N:R 33 (1076) TORSDAGEN DEN 15 AUGUSTI 1907 20:DE ÅRG.

PÅ GLÄNSANDE ljusbrun fåle hon gungade fram genom byn. I dejeligt vårdagsväder en flyende fager syn. I vajande vackra dräkten med fladdrande flor kring hatt.

SÅ B E S K R I F V E R A. U. B å å t h i sin vack ra dikt , " E n flyende fager s y n " , ungdoms­

vännen A u g u s t a Grönval l . Många år ha gå t t , s edan den u n g a flickan s p r ä n g d e fram öfver den s k å n s k a s lä t t en , in sp i re rande till d ik t och sång . A u g u s t a Tonn ing , född Grönva l l , fyller i des sa daga r SO år , men då j a g ny l igen rå­k a d e h e n n e , s åg j a g dock ännu , " h u r i djup­b lå t t öga en själ a t t s t rå la förmår ."

Lifvet ha r ej t ag i t v a r s a m t på h e n n e . H o n har haft mångfa ld iga b e k y m m e r och s to ra sor­ger , m e n hon ha r haft den s t y r k a , som l igger i en s t a rk idea l i te t och e t t oaflåtligt a rbe t e för höga lifsmål, som ensamt k a n b ä r a öfver a l la lifvets besvär l ighe te r , som är den "vå r lu f t " , som lyfter och in i å lde rns daga r kommer sjä­len a t t s t r å l a i hennes öga.

A u g u s t a Grönval l föddes den 14 aug . 1857 i Lund , där fadern va r l ä rove rksad junk t . Re­dan 1862 blef han emel ler t id k y r k o h e r d e i Tomarp n ä r a T re l l ebo rg , och hä r på den leende s k å n s k a s l ä t t en väx t e hon upp i e t t lyckl ig t och g lad t hem. B y a r n a l igga n ä r a h v a r a n d r a h ä r n e r e , och det va r e t t lifligt u m g ä n g e m e l l a n grannfamil jerna , sä rsk i ld t mel lan präs t fami l je rna . Vid famil jehögt id l igheterna i T o m a r p s p r ä s t g å r d samlades ofta u n g d o m s s k a r a n från g r a n n s k a p e t , u t k l ä d d a och med versif ierade g r a t u l a t i o n e r . I denna u n g d o m s s k a r a voro flera, hv i lkas n a m n sedan blifvit n o g så b e k a n t a inom v å r t l and , såsom A. U . B å å t h , h a n s s y s t e r för fa t ta r innan Cecilia B å å t h - H o l m b e r g , hennes m a n folkhög­sko le föres tåndaren T h e o d o r H o l m b e r g samt prof. H a n s Bendz m. fl.

I en l i ten bok h a r Augus t a Tonn ing samla t en del ol ika t i l l fä l l ighetspoem från d e n n a t id , och nä r m a n b l ä d d r a r i den , är de t , som k u n d e m a n se he la den g lada s k a r a n af v a k e n och begåfvad u n g d o m , som ännu ej r ik t ig t k ä n d e

TOMARPS PRÄSTGÅRD.

sina kraf ter , men som käck t drog ut i lifvet. I n å g r a af dessa till A u g u s t a s tä l lda vers skym­t a r man den blifvande " r ö s t r ä t t s k v i n n a n " , som då "morb ro r Ca l l e" på hennes 19:de födelse­dag skr i fver :

"Såg du henne uti sadeln fäst som en sköldmö ifrån fordomtima glädtigt tumla om sin ystra häst styrd af betsel eller blott af grimma, ifrån dina läppar säkert ljöd: denna ranka ej behöfver stöd."

Och hennes ä ldre s y s t e r finner sig en annan gång föranlå ten a t t förmana henne a t t v a r a "böj l ig och v e k " .

Det k l agas också s tundom skämtsamt öfver hennes köld mot b e u n d r a r n e , men o r saken till d e n n a köld var , a t t hon r edan som ba rn fäst si t t h jä r ta vid Pä r Tonn ing , som hon gjort be­k a n t s k a p med u n d e r sin sko l t id i L u n d .

För dem, som k ä n n a Augus t a Tonn ing , före­faller det så na tu r l i g t , a t t hon r edan som barn k u n d e va rmt och s t a rk t fästa sig vid någon , och a t t denna kä r l ek skul le va ra lifvet u t .

De t finnes b land A. U. Båå ths första d ik te r ännu en, som är inspirerad af A u g u s t a . Det är " H e m l i g t förlofvad*, och ska lden beskrifver huru , då hon skul le skrifva till den f r ånva rande vännen , hon gömde sig

"däruppe under löftet — där såg så visst dig ingen, och bord blef hanabjälken och stol blef sädesbingen" —

Denna d ik t saml ing kom ut 1 8 7 9 , och samma år v igdes A u g u s t a Grönval l vid Pä r Tonn ing , som då va r fil. k a n d . och blifvit fö res tåndare

så smidig och fin om midja hon hög uti sadeln satt. Jag såg hur i djupblått öga en själ att stråla förmår, som känner sig lyft i den vårluft, kring spänstiga lemmar slår.

få

för F o r n b y s fo lkhögskola i Da l a rna , och det var så ledes dit de nygif ta f ly t tade .

H ä r blef hon nu sin m a n s n i t i ska och in­t r e s se rade medh jä lpe r ska i hans a rbe t e och var l ä ra r inna i sko lan å ren 1883 — 1 8 8 5 .

De u n g a m a k a r n a hade al la in t ressen ge­mensamma, och hennes fr is innade och socialt i n t r e s se rade man hade i henne en v a k e n och u p p m ä r k s a m lä r junge . Det var genom h o ­nom, som hon, som förut lefvat så s k y d d a d och o b e k y m r a d i b a r n d o m s h e m m e t , fick lära mera om vär lden och erhöll de in t ressen och den frigjorda lifssyn, som sedan allt id u t m ä r k t h e n n e .

Den o r ä d d e fo lkhögskoleföres tåndaren h a d e emeller t id skaffat sig mäk t iga ovänner och tog afsked från sin befa t tn ing 1885 samt k ö p t e egendomen H ä s t b e r g i n ä r h e t e n af Fa lun , där m a k a r n a någon t id ä g n a d e sig å t enski ld flick­sko leve rksamhe t , men m å s t e s lu ta dä rmed tilS följd af m a n n e n s t i l l t agande s jukl ighe t .

Nu kommo svå ra år för fru Augus t a , som e n ­sam m å s t e uppehå l l a huse t , då hennes man v a r u r s t å n d s a t t a t t a rbe ta , och nu v i sade det sig: också bäs t af hvad v i rke hon var . H o n s k ö t t e egendomen och v a r ej r ädd a t t t aga i tu med hv i lke t a r b e t e som he ls t . E n af h e n n e s v ä n n e r ha r b e r ä t t a t för mig , a t t då hon första gången r å k a d e h e n n e , gick hon och plöjde, och själf körde hon ofta t immer lassen genom F a l u s t ad , o b e k y m r a d om hvad s m å s t a d s p u b l i k e n b a k o m ref lexionsspeglarna sade om hennes "okv inn l ig ­h e t " . Hon köp te skog, g jorde affärer — fann u t v ä g a r , där det ej s åg u t a t t v a r a n å g r a , och gick oförfärad sin v ä g r a k t fram.

J a g minns huru hon en gång t a l a d e om för mig , hu ru et t a rbe t s l ag , som hon haft i skogen , hade sök t b e d r a g a henne på m ä t n i n g e n af t immer och hon ensam begaf s ig u t a t t kon-t ro l lmäta det . " J a g såg ju y x o r n a b l ix t ra , men

HÄSTBERG NÄRA FALUN.

Augusta Tonning.

IDUN 1907 — 406 —

Silfverbålen. VACKRA HYITA sommarmoln

solförgyllda draga öfver

park, som doftar lind och klöfver

kring den blanka silfverbåln.

Hit den ställts af Lisa buren,

snöhvit i sin bomullsdräkt —

d e n gudomliga figuren

borde gudars åtrå väcktl

Genom grönskan herrgårdshuset

skymtar hvitt som första snön,

och af röda aftonljuset

viken purpurstänks i sjön.

Herre gud, hvad det är godt

ligga så på gräsets matta,

höra vackra flickor skratta,

fukta strupen litet småttl

Sörmlands gröna skogar susa

sakta kvällens melodi,

när ur båln, den gyllenljusa,

glasen fylls af Anne-Marie.

Världen är så dum och vrång,

vinet växer upp ur tårar —

vill du nya rosenvårar,

jaga sorgen bort med sångl

Se, hur kvällen skymmer på,

skuggor öfver vattnet ila —

när vi en gång gå till hvila,

skuggor blifva vi ocksåT

Därför höj ditt glas och sjung

sakta spela vind och vatten —

älska, medan du är ung —

älska korta sommarnatten!

Öfver bålens silfverrand,

Anne-Marie, ditt hufvud luta —

se, två stjärnor stå i brand —

låt mig med en kyss dem sluta I

de gjorde mig i al la fall i ngen t ing , " sade hon. År 1895 blef hon änka , men behöll Häs t ­berg , t i l ls hon 1898 flyttade till B lek inge , dä r hon a r r e n d e r a d e He r s to rp med t r ä d g å r d och så mycke t j o rd , a t t hon kan ha häs t och fyra kor . Nu sysse l sä t t e r hon sig med t r ä d g å r d s ­skötse l och a rbe t a r flitigt i sin t r ä d g å r d samt kör själf m e d sina g r ö n s a k e r till t o r g e t eller Brunnen . Men u n d e r de t t a a rbe te g lömmer hon ej s ina högre in t ressen .

Redan t id ig t hade hon in t resse ra t sig för kvinnofrågan l iksom för a n d r a t idens frågor, och hennes m a n v a r en varm förespråkare för a t t kv innan borde de l t aga i a rbe te t för det all­m ä n n a . H a n y t t r a d e i e t t ta l vid en afslut-ning i F o r n b y fo lkhögskola :

"Vi kunna icke önska något högre än att kvin­nan träder vid vår sida i arbetet, ty hafva vi det mål i hufvudsak för våit arbete, att det ytterst går ut på att föra mänskligheten allt längre och längre framåt, att allt mer förbättra lifsvillkoren, då kunna vi icke annat än med glädje i den med oss täflande ädla kvin­nan hälsa välkommen en god medarbetare för det stora syftet. Och kunna vi väl undvara hennes arbete, böra vi icke rent af högljudt kalla henne att komma till vår hjälp, ty arbetet är stort och målet långt borta!"

D e n n a t a n k e , som här r e d a n 1 8 8 3 u t t a l a d e s af Pä r T o n n i n g , a t t man och kv inna bo rde s tå s ida vid s ida i a rbe te t för a t t föra fädernes­l ande t framåt, ha r j u i vå ra daga r t ag i t be­s t ä m d form i krafvet af pol i t i sk r ö s t r ä t t för k v i n n a n , och fru A u g u s t a T o n n i n g ha r blifvit en af de mes t en tus i a s t i ska och v e r k s a m m a s t e a n h ä n g a r e af d e n n a idé . Då en förening för k v i n n a n s pol i t i ska rös t r ä t t b i ldades i R o n n e b y 1 9 0 3 , blef hon dess o rdförande och har sedan ene rg i sk t a rbe t a t för den kv inn l iga r ö s t r ä t t e n dels i B lek inge , som hon genomres t ko r s och tvä r s och hvares t det nu på m å n g a s tä l len i b y a r n a finnas r ik t iga små rös t rä t t sko lon ie r , som höra till R o n n e b y förening, och hv i lka hon all t som ol tas t besöker , och dels genom b i ldande t af n y a kv inn l iga rös t r ä t t s fö ren inga r i K a r l s h a m n , Tre l l eborg , H ö r b y , Kr i s t i ans t ad och Ka lmar .

H e n n e s föredrag är enkel t och ans l ående , och hon ha r s to r förmåga a t t öfver tyga männi ­skor och v inna dem för den sak hon a rbe t a r för, ty då hon ta la r , är hon själf på det var­m a s t e ö fver tygad om rättvisan af sin sak, och den ofantl iga v ik t och b e t y d e l s e de t har för fos ter landet , a t t den vinner seger .

Det fanns en t id , då 50 år ansågs som hög å lder för en kv inna , men vår t ids männ i skor er­k ä n n a s ig ej ä ld re än de k ä n n a sig, och då A u g u s t a T o n n i n g nu vid 50 å r s t å r kraftfull och s t a r k i a rbe te t för en lifskraftig idé, är de t ä n n u lyf tande vårluf t omkr ing h e n n e , och det ä r m å n g a ti l l å ren u n g a , som hos henne k u n d e behöfva lära , h u r u ideel l t a rbe te har förmåga a t t b ibehål la s jä lens hälsa och späns t ighe t . De t är ej e t t afs lu tadt lifsverk vi hä r ta la om. De s v e n s k a kv inno rnas r ö s t r ä t t s r ö r e l s e v ä n t a r sig ännu m y c k e t af A u g u s t a T o n n i n g .

S I G R I D K R U S E .

tilltalar den reflektc i rande Dampubliken i som söker e legans \ och hållbarhet till \

moderata

1TflSL ] "Damemas \ Favorit" 1 priser.

I V I C T O R I A / S K O D O N

{ försäljes i finare skoaffärer

i öfverallt och till m o d e '

\ rata. priser.

Iduns Modellkatalog • n : r 3 f ö r v å r e n o c h s o m m a r e n Pris 60 öre Erhålles genom..hvarie bokhandel och tidningsförsäljare, Portofritt från IDUNS MONSTEnA.FDEZ.NING, Stockholm. om 60 öre insändes i postanvisning eller sparmärken.

•

— 407 — IDUN 1907

Några bilder från Kneipp-byn i Vible invid Visby.

D:R KALLENBERG.

SAMTIDIGT med att vi <J meddela en intressant illustrerad skildring af den kända författarinnan fru Gabrielle Ringertz' hand från Gotilands nyan­lagda, storstilade kneipp-anstalt, ha vi nöjet att för våra läsare presentera

porträttet af dess grund-läggare, öfverläkaren vid Ostersjöbadet Visby, den kände nervläkaren doktor

K. Kallenberg.

få

EN V A C K E R ju l idag fick j a g det nöjet a t t i dok to r K. Ka l l enbe rgs sä l l skap besöka

den k n e i p p b y han an l ag t i n ä r h e t e n af Visby , och de t är om denna ans t a l t j a g här skul le vil ja b e r ä t t a en del .

U n d e r vå r å k t u r från V i sby , som v a r a d e o m k r i n g en half t imme, — näs t a år skal l t ra­fiken uppehå l l a s af au tomobi le r — fick j a g af min ciceron en in t r e s san t sk i ld r ing af de stu­dier han företagi t vid en m ä n g d u t l ä n d s k a luft-, sol- och Kne ipp-a n s t a l t e r . Ingen af dessa har kop ie ra t s här u t e vid Vible , men m å n g a af de rön dok to rn gjort unde r sina resor ha hjälpt till a t t dana denna s v e n s k a ans t a l t .

T iden går fort u n d e r i n t r e s san t s amta l , och innan j a g vet o rde t af svänge r vagnen in på den n y a k u r a n s t a l t e n s v i d s t r ä c k t a ägor . H ä s t e n t rafvar r a sk t ner för en s t en ig väg , som s l ingrar sig fram mel lan slån, enris och nyponbu­ska r . Mel lan furornas och ta l lar­n a s g r ena r s k y m t a små inb judande

s tugor fram, och sna r t s t a n n a vi utanför själfva " s t o r s t u g a n " , där den l igger , rödmålad , inbju­dande och fager. Skogen v iker u n d a n å t höger och väns te r , l iksom ange lägen a t t icke s k y m m a

u t s i k t e n , och bor t öfver so lbe lys ta v idder möte r b-afvet mi t t öga, d jupblå t t , u n d e r b a r t l ä n g s l a n d e .

På den s to ra , öppna p lanen u tanför " s to r ­s t u g a n " , där vå r ä l skade b lågula flagga svajar för hafsvinden, få vi gö ra b e k a n t s k a p med doktor Ka l l enbe rgs fru, som är en ifrig an­h ä n g a r e och utöfvare af sin m a n s teor ie r , samt med fru Lundqv i s t , som med sin man , opera­sånga ren , är den första k u r g ä s t e n här .

S t o r s t u g a n innehål le r 19 "gästrum och en först­k lass ig r e s t a u r a n g . Vi se oss om i den behag­l iga ma t sa l en . Utef ter t r e af v ä g g a r n a s l ång­s t r ä c k t a fönster s tå v ä l d u k a d e bord , öfver hvi lka h ä n g a vackra , t v å a r m a d e l j u s s t a k a r af sva r t , a r b e t a d t j ä r n . Vid den fjärde v ä g g e n v isar d o k t o r n oss med s t o l t h e t en här l ig gammal sands tenssp i se l i barocks t i l från 1 6 9 4 .

I " s t o r s t u g a n " finnes också e t t v ä l o r d n a d t s aml ings rum, och utanför g ä s t r u m m e n löpa ba l ­k o n g e r , hvarifrån man har den hä r l igas t e ut­sikt öfver skog och haf. H ä r bör väl n ä m n a s , a t t i s to r s tugan kan man för 2 kr . pr d ag fa hel i nackorde r ing för må l t i de rna . Och som

Brud- & Bröllops-sidentyger, i hvitt, svart och kulört, sista nyheter

ouppnådt urval frän 90 öre till kr. 13 pr mtr.

