före införandet av Samverkansmodellen i Örebro län i ...–rebro läns landsting... · Kulturenheten Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon 019-602

Lena Adem

Dialogprocessen 2011 före införandet av Samverkansmodellen i Örebro län i januari 2012

Kulturenheten

www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 70 08

2 (37)

Innehållsförteckning Innehållsförteckning.................................................................................................................2 Inledning ..................................................................................................................................3

Utvärderingens genomförande.............................................................................................4 Rapportens utformning ........................................................................................................5

Resultat.....................................................................................................................................6 Intern kartläggning - genomförandet av dialogen................................................................6

Förutsättningar för dialogprocessen.................................................................................6 Inledningen av dialogprocessen .......................................................................................6 Kommundialogerna..........................................................................................................7 De tematiska dialogerna...................................................................................................9 Dialogens innehåll 2011.................................................................................................10 Vilka var dialogdeltagarna? ...........................................................................................10 Organisatörernas upplevelse av dialogprocessen...........................................................10

Enkätundersökning - deltagarnas syn på genomförandet ..................................................13 De som ingår i undersökningen .....................................................................................13 Resultat dialogprocessen 2011.......................................................................................15 Vikten av att delta i processen .......................................................................................17 Vad har dialogprocessen gett? .......................................................................................18 Kulturplanen...................................................................................................................19 Dialogen i framtiden ......................................................................................................22 Övriga synpunkter..........................................................................................................25

Slutdiskussion ........................................................................................................................27 Bilaga 1. Enkät .......................................................................................................................30

Kulturenheten


3 (37)

Inledning Kultursamverkansmodellen är en reform som innebär att delar av den statliga kulturfinansie-ringen flyttas till regional nivå. Områdena det gäller är:

1. Professionell teater-, dans- och musikverksamhet 2. Regional museiverksamhet 3. Konst- och kulturfrämjande verksamhet 4. Regional arkivverksamhet 5. Filmkulturell verksamhet med särskild inriktning mot barn och unga 6. Hemslöjdsfrämjande verksamhet 7. Regional biblioteksverksamhet

Målet med modellen beskrivs på Regeringskansliets hemsida vara enligt följande: Målet med denna kultursamverkansmodell är att föra kulturen närmare medborgarna. Mo-dellen ger förutsättningar för ett ökat regionalt inflytande och ansvar, bland annat genom att landstingen får besluta hur vissa statliga medel ska fördelas i länen. Regioner som ingår i kultursamverkansmodellen får medel utifrån respektive regional kul-turplan, som fungerar som en ansökan till staten. Statens kulturråd beslutar, efter samråd med övriga berörda myndigheter, om nivån på bidragen. Kulturplanen kan också, beroende av ansats, fungera som en regional plan för kulturens utveckling. 2010 fattades beslut om att Örebro län skulle gå in i Samverkansmodellen 2012. Länet valde att skapa en plan som inte enbart var en ansökan till staten, utan också en plan för den regionala kulturutvecklingen under målperioden 2012-2014. Kulturplanens förverkligande förutsätter en bred samverkan mellan regionens olika aktörer. Viktiga parter är länets kulturinstitutioner, regionala kulturkonsulenter, länets kommuner, civilsamhället och fria kulturskapare. För att skapa en fungerande samverkan inleddes där-för en dialogprocess i Örebro län våren 2011. Syftet var dels att skapa en gemensam kultur-plan, som de olika aktörerna kunde känna igen sig i och ställa sig bakom och dels att ge en bra grund för fortsatt samverkan. I kort sammanfattning har dialogprocessen i Örebro län 2011 bestått av

• en kontinuerlig dialog och samverkan med kulturinstitutionerna, kulturkonsulenter, kommunala kulturchefer, Länsstyrelsen, Länsbildningsförbundet, Musikhögskolan, och Örebro kommun

• kommundialoger i länets samtliga kommuner där kommunerna själva bjöd in kul-turskapare, föreningar, politiker och kulturintresserade invånare till dialogmöten.

• tematiska dialogmöten med fokus på unga, teckenspråk, bild och form, konstfrämja-re, kulturarv, musik, bildningsförbund och slöjd

Kulturenheten


4 (37)

• politisk diskussion genom fyra presidiekonferenser för kommuner och landsting samt kontinuerliga samtal i landstingets nämnd för tillväxt kultur och bildning

• ett stort antal mindre möten med aktörer från det fria professionella kulturlivet • dialoger med andra viktiga aktörer så som Statens kulturråd, länets kommuner,

KLYS (Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd), KRO (Konstnä-rernas Riksorganisation) och Art of Sweden

• skriftliga återkopplingar av olika slag. Eftersom dialogprocessen är central för förverkligandet av kulturplanen i Örebro län har det upplevts viktigt att utvärdera dialogprocessen 2011. Syftet med undersökningen är att vara en beskrivning av processen och en slags självut-värdering inom landstingets organisation. Syftet är också att ge svar på hur dialogprocessen har uppfattats av övriga deltagare. Resultatet är tänkt att användas av kulturenheten på Örebro läns landsting i det fortsatta arbetet med att utveckla en fungerande samverkan och dialog. Utvärderingens genomförande Utvärderingen har genomförts med hjälp av:

• dokumentation från den genomförda dialogprocessen • intervjuer med ansvariga för dialogprocessen på Örebro läns landsting: Karin Wet-

termark-Jonsson (samtalsledare och ansvarig för upplägg), Rikard Åslund (samtals-ledare) och Sofi Rosendahl (dokumentatör och analysansvarig)

• webbenkät till samtliga dialogdeltagare som lämnat kontaktuppgift (500 av drygt 600 deltagarna). Den som saknat e-postadress har fått en postal enkät.

o Undersökningen genomfördes med hjälp av webbverktyget ES-Maker. Deltagarna anonymiserades vid utskicket.

o Undersökningen skickades ut 28 oktober med tre påminnelser i novem-ber.

o Ett preliminärt resultat presenterades på länskulturrådet 4 november och i Nämnden för tillväxt kultur och bildning (ÖLL) 29 november.

o En slutlig sammanställning av resultatet skapades 5 december och ligger till grund för den här redovisade sammanställningen.

o 249 personer besvarade enkäten (Svarsfrekvens 50 procent). Ansvarig för genomförande och analys är Lena Adem, kulturstrateg/utredare inom den en-het på landstinget som genomförde dialogprocessen. Hon var inte med under genomförandet av dialogprocessen våren 2011 (kommundialoger och tematiska dialoger) utan anställdes i maj 2012.

Kulturenheten


5 (37)

Rapportens utformning Rapporten redovisas i två delar.

• Den interna undersökningen utgår från dokumentation och intervjuer med tjänste-män inom kulturområdet på regional nivå.

• Enkätundersökningen redovisas med hjälp av diagram och förklarande text på total-nivå.

Rapporten avslutas med en sammanfattning som lyfter fram det resultat som bedöms särskilt viktigt att ta hänsyn till i den framtida dialogen. Enkäten som användes i undersökningen finns också med som bilaga i rapporten. I separat bilaga till rapporten finns en förteckning över den dokumentation (från dialogpro-cessen), som finns tillgänglig hos kulturenheten på Örebro läns landsting, samtliga öppna svar i enkätundersökningen samt en förteckning över de möten som har ingått i dialogpro-cessen 2011. .

Kulturenheten


6 (37)

Resultat Intern kartläggning - genomförandet av dialogen

Förutsättningar för dialogprocessen Dialogprocessen i Örebro län inleddes strax efter det att det kulturpolitiska programmet och den regionala utvecklingsstrategin (RUS) antagits under 2010. Det kulturpolitiska programmet togs fram genom workshops med företrädare för kommu-ner, kulturinstitutioner, kulturskapare och företrädare för civilsamhället. Karin Wettermark (regional kulturchef) och Rikard Åslund (utvecklingsledare kultur på regional nivå) var hu-vudansvariga för detta arbete såväl som för dialogprocessen som föregick kulturplanen. Det betyder att dialogaktörerna redan till viss del var identifierade och att det fanns en vana och kunskap i organisationen om hur man bedriver dialog på regional nivå. Eftersom det 2010 förts intensiva samtal om kultur genom det kulturpolitiska programmet, hade det politiska samtalet inom kulturområdet också kommit igång i länet. Att RUS antogs efter det kulturpolitiska programmet förstärkte de goda förutsättningarna, och flera mål i RUS har en direkt koppling till kulturområdet. Med andra ord fanns det flera saker som samspelade och tillsammans bildade en positiv utgångspunkt för dialogprocessen inför samverkansmodellen.

