Embed Size (px)
Citation preview
1 (16)
Planering
Utredningar och rapporter från Planering, nr 3, april 2013
Befolkningsprognos för Umeå kommun 2013–2022
2 (16) Utredningar och rapporter nr 3, april 2013
KontaktpersonerDaniel Levisson, utvecklingsavdelningen, tel. 090-16 12 57, [email protected] Löfgren, utvecklingsavdelningen, tel. 090-16 12 42, [email protected]
INNEHÅLL sida Inledning 3
Osäkerhet 3
Metod 3
Prognos för hela kommunen 4
Prognos för kommundelarna och Umeå exklusive kommundelarna 7
Umeå exklusive kommundelarna 7
Holmsund/Obbola 9
Hörnefors 10
Sävar 11
Prognosantaganden 11
Inrikes flyttningar 11
Utrikes flyttningar 11
Flyttning totalt 11
Barnafödandet 12
Dödsriskernas utveckling 13
Födda och döda 13
Bostadsbyggande 14
Sammanfattning av de demografiska komponenterna 14
Jämförelse med tidigare års prognos 15
Besök också vår hemsida: www.umea.se/statistik
Foto: Ann-Margrethe Iseklint Grafer och layout: Gunilla Guldbrand, Guldbrand & Guldbrand
Utredningar och rapporter nr 3, april 2013 3 (16)
Inledning
Den aktuella befolkningsprognosen "Prognos 13" utgår från den faktiska befolkningen i Umeå 2012 och sträcker sig fram till prognosens slutår 2022. Folkmängden avser den 31 december respektive år och åldern är den som är uppnådd vid årets slut. Den genomsnittliga befolk-ningsökningen är omkring 860 personer årligen med en högre ökningstakt i början av prognosperioden. Enligt prognosen kommer Umeå kommun att passera 120 000 invånare under år 2015. Befolkningsutvecklingen ligger i stort sett i linje med föregående års prognos. Prognosen är skapad i samverkan med SWECO.
OsäkerhetI prognoser finns alltid en viss osäkerhet och man kan aldrig vänta sig att prognosen ska slå in exakt. En befolkningsprognos har högst träffsäkerhet under de första två åren, men efter ytterligare några år kan det vara svårare att bedöma hur stor befolkningsökningen blir och i vilka områden den sker. Prognosfelet ökar för varje år med prognoshorisonten då fel i början av prognosen följer med och fortplantas under senare år. Det är också i allmänhet olika svårt att göra bra prognoser för olika åldersgrupper. I åldrar där det i större utsträckning sker
förändringar i livet än i andra åldrar är prognosfelen större. Faktorer som leder till sådana förändringar är fruktsamhet, flyttningsbenägenhet och dödlighet. Därför är osäkerheten störst för 20–44-åringar då omflyttningen är stor i dessa åldrar. En prognosavvikelse i dessa åldrar får även genomslag på barnafödandet.
Metod Årets prognos följer samma metod som de fyra tidigare årens prognoser. En övergripande befolkningsprognos genomförs för Umeå kommun som helhet utifrån anta-ganden om fruktsamhet, dödsrisker och migration. När detta steg är genomfört tas prognoser fram för kommun-delarna Sävar, Holmsund/Obbola, Hörnefors och Umeå exklusive kommundelarna. Dessa prognoser stäms sedan av mot den övergripande kommunprognosen. Det tredje steget behandlar delområden med separata prognoser för över 200 områden i kommunen. Dessa delområdes-prognoser justeras sedan mot den kommundelsprognos som respektive delområde tillhör. Delområdesprognosen delas upp i två delar, en del som endast tar hänsyn till befolkning i befintligt bostadsbestånd och en som bara tar hänsyn till befolkningsförändring i nybyggnationen.
4 (16) Utredningar och rapporter nr 3, april 2013
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020
Umeå ökning PrognosRiket ökning Folkmängd
0
20 000
40 000
60 000
80 000
100 000
120 000
140 000
Diagram 1.
Umeå folkmängd samt årlig procentuell folkökning i Umeå och riket 1975–2012 samt prognos för 2013–2022.
Prognos för hela kommunen
Totalt sett prognostiseras befolkningen i Umeå kommun att växa med drygt 8 600 personer under perioden 2012–2022, från 117 294 till nästan 126 000 invånare. Diagram 1 visar dels den årliga procentuella befolkningsförändringen sedan mitten av 1970-talet i kommunen och i riket, dels den faktiska folkmängdens utveckling i Umeå kommun. Diagrammet visar att Umeå är en kommun som haft positiv befolkningstill-växt under hela den studerade perioden och även att utvecklingen till stor del hänger samman med utveck-lingen i riket. Undantaget är början av 2000-talet som är en period då antalet platser vid Umeå universitet utökades kraftigt, vilket gjorde att kommunens befolk-
ning ökade snabbare tack vare ökat antal studenter. I diagrammet framgår också att den största ökningen prognostiseras ske de första fem prognosåren då den årliga folkökningen beräknas ligga på mellan 900 och 940 personer. Ökningstakten avtar något under efterkommande år till drygt 800 personer per år. Den största inflyttningen till Umeå kommun sker av unga i åldrarna 19–24 år. Gruppen utgör nära 45 procent av den totala inflyttningen till kommunen. När den här gruppen minskar, minskar även underlaget för inflyttning till kommunen. Personer i åldern 19–24 år minskar i hela riket, vilket ligger bakom den avtagande befolkningstillväxten i årets befolkningsprognos.
