ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Barncentrum

Barns hälsa i Örebro länUr hälso- och sjukvårdens perspektiv 2008

Örebro läns landsting, Barncentrum, 2008

Omslag: Microsoft Clipart

Layout: Margareta Zander

Tryck: Trio Tryck AB, Örebro, 2008

�

FörordLandstingets hälso- och sjukvårdsnämnd har uppdragit åt Barncentrum

att belysa barns situation i Örebro län ur hälso- och sjukvårdens per-

spektiv. Barncentrums verksamheter ansvarar gemensamt för materialet i

rapporten. Även andra myndigheter och verksamheter har bidragit med

material.

Arbetet med rapporten har pågått under perioden augusti 2007 till april

2008. En tidigare rapport, som även den genomfördes av Barncentrum,

publicerades 2002.

Barncentrum består av följande verksamheter: barnhälsovården, barn-

och ungdomshabiliteringen, barn- och ungdomskliniken vid Universi-

tetssjukhuset i Örebro, barn- och ungdomsmottagningen i Karlskoga,

barn- och ungdomsmottagningen i Lindesberg, barn- och ungdoms-

psykiatrin, mödrahälsovården, primärvården, röst- och talvårdsenheten,

samhällsmedicinska enheten, skolhälsovården samt tandvården.

Barncentrum vill tacka samtliga som bidragit med material och syn-

punkter.

April 2008

Yvonne Skogsdal

ordf Barncentrum

�

InnehållSammanfattning............................................................................................................................. 5

Inledning.......................................................................................................................................... 7

. Uppdrag.och.syfte................................................................................................................... 7

. Avgränsningar......................................................................................................................... 7

. Arbetsredskap......................................................................................................................... 7

Hälsa................................................................................................................................................ 8.

. Hälsobegrepp.......................................................................................................................... 8

. Risk-.och.skyddsfaktorer.......................................................................................................... 8

. Att.mäta.hälsa.och.ohälsa....................................................................................................... 8

. Föräldrastöd............................................................................................................................ 9

Faktorer som påverkar hälsan..................................................................................................... 10

. Rökning................................................................................................................................ 11

. Alkohol................................................................................................................................. 12

. Amning................................................................................................................................. 13

. Vaccinationer........................................................................................................................ 14

. Hälsoindex............................................................................................................................ 16

. Antibiotikaförskrivning.......................................................................................................... 17

. Oral.hälsa.............................................................................................................................. 18

. Livsvillkor............................................................................................................................... 18

. Levnadsvanor........................................................................................................................ 19

. Värk,.oro,.sömnbesvär.och.psykisk.ohälsa.............................................................................. 21

. Tonårsgraviditeter.och.tonårsaborter...................................................................................... 23

. STI.-.sexuellt.överförbara.infektioner...................................................................................... 24

. Övervikt.och.fetma................................................................................................................ 25

. Flyktingbarn.......................................................................................................................... 27

. Olycksfall.och.dödlighet........................................................................................................ 28

. Brottslighet............................................................................................................................ 29

. Insatser.inom.socialtjänsten................................................................................................... 30

. Skolbetyg.............................................................................................................................. 31

�

Sjuklighet hos barn och ungdomar............................................................................................. 32

. Nyföddhetsperiodens.sjukdomar........................................................................................... 32

. Astma.och.allergi.................................................................................................................. 33

. Cancersjukdomar.................................................................................................................. 34

. Diabetes................................................................................................................................ 35

. Långvariga.sjukdomstillstånd................................................................................................. 36

. Funktionsnedsättning............................................................................................................ 37

. Neuropsykiatriska.funktionshinder......................................................................................... 40

. Långvarig.smärta.hos.barn.och.ungdomar............................................................................. 41

. Ätstörningar.......................................................................................................................... 42

. Depression............................................................................................................................ 43

. Suicid.................................................................................................................................... 44

. Tandhälsa.............................................................................................................................. 44

Verksamheter för barn och ungdomar i Örebro län................................................................... 46

. Primärvården......................................................................................................................... 46

. Mödrahälsovården................................................................................................................. 46

. Barnhälsovården.................................................................................................................... 48

. Familjecentraler..................................................................................................................... 51

. Ungdomsmottagningar......................................................................................................... 52

. Skolhälsovården.................................................................................................................... 54

. Barn-.och.elevhälsan............................................................................................................. 55

. Tandvården............................................................................................................................ 56

. Barn-.och.ungdomskliniken................................................................................................... 58

. Öppenvårdsmottagningar.i.barn-.och.ungdomsmedicin......................................................... 60

. Barn-.och.ungdomshabiliteringen.......................................................................................... 61

. Röst-.och.talvårdsenheten..................................................................................................... 62

. Barn-.och.ungdomspsykiatrin................................................................................................ 63

. Beroendecentrum.................................................................................................................. 63

. Habiliteringscentrum............................................................................................................. 64

. Sociala.verksamheten............................................................................................................ 64

. Samhällsmedicinska.enheten................................................................................................. 64

. Barncentrum......................................................................................................................... 66

. Barn-.och.ungdomsrådet....................................................................................................... 67

. Förskolan.och.skolan............................................................................................................. 68

. Socialtjänsten........................................................................................................................ 68

�

Forskning....................................................................................................................................... 69

. Tandvård............................................................................................................................... 69

. Folkhälsa............................................................................................................................... 69

. Kroppslig.ohälsa.................................................................................................................... 70

. Psykisk.ohälsa........................................................................................................................ 71

. Habilitering.och.funktionshinder............................................................................................ 71

. Övrig.forskning..................................................................................................................... 71

Analys............................................................................................................................................ 72

. Befolkningsutveckling............................................................................................................ 72

. Ojämlikhet.i.hälsa.hos.barn.och.ungdomar............................................................................ 72

. Amning................................................................................................................................. 73

. Tobaksbruk............................................................................................................................ 74

. Alkohol................................................................................................................................. 74

. Sexualitet.............................................................................................................................. 74

. Övervikt.och.fetma................................................................................................................ 74

. Tandhälsa.............................................................................................................................. 75

. Neuropsykiatri....................................................................................................................... 75

. Psykisk.hälsa.......................................................................................................................... 76

. Långvarig.sjukdom.och.funktionshinder................................................................................. 77

. Smärta.................................................................................................................................. 77

. Föräldrastöd.......................................................................................................................... 77

. Samverkan............................................................................................................................ 77

. Barnkonventionen................................................................................................................. 78

. Avslutande.reflektioner.......................................................................................................... 79

Referenser..................................................................................................................................... 80

�

Barns och ungdomars hälsositua-

tion är en viktig del i den totala bil-

den av hälsoläget i befolkningen.

Den oro för barns hälsosituation

som beskrevs som bakgrund till

den tidigare rapporten är fortfa-

rande aktuell. Förändrade levnads-

villkor och livsstilsförändringar i

samhället och länet påverkar och

ändrar villkoren för barns och

ungdomars hälsoutveckling.

För att beskriva hälsoläget i Öre-

bro län har både landstingets egna

rapporter och statistik använts

samt andra offentliga rapporter

och statistik. De verksamheter som

arbetar med barn och ungdomar i

Örebro län beskrivs också i rap-

porten.

Generellt sett är hälsan god

bland barn och ungdomar i Örebro

län. Speciellt om jämförelsen görs i

ett internationellt perspektiv. Men

det finns orosmoln och det finns

grupper av barn vars situation har

försämrats sedan den förra rappor-

ten. Några av de områden som lyfts

fram i rapporten beskrivs nedan.

Det finns en ojämlikhet i hälso-

situationen för barn och ungdomar

i Örebro län. Det visar bland annat

hälsoindex för förskolebarn som

barnhälsovården tar fram årligen

samt tandvårdens sammanställ-

ningar av barns tandhälsa. Dessa

sammanställningar antyder sämre

hälsa för barn som bor utanför

Örebro kommun. Det bör också

påpekas att det finns betydande

skillnader i hälsosituationen både

inom och utanför Örebro kom-

mun.

Rökningen minskar, men fort-

farande röker ungdomar i vissa

grupper i samhället. Det är större

andel flickor (9 procent) än pojkar

(6 procent) som röker i skolår 9.

Andelen som röker i skolår 9 är

något högre i Örebro län än i riket

som helhet.

Även om fler ungdomar inte an-

vänder alkohol överhuvudtaget så

finns en tendens att de som dricker

alkohol dricker oftare och större

mängder. Ett tecken på detta är

den ökning av barn och ungdomar

som vårdas för akut alkoholför-

giftning och att fler ungdomar får

hjälp av Beroendecentrum.

Klamydiainfektioner har ökat

dramatiskt under 2000-talet. I ål-

dersgruppen 15 – 19 år har antalet

anmälda fall av klamydiainfektion

ökat från 171 år 2000 till 546 år

2007. Av dessa var 126 unga män

och 420 unga kvinnor.

Övervikt och fetma är ett

betydande problem bland barn-

och ungdomar. Olika insatser har

påbörjats inom länet. Förebyg-

gande och behandlande insatser

mot fetma och övervikt kommer

att vara en viktig del i hälso- och

sjukvårdens arbete med barn och

ungdomar.

Långvariga smärttillstånd

har uppfattats som relativt ovan-

liga bland barn och ungdomar.

Erfarenhet både från barn- och

ungdomsmedicin och primär-

vården pekar på att långvariga

smärttillstånd har ökat under de

senaste åren.

Den självupplevda psykiska

ohälsan är ett betydande problem

för många. Den psykiska ohälsan

är mest uttalad bland flickor och

ökar uppåt i skolåren.

Under 2000-talet har antalet

barn med neuropsykiatrisk diag-

nos ökat. Detta ställer ökade krav

på insatser vid alla instanser som

möter dessa barn, t.ex. skola, barn-

och ungdomspsykiatrin samt barn-

och ungdomshabiliteringen.

Andelen ungdomar som inte är

behöriga till gymnasieskolan har

ökat. Örebro län är det län i Sve-

rige som har lägst andel behöriga

Sammanfattning

�

till gymnasieskolan. I Örebro län

var 85 procent av eleverna i skolår

9 behöriga till gymnasiet 2007.

Elever som inte är behöriga till

gymnasieskolan löper större risk

att drabbas av ohälsa.

Det sker en utveckling av ge-

nusperspektivet inom flera verk-

samheter. Männens delaktighet

och besök vid mödra- och barn-

hälsovårdens verksamheter ses allt

mer som en självklarhet. Antalet

unga pojkar och män som söker

sig till ungdomsmottagningarna

ökar. Om tillgängligheten till

verksamheterna ska utformas så

att kvinnor och män i lika grad

inbjuds och attraheras så behövs

fortsatt utveckling.

Föräldrastöd är viktigt, men

svårt att organisera. I det ”moderna

samhället” ökar dock behovet av

föräldrastöd. Stora insatser har

gjorts för att förbättra stödet då

behoven idag inte alls är desamma

som för 30 år sedan. Föräldrastö-

det utgår från det gemensamma

föräldraskapet och behöver utfor-

mas därefter. Folkhälsoinstitutet,

på uppdrag av Socialdepartemen-

tet och som en del av propositio-

nen "En förnyad folkhälsopolitik"

(2007/08:110), genomför en

nationell kartläggning av det för-

äldrastöd som ges idag, vilket ska

leda till en nationell strategi. Fa-

miljecentraler är ofta en bra form

för att ge stöd i föräldraskapet.

På barnmottagningarna i Karl-

skoga och Lindesberg finns en

väl fungerande allmänpediatrisk verksamhet. Verksamheten ger

en unik kunskap om barnen och

ungdomarna i området och är dess-

utom ett resurssparande arbetssätt.

I Örebro och södra länsdelen finns

inte den allmänpediatriska verk-

samheten utbyggd, vilket bland

annat medför ökad belastning på

primärvården och barnmottag-

ningen på universitetssjukhuset i

Örebro.

Rapporten innehåller också en

analys med förslag på åtgärder.

�

De fyra grundprinciperna i

FN:s barnkonvention:

•. Artikel.2:.Ickediskriminiering.

•. Artikel.3:.Barnets.bästa..

•. Artikel.6:.Rätt.till.liv.och.överlev-

nad.

•. Artikel.12:.Åsiktsfrihet.och.rätt-

ten.till.att.bli.hörd.

InledningEn första barnrapport med namnet

”Barns situation i Örebro län – ur

hälso- och sjukvårdens perspektiv”

presenterades år 2002 med statistik

från framför allt år 2000. Rappor-

ten skrevs av barncentrum tillsam-

mans med samhällsmedicinska

enheten på uppdrag av landstingets

hälso- och sjukvårdsberedning.

Utgångspunkten för arbetet var

den politiska oro kring hur barn

och ungdomar hade det i Örebro

län. Viktiga utgångspunkter var

också att förändrade livsvillkor i

samhället och i länet ändrar barns

och ungdomars villkor för hälsa

och utveckling.

Den övergripande frågeställ-

ningen i rapporten var: Hur har

barn och ungdomar det medi-

cinskt, psykiskt och socialt i Öre-

bro län? Svaret förväntades också

väcka nya frågor om resurser och

prioriteringar, t.ex. hur använder

vi våra gemensamma resurser på

bästa sätt? Man ansåg det därför

angeläget att få en samlad be-

skrivning av liv och hälsa bland

barn och ungdomar i Örebro län.

En utgångspunkt för arbetet var

FN:s barnkonvention och dess fyra

grundprinciper.

Syftet med rapporten var också

att den skulle utgöra bas för åter-

kommande uppföljningar av häl-

soläget bland barn och ungdomar i

Örebro län. Uppföljningarna skulle

då kunna ske vart femte år utan en

alltför stor arbetsinsats. Den första

rapporten fick stor uppmärksam-

het, både inom landstinget och

bland kommunerna i länet.

Uppdrag.och.syfteBarncentrum har fått uppdraget

att ta fram en ny rapport om barns

och ungdomars hälsosituation av

hälso- och sjukvårdsnämnden,

Örebro läns landsting.

Syftet med rapporten är att be-

lysa barn och ungdomars situation

i Örebro län ur hälso- och sjukvår-

dens perspektiv. Rapporten vilar

ytterst på FN:s barnkonvention.

Den följer i stort den första rappor-

tens upplägg. Den nya rapportens

data jämförs i möjligaste mån med

data i 2002 års rapport.

AvgränsningarRapporten utgår som tidigare från

barnkonventionens definition av

barn, det vill säga alla individer

upp till 18 år. I Sverige brukar

denna grupp benämnas barn och

ungdomar.

ArbetsredskapStatistiken som samlats in är före-

trädesvis från 2007. I den tidigare

rapporten var 2000 basår, det är

alltså sju års tidsskillnad mellan

rapporterna. Rapportens fokus

ligger även denna gång på att be-

skriva epidemiologi, verksamhet

och samverkan.

�

Hälsa

HälsobegreppDefinitionerna av hälsa är ofta

svepande och innefattar en stor

del av allt det som en människa

kan anse önskvärt. Den mest

kända definitionen är Världshäl-

soorganisationens (WHO) från

1948 som lyder ”Ett tillstånd av

fysiskt, psykiskt och socialt välbe-

finnande och ej enbart frånvaro av

sjukdom”. Men det finns många

fler definitioner utifrån olika

perspektiv. Antonovsky beskrev

att patogenes (sjukdomsorsaker)

finns väl beskrivna, medan salu-

togenes (hälsans orsaker) däremot

ofta lyser med sin frånvaro. I de

flesta hälsorapporter beskrivs ofta

ohälsa, vilket det finns betydligt

mera kunskap om än hälsa.

Även avgränsningar mellan

hälsa och ohälsa är problematiskt.

Det gjorde att den första rappor-

ten, liksom denna, till stora delar

speglar barn och ungdomars situa-

tion ur ett ohälsoperspektiv snarare

än ett hälsoperspektiv.

Risk-.och.skyddsfaktorerInsatser för att minska eller be-

gränsa riskfaktorer benämns ofta

som förebyggande. Om insatserna

istället syftar till att öka eller främja

skyddsfaktorer benämns de för

hälsofrämjande. För att insatserna

ska vara effektiva krävs att de byg-

ger på kunskap om påverkbara

risk- och skyddsfaktorer, dvs. att

de är evidensbaserade. För att

kunna tala om ett kunskapsbaserat

folkhälsoarbete krävs att det finns

tydliga vetenskapliga belägg för

att faktorer kan påverkas genom

förebyggande program. Det är

väsentligt att samhället skapar

förutsättningar för att både främja

hälsa och förebygga ohälsa.

Barn idag har rätt till hälsa och

utveckling enligt FN:s konvention

om barnets rättigheter. Det betyder

att barndomen inte bara är en lång

förberedelse inför vuxenlivet, utan

är en del av livet med sitt egen-

värde. Samtidigt finns det riskfak-

torer för ohälsa som grundläggs

under uppväxten och som får sin

främsta betydelse först i vuxenlivet.

De viktigaste av dessa är enligt

WHO: tobaksbruk, alkoholbruk,

fysisk inaktivitet, drogmissbruk,

osäker sex.

Att.mäta.hälsa.och.ohälsaHälsa och ohälsa kan mätas på

olika sätt. I denna rapport har

flera informationskällor använts.

Ur nationella och lokala register

kan data om ”objektiva mått”,

hälsa och ohälsa hämtas. Exempel

på sådan mått är bl.a. förekomst

av spädbarnsdödlighet, missbild-

ningar, skador och olyckor och

förekomst av vissa sjukdomar

som t.ex. cancer. Genom olika

former av hälsoundersökningar

kan data om den ”självskattade

hälsan” identifieras. Exempel på

sådana undersökningar är skolhäl-

soundersökning och i länet Liv &

hälsa ung.

Olika områden och nivåer på-

verkar det individuella hälsoläget

och samhällets hälsoläge, dvs. folk-

hälsan. Indirekta data ger viktiga

upplysningar om folkhälsan. Ex-

empel på sådana data är socioeko-

nomi, livsstil och levnadsvanor.

Ett annat sätt att ge en bild av

hälsoläget är att skapa olika typer

av index som sammanväger olika

typer av data. Rädda barnen har

konstruerat ett barnhälsoindex

som inkluderar sex indikatorer om

barns hälsotillstånd på kommun-

nivå. Rädda barnens barnhälsoin-

dex ligger som grund för det barn-

hälsoindex som barnhälsovården

använder i Örebro län.

�

Ett huvuduppdrag för mödra-

och barnhälsovården är att ge

generellt föräldrastöd individuellt

och i grupp. Även kommunen har

ett uppdrag om generellt föräldra-

stöd. Skolhälsovården/elevhälsan

ger individuellt stöd och barnpsy-

kiatrin och barn- och ungdoms-

habiliteringen ger föräldrastöd till

de familjer som har kontakt med

verksamheterna.

Föräldrastödet kan ges på olika

sätt och med olika metoder. Det

kan vara samtal individuellt el-

ler i grupp. I länet används för-

äldrastödsmetoder som COPE

(Community Parent Education

Program), Föräldrakraft, Steg för

Steg och ICDP (International

Child Development Program-

mes). Familjecentraler är ofta en

bra form för ”basverksamheterna”

(mödrabarnhälsovård, öppen för-

skola, socialtjänst) att ge stöd i

föräldraskapet.

I regeringens folkhälsoproposi-

tion (2007/08:110) anser man att

samhällets erbjudande av stöd till

föräldrar bör stärkas och utveck-

las. Socialdepartementet har givit

Folkhälsoinstitutet uppdraget att

kartlägga föräldrastödet inom både

landsting och kommun. Man avser

att tillsätta en utredare som ska ta

fram ett förslag till en nationell

strategi. Framgångsrik samverkan

är målet.

Rädda barnen har också tagit

fram ett kommunalt fattigdomsin-

dex, Årsrapporten 2006, innehåller

statistik från 2004. Den visade att

13 procent av Sveriges barn levde

i en fattig familj. Det var särskilt

två faktorer som ökade risken att

växa upp i en fattig familj: att ha

utländsk bakgrund eller att leva

med en ensamstående förälder.

Den ekonomiska fattigdomen

mångdubblas om båda faktorerna

sammanfaller. Av barn med ut-

ländsk bakgrund som också lever

med en ensamstående förälder,

är vartannat fattigt. Detta kan

jämföras med barn med svensk

bakgrund och sammanboende

föräldrar, där andelen fattiga barn

är 3,5 procent.

Föräldrastöd.Behovet av föräldrautbildning

har diskuterats sedan 1960-talet.

1972 sades det att föräldragrupper

skulle vara sammanhållna under

graviditet och spädbarnstid och

vidare inom barnomsorgen. Sedan

1979 har mödrahälsovården och

barnhälsovården ett uppdrag (riks-

dagsbeslut) att erbjuda nyblivna

och blivande föräldrar föräldra-

utbildning. År 1997 presenterade

socialdepartementet utredningen

”Stöd i föräldraskapet” där begrep-

pet föräldrautbildning ersattes med

”stöd i föräldraskapet”. Med det

menade man den kunskap och det

stöd som samhället, på alla nivåer,

kan förmedla till föräldrarna, med

start under graviditeten och under

barnets uppväxttid. Under åren har

stora utbildnings- och fortbild-

ningsinsatser gjorts, särkilt inom

mödra- och barnhälsovården.

I en rapport från Folkhälsoinsti-

tutet (FHI) 2004, ”Nya verktyg för

föräldrar – förslag till nya former av

föräldrastöd”, presenterades olika

föräldrastödsmetoder med syfte

att främja barns psykiska hälsa.

Under spädbarnstiden rekom-

menderades bred användning av

olika metoder som främjade trygg

anknytning, under förskoleåren

samspelsprogram som syftade till

att utveckla föräldrarnas förmåga

att ge barnen både värme och

ramar. Under skolåren rekommen-

derades kommunikationsprogram

som särskilt syftade till att minska

risken för ungdomarna att börja

använda tobak, alkohol och droger

och risken för att begå brott. Häl-

soekonomiska beräkningar visade

att insatser kan genomföras utan

nettokostnader för kommunen

(Bremberg, 2004).

Under hösten 2007 presente-

rades ”Tidigt föräldrastöd – en

fördjupad beskrivning och analys

av det tidiga föräldrastödet inom

mödra- och barnhälsovården”.

Dokumentet är sammanställt av

representanter inom mödra- och

barnhälsovården. Rapporten sam-

manställdes efter ovan nämnda

rapport från Folkhälsoinstitutet,

eftersom professionen önskade

ytterligare beskrivning och analys

av mödra- och barnhälsovårdens

tidiga föräldrastöd.

�0

Faktorer som påverkar hälsanFör att beskriva hälso/ohälsoläget bland barn och ungdomar i länet används

främst offentlig statistik som samlas in kontinuerligt. Den första rapporten

om barns situation i Örebro län ur hälso- och sjukvårdens perspektiv var

tänkt som en bas med återkommande uppföljningar. Denna rapport är

den första i den linjen.

De flesta data som presenteras i rapporten är från år 2007, men vissa

undantag finns och de är då beskrivna. Det sker också en jämförelse med

den förra rapporten som i första hand grundade sig på statistik från år

2000.

Följande beskrivning av hälso/ohälsoläget bland barn och ungdomar

gör inga anspråk på att vara heltäckande. Det finns annan statistik och

andra undersökningar som skulle kunna användas för att belysa barns

situation i länet men de valda uppgifterna bedöms spegla barns situation

på ett tillförlitligt sätt.

Antal.barn.i.Örebro.län

År 2007 fanns i Örebro län 57 410 barn i åldern 0-17 år, liksom år 2000

något fler pojkar än flickor (figur 1). Barnen står för 21 procent av den

totala befolkningen i länet (riket 21 procent). Andel barn i länets kom-

muner varierar från 19 procent i Hällefors till 24 procent i Kumla.

Antalet barn i Örebro län har

minskat sedan år 2000, och det är

framför allt de yngre skolbarnen

som minskat i antal. Däremot har

antalet tonåringar ökat kraftigt.

Men det föds betydligt fler barn nu

än för sju år sedan (tabell 1). Under

2000-talet har antalet födda barn

ökat med 16 procent.

Cirka hälften av alla länets barn

bor i Örebro. I jämförelse med för

sju år sedan har antalet barn i länet

minskat med 2020 (3,4 procent).

•

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

2000 2007 2000 2007

Flickor Pojkar

Antal

Figur.1:.Antal.pojkar.respektive.flickor.i.Örebro.län.2000.jämfört.med.2007..Källa:.Statistiska.centralbyrån.

��

Laxå och Ljusnarsberg är de kommuner där barnantalet har minskat mest.

Kumla och Örebro är de enda kommuner som har ett högre barnantal

år 2007 jämfört med år 2000, där Kumla står för den största ökningen.

Tabell 2 visar antalet barn i Örebro läns kommuner den 31 december

2007 fördelat på ålder.

RökningModerns rökvanor under graviditeten och spädbarnsperioden har betydelse

för barnets hälsa. Bland annat är risken för intrauterin fosterdöd (IUFD)

och spädbarnsdöd högre för barn med rökande mammor än för barn med

mammor som inte röker.

Inom mödrahälsovården noteras rökning före graviditet, vid inskrivning

och i graviditetsvecka 32. Dessa uppgifter registreras hos Socialstyrelsen

som för årlig statistik om rökvanor hos gravida. År 1983 rökte 30 pro-

cent, år 2000 tretton procent och år 2005 tio procent av kvinnorna vid

inskrivning på barnmorskemottagningen i Örebro län. Trots denna stora

minskning av andelen rökande kvinnor så ligger Örebro län över riksge-

nomsnittet som är 8,5 procent. Den kategori mammor som röker mest är

0.år 1-5.år 6-12.år 13-17.år Totalt

2000 2.765 14.266 25.723 16.676 59.430

2007 3.079 14.392 20.882 19.057 57.410

Tabell.1:.Antal.barn.0-17.år.i.Örebro.län.2000.jämfört.med.2007..Källa:.Statistiska.centralbyrån.

Tabell.2:.Antal.barn.i.åldern.0-17.år.i.Örebro.län.31/12.2007..Källa:.Statistiska.centralbyrån.

Flickor Pojkar Totalt

0.år 1-5.år 6-12.år 13-17.år 0.år 1-5.år 6-12.år 13-17.år 0-17.år

Askersund 51 294 382 389 39 255 446 397 2.253

Degerfors 30 213 331 344 45 228 393 396 1.980

Hallsberg 76 356 565 538 73 412 613 593 3.226

Hällefors 35 148 230 264 31 144 265 247 1.364

Karlskoga 149 705 1.074 929 150 749 1.083 994 5.833

Kumla 110 591 885 726 136 606 914 741 4.709

Laxå 19 114 197 204 19 135 193 226 1.107

Lekeberg 43 210 248 249 47 225 289 250 1.561

Lindesberg 99 516 805 853 133 513 938 914 4.771

Ljusnarsberg 13 85 157 174 22 103 194 190 938

Nora 56 270 404 388 43 239 448 409 2.257

Örebro 812 3.571 4.824 4.239 848 3.710 5.004 4.403 27.411

Örebro.län 1.493 7.073 10.102 9.297 1.586 7.319 10.780 9.760 57.410

��

kvinnor under 19 år, det vill säga

tonårsmammor, som generellt är

en utsatt grupp.

I Örebro län finns tobakspre-

ventiva enheten dit barnmorskan

kan hänvisa de rökande gravida.

Få gravida utnyttjar dock den möj-

ligheten. Trots detta visar Örebro

län bäst resultat i Sverige, på att

få gravida att sluta röka (Natio-

nella Kvalitetsregistret) cirka 30

procent av rökarna slutar under

graviditeten.

Barn som utsätts för rök i sin

omgivning löper ökad risk för

plötslig spädbarnsdöd och för

infektioner, främst i luftvägarna,

ofta kombinerat med öroninflam-

mation. Barn som ammas och vars

mamma röker får i större utsträck-

ning spädbarnskolik då nikotinet

passerar över till bröstmjölken. Det

påverkar även barnets nervsystem.

Barn med symtom från luftvä-

garna, ofta allergiska barn, får mer

besvär i rökig miljö. Föräldrarna

är förebilder och barn till rökande

föräldrar blir själva oftare rökare. I

Örebro län är andelen mödrar som röker något högre än riksgenomsnittet

(figur 2) men det är framför allt en stor skillnad inom länet (figur 3).

Alkohol.Attityden till alkohol har ändrats och kvinnors alkoholkonsumtion har

ökat. Den allt högre medelåldern vid förstagångsgraviditet innebär att kvin-

nor redan hunnit få etablerade alkoholvanor. Alkoholkonsumtion under

graviditet ökar risken för missfall, tillväxthämning, prematurfödsel, IUFD,

kognitiva beteendestörningar hos barnet samt störningar i organutveckling

hos barnet. Det finns ingen ”säker” lägsta dos och därför rekommenderas

nolltolerans under graviditet.

4

6

8

10

12

14

16

18

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Mor röker ÖLL Mor röker SverigeFar röker ÖLL Far röker Sverige

Procent

Figur.2..Rökvanor.hos.föräldrar.vid.0-4.veckors.ålder,.barn.födda.1996-2006..Källa:.Barnhälsovården,.ÖLL.

0

10

20

Häl

lefo

rs

Kop

parb

erg

Lind

esbe

rg

Stor

å

Felli

ngsb

ro

Fröv

i

Nor

a

Laxå

Deg

erfo

rs

Kar

olin

a

Bag

gäng

en

Bric

kegå

rden

Ode

nsba

cken

Bric

keba

cken

Ado

lfsbe

rg

Skeb

äck

Tybb

le

Lillå

n

Ola

us P

etri

Mik

aeli

Kar

la

Hag

a

Varb

erga

Viva

lla

Leke

berg

Kum

la

Hal

lsbe

rg

Påls

boda

Ask

ersu

nd

Öre

bro

län

Sver

ige

Procent

Figur.3:.Rökvanor.hos.mor.vid.0-4.veckors.ålder,.barn.födda.2006,.per.vårdcentral..Källa:.Barnhälsovården,.ÖLL.

��

Nationellt har mödrahälsovården infört nya rutiner för identifiering

av alkoholkonsumtion innan graviditet för att kunna identifiera kvinnor

med riskbruk/missbruk och stötta dem. AUDIT (Alcohol Use Disorder

Identification Test) är ett redskap som införts i Örebro län 2007. Vid ett

tidigt hälsosamtal under graviditeten ifylls en frågeblankett, AUDIT, som

tar upp alkoholvanor året innan graviditeten. Blanketten blir ett underlag

för samtal om alkoholvanorna under graviditeten.

