BEVARANDEPROGRAM

OLYMPIAOCH

SLOTTSHÖJDEN

HELSINGBORGS MUSEUM 1998

Bevarandeprogram för Olympiaoch Slottshöjden

Fastställt av Kommunfullmäktige 1997-03-25

Helsingborgs bevaringsplanskonunitte

Helsingborgs museum

Text: Karin Gustavsson, Helsingborgs museumTryck inlaga: Kontorsservice, Helsingborgs stadTryck omslag: Reproforum, HelsingborgRepro inlaga: Kontorsservice, Helsingborgs stadFoto: Helsingborgs museum om inget annat angesKarta på omslagets insida: Stadsbyggnadskontoret, Kartenheten<{;:) Helsingborgs museum 1998

Omslagsfoto: Karin Gustavsson

INNEHÅLL

FÖR<)RI) 6

INLEDNING 7

OMRÅDETS BEBY(;GELSEIIISTORIA 10

Äldre historia 10

Övre Långvinkclsgatan J I

()lynlpia I],

Slottshöjden J 5

OMRÅDEN AV ENHETLIG KARAKTÄR INOM OLYMPIA-SLOTTSHÖJDEN 171. Fågelkvarteren. Olympia J 7

2. Kvarteret M unken J 7

3. Kvarteret Klostret J X

4. Kvarteret Klostret, Il)

5. Rcktorsgatans östra sida J X

KVARTERSBESKRIVNINGAR 19

Kvarteret Gladan J <)

Kvarteret Kapellet 21

Kvarteret Klostret 22

Kvarteret Långvinkeln Östra 23

Kvarteret Lärkan 24

Kvarteret Munken 20

Kvarteret Pastorn 27

Kvarteret Pilen norra 2<)

Kvarteret Pilen Södra 3°Kvarteret Priorn 3 J

Kvarteret Sjollcn _ 3 I

Kvarteret Sköldenborg -.32

Kvarteret Staren ······3 S

Kvarteret Ugglan 3X

Kvarteret Uven 4°

Kvarteret Vipan 4°

Kvaneret Ärlan 43

Kvarteret Örnen 44

Gällande planer 46

Övriga rekommenadtioner 46

REGISTER ÖVER ARKITEKTER PÅ OLYMPIA-SLOTTSHÖJDEN 47

KÄLLOR 49Tryckta källor 49

Otryckta källor 49

Litteratur Olll byggnadsvård 50

KARTOR 51

:FÖRORD

Anne Malmgren

"/~~~";'Z.-" -~.:>4·/ .-LJyFolke Bengt!son

Medvetandet om den byggda miljön som endel av vårt gemenSalIUlla kulturarv ökarständigt, och ett bevarande av värdefullabyggnader och miljöer stärker människorsförankring i den egna lokala historien.Bevarandearbete i kOlIUnunerna kan för­verkligas bland annat genom kultunninnes­vårdens medverkan i samhällsplaneringen.Detta har blivit ännu mera betydelsefulltgenom Plan- och bygglagens införande 1987.För att slå vakt om de bevarandevärdamiljöer som finns inom Olympia och Slotts­höjden har föreliggande bevarandeprogranltagits fram. Arbetet påbörjades 1996, ochefter remissbehandling samma år antogsbevarandeprogramrnet för Olympia ochSlottshöjden av kommunfullmäktige 1997­03-25.

/" ~.. \

l .. ," _-'. /' \ •. '-- . J. :::-~ .. - ~ ,

:Föreliggande bevaringsprogram för stadsde­larna Olympia och Slottshöjden har arbetats:ram under ledning av bevaringsplans­.w111111itten i Helsingborgs stad. K0111111itten'JCstår av fem ledamöter och fem tjänstemän.Två av ledamöterna är utsedda av byggnads­nämnden, två av kulturstyrelsen. Kom­munstyrelsen utser ordförande. Kommittenär direkt underställd konmmnstyrelsen.Tidigare färdigställda bevaringsprogrambehandlar Helsingborgs stadskärnan (antagetav kommunfullmäktige 1985), Råå (1991)samt Västra Tågaborg (1995).

Bebyggelsen inom stadsdelann Olympiaoch Slottshöjden representerar hela 1900­talet, med tonvikt på dels det tidiga sekletsmagnifika jugendhus i Olympia, dels det avfunktionalismen inspirerade bostadsbyggan­det under 194()-tal på Slottshöjden.