Sändes t u l l - A p o r t o f r i t t direkt till privata.

Profver omgäende franko.

Schweizer & Co, Luzern S 5, (Schweiz). Sidentygs-Export. — Kungl. Hoflev.

bland sol- och lu f tbadsä l skare r ä k n a s m å n g a vege ta r i ane r , skola de ras kraf i fråga om diet t i l lgodoses .

Vi före taga nu en v a n d r i n g genom byn . S e , här ha vi den första s tugan . J a g t i t t a r in ge­nom fönstret . H u r l i ten och n ä t t ! Den är byggd i ryggåss t i l och äger b lo t t e t t rum. I t ake t l igga b jä lka rna h v i t m å l a d e , v ä g g a r n a äro hå l lna i enfärgad, ljus ton . D ä r s t å r en p r ä k t i g j ä rn ­s ä n g , bord och s tolar ä ro h v i t m å l a d e , i e t t

hörn e t t t v ä t t b o r d med s tor t , in­b judande handfa t , hög t upp på k o r t v ä g g a r n a vent i le r , hv i lka al l t id bö ra s tå öppna , och på golfvet en vacker , färgrik s t r å m a t t a . Utanför dör ren en förs tukvis t . Öfver t ake t susa ta l l och g ran och genom en u t h u g g n i n g skönjer m a n det v ida, blå hafvet .

Se där al l t , men hur fridfullt, tys t och o s t ö r d t ! Inga s to jande g r a n n a r öfver och unde r . Abso lu t frihet i al la ens röre lser . E t t pa­radis för hva r och en, som lider af " n e r v e r " !

Men hur om man ar

NÅGRA BILDER FRÅN

DEN NYA KNEIPPBYN

INVID VISBY.

1. KVARNVATTEN­

FALLET.

2. "HÖGKLINT".

3. STRANDPARTI.

iSi iSi iSfc iSi iSfc

NÅGRA BILDER FRÅN

DEN NYA KNEIPPBYN

INVID VISBY.

4 O. 6. LUFTHYD­

DOR.

5. MATSALEN I STOR­

STUGAN.

få få få få få få få

IDUN 1907 — 408 —

" L U N K A N " U T A N F Ö R

" P R A T S T U G A N " .

flera i sam­ma säl lskap? Då tar man t v å , t re s tu­gor . Deras pr is är mo­dera t , 1: 75

per dygn . Och i en framtid är det menin­gen a t t byg­ga upp flera

sådana , g r u p p e r a d e

t i l l sammans . Hvi lken här­

lig p r iva t luftbadsplats för en familj skul le icke

då k u n n a

a n o r d n a s på p lanen mel lan s tugorna , och hu r behag l ig t för de ol ika fami l jemedlemmarna a t t v a r a he r r e öfver hva r sin s t u g a !

Vi l ämna nu byn och v a n d r a v ida re genom den v i lda p a r k e n , där fru L u n d q v i s t och a n d r a af k u r g ä s t e r n a högs t e g e n h ä n d i g t hjälpt till a t t med sågen b a n a s t igar mel lan t r äd och buska r . Af a l la de s k i n a n d e h v i t a k a l k s t e n a r n e , som eljes sku l l e forslats bor t vid rö jn ingsa rbe te t , ha r nu af s amma flitiga h ä n d e r b i lda ts en vac­ke r , k o n s t n ä r l i g r am omkr ing al la de b r u n a g r u s g å n g a r n a och g röna , lummiga b u s k a g e r n a .

De t ingår näml igen i reg imen, a t t pa t i en­t e rna ä g n a sig å t l ä t t a re k r o p p s a r b e t e .

Al l t i a n l ä g g n i n g a r n a röjer för öfrigt en es te­t ike r s öga och hand . Öfverallt lyser kä r l ek till n a t u r e n fram. Hvar je l i ten furuplanta skyd­das o c h h ä g n a s in af en dyl ik hvi t s t e n b r a n t , och det enda , som för öfrigt skva l l r a r om kul­tu r i d e n n a vack ra v i l d m a r k , är an s l ag , hv i lka väd ja till de b e s ö k a n d e s hänsyn a t t v ä r n a och v å r d a n a t u r e n , som i gengä ld vill förhjälpa dem til l hä l sa och kraf ter .

s tå vi u tanför e t t hög t p l ank , som sig om e t t s to r t och k u p e r a d t skogs -D e t t a är själfva luft- och so lbadan-

n ingen .

Mi t t första in t ryck är det al lra behag l igas t e . M a r k e n är b e t ä c k t med den mjukas t e , gy l l ene ha f s s and . H ö g a , s k u g g a n d e furor b i lda v a c k r a s k o g s p a r t i e r , o m k r i n g hvi lka gånga r s l ingra sig in i e t t so lgrönt k l ä r o b s k y r och s lu t t a s ak t a upp för under l iga ka lks tensk l ippor , u n d e r hv i lkas u t s p r å n g s ä l l s y n t a o r m b u n k a r frodas i den sva l a s k u g g a n . Föl jer m a n dessa s t igar , s t å r m a n snar t på en so lbe lys t p la tå med u t s ik t öfver he la hafvet och dock så s k y d d a d , a t t inan i luf tpa t ientens lä t t a d r ä k t kan v a n d r a t r y g g för obehör iga bl ickar .

Och hä r vore väl på sin p la t s a t t t a l a om j u s t denna l ä t t a d r ä k t samt också om de " b a d " , som här sko la t a g a s .

J a , den d r ä k t dok to r innan Ka l l enbe rg v isade mig k u n d e i s ann ing locka den k o k e t t a s t e lilla kv inna a t t t aga luftbad. E t t fotsidt l inne af b l åb lommig mus l in och med en be r the af spe t sa r och band . D r ä k t e n fu l l s t änd igas af san­daler .

P å den s tora , öppna sandp lanen , där solen b ä d d a r in, företogos — sedan man i en af de små a fk l ädn ingshy t t e rna u t b y t t s ina t u n g a k läde r mot luf tbads l innet — af somliga pa t i en te r alle­h a n d a g y m n a s t i s k a öfningar u n d e r skickl ig led­n ing af en gymnas t s amt lekar och spel . A n d r a pa t i en t e r v a n d r a lugnt omkr ing på den fina s a n d e n , a n d r a å te r l igga u t s t r ä c k t a på låga t ä l t s ä n g a r af säckväf för a t t s t ekas af solen. Efter e t t dy l ik t solbad s m a k a r en dusch här­l igt och hör också till kuren .

S n a r t s t r äcke r o m r å d e .

F r å n lu f tbadsområde t d raga vi oss l ängre ner mot hafvet , där en något s tör re s tuga lockar min nyf ikenhet . Det är " p r a t s t u g a n " . På- dess ba lkong s i t t e r " L u n k a n " och njuter vid sin kaffekopp af u t s ik t en och friden. J a g vill ej s töra honom, k a s t a r blot t en flyktig blick in i s tugan . Gröna a l lmogemöbler med röda h jä r tan , dof tande b jörkar i a l la hörn , och på v e r a n d a n bekväma ko rgs to l a r . Den är hel t enkel t i n t agande — " p r a t s t u g a n " !

På afstånd höres det l i l la kape l le t spe la , solen g l i t t r a r och skog och haf s junga sin s ams tämda vack ra sång . Och j a g säger mig, a t t denna p la t s har sanner l igen mäk t iga d rag­n ingskra f te r också för fr iska! Öfverallt här­liga t enn isp laner , b e k v ä m a hvi lopla t ser , och hvi lka s k o g s p r o m e n a d e r sedan , ä n d a bor t öfver Högk l in t , hva r s b r a n t a s tup b e g r ä n s a r hor i son­ten till väns t e r . Och hvi lka ha f sbad !

Ner till s t r anden nu, men icke på den sick-sackformade t r appa , som är uppförd för bad­g ä s t e r n a s bekväml ighe t och som sanner l igen för dem till de hä r l i gas t e hafsbad man gä rna kan d römma om!

Nej , j a g v a n d r a r v idare öfver ängar , hv i lkas b l o m s t e r p r a k t är s ådan , som endas t denna g u d s -begåfvade ö kan uppvisa , och v i n d a r n a leka fram öfver dem, y r a af sol och blomdoft , m ä t t a d e med s k o g s å n g o r och hafssä l ta . Hög t öfver t u senskönor , b låk lockor , smörb lomste r och klöf-ve r sk ju ta b l åe ldens höga s t äng la r u p p . De t är som höjdes t u sen fan tas t i ska , blå flammor upp mot s k y n . Blåeld, hv i lke t träffande n a m n !

Nu he jdas j a g af en m u n t e r bäck, som ha r b r åd tom ne r till hafvet . J a g följer dess s l ippr iga b ä d d och sna r t s t å r j a g dä rnere vid den lång­g r u n d a s t r a n d e n , som i gu l lgu la sk i f tn ingar sk ju ter ner i de t s m a r a g d g r ö n a djupet .

Å t höge r s t r äcke r sig i so lgasse t den kalk-hvi ta , b u k t i g a k u s t e n ä n d a till V i sby , h v a r s to rn och t innar på afs tånd af teckna sig som en luftig dimbild. Den friska, nord l iga br isen för med sig n å g r a v a g g a n d e s i l fver toner från S:ta Mar ias evigt r i ngande k lockor , som aldr ig u n n a sig r a s t eller ro . T y de äro ensamma i d e n n a k y r k r u i n e r n a s s tad a t t r inga al la sam­hä l le t s ba rn till dopfunt , ku l le r s to l och grif tero.

Men blo t t e t t pa r s teg till väns t e r om mig faller skuggan sval och fuktig öfver s t r and och v a t t e n , t y där skjuter den höga , öfver-h ä n g a n d e k a l k s t e n s k l i p p a n ut i en vä ld ig båge . T u n g a d roppa r falla hä r i r ege lbunden enformig­he t från g r o t t a k e t s s t a l ak t i t e r ner på s t r a n d e n s grus . Ä r g g r ö n a o rmbunksp lymer vaja för vin­den från de djärfvaste u t s p r å n g e n , och tys tna ­den är djup och heml ighets fu l l , som l y s s n a d e den själf, b e g r u n d a n d e , till v å g o r n a s b rus .

S å d a n t är de t u tomorden t l i g t vack ra område , hv i lke t utef ter hafvet s t r äcke r sig öfver femtio t u n n l a n d fält, k l ippor och skogar , ä n d a bor tom Högk l in t s k rön , och som dok to r Ka l l enbe rg lå t i t fr idlysa mot obehör ig t i n k r ä k t a n d e .

H ä r på denna n a t u r s k ö n a p la t s skall nu v ä x a upp en k u r a n s t a l t , h v a r s like säker l igen icke finns inom Sver ige och, j a g mi s s t änke r det , icke hel ler annor s t ä ­des . Så sä l l spord t r ik t gynnad är den beträffan­de k l imat , na tu r , l äge , t o r r , s t en ig g rund och m å n g a a n d r a förutsät t ­n ingar och så in tens iv t har det skönhe t sbegä r var i t som besjä la t an-läggaren i hans företag.

G A B R I E L L E R I N G E R T Z .

Kärlek. INOM DEN skickligt modellerade ramen af en bal-

' afton i Marstrand har den unge författaren velat ge sina tankar om det gamla och ständigt nya ämne, titeln angifver, och våra läsare skola helt visst finna, att han både har sin egen ganska all­varliga synpunkt och förstår att intressera, dä han

framlägger den.

DE T V A R K U N G A B A L i M a r s t r a n d . Sor le t nedifrån salen s teg i l ånga bölje­

s lag upp mot t a k e t , där den ena e lek t r i ska b å g l a m p a n fräste, den a n d r a b l i n k a d e , den t redje s jöng, och den fjärde sände a rga b l ix tar mot de sva r t a j ä r n k r o n o r n a i mid ten , som lågo in svep ta i en gul ha l f skymning , i hv i lken de sömniga s tea r in l jusen p y r d e och p u t t r a d e .

F r å n de ful lsa t ta l ä k t a r n e underhö l l s en oaf-b ru ten skarpe ld af k r i t i ska ögon, men bakom de hopade ammuni t ionsupp lagen af hån , afund och någo t l i te t beund ran hoppade och gr imase­rade den danskfödde kape l lmäs t a ren , hva r s le jonman s n o d d e sig efter mus ikens ry tm.

Femt io par l ä n s a d e , k r y s s a d e , s k u t t a d e och hvirflade på femtio ol ika sä t t där ne re i den s to ra l juskre t sen . T y man d a n s a d e na tur l ig tv is bos ton . Bl icken d r u n k n a d e i e t t haf af smokingar , g l ä n s a n d e sk jo r tb rös t , ty l l , spe t sa r , s iden och hv i t a sku ldror .

Sorg lösa miner , l jusa l eenden , förs tu lna ögon­k a s t , s a k t a hv i skn inga r , små pä r l ande s k r a t t smäl te s a m m a n och lös tes upp i e t t sk immer , som b r e d d e ut sig och gjorde sa len ännu högre och l jusare . Längs ko lonnade rna s todo familjefäder och dubb la rader af bostonomöjl iga samt oförbät­te r l iga flängföraktare. På panelsofforna längs v ä g g a r n a t ronade mammor med ouppb judna dött-, rar af al la å ld ra r . Det f rasade i s idenbrokad , smycken och pa l je t te r b l i x t r ade , och genom s k ö l d p a d d s b i n o k l a r n a k a s t a d e s l ånga u t t r y c k s ­fulla b l ickar mot e s t r aden , där k o n u n g e n s lagi t sig ned på et t af t r a p p s t e g e n , omgifven af s i t t t r ogna sommarhof. Två genera le r , en kab ine t t s ­k a m m a r h e r r e och ad ju tan ten skö t t e flyglarne, som b r u n n o af begär a t t få rycka upp i cen te rn , där det r edan va r full s jögång b land spe t sa r , b londer och i förk larade an le ten .

Den smä l t ande v a l s t a k t e n fick p lö ts l ig t en örfil af n å g r a s k a r p a s t r å k d r a g . E s s k o r n e t t e n ins tämde , le jonmanen och t ak tp innen beskrefvo t i l l s ammans en vid halfcirkel , och dansen va r slut . Gladt so r l ande drogo sig de d a n s a n d e pa ren in i smårummen , där c h a m p a g n e k o r k a r n e bör­j a d e sa lu te ra glädjen. Men midt på de t öfver-gifna golfvet låg i en ormlik v r idn ing ett s tycke ä k t a spe t s , och litet l ängre bor t lys te en mörk­röd ros som en blodfläck.

J u s t då fick j a g se henne . Hon sa t t s tel och l injerat som en prerafael i t i sk m a d o n n a och led u n d e r t r y c k e t af en glad s k å n s k ba rons gemyt l iga konve r sa t ion .

J a g k röp bakom ryggen af en omfångsr ik ju s t i t i e r åd inna , som enligt soc ie te tens d r ä p a n d e honungsgif t v a r do t t e r t i l l " en employé hos en g å r d s k a r l " , samt började i s k y d d af d e t t a ba­s t a n t a fö r sva r sve rk i smyg b e t r a k t a henne . H e n n e s ögon. d jupa och sva r t a som en skogs­kä l l a s , t yck tes söka n å g o t l ång t bo r tom denna l a rmande fåfängans m a r k n a d . De långa ne rvösa h ä n d e r n a rö rde s ig l iksom ånges t fu l l t bed jande . Men till de t y t t r e v a r hon den ka l l a vä r ld s ­damen , som endas t genom sin d r ä k t s raffinerade enke lhe t s t ack af mot den s k i m r a n d e och fra­sande lyxen o m k r i n g henne .

J a g njöt af a t t b e t r a k t a henne . Hon var så olik al la a n d r a . Men icke blot t t i l l det y t t r e . T y j a g v iss te , a t t hon' fått s tö r re pund än de flesta a t t förval ta , men lifvet, som hon tagi t som en hel ig p l ik t och icke b lo t t som en lek, hade också res t h ä m m a n d e s k r a n k o r i

Prenumerera oför-töfvadt på B A R N G A R D E R O B E N alla mödrars ovärderliga

skatt och hjälpreda.

— 409 — ID UN 1907

vägen för hennes h jä r tas s tol ta begär , hennes själs djupaste behof

Musiken spe lade nu upp till en pas de qua t r e , och den röd t s k i n a n d e baronen gick efter en förbindlig bugning a t t u p p s ö k a sin sommar­flirt, den lilla v idh jä r tade göteborgsfrun.

J a g banade mig has t ig t v äg genom vimlet och s tod snar t mid t emot henne .

— F å r j a g bjuda upp till en p r a t s t u n d vid er s ida, medan mar ione t t e rna dansa?

H o n böjde lä t t på sit t vack ra hufvud, och j a g såg för första gången , a t t hennes ka l la sva r t a ögon kunde le .

— Gärna , sva rade hon. Si t t ned och hjälp mig a t t finna kä r l eken .

H o n n ickade åt min frågande min, och hen­nes öfverläpp skälfde lä t t af mun te rhe t .

