1. BeskrivningBackabo ligger i den norra delen av det som kallas Karlskronas stadsbygd och gränsar till Mariedal och Kungsmarken i söder, och Torskors i norr. Mariedal/Kungsmarken och Backabo åtskiljs av järnväg. Torskors och Backabo är åtskiljda av riksväg 22. Till största del består området av bostäder, men det finns även en stor städfirma samt ett industrikluster med företag som Samhall, Bergåsa Ljud&Ljus, Siemens etc.

Backabo i relation till övriga Karlskrona

De tre utvalda områdena i Backabo

I den översiktliga kartan från Generalplan 1965 för Karlskrona-området visas tre användningsområden. Den största delen består av radhus/villor, därtill finns användningen industri samt användningen ”allmän byggnad” vilket syftar till en kraftstation i området.

I planbeskrivningen från 1964 års stadsplan beskrivs det att det är angeläget ur staden Karlskronas synpunkt att få småhustomter tillgängliga, samt att kunna lösa vatten- och avloppsfrågan för befintlig bebyggelse i Backabo. Därför gjordes stadsplanen för Backabo i två delar, där den första beskriver områdets östra delar.

Vägsträckningen i området har påverkats av den starkt kuperade terrängen, samt av befintlig bebyggelse. Tanken har också varit att i möjligaste mån erhålla en trafiksäker miljö, så att man från de flesta husen kan nå butik, skola och parkvägar.

Planen medger friliggande hus i planens södra del. Utmed det som idag heter Rosenholmsvägen beskrivs flerbostadshusen som mer koncentrerad bebyggelse i form av 3 grupper med tvåvåningshus. Varje grupp ska få en fredad gård för lek och rekreation som öppnar sig mot de parkmarker som ligger söder om flerbostadshusen. Tanken med detta är att ingen biltrafik ska få förekomma på gårdarna.

Backabo nås i en punkt från en större huvudväg (Lyckebyvägen) och delas därefter upp i två lika breda gator som fortsätter åt varsitt bostadsområde. Tanken var att dessa sedan skulle kopplas ihop som en ringgata. Vid infarten till området har det planlagts för en byggnad som avses användas för livsmedelsbutik, samt en byggnad för garageändamål som avses användas som bensinstation. I planbeskrivningen redovisas parkeringsbehov, som bedöms vara större hos de friliggande husen; 400 för 1000 invånare. För flerbostadshusen skall 300 bilplatser för 1000 invånare finnas, men plats för ytterligare 100 bilplatser ska finnas reserverad.

Förslaget till stadsplan för Västra delen av Backabo fastställdes 1967 och omfattade tidigare ej stadsplanelagd mark belägen mellan dagens Rosenholmsvägen och Rosenholm i norr och järnvägen Karlskrona-Ronneby i söder. Planområdets topografi karaktäriseras av två höjdformationer samt en dalsänka i nordsydlig riktning. Vegetationen i området utgörs av täta bestånd av främst bok och hassel, den låglänta delen bestod främst av åkermark.

Områdets västra mellersta del och dalsänkans södra del ansågs enligt undersökningar ha dåliga grundförhållanden. De 40 respektive 60 meter breda kraftledningsgatorna som genomkorsar området utgör ytterligare mark som ej går att bebygga. Den tidigare tanken om att koppla samman de två större vägarna till en ringgata har övergivits på grund av ekonomiska skäl.

Förslaget för området var i enighet med generalplanen, området anvisades för bostadsbebyggelse. Områdets terrängförhållande har av ekonomiska synpunkter ansetts vara nödvändigt att koncentrera bebyggelsen relativt hårt och av en låg skala. På grund av detta redovisas en stor del av de tillkommande fastigheterna som radhus. I dalsänkan planerades en grupp låga atriumhus grupperade runt en befintlig träddunge. I den nordvästra delen planerades 18 stycken friliggande enfamiljshus. Byggnadshöjden för atriumhusen och de friliggande enfamiljshusen är en våning. Dock kan vissa av de friliggande enfamiljshusen genom terrängförhållandena på vissa tomter få en tvåvåningskaraktär på en sida. Detta skulle planen bedöma från fall till fall.

En studie av de tre översiktsplaner som Karlskrona kommun upprättat ger en begränsad

inblick i Backabo som område. - I 1991 års översiktsplan nämns inte området överhuvudtaget i text, och visas endast som detaljplanelagt område på en stor översiktskarta.- Översiktsplanen karlskrona.se från 2002 tar upp området Backabo-Mariedal som ett grannskapscentrum. Backabo uppges dock sakna viktig service.- Den senaste översiktsplanen från 2010 beskriver inte heller den Backabo närmare, men fokuserar på en planerad utbyggnad av den västra delen av området. Anledningen till att denna utbyggnad inte skett tidigare, är på grund av det riksintresse för Försvarsmakten som finns. Området för riksintresset, som i stort heter Rosenholm, används idag bland annat till skjutbanor. En konflikt finns även i närheten till järnvägen där farligt gods fraktas.

2. Typologiska och morfologiska karaktärerTillämpningen av typologiska och morfologiska analyser avser två bebyggelsemönster. Dessa ligger i mitten av Backabo vid Backabovägen, samt mellan Backabovägen och Björnbärsvägen. Dessa två bebyggelsemönster representerar den inriktning som visas på Generalplanen från 1965, det vill säga radhus/villor, och avspeglar därför intentionen med området. Vi analyserar även ett område i den norra delen av Backabo, som består av flerbostadshus. Detta för att visa samtliga karaktärsgivande delar av Backabo.