r~~--...I

Gunilla Broddesson

c~

~~~Karin Gustavsson

~ ....-,\ 6~~C l:~.~.~~~-L-- r

Torkel Eriksson

INLEDNING

Detta bevarandeprogram behandlar stadsde­larna Olympia och Slottshöjden.

Olympia är en av Hclsingborgs mestsärprägladc områden, mcd en välbevarad,homogen jugcndbebyggclse. Slottshöjdeninrynuner ett av vårt lands bästa exempel påett bostadsområde från folkhemspcrioden.Dctta program bchandlar också områdctkring Övre Långvinkelsgatan, en av demiljöer som förändrats allra mest i Helsing­borg under de senaste decennierna. Ännufinns små restcr av äldre bostadsbebyggelsckvar där, tillsammans med nytillskott från desenaste deccnnierna.

Sammantaget uppvisar området som dettabevarandeprogram behandlar mycket storvariation i bcbyggelsen - från små, enkla huspå Långvinkelsgatan. uppförda före industria­lismen, till Olympias stora svällande jugend­hus från sekelskiftet, samt Slottshöjdens höga,välplanerade tegelhus från 1900-talets mitt.Stora kulturhistoriska värden från skildacpoker fInns att slå vakt om inför framtidcn!

SYFTE

Målet för kulturmiljövårdens arbete är attbevara och utveckla kulturhistoriskt ocharkitektoniskt värdefulla miljöer och objckt.Detta bevarandeprogram har ett liknandesyftc: att klarlägga och redovisa de kulturhis­toriska och arkitektoniska värdena, så attdcssa kan framhävas och göras tydliga vidstadsplancring och bygglovhantering.

Bevarandcprogrammet ska ligga till grundför kommuncns planering, för bedöllli1ing av

7

bygglovsärcnden och andra åtgärdcr som rörbebyggelsemiljön. Ett bevarandcprogram ärinte juridiskt bindandc vid en rättslig över­prövning, utan då bchövs en antagcn detalj­plan.

Ett annat viktigt syfte mcd ett bevarande­program är att sprida kunskap bland fastig­hetsägare och boende i områdct om bebyg­gelsen, och öka intresset för att den vårdasoch tas om hand på ett riktigt sätt.

KLASSIFICERING AV BYGGNADEROCH MILJÖER

Byggnaderna i området har klassificerats eftersitt kulturhistoriska värde. Liksom i beva­randeprogrammet för Tågaborg har tvåkategorier använts vid klassificeringcn, delsen "högre" kallad" Särskilt värdifull bebyggelseenligt PBL 3: 12§)), dels en "lägre" kallad))Byggnad av kompletterande värde för stadsmil­jön)). I dcn paragraf av Plan- och bygglagen(PBL) som åberopas ovan sägs:

"Byggnader som är särskilt värdifulla frånhistorisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konst­närlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas. ))

Vid klassificeringcn har hänsyn tagits b1.a.till ursprunglighet, dvs om byggnaden äroförändrad sedan nybyggnadstillfållct. Gradenav ursprunglighet hos en byggnad kan varicrafrån nära nog originalskick till total föränd­ring, där alla synliga originalmaterial ochdetaljer har bytts ut. Byggnadcrnas konst­närliga värde, som det talas om i den ovanciterade lagtexten, har också beaktats, liksom

deras betydelse i stadsmiljön. Sällsynthet ären annan bedömningsgnmd, men ocksårepresentativitet. Det tidstypiska, det somen gång var självklart i sin samtid, har enviktig plats i den lokalhistoriska kontinuite­ten i en stad eller i ett område.

Byggnadernas ålder är egentligen avunderordnad betydelse i bevarande­sammanhang. Det är inte automatiskt så, attett hus av hög ålder besitter stora bevarande­värden. Därför har inte någon "åldersgräns"fbr vilken bebyggelse som har klassificeratstillämpats i detta bevarandeprogram

Ett viktigt syfte med bevarandearbetet äratt slå vakt om bebyggelse som belyser denhistoriska utvecklingen i ett område. I detområde som behandlas här kan man bl.a.~aktta bebyggelse som härrör från den för­mdustriella epoken - gatehus på övre Lång­vinkelsgatan, olika typer av villor från tidigt1900-tal - Olympia, hyreshus från folk­nelllsepoken - Slottshöjden, institutions­:)yggnader för social omvårdnad som ur­;prungligen drevs av folkrörelser - Vitabandets f.d. spädbarnshelll på Slottshöjden.Alla dessa byggnadskategorier har ett sam­hällshistoriskt värde, genom att de är fysiskavittnesbörd om samhällsförändringar.

Vissa byggnader är att betrakta som unikasolitärer med stort bevarandeintresse. Annantyp av bebyggelse kräver ett sanunanhangoch en sammanhållen miljö för att ha sittfulla värde. I programmet beskrivs också densammanhållna stadsbilden och stadens offent­liga rum - parker, öppna platser och garu­rum, som utgör basen i de miljöer sombyggnaderna ingår i.

STÖD FÖR BEVARANDE IGÄLLANDE LAGSTIFTNING

"Det är en nationell angelägen att skydda ochvårda vår kultunniljö. Ansvaret för detta delasav alla. Såväl enskilda som myndigheter skallvisa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. "

Så börjar den första paragrafen i Lagen omkulturminnen. Denna lag reglerar bl.a. vilkabyggnader som ska bli förklarade som bygg-

nadsminnen. En sådan byggnadsminnes­förklaring görs av länsstyrelsen, och i lagensägs bl.a. att en byggnad ska vara syrmerligenmärklig för att erhålla detta skydci. Inomområdet som detta bevarandeprogrambehandlar finns inga byggnadsminnen. Frågaom byggnadsminnesförklaring har väcktsrörande fastigheten Lärkan 3 på OIYlllpia.Ärendet är för närvarande under utredninghos länsstyrelsen.

Bevarandefrågor på kommunal nivå styrsoch hanteras mest genom PBL, Plan- ochbygglagen.

I kommunala detaljplaner regleras mark­användningen i ett område. I en detaljplankan en byggnad markeras med "q". En sådanq-märkning förtydligas med skydds­bestämmelser, som brukar innchålla skyddmor rivning eller förvanskning. En q-märk­ning är inget hindcr fi.'>r om- eller tillbygg­nad, men i bygglovsprövningen tas storhänsyn till byggnadens kulturhistoriska värde.Ett stort Q, beteckningen "Q" i detaljplanen,skyddar inte bara enstaka byggnadcr, utan ettsammanhållet område med kulturhistoriskoch konstnärligt värdefull bebyggelse.

I plan- och bygglagen understryks viktenav att varsamhet iakttas mcd all bebyggelsevid ändring. I 3 kap. 10 § PBL heter det:

"Ändring aven byggnad skall uiföras varsamtså att byggnadens särdrag beaktas och dessbyggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska,miljömässiga och konstnärliga värden tas tillvara. "

Varsamhetskravet gäller all bebyggelse, intebara den son1 har q-markering cller annatskydd! I propositionen till lagen (prop 1985/86:1) sägs:

"Oberoende av åtgärdens omfattning kan varjeändring göras på ett varsamt eller ovarsamt sätt.ntt varsamt tillvägagångssätt skall användas vidgenomförandet av såväl ombyggnader som andraändringar. Det förutsätter att man skaIfar sigkunskaper om de värden som byggnaden har ochatt man tar tillvara dessa värden."Ett viktigt syfte med bevarandeprogram­

men är att sprida kunskap om och intresse förbebyggelsen i olika stadsdelar bland bådefastighetsägare och boende. För att en stads-

8

del ska bevaras för framtiden på ett bra sättkrävs engagemang och kunskap från alla,både boende, fastighetsägare och samhällspla­nerare.

I litteraturlistan längst bak finns litteraturom Olympia - Slottshöjden, och om bygg­nadsvård i allmänhet.

9

,OMRÅDETS:BEBYGGELSEHISTORIA

ÄLDRE HISTORIA

De äldsta indikationerna på mänsklig bosätt­ning i området kring Olympia - Slottshöjdenär två nu försvunna fornlämningar på Slotts­höjden. Enligt äldre uppgifter ska det här hafunnits dels en gravhög från bronsåldern, delsen domarring från järnåldern. Området ärhögt beläget, och det brukar vara enlokaliseringsfaktor för förhistoriska anlägg­ningar.

Olympia och Slottshöjden ligger utanförHelsingborgs medeltida stadskärna, ochbebyggdes först under 1900-talet. Även ombebyggelsen förlades på i princip jungfruligmark, påverkades stadsplanen av vissa äldreförhållanden, som t.ex. lokaliseringen av denmedeltida kyrkan S:t Petri

S:t Petri medeltida kyrka låg i nuvarandekvarteret Vattentornet, och rester av kyrkan

Karta över det moderna gatunätet, med läget förS:t Petri kyrka inlagt.

och kyrkogården har grävts fram vid olikaarkeologiska undersökningar. Kyrkan varbyggd av natursten, och byggnadsresterna hardaterats till 1100-talet. Möjligen hade kyrkanen föregångare av trä, uppförd redan på1000-talet. S:t Petri kyrka var byggd påkunglig mark, och kungen hade patronatsrätt(rätt att välja präst) i kyrkan. Enligt prostenRönbecks berättelse skall rester av kyrkan havarit synliga på 1700-talet.

Den nuvarande S:t Peders gata har ungefärsamma sträckning som en gammal markväg,som går att urskilja på äldre kartor. Dennaväg är en rest av den medeltida kyrkstigen,och dagens gata har sitt namn efter S:t Petrikyrka.

Området där idag kvarteret Ugglan, Uvenoch Kapellet ligger, kallades på äldre kartorför "Lilla Möllevången" - därav namnet LillaMöllevångsgatan. Stora Möllevången hettedet ormåde som sen kom att kallas Tågaborg.

Där de s.k. fagelkvarteren på Olympia ärbelägna, var fram till slutet av 1800-taletängs- och åkermark. På 1780-talet upprätta­des en detaljerad karta över stadens jordar,och området där det nuvarande Olympiaingår kallades då "Slottswången".

På 1650-talet lät den danske kungenFredrik III anlägga en större befästning runtstaden. Det var en tidsenlig anläggning medbastioner och vallgravar, men den hannaldrig bli helt färdig innan freden i Roskiide1658. På 1680-talet lät den svenske kungenKarl XI riva Helsingborgs befästningar, föratt omöjliggöra en eventuell ny dansk för­skansning. Befästningarnas läge påverkardock fortfarande stadsbilden påtagligt. Norra

la

Vallgatan och Östra Vallgatan följer bastio­nenus yttersidor. och själva gatunamnen ären konkret påminnelse om området för­flutna.

Efter det att befästningarna rivits fick stadenmarken som donation av kronan. och denskulle användas som löningsjord för stadensstyrande. Länge förblev dessa donationsjordarobebyggda. men i slutet av 1800-talet upp­fördes olika institutioner. som skolor. vatten­torn och lasarett. Området närmast Kärnanordnades som park.

Avrättningar var en realitet i äldre tidersrättsskipning. De utfördes alltid utanförstadens gränser. I en lantmäterihandling från1804 möter man uttrycket "Galgebacken"

Vy över Övre Längvinkelsgatan tagen i

"Fogelbe~l!s hörna" omkring sekelskiftet.Kvarteret IJingvinkeln till vänster och Pilentill höger. Efter K-E Olsson del IX.

II

Helsingborgs stads jordar vid slutet av 1700-talet.Stadskärnans bebyggelse är inte markerad,däremot bebyggelsen längs "Liden"} nuvarandeIJingvinkelsgatan. Bifästningarna kring Helsing­borgs slott var sedan länge rivna, men läget förderas yttre begränsningar syns tydligt på kartan,och kan avläsas i gatunätet än. idag.

som beteckning för ett område söder omÄngelholmsvägen nära Fredriksdals vång.Platsen motsvaras idag ungefär av kvarteretÖrnen. Under äldre tid var förmodligen lägetför stadens avrättningsplats något rörligt, menden kom så småningom att fixeras kringnuvarande Sköldenborgsgatan.

ÖVRE LÅNGVINKELSGATAN

Långvinkelsgatan är en Helsingborgsmiljösom har genomgått en nästan total omvand­ling under de senaste decennierna. Endastperifera rester återstår idag av den enkla, lågaarbetar- och hantverkarbebyggelsen som var

Samma vy 1989. Några av husen på gatanshögra sida äteifinn.s även på den förra bilden.Kvarteret Längvinkeln östra till höger i bild,lifter K-J] Olsson del IX.

Karta över en del all (Jvre I..ängl/inkelsgatanfrån1880. Kopparmöllegatan har ännu inte anlagtsoch bUflllits ihop med Be~Raliden. Ostra Folk­skolan (nuvarande skolmuseet) utarifor kartan nåsvia den lilla Skolgrärulen. Kvarteret Pilen harännu inte delats upp i en nordlig och en sydlig del.Öster om kvarteret Uingvinkeln är S:tClemensgatanfortsättning, då kallad"Långvinkelspromenaden "

så typisk för Övre Långvinkelsgatan. Gatankantades av bebyggelse redan under 1700­talet, och denna äldsta bebyggelse kom tilloberoende av stadsplan. Innan Hälsovägenbyggdes 1853 var Långvinkelsgatan, ellerLiden, som gatan kallades i äldre tid, in- ochutfartsväg till och från Helsingborg.

