Basala och dentala avvikelser i sagittalled

– en jämförelse av två diagnostiska metoder

Joanna Ausmann

Emma Claesson

Handledare: Eva Lilja Karlander

Examensarbete 15 hp Malmö Högskola

Tandläkarprogrammet Odontologiska fakulteten

Januari, 2011 205 06 Malmö

1

SAMMANFATTNING

Tidigare har man använt sig av gipsmodell och profilröntgen som komplement till

den kliniska undersökningen för diagnostisering av bettavvikelser i sagittalled på

Tandvårdhögskolan i Malmö. Idag har profilröntgen uteslutits då patienten fått den dentala

diagnosen Angle II:I. Vid Angle III används fortfarande profilröntgen som diagnostiskt

underlag och för behandlingsplanering. I studien jämförs den dentala och basala diagnosen,

hos ortodontipatienter, med intentionen att se hur väl dessa två diagnostiska metoder följs åt.

Resultaten visar att patienter med Angle II får i regel behandling utifrån sin dentala diagnos

varpå profilröntgen kan ses som onödig bestrålning för patienten. Då patienten har klassats

som Angle III är profilröntgen ett bra komplement för utredning av bettavvikelsen samt ett

bra verktyg i behandlingsplaneringen.

2

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING ........................................................................................................................... 1

INLEDNING OCH BAKGRUND .......................................................................................................... 3

Definitioner och diagnostik ............................................................................................................... 3

Etiologi ................................................................................................................................................ 5

Behandlingsbehov .............................................................................................................................. 7

Behandlingseffekter ........................................................................................................................... 8

SYFTE ..................................................................................................................................................... 8

MATERIAL OCH METOD .................................................................................................................... 8

RESULTAT ............................................................................................................................................ 9

DISKUSSION ....................................................................................................................................... 10

REFERENSER ...................................................................................................................................... 11

BILAGOR ............................................................................................................................................. 13

3

INLEDNING OCH BAKGRUND

Ortodontistens mål med behandling är att skapa bästa möjliga ocklusion tillsammans

med en acceptabel estetik1. Det finns många olika bettavvikelser och den här studien kommer

att fokusera på avvikelser i sagittalled, det vill säga post- och prenormala bett. Postnormalt

bett är relativt vanligt (15-20%) bland befolkningen i Sverige medan prenormalt bett är

ovanligare (2%)2.

Amerikanen Edward H. Angle utvecklade Angles klassifikation för att diagnostisera

dentala bettavvikelser i sagittalled 18901. Han utgick från de första permanenta molarernas

relation för att klassificera ocklusionen, vilket idag kallas för ”Gold standard”3. Angle-

klasserna kan diagnostiseras kliniskt eller på gipsmodell4.

Kefalometri betyder huvudmätning och introducerades 1931 av Broadbent i USA

och Hofrath i Tyskland5. Med hjälp av kefalometri kan basala bettavvikelser i sagittalled

diagnostiseras och resultatet kan sedan utgöra underlag för terapiplanering. Man utgår från

profilröntgen som tas i en kefalostat för att standardisera bildtagningen. Med profilbilder

tagna på samma patient med några års mellanrum kan man följa bettutveckling och tillväxt av

mandibeln i klass III fall5.

Traditionellt har man haft både profilröntgen och gipsmodell som underlag för

diagnostik och behandlingsplanering av avvikelser i sagittalled. På Tandvårdhögskolan i

Malmö har man under senare tid dock valt att helt avstå från profilröntgenbilder på barn och

ungdomar med postnormala bett och det betyder att endast en klinisk undersökning och

studiemodeller används som underlag för diagnoser. När det gäller prenormala bett tar man

idag profilröntgenbilder och använder dem som underlag för diagnostik och

behandlingsplanering6.

Definitioner och diagnostik

Dentalt postnormalt bett: Angle klass II bett kallas också postnormalt bett eller

distalbett. Angle klass II fastställs av att första permanenta molaren i mandibeln biter minst en

halv kuspbredd (ca 3,5 mm) distalt om maxillans första permanenta molar. Man kan på

liknande sätt utgå från cuspiderna. Då mandibelns cuspider är förskjutna mer än en halv

kuspbredd distalt om maxillans cuspider klassas bettet som postnormalt7. Angle klass II delas

upp i två undergrupper; Angle klass II: I är ett stort horisontalt överbett med proklinerade

incisiver i maxillan (Fig 1) och Angle klass II: II är ett horisontalt överbett med retroklinerade

incisiver i maxillan7.