— Ja , ni har rä t t ighe t a t t se dum ut . J a g vet , a t t j a g är s u r p r e n a n t e comme une t empe te , som min f. d. svärmor , sal ig i åminnelse , bru­k a d e säga . Blif icke egenkär , men ni har haft e t t sä t t a t t säga or iml igheter , som ingifvit mig för t roende . Och så b r a n n min t a n k e af. T y ni skal l ve ta , a t t j a g sut t i t hä r he la kvä l len och l äng ta t efter s tukn ing å t min skepsis . Men ännu t r iumferar det leda t r ångs inne t . Nu som all t id. — E n skugga drog öfver hennes ans ik te och j a g såg h e n n e skälfva ti l l som vid en kal l v ind­pus t . — Hela mi t t lif har var i t en j a k t efter kär­leken. Fö r s t å mig rä t t . I cke efter l jumhetens och l ä t t s inne t s falska sky l t , u t a n efter den s tora b r anden , som upps luka r och förtär, och den s t i l la lågan, som behål ler mä nn i sko rnas h jä r tan u n g a långt in i den hvi ta å ldern . Ni k ä n n e r na tur l ig tv i s min his tor ia? J a , j a ! Al la k u n n a mig ju u tan t i l l . D e t vill säga , m a n ä r den lyckl iga äga ren af de täml igen ska rpa k o n t u r e r n a . Men de t är också al l t , t y hvad j a g genomgå t t kommer icke ens a t t t i l lhöra min k v a r l å t e n s k a p . — H o n log b i t t e r t .

— Ä n d a sedan min befrielse — j a g tycker sk i l smässa är et t falskt ord för a t t u t t r y c k a sli­t a n d e t af band , som a ldr ig förenat — har j a g i r ra t omkr ing och sökt efter kä r l eken . J a g ha r le ta t b land vare lser , som lefvat i s t i l la af-k r o k a r , b land dem för hvi lka lifvet s y n t s ha idel l eenden och b land sådana , hvi lka endas t äg t h v a r a n d r a i l i fsmörkret , och öfverallt — desi l lus ion! Två gånger t r odde j a g mig vid måle t . Och mit t h jä r ta sväl lde af h o p p . Mina pulsar slogo af l äng tan a t t änd t l igen v a r a und re t nära . Men så — j a !

E n a gången gä l lde det e t t ung t par . Fö r s t s åg j a g dem i Schweiz . De d a n s a d e omkr ing som kvarlefvor från E lys ium. H a n va r hon , och hon va r han , och vä r lden fanns icke för dem. De drucko sin kä r l ek i so lbäga re om m o r g n a r n a och vid s t järnl juset de sti l la berg­n ä t t e r n a . J a g följde deras spår till P a r i s . Där t y c k t e s hel ler ingent ing finnas för dem at t se. De hade j u h v a r a n d r a .

Och så kom första s laget . Pol isen gjorde slut på idyl len . H a n r å k a d e nämligen vara en inter­nat ionel l ä k t e n s k a p s s k o j a r e med en oöfverträfflig t jusa r tekn ik . Och hon? Ja , hon lär sedan ha gift sig med en gammal rik k lädes fabr ikan t .

Det a n d r a morde t på min t ro ä g d e rum i en l i ten svensk l a n d s o r t s h å l a , där j a g låg un­der behand l ing hos en u n d e r g ö r a r e u tan flaskor och p i l l e rburkar . Den lilla s t aden var för­t jusande t r åk ig med sina små h u s , näs t an kväfda af u rgamla f rukt t räd , men m ä n n i s k o r n a sågo endas t h v a r a n d r a , hvarför de g ingo om­kr ing med fula munna r och e laka ögon. Dock en l juspunkt fanns det l ikväl . På mina pro­menade r b r u k a d e j a g al l t id mö ta e t t gammal t hv i thå r ig t pa r . Morgon och kväl l — s tänd ig t kommo de s t u l t a n d e . Och a ldr ig veko de från h v a r a n d r a s sida. Här , t ä n k t e j a g , har j a g vis­ser l igen k ä r l ek en . I min själ fberusning målade j a g för mig hela deras lif som en vandr ing h a n d i h a n d på lyckans b loms te räng , fjärran

från den s to ra onda vä r lden . Och ännu , nä r solen höll på a t t da la , gingo de med den odödl iga kä r l ekens b rand i sina evigt unga h jä r tan . Min fantasi hade så skapa t deras his tor ia , a t t j a g icke ville ve ta någon t ing om dem. T y j a g h a d e j u r ä t t . Det k u n d e icke va ra annor lunda .

Af en hände l se k rossades så en dag min vackra my t . J a g fick näml igen i s amband med en annan his tor ia ve ta , a t t gubben var en gam­mal elak smygprocen ta re , som led af agorafobi och en s t änd ig oro. Fö l jak t l igen mås te han s tänd ig t ha sä l l skap . I s tä l le t för solsken bland pe largonier och hemväfda ma t to r var tvä r tom gnagande ofrid huse t s h ä r s k a r e . Deras l jusa y t t r e var endas t e t t hånfullt l ekverk .

Men — Dieu me ga rde — där kommer grefve Korek med sin förbindl ighet på he l spänn . V a r ba rmhär t ig och följ mig u t . H a r ni någon t ing emot månskene t på Kungsp l anen?

J a g k ä n d e , hur hennes k ropp skälfde till nä r vi t r ä d d e u t i den l jumma, här l iga na t ­ten .

R y m d e n s h v i t l y s a n d e båg lampa s tod i syd­väs t och k a s t a d e et t sned t si lfverbälte öfver p lanen , dä r Brambecks Oscar I I mid t b land de doftande roso rna s t i r r ade u t mot hafvet , som ännu v r e d g a d e s och bu l l rade efter s to rmen . E n l ång suckande d y n i n g s log med b e s t ä m d a mel lanrum upp mot kajen. Man hörde , hu r det sög i t å n g e n , och de g la t t s l ipade smås t ena rne på s t r a n d e n ra s s l ade som pär lor i e t t skr in . Ljuset på på Maleper t b l inkade sömnigt , men vid hor i son ten , dä r m ö r k n a n d e himmel och haf famnade h v a r a n d r a , lys te ännu som e t t g a p a n d e sår en blodröd s t r imma efter solen, som g å t t ned i en j u b l a n d e prakt fu l l fä rgdans den kvä l len . Ur den m ö r k a t r ä d d u n g e n till v ä n s t e r ljöd et t kväfdt s k r a t t , och t ä t t förbi oss s t röko t y s t a och h ju lben ta två D r o t t g a s t a r med hvar sin flicka. F r å n en dörr , som ö p p n a d e s i soc ie te t ssa longen , vä l lde u t i t y s t n a d e n en v å g af pas de qua t re , p r a t su r r och glaskl i r r . Så blef de t å te r ty s t .

Min dam teg ännu , men hennes ögon s todo k l a r a och feber lysande rä t t u t mo t n a t t e n .

Då j a g med bl icken oafvändt t iggde henne a t t for t sä t ta , log hon et t af s ina svå rmod iga löjen och bör jade å t e r t a la med sin mörka , djupa s tämma.

— H a r ni m ä r k t , hv i lke t med ikamen t en sådan u n d e r b a r na t t som denna är för s jä len? De t sönders l i tna l iksom k n y t e s å te r hop , och vår a rma oro domnar af och vaggas bor t af den ljufliga s t i l lheten. <

När j a g sa t t dä r inne n y s s och såg mar ione t ­t e r n a dansa , som ni så r ik t ig t u t t r y c k t e er, k ä n d e j a g ledan t r y c k a och pina mig. Hvarför? Hvar fö r? s jöng det i mina öron. Hvar för s i t t e r j a g mid t uppe i denna l y s a n d e , b r u s a n d e och förvir rande lögn? T ö r s t e n efter en e n d a glimt af d e t t a obeskrifl iga, som var i t mi t t lifs s tän­digt gäckade l ä n g t a n , l edde mig til l hvarje an­s ik te . J a g såg ögon lysa , men g lansen va r endas t en ögonbl icke ts flamma. Munnar logo, men det låg t r ö t t h e t och förs tä l ln ing i vecken . Öfveral l t ba ra g r imase rande masker .

Ni t ycke r s äke r t , a t t j a g öfverdrifver. Kan­ske t ro r ni möjl igen, a t t j a g är någon sor t s e s te t i sk neu ra s t en ike r . Ack n e j ! J a g är b a r a en s t a c k a r s efterblifven, som af en n a t u r e n s nyck blifvit sk ju t sad in i en t id , som icke passa r mig . J a g är icke född till denna halfhet och l jumhet . D e t t a nådebröd , hv i lke t s lungas till oss u n d e r n a m n af kä r l ek .

J a g t ror mig ha funnit, a t t m ä n n i s k o r n a icke längre ha tid a t t ä l ska h v a r a n d r a . Nu te legra­feras de va rma käns lorna , m e d a n ännu på vå ra mormödra r s t id a d e r t o n t ä t t skrifna s idor icke vo ro t i l l räckl iga a t t m ä t a höjden, l ängden och b redden af två u n g a männ i sko r s lyckokäns lo r . E x p r e s s t å g och automobi ler föra de nygif ta —

till e t t kor t rus , från hv i lke t de genom " u p p ­l y s n i n g " och n e r v o s i t e t u p p v a k n a till behofvet af sk i l smässa . Nervos i t e t och ku l tu r — s k ö n a förening!

K a s t a b a r a en has t ig blick öfver den mo­derna l i t t e ra tu ren , och ni skal l ge mig rä t t . Sök, och ni finner k n a p p t en s ida , som måla r h v a d j a g en gång hö rde en författare med krossad lycka ti l l spec ia l i t e t formulera som " d e n gamla t r åk iga borger l iga k ä r l e k e n " .

F r a n s m ä n n e n s ä t t a j u l ikhe t s t ecken mel lan ä k t e n s k a p s b r o t t e t och k ä r l e k e n , nä r icke ur deras a b s i n t d r ä n k t a h järnor t åga fram a l l ehanda pe rve r s i t e t e r , k l ä d d a i he l len is t i sk s k ö n h e t och i l lus t re rade ap res la na tu r e . T y s k a r n e b juda oss som b e k a n t å r l igen lass ta l s med Echs t ru th i sk och Ompted i sk sen t imenta l i t e t och sk rammel . R y s s a r n e g r å t a öfver oss he la floder af sorg-m ä t t a d vä l lus t , och från, I ta l ien sveper d 'An-nunzios fa lska h jä r tpsykolog i fram i parfym-doftande rosensk immer . Och E n g l a n d ! J a g ville säga något fult om alla dessa skr i fvande mis­ser med eller u t a n kjolar , dessa m e d e l m å t t o r , som tag i t co t t age t s k ä r l e k , cas t le t s lord och arfvets heml ighe t på en t rep renad . O, Tauchn i t z , så mycken kva lmig smak , som genom dina tusen ta l s vo lymer gjorts ännu f adda re !

Vi behöfva en renässans . Kraf t iga a rmar , friska h järnor och he t t blod. E n ska ra som vill d r a g a u t och r ensa den m o d e r n a "h jor t ­p a r k e n " . H u g g a dagens afgudar i s tycken och p l a n t e r a e t t s t a n d a r med rena k l a r a färger mid t i förödelsen, färger som å te r skola l eda den s t a c k a r s vi lseförda k ä r l e k e n på r ä t t spår .

H o n hade k a s t a t den hvi ta boan från sin b l o t t a d e ha ls , och j a g a n a d e , a t t hennes an­s ik te g lödde , då j a g såg de s tora ögonen b l ix t ra i ha l fmörkre t .

Så v ä n d e hon sig plöts l ig t mot mig och f r ågade :

— J a g skul le gä rna vilja ve ta , hvad ni j u s t nu t änke r . Men va r u p p r i k t i g !

— Det är ingen kons t , s va r ade j a g . J a g söker näml igen föres tä l la mig den röde baro­nens min efter en sådan pas de quatre$- som den ni nu s k ä n k t mig.

— Ni är oförbät ter l ig , s k r a t t a d e hon t i l l . Til l straff mås te ni följa med in och hjälpa mig gr imasera . J a g anse r mig ha vissa förpliktelser mot mit t favor i tonda , fastän det v ä n t a r mig punk t l i g t som reumat i sk hufvudvärk . E n gam­mal filosof ha r s k ä n k t mig dess ana lys i or­d e n : käns lan af a t t kom­ma hem mindre m ä n ­niska, sedan man var i t u te b land männ i skor .

En avan t — a l l t s å ! W A L D E M A R S W A H N .

L U Z E R N ===== F ö r n ä m v i s t e l s e o r t u n d e r s o m m a r e n . = =

G : D H O T E L N A T I O N A L Härligaste läge v id Vierwaldstättersjön. Rum från 4 kr. 111. prospekt gratis

IDUN 1907 _ 4 1 0

M A R G U E R I T E F R E Y . F Ö R S T A P R I S T A G A R I N N A I D E N

A M E R I K A N S K A 5 K Ö I N H E T 5 T Ä F L I N G E I N

Amerika har bland två hundratusen täflande prisbe­

lönat sin skönaste kvinna och ut­manar hela den öfriga världen

att framvisa hennes like.

få

NÄ R I D U N i dag väd ja r till sin l ä sek re t s om dess välvi l l iga och mäk t iga b i s tånd ,

k u n n a vi nä s t an säga a t t de t gäl ler en na t io­nell hede r s sak . Se hä r i k o r t h e t s a m m a n h a n g e t :

Det är r edan e t t pa r , t r e veckor sedan vi en dag öfver raskadas af följande kabe l t e l eg ram från den s to ra dagl iga Chicagot idn ingen " T r i b u n e " :

Iduns Redaktör, Stockholm.

Amerikas förnämsta tidningar ha efter fyra månaders sökande och efter att ha jämfört 200,000 fotografier funnit Amerikas skönaste kvinna, hvilken vi påstå vara den skönaste i världen, och utmana vi Sverige att framvisa hennes like. Om ni antar utmaningen per kabel­telegram, skola vi sända fotografier och detaljer för pristäflingen, som kommer att bli internatio­nell. Tribune.

denna öfver A t l a n t e n som så plöts l igt da-

Vi mås te medge , a t t s lungade s t r i d shandske , lade ned midt bland små sommarvisor och bador t s idy l le r på vå r t amer ikanska rul l ja lusiskrifbord, vå l l ade oss åt­ski l l igt hufvudbry . E n kvinnl ig skönhets täf l ing in­

för vår t i l l bakahå l l samma och försynta publ ik — hur skul le den m å n n e upp tagas , och hade man öfverhufvud några u t s ik te r a t t b r inga et t dy l ik t företag till ett hugnesamt och för den bepr i sade svenska kv innoskönhe ten h e d r a n d e re su l t a t ? Men i n ä s t a ögonbl ick res te sig vå r na t ione l la s t o l t h e t s k ä n s l a : skul le Sve r ige ensamt u teb l i i en dyl ik mellanfolkl ig täfling, Sveas b londa och i n t agande ' dö t t r a r — enl igt vår lifliga ^ pe rson l iga öfver tygelse de skönas t e på j o r d e n — u tan s t r id t r ä d a t i l lbaka för sina amer ikanska el ler engelska , f ranska eller i ta l ienska , t y s k a eller s k a n d i n a v i s k a sys t r a r ? Ne j , de t var omöjligt , mins t af a l l t sku l le d e t t a Vara oss vä rd ig t ! Och efter et t dygn af t v e k a n beslöto vi a t t u p p t a g a den in t r e s san ta u t m a n i n g e n .

U n d e r mel lan t iden h a vi nu genom såväl telegrafisk som bre fkor respondens förvissat oss om täfl ingsvil lkorens k o r r e k t h e t i al la afseenden samt om den s t o r a r t a d e t i l l s lu tn ing , som det or iginel la upps l age t rön t öfver hela vär l ­den. E t t t juguta l l änder — r e p r e s e n t e r a d e af idel f ramstående och a n s e d d a tid­n ingar — ha r edan s k y n d a t a t t a n t a g a förslaget, och med ännu flere pågå unde rhand l inga r . Och så sna r t första p r i s t aga r innan är ko rad i hva r t sär-

B E L L A I t

ADELINE DE LUX, DENVER, FOTO.

— 411 — IDUN 1907

O ne 11

"Chicago Tribune" an­modar "Idun" att gå i spet­

sen för Sveriges deltagande och om möjligt fastställa, att världens

skönaste kvinna är svenska.

få

sk i ld t land, skal l en in te rna t ione l l j u r y t i l l sä t tas för a t t mel lan de respek t ive na t ionel la skön­h e t s d r o t t n i n g a r n a u ide l a det s lu t l iga vär ldspr i se t .

Och nu t i l l ropa vi en och hva r af vå ra l ä s a r e : Hjä lp o s s a t t b e v i s a , a t t b l a n d a l l a v ä r l d e n s s k ö n a k v i n n o r s t å r d o c k d e n s v e n s k a k v i n n a n f r ä m s t ! Vi b r i nga här invid bi lden af miss Marguerite Frey, den s t r å l ande u n g a a m e r i k a n s k a , med hv i lken det nä rmas t gäl ler a t t u p p t a g a täflingen, och vi k u n n a ej förneka för oss själfva, a t t s t r iden hel t visst icke blir så l ä t t . Dock dess äro­fullare, dess mera ef ters t räfvansvärd s e g e r n !