Bebyggelsen bestod av traditionella gathus,byggda vägg i vägg, med små trädgårdar ba­kom. Gatan befolkades till stor del av hant­verkare, och många verkstäder och mindrerörelser fanns längs gatan. Vid 1870-taletsmitt bodde påtagligt många murare längsövre Långvinkelsgatan, ett förhållande somtroligen har sin förklaring i att många av demvalde att själva bygga sina hus, vilket under­lättades om man slog sig ned i ett områdesom inte var belagt med stadsplan. vilketLångvinkelsgatan inte var vid denna tid.

På 1960- och 70-talen kom både Nedreoch Övre Långvinkelsgatan att omvandlasradikalt. En stor del av den gamla bebyggel­sen revs, till sorg för många Helsingborgare,och i flera fall tog det sedan många år innanrivningstomterna åter bebyggdes. Idag finns i

Villa ÖstanIid på Olympiavägen, kvarteret Starm,.f<)togr~ferad 1971, några år innan rilmingm.

flera fall radhus och enfamiljshus på detomter som revs av. I och med detta har densmåskaliga ägostrukturen och den låga skalani bebyggelscn ändå bevarats.

OLYMPIA

Stadsdelen Olympia hyser mycket särprägladbebyggelse, dominerad av de stora jugend­villorna från seklets börjarl. Gatornas ochbebyggelsens lokaliscring styrdes av 1600­talets befästningar, som visserligen rcvs på1680-talet på ordcr av Karl XI, men varsvallar och vallgravar påverkar den nutidastadsbilden. Det tidigare befästningsområdeterhöll stadsplan 1867, och en lång rad skoloroch institutionsbyggnadcr uppfördes under1800-talcts sista decennier - Nicolaiskolan,Östra skolan, Slottsvångsskolan, sjukhus,vattentorn och vanförcanstalt. Områdetutanför vallarna förblev obcbyggt fram tillsekelskiftet, med undantag av den bebyggelsesom sträckte sig längs Långvinkelsgatan,stadens gamla utfart mot nordväst.

Benämningen Olympia kommer frånidrottsplatsen strax intill, invigd 1898. Emel­lertid kom nanmet inte att anväudas påstadsdelen förrän omkring år 1907. Innandess användes den gamla benämningen täm}126.

Området där Olympia växte fram varprivatägt. På 1880-talet ägdes faml nr. 126 av

12

Foto frän 1906. Bilden ärtagenfrån idrottsplatsenOlympia, l/ars entre pryddes allIÖI/sågerier. HebygeclsCrt ik/larteret Staren är än idag lättatt känna igen. Till höger i bildsyns det numera rivna /latten­tornet samt /lar!t'ireanstalten,även den riven idag.

J Hcnckel. Den första bebyggelsen påOlympia kom till på 1890-talet, längsOlympiavägen i nuvarande kvarteret Gladanoch Staren. De övriga tomterna på Olympiaavstyckades och bebyggdes främst under åren1903--D9. Då fanns ingen stadsplan förområdet som reglerade bebyggelsens läge ochstorlek. Hus uppfördes utan att ritningar ochandra handlingar tillställdes byggnadsnämn­den, ett förhållande som lockade mångabyggherrar att exploatera tomter på Olympia.År 1904 utlystes en stadsplanet~ivlingförHclsingborg. Att en stadsplan var i antågandegjorde att ett stort antal byggnadsföretagsattes igång. Bebyggelsen kom att bli tät,tOmterna exploaterades i så hög grad sommöjligt, och tomternas obebyggda ytaundersteg de tillåtna måtten. För att stävja detoreglerade byggandet påskyndade byggnads­nämnden stadsplanen, och 1906 antogs enstadsplan för kvarteren Staren, Lärkan, Vipanoch Ärlan. Kvarteret Gladan var i principredan fullbyggt.

På Olympia bosatte sig tjänstemän ochborgerskap. Olika butiker tillkom inomområdet, flera i källarlokaler. Det enda somkan liknas vid tillverkningsindustri är denmindre"charkuteriverkstad" som handlan­den G Ljunggren etablerade i kvarteretStaren.

iIIlI

HÖ1/itsmansgatan /lid sekelskiftet. K/larteret Vipantill vänster och Ärlan till höger. Framför /larje husfanns en förgård med prydnadsplanteringar.

Samma gata på 1970-ta/et. Parkeringsplatser harersatt flera av förgärdarrta.

KARM ÖVER NYBYGGNADSPFRIOPERNA PÅ QIYMPIA

Längs gatorna planterades allter, något somnaturligtvis var tilltalande för ögat men somockså hade en praktisk anledning. Omolyckan skulle vara frarrune och branduppstå, utgjorde trädridåerna en barriär somförhindrade eldens spridning.

Den första villan på Olympia uppfördes1891 på Olympiavägen 18, fastighetenGladan 1033-1034. Den fick efterföljare i ettantal 1-2-plansvillor längs Olympiavägen,uppförda för lärare eller tjänstemän. Dessaäldsta villor på Olympia är påtagligt in­spirerade av nyrerlässans i sin utformning,med röda tegelfasader med putsade detaljer.Bland dessa äldsta Olympia-hus märktes dennu rivna Villa Östanlid. fastigheten Staren 1,uppförd för rektor Sven Wägner efter rit­ningar av Alfred Hellerström. Stra.x eftersekelskiftet påbörjades byggandet av detypiska stora jugendhusen. Med sina sväl­lande former och överdådiga putsdekor­ationer, fantasifulla fönstersättningar ochfönsterformer bröt dessa byggnader avmycket påtagligt av mot tidigare stramarebyggnadsstilar.

Korsningen Hövitsmansgatan och MagnusErikssons gata kan sägas vara Olympias"centrum". Här domineras gatubilden av fyrahörnfastigheter, samtliga med tom.

Karta upprättad av ChristerThorstensson , som visarbebyggelsens ålder pliOlyrnpia.

!,890-,900

:~~ 1901- 1905

... ;;';~~;~~~1960-1990

På 1960- och 70-talen restes flera hot motden unika behyggelsen på Olympia.Lasarettets behov av expansion var ett, enutbyggd Filbornaled tvärs genom Olmådet ettannat. Länge fanns också planer på att för­lägga en ny centralstation till området, ettstorstilat projekt som hängde ihop med enplanerad tunnel under Öresund. De olikaexploateringsplanema gjorde att många avhusen tilläts förfalla under lång tid, eftersomrivningar naturligtvis skulle bli oundvikliga.Vid 1970-talets slut var många av husen iområdet stadda i svårt förfall. Inget av dcprojekt som hotade bebyggelsen på Olyrnpia.kom dock till utförande. Under 1980-taletgenomfördes en lång rad renoveringar påOlympia, och området är idag ett avHelsingborgs mest attraktiva bostadsområden.Den märkliga villa ÖstanIid revs, och ersattespå 1980-talet med ett större flerfamiljshus,som påtagligt avviker från resten av bebyg­gelsen i "tagelkvarteren".

Idag är Olympia som helhet mycketvälbevarat, men många av de enskilda huscnhar försetts med modema fasadbehandlingaroch nya fönster som väsentlil:,rt har förändratursprungskaraktären. Omvandlingen avförgårdarna till parkeringsplatser har ocksåväsentligt förändrat gatubilden i området.

Höghusen mut Rektorsgatan,kvarterct Munkcn. Trapphusenmarkcras ,qcnoln l/crtikala lil~ier.

SLOTTSHÖjDEN

Området SlottShöjden fick sitt namn hösten1945 efter en tävling i lokalpressen. Dessför­innan hette området Möl1evången. Namn­bytet kommenterades några år senare avstadsplanechefen Gunnar Sundbärg på följan­de vis: " ...ett ganska centralt beläget områdenordöst om Kärnan, som förut bar detlokalhistoriskt doftande namnet Möl1evångenmen l1lunera har fatt ett IUlml som smakar avbillig veckotidningsromantik: Slottshöjden."

IiI

Äldre hus i kvarteret Ugqlan mot nuvarandeFredriksdalsplatsCrl fotogrqferade 1959.

15

Möl1evången började bebyggas under1800-talets senare decennier kring Parkgatan,strax väster om det område som dettabevarandeprogram behandlar. Här bosatte sigarbetare och lägre tjänstemän i de ganskaenkla bostäderna. Både själva Parkgatan ochbebyggelsen är idag fullständigt utplånad, ochersatt med bebyggelsen i det kvarter somheter just Parkkvarteret, invid Öresunds­parken. Långr in på l ~J40-talet omgavsMöl1evången av kolonilotter och öppenmark, som efter hand kom att bebyggas medflerbostadshus. Enstaka äldre hus och gårds­anläggningar blev kvar, och den sista restenav den äldsta bebyggelsen, det lilla kors­virkeshuset "Gamlegård" mot Fredriksdals­platsen revs så sent som 1979.

På 1930-talet tillkom bebyggelse i kvarteretUven och Ugglan, kring Dämrnegatan ochHälsovägen. Här uppfördes hus i så kallad"byggmästarfunkis", enkla trevånings bo­stadshus med putsade fasader.

I kvarteret Munken, vid Rektorsgatan,uppfördes Helsingborgs första höghus efterS:t Jörgenspalatset. För både planering ochuppförande stod helsingborgsbygb'TllästarenErik Ivar Wihlborg. Wihlborg var en av deledande krafterna bakom bostadsutstäl1ningenpå Guldheden i Göteborg 1945, och punkt­husen på Sloushöjden kom att bli snarlika de

som uppförts i Göteborg. Lägenheterna påSlottshöjden tick en för sin tid mycket högstandard tillsammans med goda planlösningar.l en envåningspaviljong i omedelbar anslut­ning till punkthusen fanns ett "kindergarten"för områdets småttingar, och i lamellhusenmot Kopparmöllegatan fanns många affärslo­kaler för invånarnas service. Utemiljön ikvarteret Munken ägnades stor omsorg, ochskulptuten "Sommar" (konstnär Nils Sjö­gren) på gräsmattan mitt i kvarteret ärsannolikt ett uttryck tl:ir Wihlborgs väl­dokumenterade konstintresse. På ett av deröda trevåningshusen tinns reliefen "Vin­trampare" av Stig Blomberg. Båda konstver­ken sattes upp 1947 i det dåjust färdigställdabostadsområdet.

Både punkthusen och låghusen uppfördesmed fasader i tegel, punkthusen i gult tegeloch låghusen i rött. Höghusen har vanligasadeltak, låghusen valmade sadeltak. Bådedessa traditionella takfo011er och teglet ifasaderna är vanliga inslag i 1()40- och 50­talens byggande, som innehöll många reak­tioner mot 1Y30-talets radikala modemism.Byggnadsmaterialet betonades genom ettmycket gediget murararbete, med mångadekorativa element i de på håll släta fasa­derna. Socklarna markeras genom tegel ellerklinkers i avvikande färg. Entreerna ärmycket väl utförda, där glasbetong haranvänts för att öka ljusinsläppet. Ävendetaljer som portar. gatll- och nunuuerskyltarär utförda med tiness, och utgör viktigadetaljer i en ovanligt välbevarad helhet. VidRektorsgatan uppthrdes ett anta.l garage, somhör till bostadsområdet. Även dessa har ettpåkostat utförande, bl.a. med portar avkoppar.

Låghusen mot Kopparmöllegatan i

kvarteret Munken.

Skulpturen "Sommar" aJ! Nils Sjögren pågräsmattan mitt i kvarteret Munken. Punkthusenbinds ihop aJ! pergolor} som inramar grönytan i

kvarterets mitt.

Garage vid Rektorsgatan i kvarteret Munken.

16

Områden av enhetlig karaktärinom Olympia - Slottshöjden

Förutom alla enskilda objekt med bevarande­värde inom området går det att urskilja någrasammanhängande områden, där byggnadematillsammans med omgivande miljö bildar ettområde av enhetlig karaktär. Här presenteras enkortfattad beskrivning av varje sådant om­råde.

1. FÅGELKVARTEREN, OLYMPIA

De fem "fagclkvarteren" är tätt bebyggdamed villaliknande jugendhus i 2-3 våningar, iallmänhet uppförda mellan åren 1900 och1910. Husen i kvarteret Gladan i sydost ärnågot äldre och har en något avvikande stil.Olympias byggnadsstil karakteriseras avputsade fasader, kubiska byggnadskroppar, påsina ställen svagt uttänjda trån fasadlivet, ochdekorerade med t.ex. växtornamentik. Iväster, längs Östra Vallgatan. följer kvarteren

På Hövitsman-watan finYlS putsade jugendhus i tvåtill tre våningar. Kvarteren Vipan, Ärlan ochStaren.

17

resterna av Helsingborgs ganlia befastnings­system. Längs Olympiavägen samt längsÖstra Vallgatan finns rester av äldre allter,som hör ihop med området.

2. KVARTERET MUNKEN

Kvarteret är bebyggt med sjuvånings punkt­hus i gult tegcllängs Rektorsgatan ochtrevånings lamellhus i rött tegel längsKopparmöllegatan. Alla hus tillkom 1945­46, och de präglas genomgående av mycketväl utförda detaljarbeten. Punkthusen bindssamman av låga garagebyggnader, också de igult tegel, och till helheten hör också flerabutikslokaler samt den stora grönytan ikvarterets mitt. Byggherre, byggmästare ocharkitekt för hela kvarteret var den legenda­riske helsingborgsbyggmästaren Erik IvarWihlborg.

Ett av låghusen i kvarteret Munken vidKopparmöllegatan.

3. KVARTERET KLOSTR.ET,SÖDRA DELEN