Figur 1. Angle klass II - där mandibelns första molar biter en kuspbredd distalt om maxillans första molar.

Basalt postnormalt bett diagnostiseras på profilbilder. Vid en postnormal basal

relation är maxillan prognat8

alternativt maxillan ortognat och mandibeln retrognat8. Det

sagittala förhållandet mellan maxillan och mandibeln blir postnormalt.

4

Dentalt prenormalt bett: Prenormala bett heter också Angle klass III bett eller

mesialbett. Angle klass III fastställs av att den första permanenta molaren i mandibeln biter

minst en halv kuspbredd mesialt om maxillans första permanenta molar. Cuspiderna i

mandibeln är förskjutna en halv kuspbredd mesialt om maxillans cuspider7(Fig 2).

Figur 2. Angle III – där mandibelns första molar biter en kuspbredd mesialt om maxillans första molar.

Basalt prenormalt bett diagnostiseras på profilbilder. Vid en prenormal basal relation

är mandibeln prognat8 alternativt mandibeln ortognat och maxillan retrognat

8. Det sagittala

förhållandet mellan mandibeln och maxillan blir prenormalt.

I en klinisk undersökning studerar man även ansiktets mjukvävnad. Framifrån

noteras eventuell asymmetri. Från patientens sida studeras mjukvävnadsprofilen där man

föreställer sig en linje från nasion till subnasale och vidare till haktippen. Med hjälp av denna

kan man se om ansiktet är konvext eller konkavt9. Vid konkavitet (troligen prenormalt bett)

eller överdriven konvexitet (troligen postnormalt bett) bedömer tandläkaren om en behandling

är indicerad9(Fig 3).

Figur 3. Mjukvävnadsprofilen som visar en patient med konvex profil.

Dentala förhållanden undersöks kliniskt och på gipsmodell. Kliniskt studerar man

ocklusionen, det vill säga käkarna i sammanbitningsläge, tvångsföring, enskilda käkar samt

varje tands läge9. På gipsmodell görs en noggrannare analys med numeriska mätningar. Dessa

mätningar utgör grunden för dentala diagnoser.

Basala diagnoser grundar sig på mätningar utifrån referenspunkter i det kraniofaciala

skelettet. Det man vill analysera är maxillan och mandibelns förhållande till skallbasen samt

käkarnas inbördes relation10

. Det finns en mängd olika referenspunkter och vinklar att mäta

beroende på vad man vill analysera (sagittal eller vertikal relation)11

(Bilaga 1). Kefalometri

5

används inom odontologin för att diagnostisera morfologin i ansiktsskelettet med hjälp av

punkter, linjer och vinklar. Detta för att kunna göra en behandlingsplan och senare utvärdera

behandlingsresultatet. Med hjälp av profilröntgen (Fig 4) och kefalometrisk analys (Bilaga 2)

klassificeras typen av ansikte (retrognat, ortognat eller prognat), de basala förhållandena

mellan maxilla och mandibel visas, maxillans och mandibelns tillväxt värderas och

mjukvävnader studeras11

.

Figur 4. Profilröntgenbild som används som underlag vid kefalometrisk analys6.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att det ibland kan vara svårt att diagnostisera

bettavvikelsen som av skelettal eller dental art i växelbettet. Tillväxtspurten i puberteten

hjälper till att avgöra bettets karaktär eftersom då accentueras en eventuell bettavvikelse. I

många fall kan man se en dental kompensation av en basal avvikelse exempelvis genom

proklination av maxillans incisiver och retroklination av mandibelns incisiver11

.

Etiologi

Det är många faktorer som påverkar utvecklingen av maxillans och mandibelns

tillväxtmönster och därmed deras relation till varandra – ärftliga faktorer och miljöaspekter

spelar in. Det betyder att det kan vara mycket komplicerat att härleda hur en bettavvikelse har

uppkommit.

Ärftliga faktorer: Det är både dominanta och recessiva anlag som ligger till grund för

ett barns tillväxt och framtida käkrelation. I vissa fall kan man studera föräldrar och syskon

och hitta en liknande bettavvikelse12

. Det finns en högre prevalens för ärftlighet av

bettavvikelse hos barn då en av föräldrarna har Angle klass II:II12

eller i ännu högre grad vid

Angle klass III6.

