2016 samt 2017 och 2018 är kapitalkostnaderna beräknade utifrån

investeringsbudget och tidigare fattade investeringsbeslut samt utifrån ett uppskattat datum för när

investeringen kommer att aktiveras. Dessa tillkommande kapitalkostnader har budgeterats centralt under

varje nämnd.

9

Upplåning och låneskuld

Låneskuldsutveckling (mnkr) Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018

Låneskuld vid årets början ‐436,5 ‐444,1 ‐463,2 ‐531,0

Årets överskott 1,3 11,2 11,5 11,7

Årets investeringar ‐31,7 ‐54,1 ‐105,0 ‐14,0

Årets avskrivningar 22,8 23,8 25,7 29,1

Lånebehov ‐7,6 ‐19,1 ‐67,8 26,8

Låneskuld vid årets slut ‐444,1 ‐463,2 ‐531,0 ‐504,2

Del av skuld som avser dotterbolag 273,8 273,8 273,8 273,8

Del av skuld som avser kommun ‐170,3 ‐189,4 ‐257,2 ‐230,4

Tabellen visar hur låneskulden kommer att utvecklas enligt de förutsättningar som är kända. För 2015 utgår vi

från senast kända prognos, samt att investeringsbudgeten för året används fullt ut. För budgetåren utgår vi

från att den lagda budgeten följs. Investeringarna bygger på investeringsbudget 2016 samt de strategiska

investeringsbeslut som fattats tidigare (se avsnittet om investeringar). Tabellen tar inte hänsyn till eventuella

lånebehov i dotterbolagen 2016‐2018.

Tabellen visar att låneskulden kommer att öka varje år fram till och med 2017 då vi förutsatt att ett nytt

äldreboende kommer att byggas. Under förutsättningen att inga ytterligare stora investeringar beslutas

kommer låneskulden sedan börja sjunka.

Beslut om låneram fattas genom ett särskilt beslut Ramar för in‐ och utlåning i Gagnefs kommunkoncern i

enlighet med kommunens Finanspolicy reviderad per 2014‐03‐10. Ett separat beslut om denna låneram

kommer att tas i anslutning till budgetbeslutet.

I budgeten 2015 initierades en process för att jämna ut marginalerna för utlåning till dotterbolagen över två år.

Målsättningen var att åstadkomma en utjämning utan att detta belastar kommunens ekonomi i större

utsträckning. I ett andra steg höjs marginalen 2016 mot Gagnefsbostäder från 0,3 till 0,4 % medans marginalen

mot Gagnefs Teknik AB sänks från 0,6 till 0,4 %. I och med detta får bolagen samma räntemarginal mot

kommunen 0,4 %. Detta innebär att Gagnefsbostäders lånekostnader ökar med ca 200 tkr år 2016, Gagnefs

Teknik AB får sänkta kostnader med ca 166 tkr för samma år. Beslutet om räntesatsen tas i samband med

beslutet om ramar för in‐ och utlåning.

Räntemarginal dotterbolag %

2014 2015 2016

Gagnefsbostäder AB 0,20 0,30 0,40

Gagnefs teknik AB 1,00 0,60 0,40

Överskottskrav och effektiviseringsbehov 2017 och 2018 Budgeten bygger på att det finansiella målet om ett överskott som motsvarar 2 % överskott av skatte‐ och

utjämningsintäkterna ska nås varje år.

För 2017 och 2018 har kostnadsbehovet räknats utifrån oförändrad verksamhet från 2016. Kostnadshöjningar

har räknats utifrån budgetförutsättningarna i tabellen ovan. Skatte‐ och utjämningsintäkter har räknats utifrån

SKL:s senaste skatteprognos (SKL 15:23) med något minskande befolkning jämfört med 2016.

Om en balanserad budget ska nås dessa år behövs besparingar på ytterligare 4,4 mnkr år 2017 och 13,9 mnkr

år 2018. I nämndernas ramar för dessa år har detta besparingsbehov fördelats utifrån nämndernas totala

ramar exklusive kapitalkostnader. Det innebär ett effektiviseringskrav på 0,8 % år 2017 och 2,5 % år 2018.

10

Finansiella mål Hösten 2015 kommer ett förslag till ekonomisk långtidsplan behandlas politisk. I anslutning till detta kommer

kommunens Riktlinjer för god ekonomisk hushållning revideras. I riktlinjerna framgår kommunens långsiktiga

finansiella mål. Dessa kan komma att revideras med utgångspunkt i den ekonomiska långtidsplanen.

De finansiella delmålen för budgetåret beslutas som en del av kommunens budgetbeslut.

Långsiktiga finansiella mål Kommunen ska varje år uppnå ett överskott på 2 % räknat som andel av ”summan av skatteintäkter samt

generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning” inklusive eventuell balanskravsutjämning.

Kommunen ska uppnå positivt eget kapital inklusive pensionsförpliktelser senast 2024.