Spädbarn har en begränsad förmåga att signalera sina olika behov och

det är därför av stor betydelse att den vuxne i barnets närhet har förmågan

att uppfatta dessa. Forskning visar att även mycket små mängder alkohol

påverkar reaktions- och uppfattningsförmågan.

AmningAmningsbenägenhet är en viktig hälsoindikator. Amning ger barnet,

förutom en optimal naturlig individuellt anpassad näring, en nära

kroppskontakt och ett intimt samspel med modern. Det ökar möjligheten

att grundlägga och förstärka barnets trygghet. Bröstmjölken innehåller

viktiga antikroppar, spårämnen och enzymer som är viktiga för barnets

utveckling. Studier har visat att amningen skyddar mot infektioner och

minskar förekomsten av fetma och högt blodtryck. Amningen ger troligen

även skydd mot eksem, astma samt långt efter amningens avslutande mot

autoimmuna sjukdomar och möjligen även mot leukemi (van Rossum et

al 2005). Barn som ammas, reagerar med bättre antikroppsbildning vid

vaccinationer.

Socialstyrelsen och Livsmedelsverket rekommenderar enbart amning de

sex första månaderna. WHO rekommenderar att amningen skall skyddas,

främjas och stödjas inte bara under de sex första månaderna utan även de

följande månaderna.

Amningsfrekvensen i länet är

bland de lägsta i landet. Omkring

12 procent av två månader gamla

barn ammas inte alls (barn födda

2006). Efter två månaders ålder

sjunker amningsfrekvensen till 77

procent för barn som är fyra må-

nader gamla och till 64 procent för

barn vid sex månaders ålder (figur

4). Motsvarande andel för Sverige

är 70 procent vid sex månaders Figur.4:.Enbart.ammande.vid.4.månaders.ålder,.barn.födda.1985-2006..Källa:.Barnhälsovården,.ÖLL.

0

20

40

60

80

100

1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2006

Örebro Sverige

Procent

��

ålder (barn födda 2005).

De låga siffrorna för amningen i Örebro län har under lång tid varit

ett aktuellt ämne för hela den berörda vården. Det finns ingen uppen-

bar orsak till att amningen är lägre i Örebro län än i övriga landet. Det

har under året varit omfattande utbildningsinsatser för hela vårdkedjan

mödravårdscentral, BB/förlossning och barnavårdscentral. Även i länets

folkhälsoplan för 2008-2011 lyfts Örebro läns låga amningsfrekvens fram.

Det kommer att innebära fördjupade diskussioner om vilka åtgärder som

finns för att öka amningen i Örebro län.

I en lokal studie där man tittade på varför två månaders spädbarn inte

ammades, var det en förhållandevis stor andel som slutat av skäl som borde

ha kunnat undvikas med ett bättre stöd från vården (Skånberg, 2002).

Vaccinationer

BVC.och.skolan

Vaccination är den mest framgångsrika medicinska insats som gjorts för

folkhälsan. Barnavårdscentralerna och skolhälsovården har en mycket

ändamålsenlig och kostnadseffektiv organisation för vaccinationer. För-

ändringar i vaccinationsprogrammet når snabbt alla barn. Det svenska

programmet har varit mycket framgångsrikt även i ett internationellt

perspektiv. Difteri, stelkramp, polio, mässling, påssjuka och röda hund

är mycket sällsynt förekommande hos svenska barn.

Målet med vaccination är dels att åstadkomma långvarigt skydd hos

den enskilda individen mot en viss infektion, dels att förhindra spridning

av infektion i samhället. För att hålla infektionen utanför samhället anses

det att 90-95 procent av befolkningen ska vara vaccinerade.

Förtroendet för de allmänna vaccinationsprogrammen och vaccina-

tionstäckningen ligger på en hög nivå (tabell 3 och 4).

Hepatit.B

WHO förespråkar allmän vaccination mot hepatit B (gulsot med risk

för utveckling av kronisk leverinflammation och död) men Sverige har

valt att inte införa allmän vaccination då förekomsten av hepatit B här

är låg. Däremot rekommenderar de svenska myndigheterna vaccination

av barn ("riskgrupp") om de är invandrare eller har föräldrar och/eller

mor/farföräldrar från land med hög förekomst av hepatit B. I Örebro län

infördes vaccination av barn i riskgrupp sommaren 2004. Sedan hösten

2006 erbjuds även ”icke riskbarn” vaccination mot hepatit B på BVC om

föräldrarna betalar merkostnaden för vaccinet. Vaccinationstäckningen

•

•

Sjukdom Andel.vaccinerade.barn.2007-12-31

Difteri 98,8

Tetanus 98,3

Pertussis 98,3

Polio 98,3

Hib 98,1

MPR* 98,1

BCG..(samtliga.barn)*

21,4

BCG.(riskbarn)* 94,0

Hepatit.B..(samtliga.barn)

56,0

Hepatit.B..(riskbarn)

98,2

*.Barn.födda.2005

Tabell.3:.Vaccinationstäckning.på.BVC.i.Örebro.län.2007..Barn.födda.2006..Källa:.Barnhälsovården,.ÖLL.

Sjukdom Andel.vaccinerade.barn.2007-12-31

Difteri

Tetanus 99,9

Pertussis

MPR 99,6

Tabell.4:.Vaccinationstäckning.skol-hälsovården,.Örebro.kommun.2007..Källa:.Skolhälsovårdsenheten,.ÖLL.

��

har därefter ökat markant. Jönköpings och Örebro län är de landsting

som vaccinerar flest nyfödda mot hepatit B.

Förändringar.i.det.allmänna.vaccinationsprogrammet

Under 1990-talet minskade drastiskt sjuklig- och dödlighet i hjärnhinne-

och struplocksinflammation med nya vacciner mot hemophilus influen-

zae. På liknande sätt har sjukligheten minskat i kikhosta i förskoleåldern

genom nya vacciner. Lidande och konsekvenser till följd av sjukdomen

har minskats radikalt. Även hälsoekonomiska analyser har visat att de nya

och relativt dyra vaccinerna medfört minskade kostnader för vård och

sjukskrivning av föräldrar mm.

I början av läsåret 2005/2006 startade man vaccination vid tio års ålder

mot difteritetanus och kikhosta. Orsaken var att vaccinationsskyddet mot

kikhosta behövde förstärkas i denna ålder. Vid årsskiftet 2006/2007 kom

ett nytt vaccinationsprogram för barn födda 2002 och senare.

Nya.vacciner

Bland de vacciner som är på väg in i det allmänna programmet är vaccin

mot pneumokocker, en bakterie som bl.a. kan orsaka hjärnhinneinflamma-

tion, lunginflammation och blodförgiftning med risk för svåra bestående

komplikationer och död. I Örebro län har BVC sedan hösten 2006 erbjudit

vaccination med pneumokocker mot självkostnadspris (1500 kr). Cirka

två tredjedelar av föräldrarna har valt att betala för vaccinet. Det är stor

skillnad mellan olika barnavårdscentraler vilket skapat en oacceptabel social

skillnad (Vivalla cirka 11 procent och Adolfsberg cirka 83 procent).

I januari 2008 skickade Socialstyrelsen ut ett förslag på remiss om allmän

vaccination mot pneumokocker. I maj 2008 antogs förslaget som börjar

•

•

Barnhälsovård Skolhälsovård

Ålder 3 mån 5 mån 12 mån 18 mån 5-6 år 6-8 år 14-16 år

Skolår 1-2 8-9

Difteri I II III IV V

Stelkramp

Kikhosta

Polio

Hib

Pnemukocker

Mässling I II

Påssjuka

Röda hund

Tabell.5:.Vaccinationsprogram.för.barn.födda.år.2002.och.senare.(med.Pneumokocker.från.2008.03.01.i.ÖLL)..Källa:.Barnhälso-vården.och.skolhälsovården,.ÖLL.

��

gälla från årsskiftet 2008/2009. Den 5 februari tog landstingsstyrelsen

beslut om att införa vaccination mot pneumokocker för barn i Örebro län

från 1 mars 2008. Beslutet omfattar barn födda 1 december 2007 och se-

nare samt barn som påbörjat vaccination på föräldrarnas egna initiativ.

Fler vaccin kommer troligen att bli aktuella i det allmänna programmet.

Ett av dessa är mot humant papillomvirus (HPV) och är avsett för flickor

och yngre kvinnor (10-25 år). HPV är ett virus som kan ge kondylom

och senare livmoderhalscancer. Livmoderhalscancer är globalt näst efter

bröstcancer den vanligaste orsaken till dödsfall i cancer hos kvinnor.

Cirka 450 kvinnor insjuknar per år och 150 dör. Skyddet av vaccination

är mycket gott hos flickor som ännu inte är sexuellt aktiva (70 procent).

Skyddet sjunker till ingen effekt alls om man redan hunnit bli smittad

med viruset.

Sedan maj 2007 ingår vaccinet i läkemedelsförmånerna för flickor 13-

17 år, d.v.s. som mest kostar det 1800 kr för den enskilde. I februari 2008

skickade Socialstyrelsen ut ett förslag på remiss om allmän vaccination för

flickor 10-12 år. En föreskrift väntas komma under året.

HälsoindexOlika områden och nivåer påverkar det individuella hälsoläget och samhäl-

lets hälsoläge, dvs. folkhälsan. Indirekta data ger viktiga upplysningar om

folkhälsan. Exempel på sådana data är socioekonomi, livsstil och levnads-

vanor. Faktorer som utländsk bakgrund och att leva med en ensamstående

förälder ökar risken för att växa upp i en fattig familj (Salonen 2002). Ett

annat försök att beskriva hälsotillstånd är med olika typer av index som

sammanväger olika typer av data.

Att mäta och påvisa barns hälsa är svårt och resultaten måste tolkas med

försiktighet. Rädda barnen har konstruerat ett barnhälsoindex (Köhler

2004) om barns hälsotillstånd på kommunnivå där man funnit ett klart

samband mellan barnhälsoindex och fattigdomsindex. Rädda barnens

barnhälsoindex ligger som grund för ”Hälsoindex för förskolebarn” som

barnhälsovården använder i Örebro län.

Det ”ideala” hälsoindex är 100. Ett högt värde indikerar en bättre

hälsa och vice versa. För små BVC är resultaten osäkrare och därför är

resultaten från tre år sammanslagna. Resultatet för hela Örebro län är 93

procent (figur 5).

Hälsoindex för förskolebarn antyder en sämre hälsa för förskolebarn

utanför Örebro kommun. Dock är t ex Vivalla ett undantag som visar

att det finns hälsoskillnader inom Örebro kommun. Nora är ett exempel

Hälsoindex för förskolebarn

Sex.indikatorer.används:

•. andel.ammade.(enbart.och.del-

vis).barn.vid.4.månaders.ålder.

•. andel.mödrar.som.röker.när.

barnet.är.0-4.veckor.

•. vaccinationstäckning.MPR.(mäss-

ling,.påssjuka,.rödahund).

•. andel.barn.med.födelsevikt.

under.2.500.gram.

•. andel.som.sökt.vård.för.olycksfall.

barn.0-1.år.och.vid.4-årskontak-

ten.(senaste.3.mån).

•. andel.4-åringar.med.BMI.index.>.

30.(barn.med.fetma).

��

som visar att förskolebarn utanför

Örebro kommun kan ha lika god

eller bättre hälsa än förskolebarn i

Örebro kommun.

Antibiotika-förskrivningUnder senare år har riskerna med

överdriven antibiotikakonsumtion

uppmärksammats vilket lett till en

mera allmänt restriktiv hållning.

Detta gäller sannolikt både bland

förskrivare och allmänhet. Till

exempel har forskning visat att det

inte är nödvändigt att behandla öroninflammationer hos barn över 2 år

med antibiotika eftersom infektionen läker ut ändå.

Antibiotikaförskrivning till barn varierar avsevärt mellan olika län i

Sverige. År 2005 fick barn 0-6 år gamla i Stockholms län mer än dubbelt

så mycket luftvägsantibiotika jämfört med barn i Jämtland. Örebro län

intar en plats i mitten med cirka 500 recept/1000 barn i denna åldersgrupp.

Under första levnadsåret behandlas i genomsnitt 21 procent av barnen

(födda 2006) i Örebro län med minst en kur antibiotika.

Förbrukning av fenoximetylpenicillin (”vanligt penicillin”) har i Örebro

län minskat med cirka 35 procent under de senaste 6 åren. Denna nedåt-

gående kurva har planat ut de senaste två åren. Glädjande är att Örebro

län ligger klart under genomsnittet i Sverige.

Förskrivningen av amoxicillin (penicillin med effekt på flera bakterier

än ”vanligt penicilllin”) i Örebro län har ökat något under de senaste åren

även om vi fortfarande ligger under riksgenomsnittet.

Det är viktigt för framtida möjligheter att behandla svåra infektioner

med antibiotika, att vara restriktiv vid antibiotikaförskrivning och att an-

vända rätt sorts antibiotika utifrån aktuell infektion och patient. Det finns

anledning att tro att vi inom Örebro läns landsting är rimligt följsamma

till gällande rekommendationer.

80

85

90

95

100

Häl

lefo

rs

Stor

å

Deg

erfo

rs

Viva

lla

Påls

boda

Ask

ersu

nd

Kar

olin

a

Bric

kegå

rden

Felli

ngsb

ro

Hal

lsbe

rg

Fröv

i

Bag

gäng

en

Öre

bro

län

Bric

keba

cken

Leke

berg

Lind

esbe

rg

Varb

erga

Ado

lfsbe

rg

Mik

aeli

Laxå

Kum

la

Hag

a

Ode

nsba

cken

Kar

la

Kop

parb

erg

Ola

us P

etri

Skeb

äck

Tybb

le

Lillå

n

Nor

a

Procent

Figur.5:.Hälsoindex.förskolebarn,.BVC.ÖLL,.2005-2007..BVC.i.Örebro.kommun.är.markerade.med.gröna.staplar,.västra.länsdelen.med.röda,.norra.med.blå.och.södra.med.lila.staplar..BVC.i.Örebro.län.är.markerat.med.gul.stapel..Källa:.Barnhälsovår-den,.ÖLL.

��

Oral.hälsaOral hälsa består av såväl självupplevd munhälsa som frihet från diagnos-

tiserade sjukdomar. För att följa upp munhälsan gör hälsokansliet årligen

uppföljning dels av 19-åringarnas självupplevda hälsa, dels av kariessi-

tuationen hos 3-19 åringarna. Att kariessituationen får representera upp-

följningen av munsjukdomar grundar sig på att det är den sjukdom som

drabbar barn och ungdomar mest frekvent och kräver mest resurser. Den,

liksom parodontit (inflammatorisk sjukdom i tändernas stödjevävnad),

samvarierar med biologiska, psykologiska, sociala och kulturella orsaker.

Resultatet från 19-årsundersökningen visar att flickor drabbas oftare än

pojkar av problematik kring munhälsofrågor kopplade till sociala fakto-

rer och livskvalitet. Huvuddelen av 19-åringarna är dock nöjda med sin

upplevda tandhälsa.

LivsvillkorLivsvillkoren har stor betydelse för människans hälsoutveckling. Sämre

livsvillkor ökar risken för ohälsa. Barn som växer upp i mindre gynnade

familjer löper större risk att drabbas av ohälsa. De ekonomiska förhål-

landen som en familj lever i utgör en viktig del av livsvillkoren. I tidigare

undersökningar har man funnit att ekonomi och hälsa har ett samband.

Barn hade högre andel ohälsosymtom då föräldrarna hade svårighet att

klara sina löpande utgifter (LindénBoström M (red.) 2003).

En annan del av livsvillkoren utgörs av familjesituationen. Familje-

mönstren har förändrats under framför allt de tre senaste decennierna. Trots

det lever flertalet barn med båda sina biologiska föräldrar. Ju äldre barnen

blir, desto vanligare är det att de upplevt en separation mellan föräldrarna

och andelen barn som växer upp med en förälder ökar. Den ensamma för-

äldern är oftast mamman. Separation är vanligare när föräldrarna är sambo

än när de är gifta. Separation är också vanligare ju yngre mamman var när

hon fick barn samt i familjer där det finns barn från tidigare förhållanden

(Statistiska centralbyrån 2006, Barn och deras familjer 2005).

I Örebro län levde under år 2005 drygt 20 procent av barnen med

ensamstående förälder och drygt 70 procent med båda sina ursprungliga

föräldrar (Statistiska centralbyrån, 2005).

Det finns en skillnad i psykisk hälsa mellan de som bor tillsammans

med både mamma och pappa jämfört med de som bor med antingen en

förälder, har ett växelvis boende mellan båda föräldrarna eller bor i en familj

med en styvförälder. Andelen elever som ofta/alltid känt sig nedstämda

under de tre senaste månaderna är lägre bland de som bor tillsammans

��

med båda sina föräldrar jämfört

med andra (LindénBoström M.,

Persson C. 2007).

Föräldrars sysselsättning, det

vill säga om de förvärvsarbetar el-

ler inte, har visat sig ha ett starkt

samband med barnens psykiska

hälsa. Andelen nedstämda är som

högst bland de som inte har någon

förälder alls som arbetar (figur 6)

(LindénBoström, Persson. 2007).

Levnadsvanor

Tobak

Det är relativt ovanligt att ungdo-

mar röker. På 1970-talet var rök-

ning bland elever i skolår 9 mycket

vanligare än idag. Rökningen

minskade under 1990-talet och har

fortsatt minska under 2000-talet.

Det är vanligare att flickor rö-

ker än att pojkar gör det. I länet

dagligröker 9 procent av flickorna

och 6 procent av pojkarna i skolår

9 (figur 7). Siffrorna i länet är

något högre än på riksnivå. CANs

(Centralförbundet för alkohol och

narkotikaupplysning) undersök-

ning visar 7 respektive 4 procent. Att fler flickor än pojkar röker är ett

mönster som går igen i flertalet kommuner i Örebro län, undantagen är

Ljusnarsberg och Degerfors där rökning är vanligare bland pojkarna. Sedan

år 1999 har rökningen minskat kraftigt bland både flickor och pojkar.

Det är av intresse att studera inte bara de som röker, utan även de som

aldrig har rökt. Majoriteten av de som blir vanerökare har debuterat under

tonåren. Det är därför av yttersta vikt att andelen som aldrig börjar röka

är så stor som möjligt.

På länsnivå finns en liten skillnad mellan könen när det gäller att aldrig

ha rökt. Av flickorna i skolår 9 är det 70 procent som säger att de aldrig

har gjort detta och bland pojkarna 75 procent (figur 8). I vissa kommu-

•

0

10

20

30

40

50

7 9 2 7 9 2

Flickor Pojkar

Båda föräldrarna arbetarEn förälder arbetarIngen förälder arbetar

Procent

Figur.6:.Andel.elever.i.skolår.7,.9.och.åk.2.på.gymnasiet.som.ofta/alltid.känt.sig.nedstämda.under.de.tre.senaste.månaderna.i.förhållande.till.föräldrars.sysselsätt-ning..Källa:.Samhällsmedicinska.enheten.ÖLL,.Liv.&.hälsa.ung.2005.

0

10

20

30

40

50

7 9 2 7 9 2

Flickor Pojkar

20052007

Procent

Figur.7:.Andelen.elever.i.skolår.7,.9.och.åk.2.på.gymnasiet.som.svarat.ja.på.frågan.om.de.röker.dagligen..Källa:.Samhällsmedicinska.enheten.ÖLL,.Liv.&.hälsa.ung.2005.och.2007.

�0

ner är det dock stora skillnader

mellan pojkar och flickor. Exem-

pelvis har 78 procent av pojkarna

i Askersund aldrig rökt, vilket

kan jämföras med 56 procent av

flickorna. I Ljusnarsberg är förhål-

landet snarast det omvända, 58

procent av pojkarna och 71 pro-

cent av flickorna har aldrig rökt. I

Karlskoga är det en hög andel som

aldrig har rökt bland både pojkar

och flickor.

Det är mycket vanligare att snu-

sa bland pojkar än bland flickor.

Av flickorna i skolår 9 är det två

procent som snusar dagligen och

bland pojkarna är det tio procent.

Det finns stora variationer bland

kommunerna, speciellt bland

pojkarna. Exempelvis snusar 26

procent av pojkarna i Laxå och fem

procent av pojkarna i Degerfors.

Anmärkningsvärt är att andelen

snusande killar mer än fördubblats

från tiden på högstadiet till gymna-

siet, från tio procent i skolår 9 till

22 procent i åk 2 på gymnasiet.

Alkohol

Enligt CAN:s undersökningar om

ungdomars drogvanor var andelen ickekonsumenter relativt låg på 1970-

talet, cirka tio procent. Under 1980-talet steg andelen ickekonsumenter

till cirka 20 procent. Under 2000-talet har andelen ickekonsumenter ökat

ännu mer och 2007 svarade 31 procent av eleverna i skolår 9 att de inte

dricker alkohol (CAN-rapport 2007). I Örebro län är det 34 procent av

flickorna och 37 procent av pojkarna i skolår 9 som uppger att de inte

dricker alkohol.

Berusningsbenägenheten, det vill säga att minst två gånger i månaden

under de senaste tolv månaderna ha druckit så mycket alkohol att man

känt sig berusad, ökar markant mellan skolår 9 och 2 på gymnasiet. Bland

flickorna stiger andelen från elva procent till 24 procent och bland poj-

•

0

20

40

60

80

100

1996 1999 2002 2005 2007

Flickor Pojkar

Procent

Figur.8:.Andelen.elever.i.skolår.9.som.aldrig.har.rökt.1996-2007.i.Örebro.län..Källa:.Samhällsmedicinska.enheten.ÖLL.

0

10

20

30

40

50

9 2 9 2

Flickor Pojkar

Procent

2005

2007

Figur.9:.Andel.elever.i.skolår.9.och.årskurs.2.på.gymnasiet.som.uppger.att.de.under.de.senaste.12.månaderna.druckit.så.mycket.alkohol.att.de.känt.sig.berusade..Procentandel.som.svarat.minst.2.gånger/månad..Källa:.Samhällsmedicinska.enheten.ÖLL,.Liv.&.hälsa.ung.2005.och.2007.

��

karna från 13 till 31 procent (figur

9) (Liv & hälsa ung 2007).

Narkotika

Narkotikaerfarenheten bland ung-

domar i Sverige har ökat under

1990-talet även om den fortfa-

rande inte är uppe i den nivå som

rådde i början av 1970-talet. Trots

detta har majoriteten ungdomar

en avvaktande inställning till nar-

kotika. På frågan ”Har Du någon

gång haft möjlighet att pröva

narkotika?” som ställdes i 2007 års

undersökning i skolår 9, svarade 16

procent av flickorna och 18 procent av pojkarna att de haft möjlighet att

pröva. Svarsmönstret är detsamma för pojkar och flickor och det är också

i linje med vad som gäller i riket i stort.

Bland flickorna i skolår 9 i Örebro län har sex procent provat narkotika

någon gång. Motsvarande andel bland pojkarna är 8 procent. Detta är

någon procentandel högre än vad som gäller för hela Sverige (figur 10).

Beroendecentrums ungdomsmottagning på Universitetssjukhuset

Örebro (USÖ) har egen statistik över narkotikavanor bland ungdomar i

åldrarna 16 till 19 år. Sedan mottagningen startade har det dock inte varit

mer än högst 4-5 personer per år under 16 år.

Under åren efter 2001 uppger allt fler att de har problem med alkohol.

Särskilt har denna uppfattning ökat bland unga kvinnor.

Narkotikaproblemen är i stort sett lika under åren. Många använder

både narkotika och alkohol. Heroin/opiatanvändande har ännu inte ökat

speciellt mycket bland de ungdomar som mottagningen har kontakt med.

En ökning som skett är däremot illegal medicinering med morfinliknande

preparat. Inflödet till mottagningen har ökat och ungdomarna har svårare

psykiska problem. Beroendecentrums mottagning tillhandahåller fortfa-

rande ett snabbt första möte med en behandlare, i regel samma dag eller

inom högst en vecka.

Värk,.oro,.sömnbesvär.och.psykisk.ohälsaUtifrån undersökningen Liv & hälsa ung 2005 gjordes även en fördjupad

analys kring ungdomarnas psykiska hälsa. Resultaten finns sammanställda

•

0

10

20

30

40

50

9 2 9 2

Flickor Pojkar

Procent

20052007

Figur.10:.Andelen.elever.i.skolår.9.och.årskurs.2.på.gymnasiet.som.har.prövat.nar-kotika.någon.gång..Källa:.Samhällsmedicinska.enheten.ÖLL,.Liv.&.hälsa.ung.2005.och.2007.

��

i rapporten ”Tonåringars psykiska

hälsa. Liv & hälsa ung i Örebro län

2005” (Lindén-Boström, Persson,

2007).

Den psykiska ohälsan är mest

uttalad bland unga flickor och den

ökar markant uppåt i skolåren.

Nedstämdhet är nästan tre gånger

så vanligt bland flickor jämfört

med pojkar oavsett skolår. Tenden-

sen till ökad psykisk ohälsa gäller

dock även pojkar, men generellt

ligger den på en klart lägre nivå än

bland flickor.

Starkast samband mellan ned-

stämdhet och annan hälsa finns

vid frågan om hur man mår rent

allmänt. Generellt anser majorite-

ten av eleverna att de mår bra (figur

11). Flickorna anger dock en sämre

allmän hälsa än pojkarna och det

gäller inom samtliga undersökta

skolår.

Sömnsvårigheter har samband

med nedsatt psykisk hälsa (figur

12). Flickor anger i ungefär dub-

belt så stor utsträckning som

pojkar att de sover oroligt. Det är

också ett besvär som blir vanligare

ju äldre eleverna blir.

Huvudvärk är förknippat med

nedsatt psykisk hälsa (figur 13).

Det är mer än dubbelt så vanligt

bland flickor som bland pojkar i

skolår 7 och 9. I gymnasiet är det

mer än tre gånger så vanligt med

huvudvärk bland flickorna.

Psykiska besvär som oro, ner-

vositet och upplevelser av psykisk

stress ger statiska muskelspänning-

0

20

40

60

80

100

7 9 2 7 9 2

Flickor Pojkar

Bra/mycket bra hälsaDålig/mycket dålig hälsa

Procent

Figur.11:.Andel.elever.som.ofta/alltid.känt.sig.nedstämda.under.de.senaste.tre.må-naderna.bland.dem.med.mycket.bra/bra.hälsa.respektive.dålig/mycket.dålig.hälsa..Källa:.Samhällsmedicinska.enheten.ÖLL,.Liv.och.hälsa.ung.2005.

0

20

40

60

80

100

7 9 2 7 9 2

Flickor Pojkar

Sällan/aldrig orolig sömnOfta/alltid orolig sömn

Procent

Figur.12:.Andel.elever.som.ofta/alltid.känt.sig.nedstämda.under.de.tre.senaste.må-naderna.bland.dem.som.sällan/aldrig.respektive.ofta/alltid.haft.orolig.sömn.under.samma.period..Källa:.Samhällsmedicinska.enheten.ÖLL,.Liv.och.hälsa.ung.2005.

0

20

40

60

80

100

7 9 2 7 9 2

Flickor Pojkar

Sällan/aldrig huvudvärkOfta/alltid huvudvärk

Procent

Figur.13:.Andel.elever.som.ofta/alltid.känt.sig.nedstämda.under.de.tre.senaste.månaderna.bland.dem.som.sällan/aldrig.respektive.ofta/alltid.haft.huvudvärk.under.samma.tidsperiod..Källa:.Samhällsmedicinska.enheten.ÖLL,.Liv.och.hälsa.ung.2005.

��

ar vilket kan bidra till värk, särskilt

i nacke och skuldror (Lundberg

2003). Dessutom är långvarig värk

i sig en påfrestning som kan leda

till psykiska besvär (McWilliams

m.fl. 2004). Andelen flickor som

rapporterar att de ofta/alltid haft

värk i axlar, skuldror eller nacke

de tre senaste månaderna för-

dubblades i det närmaste mellan

skolår 7 och årskurs 2 på gymnasiet

(Lindén-Boström, Persson, 2007).

Bland de som hade värk är andelen

nedstämda högre än bland de utan

(figur 14).

Under 2004 och 2005 pågick ett programarbete om barn och ungdo-

mars hälsa. Arbetet bedrevs i två parallella processer, dels en professionell

grupp, dels fyra förtroendemannagrupper bestående av politiker från

hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar och representanter från länets

beredningar. Arbetet inriktades mot barn och ungdomars psykiska hälso-

situation och resulterade i ett antal förslag som lämnades till hälso- och

sjukvårdsnämnden. Förslagen handlade om insatser inom föräldrastöd,

hälsofrämjande skolutveckling och processtöd.

Tonårsgraviditeter.och.tonårsaborterUnder 2001-2005 födde i snitt cirka 55 tonårsflickor per år barn enligt

uppgifter från länets förlossningskliniker. Den procentuella andelen ton-

årsmammor är större i Karlskoga än i Örebro. Barnmorskan kan för de

som bor i Örebro erbjuda föräldrastöd via verksamheten Unga mammor

och pappor. Liknande verksamhet finns i Hallsberg och Karlskoga.

I Sverige har vi ett högt antal tonårsaborter jämfört med t.ex. Finland

och Holland. Vad denna skillnad beror på är inte utvärderat. Anmärk-

ningsvärt är att i Sverige används kombinerade p-piller i lägre utsträckning

än i övriga länder. En av orsakerna är rädslan för tromboser som gjort att

kvinnor är rädda för p-piller och använder andra osäkrare preventivmedel

istället. Hur stor betydelse detta har för abortstatistiken och graviditeter

är dock inte klart.

Tillgängligheten i form av ungdomsmottagningar och barnmorskemot-

tagningar är god i Örebro län. Det finns också en subventionering som

0

20

40

60

80

100

7 9 2 7 9 2

Flickor Pojkar

Sällan/aldrig värk i axlar/skuldror/nackeOfta/alltid värk i axlar/skuldror/nacke

Procent

Figur.14:.Andel.elever.som.ofta/alltid.känt.sig.nedstämda.under.de.tre.senaste.månaderna.bland.dem.som.sällan/aldrig.respektive.ofta/alltid.haft.värk.i.axlar/skuld-ror/nacke.under.samma.tidsperiod..Källa:.Samhällsmedicinska.enheten.ÖLL,.Liv.och.hälsa.ung.2005.

��

gör att besöken är gratis. Preventivmedlen kostar max 170 kronor/år för

ungdomar under 20 år.