Södra delen av kvarteret Klostret är bebyggtmed tre stycken trevånings lamellhus i rötttegel. Mellan husen finns välplaneradegrönytor. Bebyggelsen präglas av ett gottdetaljarbete och god materialhantering.

4. KVARTERET KLOSTRET,NORRA DELEN OCH KVAI-lTERETKAPELLET ÖSTRA DELEN

Här finns 5-vånings lamellhus i gult tegel,uppförda under l (MO-talet, som bildar enhelhet över Mäster Emsts gata.

5. REKTORSGATANS ÖSTRA SIDA

Längs Rektorsgatan östra sida finns bostads­bebyggelse i 4-6 våningar, i en konsekvent frioch öppen stadsplan. Samtliga hus är byggdai rött tegel, och uppförda under 1940- och50-talen.

Kvarteret Klostrets södra del.

18

KVARTERSBESKRIVNINGAR

KVARTERET GLADAN

Kvarteret hyser några av de äldsta husen påOlympia, och präglas som helhet av storavillor från sent 1800-tal, flera med väl­bevarade nyrenässansinspirerade fasader i röttmaskinslaget tegel. Flera av husen var ur­sprungligen avsedda för två eller flera famil­jer, men har scdan ändrats till cnfamiljs­bostäder. Gladan 9, en tvåplansvilla uppförd1929, är cn god cxponent för 1920-tals­klassicismen i svensk arkitektur. Dcnna villa ihclsingborgstcgcl har ctt flackt valmat tak,täckt med tegcl. Bebyggelsen i övrigt ärcnplanshus mcd rektangulär grundform ochbranta sadeltak. Flera av husen är förseddamed frontcspiser. Mot Olympiavägen harflera parkeringsplatser anlagts på tomterna.

Nu gällande stadsplan är från 1938.

Särskilt värdifull bebyggelse enligt.3 kap. 12 § PBL:

Gladan 1Olympiavägen 6, "Concordia"Arkitekt: Ola AndcrsonByggherrc: Sjökapten J p AnderssonUppförd år 1894

Ett garage byggdes 1962.En tillbyggnad gjordes 1977.

Detalj av villa "Concordia" pä Olympiavägen 6 i

kvarteret Gladan. Byggnaden är en godrepresentant för de villor präglade av nyrenässanssom uppfördes vid Olympiavägen pä 1890-talet.

Gladan 2Olympiavägen 8, "Helfrid"Byggherrc: Snickarc Nils LarssonUppförd år 1901

Tillbyggnad 1914, Rcnovering med bl.a.omfärgning av fasader.

1989: Förgårdcn ersattes med parkcrings­platscr.

19

OlympialJägen 16, Iw Gladan 6. Ursprur~glig

fasaddekor men sentida fönster.

Gladan 3, 8Olympiavägen 10-12, "Iris"Arkitekt: Mauritz Frohm, Byggmästare:Murare Jöns Ortman, Byggherrc: SnickareJB Franck och trädgårdsmästare H Dunet

Garufasaden är i princip oförändrad sedannybyggnadstillflillet, mcdan gårdsfasadenklätts med gult flamtcgcl.

Gladan 5Olympiavägen 14, Södra Stenbocksgatan 4,"Gerda"

Byggmästare: Jöns Pctter JohanssonByggherre: Folkskolelärare C O Yström,Uppförd år 1901

Ombyggnad 1983-84, då det nuvarandetcgeltaket ladcs. Fönstren, som ursprungligenhadc tvär- och mjttpost, byttes vid en om­byggnad 1960.

Gladan 6Olympiavägen 16, "Hans mjnnc"Arkitekt: Ola AndcrsonByggherre: Murare Hans AnderssonUppförd år 1892-1893

I ctt garage, beläget mot Stenbocksgatan,inrcddes en kiosk 1963. Den används nu­mera som förråd.

Fasadrenovering 1979, då alla putsdetaljermålades vita. Fönstren hade redan tidigarebytts mot perspektivfönster.

Siidra Stenbocksgatan 8, kv Gladml 9.Byggnaden har många drag, typiskafiir 192()­talet, med symmetriskfasaduppby,f!..\Uwd ()ch Ilita

Jinstersnickcrier mut en miirk tege!fasad.

Gladan 9Södra Stenbocksgaun 8Arkitekt: Alfred Arvidson, Byggmästare: Karlp Svensson & Albin TapperByggherrc: Kontorschcf Hj Leijon2-plansvilla, uppförd år 1929

Takkupa byggd 1986. Sanu11a år tillkom cttförråd och cn carport på tomtcn.

Hyg,gnad av kompletterande lJärdefiir stadsmiUön:

Gladan 1033, 1034Olympiavägen 18, "Johannchem","Östrabo"l-plans enbostadshus, urspnmgligen två

Byggnadsåret 1891 står att läsa på fasaden påOlympias äldsta hus, Olympiavägen 18.

20

I---~~n-I

1099-Q90j.'asadritningfrån 1891 som Ilisar det urspnmgl(qautseendet på Olympias äldsta hus i kvarteretGladan.

l:igenheter. Uppförd år 1St)1Arkitekt: Mauritz FrohmByggherre: Murare Jöns Petter Johanssonoch gårdsdräng Johannes Jönsson

Ursprungligen innehöll huset två lägenhe­ter. Ytterdörren i husets södra del muradesigen 19S1, och då byttes också husets fönster.

KVARTERET KAPELLET

Kvartcret bebyggdes under 1940-talets förstaår med sex stycken S-vånings lamellhus. Tvåav husen ritades hos Filip Lundgrens arki-

Kapellet 13, Hälsovägen 26-30. Byggnaden är istort sett oförändrad utvändigt sedannybyggnadstillfället.

21

Den ursprungl(qa planlösningen på botten­Ilåningen, med två identiska lägenheter.

tektkontor - det ena ritades av Filip Lund­gren själv, det andra av hans far Nils J Lund­gren. Ett hus byggdes av HSB. HSB i Hcl­singborg hade bildats 1933, och huset i kv.Kapellet, som stod färdigt 1944, var dettredje projektet man genomförde i staden.Här inrymdes HSB:s första expedition.

Ursprungligen förekom både putsadefasader och tegelfasader i kvarteret. Ett avhusen, Kapellet 19, förändrades kraftigt närdet på 1980-talet tilläggsisolerades och ficknytt fasadtegel, nya balkongfronter och nyafönster. Samtliga hus har sadeltak täckta medtegel- eller betongpannor.

Byggnader av kompletterande llärde förstadsmi!jön:

Kapellet 13Hälsovägen 26, 28, 30, Kopparmöllcgatan 20S-vånings flerfamiljshus, uppfört 1942Arkitekt: Alfred ArvidsonByggherre och byggmästare: ByggmästareJohn Nilsson

Kapellet 17Hälsovägen 32, 34, 36S-vånings flerfamiljshus, uppfört 1942Arkitekt: Erik G AnderssonByggherre: Fastighets AB HögaborgByggmästare: Erik IvarWihlborg

Kapellet 18Hälsovägen ~8 A, B, C5-vånings flerfamiljshus, uppfört 1<)44Arkitekt: Erik G AnderssonByggherre: Fastighets AB Högaborg, Bygg­mästare: Erik Ivar Wihlburg

Kapellet 20Lilla Möllcvångsgatan 11, 13, 155-vånings flerbostadshus, uppfört 1945Arkitekt: Filip Lundf.,trens arkitektkontorByggherre: Fastighctsf;jreningcn Konvaljen

u·r·a.Byggmästare: Byggnadsfirma Nilsson &

Johansson

Kapellet 21Lilla Möllevångsgatan tJA. B. C5-vånings flerf:lmiljshus, uppfört 1<)44-45Arkitekt: N ils J Lundgrcn, Filip LundgrensarkitektkonturByggherre och byggmästare: ByggnadsfirmanNilsson & Johansson

Övrig bebyggelse inom Iwatteret:

Kapellet 19

Kopparmöllegatan 18 A, B, C5-vånings flerfamiljshus, uppfört 1<)42Arkitekt: HSB:s riksförbunds arkitektkontor,Stockholm

Hus i kvarteret Kapellet mot Kopparmöllegatan.Huset till vänster, Kapellet 13, är i stort settiförändrat sedan det bygftdes, medan Kapellet 19

till höger harfä tt ny fasad och nya balkonger.

Byggherre: HSB i Hälsingburg u.p.a.Huset byggdes om och fick ny fasad 1<)88­

8<).

KVARTERET KLOSTRET

Kvarteret är bebyggt med tre femvåningsfristående flerbostadshus. Liksom i kvarteretKapellet finns här exempel på tidig bebyg­gelse uppförd av bostadskooperationen HSB(Kv. Klostret 21 och 22). Byggnadema harfl1rändrats i varierande grad, några har fl1rsettsmed inglasade balkonger och nytt fasadtegel,som förändrat exteriören. Samtliga hus harsadeltak, täckta med tegel- eller betong­pannor.

Gällande stadsplan från 1<)55.

Särskilt värdefull bebyggelse enl(et3 kap. 12 § PBJ.

Klostret 18Lilla Möllevångsgatan 5 A, B5-våningshus, uppfört år 1945-46Arkitekt: Byggnadsing. RudolfJacobssonByggmästare och byggherre: Ingenjör HaraldBengtsson

Byggnad av kompletterarule värde för stadsmiljön

Klostret 16Mäster Ernsts gata l 6-20Arkitekt: Filip Lundgrens arkitektkontor

Klostret 18, Lilla Möllel1ängsgatan 5A, B.

22

Byggmästare: Wictor AlmquistByggherre: Fastighetsföreningen Thor u.p.a.S-vånings flerbostadshus uppfört 1945-46

Klostret 17Mäster Ernsts gata 22-24S-vånings flerbostadshus uppfört 1944-4SArkitekt: Filip Lundgrens arkitektkontorByggmästare: Wictor AlmquistByggherre: Fastighetsföreningen Rektorn nr.lS u.p.a.

Klostret 19La Möllevångsgatan 3 A, BArkitekt: RudolfJacobssonByggmästare och byggherre: Ingenjör HaraldBengtssonTvå S-våningshus, uppförda år 1945

Klostret 20Rektorsgatan 11 A, B, Lilla Möllevångs­gatan 1Arkitekt: Byggnadsing. RudolfJacobssonByggmästare: Harald BengtssonByggherre: Fastighetsföreningen Kvassenu.p.a.S-vånings flerfamiljshus uppfört år 1946-47

Klostret 21Mäster Jacobsgatan 1, 3, SA, BTre 3-vånings flerfamiljshus uppförda 1945Arkitekt: HSB:s riksförbund/Gunnar WejkeByggmästare: Carl GaddByggherre: Bostadsrättsföreningen Masten

Övrig bebyggelse inom kvarteret

Klostret 22Mäster Ernsts gata lO-14/Kopparmöllegatan16S-vånings flerbostadshus, uppfört 1943-44Arkitekt: HSB:s riksförbund/Gunnar Wejke& Kjell Ödeen, Byggmästare: Carl GaddByggherre: HSB i Helsingborg.

Huset byggdes om och fick ny fasad 1988­89.

23

KVARTERET LÅN GVINKELN ÖSTRA

Inom kvarteret finns idag flerbostadshus i 3-Svåningar. Husen mot l~ektorsgatan uppför­des 1945-46, med röda tegelfasader ochvälarbetade detaljer. Dessa hus har sadeltak,täckta med tegel. Miljön mot Långvinkels­gatan förändrades genomgripande på 1960­talet, då den äldre, småskaliga bebyggelsenrevs och ersattes av HSB-hus i tre våningar.Dessa har sina entreer mot gården, vilketinnebär att gatans karaktär har förändrats. Deplatta taken avviker från områdets karaktär.

Innan Rektorsgatan anlades och bebyggel­scn där uppfördcs gick en fortsättning av S:tClemensgatan genom kvarteret, under enperiod kallad "Långvinkelspromcnaden".

Nu gällandc stadsplan är från 1966.

Byggnad av kompletterande värde för stadsmiljön

Långvinkeln Östra 1Rcktorsgatan 2, 4, 6S-vånings flerbostadshus uppfört 1945-46Arkitekt: Filip Lundgrens arkitektkontorByggmästare och byggherre: ByggmästareJohn Nilsson

IJingvinkeln Östra 2Rektorsgatan 8 A, B, 10 A, BS-vånings flerbostadshus uppfört 1946Arkitekt: Erik G AnderssonByggmästare Carl NilssonByggherre: Byggnadsfirma Nilsson &

Johansson

Hyreshus från 1%O-talet längs Långvinkelsgatan.

Uingvinkeln Östra 3Övre Långvinkelsgatan 91-933-vånings flerbostadshus, uppfört 1946-47Arkitekt: Filip Lundgrens arkitektkontorByggmästare och byggherre: Byggmästarejohn Nilsson

ÖllYig bebyggelse inom ktJarteret

Uingvinkeln Östra 5Övre Långvinkelsgatan 95-1113-vånings flerbostadshus, uppförda 1967Arkitekt: V Köbas, K AlmgrenByggherre: HSB

KVARTERET LÄRKAN

Kvarteret är bebyggt med stora putsadevillor, de flesta i jugendstil, och samtligabyggnader tillkom mellan åren 1904 och1907. Lärkan 4, "Villa Nordin" och LärkanG, "Villa Sperlings" är goda exempel på villorinspirerade av sekelskiftets engelska villa­byggande. Lärkan 3, Villa Valhalla, är mycketvälbevarad sedan nybygt,'lladstillfållet, ochuppvisar mängder med originella och väl­arbetade detaljer i både exteriör och interiör.

Lärkan 1, i hörnet HövitsmansgataniMagnusErikssons gata, renoverades och putsades om1980, efter en tid av föifall och hot om rivning.En stark opinion hade under 1970-talets slutuppstått mot rivning, och bl.a. ordnades namn­insamling för att rädda detta och andraOlympiahus.

Lärkan 5, Villa Skansen, har dessvärre förfallitsvårt under de senaste åren, men represen­terar trots detta betydande kulturhistoriskavärden.

Husen är i 1-3 plan, med varierandegrundform och takutformning. Som tak­material förekommer både plåt, etemit ochtegel.

Nu gällande stadsplan är från 1938.

Särskilt värll~rull bebyggelse enligt PBL 3: 12

Lärkan 1Magnus Erikssons gata G/Hövitsmansgatan 5,"India"3-vånings flerfamiljsvilla, uppförd ca. 1906Arkitekt: Troligen Carl E RoseniusByggmästare och byggherre: Byggmästarejöns p Svensson

Ombyggnad och renovering 1980, bl.a.omvandlades en tidigare affärslokal till bostadoch fasaden putsades om.

Lärkan 2Hövitsmansgatan 3, "Gunnar"2-plans flerfamiljsvilla, uppförd 1906-07Arkitekt: Troligen Carl E RoseniusByggmästare och byggherre: jöns P SvenssonGaraget byggdes 1953

Fasadrenovering 1977-78

Lärkan 3Östra Vallgatan 8, "Valhalla"3-plans flerfamiljshus, uppfört ca 1905Arkitekt: Troligen Alfred HellerströmByggmästare och byggherre: Philip Berg­mark

Fråga om byggnadsminnesförklaring avbyggnaden väcktes 1990. Ärendet är sedandess vilande hos länsstyrelsen.