Inledningen av dialogprocessen Hösten 2010 inleddes en kartläggning av kulturlivet i regionen, genom en enkät riktad till samtliga kommuner. Kontakter togs också med institutioner och konsulenter. Kartläggning-en var tänkt att fungera som en utgångspunkt för skapandet av kulturplanen. Det var också inför den kommande dialogen viktigt att identifiera aktörer och nätverk inom kulturområdet. Det direkta arbetet med dialogprocessen inleddes genom att frågorna diskuterades i länskul-turrådet1 hösten 2010. En första kontakt togs också med ledande politiker. November 2010 påbörjades ett intensivt planeringsarbete. I december 2010 fattades beslut i landstingsfull-mäktige och regionstyrelsen om att gå med i samverkansmodellen samt att flytta kulturupp-draget från regionförbundet till landstinget2. En preliminär tidsplan för genomförandet ska-pades. Det genomfördes informationsutskick och informationsmöten riktat till bland annat regionstyrelsen, länskulturrådet och kommundirektörer.

1 Länskulturrådet är ett tjänstemannanätverk som består av landstingets tjänstemän, länets kulturchefer, institu-tionscheferna, länsstyrelsen, Örebro läns bildningsförbund och musikhögskolan. 2 . I praktiken innebar det att kulturchef Karin Wettermark 1 januari flyttade till landstinget. Två nya tjänster tillsattes också under året, varav en var en projekttjänst under ett år. Den andra tjänsten var en kulturstra-teg/utredare. Ytterligare sex tjänstemän inom kulturområdet (regionbiblioteket, danskonsulent, filmkonsulent och utvecklingsledare) flyttade till landstinget från regionförbundet 1 januari 2012.

Kulturenheten


7 (37)

Dialogprocessen fortsatte med en ”kick-off” för politiker och chefstjänstemän samt en pre-sidiekonferens3. Flertalet möten inom dialogprocessen finns i den loggbok som bifogas som bilaga till rapporten. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av dialogerna.

Kommundialogerna Från februari till slutet av april genomfördes dialogmöten i länets samtliga kommuner. En modell skapades för genomförandet. Mötena inleddes med en presentation av samverkans-modellen samt en beskrivning av resultatet från den i länet genomförda kulturkartläggning-en. Instruktioner gavs om hur dialogen skulle gå till och vilka frågor som var i fokus. Frå-gorna utgick till stor del från de nationella kulturpolitiska målen och var enligt följande:

1. Hur vill vi utveckla tillgänglighet och deltagande i kulturlivet? Ex. Hur når vi ut till alla grupper i samhället? Pojkar, flickor, unga, gamla, socialt utsatta grupper.

1. Hur kan vi göra kulturlivet mer tillgängligt? 2. Hur vill vi utveckla kulturlivet för barn och unga? Vi prioriterar, men prioriterar vi

rätt? Finns andra vägar att gå? 3. Hur vill vi utveckla samverkan mellan kultur och andra samhällsområden? ”Aspekt-

politik”, Kultur o miljö, samhällsplanering, kultur och hälsa etc. Tankar och idéer! 4. Hur vill vi utveckla och stimulera den kulturella och konstnärliga mångfalden? Hur

skapar vi goda förutsättningar för nyskapande och kulturell mångfald, hur uppmunt-rar vi det?

5. Hur kan vi utveckla samarbetet mellan aktörer så att resurserna utnyttjas på bästa sätt? Mer kultur för pengarna? Mellan sektorer inom kommunen, mellan kommuner, över länsgränser?

6. Hur ser kulturlivet ut i vår kommun?Vad är vår profil och vår styrka? Vad är du stolt över? Finns kultur som har regional eller nationellt intresse?

Deltagarna placerades i mindre grupper och fick utse ordfördelare och dokumentatörer. Grupperna ombads att tala om det ”som låg dem varmt om hjärtat” samt att tänka både lokalt, regionalt och nationellt. Man uppmanades att ”våga tänka stort!” och att skriva ned idéer och synpunkter som man ville föra vidare i processen. Som avslutning på gruppdis-kussionerna som pågick i ungefär 45 minuter fick grupperna att skriva ned de tre-fyra syn-punkter som upplevdes viktigast. Lapparna sattes sedan upp på väggen. En i varje grupp presenterade kort gruppens prioriteringar. Efter det fortsatte workshopen med individuella prioriteringar. Varje person fick ett visst antal ”pluppar” som man satte på den fråga som upplevdes mest intressant. Dialogerna avslutades med en kort sammanfattning. Dialogmötena leddes av landstinget, medan inbjudningar till mötena genomfördes av re-spektive kommun. Hur inbjudningarna gick till i praktiken varierade därför. Även antalet deltagare på de olika dialogmötena varierade från tiotalet deltagare till drygt 60 deltagare i Hällefors kommun. 3 Länets presidiekonferenser har varit öppna för samtliga kommuners kulturnämnders presidium och landstingets nämnd för tillväxt, kultur och bildning. Även deltagare i länskulturrådet har bjudits in till presidiekonferenserna (se definition på föregående sida). Vid vissa av konferenserna har även andra aktörer deltagit såsom konsulenter etc.

Kulturenheten


8 (37)

Förutom anteckningarna från gruppdiskussionerna genomfördes dokumentation av den ge-mensamma delen. De personliga prioriteringarna sammanställdes också. En sammanställ-ning av samtliga dialoger finns i bilaga 2 till kulturplanen. Dokumentationen från kommundialogerna har varit utgångspunkt för en övergripande sam-manställning, där samtliga kommuners dialoger har sorterats, analyserats och förts samman till en helhet. Resultatet visar att bilden var oväntat samstämmig mellan de olika kommu-nerna, och de prioriterade punkterna kom att bli följande:

1. Kulturella mötesplatser och lokaler. Inventera och utveckla befintliga lokaler, ut-nyttja och tillgängliggör de mötesplatser som finns och skapa nya där det saknas. Skapa kulturella möten där barn, unga, vuxna och gamla kan samlas och uppleva nå-got tillsammans.

2. Fler och bättre aktiviteter och mötesplatser för barn och unga utanför skolan. T.ex. fritidsgårdar, ungdomscafé, scener och utökad biblioteksverksamhet.

3. Skapa nätverk för kulturskapare för att kunna samordna arrangemang och verk-samheter och samarbeta bättre. Öka kontaktytorna mellan amatörer och professionel-la kulturskapare.

4. Mer kultur i grundskolan genom samarbeten med kulturskapare och kulturföre-ningar.

5. Kulturplattform på webben. Samordning och dialog och marknadsföring av regio-nens kulturliv.

6. Gör unga mer delaktiga! Anpassa kulturutbudet efter ungdomars önskemål och skapa förutsättningar för unga att uppleva och skapa kultur.

7. Förbättra det interkulturella arbetet, synliggör det mångkulturella samhället i kulturen. Öppna upp, bjud in och sök upp.

8. Utveckla musik- och kulturskolor i länet. Bredda utbudet, öka tillgängligheten. Regional samordning.

9. Stöd ideella kulturföreningar och kulturskapare. Skapa förutsättningar för att verka i länet t.ex. stipendier, bidrag och snabba projektpengar.

10. Uppsökande verksamhet länsinstitutionerna. Institutionerna behöver synas mer i länet och bör ta ett större pedagogiskt ansvar för amatörkulturen.

11. Underlätta för arrangörer att skapa evenemang. Konserter, temadagar, mässor, föreningsdagar etc. för upplevelser och möten.

12. Förbättra kollektivtrafiken för att kunna ta del av kulturutbudet i länet. Anpassa turlistan efter kulturevenemang – både i Örebro stad och ute i länet.

