Inlednw.e..a.4.e......e . . . . . . - i

R~fers............s.e.....,.. 2

Rumiiniens griiniser och landsdelar idag - (karta) , . . . 2

Zaharia Stancu . a . . . . . . . . . . . . . . . , 3

Bokpresentation e . , . . . . . . . . . . . . , . . 4

G e s t a l t l n d e ~ ~ ~ ~ . . ~ . . . . . . . . . . ~ ~ . . 1 1

Verkförteclnaing med angavande av imlexerade permner 26

Litteratur. . . . . . .'. . . . . . . . . . , . 31

OMSLAGSBILD:

D a Jonsson : qjavulens p l o g £ h V ,

Zahmia Staacn en of118 förbisedd och f ö r aatlga okana fö r f t i t t a ro , Detta kan bero p& författarens kulturt i l lhörighat . Rumänsk h1i;ur och l i t t e r a % = ar f ö r de f l e s t a svenskar ett; mer e l l e r mindre okänt begrepp* Avsikten med d e t t a specialarbete iir ddaför att försöka ge en lattövar- skHdlig presentation av deme runLanske fö r f a t t a r e s verk och ges ta l te r ,

Pör att inLnria först& de t h is tor iska och sociala sammanhang, som l igges till grund f ö r Stmcns förfat tarskap, har jag a s e t t det l-pligt a t t inleda med en kort historisk översikt om Rumänien, samt med en b iogra f i över förfa t tarenr

H i t t i l l s har Atta prosaverk översatts till svenska. I bakpresentationen ,

har jag ganska utft5rlig-t; redogjort f ö r innehall och s t i ldrag, Jag har aven frasatagit nagra . c i t a t n r böckerna, karaktärist iska f ö r Stancus be- r3ltfarkonst. En de l recenaioiaer ar ocksa medtagna för" a t t v i s a hur T'

Stancus böcker har mottagits i Sverige,

D s a l l r a f l e s t a personer som tar akt iv de l i handlingen har medtagits, framföz a l l t de, son är s läkt med huvuc?personen Darie, e l l e r p& a m t sat t har samband med honom. Det vimlar av bipersoner och jag har d e r f ö r d i s t begrasa urvalet , e t t

. urval som gbt t u t p&' a t t ta meä dem som ger en typisk b i l d a-r deras sax- hal lsklass och deras sociala statua i r o a koliektivei;. Detta gr yikiuigt, db det främst är 'sallektivet och dess l ivsbetingelser , soc? 3-tancu skil- drar. Bagon u t för l ig karaktär is t ik av den enskil0e Tadividen äx därför säl lsynt hos honom och gestal terna franskprkar ofta endast ett kor% 6ganblick, f ö r a t t snabbt &ter smalta saman med d e t sjtllrande kollck- t i v e t . Gestalterna är fö r t ecbade i alfabet isk ordning e f t e r til l talsnamn, v i l - ket ar den vanligaste formen i böckerna. Ibland mväades t i t e l + efter- namn. D& h W i s a s friin t i t e l n till namnet, F.ex doktor Garzciu (se ~anciu) . I dessa f a l l s a t t e s efternamnet i n i det löpande ges ta l t reg is t re t . O f t z i anges ~ l ~ t z e l a t i o j a r n tilbsammans med namnet, ( e x , kusin g it sa). I dessa fall har jag bor t ss t t fr% det ta vid registreringen. I a%&llet har s22ikz- förhallandena nänmts i själva gestaltkaraktaris-t;&en.

I en verkförteckning med mgivande av indexerade ges ta l te r , har jag ock- s& angivit vi lka av dessa som nedtagit8 f r k respektive lok.

Rwnalzlen bildades 1861 gecorr, furstehdömena Xoldavia och Valekiet , soni sedan ca i500 v a r i t e n l y d s t a t m d e r lurkief . 5871 f i c k landet %uiI sjëlyatEndighet, S t ö r r e dzler: av Dabrogeayro~in- sen t i l l f öli 1873 Landet och 1886 blev det kurigasiko, Under I 13ratianu d,a . s , t ~ r d e s landet diktator9skt . Igen 1876 - 58 genoafördas vissa re- former. Bla. agrarpoli t iken, son pa 7890-talet ledde till jordreformer varvid den statsägda jorden utstyckauas i mindre l o t t e r . %~issl"örh&llan- dena var &då stora, och 1907 utbröt bonderevolten, som dock ulrder- trycktes.

1916 inträdde Rrimänien i f ö r s t a viirldskriget. Genon freden 1918 erhölls ~ r a n s s ~ l v a n t e & ~ o m e i ~ t infördes demokrati 1923, men znakten lkg f ort- farande hos mil i tären.

Under 30-talet i n f i l t r e r ades laadet a r d e t nazis%iska Tysklano, Eht a l l v a r l i g t hot var ocksa det 1929 bildade f ac i s t i ska ;&rngardet. V i d andra vär ldskr igets u tb ro t t förklarade s i g Rumänien neutra l t . Blen , Järngardet f i c k a l l t s tö r re =akt och 1940 blev general Pstonescu dik- t a t o r och tvingade Carol II a t t abdikera, till fö& f ö r sonen laikael, Rumänien a s l ö t s i g till tyskarna. vid deres a n f a l l not Sov,ietm~ionen juni 1941. Q

1944 q c k t e Vssarna in i landet och s tör tade h toneseu , I freden 1947 förlorades vissa omraden i. nordost och i sydost. Lasdet inordnades 1947 i östblocket och utropades 1948 som folkdemokratisk republika

P& 50-tale* uppstod en maktkamp inom kommunistpar-tie%& Be maänska kon- munisterna ned Gheorgiude j I f edningen (statschef i 961-65) segrade not de moskmtrogna. Rumaien förblev dock under 7950-talet Savjets trognaste s a t e l l i t s t a t , och medlem i Warsealapakten fr& s t a f i en 1355.

Sedan 1965 ha r Bmänien under ledning av komunis tpa r t i e t s gea,sskr Ceasescu i n t a g i t en I r i a r e hAll.nine; gentemot Sov?et,

L A N D S D E L A R I D A G

Zahasia Stancu var född 19G2 i byn Salcia i Syrdrriinänien. Ban väx-te upp B en fattig bondefmilj med m h g z bara , FaniPjen t i l l h ö r d e Be "barfotan - de egendone2öaa och leide ett Liv i farredring och fattigdom. Redarn f rh tidigs? barridom&- , t~ingades Staxicu att. arbe ta p& bo jarenas gods. Vid 12 Ars Hlder drgb'oaôas han av polio och han ansAg,att sjuk- domen gav honom chansen att studera, d& des gjorde honon? sfömnöger. att utföra h a r % kroppsarbete.

Wmcu LEbmnade hermel tldfgt och förde ett kx9agflackande l i ~ i R m k i e n och angränsande länder, Under d e m period Tärde han k m 8it.f; folk, dess seder och tradi-kiionr, soot med sHdm episk kraft trollas frau f hans böcker,

Orolig och rotlös, driven av en stark kunskapstörst, lyckades loan t r o t s omöjliga ekonomiska villkor, studera och skaffa sig en u%biidci~ig. Vid 21 års alder tog Stancu exmen vid ett läroverk i landsorten, 1927 debuterade han med en diktsamling, vars inilehall ;rian h a p p a s t kan f ö r k n i p p a med det sociala och politiska gatos,sorn pragler innehilllot i hans senare produktion, Hed sparade pengar studerade h a vidare v i d universitetet i BuKarest och 1932 avlade Stancu akademisk examen i litteratur och fflesofi, f

1933 etablerade sig Stancu som journalist och startade f i a r a Uidskrsf- ter. Hans penna vas vass. Han var orädd och kritisk moj; de reaktionara regeringar som avlöste varandra 1930-tale-ts Bunänien, Rik av egna erfarenheter L r h de olika samhallsslrikte~,iöxBe ban en kasp mot klasssamhallet - mot sociala och politiska orattvisor - not apdigheternaa förljugna och korrumperafie värld*

Under htonescus facistiska diktatur 1941 förbjöds St~oeaa Lidskrift nIdagn och hzn sattes i Boncentrationslager, 1944 kunde lian ater börja skriva. Stancu blev h a mera p o i i t i s ~ + , akf;iv - "i tecknet av sin förbundenhet aed d e t nya soc ia l a systeaet'bacn ilet heter i en of2iciell presentation. 9 )

Vid 50-tzlets slut gjorde den komcu1istiska regimm en mtLgt utfall mot intelligentian i landet. Men Siancu .Tsar nu en erkcnd f6zfat"crrstor- het och han k m d e halla sig val aed Ce styrande, H m var va'-lsrc*riaa, den som gatt i första ledet för de komraunistiska strävandena,

Under 60-talet belönade regeringen honom med en rzi? av officiella ut- m-kelser: Författarföreningens ordförande, en tid ledare för national- teatern, medlem i nationalförsanlingea och a-ctmcemng tf11 centralkom- mitten, Alla dessa förtroendeuppdrag Stanca e r h ö l l , gör a t t mhga kanske tror, att han utnyttjade sin maktposition inom landets -kulturtopp Tör egna syften, Ren han l& Sa vsrit helt o k o r m p e r a d , Snarare sägs iiet, a%% han lotsat a g a s*ke "farliga uerkV genom caasmen.

N ä r Staricu gick bort i decenbe? r i ? h d i974 va? han trots sin höga Aldes i full litterär skaparkraft, chefredaktör för Gazeta literare, landets största tidskrift och medlera av akademien,

Zaharia Stancu var en av var t i a s stora berättare. Tills-unrtlans ger hans prosaverk en diger och intrangande b i l d av livet i den mrnäaska landsbygden och Balkan~nunadei; under 1900-talets f örsta hirlf t. Framför allt bera-ttar S t a c u on sit-t. eget liv, sic egen hentrakt och ~ppv~tmil~ö i Cahmutsuidaien, där fattigbsrderna levde under det feo- dala sanhallssysteinets brutala och orattvisa lagar.