Lärkan 4Östra Vallgatan 10, "Villa Nordin", "Maj­stugan"l-plans villa uppförd 1906-07Arkitekt: Troligen Philip BergnlarkByggmästare och byggherre: Philip Berg­mark

24

Huset har fått sitt namn efter en tidigareägare, lektor Hj Nordin. Ombyggnad ochrenovering 1()~7.

[lirkan 5()stra Vallgatan 12. "Skansen"Treplans f1erfamiljsvilla, uppförd 1<)0(,-{)7

Arkitekt: Alfred HellerströmByggmästare och byggherre: ByggmästarcNils Persson

1<)15 köptes Villa Skansen av Stiftelscn fbrbistånd åt vanföra i Skåne, som ägde byggna-

Villa Valhalla på Östra Vallgatan är ett unikt ochvälbevarat hus, med mängder all detaljer typiskaförjugendstilert. Nedan detaU i putsen, ovan ettdijrrhandtag på ert ytterdörr i trapphuset.

dcn fram till 1<JOO-talet. Här bodde kvinnligapaticnter, och olika vcrkstäder för anstaltensyrkesskola fanns, bl.a. sömnadsatcljc.

Lärkan 6Magnus Erikssonsgatan 2, "Villa Sperlings"2-plans villa uppförd 1<)04.

Villan har sitt namn efter byggherren,Helsingborgs dåvarande byggnadschef MatsSperlings. En tillbyggnad gjordes 1<)12.Ritningarna upprättades av Ola Anderson,och byggherre var fru Augusta Nelson.

Den en gång så magnifika Villa Skansen har ensymmetriskt uppbyggd fasad, anpassad ifterkvartershörnet i Östra Val{l;atan.

Lärkan 4, Östra Vallgatan 10. Med sina slätafasader, och det imiterade korsvirket avviker dennavilla från övriga Olympias bebyggelse.

25

Senare byggdes ett garagc. Byggnadensinteriör är myckct välbevarad.

Lärkan 7Magnus Erikssonsgatan 4, "Villa Björnbo","Villa Eldorado"2-plans villa uppförd 1904Arkitekt: Troligen Ola AndcrsonByggmästare: Jöns Petter JohanssonByggherre: Lokförare A Persson

Fasadrenovering 1979.

Fasadritning upprättad av Ola Anderson avLärkan 6från 1912.

KVARTERET MUNKEN

Kvarteret Munken bebyggdes vid 1940-taletsmitt med modenn flerbostadshus, dels fempunkthus i 7-8 våningar, dels fYra trevåningslamellhus. Byggmästare och arkitekt varingenjör Erik Ivar Wihlborg. Han hade varitbyggmästare för punkthusen vid utställningen"Bo bättre" på Guldheden i Göteborg 1945,och syftet där var att skapa"en modern bostads­anläggning, som skulle utnyttja alla rationalise­ringsmöjligheter och tillgodogöra sig de senasteresultaten av forsknings- och utredningsarbete päbostadsområdet'.' Husen på Guldheden haderitats av arkitekterna Wejke och Ödeen, menpå Slottshöjden stod Wihlborg själv förritandet. Lägenheternas planlösning ochinredning representerade på sin tid enmycket hög standard.

Samtliga byggnader är mycket välbevarade,

.Ett all punkthusen i kv Munken.

både interiört och exteriört. De fem punkt­husen är inte helt identiska, utan små varia­tioner i grundf<'mn och utformning fl)rekom­mer. Husens socklar är av mörkrött tegel,fasaderna i övrigt i gult. Balkongerna harsmåveckade originalräcken bevarade. Takenär täckta med enkupigt rött tegel. En välgenomarbetad utemiljö i kvarterets mjtt hörockså till den kulturhistoriskt värdefullamiljön.

Nu gällande stadsplan är från 1946.

Särskilt värdifull bebyggelse enligt3 kap. 12 § PBL

Munken 1Rektorsgatan 1-9Sjuvånings punkthus uppförda 1945-46Byggmästare: Erik Wihlborg

Detalj från ett av trevåningshusen i kv Munken.

Munken 1Kopparmöllegatan 8-143-vånings flerfamiljshus, uppförda 1945-46Byggmästare: Erik Ivar WihlborgByggherre för Kopparmöllegatan 12-14:Fastighetsf(Sreningen Höjden u.p.a., bygg­herre för övriga hus: Fastighets AB Högaborg

Munken 1Rektorsgatan 5l-plans kontorsbyggnad. ursprungligenkindergarten. uppfbrd 1945.

Kvarteret Muraren lIid seklets böljan. Det lillalIita huset i bildens mitt, Långvinkelsgatan 139,uppfördes j/id 1700-talets slut och är ett av deallra äldsta husen i Helsingborg.

27

KVARTERET PASTORN

Den del av kvarteret som vetter mot Lång­vinkelsgatan hette förr kvarteret Muraren.Kvarteret är idag bcbyggt med dels storafcmvånings flerbostadshus mot Rektorsgatan,dels cnfamiljsbostäder mot Långvillkelsgatan.Enstaka äldre byggnader finns bevarade. iövrigt består bebyggelsen av radhus från scnt1970-ta1. I kvarterets mitt finns den lillagatan Lykttändaregränd, som fick sitt namn19Y4. Gatan är cn del av Långvinkclsprome­luden, S:t Clemcnsgatans fortsättning. Nam­nct Lykttändaregränd syftar på muraren ochlykttändare Anders Petter Olsson, som boddei huset Låni:,'Vinkelsgatan 139, nuvarandcfastighctcn Pastorn 13, vid scklets börjarl.

Kvarteret har dctaljplan från 1977. där vissafastighetcr fatt bestämmelsen q, med följandcbestämmelse: "Inom med.q betecknatområde far åtgärder inte vidtas som väsentli­gen förändrar befintlig bebyggelses yttre formoch allmänna karaktär."

Särskilt värdifull bebyggelse enligt3 kap. 12 § PBL

Pastorn 9Övre Långvinkclsgatan 151l-plans enfamiljshus, uppUSrt 1878Arkitekt: byggmästare Lars Frcdrik MurbergByggherre: Murare Theodor Ljungberg

Huset byggdes ursprungligen tillsammansmed stä 949 (Muraren 413) som ett tvåfamiljs­hus i en våning. 1896 skedde en tillbyggnadmot gården, bcstående av ctt rum och kök +förstuga. 1921 byggdes cn tvättstuga pågården. Murarcn 413 revs 1967, varvid husetfick sitt nuvarande utseende.

Byggnaden har q-markering i detaljplanfrån 1977.

Pastorn 10Övre Långvinkelsgatan 149l-plans enfamiljshus, halvhus på gårdenUppfört 1861 av arbetskarlen MagnusPerSSOll. 1884 skedde en ny- och tillbyggnadåt arbetsförman PålOlsson.

Fastigheterna Pastorn 9 och 'J () sedda lite uppi­från. Tomterna är långsmala och går genom helakvarteret, mot den forna S:t Oemens gata, somidag heter Lykttändaregränd. Längs hela Lår~g­

vinkelsgatan fanns förr denna typ av bebyggelse)med halvhus på gårdarna. };'ndast små fragmenthar bevarats till idag. Det enkupiga takteglet är ettviktigt inslag i miljön.

Byggnaden har q-markering i detaljplanfrån 1977.

Pastorn 'J 3Lykttändaregränd 13l-plans enfarniljsbostad, uppförd 1888-89Arkitckt: Mauritz FrohmByggherre: Murarc Andcrs Petter Olsson.

Takkupa byggd 1919, byggmästare SvcnLundgren.

Långvinkelsgatan 139l-plans bostad, uppförd ca 1787

Båda byggnadcma har q-markering idctaljplanen från 1977.

Byggnad av kompletterande värdeför stadsmiljön

Pastorn 'J

Rektorsgatan 12, 14, 165-vånings flerbostadshus uppfl:)rt 1946---47Arkitckt: Erik G AnderssonByggmästare: Carl NilssonBygghcrrc: Byggnadsfirma Nilsson ochJohansson

Pastorn 6Rektorsgatan 18, 20, 22

Rektors,gatan 'J 2- 'J 6, kv Pastorn J, uppfört'J 945 i rött tegel och med tak av rött enkup(gttaktegel.

5-6 vånings flerbostadshus, uppförda 1954Arkitekt: Mogens MogensenByggmästare: Harald BengtssonByggherre: Göran Bengtsson bygg AB

Pastorn 7Övre Långvinkelsgatan 155, 157, 15<), 1()14-6-vånings flerbostadshus, uppfört 1952Arkitekt: Mogens MogensenByggmästare: Harald BcngtssonByggherre: Göran Bengtsson bygg AB

Pastorn 14Övre Långvinkelsgatan 135l-plans cnfamiljsbostad, uppfbrd 1979Arkitekt: Skånska ccmcntgjutcricts arkitckt­kontor, Malmö

Övrig bebyggelse inom kvarteret

Pastorn 'J 'J) Pastorn 'J 2Övre Långvinkelsgatan 147, Övre Lång­vinkclsgatan 145l-plans radhus uppfört 1979Arkitekt: Skånska cementgjuteriets arkitekt­kontor, Malmö

Pastorn 15-19Övre Långvinkelsgatan 125-133Radhus uppförda 1979Arkitekt: Skånska ccmcntgjuteriets arkitekt­kontor, Malmö

28

ÖlIre Uingllinkelsgatan 114, Pilen Norra 5.

KVARTERET PILEN NOI~RA

Kvarteret Pilen, som idag är uppdelat i ennordlig och en sydlig del, var förr ett enda.Nuvarande Bergeströmsgatan, som förstkallades Pilgränd, kom att dela kvarteret. Enstor del av kvarterets bebyggelse är ent1miljs­hus, uppf()rda under 1970-talet. Mot denöppna platsen vid Elias Follins gata ligger trestycken trevånings hyreshus från 1930-taletmed putsade fasader. Pilen Norra 25, EliasFollins gata 20, som uppfördes 1931, har dragav 1920-talsklassicism, medan det intillig­gande huset Pilen Norra 24 från 1934, harmånga funktionalistiska drag, bl.a. detuppglasade trapphuset mot gatan.

Ett glädjande trendbrott i det då rådanderivningsraseriet var när Helsingborgs kom­mun vid 1970-talets mitt köpte några svårtfhrt1llna hus vid Bergeströmsgatan. Efter ge­nomgripande renovering såldes de till privat­personer. Exteriörerna mot gatan behölls in­takta med fasader i gult tegel. Taken är täcktamed enkupigt tegel. Radhusen mot Lång­vinkelsgatan och Hebsackersgatan uppfördes1975. Nu gällande detaljplan är från 1977.

Särskilt lIärdifull bebyggelse enligt3 kap. 12 § PBL

Pilen Norra 5Övre Långvinkelsgatan 114

Fasader mot 13ergesträmsgatan all Pilen Norra 7,8 och 9.

l-planshus uppfört 1809Byggnaden uppfördes ursprungligen som

tullhus. Omkring 1820 övergick huset till attanvändas som garnisonssjukhus. Som sådantanvändes det fram till färdigställandet avkasernen på Söder 1883.

Renoverat vid 1970-talets slut.

Pilen Norra 7Bergeströmsgatan 71-planshus, uppfört 1878Byggherre: P Bergström & N P Lundgren

Genomgripande renoverat 1975.

Pilen Norra 8Bergeströmsgatan 5l-planshus, uppfört 1878-79Byggherre: P Bergström

Genomgripande renoverat 1975.

Pilen Norra 9Bergeströmsgatan 7l-planshus uppfört 1878Arkitekt: byggmästare Frans A LundgrenByggherre: C J Pettersson

Hebsackersgatan 31l-plans hus uppfört 1886Byggherre: Handlande L Hultenberg

Båda husen genomgripande renoverade1975.

BygglLad av kompletterande värde jor stadsmiljön

Pilen Norra 2Övre Långvinkelsgatan 122l-plans bostadshus uppthrt 1855Byggherre: muraregesäll Nils Malmsten

Pilen Norra 12Hebsackersgatan 372-plans bostadshus, uppfört 1891Arkitekt: Mauritz FrohmByggherre: Målare O Johansson

År 1881 lät Nathan Persson bygga ensnickeriverkstad på tomten, indragen frångatan. Ritningcn är signcrad Mauritz Frohm.

Pilen Norra 13Elias Follins gata 243-vånings flcrfamiljshus uppfört 1935Arkitekt: Nils J LundgrenByggmästarc och byggherre: byggmästareCarl Ljungberg

Pilen Norra 24Elias Follins gata 223-vånings flerfamiljshus, uppfört 1934Arkitekt: N ils J LundgrenByggmästare och byggherre: byggmästareCarl Ljungbcrg

Pilen Norra 2.5Elias Follins gata 203-vånings flerfamiljshus uppfört 1931Arkitekt: Byggmästare Gunnar OlssonByggmästare och byggherre: byggmästareCarl Ljungbcrg

Övrig bebyggelse inom kl/arteret:

Pilen Norra 14-23Övre Långvinkelsgatan Hebsackersgatanl-plans radhus, uppförda 1975Arkitekt: Bengt Blasberg & Henrik JaisNielsen

KVARTElliT PILEN SÖDRA

En stor del av kvarteret är bcbyggt mcdradhus, uppförda på 197()-talct. KorsningcnLångvinkelsgatan /5:t Pcdersgata kallasFogelbcrgs hörna, eftcr cn garvare J A Fogel­bcrg som etablcrade sin rörelsc här på 18()0­talet. Huscn vid Fogelbergs hörna revs 1953,och idag finns garage på platscn. Dc femäldrc husen närnust Fogelbergs hörna repre­senterar avsevärda kulturhistoriska värden,ävcn om de genomgått flcra forändringar vadavscr t. cx. takmaterial och fc)nstcr. Ävcn dcnäldrc tomtstrukturcn, där tomterna gårgcnom hela kvarteren, är värdcfull att bevara.

Kvarteret har detaljplan från 1977, därfastigheterna Pilen Södra 17-29, 37, 57, 58och 16-30 fatt betcckningen g, mcd följandebcstämmelse: "Inom med il bctccknatområde far åtgärder intc vidtas som väscntli­gen förändrar bcfintlig bebyggelses yttre formoch allmänna karaktär."

Särskilt värdefull bebyggelse enligt3 kap. 12 § PBL

Pilen Södra 17-29Långvinkelsgatan 882-plans hus, uppfört ca 1862Byggherrc: Arbetskarlen Andcrs Persson

En om- och tillbyggnad gjordes 1928, då

Dessa fem små hus i kvarteret Pilen Södra vidLångvinkelsgatan närmast Fogelhetgs hörna ger enuP1!fattlLing om hur bebyggelsen längs helaLängvinkelsgatan en gång tedde sig.

30

huset fick sin nuvarande fasadutfllrlnning. Ettrum inreddes på vinden, och ett yttre trapp­hus by,mdes mot <rården. Arkitekt var Edvin

00 1:"'

Tidblad.

Pilen SJdra 37Övre Långvinkclsgatan 8()2-plans hus, uppfört ca 1861

Ursprungligen ett 1-planshus. 1<)24 bygg­des en våning på. och då togs en trontespisoch en takkupa bort. Byggm:istare fl)r dettaarbete var Sven Lundgren.