13. Använd kultur inom vård och omsorg i läkande och förebyggande syfte. ”Kultur på recept”.

14. Öka samverkan mellan kulturskapare och näringslivet. Uppmuntra företag att föra in kulturen i arbetslivet, på arbetsplatser genom t.ex. kulturklubbar, gästföreläs-ningar av kulturskapare och arbetsplatsbibliotek.

Kulturenheten


9 (37)

15. Förbättra samverkan mellan offentlig sektor, kulturinstitutioner och fria kul-turskapare.

16. Gör kulturen synlig i det offentliga rummet. Mer konst och kultur i det offentliga rummet för att uppmärksamma och tillgängliggöra kulturen för medborgarna.

17. Digitalisering av biografer för att följa med i utvecklingen och möjliggöra bioverk-samhet i framtiden. Tillgänglighetsaspekt för glesbygden.

18. För in kulturen i samhällsplaneringen. Använd kultur för att skapa levande och at-traktiva boendemiljöer.

Dessa punkter användes som grund för de utvecklingsområden som finns i kulturplanens kapitel 5.

De tematiska dialogerna Som komplement till dialogerna i kommunerna har tematiska dialogmöten genomförts. De har speciellt riktat sig till aktörer inom bild och form, slöjd och konsthantverk, kulturarv, scenkonst och teckenspråk. Ungdomar bjöds in särskilt, liksom fria professionella kul-turskapare. De tematiska mötena genomfördes på ett liknande sätt som ovan, men med frå-gor särskilt kopplade till respektive område. I dialogen riktad till bild och form diskuterades exempelvis följande frågeställningar.

1. Hur vill vi utveckla tillgänglighet och deltagandet till kulturlivet? Med fokus på bild och form. Ex. Hur når vi ut till alla grupper i samhället? Pojkar, flickor, unga, gamla, socialt utsatta grupper. Hur kan vi göra konsten mer tillgänglig?

2. Hur vill vi utveckla kulturlivet för barn och unga? Vi prioriterar, men prioriterar vi rätt? Finns andra vägar att gå?

3. Hur vill vi utveckla samverkan mellan kultur och andra samhällsområden. ”Aspekt-politik”, Kultur o miljö, samhällsplanering, kultur och hälsa etc. Tankar och idéer

4. Hur vill vi utveckla och stimulera den kulturella och konstnärliga mångfalden? Hur skapar vi goda förutsättningar för nyskapande och kulturell mångfald, hur uppmunt-rar vi det?

5. Hur kan vi utveckla samarbetet mellan aktörer så att resurserna utnyttjas på bästa sätt? Mer kultur för pengarna? Mellan sektorer inom kommunen, mellan kommuner, över länsgränser?

6. Vad är regionens profil och styrka inom bild och formkonsten? Vad är du stolt över? Finns kultur som har regional eller nationellt intresse?

Diskussionerna användes som delar av det underlag som användes för att skapa kapitel 6 i Örebro läns kulturplan. En sammanställning av samtliga dialoger finns i bilaga 2 till kulturplanen.

Kulturenheten


10 (37)

Dialogens innehåll 2011 I korthet kan man säga att dialogen före samverkansmodellens införande bestod av följande moment:

• Information och förankring av samverkansmodellen och kulturplanen och vad den innebär.

• Dialogmöten med många olika grupper enligt beskrivningen ovan för att få fram pri-oriteringar vid skapandet av kulturplanen.

• Diskussioner om kulturplanen och dess innehåll utifrån att skrivargruppen på lands-tinget påbörjat skrivarbetet.

o I skrivargruppen ingick också representant från Örebro kommun. Konsulen-ter, institutioner och länskulturrådet var delaktiga i att ta fram material till kulturplanen och gavs också flera möjligheter att ge synpunkter på innehållet. Remissperioden pågick mellan 22 juni och 15 augusti.

• Efter att kulturplanen antagits i landstingsfullmäktige skickades informationen till samtliga dialogdeltagare. Enkäten om dialogprocessen skickades också ut i anslut-ning till det.

• I december skickades en beskrivning av de gränsöverskridande temagrupper som planerades att skapas 2012, för kulturplanens förverkligande, till samtliga dialogdel-tagare. En sammanställning från den genomförda enkätundersökningen skickades också med

Vilka var dialogdeltagarna? En sammanställning över dialogdeltagarna visar att det finns en jämn representation av kvinnor (52 procent) och män (48 procent). Drygt hälften av deltagarna kommer från Öre-bro kommun, vilket stämmer väl med den faktiska fördelningen (48 procent). Cirka en av tio har utländsk bakgrund,4 medan det i befolkningen i stort är omkring 19 procent. Vi kan inte i denna sammanställning få information om ålder på deltagarna, men genomförarna av dialogerna har uppfattningen att det var få unga som deltog i dialogprocessen. Det styrks av resultatet i enkätundersökningen där endast 1 procent är 25 år eller yngre (se sida 13).

Organisatörernas upplevelse av dialogprocessen Genomförandet av dialogprocessen upplevs ha fungerat bra, med nöjda dialogdeltagare och en efterlämnad känsla av positiva möten. Det anser de tjänstemän som genomförde dialog-processen på landstinget. Inom politiken upplevs intresset för kulturplanen har varit positivt och kulturplanen antogs enhälligt i landstingsfullmäktige. Dialogen med institutionscheferna upplevs ha fördjupats och förbättrats under året och skapat en bra grund för fortsatt samverkan. Kommundialoger-na ses som en mycket viktig del i dialogprocessen, vilket också avspeglar sig i länets kultur-

4 Observera att det handlar om ungefärliga siffror eftersom den information som har varit tillgänglig är namnuppgifter.

Kulturenheten


11 (37)

plan. Dialogen med civilsamhället och det fria professionella kulturlivet beskrivs ha inletts och förväntas att utvecklas ytterligare under 2012. Framgångsfaktorer De regionala kulturtjänstemän som planerade och genomförde dialogprocessen ser följande framgångsfaktorer i sitt arbete:

• Det kulturpolitiska programmet som precis antagits, gav dels ett ökat politiskt intres-se för kulturfrågor och dels vana inom den regionala organisationen att arbeta med dialogprocesser.

• Det kulturpolitiska arbetet som precis genomförts lade också en bra grund för arbete med övergripande strategiska frågor inom kulturområdet.

• Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) antogs efter det kulturpolitiska program-met. Det innebar att kulturen fick större plats där än vad som annars troligen hade varit fallet.

• Samtalsledarnas förmåga/personlighet/engagemang och sättet att kommunicera på dialogmötena var en nyckelfråga menar ansvarig för dokumentationen på mötena. Hon berättar:

”Samtalsledarna fick dem som kom dit att känna sig delaktiga och viktiga. Kommu-nikationen var grundlig men enkel. Det var inte bara landstinget som pratade. För-utom en presentation var gruppdiskussioner där man slutligen fick göra en individu-ell prioritering. Att det både var individuellt och grupp. Det var väldigt bra att före diskussionen påpeka att vi har några frågeställningar att utgå ifrån, men att prata från hjärtat. Att prata om det som är viktigt för dig.”

• Upplägget på dialogmötena fungerade bra. • Det har hållits en konsekvent linje i den information som gavs från regional nivå och

information om hur processen gick framåt. Det ses också av organisatörerna på regi-onal nivå som en framgångsfaktor. Ett uttalande är:

”Att ge information vid nya steg i processen är viktigt. ”Ältandet” av samma linje, gång på gång under lång tid, har gett trygghet i det nya som Samverkansmodellen innebär. Inte minst för institutionerna som tidigare har varit vana vid att få sina me-del direkt från staten.”

• En hög servicenivå från kulturenheten under hela processen ses också som en fram-

gångsfaktor. � Dokumentationen från dialogerna upplevs ha funkat bra. För en förankring hos

kommunpolitikerna är sammanställningen från kommundialogerna viktig. Allt finns systematiskt samlat. Det finns också en lista med alla personer som har deltagit ge-nom vilken man kan återkoppla information och följa upp.