Utredningar och rapporter nr 3, april 2013 5 (16)
-1000
-500
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
Antal
2012 2022 Förändring
0 år 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 0 år 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100
Diagram 2. Befolkningsstrukturen 2012 och 2022 samt förändringen i olika åldrar.
Diagram 2 visar befolkningsstrukturen 2012 och 2022 samt förändringen i olika åldrar. Stapelsegmentet i diagrammet beskriver ökningar och minskningar i respektive ålder under prognosperioden. Diagrammet visar att de största folkökningarna väntas dels i grundskoleåldrarna till följd av 2000talets ökande antal födda barn dels i de yngre pensionsåldrarna. Till skillnad från övriga åldrar väntas 18–24åringar tillsammans med 60–69åringar att minska.
Tabell 1. Umeå kommuns befolkningsutveckling i olika åldersklasser.
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2013–2016 2017–2022 2013–2022
0 år 1 458 1 468 1 472 1 466 1 471 1 474 1 474 1 473 1 470 1 468 1 463 0,9 % 0,5 % 0,3 %
1–5 7 170 7 299 7 293 7 299 7 303 7 276 7 290 7 293 7 289 7 289 7 282 1,9% 0,3 % 1,6 %
6–9 5 074 5 136 5 338 5 511 5 570 5 736 5 724 5 726 5 734 5 704 5 712 9,8 % 2,5 % 12,6 %
10–12 3 304 3 437 3 542 3 665 3 800 3 852 4 021 4 081 4 204 4 227 4 220 15,0 % 11,1 % 27,7 %
13–15 3 245 3 179 3 278 3 331 3 460 3 560 3 676 3 804 3 853 4 013 4 069 6,6 % 17,6 % 25,4 %
16–18 3 919 3 677 3 443 3 354 3 292 3 385 3 432 3 552 3 644 3 752 3 872 16,0 % 17,6 % 1,2 %
19–24 14 498 14 431 14 240 13 982 13 706 13 369 13 160 12 954 12 836 12772 12 805 5,5 % 6,6 % 11,7 %
25–34 18 927 19 094 19 272 19 363 19 464 19 471 19 453 19 414 19 301 19 197 19 098 2,8 % 1,9 % 0,9 %
35–44 15 133 15 241 15 384 15 593 15 851 16 025 16 156 16 254 16 368 16 515 16 569 4,7 % 4,5 % 9,5 %
45–64 26 707 26 697 26 591 26 633 26 759 26 944 27 059 27 326 27 540 27 673 27 891 0,2 % 4,2 % 4,4 %
65–79 13 371 13 955 14 582 15 020 15 348 15 677 16 038 16 267 16 523 16 794 16 933 14,8 % 10,3 % 26,6 %
80–84 2 310 2 327 2 368 2 443 2 529 2 616 2 710 2 831 2 912 2 980 3 145 9,5 % 24,4 % 36,1 %
85– 2 178 2 245 2 312 2 383 2 428 2 493 2 532 2 591 2 679 2 758 2 852 11,5 % 17,5 % 30,9 %
Totalt 117 294 118185 119117 120042 120983 121 878 122 724 123 565 124 355 125 142 125 911 3,1 % 4,1 % 7,3 %
I Tabell 1 redovisas befolkningens utveckling i olika åldersklasser. Tabellen är indelad i fyra delar. Den första delen beskriver befolkningen idag, nästkommande del beskriver kommande budgetperiod till år 2016 och därefter den mera osäkra perioden fram till 2022. Den fjärde delen av tabellen beskriver förändringen i procent i de olika åldersklasserna för första och andra perioden, samt för prognosen i dess helhet. I tabellen ser man tydligt att det under de kommande fyra åren, fram till år 2016, framför allt är gruppen äldre (+65 år) samt barn i grundskoleåldrar som ökar kraftigt. I tabellen ser man även den minskningen av gruppen gymnasieelever när de stora barnkullarna från 1989–1993 byts ut mot de betydligt mindre barnkullarna från 1994–1999. Den här minskningen återhämtas dock under senare delen av prognosen.