1 ) Börge, Göran; inleäning till 1'91)jävulens plogf &aw o

Stancus genombrottsro~an, mDesu?.ty' ( Q e barfe.t-w) 3tkam I RuaZnien 1948. Den blev inledningen till en svit s j ä l v b i o g r a f i s k romaner, med Ilarie, förfutSarens e l t e r ego, som ~ e r % r z ~ g e s 0 ~ 1 1 s p ~ & r ö r . P& svenska gavs den u t 1957 (ny \itg&va 1972) med t i t e ln 1FDja9uleno plog- fåraH,

Boken handlar om de u t f a t t i g a och för t ryckta ,jordproletärema i b p -%da v i d seklets början. FattigbBnderna ha r 3xga ~5aJisfcliga r a t t i g - heter. De lever i en fruktansvärd soc ia l misär Barn tu&.gsrebyterado obetalda dagsierkare 7mdr- boja re*~a . Genon den d r ö n ~ m d e , k&s2ige pojken Daries perspektiv, far nr;n f ö l j a en rad ge s t a l t e r s personliga öden. Stancus k r i t i k raktar s ig Prasist not fienden öve~he ten - bodaren ech hans hantlangare : popen, notarien, bosgmCistaren : och gendarmerna, l en han förskönas ald~ig vsrk7ighetsn - bönderna ar vad de ar - fCröd- mjttkade trzshankar, träiaa - emotionellt och andligen handikappade, o f t a s& av l idande förhärdade, att fOrbittringen och hatet vänds mofr den e p a . klassen*

h e n Omidaborria d e l t a r i "den stora bonderevoltrri 1907'f, nzen <en &r dl l l ig t organiserad och baxa e f t e r nagra dygn stoppas upproret av m 3 . l i - v

taren. I&%ssares te rbgar sker och fhgama depor te ras till Doneus pr&- mar. T hele landet fa r 11000 bönder s ä t t a l i v e t till, 1913 startar kr ige t no t Bulgarien och a r e t d a e f t e r f ö r s t a ~iirldskrkgat~ Förhallandena b l i r värre för böndeme I b i d a ,

Samtidigt f a r vi f ö l j ô B r i e s drönaande, filosofiska tillvaso. S t k d i g L söksnde e f t e r en bä t t r e v e l d och en a l d r i g sinand9 kmskapsförst, Z h l m r e t a r sig ari honom och s t ä l l e r sitt p r i v a t a b ib l io tek till han8 förfogande, Darie ger s i g sedan av hernifrkl och hamnar i en pro.ginssta8, Han f& arbete i ett garner3 , dar agaren u tny t t j a r hc~om, men h m u& O I -S(

snart p& s tads l ive t och ger sig a t e r hem, Daries ständiga krav a t t skaf- fa sig Ifvserfarerzhet, hans nyfikenhet och obändiga frihetslangtan, tvingar honon dock start at t börja s in långa vandr* u t i v&ldes,

nDjavulens plogf&al' anses f ö r Stancus främstz verk. Frmör allt fUr den episka kraften och a t t den p& e t t fu l ländat satt b i l da r bakgrund till de senare böckerna. Stancu är den socia la rea l i saens ~ ä s t a r e . X t t bra exempel ar dessa meningar son Titsa Uie och bönderna i atark förbittring skriker u% v i d bonäeupproret s bör jans

-nHerrskap Sr i n t e mihxiakos.,. - Utan galna hundar... - V i ska SI% ihjäl dem,.. - V i ska röka u t des.., - Deras avföda ockeaf - Om v i k l h e r &t. den alla p& en gång, s& komnes BL ocksa a t t sl& dem. - ~verf ie tzn kan i n t e sl% i h j a t oss f ö r det, I)& far de Ju a.t;rota nela landet.. . - Och i n t e ar de utsugarna s& många heller.,. - Hen äesto fetare.,. - Pör att de suger rnusten u r OBS, jab.*n

Htme säregna stil är stramt hAl.len, saklig, t o r r och b i s t e r , men t r o t s

al l t präglad av e~ 2yr4slc värmaJ; som %r starkt föl-knippad =ed naturen, Uppleveleen ELV rrz~turens vikl ingnr satts In i e t t s t ö r r e samanhang. X5rnis%anx starka förbm-deblt&.k neS doev l i r s r y t n , a.s f öde l s e , kärlek och 8en ofr%nkonl.iga doden ar ettet5tnt3fgt Atsrkommaxide tenia, Sasom zigenaren sjunger v i d Xi-nungkelinas bröllop:

"Var t r ö s t , l i l l a brud, du som jämrar och gs&ter! Hem till din nor ska jag f ö r a d i g ater. Det ska jag förvisso, jag Ismr och svar, - dem dag d& popplarna r ~ h ö 3 t e r ba r tz ,

E l l e r d& gäs t e r Xotsatu yarit elak mot M~ritss och hon sjunger:

'lLycklig a l l ena s t den mö soin far döden tili brudgum i ungdoaens v&r. Lycklig allenast den p i l t som fann döden i vaggan och a l d r i g blev mant1,

Alf Lombard föreslog a t t Nobelpriset sku l l e g& till Zaharia Stancu. 2 sin presentation av fö r fa t t a ren i Sydmenska Dagbladet Sn3i.llposten den 17/10 - 1973 skrev han: 5

Wtancu ä r i Barfota javul vulens p l o g f arst1) dela den k l a r t blickancie, r e a l i s t i s k e analytikern, som v3Pjcr blaad konkrei;a fakla, de l s der, l i d e l s e fu l l a khslornämiskan so= skgnker r e s l i t e t e rna en r i l r fargskzla f r ån pa te t i sk l y r i k till nelodranisX klagant',

"Lek ned dödenf' ( r t ~ o c u l cu mosrteafl) utkom i lhmänien 1962 och &r en f r i s taende fo r t sä t tn ing på "Djävulens p10gfAra~~. Den översattes t L 1 1 svenska 1973.

I "Lek med dödenlP fCir man Söl ja den nu 15-årigc 9eri.e~ uppirveiser undep 1917 &s krigshärjade Baikan. i)arie dr iver omring i Bukarest son en fattig trashank. Ban f as tna r i en av polisens razzior m o t 16s- dr ivare och b l i r deporterad med t ag t i l l den makedoniska fronten f ö r tvångsarbete A t tyskarna. Vid en bombraid mot en s ta tkor , lyckes Darie och en annan fånge, bedragaren med öwamnet "hbassadörenif, f l y , och e f t e r &inga vidriga upplevelser och hemska s t rapa t se r ta sig t i l l b aka till B-&karest, Deras förhiillande ar späat och haictskt och D3ri.e kallar honom idel igen " d i t t asfq. Men det h i l l e r , Lack vare den gemensan% upp- levda räds la och det g m a lidande, k r i ge t s fasansful la viirld skapar,

Stancus berät tar teknik i denna r o m paminner om f i lmontagetekniken. Han l a t e r händelser, mi l j se r och persaner svepa förbi, i patagligt kon- k re ta bi lder . Det gör skildringen in tens iv t levande och spämande. Be- skrivningen av k r ige t ar skr&mar,de r e a l i s t i s k och de bada ,ryzmarnas kamp f ö r a t t överleva under den l i v s f a r l i g a vandringen genom fiendeland, ar iblan6 ay msrdrömsliknande karaktär, %en t r o t s a l l t elZn4e, bry te r en lyrisk s t ~ i n g s n ~ t t a d vame och gladje fram - i karleken t i l l l i v e t , i naturens sköahet, i Daries 2i losof iska drömmar.

UUruma - t a t a rens do%terH utkoni i Rumhien i963 - p& svenska 1973. Under en av s iaa v a n d r i ~ g a r komer Darfe ti31 t a t a r b m Sorg vid svarte! havekusten. Iiar t a r han f ö r en sommar ans tä l ln ing som has tkar l hos b , p s borgngstare. Demes do t t e r ar den förtzol lande skönsr U m . Eáellzn henne och Dar ie flammr en översinnlig kärlek upp, Urumas karlek ar t o t a l , den f r a n s t a l l s son en metafysisk, myszisk urkrzf t , lika absolut eon döden. Darie fascineras, inen b l i r samtidigt rlidd för tetzrfl5ckans egendomlige

. l i d e l s e , H m far a l l t a v h a r e a t t besvara hennes kärlek och han d r a r s ig s& snikningom L L ~ spelet.