Enligt Socialstyrelsens statistik över verkställda aborter avseende kvinnor

mellan 15-19 år, ligger Örebro län på 23,5/1000 kvinnor år 2007 jämfört

med 22,6/1000 år 2000, vilket är något lägre än riksgenomsnittet. Även

om vi ser en ökning sedan 2000, har tonårsaborterna ändå sjunkit sedan

2006. I länet görs 10-14 aborter per år på barn under 15 år (muntlig

uppgift USÖ). Det finns vissa skillnader mellan länets kommuner. Många

kommuner är små och statistiken för ett år kan därför bli missvisande.

Ser man över tidsperioden 2002-2006 utmärker sig Ljusnarsberg med

betydligt fler tonårsaborter än länsgenomsnittet, medan Lekeberg har

betydligt färre tonårsaborter. Örebro kommun ligger på länsgenomsnittet

eller strax däröver.

Tonåringar gör i högre utsträckning medicinska aborter, dvs. farmako-

logisk abort i tidig graviditet. I Örebro län finns en god tillgänglighet till

abort med korta väntetider. Att andelen medicinska aborter som metod

ökar ses som en positiv utveckling.

1 april 2005 trädde den nya sexualbrottslagstiftningen i kraft. I den

definieras samlag med barn under 15 år som våldtäkt. Information och

utbildning kring konsekvenserna av den nya lagstiftningen har skett under

2006-2007 riktad till länets barnmorskor, kvinnokliniker och ungdoms-

mottagningar. Den nya sexualbrottslagstiftningen har kommit till stånd för

att ytterligare förstärka skyddet för barn och ungdomar mot att utnyttjas

i sexuella sammanhang. Lagen medför konsekvenser för vården vad gäl-

ler hur handläggningen av sexuellt aktiva ungdomar under 15 år ska ske.

Enligt de nya riktlinjerna på kvinnokliniken, USÖ, görs en anmälan till

sociala myndigheter vad gäller flickor under 15 år som söker abort.

STI.-.sexuellt.överförbara.infektionerWHO har uppgett att ett av de viktiga områdena för att främja hälsa är

att förebygga spridning av sexuellt överförbara infektioner (STI). I ett

globalt perspektiv är HIV/aids det största hotet mot barn och ungdomars

hälsosituation, dels genom risken att själv vara eller bli smittad men också

genom föräldralöshet. Det är faktorer som var för sig skapar stora sociala

och hälsorelaterade problem.

När det gäller svenska förhållanden så är det framförallt utvecklingen av

klamydiainfektioner som är oroande. I Örebro län har det skett en drama-

tisk ökning av antalet anmälda fall av klamydia i åldersgruppen 15-19 år

sedan år 2000. Under 2007 anmäldes 546 fall av klamydia i åldergruppen

��

15-19 år jämfört med år 2000 då

171 fall anmäldes. Av de anmälda

klamydiafallen under 2007 var 126

unga män och 420 unga kvinnor

(figur 15). Ökningen kan framför

allt ses i de högre åldrarna i ålders-

gruppen. Samma tendens ses i hela

landet. Någon enstaka förklaring

till denna ökning finns inte.

Kondylom är en av våra vanli-

gaste sexuellt överförda infektio-

ner. Bortsett från att kondylom

hos vissa kan ge subjektiva besvär

är sjukdomen av intresse p.g.a.

kopplingen till cellförändringar och möjlig cancerutveckling. Infektionen

orsakas av ett virus (HPV) som smittar via direkt kontakt, vanligen via

samlag. Inkubationstiden anges till omkring 2–3 månader men kan vara

betydligt längre.

Socialstyrelsen har i en kunskapsöversikt över attitydundersökningar

visat på befolkningens mer tillåtande och frigjorda attityder till tillfälliga

sexuella kontakter. Detta gäller alla åldersgrupper men i synnerhet de

yngre. Under HIV-epidemins utveckling har den svenska allmänhetens

inställning till tillfälliga sexuella kontakter förändrats. Undersökningarna

visar att den ”kärleksideologi” som tidigare varit vanlig i ungdomsgrup-

perna har försvagats och att inställningen att det är fullt acceptabelt med

tillfällig sex har förstärkts.

Attitydförändringarna i sexualfrågor motsvaras av förändringar i faktiskt

sexuellt beteende. Undersökningarna visar att man byter sexualpartner med

tätare mellanrum idag än tidigare. Detta gäller speciellt ungdomsgrup-

perna och alldeles särskilt unga kvinnor. I 2003 års undersökning uppgav

drygt en fjärdedel av de sexuellt aktiva 18–19-åringarna (både de manliga

och kvinnliga) att de haft samlag ”första kvällen” det senaste året. Dessa

andelar ökade till drygt en tredjedel i 2007 års undersökning.

Övervikt.och.fetmaUnder de senaste åren har det blivit tydligt att fetma är ett av våra största

hot mot folkhälsan. Det står också klart att allt fler barn och ungdomar

drabbas av övervikt och fetma. Medias fokus på området har varit stort

och det har talats om en ”epidemi”. Fetma tidigt i livet är särskilt all-

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

Män Kvinnor

Antal

Figur.15:.Antalet.anmälda.klamydiafall.uppdelat.på.kön.i.åldern.15-19.år.i.Örebro.län..Källa:.Smittskyddsläkaren.i.Örebro.län.

��

varlig och medellivslängden blir

lägre ju tidigare man utvecklar

fetma. Barn med fetma utvecklar

bland annat blodfettrubbningar,

insulinresistens och leverpåverkan.

Man vet också att risken för vissa

cancersjukdomar är större.

En del orsaker till ökande frek-

vens av övervikt och fetma går att

hitta tidigt. De senaste åren har t.ex. antalet nyfödda med födelsevikt

över fem kg fördubblats, sannolikt beroende på allt tyngre mödrar. Även

om Sverige är ett av de länder med högst frekvens amning så ligger Öre-

bro län lågt nationellt. Effekten av den låga amningsfrekvensen går på

gruppnivå att spåra i form av övervikt och fetma under hela uppväxten

(Werner 2007).

Sedan januari 2004 rapporterar alla barnavårdscentraler i Örebro län

längd och vikt på alla 4-åringar och ett individuellt BMI (Body Mass

Index). Syftet med ett BMI är främst att ha en utgångspunkt för samtal

med föräldrarna kring kost och fysisk aktivitet på samma sätt som BVC i

övrigt samtalar med samtliga föräldrar om t.ex. alkohol och tobak.

Fler flickor (14,6 procent, varav 2,6 procent feta) än pojkar (12,7 pro-

cent resp. 2 procent) är överviktiga (födda 2003) (tabell 6).

Nationellt heltäckande studier av barn och ungdomar födda på 1970-

talet respektive 1980-talet visar att övervikt och fetma ökar i alla åldrar.

Undantaget är flickor 16-18 år där det inte skett någon förändring. Noter-

bart är att under samma period så ökar frekvensen av dem som någon gång

går ner i vikt. Detta gäller framför allt flickor och den största skillnaden

över tid märks bland de normal- eller underviktiga (Werner 2007).

Fetma utvecklas successivt. Hos de allra flesta barn och ungdomar som

utvecklat svår fetma kan man se början till en accelererande viktutveckling

redan före 2,5 års ålder. Ju tidigare man kan bryta en negativ trend desto

större är chansen att undvika en bestående fetma. Interventionsarbete på

skolor i bl.a. Skåne och Stockholm, har visat mycket god effekt. Enkla

åtgärder som samordnas blir kraftfulla.

Betydelsen av såväl preventiva insatser som behandling av barn och

ungdomsfetma är stor och mycket har hänt på området de senaste åren.

2006 presenterade Örebro läns landsting resultatet av programarbete

fetma och övervikt. Här fastslås att prevention och vård för fetma och

övervikt måste ges högre prioritet, att det förebyggande arbetet skall

börja med barnen samt att vården av barn och ungdomar med svår fetma

Tabell.6:.Andel.överviktiga.4-åringar.födda.2000-2003..Källa:.Barnhälsovården,.ÖLL..

Födelseår Övervikt.+.fetma Övervikt Fetma

(ISO.BMI.>.25) (ISO.BMI.25-30) (ISO.BMI.>.30)

2003 13,6 11,3 2,3

2002 13,4 10,9 2,6

2001 13,9 10,7 3,2

2000** 19,9 15,2 4,7

**.Ej.”nakenvikt”

��

måste förbättras. Beslut har också fattats om att inrätta en överviktsenhet

i Örebro läns landsting.

Ett regionalt vårdprogram för övervikt och fetma hos barn och

ungdomar inom Uppsala-Örebroregionen presenterades vid årsskiftet

2007/2008. Representanter för sju landsting har deltagit och vårdprogram-

met är i detta avseende unikt i landet.

Tack vare resursförstärkningar har en strukturerad behandlingsmodell

med ett teamomhändertagande blivit möjligt att bygga upp för barn

och ungdomar med svår fetma vid barn- och ungdomskliniken, USÖ.

Fortfarande finns emellertid en betydande diskrepans mellan behov och

resurser för såväl prevention som behandling av barn och ungdomsfetma i

Örebro läns landsting. Majoriteten av patienterna med fetma kan idag inte

erbjudas bedömning och vård av barnläkare, dietist eller barnsjuksköterska.

Framför allt innebär detta att skolhälsovården inte kan remittera patienter

med fetma till sjukvården i önskvärd utsträckning.

FlyktingbarnUnder 2006 sökte totalt 24 322 människor asyl i Sverige. Av dessa var

6294 barn i åldrarna 0-17 år. 820 barn kom hit utan vårdnadshavare.

Under 2006 kom 520 barn under 18 år till Örebro län (Jens Andersson,

Migrationsverket Norrköping 2007) (figur 16). Alla länets kommuner

tog emot flyktingbarn. De som tog emot flest var: Karlskoga (186 barn),

Lindesberg (123 barn), Örebro (80 barn), Ljusnarsberg (70 barn).

Barnen hade 43 olika nationaliteter. Därutöver fanns barn med okänt

medborgarskap och barn där medborgarskapet var under utredning. Några

av barnen var statslösa. De största grupperna utgjorde barn från Irak,

Serbien och Montenegro.

168 barn var fortfarande asyl-

sökande och inskrivna vid Migra-

tionsverket vid 2006 års utgång,

127 fanns kvar i Örebro län, 216

barn hade fått uppehållstillstånd.

Ett barn hade avlidit under året.

Ett barn blev svensk medborgare,

68 av barnen var utresta från lan-

det.

55 barn rapporterades som av-

vikna/eftersökta. Av dessa var 26

barn 7 år eller yngre då de flyttade

0

50

100

150

200

250

300

0-6 år 7-12 år 13-17 år

Antal

Figur.16:.Antal.barn.i.respektive.ålder.som.sökte.asyl.i.Örebro.län.2006..Källa:.Migrationsverket

��

till Örebro län. Barnen har närmare ett tjugotal olika nationaliteter. I

kartläggningen om gömda barn pekar Socialstyrelsen på svårigheter att

följa utvecklingen av antalet barn som lever gömda. (SoSrapport 1999:5).

Exempelvis finns ingen utresekontroll i Sverige. Barnombudsmannen tar

upp att det utöver gömda barn som har varit asylsökande, finns ytterligare

barn som lever utan papper. Gemensamt för dem alla är att de lever i en

tämligen rättslös situation. (Barnombudsmannen 2007:4)

Generellt sker en ständig förändring då det gäller uppgifterna om antalet

flyktingar, åldrar, ursprungsland och vad som händer under deras vistelse i

Sverige. Erfarenheterna visar också att situationen kan förändras snabbt.

Den stora grupp apatiska flyktingbarn som vi kunde se för några år sedan

har minskat kraftigt och rapporteras i dag bara i enstaka undantagsfall.

Flyktingbarnens hälsa måste alltid uppmärksammas, eftersom många

av barnen har allvarliga psykiska och fysiska hälsoproblem. Mottagandet

av dessa barn och deras familjer har en stor betydelse för barnens kom-

mande utveckling.

Olycksfall.och.dödlighet.I Örebro län vårdas i genomsnitt 361 pojkar och 257 flickor varje år på

sjukhus på grund av skadehändelse, vilket ligger på riksgenomsnittet.

Den vanligaste formen av skadehändelse är fallolycka, därefter kommer

transportolycka. Den tredje vanligast skadehändelsen för flickor är avsiktlig

självdestruktiv handling. För pojkar kommer självdestruktiv handling på

tionde plats av alla skadehändelser. Uppgifterna grundar sig på Socialsty-

relsens statistik under tidsperioden 2001-2005.

IUFD (intrauterin fosterdöd) är en av kvalitetsindikatorerna i Sveriges

kommuner och landstings ”Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens

kvalitet och effektivitet” där man jämför landstingen. I rapporten från

år 2007 innehållande analysen av åren 2001-2005, föll Örebro län ut i

parametern IUFD. Örebro län hade dubbla antalet intrauterina dödsfall

i jämförelse med de landsting som låg lägst. En analys av fallen är gjord

och mödrahälsovården kommer i fortsättningen att ha IUFD med som en

kvalitetsindikator och mera specifikt ta upp detta i verksamhetsberättelser

samt analysera om det finns påverkbara faktorer.

Dödligheten bland barn har sjunkit kraftigt det senaste århundradet.

Det är relativt få barn som avlider idag. Under året 2004 (Socialstyrelsen

2007) avled 23 barn och ungdomar 0-19 år i Örebro län. Av dessa avled

närmare hälften av sjukdomar som var relaterade till nyföddhetsperioden

eller av medfödda missbildningar. Den näst största orsaken till dödsfall

��

hos barn och unga var yttre orsaker till sjukdom och död (skador och

förgiftningar) som stod för något mer än en tredjedel. Några få avled av

tumörsjukdom eller infektion. Sedan 1998 har mellan 18 och 31 unga

avlidit per år i Örebro län. Några enstaka barn kan påverka statistiken

mycket, vilket innebär att man inte kan se några trender eller jämföra

med riksstatistik.

I nationell statistik visade man att mellan åren 1999-2003 stod pojkar

för två tredjedelar av alla dödsfall beroende på olyckor bland barn och

ungdomar. Likaså när det gäller vård på sjukhus på grund av olyckor är

pojkarna överrepresenterade. Sedan 1969 har antalet barn som omkommit

till följd av skada minskat kraftigt. Dödspanoramat visar att 72 procent

beror på olycksfall, 21 procent på självmord och 6,5 procent beror på

övergrepp (Socialstyrelsen 2007).

Brottslighet

Brott.utförda.av.barn

Att ungdomar begår brott är ingen ovanlig företeelse men merparten kom-

mer inte till myndigheternas kännedom, vilket beskrevs i rapporten 2001.

Tyvärr finns det idag inte tillgång till samma statistikuppgifter som när den

första rapporten skrevs. Den statistik som finns tillgänglig idag delar heller

inte upp brottsmisstänkta på kön och åldersgrupp. Det man kan se av den

sammantagna statistiken av alla åldersgrupper är att det begås betydligt

fler brott av män än av kvinnor, enligt Sveriges officiella statistik.

Totalt var det 1258 barn och ungdomar under 18 år som var misstänkta

för brott i Örebro län 2006. Av dessa var hälften under 15 år, det vill säga

inte straffmyndiga (tabell 7).

De brott som var vanligast bland barn under 15 år 2006 var brott mot

förmögenhet, bland annat stölder, snatteri, rån och skadegörelse, vilka

stod för lite mindre än två tredjedelar av samtliga brott. Närmare en

tredjedel av brotten var brott mot person, framför allt misshandel. När

det gäller brott som begåtts av 15-17-åringar var brott mot förmögenhet

den vanligaste brottsformen och stod för något mindre än hälften av alla

brott. Brott mot person stod för en fjärdedel av alla brott, enligt Sveriges

officiella statistik för Örebro län.

•<.15.år 15-17.år

2006 676 582

2005 555 531

2004 648 554

2003 77 449

2002 - 479

2001 - 434

Tabell.7:.Barn.och.ungdomar.under.18.år.som.är.misstänkta.för.brott..Källa:.Sveriges.officiella.statistik.

�0

Brott.mot.barn

Barn och ungdomar blir också utsatta för brott (tabell 8).

Av barn i åldern 0-6 år som blivit utsatta för misshandel, var huvud-

parten bekanta med gärningsmannen. När det gäller misshandel av barn

i åldern 7-14 år, var tre fjärdedelar bekanta med gärningsmannen. En

tredjedel av brotten begicks inomhus.

I tabellen redovisas inte alla utsatta barn eftersom delar av statistiken

bara beskriver åldersgruppen under 15 år. Men barn utsätts för betydligt

fler brott än dessa. Många brott anmäls aldrig, så det finns ett stort mör-

kertal. Barn blir naturligtvis också utsatta för andra brott, såsom stölder,

skadegörelse med mera, där statistiken inte tar hänsyn till ålder på den

utsatta.

Under november 2006 trädde en ny lag i kraft som beaktar barn som

brottsoffer i rättsfall där de har bevittnat våld av eller mot personer som

står dem nära.

Insatser.inom.socialtjänstenSocialtjänsten gör insatser när det föreligger risk att barn och ungdomar

far illa eller utvecklas ogynnsamt och är i behov av skydd och stöd. I

länets kommuner har det utvecklats nya former för insatser i öppenvård

de senaste åren. Ett exempel är Örebro kommuns verksamhet unga mam-

mor och pappor. Den vänder sig till tonåringar som väntar eller har fått

barn. Där kan tonårsföräldrarna få delta i föräldragrupper, få stöd och

vägledning samt träffa andra i liknande situation. Liknande verksamhet

finns i Lindesberg och Hallsberg.

På riks- och länsnivå ser man inte så stora förändringar mellan år 2000

och 2006 vad gäller antalet barn och unga som får vård enligt Socialtjänst-

lagen (SoL) eller Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga

(LVU). Däremot kan man se skillnad i de olika kommunerna. Troligtvis

•

Brott 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Misshandel.mot.barn.0-6.år 29 43 27 47 33 52

Misshandel.mot.barn.7-14.år 166 181 188 212 217 241

Olaga.hot.mot.person.under.18.år 113 106 117 139 175 158

Ofredande.mot.person.under.18.år 104 83 86 86 114 118

Våldtäkt,.grov.våldtäkt.mot.person.under.15.år 14 7 17 20 25 35

Sexuellt.tvång,.utnyttjande.m.m..mot.person.under.15.år

48 53 53 57 41 32

Sexuellt.ofredande.mot.person.under.15.år 34 31 29 39 27 47

Tabell.8:.Anmälda.brott.mot.barn.i.Örebro.län.2001-2006..Källa:.Sveriges.officiella.statistik.

��

beror de stora skillnaderna på att det är små material, där några enstaka

fall får stora konsekvenser i statistiken.

Antalet barn i länet som under 2006 fick heldygnsinsatser från soci-

altjänsten enligt SoL uppgick till 537, varav 249 insatser inleddes 2006.

Insatser enligt LVU gjordes för 212 barn, varav 110 inleddes under 2006.

Ungefär hälften av dessa barn är från Örebro.

Antalet öppenvårdsinsatser från socialtjänsten har ökat något från år

2000 till 2006 när det gäller åldersgruppen 0-12 år (tabell 9). Statistiken

från 2000 gäller åldersgruppen 13-17 år, medan statistiken från 2006 gäller

åldersgruppen 13-20 år. Det gör att siffrorna inte går att jämföra. Totalt

var det 1053 barn och unga (upp till 20 år) som fick öppenvårdsinsatser

från socialtjänsten i Örebro län under 2006.

SkolbetygFörutsättningarna för att klara sig i samhället har ett nära samband med

utbildningsnivå. Ju högre utbildning desto bättre förutsättningar. Att inte

få slutbetyg från grundskolan, att inte uppnå de uppsatta målen i ett eller

två ämnen och att inte vara behörig till gymnasieskolan, är en potentiell

riskfaktor för både samtida och framtida svårigheter.

För kommunerna i Örebro län konstaterades i förra rapporten, att

omkring 90 procent av eleverna var behöriga till gymnasieskolan efter

att de hade slutat grundskolan, med en variation på 87 till 96 procent

mellan kommunerna. Andelen behöriga till gymnasieskolan har sjunkit

i Örebro län sedan 2000. Länsgenomsnittet låg år 2007 på 85 procent

med en kommunvariation på 81 till 94 procent. I Örebro kommun var

variationen år 2000 mellan 67 och 100 procent mellan de olika skolorna,

denna siffra har nu sjunkit till en variation mellan 57 till 100 procent

(tabell 10). Med denna statistik är Örebro det län i Sverige som har flest

ungdomar som inte är behöriga till gymnasiet.

I förra rapporten beskrevs att variationen av antalet som var behöriga till

gymnasieskolan mellan Örebro kommuns skolor var stor. Den variationen

har nu blivit ännu större. För att förklara dessa variationer måste man ta

hänsyn till olika faktorer, såsom könsfördelning av eleverna, andelen elever

med utländsk härkomst och föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå.

Men oavsett vad som är orsaken, kvarstår det faktum att elever som inte

är behöriga till gymnasieskolan löper en större risk än andra att drabbas

negativt, exempelvis genom ohälsa.

Flickor Pojkar Totalt

2000 209 243 452

2006 240 240 481

Tabell.9:.Öppenvårdsinsatser..Barn.och.unga.med.behovsprövad.öppenvårds-insats.den.1.november.2000.och.2006..Antal.barn.och.unga..Källa:.Sveriges.officiella.statistik.

2000 2006

Riket 89 90

Örebro.län - 86

Askersund 90 90

Degerfors 91 85

Hallsberg 87 81

Hällefors 91 83

Karlskoga 89 87

Kumla 87 92

Laxå 92 92

Lekeberg 89 86

Lindesberg 89 86

Ljusnarsberg 93 87

Nora 96 94

Örebro* 87 85

*.Variation.år.2000.mellan.67.och.100.procent.

*.Variation.år.2006.mellan.59.och.95.procent.

Tabell.10:.Slutbetyg.från.grundskolan.2000.och.2007..Andel.elever,.procen-tuellt,.behöriga.till.gymnasieskolan..Källa:.Skolverket.

��

Sjuklighet hos barn och ungdomar

Nyföddhetsperiodens.sjukdomarUnder 2006 vårdades 12 procent (387 barn) av alla nyfödda barn i

Örebro län på nyföddhetsavdelningen vid USÖ. Vården omfattade 4490

vårddygn med totalt 412 vårdtillfällen med en medelvårdtid på 11,6 dagar

per barn.

Det finns många anledningar till att nyfödda barn behöver sjukvård

efter födelsen och inte omedelbart kan tas omhand enbart av sina föräldrar.

Den vanligaste är att barnet föds för tidigt men medfödda missbildningar,

sjukdomar och påfrestningar under själva förlossningen kan också innebära

att sjukvård behövs.

Med en förbättrad övervakning under graviditet och förlossning, och i

vissa fall förebyggande behandling, har spädbarnsdödligheten lagt sig på

en stabil och låg nivå, såväl i landet som helhet som i Örebro län. Idag

överlever många barn födda efter bara 23-25 graviditetsveckor. Risken för

neurologiskt funktionshinder som cerebral pares ökar ju kortare gravidi-

tetslängd och ju lägre födelsevikt barnet har. Incidensen cerebral pares är

ett mått på hur vår nyföddhets-

sjukvård fungerar. I långtidsupp-

följningar i vårt län ser vi att den

tenderar att sjunka över tid.

Att förhållanden under fosterli-

vet har betydelse för hälsa i vuxen

ålder har uppmärksammats i senare

tiders forskning. Barn som har en

låg födelsevikt i förhållande till gra-

viditetslängden har en ökad risk för

såväl kortsiktiga som långsiktiga

komplikationer. Antal barn som

vägde under 1,5 kg var 31 stycken

0

10

20

30

40

50

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

< 1 500 gram < 1 000 gram Avlidna

Antal

Figur.17..Antal.barn.som.vårdats.på.neonatalavdelningen.åren.1997-2007.med.födelsevikt.under.1500g,.under.1000g.och.som.avlidit..Källa:.Barn-.och.ungdoms-kliniken,.USÖ.

��

under år 2007 och antal barn som vägde under 1 kg var 16 stycken. Som

en följd av ökande förlossningstal kan under de senaste åren ses en ökning

av förtidigt födda riktigt små barn (figur 17).

Att vårda ett för tidigt fött eller sjukt nyfött barn i samarbete med

föräldrarna och att samtidigt uppmuntra föräldraskapet och anknytnings-

processen är en grannlaga uppgift. Vårdtiderna är ofta långa och intensiv

samverkan mellan personal och föräldrar är nödvändig. Under senare år har

betydelsen av föräldranärvaro och delaktighet särskilt uppmärksammats i

Sverige och internationellt. Om det finns möjlighet för föräldrarna att ha

även mycket små barn nära sin kropp, den s.k. kängurumetoden, har det

visat sig att barnen växer bättre, lär sig äta själva fortare och kan skrivas ut

till hemmet fortare. Föräldrarollen gynnas liksom anknytningen mellan

barn och föräldrar. Föräldrarna klarar av sådant som för inte många år

sedan ansågs vara sjukvårdens uppgift, t.ex. att mata sitt för tidigt födda

barn med sond. Numera kan föräldrar sondmata hemma om allt är bra

med barnet för övrigt.

För att kunna involvera föräldrarna behövs utrymme att vara kvar på

sjukhuset och att kunna bo tillsammans med sitt nyfödda barn på avdel-

ningen. Det är brist på patientsalar för samvård av barn och föräldrar på

barn- och ungdomsklinikens nyföddhetsavdelning.

Astma.och.allergiResultatet från flera internationella undersökningar antyder att den kraftigt

ökade förekomsten av allergiska sjukdomar som vi observerat de senaste

decennierna, håller på att plana ut. Det är en långsam förändring som

inte klart visas i sammanställningar från Örebro län.

På barnmottagningar i Örebro län står barn med allergiska sjukdomar

för cirka 40 procent av patientbesöken. En omfattande bedömning/

behandling av barn med allergi sker också på vårdcentraler och barna-

vårdscentraler. Åtskilliga allergiläkemedel har blivit receptbefriade varför

egenvård sannolikt blivit vanligare.

I Örebro län visar barnhälsovårdsrapporterna för åren 2003-2007 att

3,5-5 procent av 4-åriga barn har astma. Enligt undersökningen Liv &

hälsa 2005 uppger 8,2 procent av eleverna i skolår 7 och 8,8 procent av

eleverna i skolår 9 att de haft astmabesvär det senaste året (Liv & hälsa

ung 2005).

Det är svårt att bedöma om det sker en förändring i de allergiska sjuk-

domarnas svårighetsgrad. En positiv förändring har konstaterats både i

Örebro och på andra barnkliniker i landet i form av en kraftig minskning

��

av behovet av slutenvård för skolungdomar med astma. Under de senaste

20 åren har behovet av slutenvård minskat med cirka 90 procent. Det

är nu mycket ovanligt att de tidigare vanliga astmadroppen används. En

sannolik förklaring till denna gynnsamma utveckling är effektivare om-

händertagande med aktivare läkemedelsbehandling i öppen vård.

Barn med svår ögon och näsallergi kan sedan 2006 erbjudas specifik

immunoterapi (SIT, hyposensibilisering) i större omfattning på barnmot-

tagningarna i Örebro och Lindesberg. Sedan tidigare är denna verksamhet

omfattande i Karlskoga. Vanligast ges behandling mot pollenallergi. Några

barn får behandling för pälsdjursallergi eller allergi mot bi eller getinggift.

Ungdomar med pollenallergi lider utöver symtom från ögon och näsa ofta

av svår trötthet och irritabilitet under pollensäsongen. Dessa symtom är

därför ofta det starkaste motivet för SIT-behandling. Antal barn som fick

SIT-behandling på barnmottagningarna var under 2006 i Örebro 26, i

Karlskoga 32 och i Lindesberg 7. I Liv & hälsa 2005 framgår att 19,5

procent av elever i skolår 7 har allergiska ögon och nässymtom och siffran

i skolår 9 är 20,5 procent.

Förekomsten av eksem varierar starkt med barnets ålder. För 4 år gamla

barn ligger siffrorna mellan 9 och 11,4 procent enligt BHV-rapporterna.

Liv & hälsa 2005 anger 19,5 procent i skolår 7 och 17,8 procent i skolår

9. En stor del av dessa barn behandlar sig själva med receptfria produkter,

några kan få gå på barnklinikens eksemskola.

Vid utredning av allergiska besvär utförs ibland så kallat pricktest. Antal

barn som pricktestades 2006 var på barnmottagningarna i Örebro 389, i

Karlskoga 298 och i Lindesberg 140.

Cancersjukdomar.Årligen insjuknar i Sverige cirka 300 barn och ungdomar under 18 års

ålder i någon form av malign sjukdom (malign= elakartad; cancer och

cancerliknade sjukdomar). För Örebro län innebär detta 8-10 barn och

ungdomar per år.

De vanligaste sjukdomarna är leukemier (cirka 30 procent), hjärntu-

mörer (cirka 30 procent), lymfom (lymfkörtelcancer, cirka tio procent),

neuroblastom (nervvävnadstumör, cirka sex procent) och njurtumör, så

kallad Wilms’ tumör (cirka sex procent). De två sistnämnda drabbar fö-

reträdesvis små barn, medan övriga diagnoser är mer spridda i åldrarna.

Den vanligaste leukemiformen, akut lymfatisk leukemi (ALL), har den

vanligaste insjuknandeåldern vid 3-4 år.

Prognosen för bot förbättrades drastiskt under 1970-talet och fortfa-

��

rande görs framsteg i behandlingen av dessa sjukdomar. Av alla barn som

får cancersjukdomar överlever idag cirka 75 procent. Vid den vanligaste

formen av leukemi är chansen att bli frisk över 90 procent.

Barn med leukemier och lymfom behandlas på samma vis i hela Norden

genom ett väl etablerat nordiskt samarbete. Alla barn med hjärntumörer

ingår idag i kontrollerade studier. De följer olika former av behandlings-

program, vilket förbättrat prognosen även för dessa grupper.

Barn- och ungdomskliniken vid USÖ samarbetar huvudsakligen med

barncancercentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, där barnen får

sin diagnos med beslut om behandlingsprogram. Behandlingen genomförs

sedan till största delen i Örebro. Behandlingen omfattar i första hand cy-

tostatikaterapi, men också stöttande behandling som blir aktuell på grund

av bland annat infektioner, sviktande benmärg, försämrat näringsintag,

smärta och illamående. Hela familjen blir omhändertagen av ett team,

där det förutom medicinsk kompetens finns kurator, psykolog, dietist och

sjukgymnast. Vid behov av tumörkirurgi, sker operationerna huvudsakli-

gen i Uppsala. Behandlingstiderna varierar mycket beroende på diagnos,

men ligger för de vanligaste leukemiformerna på 2-2,5 år. Härefter följer

oftast långvariga kontrollprogram ända upp i vuxen ålder.