� Inledningsvis fanns en tro att Samverkansmodellen per automatik innebar ökad fi-nansiering och nya pengar att fördela i regionen, vilket skapade ett intresse för att

Kulturenheten


12 (37)

delta i dialogmöten. Det var till stor del en felaktig förväntan men som efterhand kompenserades av att en dialog kom igång och ett ökat intresse för strukturella frå-gor.

Utvecklingsområden Organisatörerna av dialogprocessen på regional nivå har också fått fundera över eventuella svårigheter och hinder under dialogprocessen alternativt sådant som bör förändras i framti-den:

• Både dialogprocessen och skrivprocessen var korta och intensiva. Det gick bra men det var egentligen en sårbar process. Även remissperioden blev i kortaste laget, ge-nom att den låg under sommaren, även om det inte var möjligt att göra på något an-nat sätt.

• Samtidigt som dialogprocessen och arbetet med kulturplanen genomfördes pågick en överflyttningsprocess av kulturenhetens från regionförbundet till landstinget, vilket innebar att arbetet blev mer ostrukturerat och svårarbetat.

• Unga hade visserligen en separat dialogträff men har i övrigt haft mycket låg repre-sentation i dialogen.

Viktiga lärdomar för framtiden

• Det är viktigt med strukturen och den höga servicenivån även i framtiden. Att lämna ut väl genomarbetad information och att det finns en konsekvent linje i kommunika-tionen.

• Det är resursmässigt inte möjligt att genomföre en lika omfattande dialogprocess som våren 2011 varje år. Det är därför viktigt att tänka igenom var fokus bör ligga år för år.

• Det finns grupper som är underrepresenterade eller som inte har nåtts i dialogproces-sen. Det gäller kanske främst barn och unga men även exempelvis personer med an-nan etnisk bakgrund och länets minoritetsgrupper.

Kulturenheten


13 (37)

Enkätundersökning - deltagarnas syn på genomförandet

De som ingår i undersökningen De som ingår i undersökningen stämmer väl överrens med bilden av samtliga deltagare i dialogprocessen 2011 (se sida 10). Deltagarna är till stor del företrädare för kulturföre-ning/förening (59 procent), tjänstemän/politiker inom kommun eller landsting (31 procent) eller professionella kulturskapare (21 procent). Könsfördelningen är jämn. Det finns en un-derrepresentation av yngre jämfört med befolkningen i Örebro län i stort. Antal Procent

A. Kvinna 127 51 Kön

B. Man 119 48

A. Under 19 år 0 0

B. 19-25 år 3 1

C. 26-45 år 40 16

D. 46-65 år 146 59

E. Äldre än 65 år 56 23

Ålder

F. Vill inte svara 4 2

A. Askersund 19 8

B. Degerfors 12 5

C. Hallsberg 10 4

D. Hällefors 20 8

E. Kumla 6 2

F. Lindesberg 16 6

G. Ljusnarsberg 4 2

H. Lekeberg 13 5

I. Laxå 7 3

J. Nora 17 7

K. Karlskoga 18 7

L. Örebro 99 40

Hemkommun

M. Annan kommun 8 3

A. Företrädare för kulturförening/kulturorganisation 96 39

B. Företrädare för annan förening/organisation 49 20

C. Företrädare för amatörkultur 24 10

D. Professionell kulturskapare 51 21

E. Representant för kulturinstitution 19 8

F. Politiker inom kommun 32 13

G. Politiker inom landsting 8 3

H. Tjänsteman inom kommun 33 13

I. Tjänsteman inom Örebro läns landsting/regionförbundet i Örebro län 6 2

J. Intresserad allmänhet 26 10

I vilken roll har du varit delak-tig

K. Annan nämligen 16 6

Kulturenheten


14 (37)

Frågan ställdes om vilken typ av dialogmöte den tillfrågade deltagit i.

I vilken typ av dialogmöten har du deltagit?(Flervalsfråga, Antal svar 249)

3

7

7

11

15

43

65

0 50 100

Annat

Kulturkonsulentnätverket

Länskulturrådet

Presidiekonferens

Mindre möten där Örebro länslandsting har varit en part

Dialogmöte med särskilt inbjudnaaktörer (tematiska dialogmöten)

Dialogmöte inom någon av länetskommuner

Flest har deltagit i kommunernas dialogmöten (65 procent) eller tematiska möten (43 pro-cent). Flera av dialogdeltagarna har varit med i flera olika sammanhang, varför den totala summan i diagrammet överstiger 100 procent.

Kulturenheten


15 (37)

Resultat dialogprocessen 2011 Flera frågor ställdes om upplevelsen av dialogprocessen. Deltagarna hade möjlighet att sva-ra på en skala från 1 till 5, där 1 innebar ”mycket missnöjd” och 5 ”mycket nöjd”. Det fanns också möjlighet att svara ”vet ej”.

Upplevelsen av dialogprocessen 2011 (Antal svar 249)

8

10

11

11

11

12

12

16

18

21

24

26

29

47

46

50

31

37

42

48

47

45

43

48

32

29

35

31

30

33

34

30

30

25

28

21

16

7

6

6

8

12

8

4

3

7

3

3

8

3

1

0

3

4

0

1

1

0

1

0

6

3

2

2

18

2

4

1

1

2

1

1

0% 50% 100%

återkopplingen från mötet/mötena

dialogprocessen i sin helhet

formen för dialogen, det vill säga upplägget på mötet/mötena

hur relevanta de frågor som diskuterades var

hur Örebro läns landsting har fungerat inom dialogen

informationen inför mötet/mötena

de aktörer som var med på mötet och deras relevans i sammanhanget

längden på mötet/mötena

tidpunkten för mötet/mötena

möjligheten att uttrycka dina synpunkter/din organisations synpunkter

lokalerna som användes vid mötena

samtalsklimatet

Mycket nöjd 4 3 2 Mycket missnöjd Vet ej

Resultatet visar att samtalsklimatet får störst andel nöjda eller mycket nöjda (totalt 64 pro-cent). De över 45 år är något mer nöjda med samtalsklimatet än de yngre åldersgrupperna. Kulturskaparna är något mindre nöjda än övriga grupper. Ett liknande mönster gäller för möjligheten att uttrycka sina synpunkter. Flertalet aspekter av dialogprocessen får höga värden. Endast ett område har färre än hälften nöjda: ”återkopplingen från mötet/mötena”. De deltagare som kommer från Örebro är något mer nöjda med återkopplingen än de från övriga kommuner. Vid tolkningen av resul-tatet är ett viktigt påpekande att kommunerna själva stod för återkopplingen, men lands-stinget tillhandahöll de genomförda sammanställningarna från respektive möte.

Kulturenheten


16 (37)

Det är också värt att notera att ”hur Örebro läns landsting har fungerat inom dialogen” har störst andel svarande som inte vet (18 procent). En förklaring skulle kunna vara att det i kommundialogerna inte har framgått tydligt att Örebro läns landsting stod för genomföran-det av arrangemanget, eftersom inbjudan kom från respektive kommun. Nedbrytningarna visar att politiker och tjänstemän tycks vara något mer nöjda än övriga vad gäller flertalet aspekter av dialogprocessen. Övriga tendenser till skillnader är följande:

• Deltagare från Örebro (jmf övriga länet) tycks vara något mer nöjda med de aktö-rer som deltog i dialogen, informationen inför mötet, återkopplingen och hur Örebro läns landsting fungerade i processen.

• Kvinnor (jmf män) tycks vara något mer nöjda med formen för dialog (upplägget

på mötet) och hur relevanta de frågor som diskuterades var.

• Kulturskapare (jmf övriga grupper) är något mindre nöjda med samtalsklimat, möjligheten att uttrycka sina synpunkter och hur relevanta de frågor som diskutera-des var.

De cirka tio procent som uppgett att de var missnöjda eller mycket missnöjda med dialog-processen har fått motivera sina svar. Sammanlagt har 31 personer svarat (se samtliga svar i bilaga). I kort sammanfattning är motiven följande:

• Ingen återkoppling efter möten. Möjligheten till återkoppling har funnits genom det material som har sammanställts. I många fall har dock ingen återkoppling skett.