Daries sch Urmas karPekssage fias furmen av dea folkliga balladen, med dess exotiskt romantiska skimmer, Harvaramit? kring den, ar som overallt hos Stamu, de t m h a k a Paad- skapet. K a n s frihetakiinsla, som har sin gruni! i rzatumpplevelsen, rökey har genon Tirmas ges ta l t korikrat isera det w s p m g l i g a .hos människan. Med poe-tisk mjukhet la-ter han hame, denna gudoin2igt o f ö r s t ö r d a varelsei: sm%l.t;a.saman med d e t ödslfga, hemlighetsfulla landskapet, det v i l h brusande havet, %isgenr - allt blir p& e t t ga t fu l l t s a t t förkroppsligat i hennes ges ta l t ,

Men berättelsen äx aven verklighetsförankrad. i symerhet f de partier dar Stancu med sin realiirtiska och pregnanta s t i l besb&j=crer ta.1-aremas ur&ldriga t radi t ioner , seder och r i t e r . Särskilt närker a n &%ta i skildringen av en fiirgstark omskarelsefest, som SatarhövCfiagenlh&lher f ö r s in son, Med en säregen blmdning av myt och genuin verklighet, lyckas ktancu b a l a s e r a s i f t st of f : I

l

" A t t det konststycket lyckas beror p& a t t forfa t taren med f i n rytal- känsla varmar lyrisnen och häftigh-ten med p r e c i s i o ~ i i a k t t a ~ e l s e n I av miljöns de ta l je r , av samtal utan hets, av landskap, av dofter av en +

d l t i d , av vardagens ansträngda men ända janula pulsrf , skrev Ja ob Branting i sin recensiori i liftonbiadet den 315 - 1974. p

llDöden? DtDöen finns och 'den f i m a inte , Döden firns bara för d n som ännu i n t e ä r död. Den so= ar död fruktar inte l & m e dödenn. i S& f i losofera r Darie i romanen 'Ta6 jag a1skad.e dag1' - son handlar m döden, ett t- Stancu o f t a behandlar i sina b6cker,

Daries nor har just dött. Hans fa r , h a e syskori, släktingar och vikmer kommer f ö r at t ta e t t s i s t a farväl. Det vimizr av l i v och rörelse kring den döda, Begramirgshögtiden pilgas i f l e ~ a dagar, r;?& m&ItLdcr sch dryckeslag. Genom Darie och de sörjande beskriver Stancu sina egna -iaaksr och re- flexioner inför den döda modern. Tankar b i a g l i v e t s elementara r e a l i t e t e r - on dagar fyllda av oro , on l i v e t s f& ljuspunkter, om generationsbanden, om tiden son r i m e r frkb människan, on den ofrbkomlfga döden.

Berättelsen Br s& a l Inh :hak l ig . V a d jag älskade dign - de orden up?- repar fadern g h g p& g h g genom hela ronanen. Han Er tyn@;d av s h l d - . . B5nslor. Varför s2 hart aldrig det till henne ceda.3 hon leuae, Aran Darle har sj.5lvTörebr&elser. Han tog a ldr ig med henne till havet, som han hade lovat , han f ö l j d e henne %il1 maven i stalLet;, Där s e r han Wror f ö l j a ned blarnorna i kistan:

"Allt f l e r r o o r vä l l e r fram, de verkar otaliga, en he l myrstack. Sos- l iga kryper i n i mrs öron, andra fo-söker tr-ga s i g in mder ögon- locken, i näsborrarna, i muminklarna srsa 321 har b l i v i t s l l de l e s svartaii

H a r n& Slancu den bisama realismens höjdpmk.f;, Sara för en kort stund sedan, tycktes r~an sig se modern i f u l l livsk2-aft. Bu r i k t i g t förnimmer Idsarex1 hur nara upplösningen kroppen ar, hur den komer at t gl ida i n i materiens evighet.

Stancu förmedlar känslor och stämmningar med en intensiv närvaro. Han säger p& e t t s t a i l e , a t t han ser l h g t b a r t i minnet, "till och med l & g t bort i andras minnenw. Det ar det som gör att man blir till e t t med hans ges ta l te r s l iv .

Framför a19t Lir det den mxEnska. bon6ebef~7~lfnger~s fädorma&mda 'os- grai.ningstraditioner och sorseritual, som utgur ilet eentrala t e m t i romanen, Desas stiindisa kamp fös tillvaron. 1 ?$DjZwiLens plogfara f ö r d s Staccu fra= d e m n ~erklighet med full orkestrering, me6 bredden hos en symfoni. D& qllrar hkla kollektivet f bakgrunden och olika gestalter in tar mrefter prosceneriet för att ater förs-&ma in i n a g - den, "Vad jag alskade digu .%r snarare ett BarnmiarsLycke, byggt med s$sr str-het och konsekvens kring ett enda tern men med en märkvärdig rikedom i st&vävxaden, B ä r frngexaar kollektivet son kören i att rekviemn, skrev Göran Börge i. inledningen till "Vad jag älskade d i g u ("~e muit te-= iubit"), som i Rmänien gavs ut 1968 och utkom i. Sverige 9973. Av sina mhga verk satter Zaharia Stancu själv Cretta främst.

"Jag har sei;t:b&de bröder och sv8grap sl& ihjäl varandra mea heckor för s& lite son nagm o f ~ % o a r a dikeskanter. On vi ha6.e jord skulle vi inte gräla s& mycketn, Repliken tacker i3 hela problematiken i "Costandina* ("fJostazldinôn ) , som p338 w%. p& svenska 1974* Det Er en intensiv och kort berättelse (106s) om Daries f ostersyster Costandina, son envist uppsöker sina föräldrar för att krän sSn rätt- . matiga hemgift, en liten jordlott, Hon gör d-et i k r a f t av er uraldrig %radition. Ben föräldrarna vägrar, da de själva inte klarar sin för- sörjning. Vôrje g h g hon iiterv3nåer hem utzn u&ot sjordkontrakt, s ik hennes man halvt ihjäl heme - n&ot han enligt Costandina ha^ till naturlig rat% till och son p& intet satt ;??inskar hennes kärlek,f;ill honom.

Stancu -&sar hux det; feodala systemet riktzr fattigböm2emas kamp om jorden mot den egna'klassen, inte mot bojarerna, vilka äges nästan all Jord, I?& s& den enesa Costandina till slut f8r sin ;or62ott, blir bara fattigdomen än nera fördelad mellan j o rdp ro l e t ee r r i a , Stancu har sppatier för de si;ackars fortryc~te. bönderna, men han skildrar dem inte inagon förskönsnde dager. I>e kan i n t e b l i annat Ea harda och grynma not varandra, i den sociala nisar de lever urider. IfDet ar just aema förecing av social indignation och outtödig kzr- lek till -iskorna son gör Zaharia Stancu till en , s l ~ V&P t j d s största berättareu skrev aichard Swartz i sin recension 9 =er7s'~a. Dagbladet den 23/10 - 3974.

I de -tidigare böckerna har S t a c u skildrat Darie och böndernas l i v i byn &nida. I I1S& l a g e elden brinnerf* (n~atsall), sam kon ut i Ran2inien 1968 och i Sverige 1974, 1War han detta tern och beratkar i s t a l l e t om en zigenarst-ams öden maer andra världskriget* ( 3 e x m b s k a facls- tema vax jämbördfga med de tyska nazisterna i diskriminering och förföljexse av ninoriteter). l

R ä r forvisas zigenarna u t i. en ofruktbar öken nara fronten, - "Vi fias ingenting i ed kriget att göran säger Zigenarhövdingen H& Sasa af, gen- damen, som Övervakar derss Pörr"lyttning. - iPMen kriget, har ned er a t t görafi svarar denne. Under en vintor med outhärdliga umbärarden, dukar mer aj3 hälften rrv stammens medlemmar under. Zigenarstôxmens f o r t b e a t h d bykger p& de starka tradltiuner och strznga morallegar, som sedan urAkdriga tider reglerat den inre sm&.&llnFngen. Men u d e r d$ vidriga l emadsf~r- hbllandena och b l g e t s indirekta i>&v.verkm, bryte s&lil.rstr&-turau S O I I ~ ~ P . .

Har, liksom i ds övriga ramanem, är det kollektivets livsbetingelser som skildras. Staucu ger en utma;1::zt psykologisk anslys, bade av den en- skilde individens beteende och EV grnppens, saat en soc ia l analys av

den ime uppl8mLng soni sker, Msi ! det passionerade tri~ngeldra~. mellan den mofrm Lissmdra, hennes mrsn Goau och Rlskaren Ax"5ston9 bCiriar vägen utför för hqla aigecarstmen. Gemenskapen och sta;ntiLlhö~ighe.t;en försr.irfie~, ~

l

l

Som s& ofta hoa Stancra ar karleken och dödsnotivet det centrald, Stancus kärleksberattelser är osentincntala, j ordngra och fy sidkl kraftfulla. G r l e k e n är simlig - en urkraft - och den Z i r näla för- bunden sicEl döden. Xvimnsr dös i barnsänga.~, a& dödar varandra för'en kvinnas skull* Döden ar allerstades nlrvarande, den firins överallt - i det karga landskapet, i tingen; iiez snyges' sig ständigt p% mkmiskurna, För Stancu är vetskapen om döden det som ger dignitet och intensitet %% livet: "On döden inte fanns, s& vore det ingen glädje och nening att levau, säger Hira Bzsa, som i den här ropanen för fram författarens tangar,

Berätteleen fylld av konkreta, naturalistiska dödsbeskr9azingar. , Ofta skrämande i sina fargstôrka och detaljerade pogrom, Men nästan omärkligt övergar Stancu till en mera poetisk beriittarfom, exempelvis nar Him -sa söker döden ute 5. den et jarnklzra vintermalten: + nBlomorna slocknade p& himnelon, klla himelens b l o m o s slocknade i samma tusendels ÖgonbPick, Bin Basa slöt ögonen. Han hade kraft att öppna dem &.u en ghg, Hu var himmelen inte l i h g r e himnel. Bu \.ar himelen en O& sli5ttU,. ,

1 Huvudstadsbladet den 17/4 - 1975 skrev 9arr,v Helenius:

"1 s& länge elden brinner" Sramanar S3ancu en apokalyps av svart skän- het och @:tighet con inte verkar f r8nstötande utan r"asufnerari_d.s, g r p och vacker, poetisk och verklig. Romanen et$ varningsrop %&il. mänsir- ligheten, en passionerad vädjan till freden?,

nDjävulens druvorn (~lopote si struguri") utkon i Rumänien 1952 och i Sverige 1975, E ä r atervader Stancu till sin hez-brakt och till fattig- bönderna i byn Onida. I centrum för skildringen star aterigen Darie och hans familj och man möter en rad gestalter fr& da t id igere böckerna,

'Inon mig föds en önskan at-i; ha tusen m-ar f ö r att Sta dmxvor med dea alla p& en &ngc Kar med druvor, berg av c?m~or, kärror och lass av dmvoru..Och bara äta, &taw,..