Miljöfaktorer: Förlust av tänder och sugovanor kan påverka bettmorfologin och

ocklusionen. Till exempel om en primär molar extraheras i växelbettet kan de permanenta

molarerna mesialvandra och leda till en dental postnormal relation7.

Mycket ovanliga faktorer: Om mamman under graviditetens första känsliga månader

brukar alkohol eller tobak ökar risken för att barnet får ansiktsmissbildningar13

. Barn som får

en fraktur på processus condylaris, mandibelns bakre utskott, kan få en tillväxtstörning14

. Om

6

käkleden påverkas av frakturen kan en distal ocklusion fås som följd7. Barnsjukdomar kan

resultera i en distal ocklusion genom påverkan på tillväxten och utvecklingen av mandibeln.

Käkleden kan påverkas av ledinflammation vilket i sin tur kan orsaka mikrognati - extremt

små käkar. Mikrognati drabbar framförallt mandibeln. Obehandlad öroninflammation kan

spridas till käkleden och ge upphov till inhibering av tillväxten7.

Mandibeln hos personer med ”short face” (brakycefali/brakyfacial) (Fig 5) tenderar

att rotera anteriort under tillväxt och mandibeln hos personer med ”long face” (dolikocefali/

dolikofacial) tenderar att rotera posteriort under tillväxt9. Hos ”long faces” ökar den vertikala

höjden av ansiktet under tillväxt och den posteriora roteringen kan ge ett öppet bett12

.

Figur 5. Postnormal relation med en ”flyende” haka.

Om mandibeln roterar kraftigt anteriort och mandibelns incisiver erupterar som de

ska, posteriort om maxillans incisiver, utvecklas ibland ett djupt incisalt bett i Angle klass II-

bett12

. Ett postnormalt bett kan uppkomma genom ovanan att suga på fingrar eller napp7.

Graden av bettavvikelse beror på sugovanans frekvens, duration och intensitet15

. Vid

förstoring av tonsiller, adenoida vegetationer och näspolyper kan man få problem med att

andas genom näsan. Munandning kan då ge en smal överkäkstandbåge vilket kan ge korsbett,

frontalt öppet bett16

samt posterior rotation av mandibeln vilket leder till postnormalt bett.

Figur 6. Prenormal relation med framträdande haka.

7

Vid en obalanserad artikulation kan det uppkomma en anterior tvångsföring av

mandibeln för att hitta en mer stabil kontakt vid sammanbitning17

. Mandibeln kan då anpassa

sig och ett prenormalt bett kan uppstå eller accentueras (Fig 6). Prenormalt bett kan förvärras

upp till dess att mandibeln har vuxit klart18

.

Behandlingsbehov

Subjektivt behandlingsbehov: Det är viktigt att ta hänsyn till både estetik och

funktion för att utvärdera patientens behandlingsbehov. Estetiken har på senare år fått en

alltmer central roll då krav på ett bra utseende har fått större betydelse i samhället. Det är ofta

stora skillnader mellan olika patienters önskemål och förväntningar7. Barn och ungdomar som

undviker att le och skratta, på grund av sin bettavvikelse, får en försämrad självbild vilket kan

försvåra socialt umgänge1. Att må dåligt av detta eller att som följd utsättas för mobbning är

inte ovanligt9,17

. Graden av självförtroende tycks vara korrelerat till ens egen uppfattning om

sitt utseende9. Forskning visar att utseendet är viktigt för social acceptans, social kompetens

samt personlighet9 Alla estetiska och psykosocialt relaterade behandlingsbehov klassas som

subjektiva. Det är patientens egen berättelse som ska ligga till grund för det subjektiva

behandlingsbehovet.

Objektivt behandlingsbehov: Inom tandvården analyserar man främst det objektiva

behandlingsbehovet. Vid Angle klass II: I med proklinerade incisiver ökar risken för trauma

då det är lätt att frakturera de proklinerade incisiverna17

. Läppinkompetens innebär svårighet

att sluta läpparna om proklinerade incisiver vid postnormalt bett19

(Fig 7). Detta kan både vara

en estetisk indikator men kan också ge ett ökat överbett då tungan och underläppen pressar

maxillans incisiver anteriort20

. Vid gravt post- och prenormalt bett försvåras tuggförmågan då

få stabila kontaktpunkter finns, speciellt svårt kan det vara att bita av med incisiverna om de

inte antagonerar21

.