6 (16) Utredningar och rapporter nr 3, april 2013
Även om befolkningsutvecklingen i Umeå kommun som helhet inte antas hänga direkt ihop med antal färdigställda bostäder får antagandet om nybyggna-tion konsekvenser för hur tätheten antas utvecklas i de bostäder som finns idag och framförallt för hur befolkningsförändringarna antas ske i olika delar av kommunden. I diagrammet nedan visas beräknad befolkningsutveckling i befintliga bostäder respektive planerade nya bostäder i kommunen. I de omkring 5 300 planerade bostäderna prognostiseras drygt 10 000 personer att bo vid prognosperiodens slut. Om byg-
Diagram 3. Befolkningsutveckling i befintliga bostäder och i tillkommande perioden 2013–2022.
gandet sker enligt planerna och volymerna på in- och utflyttning sker enligt den utveckling som prognostise-ras så kan man vänta sig en viss utglesning i befintliga bostäder. Detta till följd av att nyproducerade bostäder antas dra till sig barnfamiljer eller par som är på väg att bilda familj.
En övervägande andel av de planerade bostäderna är lägenheter i flerbostadshus i Umeå tätort. Endast ett litet antal bostäder, cirka 200, planeras i kommun-delarna.
0
20 000
40 000
60 000
80 000
100 000
120 000
140 000
160 000
Antal
Befolkning i nyproduktion Befolkning i befintlig bebyggelse
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022
Utredningar och rapporter nr 3, april 2013 7 (16)
Tabell 2. Umeå exklusive kommundelarna.
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2013–2016 2017–2022 2013–2022
0 år 1228 1 216 1 219 1 214 1 220 1 224 1 225 1 224 1 221 1 218 1 215 0,7 % 0,4 % 1,1 %
1–5 5688 5 815 5 823 5 851 5 861 5 828 5 824 5 824 5 821 5 818 5 812 3,0 % 0,8 % 2,2 %
6–9 3962 4 011 4 185 4 290 4 342 4 487 4 502 4 523 4 535 4 498 4 490 9,6 % 3,4 % 13,3 %
10–12 2571 2 686 2 743 2 860 2 954 3 017 3 135 3 174 3 266 3 304 3 331 14,9 % 12,8 % 29,6 %
13–15 2570 2 519 2 586 2 609 2 719 2 777 2 888 2 980 3 040 3 154 3 192 5,8 % 17,4 % 24,2 %
16–18 3085 2 903 2 744 2 685 2 635 2 702 2 725 2 830 2 887 2 992 3 082 14,6 % 17,0 % 0,1 %
19–24 13171 13 079 12 890 12 654 12 393 12 110 11 927 11 729 11 622 11 549 11 569 5,9 % 6,6 % 12,2 %
25–34 17030 17 185 17 360 17 426 17 496 17 499 17 465 17 432 17 323 17 217 17 119 2,7 % 2,2 % 0,5 %
35–44 12234 12 322 12 421 12 647 12 903 13 099 13 238 13 354 13 490 13 631 13 702 5,5 % 6,2 % 12,0 %
45–64 21429 21 489 21 474 21 572 21 724 21 913 22 046 22 267 22 475 22 631 22 833 1,4 % 5,1 % 6,6 %
65–79 10447 10 895 11 417 11 778 12 056 12 340 12 672 12 925 13 194 13 458 13 642 15,4 % 13,2 % 30,6 %
80–84 1901 1 899 1 941 1 998 2 072 2 140 2 217 2 306 2 370 2 423 2 551 9,0 % 23,1 % 34,2 %
85– 1744 1 808 1 857 1 912 1 955 2 022 2 049 2 099 2 168 2 239 2 323 12,1 % 18,8 % 33,2 %
Totalt 97060 97 826 98 660 99 496 100 331 101 160 101 914 102 666 103 413 104 131 104 860 3,4 % 4,5 % 8,0 %
Prognos för kommundelarna och Umeå exklusive kommundelarna
Umeå kommun har tre kommundelar, Sävar 1, Holmsund/Obbola, och Hörne-fors. Umeå exklusive kommun delarna är resterande delar av kommunen när be-folkningen i kommundelarna utelämnats.
Umeå exklusive kommundelarnaDen största tillväxten i befolkning både i tal och i procent ser vi i Umeå exklusive kommundelarna. Det förklaras av att ny- byggnationen till största del är koncentre-rad till just de centrala delarna av Umeå tätort. Detta ligger även i linje med natio- nella observationer om att personer väljer att flytta till stadscentra samt att universi-tetet attraherar unga att flytta till Umeå stad. Totalt ökar befolkningen med nära 7 800 invånare (8,0 procent) under den progno s ticerade perioden fram till år 2022. Umeå exklusive kommundelarna förväntas passera 100 000 invånare under 2016.
Diagram 4 visar förändringarna i reella tal mellan den sista december 2012 och 2016 i de olika planeringsåldrarna. De två mest betydelsefulla förändringarna under prognosperioden finner vi för ungdomar (16–18 år) samt för gruppen unga pensionärer (65–79 år). Ungdomarnas minskning förklaras av att barnkullarna födda mellan 1989 och 1994 var betydligt större än de efterföljande barnkullarna födda mellan 1995 och 1999. I slutet av 2016 har hela den stora 40talistgruppen kommit in i 65–79 årsgruppen, vilket förklarar den relativt kraftiga ökningen (över 15 procent) i denna åldersklass.
Diagram 4. Umeå exklusive kommundelarna, befolkningen 2012 och förändringar till och med 2016.