Vi u p p m a n a al l tså hvar je läsare a t t — under a d r e s s : I d u n s r e d a k t i o n . S k ö n h e t s t ä f l i n -g e n . S t o c k h o l m . — ju förr, dess hel l re , till oss insända fotografi af den skönas t e kv inna , han eller hon känne r , och mås te hvar je insänd t po r t r ä t t åtföljas af namn och ful ls tändig adress . Om så önskas , k u n n a dessa få anteck­

nas i sä rsk i ld t b i lagd, förseglad namn­sedel , som endas t i fall af pr isbe­

löning b r y t e s . I hvar je hän­delse ut lofvar r edak t ionen full

d iskre t ion med afseende på

S S

CARSON.

de l t aga rnas namn och fotografier, förbehål lande sig endas t r ä t t en a t t publ icera de t r e p r i s t aga r innornas bi lder . Om re tu rpor to bifogas, å t e r sändas öfriga fotografier efter täfi ingehs s lu t .

Al la akt r i ser , offentliga t r ibunar t i s t e r och y rkes ­model le r äro u t e s l u t n a från täflingen, hv i lken eljes s t å r öppen för hvar je vuxen kv inna af svensk börd .

En p r i snämnd af f ramstående svenska kons t ­nä re r kommer a t t t i l l sä t tas för de i n s ä n d a p o r t r ä t t e n s b e d ö m a n d e , och skal l denna nämnds s a m m a n s ä t t n i n g f ramdeles t i l lkännagi fvas .

Det af Idun u t fäs ta f ö r s t a s k ö n h e t s p r i s e t för S v e r i g e — hvi lket så ledes tillfaller den blifvande de l t aga r innan i den in te rna t ione l la täflingen — u tgöres af e t t s ä r s k i l d t för ä n d a ­m å l e t k o m p o n e r a d t , v ä r d e f u l l t o c h k o n s t ­

n ä r l i g t s m y c k e . A n d r a och t redje pris-t aga r innorna erhål la hvar si t t gyl lene min­nesa rmband .

A näs ta s ida medde la s t ex t till por­t r ä t t en här invid och n å g r a nä rmare de­tal jer om den amer ikanska täf l ingens förhistoria och förlopp.

S tockho lm den 15 Aug . 1907 .

Redaktionen af Idun

SVENSK ENSAMRÄTT FÖR IDUN 1907.

IDUN 1907 — 4 1 2 —

Skönhetstäflingens förta' storia.

A T T K V I N N A N öfver hufvud och kvinnl ig skönhe t i synne rhe t i Amer ika äro före­

mål för en in t r e s se rad b e u n d r a n , till hvi lken man i E u r o p a k n a p p a s t k ä n n e r mo t s tycke , ha rese­sk i ldra re och romanförfat tare oupphör l ig t försäk­rat oss . En öfverväldigande bekräf te lse dä rpå är den s to r a r t ade skönhets täf i ing, som efter a t t ha pågå t t s edan s lu te t af förlidet år nu resul ­te ra t i p rok lamerande t af miss Marguerite Frey från Denver , Colorado, såsom Amer ikas — och därför, säga amer ikanarne , också vä r ldens — skönas t e kv inna . D. v. s. bekräftelsen l igger mindre i själfva täflingen i och för s ig än i det faktum, a t t man ägna t den otrol ig möda , t id och kos tnad och lyft upp den först ..till en nat ionel l ange lägenhe t och nu — sedan man förmått "gamla v ä r l d e n " a t t u p p t a g a s t r idshand­sken — till en in te rna t ione l l .

Upps lage t till denna täfling var et t vad mel lan två he r ra r från r e sp . Chicago och N e w y o r k an­gående hvi lken af de bägge mi l jons täderna som k u n d e uppvisa den mes t ful ländade kvinnl iga s k ö n h e t e n . H e r r n från Chicago gick p rak t i sk t t i l lväga, i det han gaf en annonsby rå i upp­d r a g a t t l e ta r ä t t på s t adens skönas t e kv inna . By rån v ä n d e s ig i sin tu r med s ina annonse r till kv innorna d i rek t . Där igenom fick den s tora t idn ingen Chicago Tr ibune fatt i s aken , gjorde den till sin och u n d e r dess hägn väx te den ut till en täfling af kolossa la p ropor t ioner mel lan Chicagos skönhe te r .

Omkr ing 1 0 0 , 0 0 0 fotografier inkommo till t i dn ingen och g r a n s k a d e s — ett bevis på hvil­k e t ofantl igt in t resse täflingen väck te inom al la samhä l l s l age r . Efter en u tga l l r ing och gransk­ning , som af j u r y n företogs med mycken om­sorg , förklarades s lut l igen miss Bella Carson för Chicagos skönas t e kvinna. D e n n a unga flicka, som hi t t i l l s var i t b lo t t en af t u sende b land de för knapp lön a r b e t a n d e unga k v i n n o r n a i

j ä t t e s t a d e n , lyftes med ens upp ur sin fattig­dom och o b e m ä r k t h e t till r y k t b a r h e t och popu­lar i te t . T idn ingen v i sade fotografier af miss Carson vid ol ika å ld ra r och i alla u p p t ä n k ­liga poser ; så fick man b land anna t se , hur hon tog sig u t som soc ie te t sdam i en d räk t , som kunde ans tå en arf tagarska .

Samt id ig t sk i ld rades de ta l j e rad t h e n n e s hi­s tor ia , hennes s t rä f samma lif som s tenogra f med obe tyd l ig lön, hennes hä rkoms t , k a r a k t ä r s ­d rag , vanor , smak , an l ag — i n g e n t i n g glöm­des. Och l a n d e t r u n d t fann man det b å d e ro­m a n t i s k t och r ö r a n d e , a t t det rök iga och bull­r iga v idund re t Chicago k u n n a t ur sina a rbe te r -skors led framleta en sådan s t r å l ande skönhe t . Miss Carson fick m o t t a g a tu sen ta l s bref från män , som blifvit förä lskade i hennes fotografi och f rågade, om de kunde få k o r r e s p o n d e r a med henne . Och Chicago T r i b u n e ans log hvar je vecka en s ida å t miss Carson, dä r hon besva­rade al la de förfrågningar om saker , som in­t res se ra unga flickor u r a rbe t sk l a s sen , kv i lka s t römmade öfver henne .

Vid denna t i dpunk t u p p t r ä d d e a n d r a tid­n ingar från olika delar af l ande t , bes t r edo Chicago Tr ibune r ä t t i ghe t en a t t u t a n v idare kal la miss Carson Amer ikas skönas t e kv inna och erbjödo sig a t t hva r i sin s t ad finna en kv inna , hvars skönhe t skul le öfverglänsa miss Ca r sons . Chicago Tr ibune an tog u t m a n i n g a r n a al l t eftersom de an l ände , och inom kor t va r hela A m e r i k a u p p d e l a d t i 24 delar , fö re t rädda af l ika m å n g a s tora a n s e d d a t idn ingar , hvi lka nu med hjälp af h u n d r a t a l s mindre började et t sy s t ema t i sk t och grundl ig t sökande efter v a c k r a kv innor . Sedan hvar och en af dessa 24- tid­n ingar funnit sin skönhe t och u tde la t pr i s , åter­s tod a t t u tväl ja Amerikas skönaste kvinna. T r e n n e

gånger mö t t e s p r i s d o m a r n a , som r e p r e s e n t e r a d e al la Amer ikas s tö r re t idn ingar , i Chicago. Vid det första s a m m a n t r ä d e t lyckades de ga l l ra u t nio af de t jugofyra, vid det a n d r a b r ingade de ner dem till fem. Men här t yck t e s va le t så svår t , a t t m a n bes lö t kal la de u n g a d a m e r n a ti l l Chicago i t anke a t t afgörandet dä r igenom skul le bli l ä t t a r e . Ar t i s t e r och a n d r a k ä n n a r e i nka l l ades som sakkunn iga , den ena efter den a n d r a af de täflande u tes lö t s och till sist för­k l a r a d e s den n i t tonår iga Marguer i t e F r e y r e p r e s e n t e r a t y p e n för det a m e r i k a n s k a skön­he ts idea le t .

Sex t ing, säges de t , göra miss F r e y till den v a c k r a s t e kv innan i Amer ika , och de ä r o : hen­nes u t sök ta profil, hennes s tora , mi lda blå ögon , hennes gy l lene , vågiga hår , hennes vack ra hvi ta t ä n d e r och hennes rena, oskuldsful la u t t r y c k . Hon är där t i l l l ång och s tå t l ig med en full­ändad figur.

A n d r a och tredje p r i s t aga r innorna äro där­emot b rune t t e r .

Amer ikas nu officiellt k o r a d e skönhe t sd ro t t ­ning blef l iksom miss Carson och flertalet af de öfriga p r i sbe lönade s k ö n h e t e r n a funnen i e t t enke l t och ansp råks lös t hem. D e n n a omstän­d ighe t föranleder de amer ikanska t i d n i n g a r n a a t t förklara , a t t skönhe ten trifves bäs t i det enkla , fridfulla hemmet , och a t t det är den ansp råks lösa , hemkära , a r b e t a n d e familjeflickan, som upprä t t hå l l e r Amer ikas r angp la t s b land na t ione rna hvad kv inn l ig s k ö n h e t beträffar.

Hvad speciel l t m h s F r e y angår , försäkras a t t hon är den enklas te , mest flärdfria unga flicka i vä r lden . Hon bor i en anspråks lös l i ten lägenhe t t i l l s ammans med sin mor och sina syskon , och a l l t sedan hon s lu ta t sin sko la ha r hon haft p la t s på k o n t o r och i sin mån bidragi t till familjens uppehä l l e . Hon hade na tu r l ig tv i s a ldr ig d römt om a t t hon va r en skönhe t , det va r en ä ldre sys te r , som i heml ighe t insände hennes fotografi till täfl ingen, och hennes öfver-raskn ing var s tor , då hon först ko rades a t t r e p r e s e n t e r a Colorado vid den s to ra täf­l ingen och sedan s lu t l igen erhöl l första pr is .

H e n n e s s tora upphöje lse har ännu icke hun­ni t fördärfva h e n n e , s äges det , och hennes smak och v a n o r äro al l t jämt den typ i ska unga flickans. H o n ä l ska r mest af al l t i vä r lden månsken , hv i ta k a t t u n g a r , chokoladpra l ine r och afskyr skval le r , ormar , afundsjuka och för l i tet s t e k t rostbiff. H e n n e s högs t a ä r e ly s tnad är a t t bli en snäll flicka, och hennes bäs ta vän ä r hennes mor — al l t enl igt hennes egna ord .

F ö r u t o m a t t v a r a Amer ikas skönas t e kv inna är hon al l tså där t i l l , s äga t idn ingarna s tol t , en typ isk "amer ican g i r l " i s i t t hemlif, sin smak och sina ås ik te r .

Med t i l l försikt motse a m e r i k a n a r n a u t g å n g e n af den in te rna t ione l la täfling, till hvi lken de gifvit upps l age t , och äro öfver tygade , a t t gamla vä r lden icke skal l k u n n a uppv i sa någon, som i s k ö n h e t och behag öfverglänser miss F r e y från Colorado.

T ä n k , om det nu skul le bli det lilla Sve­rige, som komme den a m e r i k a n s k a segerv i ss ­he ten på s k a m !

En skärgårdsholme.

UN D E R F L E R E S O M R A R h a d e vi seg la t den förbi, där den l åg ensam och för sig

själf v id s idan af s t r å k v ä g e n . Mot no r r och väs t e r , d ä r fjärden v i d g a d e sig, v ä n d e den en bred och kul l r ig r y g g af berg , men mot s u n ­det i söder l åg en l i ten s tuga i nbäddad i g rön t . Den l å g dä r så i n b j u d a n d e , u n d e r s t i l la kvä l ­l a r speg lande sig i v a t t n e t , a t t j a g k n a p p a s t förstår, a t t vi så l änge k u n n a t m o t s t å frestel­sen a t t gå i l and . K a n s k e va r det därför, a t t vi v i ss te af a t t en t r aged i u t s p e l a t s där . En af de första somra rne , vi v i s t a t s i d e n n a del af s k ä r g å r d e n , h a d e difteri hä r j a t på Oxhol-men och r y c k t bor t hus t ru och b a r n l ä m n a n d e m a n n e n ensam. K a n s k e de t h a d e var i t skä le t . Ho lmen va r så vacke r p å afs tånd, och m a n ä r r äd d om s ina i l lusioner .

Men en kvä l l då vi seg lade , kom sti l t jen has t ig t , och he la fjärden låg med ens som glas . Solen b l ä n k t e i v a t t n e t och sken v a r m t p å

• Oxho lmens k l ippor , t y det var u n d e r dem, vi l ågo . Vi gingo i l and och s t röfvade om­kr ing .

H o l m e n v i sade sig nu n å g o t s tö r re än h v a d m a n k u n d e t r o från sjön, m e n d e n va r myc­ke t fa t t igare . De t v a r omöjl igt a t t u p p t ä c k a någo t gräs , he la s k o g s m a r k e n v a r t ä t t genom-väfd af l ingonr is och s tö r r e de len va r be rg . S lu t l igen förde oss en gångs t ig , som af någon an ledn ing s l ingrade sig fram öfver holmen, ne r mot söder , det g l imtade b lå t t mellan g r a n a r n a , och vi voro framme vid s t u g a n . Vi öppnade en g r ind och g ingo in i en l i ten t r ä d g å r d , lagom för dockor , men med en sä l l syn t väx t l ighe t . Po ta t i s , pers i l ja , morö t t e r h o p t r ä n g d a på et t område , s to r t som en tenn isp lan och s l u t t a n d e s t a rk t ne r mot sjön, al l t skö t t med en omsorg , som g ränsade ti l l ängs l ighe t . Vid s t ake t e t , som var b e h ä n g d t med gamla fisknät, lys te en rad svärdsl i l jor och utanför t r ä d g å r d e n b r e d d e sig en po ta t i s åke r och en bit ängsmark , sk i lda af be rg . U p p e i backen s k y m t a d e e t t pa r små u t h u s , och en s l ips ten var angjord mel lan et t pa r t r ä d .

J a g s å g in i s t ugan , som endas t bes tod af rum och kök . Den var tom. De , som be­bodde den , vo ro t yd l i gen u te p å sjön. Men på en s ten vid s t r anden sa t t en ofärdig to rpar -flicka med s tora s k y g g a fågelögon. Mannen på Oxholmen va r omgift och modern va r ä n k a från en ö i n ä r h e t e n . Bägge h a d e funnit det för ensamt , och de h a d e slagit sig ihop. K o fanns icke, då det icke fanns k o b e t e , men t re får l i fnärde sig och en massa höns och kyck­l ingar , som fingo t aga sig fram bäs t de k u n d e och för öfrigt voro fört justa i f iskafskräden. Det va r de , som gåfvo p e n g a r i h u s e t . Och så h a d e man j u sjön. K u n d e j a g få e t t glas va t t en? J a , det fanns en kä l l a vid s t r a n d e n , men den h a d e smak af s a l t va t t ne t .

P å å t e r v ä g e n till bå t en var de t en hälsosam lekt ion a t t t ä n k a på männ i skans ol ika kraf på lifvet och hu r l i te t , som behöfs för a t t lefva och va ra nöjd. Ä r folket på Oxholmen belå­te t? Na tur l ig tv i s , eljes skul le de icke bo där . Det var en vacker kvä l l . Solen g läns te röd mel lan t r äden , och fjärden låg b lank , men då h ö s t s t o r m a r n a hvina , och regne t u n d e r m ö r k a kvä l la r slår mot ru to rna , kommer j a g a t t t ä n k a på folket på Oxholmen, som j a g icke känne r , och p å den öfärdiga flickan, som j a g mås te locka som en fågel, och som väl a ldr ig kom­mer därifrån. N ä r j a g vil l , ser j a g hennes s tora , s o r g s n a ögon. T H O R E B L A N C H E .

PAPPERSMONSTER fullt tillförlitliga, erhållas orog. från oss till nedanstående pris iDom Sverigo: Bluslif 40 öre, Kjol-mönster utan släp 50 öre, Prinsessklänning 75 öre, Reformdräkt 75 öre, Bsrndräktmönster 50 ore, Kappmönster 60 öre. TJppgif lifvidd, (omedelbart under armarne,) midjevidd och kjollängd, er­håller Ni till Eder figur fullt passande mönster. Expedieras portoiritt om rekvistion åtföljd af likvid i sparmärken eJ. postanvisning insändes till Iduns Mönsteraj'delning, Drottninggat. 61, Sthlm

— 413 — IDUN 1907

En hälsning.

I

A L F R E D B , N I L S O N .

dinavismens glansdagar vi här nytt bevis härpå.

I / V MEDDELA K i dag por­

trätt af vårt ni­tiska fotografi­ska ombud i Hälsingborg, hr Al/red B. Nilson, som under årens lopp flerfaldiga gånger med in­tressanta bilder bidragit till vår illustrationsaf-

delning. Att hr Nilson, som är en mångsidigt bil­dad och intres­serad man, ock­så för en ledig penna, är vår läsekrets ej hel­ler obekant, och den lilla skild­ring af en epi­sod från skan-meddela, är ett

EN OCH A N N A N gammal sak har sin sär­sk i lda his tor ia . Om den n ö t t a möbeln

där k u n d e t a la , el ler det af å lde r f r amå t lu t ade ko r sv i rkeshuse t vid den smala , k r o k i g a g a t a n ville b e r ä t t a , nog skul le de h a å t sk i l l ig t a t t förtäl ja. I själfva ve rke t t a l a j u dessa gamla t ing äfven et t s p r å k , begr ip l ig t för m ä n n i s k o r s ba rn . De t enda de p r e t e n d e r a af v e d e r b ö r a n d e är e t t vil l igt öra och en smula fantasi . Och de t är j u ej för mycke t b e g ä r d t .