Diabetes.Diabetes är en av Barn- och ungdomsklinikens stora sjukdomsgrupper.

Patienterna behöver en regelbunden och tät kontakt med kliniken. Inci-

dens och prevalens har dubblerats under den senaste 20-årsperioden och

allt yngre barn drabbas. Patientgruppen i Örebro län består idag av cirka

240 barn och ungdomar upp till 18 års ålder, vilket är en 20-procentig

ökning sedan 2001. Trots den ökande förekomsten av fetma ses inte typ

2 diabetes annat än i undantagsfall.

Ett nationellt vårdprogram för diabetes har funnits sedan 1982. Man

betonar tidigt ett teamomhändertagande där specialutbildad diabetes-

sjuksköterska, barnläkare, barndietist och kurator samarbetar med målet

att ge familjen ett optimalt stöd. Mottagningsverksamheten i Örebro

län är koncentrerad till USÖ och fyra besök per år rekommenderas. Be-

handlingen måste fortlöpande justeras och anpassas efter barnets tillväxt

och pubertetsutveckling, matintag och grad av fysisk aktivitet. Undervis-

ningsbehovet är betydande och föräldrarna måste i hög grad vara delak-

tiga under uppväxtens olika faser samtidigt som barnets ansvarstagande

successivt ökar.

Den medicinska behandlingen består av insulininjektioner som an-

��

tingen ges med spruta 4-6 gånger per dag eller med bärbar pump. För att

kunna styra behandlingen behöver kosten regleras och det finns teknik för

att regelbundet kontrollera blodsockret hemma. Målet är ett så normalt

blodsocker som möjligt. Ett bra behandlingsutfall kräver mycket stor

arbetsinsats hos de familjer som har barn med diabetes. Högt blodsocker

ökar risken för svåra diabeteskomplikationer. Lågt blodsocker ökar risken

för medvetslöshet och kramper.

Psykiska sjukdomar, framför allt depression, är överrepresenterade hos

ungdomar med diabetes. En betydande grupp har svårt att klara av givna

behandlingsrekommendationer. Insulinmanipulation, överviktsproblem

och ätstörningsproblematik är vanliga problem som kräver hela teamets

engagemang. Föräldrarollen innebär en svår balans mellan stöd och

gränssättning. Utmattningsdepression hos föräldrarna är vanligt förekom-

mande.

Behandlingsutfallet varierar mellan olika kliniker i Sverige. Örebro

ligger vid jämförelse i mitten. Att behandlingsteamet har gemensamma

mål för sin verksamhet och att familjerna får optimalt stöd med en god

information och utbildning är viktiga faktorer. Resurser för diabetesvård

har också betydelse så att rimlig kontakt kan upprätthållas med berörda

familjer. Många kliniker har förbättrat sitt behandlingsutfall, dock inte

Barn- och ungdomskliniken USÖ.

Under hösten 2007 har sjuksköterske- och läkarsituationen i diabe-

testeamet förbättrats. Teamet har initierat en process där arbetsrutiner

och behandlingsmål ses över för att utnyttja befintliga resurser optimalt.

Målsättningen är att förbättra klinikens behandlingsutfall.

Långvariga.sjukdomstillståndKroniska sjukdomstillstånd och handikapp hos barn och unga innebär på

olika sätt inskränkningar och svårigheter i barnets och familjens liv. Att få

tillgång till habiliteringsresurser innebär att få hjälp att leva ett så bra liv

som möjligt trots sjukdom och handikapp. Barn- och ungdomshabilite-

ringen erbjuder habilitering för barn med rörelse och förståndshandikapp

och vissa neuropsykiatriska problem.

Många av de barn som omhändertas inom den specialiserade barnsjuk-

vården på Barn- och ungdomskliniken har kroniska, livslånga sjukdomstill-

stånd, som i hög grad påverkar barnet och familjen. Genom en helhetssyn

på familjen stöttar man dem. Detta sker genom teamarbete med läkare,

specialsjuksköterska och vid behov kurator och psykolog. Dessa barn och

familjer erbjuds framför allt ett psykosocialt stöd. Det är nödvändigt för

��

t.ex. en stor grupp barn och unga med diabetes och alla barn med cancer-

sjukdomar. Det finns emellertid barn med somatiska sjukdomstillstånd

som är så allvarliga att barnen har ett funktionshinder utan att tillhöra de

grupper som traditionellt omhändertas inom barn- och ungdomshabili-

teringen. Exempel på grupper av barn beskrivs i tabell 11.

Dessa barn har rätt till och skulle behöva habilitering. Hjälpbehovet

kan, förutom psykosocialt stöd, vara hjälp att hitta förflyttningshjälpme-

del, skrivhjälpmedel, motorisk och fysisk träning, munmotorisk träning,

bostadsanpassning, m.m.

Funktionsnedsättning

Rörelsehinder/flerfunktionshinder

Inom diagnosen cerebral pares (CP) ryms dels lättare störningar av

motoriken med exempelvis spasticitet (ökad muskelspänning) och ko-

ordinationsstörningar, dels svårt multihandikapp med avsaknad av egen

förflyttningsförmåga ofta kombinerat med synskada, utvecklingsstörning

och epilepsi. Dessa svårt funktionshindrade barn har ofta även bristande

tillväxt, nutritionssvårigheter, ledstelhet och skelettskörhet. Cirka hälften

av barnen med CP-skador är normalbegåvade men har ofta inlärnings-

svårigheter på grund av perceptionssvårigheter, ojämn begåvningsprofil,

koncentrationssvårigheter och långsamt arbetssätt. Med det svåra rörelse-

hindret följer ofta kommunikationssvårigheter till följd av språksvårigheter

samt nedsatt munmotorik.

Spasticitet motverkas med sjukgymnastik och Botoxbehandling. Spas-

ticitet ger trots tidig behandling/operationer ofta upphov till förändringar

i muskler, leder och skelett. Botoxbehandling följs numera upp i ett syste-

matiserat uppföljningsprogram. Ett nationellt uppföljningsprogram för CP

(CPUP) tillämpas sedan några år inom habiliteringen. Den systematiserade

uppföljningen innebär att behandling kan sättas in vid lämplig tidpunkt

och ger förutsättningar för att förhindra komplikationer.

Inlärnings, koncentrations och perceptionssvårigheter medför behov av

specialpedagogik med bl.a. alternativ kommunikation. Insatser för dessa

barn påbörjas tidigt med utredning och träning av logoped och arbetste-

rapeut. Tecken som stöd är mycket väsentligt för att ge barnet möjlighet

att uttrycka känslor och önskemål. Användning av datorprogram med

anpassade styrsätt är en annan viktig metod.

Ryggmärgsbråck (MMC) innebär en medfödd missbildning av rygg-

kotor och ryggmärg med bråckbildning på ryggen. Missbildningen upp-

står under fosterstadiet och är oftast kombinerad med en missbildning i

•

Sjukdomstillstånd Ungefärligt.antal.barn

Svåra.hjärtfel 10-15

Svåra.reumatiska.sjukdomar

10

Svår.inflammatorisk.tarmsjukdom

10

Cystisk.fibros.eller.an-nan.svår.lungsjukdom

10

Neurologiska.sjuk-domar,.t.ex..svåra.epilepsier

50

Dysmeli.(avsaknad.av.del.av.arm.eller.ben)

37

Lever-.och.njursjukdo-mar,.metabola.sjukdo-mar,.cancersjukdomar.o.s.v.

Enstaka

Tabell.11:.Antal.barn.i.Örebro.län.med.svåra.somatiska.sjukdomstillstånd..Källa:.Barn-.och.ungdomsklinken.USÖ.

��

hjärnan. Missbildningen ger upphov till omfattande störningar av olika

kroppsfunktioner. Barnet får oftast en avsevärt försenad utveckling. Olika

ortopediska hjälpmedel och ortoser samt tekniska hjälpmedel kan delvis

kompensera funktionsbortfallet. I länet finns cirka 25 barn med ryggmärg-

skada som har kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen.

Barn och ungdomar med funktionsnedsättning i rörelseorganen är en

stor grupp inom barn- och ungdomshabiliteringen. I gruppen ingår för-

utom barn med CP-skada och ryggmärgsbråck även barn med förvärvad

hjärnskada, muskelsjukdomar, t.ex. Duchennes muskeldystrofi (MDM),

missbildningar, plexusskador m.fl. Graden av funktionsnedsättning varie-

rar. Barn och ungdomar med olika grader av rörelsehinder uppgår till cirka

150 personer. Barn och ungdomar med rörelsehinder i kombination med

andra funktionsnedsättningar, d.v.s. barn med flerfunktionshinder, uppgår

till drygt 300 personer. Totalt utgör gruppen cirka 450 barn/ungdomar.

Andel barn och ungdomar med annan kulturell bakgrund har ökat

under senare år. Barn med CP-skador som anländer i senare åldrar har

oftare svårare ledstelhet och sekundära förändringar i skelettet.

Utvecklingsstörning

Utvecklingsstörning är en nedsättning i individens kognitiva funktioner.

Frekvensen svår utvecklingsstörning bland svenska skolbarn är cirka 0,3

procent. Enligt socialstyrelsens administrativa definition uppskattas andel

personer som har behov av särskilda insatser p.g.a. utvecklingsstörning

uppgå till 0,45 procent av befolkningen.

I samband med utvecklingstörning förekommer ofta andra funktions-

nedsättningar, t.ex. synnedsättning, hörselnedsättning, epilepsi samt

cerebral pares. Hälften av barnen med Downs syndrom har en hjärtmiss-

bildning som numera oftast opereras framgångsrikt. Enligt barnpsykiatri-

utredningen 2002 uppskattas att en tredjedel av barn med funktionshinder

har problem av psykisk karaktär. För att möta barn och ungdomars frågor

kring sitt funktionshinder, deras sorg och aggressivitet, arbetar främst

psykologer och kuratorer med insatser i form av stödsamtal, terapier eller

förebyggande med olika samspelsmetoder för små barn.

För barn med utvecklingsstörning, även utan tilläggshandikapp, är

insatserna från barn- och ungdomshabiliteringen omfattande. Under

förskoleåren följs barnen i detta avseende av habiliteringspedagog och habi-

literingspsykolog i samarbete med föräldrar och personal från kommunens

förskolor i syfte att göra inlärningssituationen optimal. Under skolåldern

och tonårstiden sker insatserna huvudsakligen inom skolverksamheten.

Habiliteringsinsatserna under tonårstiden är fokuserade på ökad själv-

•

��

ständighet. Bland annat finns olika begåvningsstödjande hjälpmedel att

tillgå som tidshjälpmedel, förenklad digitalkamera och mobiltelefon eller

mera avancerade orienterings– och kommunikationshälpmedel. För att

skapa och stärka en svag kommunikation kan alternativa kompletterande

kommunikationsvägar (AKK) utvecklas.

I de fall barnet med utvecklingsstörning också har andra funktions-

nedsättningar sker ett samarbete med den del av landstingsverksamheten

som är relevant vid respektive funktionsnedsättning. Det kan vara barn-

klinik, audiologisk mottagning, öronklinik, syncentral, ortopedklinik,

hjälpmedelscentral m.fl.

Brister och förbättringsområden finns bl.a. inom området utred-

ningsrutiner och bedömningsinstrument för barn med flera funktions-

nedsättningar än kognitiva, d.v.s. flerfunktionshinder. Det finns ökade

behov av att kunna ge psykoterapeutiskt och psykosocialt stöd när barn

med utvecklingsstörning har känslomässig problematik att bearbeta. Det

finns även stora behov av att utreda och ge ökade insatser i form av be-

gåvningshjälpmedel samt att förbättra metoder för tidigt samspel mellan

barn och föräldrar.

Inom barn- och ungdomshabiliteringen finns cirka 320 barn med

utvecklingsstörning.

Dövhet/hörselskada

Hörselskador klassificeras utifrån typ och grad av hörselnedsättning.

Hörselskadan kan vara betingad av ledningshinder då orsaken finns i

ytter- och/eller mellanörat och kan förorsakas av t.ex. medfödd missbild-

ning, infektioner, trauma m.m. Det kan också vara en sensorisk skada då

skadan är belägen i innerörats snäcka eller neural skada betingad av nedsatt

funktion i hörselnerven eller de centrala hörselbanorna. Hörselskada av

inneröretyp är den helt dominerande formen av permanent hörselskada

hos barn. Hörselskadan kan vara progredierande, dubbelsidig eller ensidig.

Cirka 25 procent av barn med hörselskada har ytterligare någon form av

funktionsnedsättning.

För att barn tidigt ska uppnå så stor delaktighet som möjligt behöver

barnet få optimala möjligheter att utveckla kommunikation och språk.

Föräldrar med barn som har en lätt nedsättning informeras om problem

barnen kan få i bullriga miljöer. Vid måttlig nedsättning finns behov av

hörapparat och tekniska hjälpmedel. Vid svår hörselskada är hörapparat

och ev. ytterligare tekniska hjälpmedel en förutsättning för tal och språk-

utveckling. Teckenspråket blir också ett hjälpmedel som komplement

till talspråket. Vid uttalad grad av hörselnedsättning gäller teckenspråk

•

�0

som första språk. Habiliteringen ger en grundutbildning som följs av

TUFF-utbildning (teckenspråksutbildning för föräldrar) som omfattar

240 timmar. Den genomförs och finansieras med särskilda statliga medel

som innebär att föräldrar får ersättning för förlorad arbetsinkomst och

övriga kostnader i samband med utbildningen.

Örebro har sedan länge betraktats som ett centrum för döva och hör-

selskadade i landet. Orsaken är att det finns en fungerande organisation

för hörselskadade och döva från tidig ålder. Det finns en länsövergripande

habilitering, kommunal förskola för döva och hörselskadade, Birgittaskolan

(specialgrundskola) och riksgymnasium för döva och hörselskadade. Det

finns också goda möjligheter att fortsätta studier på Örebro Universitet.

Många föräldrar med hörselskadade barn väljer därför att flytta till Örebro

redan när barnen är små.

Barn som är skrivna i länet har tillgång till habilitering. Efter utred-

ning, medicinsk bedömning, behandling och utprovning av hjälpmedel

vid audiologiska kliniken erbjuds barn, ungdomar och deras föräldrar

habiliteringsinsatser inom barn- och ungdomshabiliteringens hörsel och

dövverksamhet (HDV). Efter hörapparatutprovning och anpassning stöttas

hörapparatträning av habiliteringspedagog. Regelbundna uppföljningar

inklusive hörselmätningar sker fortlöpande på audiologiska kliniken.

I Örebro län startade neonatal hörselscreening under 2003 och från

2004 omfattas alla barn som föds i länet. Under senare år har det inneburit

att flera familjer med små barn med hörselskada och dövhet har kommit

till HDV. För att stödja dessa föräldrar har en familjegrupp bildats med

insatser av kurator, psykolog, logoped och pedagog. En växande grupp

är barn som får cochleaimplantat. För närvarande finns ett 25-tal barn

inom HDV som genomgått CI-operation. En tjänst som specialpedagog

har konverterats till logoped för att möta behovet av behandlingsinsatser

för talutveckling hos dessa barn.

Inom HDV finns cirka 200 barn och ungdomar inskrivna med hörsel-

skada/dövhet, flerfunktionshinder eller som CI-opererats. Under senare år

har antalet familjer med annan kulturell bakgrund än den västerländska

ökat i omfattning.

Neuropsykiatriska.funktionshinderNeuropsykiatrisk problematik och neuropsykiatriska funktionshinder

hos barn och ungdomar har i ökad utsträckning identifierats under se-

nare år. Det gäller framförallt aktivitets- och uppmärksamhetsstörningar

(ADHD/DAMP/ADD), problematik inom autismspektrum (autism,

��

Asperger syndrom, atypisk autism) och svåra tics (Tourettes syndrom).

En ökning av antalet äldre barn och ungdomar med sammansatt och

svårbedömd problematik och en viss ökning av andelen flickor har setts

under perioden 2000/2005.

I ett tioårigt perspektiv har det skett en påtaglig kunskapsutveckling

inom området. Det finns generellt en ökad kompetens i kommunernas

barn- och elevhälsoteam, vilket gör att allt fler barn och ungdomar upptäcks

och vid behov remitteras vidare till utredning, diagnostik och behandling.

I förhållande till förväntad förekomst (ADHD 2-5 procent och autism-

spektrumtillstånd 0,5-1 procent av befolkningen) har länet tidigare haft

en tydlig underdiagnostisering. En ökad efterfrågan av medicinering vid

ADHD och vissa rättigheter kopplade till diagnos inom autismområdet

bedöms också ha betydelse när det gäller behovet av utredning och di-

agnostik.

I många fall är de insatser som kan erbjudas på basnivå (kommuner-

nas stödteam/barn- och elevhälsoteam) tillräckliga. En målsättning är att

kunna erbjuda tidiga och förebyggande insatser utifrån funktion och fak-

tiska behov, vilket på sikt bör minska behovet av utredning och diagnostik.

Behandlingserfarenheter visar också att tidiga insatser ger bättre resultat

och en minskad risk för att utveckla tilläggsproblematik.

I Örebro län finns riktlinjer för utredning, uppföljning/åtgärdsansvar

och behandling av neuropsykiatriska tillstånd hos barn och ungdomar,

vilka nu revideras (Stenninger, 2003). Vad gäller autismområdet finns sedan

länge ett utrednings- och habiliteringsprogram som tydliggör vårdkedja

och ansvarsfördelning vid misstänkta/fastställda autismspektrumtillstånd.

Detta dokument har återkommande reviderats uppdateras våren 2008.

Övergripande riktlinjer och vårdprogram är till god hjälp och vägled-

ning. Trots detta finns en risk att barn, ungdomar och deras föräldrar

hamnar ”mellan stolarna”. Många behöver insatser från flera aktörer i

samverkan. Långa väntetider till barnneuropsykiatriska utredningar och

bristande tillgänglighet trots en tydlig ansvarsfördelning är också något

som påtalas i det nyligen genomförda programarbetet med inriktning

mot barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder (Örebro läns

landsting 2006).

Långvarig.smärta.hos.barn.och.ungdomarLångvarig smärta är ett vanligt problem hos barn och ungdomar. Undersök-

ningen Liv & hälsa ung 2005 visade att långvarig huvudvärk, magsmärta

��

och/eller värk i axlar/skuldror förekom hos var femte flicka och hos en

av tio pojkar i skolår 9. Undersökningen visade också att problemen ofta

är mångfacetterade eftersom psykisk ohälsa i form av nedstämdhet var

överrepresenterat hos ungdomar med långvariga smärtproblem. En studie

från Finland visar att 64 procent av ungdomarna med smärta i muskler

och skelett hade kvarstående besvär efter fyra år. Prognosen för långvarig

smärta under uppväxten är ofullständigt studerad.

Omhändertagandet av barn och ungdomar med långvarig smärtpro-

blematik kräver ett multidisciplinärt teambaserat omhändertagande där

medicinska, psykologiska, sociala och sjukgymnastiska aspekter beaktas. I

undersökningar avseende behandling av långvarig smärta under uppväx-

ten har man framför allt studerat psykologiska behandlingsmodeller som

har visat att avslappning och kognitiv beteendeterapi är effektiva (SBU

rapport 2006).

Sannolikt söker ungdomar med långvarig smärta oftast inte sjukvård.

De som har kontakt med sjukvården behandlas på alla vårdnivåer, från

primärvård, skolhälsovård till den specialiserade barnsjukvården på Barn-

och ungdomskliniken, USÖ.

Hos sjukgymnaster i primärvården har antalet nybesök av barn och

ungdomar (t.o.m. 19 år) ökat mycket de senaste åren. Under 2007

uppgick antalet nybesök till närmare 1200. I stort sett alla barn och

ungdomar som söker till sjukgymnast gör det på grund av smärta. Även

antalet behandlingar har ökat vilket tyder på att varje nybesök generar

fler behandlingsbesök.

Barn- och ungdomskliniken har sedan många år tillbaka haft tillgång

till ett psykosomatiskt behandlingsteam som för närvarande bemannas av

psykolog och kurator från barn- och ungdomspsykiatriska kliniken fyra

timmar per vecka. 2005 startade dessutom ett smärtteam inom ramen

för barnkliniken där läkare, sjukgymnast, psykolog och kurator ingår.

De två teamen har ett tätt samarbete och handlägger olika patientgrup-

per utifrån det specifika vårdbehovet. Samarbete på konsultativ bas finns

idag dessutom med rehabiliteringsmedicinska kliniken och smärtenheten

på USÖ.

ÄtstörningarÄtstörningar debuterar oftast i de tidiga tonåren och påverkar unga män-

niskors liv under många viktiga år, då både kropp och identitet är i ett

viktigt utvecklingsskede. Ätstörningsproblematik innebär också en stor

��

påfrestning på familjen och det sociala nätverket. Orsakerna till uppkomst

och utveckling av ätstörning måste ses utifrån ett multifaktoriellt synsätt.

Biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer samverkar med

predisponerande, utlösande och vidmakthållande faktorer i ett komplext

system.

Epidemiologiska studier visar oftast att förekomsten av anorexia nervosa

ligger kring en procent av flickor och unga kvinnor i riskåldern 13 till

30 år. Förekomsten av bulimia nervosa är förmodligen något högre cirka

2 procent av flickor och unga kvinnor. Under tonårsperioden är dock

anorexia nervosa vanligare än bulimia nervosa.

Ätstörning UNS (ätstörning utan närmare specifikation) är sannolikt

den vanligaste formen av ätstörningsproblematik och beräknas vara 3-4

gånger vanligare. Ungefär 10 procent av fallen med anorexia nervosa är

pojkar eller unga män. Rådande forskningsläge ger indikation på en viss

ökning av bulimiproblematiken medan förekomsten av anorexiproble-

matik förfaller konstant.

Det är svårt att förutsäga behandlingstider då ätstörningar uppvisar ett

mycket varierande förlopp. Låg ålder vid debut och kort sjukdomsvarak-

tighet brukar anses vara gynnsamma prognostiska faktorer. Det är därför

viktigt att symtom uppmärksammas och att behandlingsinsatser sätts in

i tidigt stadium.

Enligt data för ätstörningsenheten Eriksbergsgården under perioden

2003-2007 var medelåldern för första ätstörningssymtom 14,4 år. Medelål-

der för första kontakt/remiss till enheten var 15,5 år. 36 procent uppfyllde

diagnosen anorexia nervosa, 3 procent bulimia nervosa och 61 procent

ätstörning UNS. Data är hämtade från kvalitetsregistret Riksät och gäller

patienter upp t.o.m. 18 år.

DepressionUnder 2007 diagnostiserades nästan 25 procent av barn- och ungdoms-

psykiatrins patientgrupp med olika typer av depressionsdiagnoser. Ned-

stämdhet och depression är därför en vanlig anledning till ungdomars

kontakt med vården. Eftersom barn och unga alltid är beroende av det

sammanhang de lever i är det viktigt att arbeta med hela familjen för att

definiera problematiken men också för att hitta riskfaktorer såväl som skyd-

dande faktorer. Svårigheter med att identifiera problemen finns eftersom

barn och tonåringar ständigt är i utveckling. Det hör till normalbilden

att humöret växlar och symtombilden varierar.

��

SuicidSuicidtankar är mycket vanliga, särskilt hos ungdomar som under sin

tonårstid råkar ut för kriser och konflikter. Under denna utvecklingspe-

riod strävar individen i första hand efter självständighet. Om det verkliga

livet inte går att påverka kan det kännas befriande att i trängda lägen,

åtminstone i tankarna, kunna bestämma över liv och död. Ständigt åter-

kommande suicidtankar, suicidplaner eller suicidhandlingar ska dock inte

tillskrivas normal tonårsutveckling. Sju till åtta procent av tonårsflickorna

och tre till fyra procent av tonårspojkarna har någon gång försökt ta sitt

liv. Det är oroande med tanke på att den samlade erfarenheten visar att

ett suicidförsök inte sällan leder till ytterligare försök. En av de vanligaste

riskfaktorerna för fullbordat suicid är tidigare suicidförsök.

Antalet genomförda suicid är större bland pojkar än bland flickor men

skillnaden mellan könen minskar. I åldern 15-19 år tar varje år mellan

30-40 ungdomar i Sverige sitt liv. Av dessa står pojkarna för 61 procent

och flickorna för 39 procent. Men när det gäller vård i slutensjukvård på

grund av försök till att ta sitt liv är flickorna överrepresenterade med 76

procent mot pojkarnas 24 procent.

TandhälsaCirka hälften av alla barn och ungdomar har idag synliga tecken på karies,

d.v.s. fyllningar eller ”hål” i sina tänder. En stor del av resterande hälft kan

ha påbörjade angrepp. Ur ett riskperspektiv är det viktigt att uppmärk-

samma att de barn och ungdomar som fortfarande har en, ibland handi-

kappande, kariesproblematik, ofta är samma grupper som återfinns i andra

medicinska och sociala riskgrupper och där ett brett samarbete mellan olika

aktörer är nödvändigt. Denna samvariation innebär att kariessituationen i

en befolkning även till viss del beskriver det allmänna hälsoläget.

Karies är en sjukdom som är svårdiagnostiserad i sin tidiga sjukdomsfas.

Utvecklingen av sjukdomen kan dock avstanna genom en livsstilsföränd-

ring hos den drabbade. Ibland kan fluortillförsel bidra till att patienten

slipper en reparativ vårdinsats. Större kariesskador behandlas genom att

den skadade delen av tanden ersätts med annat material, idag företrädes-

vis compositplast eller porslin. Även rotfyllningar, kron- och broprotetik

samt implantat kan bli aktuella. Karies kan vid ett svårartat förlopp sluta

med tandförlust.

Kariessituationen för ungdomar i Örebro läns landsting skiljer sig inte

märkbart från landet i övrigt. En fjärdedel av 19åringarna har aldrig haft

3.år 6.år 12.år 19.år

Riket.2005 95 73 58 25

Örebro.län.2005

95 65 57 28

Örebro.län.2007

97 72 56 26

Tabell.12:.Andel.ungdomar.utan.ny.karies.eller.tidigare.tandfyllningar.(andel.i.procent)..Källa:.Hälsokansliet,.tandvårds-enheten,.ÖLL.

��

ett kariesangrepp som behövt åtgärdas (tabell 12).

Tandvårdsrädsla och psykologiska behandlingsproblem berör 15 pro-

cent av såväl barn som vuxna. Dessa problem kan medföra grava orala

skador och ibland allvarliga negativa psykosociala effekter. Oregelbunden

tandvård i högre ungdomsåldrar är relaterad till både tandvårdsrädsla och

en rad negativa sociala faktorer, t.ex. avbruten skolgång och arbetslöshet.

För patienter med tandvårdsrädsla utgör tandvårdssituationen en stor ut-

maning. Behandlingen är tidskrävande och måste ibland ges i samverkan

mellan tandläkare och psykologer.

Munhålan drabbas även av ett antal ytterligare skador och sjukdomar:

Parodontit innebär att stödjevävnaden bryts ned och att tänderna succes-

sivt förlorar sitt fäste. Under senare år har studier visat på en samvariation

mellan parodontit och allmänmedicinska sjukdomar som t.ex. hjärt- och

kärlsjukdomar eller respiratoriska sjukdomar som kronisk obstruktiv

lungsjukdom. Diagnosen ställs vanligtvis vid en klinisk undersökning.

Erosionsskador (frätskador) på tändernas emalj kan uppkomma i sam-

band med högt intag av sura drycker och födoämnen, ofta i kombination

med försämrad salivproduktion. I takt med att emaljen försvinner blir den

skyddande förmågan sämre. Tänderna blir tunnare och mer känsliga för

kyla och värme. Om frätskadorna får fortsätta är det stor risk att tandens

nervvävnad, pulpan, blir skadad vilket gör att man ibland tvingas rotfylla

tanden.

I patientgruppen med ätstörningssjukdomar förekommer ibland frek-

venta kräkningar vilket ofta ger återkommande syraattacker på tandens

hårdvävnad. I kombination med nedsatt salivproduktion är denna pa-

tientgrupp extra utsatt för dental erosion.

Traumatiska tandskador, dvs. tand och munskador till följd av trauma

är så pass vanligt att omkring hälften av alla barn har drabbats innan de

når vuxen ålder. 10-15 procent av alla barn och ungdomar råkar ut för

tandolyckor varje år, mest frekvent när barnen är mellan ett och två år.

25 procent drabbas upprepade gånger. Detta innebär att alla tandläkare

kommer att få diagnostisera och eventuellt behandla traumafall.

Trauma kan leda till skador som manifesteras på ett antal olika sätt. Det

ställer stora krav på god diagnostik och omhändertagande. I vissa fall kan

det innebära långa och omfattande behandlingar där flertalet specialister

samverkar.

Vidare kan patologiska förändringar i käkbenet, bettfysiologiskt re-

laterade problem, orala funktionshinder samt ett antal oralmedicinska

tillstånd utgöra risktillstånd och förorsaka större eller mindre problem

för den drabbade.

��

Verksamheter för barn och ungdomar i Örebro län

Det finns en rad verksamheter i länet som rör barn och ungdomar. I det

här avsnittet ligger tyngdpunkten på en beskrivning av landstingsknutna

verksamheter, även om också skola och socialtjänst berörs. De uppgifter

som anges för de olika verksamheterna avser i flertalet fall år 2007. För

en mer detaljerad beskrivning, hänvisas till respektive verksamhets verk-

samhetsberättelse.

PrimärvårdenStatistik för 2007 visar på totalt 72 491 besök för åldersgruppen 0-18 år

gällande besök, hembesök och gruppbesök. Alla vårdenheter, inklusive

asyl- och invandrarhälsan och bassängverksamhet, är medtagna. Besök

vid ungdomsmottagningar, mödravård, barnavårdcentral och jourcen-

tralen i Lindesberg är inte med i dessa siffror. Man ser att av dessa besök

utgör läkarbesök 45 356, sjuksköterskebesök 19 289, sjukgymnastbesök

2844 samt besök för provtagning 4508. Även flera andra kategorier finns

representerade men i mycket låga tal.

Allt detta ger en tydlig bild av att primärvården är basen även i barnsjuk-

vården och att omfattningen av besöken till primärvårdens vårdcentraler

är betydande.

MödrahälsovårdenNya nationella riktlinjer för mödrahälsovården är under utarbetande.