Tabell 2 redovisar den procentuella folkökningen för olika åldersgrupper. Folkökningen väntas bli stor i gruppen 80år eller äldre, som är en viktig grupp ur ett resursperspektiv. I stort sett hela befolkningen över 80 år får någon form av stöd från kommunens verksamhet. Den här gruppen ökar. enligt prognosen med över tio procent under åren 2013–2016 och nära 34 procent för hela tioårsperioden. Ur ett annat verksamhetsperspektiv ser man att befolkningen i grundskoleålder (6–15 år) ökar med drygt 900 barn fram till och med år 2016, vilket motsvarar 10 procent. Av skolbarnen är det antalet mellanstadieelever som antas öka mest, nära 15 procents ökning. Under senare delen av prognosperioden är det elever i högstadiet och gymnasiet som förväntas öka mest, båda med en ökning kring 17 procent.
1) I Sävar kommundel ingår även Holmöns befolkning.
Ny graf in här
-2000
0
2000
4000
6000
8000
10000
12000
14000Antal
1–5 år 6–15 16–18 19–24 65–79 80–
2012 Förändring till 2016
8 (16) Utredningar och rapporter nr 3, april 2013
-200
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600Antal
1–5 år 6–15 16–18 19–24 65–79 80–
2012 Förändring till 2016
fem procent, men totalt under hela prognosperioden beräknas gruppen öka med 24 procent. Ser man till grundskoleåldrarna 6–15 år förväntas barnen i dessa att öka under prognosperioden. Fram till år 2016 ökar gruppen med drygt 140 barn vilket motsvarar 13 pro-cent. Under hela prognosperioden ökar andelen barn i åldrarna 6–15 år med drygt 240 barn motsvarande 23 procent. Gruppen gymnasiebarn (16–18 år) väntas minska på kort sikt men öka kraftigt under senare delen av prognosen.
Holmsund/Obbola
Under prognosperioden ökar kommundelen sin befolkning med drygt 300 personer. Detta motsvarar nära fyra procent. Antalet 0-åringar antas öka i början av prognosperioden, en ökning som största del kan förklaras av att barnafödandet i Holmsund/Obbola var ovanligt lågt under basåret 2012. Därför ger det till synes ökade antalet 0-åringar ingen större effekt i åldersgruppen 1–5 år. Kommundelen förväntas få en stor ökning i gruppen äldre. Fram till och med år 2016 är ökningen av personer som är 80 år eller äldre drygt
Diagram 5. Holmsund/Obbola, befolkningen 2012 och förändringar till och med 2016.
Tabell 3. Holmsund/Obbola.
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2013–2016 2017–2022 2013–2022
0 år 96 112 113 113 112 112 111 111 111 111 110 16,7 % 1,8 % 14,6 %
1–5 637 631 638 632 624 622 635 637 635 636 634 2,0 % 1,6 % 0,5 %
6–9 469 497 506 533 532 546 539 535 527 526 537 13,4 % 0,9 % 14,5 %
10–12 293 294 317 322 370 372 386 382 400 407 391 26,3 % 5,7 % 33,4 %
13–15 286 258 268 283 284 304 308 350 351 364 360 0,7 % 26,8 % 25,9 %
16–18 356 342 310 284 260 268 281 282 298 301 336 27,0 % 29,2 % 5,6 %
19–24 664 679 679 682 687 661 643 631 621 628 625 3,5 % 9,0 % 5,9 %
25–34 859 864 867 884 897 899 908 905 899 900 897 4,4 % 0,0 % 4,4 %
35–44 1 287 1 278 1 310 1 284 1 279 1 266 1 258 1 262 1 257 1 262 1 256 0,6 % 1,8 % 2,4 %
45–64 2 330 2 298 2 242 2 223 2 213 2 204 2 208 2 210 2 213 2 196 2 211 5,0 % 0,1 % 5,1 %
65–79 1 290 1 359 1 404 1 443 1 459 1 489 1 488 1 478 1 462 1 470 1 443 13,1 % 1,1 % 11,9 %
80–84 164 179 179 187 200 204 209 227 240 240 252 22,0 % 26,0 % 53,7 %
85– 216 209 211 207 201 201 205 207 209 214 218 6,9 % 8,5 % 0,9 %
Totalt 8 947 8 999 9 045 9 077 9 120 9 148 9 180 9 215 9 222 9 255 9 270 1,9 % 1,6 % 3,6 %
Utredningar och rapporter nr 3, april 2013 9 (16)
Diagram 6. Hörnefors, befolkningen 2012 och förändringar till och med 2016.
Hörnefors
Fram till år 2022 förväntas befolkningen i Hörnefors kommundel att öka med nära 160 personer motsvaran-de 3,5 procent. Av diagram 6 framgår det att Hörnefors har relativt små förändringar att vänta i förskoleåldrar och grundskoleåldrar. Men i tabell 4 framgår det att antalet elever i låg- och mellanstadiet antas ha en svag utveckling i början av prognosperioden för att därefter öka mot slutet, medan antalet elever i högstadiet väntas
Tabell 4. Hörnefors.