Men ib land behöfver man ej ens ka l l a fanta­sien till hjälp för a t t l y s sna till det förgångna. Man k a n läsa där i såsom i en upps lagen bok . Al lde les såsom fallet är med det gamla s ten-k r u s e t j a g hä romdagen h i t t ade på , hvi lke t väck te mi t t in t resse . De t va r näml igen för-sed t med en k o n s t n ä r l i g t t e x t a d inskrif t , vi­da re va r det , för a t t s k y d d a s mot förs törelse , in lås t i e t t sä r sk i ld t k o n s t r u e r a d t t räfodral och s lu t l igen förvaras det hela i — Hä l s ingbo rgs r ådhusa rk iv . Anna r s företer de t in te t sä r sk i ld t a n m ä r k n i n g s v ä r d t — et t enke l t tarfligt s ten-k r u s , som du, ä rade läsare , i h u n d r a t a l k a n på­träffa u te i b y g d e r n a . Men d e t t a k r u s ha r j u sin h is tor ia , och de t är den, som höjer dess vä rde j ämförd t med a n d r a k r u k o r s . . .

V i n t e r n 1838 var ovanl ig t s t r ä n g , och isen i S u n d e t tillfrös o rden t l ig t . D e t t a gaf anled­ning till fu l l s tändiga t åg öfver S u n d e t af öm­som svenskar , ömsom danska r i de t a l l ra fred­l igaste syfte. I na t ione rnas l iksom i ind iv idernas lif ä ro t id ta l s sk i lda s t ämn inga r för­h ä r s k a n d e . Vid den t id , hva rom här är fråga, drog t r o t s v in t e rky l an en va rm v å g af en tus iasm och sam­hö r ighe t skäns l a fram mel lan Nor­dens folk. Hä l s ingborga rne anord­nade fackel tåg till Hä l s ingör och H i l s ingborgs frivilliga b r a n d k å r för­ä rade s ina ko l leger "de r o v e r " e t t p r ä k t i g t d ryckesho rn . D e s s a senare dröjde ej l änge med a t t besvara vis i ten , hvarv id de förärade sina svenska bröder en s idenfana med inskr ip t ion .

Genom gåfvor och gengåfvor be­va ras v ä n s k a p e n . Verk l iga folkvan­dr ingar ägde rum mel lan de båda s t äde rna . B e k a n t s k a p e r ing ingos , och v ä n s k a p s b a n d k n ö t o s .

Då isen smalt , och vå ren och som­maren kom, fortfor al l t jämt det goda förhål landet .

En vacker augus t ikvä l l 1843 s t y r d e en flottilj af 8 sä r sk i lda bå­ta r , bemannade med et t sä l l skap

hä l s ingborga re af a l la k lasse r , u t å t Öresund under t one rna från S k å n s k a h u s a r r e g e m e n t e t s mus ikkå r .

Vi l ämna här o rde t å t en samt ida , ska lden S tu rzen -Becke r , hv i lken ger en liflig och må­lande bild af färden äfvensom af hvad däref ter följde.

" D å b å t a r n e , å hvi lka svenska flaggan va­j a d e , hunni t m i d s u n d s , h i ssades där jämte å hvar je bå t den d a n s k a d a n n e b r o g e n . K u r s e n s ty rdes n u först söder om det danska vak t ­skeppe t , ko rve t t en Diana , hvi lken, då den af den lilla s v e n s k a e s k a d e r n rundseg l ades , hälsa­des med h u r r a r o p , m a n n a d e re l ing och besva-de hä l sn ingen . Al la b å t a r n e lade s ig där­efter på linje u tanför s ö d r a h a m n a r m e n i Hä l ­s ingör , m u s i k e n spe lade upp och " e s k a d e r n s k a n o n e r " d å n a d e . Vid Hä l s ingö r s h a m n hade en ofantlig fo lkmassa samla t sig och flera danska bå t a r s a t t e genas t u t till den s v e n s k a flottiljen. F r å n dennas p rov ian t s lup försågs nu hvar je af de s v e n s k a bå t a rne med alla ingre­dienser till en vä lbes tä l ld " s e x a " , äfvensom med e t t rund l ig t k r u s , i nnehå l l ande den v ä r l d s b e ­r ö m d a s v e n s k a p u n s c h e n , och en liflig poku la -t ion och f ra terniser ing upps tod genas t mel lan de svenska och d a n s k a b å t a r n e . Flot t i l jen gjorde äfven et t s lag inom hamnen , därv id mu­s iken a l l t jämt spe lade och h u r r a r o p föru tan all ä n d a v ä x l a d e s , mel lan b å t a r n e s b e s ä t t n i n g a r och d a n s k a r n e på s t r a n d e n , v idare k r ing Kron­borgs fäs tning s a m t s lu t l igen t i l lbaka till den lilla v iken utanför södra h a m n a r m e n , dä rpå al la b å t a r n e u p p t ä n d e s af medförda mar scha l l e r , hva r igenom en g a n s k a vacke r och ovanl ig illu-mina t ion i h a s t v e r k s t ä l l d e s , å t e r s p e g l a n d e sina lågor i de t lugna v a t t n e t . De d a n s k a b å t a r n e följde s e d e r m e r a de svenska e t t god t s t ycke ut i sunde t , och man sk i ldes från h v a r a n d r a med in t rycke t af en i a l la a f seenden här l ig kvä l l , s å d a n som ingen af d e l t a g a r n e förut upplefvat .

K o r t däref ter , en af de s i s ta d a g a r n e i sam­ma m å n a d , kommo hä l s ingörborna öfver till Hä l s ingborg för a t t besvara be söke t . På chefs­skeppe t var svenska flaggan h issad i topp och den medförda mus ikkå ren u p p s t ä m d e vid in­loppet i h a m n e n den s v e n s k a fo lksången. De d a n s k a b å t a r n e o r d n a d e sig i en rad inom h a m n e n och besök te s där af en m ä n g d häl-s ingborgsbor .

Ömses id iga toas t e r och h u r r a r o p mel lan s m a t t r a n d e fanfarer och d u n d r a n d e s t y c k e s s k o t t !

Till s lut a fbrände d a n s k a r n e et t p r ä k t i g t fyrverker i . Vid de t t a tillfälle å t e r l ä m n a d e häl-s ingör sborna e t t s t e n k r u s , som vid förra ti l l-

B a l s k o r ! B ä s t a s v e n s k a f a b r i k a t ! L ä t t a I E l e g a n t a ! H å l l b a r a 1

ipli fabriksmärke. Tillverkas som spceia-Hvarje sula stämplad med vidstående

. spc litet efter WieDermetod af

A k t i e b o l a g e t

A. F. Carlsson Skofabrik, V ä n e r s b o r g

Försäljes i minut hos de flesta sko-handlande i riket.

fallet blifvit af hä l s ingborga rne k v a r g l ö m d t i en af de d a n s k a b å t a r n e , och anhöl ls a t t de s v e n s k a b r ö d e r n a m å t t e å t e r t a g a det som et t minne . Besagda k ru s h a d e nu blifvit på e t t s innr ik t s ä t t s i rad t med inskr i f ten : Den 18 ang. och den 28 aug. 1843" i guld på et t fält, till hälf ten röd t , omgifvet af en l age rk rans med k r o n a samt de s v e n s k a och danska flaggorna. A a n d r a s idan läses följande inskr ip t ion, hvaraf b e g y n n e l s e b o k s t ä f v e r n a bi lda orde t Skandina­vien.

'Sålänge Öresundets flotte Bölge Kruser sig om gamle Kronborgs Fod, Aldrig Broder mer sin Broder skal forfölge, Nid, Avind aldrig meer udgyde Blod. Dansken elsker Dig, du gjäve Broder! Ingen Magt skal sönderrive dette Bånd! Nordens Sön har kun en fälleds Moder, Aldrig kues Kjärlighedens Ånd. Vor fordoms Strid nu Venskab söner, I Glemsels Nat vi ville dysse den, Ett Sprog fra samme Läber toner: Nyd Lykke, Häder, Held, du svenske Ven!"

K r u s e t har öfvergåt t till s t adens ägo, så a t t det vid fes t l iga til lfällen, då " s t a d e n s in­v å n a r e eller de flesta däraf" ä ro de l t aga re , må ti l l b e g a g n a n d e u t l ä m n a s . I den sä r sk i lda skrif t , hva r i de t t a allt blifvit a n o r d n a d t , he te r d e t :

" Vi vänta af våra efterkommande aktning för detta vårt förordnande och önska, att den tid ej måtte komma, då det frö, vi varit med om att utså till grannsämja och brödrasinne mellan svenskar och danskar, lämnas af våra efterträdare vanvårdadt, utan att det måtte uppspira till härliga stammar, som lämna ett på en gång angenämt och nyttigt skydd åt redliga skandinaver".

Så l ång t Orvar O d d ! Sedan dess ha m ö r k a moln st igit upp vid hor i son ten , s to rmar ha rasa t och ans tä l l t förödelse, obot l ig skada . " S k a n d i n a v i e n " , det en gång så s to l ta skeppe t , l a s tad t med skal­dens skönas t e d römmar , gick till bo t t en . . .

Och det gamla s t enk ruse t ? J o , de t är för mig en kä r hä l sn ing från en svunnen genera t ion , som besjä lades af en idé, för hvi lken den svä rmade och d ik tade , kämpade och led.

A L F R E D B. N I L S O N .

D E T ' H I S T O R I S K A " S T E N K R U S E T I H Ä L S I N G B O R G S R Å D H U S A R K I V .

F O T O F Ö R I D U N A F A L F R E D B . N I L S O N .

Glöm ej teckningslistan

för bidrag till Wennerbergstoden

i Uppsala.

Lagermans flytande putspomada BON AMI.

IDUN 1907 — 414 —

Små svampkåserier för Idun af T. F .

Kantareller.

"\7ANLIG KANTARELL, hela svampen äggul med V låga, tjocka, något glesa skifvor. — Allmän, helst

i barrskog". Ja, i skogen, inne i skogen, där mossan ständigt är luktig, där är kantarellens egentliga hem. Men älven en kantarell kan komma på orätt plats här i världen, och därför händer det ibland att man hittar honom på landsvägsrenen eller på "enebacken". Men hemma är han inte där: solen bleker hans hatt och gör hans kött segt. Nej, vid backens fot, där barrträden skugga och marken är fuktig, där trifvas kantarellerna bäst. Där har hatten sin starka äggula färg, och där komma de, den ena efter den andra, så fort och tätt, att man knappast hinner skörda dem. Som blommor äro de strödda öfver marken, och deras gula färg lyser lång väg. — Bland blommorna hafva de också fått sin plats i den näpna barnboken "Blommornas bok" (visor af Jeanna Oterdahl, illustrerade af Elsa Beskow). Och är det något oegentligt häri, så glömmer man det så lätt i glädjen öfver att se svamparna rycka in i barnens och fantasiens värld, där de förut endast en och annan gång som paraply åt en tummeliten fått vara med. "Har du sett herr Kantarell, bor i enebac­ken?" Åter och åter slogos bladen om af den lilla flicka som visade mig boken. Jag skulle se dem ännu en gång, "herrn" och "frun" "i gula kjolen" och barnen "hundra visst och mera". Och nu ser jag dem alla växande i skogen talrikare i år än vanligt. Och inte endast dem, utan en massa af deras släktingar, när­mare och fjärmare. Och då blir det "jul igen" i min tanke, och jag återser dem alla i en sagbok på vers som heter Svamparnas bok. När skall den komma?

Kantareller äro lätta att känna igen. Visserligen hafva de en släkting, den Brandgula kantarellen, som inte bör ätas utan föregående förvällning, men denna har mycket tunnare hatt, mörkare skifvor och vid basen mörknande fot, så den är ej svår skilja från vanliga kantarellen. För öfrigt, om kantarellen inte i godhet kan täfla med champinjoner, riskor och andra af våra läckraste svampar, så har den dock andra egenskaper som dessa sakna. Den angripes sällan, af insekter, kan gömmas flera dagar utan att ta?a skada, är kanske den enda svamp, som i rått tillstånd kan trans­porteras långa vägar, och känd af de flesta är den i många familjer den enda svamp man iörs äta. Bör skördas ung och är då bäst endast stekt i smör eller tilläammans med salt eller rökt fläsk. Den kan äfven stufvas eller användas i köttsoppor. Om kantareller trädas upp på trådar och hängas upp i luftigt rum, äro de mycket lätta att torka och kunna sedan använ­das i soppor m. m. Äfven till pickels passa kanta­rellerna utmärkt.

Herta Marks idé. Vördsamt t i l l ägnad de ogifta, af C a m p a n u l a .

(Forts. fr. n:r 32.)

DET VAR vid kaffet efter en middag, som den unge fästmannen tagit till orda för att skydda sin fästmö

och det förde en smula förstämning in i det lag, där han befann sig. Ett par af de äldre herrarna växlade några repliker om förhållandet i allmänhet och fram­kastade det påståendet, att det anginge aldrig en tredje på hvilket sätt en man och en kvinna erkände sina känslor för hvarandra. Hvem som uttalade det första ordet, vare sig mannen eller kvinnan, då två förstå hvarandra, borde vara likgiltigt och i all synnerhet för de utanför stående. Det hade blifvit sagdt, att det låge i mannens natur att vilja eröfra och det låge inte mindre eröfring i det att bli vald än i det att välja. Kvinnan vore i sin fulla rätt att bekänna sin kärlek, likaväl som mannen, det borde ingå i hennes medve­tande utan alla påtryckningar eller broschyrer eller föredrag eller föreningar.

Ja, så hade man sagt, och fröken Herta fick genom fadern del af hela förloppet. Det spred sig också hastigt öfver hela staden och tystade tungorna och åstadkom öfver allt försäkringar om att det hade man från början trott, det hade man från början sagt, att fröken Sicksack, hon hade visst inte friat.

Fröken Herta påstod, att alltsammans var ovärdigt. Fröken Sicksack borde ha haft mod att låta pratet rulla, vare sig hon själf friat eller ej, för själfva sa­kens skull. Fästmannen borde aldrig ha uppträdt offent­ligt som försvarare af en sak, som inte behöfde något försvar. Och de, som tyckt, att man inte behöfde påtryckningar, broschyrer och dylikt för att få in i det kvinnliga medvetandet, att kvinnan har lika mycken rätt som mannen att skapa sin lifslycka, borde veta, ätt sedan det medvetandet i århundraden nedtryckts genom fördomar, sedvänjor och uppfostran, kräfdes påtryckningar, broschyrer och sådant för att få fram den naturliga uppfattningen. Det var fröken Hertas mening.

"Nåja," sade landssekreter Mark efter att ha åhört dotterns utgjutelser, "gammal god praxis lyder, att en väl uppfostrad flicka utsätter sig inte för något prat, och skulle hon medvetet eller omedvetet göra det, så samlar hon alla goda krafter och sätter sig öfver pratet."

"Du menar, att vi bör stänga in oss i sedvanorna, gamla tiders utslitna åsikter, och inte våga röra på oss af fruktan för prat."

'Jag menar, att hänsyn är ett ypperligt sätt och uppfostrans finaste udd," svarade landssekreter Mark.

Inte långt därefter inträffade något, som beredde fröken Herta mycken glädje. Hon hade nyss anländt till Modum tillsammans med systern och lilla Sara, då posten medförde ett bref till henne med en sär­skild nyhet. Brefvet var från generalens dotter, och hon skref:

"Kära Herta! Jag måste sända dig ett tack, jag är skyldig dig det. ty du har lärt mig att själf skapa min lycka och ingifvit mig mod att göra det. All min för­lamande väntan är i och med i dag slut.

Jag tog steget. Hur jag älskat, det kan ingen annan än jag själf

veta. I åratal har jag burit på min kärlek, gömt den, kämpat mot den i de stunder, då allt var mörkt om­kring mig, och hvilat vid den i de stunder, då jag tyckte mig skymta en strimma ljus. Min kärlek band mig, gjorde mig ofri, gjorde mig till en annan, än den jag var. Jag blef kall för att gömma min värme, jag blef hård för att gömma min vekhet, jag blef glad för att gömma min sorg och sorgsen för att gömma min glädje — och jag blef därigenom missförstådd af alla.

Men jag tog steget. Hur det gick till, undrar du. Du skall få veta det.

Det var så enkelt. Sanningen steg fram förbi all för­ställning, all lögn, all falskhet, den stora, omutliga sanningen steg fram i dagen. Det var en stor stund. "Jag älskar er," sade jag honom, "ni är mig kärare än någon annan på jorden. Hur ni blifvit det, det vet jag inte, det förstår jag inte, jag vet bara, att jag älskar er. Och nu vet också ni det. Gör med min kär­lek, hvad ni vill! Jag har förtroende för er, jag sätter er mycket högt, ni måste förstå, att en människas känsla är värd mera än bara ett åtlöjel — Ja, det var sanningen jag lade fram, allt det där jag burit på och varit så ensam om. Hvad det var skönt att få tala! Jag visste inte, att det var så lätt. Jag kände det, som om jag växte i den stunden, jag kände aktning för mig själf.