Från att ha haft ett enbart medicinskt fokus ses nu uppdraget i ett vidare

perspektiv. Mödrahälsovård främjas av samverkan med andra aktörer, då

man i verksamheten identifierar behov som därifrån slussas till annan

vårdnivå. Familjecentraler som byggs upp i länet underlättar detta.

För att belysa de senaste årens utveckling kan följande nämnas:

• Rutinfrågor om våld ställs till alla gravida från 2005.

Primärvården.har.en.nyck-

elfunktion.i.länets.hälso-.och.

sjukvård.och.utgör.basen.för.

det.hälsofrämjande.arbetet..Den.

landstingsdrivna.primärvården.

bedrivs.med.ett.sammanhållet.

primärvårdsuppdrag.vid.25.vård-

centraler,.fyra.centrala.ungdoms-

mottagningar,.en.jourvårdscentral,.

och.en.länsövergripande.sjuk-

vårdsrådgivning..På.primärvårds-

nivån.finns.även.fyra.vårdcentraler.

som.drivs.i.privat.regi.med.vilken.

primärvården.har.en.nära.sam-

verkan..På.vårdcentralerna.finns.

barnmorskemottagning.och.bar-

navårdscentral..Barn.besöker.även.

distriktsläkare,.distriktssköterskor.

och.sjukgymnaster.vid.sjukdom.

��

• AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification test) som verktyg vid

samtal om alkohol med alla gravida används från 2007.

• FaR (fysisk aktivitet på recept) skrivs alltmer ut av barnmorskor.

• Barnmorskorna i primärvården utbildas från 2006 i att föra ”motive-

rande samtal” med fokus på livsstilsfrågor.

För hälsoövervakning under graviditet finns ett medicinskt och ett psyko-

socialt basprogram. År 2006 gjorde 47,5 procent av länets kvinnor (riket

41,8 procent) fler besök än basprogrammet, de flesta av medicinska skäl.

Remittering till specialistmödravård skedde 2006 vid 34 procent av gravi-

diteterna (riket 22 procent). Siffran har sjunkit de senaste åren, sannolikt

till följd av ökad tillgång på öppenvårdsobstetriker.

En individuell vårdplanering görs vid första mödravårdsbesöket utifrån

medicinska och psykosociala riskfaktorer, livsstilsfrågor och kvinnans be-

hov. På det psykosociala området finns en betydande kunskapsutveckling

och psykologisk kompetens efterfrågas alltmer av blivande föräldrar. Som

ett av få län i landet har mödrahälsovården inte haft psykologer, men nu

är medel för detta beviljade. Under 2008 ska mödrahälsovården därför

förstärkas med ett antal psykologtjänster för uppdrag inom mödra- och

barnhälsovården, vilket möjliggör en mer komplett vårdkedja.

Barnafödandet i länet har ökat de senaste åren och tendensen ser ut att

hålla i sig även 2008.

De senaste 30 åren har vårdtiderna i samband med barnafödande kortats

väsentligt. Innebörden av begreppet ”tidig hemgång” har därför förändrats.

Medelvårdtiden i samband med en normal förlossning är idag endast två

dygn. I vårt län har en nationellt unik hemvårdsmodell införts i samver-

kan mellan USÖ, Karlskoga lasarett och primärvården. De som lämnar

BB/förlossningen inom 48 timmar från det att man fött barn, erbjuds en

uppföljning av primärvårdsbarnmorskan med minst ett hembesök och två

telefonsamtal de tre första dagarna hemma. De som går hem efter 48 tim

får hembesök vid behov. En påtaglig variation av vårdtider finns i länet

men också av hur väl mödrahälsovårdens uppdrag fullföljs.

”Stöd i föräldraskap” erbjuds såväl i samband med enskilda graviditets-

besök som i den gruppverksamhet som benämns ”föräldragrupper”. De

senaste fem åren har deltagandet bland förstagångsföräldrar i föräldragrup-

per minskat, från att ha varit 75-85 procent till 72 procent år 2006 (riket

77 procent). Av länets flergångsföräldrar deltog år 2006 12,4 procent i

föräldrautbildning (riket 10,4 procent). Utlandsfödda är en grupp som är

svår att rekrytera till gruppverksamhet. Att från mödrahälsovården över-

lämna intakta grupper till barnhälsovården är en uttryckt kvalitetsindikator

Övergripande.mål.för.den.svenska.

mödrahälsovården.är.en.god.

reproduktiv.och.sexuell.hälsa.för.

hela.befolkningen..Det.övergri-

pande.målet.inryms.i.följande.verk-

samhetsgrenar:.hälsovård.under.

graviditet,.förlossningsförberedelse.

och.föräldrautbildning,.preventiv-

medelsrådgivning,.hälsoupplysning.

om.sex.och.samlevnad,.gynekolo-

gisk.cellprovskontroll.

Verksamheten.bedrivs.vid.länets.

vårdcentraler..Huvuddelen.av.ar-

betet.utförs.av.barnmorskor..Varje.

vårdcentral.ska.också.ha.en.möd-

rahälsovårdsansvarig.läkare..Länets.

mödrahälsovårdsenhet.utgörs.av.

team.med.mödrahälsovårdsöver-

läkare,.samordnande.barnmorska,.

socionom.och.assistent.

��

som i länet fungerar väl.

Ett tydligare genusperspektiv i grupperna är ett utvecklingsområde

som efterfrågas såväl av verksamheten som av de blivande föräldrarna. För

att tillgodose behovet försöker barnmorskorna engagera män som delar

gruppledarskapet med barnmorskan. Det kan vara lekmän men är oftare

personer som i sin profession är knutna till familjecentraler och därmed

en naturlig samarbetspartner. Projektet ”Gemensamt föräldraskap med

pappor i fokus” drevs av samhällsmedicinska enheten 2000-2002 i sam-

verkan med mödrahälsovården. Då detta lades ned upphörde det nätverk

som byggts upp för de män som engagerats som ledare i föräldragrupper.

Från att de flesta vårdcentraler i länet haft män som gruppledare finns

idag endast ett fåtal.

BarnhälsovårdenBVC arbetar enligt ett basprogram som är fastställt av Socialstyrelsen.

Innehåll och struktur regleras av barnhälsovårdens riktlinjer. Cirka 15

sjuksköterskekontakter, varav minst ett hembesök, och fyra läkarbesök

erbjuds under barnets sex första levnadsår. Fler kontakter erbjuds eller

kan genomföras om så behövs. Basprogrammet utgörs av ett strukturerat

innehåll med hälsoundersökningar, vaccinationer, observationer och

samtal. Inom ramen för hälsoundersökningarna görs syn och hörselun-

dersökningar samt bedömning av barnets språk. Även barn med långvarigt

sjukdomstillstånd och funktionshinder har kontakt med BVC.

För verksamhetsåret 2007 registrerades bl.a. följande:

• 20 607 barn 0-6 år, varav 3 034 barn 0 år, var vid årsskiftet 2006/2007

skrivna inom länet.

• 16 513 barn hade kontakt med BVC (”hälsoövervakade barn”).

• 47 288 mottagningsbesök hos sjuksköterska.

• 3 026 hembesök av sjuksköterska (stor variation mellan BVC).

• 14 055 läkarbesök, varav 3 834 (27,3 procent) hos barnläkare.

• Av barn födda 2006 deltog 61 procent av familjer med förstföderskor

och 16 procent med omföderskor i grupp för föräldrastöd under barnets

första levnadsåret (stor variation mellan BVC).

• Amning, vaccinationer, övervikt (se även sid 9, 10, 21).

En påtaglig och positiv förändring under senare år är att antalet hembe-

sök ökar. Hembesöken, som är en mycket viktig del av barnhälsovårdens

Målgruppen.för.barnhälso-

vården.i.Örebro.läns.landsting.

är.alla.barn.i.åldern.0-6.år..Målet.

för.verksamheten.är.att.erbjuda.

föräldrar.stöd.i.föräldraskapet.

samt.förebyggande.hälsovård.och.

hälsoövervakning.till.förskole-

barn..Målen.nås.genom.att.stödja.

föräldrar.i.ett.aktivt.föräldraskap,.

upptäcka.och.förebygga.fysisk.

och.psykisk.ohälsa.hos.barn.samt.

genom.att.uppmärksamma.och.

förebygga.risker.för.barn.i.när-

miljö.och.samhälle..I.stort.sett.alla.

föräldrar.går.till.barnavårdscentra-

len.(BVC).med.sina.barn.

Av.erfarenhet.vet.man.att.speciellt.

förstagångsföräldrarna.har.behov.

av.någon.som.på.ett.enkelt,.

snabbt.och.trovärdigt.sätt.kan.ge.

svar.och.stöd.när.frågor.och.pro-

blem.uppstår.i.det.dagliga.livet..

Att.bli.bekräftad.och.tagen.på.

allvar.i.sin.uppgift.som.förälder,.

både.i.med.och.motgång,.har.allt-

mer.framstått.som.ett.stort.behov.

och.är.därmed.en.viktig.uppgift.

för.personalen.på.BVC.

��

arbete, ingår från år 2006 som ett

av områdena för den målrelaterade

budgeten i primärvården som häl-

sokansliet genomför. Fortfarande

är det dock en stor skillnad mellan

olika BVC (figur 18). Problema-

tiskt är även att BVC inte kan er-

bjuda t.ex. hembesök till nyfödda

under sommar och semestertider.

Dessa familjer familjer får inte

samma förutsättningar för föräld-

rastöd som de familjer som kan

erbjudas hembesök under övriga

delen av året.

Det är även en stor skillnad

mellan olika BVC när det gäller

föräldragrupper (figur 19). Dessa

skillnader kan delvis förklaras

av ojämn fördelning av sjukskö-

terskor med avseende på antalet

inskrivna nyfödda (figur 20) och

att vårdtyngden inte kompenseras

(figur 21).

Vårdtyngden räknas ut med

hjälp av tre indikatorer; andel

rökande mammor, utländsk här-

komst samt förstfödda. Två av

faktorerna (rökning och utländsk

härkomst) är etablerade socioeko-

nomiska faktorer för att beskriva

hur arbetskrävande förhållandena

är på en barnavårdscentral. Den

tredje faktor som erfarenhetsmäs-

sigt ökar arbetstyngden är antalet

förstfödda som, i förhållande till

omföderskor, innebär fler kon-

takter och mera tid och arbete

med föräldrastöd. Indikatorerna

adderas ihop och index 100 anges

för den sammanlagda genomsnitt-

0

20

40

60

80

100

Häl

lefo

rs

Kop

parb

erg

Lind

esbe

rg

Stor

å

Felli

ngsb

ro

Fröv

i

Nor

a

Laxå

Pilg

årde

n

Kar

olin

a

Bag

gäng

en

Bric

kegå

rden

Ode

nsba

cken

Bric

keba

cken

Ado

lfsbe

rg

Skeb

äck

Tybb

le

Lillå

n

Ola

us P

etri

Mik

aeli

Kar

la

Hag

a

Varb

erga

Viva

lla

Leke

berg

Kum

la

Hal

lsbe

rg

Påls

boda

Ask

ersu

nd

Öre

bro

län

Procent

Figur.18:.Inskrivna.som.erhållit.hembesök.0-1.mån.–.förstföderskor.BVC.ÖLL.2007..Källa:.Barnhälsovården,.ÖLL.

0

20

40

60

80

100

120

Häl

lefo

rs

Kop

parb

erg

Lind

esbe

rg

Stor

å

Felli

ngsb

ro

Fröv

i

Nor

a

Laxå

Deg

erfo

rs

Kar

olin

a

Bag

gäng

en

Bric

kegå

rden

Ode

nsba

cken

Bric

keba

cken

Ado

lfsbe

rg

Skeb

äck

Tybb

le

Lillå

n

Ola

us P

etri

Mik

aeli

Kar

la

Hag

a

Varb

erga

Viva

lla

Leke

berg

Kum

la

Hal

lsbe

rg

Påls

boda

Ask

ersu

nd

Öre

bro

län

Antal

Figur.20:.Inskrivna.nyfödda.per.heltid.sjuksköterska..Källa:.Barnhälsovården,.ÖLL.

0

20

40

60

80

100

Häl

lefo

rs

Kop

parb

erg

Lind

esbe

rg

Stor

å

Felli

ngsb

ro

Fröv

i

Nor

a

Laxå

Deg

erfo

rs

Kar

olin

a

Bag

gäng

en

Bric

kegå

rden

Ode

nsba

cken

Bric

keba

cken

Ado

lfsbe

rg

Skeb

äck

Tybb

le

Lillå

n

Ola

us P

etri

Mik

aeli

Kar

la

Hag

a

Varb

erga

Viva

lla

Leke

berg

Kum

la

Hal

lsbe

rg

Påls

boda

Ask

ersu

nd

Öre

bro

län

Förstföderskor Omföderskor

Procent

Figur.19:.Föräldrastöd.i.grupp.för.föräldrar.till.barn.födda.2006..Källa:.Barnhälsovår-den,.ÖLL.

�0

liga vårdtyngden i länet. Ju högre

index desto större vårdtyngd och

ju mer arbetskrävande är förut-

sättningarna och förhållandena på

barnavårdscentralen. Vårdtyngds-

mätning visar att barnavårdscen-

tralerna Mikaeli, Varberga, Brick-

ebacken och särskilt Vivalla har en

stor vårdtyngd (figur 21).

Personalen på BVC utbildas i

den evidensbaserade metoden mo-

tiverande samtal, vars huvudsakliga

mål är att hjälpa människor till

förändring. Den innefattar såväl

förhållningssätt som strategier för

att hjälpa människor att utveckla sin egen inneboende kraft till förändring.

Motiverande samtal har visad effekt när det gäller förebyggande arbete

med livsstilsfrågor, t.ex. rökning, missbruk/alkohol och övervikt.

BVC har lokalt inom respektive kommun/kommundel ett utvecklat

samarbete med förskolan där BVC blir engagerad vid t.ex. infektioner i

barngruppen. Samarbete finns i regel utvecklat med socialtjänstens individ

och familjeomsorg för att ha kanaler öppna till den instans som skall ge

ytterligare stöd till barnfamiljen vid behov. Barn- och elevhälsoteam (f.d.

stödteam) är en samarbetsform där sjuksköterska och läkare vid BVC

ingår. Teamet får sina uppdrag från förskolor och föräldrar. Syftet är att

främja hälsa hos alla barn med fokus på de barn som behöver särskilt stöd

för sitt lärande.

Familjecentral (se även sid 47) är under utveckling vid flera BVC i sam-

arbete med andra lokala verksamheter. Den lokala tandvårdskliniken och

BVC samarbetar i informationsfrågor om tandhälsa under barnets första

levnadsår. Det lokala biblioteket och BVC samverkar kring föräldragrupper

och böcker med syfte att stimulera språkutveckling och läsintresse. BVC

och skolhälsovården samarbetar kring de enskilda barnen för att förbereda

en bra skolstart utifrån varje barns förutsättningar.

Riktlinjerna för antal barn per psykologtjänst har under flera år varit

föremål för diskussion inom den nationella föreningen för mödra- och

barnhälsovårdpsykologer. Barnunderlaget per psykologtjänst i Örebro län

avviker kraftigt från de nationella riktlinjerna, även jämfört med andra

landsting. Det är anmärkningsvärt med tanke på den stora förekomsten

av psykisk ohälsa bland barn och unga.

0

50

100

150

200

250

Leke

berg

Lillå

n

Ask

ersu

nd

Tybb

le

Nor

a

Ode

nsba

cken

Ado

lfsbe

rg

Häl

lefo

rs

Laxå

Kum

la

Ola

us P

etri

Deg

erfo

rs

Stor

å

Bric

kegå

rden

Påls

boda

Bag

gäng

en

Kar

olin

a

Hag

a

Hal

lsbe

rg

Felli

ngsb

ro

Öre

bro

län

Fröv

i

Kar

la

Lind

esbe

rg

Kop

parb

erg

Skeb

äck

Mik

aeli

Varb

erga

Bric

keba

cken

Viva

lla

Index

Figur.21:.Vårdtyngd.med.index..Källa.Barnhälsovården,.ÖLL..BVC.i.Örebro.kommun.är.markerade.med.gröna.staplar,.västra.länsdelen.med.röda,.norra.med.blå.och.södra.med.lila.staplar..BVC.i.Örebro.län.är.markerat.med.gul.stapel..Källa:.Barnhäl-sovården,.ÖLL.

��

Internationella och nationella undersökningar visar att cirka tio procent

av nyblivna mödrar visar tecken på depression när barnet är åtta veckor.

Depression hos mamman är en riskfaktor för barnets utveckling, för mam-

mans hälsa och för parrelationen. En depression hos mamman riskerar

även att störa hennes samspel med barnet och därigenom påverka barnets

utveckling på längre sikt. 2005 påbörjade en screening, EPDS (Edinburgh

Postnatal Depression Scale), vilken ger möjlighet att upptäcka mammor

med depression. EPDS är inte genomfört i hela länet p.g.a. brist på BVC-

psykologer. De allra flesta länen i Sverige har infört EPDS.

Internationella studier talar för att desorganiserad anknytning före-

kommer hos ca 15 procent av barnen. Desorganiserad anknytning är en

betydande riskfaktor för beteendestörningar, nedsättning av kognitiva

funktioner och betydande psykisk ohälsa. Det är också visat att man med

stödjande behandling, vilken förbättrar föräldrarnas lyhördhet och sätt att

relatera till barnen, förbättrar kvalitén på anknytningen. För att utföra

detta angelägna arbete behövs nödvändiga resurser och rätt kompetens.

Det föreligger diskussioner om en förstärkning av den psykosociala

kompetensen under 2008. Denna förstärkning är tänkt att även erbjuda

insatser nom mödrahälsovården, vilket i så fall blir något helt nytt, för

blivande föräldrar och personal inom mödrahälsovården i Örebro län.

FamiljecentralerGenom att skapa familjecentraler kan förutsättningarna öka för en god

hälsa hos barn och föräldrar genom lättillgänglig service, stöd och informa-

tion..Ett grundläggande krav för att lyckas i samarbetet mellan myndigheter

och organisationer är att man baserar arbetet på ett gemensamt måldoku-

ment för familjecentralen. På detta kan man sedan bygga gemensamma

verksamhetsplaner, berättelser, uppföljningar och utvärderingar.

För sex år sedan fanns det i länet tio familjecentraler under uppbyggnad.

Idag finns det 15 verksamheter som benämns familjecentraler, varav hälften

finns i Örebro kommun. Familjecentralerna har kommit olika långt i sin

uppbyggnad och samarbetet mellan landsting och kommun ser olika ut.

Familjecentraler finns i: Örebro 7 st (Baronbackarna, Oxhagen, Vivalla,

Varberga, Olaus Petri, Brickebacken och Odensbacken), Hallsberg 2 st

(Hallsberg, Pålsboda), Karlskoga, Degerfors, Lekeberg, Askersund, Laxå,

Nora.

Familjecentralen.ska.vara.

en.mötesplats.för.föräldrar.och.

barn.i.ett.bostadsområde.eller.

en.kommun..En.familjecentral.

bedriver.en.verksamhet.som.är.

generellt.hälsofrämjande,.tidigt.

förebyggande.och.stödjande.samt.

riktar.sig.till.föräldrar.och.barn..En.

familjecentral.bör.minst.innehålla.

mödrahälsovård,.barnhälsovård,.

öppen.förskola.och.socialtjänst.

med.inriktning.mot.förebyggande.

arbete..Vilka.verksamheter.som.

deltar.varierar.något.mellan.olika.

centraler..

��

Ungdomsmottagningar

Vårdcentralernas.ungdomsmottagningar

På vårdcentralens barnmorskemottagning erbjuds individuella besök för i

första hand högstadieungdomar inom ramen för mödravårdsverksamheten.

I de flesta fall erbjuds drop-in-tider en eftermiddag per vecka. Där det

finns behov och är möjligt söker man samarbeta med läkare under mottag-

ningstid samt med psykosocial kompetens inom verksamheten eller inom

kommunens socialtjänst. Antalet besök på vårdcentralernas dropintider

är flest på orter som Hällefors, Kopparberg, Degerfors och Odensbacken,

där det är långt till en central ungdomsmottagning. I centrala Örebro har

de flesta vårdcentraler mycket få ungdomar på drop-in-besök.

Det utåtriktade arbetet utgör ett komplement till skolans sex- och

samlevnadsundervisning. Alla elever i skolår 8 eller 9 erbjuds studiebesök

på ungdomsmottagningar. Studiebesök är bra av flera skäl, eleverna får

kännedom om verksamheten och vetskap om vart de kan vända sig när

de har funderingar kring prevention, sexualitet och fertilitet.

Centrala.ungdomsmottagningar

Knuffens ungdomsmottagning som startade 1975 har fått sällskap av tre

nya mottagningar under åren 2003-2005, nämligen Hallsberg, Lindesberg

och Karlskoga. De centrala ungdomsmottagningarnas verksamhet var från

starten i första hand riktad till gymnasieungdomar. I Hallsberg, Lindesberg

och Karlskoga ”styr” man idag högstadieungdomarna från vårdcentralen

till den centrala ungdomsmottagningen. Detta för att kunna möta ung-

domarna med en bredare kompetens.

Samtliga mottagningar ser en ökning av besöken, på länsdelsmottag-

ningarna i takt med att mottagningarna etablerats. Verksamheten består

av individuella besök på mottagningen, både tidsbokade och i form av

drop-in-mottagning (tabell 13). Utöver dessa tillkommer många ej jour-

nalförda besök. Det är besök för att hämta kondomer, för att boka besök

till annat tillfälle, eller för annan rådgivande konsultation.

En stor del av verksamheten är utåtriktad. Liksom vid vårdcentralernas

barnmorskemottagningar tar man här emot studiebesök. Personal erbjuder

sig också att komma ut i skolorna och informera om sin verksamhet. I det

utåtriktade arbetet samverkar ungdomsmottagningarna även med andra

aktörer, t.ex. skolhälsovård, socialtjänst, skolpersonal och ungdomsgår-

dar.

Ett tvåårigt projekt för att utveckla arbetet på de centrala mottagning-

arna bedrivs sedan år 2006. Syftet med projektet är att ta fram indikatorer

•

•

I.länets.primärvård.finns.två.

former.av.ungdomsmottag-

ningar,.dels.vårdcentralernas.

barnmorskemottagningar,.dels.

fyra.centrala.ungdomsmot-

tagningar..Geografiskt.finns.de.

centrala.ungdomsmottagningarna.

på.länets.största.gymnasieorter:.

Örebro,.Hallsberg,.Karlskoga.och.

Lindesberg..Tanken.är.att.de.två.

nivåerna.ska.utgöra.en.samman-

hållen.vård.för.länets.ungdomar..

Det.övergripande.målet.för.

verksamheten.är.att:.främja.fysisk.

och.psykisk.hälsa,.stärka.ungdo-

mars.identitetsutveckling,.stärka.

unga.människor.att.hantera.sin.

sexualitet,.förebygga.oönskade.

graviditeter.och.sexuellt.överför-

bara.infektioner..

Tabell.13:.Journalförda.besök.på.de.centrala.ungdomsmottagningarna.i.Örebro.län.år.2007..Källa:.Primärvår-den,.ÖLL.

Mottagning Antal

Knuffen 8.465

(Knuffen.år.2000 5.241)

Lindesberg 1.736

Hallsberg 1.410

Karlskoga 1.827

��

för uppföljning av arbetet på de centrala ungdomsmottagningarna i Örebro

län. De framtagna indikatorerna skall avgöra om arbetet är relaterat till

uppsatta mål och följa hur arbetet på ungdomsmottagningarna utvecklas.

En rapport från detta projekt presenteras i september 2008.

Arbetet kännetecknas av en helhetssyn på den unga människan utifrån

ett teamarbete där olika yrkeskompetenser kompletterar varandra. Det är

också en strävan att personal av båda könen skall finnas representerade.

I vårt län utgörs teamen av kurator, barnmorska, sjukskötare och läkare.

Samarbete finns även med skolhälsovården, STD-mottagningen, kvin-

nokliniken och samhällsmedicinska enheten.

Under läsåret 2006-2007 genomfördes ett projekt med ett utökat häl-

sosamtal med frågor rörande sexuell hälsa för utvalda program på gymna-

sieskolans årskurs ett i Laxå, Kumla och Hallsberg. I Lindesberg handleder

ungdomsmottagningspersonalen sedan tre år tillbaka gymnasieelever på

barn- och fritidsprogrammet i deras praktik med ”systerskap” som är en

verksamhet för skolår 8.

Upplysningsaktiviteter som ungdomsmottagningarna har haft är t.ex.

att delta i arrangemang som marknadsafton och Augustibuller. Man har

delat ut kondomer och funnits där som vuxen och samtalspartner. Ung-

domsmottagningen har också hållit öppet under dessa dagar.

Det handlar också om deltagande i utbildningsinsatser, studiedagar

och liknande riktade till skolpersonal samt föräldramöten och temadagar

på skolan.

Killmottagning

I Örebro erbjuds sedan 1995 en ”killmottagning” på ungdomsmottag-

ningen Knuffen. Killarna får där möta manlig personal. Antalet besök har

ökat varje år sedan starten. År 2000 hade man omkring 450 besök till

killmottagningen och år 2007 1 422 besök. Killmottagningen på Knuffen

har varit ute på skolor och träffat killar från högstadiet i grupper, främst

åttondeklassare. År 2006 träffade man 211 elever.

Även i Hallsberg och Lindesberg erbjuds killar att möta manlig perso-

nal. Verksamheten är under uppbyggnad och begränsas av tillgången på

personal. I Karlskoga kan man ännu inte erbjuda detta.

Unga.föräldrar.

Ungdomsmottagningarna arbetar även med föräldragrupper för unga

blivande och nyblivna föräldrar i samverkan med Örebro, Hallsberg och

Karlskoga kommun.

I verksamheten ”unga mammor & pappor” hade man år 2006 fyra grup-

•

•

��

per med cirka tio deltagare/grupp i Örebro. Personal från ungdomsmot-

tagningarna bildar tillsammans med kommunens personal ett arbetsteam

i mötet med ungdomarna.

SkolhälsovårdenDet finns stora variationer mellan de olika kommunerna i hur skolhälsovår-

den är organiserad och vilka resurser som finns att tillgå. Skolsköterskorna

är anställda i skolan medan skolläkaren kan komma från vårdcentralen,

en barnmottagning eller för Örebro kommuns räkning från barn- och

ungdomskliniken. I Örebro kommun finns en skolhälsovårdsenhet vid

barn- och ungdomskliniken, USÖ, enligt ett särskilt samarbetsavtal med

kommunen. Enhetens uppgift är att arbeta med kvalitetsutveckling och

fortbildning. Enheten har tecknat avtal med övriga kommuner i länet

för att ge även dessa stöd i utvecklingen av skolhälsovården. Detta är en

organisation som är unik i landet.

Skolsköterskeresursen varierar från område till område och mellan

de olika kommunerna. I länet varierar antalet elever omräknat per hel-

tidstjänst mellan 320 och 960. Vid jämförelse kommunerna emellan

varierar snittsiffran per kommun mellan 424 och 867, också omräknat

per heltidstjänst (figur 22). Motsvarande snittsiffror per kommun för

skolläkarbemanningen är 6 300 till 82 400 (figur 23). Siffrorna gäller

höstterminen 2007.

Skolhälsovården ingår i den barn- och elevhälsa som finns i skolan sedan

några år tillbaka. Det leder till en bred samverkan inom skolans verksamhet

och betyder också att skolhälsovårdens verksamhet har breddats. Det är en

styrka att ha denna samverkan i arbetet (se separat avsnitt om barn- och

elevhälsan).

Grunden i skolhälsovårdens

verksamhet är hälsobesöken som

i de flesta kommuner erbjuds

vartannat år. Hälsosamtalet utgör

en del av hälsobesöket och är ett

viktigt redskap i det förebyggande

hälsoarbetet. En utbildnings-

satsning i motiverande samtal för

länets skolsköterskor pågår för när-

varande. Förutom samtalet inne-

håller besöken undersökningsmo-

ment som varierar utifrån barnets

Målsättningen.för.skolhälso-

vården.är.att.främja.elevernas.

hälsa.och.utveckling..Skolhälso-

vården.ska.företräda.eleverna.i.

skolan.och.lyfta.fram.barnper-

spektivet..Verksamheten.ska.ha.

ett.hälsofrämjande.perspektiv.

där.man.arbetar.för.att.bygga.

stödjande.miljöer.och.relationer.

inom.skolan..Målgruppen.för.

verksamheten.är.alla.barn.och.

ungdomar.från.förskoleklass.

t.o.m..gymnasieskolan..Skolhälso-

vården.är.en.naturlig.fortsättning.

på.barnhälsovårdens.verksamhet..

Skolhälsovården.är.en.kommunal.

verksamhet.med.kommunen.som.

huvudman..

0100200300400500600700800900

1 000

Kum

la

Hal

lsbe

rg

SUF

Hal

lsbe

rg

Lind

esbe

rg:

Gru

ndsk

ola

Lind

esbe

rg:

Gym

ansi

esko

la

Nor

a

Deg

erfo

rs

Kar

lsko

ga:

Gru

ndsk

ola

Kar

lsko

ga:

Gym

ansi

esko

la

Laxå

Ask

ersu

nd

Leke

berg

Ljus

nars

berg

Häl

lefo

rs: G

rund

skol

a +

Gym

ansi

esko

la

Öre

bro:

Gru

ndsk

ola

Öre

bro:

Gym

ansi

esko

laex

kl. R

GD

/RG

H

Antal

Figur.22:.Antal.elever.per.heltid.skolsköterska.per.kommun.ht.2007..Källa:.Skolhäl-sovårdsenheten,.ÖLL.

��

ålder. Vaccinationsverksamheten

beskrivs i ett separat avsnitt.

I skolhälsovårdens uppdrag

ingår att arbeta med hälsofrågor i

ett folkhälsoperspektiv. Arbetsmil-

jöfrågor liksom arbete med psy-

kosociala frågor såsom kränkande

behandling och mobbning ingår

också i uppdraget. I och med att

skolhälsovården träffar alla barn

och ungdomar regelbundet blir

verksamheten lättillgänglig för de

som själva söker någon vuxen att

prata med.

Övervikt och fetma hos barn och ungdom är ett aktuellt område för

skolhälsovården. Det motiverande samtalet är ett viktigt redskap i arbetet.