Kommunkoncernens låneskuld per invånare får inte överstiga 60 tkr under perioden fram till 2024 och ska

vara under 45 tkr per invånare år 2024.

Kommunkoncernens soliditet exklusive pensionsförpliktelser får inte understiga 20 % under perioden fram

till 2024 och ska vara över 27 % år 2024.

Finansiella delmål för 2016 Kommunen ska uppnå ett överskott på 2 % i enlighet med det långsiktiga finansiella målet.

Kommunkoncernens låneskuld får inte överstiga 60 tkr per invånare vid årets slut.

Kommunkoncernens soliditet får inte understiga 20 % vid årets slut.

(Soliditetsmålet följs endast upp vid årsbokslut)

11

Satsningar och kostnadsminskningar driftbudget 2016

Satsningar och kostnadsminskningar per nämnd (tkr)

Kommunstyrelsen

Generellt effektiviseringskrav ‐1 215

Ny nämndsorganisation 400

‐815

Barn‐ och utbildningsnämnden


Extra anslagökad internhyra 300

Volym Förskole‐/grundskoleklass ‐700

Volym grundsärskola 420

Volym gymnasiesärskola ‐330

Gymnasieskolan 2 000

IM språk 1 400

‐820

Socialnämnden


Köp av platser 750

Rosengårdens utökning 4 600

Solgården 6 900

Förväntad minskad hemtjänst ‐2 000

extern placering LSS 600

Ökning personlig assistens 600

Ökning kosttransporter 500

Kontaktperson/ledsagare och avlastning 400

6:e semesterveckan 2 200

Överskott integration ‐1 400

Drift gruppboende LSS. 680

10 227

Kultur‐ och fritidsnämnden

Generellt effektiviseringskrav ‐176

Utökat drift‐/investeringsbidrag 150

‐26

Tekniska nämnden


Badplatser i kommunen 200

Driftskostnader beredskap 140

Avdrag engångsbelopp 2015 Gamla Bron Björbo ‐450

‐1 304

Miljö‐ och byggnadsnämnden

Generellt effektiviseringskrav ‐68

Planerartjänst 600

532

Total 7 794

12

Nämnder

Budget och anslag Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018

Driftsanslag nämnder (tkr)

Kommunstyrelse ‐93 806 ‐80 098 ‐91 983 ‐105 413

Barn‐ och utbildningsnämnden ‐233 861 ‐238 034 ‐237 832 ‐235 554

Socialnämnden ‐184 857 ‐197 804 ‐196 922 ‐194 395

Kultur‐ och fritidsnämnden ‐14 445 ‐14 686 ‐14 714 ‐14 665

Tekniska nämnden 13 052 ‐14 361 ‐16 852 ‐20 382

Miljö‐ och byggnadsnämnden ‐2 849 ‐3 450 ‐3 405 ‐3 341

Kommunfullmäktige ‐2 020 ‐2 044 ‐2 067 ‐2 089

Summa driftsanslag nämnder ‐518 786 ‐550 477 ‐563 775 ‐575 841

Finansförvaltningen 529 692 561 719 575 266 587 588

Budgeterat resultat 10 906 11 242 11 491 11 747

Investeringsanslag (tkr)

Kommunstyrelse ‐14 700 ‐3 700

Barn‐ och utbildningsnämnden ‐2 975

Socialnämnden ‐500

Kultur‐ och fritidsnämnden ‐250

Tekniska nämnden ‐15 000


Kommunfullmäktige

Plan investeringsanslag 2017‐2018 ‐14 000 ‐14 000

Summa investeringsbudget ‐14 700 ‐22 425 ‐14 000 ‐14 000

Finansförvaltningen

Finansförvaltningen Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018

Sammanfattning (tkr)

Verksamhetens kostnader ‐11 869 ‐10 564 ‐8 529 ‐9 604

Skatteintäkter 429 895 448 021 460 590 476 330

Utjämning och generella st 92 462 91 279 91 251 88 282

Kommunal fastighetsavgift 22 897 22 758 22 758 22 758

Finansiella intäkter 7 103 6 723 6 633 6 891

Finansiella kostnader ‐10 799 ‐8 246 ‐10 356 ‐10 668

Internräntor 11 748 12 920 13 598

Summa Finansförvaltning 529 689 561 719 575 267 587 587

13

Kommunstyrelsen

Nämndens uppdrag Kommunstyrelsens ansvarar för kommunens centrala förvaltning. I förvaltningen ingår personalavdelningen,

ekonomiavdelningen och kommunikationsavdelningen. Styrelsen ansvarar för de flesta verksamheter som

bedrivs av externa parter och i samarbete med andra kommuner.

Kommunstyrelse Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018

Driftsanslag (tkr) ‐93 806 ‐80 098 ‐91 983 ‐105 413

Investeringsanslag (tkr) ‐14 700 ‐3 700 0 0

Förutsättningar för verksamhetsåret Utgångsläge Budgeten bygger på förra årets verksamhet och uppräknade kostnader. Kommunstyrelsen har

ett effektiviseringskrav på 1 215 tkr. Effektiviseringskravet fördelas ut på de olika

verksamheterna.