• Mer verklig dialog och möjlighet att konkret påverka kulturplanen efterfrågas. Flera dialogdeltagare hade förväntat sig mer dialog och möjlighet till återkopplingar även efter mötet, kopplat till arbetet med framtagandet av kulturplanen.

• Formen för dialogen. Ett dialogmöte är kort och innebär risk för ytliga och dåligt genomtänkta svar. Tydligare frågor eller alternativ att ta ställning till efterfrågas av enstaka.

• Tematiska mötet på teckenspråk. Att någon teckenspråkskunnig också hade varit med och förberett mötet hade varit önskvärt, för att undvika missförstånd vid tolk-ningen.

• Svårt att höras som liten organisation. Några mindre organisationer upplevde det svårt att göra sig hörda när institutioner var med på de tematiska mötena.

• Amatörmusiken? Att ett möte enbart handlade om länsmusiken inte om musik i allmänhet och amatörmusik upplevde vissa som felaktigt.

• Professionella utövare upplevs ha varit dåligt representerade i några dialoger. Det påpekas också att det finns för lite om professionella kulturskapare i kulturplanen.

• Mötet gav inte något, upplevde vissa deltagare och föreningar.

Kulturenheten


17 (37)

Vikten av att delta i processen

14

2022

45

8

0

50

100

1- Inte alls viktigt 2 3 4 5 - Mycket viktigt Vet inte

Hur viktigt är det för dig/din organisation att ha haft möjlighet att vara med i länets dialogprocess? (Antal svar 249)

Majoriteten, 69 procent, ser det som viktigt eller mycket viktigt att ha haft möjlighet att del-ta i dialogprocessen. Endast fem procent ser det som oviktigt.

Kulturenheten


18 (37)

Vad har dialogprocessen gett?

12

16

34

39

43

55

55

0 50 100

Annat

Nya samarbeten omkring konkretverksamhet

Nya idéer om möjligaverksamheter/utvecklingsområden

Nya kontakter

Möjlighet att samverka omkringskapandet av kulturplanen

Möjlighet att diskutera kulturpolitik

Mer kunskap omsamverkansmodellen och vad den

innebär

Vad upplever du att dialogen (det vill säga möten, sammankomster och övriga samtal med landstinget eller andra parter) inom samverkansmodellen har gett hittills?

(Flervalsfråga, Antal svar 249)

= 40 personer

= 85 personer

= 97 personer

Drygt hälften menar att dialogen har gett mer kunskap om samverkansmodellen och möjlig-het att diskutera kulturpolitik. 97 personer har fått nya kontakter, 85 personer nya idéer om möjliga verksamheter/utvecklingsområden och 40 personer nya samarbeten omkring kon-kret verksamhet.

• Fler från Örebro anser att dialogen har gett dem möjlighet att samverka omkring skapandet av kulturplanen.

• Fler män, anställda på landstinget och personer över 65 år (jämfört med yngre) upp-lever att de har fått nya kontakter.

• Fler från Örebro och anställda på landstinget anger att de har fått nya idéer om möj-liga verksamheter och utvecklingsområden.

• Färre politiker, jämfört med övriga grupper, anger att de har fått nya samarbeten omkring konkret verksamhet.

Kulturenheten


19 (37)

Kulturplanen

Har du sett Örebro läns kulturplan?(Antal svar 249)

14 13

35

17

21

0

50

100

Nej/ Vet ej Ja, sett men inte läst Ja, ögnat igenom den Ja, läst vissa delar Ja, läst hela planen

De allra flesta, 86 procent, har sett Örebro läns kulturplan. Två av tio har läst hela planen.

Upplever du att det har funnits tillräcklig möjligheter att framföra synpunkter på kulturplanen? (Antal svar 249)

28

39

11

3

19

0

50

100

Ja absolut Ja delvis Nej knappast Nej absolut inte Vet ej/ej relevant

De flesta anser att det har funnits tillräckliga möjligheter att lämna synpunkter på planen. Av dem är det fler som är politiker och tjänstemän. 15 procent (37 personer) anser inte att det har funnits tillräckligt med möjlighet att lämna synpunkter.

Kulturenheten


20 (37)

24

53

8

1

13

0

50

100

Ja absolut Ja delvis Nej knappast Nej absolut inte Vet ej

Tror du att samverkansmodellen och kulturplanen kommer att ha någon inverkan på utvecklingen av länets kulturliv? (Antal svar 249)

Flertalet tror att Samverkansmodellen och kulturplanen kommer att ha inverkan på utveck-lingen av länets kulturliv. En av tio tror inte det. Något fler politiker och tjänstemän tror att planen kommer att ha en påverkan. De som inte tror att planen kommer att ha en inverkan har fått motivera sig och anger föl-jande:

• Samverkan fungerar inte i Sverige. Man behöver bara pengar, man vill inte har nya idéer, man vill inte byta gamla attityder. Finns nya idéer, har man ingen chans. Inget intresse och inget stöd. Man blir bara trött.

• Pengarna verkar ju redan vara intecknade av de s.k. professionella institutionerna, och då de mest bevarar och främjar sina egna verksamheter anser jag att det kommer att ha en marginell betydelse för det fria, ideella kulturlivet.

• Förutsättningarna är hårt nationellt styrda och institutionerna är de verksamheter som främst kommer att påverkas. Professionella konstutövare fungerar nog - som alltid - som satelliter i kulturpolitiken - tyvärr!

• Det är så många ord och flummeri. Leder inte vidare mot förbättringar för enskilda utövare. Få huvuden styr allt inom kulturen i länet för egen vinning enbart. Ta ex-emplet med Örebro kommuns konstinköp som görs enväldigt av en person som dess-utom är chef för Konsthallen. Han har ingen koll på vad som händer utöver det han själv gör och är inte heller intresserad av det. Gynnar bara sin egen verksamhet. Det kallas för konkurrensbegränsning och finns lagstadgat i Sverige och inom EU. Högst otillbörligt.

• Därför att allt styrs från Stockholm.

Kulturenheten


21 (37)

• Tyvärr ligger tyngdpunkten av naturliga skäl i Örebro. I vår kommun verkar inte an-dan vara den rätta - och ekonomin - för att en utveckling ska ske. Hoppet finns hos eventuella privata aktörer. Det krävs mer pedagogik för att få mig och majoriteten av medborgarna att tänka på kultur.

• Örebro och kultureliten där kommer att ta för sig. Vi som arbetar ideellt ute med ar-rangemang och allmosor får inget.

• Vår kommun visar ingen "go" eller stöttande ... speciellt inte ekonomiskt. Det faller ju om kommunen inte ser vilka bitar som skall satsas på. Folket tycker en sak och kommunen en annan!

• Tror att institutionerna kommer att prioriteras och de små arrangörerna inte kommer att få något stöd. Utan arrangörer har inte heller de professionella aktörerna någon-stans att "spela". Om de inte bara ska hållas på sina egna institutioner. Var rädd om de arrangörer som finns.

• För mycket är redan förutbestämt. En kulturplan borde mer handla om ett lokalt per-spektiv med utgångspunkten - Hur når vi nya grupper, särskilt de som aldrig varit i närheten av kulturutövande. Få verksamheter är så socioekonomiskt segregerade som kulturverksamhet. Det finns alltså en stor potential till en utveckling för att nå fler och nya deltagare

• Den största delen av de resurser som finns kommer mest troligt att gå till de verk-samheter som redan har stöd och således kommer inte verksamheten att påverkas i någon större grad.

• Känns mer som dåligt samvete. Ekonomin talar sitt språk. • Hela planen andas "business as usual". Det var en bra dialogprocess, men dialogen

syns inte i planen. Är kritisk till att institutionerna varit så inblandade i texten och har tvättat bort allt ur planen som eventuellt skulle gå på tvärs med sin egen verk-samhet.

• Vi spretar åt så olika håll.

Kulturenheten


22 (37)

Dialogen i framtiden Deltagarna fick svara på frågor om hur de föredrar dialogen i framtiden.