Bojaren Gherasie tvingar med överhetens h j ä l p Omfdnbornal att anlagga en ny vingSrd, ut&= n&gon lön och med gendamernas gevu riktade mot; sig,

g o- den av Det enda bönderna ser fram enat i SI-avarbetet ar att de I d si"- druvorngkomer att kurula smak2 dem. De drömer om de ljuvliga i i m o m a

Hen riar Uarie och jordproletärerna utmarglade, med uppsväilda bukar av hunger, komes, för a%t-skosda Gheraskes druvor, förödrjukas och behand- las de s2hre &i 53u.r. De tvingas att b2ka nunkorg och far aldrig smaka de ljuvliga drirvoraa.

och frmSör allt Darie drömmer om dem. I drömmen befinnerhan Gherasiee ving%l-d:

sig i

Med de 1~ir i ska iilslagen i prosan, fcrctarker och Bonirretfsôra~ Slancu förtrycket av lattigbthciarna oaks deras lidanden, Han Pisas ocksa ned s,abollspx@& de-t; bubblanee hatet 6 , biix pi*, som er och S ' Y ~ snart komer att ntqrnna 4. revolut%onen:

"Vi tiger som jorden* Hen även jorden 'ilrpphllirer ib land sin röst i e%t lång% rytand e bölar som en jattebuffel och skakar i sina Wersta grundvalar, Även jorden h- talig hon ä~ ar, uppreser sig iblandu,

Stancu skildrar 5. regel aldrig det egentliga upproret, endast för- stadier till den kommande rerolntionen. 5

I takt med att förbittringen och hatet s t i g e r , uppstik den koPlekrt;iva gemenskapen och styrkan, Stancu menar att ur detta hat kamer en g&~g revolten att bryta ut -,träldomep kan inte vara i all ovighet.

Berättarstilen som alltid hoe Stancu: enkel, fordrnara - en blandni~g av kärvhet och ömhet - fylld au drömsk poesi,

Karin Moin4 - Nordin skrev följande i.sin recension av 'fDJavuiens druvorn i Arbetet den. 26/9 - 75: nSl;ancua rneämänskliga' pa-bos och hfbs tro p& koliektivets möjligheter g6r hans böcker aktuella, p o l i t i s k a romaner, fjarran frall det dokmen- taras enkelhet. Lyriken och den osentimenteia okönheten i eliindec far- blir Stancus saräragn,

"Harven och varginnan: tv& berattalser on kärlek", ( Grapa - Dapoaica ) ar' den senast utgivna Soken av Stancu (1976).

Huvudtemat i nHarvenls ha r Stancu tidigare skildrat i "Dj&mlens plog- f&raft, Men d& skisserades verkets grundtanke och huvudpersonerna en- dast p% nagra få siäor.

Kring ett bröllop, levandegör har Stancu for de mänska böndernas folkliga sedvänjor och ritualer. Den fattige ynglingen Stanica gifter sig ned den välbtirgade bonde- dottern laricica. P& b rö l l opsna t t en upptäcker han att hon inte 8r s s h i d * Han blir nästan vansinnig, misshandlar och förnedrar henne inför bröl- 1opsgZstsrna. B r u d e ~ siitts p& sn harv och he la bröllspsfölJet vandrar tillbaka till flickans föräldrar, där brudgumen bege större hemgift*

Uvargimann handlar om Darta och Feve Enöga som av nyf.l%enhet. blir vittae tfll. en alslrogslek* De alairande upptäcker pojkarna och av rxdsla att bli qmshallrad, biter Ihrgháta so^ en varginna Veve Gnaga i halsen* ~lekaxerr vill bara gifta s i g med heme, om han far en jordlott i hem- gift, Efter skamytslingar och köpslaende ned flickans far, ger denne dem till slut en bit jord och de g i f t e r sig,

1: "Harvenn kan man ana an *aiss h m o r hos Stancu, en burlesk f i~mor, son i n t e r i k t i g t f ~ r a a t t triinga fram genom de mörka st&maingar son v i la t över hans tidigare b3cke2, Lyssna till zagenarens swz

flSvarfar, svärfar,,, En s b har brud minsann, har nog ingen ann!,.. svärfar , Wa~za-, , , Kont u t s8 a t t du ser vad jag ti2lbal;a ger, Svärfar, sxrarf ar , , . Jag vi l1 bryte af '6% kontrakt Svärfar, svärfar,,. t y dottern din var e3 intakt . Svärfar,

BPen d e t är inte aggra xomntiska kar lekehis tor ier Stancu berattas. b

Kärleken mellan kijnen Sr l i ka bard son tillvaroa i övrigt. Eftersono. kvinnans mödom ar en handelsvara, b l i p den, son planlöst förs lösat den utan kapital; utan varde. Kvinnan levar under e t t st&äig$ förtryck - i äktenskapet, i h z m e t s arbete, i arbete t p& bojarernas gods. Hon -J

genangAr barnskg efter ba*-rasäag, v i l ke t 3edLör orinligt stora barn- Inrllar och tungt arbe te* Eon tir ea i, f ö r t i d , utarbetad och krakig miTzx=- niska, p& vilken n2stan a l l t ansvar l igger , a t t lotsa fcrsiiljen genom sv%lt, armod och frL~tznsvZirt eiande.

Nar Stancu beskriver k v i n n a s tuldertrycktz stlnllning, helllfalle? han a ldr ig A t sent inenta l i te t e l l e r medömkan. Ran konstaterar enbart, at% den rmhska boridekqhn2ns ro11 In te kan vara amorlimda e l l e r b i i l t r e , i den fattiga och socia l t utarmade värld hon levor ie Xea en gqylg i revolutionens sp&r. , . , . .

De bada berättelserna är genuint fsllklfga och oxo~~iska , med m&-gs pit- toreska inslag. D e ar fy l lda av spikning, raxxe, men acksa av brutalitc2,

Rumalrisk kultur och Ift-teratur ar e t t t W i g e n okänt begrepp för oss, och kan tyckas a l l t f ö r svår och främnande f ö r a t t kanna akt rahera i s tör re grad, Ifen genom Coeckelbergh förlags betydandr och nadvetne satsning pS Zaharia Stancus föriattarskap, menar jag, a%tYwisen $2 brutenn, :Ban milste vara hel t oerigagerad och aliinslig fiir det mo-lmänsk- l iga patos Stancus romaner skänker, om zuan inte ska fängslas a71 hans berättarkonst,

Jag sill avsluta bokpreseuta'tionen med a t t c i t e r a &ra rader av 'vad Ear= Helenius skrev om Z8hari.a Staricus för fa t ta rs l rap i Eiivii4s.UadsbIadeb den 17/5 - 1375:

"Stancu beskrivei. of ta till synes döda e l l e r gr~pnrna: It??.i.g, hugersnö&, begravningar, osv. men ~ r a d o x a l t nog dik ta r han alltid en Zovs&ng till live-b, till ett l i v som bör Yevas med känsla och pa tos , i kmp far det ratta utan konpfonis~e~ med ondskan och en saklig instälIniaq till. 6ödaoi. Stancus verk ger en klar b i l d av det l i v han s j a l v l e v t son IiUpzrdi. humanist1'. Stancua ~ e r k har h i t i l l s översatts till 33 ol ika ssråk.

Ariston:

Avend rea :

Blebe :

Bleknosen:

Boboaca: .. . . , . . . ,

3fi rE%tr&dig och &r/l g fattigboncie, &k&hi.-t3s faders F ö r ~ o n a s b&de med famil- jon Fascutsi?;,aorn begär s k a d e s t h d fös den ar !$argbita, i hal se^ sön8e~SiVne Vzve Bags och med helmes iilskare Ofitsa Paxe

Lisaudras .imge och m c k r e älskare. Bt st4r med öve r l agse t l?- och styrk=, den fysiska och psykiska srnarta Gosu, (den försm8dde akta mannen) t i l l f o g - a r ho no^, an6a i n t i l l sin dö&. "S& länge elden brinner".

Ä r @U frack och framht yngling. Samvetslös, har inge moraliska br?tädirligkieter. Sta2les till satyg och stjäl boskap fr& bönderna runt Omfda. X-at ned Xon. *lCostandina, Djamlens druvor, Djävulens plogf &ra, Harven och vargiman'!,

.5

Kallas ';Ksrr S~LX", Ä r en g i r i g handelsman. Ockrare, som i6kar marta b3rshandel .der kr ige t . Saljer spam&l och föxnlódenhzter till z igena~s t~nmren~ "S& Ibge elden brinner1*,

b nyfiksr; grame och svägerska till Tuder* Tar par t i %ör Costandina. Voicus första b a.Ft.2.

nCostaadinav, Om-talas 2: "YIad jag iilnkede digts .

Flöjt~pelare. Förför Gstes d a t t e r Rita sch g8r henne med barn.

l h g e elden brinnern,

En blek, g2bgli.g grabb som b l i r Pör%rol ig '

vän med Dsrie under fariB;tramsporten genom balkan, R p e r från densma. %ek ned dödeni1.

En ljus och glad dol ter t511 värdshus- värden Tona Oci, Likaom sina s y s t r a r hal ler hon s i g för f i n a-t* mg&s med de andra ung- domarna i Onida. javulens glogl&rarr .

En f a l s k , i n t r i g a n t oah Listig Färrfng. Befrjar fyra desertörer frh sfna Pi?!!gsd, ligger raed denr och l a te r dem aedan rymPa @!SA 1hge eklen brinnerH,

BorgmSstare i b p Omi6a, GoCsagarnas för- trogne van, En ~ppbl .&s t , r2XLrraende och h a - rrynalöe förtryckare* alskar a t t befalla och utde la r själv g-a k j u ~ ~ 1 3 ~ p pA 2'att;i.g- bönderna, "Djävulens druvor, Djävulens plogf&rzm.