RDM Kostnaderna för kommunens räddningstjänst i Räddningstjänsten DalaMitt (RDM) beräknas

öka med 225 tkr.

Ram‐ I budget 2016‐2018 har ramen för kapitalkostnader flyttats från kommunstyrelsen till.

förändringar respektive nämnd. I budgetramen 2015 ingick endast avskrivningar, inte internräntor.

Trafikfrågor Det nya trafikavtalet gäller från och med halvårsskiftet. Kostnadsutfallet är i dagsläget väldigt

osäkert.

Turism Ersättningen till Visit södra Dalarna ökar med 145 tkr. Ersättningens utveckling har varit knuten

till KPI och eftersom inflationen varit mycket låg de senaste åren har ersättningen inte ökat i

takt med löner och andra kostnader.

IT Verksamheten effektiviserar inköp av IT‐materiel och tjänster med 150 tkr.

Nämnds‐ Den nya nämndsorganisationen infördes den 1 april 2015. Helårseffekten av det blir att

organisation kostnaden ökar 400 tkr 2016. Ökningen 2016 har fördelats till alla nämnder.

Personal Som ett led i effektiviseringen minskas budgeten för den fackliga verksamheten med 150 tkr.

Investeringar Kommunledningens investeringsmedel går främst till fiberutbyggnad och inköp av kopiatorer.

Utvecklings‐ Inom kommunledningens driftbudget finns 2 mnkr avsatta till detta.

medel

Kapital‐ I budgetramen för 2016 ingår kapitalkostnader med – 3 344 tkr. För 2017 och 2018 är

kostnader beloppen respektive 2851 tkr och 2818 tkr.

14


Nämndens uppdrag Barn‐ och utbildningsnämden ansvarar och driver kommunens förskole‐ och grundskoleverksamhet, samt

kommunens kostenhet. Nämnden ansvarar även för gymnasieskoleverksamhet som köps av andra kommuner

och friskolor.

Barn‐ och utbildningsnämnden Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018


Investeringsanslag (tkr) 0 ‐2 975 0 0

Förutsättningar för verksamhetsåret Utgångsläge Nämndens budget bygger på i huvudsak prognoser för antalet barn i förskola och

fritidshem, elevutveckling i grundskola, särskola och gymnasiet. Prognoserna utgör grund

för den resursfördelning som görs utifrån fastställda nyckeltal för respektive verksamhet.

Utöver den generella resursfördelningen fördelas riktade resurser till barn‐ och elever

med särskilda behov.

Nämnden får ett effektiviseringskrav på 3,9 mnkr. Efter genomförd effektivisering föreslås

ramen öka med 3,1 mnkr.

Förskolan Under våren 2015 har kommunens förskolor och pedagogisk omsorg haft 483 inskrivna

barn i snitt. Ungefär 30 barn var inskrivna på fristående verksamheter. Det var 24 barn

som hade vårdnadsbidrag i juni 2015. Prognosen av antalet barn för 2016 visar på en viss

minskning jämfört med 2015. Prognosen fram till 2020 är dock stabil och några större

förändringar avseende antalet barn i kommunen går inte att se. Det kan vara rörelser

inom kommunen som gör att det något år kan bli brist på platser i ett område.

Från hösten 2015 har kommunen två nya förskoleavdelningar. Detta innebär samtidigt en

ökad internhyra 2016 med 300 tkr. Förskolan Skogen har avvecklats.

En minskad efterfrågan på plats av pedagogisk omsorg har gjort att kommunen har varslat

tre dagbarnvårdare om uppsägning (en i Kyrkbyn, en i Djurås och en i Bäsna).

Grundskolan Prognosen för 2016 av antalet elever i kommunen visar på en minskning med 19 elever.

Detta innebär en reduktion utifrån nyckeltalet med 1,5 tjänster. Fritidsverksamheten visar

inga förändringar.

2015/ 2016 har regeringen avsatt 2,0 mdkr för att höja utbildningens kvalitet i de lägre

årskurserna. Gagnefs kommun kan söka bidrag på ca 2,0 mnkr.

Obligatorisk

grundsärskola

Antalet elever kommer att öka med ca 1‐2 elever. För närvarande är det 15 elever

inskrivna vid särskolan Skeppet. I förvaltningens behovsanalys föreslogs en utökning av

befintlig bemanning med 1,0 assistenttjänst. Med ovanstående föreslagna budgetramar

kommer utökningen inte kunna genomföras.