Figur 7. Läppinkompetens där personen har svårt att sluta läpparna kring proklinerade incisiver

Sömnapné som framförallt uppstår vid Angle klass II bett är ett tillstånd som orsakar

tillfälliga andningsstopp. Detta då mandibeln ligger långt posteriort och blockerar

andningsvägarna. Om mandibeln flyttas framåt underlättas fria luftvägar22

. Vid posteriort

djupt bett kan en slemhinnepåbitning fås palatinalt och ge upphov till irritation och smärta17

.

8

Behandlingseffekter

Tillväxtriktningen av mandibeln är av betydelse vid val av passande

behandlingsmetod. Fall med god anterior tillväxt visar ofta en förbättring av relationen mellan

maxilla och mandibel efter behandling. Målet med behandlingen är att korrigera anterio-

posteriora relationen mellan käkarna och att reducera incisivernas proklination samt ett

eventuellt djupt bett. Man vill inte hindra maxillans utveckling utan driva på mandibelns

anteriora tillväxt vid postnormala bett. Vid tvångsföring (låst bett) elimineras ocklusala

interferenser vilket leder till förflyttning av mandibeln så att den biter mer anteriort20

. En

förutsättning för en lyckad behandling vid djupt bett är att bettet öppnas upp så att

premolarerna kan elongera20

.

Syftet med behandling av prenormala bett är att kontrollera och hålla tillbaka

mandibelns anteriora tillväxt eller förflytta maxillan anteriort (alternativt en kombination av

dem båda)20

. För att reducera en anterior tvångsföring, i primära bettet och i vissa fall

växelbettet, kan man slipa ner ocklusala interferenser. Vid större prenormala bett kan en

kombination av ortodontisk och otrognatisk behandling krävas, denna utförs oftast vid 18-20

års ålder20

. Vid prenormala bett med proklinerade incisiver i maxillan kan 14 och 24

extraheras för att ge plats för en retroklination och därefter sker en kirurgisk korrektion. Målet

är att korrigera den interincisala och sagittala käkrelationen3.

SYFTE

- Att se hur väl en dental diagnos följs åt av en basal diagnos i sagittalled.

- Utvärdera profilbildens betydelse vid diagnostik av post- och prenormala bett.

MATERIAL OCH METOD

För att inhämta kunskap inom området utfördes en litteraturstudie samt sökning i

medicinska databaser på Internet. På Medlines databas (Entrez PubMed,

www.ncbi.nlm.nih.gov) gjorde följande sökningar med MeSH-termerna: ’class II AND class

III AND malocclusion’ (101112 – 732 träffar), ‘Cephalometry analysis AND class II AND

class III’ (101112 – 143 träffar) samt ‘Birth AND skull damage’ (101112 – 49 träffar, Review

– 3 träffar, 1 artikel togs ut). På tandläkartidningens hemsida (www.tandlakartidningen.se)

användes sökordet ’Malocklusion’ (101112 – 11 träffar). Ur ovanstående material

selekterades artiklar som utgjorde underlag för den aktuella studien.

Studien omfattar en undersökning av 60 journaler varav 30 patienter med Angle II:I

bett och 30 patienter med Angle III bett. Journalerna selekterades ut i kronologisk ordning

år/månad (januari 2000 till februari 2009) från då behandlingen på patienten var avslutad på

ortodontiavdelningen, Tandvårdshögskolan Malmö. Ingen hänsyn togs till eventuell

felarkivering. Först selekterades 30 stycken Angle III ut, därefter plockades samma antal fall

med diagnos Angle II:I från respektive år. De inklusionskriterier som skulle uppfyllas för att

en journal skulle ingå i studien var: diagnos (Angle III alternativt Angle II:I), notering om

planerad behandling, kefalometrisk utredning med vinklarna SNA, SNB och ANB samt

befintliga fotografier. Ett protokoll utformades och variablerna var: behandlingsstart (då

apparatur lämnades ut), apparatur, samtliga diagnoser, datum då behandlingen avslutades,

ålder samt kön. Utifrån det första protokollet utformade vi ett nytt protokoll (Bilaga 3 och 4)

med de variabler som var relevanta för vår frågeställning: dental diagnos, ålder, kön, SNA,

SNB, ANB, diagnos utifrån kefalometrin, analys på gipsmodell och diagnos på modell. I de

fall där dental och basal diagnos var otydlig utfördes diagnostiken av artikelförfattarna (E.C.,

9

J.A.). Modeller granskades enligt Angles klassifikation, först och främst de första permanenta

molarernas relation. Om dessa var av Angle I typ, till exempel vid extraktion eller agenesifall,

bedömdes cuspidernas position. Då gipsmodeller ej fanns att tillgå hämtades en ny journal ur

arkivet till studien. Studien utgick från journaler som var handplockade av E.C. och J.A. efter

noterad diagnos (postnormal eller prenormal) och därefter studerades profiler och modeller.