Hur föredrar du att formen för dialog/samverkan ser ut inom kulturområdet för dig/din verksamhet? (Fleralsfråga, Antal svar 249)

1

6

8

14

15

15

43

50

51

0 50 100

Ser inget behov avsamverkan/dialog

I. Annat beskriv

Vet ej

Dialog via mail, telefon, brev ellerliknande

Dialog via socialt forum (webb)

Stormöten med flera aktörer

Mindre möten med några fåaktörer

Dialogmöten av tematiskt slag

Dialogmöten av det slag somunder 2011 förekom i

kommunerna

Det är tydligt att flest föredrar dialogmöten av det slag som förekom våren 2011 i kommu-ner, eller tematiska möten. Kvinnor, de över 46 år och boende utanför Örebro föredrar i nå-got högre grad kommundialoger, medan boende i Örebro i något högre grad vill se tematis-ka möten. Mindre möten med några få aktörer är också efterfrågat, och i något högre grad av boende i Örebro. Dialog via socialt forum föredras av 15 procent, men intresset för detta forum ökar i de yngre åldersgrupperna. Då de lägre åldersgrupperna är underrepresenterade i dialogpro-cessen är det möjligt att bilden skulle vara en annan om de var fler. De sex procent av de svarande som har svarat ”annat” anger exempelvis behovet av ett ”konst- och kulturråd som har en fortlöpande dialog med landstinget eller att ett regionalt kulturråd inrättas med professionella kulturskapare. Några förordar också uppföljningsmö-ten och mindre möten med några få aktörer. För samtliga svar se bilagan med öppna svar.

Kulturenheten


23 (37)

Vi frågade vilka aktörer man helst vill föra dialog/samverka med.

Vilka aktörer ser du som särskilt viktiga för dig att föra dialog/samverka med inom kulturområdet? (Flera svar kan anges) (Antal svar 249)

4

5

27

31

40

48

49

53

54

54

70

71

0 50 100

Annan nämligen

Vet ej

Intresserad allmänhet

Företrädare för annanförening/organisation

Företrädare för amatörkultur

Representant för kulturinstitution

Professionella kulturskapare

Tjänsteman inom kommun

Politiker inom landsting

Tjänsteman inom Örebro länslandsting/Regionförbundet

Politiker inom kommun

Företrädare för kulturförening/kulturorganisation

Resultatet visar att särskilt företrädare för kulturföreningar och kommunpolitiker ses som viktiga att föra dialog med. Mer intressant är att se närmare på vilka grupper som föredras av olika aktörer. I fallande ordning ser det ut enligt följande.

• Kommunpolitiker föredrar dialog med 1) amatörkultur, 2) andra kommunpolitiker och 3) kulturföreningar.

• Kommuntjänstemän föredrar dialog med 1) kulturföreningar, 2) kulturpolitiker och 3) amatörkultur.

• Amatörkultur fördrar dialog med 1) kulturföreningar, 2) amatörkultur och 3) kultur-institutioner.

• Kulturskapare föredrar dialog med 1) andra kulturskapare och 2) politiker. • Kulturföreningar föredrar dialog med 1) andra kulturföreningar och 2) kommunpoli-

tiker. De som har svarat ”annat” anger bland annat att mångfald är bra, liksom vikten av att välja grupper utifrån syfte. Att diskutera med ungdomar och företagare är andra exempel som tas fram.

Kulturenheten


24 (37)

Vi frågade hur man helst vill få information från Örebro läns landsting.

Hur vill du helst få information från Örebro läns landsting?(Flervalsfråga, Antal svar 249)

0

3

4

10

28

36

41

59

0 50 100

Ser inget behov av information

Annat

Vet ej

Skriftligt via landstingets tidningTebladet

Skriftligt med möjlighet tillåterkoppling via webbplats/via

socialt forum

Skriftligt via nyhetsbrev

Muntligt vid möten eller liknande

Skriftligt via mail/vanlig post

Majoriteten föredrar skriftlig information via e-post eller vanlig post. Fyra av tio föredrar muntlig information via möten, och ungefär lika många vill ha nyhetsbrev. Om vi ser när-mare på vad olika grupper föredrar ser det ut enligt följande i fallande ordning (det mest efterfrågade först).

• Företrädare för kulturföreningar och amatörkultur föredrar 1) skriftligt via e-post/vanlig post, 2) muntligt vid möten och 3) nyhetsbrev.

• Kommunpolitiker och professionella kulturskapare föredrar 1) skriftligt via e-post/vanlig post, 2)nyhetsbrev och 3) muntligt via möten eller liknande.

• Kommunala tjänstemän föredrar 1) skriftligt via e-post/vanlig post eller 2) muntligt, alternativt nyhetsbrev.

De som har svarat ”annat” anger bland annat:

• Informationen ska ge möjlighet till dialog • Kort aktuell information via e-post • All information är av godo • Det talas alldeles för mycket men ingenting sker • Information på teckenspråk

Kulturenheten


25 (37)

Övriga synpunkter Deltagarna hade också möjlighet att lämna övriga synpunkter. De vanligaste synpunkterna är:

• Örebro gynnas i relation till övriga kommuner, och institutioner i relation till fria professionella kulturskapare eller små föreningar. Någon menar att åskådarkultur gynnas framför deltagarkultur. Det finns också flera exempel på områden eller verksamheter som vill ha utrymme eller mer utrymme i kulturplanen, såsom folk-dans, videokonst, hörselskadade. Dessa kommentarer kommer från den aktör som upplever sig förfördelad i relation till andra aktörer.

• Några vill att ett kulturråd med fria professionella kulturskapare inrättas.

• Möjligheten att vara med och påverka kulturplanen mer än vad som har varit

möjligt efterfrågas också. Den korta revideringsperioden och dålig återkoppling efter dialogmöten lyfts fram. Några uttrycker behov av uppföljningsmöte där man får mer information om vad som har skett och ska ske.

• Flera menar att de med positiv förväntan väntar på fortsatt information och dia-

log.

• Det är viktigt att det inte bara stannar vid (politiska) diskussioner (möten och admi-nistration) och hög abstraktionsnivå på diskussionerna, utan att resurserna används för konkreta arrangemang eller till kulturutövare.

Exempel på mer enstaka synpunkter är följande:

• Det behövs mer resurser till kulturlivet. Därför måste politiker påverkas. Det räcker inte med bara diskussioner.

• Det är ett viktigt arbete i dessa tider av en svajande ekonomi i världen och ungdo-mars arbetslöshet i vårt land och Europa. Kultur och social samverkan bygger sam-hörighet som kan stärka och trygga självkänsla och identitet

• Jag upplevde det som att institutionerna såg det som ett hot mot deras verksamhet. Försök att få till en ingång där alla kan se möjligheten till att kulturplanen blir en "vinna vinna”-plan för alla inblandade.

• Samverkan i teori och praktik, dvs. teori och handling. Viktigt med sjösättningen nu framöver så att samverkan blir verkstad och något positivt kommer ut av detta. Re-sultatinriktat!!

• Samverkansmodellen är en byråkratisering och ett sätt för staten att vältra över kost-nader på regionerna. Men detta må så vara, och det gäller att gilla läget och göra det bästa av situationen. Frågan är om vi orkar upprätthålla den energi som åtgår för att

Kulturenheten


26 (37)

tillfredsställa statens krav. Möjligen bör vi diskutera vilken nivå vi i länet ska lägga oss på. Det är inte givet att det är värt besväret att komma i åtnjutande av projektme-del som låser upp oss i byråkrati. Däremot leder arbetet till kontakter mellan kultur-yttringar och aktörer som vi inte skulle ha haft annars.

• Tycker att dialogen hade vunnit på uppföljning likt denna, men innan kulturplanen var klubbad. Då skulle många synpunkter ha blivit tydligare och bättre i vissa delar. Kulturplanen kändes som en kopia av riktlinjerna och för lite av egna idéer och djär-va mål.

• Väldigt mycket handlar även om vilken attityd de inblandade har. Viktigt att rätt per-soner tillsätts, inte personer med stort behov att förverkliga sig själva. Kvittar hur duktiga de är inom sitt område. Det måste finnas en vilja att skapa något gemensamt för regionen.