Gymnasieskola 360 elever går på nationella program i andra kommuner 2015. Det närmsta åren visar

prognosen på ett stabilt elevunderlag. Däremot har prisnivån ökat betydligt samt att fler

elever väljer yrkesprogram. Dessa ligger i snitt 27 % högre än högskoleförberedande

program. Förvaltningens budget ligger 2015 på 39,0 mnkr. Prognosen visar på ett minus

på ca 3,0 mnkr. Inför 2016 har vi räknat med en 2 % ökning av priserna vilket gör att

budgeten behöver förstärkas med 5,0 mnkr. I budgetförslaget ökas ramen för

gymnasieskolan med 2,0 mkr.

15

IM språk har 30 elever inskrivna januari 2015. Hösten 2014 hade kommunen 20 elever

inskrivna. Förvaltningen räknar med varje elev som skrivs in på IM språk kommer behöva

studera i ca tre år för att bli behörig till ett nationellt program. Monteliusgården kan ta

emot 15 flyktingbarn årligen, Attendo hemmet kan ta emot 10 barn och sedan har

kommunen familjehem som kan ta emot uppskattningsvis fem barn. Det innebär att ca 30

barn årligen har behov av skolgång.

Våren 2016 räknas med att antalet inskrivna elever på IM‐språk ökar kraftigt. Kommunen

kommer att öka sitt mottagande vilket kan komma resultera i en fördubbling av

antagningen på IM språk/förberedelseklass. För att klara det ökade mottagandet saknas

ca 1,4 mnkr vilket budgetberedningen har prioriterat. I det är eventuella ökade

personalkostnader i skolköket samt extraordinära lokalkostnader inte inräknat.

Särgymnasium 2016 blir det färre elever på särgymnasiet. Vi räknar med ett genomsnitt med 7 elever.

Några av dessa elever har ett omfattande behov av särskilt stöd vilket gör att kostnaderna

inte kommer att minska.

Vuxenutbildning Förvaltningen har under ett antal år fått statsbidrag för den yrkesinriktad gymnasiala

vuxenutbildningen. Bidraget finansierar 2,0 tjänster inom omvårdnadsutbildningen. 2015

sänktes det statliga anslaget för yrkesvux och detta innebär att intäkterna för

verksamheten blir lägre. Även i framtiden vill kommunen kunna erbjuda vård‐ och

omsorgsutbildningen och behöver ta fram en plan för en kommunal finansiering. Om inte

ytterligare statliga bidrag utges eller verksamheten kan finansieras på annat sätt till

exempel genom ökade intäkter krävs det en förstärkning av budgeten med ca 1,0 mnkr av

kommunala medel.

Musik‐ och

dansskolan

Verksamheten får en minskad budgetram på 500 tkr med anledning av de ovannämnda

effektiviseringskraven.

Kostenheten Transportkostnaden för att leverera livsmedel från distributionscentralen i Borlänge till

kommunens kök kommer på grund av ett nytt transportavtal att öka med ca 730 tkr/år.

Den största kostnadsökningen är transporten till för‐/skolköken på ca 615 tkr. Resterande

beloppet (115 tkr) avser köket på Tjärnsjögården.

Antalet elever inom IM som äter lunch i skolmatsalen ökar och det medför att det 2016

måste ske en ökning av bemanningen.

Investeringar Kostens förslag avseende investeringar ligger på 975 tkr. De övriga verksamheter i

förvaltningen räknar med sammanlagt 500 tkr för satsningar på utemiljön, 1 500 tkr för

möbler/ inventarier samt 2 000 tkr för investeringar på fastigheter. Investeringsbehovet i

Djuråsskolan är betydligt större då det finns stort eftersatt underhåll på fastigheten.

Kapitalkostnader I budgetramen för 2016 ingår kapitalkostnader med 2 797 tkr. För 2017 och 2018 är

beloppen respektive 2 664 tkr och 2 452 tkr.

16

Socialnämnden

Nämndens uppdrag Nämnden ansvarar för kommunens särskilda boenden, anhörigstöd, hemtjänst, hemsjukvård, individ och

familjeomsorg, Familjens hus, LSS verksamhet, biståndsbedömning, integration samt arbete och utveckling.

Socialnämnden Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018


Investeringsanslag (tkr) 0 ‐500 0 0

Förutsättningar för verksamhetsåret Utgångsläge Verksamheten kommer inte hålla den ekonomiska ramen 2015. Inför året fick

verksamheten krav på kostnadsminskningar på 593 tkr inom LSS verksamheten, 2,3 mnkr

centralt inom äldreomsorgen, samt ett krav riktat mot hemtjänsten på 944 tkr.

Omstruktureringen av äldreomsorgen medför ökade kostnader. Färre platser på särskilt

boende innebär ökat tryck på korttidsplatserna. En effekt av detta är att kostnader för

utskrivningsklara som ligger kvar på sjukhus förväntas överstiga budget med 1 400 tkr år

2015. Under 2016 kommer den kostnaden att minska då Solgården förhoppningsvis

kommer i drift under andra kvartalet. På grund av platsbristen kommer verksamheten att

få hantera ett antal viten för ej verkställda beslut som kommer att påverka resultatet under

2015‐2017.