33r-lai Basa:

Sus:

Calub :

Chiva :

Ciocos ja:

Delcea :

Ex zigenarhÖ~pdLng sen xppr3ttaPI ett arbets- kohtrakt för sin zigemrslm ned hejar &lza, Tviagar aeii sin piska ut zigenarna p& %altea ch tar själv 80 procent av ZO~'lei3. nDjawzlens plogfarawe

Hinn %sa@ aIskl ingsbambem. B l i r vbda- skjuten av gendamernas *mims E i d 8 ~ S O Q r

I3SA l&ge elden bxbjarierw,

Saljer e f t e r zigemrstamrnens gacbla sody sik dotter Eera -till B i a %sa, för gifter- m a l med Alimut, Blir ihjZ2sfage~ av Sarst, "SS.E&ge elden brimerno

Kapten och överste Pienarus redskap i ut- rensohgen av upprormakama v id bonde- upproret. + HDj6vuPens plogfikafl ,

Ju*etas hustru, Springer e f t e r and-rsa karlar, gr 803 tokig i Serdaru, stinseo, tlD jävulens plogf b a n ,

h eo kui;ryggi.g, sjuttio %- gc?rmad k&- ring, Hon luras a.ir advokaf Vica George3eei att processa =ed sin gamla m r Unturicz om en jordlott . n~ jih~dlens plogf Ctren.

H&lso'vbdsinspektör och sanarii;. Sjuk- v&r&az-e i tyskarnas sjukl5ger i Onidu, nDJaailans p l o g f b w r

Ar otroligt atark f sin enesa och dea- perata kamp for en jordlo%%, aam hoa kräver av s ina föräldrar A hewift, Han &r som besatt av hunger, av omsorg om make och barn, Lika Inte~siva känslor i Barlek som i sitt hat. B r i e s hal~syster~

. . "Cpstandina, Vad. Jag alskade d%gl'*

Ar den orol ige och rotlöse, den känlige och vakne, den s t ä ~ d i g t siikmde och. dröa- mande fffssofen, genon vilken man f8r följa Stanzus egen b-doms och ungdomstid och jordproletikemas l i v wdes. 1900 - talets första hälft, Sdor Xarias och T U ~ O T ' S Son,

Csst&*1dfna, D3amiLene drusos, D j ä ~ i l e n a plogfarap Lek ned döden, Ur'lma - tatarens Bottes, Ya6 jag alskade dego Hamen Q C ~ vergfrrazaW a

Daries morfar, Bjävuiens plogfårano

Diga x

Dioaica :

D i s j r

Ditsa:

Dobrica Iurisu :

Doktor Ganciu:

Draculea :

Egaistisk och rabarkat! %-%a azks ,till C~standina. SlAr Iialvt il1381 henne var j e g b g hc;n komer hem iz-tan n&ot jordkon- %raktl Tvingar iväg heme igen, osv,,,, nCsstaiidinaf3.

Trallkarring i byn Omida. Botar eJuka by- fnvbzre med örtmeaiciner, q s t i s k a bssv%r- j e lae r och r i t e r , "D javuleos druvor, D javulens plogf gravo

Krigsveteran, soin med s in trwnprut fort- farande blaser till zngrepp: sanling fram- för radhuset, proletarer9 - Mera slit, slavgöra och piskrapp p% bojarernas gods. "Dj2ivulens druvor, Dj.2ivmlens p20gf&ran, Omtalas i: "Vad jag älskade d i g t 7 ,

A r en harmynt f l i cka* E!nergiskp frmat och alltiá g l a d , Lagger ut a h a h o k a r för Avendrea, Tant Utsupare do t te r och r

kusin med Darie. nCo~tsndina, Djävulens dmxvor, Djatrule?ns plog%8raw.

En hunsad och utnytt jad gam-are7Erlfng hos näster Hot sa-tu, l&la&oLiker, Tar si g an Darie, nar deme börjar 9in ans.f;22Inings 8DjavuLens plogfara" c

Se Ganciu.

k grym översLttartyp, Prefekt, sos? me2 sina befogerAeter undertrycker fstt ig- bönderna. Bojar Gberasies s~~Grson . "D javtrlens druvor, Djävulens plogf & ~ a ~ ' ,

A r Costandinas förs ta adaptivnor, Tudors första maka. Tillsammans hade.de barnen: Gheorghie och Leana. Är död sedan nhga Ar. nCostandina, Vad jag älskade digK*

Klen, badv till k ~ a p p och f ö x s t h d , Snäll sch saktmodig. 3s0r till mor &?aria, "Djävulens plcgfha , Vad jag älskade digG,

U t ~ y t t j a d av den saimetslöae bojareu Pienaru. Bi t t e r , Bar p& e t t fruktansvart hat mot överf.~+,en, 231 av upprorsledarna. "D j&nllens amivor, D javulens plogf &rau.

Kan a ld r ig f& nog av att lasa. E"c -tntresse han delar med Darie och soin g ö r den till o- skiljaktiga vikmer. Xen han l i d e r av lung- sot och dödenr kamuer narmars för var je Ulag, "D javulens plogf &rall,

Elisabeta:

F i l o f t e i a Lazar:

Floarea Ploaca:

Floarea Uie:

Prants Kapka:

Daries syster, Zjujz och. va.f.mhjiirta6, Den mest sansade fmkljemedlemen i huset Tu.d O;. , wCosSsndina, D j2sulens d r m a r , Dj$b7alsns pl.ogf'Ara, Ta& jag älskade d i g n ,

h mor Marius aldeta dotter , A l l t i d lika b43n9 förnanande och hjalpsm. Gff-E;er sig med s i n a l a k l i ~ s d r ö r n , Alvitsa. "Costandina, DjämEena dmvsr, DjEi.vulens plogfara, Mamen och Y a ~ g i z m ~ ~ ~ , Vad jag alskade d i g n ,

Den o l y c k l i g e Ferdics fader och den a lds te -men i a;igenax&iammen. "SA f-a elden b-rinnerw,

%

K3asskamra-t med Darie, PnteXligent, Yl21 b l i lafrare, Ben fadern har ioga pengar' till vidare etudier. F%r efter sin exmen ta t janst scn pigac f

"Daavulens plogfAraw.

Klockare och k o ~ a l s e ~ e t e r a r e i byr Omida. Drabbed av luagsai;, "D?Eivulens druvor, D jawfiens plogf &rav e

G i f t med T - t s a Vie, F'Dj&vulens. p10g f&ra~~ .

Tysk vinod3Angsel~pert, &f?.l@ger bo;jar Gharaaies nya ving&rd. ?D j äaalens dm.yor, D j a ~ r b l t p10gf &T.% n r

Föiides raed fyra ögon - OZrav name%, Dog strax efter födseln. Son till Pagelca och Pascrzt-su, Omtalas i t rCostmc?-, 'r);lZ?tlms d r n o r , D j a n l e n s plogfara" r Doktor. B hanlörd beudmm av bojcrernas förtryckarnetocler, H h I c l l och cverlägssn m o t byborna, Har troligen a l d r i g lyckatu bota en enda niinniska 5 b p Onlda, UDjanlens asuvar, Djavalens plogfara",

T i l l h ö r Avendreas g&g. wDjavulens plogfara, Ha-en sch vnrgbnanu.

En aycket intelligent ptgling, som. skol- biireren hjälper ir p& gymnasiet. Utbildar sig till präst, Ealvbror till Dar%e, Tndors och Dumátras son, nCcstan&Iaa, DjEvulens plogfara, Vad jag alskade dign,

Gherasie Ulan IIUhiarezi : En Lan bojar, ??en s e s t frtaktade av alla 5 d i s t r i k t s t , Tluodlare, Samvetslös, r& och grym, Skyr izgs mede7 f ö r a t t i5 ds3;örda eitt W-nberg och öka s a iömögenhet,

jamleas dr ix~or , Djavu,lens plogf ha' ' ,

GiniF>u:

Gogu Christofor:

Gogu S$oxic:

Gosu:

Hstasic i b p Omiaa, Bakslug och en stor 6vsraittare mot Röntaerrra, s m han f6rsökar l-a uied falskb oc. inszriickmazae tal, ' l D j a m l ~ ~ % dxwvsr9 Dj$imlens pXcgi&rau,

P ~ S C U ~ S U S yngste BQn, nog 8V fylla vid. fem års Slder, "@o stand.f,natv.

Är en Iften snäll pojke, som aldrig f5ir uppleva glad:e, kL1a m ~ m i s k o r gör s ig Löjliga Giver hans atamning. llDjWulens druvor, Djanlens p b o g f h n .

Ep?, ondskefu11 och kall bojar. Stonb ut- sugare av foiket , Agare t111 godsiet B e l i t ori . j amleas d.mvor, Jljam3.ena plogfara",

Gamarge sS1S ho s Käs-t sr ~o-bsa.l;u. "D ji%mlens plogf &rat1. I

R i m Basa i

Iancu Bratescu:

I l i e Gascanu:

h den bedssgno äkta mannen, son inte kan leva utan sin bisandme S t a r k och h&md- lysVea, Fed s t ö d ay e l g e n m a s urEldsiga

. lagax, pxyglar h m ~ i m d ~ ~ ~ och P,zist on, vilken han ocksa efter ile- h i ~ a t r i d ~ 3 y ~ till slut d G d ~ r a KS& länge elden brinnerR.

Makedonier och bondeledarqmrs by blivit plundrad av soldater och #om ti2ls.i.milin-as med byns i n r h a r e f l y r ~ p p i de mkedonisXz bergen och dar leder etii gerillakrig, Par till Nusi* f l h k med dödent7.

Hönst juven Cos j s pojke. S k 0 1 ~ a ~ e t ned Darie. V i l l rarken lära sig lasa eller 8Briva. "Djävulens plogfasan.