Pi/m Södra 57Övre Långvinkelsgatan 942-plans hus, uppfört 1862Byggherre: muraren L Åkerlund

En bygglovansökan från 1916 rör tillbygg­nad av kök och tvättstuga mot gården.Ritningen signerad Nils J Lundgren.

Pi/en SJdra 58Övre Långvinkelsgatan 'J2Tvåplans bostadshus, uppfört 1862Byggherre: muraregesällen Gustaf Ljungberg

År 1914 gjordes en tillbyggnad, ritad avOla Anderson.

Pi/m Södra Ur3 OÖvre Långvinkelsgatan 'JOTvåplans bostadshus, uppfört 18(j3Byggherre: murargesällen Anders Wittgren

År 1887 inreddes rUIn på vinden. 1923sattes butiksfönster in i bottenvåningen ochen mjölkbutik inreddes.

Ovrig bebyggelse IH,Jm kvmteret

Pi/en Södra 39-55Bergeströmsgatan 2-12/Hebsackersgatan 17­25l-plans radhus, uppfbrda 1977Arkitekt: Skånska cementgjuteriets arkitekt­kontor. Malmö

Pi/en Södra 30Övre LångvinkelsgatanGarage byggt 1972.

31

KVARTERET PRIOR.N

Kvarteret är bebyggt med två lamellhus trån1940-talct, som på senare år fatt nya fönsteroch portar.

Nu gällande stadsplan är från 1<)38.

()lJrig bebyggelse inom kFarteret

Priorn 1Hebsackersgatan 26 A, B, C, MellerstaStenbocksgatan 31 A, BTvå 3-vånings flerbostadshus, uppförda 1943Arkitekt: Gustaf WidmarkByggmästare: Karl OlssonByggherre: Helsingborgs stad

KVARTElliT SJOLLEN

Inom kvarteret finns tre olika byggnader somanvänds för barnomsorg, samt lekplatser. Ikvarterets norra del fanns länge odlingslotter,innan en institutionsbyggnad uppfördes1958.

Under 1700-talct fanns på platsen enåkerareal som benämndes "Sjollen" . Ome­delbart söderut låg ett markområde sombenämndes "Schöllenborgslyckan". "Sjollen"ägdes 1787 av stadskirurgen Hebsacker.

Kvarteret förblev obebyggt fram till 1914.då föreningen Vita bandets första spädbams­hem uppfördes. Vita bandet var en kvinnlignykterhetsorganisation, som bedrev socialtarbete inom en rad områden. På spädbams­her1ll11et togs barn under tre år emot, och härutbildades också barnsköterskor. Den förstabyggnaden uppfördes efter en donation avskeppsredaren B M Andersson, på en tomtsom staden upplät. 1<)22 gjordes en till­byggnad, och 1<)30 uppfördes ytterligare etthus.

De bägge byggnaderna användes somspädbarnshem fram till 1950 i Vita Bandetsregi, varefter verksamheten övertogs avHelsingborgs stad. Under en period på 1<)50­talet var det elevhem för sjuksköterskor ibyggnaderna. De byggdes om till hem för

CP-skadade barn 1<)G1. För 1<)()1 års om­byggnad stod Arton arkitektkoIltor.

De två äldsta byggnadcma har förändratscxteriört på senare tid. bl.a. genom nyafönster och modcm puts.

Idag inryms Slottshöjdens f\.'lrskola i bygg­naderna.

Bygenad av kompletterandc I/ärdeJir stadsmiljön

.~jollen 1()Hcbsackersgatan 412-plans institutionsbyggnad. uppförd 1<)14Arkitekt: Nils J LundgrenByggmästarc: Johan M~tlmström

Bygghcrrc: Vita bandetByggnaden uppfördes som spädbarnshcm.

Dcn byggdes till mot nordöst 1<)22. arkitektNils J Lundgrcn. En ändring l <)(,() ritades avArton arkitcktkontor.

•~jollen 12Hcbsackersgatan 432-plans institutionsbyggnad. uppförd 1<)30Arkitekt: Nils J LundgrcnByggmästare: Johan MalmströmByggherre: Vita bandct

Slottshöjdens förskola l klI .":io Ilen , ursprnngligenbyggd som spädbamshem 1914. Huset har liksomgrannhuset, som också anllärulsjör barrwmsOlgs­IJerksamhet, försetts med nyafönster och nyfasadputs . Det en.kupiga riida takteglet är original.

Byggnaden uppfördes som anncx till VitaBandcts spädbarnshcm. och var avscdd för"koltbarn". På ovanvåningen fanns ckv­bostäder för dc blivandc bamskötcrskor somfick sin utbildning på Vita Bandctsspädbarnshem.

O/mg bebygee!se l/10m kvarteret

Sjollet1 13Rönbecksgatan 2l-plans institutionsbyggnad, uppförd 1<)5KArkitckt: Erik & Henry Andersson

Byggnadcn uppfördcs som spädbarnshem.

KVARTERET SKÖLDENBOR(;

I 1<)0<) års stadsplan för Helsingborg upprätta­dcs scx kvarter - Kråkan, Måsen, Gökcn,Orrcn, Duvan och Sparven - på dct områdesom idag utgör kvartcrct Sköldenborg.Kvarterets nuvarande utfomming är ettresultat aven ny stadsplan från 1981. somupprättadcs för att möjliggöra bostads­byggandc i kvarteret.

I det nuvarande kvarteret Sköldcnborg

Utdrag ur äldre adresskarta, som IJisar den tidigalt'klJartersirulelningen alJ det nuvarande k/JarteretSköldenborg.

32

fanns under lång tid både industrier, vård­verksamhet och bostäder. Idag är kvarteretett renoc.Uad bostadskvarter med störreflerbostadshus från 1900-talet.

En mindre fabriksbyggnad uppfördes 1901i hörnet S:t Peders gata I Hebsackersgatanför Svenska Band & Snörmakerifabriks AB,ritad av Ola Anderson. Allt eftersom företa­gets verksamhet expanderade alltmer, gjordestillbyggnader och uppfördes nya byggnader.En första tillbyggnad gjordes 1907--08. Enkombinerad fabriks- och kontorsbyggnadstod klar 1915, även den ritad av Ola Ander­son. Rörelsen startades av Ernst Borgström,och den kom att bli ett av de störte företageninom Teko-industrin i Helsingborg. På1930-talet övergick aktiemajoriteten tilldirektör Carl Emond från Landskrona, ochverksamheten, som omfattade tillverkning avbl.a. strumpeband, skosnören, tömmar ochsnörmakerier flyttades över dit.

1940 övertog Stiftelsen för bistånd åtvanföra i Skåne byggnaderna, och en yrkes­skola inreddes i de gamla fabrikslokalema.Redan vid slutet av 1800-talet hade Vanföre­anstalten uppförts i kv. Vattentornet, ochpolioepiderniema under 1900-talet innebarett stort behov av den ortopediska specialist­vård samt den yrkesskola som Vanföre­anstalten drev. Verksamheten i de gamlafabriksbyggnaderna i kv. Sköldenborg ficknamnet Sköldenborginstitutet, men naIIllletVanföreanstalten användes parallellt. 1983revs alla äldre byggnader, och nya bostadshusuppfördes på Sköldenborgsinstitutets Olmåde.I de nya bostadshusen, färdigställda 1984,inrymdes både vanliga lägenheter samtlägenheter för äldreomsorgens räkning. Engrustäkt i kvarteret, som nyttjades ända framtill 1940-talet medförde grundläggnings­problem för senare bebyggelse. Problem medsättningar ledde till att två bostadshus motStenbocksgatan fick rivas.

Österhemmet vid Hebsackersgatan varknutet till Vanföreanstalten. Byggnaden upp­fördes 1925 efter ritningar av Gustaf Wid­mark, och har drag både av nationalromantikoch 1920-talsklassicism. Den innehåller idagkontor, och är ännu mycket välbevarad.

33

~_1!2 11/11'1",-. t~·h':a.-._,_",--,'-....,. , ....--.. f·~- ..--...,::~~;::- ..~ .'".. fl..';;:

Fasadritningjrån 1914, signerad Ola Anderson,som visar en nybyggnad åt svenska Band- ochsnörmakerifabriken.

Fasaderna är slammat tegel, och det valmadetaket är täckt med enkupigt rött taktegel.

I hörnet Stenbocksgatan/S:t Peders gatafinns ett välbevarat bostadshus från 1928-29,som med sina fasader i helsingbor<3stegel ochvita fönstersnickerier representerar den lokalavarianten av 1920-talsklassicism. Även 1950­talsbebyggelsen mot S:t Pedersgata är iprincip oförändrad, och representerar ävenden stora kulturhistoriska värden.

Gällande stadsplan för kvarteret Skölden­borg är från 1981

Särskilt värdifull bebyggelse enligt3 kap. 12 § PBL

Sköldenborg 5, 6S:t Peders gata 17,19, M Stenbocksgatan13,Björnmarksgatan 24-vånings flerbostadshus. Sköldenborg 5uppfördes 1928-29, Sköldenborg 6 1929-30Arkitekt, byggmästare och byggherre:Byggmästare Reinhold Miiller

Sköldenborg 8S:t Peders gata iSS-vånings flerbostadshus uppfört 1956Byggmästare: Riksbyggen

Sköldenborg 10S:t Peders gata ll/Munthegatan 14-vånings flerbostadshus uppfört 1931

Fasti,Rheten Sköldenborg .5 mot St('nbock_~({atarl.

Arkitekt, byggmästare och byggherre:Byggmästare n..einhold MUller

Skäldenbo~i! IIS:t Peders gata l)

4-vånings flerbostadshus uppfört 1<)23Arkitekt, byggmästare och byggherre: Bygg­mästare Carl Ljungberg

Skäldenbo~i! 18Hebsackersgatan 24, "Österhemmet"2-vånings bostadshus uppfört 1<)2SArkitekt: GustafWidmarkByggmästare: Carl LjungbergByggherre: Föreningen Österhemmet

Österhemmet byggdes efter donationer avbLa. makarna Erik och Else Banck. Tomtenhade upplåtits av staden. På Österhemmetbodde fd. intagna trån vanföreanstalten, somp.g.a. hög ålder eller "tilltagande vanförhet"inte längre kunde tillgodogöra sig utbild­ningen där, men som lllte heller kundevårdas i hemmet.

Numera är byggnaden kontoriserad.Takkupor har tillkommit.

Ovr~({ bebyggelse inom kr/arterct

Sköldenbo~i! 2Mellersta Stenbocksgatan 19 A, B, C, D,6-vånings flerbostadshus, uppförda år 19S6Arkitekt: Erik och Henry AnderssonByggmästare: Erik WihlborgByggherre: AB Hälsingborgshem

Ostcrhemmct 1978. Idag har byggnadentakkupor.

SkäldenboYj( 2Mellersta Stenbocksgatan 21, 23, 25, 274-vånings flerbostadshus, uppfört år 19S()Arkitekt: Erik och Henry AnderssonByggmästare: Erik WihlborgByggherre: AB Hälsingborgshem

Sköldenborg 7Sköldenborgsgatan SA, B. C6-vånings flerbostadshus uppfört 19S6Arkitekt: Erik & Henry AnderssonByggmästare: Gösta Johansson

Sköldenborg 7Björnmarcksgatan 4S-vånings flerbostadshus uppfllrt 19S()Arkitekt: Erik & Henry AnderssonByggm:istare: Gösta Johansson

Sköldenbo~g 12Hebsackersgatan 144-vånings flerbostadshus, uppfört 1938-39Arkitekt: Alfred ArvidsonByggmästare och byggherre: ByggmästareAlbin Tapper

Skäldenborg 16Hebsackersgatan 164-vånings flerbostadshus, uppfört 1935-36Arkitekt: Alfred ArvidsonByggmästare och byggherre: ByggmästareGunnar Johansson

Skäldenborg 16Hebsackersgatan 18

34

4-vånings flerbostadshus, uppfört 1934-35Arkitekt: Alfred ArvidsonByggmästare och byggherre: Byggmästare(;unnar Johansson

Sköldenbo'J( 17Hebsackersgatan 2-1 (J

Flerbostadshus och dagcentral uppförda 1WDArkitekt: Arkitektlaget i Helsingborg AB

Sköldcnbo~1! 19Mellersta Stenbocksgatan 2<)4-vånlIlgs flerbostadshus, uppfört 1<)44Arkitekt: (;ustaf WidmarkByggherre: Hälsingborgs stad

Sköldenbo~\; 20Mellersta Stenbocksgatan 17S-vånings flerbostadshus uppfört 1990Arkitekt: FFNSByggherre: WaIlenstam

KVARTERET STAREN

Kvartert~t :h bebyggt med flerfamiljsvillor. Iden del av kvarteret som vetter motOlympiavägcn uppfördcs vid 1800-talets slutden äldsta bcbyggelsen på Olympia, som ihuvudsak är myckct välbevarad. Här ärfasaderna i huvudsak av rött maskinslaget

Villa Appia lJid OlympialJägen i klJarteret Staren.Fasaderna på detta och andra hus längs gatan) irött maskinslaget tegel är påtagligt irifluerade avnyrenässans.

35

tegel. Mot Hövitsmansgatan är husen någotynt,'Te, och samtliga fasader putsade. Tak­materialen varierar, både plåt, papp och tegelförekommer. Längs Olympiavägen plan­terades en lindalle, som delvis finns kvar idag.Där villa ÖstanIid låg uppfördes ett nyttflerbostadshus 1983.

Särskilt l!ärd~tull beiJyg,gcise enligt3 kap. 12 § Pl3L

Staren 3Olympiavägen 9, "Sylvia", "Lövebo","Hellbo", "Villa Appia"l-plans villa uppförd 189<)Byggherre: Överlärare Otto Heström

De olika namn som huset har haft harskrivits i kronologisk ordning ovan.

Numera inrymmer huset ett bamdaghem

Staren 4Olympiavägen 11. "Hildur"1-2-plansvilla, uppförd 1902Byggherre: Murare Nils Persson

Staren 5Olympiavägen B, "Villa Helios"2-plans flerfamiljsvilla uppförd 19mByggmästare: Jöns Petter JohanssonByggherre: Kassören Axel B Trapp

Staren 4 på Olympial!ägen 11} med italiensk­inspirerad fasad.

Staren 5 till vänster och Staren 6 till hÖRer,Olympiavägen .

Staren 6Olyrnpiavägen 15, "Villa Magda"2-plans flerfamiljsvilla uppförd 1903Byggmästare och byggherre: ByggmästareJöns Petter Johansson

OmbyJ{gnad och omputsning 1980, dä bl.a.balkonger tORs bort.

Staren 7Magnus Erikssonsgata 12, "Villa lEolus"2-plans flerfamiljsvilla uppförd 1904Byggherre och byggmästare: Nils Persson

Staren 8Magnus Erikssons gata lO, "Hillevi"2-3plans flerfamiljsvilla, uppförd 1904Byggherre och trolig byggmästare: MurareJöns Ortnull

Garage byggt 1958