LSS‐verksamhetens prognos för 2015 visar ett underskott på 2,2 mnkr på grund av att

verksamheten räknat för lågt på kostnaderna för dygnsvård samt att kostnaden för externa

placeringar ej är budgeterad.

Budget 2016 innebär ett effektiviseringskrav på 3,6 mnkr. Verksamheten arbetar med

förbättringsåtgärder för att möta kravet. Budgetförslaget ger ökade resurser med 13,8

mnkr till Socialförvaltningen.

Befolknings‐

utveckling

Befolkningsprognosen visar på en ökning av antalet personer i åldern 65 år och äldre med

100 personer fram till planperiodens slut år 2018. Befolkningsökningen kommer sannolikt

att innebära volymökningar för äldreomsorgens verksamheter. En ökning inom

hemtjänsten har under 2015 påvisats.

Särskilda

boenden samt

externa

placeringar

Utvecklingen inom särskilda boendeformer går mot att de som flyttar in är allt äldre och

har omfattande vårdbehov. Det gör att vården är mer omfattande och ställer krav på högre

kompetens gällande medicinska insatser och palliativ vård vilket ökar kravet på stabil

bemanning. Verksamheten har svårigheter att klara personalbudgeten under 2015 och ett

arbete med att balansera den inför 2016 påbörjades under våren 2015. Sedan

Gagnefsgården stängdes har platserna inom särskilt boende varit för få och kön till dem

lång och kostsam. Satsningen på Solgården gör att kostnaderna för medicinskt

färdigbehandlade, externa placeringar och viten kommer att minska under 2016.

Boendestruktur Behovet av bostäder anpassade för äldre kommer att vara mycket stort under en lång tid

framöver. Det kommer att vara omöjligt att lösa behovet enbart genom en enda insats. Det

behövs många olika åtgärder, samverkan och nytänkande, både i nyproduktion och i det

befintliga bostadsbestånden. Avgörande är att det planeras för mellanboendeformer/

trygghetsboenden som inte kräver biståndsbedömning i syfte att minska behovet av

särskilda boenden.

17

Hemtjänst Hemtjänsten ska ge personer med olika funktionshinder möjligheten att klara sin livsföring

i det egna boendet. Hemtjänstinsatser ges i hela kommunen dygnet runt. Hemtjänst samt

trygghetslarm har ökat. Hemtjänsten har en betydande ökning av volym under första

halvåret 2015 och den beror på för få särskilda boendeplatser och ett ökade behov inom

äldreomsorgen. Inom hemtjänsten pågår ett effektiviseringsarbete i syfte att utnyttja de

samlade personalresurserna bättre. Målsättningen är att effektivisera hemtjänsttimmen

för att minska kostnaderna för varje utförd timme. Från hösten 2015 finns nytt avtal för

trygghetslarm vilket initialt kan generera ökade kostnader. 2016 förväntas dock kostnaden

klaras inom befintlig budget

LSS Kostnader Ökning av personlig assistans samt kostnadsökning av kontaktperson, ledsagare, extern

placering och avlastning har genererat en utökning i budget med 1 000 tkr.

Integration Det budgeterade överskottet för Integration bedöms kunna infrias. Dock är enheten i den

situationen att ett nytt HVB‐hem skall startas och det blir troligast under 2016. Uppstarts

kostnader kan påverka överskottet.

Sjätte

semesterveckan

Utökning av budgeten med 2,2 mnkr för att täcka upp den sjätte semesterveckan i

äldreomsorgen och LSS verksamheten.

Kosttransporter Kostnaderna för att transportera maten från köket till äldreboendena har ökat och

budgeten för 2016 har ökat med 500 tkr.

Investeringar Uppstart av Solgården samt för normalt slitage och behov av nyanskaffning i övriga

Socialförvaltningen så uppgår det totala behovet av investeringar under 2016 till 500 tkr.


beloppen respektive 1192 tkr och 1194 tkr.

18


Nämndens uppdrag Nämnden ansvarar för kommunens bibliotek och allmänkulturverksamhet, kommunens fritidsgårdar och

fritidsverksamheten samt för kommunens samarbete med frivillig‐ och kulturorganisationer.

Kultur‐ och fritidsnämnden Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018


Investeringsanslag (tkr) 0 ‐250 0 0

Förutsättningar för verksamhetsåret

Utgångsläge Nämnden förväntas hålla sin budget 2015 och effektiviseringskravet för 2016 uppgår till

176 tkr. Budgetramen har efter effektivisering ökats med 150 tkr.

Biblioteken Under 2016 är förhoppningen att ett nytt avtal för biblioteksdatasystem är på plats. Målet

är att minska kostnaderna med ca 25 tkr med bibehållen prestanda.

Kultur Ökade anslag 100 tkr för driftsbidrag till föreningar. Kulturföreningarnas anläggningar har

ett eftersatt behov när det gäller underhåll. En utökning av driftsbidraget gör det möjligt

för föreningarna att åtgärda smärre renoveringsbehov löpande.