Kvarteret Killingen

Typologi MorfologiGatunätet

Oregelbunden, men rätvinklig gatustruktur

Gatunätet består av tre olika sorters gator, som är tydligt separerade från varandra.

Typologi MorfologiTomtstruktur

Tomtindelning

Typ 1.

Typ 2.Byggnaderna följer i princip helt tomternas gränser. Samtliga tomter har lika mått och är bebyggda på samma sätt och med samma slags hus. Tomtstruktur typ 1 skiljer sig från typ 2 genom att de hör till tomtgrupper som tydligt angränsar till den centrala grönytan. Tomtstrukturen är geometrisk och mekanisk till sin karaktär.

MorfologiTomtstruktur

Grupperingen av hustypen bildar olika rumssekvenser: I typ 1 skapas ett större rum med en central lekplats omgärdat av hus och gårdsgator och i typ 2 skapas en serie mindre rum mellan husen och gräsytor.

Typologi MorfologiByggnader

Killingens bebyggelsemönster består av byggnader med gemensamma arkitektoniska element. Dessa element och dess likheter återkommer i samtliga radhus med endast små variationer i till exempel färg på fönsterluckor.

Kvarteret Rådjuret

Typologi MorfologiGatunätet

I kvarteret Rådjuret finns det tre olika sorters gator som formar gatunätet. Detta gatunät följer terrängen och omringar tomterna och bebyggelsen.

Typologi MorfologiTomtstruktur

TomtindelningTyp 1. Typ 2.

Bebyggelsen är centrerad på tomterna i kvarteret Rådjuret och ligger i en linje till områdets lokalgata. Inom kvarteret finns olika rumsliga ordningar. Typ 1 visar de tomter som gränsar till en gata och till natur. Typ 2 gränsar till två gator.

MorfologiTomtstruktur

Grupperingen av hustyperna bildar olika rumssekvenser: I typ 1 skapas en relativt odefinierat rum mellan tomten och angränsande natur och i typ 2 skapas ett ofullständigt rum

Typologi MorfologiByggnader

De karaktärer som byggnaderna inom bebyggelsemönstret har gemensamt utgörs av ett antal arkitektoniska element. Husen i Rådjuret är svårare att binda vid en enda tydlig definierad hustyp.

Kvarteret HästenTypologi Morfologi

Gatunätet

Gatunätet i Kvarteret hästen består av fyra typer av gator; lokalgata, vändzon, gårdsgata och GC-väg. Gatunätet har en rätvinklig förgrenande struktur.

Typologi MorfologiTomtstruktur

Tomtindelning Typ 1.

Tomterna i kvarteret Hästen är relativt rektangulära, i norr definierad av en lokalgata och i söder av naturmark. De tre husen på vardera tomt följer i stort tomtgränsen och omgärdar en centralt placerad gård.

MorfologiTomtstruktur

Grupperingarna av husen bildar liknande rumssekvenser. De tre byggnaderna i denna typ omgärdar en central gård och är tillgängliga via gårdsgator.

Typologi MorfologiByggnader

Hästens bebyggelsemönster består av byggnader med gemensamma arkitektoniska element. Det finns flera återkommande element i bebyggelsen, små variationer så som fasadens färgsättning och varierande våningsantal.

3. Typo-morfologiska förhållanden Det typo-morfologiska förhållandet beskrivs av Abarkan (2006) som:

Gatunäten, tomtstrukturen och de olika byggnaderna samexisterar i en bestämd ordning och disposition och verkar i förhållande till varandra för att forma morfologiska enheter av olika karaktär. En gatutyp definieras i ett system av förhållanden som bildas i samverkan med andra gatutyper, hustyper, vegetation och tomtgränser. Det är detta system av förhållanden som här betecknas typo-morfologi och illustreras härnäst.

Utifrån den karaktärisering som vi har gjort har vi funnit att de undersökta områdena representerar tre olika rumsliga karaktärer.

Området med flerbostadshus, Kv. Hästen, är ett exempel på stadsbebyggelse med storskaligare lösningar. Denna storskalighet går igenom i de gemensamma lösningarna i gatunätet, tomtstrukturen och byggnaderna. Den rumsliga karaktären är en omsluten miljö, men i stor skala.

Gårdarna är av parkkaraktär medan delarna som ligger i anslutning till Rosenholmsvägen karaktäriseras av parkeringsytorna.

Kvarteret Hästen

Kvarteret med friliggande villor, Kv. Rådjuret, har en mindre storskalighet än Kv. Hästen. Området karaktäriseras av en variation av hustyper och tillbyggnader, samt de gröna, privata tomterna. Byggnaderna ligger mitt på fastigheterna, detta bidrar till att bädda in bebyggelsen i grönska.

Kvarteret Rådjuret

Karaktären i Kv. Killingen, med sina atriumhus, skiljer sig från de två övriga. Karaktärsgivande är den upprepning som blir till följd av att byggnaderna är identiska samt att kvarteret är tätt bebyggt. Den privata tomten är liten och bebyggd till största del.

Byggnaderna är sammanbyggda och ligger i linje med varandra, detta tillsammans med att de ligger på båda sidor om gårdsgatorna gör att en intim och tät struktur skapas. Den centrala grönytan kontrasterar den i övrigt täta strukturen.

Kv. Killingen är avskilt från den större lokalgatan i Backabo. Området är fritt från bilar och därmed blir gaturummet lugnt.

Kvarteret Killingen