"Hvad kan jag annat göra än att ta emot er kär­lek och tacka er för den," svarade han mig. "Från mig har den på något sätt utgått, och jag tager den till mig såsom min egendom! — Hvad han mera sade mig, det är endast min särskilda egendom, det lägger jag inte fram.

Om lördag eklateras min förlofning med kapten Måhi.

Skulle jag inte tacka dig, Herta ! Du visade mig vägen till min lycka. — — —"

Samma dag fröken Herta fick det brefvet, besva­rade hon det.

"Jag är mycket glad åt din lycka," skref hon, "den har gladt mig ofantligt, och jag gratulerar dig! Bör det inte vara så, att det sanna och det naturliga bör få råda ? Förställning och allt förvrängdt måste vika undan, där lyckan skall kunna gå fram. Måtte många följa ditt exempel! A, att jag själf kunde! Men jag kan det inte — inte ännu, ty för mig finns ingen, som jag älskar mer än alla andra. Hvad jag hittills känt, vill jag ej hänföra till kärlek. Kanske är jag ej mäk­tig kärlek, och i så fall är jag en mycket fattig män­niska, och du må beklaga mig. ^- Till hjälp för andra hoppas jag, att du har mod att öppet bekänna, att du tagit det här steget. Hvarför skulle du inte kunna det? Egentligen angår ju den saken ingen annan människa än er två, men man måste ju staka ut vägen för andra, tills den blir så känd, att ingen vägvisare mer behöfves. — — —"

Några dagar därefter kom där ett andra bref från generalens dotter.

"Du hoppas, att jag har mod att bekänna för andra det steg jag tagit," stod det i det brefvet. "Ja, jag har mod. Vi har kommit öfverens om, min fästman och jag, att, om det gäller, öppet tala om hur det förhåller sig, eftersom nu människorna har för vana att också blanda sig i hvarandras intimaste förhållanden, och ifall det kunde vara någon annan till hjälp. Men det tycks inte gälla eller behöfvas. Ingen spörjer oss, ingen frågar därefter, inte ens min fästmans kamrater ha ett ögonblick alluderat på det. Man gratulerar oss och glades med oss och ingenting vidare. Och under sådana förhållanden behåller vi den sak, som ju en­samt är vår, för oss själfva. För mig är saken nu så naturlig, att det förundrar mig, att den genom långa tider tagits i anspråk endast i enstaka fall. Min fäst­man delar också min åsikt. Jag anser till och med, att om kvinnan tar ur det här steget till frihet för sig, så kommer det att medföra större ansvarskänsla. Och ansvarskänsla fördjupar och förädlar en människa. Vet du, det glöder inom mig af ifver, att i mitt äkten­skap kunna bli det mesta möjliga och det bästa möj­liga som hustru.

Jag måste berätta något för dig. Kassörskan i Johnssons kappaffär, hon med det

urriga, ljusa håret, har förlofvat sig, och det påstås, att hon själf friat, och att hon öppet berättar det och säger, att hon tagit det steget på grund af din bro­schyr och din idé, som hon skall vara ända till be­undran anhängare af. Så lär också en af flickorna på telefonstationen ha förlofvat sig genom att själf fria. Man talar visst ganska mycket om det här i staden, men jag tror, att man inte skrattar åt det längre. Jag hoppas på många efterföljare, och jag väntar på dig. Herta. "

Fröken Herta måste berätta brefvets nyheter för systern, ty hon kunde inte hålla inne med sin glädje. Men hos systern fann hennes glädje föga gensvar. Fru Ester ansåg saken allt för tarflig för att kunna fröjdas åt Att fadern på sätt och vis understödde systerns idé, härmade henne inte så litet.

"Jag hoppas, att du inte rör vid den där saken här i Norge eller låtsar om det till de bekantskaper vi gjort här. Jag anser det opassande," sade hon till fröken Herta, då hon meddelade henne nyheterna från Sverige.

"När jag anser det opassande, skall jag tiga," svarade fröken Herta.

Man var i slutet af juni. Läkaren hade tillrådt fru Holger att uppskjuta sin fjälltur till medlet af juli, emedan väderleken hade varit mindre gynnsam, och vär­men hade låtit vänta på sig.

Fru Holger fann sig ypperligt i Modum. En märk­bar förändring hade inträffat med henne. Hon sof hela nätterna, hon företog långa skogspromenader med Sara om dagarna, och hon hade ökat i vikt.

"Jag har blifvit så hungrig," sade hon en dag till systern, "att jag riktigt skäms för min aptit."

"Den skammen skall du skicka pr post hem till Nils, det kommer att glädja honom," svarade fröken Herta.

"Hvarför skulle det glädja honom?" "Därför att det är tecken till hälsa, och det måste

ju glädja honom, om du blir frisk." "Det är för Saras skull jag är här." "Du är också här för din egen skull. Din hälsa

ligger Nils lika mycket om hjärtat som Saras." "Han vet ju. att jag lefver. Ack, Herta, då man

varit gift en tid, är det inte alls som i början, allt blir så annorlunda Barnet tar hela intresset. Lifvet .har endast en varaktig och verklig känsla, och det är känslan för barnet. Allt annat är bara glöd, som slock­nar förr eller senare."

"Ester, har du aldrig varit kär?" Fröken Herta sprang upp, slog armarna om hennes hals och såg på henne forskande.

"En gång trodde jag, att jag var kär. När jag nu tänker på den tiden, är det, som om jag var en helt annan människa då. Hvad jag då kände är nedtram-padt och dödt inom mig. Nu har jag barnet. Allt förbleknar inför moderskänslan."

"Och Nils?" "Naturligtvis håller jag af Nils, han är ju mitt

barns far." "Du borde lära dig att älska Nils, han är värd din

kärlek, och det skulle bereda din egen lycka." "Jag älskar säkert Nils lika mycket, som de flesta

kvinnor älska sina män efter en tids äktenskap. Bar­net blir ändå alltid för mer."

Fröken Herta tog sin hatt och gick ut. Hon ströf-vade ensam omkring "i parken. Hon tänkte på systern, hon tänkte på svågern, och hon tänkte på sig själf.

Hon kom just fram till dammen med de röda näckrosorna, då ett rop skar genom luften. Männi­skor kommo susande från alla håll.

Hvad var det? Ett barn hade fallit i dammen.

Fanns där en käpp, en lina, ett tåg? Rif loss en bräda af soffan! Kasta ut något att hålla i, en kappa, en rock! Nu sjunker han.

Det var en skara barn, som samlat sig vid dam­men, tjänstflickor, gummor, några damer och ett par äldre herrar.

Kan ingen simma? Fröken Herta tänkte kasta sig i vattnet, då en

herre med några språng närmade sig från en sido­gång.

"Se upp här!" sade han på svenska. Så kastade han rock och hatt af sig, och i nästa ögonblick var han öfver balustraden och i vattnet.

Det blef en andlös tystnad j_folkhopen, ett plask af vatten, ett stönande, och han, som kastat sig i, kom upp igen, och han hade barnet i sina armar.

Man jublade. Det var en liten gut på fem år, men han saknade alla tecken till lif. Läkaren hade anländt, och han tog hand om den lille, lade honom framstupa, rullade honom, befriade hans kropp från vattnet, och lifvet återvände. Fröken Herta uppgaf ett rop af glädje, då den lille ändtligen rörde på sig. Alla jublade. Man såg sig om efter honom, som räddat den lille, men han var försvunnen.

— 415 — IDUN 19C7

Då upptäckte fröken Herta, att hon höll hans rock i sin hand. Han hade kastat den af sig, innan han hoppat i vattnet, och den hade stannat på hennes arm. Hon hade hållit den hela tiden utan att tänka därpå.

"Hvem var han?" Fröken Herta såg sig omkring. Men ingen visste, hvem han var. Man hade inte

sett honom där förr. Han talade svenska. Fröken Herta såg på rocken. Det var en mörk

kavaj med svart sidenfoder. Ur bröstfickan stack upp en plånbok.

"Vill ni inte ta den, doktor?" frågade hon. "Han kommer troligtvis att göra förfrågningar efter den hos er." Hon visade på plånboken.

"Gör mig den tjänsten och ta hand om rocken så länge, det är ju er landsmans rock," svarade doktorn. "Jag måste bära hem den lilla till hans mor. Hon är här för bjärtlidande, och hon får inte skrämmas upp."

Ja, hon skulle ta hand om rocken. Hon nämnde sin adress för de kringstående, ifall den främmande skulle göra förfrågningar efter sin rock.

Och så gick fröken Herta hem med en främlings kavaj på sin arm.

Den lilla händelsen vid näckrosdammen hade för­jagat alla andra tankar ur hennes huvud, och hon kände sig uppskakad af hvad som skett.

Hon berättade händelsen för systern, lade rocken på sin säng och sjönk ned i ett softhörn.

"Det var egentligen storartadt," sade hon. "Jag skall aldrig glömma, hur vackert det var Den ena vågar sitt lif för den andra, två som inte hör samman, som inte känner hvarandra. Jag undrar hvem han var. Han talade svenska. Jag tycker om att han var svensk. Jag skulle vilja titta i hans fickor, men jag gör det naturligtvis inte. Det är tillräckligt fult af mig, att jag ville göra det."

Fru Ester blef mycket förskräckt öfver hvad som skett. Jungfrun fick aldrig mer gå ut med Sara, utan att hon själf var med. Man kunde ju inte lita på någon snart.

"Hvad tänker du göra med den där rocken? frå­gade hon.

"Vakta den som en skatt. Ägaren till den har kanske hela sin kassa förvarad där i plånboken," sva­rade fröken Herta

Fru Ester tog upp rocken och såg på den. "Ja, här är verkligen en plånbok." Hon tog fram den ur bröstfickan. Men fröken

Herta sprang upp med blossande kinder och grep rocken.

"Ester, du får inte röra den. Jag har tagit rocken under mitt beskydd. Jag tillåter inte att du — —"

"A, se så, jag tänker visst inte råna eller plundra eller göra något ofog."

Hon öppnade plånboken. Där fanns inga penningar men där låg ett brutet bref. "Civilingenjör Bror Boge­man, Kristiania, pöste restante," läste hon. "Det har en dam skrifvit, troligtvis hans fru. Och se här är ett bref till fru Alice Bogeman, Göteborg. Och se här ett porträtt af ett par små gossar! O, sådana små söta gossar!" utropade hon.

Fröken Herta böjde sig öfver systerns axel och såg på porträttet. Ja, det var ett par små söta barn. Hon tog plånboken och lade in den i fickan igen.

"Det här är mycket indiskret handladt af oss," sade hon, "och jag är nästan färdig att be rocken om ursäkt." Hon strök med handen öfver det glatta tyget. "Ingenjör Bogeman således och från Göteborg. Han tänkte kanske på sina egna små, då han kastade sig i vattnet för att rädda den lille norske gutten."

"Det var orätt handladt mot hans egna barn att sätta sitt lif på spel för en annan. Jag skulle inte tycka om att Nils gjorde det", sade fru Ester.

"Men om Sara fölle i vattnet, tyckte du helt visst om att någon kastade sig i för att rädda henne "

"Ja, det förstås." Det blef tid att gå och supera. Hvar skulle de

göra af rocken? Där fanns inte en plats, där man kunde vrida om en nyckel, och fickorna kunde ju gömma på värdesaker. Fröken Hertas koffertar voro upptagna af luftiga sidenblusar och volanggarnerade kjolar.

"I Norges land måtte man inte ha hvarken värde­saker eller hemligheter," sade hon, medan hon tog upp ett par af sina ljusa blusar och lade ner den anför­trodda rocken i sin koffert och vred om nyckeln.

När man kom till restaurangen, var supéen redan i full gång, och rundt om de långa, smala borden talades öfver allt om det Ulla tillbudet till olyckshän­delse, som timat på eftermiddagen, genom att soren-skriver Aagaards lille gut fallit i dammen. Och man undrade, hvem den käcke svensken var, han som räddat den lille.

"Det är en ingenjör Bogeman från Göteborg," sade fru Ester till sin granne, och inom ett par minuter visste alla namnet på den, som räddat sorenskriverns gut.

"Att han inte syns till här," sade någon vid fru Holeers och fröken Marks bord.

"Hans rock ligger i min koffert, och hans byxor är förmodligen upphängda på tork," svarade fröken Herta.

m " T l i e S c o t t T o F n u p e . "

På en kongress af snörlifsfabrikanter i utlandet kom man fullständigt öfver-ens om en sak, nämligen att de flesta damer hade ett eller annat fel i figuren. Den enda utvägen häremot är att b y g g a figuren, tills den får sin korrekta facon. Höfterna måste vara i förhållande till figurens höjd, och till bredden mellan skuldrorna; först då kan dräkten sitta perfekt. Dessa prin­cipiella egenskaper äro förenade i »The Scott Tornure», som finnes i 5 olika storlekar. Nar 0, 00 och 1 äro till da­mer med fylliga höfter, men smala ftfver ryggen; N:r 2 och 3 äro till mycket smärta damer. Finnes i föl­jande färger: svart, hvitt, ljusblått och beige, och kostar pr st. 3 kr. 50 öro Vid order uppgifves mått kring midja och höfter samt färg. Till lands­orten mot postförskott. Ensamförsäl­jare: Drottningg. 72, Stockholm, D i

B u t t e r l c k s M ö n s t e r a f f ä r ,

Men hon hade knappast uttalat orden, förrän den hon talade om stod på tröskeln till salen. Han var iklädd en ljus, elegant sommarkostym, och han var i öfverläkarens sällskap.

"Det är ingenjör Bogeman," hviskade fröken Herta till systern. "Han hade således två rockar, därför kunde han så kallblodigt öfverge den ena."

"Han ser bra ut," svarade fru Ester. "Jag undrar, om han kommer att stanna här."

"Jag hoppas det. Jag tycker om människor, som kan kasta sig i vattnet för h varandras skull."

Namnet Bogeman nämndes rundt om alla bord, och den främmande bekikades af alla och beundrades för sin raska gärning — isynnerhet af damerna. Då fru Holger och fröken Mark steg upp trån bordet, steg också öfverläkaren upp, och han kom fram till dem åtföljd af deras landsman.

"Tillåt mig presentera: doktor Hall — fru Holger och fröken Mark, ett par landsmaninnor," sade öfver­läkaren leende. "Fröken Mark var nog vänlig att ta hand om er rock."

Doktor Hall bugade sig. Han hade fått reda på, att hans rock befann sig i en landsmaninnas händer, och han ville inte afhämta den, förrän han själf fick aflägga ett besök och framföra sin tacksamhet.

(Forts.)

Pomril f ö r n ä m s t a o c h b i l l i g a s t e

a l k o h o l f r i a l ä s k e d r y c k

= = förordas. = =

Rlkatal. 102 85. Allm. 76 86.

K O K S A L M A N A C K .

Redigerad af

Elisabeth Östman. Inneh. af Elisabeth östmans Husmo­

derskurs i Stockholm.

FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 18—24 AU G. 1907.

SÖNDAG. F r u k o s t : Smörgåsbord; kräftor; ägg; mjölk; kaffe eller te med saffransbröd. Middag: Blomkål med parmesanost; gödkalfstek med är­ter och morötter samt salader; hallon med vispad grädde.

MÅNDAG. F r u k o s t : Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; stekt färsk strömming med brynt potatis; ägg; mjölk; kaffe eller te. Middag: Pep­parrotskött med potatis; rabarbersoppa med skorpor.

TISDAG. F r u k o s t : Smörgåsbord; biffstek med potatis; mjölki_kaffe el­ler te. Middag: Tisdagssoppa; ägg-strufvor med sylt.

ONSDAG. F r u k o s t : Smörgåsbord; kokt färsk strömming; omelett med stufvade grönsaker; mjölk; kaffe el­ler te. Middag: Köttjärpe med sprit­ärter; hallon ,med mjölk.

TORSDAG. F r u k o s t : Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; halstrad sill med potatis; ägg; kaffe eller te. M i d-d a g: Bräckt skinka med stufvade bond-bönor; filmjölk.

FREDAG. F r u k o s t : Smörgåsbord; strömmingslåda med brynt potatis; ägg; mjölk; kaffe eller te. Middag: Fläskkotletter med pressad potatis; soppa på färska äpplen.

LÖRDAG. F r u k o s t : Smörgåsbord; kotletter af kalfkyl med brynt potatis; mjölk; kafie eller te. Middag: Kokt torsk med smör och ägg samt pota­tis ; gräddkaka med sylt.

RECEPT: B l o m k å l med p a r m e s a n o s t (f.

6 pers.). 2 små, vackra blomkålshuf-vuden, vatten, ättika, 2 'msk. hvetemjöl, salt, 2 msk. smör (40 gr.), 3 msk. mjöl, 6—7 del. blomkålsspad, salt, pep­par, (socker), 3 äggulor, 40 gr. parme­sanost, 2 msk. fint stötta skorpor.