Fortbildning/

administration

Fritid

Fritidsgårdar

Sänkta anslag för utbildningar och kompetensutveckling för att klara effektiviseringskravet.

Utökat investeringsbidrag till föreningar, 50 tkr för kultur och fritid, för att svara upp mot

föreningarnas behov. Verksamheten utreder en eventuell investering i nytt ridhus i

Mockfjärd

För att klara effektiviseringskravet kommer sommarkollaverksamheten att ses över och

vissa neddragningar kommer att göras för arrangemang och inköp. Verksamheten söker

även sponsorer för arrangemang.

Investeringar Ny belysning i elljusspår på grund av lagkrav på belysning kostar 200 tkr. Verksamheten

kommer också att investera i en portabel hörslinga för inom‐ och utomhusbruk för 50 tkr.

Kapitalkostnader I budgetramen för 2016 ingår kapitalkostnader med 221 tkr. För 2017 och 2018 är

beloppen respektive 260 tkr och 306 tkr.

19

Tekniska nämnden

Nämndens uppdrag Tekniska nämnden förvaltar kommunens fastigheter samt ansvarar för gatu‐, trafik‐, mark‐, beredskap‐,

handikapps‐ och säkerhetsfrågor i kommunen.

Tekniska nämnden Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018

Driftsanslag (tkr) 13 052 ‐14 361 ‐16 852 ‐20 382

Investeringsanslag (tkr) 0 ‐15 000 0 0


Utgångsläge Nämnden förväntas inte klara budget 2015, främst på grund av vattenskador. Inför 2015

fick fastighetsavdelningen en utökning av ramen med 1,5 mnkr, som uteslutande används

till underhåll på Djuråsskolan. Dessa medel ligger kvar i ramen till 2016. Nämnden har ett

effektiviseringskrav på 1 194 tkr att hantera.

Fastighet

Vaktmästeriet

Gata och Mark

För att klara av effektiviseringskravet kommer den planerade underhållspotten om 2 mnkr

att dras ner med 114 tkr.

Driften av panncentralen i Mockfjärd kommer att göras i igen regi, det blir en liten

besparing då pannskötartjänsterna utökas med 0,5 till 2,0 tjänst.

Fastighetschefen kommer att ersättas av en byggnadsingenjör. Då dennes tid kan

kostnadsföras på investeringsprojekt tros konsultkostnaderna kunna hållas nere, både i

investeringar och i driften. En del i årets effektiviseringsåtgärder är att hitta en lösning för

Fd Boro huset, idag genererar byggnaden ett underskott på ca 400 tkr.

Verksamheten har ambitionen, bland annat med hjälp av underhållsplaner, att styra om

det akuta felavhjälpande på fastigheterna till ett mer planerat underhåll.

Det nya avtalet med Gagnefsbostäder har möjliggjort att verksamheten har kunnat

nyanställa en fastighetsskötare. Kostnaden för beredskap har ökat de senaste åren och

förstärks till 2016 med 140 tkr.

Inför året ska ett nytt avtal om skötsel av badplatser tagits fram. Budgeten för detta har

förstärkts med 200 tkr. Vidare arbetar verksamheten med att öka intäkterna för

gräsklippning.

Investeringar I och med att nämnden ansvarar för alla kommunens fastigheter, ligger huvuddelen av

investeringsbudgeten här med totalt 15 mnkr. Vägen vid Mockfjärdsskolan är planerad till

4 mnkr. Nybyggnation av Ridhus beräknas kosta 6 mnkr. Övriga investeringar berör bland

annat utbyte av inbrottslarm, vägbelysning och förebyggande åtgärder för

säkerhetssamordnaren.


beloppen respektive 31 510 tkr och 35 889 tkr.

20


Nämndens uppdrag Miljö‐ och byggnadsnämndens uppgift är att verka för att människor och miljö skyddas från ohälsa och skadlig

miljöpåverkan. Nämnden ansvarar också för den fysiska planeringen i kommunen liksom tillsyn över byggnads‐

verksamheten. Nämnden är en myndighetsnämnd som har att övervaka att plan‐ och bygglagen, miljöbalken

och livsmedelslagen med flera lagstiftningar efterföljs.

Miljö‐ och byggnadsnämnden Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018


Investeringsanslag (tkr) 0 0 0 0


Utgångsläge Verksamheten förväntas klara budget 2015. Nämnden har krav på effektiviseringar på 68 tkr.

Efter den genomförda effektiviseringen ökas ramen med 600 tkr.

Plan och bygg Ramökningen kommer att användas till att nyanställa en planarkitekt. Den nuvarande

kombinerade tjänsten som plan‐ och bygglovsingenjör kan då renodlas till huvudsakligen

bygglovsärenden och tillsyn enligt plan‐ och bygglagen. Med en ny tjänst, planarkitekt, kan

kommunens planarbete effektiviseras då mera sammanhängande tid kan läggas på själva

planarbetet. Detta är en förutsättning för att kommunen ska kunna möta behovet av framtida

attraktiva tomter.