Staren 9Magnus Erikssons gata 8/Hövitsmansgatan10, "Villa Ekeby"2-plans flerfamiljsvilla uppförd 1909Arkitekt: Troligen Alfred HellerströmByggandet påbörjades med byggmästare JGiertz som byggmästare och byggherre,avslutades med Upsala Ekeby AB som

Villa A ;'0 lus med sitt karakteristiska torn är ettvälkänt inslag i stadsbilden vid Stenbocksgatan.1928 byggdes bottenvåningen delvis om till tIPbutiker. Ombyggnad 1983, då butikslokalernaäter blev bostäder. Ursprungligen fanns enqffärslokal i källarplanet, därfröknarna Ida ochHilma Persson bedrev sybehörsqffär 1904-1912.Sedan har lokalen bl.a. använts av scouter,snickeri, målarverkstad, persienf!fabrik. Sybehörs­rörelsenjlyttade upp i huset och kvarlevde ända till1970.

byggherre och Lars Andersson som byggmäs­tare

Den välkända handelsfirman Hedströmsöppnade en filial i villa Ekeby på 1910-talet.Villan blev ombyggd och renoverad 1991.

Staren 10Hövitsmansgatan 8, "Villa Ophier"2-plans flerfamiljsvilla uppförd 1906-()7Arkitekt: Troligen Carl RoseniusByggmästare och byggherre: Byggmästare JGiertz

Ombyggnad 1979-82.

Staren 11Hövitsmansgatan 6, "Villa Hilma"2-plans flerfamiljsvilla, uppförd 1906-07Arkitekt: troligen Carl E Rosenius,Byggmästare och byggherre: ByggmästareAdolf Frcdrik J011l1sson

Ombyggnad med bl.a. vindsinrcdning1982.

StareH 14Hövitsmansgatan 2/Östra Vallgatan 6, "VillaTageborg"2-plans flerfamiljsvilla, uppförd 1905Byggmästare och byggherre: Byggmästarejöns Petter johansson

1<)28 inköptes villa Tageborg av Stiftelsenför bistånd åt vanföra i Skåne. Den användesför elevinternat åt 60 manliga elever. Ävenpersonalbostäder fanns i villan. 1934 moder­niserades huset genomgripande. Husetdisponerades under 1970-talet av landstinget,som utnyttjade det för eftervård. Ombyggdoch upprustad 1981-83.

StareH 15Södra Vallgatan 4, "Villa Helcneborg"2-plans flerfamiljsvilla uppförd 1904Arkitekt: Troligen Ola AndersonByggmästare: jöns Petter johanssonByggherre: fru Hilda Nyberg

Ombyggnad 1978-79.

Stare1l 16Hövitsmansgatan 4, "Ateno"2-plans flerfamiljsvilla uppförd 1906-07

37

Villa Helenebotg på Södra Vallgatan har ännuprydHadsplanteringarna på fötgården bevarade.Fralt!{ör mår~ga hus på Olympia har dessakarakteristiska små planteri~gar fått ge vika förparkeringsplatser.

Arkitekt: Troligen Knut LundgrenByggmästare och byggherre: ByggmästareCarl Lindqvist

Byggnad all kompletterande värde för stadsmiljön:

Staren :2Olympiavägen 7, "Villa Gustafsminne"l-plans villa, uppförd 1892-93Arkitekt: Ola AndersonByggherre: Handlande Gustaf A Ljunggren

Villan, som idag är putsad, hade ursprungli­gen tegelfasader, och var snarlik grannhuset"Villa Appia" som uppfördes 1899.

ÖI/rig bebyggelse Inom kllarteret

Staren 1Olympiavägen 12-plans flerfamiljshus uppfört 1983Arkitekt: Bo Thomxus arkitektkontor

På tomten låg ursprungligen "Villa Östan­lid" , ritad av Alfred Hellerström för rektorSven Wägncr.

Villa Custaf'iminne, Olympiavägen 7, kVa/teretStaren.

KVARTERET UGGLAN

Kvarterets äldsta bebyggelse är två mindretre-vånings flerbostadshus som uppfördes1926-28. De uppft'lrdes med fasader i det såpopulära mörka helsingborgsteglet. VidFredriksdalsplatsen låg fram till 1979 tvåmindre envåningshus av hög ålder. ett ikorsvirke som kallades "Gammelstugan" eller"Garnlegård". De ersattes av ett femvåningsflerbostadshus. I övrigt är kvarteret bebyggtmed hyreshus från 1930-talet. med ljusa.putsade fasader, typiska för tiden. Flera avdem har på senare år forsens med takkupor,nya fönster och nya balkongfronter.

Nu gällande stadsplan är från 1939.

Ugglan 4, Mellersta Stenbocks,gatan 41. Husetharförsetts med en ny glasad port men är i övrigtvälbevarat.

Ugglan 3, Mellersta Stenbocksgatan 43. MångauriginaldetaUer är välbevarade.

Särskilt llärd~full bebyggelse enl(~t

3 kap. 12 § PHL

Ugglan 3Mellersta Stenbocksgatal1 433-vånings flerbostadshus, uppfört 1')27Arkitekt, byggmästare och byggherre:byggmästare Ernst Pålsson.

Byggnad av kompletterande värde för stadsmiUön

Ugglan 4Mellersta Stenbocksgatan 413-vånillgs flerbostadshus uppfört 1926Arkitekt, byggmästare och byggherre:Byggmästare Ernst Pålssoll

Ugglan .')Mellersta Stenbocksgatan 394-vållings flerbostadshus uppfört 1927-28Arkitekt, byggmästare och byggherre:Byggmästare Harald Andersson

()lJrig bebyggelse inom kvarteret

Ugglan 1Hälsovägen 46 A, B4-vånil1gs flerbostadshus, uppfört 1939

Ugglan 9, mot Lilla Möllellångsgatan. I bak­grunden hus i kllarteret Ullen.

Arkitekt: Verkmästaren Johan M M:sonBomcrByggmästare och byggherrar: ByggmästarnaErik A Eriksson & Ernst Persson

Ugglan 2Mellersta Stenbocksgatan 45 A, B4-vånings flerbostadshus uppfört 1941-42Arkitekt: Erik SelanderByggmästare: Henrik Löfgren

Ugglan 9Lilla Möllevångsgatan 4 A, B4-vånings flerbostadshus, uppfört 1943Arkitekt: Mogens MogensenByggmästare: Byggnadsfirman Pålson &

Soneson

[~g>;lan 11Därrunegatan 6A. B4-vånings flerbostadshus, uppfört 1936Arkitekt: Hugo B JonssonByggmästare: Otto OlssonByggherre: Byggnadssnickare Bertil Malm­gren

Ugqlan 12Dämmegatan 83-vånings flerfamiljshus, uppfört 1935-36Arkitekt: Hugo B JonssonByggmästare: Otto Olsson

39

Dämmegatan 6-10, b. Ugglan 11-13. Deljusa, slätafasaderna är typiskaför 1930-talet.

Byggherre: Byggnadssnickare Bertil Malm­gren

Ugglan 13Dämmegatan 104-vånings flerbostadshus, uppfört 1935Arkitekt: Edvin TidbladByggmästare: Ingenjör Einar WihlborgByggherre: Rörarbetare B J Persson

Ugglan 14Hälsovägen 444-vånings flerbostadshus, uppfört 1936Arkitekt: Edvin TidbladByggmästare och byggherrar: Ernst Perssonoch Erik A Eriksson

Ugglan 15Fredriksdalsplatsen 1A, B4-vånings flerbostadshus, uppfört 1943-44Arkitekt: Ingenjören John GunnarssonByggmästare: Byggnadsfirman Pålson ochSonesonByggherre: Fastighetsföreningen Ugglanu.p.a.

Ugglan 16Fredriksdalsplatsen 3-5,Två 5-vånings flerbostadshus.Byggnadsår 1980Arkitekt: Jörgen Michelsen arkitektkontorByggherre: Hälsingborgshem

KVARTERET UVEN

Kvarteret är bebyggt med flerbostadshus från1930-talet, och ett hus från 1967. 1930­talshusen är samtliga ritade av arkitektenEdvin Tidblad och snarlika de hus han ritadei det intilliggande kvarteret Ugglan. 1930-talsbebyggelsen har putsade, ljusa fasader ochsadeltak. Flera av husen har genomgåttförändringar i form av utbyte av fönster ochportar.

Nu gällande stadsplan är från 1955.

Övrig bebyggelse inom kvarteret

Uven 1Häisovägen 425-vånings flerbostadshus, uppfört 1967Arkitekt: Jan SederholmByggmästare: Byggnadsingenjör Olof Ger­hard HillgrenByggherre: Disponent Å G Hedbrandh

Uven 5Lilla Möllevångsgatan 6 A, B4-vånings flerbostadshus, uppfört 1938Arkitekt: Edvin TidbladByggmästare och byggherre: ByggnadsfirmanNilsson & Johansson

Uven 9Hälsovägen 404-vånings flerbostadshus, uppfört 1934

Uven 9, Hälsovägen 40.

Arkitekt: Edvin TidbladByggmästare: Adolf MagnussonByggherre: Disponent Å G Hedbrandh

Byggnaden var ursprungligen en 2­våningsbyggnad, som hyste företaget Argus.Den har senare byggts på med en våning ochinretts till bostäder och kontor.

Uven 10Lilla Möllevångsgatan 84-vånings flerbostadshus, uppfört 1936Arkitekt: Edvin TidbladByggmästare och byggherre: ByggnadsfirmanNilsson & Johansson

Uven 12Lilla Möllevångsgatan 104-vånings flerbostadshus, uppfört 1935Arkitekt: Edvin TidbladByggmästare: Otto OlssonByggherre: Byggnadsfirman Nilsson &

Johansson

Uven 13Lilla Möllevångsgatan 124-vånings flerbostadshus, uppfört 1935Arkitekt: Edvin TidbladByggmästare: Otto OlssonByggherre: Byggnadsfirman Nilsson &

Johansson.

KVARTERET VIPAN

Kvarteret domineras av stora flerfamiljshus ijugendstil från 1900-talets första år. Dessa harrikt dekorerade putsfasader, oregelbundna taktäckta med plåt eller etemit, samt fantasifulltutformade fönster. Hörnhuset Stenbocks­gatan/Magnus Erikssons gata har ett tomsom markerar kvartershörnet. Vidare finnstvå enklare villor från 1920-talet, båda medputsade fasader och branta sadeltak täcktamed tegel, samt en funkisvilla.

Alfred Hellerström var tillsammans medOla Anderson, Carl E Rosenius och KnutLundgren arkitekt för de flesta av kvarteretshus. I Helsingborgs museums arkiv finnsritningar till en aldrig utförd 2-plans villa,

40

Ddl/in Tidblads ritningfrän 1936 av bostadshuspä fastigheten Uven 10.

ritad 1907 av Alfred Hellerström. Byggetpåbörjades, rnen avstannade efter källarbjälk­laget. Så småningom avlägsnades källarmu­rarna. I kvarteret finns Olympias enda villa ifunktionalistisk stil, från 1934, som är mycketvälbevarad. Huset har fasader i gult tegel,liksom många andra funkishus i Helsingborg.

Nu gällande stadsplan är från 1938.

Särskilt värdifull bebyggelse enligt3 kap. 12 § PBL

Vipan 1Mellersta Stenbocksgatan 3, "VillaStjerneborg"2-plans flerfamiljsvilla uppförd 1905-06Arkitekt: Ola AndersonByggmästare och byggherre: ByggmästareJanne G Jönsson & Anders P Thelin

Renovering och omputsning 1981.

Vipan 2Mellersta Stenbocksgatan 5, "Urania"2-plans flerfamiljsvilla uppförd 1906Byggmästare och byggherre: ByggmästareJanne G Jönsson & Anders P Thelin

Ombyggnad 1992, som bl.a. innebar atthiss installerades och att vissa fönster byttes.

Vipan 3Mellersta Stenbocksgatan 7, "Villa Öster"2-plans flerfamiljsvilla uppförd 1906-07Arkitekt: Troligen Carl E Rosenius

Villa Urania.

Byggherre: Elektrikern Robert NilssonOmbyggnad 1992.

Vipan 11Hövitsmansgatan 16, "Amicitia"2-pIans flerfamiljsvilla uppförd 1906-07Arkitekt: Troligen Knut LundgrenByggherre: Arbetaren N O Lindell

Ombyggnad med bl.a. vindsinredning1985, vilket innebar att taket delvis fick enny utformning.

Vipan 14Hövitsmansgatan 12/Magnus Erikssons gata9, "Rosengården", "Villa Margit", "Wash­ington"2-plans flerfamiljsvilla uppförd 1906Byggmästare och byggherre: ByggmästareAugust Lindqvist

Ombyggnad 1980-83.

Villa Öster vid Stenbocksgatan.

41

Alfred Hellerströms ritning till den päbö~jad(' menaldri.~ .'ilu~förda villan i kv. Vipan.

Östra delen av tomtcn hade tidigaretomtnummer 15. Här påbörjades byggandetav ett hus 1Y07 efter Alfrcd Hellerströmsritningar, vilket emellertid aldrig sluttbrdes.

Vipan 15Mellersta Stenbocksgatan 92-plans f!erfamiljsvilla uppförd 1934Arkitekt: Mogens MogensenByggmästare: Hilding BengtssonByggherre: Musikdirektör Nils Sjöblom

Vipan 17Hövitsmansgatan 20, "Sivar"l-plans villa uppförd 1921

'"i

i

i!

i !

I I

1_··· 1

Vid StenbocksRatan finns Olympias endafunkisvilla, ritad av Mogens Mogensen.

Vipan 18 pä Mellersta StenbocksRatan 11.

Arkitckt: Alfred ArvidsonByggmästare och byggherre: ByggmästareSigfrid Elgström

Vipan 18Mellersta Stenhacksgatan 11. "Birgitta"2-plans flerfamiljsvilla, uppförd 1Y06-{)YArkitekt: Alfred HellerströmByggmästare och byggherre: Påbörjat avbyggmästare Janne G Jönsson och Anders PThelin. avslutat av Skånes enskilda bank.

Ombygbrnad 1986.

Vipan 19Hövitsmansgatan 14, "Mang-Hill"2-plans flerfamiljsvilla uppförd 1Y06-07Arkitekt: Troligen Carl RoseniusByggherrc: Eldaren Johan Holmström

Ombyggnad och omputsning 1984.

Byggnad av kompletterande värde för stadsmiijön

Vipan 16Hövitsmansgatan 18, "Lyckås"l-plans villa uppförd 1920Arkitekt: Ola AndersonByggmästare: Carl Bergström och PetterBergströmByggherre: Tjänsteman Carl G Thompson

På denna tomt påbörjades 1906 ctt byggeav målaren Hugo Olsson. Även detta avstan­nade när man nått upp till käUarbjälklaget.

42

Bebyggelsen i kvarteret Ärlan mot MagnusErikssons gata.

KVARTEH...ET ÄRLAN

Kvarteret Ärlan präglas av det tidiga 1900­talets jugendstil. I kvarteret finns också tvåvillor från 1920-talet. Samtliga hus i kvarterethar putsade fasader. Bandtäckt plåt dominerarsom takmaterial, men t.ex. Ärlan 14 har takav glaserade takpannor. Flera av husen varstadda i svårt förfall vid 1970-talets slut.Genomgripande inre ombygggnader ochtäsadrenoverinbrar har genomförts i några fall.

Nu gällande stadsplan är från 1938.