Zigenarhö~dlng, Principfas t och klaks För- sökes vidhAlla zigenaiiatmens ~xx=-~ErSga trzdftlan och lag. Men ~ s s l y e k a s p& g n . & av krigets paverkan och inre degenesing. Som ett s i s t a fössaar för d e varden hail hhllib p&, begdr han s~a1rnord,

länge elden brinneru. , $ -

Tik~ ärlig och gemomslaall människa, med. Ar konstnärligt lagd och m A l a r stna lärlingas. Skämmer bort sin hustru Sftea, Kusin neä Darie . RDj&mdens plogf&raN,

En av de f& bönder san b%de lSs-och skri~kunaig, En av anstiftarna till bonde- upproret, NDjavulens plogfara~,

46

Inocent siu Cocm :

Ion:

Kapten Cantacuzin:

Xera :

Kire :

Laurents Piele:

Arbetar en kort tid som larare f bm Ontida. @ammal och ser dElfgt6 Radikal, anser att h i s to r i eböcke i~a ar förfelsk2deo L a r ut samingen och bPlr 8 5 ~ f ö r avskeaad, "Djiivuiens plogf&aw,

Ar i oin ungdom em. av de W a t a Srakstakar- na. a Zslslg, obehärskad och en st or 8kra'~~- lare, BLtr adventist och da v-arken röker e l l e r dsioker han mera, Badu Ochian och Hor Harias son, B r i e s halvbror, wCostandLna, Djävulens druvor , BJavulens plogfars, Harven och varginnan, Vad jag alskade d i g n .

Albanier, Vaktman ?A b2jcr.- Ghexasies vin- gard. '9l jäarlen~ druvor, D jiirulens plogfåra".

Xr en bard och hänsynslös gendarm. Stöveb- slickare som yliHt~oget t jäwr b~jarema' och staten i Omida, £*Cosf andina, DJaarJ.ene d.ruvor, D ~ & W e n s plogf &rat! e

i.1inu-t~ vi%lv&-i;a, vackrz bmil, P& br5110ps- natten våldta^ hon S ~ V fyra gendamer, FAYsr den h i h d e 7 s e n b l i r hon sig aldm'lg r ik%ig2 lik och visas sig sallan ute* Kontakten ued Afinut upphör. "S& länge elden Srinner",

Ar en Liten man med skrynkligt ansikte, Byns nye trumpetare e f t e ~ Dis, Vad jag älskade dign.

Tant Utsupars älskare. Xn iiter man ned långa, spetsiga hanpx~s-i;ascher, Hamr har stora svarta agon =h anstikte% är f u l l t av h h i g z leverf lackar. " Costandina, Djävulens plogfara, Vad jag glskade dig".

$x dotter till fudor och Dumitra. Kalv- sys-ber t111 Nor "iarias barn, "Djävulens p l o g f b a , Vad jag aleksda dign*

Kaf4knnehavare. Umgks ned dok-tar Ganc3z. uDjavulens druvor, Djiivulens p log9%ru;~. Omtalae i : 'Bar-crezz ocn sarginnantre

En vacker och s t o l t zfgenarkvinna son i s t r i d med s t a m m a hArda lagôr, ~53.1 1-a sin make Gosu. Xlokar Ariston* Kar1e::en %il; honom ar total, starkare än döden. "S& lange elden brinner11 s

Marin Iepure:

Ear %arks b rode r i 22.1 fozslzgen sksjare och välbargad köpmm i provinsstaden, lfi)? amalens pbogP&ran,

kr som för ryckt och galen, &BL hon e f t e r en karlelrss tmd med Ofitsa Fal ertappas Dar% och Beve Ellöga mec2 saygtittning, Som en varginna b i t e r hon suntler halsen p& Veve Ehöga, "Harven och varginnann.

Daries rnodar. A r l a t tzae tad och häftig, vilket ofta leder till samanstötningar med cmgimingen, Ilen smt ld ig t ar hor_ klok, uppoffrande och ontanksam, Haller s-arm den fattiga familjen Tudar, R a r med sin f ö r r e mm, Raau Ochlisn barnen: Isn och Hanghelina, Gift med Fudor och de har tillssmans barnen: E l i s a b e t s , Rada, Ritsa, Stela, Alexe, Darie och Stjefan. Ar Cowte-~~diulias, @inneo,nghiiss och Leanas st*- nor @

nCostandina, D$a~uleas d i ~ i ~ z o r , GjZ-mEens plogfara, Vad jag älskade digNf,

Xr h e l t naktlös P . &egl sirla la+ .BOID %r a*- nens, ?& brölicpsnatten visar de3 S ~ , ~ E A % ~

hon iate har oskulden 5 beh&lI, F9eKexz, Stanica k&meo e5.g bär ikt , och misshandlar och ZÖrii&jukar henne, p% ae grövsta s a t t e 4Ram'ea och ~ a r g i r m m 9 ~

EiI inpotent stackare, vers kZ?rix?g rikraer e f t e r andras kar la r , X&tes efter e t t npp- t rade med henne, oavArha8en &v adoptiv- sonen Stjefan, "Djävulens pl~gI&ra"~

En fattig skolkamrat till Darie. Driimer om att bli mekaniker, for till Bu&a~es.~ f ö r a t t pröva lyckan. nDjamiens plogl%rane ~ Master Motsatus piga. Utny t j a s b&de i arbete och karlek. "Djävulens plogfAram. t U j Hotuls bastahta och oftd otsogaa hustru, En r i k t i g has, son? ar iver sln mlf t311 ett försök a t t t a makten efter 8j-m Basas död, "SA lange elden brLrnerFi,

Ax* den f at t igas te mimen i %igenarstammene En jäkel att sova och kallas dasfor för n~ömtd tanv . 1,ättiurad ocii en riktig dum- Dorn, aoa orsakar att Bos &&a kan b e f r i a fyra desertörer, "S& läage elden brinnerrr.

Mitra:

BBitru:

$alars f ö c w S o ~ g f Z o r s t l l , Ager beg~cmings- b y r h lfFridelis Engelfl dar Berie arbetar en 20i7t; lide Utnyttjar denne och vill t n t e b e t a l a ut hans IM. "Q$&vulens plogf;%raU;

24% halvgalen och h&synslös gendarm som znvEnder sig av rena totyrmetoder, flDjiia~lens p l o g f a ~ a " ;

En arbetsam och k-saftig h y l . Gif L med Heta.

n "DjSivulens plogf &ra?.

Toma Ocis bo r t skmde so^ Obeg&vad, lat och odräglig, D% föraldrama dör , saljer och förslösar han allt p& g$rden, Lägger sig ned, sva l te r och v&~-ta,,r i3i döderi, tfDji3valens plogf %raH.

Se Neta,

Bar ea ouzna att tigga hos sina graxnar, B l f ; ~ , d a r f ö r ovan med s i n m6gerska ZfTaria, som ger henne 8'bame.f; CIHam~-temrf t

"Bj&nlene plogfara, Ramen och varginnanrf,

Elak, har en giftig tunga, Förbarnar allt och alla, tiL1 och marfar Delcea. M r i e ~ mornor.

u " D j ä ~ ~ l e ~ ~ o p l o g f h H e

Bi l ä t t r e t a d och a ~ g s i n t gasrcrerl8garvS Et9% tag Darus arbetsg' rmre, "D javulens p1ogf&patt.

Zigensrstamens ganPe -&se man. Dmptözt. Dresserar stamens h jömar, "S& länge elden br inner" .

Kalaers lä&%t.rs, i "Djävulens plogf&rav. Ä r en a-tark och strZi-srsclm bima. L.5t-t p& fot en, Of m k t ssa, ra r för naken IUalaehs struntar i heasres ka~"lel:sui;ffykSer~

Djävulens plogfara, Harven och vsrglrznan", -p

Gendarmesichef. ned i2 uriderlydande ge@- darmer. Ä r i vzr% ögonblick beredd att kvava GPPZ"OE" blaad bOnderna. H&isynsiijs, ra. Alskar att rida i n i folk-hopar, d a r han bgsPitriigslös% sprider s k r ä c k och smärta med @in piska och sabel, "Dj&ivulens d r n o s , Djävulens plogfaraf l ,

'tFpplrmIrii?g, AnstZlXd v i d Past en, O~ka2 Pn%e med sin nya status, inte he l l e r sin I y ^ i ~ u s t ~ ~ Tolina, s v i bestamz;ier a l l t , F6rakingra.r statens medel och dricker upp portgama. Tar l i v e t ' av sig* nD38niens drurror, Djävulena plogf&rats, Ouitalas f a $'Costa.ndinatr.

Béördad under Parigtransyorten av 'Iden Hesen, '1L6$ n86 dödenf1'.

Quera Reagras son. Blir dödad i en berg- strid. "Lek mrd dödenu.

Oarba : Ejsn Basas blinda hustru, X l ~ k och omt&k- sam, Vidskeplig, hennes apadomar sl%x ofta in, "SA liaage e l d e n brinnern. +

Ofitsa Pal:

Oprea Cat sui Strimbu1 :

Lönsk och hal, bar aaztad b12v g b sig* Förför Arion Goncius dotter ?\ilsrghita, f ö r a t t tvinga till s i g giftemal, och ea jord- l o f t i hemgift. "Karven och varginnanw.

Psiist . Omskar Urupat, "Ur*irma - ta tarem dottern,

IOCS maka, Itvad jag ä l skads dignc

LirznSr s i g p& hijnstjuvsrL, - Det ar ha t t re &n aJtt lata familjen svälta, menar han. "Djävulens plogf%ran.