RESULTAT

När det gällde den sagittella relationen visade studien att av 60 utvalda patienter,

följdes en dental post- eller prenormal diagnos av en basal i 27 fall. Av de postnormala fallen

bedömdes samtliga modeller som Angle II:I. Arton av dessa patienter hade en normal basal

relation. I 12 fall följdes den dentala och basala diagnosen åt (Bilaga 3).

I 15 fall följdes en dental och en prenormal basal relation åt. Endast 10 patienter som

hade en dental prenormal diagnos mellan sexårsmolarerna hade en normal basal relation

mellan maxillan och mandibeln. Trots noterad prenormal diagnos i journalen fann vi i fem fall

att denna inte åtföljdes av prenormal diagnos på modellerna (Bilaga 4).

Åldern vid behandlingsstart varierade mellan 8-19 år i de postnormala fallen och

könsfördelningen var 13 pojkar och 17 flickor. Motsvarande ålder för prenormala fall

varierade mellan 8-20 år och könsfördelningen var 19 pojkar respektive 11 flickor. I vår

studie med patienter med postnormal diagnos fick majoriteten av pojkarna behandling vid 11-

och 12-års ålder medan majoriteten av flickorna fick behandling vid 10-års ålder (Fig 8 och

9). I de prenormala fallen fick majoriteten av pojkarna behandling från 8-års ålder och

majoriteten av flickorna fick sin vid 9- och 11-års ålder.

0

1

2

3

4

5

6

7

8

8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

An

tal

Ålder

Flickor

Pojkar

Figur 8. Visar ålder vid behandlingsstart för patienter med diagnos postnormalt bett.

10

0

1

2

3

4

5

6

7

8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

An

tal

Ålder

Prenormalt bett - Ålder vid behandlingsstart

Flickor

Pojkar

Figur 9. Visar ålder vid behandlingsstart för patienter med diagnos prenormalt bett.

DISKUSSION

Huvudfynd

Syftet med denna studie var att se hur väl dentala och basala diagnoser följs åt. Av

resultaten kan vi se att vid postnormala fall följs en dental diagnos av en basal diagnos hos en

dryg tredjedel av patienterna till skillnad från prenormala fall där basal och dental diagnos

följs åt i hälften av fallen. En slutsats vi kan dra från denna studie är att dental och basal

diagnos inte alltid följs åt.

En annan slutsats av studien är att man behandlar patienten utifrån en dental diagnos

oavsett den basala diagnosen i postnormala fall. En kefalometrisk analys på profilröntgen kan

därför ses som överflödig. Detta är i linje med de rekommendationer som ges vad det gäller

att utsätta patienterna för så lite röntgenstrålning som möjligt23

.

När det gäller prenormal diagnostik är bilden mer svårtolkad. I de fem fall på

modellerna med en Angle I-klassifikation fanns dock tydliga prenormala basala relationer.

Detta kan tolkas, utifrån studien, som att profilröntgen kompletterar analysen på modell och

inte bör uteslutas från de diagnostiska metoderna. Det är av större betydelse att analysera

mandibelns anteriora tillväxt i prenormala fall då mandibeln ligger anteriort om maxillan

redan under tillväxtfasen6. Profilbilden möjliggör denna analys.

Orsaker till att dentala och basala diagnoser ej följs åt kan vara flera. En anledning

kan vara svårigheten att bedöma avvikelser i sagittalled och att kliniker kan ställa olika

diagnoser på samma patient, detta kallas interobservatörsskillnader. Åldern är en annan faktor

som kan påverka diagnostiken i både post- och prenormala fall. Flickor växer i allmänhet

färdigt två år tidigare än pojkar vilket påverkar både diagnostik och behandling. Det finns

stora variationer inom könen när det kommer till pubertetens inträde18

. Sexårsmolarerna

erupterar så att de möts i en halv kuspbredds postnormal relation, med tiden kommer

underkäksmolarerna ställa in sig i neutralrelation tack vare mandibelns tillväxt. Det betyder

att unga patienter har en naturlig Angle II6. Detta medför att man är försiktig med att ställa en

Angle II diagnos i tidig ålder då mandibelns tillväxt inte är klar. Vid frontal invertering redan

i tidig ålder är det stor sannolikhet att bettet förblir Angle III då naturlig korrigering inte är

11

möjlig. En annan orsak till tidigare behandling i prenormala fall jämfört med postnormala är

att den begynnande frontala inverteringen syns tydligt för både barn och förälder.

