Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator

Psykiatriveckan 2016, BUP

1

Upplägg

• 17.15 – 18.00 Föreläsning

• 18.00 – 18.15 Fika

• 18.15 – 18.45 Föreläsning

2

ANNORLUNDASKAP ELLER

ATT VARA UNIKT UNIK

3

Gamla benämningar och diagnoser enligt DSM-IV

Autism (autistiskt syndrom)

Aspergers syndrom

Atypisk autism, autismliknande tillstånd (autistiska drag)

Enligt ännu äldre DSM-III så hette det Autistiskt syndrom.

4

Gemensamma svårigheter vid autism

Socialt samspel

Språklig kommunikation

Föreställningsförmåga, flexibilitet och variation i beteenden och intressen

Motorik

Inte en sjukdom utan ett tillstånd som i mötet med omvärlden kan generera funktionsnedsättning

5

DSM-5

ASD – Autism Spectrum Disorder

Nuvarande diagnos kräver alltid specifikation ◦ Med eller utan samtidig intellektuell funktionsnedsättning.

◦ Med eller utan samtidig nedsatt språklig förmåga.

◦ Förenat med känt medicinskt eller genetiskt tillstånd eller känd miljöfaktor.

◦ Förenad med annan utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse – så som psykisk ohälsa eller beteendestörning.

6

Hilda

7

Hilda

8

Autism diagnoskriterier A. Varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och

social interaktion i ett flertal olika sammanhang, vilket visar sig i samtliga tre nedanstående kriterier, aktuellt eller anamnestiskt belagt:

1. Bristande förmåga till social ömsesidighet.

2. Bristande förmåga till icke-verbalt kommunikativt beteende vid sociala interaktioner.

3. Bristande förmåga att utveckla, bevara och förstå relationer

9

B. Begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter vilket visar sig i minst två av följande, aktuellt eller anamnestiskt belagt:

1. Stereotypa eller repetitiva motoriska rörelser, stereotypt eller repetitivt tal eller bruk av föremål.

2. Insisterar på att inget ska förändras i vardagen, oflexibel fixering vid rutiner eller ritualiserade mönster i verbala eller icke-verbala beteenden.

3. Starkt begränsade, fixerade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering.

4. Hyper- eller hyporeaktiv vid sensorisk stimulering, eller säreget intresse för sensoriska aspekter av omgivningen.

10

C. Symtomen måste ha förelegat under den tidiga utvecklingsperioden.

D. Symtomen orsakar kliniskt signifikant nedsättning av den nuvarande funktionsförmågan socialt, i arbete eller inom andra viktiga funktionsområden.

E. Dessa störningar förklaras inte bättre med intellektuell funktionsnedsättning eller globalt försenad psykisk utveckling.

Svårighetsgradering:

◦ Nivå 1: Kräver mycket omfattande stöd

◦ Nivå 2: Kräver omfattande stöd

◦ Nivå 3: Kräver stöd

11

Särskilda problemområden

Hantering av sinnesintryck, ögonkontakt.

Motoriska problem, samordning av rörelser.

Stresskänslighet.

Psykiska symtom.

Vanliga beteenden som kan skapa problem: sömn, mat och hygien.

12

Stress-sårbarhet

13

Barn som tänker annorlunda

Barn med autism blir ofta missförstådda och feltolkade och har själva svårt att tolka omgivningen.

Beskrivs som annorlunda, speciella, svåra att styra, svåra att förstå och ojämna i sina förmågor.

14

Annorlunda tänkande

Nedsatt förmåga till mentalisering.

Svag sammanhangsförståelse (central koherens).

Bristande exekutiva funktioner.

(Ojämn begåvningsprofil.)

15

Vad betyder det

Mentalisering innebär att kunna ta andras perspektiv, att ”kunna läsa andras tankar”.

Förmåga att föreställa sig vad andra vet och inte vet.

Förmåga att dra slutsatser om andras tankar och känslor.

Förmåga att dra slutsatser om andras avsikter utifrån deras beteenden.

16

Mentaliseringsförmågan

Utvecklas hos barn vid 4-5 års ålder

Kan i viss mån tränas, men är i vanliga fall intuitiv, självklar och snabb

Brister i mentalisering försvårar kommunikation och social interaktion i olika utsträckning beroende på kognitiv och språklig nivå

17

Svag central koherens

Fragmenterad uppfattning av omvärlden (och av det egna jaget).

Tendens att fixera sig vid detaljer på bekostnad av helheten.

Bristande förmåga att fylla i det som fattas, skapa mening utifrån sammanhang.

Kan vara en styrka i sig.

18

Svag central koherens

19

Automatisering, generalisering

Inlärda beteenden blir ”automatiska” (motorik, språk, kognition).

Det man lärt i en situation kan modifieras och användas i andra situationer.

20

Begränsade upprepade beteenden

Omfattande fixeringar eller stereotypa begränsade intressen.

Oflexibel fixering vid oändamålsenliga rutiner eller ritualer.

Stereotypa upprepade motoriska manér.

Enträgen fascination inför delar av saker.

21

Autism hos flickor

Ofta ytligt sett sociala, men i grunden har de sociala interaktionsproblem.

Specialintressen ofta inriktade på människor, djur, ”kända personer”, sagofigurer eller relationer.

Pysslar och ritar.

22

RÄTT MILJÖ TÄNK ATT DE UTMÄRKANDE DRAGEN

KAN/SKA LEDA TILL FRAMGÅNG

Vad är rätt behandling • Att förstå och ha överblick över sin vardag.

• Möjlighet att utveckla sin förmåga.

• Tillrättaläggande så man får lyckas –

för ett gott liv.

Vad behövs inför Ny uppgift.

Ny plats.

Nya människor.

Svar på

1. Vad?

2. Var?

3. Med vem?

4. Hur länge?

5. Vad ska jag göra sedan?

Övergångar! IDENTIFIERA OCH PLANERA

Vad händer nu - Vad ska göras

Vem ska göra

ÖVERGÅNG

Vad händer nu – Vad ska göras

Vem ska göra

Vad ska man hjälpa till med?

Överblick över vardagen.

Hjälp i socialt samspel .

Hjälp i kommunikation.

Att utveckla intressen.

Att sålla bland intryck.

Tydliggörande.

Utbrott =

Något har blivit för svårt.

Utbrott ≠

Lågaffektivt bemötande.

Orkidènäring - aldrig maskrosgödning.

Framgång Att få utveckla de starka sidorna.

Att kompensera för svårigheterna

Att skonas från misslyckanden som ger sekundärproblematik.

Adresser www.attention-riks.se

www.autism.se

www.sjalvhjalppavagen.se