Utveckling av arbetet med kost och fysisk aktivitet i skolan pågår. Ett annat

aktuellt och viktigt område är den psykiska hälsan hos barn och ungdom

där framför allt unga kvinnor i övre tonåren har haft en ogynnsam ut-

veckling. Även här är hälsosamtalet viktigt liksom arbete med livskunskap

i skolan. Ett tredje aktuellt ämnesområde är arbetet i barn- och elevhäl-

soteamen med utredningar av olika former av inlärningssvårigheter som

ibland kan ha sin grund i ett neuropsykiatriskt tillstånd. De så kallade

basutredningarna är ett av de redskap som används här.

Skolhälsovårdens verksamhet förändras över tid när nya hälsofrågor får

aktualitet. Arbetet för att främja hälsa och förebygga sjukdom har kommit

att få allt fler ingångar. Detta leder till att bredden i verksamheten ökar

och att samverkan med andra aktörer inom barn- och ungdomsområdet

sker i allt större utsträckning.

Barn-.och.elevhälsan.Elevhälsan har olika organisation i de olika kommunerna i länet, delvis

beroende på resurser och organisationsmodeller. De stödteam som tidigare

funnits i länets kommuner benämns numera elevhälsoteam eller barn- och

elevhälsoteam. Inriktningen för barn- och elevhälsoteamen har hämtats

från propositionen. Här beskrivs barn- och elevhälsoteamets arbete och

organisation i Örebro kommun som exempel.

Sedan 2004 finns riktlinjer för barn- och elevhälsan och det finns även

en samordningsgrupp. I Örebro är barn- och elevhälsans organisation ge-

010 00020 00030 00040 00050 00060 00070 00080 00090 000

Kum

la

Hal

lsbe

rg

SUF

Hal

lsbe

rg

Lind

esbe

rg:

Gru

ndsk

ola

Lind

esbe

rg:

Gym

ansi

esko

la

Nor

a

Deg

erfo

rs

Kar

lsko

ga:G

rund

skol

a +

Gym

nasi

esko

la Laxå

Ask

ersu

nd

Leke

berg

Ljus

nars

berg

Häl

lefo

rs: G

rund

skol

a +

Gym

nasi

esko

la

Öre

bro:

Gru

ndsk

ola

Öre

bro:

Gym

ansi

esko

laex

kl. R

GD

/RG

H

Antal

Figur.23:.Antal.elever.per.heltid.skolläkare.per.kommun.ht.2007..Källa:.Skolhälso-vårdsenheten,.ÖLL.

I.propositionen.”Hälsa,.lärande.

och.trygghet”.från.2001.lyfts.

elevhälsan.fram.som.ett.eget.

verksamhetsområde.inom.skolan..

I.elevhälsan.ingår.skolhälsovård.

och.elevvård..Grundtanken.är.att.

specialpedagog,.BVC-sköterska/

skolsköterska,.barnläkare/skol-

läkare,.psykolog.och.socionom.

finns.representerade..Fokus.ligger.

på.förebyggande.och.hälsofräm-

jande.arbete.samtidigt.som.fokus.

ska.finnas.på.barn.och.unga.i.

behov.av.stöd..Man.lyfter.fram.

friskfaktorer.före.riskfaktorer..

Perspektivet.har.förskjutits.från.

vuxenperspektiv.till.barn-.och.

elevperspektiv..Man.betonar.

vikten.av.dialog.och.kommunika-

tion.istället.för.information..Tidiga.

insatser.i.låga.åldrar.är.också.

viktigt..

��

mensam för förskola och skola, d.v.s. för alla barn från ett års ålder t.o.m.

gymnasieskolan. Teamens särskilda uppdrag är att främja hälsa hos alla barn

och ungdomar men ha fokus på barn och ungdomar i behov av särskilt

stöd och hjälp i sitt lärande. Teamen ska vara en resurs i det främjande

och förebyggande arbetet på individ, grupp och organisationsnivå. Teamen

ska också vara en resurs i arbetet med att utveckla lärandemiljöer liksom

i arbetet med utvecklingsfrågor, uppföljning och utvärdering. Dessutom

ska teamen vara en resurs för skolornas kompetensutveckling. Mycket

av arbetet handlar om att arbeta med handledning och konsultation till

personal samt att vara ett stöd i arbetet med åtgärdsprogram. De så kallade

basutredningarna är en annan arbetsuppgift som fått allt större utrymme

de senaste åren.

En basutredning görs när man behöver få en fördjupad förståelse för och

kunskap om ett barns behov som underlag för åtgärder i lärandemiljön.

En basutredning utgör också ett underlag för beslut då vårdnadshavare

ansöker om särskola. Dessutom kan den vara en grund för remiss till röst-

och talvårdsenheten/logopedmottagning, barn och ungdomspsykiatriska

kliniken, barnneuropsykiatriska mottagningen och barn- och ungdoms-

habiliteringen. En basutredning innehåller fyra delar, en pedagogisk, en

psykologisk, en social samt en medicinsk utredning. Efter genomförd

utredning gör teamet gemensamt en bedömning, sammanfattning och

rekommendation. Vårdnadshavaren och barnet ska vara delaktiga i hela

processen. Utredningen ska inte bara ha fokus på barnet utan allra först

ska den lärandemiljö barnet befinner sig i kartläggas och analyseras.

TandvårdenDen avgiftsfria tandvården administreras och ersätts via hälsokansliet.

Ytterligare insatser till barn och ungdomar regleras i hälso- och sjuk-

vårdsnämndens överenskommelse med folktandvården. Dessa insatser

består såväl av specialisttandvård som generella insatser med tonvikt på

preventiva och främjande insatser. Allmäntandvård bedrivs såväl vid de

drygt tjugo folktandvårdsklinikerna i länet som av privata vårdgivare.

Specialisttandvård för barn erbjuds efter remiss till folktandvårdens cen-

trum för specialisttandvård, där samtliga odontologiska specialiteter finns

representerade. Samarbete mellan allmäntandvård och specialisttandvård

sker kontinuerligt i form av remisstandvård, konsultationer, klinikbesök,

terapiplanering, internutbildning och utvecklingsarbete.

För barn i åldrarna 0-1 år ges, förutom ev. akutvård, information

till vårdnadshavare framförallt angående kostvanor, munhygien och

sug(o)vanor. Från och med två års ålder och till och med det kalenderår då

Landstinget.ansvarar.för.att.alla.

barn.och.ungdomar.får.den.

tandvård.de.behöver..Detta.

obligatoriska.vårdåtagande.om-

fattar.såväl.allmäntandvård.som.

specialisttandvård.och.gäller.samt-

liga.barn.och.ungdomar.från.0-19.

års.ålder.(cirka.65.000.individer)..

Barn.och.ungdomar.kan.fr.o.m..

det.kalenderår.de.fyller.två.år.välja.

vårdgivare.för.den.allmäntand-

vård.som.erbjuds.av.Örebro.läns.

landsting..

��

man fyller 19 år erbjuds individualiserad vård enligt ett systematiskt och

regelbundet revisionsupplägg, där varje barn/ungdom som är folkbokförd

i länet listas hos en ansvarig tandläkare. Undersökning sker regelbundet,

men intervall och omhändertagandekategori (tandläkare, tandhygienist,

tandsköterska) varierar mot bakgrund av en individuell riskbedömning.

I denna vägs såväl odontologiska som medicinska, sociala och psykolo-

giska faktorer in med fokus på karies, parodontit och bettutveckling. Sett

ur ett tidsperspektiv har tandhygienisterna fått en allt mer central roll i

tandhälsoövervakningen och i genomförandet av de preventiva behand-

lingsinsatserna för barn och ungdomar.

Omkring en tredjedel av länets barn och ungdomar är någon gång

under sin uppväxt i behov av specialisttandvård. Den största gruppen

(20-25 procent) utgörs av dem som behöver någon form av specialiserad

tandregleringsvård (ortodonti), medan cirka tio procent remitteras för

andra typer av specialiserad tandvård. Det handlar om frågeställningar

eller vårdbehov som ligger utanför allmäntandläkarens kompetensområde.

Det kan vara sällsynta tillstånd eller komplicerade behandlingar. Ofta kän-

netecknas frågeställningarna vid remiss till specialisttandvård just av sin

komplexitet där odontologiska frågeställningar kompliceras av medicinska,

psykologiska eller sociala förhållanden.

Ungefär en procent av länets barn och ungdomar remitteras varje år

till avdelningen för pedodonti (barntandvård). Remissanledningarna

varierar inom ett brett spektrum: okontrollerad kariessjukdom, allvarlig

allmänsjukdom eller funktionshinder med inverkan på den orala hälsan,

tandutvecklingsstörningar, traumaskador på tänder och mjukvävnader,

andra mjukvävnadsförändringar mm. Den enskilt vanligaste remissanled-

ningen är dock tandvårdsrädsla eller att barnet/ungdomen av andra skäl

inte samverkat till den tandvårdsbehandling som är indicerad.

Ortodontin (tandreglering) omhändertar cirka 2 500 barn och ung-

domar om året medan motsvarande siffra för pedodontin (barntandvård)

är cirka 600. Dessutom får omkring 200 ungdomar per år behandling av

”vuxenspecialister”, till exempel vid behov av implantat.

Samverkan.över.organisationsgränser

Folktandvården har ett definierat uppdrag tillsammans med barnhälso-

vårdens BVC, vars personal skall ges tillräcklig kunskap för att uppmärk-

samma och remittera riskbarn ur tandhälsosynpunkt. Samverkan sker

också, mestadels via specialisttandvården, med barn- och ungdomskliniken

och barn- och ungdomshabiliteringen, såväl kring enskilda patienter som

genom regelbunden rondverksamhet. Vidare representeras specialist-

tandvården i särskilda ”samverkansorgan” kring specifika patientgrupper

•

��

som till exempel ungdomar med ätstörningsproblematik eller barn med

läpp-, käk-, gomspalt. Ett fördjupat samarbete mellan avdelningen för

pedodonti och barn och ungdomspsykiatrin (BUP) har inletts och sker i

form av regelbunden konsultation. Nära samarbete sker också med länets

anestesiavdelningar kring barn och ungdomar i behov av tandbehandling

under narkos.

Barn-.och.ungdomsklinikenÅr 2007 uppgick antalet vårddagar på barn- och ungdomskliniken till 11

468. Antalet förlossningar inom Örebro läns landsting har ökat med 15

procent mellan åren 2000 och 2007, vilket medfört motsvarande ökning

av behov av neonatalsjukvård och barnläkarundersökningar på BB.

Förutom slutenvårdklinikens akutverksamhet dygnet runt finns en stor

mottagningsverksamhet för barn med såväl specifika kroniska sjukdomar

som en allmänpediatrisk verksamhet för barn i Örebro.

I södra länsdelen har det funnits en öppenvårdsmottagning i Kumla och

en i Hallsberg men under 2007 har dessa slagits ihop till en mottagning i

Hallsberg. Detta bedöms innebära bättre möjligheter att bemanna mot-

tagningen och erbjuda en bra verksamhet för barnen. Under 2007 hade

kliniken 12316 läkarbesök på mottagningen i Örebro och Hallsberg.

Tillsammans med besök hos övriga personalkategorier och läkarunder-

sökningar på BB blir antalet besök 19710. Antalet remisser ökade med

25 procent mellan år 2006 och 2007. 86 procent av remisserna kommer

från primärvården.

Sedan förra rapporten skrevs har en hel del utvecklingsarbete skett vid

barn- och ungdomskliniken.

Teamarbete har utvecklats kring många grupper av kroniskt sjuka barn

där läkare, sköterska och vid behov kurator, psykolog, dietist, sjukgymnast

och arbetsterapeut samarbetar för att hjälpa barnet och familjen. Som

exempel kan nämnas team för barn med hjärtsjukdomar, cystisk fibros

och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Dysmeli och armprotesenheten har utvecklat sin kunskap om och sitt

omhändertagande av barn med benmissbildningar och får därigenom fler

remisser från andra län.

Det ökande problemet med övervikt och fetma har lett till att enheten

utvecklat ett strukturerat omhändertagande av barn med svår fetma.

Satsningen har möjliggjorts genom resurstillskott.

Efter många års arbete har också extra resurser beviljats i form av två

sjukskötersketjänster för att utveckla sjukvård i hemmet för barn. Det

Barn- och ungdomsklin-

ken.i.Örebro.är.länets.enda.barn-

klinik.med.slutenvårdsplatser..Vid.

kliniken.erbjuds.slutenvård.för.de.

flesta.barnmedicinska.sjukdomar.i.

åldrarna.0.till.18-20.år..Dessutom.

vårdas.barn.från.andra.medicin-

ska.specialiteter.som.exempelvis.

kirurgi.och.ortopedi..

��

mobila barnteamet arbetar tillsammans med kommunens verksamheter

och har bidragit till att förbättra livskvaliteten för många svårt sjuka barn

och deras familjer.

Enheten med medicinska platser inom barn- och ungdomshabilite-

ringen har lagts ner. Vårdansvaret för barn med behov av rehabilitering

efter förvärvad hjärn- eller ryggmärgsskada har lagts över på barn- och

ungdomskliniken med hjälp av viss personalförstärkning. Rehabilite-

ringsträning är svårt att integrera på en avdelning som mestadels består

av akutsjukvård. Personalen är inte utbildad i ett rehabiliteringsstödjande

arbetssätt – något man håller på att förbättra med utbildning. Lokaler för

träning saknas och det är svårt för behandlare att resa från Halltorp till

barnet för nödvändig träning.

Barn- och ungdomskliniken har en hög kompetens med 97 procent

vidareutbildade barnsjuksköterskor, vilket är bäst i landet, och vetenskap-

ligt välmeriterade läkare. Forskningsaktiviteten vid Barn- och ungdoms-

kliniken har varit hög under många år. Kliniken tillhör de mest aktiva

enheterna vid USÖ. Ett stort antal av klinikens läkare har disputerat

liksom också två sjuksköterskor och en arbetsterapeut. På kliniken finns

tre docentkompetenta medarbetare och en professor i pediatrik. Under

2004 försvarade fyra medarbetare sina avhandlingar. Antalet vetenskapliga

publikationer och presentationer ligger på en hög nivå om man jämför

med många andra kliniker på USÖ.

Det finns dock hinder och begränsningar för att kunna erbjuda en

god vård i alla avseenden. I modern nyföddhetssjukvård är föräldrarna

delaktiga i vården på ett helt annat sätt än tidigare. Bl.a. kan känguruvård,

d.v.s. att föräldrar bär sina barn mot huden, innebära att barnen mår

bättre och lär sig äta fortare. Bristen på rum där föräldrarna kan vårdas

med sina barn känns besvärande

liksom brist på lokal för träning

av nyskadade barn.

Det övergripande målet är att

vårda rätt barn på rätt sätt. Det

innebär att lindrigt sjuka och

framför allt äldre barn kan skötas

i primärvården. Svårt och kroniskt

sjuka barn och små barn ska skötas

av barnläkare, allt enligt en över-

enskommelse med primärvården.

Men barn- och ungdomskliniken

får allt fler jourfall (figur 24),

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Antal

Figur.24:.Antal.jourfall.på.Barn-.och.ungdomskliniken,.USÖ.1997-2006..Källa:.Barn-.och.ungdomskliniken,.USÖ.

�0

däribland många barn som inte hade behövt komma eller som kunde ha

tagits om hand i primärvården utifrån en medicinsk bedömning. Förutom

medicinska behov är det oro och ibland bristande stöd i omgivningen som

får föräldrar att söka akut med sina barn. Under de senare åren har en

kontinuerlig ökning av jourfallen skett, något som gör att resurserna för

de svårt sjuka barnen inte räcker till.

Öppenvårdsmottagningar.i.barn-.och.ungdomsmedicinUnder 2006 utfördes totalt vid öppenvårdsmottagningarna cirka 5500

patientbesök varav 4500 hos läkare. Av de sistnämnda var 60 procent

nybesök och resten återbesök. Sjuksköterskorna har en betydande del

telefonrådgivning.

De klart vanligaste orsakerna till besök är astma, andra allergiska sjuk-

domar och infektioner. Dessa tre diagnosområden utgör nästan hälften av

alla besök. Många bedömningar och utredningar görs också p.g.a. tillväxt-

rubbningar, magtarmbesvär, huvudvärk och liknande. Mera specialiserade

patientfall kan också utredas och kontrolleras på öppenvårdsmottagning-

arna i samråd med pediatrisk subspecialist på USÖ. Under de senaste åren

har gruppen barn med fetma uppmärksammats och olika interventioner

som t.ex. dietist och sjuksköterskebaserade samtal finns vid några av

mottagningarna. Fullständiga utredningar av allergi och astma görs mer

eller mindre inom enheterna och går ofta att samordna så att man vid en

astmautredning kan göra ”allt i ett svep”. Allergivaccinationsverksamhet

finns i Karlskoga och Lindesberg.

Läkarna vid mottagningarna har BVC som så kallade konsult-BVC

vid alla vårdcentraler samt mer eller mindre skolhälsovård i upptagnings-

området. Detta ger en god inblick i barnens och ungdomarnas situation.

Samtidigt får också kommunerna välkvalificerade skolläkare för bland

annat medicinska basutredningar vid neuropsykiatriska frågeställningar.

Barn och ungdomsmedicinska öppenvårdsmottagningar är en viktig

del av hälso- och sjukvården för länets barn och ungdomar. Man för ut

specialistsjukvård nära patienterna. Öppenvårdsbarnläkarna får också

en unik kunskap om sina patienter då de kan träffa dem såväl vid BVC

och skolläkarmottagning som på den vanliga mottagningen. Detta och

ett inarbetat samarbete med BUP, barnhabiliteringen och socialtjänsten i

kommunerna, ger ett mer socialpediatriskt arbetssätt än man kan få vid

en vanlig sjukhusbarnklinik. Förutsättningarna för god kontinuitet och

tillgänglighet är goda.

Öppenvårdsmottagningar

i barn- och ungdomsmedi-

cin.utvecklades.i.Sverige.under.

1960-.och.1970-talet..Målet.var.

en.öppenvårdsbarnläkare.per.

5000.barn.med.arbete.såväl.inom.

hälso-.som.sjukvård..I.dag.finns.

barn-.och.ungdomsmedicinska.

mottagningar.i.Hallsberg,.Karlsko-

ga.och.Lindesberg..Mottagningen.

i.Hallsberg.är.en.del.av.barn-.och.

ungdomskliniken.USÖ..I.Karl-

skoga.och.Lindesberg.är.de.egna.

enheter.under.respektive.sjukhus-

förvaltning..I.Karlskoga.är.man.

samlokaliserad.med.barnpsykiatrin.

respektive.barn-.och.ungdomsha-

biliteringen.till.ett.barncentrum.

��

I västra och norra Örebro län finns i dag ungefär det barnläkarantal

som anses vara optimalt. I Hallsberg bör det finnas två tjänster. För barnen

och ungdomarna i Örebro och Lekeberg finns det utrymme för minst fyra

barnläkare med profilering åt pediatrisk öppenvård, helst med placering

utanför USÖ för att kunna arbeta optimalt socialpediatriskt.

Barn-.och.ungdomshabiliteringenEfter grundutredning, som konstaterat att det föreligger ett funktionshin-

der och att det finns behov av insatser som habiliteringen förfogar över,

kan familjen remitteras till barn- och ungdomshabiliteringen.

Barn och ungdomar samt deras familjer har behov av kunskap om

barnets funktionsnedsättningar och dess effekt på vardagsliv, hälsa och

utveckling. De behöver insatser och åtgärder för att bibehålla eller utveckla

sin funktionsförmåga, men också för att understödja barnets aktivitet

och delaktighet i familj, förskola, skola och fritid. Familjen behöver ofta

psykologiskt, socialt och praktiskt stöd i den speciella livssituation som

funktionshindret ger upphov till. De behöver ett lättillgängligt och samlat

stöd som ges när och där det behövs, det vill säga även till personer som

arbetar med barnet eller ungdomen i dess vardag.

Utifrån en karläggning av barnets och familjens behov upprättas tillsam-

mans med dem en individuell habiliteringsplan där bland annat mål och

planerade insatser samt tidpunkt och ansvarig för uppföljning preciseras.

Insatserna fogas samman av de olika professionerna till en habiliterings-

process, där samverkan inom landstinget och med kommunala och statliga

verksamheter är viktigt.

Habiliteringsinsatserna utförs av ett tvärprofessionellt team där medi-

cinsk, pedagogisk, social, psykologisk och teknisk kompetens samverkar.

Teamen har en särskild habiliteringskunskap, vilket innebär kunskap om

funktionshinder och deras effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling.

Kunskapen är såväl yrkesspecifik som gemensam, med syftet att mötet

med familjen ska präglas av kompetens och delaktighet.

Verksamheten är organiserad i sex geografiska team/arbetslag varav tre

team har placering i länsdelarna, norr, söder och väster samt tre team i

Örebro. Därutöver finns organiserad länsövergripande verksamhet och

specialisering kring rörelsehinder, förvärvade hjärnskador, syn och hör-

sel samt autism. Länsövergripande specialisering finns också inom flera

metodområden såsom musik, oralmotorik, datoranvändning för kom-

munikation, intensivträning och handhabilitering.

Målgruppen.för.barn- och

ungdomshabiliteringen.är.

barn.och.ungdomar.med.funk-

tionshinder.i.åldern.0.till.och.

med.sista.gymnasieåret.och.deras.

familjer..Syftet.är.att.dessa.barn.

och.ungdomar.ska.få.möjlighet.

att.utvecklas.så.långt.som.deras.

förutsättningar.tillåter.samt.få.ett.

så.självständigt.och.innehållsrikt.

liv.som.möjligt.i.gemenskap.med.

andra..Målgruppen.preciseras.

av.funktionshinder.till.följd.av.

medfödd.eller.förvärvad.skada/

sjukdom.inom.nerv-,.muskel-.och.

skelettsystemet.och/eller.sinnesor-

ganen.samt.vissa.medicinska.och.

neuropsykiatriska.sjukdomar.som.

kräver.bedömning.och.insats.av.

flera.samverkande.yrkesprofessio-

ner.som.finns.inom.habiliterings-

teamen..Graden.av.funktionshin-

der.varierar.avsevärt.och.det.är.

vanligt.med.en.kombination.av.

flera.funktionshinder.samtidigt..

��

Flertalet team består av arbetsterapeut, habiliteringspedagog, kurator,

logoped, läkare, psykolog, sjukgymnast och teamsekreterare.

År 2000 var 1322 barn och ungdomar inskrivna inom barn- och ung-

domshabiliteringen (0 – 21 år). År 2007 har den siffran ökat till 1557

barn och ungdomar (tabell 14).

Ökningen beror huvudsakligen på att barn och ungdomar med au-

tismspektrumstörning (autism, genomgripande störning och Asperger syn-

drom) har ökat under senare år. Främsta orsaken till detta är ökad kunskap

om funktionsstörningen och att fler barn/ungdomar med neuropsykiatrisk

problematik remitteras till barn- och ungdomspsykiatriska kliniken för

bedömning och utredning. När diagnos är fastställd överlämnas remiss

till barn- och ungdomshabiliteringen.

Röst-.och.talvårdsenhetenRöst- och talvårdsenheten hade 281 nybesök av barn och ungdomar 2007.

Av mottagningens 3463 besök var drygt 50 procent barn och ungdomar.

En av de största diagnosgrupperna är barn med tal- och/språkstörning.

Man beräknar att 5-8 procent av alla barn i förskoleåldern har en störd

språkutveckling och 1-2 procent har en grav språkstörning. För Örebro

län innebär det att ca 25-50 barn per årskull har en grav språkstörning.

En generell eller grav språkstörning är en dold och fortfarande för många

en okänd funktionsnedsättning som medför såväl svårigheter med lärande

i skolan som sociala konsekvenser. Skolbarn med generell språkstörning

behöver pedagogisk anpassning och specialpedagogiska insatser i lärandesi-

tuationen under lång tid. Generell språkstörning omfattar både förmågan

att förstå språk och att uttrycka sig verbalt i tal och skrift. Forskning visar

att en konstaterad språkstörning i sexårsåldern består även i vuxen ålder.

Den underliggande språkstörningen finns kvar även om de språkliga

svårigheterna ändrar karaktär under uppväxten.

För att upptäcka språkstörningar så tidigt som möjligt görs språkobser-

vationer i samband med barnhälsovårdens allmänna hälsoundersökningar

vid 2,5 och 4-års ålder. Remiss till logoped för bedömning och behand-

ling kommer oftast från BVC. Barn i skolåldern remitteras till logoped

för utredning vid misstänkt generell språkstörning eller grava läs- och

skrivsvårigheter/dyslexi.

De senaste åren har antalet remisser till logoped på röst- och talvårds-

enheten för dyslexiutredning ökat markant med längre väntetider som

påföljd. Ökningen kan till dels bero på en ökad kunskap och medvetenhet

inom skolan och elevhälsoteamen om dessa svårigheter.

Röst- och talvårdsenheten.

är.en.självständig.enhet.inom.

USÖ.för.logopedisk.och.foniatrisk.

verksamhet..Uppdraget.är.utred-

ning.och.behandling.av.röst-,.tal-.

och.språkstörningar.samt.sväljsvå-

righeter.hos.barn,.ungdomar.och.

vuxna..Verksamheten.bedrivs.av.

logopeder.i.nära.samverkan.med.

foniatrer/specialistläkare..Mot-

tagningen.ansvarar.för.patienter.

från.Örebro.och.Lekeberg.samt.

södra.länsdelarna..Vid.Karlskoga.

och.Lindesbergs.lasarett.finns.

egna.logopedmottagningar.med.

ansvar.för.västra.respektive.norra.

länsdelarna..Logopedmottagning-

arna.i.länet.samverkar.och.har.

gemensamma.behandlingsriktlin-

jer..De.foniatriska.verksamheten.

är.länsövergripande.och.innefat-

tar.även.viss.regionvård.

Funktionshinder Antal

Autismspektrum. 503

Flerfunktionshinder 301

Utvecklingsstörning 318

Hörselskada/döv 204

Rörelsehinder 154

Förvärvad.hjärnskada 15

Synskada 34

Medicinskt.funktions-

hinder....

28

Tabell.14..Antal.inskrivna.inom.respektive.funktionshindergrupp.hos.barn-.och.ungdomshabiliteringen.2007..Källa:.Barn-.och.ungdomshabili-teringen.ÖLL.

��

Barn-.och.ungdomspsykiatrinOftast söker man BUP via någon av de öppenvårdsmottagningar som finns

i Örebro, Lindesberg, Karlskoga och Hallsberg. Mottagningarna har en

bred kompetens och kan möta de flesta situationer och behov. Skulle yt-

terligare insatser behövas finns flera länsgemensamma specialistfunktioner

att tillgå. Dagvård finns på flera ställen i länet och för olika åldersgrupper.

Neuropsykiatriska utredningar görs av barnneuropsykiatriska mottag-

ningen i Örebro. Ätstörningsverksamheten på Eriksbergsgården kan hjälpa

barn och ungdomar vid allvarliga ätstörningar. Dessutom finns resurser

för psykosomatiska problem, för barn som utsatts för sexuella övergrepp

och för ungdomar som behöver en tids slutenvård.

De flesta som kommer till barn- och ungdomspsykiatriska kliniken

har själva tagit kontakt. Det är nästan alltid föräldrar som ringer men

ungdomarna kan också söka själva. Ibland kommer förfrågningar från so-

cialtjänsten, skolan eller primärvården. Till vissa verksamheter krävs remiss

men det mesta av klinikens verksamhet är möjlig att själv kontakta.

Under 2006 hade 1633 barn och ungdomar kontakt med barn- och

ungdomspsykiatriska kliniken. Totalt genomfördes 13771 besök. Kliniken

arbetar alltid i kontakt med hela familjen.

BeroendecentrumUngdomar som använder alkohol och/eller narkotikapreparat regelbundet

har svårt att förstå hur detta påverkar deras psykiska mående. Mottagning-

ens arbete handlar om att ge ungdomarna ökade insikter och tillit till egna

resurser, dvs. stärka sin självkänsla. De får stöd i att lära sig skilja mellan

drogupplevda känslor och vad som kan vara normal tonårsosäkerhet. De

behöver också få kunskap om hur droger/alkohol påverkar psyke och

kropp. Psykiskt arbetsamma perioder, som upplevs som sömnstörningar,

oro, ångest, depressivitet, fobier eller aggressivitet, beror ofta på att de

använder (testar) alkohol eller narkotikaklassade preparat. Det är svårt att

avgöra vad som är ”tonårsproblem”, psykiatriska problem eller drogpro-

blem, vilket gör att behandlingskontakten ofta behöver vara långvarig.

Ofta har ”glorifieringen” av drog och eller alkoholanvändande stor

betydelse i inledningsskedet av en behandlingskontakt och ungdomarna

har inte riktigt bestämt sig för att sluta. Det finns en tendens till att be-

handlingen bryts tidigare än planerat, vilket många gånger beror på återfall,

med där tillhörande skuld och skamkänslor. Kontakten återupptas ofta

igen efter ett kortare uppehåll.

Behandlings/motivationssamtal bedrivs utifrån kognitiv, psykodyna-

Barn- och ungdomspsy-

kiatrin.(BUP).är.en.specialist-

verksamhet.som.ska.erbjuda.

barnpsykiatriska.insatser.till.barn.

och.ungdomar.med.psykisk.

störning.i.Örebro.län.och.tillsam-

mans.med.deras.familjer.och.

andra.samarbetspartners.verka.för.

att.främja.barnets.psykiska.hälsa.

och.utveckling.BUP:s.uppdrag.

är.att.arbeta.med.de.barn.och.

ungdomar.som.har.störst.behov.

av.hälso-.och.sjukvårdsinsatser..I.

uppdraget.ingår.samverkan.med.

andra.resurser.inom.och.utom.

landstinget.som.en.mycket.viktig.

del..Kliniken.tar.emot.barn.och.

ungdomar.och.deras.familjer.från.

spädbarnstiden.upp.till.och.med.

det.år.man.fyller.18.

För.ungdomar.16-25.år.som.har.

ett.behov.av.psykiatriska.insatser.i.

samband.med.missbruks/.bero-

endeproblem,.bosatta.i.Örebro.

län,.har.beroendecentrum.en.

speciell.mottagning,.UBB.ungdom..

Mottagningen.startade.2001.i.

sin.nuvarande.form.och.består.

av.barn-.och.ungdomspsykiater,.

psykolog,.psykiatrisjuksköterskor,.

sekreterare.

��

misk, lösningsfokuserad och systemteoretisk teori, beroende på vilka behov

ungdomarna bedöms ha. Individuella handlingsplaner upprättas som

omfattar vilken inriktning behandlingen ska ha och vilka samarbetspartner

som finns med. Möjlighet finns till familjestöd i de fall där det önskas/tillåts

samt i de fall där personen är omyndig. I övrigt erbjuds öronakupunktur,

haschprogram, provtagningar samt medicinering.