Jämförelse med andra studier Sökningar i Pubmed gjorda under arbetets gång gav inga resultat av studier där man

har jämfört basala och dentala diagnoser i sagittalled. En anledning till detta kan vara en

större acceptans för att använda profilröntgen som ett diagnostiskt hjälpmedel och därmed

tycks det inte finnas något intresse för denna form av undersökning.

Styrkor och svagheter med studien En styrka med studien är att det tycks vara ett outforskat område inom ortodontin.

Denna studie kan om möjligt väcka en diskussion om profilbildens roll inom diagnostiken.

Att endast 30 fall Angle II:I respektive 30 fall Angle III hämtades ut är en svaghet då

de är få till antalet. Journalerna var inte slumpmässigt utvalda utan plockades ut kronologiskt

med början år 2000. Studiematerialet är ett remissklientel och det är oklart vilken typ av

patienter som är remitterade till Tandvårdshögskolan, Malmö. Det är välkänt att det finns stor

osäkerhet i journaluppgifter. Detta uppvägs av att E.C. och J.A. inte bara noterade vad som

var nedtecknat i de utvalda journalerna utan också analyserade modellerna och

profilanalyserna. Vid otydligheter diskuterades fallen sinsemellan och konsensus skapades.

Framtida studier/stickspår

- Att utreda om profilbild och mjukvävnadsbild följs åt.

- Den här studien har visat att prenormala bett behandlas tidigare än postnormala. Det

skulle vara intressant att ytterligare belysa detta.

REFERENSER

1. Proffit W R. The orthodontic problem. I: Proffit W R, Fields Jr H W, Sarver D M.

Contemporary Orthodontics 4th

ed. Canada: Mosby Elsevier 2007: 3-26.

2. Ingervall B, Seeman L, Thilander B. Frequency of malocclusion and need of

orthodontic treatment in 10-year old children i Gothenburg. Swed Dent J 1972; 65:

7-21.

3. Kanas R J, Carapezza L, Kanas S J. Treatment classification of class III

malocclusion. J Clin Pediatr Dent. 2008; 33(2): 175-185.

4. Hellgren A. Variationer i bettets morfologi. I: Ahlgren J, et al, Lundström A, red.

Nordisk lärobok i Ortodonti, fjärde omarbetade upplagan, Stockholm: Sveriges

Tandläkarförbunds Förlagsförening, 1975: 138-168.

5. Björk A. Kæbernes relation til det Øvrige kranium. I: Ahlgren J, et al, Lundström A,

red. Nordisk lärobok i Ortodonti, fjärde omarbetade upplagan, Stockholm: Sveriges

Tandläkarförbunds Förlagsförening, 1975: 69-110.

6. Lilja-Karlander E, Tandvårdhögskolan Malmö 2010.

7. Lundström A. Malocclusion of the teeth: classification, prevalence, aetiology and

treatment need. I: Thilander B, Rönning O, red. Introduction to Orthodontics.

Stockholm: Minab/ Gotab Kungälv, 1985: 85-114.

12

8. Bett. Medicinsk Terminologi. 4th rev ed. Stockholm: Elanders Gotab AB Vällingby

2004: 87.

9. Ruhl C M, Bellian K T, Van Meter B H, Hoard M A, Pham C D, Edlich R F.

Diagnosis, Complications, and Treatment of Dentoskeletal Malocclusion. Am J

Emerg Med. 1994 Jan; 12(1):98-104.

10. Rönning O. Development of the occlusion. I: Thilander B, Rönning O, red.

Introduction to Orthodontics. Stockholm: Minab/ Gotab Kungälv, 1985: 63-82.

11. Hasund A. Diagnosis of malocclusion and planning of treatment. I: Thilander B,

Rönning O, red. Introduction to Orthodontics. Stockholm: Minab/ Gotab Kungälv,

1985: 115-134.