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2013–2016 2017–2022 2013–2022
0 år 44 46 46 46 47 47 46 47 47 47 47 6,8 % 0,0 % 6,8 %
1–5 250 254 261 259 260 260 262 264 265 266 267 4,0 % 2,7 % 6,8 %
6–9 205 182 177 188 199 205 210 209 209 209 211 2,9 % 6,0 % 2,9 %
10–12 145 171 169 164 138 135 136 147 153 160 157 4,8 % 13,8 % 8,3 %
13–15 160 152 153 154 178 176 171 147 144 145 156 11,3 % 12,4 % 2,5 %
16–18 200 186 174 164 157 158 159 179 176 170 152 21,5 % 3,2 % 24,0 %
19–24 313 315 311 311 303 294 289 281 278 276 287 3,2 % 5,3 % 8,3 %
25–34 360 369 375 380 393 399 403 406 407 408 408 9,2 % 3,8 % 13,3 %
35–44 562 567 572 569 566 562 558 552 544 552 552 0,7 % 2,5 % 1,8 %
45–64 1 272 1 247 1 238 1 228 1 214 1 219 1 211 1 231 1 230 1 217 1 211 4,6 % 0,2 % 4,8 %
65–79 758 807 828 853 880 892 906 906 907 910 908 16,1 % 3,2 % 19,8 %
80–84 123 117 120 114 120 124 128 126 132 142 156 2,4 % 30,0 % 26,8 %
85– 118 127 133 149 147 144 144 149 155 155 155 24,6 % 5,4 % 31,4 %
Totalt 4 510 4 539 4 558 4 579 4 602 4 615 4 625 4 644 4 647 4 656 4 666 2,0 % 1,4 % 3,5 %
öka i början av prognosperioden för att därefter minska. Den största förändringen i Hörnefors kommun del finner vi i gruppen yngre pensionärer (65–79 år). Under den kommande budgetperioden bedöms gruppen öka med 122 personer vilket motsvarar 16 procent. Gruppen äldre (80-w år) ökar med 26 personer under samma period för att därefter öka med ytterligare 44 personer under andra delen av prognosperioden.
-100
0
100
200
300
400
500
600
700
800
900Antal
1–5 år 6–15 16–18 19–24 65–79 80–
2012 Förändring till 2016
10 (16) Utredningar och rapporter nr 3, april 2013
-200
0
200
400
600
800
1000
1200Antal
1–5 år 6–15 16–18 19–24 65–79 80–
2012 Förändring till 2016
Tabell 5. Sävar.
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2013–2016 2017–2022 2013–2022
0 år 90 94 94 93 92 91 91 91 91 92 91 2,2 % 1,1 % 1,1 %
1–5 592 599 572 556 559 566 569 568 569 570 570 5,6 % 2,0 % 3,7 %
6–9 437 446 471 500 498 498 473 460 463 472 474 14,0 % 4,8 % 8,5 %
10–12 293 286 313 319 338 328 364 377 385 357 342 15,4 % 1,2 % 16,7 %
13–15 229 250 272 285 279 303 309 326 317 350 361 21,8 % 29,4 % 57,6 %
16–18 278 246 215 221 240 256 267 261 283 288 302 13,7 % 25,8 % 8,6 %
19–24 350 358 359 335 323 304 301 314 314 319 323 7,7 % 0,0 % 7,7 %
25–34 675 676 670 674 677 674 676 671 673 672 675 0,3 % 0,3 % 0,0 %
35–44 1 047 1 074 1 081 1 093 1 103 1 098 1 102 1 086 1 077 1 070 1 060 5,3 % 3,9 % 1,2 %
45–64 1 671 1 664 1 636 1 611 1 607 1 607 1 594 1 618 1 622 1 630 1 636 3,8 % 1,8 % 2,1 %
65–79 877 895 933 946 953 955 971 958 960 956 939 8,7 % 1,5 % 7,1 %
80–84 121 132 128 143 136 148 155 173 170 175 187 12,4 % 37,5 % 54,5 %
85– 100 101 111 114 126 126 134 136 148 149 156 26,0 % 23,8 % 56,0 %
Totalt 6 760 6 820 6 854 6 890 6 931 6 955 7 005 7 039 7 072 7 099 7 116 2,5 % 2,7 % 5,3 %
Sävar
I Sävar förväntas en relativt stor ökning i gruppen unga. Ser man till grundskoleåldrarna (6–15 år) prog-nosticeras en ökning på nära 220 barn, motsvarande 22 procent för hela prognosperioden. Ökningen är som starkast i den första delen av prognosen. Ser man till budgetperioden redovisas en folkökning på nära
Diagram 7. Sävar, befolkningen 2012 och förändringar till och med 2016.
160 barn i åldern 6–15 år. Gruppen över 80 år ökar med 121 personer motsvarande 55 procent under hela prognosperioden, där den stora ökningen sker i den andra delen av prognosperioden. För budgetperioden är motsvarande ökning 41 personer motsvarande nära tolv procent.