Ä r bojar Gherasies barske och r&e godsfOr- val-ase, hans trogna mellanhaod och red- skap i förtrycket av jordproletarerna, "Djamlens d r u ~ o r " ,

Upprorsledare. Trots sin fsitigdom cch förnedring ar han a l l t i d lika stark och rakryggad, Tom. i de sista av livets skal- vande sehmder,viaar han sitt f ö r a k t f ö r bojarernas skriickvälde och d& han skal3 skjutas, ropar hm: "Ni skjuter oss och säkert många flara. Xen hela SaLket kan a i intre skjuta, folket som ni bojarer 18r- alavar och suger ut. Du atirrar översteois H e r b hivet kan du inte ta i frh sig och

m . dtiden skrämmer mig intec Törr det iiv jag genomliditn. "Djartlens plogf han c

Petre Radio:

Petre Zgamaie:

Petria :

P i c i c a :

Pienareu:

P i n t ea :

F i s i c u Filip:

E& $2esig och grälsjuk Ervinna, $2 mycket rädd ont sin mgöFkvita hg och arbetar ald- rig n%@ p& falGen, Gift med Pascutau, Hor tf11 Veve Em'öga och dc döda sGunamao Fyr- ~ g a och Gingis. ttCostandina, Djavulens dmv"or, Djäw.lens . - plofgra, Eamen och varginnan, Vad jag älskade dig",

FiSralxpen och lat; O$F%:PleB Bpelca, trC~standina, Dj3vukens druvar, DjavuTens plogfara, Harven och varginnan, Tad jag alskade dign o

Ar @u skinntorr änka. Ratar OWidabarnens halsS3rolrmor med fotogen, Mor t i l l Staniea och Hihaische. \

"D järnlena plogf &a, Rznren och vargir-man, Omtalas i: Vad jag alskade d i g f 7 *

-Ungp som äger lite fierjord; T&fänoy i

klädsnobb, Par MZ2.1 sju döttrar, men sedan lungsoten gjort sitt* har han bara tre War. '9 j Zvulens plogf&ran ,

Är den fattigapte av alla, k ~ b e t a r som svinaherde e l ler vad acm f a l l e r honon ine Iilar en vass tunga och ka2tar gsma med öuerhe-ter,. nCastandina, Djävulens dmv r, Djävulens plogfaran, P

En myeket fattig fäitvaktare, Ar en reso- lut och l.landlingskrrr2tfg -o Leder b p s opposi t ion moat bojarerna, nDj5.vulene d r d ~ o s , D jav~leas plog.f%rsi, Harven och - vargiman t f e

Overste-sch en förmugen hojar, som full- ständigt suger ut och skimar fattigbön- derna i Omida. Dras sig heller i ~ t e för att marda. Leder upprensningen eftex bonde- upproret , "D j5uulene plogf %ran . M a l a s i : wContan- dina, Djävulens drizvosu.

Bergsherde och duktig ~aekpipbl~sare~ f 8 U m a a - tatarens d o t t e r t r ,

En r3 cch L 2 n s p z l ö s Törvaltare, Pienarcus lakej, som inte skonat *on boade f r k sin piska, G%r en grym död till mötes. ttDj&mlens plogf &F",

Popen Tomitsa Bufbuc:

Popescu Sragadim:

Radu Ochian:

Ralde Tuie:

Rada :

Rita:

9itsa :

Rudolf Burger :

BögLih-rdig ech %If lg jord stadef l%cka. &par sig mera &t manikyr och s in anöivfta hy, iin a t a r b e t e , A ~ s k y d d ev a l l a , Gift med Kicolaa Diraazel* "Dá2ivulens plogf &rau

Under en k o r t tid skollärare i Oniida. Uppic.acker e t t in t resse för böckernas värld, Ban upplater, bl,z, sitt privata biblio- tek f ö r Derie, "D jätwlens plogf &ratr,

?&or Afarias f ö r s t a man. Dog i k o l i k och lämnade e f t e r sig den 17 k i g a sraria, med barnen: Ion och Evanghelina.

C

Omtalas i: "Custz~idim j B ja~,irlens plogf &m F Harven och varginnan, Vad jag iSLsk84e d i g t f ,

Gammal f iskare. Ra&, bosatt i ~ulgarfenl Ror Daxie och ,Qmbassadören över Donau till R u m h i ort. %eir med dödest3.

. Tubors och mor Earias d o t t e r , Vadaskjuten %i19 döas av Nicolae Dimosel. vqBj amlens $ogf h a t f . On,*alas i : "%d jag alekade dign.

SLebea f l i c k v h . RE& länge elden b r i m e r l .

Syster till Darie. Mard i mm. Fhmdnëtt och kriubbig, "Costandlna, Djat-ulens plogfQra, Vad jag älskade diggE.

A r under k r ige t tysk faltvabel i Ordda. Tvingar fat t igböndema att l i kma boskap och spannmi3.l till den tyska trossen. "Djävulens plogfArail,

Bydaren, lh tok i;oa p ra ta r med akasiomlt. "Costanaina, DJäm1ens druvor, Dj5p"ecXe~s plogf &ratt ,

Kallas " g d 6 Sarat ". Aderlat er Lisandrs. "S% länge elden brinner",

Högnodig. ' t r i 1 1 ts ledarskapet efter Rim Basas död. S l & r ihjäl GaZub, B l i r själv ihjals-bucken av Uj Hotul. I'S& Iange elden brinnerRc

Tatar och borgnas tc i re i 592 Sorg. Hästupp- fcdare. Anställer Darie sam Qriiing, ?n & r l i g sch omtan?rsara arbetsgivare. Far till U r n a och Urupat. G i f t med Selvyé. t ' U r w - talarens d c t t e r n .

Sina :

Si t sa bratescu:

Stana r

Stanica:

Stela :

St jefan:

l i tsa Uie:

Tana Oci:

Torr

AF vidskeplig och i l e n t l t g t Instäl ld t591 ~ e & och mena9 ett en nHdon i y t t dräng i hiaaet3. f ö r olycka ed sig. - tatarens dotterne Stinsen i byn Omida. Hjärtekrossare fr&n Bukarest - alla kvfnnol~ jagar honom. IfD javulens plogf &ratf,

En s t o r och kraf tig kvinna. Bortskämd och skitf8rnän1, med smAborgerliga ideal. K a r i n t e n k o n större förstaelse f ö r sin man lamcus konstnärliga skapande, "Djävulens plogfilra".

RF häftig, eavis och fafauig. ffi_$ sshandlas sin huatm Naricica p& bröllopsnatten, i

"Djiivulens plog2Ara9 Ha-~en och varginnani'.

Är PEor Marias och T-ddors yngsta dotter . "Vzd jag älskade d3.g".

.. -4s !&r Ear5as ock; Tudors yrigste con. Blir en k o r t t i d bortadoptesad till fm11jen FarneLe. "Djzvulens plogf%ra, Vad jag älskade dig",

dardproleti4remas ledere, A1Ltid at&nd- aktig och orädd i sin kamp mot bojaremas f örtryck, nDjamlens druvor, Djävulens plogf&iaw.

En högmadig, slug och häftig ~ a r c l s h c s Z g a ~ s , Ockrare. L h a r u t pengar med kontrakt ut- formade &,att bönderna a ldr ig kan bli skuldfria, "Cos%a.ndiaa, DjGmlens plogfArawo

Psp. Krrkans m n i byn Omida. Hänger sig raex15.8t'vBrPdaáié.y'~rÖjder p& Tona Oois värdshus än &t kristendomen. En limare och t i t su ,~are , som med religiolzer-s h j ë l p a.., ~ o ~ t r y c k e r folkste

wcostafidina, D javulene d r n o r , D j a n l e n s plogfarart.

gr en vresig och q~iken krogägare i prsvina- staden. U?pkomiing,son inte v i l l befatta s 3 med slPkten i Gnida, Daries morbror, "Dj&mlens plogf &rau,

Ear, Pnatalisan s m i L f W c , som skaffar kméler till IIerr Ax, "S& länge elden brinnert9.

Tiracalie :

Tripon :

Tutan :

Turturica:

U j Hotul:

U t supar :

Unturica :

En vaken och l i t e f~EosoPiskt lagd pojke. Kusin och lekkamrat me4 Derie. s'l)j8:iw3ers k m r o s , D jZmleus p t ~ g f a r a ~ ~ ,

KaJlas f ade r Tripon. Prast. Ligger bak- "om de flesta baskapsstölder och b r o t t i Dsbrogeapssvinsen. "Urrzma - t a t a r e n s dotter".

För en desperat kams f ö r sia familJ, mot svä l ten , fattigdomen och bojarernas f ö r - t ryckametoder i 9rnidae ÄÄ i n t e l l i g e n t ,

' s~ i i l l , lugn och a l l t i d a r l i g och l o j a l . Medlar o f t a mellan Costandina och mor Earia, Far till Darie. "Djavulens druvor, Djt ivuPens p l o g f b ~ a , Costandina, Vad jag älskade d i g t f .

A r en l i t e n , f e t och s t a r k kvinna. Barn- l ö s i äktenskapet med Iiiartn Foamete, L ä t t p& foten. Pratlrvarn, son lyckas adoptera + Pidora son, Stjefan. tlDjavulens plogfårafl.

T i l l h ö r z~ngdomsg~ge t i Oxtda. Van med Darie. "Djävulens druvor, DjZ~alers plogfara, Rarven och varginnanrf.

3~ medveten tsnkring. Leder @rna de andra ungarna pli upptag runt Omida. tfDjavulens druucr, DjS?r'uienu p l ogfara, Karven och vargirnan" . Gör ska l f ö r namnet, vilket betyder den nTjuvaktige". B r en riktig to f feah j i i l l e . Sticker hämndlyste-t ihjäl Sara-t, "S& länge elden brinner".