12. Tadic N, Woods M. Contemporary Class II orthodontic and orthopaedic treatment: a

review. Aust Dent J. 2007; 52(3): 168-174.

13. Haustein KO. Cigarette smoking, nicotine and pregnancy. Int J Clin Pharmacol Ther.

1999 Sep; 37(9):417-27.

14. Proffit W R. The etiology of orthodontic problems. I: Proffit W R, Fields Jr H W,

Sarver D M. Contemporary Orthodontics. 4th

ed. Canada: Mosby Elsevier 2007: 130-

166.

15. Thilander B, Lennartsson B. Etiologi. I: Thilander B, Lennartsson B. Ortodonti .

Tredje rev upplagan. Växjö: Grafiska Punkten 1993: 26.

16. Thilander B, Lennartsson B. Bettanomalier. I: Thilander B, Lennartsson B.

Ortodonti. Tredje rev upplagan. Växjö: Grafiska Punkten 1993: 14-24.

17. Thilander B, Lennartsson B. Behandlingsindikationer. I: Thilander B, Lennartsson B.

Ortodonti. Tredje rev upplagan. Växjö: Grafiska Punkten 1993: 32.

18. Proffit W R. Later Stages of Development. I: Proffit W R, Fields Jr H W, Sarver D

M. Contemporary Orthodontics. 4th

ed. Canada: Mosby Elsevier 2007: 107-129.

19. Proffit W R, Sarver D M, Ackerman J L. Orthodontic Diagnosis: The Development

of a Problem List. I: Proffit W R, Fields Jr H W, Sarver D M. Contemporary

Orthodontics. 4th

ed. Canada: Mosby Elsevier 2007: 167-233.

20. Linder-Aronson S. Treatment of skeletal anomalies. I: Thilander B, Rönning O, red.

Introduction to Orthodontics. Stockholm: Minab/ Gotab Kungälv, 1985: 185-204.

21. Proffit W R, Fields Jr H W, Sarver D M. Orthodontic treatment planning: from

problemlist to specific plan. I: Proffit W R, Fields Jr H W, Sarver D M.

Contemporary Orthodontics. 4th

ed. Canada: Mosby Elsevier 2007: 234-267.

22. Sömnapnésyndrom. Medicinsk Terminologi. 4th rev ed. Stockholm: Elanders Gotab

AB Vällingby 2004: 586.

23. Strålskyddslag (1988:220). Svensk författningssamling (SFS). SFS nr: 1988:220.

Utfärdad: 1988-05-19. Ändrad: t.o.m. SFS 2010:889. Källa: Regeringskansliet /

Lagrummet.

13

BILAGOR

Bilaga 1

Följande referenspunkter används inom kefalometrin för att analysera sagittala bettavvikelser

(Fig 10), dessa är utvecklade av Arne Björk5.

Referenspunkter Definition s = sella turcica Mittpunkten av sella turcica i os. Sphenoidale i

medianplanet

n = nasion Den anteriora punkten av sutura nasofrontalis

A = A-punkten Den djupaste punkten på den anteriora delen av

maxillans alveolarutskott

B = B-punkten Den djupaste punkten på den anteriora delen av

mandibelns alveolarutskott

Figur 10. Referenspunkter i kranofaciala skelettet

14

Bilaga 2

Vinklarna som mäts används för att definiera mandibelns och maxillans inbördes förhållande i

sagittalplanet11

(Fig 11).

Vinkel

SNA = Vinkeln mellan nasion-sella-linjen och A Maxillans position. Då SNA är större

än 85,5° klassas bettet som prognat.

Retrognat vid värden mindre än 78,5°.

Ortognatbett ligger på 82°.

SNB = Vinkeln mellan nasion-sella-linjen och B Mandibelns position. Prognat bett då

SNB är större än 82,5°. Retrognat då

vinkeln är mindre än 75,5°. Ortognat

vid en vinkel på 79°.

ANB = Vinkeln mellan A, n och B Anger basala sagittala förhållandet

mellan maxilla och mandibel. Ortognat

3° ±2,5°. Postnormal vid större vinkel

än 5,5°. Prenormal vid ANB-vinkel

mindre än 0,5°.

Figur 11. Kefalometribild med vinklar som används för att visa maxillans och mandibelns läge i sagittalled.

15

Bilaga 3

16

Bilaga 4