Kulturenheten


27 (37)

Slutdiskussion Nedan följer ett sammandrag av frågor som är viktiga att ta hänsyn till i den fortsatta dia-logprocessen. Resultat av dialogprocessen Enkätundersökningen visar att en tydlig majoritet ser det som viktigt att ha haft möjlighet att delta i länets dialogprocess. De flesta, 86 procent, har sett Örebro läns kulturplan, och majo-riteten tror också att Samverkansmodellen kommer att ha inverkan på det regionala kulturli-vet. Utifrån enkätsvaren har dialogprocessen 2011 också gett vissa resultat:

• 97 personer har knutit nya kontakter • 85 personer har fått nya idéer om möjliga verksamheter och utvecklingsområden • 40 personer har fått till stånd nya samarbeten omkring konkret verksamhet

Samtalsklimat och kommunikationssätt En viktig framgångsfaktor i dialogprocessen upplevs från internt perspektiv vara samtalsle-darnas vana och förmåga att kommunicera och få igång en dialog. Det förstärks av att två av de områden som får högst betyg i enkätundersökningen är just ”samtalsklimatet” och ”möj-ligheten att uttrycka sina synpunkter”. Att bygga vidare på det nuvarande sättet att föra dia-log är därför en viktig utgångspunkt i det fortsatta arbetet. När det gäller ren informationsspridning från landstinget föredrar en majoritet skriftlig in-formation. Fyra av tio är också intresserade av nyhetsbrev eller muntlig information. Återkopplingar Från regional nivå är upplevelsen att man har varit bra på att ge återkopplingar. Enkäten tyder dock på något annat, och det område som får lägst betyg i undersökningen är ”åter-kopplingar från möten”, med 25 procent missnöjda. Vid en närmare analys av de öppna sva-ren anas att missnöjet handlar om bristande återkoppling från genomförda dialogmöten samt upplevelsen att man inte har kunnat påverka skapandet av kulturplanen i den utsträckning man hade hoppats. De unga i dialogprocessen Dialogprocessen har inte nått de unga deltagarna. Endast omkring en procent tycks vara 25 år eller yngre (om vi utgår från att de svarande i enkätundersökningen är representativa). Dessutom är de över 45 år mer nöjda med samtalsklimatet, och de över 65 år upplever i högre grad att de fick nya kontakter. Med tanke på att ett av målen i kulturplanen handlar om ungt inflytande, och att ”barn och unga” lyfts fram på flera ställen i kulturplanen är en utveckling viktig. Kanske är det inte självklart att stora dialogmöten är det bästa forumet för unga? Kanske särskilt inte om medelåldern där är hög? Dialog via socialt forum (webb) skulle kanske kunna vara en form som skulle attrahera fler unga och det är betydligt fler unga i enkätundersökningen som föredrar denna form av dialog.

Kulturenheten


28 (37)

Mångfalden inom dialogprocessen Det tycks som att människor med en annan kulturbakgrund än svensk är underrepresenterad i dialogprocessen. Omkring tio procent5 kan jämföras med 19 procent i befolkningen för övrigt. Vi har inte haft underlag för att kunna se närmare på andra slags mångfaldsfrågor såsom i vilken grad det har deltagit personer från olika samhällsklasser. En inte allt för vå-gad misstanke är dock att mindre privilegierade grupper är underrepresenterade i dialogpro-cessen. När det kommer till funktionshinder finns ett särskilt fokus på hörsel och tecken-språk medan övriga grupper inte på samma sätt har representerats. Samråd med länets etnis-ka minoriteter, det vill säga i vårt län i huvudsak personer med finsk eller romsk bakgrund har heller inte skett inom dialogprocessen. Kännedomen om Örebro läns landstings roll Två av tio vet inte hur Örebro läns landsting har fungerat inom dialogprocessen. En förklar-ing är troligen att man inte har uppfattat att landstinget har varit en aktör vid dialogen efter-som inbjudan har skett via kommunen. Olika grupperingar och dialogformer Det är tydligt att kommundialoger och tematiska möten är populära som dialogform. Samti-digt är det flera som också föredrar mindre möten med några få aktörer. I de öppna svaren påpekas att mindre aktörer tyckte att det var svårt att höras på dialogmö-ten när institutioner fanns närvarande. Detta är en spänning som uttrycks på fler sätt. Vissa menar i de öppna svaren att Samverkansmodellen främst gynnar institutionerna och inte övriga kulturaktörer eller att Örebro kommun gynnas på bekostnad av mindre kommuner och åskådarkultur på bekostnad av deltagarkultur. Ett generellt drag i enkätsvarens bedömningsfrågor (sida 15) är att politiker och tjänstemän är något mer nöjda med dialogprocessen än övriga grupper. Hur man ska kommunicera med och vilken roll civilsamhället och fria kulturskapare ska ha i framtiden är därför en viktig fråga. Ett förslag som lyfts fram av flera i de öppna svaren i enkätundersökningen är exem-pelvis inrättandet av ett regionalt kulturråd eller en referensgrupp för professionella kul-turskapare. Möjligheten att påverka kulturplanen Även om majoriteten är nöjda med möjligheten att påverka kulturplanen är omkring 15 pro-cent missnöjda. En stor del av dialogdeltagarna kommer från civilsamhället eller är fria kul-turskapare. De har inte på samma sätt som politiker, tjänstemän och regionala kulturaktörer varit direkt involverade i de fortsatta diskussionerna och framtagandet av planen. Det är naturligt eftersom planen i slutändan är ett politiskt dokument. Det framgår också att politi-ker och tjänstemän är mer nöjda med möjligheten att påverka kulturplanen än övriga. Ett sätt att förbättra möjligheterna för övriga att komma till tals kan vara att den relativt korta

5 Siffran är endast ungefärlig.

Kulturenheten


29 (37)

skriftliga revideringsperiod, som 2011 tvingades förläggas till sommarmånaderna, flyttas till våren. Den fortsatta dialogen 2012 Från regional nivå anser man inte att det på samma sätt som 2011 finns behov av stora dia-logmöten av det slag som föregick kulturplanen, eftersom det i nuläget inte finns en konkret fråga att diskutera på allmän nivå. Resurserna för detta bedöms inte heller vara tillräckliga eftersom det är viktigare att gå vidare med de områden och mål som finns i kulturplanen, på ett mer konkret sätt. Att samlas i mindre gränsöverskridande grupper utifrån intresseområ-den ses därför som mer relevant 2012. 2012 är tanken att skapa temagrupper, i vilka det planeras ingå olika slags aktörer (kom-munal nivå, regional nivå, civilsamhället, fria kulturskapare, institutioner). Skapandet av temagrupperna kopplas direkt till målområdena i kapitel 5, det vill säga de mål som togs fram med hjälp av dialogprocessen i länets kommuner 2011. När det gäller kapitel 6 i kulturplanen är länets kulturinstitutioner och kulturkonsulenter huvudansvariga för målområdena och den fortsatta samverkan med övriga aktörer, i dialog med Örebro läns landsting. Det finns också flera mer övergripande frågor som det är viktigt att gå vidare med under 2012. Ungas inflytande, mångfalden och etniska minoriteters närvaro i dialogen är en sådan fråga. Andra exempel att är det professionella kulturlivets och civilsamhällets roll i dialogprocessen i Örebro län och inom Samverkansmodellen. Att skapa större kännedom om Örebro läns landsting och att arbeta aktivt med åter-kopplingar till olika grupper är också viktigt.

Kulturenheten


30 (37)

Bilaga 1. Enkät

Vad tycker du om dialogprocessen inom samverkansmo-dellen i Örebro län? Hej! Inför införandet av samverkansmodellen i länet har det varit viktigt att fånga upp synpunkter från regionens alla delar och från så många olika kulturaktörer som möj-ligt. I länet genomfördes därför våren 2011 ett tjugotal dialogmöten med syfte att disku-tera utvecklingen av regionens kulturliv. Det genomfördes även flera remisskonfe-renser och andra mindre träffar. Sammanlagt deltog över 600 personer i olika mö-ten. Vi vill nu veta hur du som har varit med upplevde dialogen och hur du ser på den fortsatta dialogprocessen inom kulturområdet. Dina synpunkter är en viktig utgångspunkt i vårt arbete med att skapa en gemen-sam plattform för samverkan! Vi hoppas därför att du tar dig tid att besvara frågor-na. Vi är tacksamma för ett snabbt svar! Dina svar är anonyma. Om du har frågor om undersökningen är du välkommen att kontakta Lena Adem ([email protected] 019-602 7137 072-701 71 37). Tack på förhand! Lena Adem kulturstrateg Örebro läns landsting

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

31 (37)

Bakgrundsfrågor Kön?