Särskilt värd~full bebyggelse enligt3 kap. 12 § PBL

Ärlan 1Hövitsmansgatan 7, "Villa Dohris"2-plans t1erfåm.iljsvilla uppförd 1905Arkitekt: Troligen Carl E RoseniusByggmästare och byggherre: ByggmästareJanne G Jönsson och Anders P Thelin

Ombyggnad 1984.

Ärlan 2Magnus Erikssons gata 5, "Villa Viola"2-plans t1erfamiljsvilla uppförd 1906--D8Arkitekt: Mauritz S:son ClaesByggmästare: Adolf Fredrik Johnsson

Ombyggnad på 1980-talet.

43

DetaU av Villa Ada påHÖ1Jitsmansgatan 11.

Ärlan 3Hövitsmansgatan 9, "Villa Äkeborg"2-plans t1erfamiljsvilla uppförd 1906--{)7Arkitekt: Troligen Alfred HellerströmByggherre: Elektrikern Fritjof W Tilly

Garage inrett i källaren 1954, ombyggnadoch omputsning 1989.

Ärlan 4Hövitsmansgatan 11, "Villa Ada"2-plans t1erfamiljsvilla, uppfl'mi 1906--{)7Arkitekt: Troligen Knut Lundgren

Ärlan 1 i hörnet Hövitsmansgatan och MagnusErikssons gata.

Byggmästare & byggherre: ByggmästareAdolf Fredrik Johnsson

Ombyggnad med bl.a. vindsinredning ochny färgsättning av fasaden 1991.

Arian 1()Östra Vallgatan 222-plans villa uppförd 1n3Arkitekt: Carl E H_oseniusByggmästare: Anders P Thelin och Gustaf FBjörkByggherre: Stationsskrivare c.: Ranuner

Arian 11Östra Vallgatan 20, "Villa Svanen"2-plans f1erfamiljsvilla uppförd 1900-07Arkitekt: Troligen Carl E RoseniusByggluästare och byggherre: ByggmästareSvane Jensen

Ombyggnad 1980.

Arian 14Östra Vallgatan lo,l-plans villa uppförd 1noArkitekt: Sigfrid Stemer från EslövByggherre: Disponent Fritiof Paulsson

Arian 16Hövitsmansgatan 15, "Villa Svendborg"2-plans flerfarniljsvilla, uppförd 1906-07Arkitekt: Troligen Alfred HellerströmByggmästare och byggherre: Påbörjat avbyggmästare Adolf Fredrik Johnsson, avslutatav byggmästare Johan Svensson

Villa Svendborg på Hövitsmansgatan.

Ombyggnad med bl.a. förändrad t:irgsätt­ning 1981.

Arian 17S:t Peders gata 2/Östra Vallgatan 24, "Fram­näs"2-plans flerfamiljsvilla, uppförd 190o-()9Arkitekt: Troligen Carl E RoseniusByggmästare och byggherre: Påbörjat avbyggmästare Jöns P Svensson, avslutat avgrosshandlare G W Otterström med Anders JWilson som byggmästare

Ombyggnad 1984.

Arian 18Östra Vallgatan 18, "Villa Odina"2-plans f1erfamiljsvilla, uppfbrd 1908Arkitekt: Troligen Carl E RoseniusByggmästare och byggherre: ByggmästareJöns P Svensson

Omputsning 1982.

Byggnad av kompletterande värde för stadsmiljön

Arian 5Hövitsmansgatan B, "Villa Sylvia"2-plans f1erfamiljsvilla uppförd 1933Arkitekt: Ola AndersonByggmästare: Erik A ErikssonByggherre: Överlärare Otto Hedström

Arian 15Magnus Erikssons gata 3, "Villa Ester"l-plans villa uppförd 1904-05Byggmästare: Byggnadsfirma Andersson &

BengtssonByggherre: kontorist Karl Ekström

KVARTERET ÖRNEN

Kvarterets nuvarande bebyggelse tillkom på1940- och -50-talen, med ett tillskott vidslutet av 1970-talet. På Ömen 20. ÖvreLångvinkelsgatan 144, låg förr en gårdsan­läggning med mangårdsbyggnad och tvåflyglar. Fastigheten förvärvades av Helsing­borgs Fabriks- och Hantverksfbrening, som

44

på 1960-talet hade för avsikt att bygga ettföreningshus åt sig på platsen.

Byggnader all kompletterande värde förstadsmiljön:

Örnen 23Fredriksdalsplatsen 4, 6, 84-vånings flerbostadshus uppfört 1954Arkitekt: Hugo B JonssonByggmästare och byggherre: ByggmästareArvid Nilsson

Ornen 24Övre Långvinkelsgatan 1484-vånings flerbostadshus, uppfört 1947Arkitekt: Mogens MogensenByggmästare: Göran PålssonByggherre: AB Octandria

Övrig bebyggelse inom kvarteret

Örnen 13Övre Långvinkelsgatan 1464-vånings flerbostadshus, uppfört 1948Arkitekt: Mogens MogensenByggmästare och byggherre: Göran Pålson

Örnen 18Mellersta Stenbocksgatan 353-vånings flerfamiljshus, uppfört 1944Arkitekt: GustafWidmark

45

Byggmästare: Olof LundqvistByggherre: Helsingborgs stad

Örnen 19Mellersta Stenbocksgatan 33S-vånings flerfamiljshus. uppfört 1944-45Arkitekt: Alfred ArvidsonByggmästare: N M ErikssonByggherre: Helsingborgs Fabriks- ochHantverksförening

Helsingborgs Fabriks- och hantverksföre­ning beslöt redan 1924 att avsätta medel tillen fond för byggandet av ett "Borgarhem". Istadgarna stod "Borgarhemmets ändamål äratt åstadkomma helt eller delvis kostnadsfriabostäder för åldersstigna, behövande med­lemmar av hantverksföreningen samt behö­vande änkor efter föreningsmedlemmar ..."Föreningen köpte tomten 1938, men byg­gandet inleddes inte förrän 1944. Byggnadenstod klar ett år senare, och innehöll då ca 40små lägenheter. En genomgripande ombygg­nad genomfördes 198().

Örnen 20Rönbecksgatan 1-3S-vånings flerbostadshus, uppfört 1977.Byggherre: AB HälsingborgshemArkitekt: Gösta Svensk

På tomten låg tidigare ett äldre 1-planshus,som revs 1965. Helsingborgs fabriks- ochhantverksförening planerade vid 1960-taletsmitt ett nytt hantverkshus på tomten, medförenings- och utställningslokaler.

Bostadshuset vid Fredriksdalsplatsen från 1950­talet har mängaför tiden typiska detaljer, bl.a. desexkantiga fönstren i trapphuset.

GÄLLANDE PLANER

Flera av de stadsplaner som reglerar bebyg­gelsen inom det område som berörs av dettabevarandeprogram är av hög ålder. Endasttvå planer från 1<)77 innehåller någon fonnav skyddsbestämmelse f<jr bebyggelsen. Detär av stor vikt att nya detaljplaner. SOlllinnehåller skyddsbeställlmelser för de värde­flIlla miljöerna uppdttas. Det är t.ex. ange­läget att ännu existerande f()rgårdar påOlympia ges skydd, så att de inte omvandlastill p-platser.

Rest av linda Ile på Olympiavägen. När de förstahusen byggdes på 1890-talet, kantades alla tomteraven hagtornshäck mot gatan. Framför vissa husfinns än idag hagtornshäckar.

Kvarteret Ärlan l/id Hövitsmansgatan. Här harförgårdarna ersatts med parkeringsplatser.

ÖVRIGA REKOMMENDATIONER

De allter som en gång har funnits i och kringOlympia-området är idag delvis stympade.Trädplanteringarna är viktiga för helhets­miljön, varför de bör återställas i störstamöjliga mån.

Häckar, murar. staket, och i vissa falLterrasser framför husen på Olympia ingår ihelhetsmiljön och ska betrakta som likakulturhistoriskt värdefulla som själva husen.Även grindar och grindstolpar kan varatillkomna samtidigt med husen, och ha ettunikt och påkostat utförande.

Grönytorna på Slottshöjden är mycketviktiga i helhetslniljön, det gäller både öppnagräsmattor och träe!' Skydd för enskilda trädbör övervägas vid upprättandet av nyadetaljplaner.

Villa Skansen vid Östra Vallgatan, med rester avden rad av oxelträd som en gång kantade helagatan. Bilden är tagen 1978, och på senalt' år haråter oxel planterats längs gatan.

REGISTER•• o

OVER ARKITEKTER PAOLYMPIA - SLOTTSHÖjDEN

Registret är långt ifrån komplett, eftersomarkitekten i många fall är okänd. En asteriskbetecknar osäker uppgift.

Ola Anderson: Gladan 1, Gladan 6, Lärkan 6(Tillbyggnad), Pilen södra (tillbyggnad),Lärkan 7*, Staren 2, Staren 6*, Vipan 1,Vipan 16, Ärlan 5

Erik G Andersson: Kapellet 18, LångvinkelnÖstra 2, Pastorn 1, Kapellet 17

Erik & Henry Andersson: Sjollen 13, Skölden­borg 2, Sköldenborg 7

Harald Andersson (byggmästare): Ugglan 5

Arkitektlaget: Sköldenborg 17

Alfred Arvidson: Gladan 9, Kapellet 13,Sköldenborg 12, Sköldenborg 16, Vipan 17,Örnen 19

Philip BelJ:mark: Lärkan 4*

Bengt BlasbelJ: & Henrik Ja is Nielsen: Pilennorra 14-23

Johan M M:son Bomer: Ugglan 1

FFNS: Sköldenborg 20

Mauritz Frohm: Gladan 3,8, Gladan 1033,1034, Pilen Norra 8, Pilen norra 12, Pastorn13

John Gunnarsson (ingenjör): Ugglan 15

47

Alfred Hellerström: Lärkan 3*, Lärkan 5,Staren 9*, Vipan 18*, Ärlan 3*, Ärlan 16*

HSB:s rikiförbunds arkitektkontor. Kapellet 19,Klostret 21, Klostret 22

RudolfJacobsson (byggnadsingenjör): Klostret18,19,20

Hugo BJonsson: Ugglan 11, Ugglan 12,Örnen 23

Filip Lundgrens arkitektkontor: Kapellet 20,Kapellet 21, Klostret 16, 17, LångvinkelnÖstra l, Långvinkeln Östra 3

Nils J Lundgren: Pilen Norra 13, Pilen norra24, Sjollen 10, Sjollen 12

JÖlJ:en Michelsens arkitektkontor: Ugglan 16

Mogens Mogensen: Pastorn 6, Pastorn 7,Ugglan 9, Vipan 15, Örnen 13, Örnen 24

Reinhold Malier (byggmästare): Sköldenborg5, 6, Sköldenborg 10, Sköldenborg 20

V Köbas & K Almgren: Långvinkeln östra 5

Gunnar Olsson: Pilen norra 25

Ernst Pålsson (byggmästare): Ugglan 3,Ugglan 4

Carl E Rosenius: Ärlan 10

Jan Sederholm : Uven 1

Erik Selander: Ugglan 2

Skånska cementgjuteriets arkitektkontor: Pastorn11-12.14.15-19, Pilen södra 3<)-55

Sigfrid Sterner: Ärlan 14

Gösta Svensk: Örnen 20

Bo TIlOmaeus: Staren 1

Edvin Tidblad: Ugglan 13. Ugglan 14. Uven5, Uven 9, Uven 10, Uven 12, Uven 13

c O Yström: Gladan 5

Gustaf Widmark: Priorn 1, Sköldenborg 18.Örnen 18

Erik Ivar Wihlborg: Munken 1

KÄLLOR

TH..YCKTA KÄLLOH..

Ameen, L('t/t1art: Stadsbebyggelse ochdomänstruktur. Svensk stadslltveckling irelation till ägoförhållanden och administra­tiva gränser. Lund 1<)64.

Am/er, Karl-Erik Olsson: Det gamla Helsing­borg. (Ett flenal av K-E Olsson Anders 15böcker om det gamla Helsingborg haranvänts som källor till texten)

Eriksson, Eva: Den moderna stadens födelse.Svensk arkitektur 18YO-1 no. Stockholm19YO.

Fransson, Torgny & Kumlin, Patrik: MästarnasHistoria. Hantverkare i Helsingborg under100 år. Helsingborg 1987.

Helsingborgs historia, del V: 1.

Hus i Helsingbolg 1850-1920. Stadsväxt ochförnyelse. Utg. av konsthögskolans arkitektur­skola Stockholm llJ83.

Minnesskrift över Vita Bandet 1Y02-1927.Helsingborg 1927.

Paulsson, Gregor: Svensk stad del 1-2. Liv ochstil i svenska städer under 1800-talet. Stock­holm 1Y50.

Persson, Allan: Vanföreanstalten i Helsing­borg. Arlöv 1<)89.

49

Stewenius, Jonna: Olyrnpia - en villastadsdel ijugendstilens anda. I: Kring kärnan XII.Helsingborg 1978.

Sundbärg, Gunnar: Hälsingborgs planläggningoch bebyggelse. I: Svenska stadsmonografier,red P Harnesk. Stockholm 1952.

Wih/borg, Anders: Medeltidsstaden Helsing­borg och dess förhistoria. Nr. 5 i Riksantik­varieämbetet UV-Syds skriftserie. Lund1984.

OTRYCKTA KÄLLOR

Bjellvi, Mattias och Iacobi, Johan: Funktionalis­tisk bebyggelse i Helsingborg 1929-1943

Katziff, Adam: Register över Helsingborgsbebyggelse t.o.m. 1950, Register underuppbyggnad 1989-

Kulturminnesvårdsprogram för Helsingborgskommun. Helsingborgs museum 1991.

Schönbeck, Boris: Helsingborg kring sekelskif­tet 1900. Införlivningar, markförhållandenoch bebyggelse i skärningspunkten mellanstad och land. Otryckt manuskript 1990.

Thorstert5son, Christer: Olyrnpia, en invente­ring utförd 1994. Praktikarbete vidstadsbyggnadskontoret i Helsingborg 1994.

LITTERATUR OM BYGGNADSVÅRD

Antell. O: Taktegel och tegeltak.yggforskningsrådet, Stockholm 1<)86.

Byggnaders särdrag: En stilhistorisk handbok1880-1960, utgiven av Boverket 1995.

Byggnadskultur: Tidskrift utgiven av Svenskaföreningen för byggnadsvård.

yggnadsmåleri med traditionella fargtyper.iksantikvarieämbetet lY85.

DreUer, e/aes m:fl.: Arkitekter om farg ochmåleri. Stockholm l <)<J2.

Fönster. Historik och råd vid renovering.Riksantikvarieämbetet 1988.

Golv, fönster och färg. Liten hjälpreda vidvården av skånska hus och gårdar, utgiven avföreningen Skånska gårdar.Handbok i sydöstskånsk byggnadsteknik.Utgiven av SÖSK.

Hidemark, OIJe, mfl: Så renoveras torp ochgårdar. Västerås 1995.

Järnplåt. Anvisningar för underhåll ochreparation. Riksantikvarieämbetet 1980.

Kulturminnesvård. Tidskrift utgiven avRiksantikvarieämbetet .

To~~ny, Ove: Skånclängor. 1984.

50

N

A

Särskilt värdefullbebyggelse enligt PBL 3:12 §

Byggnad av kompletterandevärde för miljön

Område av enhetlig karaktär

© C . hopyng .t Stadsbyggnadskontoret HelsingborgNyltJinderatt medgiven 1998-04-17

'",­'\-:.,­

l_~_

rl

Stadsdelarna Olympia och Slottshöjdeni Helsingborg inrymmer mycket särprägladbebyggelse. Detta bevarandeprogralTI redo­

visar stadsdelarnas framväxt, och beskriver deolika bebyggelsemiljöerna.