Utredningar och rapporter nr 3, april 2013 11 (16)
Prognosantaganden
Befolkningsprognosen bygger på en rad antaganden om befolkningens utveckling vad gäller flyttningar, barna-födande och dödlighet. För flyttningar och barna födande har antaganden gjorts både om hur nivåerna kommer att utvecklas och i vilka åldrar som flyttningarna respek-tive barnafödandet kommer att ske.
Inrikes flyttningarI början av 2000-talet hade Umeå kommun ett positivt nettotal för inrikes flyttningar. De senaste åren har kommunen haft svagt positiva tal eller relativt stora förluster mot övriga landet. Umeå är en universitets-stad och detta återspeglar sig i åldersfördelningen bland inflyttarna till kommunen. Nära hälften av inflyttarna till kommunen är unga vuxna i åldern 19–24 år. Denna åldersgrupp kommer att vara fortsatt hög i hela Sverige några år ytter ligare till följd av de stora barnkullarna som föddes 1989–1994. Denna ökning antas ge en något högre inflyttning de första prognosåren. Mot slutet av prognosperioden minskar antalet unga vuxna i norrlandslänen och övriga riket, vilket förväntas ge en minskad inflyttning till Umeå kommun. Samti-
digt antas utflyttningen vara relativt hög då de stora barnkullarna från slutet av 1980-talet och början av 1990- talet avslutar sina studier. Detta ger åter ett netto-tal nära noll för inrikes flyttningar.
Utrikes flyttningarI flyttningsutbytet med utlandet har Umeå kommun under en lång tid haft ett relativt stort positivt netto-tal, men detta netto har minskat det senaste året. Det beror till stor del på att de utländska studenter som kom i allt större skaror fram till ändringen av studie-lagen nu utvandrar efter avslutade studier. Även om inte alla utländska studenter lämnar landet är benägen-heten att utvandra många gånger högre bland studen-ter än för asyl- eller anhöriginvandrare 2. De närmaste åren antas utvandringen fortsätta på en hög nivå som avtar i takt med att de utländska studenterna lämnar universitetet.
Flyttning totaltDiagram 9 visar hur den totala inflyttning och utflytt-ningen sett ut under perioden 1970–2012 samt prognos
Diagram 8. Inrikes och utrikes flyttningar 1970–2012 och antaganden 2013–2022.
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020
0
1000
2000
3000
4000
5000
6000
7000
8000
Antal
Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Invandrare Utvandrare Prognos
2) Återutvandring efter tid i Sverige, Statistiska centralbyrån, Bakgrundsmaterial om demografi, barn och familj 2011:1
12 (16) Utredningar och rapporter nr 3, april 2013
Diagram 9. In- och utflyttning 1970–2012 och antaganden 2013–2022.
över utvecklingen 2013–2022. Under den observerade perioden har inflyttningen varit större än utflyttningen för samtliga år utom tre. Framöver antas flyttnettot ha en relativt jämn utveckling totalt sett, där första perioden med stor inrikes inflyttning dämpas av en stor utvandring. I slutet av prognosperioden sker det omvända där ett minskande inrikes netto vägs upp av ett svagt ökande netto mot utlandet. BarnafödandetInom demografiska prognoser använder man termen fruktsamhetstal som en beskrivning av sannolikheten för kvinnor i en viss ålder att föda ett barn. Dessa åldersspe-cifika fruktsamhetstall utgör tillsammans den summerade fruktsamheten, som skattar antalet barn dagens kvinnor i genomsnitt beräknas föda under hela sitt liv. Antalet barn blir sedan beroende av ett områdes fruktsamhetstal tillsammans med antalet kvinnor i fertil ålder.
I Diagram 9 visas den summerade fruktsamheten i Umeå och i Riket, både historiskt och antaganden till grund för föreliggande prognos. Rikets antaganden är de SCB har använt som antagande i senaste befolknings-prognosen för riket 3. Under 2012 var den summerade fruktsamheten 1,68 barn per kvinna i Umeå kommun och 1,91 i riket som helhet. I Diagram 10 framgår det att Umeå har genomgått ett skifte från att före år 1992 haft en fruktsamhet som legat väldigt nära riksgenomsnittet, har man därefter haft en lägre fruktsamhet. Detta skifte kan förklaras av utökat antal platser vid Umeå univer-sitet då personer oftast väljer att inte skaffa barn under pågående studier. Det ökade antalet studenter har alltså lett till en selektiv inflyttning och samma mönster åter-finns även i andra orter där högskolan har växt kraftigt.
Kommunens genomsnittliga avstånd till rikets summerade fruktsamhet ökade under år 2012. Under prognosperioden
Diagram 10. Summerad fruktsamhet (TFR) 1970–2012 och antaganden för åren 2013–2022.