B e r e d n i n g : Blomkålen rensas, läg-ges i ättikblandadt vatten (1 msk. ät­tika till hvarje lit. vatten) och hvete-mjölet strös öfver, hvarefter blomkålen får ligga 1 tim. Kålen tages upp, sköl-jes väl och sättes på i kokande, sal-tadt vatten (kort spad) och får koka tills en vispkvist går lätt igenom. Den upplägges genast på ett eldfast fat, och spadet tillvaratages. Smör och mjöl sammanfräsas, kålspadet tillsättes litet i sänder, under flitig rörmng, hvar­efter såsen får koka 15 min. Den af sma­kas med kryddorna, och de uppvispade äggulorna jämte hälften af osten till­sättas, och såsen får sjuda, men ej koka. Den hälles öfver blomkålen, som där­efter beströs med resten af osten och de fint stötta skorporna samt sättes in i ugnen omtr. 15 min., eller tills den fått vacker gulbrun färg. Den serve­ras som mellanrätt.

Gödkal f s . t ek (f. 12 pers.). 3 kg kalfstek, 4 msk. smör (80 gr.), V3

msk. salt, 6 kryddpepparkorn, IV2 lit. buljong eller vatten.

EN* HANDLANDE kan gifvetvis ej på en gång hemtaga mer än tt eller annat fat, ur hvilket

han då säljer kilovis. Därför bör man i tid hos denne beställa sitt behof så att vi i vår ordning ordent­ligt hinna utföra inkomna order.

Afsikten med våra förpackningar å glasburkar och andra mindre kärl är att tillfredsställa behofvet för tillfäl­let, men då årsbehofvet inträder så är det oändligt mycket mer förmånligt att taga hem ett fat på 25, 50. 75 eller 100 kilo, då äfven ett fint, propert kärl blifver Eder egendom.

Efterfrågan å våra fabrikat är i gläd jande stegring.

Kontrollant: Prof. G. Lagerheim.

k . B. LINGON, Göteborg

" F a b r i k a n t e n t i l l h e d e r och konsumenten till fullaste belåten­het utföll försöket* 9 skrifver en känd och. f ramstående person om La­germans Bryggalette.

*Det är den bästa dricka i värl­den* skrifver en annan.

*Ja>g kan ej tillräckligt nog be­römma detta fabrikat* skrifver en tredje.

Sås: 2 msk. smör (40 gr.), 3 msk. mjöl, köttjus, 1 del. tjock grädde, 1 tsk. rifven mesost, salt, socker, hvit-peppar, 1 tsk. kallt smör.

B e r e d n i n g : Man kan antingen an­vända kylen, fransyskan eller njurste-ken. Användes kylen, afhugges läggen vid knäleden och kokas till buljong att späda steken med, köttet daraf kan användas till sillsalad eller »pytt i panna». Steken tvättas med en duk, doppad i hefct vatten, alla hinnor bort­tagas, och steken späckas om så ön­skas. En långpanna upphettas lång­samt, smöret brynes däri, steken iläg-ges med insidan upp och insattes i het ugn att brynas. När den är brynt vändes den, saltas, spädes med litet af den kokande vätskan och peppar­kornen tillsättas. Den får därefter fär­digsteka, öfveröses och spädes därunder omkr. hvar 10 minut. Till stekningen åtgår omkr. 2Vg tim. Om steken blir för brun, bör den öfvertäckas med ett smörbestruket papper. Köttjusen silas och skummas. Smör och mjöl sam­manfräsas, köttjusen påspädes litet i sänder, och såsen får koka under fli­tig rörning i 10 min. Den tjocka gräd­den samt mesosten tillsättas, och såsen får ett uppkok, hvarefter den aflyftes och afsmakas med kryddorna och det kalla smöret.

S t e k t färsk s t r ö m m i n g (f. 6 pers.). ]/s val strömming (40 st.), 1 msk. salt, 1 ägg, 1 kkp. stötta skor­por, V2 kkp. hvetemjöl.

T i l l s t e k n i n g : 4 msk. smör (80 Sr.).

B e r e d n i n g : Strömmingen rensas, ryggbenet borttages, hvarefter den sköl-jes väl och torkas med en fiskhandduk. Strömmingen skåras lätt, ingnides med saltet, doppas i det uppvispade ägget och vändes i de stötta skorporna. Smö­ret brynes i en tackjärnspanna, ström­

mingen ilägges och stekes 15 min. på hvarje sida. Den upplägges på varmt serveringsfat och garneras med persilja.

T i s d a g s s o p p a (f. 6 pers.). 4 msk. korngryn, X1/2 lit. fläsk- eller kött­spad, V2 kåirot, 2 morötter, 1 pal-sternacka, V2 lit. små potatisar, IV2 msk. smör (30 gr.), 2 msk. mjöl, 1 lit. mjölk, V2 msk. salt, 1 / 4 tsk. hvit-peppar, 2 msk. hackad persilja.

B e r e d n i n g : Grynen sköljas, på­sättas i det kokande spadet och få koka IV2 tim. Rotsakerna ansas, skä­ras i strimlor och läggas i soppan. Po­tatisen skalas, skäras i klyftor och ilägges, hvarefter rotsakerna få koka tills de äro mjuka. Smör och mjöl sam­manfräsas, mjölken tillsättes litet i sänder, därefter ihälles soppan, som sedan får koka 10 min.

Den alsmakas med kryddorna, och sist ilägges den rensade, sköljda och fint hackade persiljan.

K ö t t j ä r p e (1. 6 pers.). % kg. benfritt svinkött, 150 gr. späckfläsk, 4 halfkokta potatisar, 2 ägg, 3 kkp. gräddmjölk, 1 msk. salt, V2 tsk. salt, Va tsk. hvitpeppar, Va tsk. ingefära.

T i l l s t e k n i n g : 2 msk. smör (40 gr.), 4 del. buljong.

Sås: V2 msk. smör (10 gr.). 1 msk. mjöl, köttjus.

B e r e d n i n g : Köttet tvättas med en duk, doppad i hett vatten, befrias från senor och hinnor, skares i tär­ningar och drifves 3 ggr. genom kött­kvarn. Späoret skrapas och skares i fina tärningar. Köttet och fläsket ar­betas tillsammans V2 tim., de rifna potatisarna tillsättas jämte de upp­vispade äggen. Gräddmjölken tillsättes, litet i sänder, samt kryddorna, hvar­efter färsen arbetas Vt tim. En lång­panna upphettas, smöret brynes däri, färsen nedlägges i form af en filet och får steka i god ugnsvärme omkr. 1 tim. Under stekningen påspädes buljongen, litet i sänder, och färsen öfveröses hvar 10 min. Köttjärpen ska­res i vackra skifvor och upplägges på varmt serveringsfat. Smör och mjöl sammanfräsas, köttjusen påspädes, litet 1 sänder, och såsen får koka 10 min. samt afsmakas noga.

Den serveras i särsklid såsskål.

S t u f v a d e bondbönor (f. 6 pers.). IV2 Lter spritade bondbönor, 2 morötter, 2V2 lit. vatten, 1 msk. salt, 2 msk. smör (40 gr.), 3V2 msk. hvete­mjöl, 3 kkp. bönspad, 4 kkp. god mjölk, salt, socker, 3 msk. fint hac­kad persilja.

B e r e d n i n g : Groddarna borttagas och bönorna skalas, om så önskas. Morötterna skrapas, sköljas och skä­ras i tunna- skifvor. Vattnet kokas upp

Mo!ffvad skalljag S S S

använda till min * L „ , . 1

, Cl i rOIIIOr

\ S radan ttt

D ä J W h M t e c u u i

med saltet, bönorna samt morötterna iläggas och få koka . tills de blifva mjuka. De upphällas i durkslag och spadet tillvaratages. Smör och mjöl sammanfräsas, bönspadet och mjölken tillsättas under flitig rörning, och af-redningen får koka i 15 min. Bönorna och morötterna iläggas jämte den hac­kade persiljan, och stufningen afsma­kas med salt och socker.

Soppa på f ä r s k a ä p p l e n (f. 6 pers.). 2 lit. färska, syrliga äpplen, 1 msk. ättika, 2V2 lit. vatten, IV2 —2 kkp. krossocker, skal och saft af V2 citron, 2 msk. potatismjöl.

B e r e d n i n g : Äpplena skalas, skä­ras i klyftor och urkärnas. De läggas under skalningen i vatten, tillsatt med 1 msk. ättika, för att bibehålla sin färg.

Äpplena påsättas i kokande vatten, tillsatt med citronskal och citronsaft, och få koka, tills de äro mjuka. Sop­pan afredes med det i litet kallt vatten utrörda potatismjölet, och får ett godt uppkok samt afsmakas. Den serveras med skorpor eller rostadt bröd.

Gräddkaka (f. 6 pers.). 4 söt- och 3 bittermandlar, 4 ägg, V2 lit- tjock, söt eller sur grädde, 40 gr. socker, IV2 del. torrt hvetemjöl.

T i l l formen: V2 msk. smör (10 gr.), 2 msk. stötta skorpor.

B e r e d n i n g : Mandeln skållas och drifves genom mandelkvarn. Äggulorna röras med sockret Vt tim. Grädden slås till hårdt skum och nedröres i äggmassan, tillika med mandeln och hvetemjölet. Sist nedskäras de till hårdt skum slagna ägghvitorna. Mas­san hälles i en smord och brödbestrodd form, och insattes att grädda i ordi­när ugnsvärme omkr. 1/2 tim.

Den serveras genast med sylt.

IDUN 1907 — 416 —

ANNONSBR skola vara inlämnade till Expeditionen senast fredag fSr att

kanna InfSral i följande >eckas DUBintr.

LEDIGA PLATSER

F ö r e s t å n d a r i n n e p l a t s e n vid fattighemmet i Falkenbergs försam­ling är till ansökan ledig a t t t i l l trädas den 20 nästa okt. Förmåner: kon­tant lön 500 kronor, fri bostad och vivre samt två veckors semester un­der sommaren; fordringar: praktisk dug­lighet, hälst någon kunnighet i sjuk­vård samt ett vänligt sinnelag. Egen­händigt skrifna ansökningar åtföljda af läkare-, ålders samt öfriga intyg torde före den 25 aug. insändas till ordfö­randen i fattigvårdsstyrelsen J . A. Wa-lerius, som lämnar vidare upplysningar.

Falkenberg den 26 juli 1907. Fattigvårdsstyrelsen.

FÖR 2:ne flickor önskas undervisnings­van lärarinna, kompetent a t t undervisa i 4:de kl. kurs af högre flickskola samt musik, från den 1 sept. Reflek­terande torde snarast insända uppgift om lönepretentioner samt fotografi till Apotekare Edward Norberg, Rättvik.

ANSPRÅKSLÖS, musikalisk och dug­lig lärarinna Önskas från den 1 :ste sept. för en 13-årig flicka. Betyg och ref. samt uppgift på löneanspråk torde sandas t i l l fru Hansen, Staflösa, Vad-stena.

l o f f i c e r s f a m i l j finnes plats för anspråkslös, bättre flicka, som är villig å taga sig vården af två små barn i ålder 3 och 4 år. Sökande bör vara barnkär, frisk och gladlynt samt kunnig i sömnad. Ref. åtföljda af foto. samt uppgift om löne­anspråk sändes märkt »Kapten, Små­land», Iduns exp. Platsen kan till­trädas i sept. I hem på landet önskas ti l l hösten nng frisk barnkär lärarinna for tvänne flickor 12 och 8 år. Den sökande bor vara van undervisa i vanliga skol­ämnen, språk, handarbeten och musik samt veta sig kunna trifvas på lan­det. Fotografi önskas. Svar jämte rim­liga anspråk sändes till John Englund, Funäsdalen.

hågad för skrifgöromål — a{ bio­logisk art — samt tillsyn och säll­skap i hem på landt t erhåller plats i höst. Betye:, fotografi, an­språk till »Skoldirektör >, Tidn. Kalmar, Kalmar,

Stenograf och maskin-skrifverska

med färdighet att stenografera tyska och engelska språken erhåller genast förmånlig anställning hos Aktiebola­get Aladdin, Klara Södra Kyrkogata 13 B.

B e t t e s K i i e r i H l É wird zum Herbst tur eine Gothenbur-ger Pamilie zur Pflege zweier Mädchen (12 und 4 Jahre) gesucht. Antwort unter Angabe von Referenzen und Be-dingungen an "W. G." Nordiska An­nonsbyrån, Göteborg.

Husmoder. Husmodersbefattningen vid Västerviks

lasarett kungöres ledig a t t t i l l trädas inst. höst. LÖn 500 kr. pr år jämte all t fritt. Sökande, som hälst bör vara exam. sjuksköterska, torde insända sin ansökan åtföljd af prästbetyg och be-tygsaf skrift er före den 21 aug. ti l l

Ijasarettxdirektionf-n i i ästervik.

Husmoder­platsen

å Länssjukhuset i Trelleborg är ledig a t t t i l l t räda den 24 instundande okto­ber. Lön kr. 500, fri bostad och fritt vivre. Ansökningar, ställda ti l l sty­relsen för länssjukhuset, inlämnas före den 1 :sta september d. å. å sysslo-mannakontoret, som hålles öppet hvarje dag kl. 10—11 f. m.

Trelleborg i juli 1907.

STYRELSEN. FÖR en barnkär, ej för ung flicka med god uppfostran finnes förmånlig plats i höst som barnfröken. Svar med betygsafskrifter torde sändas till »Fru L—r», Hufvudkontoret, G-Öteborg. FÖR en bättre, enkel flicka, som vore villig a t t utan jungfrus hiälp, tillsam­mans med husmodern sköta e t t l i tet hem (2 personers hushåll), fins genast förmånlig plats vid stationssamhälle nära residensstad. Svar med lönevill­kor till »Familjemedlem», Iduns exp.

Hushållerskeplatsen vid länslasarettet i Luleå

är till ansökan ledig a t t t i l l trädas den 1 okt. Lön 415 kr. jämte fri bostad och kost. En mån. semester årligen. Tre mån. ömsesid. upps.-tid. Ansök­ningar, åtföljda af åldersDevis och tjänstgöringsbetyg insändas ti l l lasa­rettsdirektionen före den 15 septepber.

EN frisk, snäll, enkel och barnkär flicka från bättre hem, erhåller genast plats som barnfröken med skyldighet a t t läsa med en 8 års gosse. Svar omg. med lönepret., ref. och hälst fotografi till fru Tora Anander, Dalby, Bettna. FÖR en ordentlig och pålitlig hushål­lerska, van vid landthushåll linnes plats från niedio af sept. å egendom i Väster­götland. Någon kunskap i sömnad och handarbete fordras. Svar med rek. samt uppgift å ålder, löneanspråk och om möjligt åtföljdt af fotografi torde sän­das till fru Emma Boethius under adress Ribbingstorp, Wara. ALLVARLIG, anspråkslös flicka, van vid barn, något kunnig i sömnad, får plats i ung, bildad familj på landet för ' a t t sköta mindre barn och vara behjälplig i husnållsgöromål. LÖn 15 kr. i mån. Svar med ref. och foto. till »a. Gr. A.», Ekskogen p r. EN barnjungfru (ej barnfröken) hälst ej under 20 år gammal, som är kun­nig i sömnad kan genast erhålla plats för a t t vårda tvänne flickor, en 6, en 4 år. Konsulinnan M. Öberg, Villa Salem, Hälsingborg. I landthem önskas t i l l 1 mov. en frisk, pålitlig och barnkär flicka för a t t vårda ett 2 års barn. Vana vid barn och kunnighet i sömnad önskvärd. An­ses som familjemedlem. Svar med foto. löneanspråk och rek. torde sändas un­der adr. »B.», Linköping p. r. EN flicka med elementarutbildning och för öfrigt frisk och stark samt med anlag för husliga värf, som kan- läsa läxor metd 3 barn i de lägre klasserna af elementarskolan och hjälpa ti l l med göromåi i hemmet, erhåller plats i fa­milj i större landsortstad. Den som är kunnig i sömnad har företräde. Svar

t i l l »Box 53», Linköping. LÄRARINNA, undervisning svan och barnkär, om möjligt äfven musikaliskt begåfvad, önskas till hösten i familj på landet a t t läsa med sjuårig gosse och vara behjälplig med tillsyn af mindre barn. Betyg, porträt t samt lönepret. t i l l Lotten Hermelin, adress Fröllinge per Getinge.

BÄTTRE, anspråkslös flicka, fullt kun­nig i matlagning samt al la inom et t hus förefallande göromåi, får god plats i 4 personers hushåll, däraf 2:ne barn. Hjälp till grofgöromåi. Platsen till­trädes 1 :a sept. Stockholmsfamilj. Svar med uppgift om löneanspråk, rek. och foto. sändes t i l l »Stockholmsfamilj», Piteå p. r. ANSPRÅKSLÖS kristligt sinnad och musikalisk flicka önskar industriidkare-familj till hjälpreda. Bör kunna hjälpa läxläsare i tredje element arklass, samt undervisa nybörjare i musik, f. Ö. del­taga i ljuft och lett . Ligga i barnk. anses som medlem i familjen. Svar med fotografi och löneanspråk ti l l »Industri-badgäst», Mösseberg p. r. VÄRDINNA. Bildad, hälst musikalisk flicka eller yngre barnlös änka med gladt, behagligt satt och godt utseende, skicklig i alla inom ett bät t re hem före­kommande göromåi, erhåller nu när som hälst förmånlig plats vid i mellersta Sverige vackert beläget hem där hus­moder saknas. Svar med foto. t i l l »V. B. M. god framtid», under adr. S. GuniEelii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b. HOS disponentfam. i Stockholm får bild. nushållsv. flicka plats, tvänne jungfr. finnas. Nya Inack:Byrån, Brun-kebergsg. 3 B, Stockholm.