Enheten samverkar med anhöriga och närstående, socialtjänst, Örebro

kommuns ungdomsenhet, Frivårdsmyndigheten, barn- och ungdomspsy-

kiatrin samt olika frivilligorganisationer.

HabiliteringscentrumÖrebro har sedan decennier en handikapprofil med en samling välutveck-

lade verksamheter, förskolor och skolor, specialskolor och riksgymnasier,

resurs och kunskapscentra framför allt med inriktning på barn och ungdo-

mar. Till detta kommer flera forskningscentra som habiliteringens forsk-

ningscentrum, Ahlséns forskningsinstitut och Institutet för handikappve-

tenskap vid Linköpings och Örebro universitet. Habiliteringscentrum är

ett försök att ytterligare stärka länets handikapp- och habiliteringsprofil

nationellt och internationellt.

Sociala.verksamhetenAkut- och utredningshemmet Rosenberg ska bistå socialtjänsten i att

utreda och förebygga psykosociala problem hos barn i ålder 0-12 år

och stödja deras föräldrar i sin föräldraroll så att barnens uppväxtvillkor

förbättras och tryggas. Rosenberg tillgodoser länets behov av akut- och

utredningsplatser. Antalet vårddagar uppgick år 2006 till 1398 för barn

och 829 för föräldrar.

Familjerådgivningen drivs på uppdrag av länets kommuner i lands-

tingets regi. Genom mottagningar i Hallsberg, Karlskoga, Lindesberg och

Örebro kan familjerådgivning erbjudas i samtliga fyra länsdelar. Familje-

rådgivningen arbetar även förebyggande genom bl.a. gruppverksamhet vid

BVC och mödravård. Personalgruppen består framför allt av socionomer

med vidareutbildning.

Samhällsmedicinska.enheten.Liv & hälsa 2004, Liv & hälsa ung 2005 samt Liv & hälsa ung 2007 är

tre stora enkätundersökningar som visar hur länsinvånarna upplever sin

hälsa och sina livsvillkor. Liv & hälsa ung 2005 resp 2007 vänder sig

Habiliteringscentrum.är.en.

samverkansstruktur.för.landsting-

ets.habiliterings-.och.hjälpmedels-

verksamheter,.där.bland.annat.

barn-.och.ungdomshabiliteringen.

ingår..Syftet.är.att.samla,.tydlig-

göra.och.stimulera.praktik,.utveck-

ling,.utbildning.och.internationellt.

samarbete.inom.habiliteringsfältet..

Sociala verksamhetens.

enheter.drivs.av.landstinget,.men.

arbetar.på.uppdrag.av.social-

tjänsten.enligt.bestämmelserna.i.

socialtjänstlagen..Avsikten.är.att.

ge.heldygnsinsatser.åt.barn,.så.

att.deras.uppväxtvillkor.förbättras.

och.tryggas..Avsikten.är.även.att.

ge.rådgivning.åt.vuxna.par.och.

familjer,.så.att.de.kan.vända.på.

en.negativ.livsutveckling.och.på.

ett.bättre.och.konstruktivt.sätt.

förbättra.sina.relationer..

��

till länets elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet. Undersökningarna

visar att folkhälsan i Örebro län är fortsatt ojämnt fördelad mellan olika

åldersgrupper, kön, etnicitet, socioekonomiska grupper och geografiska

områden.

Ett välplanerat folkhälsoarbete kräver att man använder sig av verksam-

ma arbetsmetoder och att den kunskap som finns tas till vara. Kunskapen

måste kunna omsättas till de speciella förutsättningar som gäller i varje

kommun och länsdel. I nätverk och forskningscirklar delar de medver-

kande med sig av sin kompetens och samlar de arbetssätt som bevisats vara

verksamma. Enheten har bedrivit forskningscirklar kring mat och fysisk

aktivitet, föräldrastöd samt områdesbeskrivningar/välfärdsbokslut

Barns och ungdomars hälsa och lärande är i fokus för det metod och

kunskapsstöd som samhällsmedicin ger till förskolor och skolor i länet.

Samhällsmedicin har utredare som verkar i varje länsdel. De erbjuder stöd

när det gäller hälsofrämjande förskole- och skolutveckling, exempelvis

metoder för utformningen av hälsopolicys, stöd i planer för likabehand-

ling, generellt föräldrastödsarbete samt metodutbildning i socialt och

emotionellt lärande.

I avtal om lokalt folkhälsoarbete har tonvikten lagts på arbete med barn

och ungdomars hälsa. Både kommuner och landsting har genomfört en

rad insatser för att förbättra hälsoläget bland de mest utsatta barnen.

Samhällsmedicinska enheten driver också utvecklingsarbeten riktade till

länets förskolor och skolor om kost och nutrition. Syftet är att utjämna

olikheter i hälsa genom ökad kunskap om den offentliga måltidens bety-

delse i det hälsofrämjande arbetet.

Nätverket för arbete med våldsutsatta kvinnor, ”Kvinnofrid”, har vid

årsskiftet 2006/2007 flyttats till samhällsmedicinska enheten för bättre

integration med övriga strategiska folkhälsoinsatser. Detta arbete berör

även barnen.

Den fördjupade studien om tonåringars psykiska hälsa har rönt upp-

märksamhet och stimulerat diskussionerna om barn och ungas hälsosi-

tuation.

Arbetet för att utjämna skillnader i hälsa mellan olika grupper i

samhället måste fortsätta och intensifieras med barn och ungdomar i

fokus. Samordningen av insatser på länsnivå behöver utvecklas samtidigt

som länets aktörer påtalar vikten av nationella insatser för att minska den

ojämlika fördelningen av hälsan i befolkningen.

Samhällsmedicin.är.en.specialitet.

inom.landstinget.som.fokuserar.på.

kunskapen.om.sambanden.mellan.

samhällets.struktur,.miljö.och.be-

folkningens.hälsotillstånd..Sam-

hällsmedicinska enheten.

är.ett.resurscentrum.inom.lands-

tinget,.men.också.mot.samhället.

i.övrigt..Enheten.kartlägger.hur.

invånarna.i.Örebro.län.mår,.stödjer.

arbetet.med.folkhälsa.i.länet.och.

ger.politiker.underlag.till.beslut..

Arbetet.innefattar:.uppföljning.

och.utvärdering,.underlag.för.av-

tal,.kontrakt.och.program,.behovs-

bedömningar,.effektmätningar,.

hälsokonsekvensbeskrivningar.och.

välfärdsbokslut.

��

BarncentrumBarncentrums mål är:

• att ha breda och väl fungerade kontaktytor för information och kun-

skapsöverföring inom landstinget och mot intressenter utanför lands-

tinget.

• att ha en samverkan mellan barn- och ungdomsverksamheter så att

tillgängliga resurser används optimalt.

• företräda och ta till vara barn och ungdomars behov av hälso- och sjuk-

vård samt skolhälsovård och på så sätt försöka påverka och medverka

till att resursfördelningen tar hänsyn till barnets/ungdomens behov i

samhället.

• medverka till att stimulera forskningsaktiviteter inom de berörda om-

rådena samt att medverka till kompetensökning.

• att alla medarbetare och beslutsfattare i Örebro läns landsting arbetar

efter barnkonventionen.

Barncentrum driver ingen egen verksamhet utan ska klargöra och

understödja samverkan mellan barnverksamheterna inom landstinget.

Barncentrum leds av en styrgrupp med representanter från landstingets alla

barnverksamheter. Arbetet leds av en ordförande. Styrgruppen är det forum

där olika samverkansfrågor koordineras. Vid behov tillsätter Barncentrum

arbetsgrupper. Bland annat finns en grupp för barn i sorg och en annan

arbetsgrupp som arbetar med barnkonventionens implementering.

Barncentrum samarbetar även utanför landstinget, framför allt med

länsgruppen för barn- och ungdomsfrågor och Sveriges kommuner och

landstings nätverk för barn- och ungdomsfrågor.

Implementering.av.barnkonventionen

Landstingsstyrelsen fattade i juni 2001 ett beslut att barnkonventionen

skall genomsyra arbetet både för medarbetare och beslutsfattare och att

verksamheterna i sin planering och uppföljning skall ha barnets bästa i

fokus. En processledare utsågs för att leda arbetet med utbildning. En

arbetsgrupp tillsattes med representanter från barncentrums olika verksam-

heter. Alla verksamhetschefer uppmanades att utse 1-2 barnombud, med

uppgift att vara ett stöd i arbetet med att implementera barnkonventionen.

Det finns idag cirka 75 barnombud som har fått en fördjupad utbildning

under två eftermiddagar var. En idébank med förslag på hur barnombuden

kan föra ut barnkonventionen har tagits fram. Barnombuden har många

gånger svårt att få gehör på sina arbetsplatser och saknar en tyngd i arbetet

•

Barncentrum.är.ett.nätverk.

för.verksamheter.i.Örebro.läns.

landsting.som.arbetar.med.hälso-.

och.sjukvård.för.barn.och.ung-

domar..Nätverket.bildades.våren.

1999.på.uppdrag.av.landstingets.

hälso-.och.sjukvårdspolitiker.och.

utvärderades.2002..Barncentrums.

syfte.är.att.främja.hälsa.och.

utveckling.hos.barn.och.ung-

domar.i.Örebro.län(s.landsting).

genom.samarbete.i.gemensamma.

övergripande.barnfrågor.samt.att.

tydliggöra.barnfrågor..

��

med barnkonventionen. Barncentrum ser därför mycket positivt på det

nybildade barn- och ungdomsrådet.

Man har även tagit fram en barncheck att använda vid alla beslut som

tas i landstinget. Barnchecken kan ingå som underlag vid alla beslut och

vara ett stöd vid barnkonsekvensanalys i fullmäktige, nämnder, styrelser

och verksamheter. Barnchecken kan följa ärendet/frågan från början till

slut. Även barnchecken används sparsamt.

Barn.i.sorg

År 2003 tillsattes en arbetsgrupp av barncentrum för att finna hur man

bäst hjälper barn och ungdomar vars förälder eller syskon dött. Arbets-

gruppen har:

• arrangerat två välbesökta utbildningsdagar som vänt sig till olika profes-

sioner inom kommun och landsting som mer eller mindre kan tänkas

komma i kontakt med barn och ungdomars sorg.

• utarbetat och implementerat en handlingsplan för hur man tar hand om

barn till svårt sjuka, döende eller döda patienter vid samtliga somatiska

avdelningar inom sjukhusen i Örebro län.

• sammanställt en lista över aktuell litteratur om barn och ungdomars

sorgereaktion.

• initierat sorgsamtalsgrupper för barn och ungdomar dit man kan vända

sig om sorgearbetet blivit allt för svårt. Tre grupper har fullföljts och

en fjärde är på gång i början av 2008. Grupperna är ett samarbete

mellan kommuner och landsting genom att gruppledarna rekryterats

från ett par kommuner medan organisation och handledning sköts av

landstinget.

Grunduppdraget är slutfört men arbetsgruppen har fortsatt en gles upp-

följning av verksamheten. Vid behov kommer ytterligare utbildningar

att arrangeras och nya samtalsgrupper starta. En framtidsfråga är var i

organisationen man bäst kan placera frågorna om barn och ungdomars

sorg. I dag bygger arbetet på enskilda individers aktivitet och egen eko-

nomi saknas.

Barn-.och.ungdomsrådetBarn- och ungdomsrådets syfte är att:

• utgå från FN:s barnkonvention med syfte att förverkliga dess inriktning

i beslutsfattandet och i verksamheternas vardagsarbete.

• verka för att landstingets verksamheter präglas av hög medvetenhet om

barns och ungdomars särskilda intressen och eftersträva att barn- och

•

Landstingsfullmäktige.beslutade.

2006.att.inrätta.ett.barn- och

ungdomsråd.som.rådgivande.

organ.till.landstingsstyrelsen,.

hälso-.och.sjukvårdsnämnden.

och.forskningsnämnden..Barn.

och.ungdomsrådets.mål.är.att.

medverka.till.att.förverkliga.

inriktningen.i.FNs.barnkonvention.

i.beslutsfattande.och.i.landsting-

ets.verksamheter..Rådet.tillträdde.

den.1.januari.2007.och.har.sju.

ledamöter..

��

ungdomsperspektivet tillgodoses.

• följa utvecklingen, utbyta erfarenheter med andra och sprida kunskap

inom området och stödja landstingsledning och verksamheter.

Under 2007 har barn- och ungdomsrådet fått i uppdrag av landstings-

styrelsen att utforma en handlingsplan för implementeringen av konven-

tionen om barnets rättigheter.

Förskolan.och.skolanDet ställer stora krav på samverkan med andra berörda myndigheter,

exempelvis den kommunala socialtjänsten och landstingets hälso- och

sjukvård. I det samlade ansvaret ingår inte bara insatser för barnen själva

utan även samverkan med hemmen.

För att klara sitt ansvar för skolverksamheten har kommunen avsatt

resurser i form av bland annat förskollärare, lärare, specialpedagoger,

barnskötare, fritidspedagoger, kuratorer, psykologer, skolsköterskor, skol-

läkare och elevassistenter. I de flesta kommuner finns en samordning av

resurserna i elevhälsoteamen.

SocialtjänstenFör att klara sitt ansvar har kommunen resurser i form av bland annat

socialsekreterare för både myndighetsutövande och förebyggande insatser.

Man har också behandlingspersonal och fritidspersonal för stödjande och

behandlande insatser för barn, ungdomar och deras föräldrar. Generellt

gäller att olika lokala lösningar finns beroende på de förutsättningar som

råder.

Från 2007 använder sig länets kommuner av systemet barnets behov

i centrum (BBIC). Detta är ett system som Socialstyrelsen arbetat fram

för handläggning och dokumentation av barn som omhändertas av de

sociala myndigheterna. Systemet är forskningsbaserat och bygger på sju

värdegrunder, som syftar till att socialtjänsten ska bli bättre att ta hand

om dessa barn.

Länets.kommuner.är.skyldiga.att.

tillhandahålla.förskola, skola

och gymnasium.till.alla.barn.

och.ungdomar.som.är.bosatta.

i.länet..Utöver.det.pedagogiska.

ansvaret.ingår.också.ansvaret.för.

elevernas.fysiska.och.psykosociala.

arbetsmiljö,.insatser.inom.skolhäl-

sovård,.elevvård.och.specialpeda-

gogiska.insatser..

Kommunernas.socialtjänst.ska.

verka.för.att.barn.och.ungdomar.

växer.upp.under.trygga.och.goda.

förhållanden..Detta.ska.ske.i.nära.

samverkan.med.hemmen..Kom-

muner.ska.också.i.samarbete.med.

hemmen.se.till.att.de.barn.som.

behöver.får.stöd.och.skydd..Vidare.

ska.kommunen.uppmärksamt.följa.

de.barn.och.ungdomar.som.visar.

tecken.på.en.ogynnsam.utveck-

ling,.t.ex..i.form.av.kriminalitet.och.

drogmissbruk.

��

Forskning Inom Örebro län bedrivs en stor

del forskning och utveckling som

berör barn och ungdomar. Beskriv-

ningarna nedan gör på inget sätt

anspråk på att vara heltäckande

utan är ett axplock av den forsk-

ning och utveckling som pågår

just nu.

TandvårdInom centrum för specialisttand-

vård ryms såväl den odontolo-

giska utbildningsenheten som den

odontologiska forskningsenheten.

De två specialiteterna ortodonti

(tandreglering) och pedodonti

(barntandvård), som i huvudsak

behandlar barn och ungdomar, har

av Socialstyrelsen godkända spe-

cialistutbildningsplatser. Klinisk

forskning och utvecklingsarbete

är obligatoriska delar av denna

utbildning och ingår i specialist-

verksamheten.

Forskningen inom barn- och

ungdomstandvården omfattar flera

områden. Ett sådant är epidemiolo-

gi, klinisk bild och diagnostik samt

prevention av livsstilssjukdomarna

karies och parodontit. Ett inom

barn- och ungdomstandvården

aktuellt ämne är tandvårdsrädsla

och psykologiska behandlingspro-

blem, vars uppkomst, utveckling,

naturalförlopp samt prevention

och behandling sedan lång tid

är ett aktivt forskningsområde

i länet. Vidare studeras etiologi

och resultat av olika behandlings-

metoder vid tandställnings och

bettfel. På senare år har kost- och

sjukdomsrelaterade tanderosioner

(frätskador) uppmärksammats och

blivit föremål för forskning.

Under 2008 inleds ett större

forskningsprojekt, BITA (barn

i tandvården), i samarbete med

odontologiska institutionen, Gö-

teborgs universitet och folktand-

vården Västra Götaland. Projektet

är en 5-årig longitudinell studie av

fyra ålderskohorter som fokuserar

på tandvårdsrädsla och behand-

lingsproblem. Kariesutveckling,

smärtupplevelser, tanderosion samt

andra tandskador och olycksfall ska

också följas inom projektet. Vid

avdelningarna för ortodonti och

pedodonti finns för närvarande

fem disputerade medarbetare och

tre inskrivna doktorander.

FolkhälsaForskningen som bedrivs vid

samhällsmedicinska enheten har

ett mångvetenskapligt perspektiv

och handlar om samtidens ohälsa.

Den forskning som direkt rör

barn och ungdomar har under

de senaste åren dels handlat om

ämnet livskunskap i skolan och

eventuella möjligheter att använda

ämndet i ett alkoholförebyggande

syfte, dels har tonåringarnas psy-

kiska hälsa analyserats utifrån

undersökningen Liv & hälsa ung

2005. Denna undersökning ligger

även till grund för studier om de

döva/hörselskadades situation. De

sistnämnda analyserna genomförs i

samarbete med Örebro och Lunds

universitet.

Att införa verksamma arbets-

metoder i folkhälsoarbetet i länet

är en del av samhällsmedicins

uppdrag. Samhällsmedicin har

tjänster i varje länsdel som erbjuder

metodutvecklingsarbete med syfte

att skapa strukturer och ge me-

todstöd till långsiktigt arbete i all

förskole och skolverksamhet för en

hälsofrämjande utveckling. Bland

annat handlar det om metodut-

�0

bildningar i socialt och emotionellt

lärande, generellt föräldrastödsar-

bete, utformning av policys och

planer kring hälsa, kunskapsstöd i

arbetet för likabehandling samt att

ta tillvara resultat av befolknings-

undersökningar riktade till barn

och unga i länet.

Kroppslig.ohälsaInom mödrahälsovården pågår

flera forskningsaktiviteter. Under

hösten 2007 har VIGA-studien

(viktuppgång under graviditet)

startat, där det utvärderas om

man med förskrivning av FAR

(fysisk aktivitet på recept) och

ökad fokus på vikten kan påverka

viktuppgången under gravidi-

tet. Barnens och mammans vikt

kommer att följas upp ett år efter

förlossningen.

Under januari 2008 startar

TIP-studien (Treatment of IGT

during Pregnancy), en svensk

multicenterstudie som involverar

hela Mellansverige och drivs från

Örebro. Studien avser att utvärdera

insulinbehandling för gruppen

gravida med nedsatt glukosto-

lerans. Förutom utvärdering av

obstetriska och neonatala utfall,

kommer barnen att följas upp.

Amningsfrekvensen i Örebro

län har jämförts med övriga landet,

och varit avvikande sedan 1997.

År 2003 gjorde barnhälsovården

en kartläggning av alla barn födda

2002 som slutade ammas före 2

månaders ålder, detta för att ta

reda på mer om anledningarna.

Man fick in uppgifter om 169

barn. Största gruppen (cirka 90

mammor) angav som anledning

till att man avslutade amningen

i förtid vara, problem med bröst

(såriga bröstvårtor), problem med

amningsteknik och samspel med

barnet. En nästan lika stora grupp

(cirka 70 mammor) beskrev mors

hälsa, motivation samt sociala

situation som anledning till att

amningen avslutades. Slutsatser

kring vilket ytterligare stöd som

behövs för att höja amningsfrek-

vensen blev att bl.a. ge stöd och

information till mamman gene-

rellt i grupp, samt enskilt före och

efter förlossningen. Personalen på

BB, i mödravården och på BVC

måste även utgå från var mam-

man befinner sig kunskapsmässigt

och lyssna på hennes önskemål

kring amningen. Häri ligger svå-

righeten att synkronisera arbetet i

vårdkedjan så att informationen är

samstämmig.

Mödrahälsovårds- och barn-

hälsovårdsenheten bedriver ett

ständigt arbete tillsammans med

barnmorskor och BVC-sköterskor

för att bli bättre på att motivera

mammorna till längre amnings-

perioder. Under år 2005 föränd-

rades vården med bl.a. ett tidigt

hembesök av barnmorskan. Detta

följs sedan upp av ytterligare ett

hembesök inom en månad av BVC

där amningssituationen tas upp.

Forskningsverksamheten vid

Barn- och ungdomskliniken har

tydligare profilerats och har allt

mer styrts till ett samarbete inom

ramen för institutionen för klinisk

medicin vid Örebro universitet.

Ett antal forskargrupper har ut-

kristalliserats vid kliniken. Neona-

talgruppen har två profilområden

där det ena området berör infek-

tioner hos nyfödda och det andra

området fokuserar på smärta och

smärtlindring hos nyfödda. Sam-

mantaget har verksamheten varit

mycket framgångsrik. För tillfället

finns tre doktorander aktiva inom

forskargruppen. Flera longitudi-

nella projekt pågår där data samlas

och analyseras prospektivt. Man

utnyttjar också den molekylär-

biologiska och mikrobiologiska

spetskompetens som utvecklats vid

kliniskt forskningscentrum vilket

i hög grad bidrar till möjligheten

att bedriva högkvalitativ forskning.

Den neonatala smärtforskningen

har utmynnat i två doktorsavhand-

lingar utförda av två sjuksköterskor

på kliniken.

Barnepidemiologigruppen har

fokus på glutenintolerans (co-

eliaki). Denna grupp är starkt

associerad till epidemiologiskt

centrum vid Karolinska institutet.

Gruppen bedriver ett flertal studier

där framförallt patienter med co-

eliaki jämförs med friska matchade

kontroller utifrån olika aspekter på

associerade sjukdomar. Huvudsak-

ligen bedrivs registerforskning där

data insamlas från olika nationella

register.

��

Vidare finns en barnendo-

kringrupp, vars verksamhet fokuse-

rar på diabetes, obesitas, sköldkör-

telsjukdomar och tillväxthormon-

behandling. Tyngdpunkten utgör

diabetesforskning med speciellt

fokus på kroppssammansättning,

ätstörningar, nutrition, insulin-

känslighet samt ett internationellt

samarbete vad gäller livsstilsfakto-

rer, livskvalitet och behandlings-

utfall. Ett diabetesnätverk har

också etablerats inom landstinget

där barnendokrinologigruppen

samarbetar med kvinnokliniken,

medicinkliniken och primärvården

kring t.ex. diabetes och graviditet

samt kroppssammansättning vid

diabetes. Samarbete sker också

nationellt och med andra kliniker

inom närområdet.

Förutom dessa grupper finns

en aktiv allergiforskning och epi-

demiologisk forskning kring in-

flammatorisk tarmsjukdom och

vetenskapliga projekt som berör

livskvalitet vid dysmeli och utmatt-

ningsdepression hos föräldrar till

barn med kronisk sjukdom.

Psykisk.ohälsaPsykiatriskt forskningscentrum

(PFC) är en gemensam resurs för

hela psykiatrin i Örebro län, i vil-

ket barn- och ungdomspsykiatriska

kliniken ingår. Uppdraget är att

bedriva forskning kring psykisk

ohälsa rörande barn, ungdomar

och vuxna.

Ett antal projekt inom ätstör-

ningsområdet pågår vid PFC, däri-

bland SAMÄT som är en nationell

multicenterstudie om behandling

av ungdomar med ätstörningar. I

denna studie har 220 ungdomar

följts i tre år efter påbörjad behand-

ling vid någon av de sex deltagande

klinikerna. Planer finns på en lång-

tidsuppföljning av gruppen efter

tio år. I ett annat projekt studeras

riskfaktorer för utveckling av ät-

störningar hos barn och ungdomar

och möjliga vägar att förebygga

sjukdomsutveckling.

I ett doktorandprojekt med ti-

teln ”Att främja barns utveckling”

studeras behandlingsprocesser i

arbete med späd och småbarnsfa-

miljer. I studien ingår kvalitativa

intervjuer med föräldrar och be-

handlare samt en kvantitativ studie

av förändringar i föräldrarnas hälsa

och problemuppfattning samt

barnens symptom under behand-

lingsprocessen.

I samarbete med barn- och ung-

domsmedicinska kliniker pågår

några projekt kring psykisk hälsa

hos barn med kronisk sjukdom,

särskilt inom IBD-området.

Vidare pågår omfattande forsk-

ning kring tvångsvård av barn och

ungdomar. I detta projekt studeras

etiska konflikter i samband med

tvångsvård sett ur flera olika ve-

tenskapliga perspektiv. Ett särskilt

fokus riktas mot ungdomarnas

erfarenheter av delaktighet i den

barn- och ungdomspsykiatriska

vården, med eller utan tvång.

Habilitering.och.funktionshinderInom barn- och ungdomshabilite-

ringens verksamhetsområde pågår

eller har under de senaste två åren

avslutats, ett antal forsknings och

utvecklingsprojekt. Projekten rör

andning i relation till ätförmåga

hos barn med cerebral pares, asso-

ciation mellan celiaki och cerebral

pares, barn med funktionshinder

och delaktighet i kamratsamspel,

aktivitet och upplevt stöd hos barn

med funktionshinder, stroke hos

barn, tidig intervention för små

barn med autism och deras föräld-

rar, invandrarföräldrars möte med

västerländskt habiliteringsstöd.

Ett par av forskningsprojekten är

knutna till habiliteringens forsk-

ningscentrum och utvecklings-

projekten har erhållit ekonomiskt

stöd därifrån. Inom barn- och

ungdomshabiliteringens verksam-

het finns en disputerad forskare

med särskilt ansvar för att initiera

och handleda projekt inom verk-

samheten.

Övrig.forskningUtöver den forskning som bedrivs

i landstinget förekommer även

forskning inom den kommunala

verksamheten samt på Örebro uni-

versitet, där de flesta institutioner

bedriver forskningsprojekt kring

barn och ungdomar.

��

AnalysDen första rapporten om barns och

ungdomars hälsosituation presen-

terades 2002, med statistik från

framför allt år 2000. Förändringar

har skett sedan dess vilket gör att vi

nu lyfter fram ämnen och områden

som inte var aktuella i den förra

rapporten. På samma sätt som

övriga delar av rapporten har ana-

lysdelen inte förankrats i något po-

litiskt organ utan är Barncentrums

ställningstagande som lämnas till

hälso- och sjukvårdsnämnden i

Örebro läns landsting

Befolknings-.utvecklingDet totala antalet barn och ung-

domar i länet var något lägre

2007 än år 2000. Men det är nu

betydligt fler tonåringar på grund

av de stora barnkullarna i början

av 1990-talet. Dessutom har bar-

nafödandet ökat med 16 procent

under hela 2000-talet med den

största ökningen under de senare

åren. Ökningen verkar hålla i sig de

närmaste åren framöver. Det inne-

bär att antalet barn och ungdomar

kommer att öka kraftigt, vilket är

viktigt att ta med sig i planeringen

av hälso- och sjukvården.

Barns och ungdomars tandhälsa

är en bra indikator på deras all-

männa hälsotillstånd. Barns och

ungdomars tandhälsa är beroende

av den sociala situation de befin-

ner sig i. I Örebro län syns detta

tydligast i Örebro kommun och

stadsdelen Vivalla.

Bland familjer med invandrar-

och flyktingbakgrund finns en

ökad andel sårbara familjer. För-

äldrastödet och barnens fysiska och

psykiska hälsoproblem behöver

särskild uppmärksamhet, i syn-

nerhet gällande egenvårdsinsatser.

Alla länets kommuner tar emot

asylsökande barn som inte sällan

har ett stort hälso- och sjukvårds-

behov. Under 2006 rapporterades

55 av de asylsökande barnen som

avvikna/eftersökta i Örebro län.

Dessa barn, som kan vara gömda,

har behov av och rätt till hälso- och

sjukvård.

På ungdomsmottagningarna

beskriver man att man möter ut-

satta ungdomar. I den sörmländska

enkäten Liv och Hälsa ung 2007,

fann man att de som besökt ung-

domsmottagning vid upprepade

tillfällen mådde sämre psykiskt,

rökte oftare och drack alkohol

oftare än andra. Slutsatsen blev att

Ojämlikhet.i.hälsa.hos.barn.och.ungdomarBarns hälsa speglas tydligt av

barnets sociala situation. Rädda

Barnens fattigdomsindex visar

att det särskilt är faktorer som

utländsk bakgrund och att leva

med en ensamstående förälder

som ökar risken att växa upp i en

fattig familj.

Ett sätt att ge en bild av häl-

soläget är att skapa olika typer

av index som sammanväger olika

data. Denna typ av beskrivning

har dock betydande svårigheter

och resultatet måste tolkas med

försiktighet. Rädda barnen har

konstruerat ett barnhälsoindex om

barns hälsotillstånd på kommun-

nivå. Detta barnhälsoindex ligger

till grund för ”hälsoindex för

förskolebarn” som barnhälsovår-

den använder i Örebro län. Detta

index antyder en sämre hälsa för

förskolebarnen utanför Örebro,

t.ex. i Storå och Degerfors, jäm-

fört med områden i Örebro, t.ex.

Tybble, Lillån och Skebäck. Vivalla

utgör dock ett undantag som visar

på att det även finns betydande

hälsoskillnader inom Örebro kom-

mun.

��

ungdomsmottagningen når mer

riskutsatta unga. Socialstyrelsen

fick 1998 ett regeringsuppdrag

att föreslå åtgärder för att stärka

barnkompetensen och på så sätt

förbättra möjligheterna att leva

upp till FNs barnkonvention inom

hälso- och sjukvård och att särskilt

uppmärksamma pojkarnas möj-

lighet till stöd och råd. Konkret

behövs speciella tider på ungdoms-

mottagningarna för pojkar och till-

gång till både manlig och kvinnlig

personal. Förutsättningarna för ett

bra medicinskt omhändertagande

av pojkar bör vara detsamma som

för flickor. Vid Örebro läns cen-

trala ungdomsmottagningar pågår

ett kvalitetsutvecklingsprojekt.

Syftet är att ta fram indikatorer

som avgör om arbetet är relaterat

till uppsatta mål. En rapport från

detta projekt presenteras i septem-

ber 2008.