3) Statistiska Centralbyrån, Sveriges framtida befolkning 2012–2060, Demografiska rapporter 2012:2
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5Antal
Umeå Riket Glidande medelvärde Prognos
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020
0
1000
2000
3000
4000
5000
6000
7000
8000Antal
Inflyttade Utflyttade Prognos
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020
Utredningar och rapporter nr 3, april 2013 13 (16)
Diagram 11. SCB:s antagande om de åldersspecifika dödstalens utveckling.Kvinnor MänAntal döda per 1000/inv Ålder Antal döda per 1000/inv Ålder
antas fruktsamheten i kommunen fortsätta sjunka något i jämförelse med SCB:s anta-ganden för riket, för att sedan följa rikets utveckling, men på en något lägre nivå. Dödsriskernas utvecklingDödsriskerna som används är de som obser-verats för riket per 1-årsklass och kön. Detta då de slumpmässiga variationerna blir stora när beräkningarna baseras på observerad dödlighet i kommunen. I stort ligger med-ellivslängden för Umeå väldigt nära den för riket . Under prognosperioden reduceras de köns- och åldersspecifika dödsriskerna utifrån SCB:s antaganden om reducering av dödsrisker i olika åldrar, Diagram 11.
Födda och dödaAntalet födda förväntas öka i Umeås kommun. Det beror främst på att antalet personer i barnafödande åldrar kommer att öka. De stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990- talet når snart åldrar där barna-födandet är högt. Antagandet om en ökad inflyttning till kommunen bidrar också till viss del till det ökade barnafödandet.
Antalet döda förväntas öka trots att prognosen följer SCB:s antaganden om reducerade åldersspecifika dödsrisker. Detta beror på att antalet äldre förväntas
Diagram 12. Antal födda och döda, observerat åren 1970–2012 och prognos för åren 2013–2022.
Logaritmisk skalaKälla: Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd 2012–2060.
4) Statistiska Centralbyrån, Livslängden i Sverige 2001–2010, Demografiska rapporter 2011:2
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800Antal
Födda Döda Prognos
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020
0,01
0,1
1
10
100
1000
1960 1980 2000 2020 2040 2060
100
90
80
70
60
50
40
30
10
0
2025
5
15
95
85
75
65
55
45
35
0,01
0,1
1
10
100
1000
1960 1980 2000 2020 2040 2060
100
90
80
70
60
50
40
30
10
0
20
5
95
85
15
75
45
65
55
25, 35
0,01
0,1
1
10
100
1000
1960 1980 2000 2020 2040 2060
100
90
80
70
60
50
40
30
10
0
2025
5
15
95
85
75
65
55
45
35
0,01
0,1
1
10
100
1000
1960 1980 2000 2020 2040 2060
100
90
80
70
60
50
40
30
10
0
20
5
95
85
15
75
45
65
55
25, 35
14 (16) Utredningar och rapporter nr 3, april 2013
0
100
200
300
400
500
600
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021
Flerbostadshus Småhus Specialbostäder
öka under prognosperioden, inte minst när de stora barnkullarna födda på 1940-talet når åldrar där döds-riskerna är höga.
BostadsbyggandeDe antaganden som görs om byggnation påverkar både var i kommunen den inflyttade befolkning förväntas bosätta sig och hur de inomkommunala flyttningarna utvecklas. Generellt kan man säga att befolkningen ökar i områden där det byggs bostäder, medan folkmängden står stilla eller minskar i områden där det inte tillkommer nya bostäder. Det finns vissa undantag från detta, till exempel kan äldre småhusområden uppleva en stor befolkningsök-ning när det sker föryngring i området. Det är då resulta-tet av ett generationsskifte som sker i småhusområden där en äldre befolkning med utflugna barn flyttar och ersätts av inflyttning av en yngre befolkning i familjebildande ålder. Det finns flera sådana exempel i Umeå kommun.
Årets prognos har ett något högre bostadsbyggande än förra årets prognos. Under hela prognosperioden för-väntas det byggas cirka 5 500 lägenheter i småhus och flerbostadshus. Vilka som väljer att flytta in i nybyggda bostäder är betydligt svårare att beräkna än befolkning-en hur befolkningen utvecklas i de bostäder som finns idag. Vidare är det svårt att förutse exakt när ett område
blir klart för inflyttning eller om de nya bostäderna blir försenade eller av någon anledning inte kommer till stånd. Liksom för befolkning i befintliga bostäder ökar osäkerheten i prognosen ju längre prognoshorisonten är. Samtidigt är andelen nybyggda lägenheter en relativt liten andel av det totala antalet lägenheter i kommunen och bostadsbyggandet har en liten påverkan på kom-munens befolkningsförändring totalt sett. Däremot kan stora differenser mellan prognos och utfall uppstå för små områden med stor nyproduktion av lägenheter. Därför finns det en nybyggnationsprognos samtidigt som det finns en prognos för befolkningen i det be-fintliga bostadsbeståndet. Tillsammans skapar dessa två prognoser totalprognosen för Umeå kommun.