Kvinna

Man

Vill inte svara Ålder?

Under 19 år

19-25 år

26-45 år

46-65 år

Äldre än 65 år

Vill inte svara Hemkommun?

Askersund

Degerfors

Hallsberg

Hällefors

Kumla

Lindesberg

Ljusnarsberg

Lekeberg

Laxå

Nora

Karlskoga

Örebro

Annan kommun


32 (37)

I vilken roll har du varit delaktig i dialogprocessen? (Flera svar kan anges)

Företrädare för kulturförening /kulturorganisation

Företrädare för annan förening/organisation


Professionell kulturskapare





Tjänsteman inom Örebro läns landsting/Regionförbundet


Annan nämligen __________________________________ I vilken typ av dialog har du deltagit? (Flera svar kan anges)

Dialogmöte inom någon av länets kommuner

Dialogmöte med särskilt inbjudna aktörer (tematiska dialogmöten)

Presidiekonferens

Länskulturrådet

Mindre möten där Örebro läns landsting har varit en part

Annat __________________________________________ Om du deltagit i kommundialog; i vilken/vilka kommuner har du deltagit på dialogmöte?

Askersund

Degerfors

Hallsberg

Hällefors

Kumla

Lindesberg

Ljusnarsberg

Lekeberg

Laxå

Nora

Karlskoga

Örebro


33 (37)

Om du deltagit i temadialog; vilket/vilka dialogmöten har du deltagit i?

Fria professionella kulturskapare

Konstfrämjare

Kulturarv

Länsbildningsförbundet

Musik, dans, musikteater

Slöjd, konsthantverk

Teckenspråk

Undgomar

Vet ej vilket möte jag deltog på Dialogen 2011 Dialogen har bestått av flera olika delar varav dialogmöten, presidiekonferenser, länskulturråd och andra möten är en central del. Hur upplever du att dessa möten har fungerat? Svara på en skala från 1 till 5, där 5 innebär att du är mycket nöjd och 1 att du är mycket missnöjd. Du har också möjlighet att svara att du inte vet. Om du har varit på flera möten får du får göra en sammanfattande bedömning. Du kan också skriva en kommentar på enkätens sista sida. Hur nöjd eller missnöjd är du med... formen för dialogen, det vill säga upplägget på mötet/mötena

1 2 3 4 5 Mycket miss-

nöjd Mycket nöjd Vet ej hur relevanta de frågor som diskuterades var


nöjd Mycket nöjd Vet ej samtalsklimatet


nöjd Mycket nöjd Vet ej möjligheten att uttrycka dina synpunkter/din organisations synpunkter


nöjd Mycket nöjd Vet ej de aktörer som var med på mötet och deras relevans i sammanhanget


nöjd Mycket nöjd Vet ej


34 (37)

Hur nöjd eller missnöjd är du med... längden på mötet/mötena


nöjd Mycket nöjd Vet ej tidpunkten för mötet/mötena


nöjd Mycket nöjd Vet ej informationen inför mötet/mötena


nöjd Mycket nöjd Vet ej återkopplingen från mötet/mötena


nöjd Mycket nöjd Vet ej hur Örebro läns landsting har fungerat inom dialogen


nöjd Mycket nöjd Vet ej lokalerna som användes vid mötena


nöjd Mycket nöjd Vet ej dialogprocessen i sin helhet


nöjd Mycket nöjd Vet ej Om du är missnöjd med dialogprocessen beskriv nedan varför

____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________


35 (37)

Hur viktigt är det för dig/din organisation att ha haft möjlighet att vara med i länets dialogpro-cess? Svara på en skala från 1 till 5, där 5 är mycket viktigt och 1 inte är viktigt alls. Du kan också svara att du inte vet .

1 2 3 4 5 Inte alls vik-

tigt Mycket viktigt Vet inte Vad upplever du att dialogen (det vill säga möten, sammankomster och övriga samtal med lands-tinget eller andra parter) inom samverkansmodellen har gett hittills?

Mer kunskap om samverkansmodellen och vad den innebär

Möjlighet att diskutera kulturpolitik

Möjlighet att samverka omkring skapandet av kulturplanen

Nya kontakter

Nya idéer om möjliga verksamheter/utvecklingsområden

Nya samarbeten omkring konkret verksamhet

Annat _______________________________________________________________________________ Dialogen i framtiden Samverkansmodellen som nu införs i länet syftar till att skapa dialog och samverkan mellan olika aktörer inom kulturområdet för att kunna utveckla ett kulturliv med hög kvalitet och ett kulturliv som når alla. Nedan följer några frågor om hur du ser på den. Hur föredrar du att formen för dialog/samverkan ser ut inom kulturområdet för dig/din verksam-het? (ange maximalt tre alternativ)

Dialogmöten av det slag som under 2011 förekom i kommunerna det vill säga en större sammankomst som respektive kommun bjuder in till, och där tanken är att kulturlivet i kommunen finns representerat

Dialogmöten av tematiskt slag det vill säga, det slags möte som under 2011 hölls exempelvis med aktiva inom hemslöjden, unga och det fria professionella kulturskapare

Stormöten med flera aktörer

Mindre möten med några få aktörer

Dialog via mail, telefon, brev eller liknande

Dialog via socialt forum (webb)

Vet ej

Ser inget behov av samverkan/dialog

Annat beskriv _______________________________________________________________________ ________________________________________________________________________


36 (37)

Har du svarat ”Ser inget behov av samverkan/dialog” på föregående fråga kan du hoppa över följande fråga. Vilka aktörer ser du som särskilt viktiga för dig att föra dialog/samverka med inom kulturområ-det? (Flera svar kan anges)

Företrädare för kulturförening /kulturorganisation

Företrädare för annan förening/organisation


Professionella kulturskapare





Tjänsteman inom Örebro läns landsting/Regionförbundet


Vet ej

Annan nämligen _____________________________________________________________________ Hur vill du helst få information från Örebro läns landsting när det handlar om kulturfrågor?

Muntligt vid möten eller liknande

Skriftligt via mail/vanlig post

Skriftligt via nyhetsbrev

Skriftligt via landstingets tidning Tebladet

Skriftligt med möjlighet till återkoppling via webbplats/via socialt forum

Vet ej

Ser inget behov av information

Annat____________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________

Har du sett Örebro läns kulturplan?

Nej/ Vet ej

Ja, sett men inte läst

Ja, ögnat igenom den

Ja, läst vissa delar

Ja, läst hela planen Upplever du att det har funnits tillräckliga möjligheter att lämna synpunkter på kulturplanen?

Ja absolut

Ja delvis

Nej knappast

Nej absolut inte

Vet ej/ej relevant


37 (37)

Tror du att samverkansmodellen och kulturplanen kommer att ha någon inverkan på utvecklingen av länets kulturliv?

Ja absolut

Ja delvis

Nej knappast

Nej absolut inte

Vet ej Om du på föregående fråga svarat att du inte tror att samverkansmodellen och kulturplanen kommer att ha någon inverkan på utvecklingen av länets kulturliv, motivera gärna varför: ____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________ Har du några ytterligare synpunkter om samverkan och dialogen inom kulturområdet i länet som du vill framföra? Är det exempelvis något du tycker behöver förbättras eller något som har funge-rat särskilt bra under 2011? ____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________

____________________________________________________________________ Tack för att du tog dig tid att svara på enkäten!

Använd svarskuvertet för att skicka tillbaka enkäten till oss på kulturenheten.

Vi kommer att återkomma till dig med resultatet av undersökningen.

Documents

före införandet av Samverkansmodellen i Örebro län i ...–rebro läns landsting... · Kulturenheten Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon 019-602