Andelen behöriga till gymna-

sieskolan har sjunkit oroväckande

sedan förra rapporten. Örebro län

har procentuellt flest ungdomar

i landet som inte är behöriga till

gymnasieskolan. Oavsett vad detta

beror på är det stor risk för dem att

drabbas av ohälsa.

Hälsovården är till vissa delar

ojämn inom länet, t.ex. vid jämfö-

rande av antalet genomförda hem-

besök och föräldragrupper inom

barnhälsovården. Detta beror i

vissa fall på en ojämn fördelning

och i vissa fall på ett otillräckligt

antal sjuksköterskor med hänsyn

till antalet inskrivna barn på bar-

navårdscentralerna. Resursfördel-

ningen tar även otillräcklig hänsyn

till respektive barnavårdscentrals

uppmätta vårdtyngd. En alterna-

tiv resursfördelning, som också

fördelar insatser utifrån områdets

socioekonomiska situation, är

den modell som folktandvården

använder. Det är under alla om-

ständigheter viktigt att de privata

vårdcentralerna tas med i en resurs-

fördelning.

Mellan hösten 2006 och våren

2008 erbjöds på BVC vaccination

mot pneumokocker till självkost-

nadspris. Under den perioden valde

cirka två tredjedelar av föräldrarna

att betala för vaccinet men det var

stor skillnad mellan de olika barna-

vårdscentralerna. I Vivalla valde 11

procent av föräldrarna att vaccinera

sina barn och i Adolfsberg drygt 80

procent. Detta är en viktig lärdom

att ta tillvara i liknande situationer

då självfinansiering av hälsovård för

barn och ungdomar diskuteras. Att

finansiera hälsovård med egenavgif-

ter riskerar att skapa oacceptabla

skillnader. Idag ingår pneumo-

kockvaccination i det allmänna

barnvaccinationsprogrammet, utan

kostnad för föräldrarna.

Resurserna och kostnaderna

för barnsjukvården i Örebro län

är lägre än i övriga delar av landet.

Detta kan indikera en nationell

ojämlikhet i möjligheten att tillgo-

dose barn och ungdomars behov av

hälso- och sjukvård.

Mödra- och barnhälsovård samt

ungdomsmottagningar bör vara

geografiskt baserade. Även om det

är viktigt med en geografisk bas,

så medför många små enheter

för mödra- och barnhälsovård en

sårbarhet ur kvalitets- och beman-

ningsperspektiv. Patientunderlaget

kan vara för litet på flera av de

små mottagningarna, vilket kan

hindra att vård på lika villkor

upprätthålls.

Det är viktigt ur barnets per-

spektiv att motverka en ojämlikhet

i hälsa på alla plan. Resurser och in-

satser måste fördelas efter behov.

AmningAmningsfrekvensen i länet är bland

de lägsta i landet, utan tydlig orsak.

I en lokal uppföljning (Skånberg,

2002) studerades varför två måna-

ders spädbarn inte ammades. Man

fann då att många barn hade kun-

nat ammas längre med ett bättre

stöd från vården.

Sedan 1970-talet har generella

och riktade insatser genomförts

inom barnhälsovården för att

vidmakthålla och öka amnings-

frekvensen i Örebro län, bl.a.

genom upprepade studiedagar och

gemensamma diskussioner för hela

vårdkedjan (mödravård-förloss-

ning-BB-BVC) och föreläsningar

om amningsstöd. För 2008 och

den närmaste tiden framöver pla-

neras fortsatt arbete med föräldra-

stöd vid amning i samarbete med

hela vårdkedjan. Bland annat ska

��

föräldrar bjudas in till fokusgrup-

per för att få svara på frågan ”Vad

är ett bra amningsstöd”.

Att Örebro län har bland lan-

dets lägsta amningsfrekvens sedan

många år kan inte accepteras. Am-

ning är viktigt ur både medicinskt

och socialt perspektiv för barnen.

Därför är det viktigt att orsakerna

till skillnader mot övriga landet

klargörs och att arbetet med att öka

amningsfrekvensen intensifieras.

TobaksbrukRökning hos föräldrar under

graviditet och spädbarnstiden har

minskat såväl i länet som i landet.

En viktig åtgärd för att minska

rökningen är att stödja barn- och

ungdomar att inte börja röka. I

arbetet mot rökning och tobak har

ungdomsmottagningarna, skolan

och skolhälsovården en viktig roll

att fylla.

Barnmorskor och BVC-skö-

terskor har under många år haft

regelbundna temadagar och ut-

bildningar i bland annat motive-

rande samtal för att få blivande

och nyblivna föräldrar att sluta

röka. Det är viktigt att fortsätta

med det tobakspreventiva arbetet

på alla nivåer.

AlkoholRiskbruksprojektet, som är ett

nationellt projekt, pågår i pri-

märvården sedan 2006. Projektet

syftar till att personalen inom

primärvården ska bli bättre på att

upptäcka riskkonsumtion av alko-

hol. Därmed kan utveckling av al-

koholrelaterade skador, sjukdomar

och alkoholberoende förhindras. I

projektet screenas (med AUDIT)

alla gravida om alkoholbruk för

att identifiera riskbruk och miss-

bruk. BVC tar över arbetet som

mödravården påbörjat. Arbetet är

viktigt och projektet bör fortsätta

och utvecklas.

Under senare år har barn- och

ungdomsklinken tagit emot ett

ökat antal ungdomar med alko-

holförgiftning. Även beroendecen-

trum har tagit emot fler ungdomar,

framför allt unga flickor, vilket

tyder på att problemet är allvarligt.

Det vore önskvärt om det även

fanns ett uppdrag vid ungdoms-

mottagningar och andra verksam-

heter som möter ungdomar, att

screena för att kunna identifiera

riskbruk och missbruk, så att in-

satser kan sättas in tidigt.

SexualitetSexuell hälsa innebär inte bara

att förebygga sexuellt överförbara

infektioner. De som arbetar med

dessa frågor behöver även ha

kompetens och tid att möta sådant

som hänger samman med sexu-

aliteten. Sexualitet och samlevnad

är nära kopplat till självkänsla och

identitet, och en utsatthet på detta

område kan ge stora skador.

Förekomsten av oskyddade

samlag hos tonåringar leder till

konsekvenser i form av sexu-

ellt överförbara infektioner och

aborter. Förekomst av klamydia

ökar oroväckande mycket, och

ökningen ser ut att fortsätta un-

der 2008. Ökningen ses även i

övriga landet. Det är viktigt att

arbeta strategiskt för att förebygga

sexuellt överförbara sjukdomar.

Utökat samarbete mellan skolan,

framför allt gymnasiet och ung-

domsmottagningarna, behövs. I

den STI/HIV-plan som planeras i

landstinget är det viktigt att ung-

domsperspektivet lyfts fram.

Abortsiffrorna i Sverige och

vårt län skulle sannolikt kunna

minskas om större insatser gjordes

inom det förebyggande arbetet

där ungdomsmottagningarna och

skolan spelar en central roll. Det

är viktigt att möta ungdomarna

på deras arena.

Genusperspektivet inom abort-

vården kan också lyftas upp. Poj-

karna deltar inte ofta i besök gäl-

lande abort och något organiserat

omhändertagande av pojkar finns

inte.

Övervikt.och.fetmaÖvervikt och fetma var något

som inte ansågs aktuellt att ta upp

i den förra rapporten. Idag har

övervikt och fetma ökat i samhäl-

let. Överviktsproblematik och

fetma bland barn och ungdomar

har uppmärksammats på många

sätt de senaste åren, bl.a. har ett

��

programarbete genomförts inom

Örebro läns landsting.

Barnhälsovården planerar

(2008) att utforma ett nytt bas-

program där mer tid ska läggas

på livsstilsfrågor på BVC rörande

kost och rörelse med �motiverande

samtal� som metod. Samtidigt

planerar primärvården delta i en

multicenterstudie där ett mer

genomgripande program genom-

förs i interventionsgrupper som

har sin grund i en social-kognitiv

teoribildning.

Hittills har det inte varit möjligt

att erbjuda förskolebarn med fetma

remiss till barnklinik för behand-

ling. Ett regionalt vårdprogram

för behandling av fetma är under

framtagande. Där kommer ett

stort ansvar att läggas på barnlä-

kare i öppenvård vilket fungerar

bra i norra och västra länsdelen.

Skolhälsovården har fått ett allt

större ansvar för att arbeta med

både prevention och behandling

av fetma. Idag kan endast barn

med en svår fetma remitteras

till barn- och ungdomskliniken,

USÖ. Behandlingsansvaret för

övriga barn med fetma finns hos

skolhälsovården.

Både inom mödrahälsovården

och på ungdomsmottagningen

kan fetma vara ett skäl till att unga

kvinnor inte kan ordineras p-piller.

Det kan innebära problem att hitta

ett lämpligt preventivmedel. Ung-

domsmottagningarna kan också

vara en arena för det förebyggande

arbetet mot fetma.

Det förebyggande arbetet och

behandling av fetma och övervikt

är på mycket god väg i länet men

det är en bit kvar innan alla kan

nås. Det regionala vårdprogram-

met kommer också att ställa större

krav, som är svåra att klara av inom

nuvarande ramar utan omfattande

omprioriteringar.

TandhälsaDen generella tandhälsan bland

barn och ungdomar är god och har

förbättrats. Dock har en utplaning

av den positiva utvecklingen setts

de senaste åren.

Under senare år har erosions-

skador på tänder uppmärksammats

vilka uppkommer då tandytor fräts

ner av syror. Det är visat att dagens

livsstil med stor lättillgänglighet

till läsk och andra sura drycker

är en starkt bidragande orsak.

Aktuell forskning i länet visar att

det är främst äldre tonårspojkar

som har grava erosionsskador.

Det finns idag ingen utarbetad

metod för systematisk registrering

av erosionsskador, inte heller för

riskbedömning.

Ätstörning under ungdomsåren

leder många gånger till omfattande

tandskador i vuxen ålder. Det är

viktigt att detta observeras tidigt

när ungdomar uppvisar symtom

på ätstörningar för att undvika

onödigt lidande och framtida

höga tandvårdskostnader för den

enskilda patienten. Erfarenheter

visar att tidig upptäckt och insät-

tande av förebyggande behandling

har en positiv effekt, inte minst ur

ett psykosocialt perspektiv.

NeuropsykiatriMycket har hänt de senaste åren i

arbetet med barn och ungdomar

med neuropsykiatriska funktions-

hinder. Fler barn och ungdomar

har idag en neuropsykiatrisk di-

agnos. Ett programarbete har

genomförts för att belysa området.

Idag sker ett stort och viktigt arbete

på basnivå av barn- och elevhälso-

teamen i skolans verksamhet med

utredningar och stöd till barn

med neuropsykiatriska funktions-

hinder.

Barn och ungdomar med

ADHD-diagnoser blir fler inom

barnpsykiatrin. Många behandlas

farmakologiskt med preparat som

bara får förskrivas av specialister i

barnpsykiatri vilket påverkar det

interna resursutnyttjandet. För

övrigt finns ofta behov av samlade

insatser med flera aktörer runt

dessa barn, inte minst är skolans

stöd viktigt.

Barn och ungdomar med miss-

tänkt autismspektrumstörningar

utreds inom barnpsykiatrin. Under

2007 inkom dubbelt så många

remisser som under föregående år.

Allra mest ökar gruppen äldre barn

och tonåringar med sammansatt

och svårbedömd problematik.

Den ökade efterfrågan innebär att

��

köerna riskerar att växa, trots att

drygt 30 procent fler utredningar

genomfördes under 2007, jämfört

med tidigare år. Ett stort problem

är också att det saknas bra behand-

lingsinsatser efter att diagnosen

ställts. För dessa barn behövs ofta

en samverkan mellan barn- och

ungdomshabiliteringen, barn- och

ungdomspsykiatrin, skolan och

socialtjänsten. Formerna för detta

behöver utvecklas.

Inom barn- och ungdomshabi-

literingen har barn och ungdomar

som får insatser p.g.a. autismspek-

trumdiagnos fördubblats under

de senaste fem åren. Det innebär

att barn- och ungdomshabilite-

ringen, utan några resursförstärk-

ningar, idag har att svara för ha-

biliteringsinsatser för en betydligt

större grupp barn och ungdomar

jämfört med tidigare. Små barn

med autism får numera efter tidig

utredning kontakt med barn- och

ungdomshabiliteringen. Barn med

autism utan samtidig utvecklings-

störning kommer till barn- och

ungdomshabiliteringen först se-

nare under skolåldern. Barn- och

ungdomshabiliteringen har under

senare år inte haft möjlighet att på

ett fullgott sätt ta emot alla som har

behov av habiliteringens insatser.

Reviderade riktlinjer vid neuro-

psykiatriska tillstånd hos barn och

ungdomar håller på att utformas i

ett samarbete mellan kommuner

och landstingsverksamheterna.

Psykisk.hälsaSmå barns psykiska hälsa (0-6

år) är svår att ”mäta” och är inte

synlig i det material som redovisas

i rapportdelen och i tidigare pro-

gramarbete. Detta är ett viktigt

utvecklingsområde.

Örebro län har historiskt, jäm-

fört med nationella riktlinjer och

med andra län, haft mindre resur-

ser för psykologiskt stöd, utredning

och behandling inom mödrahäl-

sovård för blivande föräldrar och

inom barnhälsovård för barn och

deras föräldrar. Det kan inne-

bära att familjernas svårigheter inte

uppmärksammas i kontakterna

med mödra- och barnhälsovården.

Det kan för personal vara svårare

att uppmärksamma det man ändå

inte kan åtgärda.

EPDS som är en evidensbaserad

metod att upptäcka depression och

psykisk ohälsa hos nyblivna möd-

rar kan inte erbjudas alla nyblivna

mammor i länet. Det beror på att

det i delar av länet saknas möjlighet

för konsultation till BVC-persona-

len som administrerar EPDS samt

resurser för att erbjuda psykologisk

behandling till de mammor som

visar sig ha en mera omfattande

depressionsproblematik.

Inom mödrahälsovården har

det hittills funnits en mycket be-

gränsad möjlighet till psykologisk

utredning, stöd och behandling för

blivande föräldrar och psykologisk

konsultation till barnmorskor.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

beslutade februari 2008 om en

förstärkning av det psykosociala stödet i primärvården. Det innebär

en möjlighet för landstinget att

erbjuda förebyggande insatser i

enlighet med nationella riktlinjer.

I den inventering som genom-

förts av primärvårdens insatser

för barn med psykisk ohälsa har

konstaterats att det finns förut-

sättningar för samarbete mellan

barnpsykiatrin och primärvården

för förskolebarn och tonåringar.

För skolbarnen fungerar ofta skol-

hälsovården som första linjen idag

och primärvården har en marginell

roll. För ungdomar med psykisk

ohälsa behöver kontaktytan mellan

barn- och ungdomspsykiatrin och

ungdomsmottagningarna stärkas.

I de enskilda kontakter skolhäl-

sovården har med barn och ung-

domar framkommer ofta tecken

på psykisk ohälsa inklusive ätstör-

ningar. Ett samarbete har påbörjats

mellan skolhälsovården och ätstör-

ningsenheten, där skolhälsovården

kan få stöd och handledning i

enskilda kontakter utifrån problem

hos en elev. Vid förstärkning av

barnpsykiatrins första led framö-

ver är det önskvärt att samarbetet

stärks med skolhälsovården så att

verksamheten kan få stöd och

handledning på liknande sätt när

det gäller övrig psykisk ohälsa.

��

Långvarig.sjukdom.och.funktionshinderDet finns stora grupper av kroniskt

sjuka barn vars sjukdom är så

allvarlig att den påverkar barnens

liv. Många av dessa barn skulle

behöva habilitering, d.v.s. hjälp

att leva ett så bra liv som möjligt

trots sjukdom, men omhändertas

inte av den vanliga barn- och ung-

domshabiliteringen. För dessa barn

och deras familjers bästa behövs

en förstärkning av habiliterings-

kompetensen på barn- och ung-

domskliniken, framför allt i form

av förstärkt sjukgymnastresurs och

arbetsterapeut.

Allergi och astma är bland de

vanligaste folkhälsoproblemen vi

har. Inom vissa landsting finns

en allergikonsulent som kan göra

hembesök eller besök på försko-

lor och skolor. Den möjligheten

saknas i Örebro län, vilket är en

brist.

Sjukvård i hemmet bedrivs av

barn- och ungdomskliniken vid

USÖ sedan 2006. Två sjukskö-

terskor gör sjukvårdande insatser

i hemmet för svårt sjuka barn.

Verksamheten fungerar mycket bra

och är resurseffektiv. Framför allt

ger det en kraftig kvalitetsförbätt-

ring för de svårt sjuka barnen och

deras familjer.

Barn med rehabiliteringsbe-

hov efter förvärvade hjärn- och

ryggmärgsskador kan idag inte tas

omhand på ett optimalt sätt. Det

beror bland annat på de organisa-

toriska formerna, lokalbrist och

knappa personalresurser. Alltför

stort ansvar läggs nu på föräld-

rarna.

Habiliteringsrutiner och an-

vändningen av bedömningsinstru-

ment behöver utvecklas för barn

med flerfunktionshinder. Behov

av psykoterapi och psykosocialt

stöd är inte tillgodosett i tillräcklig

omfattning för barn med funk-

tionshinder.

SmärtaI programarbetet om långvarig

smärta som presenterades hösten

2007 konstaterades det både från

primärvården och barn- och ung-

domskliniken att långvariga smärt-

tillstånd har ökat bland barn och

ungdomar. Även tandvården möter

barn och ungdomar med huvud-

värk och ansiktssmärta. Kunska-

perna om och konsekvenserna av

detta är bristfällig. Förekomsten

av långvariga smärttillstånd hos

barn och ungdomar bör kartläg-

gas noggrannare. Kunskapen om

vård, behandling och rehabilitering

bör öka.

FöräldrastödFöräldrastöd är viktigt, men också

svårt att organisera. Mödra- och

barnhälsovården har sedan 1979

(riksdagsbeslut) ett uppdrag att

erbjuda nyblivna och blivande

föräldrar föräldrautbildning. Stora

insatser med bl.a. utbildningar

för att utveckla föräldrastödet

har genomförts genom åren. De

traditionella föräldragrupperna

motsvarar dock inte behoven hos

dagens föräldrar.

Samarbetet behöver förstärkas

både inom och utanför landstinget.

Familjecentralen är en god platt-

form för att möta lokala behov

samt för att utveckla former att

bättre möta exempelvis invand-

rarföräldrar, adoptivföräldrar eller

tvillingföräldrar.

Med de brister och nya kun-

skaper som finns är det önskvärt

med en översyn av föräldrastödet,

liknande den som nyligen gjorts

i Sörmland (2006). En översyn

skulle kunna belysa och förtydliga

uppdraget och bättre anpassa för-

äldrastödet till dagens föräldrars

behov och kunskaper.

SamverkanUnder 2000-talet har utvecklingen

av familjecentraler och familjecen-

tralsliknande verksamheter varit

kraftig. Utvecklingen har drivits av

ett behov av samverkan och av ett

tydligare barnperspektiv. Arbetet

är vanligen utformat för förskole-

barn och deras familjer men kan

även utvecklas för barn i andra

åldersgrupper och deras familjer. I

första hand har verksamheten varit

inriktad på generell prevention

men kan även utvecklas till en

riktad prevention.

��

Socialstyrelsens lägesrapport

(2008) visar att familjecentraler be-

höver fortsatt uppmärksamhet för

en stabil och hållbar organisation.

Familjecentralens mandat och

huvudmännens överenskommelse

styr familjecentralens utveckling.

Socialstyrelsen föreslår att famil-

jecentraler ska vara fullt samlo-

kaliserade med mödrahälsovård,

barnhälsovård, öppen förskola

och socialtjänstens förebyggande

verksamhet. Såväl familjecentraler

som familjecentralsliknande verk-

samheter utvecklar föräldrastöd

och gruppverksamhet. Kartlägg-

ningen visar att förutsättningarna

att utveckla verksamheten ökar när

fler verksamheter samlokaliseras. I

Örebro län finns ett behov av att

tydliggöra landstingets inriktning

och roll i familjestöd och familje-

centralerna.

I Örebro län finns ett bra sam-

arbete reglerat i avtal mellan skol-

hälsovårdsenheten i Örebro och

övriga kommuners skolhälsovård,

vilket är tämligen unikt i Sverige.

Utifrån ett jämlikhetsperspektiv

skulle en än mer resursjämlik och

sammanhållen skolhälsovård i

länet vara önskvärd.

Det finns nya former av sam-

verkan som nu är högaktuella för

införande i länet. Det ena är BBIC

(Barns behov i centrum) som är

resultatet av ett långsiktigt utveck-

lingsarbete mellan Socialstyrelsen,

kommuner och forskare. Målet är

att skapa nationell enhetlighet i so-

cialtjänstens arbete med barn och

unga. Det uppfattas av Socialsty-

relsen som ett konkret exempel på

ett kunskapsbaserat socialt arbete.

Alla kommuner i länet har börjat

arbeta efter BBIC, som erbjuder ett

system för arbete och dokumen-

tation kring barn som ska utredas

enligt Socialtjänstlagen. Inom

ramen för BBIC ska barnet få en

omfattande läkarundersökning

för att fånga upp hälsoproblem

som kan vara försummade pga en

bristande social situation.

Det andra är ”barnahus” som

ska starta i Örebro. Barnahus

syftar till samverkan mellan polis,

åklagare, socialtjänst och sjukvård

vid misstanke om brott mot barn.

I barnahuset krävs en medverkan

av såväl den somatiska barnsjuk-

vården som barn- och ungdoms-

psykiatrin. Det rör sig om samråd,

men också om tider för planerade

och akuta läkarundersökningar.

Statistiken visar att allt fler brott

mot barn anmäls. Det är önskvärt

att landstinget kan medverka med

sin kompetens för dessa utsatta

barn.

Barncentrums uppdrag är

samarbete i gemensamma frågor

rörande barn och ungdomar.

Barncentrum ser det som viktigt

att fortsätta samarbetet. På längre

sikt kan man tänka sig ett fysiskt

barncentrum, där verksamheter

samlokaliseras för att på bästa sätt

ta hand om barn och ungdomar

och deras familjer.

BarnkonventionenBarn och ungdomar i länet har rätt

att få ett för dem kompetent och

anpassat bemötande i en lämp-

lig miljö överallt där hälso- och

sjukvård för barn och ungdomar

bedrivs.

När Örebro läns landsting 2006

genomförde en nyupphandlad

vårdkvalitetsenkät visade det sig

att enkäten inte var användbar

inom barnsjukvården, varken

av barn eller av föräldrar. Enligt

barnkonventionen måste barn få

möjlighet att göra sig hörda och få

påverka sin egen situation (artikel

12). Barnenkäter bör därför finnas,

men med enklare och anpassade

frågor för barnen. Rimligen bör

det finnas två olika enkäter t.ex.

för barn 7-12 år och 13-18 år.

Även en anhörigenkät anpassad

för föräldrar bör finnas redan vid

upphandlingen.

Arbete med barnkonventionen

har bedrivits i landstinget sedan

1989. Barncentrum arbetar med

barnkonventionen genom s.k.

barnombud. Men tyvärr saknar

många verksamheter barnombud.

Alla barnombud har heller inte

lyckats lyfta barnkonventionen

på sina respektive arbetsplatser.

Orsaken till detta är inte helt känd,

men något som flera uttryckt är att

det har varit svårt utan chefstöd.

Den barncheck som tagits fram att

användas vid beslut i landstinget

används sparsamt. Barncentrum

ser därför mycket positivt på det

��

barn- och ungdomsråd som bildats

och dess arbete med att ta fram en

barnplan. Vi ser det mycket viktigt

att vi tillsammans kan arbeta för

barnkonventionens implemente-

ring i landstinget.

Avslutande.reflektionerI grunden har Örebro län en väl

fungerande hälso- och sjukvård

för barn. Länet har också en re-

sursstark barntandvård, med en

väl utbyggd specialisttandvård.

Primärvården är basen i sjukvården

för hälso- och sjukvården för barn

och ungdomar. Årligen tar primär-

vården emot drygt 70 000 barn

och ungdomar och genomför drygt

60 000 individuella hälsokontakter

inom barnhälsovården.

Både inom primärvården och

på barnmottagningarna i länet

söker föräldrar för symtom som

rimligen borde kunna hanteras

hemma med bättre kunskaper i

egenvård. Broschyren �Egenvård

barn� är populär men för lite

använd, särskilt i invandrarområ-

dena. Innehållet bör ses över t.ex.

med förhållningssätt om när man

bör stanna hemma respektive när

man kan gå till daghem trots för-

kylning etc. Det finns goda skäl att

ge ett tydligare uppdrag till vården

att implementera �Egenvård barn�

i föräldrastödet på BVC.

Tillgängliga populationsba-

serade jämförelser visar att den

somatiska barnsjukvården i Örebro

län har lite resurser, både mätt

som kostnad per invånare (barn)

och i antal anställda av olika ka-

tegorier. ÖLL har minst resurser

för barnsjukvård av alla landsting.

Den ställningen står sig trots att

barnsjukvården fått ekonomiskt

tillskott under de senare åren.

Kostnaden för köpt utomlänsvård

för barn är ungefär hälften av den

hos omgivande landsting. Det

vittnar om en hög kompetens hos

personalen. Ett ökande vårdupp-

drag p.g.a. ökat barnafödande,

ökat remissinflöde, nytt vårdupp-

drag vid rehabilitering av barn med

förvärvade hjärn- och ryggmärgs-

skador samt ökad tillströmning

av akuta jourfall har under den

senaste tiden gjort situationen på

barn- och ungdomskliniken ytterst

besvärlig.

På barnmottagningarna i Karl-

skoga och Lindesberg finns för

västra och norra Örebro län en

väl fungerande allmänpediatrisk

verksamhet. Inom öppenvårdspe-

diatriken finns en unik kunskap

om barn och ungdomar bosatta

i upptagningsområdet eftersom

barnläkaren kan träffa dem såväl

vid BVC, skolläkarmottagning,

som på den vanliga mottagningen.

Detta ger ett mer socialpediatriskt

arbetssätt än man kan få vid en

vanlig sjukhusbarnklinik. Det

är även ett rationellt och resurs-

sparande arbetssätt och ger goda

förutsättningar för kontinuitet och

tillgänglighet. Allmänpediatrisk

verksamhet finns inte utbyggd på

motsvarande sätt i Örebro och

södra länsdelen, vilket bl.a. medför

en ökad belastning på barnmot-

tagningen på USÖ. En utbyggd

öppenvårdspediatrik skulle även

kunna vara ett komplement till

den bassjukvård som primärvården

står för.

Barnpsykiatrin i länet förstärks

för att kunna korta köerna. Det

har också inletts en översyn av

organisation, metod och flöden.

Primärvården som första linje för

barn och ungdom med psykiatrisk

problematik är en nationell inrikt-

ning. Inom det området har ett

gemensamt arbete inletts mellan

primärvård och barnpsykiatri.

En internutredning pågår av de

centrala ungdomsmottagningarna,

deras inriktning, organisation och

innehåll. Kompetensen på länets

ungdomsmottagningar har ökat,

bl.a. genom metoder när det gäller

riskbruk och motiverande samtal.

Hälso- och sjukvården för barn

och ungdomar är dimensionerad

och delvis annorlunda organiserad

i Örebro län än övriga delar av lan-

det. Därför vore det värdefullt med

en genomlysning av hela kedjan av

hälso- och sjukvård för barn och

ungdomar, med frågeställningen

om detta medför några skillnader

och i så fall vilka för barns och

ungdomars hälsosituation i Öre-

bro län jämfört med övriga delar

av landet.

�0

Referenser

Barnombudsmannen. Upp till 18 - Fakta om barn och ungdom; 2007:4.

Bremberg S. (red). Nya verktyg för föräldrar – förslag till nya former av föräldrastöd. Folkhälsoinstitutet; 2004.

CAN. Drogutvecklingen i Sverige 2007. Rapport nr 107. Stockholm: Centralförbundet för Alkohol och narko-

tikaupplysning; 2007.

Köhler L. Indikatorer för barns hälsa i Sverige. Stockholm: Rädda barnen; 2004.

Landstinget i Sörmland. För barnets bästa, från utbildning till en mötesplats – en översyn av föräldrautbildningen.

2006.

Lindén-Boström M (red.). Föräldrars livsvillkor och barns hälsa. En rapport från undersökningen om hälsa, lev-

nadsvanor och livsvillkor, Liv och hälsa 2000; rapport nr 9, 2003.

Lindén-Boström M, Persson C. Tonåringars psykiska hälsa. Liv & hälsa ung i Örebro län 2005. Samhällsmedi-

cinska enheten: Örebro läns landsting; 2007.

Nationella kvalitetsregister. Register för mödrahälsovård. www.kvalitetsregister.se.

Hälsokanliet. Programarbete med inriktning mot barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder. Örebro

läns landsting; 2006.

Rädda barnen. Barns hälsa i Sveriges kommuner 2004, Stockholm.

Salonen T. Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet. Bidrag till ett kommunalt barnindex. Rädda Barnen:

Stockholm; 2002.

SBU rapport 2006:177. Metoder för behandling av långvarig smärta. Stockholm; 2006.

Skolverket www.skolverket.se.

Skånberg G. Varför ammas inte två månader gamla barn? Barnhälsovården: Örebro läns landsting; 2002.

Socialstyrelsen, medicinska födelseregistret www.socialstyrelsen.se

Socialstyrelsen. Familjecentraler. Kartläggning och kunskapsöversikt. Stockholm; 2008.

SoS-rapport 1999:5. När barn lever gömda. Socialstyrelsen: Stockholm; 1999.

Statistiska centralbyrån. Sveriges officiella statistik. 2007. www.scb.se

Stenninger E. Aktuella riktlinjer för utredning, uppföljning/åtgärdsansvar och behandling av neuropsykiatriska

tillstånd hos barn och ungdomar. Barncentrum: Örebro läns landsting; 2003.

Svenska NOBAB. Nordisk förening för sjuka barns behov. www.nobab.se

van Rossum et al. Quantification of health Effects of Breastfeeding. RIVM report 350040001/2005: Bilthoven;

2005.

Werner B. Growth in Sweden. Karolinska Institutet: Stockholm; 2007.

World Health Organization. www.who.int

www.orebroll.se

Postadress: Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro.

Besöksadress: Eklundavägen 1, Örebro. E-post: orebroll@orebroll.se

Telefon 019–602 70 00, telefax 019–602 70 08