BARNSKÖTERSKA. Till den 28 okt. önskas en stilla, allvarlig och enkel flicka som är villig å taga sig vården af t re små barn. Svar jämte fotografi torde sändas under adr. v. auditÖr Otto Bagge, Sölvesborg.

Hushållerskep lats finnes från och med den 15 okt. ledig hos ungkarl, präst på landet. Svar, åt-följdt af fotografi, torde lämnas ti l l »T. G. R.», under adr. S. Gumselii An-nosbyrå, Stockholm.

E n ä l d r e d a m , fullt kompetent a t t förestå e t t mindre hushåll, musikalisk, med gladt och so­ligt lynne, samt om möjligt hemma i engelska språket önskas för hem på landet nära stad där tvänne barn, ålder 10 och 13 år finnes. Svar till »Hem på landet», Uppsala p. r.

En skicklig, ordentlig och pålitlig

Hushållerska med goda rekommendationer och van vid landthushåll, och en

K a m m a r j u n g f r u , kunnig i all slags sömnad, hälst ser­veringsvan, erhålla platser 24 okt. om betyg, löneanspråk och fotografi sändas ti l l »Grefvinnan B.», Bettna p. r.

SOM sällskap och hjälp finns plats för bildad huslig ung dam i god fa­milj i Stockholm. Norra Inack:Byrån, Malmskillnads gatan 27, Stockholm.

DUKTIG, musikalisk och huslig flicka erhåller plats a t t förestå hushållet i mindre familj. Svar med foto. till »Fru I. A.», Helsingborg p. r.

Fotografer. Plats för e t t dugligt kvinnligt biträde

finnes ledig a t t ti l l tr . den 1 :sta nästk. okt. Eget fotografi, betygsafskrifter och uppgift om lönepret. emotses under märke »Porträtt», Fredrikssons Annons­byrå Malmö f. v. b.

F r i e l e v erhåller äfven plats. Svar under samnia märke. BARNFRÖKEN. För en ordentlig, frisk och plikttrogen flicka, som med in­tresse ocn tålamod vill å taga sig vår­den af fyra små barn, 7—3 år, finnes plats i okt. på egendom i Östergötland. Kunnighet i enkel sömnad önskvärd. Svar med ref., löneanspråk och om möjligt fotografi sändes till »Barnkär», Boxholm p. r.

ENSAMJUNGFRU, ej för ung, kom-petent a t t i husmoderns frånvaro sköta hushållet, får plats från 24 okt. i bildad familj. Svar till »Litet hus­håll», Hessleholm p. r.

BARNJUNGFRU, ordentlig, med godt sätt, villig deltaga i andra inomhus förekommande göromåi erhåller plats 1 nov. a t t sköta 2 barn, 3 och 1 år. Svar med foto., löneanspråk och ref. till regementsintendenten Claréus, Sköfde.

FÖRESTÅNDARINNA för studentmat­lag sökes. Bildad, hälst musikalisk, ej under 25 år. Svar till »Student­matlag» insändes und. adr. S. Gunuelii Annonsb., Drottningg. 2, Stockholm.

KONTORSPLATS blir ledig den 15 sept. for flicka af god familj med elementarskolebildning och någon vana vid kontorsarbeten. Ansökningar med betyg och rek. samt gärna fotografi, insändas före 28 aug. till Kristine­hamns Ensk. Bank adr. Råda, Värm­land.

EN bättre ej alltför ung flicka, som genomgått hushållsskola och vill del­taga i hvarjehanda göromåi i e t t hus­håll, önskas genast. Adress Solbacka läroverk, Stjernhof, Riks Stjernhof 17. PLATS som guvernant finnes i godt hem på landet i Östergötland för all­varlig, anspråkslös, elementarutbildad flicka med undervisnings förmåga a t t undervisa tvänne flickor 8—10 år för inträde i samskoians lägre klasser samt musik. Pret. jämte foto. t i l l »Guver-nant», Rök p. r. PLATS i Göteborg erhåller fullt kom­petent barnsköterska eller barnfröken d. 10 sept. a t t handh. 3 barn i ålder ltyg 2l/g och 372 år. Räknas som familje­medlem. Svar med betygsafskrifter från föregående platser samt löneanspråk jämte andra upplysningar torde omg. adresseras till fru Gerda Orstadius, Hospitalsgatan, Marstrand. ANSPRÅKSLÖS i enkel matlagning och bakning kunnig flicka som vill ensam i förening med husmodern sköta göromå-len i l i tet hushåll på landet i närheten af stad i Södermanland får ti l l hösten plats. Svar märkt »F. N.», Iduns exp. BARNKÄR flicka af god familj erhåller plats i ung ingeniörsfamilj på landet i södra Helslngland. Sökanden, som blir ansedd som familjemedlem, bör vara kunnig och villig deltaga i hus-hållsgöromål och skötsel af mindre barn. Svar med uppgift å ålder, löne­anspråk och bifogadt foto. (som åter­sändes) emotses snarast under adress fru Elsa Hagman, Woxna Bruk. LÄRARINNA, undervisning svan, barn­kär, hurtig, frisk och hälst sportin­tresserad, sökes för 9-årig gosse, som äger de kunskaper, som fordras för in­träde i 1 klassen. Liten familj i na­turskön t rak t i Värmland. Betyg, rek. och fotografi märkt »Chef», Iduns exp. HEMLÄRARINNA, van, intresserad, musikalisk, enkel och med godt sätt , önskas å t 2 barn, 10 och 8 år, för ele­mentarkurser. Svar genast med rek., löneanspråk och foto. t i l l »Enkelt, tref-ligt hem», Sandsjö p. r. ANSPRÅKSLÖS, bättre flicka, kunnig i enklare matlagn., sömnad, handarb. får genast plats på liten herrgård. Pret. samt fotografi sändes ti l l »Godt hem», Linderås p. r.

SNÄLL, villig och van husa, kunnig i sömnad erhåller god plats i mindre1 fa­milj instundande 24 okt. Såväl munt­liga som skriftliga rek. fordras. Adr. »Husmor», Iduns exp.

Framtidsplats. Lärarinna (utex.) som kan å taga sig

skötandet af tre förberedande klasser i en under bildandet ny samskola i villastad nära Stockholm önskas. Svar med uppgift å föregående verksamhet samt lönepret. emotses intill den 20 aug. 1907 under adr. »Skolkornitéen», Allm. Tidningskont., Stockholm. LÄRARINNEBEFATTNING i väfnads-konst och annan kvinnlig slöjd vid Thornska skolan i Hoby för unga kvinnor är ledig med tillträde näst­kommande september. Lön 400 kronor. Fri bostad och fritt vivre. Semester 3 månader. Ansökningar med bifogade betyg insändas ti l l skolstyrelsens ord­förande häradshöfding V. Ekenman, Bräkne Hoby, under adress Thornska skolan, före den 1 september.

BILDAD flicka, med godt, gladt sätt, villig å taga sig en innejungfrus sysslor får god plats den 1 november i mindre köpmansfamilj i stad i Västergötland. Svar med bilagdt fotografi, ålder, löne­pretentioner och uppgift om förut inne-hafd plats märkt »Ordningssinne», sän­des under adress S. Gumseiii Annons­byrå, Stockholm f. v. b.

Lediga tjänster. Platserna vid Kristinehamns hospital

som bagerska (ansvarig för bageriet) och väfverska (ansvarig för väfsalen) den förra med 275 kr., den senare med. 276 kr. i lön och all t fritt, äro le­diga a t t t i l l t räda senast den 24 nästk. okt. Sökas hos öfverläkaren.

Hushållerskor Till hösten finnes u tmärkta platser

för verkligt skickliga landthushåller-skor. Vidare gen. Th. Tjäders Byrå A. B. 12 Brunkebergstorg.

Anspråkslös flicka, ordentlig, snäll och fortfärdig får plats i officersfamilj a t t i tjänarinnas ställe vara husmoder behjälplig med et t hems skötande. Den sökande bör vara kun­nig i enkel matlagning. Svar till »M. G.», Karlskrona Veckobiands kontor, Karlskrona.

Pil baraintiB. hälst kunnig i sömnad och tvä t t får plats nu genast, hos familj bosatt i Karlskrona. B etygsaf skrift och löne­anspråk torde sändas under adress fru Ella Ankarcrona, Aspenäs, .Lerum.

Barnfröken. För en verkligt barnkär, och uti späda

barns vård fullt kompetent person, fin­nes plats i Karlskrona den 1 :ste okt-för a t t med tillhjälp af barnjungfru sköta en gosse på 6 månader samt en 7-årig flicka. Bästa rek. fordras. Svar med betygsafskrift, löneanspr. och om möjligt foto. torde snarast sändas un­der adr. fru Ella Ankarcrona, Aspe-nas, Lerum.

B a r n j u n g f r u . En frisk, barnkär och intelligent

flicka ej gärna under 20 år erhåller god plats i liten fin familj från 24 okt. eller något förr. Skriftligt svar med rek. under adr. »H.», Uddevalla p. r.

Arbetsstuguföreständarinna. Centralstyrelsen för Norrbottens Ar­

betsstugor söker en energisk och prak­t iskt dugande föreståndarinna och hus­moder vid arbetsstugan å Jockmocks kyrkoplats. Löneförmåner: 500 kr. och all t fritt under arbetsåret. Betyg och ref. samt uppgift om ålder insändas sna-rast t i l l Centralstyrelsen i Luleå.

För ett hem för lupussjuka, som den 1 okt. skall uppsättas i Stock­holms utkant, önskas en bildad före­ståndarinna med vana vid sjukvård samt organisationsförmåga. Refl. torde per­sonligen infinna sig för närmare upp­lysningar hos en af styrelsemedlemmar­na mellan den 20—27 aug. Mottag­ningstid 9—11 f. m. adr. Västmanna-gatan 61 3 tr . (dörren till vänster). Tel. Vasa 10 42. LÄRARINNA, som genomgått semina­rium önskas för 2 barn om 7 och 8 år instundande höst. Lön 300 kr. Musi­kalisk har företräde. E. H. Fröberg, Nyboholm, Enköping. ANSPRÅKSLÖS lärarinna, som vill^läsa med 2:ne gossar och en flicka i ålder 7 till 10 år samt hemläxor med en gosse i 4:e klassen sökes. Svar t i l l »anspråks­lös», Iduns exp. med uppgift om löne­pretentioner m. m. ALLVARLIG lärarinna, kompetent a t t undervisa. 2 gossar i 3:dje klassens real­skolekurs samt i musik, erhåller plats i början af sept. i prästhus i Blekinge. Man hanvände sig med betyg och upp­gift å lönevillkor t i l l kyrkoherde N. Stigner, adr. Kyrkhult.

I enkel familj på landet 'önskas nästa höst en undervisningsvan lärarinna för 2:ne 11- å 12-åriga flickor. Svar t i l l »Språk, Musik», Edsleskog. FÖR en pålitlig och villig barnskö­terska, van vid och intresserad af a t t sköta barn, samt för en duglig och ordentlig husjungfru, villig a t t bi träda vid matlagningarne, finnes förmånlig plats inst. 24 okt. i läkarefamilj i Göteborg. Svar med bifogade betygsaf­skrifter, rek. samt fotografi till doktor-innan Ström, adr. Jonsered.

BILDAD flicka, kunnig i sömnad, som vill åtaga sig husjungfruplats samt biträda vid tvänne barns vård erhåller plats i Örebro. Svar jämte fotografi och rek. samt uppgift om löneanspråk torde sändas ti l l »Sömnad», Lundsbrunn.

LÄRARINNA i vanliga skolämnen och språk får plats a t t läsa med 2 flickor I I och 13 år. Betyg, ref. samt lönepret. till »Hem på landet», Fristad.

Kokerska, fullt kunnig a t t sköta ett större landt­hushåll, erhåller 24 okt. eller tidigare plats i Västergötland. Betyg, foto. och löneanspråk under märke »Landthus­håll», Iduns exp.

PÅLITLIG barn sköt ers ka, van vid späda barns vård, erh. plats i präst­gård nära Götebrog fr. 1 okt. Svar t. »E. L.», Annonsb. ö. Larmgat. 1, Göteborg.

En enkel, bildad fröken Önskas som hjälp i köpmansfamilj i Göteborg. .Hon bör vara frisk, kunnig i sömnad samt villig a t t med matmoders hjälp uppfostra 3 barn, 2 gossar på 10—11 år och en flicka på två. Svar med uppgift om älder och lönepret. till »Oktober», Sv. Telegrambyråns Annons-afdelning, Göteborg. KAMMARJUNGFRU, ordenti. och på-litlig, fullt kunnig i sömnad, med goda såväl muntliga som skriftliga rek., erh. förmånlig plats i Helsingborg den 24 okt. om betyg jämte fotografi sändes till öfverstinnan Ribbing, villa Sappho, Mar i enly s t, Danmark.

Pålitlig barnjungfru erhåller god plats. Närmare Strand­vägen 29, Cederschiöld.

Ledig

Föreståndarinneplatsen vid Veners-borgs barnhem är ledig a t t t i l l trädas den 1 nästkommande oktober. Lön 600 kronor jämte fri ved, lyse och bostad om t re rum och kök. Erfaren­het i Kindergartenmetoden önskvärd. Ansökan, uppgifvande ålder och förut innehafda befattningar, om möjligt åt­följd af fotografi, insändes före 15 sept. t i l l rådman Anders Carlberg, Venersborg, som lämnar närmare upp­lysningar.

Venersborg den 5 augusti 1907. STYRELSEN.

GOD, enkel flicka erhåller utmärkt plats a t t som ensam sköta 2 personers hushåll. Familjemedlem, eget rum. Svar t. »Godt hem», Iduns exp. MUSIKALISK lärarinna, helst under-visningsvan, önskas till hösten för 11-årig flicka hos familj på landet. Svar till »Förvaltare», Iduns exp. f. v. b. SKICKLIG kokerska får 1 :sta nov. god plats med hög lön hos officersfamilj i Sköfde. Svar till »W.», Sandhenis st. p. r. EN snäll, frisk och rask flicka, som kan städa och passa upp, får plats i litet ungkarlshushåll vid bättre sta­tionssamhälle nära stad. Svar med betyg, fotografi och löneanspråk insän­des till »Angenämt hem», Iduns exp. f. v. b. SKICKLIG, undervisningsvan, helst sem. bildad lärarinna, ej för ung, sökes ti l l 1 sept. a t t undervisa 2 flickor, 11 och 9 år, i musik och för inträde i elementarläroverks högre klas­ser. Svar med betyg, fotografi, upp­gift på ålder och löneanspråk sändes till bruksförv. Göransson, Degerfors, Vermland.

PLATS genast i barnlös doktorsfamilj, i Bonn vid Rhen, Tyskland, för en städad kokerska, kunnig i matlagning, syltning och bakning. Fr i resa därtill . Reflekterande bedes insända sina löne­anspråk till »K.», Karlskrona p. r. I ENKELT prästhem på landet önskas i sept., allvarlig, något äldre, musik, lärarinna, a t t undervisa 3 flickor, 14, 12 och 9 år, i vanliga skolämnen. Svar med betyg och löneanspråk t . Myckleby prästgård, Svanesund, Orust. FÖR en bildad, duglig och pålitlig flicka finnes plats i norrländsk stad med skyldighet a t t Öfva uppsikt öfver 4 barn, det äldsta 8, det yngsta 2 år. Den sökande bör vara kunnig i sömnad samt villig bi träda med hus­liga vsysslor. Svar med fotografi och uppgift om löneanspråk och ålder sän-

des till »S. B.», Skellefteå. LÄTT plats nu genast eller till hö­sten i äldre prästfamilj (4 personer och jungfru) finnes för ett medelålders bildadt fruntimmer, kunnigt i matlag­ning och bakning samt andra hus­liga sysslor. Svar med fotografi och löneanspråk till Hult, Björkvik. FLICKA, duglig och välrenommerad, erhåller plats, hälst den 1 :sta instun­dande sept.. annars 24 okt. som en­samjungfru i liten familj. Lön 200 kr . ; ensamt rum. Barnsköterska samt upp-passare finnas. Svar till »Officersfa­milj», Iduns exp. f. v. b. BARNSKÖTERSKA. En enkel, kunnig och pålitlig flicka ej under 24 år får .plats 24 okt. a t t sköta 4 barn i ålder 3—7 år och för öfrigt hjälpa till med förekom, göromåi. Svar med betyg och ref. t i l l fru Eva Hammar, Skara.

PLATSSÖKANDE UNG flicka som genomgått hushålls­skola är kunnig i väfnad och handar­beten, önskar plats som fruns hjälp­reda eller hushållerska. Svar t i l l »E. P.», under adr. S. GumEelii Annons­byrå, Stockholm. LÄRARINNA, som genomgått 8-klassigt läroverk samt undervisningskurs (tysk­talande), ej musikalisk, önskar plats i god familj. Svar till »S.», Falker-berg p. r.