Sammanfattning av de demografiska komponenternaI tabell 6 framgår det att det främst är födelseöverskottet, det vill säga födda minus döda, som ligger bakom Umeå kommuns folkökning. I början av prognosperio-den antas vinsten i flyttningsutbytet med övriga riket bidra ungefär lika mycket som vinsten i flyttningsutby-tet med utlandet. Mot slutet av prognosperioden antas minskat antal personer i åldern 20–24 bidra till att nettot mot övriga riket avtar medan en sjunkande ut-vandring antas bidra till ett ökat netto mot övriga riket.
Diagram 13. Antagande om bostadsbyggande perioden 2013–2022.
Utredningar och rapporter nr 3, april 2013 15 (16)
Tabell 6.
År 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022
Folkmängd 117 277 118 185 119 117 120 042 120 983 121 878 122 724 123 565 124 355 125 142 125 911
Folkökning 829 908 932 925 941 895 846 841 789 787 770
Födda 1 464 1 471 1 475 1 468 1 473 1 476 1 477 1 476 1473 1 470 1 466
Döda 871 834 848 862 876 890 902 915 928 941 954
Födelseöverskott 593 637 627 606 597 587 574 561 545 530 512
Inflyttning 6 672 6 829 6 821 6 811 6 796 6 717 6 598 6 574 6 511 6 471 6 454
Inrikes inflyttning 5 691 5 996 6 010 6 015 5 998 5 948 5 848 5 824 5 761 5 721 5 704
Invandring 981 832 811 796 797 769 750 750 750 750 750
Utflyttning 6 438 6 558 6 516 6 491 6 451 6 408 6 326 6 294 6 267 6 213 6 196
Inrikes utflyttning 5 587 5 854 5 861 5 861 5 846 5 829 5 800 5 769 5 742 5 714 5 698
Utvandring 851 704 655 631 605 579 526 526 525 499 498
Flyttnetto 234 271 305 320 344 308 272 280 244 258 258
Inrikes netto 104 142 149 154 152 118 48 56 19 7 6
Utrikes netto 130 129 157 166 192 190 224 224 225 251 252
Jämförelse med tidigare års prognosFör åren 2013–2021 antas en årlig genomsnittlig folk-ökning på cirka 870 personer jämfört med förra årets prognos som hade en genomsnittlig åldrig ökning på kring 800 personer. År 2021 beräknas folkmängden i Umeå kommun uppgå till 125 100 invånare enligt årets prognos jämfört med 124 700 personer i förra prognosen.
I tabell 7 visas skillnader mellan föregående års prognos och årets prognos. För år 2012 jämförs utfallet med prog-nostiserat värde. Totalt var utfallet 206 personer färre än vad som skattades i förra prognosen. I förra årets prognos
hänger detta prognosfel med under efterföljande år. I ta-bellen går det att utläsa att antalet 0-åringar väntas bli fler i årets prognos än i förra årets, vilket med tiden medför att även åldersgruppen 1–5-åringar antas bli större. Förra årets prognos överskattade inflyttningen totalt sett för år 2012, vilket gav störst effekt i åldersgruppen 19–24 år där inflyttningen är stor. I årets prognos har antagandena om inflyttningen justerats ner för de första prognosåren vilket förklarar den svagare utvecklingen i samma åldersgrupp.
Nytt för årets prognos är att separata utvandringsrisker används för den inrikes utflyttningen respektive utvand-
Tabell 7.
Ålder 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021
0 32 2 23 29 35 39 40 39 36 31
1–5 17 32 32 19 56 84 146 182 193 190
6–12 37 22 0 35 58 58 83 86 74 50
13–15 19 28 27 37 34 43 48 59 58 61
16–18 20 57 86 98 103 98 105 101 109 118
19–24 105 188 202 177 119 67 12 14 15 67
25–34 26 20 19 21 50 118 203 270 355 456
35–44 44 19 45 137 205 294 375 470 544 617
45–64 9 22 49 71 62 60 70 62 49 55
65–79 0 33 82 110 147 177 204 234 265 283
80–84 2 0 9 10 11 13 3 0 5 3
85–w 23 5 15 33 46 54 61 65 73 78
Totalt -206 -278 -220 -120 53 192 302 427 476 395
6-åringar 10 11 1 26 4 8 24 2 22 27
0–20 100 111 47 62 38 12 13 51 62 33
21–64 85 195 261 192 91 15 27 78 80 2
ringen. Detta gör att nettot i prognospe-riodens slut i flyttningsutbytet mot övriga riket är litet samtidigt som nettot mot utlandet är stort. Nettotillskottet blir mer utspritt över åldrarna och inte lika koncen-trerat till de unga vuxna. Det förklarar till stor del varför åldersgruppen 25–34-åringar har en något svagare utveckling i årets prognos samtidigt som ökningen är större i gruppen 35–44 år.
Det ökade antalet äldre förklaras av att SCB i sin senaste befolkningsprognos för riket antar att de åldersspecifika döds-riskerna minskar något snabbare än vad som antogs i den SCB-prognos som låg till grund för förra årets prognos.
Umeå kommun, Planering
Besöksadress Stadshuset, Skolgatan 31 APostadress SE901 84 UmeåTelefon 09016 10 00Epost [email protected]
www.umea.se