31 t andlös BarrZng, son rapar och dreglar , Ear en. snabb och vass ti123g2. Berättar @rna om sina gräl med älskaren Laurents Piele, samt syndiga och omoraliska his- t o r f er. "Costandina, D jkitulens d m ~ o r , D jam.lens plogfara, Harven och varginnan, Vad jag kilskade digH.

En kutryggig, q$rCzig, l i k t v a t t e r s k a . As ngstan hundra ar och halvblind. Tvingas i2 i en tvist ned do t t e rn Ciocosjz on en j o r d l o t t , "3 javixlens plogf &a, D3ti~i lena dna~or?' , Umtalas i: $'Vad jag alskade d%gfl.

Ar en l%g, mörk ynglirg, Bohem, Age- bok och pappershandeln, =De= Gyllene Papegojan2 Kallas f ö r 9?apegojant'. V ä n till Darie under dennes stadsvlstefse. "D javulens plogf hat1. I

Vasf l e :

Veve Wiga:

Vica Georghescu

Vips :

Vuap :

Zara :

Zaricuta :

Zvica :

En smitsig och ko~pulent yngling, -61: en l ig t t a t a r i s k sed genorng& en omskarelse- rit, Tatar SeLin Resits sQn, " U r t u n a - t a t a r e n s do t t e rn .

ar tztzrews '~mdersk8nz do t t e r . Slack som en v iu ja , ned e t t ans ik te runt och g u l t som en fullm%ne. Hur en h e t , l i d e l s e - f u l l kärleksupplevelse med Dariu. När hon finner nonou o t i l l r äck l ig , r e s u l t e r a r d e t i nys t i sks , skr&mnde r i t e r , "Urwna - t a t a r e n s d o t t e r H .

E a r knappt hunnit g i f t a sig, förrän han spr inger e f t e r zn&ras fruar, s3rskilt ef t es Nihalaches fru, Beta. wD~&vulens plogfara, Harven och varginnan".

En käck och pigg grabb, Lelrkamaf; med Darfe. Pascutsus ende san i l i v e t . !Gostandina, Djävulens a m o s , D j ä n l e n a plogfara, Harven och vargiman, Vad jag alskade digu.

hdvokat,som l u r a r bönderna ztt processa om sina jo rd lo t t e r . Klar den i n w& bzra ekin- n e t och gör s ig s t o r a ?@ngar. "D jB~dLens p l s g f &rat7,

B l i t e n Irvima, hal som en Al. Son ett kvicks i lver far hoo onkring och hetsar bsrdcrna i upproret mot bo; 'arema. "Djamlens plogf&rat8,

Tudors äldre broder och grams, Gift %ad Mitra, Far t i l l Vasile. D j a - a l e n s plogf ara, Bar-ren och -~i?rgimao"

Kaféagare i byn Sorg, Wrma - t a t a r e n s do t t e r? ,

Federics hnstrti, Förstföderska., Genongar en sa svar för lossn ing , a t t bhds hon och barnet dör, "S& l b g e elden brimexu.

Ä r godhjsrtad och vänlig, g8r a l l t fSr a t t stödja s o n h u s t r u , KarieZca. 'DJkinilens plogf$ra, Hsmen och vargiman".

LNDEXERADE P E R S O N E R

Csstandina ( r o m )

Ave~d-rea Biaarca CostanGina Darie Diga

D i t s a Elisabeta Evanghalina Gheorghe Gingis I on Juvet e Laurents Piele Maria Papelca Pascut su Petre Zgamale Ritsa Sandu loma Oci Tomitsa Bulbue Tudor Ut supar

Avendrea Bubule t e Darie Dioaiea Di sj Dit sa Draculea Dumitru Palica Elisabeta Evanghel ina Floarea Floaca Ganciu Gherasie IuIilan Hiliarezi Gica Stanescu Gingu Gogu Christ of or Ion Ismail Juvet e aria Nichifor gudu Wicolae Dimozel Oprea Catsai Strinbul Papelca Pas cut su Petre Zgamaie Picica Sandu

Titsa Uie Tomitsa Bulbuc T~acalie Tudor Tut an !?urturicz Utsupar Enturica Veve Enöga

D j&vulens plo&f&ra (roman)

kfanazie Zagori2s -Uisandmt Xasta Alvit sa Andritaa Boboy Arghir Ariean Avendrea Boboaca Bubulete Bulibasa Cantacusin Chiva C f ocos ja Cires j Darie Delcea Dioaica Dis j Dit sa Dobrica Tunsu Dxaculea Dmitrache DWtm Palics Elefterie Baboi Elisabeta Evaaghelina P i l o f t eia Lazar Floarea Floaca Flcarea Uie Frants Kapka Ganciu . s

(rargan Gheorghe Gherasie Iffilan Xiliarezl Gica Stanescu Gingu Gogu Christofor Gogu S joric? Haralambie Cosj Imcu B r a t escu Ilie Gascanu Iaocentsiu Cocria non Isinail a v e t e Lauret s Piele Leana Lksandru Maria

Bf~rFn Poarilete Marin Iepure Harit sa Mielu Gusja Iielus je1 Xihalache Uitica Mitra Mcrmor Mot satu Neta Nichifor Budu Hicolae Dimozei. Onofrei Cosj Pantilie U t s u ~ a r Papelca Pascut su Petra Petre Radio Pe t re Zgamaie Picica Pienaru Pisicu Filip Polina Popescu Brsgadini Ritsa Rudolf Burger Sandu Serdaru Sitsa Bratescu Stanica S t jefan Titsa U i e Tama Oci Tomitsa f3u.lbtre Tone Tsacalie Tudor Tudoritsa Poamete Tutan 'Purturica Ut supar Unturica Urinuz Biclescu Vasile Veve köga V i c a Gecrghescu Vips Voicu Zvica

Harven och vargiman ( tv& lhgnoveller)

Alvit; sa Andritsa Sobov Brion Gonciu Avendrea Darie Evanghelina Gargan

Ion Marghita Maricica Mitra Weta O f i t sa. Pal Papelca Pascut su Petra. Picf ca Stanica Tutan Turturica Ut supar Vasile Veve Enöga Voicu Zvica

Lek med döden (roman)

Anbassadören Bleknosen Darie Gura Neagra Noe Dodu N u s i Ralls Tuie

S& l a g e elden briraer (roman) Alimut mtos Ariston Ax Blebe Bozt änka Bus Ezet Gom H a Basa Lisandra Mathala Eoercu Naur Oarba R i t a Saral;, " g d e Sarat Sarat Tor uj Hotu1 Zara

Uruma - tatarens d o t t e r (roman)

Darie Oigun Fint va Selim Resit Selvy6 Tripon

Vad jag älskade d i g (roman)

Ankca Costandina Darie Dumitrache El i sab eta Evanghelina Gheorghe Ian Kire Laurents Plele Leana blaria Papelca Pascut su R i t sa Stela S t j ef& Tudor ut supar Peve Enöga

Eerw.iln9 30, "Den eviga riidslan f a r döten", Recension av S 2 lange eldea - 5rig=zer, - Svenska l2agblade.t 26/~:-14.

S m n i e r s lexikon, Bd 12 , - Sfocl&~ln , : 966, -w.-+.-

R r a n t i n ~ , Jacob, "En naktig röst fr& XmZnienn, Eecension av DjiZyulene "m-

p l o g f h a och S& länge e lder , br izner . - Aftonbladet 3/5-74.

E r s , Göran, "In i Runanien : en annsrlxu~da reseski ldr ing" , - Göteborg, 1 973

Focus lexikon. Bd 4, t r e d j e h e l t cnarb. up?l. - Stockholnt 1970. P

Helenbus, Earry, "'öden, jord-n och l i v e t " . Recension av Lek ned döden, Uruns - t a t a rens d o t t e r ock Vad jag älskade dig. - Huvudstsclsbladet 23/1-74. . Zelenius, Zarry, Recension av Costandina och S& IZnge elden brinner. - Huvudstadsbladet 17/1-75.

Johansuon, Kjell .d, Recension av Costandina. - Dagens Nyheter 5/5-75, *

- Lombard, A l f , " G e Stancu I<obelprisetV. Ar t ike l on Zaharia Stancus 251- fat taxskap, - Sydsvenska Degbla5ek Snal lposten ? ?/?O-73 e

Ltndberg$ 3.rik, Vad jag alskede oig". xecension Z-T densanna,- - Göteborgs ?osten 21/4-74,

Lundkvis t , dr-btm, "Zigeriarepos sv 3alxans Gorkijn. Recension zv S% lange e l d a Brinner. - Dagens Xyheter 12/1-73.

bioiné-Xoroin, Karir,, 2ecension av Dj.2vulena druvor. - BrDetet 26/9-75. CI

Sc3ikdt Göran, "3arfotapojkens v i t tnesm&ln, Recension sv Djäv.iibn.s ---g

plogf%ra, Ur::irita-tstarens d o t t e r och ?ad jag älskade dig. Svenska 3ag- Bladat 2/8-73.

~ j ö h o h n , h d e r s , "Lek med dödenw Zccension av densama. - Göteborgs % a n d e l s Tidning 8/2-73.

Swartz, Bichard, Eecension av DjZvuïens dr~rvor. - Svenska Dagbladet Tó;rió;ij*

Swartz, ~ i c h a x d , "Zigenarna och dödenn. Becension av S& l a g e eld62 br inner , - Svenska Dacbladet 26/4-74.

- It .4

L ; t ! ,

i . ! . f , . i ' I -

. I I - , , . . . . , , i . - . . , I ' I

l

-. - - . . . ,. .< ,. L.. . . - .. , ---. . < - '

.- . . - I

I t-

:' I 1 Jam t.: I

I

I 8 . ! $

I I

i . .

i

, i

l

l

-. I

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV

Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen mellan åren 1974 och 1996. Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se Upphovsrätten tillhör författarna. Publiceringsår i BADA: 2011