Miljö och Som en följd av effektiviseringen kommer de avsatta medlen för inköp av biologkompetens

Livsmedel inte kunna nyttjas. Följden blir att arbetet med LIS planer får stå tillbaka. Arbetet med

strandskyddsdispenser blir fördröjt och övrig plan och bygglovshantering kommer att påverkas.

Hållbar Verksamheten avsätter medel till Naturvårdsfonden och delar varje år ut ett miljöpris.

utveckling

Kapital‐ I budgetramen för 2016 ingår kapitalkostnader med 38 tkr. För 2017 och 2018 är

kostnader beloppen respektive 22 tkr och 22 tkr.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018


Investeringsanslag (tkr) 0

Inom kommunfullmäktiges verksamhet finns även budget för revisionen, valnämnden och överförmyndaren.

21

Investeringar

Investeringsbudget 2016 Budget 2016

Kommunstyrelsen

IT Administration

Hårdvaruinvesteringar IT 1 000

Bredbandsstrategi ‐ fiberutbyggnad 2 400

Ekonomi

Kopiatorer 300

Summa kommunledning 3 700


Investeringar Kosten 975

Möbler och inventarier 1 500

Utomhusmiljö och lekredskap 500

Summa BoU 2 975

Socialförvaltningen

Inventarier 500

Summa Socialnämnden 500


Hörslinga för utomhus och inomhusbruk 50

Ny belysning eljusspår 200

Summa Kultur och fritidsnämnden 250

Tekniska nämnden

Investeringar Fastighet

Ny väg vid Mockfjärdsskolan 4 000

Utbyte av nuvarande inbrottslarmanläggningar i flera objekt 750

Ny utrustning på skolornas och förskolornas lekplatser efter besiktn. 200

Utbyte av maskiner inom lokalvården 150

Myndighets‐ och lagkrav 500

Ombyggnationer 2 000

Summa investeringar Fastighet 7 600

Strategiska fastighetsinvesteringar

Nybyggnation Ridhus 6 000

Summa strategiska fastighetsinvesteringar 6 000

Investeringar Gata och mark

Vägbelysning 500

Inköp av mark för exploatering 500

Kommunala lekplatser 100

Summa investeringar Gata och mark 1 100

Beredskap, försäkring, brand och säkerhet

Översvämning, förebyggande åtgärder, dammar, vallar och pumpar 300 Summa investering Beredskap, försäkring, brand och säkerhet 300

Summa Tekniska nämnden 15 000

Summa verksamhetsinvesteringar 16 425

Summa strategiska investeringar 6 000

Summa Totalt 22 425

22

Tidigare år har vi lagt investeringsbudget för kommande år och med en plan för de två följande åren. I år pågår

arbete med en ekonomisk långtidsplan för kommunen där investeringsplanering är en viktig beståndsdel. I

denna plan kommer det att läggas förutsättningar för investeringsbudgeten för kommande år. Därför ingår

ingen detaljerad plan för verksamhetsinvesteringar 2017‐2018, dock 14 mnkr avsatt vardera året.

Utgångspunkten för den långsiktiga budgetplaneringen är en uppdelning mellan strategiska investeringar och

verksamhetinvesteringar

Strategiska investeringar: Investeringar som innebär nybyggnation eller genomgripande upprustning av

kommunens fastigheter (och vägar).

Verksamhetsinvesteringar: Investeringar i inventarier, IT‐system och bredband, bilar och maskiner, samt

mindre riktade upprustningar av komponenter i enskilda fastigheter.

Förutsättningen för budgeten har varit att verksamhetsinvesteringarna ska ha en ram på 14 mnkr.

Budgetförslaget för 2016 är mer expansivt än detta. Dock ingår inköp av mark för exploatering. Detta är

investeringar som inte bör innebära avskrivningskostnader för kommunen. Exklusive dessa är

verksamhetsinvesteringarna på 15 925 tkr.

Strategiska investeringar (tkr) Budget 2016 Byggår Klart

Investeringar som ingår i beslut om budget 2016

Ridhus Mockfjärd 6 000 2 016 2 017

Investeringar som beslutats tidigare och beräknas slutföras 2016

Gruppbostad på Näset (KF 2015‐06‐11 § 115) 14 000 2 016 2 017

Ombyggn.av Gagnefsgården till Solgården (KF 2015‐03‐05 § 28) 10 000 2 016 2 017

Tidigare beslutade slutförs efter 2016

Byggnation demensboende 92 000 2 017 2 018

För tre större investeringar räknar vi med att de genomförs under 2016 och tas i anspråk i början av 2017. När

det gäller byggnation av demensboende är det tveksamt om bygget kommer att genomföras på den plats och

det sätt som beslutet förutsätter. I budgeten har vi utgått från att byggarbetet genomförs under 2017 och att

boendet tas i anspråk under 2018.

Kapitalkostnader för de projekt som är budgeterat under 2016 är budgeterat under förutsättning att projekten

genomförs under 2016. Avskrivningarna är beräknat utifrån förutsättningen att de tas i anspråk mitt i året (juli

månad) vilket bör vara ett korrekt medelvärde. För de strategiska investeringarna har kapitalkostnaderna

beräknats utifrån de byggår och klardatum som finns i tabellen. Kapitalkostnader för alla byggprojekt är del av

tekniska nämndens ram.

23

Resultatbudget

Resultatbudget (tkr) Utfall 2014 Prognos 2015

Budget 2016 Plan2017 Plan2018

Verksamhetens intäkter 83 388 69 639 70 475 71 743

Verksamhetens kostnader ‐573 265 ‐594 532 ‐604 278 ‐614 507

Avskrivningar ‐22 449 ‐24 400 ‐25 580 ‐29 082

Verksamhetens nettokostnader ‐512 326 ‐537 801 ‐549 293 ‐559 383 ‐571 846

Skatteintäkter 411 482 428 818 448 021 460 590 476 330

Generella statsbidrag och utjämning 113 015 111 855 114 037 114 009 111 040

Finansiella intäkter 7 442 6 879 6 723 6 633 6 891

Finansiella kostnader ‐9 987 ‐8 470 ‐8 246 ‐10 356 ‐10 668

Årets resultat 9 626 1 281 11 241 11 492 11 747

Resultatmått 2 % av skatter o bidrag 10 490 10 813 11 241 11 492 11 747

Balansbudget

Balansbudget (tkr) Utfall 2014

Prognos 2015

Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018

Tillgångar

Anläggningstillgångar 659 695 674 703 705 028 784 363 768 261

Omsättningstillgångar 57 470 59 662 59 671 59 671 59 671

Summa tillgångar 717 165 734 365 764 699 844 034 827 932

Eget kapital och skulder

Eget kapital ‐182 523 ‐189 934 ‐201 175 ‐212 667 ‐224 414

Därav årets resultat ‐9 626 ‐7 411 ‐11 241 ‐11 492 ‐11 747

Avsättningar ‐2 577 ‐2 366 ‐2 366 ‐2 366 ‐2 366

Långfristiga skulder ‐436 527 ‐446 527 ‐465 620 ‐533 463 ‐505 614

Kortfristiga skulder ‐95 539 ‐95 539 ‐95 539 ‐95 539 ‐95 539

Summa eget kapital o skulder ‐717 165 ‐734 365 ‐764 699 ‐844 034 ‐827 932

24

Sammanfattning av beslutspunkter

Förslag till kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige

1. Fastställa ”Verksamhet och budget 2016‐2018” som kommunens budgetdokument för perioden.

2. Fastställa de resultat‐ och balansbudgetar som ingår i dokumentet som kommunens budget för

perioden.

3. Fastställa skattesats för 2016 till 22,72%.

4. Fastställa de ekonomiska anslag och ramar för kommunens nämnder som föreslås i ”Verksamhet och

budget 2016‐2018” till totalt 550 477 tkr kronor år 2016 enligt följande fördelning

5. I kommunstyrelsens ram ingår ett anslag på 7 058 tkr som avser lönehöjningar som blir effekt av

lönerörelsen under 2016 för personal i kommunens alla verksamheter. Denna ram får fördelas till

övriga nämnder i enlighet med lönerörelsens utfall utan ytterligare beslut i kommunfullmäktige.

6. Fastställa ett anslag till investeringar år 2016 på 21 425 tkr enligt följande fördelning

7. Fastställa de finansiella delmål 2016 som finns föreslagna i budgetförslaget ”Verksamhet och budget

2016‐2018”.

8. Fastställa de mål för verksamheten: Värdegrund/förhållningssätt samt Vision och Strategiska mål

2016‐2018 l som finns föreslagna i budgetförslaget ”Verksamhet och budget 2016‐2018”.

Anslag (tkr) Budget 2015

Kommunstyrelse ‐80 098Barn‐ och utbildningsnämnden ‐238 034Socialnämnden ‐197 804Kultur‐ och fritidsnämnden ‐14 686Tekniska nämnden ‐14 361Miljö‐ och byggnadsnämnden ‐3 450Kommunfullmäktige ‐2 044

S:a Anslag ‐550 477

Investeringsanslag (tkr) Budget 2015

Kommunstyrelse ‐3 700Barn‐ och utbildningsnämnden ‐2 975Socialnämnden ‐500Kultur‐ och fritidsnämnden ‐250Tekniska nämnden ‐15 000Miljö‐ och byggnadsnämnden 0Kommunfullmäktige 0

S:a Anslag ‐22 425

Documents

Verksamhet och budget - Gagnef · 2015-11-02 · Invandring och mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Vi ser även i vår befolkning resultatet av en ökad invandring. Det var